Högersidan av tavlan, rad 2

H.2.1 Jära, arbetarrörelsens folkhögskola. Symbolen på märket är de doriska kolonner som håller upp skolans namn. Dessa kolonner var till för att poängtera att skolan vilade på de klassiska grekiska bildningsidealen.

1947 grundades skolan på initiativ av ABF och med stöd av Landsorganisationen, Kooperativa förbundet och Jönköpings läns landsting. På grund av byggnadsproblem med Jära herrgård i Malmbäck som ligger utanför Jönköping, flyttades skolan 1949 till Vibäckshemmen i Almesåkra utanför Nässjö.

1978 på våren gick Jära folkhögskola i konkurs och är troligen den första folkhögskola i Sverige som har gått i konkurs.

1979 inköptes anläggningen av Stiftelsen Pingstförsamlingarnas Skol- och Kursverksamhet.

H 2.2 Tjörnarps kursgård, Tjörnarps kurs- och konferensanläggning var ursprungligen ett semesterhem för Kockumsarbetarna, vars syfte var att ge arbetarna möjligheter till rekreation. Under 1970-talet hade anläggningen också börjat användas som kurs- och konferens-anläggning, då främst av Metalls avdelning 4 i Malmö. 1982 bildades Tjörnarps kurs- och konferensanläggnings ekonomiska förening. Andelsägarna fanns främst bland fackliga organisationer med säte i Malmö. 2006 fick anläggningen likvida ekonomiska problem och gick i konkurs. (S.R.105)

H 2.3 Skytteholm Ekerö ligger utanför Stockholm och ägs av arbetarrörelsen i Skytteholm.

H 2.4 Malmfältens Folkhögskola.

1954 bildades Stiftelsen Malmfältens folkhögskola. Skolan som är vackert belägen vid foten av berget Luossavaara endast tio minuters gångväg från Kiruna centrum. Medlemmarna vid bildandet var Kiruna stad, ABF:s Norrbottensdistrikt och Kiruna Fackliga Centralorganisation. När Framnäs folkhögskola startade 1954 var det för att tillfredsställa behovet av musikcirkelledare inom arbetarrörelsens organisationer. Malmfälten ansåg att man skulle bilda en pendang till Framnäs genom att specialisera sig på konst och teater. (S.R.233)

H 2.5 Nynäsgården, ägs av ABF Stockholms län. (S.R.408)

H 2.6 Ädelfors, (S.R.233)

1956 beslöt ett 30-tal representanter för arbetarrörelsen i Jönköpings län att starta en folkhögskola i Ädelfors, öster om Vetlanda. Anledningen var att man ansåg att det behövdes en folkhögskola för det socialdemokratiska partiet och fackföreningarna.

H 2.7 SF EF, Sunderby Folkhögskola, huvudman arbetarrörelsen. (S.R.233)

H 2.8-10 Säfsen, ligger 6 mil väster om Ludvika och är en turistanläggning vars huvud-intressenter är Metall, Handels och Industifacket. Numera drivs anläggningen i bolagsform. (S.R.407, 703 & 810)

Högersidan av tavlan, rad 3

H 3.1-3 ST. Stockholms-Tidningen var en borglig tidning fram till 1956. (S.R.465)

1956 köpte LO tidningen. 1966 lades tidningen ner. 1981 återuppstod tidningen som morgontidning. 1984 försattes tidningen i konkurs.

H 3.4 Stockholmstidningen ungdomsträff.

H 3.5-6 Stockholmstidningen junior, märket finns i olika färger.

H 3.7 ST, Stockholms Tidningen. De som 1981 tecknade ett förhandsabonnemang på den nystartade tidningen fick detta märke. (S.R.465)

H 3.8 ST AB IK. Stockholms Tidningen och Aftonbladets IK. (S.R.465)

H 3.9 Social – Demokraten. (S.R.427)

1885 startades tidningen av August Palm. 1946 namnbyte till Morgon Tidningen.

H 3.10 Morgon - Tidningen. (S.R.427)

1885 startades Social – Demokraten av August Palm. 1946 bytte tidningen namn till Morgon - Tidningen. 1958 lades tidningen ner.

H 3.11 MT Bowlingklubb, Morgon – Tidningens bowlingklubb. (S.R.427)

H 3.12 VF, Värmlands Folkblad. Märket utgavs troligen på 1940-talet. (S.R.490)

1918 startades tidningen.

H 3.13 VD 60 år 1926 – 1986. Västgöta-Demokraten var en dagstidning i Borås, som utkom mellan 1926 och 1986. Den efterföljdes av veckotidningen VD, som i sin tur lades ner 1990. Tidningen var socialdemokratisk och tillhörde A-pressen. (S.R.440)

H 3.14 Elit Ny Tid. Märket tilldelades duktiga tidningsförsäljare. (S.R.490) 1892 grundades tidningen Ny Tid i Göteborg av Fredrik Sterky. 1963 övertog Ny Tid tidningen Kuriren i Uddevalla, som ett försök att förbättra

ekonomin och hette därefter Ny Tid med Kuriren. 1963 i december upphörde den dagliga utgivningen, och detta datum anses allmänt

vara slutet för tidningen. Sedan starten hade tidningen kommit ut med 21 644 nummer. 1964 började Ny Tid ges ut som veckotidning med begränsat sidantal.

1966 ersattes tidningen av Arbetet Väst. 2006 började Ny Tid åter ges ut som veckotidning i samarbete med den

socialdemokratiska tidskriften Aktuellt i Politiken. Chefredaktör är Johan Flanke och i november görs ett namnbyte till Ny Tid Göteborgsområdet.

2017 läggs Ny Tid ner och ersätts av Aktuellt i Politiken.

Högersidan av tavlan, rad 4

H 4.1 Arbetet. Märket gavs ut på 100 års-dagen, 1987. (S.R.426).

1887 grundades tidningen i Malmö av Axel Danielsson. 2000 gick tidningen i konkurs.

H 4.2-3 Arbetet. Märket utkom 1948 och delades ut till duktiga försäljare och ombud (S.R.1)

H 4.4 Tidningen Arbetet YO 99 YO. (S.R.55)

H 4.5 Sydöstran, är en svensk dagstidning i Karlskrona med täckningsområde i hela Blekinge län. Tidningen ägdes av arbetarrörelsen ända fram till 1992. (S.R.716)

1903 bildades tidningen av stenhuggare i Karlshamn som Blekinge Folkblad. 1921 ändrades namnet till Sydöstra Sveriges Dagblad. 1973 ändrades namnet till Sydöstran.

H 4.6 KB Kronobergare läser Kronobergaren, från Växjö. Märket utkom på 1970-talet - hundhuvudet på märket döpte läsekretsen till Kobbe. (S.R.425)

1934 grundades Kronobergaren var en socialdemokratisk dagstidning i A-Pressen och utgavs i Växjö.

1986 lades tidningen ner och ingår sedan dess i Centerpartiska Växjöbladet.

H 4.7 KB, Kronobergaren, märket utkom på 1970-talet. (S.R.425)

H 4.8-9 VF. Västerbottens Folkblad, märkena utkom på 1960-talet. (S.R.424)

H 4.10 VF. Västerbottens Folkblad, märket utkom i början på 1990-talet, ny logga. (S.R.424)

H 4.11 VF. Västerbottens Folkblad, märket utkom 1995. (S.R.424)

H 4.12 Folkbladet, Västerbottens Folkblad. Brons-märket, från en frågetävling i nio etapper (en etapp varje vecka) som startade i tidningen under hösten 1957 till den 1 februari 1958. Vinnarna fick detta märke i guld, tvåorna fick märket i silver, och treorna fick märket i brons. (S.R.109)

Högersidan av tavlan, rad 5

H 5.1 LT, Länstidningen i Östersund. (S.R.454)

1924 bildades tidningen. 2006 såldes tidningen till Mittmedia

H 5.2 NN 50 år. Vid Nya Norrlands 50-årsjubileum 1947 utgavs detta märke. (S.R.439)

1907 bildades tidningen i Kramfors, var en socialdemokratisk dagstidning. 1912 flyttade tidningen till Sollefteå. 2000 slogs tidningen ihop med den moderata tidningen Västernorrlands Allehanda

(VA). Därigenom bildades Tidningen Ångermanland med både en socialdemokratisk och en liberal ledarsida.

H 5.3-5 NN. Nya Norrland, märke utkom 1997, guld-, silver- och bronsmärke. (S.R.439)

H 5.6 NYA NSD, Norrländska Socialdemokraten. (S.R.284)

1918 grundades tidningen i Boden. 1976 flyttades kontoret till Luleå.

H 5.7 Över 43 NSD 1977, Norrländska Socialdemokratens upplaga passerade 43 000 exemplar 1977. (S.R.543)

H 5.8 NSD, Juniorer Lilla VM, Norrbottens Idrottsförbund. (S.R.452)

H 5.9 Lilla VM NSD Norrbottens Idrottsförbund, ledarmärke. (S.R.452)

H 5.10 Aftontidningens Reumatiker Kronan, märket utgavs till en stor insamling. (S.R.466)

1942 startades Aftontidningen av LO. 1956 lades tidningen ner då LO i stället började ge ut Aftonbladet efter att ha köpt den

och morgontidningen Stockholms-Tidningen av Torsten Kreuger.

H 5.11 Aftontidningens Polio Kronan. Märket gavs ut till en stor insamling 1953. (S.R.106 & 466) 1971 bildades tidskriften, som har till ändamål att främja socialismens sak utifrån socialdemokratins grundläggande värderingar. För att uppnå detta syfte ger föreningen ut denna tidskrift.

H 5.12 AT ”Björnen”. Aftontidningen utlyste en namntävling där det vinnande förslaget blev ”Norra Bantrollet” (S.R.24 & 466)

Högersidan av tavlan, rad 6

H 6.1 DD, Dala-Demokraten från Falun, märket är från 50-talet. (S.R.453) 1917 grundades tidningen i Falun. 2018 ägs tidningen av Mittmedia och tidningen har kvar en socialdemokratisk

ledarsida.

H 6.2 DD. Dala-Demokraten, märket är från 80-talet. (S.R.453)

H 6.3 ÖF, Folkbladet Östgöten.

1905 grundades tidningen i Norrköping under namnet Östergötlands Folkblad. 1962 slogs tidningen ihop med Linköpingstidningen Östgöten och gavs ut under

namnet Folkbladet Östgöten (FÖ). 1998 gjordes ett namnbyte till Folkbladet.

H 6.4 Östgöten. Från Linköping, märket utkom på 1950-talet. (S.R.451)

1935 bytte Östgöten parti från liberalerna till socialdemokraterna. 1962 inleddes ett produktionssamarbete med Östergötlands Folkblad, vilket innebar en

flytt till Norrköping. 1966 slogs tidningen ihop med socialdemokratiska Östergötlands

Folkblad i Norrköping och bildade då gemensamt Folkbladet Östgöten (FÖ). 1981 togs ett nytt steg, vilket innebar att man återgick till läget före 1962. Folkbladet-

Östgöten blev åter två tidningar i var sin del av Östergötland. Östgötens redaktion flyttade nu ”hem” till Linköping.

1997 upphörde Östgöten att komma ut under eget tidningsnamn.

H 6.5 FÖ. Folkbladet Östgöten, mellan 1966-1981 användes märket. (S.R.496)

1905 grundades tidningen i Norrköping under namnet Östergötlands Folkblad. 1962 slogs tidningen ihop med Linköpingstidningen Östgöten och gavs ut under

namnet Folkbladet Östgöten (FÖ). 1998 gjordes ett namnbyte till Folkbladet.

H 6.6 Östgöten hemma igen, märket utkom 1981 då ett nytt steg togs,vilket innebar att man återgick till läget före 1962. Folkbladet-Östgöten blev åter två tidningar i var sin del av Östergötland. Östgötens redaktion flyttade nu ”hem igen” till Linköping. (S.R.451)

H 6.7 ”Örebro – Kuriren” först socialdemokratisk, senare tvärpolitisk dagstidning i Örebro. (S.R.450)

1902 grundades Örebro-Kuriren. 2003 blev Örebro-Kuriren en lokalupplaga av Karlskoga-Kuriren. 2005 den 29 oktober kom det sista numret av tidningen.

H 6.8 NSD, Lilla VM, Norrbottens Idrottsförbund, deltagarmärke. Norrlänska Socialdemokraten (NSD) var medarrangör i ungdomstävlingen lilla VM, som startade i slutet av 1950-talet. Då tävlades det i 100 meter, höjdhopp och kulstötning i olika åldersklasser. Det var massor med ungdomar runtom i länet som tävlade i Lilla VM. Kvalificering i hemmaklubben, final i Boden på Björknäsvallen. Finalen var en stor grej, stor publik, två dagars tävling. Varje deltagare fick en deltagarnål och ledarna fick en lite finare nål med krans. Märkena finns i valörerna guld, silver och brons. De som startade Lilla VM var tre legendariska sportjournalister i Norrbotten. Bengt Burman, Frille Eriksson och Kurt-Lennart Åström. Idag på 2000-talet har Lilla VM utökats med många olika sporter. (S.R.452)

H 6.9 Socialistiskt Forum, tidskriftsföreningen Socialistiskt Forum. Figuren på märket finns avbildad i Zeth Höglunds bok Hjalmar Branting och hans livsgärning, om Hjalmar Branting. (S.R.99)

H 6.10-11 AT. Aftontidningen. (S.R.466)

Högersidan av tavlan, rad 7

H 7.1-3 FIB, Folket i Bild.

1934 grundade socialisten Karl Kilbom tidskriften som utkom som veckotidning. Var från början fristående men köptes av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti vid ett tillfälle då tidskriftens likviditet var dålig.

1962 sålde ägarna Esselte (60%) och Socialdemokraterna (40%) tidningen till det Bonnierägda förlaget Åhlén & Åkerlund. De nya ägarna kom att förändra tidningens innehåll avsevärt under det nya namnet FIB-aktuellt, trots löften från Lukas Bonnier att andemeningen i tidningen skulle bevaras. (S.R.458)

1971 grundades Folket i Bild/Kulturfront av personer som ville knyta an till den gamla Folket i Bild.

H 7.4 FIB, Folket i Bild(plast).

H 7.5 FIB, Folket i Bild.

H 7.6 FIB, Folket i Bild, i äkta silver D8 = 1930 (S.R.458)

H 7.7 FIB, Folket i Bild. i äkta silver X8 = 1948 (S.R.458)

H 7.8-9 FIBs MFK, Folket i Bilds modellflygklubb, från 1937. (S.R.458)

H 7.10-11 FIB Frimärksklubb, Folket i Bild, från 1941. (S.R.458)

H 7.12 FIB Pelle Svanslös, som gick som serie i Folket i Bild. (S.R.24 & 458)

Högersidan av tavlan, rad 8

H 8.1 Nötknäpparens Mästarmärke, guld-märket. Tidningen innehöll kunskapstävlingar av olika typer för att stimulera till aktiviteter. Läsarna kunde erövra märken av olika valörer. (S.R.368)

H 8.2-4 Nötknäpparens Elitmärke, öppna varianten.. (S.R.368)

H 8.5-7 Nötknäpparens Elitmärke. (S.R.368)

H 8.8 Aladdin Klubben, bildades 1955. Var ungdomens bokklubb i Folket i Bild. Vände sig till läslystna ungdomar som fick möjlighet att köpa bra böcker till lågt pris. Medlemsnålen fick man gratis, märket finns i olika färger. (S.R.458)

H 8.9 FIB/K. 1972 startades tidningen av personer som ville knyta an till den gamla Folket i Bild.

Kulturfront anknyter till den antifascistiska föreningen och tidskriften Kulturfront, som startades 1936. I denna förening samlades intellektuella och politiskt aktiva för att möta och bekämpa det fascistiska hotet. Folket i Bild/Kulturfront utkom i början varannan vecka men är nu ett månadsmagasin.

Högersidan av tavlan, rad 9

H 9.1a,b,c,-2 Aftonbladet, (S.R.803)

1830 grundades Aftonbladet. 1956 över tog LO ägandet av Aftonbladet. 1996 köpte den norska mediekoncernen Schibsted 49,9 procent av Aftonbladet. De

resterande 50,1 procent av aktierna behöll LO och därmed också kontrollen över tidningens politiska inriktning. Det innebar att Aftonbladets fortsatte att vara oberoende socialdemokratisk.

2009 köpte Schibsted ytterligare 41,1 procent av aktierna, och ökade därmed sitt innehav till 91 procent. LO äger fortfarande 9 procent och har genom avtal med Schibsted fortfarande rätt att bestämma vem som ska vara chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningen. LO behåller därmed även i fortsättningen kontrollen över tidningens politiska inriktning.

H 9.3 Press, medlems pin för Aftonbladets juniorklubb upp till 15 år, märket utkom 1998. (S.R.286)

H 9.4 AB SJ Reseklubb, Aftonbladets reseklubb.

H 9.5-6 AB Junior. Aftonbladets Juniorklubb.

Högersidan av tavlan, rad 10

H 10.1 Jyckens Gäng Aftonbladet. (S.R.207)

H 10.2-8 Jyckens Gäng. Aftonbladets club för juniorer med egen spalt i tidningen. (S.R.221 & 589)