Stockholms Handelskammares analys

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

2012 : 1ISSN 1654-1758

Näringslivets efterfrågan på arbetskraft minskar tydligt. Samtidigt förändras förutsättning-arna att rekrytera personal med den nya teknikens ökade betydelse. Fortfarande är referen-stagning och traditionella bakgrundskontroller dominerande när man söker information om jobbsökande. Men det som stadigt växer i betydelse är att googla eller söka information i sociala medier.

De flesta företag har någon form av policy för bakgrundskontroller av kandidater och en tydlig trend är att omfattningen av bakgrundskontrollerna ökar. Företagen anstränger sig för att undvika felrekryteringar och att skaffa sig god information om dem som söker ett jobb. Med allt färre lediga jobb är det också tydligt att vi går mot arbetsgivarens marknad.

Denna rapport bygger på en enkätundersökning bland rekryteringsansvariga på 892 företag i privat och offentlig sektor över hela landet. Undersökningen har genomförts tre gånger tidigare, 2011, 2010 och 2008, vilket ger möjlighet att jämföra trender över tid.

Siffrorna visar bland annat att fyra av tio företag söker information om kandidater på Face-book och Google. Detta är en tydlig ökning jämfört med 2008 då endast ett av tio företag gjorde liknande undersökningar. Undersökningen visar också att företagen jobbar aktivt med att värna sökandes personliga integritet, bland annat genom att informera om vilka kontroller som görs.

”Fyra av tio företag söker information om kandidater på Facebook och Google. Detta är en tydlig ökning jämfört med 2008 då endast ett av tio företag gjorde liknande undersökningar.”

2

1 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor.2 Uppdragsverksamheten med branscher såsom advokat, reklam, arkitekt, redovisning mm är en viktig del av företagstjänstesektorn.

Brist på jobb

Av de tillfrågade uppger 77 procent att de planerar

att anställa någon de närmaste tre månaderna. Att

siffran är något lägre än förra året, 83 procent, lig-

ger i linje med att tillväxttakten för näringslivet har

avstannat. Med en sviktande konjunktur bromsar nu

också arbetsmarknaden in. Minskad efterfrågan bidrar

till sämre framtidstro och färre arbetstillfällen. När

undersökningen genomfördes första gången, våren

2008, var konjunkturläget starkt och 88 procent av

företagen svarade att de planerade att anställa någon

de närmaste tre månaderna. Andra gången den genom-

fördes, våren 2010, började konjunkturen återhämta

sig igen efter fallet i samband med finanskrisen. Då

svarade 74 procent att de planerade anställa någon de

närmaste tre månaderna.

Planerar ditt företag att anställa någon de närmaste tre månaderna?

I undersökningen framgår att 12 procent av företagen

anser att tillgången på kompetent personal är bättre

jämfört med för ett år sedan. 64 procent anser att det

inte är någon skillnad medan 15 procent menar att

tillgången är sämre. När undersökningen genomfördes

för ett år sedan upplevdes tillgången på kompetent per-

sonal marginellt sämre. Enbart 10 procent av företagen

uppgav då att tillgången hade blivit bättre jämfört

med ett år tidigare, medan 22 procent tyckte att den

hade blivit sämre. Ekonomin växte relativt stabilt och

konkurrensen om kompetent arbetskraft hårdnade. I

nuläget ser trenden annorlunda ut, ekonomin minskar

och företagen nyanställer inte i samma höga grad.

Hur upplever du tillgången på kompetent personal jämfört med ett år sedan?

201120102009200820072006200520042003200220012000-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50Antal anställda, förväntanAntal anställda, utfallKonjunkturindikator

0 %

20 %

40 %

60 %

80 %

Vet ejNejJa

518

77

Konjunkturundersökningen för Stockholms län,

Stockholmsbarometern, fastställer i senaste rap-

porten att sysselsättningen totalt sett minskar. För

Stockholms näringsliv uppnår sysselsättningen ett

nettotal 1 på -6, vilket är den lägsta noteringen sedan

våren 2010. Minskad sysselsättning gäller i flertalet

branscher, särskilt i tillverkningsindustrin, sällanköps-

varuhandeln och livsmedelshandeln. I byggindustrin,

partihandeln och handeln med motorfordon ökar

däremot fortfarande sysselsättningen.

Prognosen för 2012 års första kvartal tyder, enligt

Stockholmsbarometern, på en fortsatt negativ trend

med en minskning av antalet anställda i näringslivet

i oförändrad takt. Nettotalet för förväntad sysselsätt-

ning under första kvartalet är -9, vilket är ungefär

samma som kvartalet före på -7.

Sambandet tillväxt-sysselsättning

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

Kan inte bedömaSämreIngen skillnadBättre

915

64

12

Brist på arbetskraft och kompetent personal uppstår

ofta i högkonjunktur när efterfrågan är stor, verksam-

heter utökas och ny personal behöver anställas. Av-

saknaden av rätt kompetens kan i vissa fall begränsa

potentiell tillväxt och utveckling för företagen. Under

2000-talet har det i Stockholm främst varit företag i

byggindustrin, databranschen och uppdragsverksam-

heten 2 som drabbats av problemen. På motsvarande

3

sätt vid lågkonjunktur minskar efterfrågan på kom-

petent personal.

Brist på arbetskraft

alla sorters befattningar, oavsett chefsgrad. Ungefär

en femtedel anger att bakgrundskontroller särskilt

genomförs för VD (19 procent) medan 29 procent

anger att det särskilt genomförs för chefspositioner.

Bakgrundskontroller vid anställningar

Antalet anställda minskar nu efter en längre period av

ökningar, särskilt i vissa branscher. Arbetsmarknaden

ökade tydligt när konjunkturen utvecklades positivt,

men tendensen är nu tydligt negativ. När arbetstagarna

börjar konkurrera om jobben i högre utsträckning

än tidigare övergår situationen till ”arbetsgivarens

marknad”. Då utökas arbetsgivarnas handlingsfrihet

och förhandlingsutrymmet stärks något. När under-

sökningen genomfördes förra året var situationen

annorlunda och arbetsmarknaden stärktes istället.

38 procent bedömer att bakgrundskontrollerna, utöver

referenstagning, har ökat det senaste året och enbart

1 procent upplever att de har minskat. Allt sedan den

första undersökningen genomfördes 2008 kan en

stark trend noteras: bakgrundskontroller blir vanligare

och mer omfattande.

Tre av fyra har en policy

Det framgår att 75 procent av företagen har någon

form av policy eller rutiner för bakgrundskontroller

vid rekrytering. 37 procent har en tydlig policy och

ytterligare 38 procent har en policy av mer informell

karaktär. Detta är ungefär samma andelar som i förra

årets undersökning. De företag som i högre grad har

en tydlig policy är inte oväntat de stora företagen,

medan små och medelstora företag i högre grad har

informella policyer.

Vid frågan för vilka befattningar det görs bakgrunds-

kontroller svarar 60 procent att det genomförs för

2011201020092008200720062005200420032002200120000

20

40

60

80

100

NäringslivetDatabranschenUppdragsverksamhet

Byggindustrin

Majoriteten av företagen (54 procent) gör bakgrunds-

kontroller på en eller två kandidater mot slutet av

rekryteringsprocessen. 27 procent genomför bak-

grundskontroller på tre till fyra kandidater medan

enbart 9 procent granskar fler än fem kandidater.

Bakgrundskontroller genomförs på ungefär lika

många kandidater i år som förra året.

Hur många kandidater gör ni bakgrundskontroller på?

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

5 eller fler3–41–20

9

27

54

10

”En stark trend kan noteras: bakgrundskontroller blir vanligare och mer omfattande.”

Bland företagen som genomför bakgrundskontroller

utför i princip samtliga en referenstagning (97 pro-

cent). Kontroll av tidigare anställningar är nästan lika

frekvent förekommande (91 procent), medan nästan

tre fjärdedelar (72 procent) undersöker utbildningshis-

torik hos de sökande. Drygt en femtedel (22 procent)

undersöker brottsdomar och stämningar, nästan lika

stor andel (21 procent) tar också del av hälsokontrol-

ler. Att göra internetsökningar på kandidater via

sökmotorer såsom Google har fått ökad betydelse de

senaste åren och utförs av 37 procent av företagen. 24

procent av företagen uppger att de genomsöker sociala

medier som bloggar, Twitter eller Facebook som ett led

i bakgrundskontrollen. Mer om detta finns utvecklat

senare i rapporten.

4

Skillnad mellan privat och offentlig sektor

Företag i privat sektor tenderar att undersöka alko-

hol- och drogtester, kreditupplysning och betalnings-

anmärkningar, sociala medier som bloggar, Twitter

eller Facebook samt hälsokontroller i betydligt större

utsträckning än företag i offentlig sektor. Företag i

offentlig sektor lägger större vikt vid att undersöka

brottsdomar och stämningar än vad som är fallet för

privata företag. Resultaten från förra årets undersök-

ning visade på ungefär samma skillnader mellan den

privata och den offentliga sektorn.

När företagen tillfrågas om vilka av bakgrundskon-

trollerna de inte utför i dag, men skulle vilja göra för

att ge ökad trygghet vid en rekrytering, utpekas från-

varo via Försäkringskassan av 37 procent. 29 procent

uppger alkohol- och drogtest medan 27 procent uppger

brottsdomar och stämningar (29 procent). Drygt en

femtedel uppger hälsokontroller (22 procent) medan

knappt en femtedel (18 procent) uppger kreditupplys-

ning och betalningsanmärkningar. En stor andel av

företagen, 36 procent, är nöjda med de bakgrunds-

kontroller som redan genomförs.

Företag i privat sektor önskar i större utsträckning än

företag i offentlig sektor att undersöka kreditupplys-

ning och betalningsanmärkningar samt frånvaro via

Försäkringskassan. Företag i offentliga sektorn skulle

Vilken av följande bakgrundskontroller gör ni vid rekrytering?

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Vi gör inga bakgrundskontroller

Frånvaro via Försäkringskassan

Övrig privatekonomi

Konkurser

Inkomstuppgifter

Kreditupplysning och betalningsanmärkningar

Alkohol- och drogtest

Företagsengagemang

Vi förlitar oss på bemannings- eller rekryteringsföretag

Hälsokontroll

Brottdomar och stämningar

Sociala medier som bloggar, Twitter eller Facebook

Gör sökningar på Internet via till exempel Google

Utbildningshistorik

Tidigare anställningar

Referenser

Vilka av följande bakgrundskontroller gör ni INTE idag, som du skulle vilja göra för att ge en ökad trygghet vid anställning?

0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 %

Referenser

Använda bemannings- eller rekryteringsföretag

Tidigare anställningar

Utbildningshistorik

Övrig privatekonomi

Inkomstuppgifter

Företagsengagemang

Gör sökningar på Internet via till exempel Google

Konkurser

Sociala medier som bloggar, Twitter eller Facebook

Kreditupplysning och betalningsanmärkningar

Hälsokontroll

Brottdomar och stämningar

Alkohol- och drogtest

Är nöjd med det vi redan gör

Frånvaro via Försäkringskassan

5

vilja lägga större vikt vid hälsokontroller, men verkar

utöver det att vara nöjdare med det man redan gör än

vad som är fallet för företag i privata sektorn.

Talar de sökande sanning?

En betydande andel av företagen har vid ett eller flera

tillfällen, efter bakgrundskontroll, råkat ut för att

kandidaten uppgett så grovt felaktiga uppgifter eller

undanhållit relevant information vid rekrytering att de

valt att inte gå vidare med kandidaten. För 41 procent

av företagen har det skett vid enstaka tillfällen medan

3 procent anger att det skett vid flertalet tillfällen. Vid

en jämförelse med resultaten från undersökningen

från förra året kan det konstateras att det är samma

andel företag som har råkat ut för en sådan situation.

Har du någon gång råkat ut för att en kandidat, efter bakgrundskontroll, visat sig ha uppgett så

grovt felaktiga uppgifter, eller undanhållit relevant information vid rekrytering att ni valt att inte gå

vidare med kandidaten?

betydligt vanligare att privata företag undersöker

Facebook (42 procent) än offentliga arbetsgivare

(32 procent). Små företag sticker ut i att regelbundet

kontrollera Facebook, 17 procent jämfört med snittet

på 8 procent.

De öppna svaren i undersökningen visar att rekryte-

rarna har en del svårigheter med att söka efter infor-

mation på nätet eller via sociala medier. Till exempel

noterar en svarande på frågan om de söker information

via Facebook: ”Om de har en öppen profil, annars kan

det vara svårt att komma åt information. Men vi söker

alltid efter information!”. Svaret visar att det inte går

att hitta information om alla kandidater, vilket kan

vara en del av förklaringen till att inte fler rekryte-

rare använder den typen av information. En annan

svarande anger på frågan om de använder Facebook:

”Inte enligt vår rutin, men det händer.”

Hur ska informationen användas?

På en direkt fråga om rekryterarna någon gång sorterat

bort en kandidat med anledning av information de

fått om personen via sökningar på Internet svarar 19

procent ja. Men en svarande antyder att det kan vara

mer vanligt än så, genom att svara: ”Svarar endast

utifrån min egen erfarenhet. Detta har dock troligen

Sökningarna i sociala medier fortsätter att ökaAllt sedan den första av dessa undersökningar gjordes

2008 finns en mycket tydlig trend att rekryterarna

allt mer söker information om kandidater i sociala

medier. Denna undersökning visar att 37 procent gör

sökningar på Internet via till exempel Google. Det är

en tydlig ökning från förra årets 32 procent och en

ihållande trend som tycks fortsätta. I undersökningen

från maj 2008 var det så få som 8 procent som gjorde

internetsökningar.

Sökningarna via Facebook visar också en stadigt

ökande trend, där fyra av tio (40 procent) av rekry-

terarna använder sig av den informationen antingen

regelbundet eller ibland. Även detta en tydlig ökning

från förra årets 33 procent. Noterbart är att det är

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

AldrigJa, enstaka tillfällenJa, flera gånger

56

41

3

Kontrollerar ni kandidater via Facebook

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

NejJa, iblandJa, regelbundet

61

32

8

6

skett i organisationen.” Det finns också de som an-

vänder informationen på Internet som underlag för

anställningsintervjuer, en svarande svarar på om de

har sorterat bort någon kandidat: ”Inte enbart av den

anledningen, men det kan göra att man borrar djupare

i vissa frågor vid intervjun.” Andra svarande noterar

också att information på Internet inte bara påverkar i

själva arbetssökandet, utan att det finns personer som

blivit uppsagda från sitt jobb på grund av information

på nätet. Det är något vanligare att privata rekryterare

sorterar bort en kandidat utifrån information på nätet

(20 procent) än att offentliga (16 procent) gör det.

Svårt att tolka informationen

Uppenbart finns svårigheter både med att hitta infor-

mation om alla sökande på nätet och också oklarheter

i hur informationen ska tolkas. Vissa sökande kan ha

väldigt vanliga namn, vilket gör att rekryteraren i en

internetsökning inte kan avgöra vilken information

som rör just den personen – eller om det berör en

person med likalydande namn. Det går heller inte

alltid att avgöra i en Internetsökning hur gammal

informationen man hittar är, vilket kan göra det svårt

att avgöra dess relevans.

Rekryterarna värnar om den personliga integriteten

Den som rekryterar personer måste alltid inte bara

väga olika typer av information mot varandra. De

måste också göra en avvägning mellan att hitta infor-

mation och att värna den personliga integriteten. För

vissa typer av tjänster, som säkerhetsklassade tjänster

eller inom förskolan, krävs tämligen omfattande bak-

grundskontroller som mycket väl kan uppfattas som

integritetskränkande. Då är det naturligtvis viktigt att

rekryteraren informerar om dessa kontroller.

En klar majoritet (62 procent) tycker att det är viktigt

att värna den personliga integriteten för kandidater

vid anställningar. Enbart 12 procent svarar nej på

den frågan. Dessutom svarar 81 procent (61 procent

gör det alltid, 20 procent till vissa kandidater) att de

upplyser kandidaterna om vilka bakgrundskontroller

som görs. Det visar att rekryterarna tar integriteten

på allvar, även om vissa rekryterare borde kunna ge

bättre information till kandidaterna.

Tycker du att det är viktigt att värna den personliga integriteten för kandidater vid anställningar?

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

70 %

Ingen åsiktNejJa

24

14

62

Ett tydligt fritextsvar utvecklar också att det delvis

är upp till den sökande att avgöra vilken typ av in-

formation som kan användas i en sökprocess: ”Den

information som den sökande öppet redovisar via

sociala medier såsom Facebook, anser jag inte att

det är integritetskränkande att använda som en del

i bakgrundskontrollen. Vilka värderingar en medar-

betare har är inte oviktigt för arbetsgivare samtidigt

som värderingar inte är lätta att omforma. Åsikter av

rasistisk eller drogliberal karaktär passar inte i vår

verksamhet.”

”En klar majoritet anser att det är viktigt att värna den personliga integriteten för kandidater vid anställningar”

7

Stockholms HandelskammareVästra Trädgårdsgatan 9, Box 160 50, 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00, www.chamber.seISSN: 1654-1758

Ansvarig analys:Johan Treschow, johan.treschow@chamber.seAnsvarig kommunikation:Andreas Åström, andreas.astrom@chamber.se

Fakta om undersökningen

Undersökningen genomfördes mellan den 4 och 24

januari 2012. Ett första e-mail med länk till enkätverk-

tyget följdes upp med två påminnelser (första efter en

vecka, andra efter två veckor) till de tillfrågade som

vid den tidpunkten inte hade svarat.

Enkäten riktades till rekryteringsansvariga på före-

tagen. Totalt deltog 892 respondenter av 5 406 tillfrå-

gade, vilket ger en svarsfrekvens på 17 procent.

Företagen som respondenterna representerar delas

in i fyra olika storlekar baserat på antalet anställda.

30 procent av respondenterna representerar företag

med fler än 500 anställda, 36 procent representerar

företag med mellan 101 och 500 anställda, 22 procent

representerar företag med mellan 50 och 100 anställda

och 12 procent representerar företag med färre än 50

anställda.

Av respondenterna tillhör 72 procent av företagen

den privata sektorn medan resten, 28 procent, tillhör

den offentliga.