!

Har du läst om….

Vad visste svenska befolkningen om Kristallnatten,

krigsutbrottet och Hitlers självmord baserat på

information som skrevs i de två tidningarna Svenska

Dagbladet och Dagens Nyheter?

Examensarbete

Författare: Isabell Holmström Examinator: Ulla Rosén Handledare: Anders Fröjmark Termin: VT18 Ämne: Historia IV Nivå: G2E Kurskod: 2HIÄ06

Have you read about…. What did the Swedish population know About ”crystal night” the outbreak of the

war and Hitlers suicide basted on information published by the two newspapers

Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter.

Have you read about…? The essay is about what information that reached the Swedish people through

Swedish newspapers linked to three specific events during Second World War. The

newspapers that is being reviewed are Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The

essay focuses on a broad historically background of antisemitism to get a better

understanding. The essay also describes the chosen specific events in detail so the

reader knows what the events is about. The events follows a chronological order,

which starts with the night of broken glass. The other two events the essay focuses

on are war outbreaks and Hitler’s suicide. The main reason with the essay was to

review the information that was published in the newspapers the days before and

after the events. The essay also focuses on a comparison between the two

newspapers and the conclusion is that both newspapers reported similar information

and that there were no political difference between what information they published.

Nyckelord

Andra världskriget, Kristallnatten, Krigsutbrottet, Hitler, Hitlers självmord, Svenska

Dagbladet, Dagens Nyheter, judar, Tyskland

! 2

1: INLEDNING 4 -------------------------------------------------------------------------------------------1:2 SYFTE OCH AVGRÄNSNING 5 -------------------------------------------------------------------1:3 DISPOSITION 7 ---------------------------------------------------------------------------------------

1:3:1 ANTISEMITISMENS HISTORIA 8 1:3:3 ANTISEMITISM I SVERIGE 10 1:2:4 DE ANDRA GRUPPERNA 11

1:4 TIDIGARE FORSKNING 12 --------------------------------------------------------------------------1.5 FRÅGESTÄLLNINGAR 15 ---------------------------------------------------------------------------1:6 KÄLLMATERIAL 15 -----------------------------------------------------------------------------------

1:6:1 SVENSKA DAGBLADET 16 1:6:2 DAGENS NYHETER 16 2. TEORI OCH METOD 17

2.1 PRESS ANALYS 18 -------------------------------------------------------------------------------------3. BAKGRUND 23 3.1 SVERIGES TIDNINGARS FÖRUTSÄTTNINGAR UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET 23

3.2 SVERIGES REGERING UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET 24 ------------------------------3.2 TYSKLAND UNDER MELLANKRIGSTIDEN 24 ----------------------------------------------

4. RESULTAT 28 4.1.3 VAD DAGENS NYHETER RAPPORTERADE MELLAN 9-15/11 1938 33 4.1.3 VILKEN INFORMATION FICK SVENSKA FOLKET? 35 4.1.4 VAR TIDNINGARNA LIKA I SIN RAPPORTERING? 36 4.2 KRIGSUTBROTTET- HISTORISK BAKGRUND 36 4:2:2 VAD SVENSKA DAGBLADET RAPPORTERADE MELLAN 1/9-5/9 1939 39 4.2.3 VAD DAGENS NYHETER RAPPORTERADE MELLAN 1/9-5/9 1939 42 4.2.4 VILKEN INFORMATION FICK SVENSKA FOLKET? 43 4.2.5 VAR TIDNINGARNA LIKA I SIN RAPPORTERING? 44 4.3 HITLERS SJÄLVMORD- HISTORISK BAKGRUND 45 4:3:3 VAD DAGENS NYHETER RAPPORTERADE MELLAN 29-3/5 1945 48 5. AVSLUTANDE SAMMANFATTNING 51 6: DIDAKTISK REFLEKTION- HUR KAN MAN ARBETA MED DETTA I SKOLAN? 55

REFERENSER 57--------------------------------------------------------------------------------------------

! 3

1: inledning Om någon frågar dig när andra världskriget bröt ut så vet de allra flesta människor

att det var den första september 1939 och att Tyskland anföll Polen. De flesta vet

även att ett par dagar senare, nämligen den tredje september, förklarade Polens

allierade Frankrike och England krig. Likadant om man frågar när Hitler tog sitt liv,

så vet de flesta att det var den 30 april 1945. När man pratar om andra världskriget

är det svårt att inte prata om de förföljda grupperna så som judarna, homosexuella,

handikappade och asociala personer.

Det är även svårt att inte tänka på den förföljelse och diskriminering som judarna

och andra utsatta grupper blev utsatta för, dessa förföljelser började så snart som

Hitler tog över makten och som kulminerade i och med partidagarna.i Nürnberg

1935 och införandet av lagar som direkt inskränkte på judarnas liv.Detta var

någonting som Judarna i Sverige inte blev lika drabbade av.

Sverige var under andra världskriget neutralt. I och med att Sverige inte gick in i

kriget verken på Nazityskland eller de allierades sida, utan förhöll sig neutrala så

klarade sig Sverige ifrån att bli drabbat både av sönderbombningar och förföljelse.

Sverige ansåg sig vara neutralt och utanför kriget, Men vad viste det svenska folket

egentligen om den pågående situationen i Nazityskland?

Jag vill genom denna undersökning ta reda på vilken information som kom ut till det

svenska folket angående tre avgörande händelser under Nazitysklands styre. Under

denna tidsperiod var tidningarna den enda informationskälla som det svenska folket

hade tillgång till. Det är även viktigt att komma ihåg i detta sammanhang, att den

svenska pressen var en av få i Europa som var klassificerad som fri under den aktuella

tiden. Den svenska pressen låg dock under stark press både utifrån och inifrån. Många tidningar använde därför självcensur, vilket kunde gälla både en specifik journalist och en

hel redaktion eller förlag, detta användes då det var viktigt för den svenska pressen

! 4

att inte irritera främmande makt. Detta gjorde att man inte kunde publicera allt man

ville. Vad fick då det svenska folket veta utifrån dessa förutsättningar om

kristallnatten, krigsutbrottet och Hitlers självmord?

1:2 Syfte och avgränsning Det jag vill åstadkomma med denna uppsats är att se hur Sveriges tidningar skrev

utifrån de uppgifter dem fick under tre specifika händelser. Jag kommer att ta de tre

händelserna och sedan skriva vad som rapporterades genom att sammanfatta de

artiklar som jag anser har något med själva händelsen att göra. Efter det kommer jag

att beskriva och reflektera över hur jag som läsare upplever informationen som jag

tagit del av och läst. Jag kommer att undersöka tidningen dagen innan en händelse,

och upp till fyra dagar efteråt. På det sättet kommer jag att få en bra bild av vilken

information som det svenska folket fick ta del av och vilken information som

förmedlades genom tidningarna. För att det ska bli enklare för läsarna som inte är så

insatta i händelseförloppet under andra världskriget så kommer jag att ge en

kortfattad historisk bakgrund till de händelser som jag kommer att fokusera på.

Händelserna som står i fokus är Kristallnatten, krigsutbrottet samt Hitlers självmord.

Det finns ingen direkt koppling mellan de tre händelserna förutom att krigsutbrottet

startade kriget och Hitlers självmord avslutade det. Kristallnatten är viktig i

utvecklingen av händelseförloppet för judarna vilket senare skulle bli en väldigt

viktig del av andra världskriget och visar tydligt hur stämningen i samhället under

denna tid var. Anledningen till att jag har valt dessa tidningar är för att de har olika

vinklar och perspektiv. En av tidningarna, Svenska Dagbladet var tyskvänlig och

den andra, Dagens Nyheter var neutral. Jag vill främst fokusera på vad svenskarna

visste om de händelser som specifikt påverkade judarna under andra världskriget

Varför det är viktigt att känna igen antisemitism idag? I och med att andra världskriget

tog slut och att nazisternas massmord blev kända, så försvagades antisemitismen

! 5

och främst judehatet runt om kring i Europa. Den främsta orsaken till detta var

vetskapen om vad den typen av radikala åsikter kunde leda till. Antisemitism föder

en rädsla och otrygghet för den judiska minoriteten idag samt hotar vår

grundläggande demokrati som många länder bygger på. Idag när vi tänker på 1

antisemitism och dödligt våld mot judar är det inte längre enbart judarna i Europa,

utan det är främst judarna i mellanöstern och främst staten Israel. Människor mördas

dagligen i exempel Jerusalem och Tel Aviv av en orsak, att de är judar. Den

kollektiva juden idag är Israel som är ett tacksamt mål för hat och antisemitism. De

senaste åren har det handlat främst om Palestinakonflikten. Idag landar mycket av

antisemitismen som finns i Palestinakonflikten. Antisemitism visar sig i att flera

länder har ingått bojkotter mot köp av judiska varor i Palestina, samt att man

bojkotta handelsavtal med israel. Detta har sin grund i ställningstagandet angående

Israels självständighet eller icke självständighet. Antisemitism följer alltid samma

mönster i form av misstänkliggörande mot den judiska befolkningen, sanktioner mot

företag och bojkott av varor, och leder sedan till sanktioner och uteslutning av judisk

befolkning. I Sverige var nyhetstidningarna fyllda med reportage om hets och våld

mot judarna runt omkring i Sverige förra vintern. I och med det politiska kaos som 2

råder i Sverige, samt har rått de sista åren har flera högerextrema partier skapats som

har rötter i Nazismen, men som idag säger sig ta avstånd från dessa rötter. Dessa

partier fokusera idag mera på allmänna och ibland radikala invandringsfrågor och

inte enbart på frågor om judarna. Mycket av dessa politiska åsikter som finns i deras

partiprogram kan man återfinna omformulerade i partiprogram från 30- 40talet.

Dessa är dock ofta väl omformulerade, detta för att försöka dölja spåren till tidigare

använd antisemitism

forum för levande historia, antisemitism idag, hämtad 25/9 18 1

www.varldenidag.se/debatt/blunda-inte-for-antisemitism-i-dag , hämtad 25/9 18 2

! 6

En viktig del av en lärares arbete är att forma dagens ungdomar till bra människor

med hälsosamma värderingar. Värderingar som följer samhällets värdegrund eller så

länge de går i skolan, skolans värdegrund och uppdrag. Skolans värdegrund ska

främja de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar

som det svenska samhället vilar på. Just mänskliga rättigheter, människans

egenvärde, människovärde, individens frihet, integritet och människors lika värde

var någonting som nazisterna och antisemiter under historiens lopp inte tagit hänsyn

till. Skolansvärdegrundsfrågor är nära kopplade till den värdegrund som vårt

samhälle vila på, därför har lärare en stor och viktig del i de värderingar och åsikter

som en elev formas av. Med det sagt vill jag påpeka att det är inte bara är 3

antisemitismen som är viktigt för eleverna att känna till idag, utan det finns även

andra former av främlingsfientliga fobier så som islamofobi. Det är även viktigt för

elever att känna till, att till skillnad från tidigare sprids mycket av de fördomar som

finns idag över sociala medier, där de oftast skickas i tron att det är belagd fakta.

Därför är det extra viktigt att lära eleverna om källkritiskt tänkande.

”You have to know the past to understand the present. ” 4

1:3 Disposition Närmast kommer jag ge en kort bakgrund till antisemitismens historia följt av en

genomgång av den forskning som finns inom området. Efter att mina

frågeställningar, material och metod har presenterats kommer själva undersökningen

av de två tidningarna som sedan analyseras utifrån de frågor som är ställda. Sedan

kommer jag presenterar en kortfattad historisk bakgrund till de händelser som jag

kommer att fokusera på som är Kristallnatten. Krigsutbrottet och Hitlers självmord.

skolverket - värdegrunden 3

Carl Segan 4

! 7

Efter detta kommer en avslutande analys och avslutningsvis kommer en didaktisk

del där jag redogör för hur man kan använda uppsatsens resultat i sin framtida

undervisning.

1:3:1 Antisemitismens historia Man kan säga att den moraliska och rättsliga grunden till antisemitismen lades för

2000 år sedan, i och med den kristna kyrkans propaganda mot judarna och även

judeförföljelsen som man kan hitta i nya testamentet. En av de äldsta grunderna,

samt den som levt kvar längst är att det var judarna som mördad Jesus, i och med

Judas förräderi och de judiska överprästernas dom. Det är även detta som man

senare under historien har hänvisat till under alla straffåtgärder man gjort mot

judarna. Det heliga förbund som slutits mellan judarna och Gud upphävdes således

då judarna förnekade att Jesus var Guds son och krävde att Jesus avrättades. Judarna

kastades då ut från den heliga kosmologin och blev, enligt de kristna, statslösa och

hade därför inte samma rättigheter som kristna. Den grundläggande antisemitismen 5

uppstod när kristendomen gjorde anspråk på det gamla förbundet. Under 6

medeltiden begränsades umgänget mellan Judarna och de kristna Detta resulterade i

att det blev förbjudet med blandäktenskap, förbjudet att äta med kristna och att äta

mat eller dricka vin som tillverkats av hedningar (i detta fall de kristna). De fick helt

enkelt inte ha något umgänge med hedningar över huvudet taget. I och med att både

judendomen och kristendomen är monoteistiska religioner och det är omöjligt för

dessa två att lever tillsammans i tålmodighet. Detta då det inte finns plats för mer än

en allomfattande Gud, vilket ledde till att osämja mellan dem uppstod Under 7

Kristina Nordqvist, ”Från Jesus till Hitler”, Tillgänglig: http://fritanke.se/fran-jesus-till-hitler/, 5hämtad 2018-08-21.

Nordqvist, ”Från Jesus till Hitler”, Tillgänglig: http://fritanke.se/fran-jesus-till-hitler/, hämtad 62018-08-21

Eriksen, Harket, Lorenz, 2008, s. 21 7

! 8

korstågen på 100-talet där korstågsriddarna ville ta tillbaka det heliga landet från

från hedningarna , så

fick alla påträffade judar välja mellan att döpas (och således bli kristna) eller att dö.

De flesta judar valde döden 8

År 1215 blev de allt vanligare att visuellt särskilja människor utifrån deras religiösa

tillhörighet. Därför infördes en symbol för att lättare kunna särskilja de olika

religionerna från varandra, detta för att kunna se vilka faror man kunde utsättas för. I

och med detta infördes den judiska gula lappen 910

Medeltiden är en viktig tid i antisemitismens historia. Många av medeltidens

stereotyper om judarna finns kvar i vår moderna tid. Det handlar bland annat om

föreställningar om ritualmord, förgiftning av brunnar och spridning av pest. Under

digerdödens spridning i Europa 1347 beskylldes judarna som orsaken till

sjukdomen, Judarna tvingades under tortyr att erkänna att de förgiftat brunnar för att

sprida pesten och tusentals judar brändes på bål. i och med detta fördrevs judarna 11

från många länder. Detta resulterade att Judarna precis som under biblisk tid igen

blev ett vandrande folk, många tvingades ta sig österut mot Polen och Litauen.

Under slutet av medeltiden skapades det första av många Getton. Tack vare 12

Napoleons framgångar fick judarna i franskt ockuperade områden medborgerliga

rättigheter år 1791. Under mitten av 1800-talet uppstod rasteorierna vars slutsats 13

var att för att kunna få världsfred så behövde de olika raserna slår ut varandra,

Eriksen, Harket, Lorenz, 2008, s.378

Eriksen, Harket, Lorenz, 2008, s. 409

! Eriksen, Harket, Lorenz, 2008, s. 4010

Eriksen, Harket, Lorenz, 2008, s. 65. 11

Eriksen, Harket, Lorenz, 2008, s. 87-9012

Eriksen, Harket, Lorenz, 2008, s.16413

! 9

beroende på om du var god eller ond beroende på vilken ras du tillhörde. De som

ansågs vara de goda var den ariska rasen och till denna rasen räknades personer som

var kaukasiska eller germaner. Det ansågs att judarna tillhörde en semitisk ras vars

enda syfte var att underminera och förinta den ariska rasen. I och med detta synsätt

fördömdes inte judarna längre på religiösa grunder utan på vetenskapliga grunder.

Det var genom detta rastänkande som den judiska befolkningen fick rollen som de

farliga, då det inte hade något hemland utan de vandrande omkring och levde

utspridda. Judarna jämfördes ofta med, eller kallades för möss, råttor, löss, rovdjur, 14

gräshoppor och blodiglar. Andra liknelser var giftbölder, pestbakterier, eller en

cancerböld. Det som judarna tidigare varit beskylla för berodde inte längre på den

judiska religionen utan det judiska blodet. Under slutet av 1800-talet fick inte 15

judar bosätta sig i Ryssland och blev igen utkastade, Det resulterade i att många

judar flyttade till västeuropa. I och med Tysklands nederlag i första världskriget 16

spreds judarna över Västeuropa, Östeuropa och Sovjetunionen. Av 1900-talet

inträffade stora pogromer i exempel Polen och Ukraina vilket resulterade i att 1,5

miljoner judar flydde och många judar flydde till Västeuropa.

1:3:3 Antisemitism i Sverige Antisemitismen har funnits längre i Sverige än det funnits judar i landet. Judar hade

inte laglig rätt att bosätta sig i Sverige innan 1775, utan skulle de bo i Sverige fick

de konvertera till kristendomen. Det är dock viktigt att poängtera att det svenska

förbudet mot judiska bosättare var baserat på tron om att judarnas förfäder bar

skulden till Jesus död. 1781 införde Gustav III igenom den första

religionsfrihetslagen som innebar att alla trosbekännare fick utöva sin religion. 1782

Jansen, Boonstra, Kniesmeyer, 1991, s.6514

Jansen, Boonstra, Kniesmeyer, 1991, s.6615

Jansen, Boonstra, Kniesmeyer, 1991, s.7116

! 10

fick svenska judar laglig rätt att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping.

Judarna fick endast gifta sig med varandra och de fick endast syssla med hantverk

som inte ingick i skråstadgan. 1838 infördes ett emancipationsedikt. 1854 fick

judarna rätt att bosätta sig överallt i Sverige. 1858 fick judiska barn går i svenska

skolor och 1863 fick de laglig rätt att ingå bland äktenskap. Antisemitismen i

Sverige under 1800-talet uttrycktes på olika sätt, bland annat i litteratur. I Sverige

fanns ett mönster av antisemitism där man satte juden i motsatsställning till

svenskarna. 1913 infördes en utlänningslag vilket följdes av en utvisningslag året 17

efter. 1927 kom Sveriges generella utlänningslag. I Sverige fanns under denna tid

inte enbart dagsaktuell antisemitism utan även antisemitism som byggde på gammal

traditioner. Detta märktes mer och mer under mellan krigstiden. Enligt författaren 18

Klas Åmark som skrivit boken Att bo granne med ondskan (2011), visar tidigare

svensk forskning angående relationen mellan Nazityskland och Sverige att den

svenska antisemitismen inte spelade någon avgörande roll. Kristendomen och

assimilerades till samhället. Åmark avslutar med att poängtera att det inte finns

tillräckligt mycket forskning för att kunna få säkra svar på hur utbredd olika

variationer av antisemitismen var i Sverige mellan 1930-1940. 19

1:2:4 De andra grupperna

De homosexuella blev förföljda av Nazisterna nästan direkt efter maktövertagande

1933. Anledningen var att nazisterna trodde att de homosexuella skulle förstöra och

äventyra det tyska folkets födelseantal och även folkkroppens fysiska och adliga

hälsa. mötesplatser, krogar och även privata hem utsattes för razzior och trakasserier

av SA-förbanden. Nazisterna införde och stärkte en redan existerande lag mot

Oredsson Sverker, ”Judehatet kom före judarna”, Populär historia, nr 6 1999 tillgänglig: https://17popularhistoria.se/sveriges-historia/judehatet-kom-fore-judarna, hämtad 2018-01-14

Oredsson Sverker, ”Judehatet kom före judarna”, Populär historia, nr 6 1999 tillgänglig: https://18popularhistoria.se/sveriges-historia/judehatet-kom-fore-judarna, hämtad 2018-01-14.

Åmark, 2011, s. 589. 19

! 11

homosexuella och även mot homosexuella aktiviteter. Nazisterna förenade ideologi

med vetenskap och genomförde pseudovetenskapliga experiment med målet att

ändra på det homosexuella beteendet. 20

Under 1920-talet började rasteorierna slå igenom i Tyskland, i och med detta

började flera vetenskapsmän propagera för rätten att man skulle döda människor

som de ansåg var annorlunda. I och med detta ansåg man att visa handikappade och

utvecklingsstörda inte hade rätt att leva. Tyskarna myntade i och med detta

”livsovärdigt liv”. Nazisterna försvarade detta med att argumentera om att vilja

främja det friska livet och utplåna det sjuka och mindervärdiga. Nazisterna ansåg att

dessa människor var ett hot mot den tyska folkkroppen där judar och zigenare även

ingick och som bekämpades med segregering, deportation och även mord.

Nazisterna ansåg att det inre hotet var det mentalt och fysiskt handikappade,

asociala och även andra grupper som inte ansågs passa in i den Nazityska

folkgemenskapen. Nazisterna ansåg att dessa personer var ekonomiskt improduktiva

och därför en ekonomisk börda för de personer som var friska och produktiva.

Nazisterna ansåg även att dessa egenskaper var ärftliga.

1:4 Tidigare forskning Tidigare forskning inom detta ämne har journalistforskaren Göran Leth (2005) gjort

vid Stockholms Universitet. Leth har bland annat gjort en studie som redovisas i

hans bok Kristallnatten i svenska dagstidningar. Leth undersökte tio olika

dagstidningar som rapporterade om kristallnatten 1938. Leths studier visar att

tidningarna hade tre olika förhållningssätt i form av protest, likgiltighet och

anpassning. De tidningar som gick under protesttidningar var de tidningar som var

Bruchfeld, Stéphane & Levine, Paul A., -om detta må ni berätta-: en bok om förintelsen i Europa 201933-1945, Regeringskansliet, Stockholm, 1998 s.14

! 12

kritiska till Tyskland. Dessa tidningar använde sig av skarpa uttryckssätt och

fokuserade på judarnas lidande. Bland de tidningarna som Leth kategoriserar som

likgiltiga finns bland annat Svenska Dagbladet. Han menar att de likgiltiga

tidningarna var först förfärade över vad som hände i Tyskland, för att sedan förenas

i jargongen och normalisera Tysklands övergrepp. Sista kategorin,

anpassningstidningar var de tidningar som redan innan kriget var Nazi tyskvänliga

och delade deras värderingar. Dessa tidningar använde sig även av det nazistiska

språkbruket. Enligt Leth var flest tidningar inom kategorin likgiltiga och den minsta

gruppen var protesttidningarna. Leth fortsätter med att visa att tidningarna under

denna tid inte alltid följde tidningens politiska linje, utan att det kunde skilja sig.

Politiska tidningar så som liberala eller folkpartistiska tidningar återfinns i alla

grupperna. Dåtida antinazistiska tidningar, så som Dagens Nyheter, hade samma

utrymme för antisemitism som Svenska Dagbladet som hade en mer oklar syn på

Hitler. 21

Inom ämnet Sverige under andra världskriget finns även Klas Åmarks bok Att bo

granne med ondskan, vilken handlar om Sveriges förhållande till Nazityskland och

behandlar tiden mellan 1933-1945. Enligt Åmark är en av de traditionella svenska

förklaringarna till Sveriges agerande under andra världskriget att Tyskland och även

andra stormakter la stor press på Sverige under de första krigsåren, vilket resulterade

i att Sverige hade svårt att hålla sig till den inslagna neutralitetsvägen som höll dem

utanför kriget. Vidare skriver han att det var efter vändpunkterna och förlusterna 22

vid El-Alamein och Stalingrad som trycket på Sverige minskade och Sveriges

Göran Leth, Kristallnatten i svenska dagstidningar: konstruktionen av en likgiltighet, Stockholm: 21

Forum för levande historia, 2005, ss. 7-8.

Klas Åmark, Att bo granne med ondskan Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och 22

Förintelsen, TPB, Johanneshov, 2011, ss. 32-35.

! 13

regering kunde börja driva sin neutralitetspolitik så som de planerat att göra från

början. 23

Vidare så har jag hittat flertalet uppsatser som undersöker hur tidningarna skrev om

separata händelser under andra världskriget. Bland annat uppsatsen En värld i brand

– en press undersökning om vad som skrevs om krisen i Polen 1939 och Norge 1940

i två svenska dagstidningar skriven av Joel Håkansson 2011. Uppsatsen är en press

undersökning av två svenska dagstidningar gällande vad som skrevs om krisen i

Polen 1939 och Norge 1940. Uppsatsen behandlar tidningarna Svenska Dagbladet

och Social-demokraten. 24

Ytterligare som behandlar vad svenska dagstidningar rapporterade skrevs 2013 av

Emmy Johansson. Den heter Då världskriget var nära inpå! Nyhetsrapporteringen

angående andra världskrigets utbrott i september 1939 i två småländska

dagstidningar. 25

2015 skrev Johan Colliander uppsatsen Från Anschluss till sudentlandet - två

svenska dagstidningars rapportering om Nazitysklands erövringar. 26

Det intressanta med dessa uppsatser är att ingen av uppsatsernas författare har

använt samma händelser eller samma tidningar i sina undersökningar. Uppsatserna

är skrivna av både journaliststudenter och studenter som studerar historia.

Åmark, 2011, s. 68.23

Joel Håkansson, En värld i brand - brand – en pressundersökning om vad som skrevs om krisen i 24

Polen 1939 och Norge 1940 i två svenska dagstidningar. Kandidatuppsats. Linnéuniversitetet, 2011.

Emmy Johansson, Då världskriget var nära inpå! Nyhetsrapporteringen angående andra 25

världskrigets utbrott i september 1939 i två småländska dagstidningar. Kandidatuppsats. Linnéuniversitetet, 2013.

Johan Colliander, ”Från Anschluss till sudentlandet - två svenska dagstidningars rapportering om 26

Nazityskland erövringar. Kandidatuppsats. Stockholms universitet, 2015.

! 14

Den uppsats som jag främst har använt mig av är en värld i brand, - en press

undersökning om vad som skrevs om krisen i polen, som är skriven av Joel

Håkansson, Uppsatsen är en press undersökning av två svenska dagstidningar

gällande vad som skrevs om krisen i Polen 1939 och Norge 1940. Uppsatsen

behandlar tidningarna Svenska Dagbladet och Social-demokraten.

Johansson och Persson uppmärksammar i sina uppsatser hur viktigt det är att tänka

på att tidningarna var pressade angående vad de fick och inte fick publicera. De var

även restriktioner gällande vilka källor som kunde används och ansågs tillförlitliga.

Författarna till uppsatserna tar upp att det finns vissa frågor som man behöver

betänka när man gör en press analys. De menar att Sveriges tidningar hade en press

på sig i form av att inte reta upp främmande makt vilket inverkade på vad som

publicerades och inte publicerades. Colliander och Johansson tar även upp vikten av

att vara källkritisk. Skriver att det är viktigt att tänka på hur tidningen har fått

informationen, om berättelsen är återberättad eller har den upplevds med egna ögon,

om tidningen har en egen redaktion i landet, om det är det köpt information och i så

fall från vilken nyhetsbyråå.

1.5 frågeställningar Utifrån vad tidigare forskning kommit fram till formulerar jag följande frågor:

- Vad skriver tidningarna dagarna före och dagarna efter händelserna?

- Vad får svenska folket veta utifrån informationen i artiklarna?

- Hur skiljde sig nyhetsrapporteringen mellan tidningarna?

1:6 Källmaterial Uppsatsens huvudfokus ligger på två stycken svenska dagstidningar, Svenska

Dagbladet och Dagens Nyheter. Nedan följer en genomgång av respektive tidning.

! 15

1:6:1 Svenska dagbladet 1884 grundades Svenska Dagbladet i Stockholm. Tanken med Svenska Dagbladet

var att det skulle vara ett organ för unionsfientliga och tullvänliga krafter. Ett flertal

personer var med och grundade tidningen, bland annat Axel Jäderin och Oskar

Norén. Under de första åren på 1900-talet gled Svenska Dagbladet successivt över

till att inta en politisk konservativ hållning, dock hade tidningen fortfarande kvar ett

starkt intresse för sociala reformer. Under första världskriget, 1914-1919, hoppades

tidningen och dess läsare in i det sista att tyskarna skulle segra. Under 1940-talet

blev Ivar Andersson chefredaktör. Andersson var högerpolitiker och hans politiska

ställning kom att påverka Svenska Dagbladets hållning och riktning. Tidningen

fortsatte dock att präglas av en strikt neutralitet till samlingsregeringen. Samtidigt

hade tidningen ett starkt engagemang för grannländerna. När det handlade om

inrikespolitiska frågor räknades Svenska Dagbladet som högerns huvudorgan.

1:6:2 Dagens Nyheter 1864 grundades Dagens Nyheter av Rudolf Wall. Walls ambition var att skapa en

tidning som nådde så stor del av befolkningen som möjligt. Wall satsade mycket på

annonsering vilket var en viktig del i tidningens ekonomi. Det som gjorde att

Dagens Nyheter snabbt befäste sin ställning var att de levererade ett snabbt och

rappt nyhetsorgan. Dagens Nyheter var från början liberal och arbetade bland 27

annat för politisk frihet, utvidgad rösträtt, undervisningsfrihet och att det skulle vara

mer sparsamt med anslagen till försvaret. Dagens Nyheter var under 1924-1971 en

liberal tidning, idag är den oberoende liberal. Under första världskriget höll och

förespråkade Dagens Nyheter en neutral linje. När det Liberala partiet splittrades

1923 gick Dagens Nyheter med i det nybildade liberala partiet. Under 1900-talets

Nationalencyklopedin, ”Dagens Nyheter”, hämtad 2018-01-02.27

! 16

första halva genomgick tidningen flera förändringar, bland annat blev Dagens

Nyheter 1909 den första tidningen med en annonsfri förstasida. I och med första

världskriget intog Dagens Nyheter en regeringsvänlig ställning. Under andra

världskriget gick Dagens Nyheter om Stockholms-Tidningen och blev Sveriges

största tidning. Det som gjorde detta möjligt var en successiv utveckling där

tidningen bland annat började förstärka utrikesbevakningen genom att skicka ut

egna korrespondenter vilkas reportage gavs större utrymme i tidningen. 28

2. Teori och metod Den metod jag kommer att använda mig av har sin utgångspunkt i press analys. För

att kunna analysera tidningarna krävs kunskap om dess ekonomiska beroende och

dess politiska inriktning och styrning. Uppsatsen har en undersökande del där det

presenteras vad jag kommer fram till med utgångspunkt i press analys. Jag kommer

att använda mig av en komparativ metod vilket är en övergripande benämning på

undersökningar som är inriktade på att beskriva och analysera olika likheter och

skillnader, det vill säga en jämförande metod. Jag har valt tre händelser som 29

specifikt påverkat judarna, detta för att jag vill att uppsatsen får ett fokus på

antisemitism och vilken information svenskarna nåddes av.

Jag kommer att ta de tre händelserna och sedan sammanfatta vad tidningarna

rapporterade och således också vilken information som nådde läsaren. För att

underlätta informationsletandet kommer jag i vissa fall att använda specifika sökord

i tidningarna, exempelvis ”Hitler”. Vidare kommer jag som jag tidigare nämnt att

sammanfatta artikeln och skriva ned det jag tycker är viktigt. Denna sammanfattning

och information vad en läsare i Sverige fått reda på kommer att redovisas under

Nationalencyklopedin, ”Dagens Nyheter”, hämtad 2018-01-02.28

Nationalencyklopedin, ”Jämförande metod”, hämtad 2018-06-02. 29

! 17

tidningsrubrikens namn. Jag kommer i den mån informationen uppges i artiklarna

att tydliggöra vart tidningarna har fått sin information ifrån, det vill säga om

informationen kommer från någon nyhetsbyrå eller från en reporter på tidningen

2.1 Press analys För att kunna analysera och förstå hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter valde att

skriva om händelserna under andra världskriget är det viktigt att också ha en rad

bakgrundsfakta i hur en pressanalys går till. I denna uppsats är det framför allt vad

tidningarna har valt att ta upp eller undanhålla för läsaren som blir intressant och det är

också där jag har försökt att hitta likheter och skillnader.

Någonting som gjort att det oftast är de stora tidningarna som är representerade när det

gäller presshistoriska analyser har att göra med ekonomi. Stora framgångsrika tidningar har

både finansiella medel och tidsmässiga resurser för att på egen hand kunna sätta sin historia

på papper. Mindre tidningar har däremot inte samma ekonomiska möjlighet. Stora

tidningar har oftare även ett digitalt arkiv vilket inte är något som alla landsortstidningarna

har. Detta ha lett till att den presshistoriska forskningen i stor utsträckning enbart hanterar

de stora tidningarna.

När man studerar tidningar finns det olika funktioner att titta på. Dels kan man titta på

nyhetsrapporteringen, det vill säga den optionsbildande funktionen, dels kan man analysera

ledarskribenten som gör ställningstaganden i samhällsfrågor. Att en tidning har en

opinionsbildande funktion innebär att texten på ett eller annat sätt påverkar läsaren. En

presshistorisk undersökning kan även studera vilken information som tidningen spred.

Innan tv och radio fanns var tidningen länge den enda informationskälla som folket hade

tillgång till och således också väldigt viktig. En genomgång av tidningarnas

nyhetsrapportering kan därför tala om vad befolkningen visste i olika frågor. Det är detta

som min undersökning tar avstamp i.

! 18

En nyhet är ett offentligt meddelande om något betydelsefullt som tidigare varit okänt, så

som en händelse, process eller ett tillstånd. Det är skillnad mellan nyhetsförmedling och

nyhetsspridning. Nyhetsförmedling handlar om hur massmedier samlar in, värderar,

bearbetar och distribuerar nyheter medan nyhetsspridning handlar om hur nyheter sprids till

och inom allmänheten. Nyhetsförmedlingens historia och nyheternas form och innehåll är

starkt kollererat med den tekniska utvecklingen för hur de medlen för information och

kommunikation utvecklats. Nyheter är snarare en social konstruktion och är starkt beroende

av sin tillkomstmiljö och sin tänka kundkrets. Nu för tiden ställs det stora krav att en nyhet

ska kunna säljas till en heterogen massa vilket utvecklat och utformat den objektiva och

neutrala nyhetsform som besvarar frågorna vad, vem, när, var och hur. En nyhet kan ge

sken av att vara objektiv men urvalet och framställningen påverkas alltid av samhällets

kulturella klimat. En nyhet måste inte enbart ta hänsyn till dess mäktiga ägare och

annonsörer utan även rent politiskt och bandet mellan nyhetsorgan och politiska grupper.

Både nationellt och internationellt tycks den politiska makten minska samtidigt som den

ekonomiska makten ökar över nyhetsförmedlingen. I Sverige har dock

tryckfrihetsförordningen, som innehåller offentlighetsprincipen, censurfriheten och

anonymitetsskydd, gynnat en fri nyhetsförmedling.

Tidningarnas nyhetssidor har under lång tid haft en betydelsefull funktion som

nyhetsförmedlare, den har även tidigare använts för att skapa en omvärldsuppfattning för

befolkningen innan tv och radio existerade och tidningarna var den enda nyhetskällan.

Tidningarnas nyhetsmaterial är vinklat och inte objektivt eller neutralt. Nyhetsmaterialet

kan skilja sig angående om nyhetsbyrån har en egen reporter på plats eller om de köper in

information från andrahandskällor. En nyhetsbyrå skriver för de kunder som byrån har och

kan då producera ett innehåll som är mera allmänt, medan en anställd journalist oftast

enbart skriver för sin arbetsgivare.

! 19

Nyhetstexter läses för att få reda på vad som händer i vår omvärld, och för att befolkningen

kräver att få reda på sanningen eller fakta om den aktuella händelsen. Nyhetstexter är även

viktiga för att förstå nyheten på ett pedagogiskt sätt och även förstå orsaken,

händelseförloppet och vad det kan betyda för vårt dagliga liv. Samtidigt ska tidningen vara

en trevlig upplevelse som varvar reportage och intervjuer. Tidningen ska även sätta in

nyheterna i ett sammanhang, de ska göra skillnad på någonting som tex är ett personligt

brottsmål och någonting som handlar om allmännyttig information, så som exempel ett

brottsmål som gäller ett statligt bolag. En nyhetstext har därför många krav att leva upp till.

Idag innehåller dock en tidning ofta spekulationer, prognoser och analyser om vad som kan

hända i framtiden. Detta blir vanligare när det gäller politiska och ekonomiska reportage.

Detta fanns inte i tidningen för 50 år sedan. Tidningarnas innehåll och dess utformning

förändras således över tiden. Om vi läser en tidning från 30-talet får man inte enbart

information om vad som hände då, utan även information hur människor uttryckte sig i text

och vilka normer och värderingar som fanns.

I boken Nyheter: att läsa tidningstext skriver Lundgren, Ney och Thurén om ett antal

punkter man ska tänka på när man läser nyheter. Bland annat skriver de att man ska tänka

vad det är som gör att denna artikel ansågs var värd att publicera. Det är även tänkvärt att

reflektera över vad som är intressant och om händelsen som de skrivs om är ett exempel på

någonting större och i så fall framgår detta tydligt eller är de underförstått.

En viktig faktor när man gör en presshistorisk analys är källorna. Lundgren, Ney och

Thurén (1999) skriver hur källkritik ska hanteras och vikten av att tänka på vem som står

bakom den skrivna artikeln, det vill säga är det tidningen eller en nyhetsbyrå. Gällande

källkritik ska det även noteras om källan som anges handlar om iakttagelser på plats, en

intervju med ögonvittnen eller genom exempelvis en telefonintervju. Slutligen skriver

! 20

författarna att det är viktigt att jämföra om två tidningar använder samma källa på sitt

reportage och om de då skriver likadant eller liknande fakta.

Den vanligaste källan till information för tidningarna under andra världskriget var

Tidningarnas Telegrambyrå (TT). TT grundades 1922 efter att man slagit ihop sig med det

konkurrerande presstelegrambolaget vilka ägde ett stort antal landsortstidningar. I och med

att TTs skapades så bildades en nationell nyhetsbyrå. När sedan radiotjänst började sin

verksamhet 1925 blev TT ansvariga även för dessa sändningar. Chefen för TT mellan

1922-1946 var Gustaf Reuterswärd. Under 1920-talet distribuerades nyheterna ut till

tidningarna med hjälp av så kallade ryktare genom telefonen. 1930 så slog teleprinter

igenom. En viktig förutsättning för en bra nyhetsförmedling var att kunna ta emot telegram

från utländska nyhetsbyråer då TT behövde få snabb tillgång till sina utländska

samarbetspartners. Till detta användes Hell-systemet där en speciell radiosändare

påverkade specifika mottagare som var kopplade till skrivapparater. TT skapade tidigt

förbindelser med Deutsches Nachrichtenbüro (DNB) i Berlin vilket resulterade i att TT

1937 lade ner sin redaktion i Berlin och enbart publicerade information från DNB. Vid

krigsutbrottet 1939 hade de även samarbete med franska Havas och brittiska Reuters. DNB

var det tyska rikets officiella och centrala tidningsbyrå. DNB bildades 1933 som en

sammanslagning av två tidningar, Telegraph union och Wolff Telegraph office. Den 1

januari 1934 övertog Goebbelsanhängaren Alfred-Ingmar Berndt de båda tidningarna och

skapade Deutsches Nachrichtenbüro. Tidningen var underställd Reich government press

office som tillhörde ministeriet för utbildning och propaganda som styrdes av Goebbels.

DNB upphörde i slutet av maj 1945. DNB skickade inte meddelanden till pressen utan till

sina partikamrater och staten. För att innehållet skulle hållas hemliga skickades dessa på

färgade papper och därför kallades dessa hemliga tjänster för blått, rött eller vitt. Denna

tidning ägdes och publicerades av Nazisterna själva. Reuters är en brittisk nyhetsbyrå som

ligger i London och grundades 1849 av Paul Reuters. Sedan 1951 bedrivs verksamheten

! 21

från London. 2008 gick Reuters samman med det kanadensiska mediaföretaget Thomson

Corporation och bildade företaget Thomson Reuters. Havas var en fransk Nyhetsbyrå som

grundades 1835 och som överfördes till Agence France presse (AFP) 1944 och blev då ett

franskt kooperativ ägt nyhetsbyrå. Idag är Havas ett mediaföretag.

Det fanns även ett visst samarbete med italienska, polska, tjeckiska och ryska nyhetsbyråer.

Materialet som TT fick hade stor betydelse för den svenska pressen, framför allt gällande

den utländska bevakningen. Arbetsuppgifterna som TT hade handlade främst om att välja

ut och gallra bort de nyheter som strömmade in från utlandet. TT hade ingen förbindelse

med USA under kriget vilket gjorde det svårt att bevaka USA. Dagens Nyheter löste det

genom att abonnera på United press (UP) medan Svenska Dagbladet abonnerade på

Associated press (AP). Förutom information från TT hade både Svenska Dagbladet och

Dagens Nyheter egna redaktioner runt omkring i Europa och även utsända journalister på

plats.

Jag kommer att ta de tre händelserna och sedan skriva vad som rapporterades genom att

sammanfatta de artiklar som jag anser har något med själva händelsen att göra. Efter det

kommer jag att beskriva och reflektera över hur jag som läsare upplever informationen som

jag tagit del av och läst. Jag kommer att undersöka tidningen dagen innan en händelse, och

upp till fyra dagar efteråt. På det sättet kommer jag att få en bra bild av vilken information

som det svenska folket fick ta del av och vilken information som förmedlades genom

tidningarna

! 22

3. Bakgrund

3.1 Sveriges tidningars förutsättningar under andra världskriget

Under andra världskriget leddes Sveriges av en nyskapad samlingsregering som

satsade på neutralitetspolitik. För att hålla Sverige utanför kriget infördes flera

restriktioner för den svenska pressen. Detta för att även pressen skulle följa den

neutrala linjen och på så sätt undvika att irritera den främmande makten. Pressen

fick restriktioner och det gjordes även inskränkningar i Tryckfrihetsförordningen.

Detta för att försöka styra vad pressen fick och inte fick skriva. Samtidigt kom ett 30

parallellt regelverk baserat på omtolkningar och nytolkningar av

Tryckfrihetsförordningen. Bland annat gavs det tillstånd att genom lag göra

administrativa ingripande. Vidare återupptogs en tidigare vilande censurlag som

kunde återinföras vid krig eller vid stor krigsfara och som gav regeringen möjlighet

att få förhandsgranska och dra in tidningar, samt om de ansåg det nödvändigt ge

dem utgivningsförbud. 31

Regeringen tillsatte tremannanämnden som skulle hantera den statliga information

som pressen skulle förmedla. 1940 ersattes denna med informationsstyrelsen. Det

infördes även så kallade ”gråa lappar”, vilket ofta var kortfattade meddelanden som

fastslog vilken information som fick eller inte fick publiceras. Sammanlagt sände

informationsstyrelsen ut 260 grå

lappar under kriget. Innehållet på lapparna täckte allt från försvarsfrågor till

inrikespolitik, Sveriges förhållande till främmande makt och relationer mellan andra

Lundström, Gunilla, Rydén, Per & Sandlund, Elisabeth (red.), Den svenska pressens historia. 3, 30

Det moderna Sveriges spegel (1897-1945), Ekerlid, Stockholm, 2001, s. 268.

Sandlund, 2001, s. 277.31

! 23

stater. Prisnämnden arbetade med att övervaka, granska och skicka ut påpekande 32

till tidningar som de ansåg inte höll sig inom neutraliteten. De beslagtog tidningar

som baktalade främmande makt och främst Tyskland. En av de viktigaste

informationskällorna under denna tid var Tidningarnas Telegrambyrå, TT. Det var

ofta de som kom med information till utrikessidorna. På nyhetssidorna skulle

tidningarna vara så neutrala som möjligt då det fanns en rädsla att få kritik från tyskt

håll. Efter kriget ändrades tryckfrihetsförordningen tillbaka till hur den var innan

kriget. 33

3.2 Sveriges regering under andra världskriget Regeringsmakten styrdes sedan 1936 av socialdemokraterna och Per Albin Hansson

i spetsen. I och med Sovjets anfall på Finland tre månader efter krigsutbrottet

bildade Sverige en samlingsregering under krigstid. Denna regering satt sedan fram

till december 1945. Samlingsregeringen bestod av representanter från de fyra största

partierna, Socialdemokraterna, Bondeförbundet, Folkpartiet och Högern.

Samlingsregeringen hade två övergripande mål som de skulle upprätthålla till varje

pris. Det ena var att hålla Sverige utanför kriget och det andra var att hålla ihop

samlingsregeringen.

3.2 Tyskland under mellankrigstiden

Bara ett par dagar innan första världskriget tog slut abdikerade den tyska kejsaren.

Detta resulterade i att Tyskland gick från kejsardöme till republik. Det infördes en

riksdag och en president tillsattes med hjälp av allmän och lika rösträtt. Det var

denna regering som skrev under fredsvillkoren i Versailles 1918, vilket resulterade i

att miljoner tyskar ansåg att regeringen och deras anhängare var förrädare. De ansåg

Sandlund, 2001, s. 270.32

Nationalencyklopedin, ”Samlingsregering”, hämtad 2018-01-09.33

! 24

inte att Tyskland hade kapitulerat utan att de hade blivit förrådda. Tyskland dömdes

till hårda fredsvillkor, bland annat att betala krigsskadestånd till Frankrike och

Belgien för kriget. Skadeståndet var på 269 miljoner guldmark som skulle vara

betalt 1984. Denna summa sänktes dock senare samma år till 132 miljoner

guldmark. Tyskland stod inför många problem, bland annat hur de skulle kunna

betala tillbaka det gigantiska krigsskadeståndet vilket de inte hade ekonomiska

resurser att göra. Som ett resultat att Tyskland inte kunde betala sina skadestånd till

Frankrike så ockuperade Frankrike Ruhr-området 1923. Frankrikes plan var att de

skulle ta ut en avgift på produktionen i området och på så sätt få in pengar. Tyskarna

uppmanade till strejk vilket under åtta månader blev till verklighet då miljontals

människor strejkade. I och med det ekonomiska kaos fick inte USA tillbaka

pengarna som de lånat ut till England. Anledningen var att England inte fick några

pengar av Tyskland. USA insåg då att för att ändra på utvecklingen i Europa var det

avgörande att få ordning på Tysklands ekonomi. USA gav därför stora lån till

Tyskland och de sänkte även krigsskadeståndet. Efter åtta månader upphörde

strejkerna och när Frankrike lämnade Ruhr-området började Tyskland betala sitt

skadestånd med hjälp av nytryckta sedlar. Detta ledde i sin tur till en

hyperinflation. 34

Den stora depressionen, som var en ekonomisk kris och det politiska kaos som

rådde i Tyskland under 20-talets slut ledde till att motsättningarna blev extrema och

våldsamma. Samtidigt började befolkningen att tappa tron på demokratin. I och med

det ekonomiska kaos som rådde ökade arbetslösheten och fattigdomen. Detta

utnyttjade nazisterna och Hitler utnyttjade lågkonjunkturen till att stärka sin makt då

han vände sig till de ekonomiskt utsatta grupperna i samhället och hittade

syndabockar till problemen. Många av de arbetslösa och de som drabbats

ekonomiskt gick med i partiet. Nazisterna använde sig även av den växande

Almgren, Bengt, Historia. Ämnesboken, 2. uppl., Bonnier utbildning, Stockholm, 2005, s. 245.34

! 25

kommunistskräcken som spred sig i Europa och de framställde Hitler som räddaren

och det enda vettiga alternativet.

1932 blev NSDAP det största partiet. När rikspresidenten von Hindenburg blev

omvald 1932 hoppade flera andra partipolitiker av sina uppdrag. I och med den

ökade ekonomiska och politiska krisen ökade även medborgarnas krav på att Hitler

ska få makten. Hindenburg försökte få till en presidentregering men hade inte

riksdagens stöd. Detta ledde till att von Hindenburg tvingades att utse Adolf Hitler

till Rikskansler 1933. Anledningen till att Hitler fick makten var att de andra

partiledarna hade en plan att köra över honom i omröstningarna och att han på det

sättet inte skulle få igenom sin politik.

Den 27 januari 1933 anlades en brand i riksdagshuset. Med branden som orsak fick

Hitler med von Hindenburgs tillåtelse rätt att upphäva alla demokratiska rättigheter i

den tidigare Weimarförfattningen. I juni 1933 upplöstes alla andra partier och

Tyskland var nu en enpartistat. Hitler blev då diktator och han hade oinskränkt

makt. Nazistpartiet som ofta förkortas NSDAP, eller som kallas nationalsocialisterna

tog makten 1933 i Tyskland och den nya rikskanslern blev Adolf Hitler. Hitler var

en ung man från Österrike som hade blivit tysk medborgare endast ett par år

tidigare. Nazisterna började direkt med det som den tillsatta propagandaminister

Josef Goebbels kallade för ”den moraliska rensningen” av samhällskroppen. Det

innebar att Hitler omvandlade sin våldsamma antisemitism till politik som han

kunde hantera i regeringen. Hitlers mål var ända från början att skapa ett ”Tyskland

utan en enda jude”. Processen av förföljelse trappades upp steg för steg och Hitler

hade hjälp av Gestapo och SS. Detta ledde bland annat till bokbål av böcker skrivna

av judiska författare. I och med von Hindenburgs död i augusti 1934 slog Hitler ihop

! 26

de politiska posterna rikskansler och rikspresident samt gjorde om titlarna till Führer

och Reichskanzler. Nazisterna hade nu makten i Tyskland. 35

Nationalencyklopedin, ”Adolf Hitler”, hämtad 2018-02-07.35

! 27

4. Resultat

Nedan kommer jag att redovisa vad jag hittat i de olika tidningsartiklarna. Innan jag

börjar skriva om vad jag har hittat i artikeln kommer jag att skriva en kort historisk

bakgrund till och redogörelse av de händelser som jag valt att undersöka. Jag

kommer sedan att redovisa vad tidningarna skrev i sina artiklar dagarna innan och

dagarna efter den specifika händelsen. Jag kommer att försöka sammanfatta

artiklarna och försöka identifiera uttryck för antisemitism. Efter denna redovisning

kommer jag att besvara frågan om vad svenska folket faktiskt fick för information

om vad som hände i det tyska riket under andra världskriget. I de fall det går

kommer jag även att redovisa om artikeln ledde till någon form av agerande.

4.1 Kristallnatten Historisk bakgrund

Under 1930-talet ökade antisemitismen i Europa, inte bara i Tyskland utan även i

flera europeiska länder. I och med att Göring införde fyra årsplanen, så vidtog

nazisternas juridiska förberedelser för att beslagta judarnas egendomar, samtidigt

ville man avskilja judarna från det övriga samhället.

Det förekom inte bara ekonomiska bojkotter utan regelrätta attacker på polska och

centraleuropeiska judar. Detta skedde framför allt i Tyskland och Österrike, men

även i Litauen, Rumänien och Italien. Efter partidagarna i Nürnberg 1935 så började

man skilja judarna från övriga befolkningen via lagstiftning. Gestapo fann hela tiden

nya anledningar till att arrestera och skicka judar till de första koncentrationslägren

! 28

Dachau , Buchenwald och Sachenhausen samtidigt utvandrade de judar som 36 37 38

kunde, vilket uppskattades av de nazistiska myndigheterna. I oktober 1938 blev

polacker som hade polskt medborgarskap, men som hade bott fem år eller mer

utanför polen av med sitt polska medborgarskap. Detta gjorde att de förlorade sina

pass och blev då statslösa. Tyskland reagerade direkt och utvisade ca 17 000 polska

judar som levde i landet. Dessa tvingades till gränsen mellan Tyskland och polen

där ingen av länderna var villiga att ta i mot dem.

Herschel Grynszpan var en 17-årig polsk judisk man som bodde I Frankrike.

Grynszpan övriga polsk- judiska familj bodde i Tyskland. I och med den nya

förordningen i Tyskland så deporterades Grynszpans föräldrar till den polska

gränsen, Grynszpans familj var i och med detta statslösa. Grynszpan begav sig

därför den 6e november 1938 till den Tyska ambassaden i Paris, där han med den en

medtagna pistol sköt första tjänstemannen, vilket var den tyska legionssekreteraren

Ernst Vom Rath. Vom Rath avled av sina skador den 9 november 1938. I och med

mordet av en judisk man på en tysk diplomat passade propagandaministeriet på att

dra nytta av mordet i sin politik. Bland annat genom att skriva flera artiklar i sina

egna propaganda tidning Der Angriff och även i sin partitidning. Nazisterna använde

mordet på legionssekreterare som en direkt förevändning till att organisera en

Dachau var det första koncentrationslägret som öppnade 1933, framför allt läger för politisk 36oppositionella, kriminella och arbetsskygga romer. 41, 500 personer dödades men inte genom gasning Nationalencyklopedin, Dachau. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dachau(hämtad 2018-09-03)

Buchenwald var ett av de största koncentrationslägerna och öppnade 1937, det var inget 37utrotningsläger, och det fanns ingen gaskammare, men de utförde medicinska experiment och ca 24% av fångarna dog , ca 56 000 fångar. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/buchenwald (hämtad 2018-09-03)

sachenhausen öppnade 1936 de första fångarna var politisk oppositionella och socialdemokrater, 38kommunister och medlemmar i fackföreningar, och det enligt nazisterna rasmässigt och biologiskt underlägsna asociala romer och judar senare även polacker och tjecker och medborgare från andra ockuperade länder 1942 inrättades en gaskammare och ett exekutionsrum och även ett krematorium av 220 000 fångar dog ca 30 000 personer här http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sachsenhausen (hämtad 2018-09-03)

! 29

våldsam terrorkampanj mot judarna som var bosatta i Tyskland, Sudetenland och

Österrike. På kvällen den nionde november 1938 satte man genom en organiserad

attack eld på flera hundra synagogor, förstörde och plundrade judiska affärer och

misshandlade judar på öppen gata. Omedelbart arresterades ca 30 000 judar (med

hjälp av förmodligen redan sammanställda listor) dessa judar fördes till

koncentrationsläger. 39

Dessa pogromer mot judarna natten mellan den 9-10 november 1938 har gått till

historien som kristallnatten - eller det krossade glasets natt. Nazisterna uppgav att

pogromerna var en spontan reaktion på mordet i paris. I och med kristallnatten så skyndade nazisterna på den så kallade ”arisering” av bland annat företag. Förutom nya lagar mot den judiska befolkningen, så dömdes även judarna till att betala ett kollektivt skadestånd till den tyska staten. Detta skadestånd omfattade mordet på legionssekreterare och all förstörelser under kristallnatten.

4.1.2 Vad Svenska Dagbladet rapporterade mellan 9-15/11 1938

9/11 1938 rapporterade Svenska Dagbladet att den polska juden Grynszpan, som

sköt vom Raths, var inkallad på förhör. Vidare rapporterade tidningen att Grynszpan

ville hämnas sina föräldrars lidande. Det stod även att Grynszpan hade ”begivit sig

till ambassaden med avsikt att skjuta den som han först träffade på, såsom en

hämndaktion”. Svenska Dagbladet fortsatte med att skriva att Grynszpan tidigare 40

hade fått ett brev från sina föräldrar där de beskrivit sitt lidande. Information har

getts enskilt till Svenska Dagbladet. 41

Svanberg, Ingvar & Tydén Mattias, Sverige och förintelsen: debatt och dokument om Europas 39judar 1933-1945, area. Stockholm, 1997 , s.136

Von Raths tillstånd allvarligt. Svenska Dagbladet. 1938-11-09. 40

Von Raths tillstånd allvarligt. Svenska Dagbladet. 1938-11-09. 41

! 30

I Svenska Dagbladet stod det torsdagen 10/11 1938 ”Tyska judar får ej utvandra -

den sårade diplomaten har avlidit”. Där skrev tidningen att legationssekreteraren

hade avlidit av sina skador samt att judarna kunde förvänta sig vidare åtgärder.

Vidare i artikeln gick det att läsa att judarnas rättigheter inom kulturlivet skulle

komma att förändras och att hittills hade synnerligen få meddelanden om

individuella hämndattacker mot judarna ingåtts. Tidningen rapporterade att en

synagoga hade satts i brand under onsdagen och att det var den andra synagogan

som brunnit i Berlin under de senaste 24 timmarna. Informationen har getts enskilt

till Svenska Dagbladet. 42

11/11 1938 rapporterade tidningen under rubriken ”förintande slag mot Tysklands

Judar”. Svenska Dagbladet skrev då att Münchens judar jagats ut från staden. 43

Judarna ska ha lämnat ifrån sig sina nycklar klockan 18.00 på torsdagskvällen och

sedan hade de 48 timmar på sig att lämna staden. Vidare skrevs det att 500 judar

hade arresterats och en lag angående vapeninnehav hade upprättats. Om lagen

överträddes skulle personen dömas till koncentrationsläger eller skyddshäkte i 20 år.

Vidare rapporterades att alla judiska affärer längs flera av de stora gatorna i Berlin

var förstörda, flera synagogor var satta i brand och de två största var helt nerbrunna.

Ett stort antal butiksinnehavare hade satts i skyddshäkte. Tidningen beskrev att 44

attacken som ansågs vara en spontan respons på mordet på vom Rath ruinerade

judarna på deras möjligheter till existens. Uppemot 400 000 judar fanns fortfarande

i Tyskland och alla de uppåt tusen judiska affärer som fanns i Berlin var nu stängda.

Svenska Dagbladet skrev att butikerna förmodligen var stänga för alltid och att

butiksägarna inte heller skulle få ut några försäkringspengar. Tidningen beskrev att

Tyska judar får ej utvandra - den sårade diplomaten har avlidit. Svenska Dagbladet. 1938-11-10.42

Förintande slag mot Tysklands judar. Svenska Dagbladet. 1938-11-11. 43

Judarna... Svenska Dagbladet. 1938-11-11.44

! 31

judefrågan hade blivit ett socialt problem och att judarna var förtvivlade då många

länder stängt för judisk invandring. Vidare skrevs det i artikeln att aktionen pågick

ända till kvällen då propagandaminister Goebbels offentliggjorde en förklaring som

bland annat gick ut på att detta var ett resultat av det tyska folkets förbittring över

det fega mordet på den tyska diplomaten i Paris. Informationen kommer från

Svenska Dagbladets redaktion i Berlin. 45

12/11 1938 rapporterade tidningen genom rubriken ”Skadegörelse i Berlin för 13

miljarder mark- masshäktning både i Berlin och i München - Goebbels benådar

hårda lagar och diskret mot judarna”. I artikeln rapporterades att mellan 700-1000

judar arresterats och butiksägarna i väntan på besked från regeringen angående

möjligheter till ekonomisk kompensation via försäkring var ålagda att sätta in nya

fönsterrutor och att städa upp. Tidningen skrev även att Goebbels förnekade att 46

demonstrationerna skulle vara organiserade. Vidare rapporterades ett obekräftat

rykte gällande att 4 000 judar arresterats i Berlin. Informationen har getts enskilt till

Svenska Dagbladet. 47

13/11 1938 rapporterades att ”1 milliard mark som skadestånd för vom Rathts död -

de Tyska judarna utestängs helt från all affärsrörelse”. I artikeln rapporterade

Svenska Dagbladet att det officiella dråpslaget mot judarna kom i lördags genom

flera förordningar varav den viktigaste var att judarna ålades att betala skadestånd

på 1 milliard. Följden av dessa förordningar blev att judarna inom kort kom att stå

inför alternativen svält, döden eller emigration. Tidningen rapporterade att i

Judarna... Svenska Dagbladet. 1938-11-11.45

Joseph Goebbels - propagandaminister 1933-1945. 46

Skadegörelse i Berlin för 12 millioner mark. Svenska Dagbladet. 1938-11-12.47

! 32

Tyskland berövas judarna alla förvärvsmöjligheter. Innebörden i förordningen var att

judar inte längre fick bedriva affärsverksamhet eller speditions - och

transportagenturer. Vidare rapporterades att en jude inte heller kunde ha någon

ledande position inom ekonomiska företag samt att judarna själva skulle betala för

skadegörelsen i sina affärer. Penningstraffet skulle tillfalla staten. Informationen

kommer från Svenska Dagbladets redaktion i Berlin . 48

4.1.3 Vad Dagens Nyheter rapporterade mellan 9-15/11 1938 9/11 1938 skrev Dagens Nyheter ”synagoga i Kassel satt i brand, panik bland

judarna”. De skrev även att samtidigt som de tyska tidningarna kräver att det inte

bara ska bli ytterst stränga lagar mot judarna, kräver de även åtgärder mot franska

immigranter. Dagens Nyheter fortsatte att referera till tyska tidningar, där det gick

att läsa om allvarliga konsekvenser till följd av lönnmordet. De källor som Dagens

Nyheter refererade till skrev om antijudiska åtgärder, och att det kommer utdömas

ett hårt straff. Vidare i artikeln rapporterades om förhören med Grynszpan där

tidningen förklarade att han inte handlade av hat till någon utan snarare om kärlek

till sina föräldrar och till det judiska folket. Vidare framgick det att han hållit sig

gömd då han saknat uppehållstillstånd. Informationen kommer från United Press

(UP). 49

10/11 1938 kunde svenskarna i Dagens Nyheter läsa en artikel med rubriken ”Brand

och Kravaller, synagoga stormad”. I artikeln rapporterades att svåra kravaller

inträffat i centrala Berlin sent natten till torsdagen och att samtliga judiska butiker i

centrala Berlin hade fått sina fönster sönderslagna av uppretade människor. Från

München rapporterades att en synagoga satts i brand av en uppretad grupp

människor. Brandkåren hade försökt att släcka elden och stor polisstyrka var

1 milliard mark i skadestånd för vom Rathts död - Tyska judarna helt utestängas från all 48affärsrörelse. Svenska Dagbladet. 1938-11-13.

Synagoga i Kassel satt i brand, panik bland judarna. Dagens Nyheter. 1938-11-09.49

! 33

utkommenderad i staden. Det gick även att läsa att judiska affärer hade plundrats.

Informationen kommer från UP. Vidare rapporterade Dagens Nyheter under 50

rubriken ”legionssekreterare avled av skottsåren” att legionssekreterare vom Rath

hade avlidit. Det står att attentatet har bidragit till en ökad antijudisk inställning hos

högerpartierna i Frankrike. Informationen kommer från Dagens Nyheters

korrespondent i Paris. 51

Fredagen 11/11 1938 skrev Dagens Nyheter om Wiens judar och refererade till

attentatet mot legionssekreterare vom Rath. Wiens judar hade efter klappjakt flytt

till skogs och det uppgavs även att 10 000 judar i Wien hade arresterats. Alla

synagogor i Wien utom en hade förstörts och polisen genomsökte bostäder och

omhändertog alla judiska män under 60 år. På torsdagen hade attentatet utlöst en våg

av förföljelse och terror mot judarna i Tyskland. Münchens judar hade fått en frist på

48 timmar att utrymma staden och lämna ifrån sig sina nycklar. 500 judar hade även

arresterats och en lag angående vapeninnehav hade upprättats. Om lagen

överträddes skulle personen dömas till koncentrationsläger eller skyddshäkte i 20 år.

Dagens Nyheter skrev även att de arresterade judarna hade skickats för att röja upp

vid de brandskadade synagogorna. 52

Lördagen 12/11 1938 fortsatte Dagens Nyheter att rapportera om antalet arresterade

judar och att det skulle komma repressalier på judarna. Tidningen betonade även att

Goebbels förnekade att attackerna i Berlin var organiserade. 53

Brand och kravaller, synagoga stormad. Dagens Nyheter. 1938-11-10.50

Legionssekreteraren avled av skottsåren. Dagens Nyheter. 1938-11-10.51

Wiens judar flyr ut till skogarna. Dagens Nyheter. 1938-11-11.52

Goebbels förnekar plundringar. Dagens Nyheter. 1938-11-12.53

! 34

Söndag 13/11 1938 gick Dagens Nyheter ut med att judarna fick skulden för

händelserna och att de krävdes på en miljard i böter. Vidare skrev de att judarna var

förbjudna att bedriva handel samt ha ledande positioner i företag. Goebbels

förklarade att flera lagar väntades och judarna förlorade sin existensmöjlighet.

Artikeln beskrev vidare vad judarna inte längre fick göra enligt lag och att judar har

fraktats till den franska gränsen. 54

4.1.3 Vilken information fick svenska folket? Via det som skrevs i tidningarna fick invånarna i Sverige en bild av

händelseförloppet under Kristallnatten. Information som nådde fram var att en jude

hade skjutit en tysk under ett attentat i Paris. Svenska Dagbladet rapporterade

felaktigt att Grynszpan ville hämnas sina föräldrars lidande och att han begav sig till

ambassaden för att skjuta den han först påträffade. Läsaren blev upplyst om att det

var en hämndaktion. Vidare får läsaren information att flera uppretade människor

gick till attack mot judisk egendom under en natt och att det senare ledde till att

flera nya lagar mot judarna och deras sociala liv hotades. Båda tidningarna

förväntade sig och krävde att straffet och åtgärderna för attentatet mot vom Rath

skulle vara hårda och stränga.

Redan dagen efter attentatet insåg läsaren att attentatet på legionssekreterare skulle

få konsekvenser. Omfattningen av vad som hänt natten mellan 9-10 november blev

uppenbar för det svenska folket då båda tidningarna var fulla av detaljerade

reportage om hur tyskarna gick till attack mot judiska butiker. Rubriker som ”judar

får inte utvandra” och ”det är förintande slag mot judarna” stod med stora bokstäver

Judarna krävs på en miljard. Dagens Nyheter. 1938-11-13.54

! 35

i Svenska Dagbladet som även innehöll detaljerade reportage om hur de såg ut på

Berlins gator. 12/11 1938 började Svenska Dagbladet att rapportera om åtgärder mot

judarna. I båda tidningarna fanns det mängder av artiklar där det stod att det var

Goebbels och Göring som gick ut med alla förordningar och uppmaningar. Svenska

Dagbladet rapporterade ännu obekräftade uppgifter angående att ett stort antal judar

hade gripits. Huvuddragen i det som och det svenska folket via tidningarna fick reda

på var att en jude hade begått ett attentat mot en legionssekreterare vilket resulterade

i att uppretade folkmassor runt omkring i Tyskland och deras ockuperade länder

under en natt vandaliserat judiska affärer och bränt ner synagogor. Båda tidningarna

rapporterade att den tyska makten ansåg att det var judarnas fel och därför införde

de åtgärder mot judarna i form av att de förbjöds att bedriva handel och att de

utestängdes från det kulturella livet. Det rapporterades även att judarna blev

skyldiga att betala ett skadestånd till den tyska staten. Båda tidningarna skrev om att

det var terror riktat mot judarna.

4.1.4 Var tidningarna lika i sin rapportering?

Tidningarna rapporterade inte alltid samma saker men i stora drag var

rapporteringen densamma och båda tidningarna var relativt neutrala i

rapporteringen. Svenska Dagbladet rapporterade mest från områdena i Tyskland

medan Dagens Nyheter skrev mycket om de österrikiska judarna. Svenska

Dagbladet och Dagens Nyheter hade relativt lik rapportering.

4.2 Krigsutbrottet- historisk bakgrund De tyska trupperna gick över gränserna till Polen den 1 september 1939 Storbritannien och Frankrike hade lovat att hjälpa och stödja Polen vid ett eventuellt anfall från Tyskland, därför förklarade dessa krig mot Tyskland den 3 september.

! 36

I och med detta var andra världskriget inlett. . Upptakten till krigsutbrottet den 1 september 55

1939 hade många olika orsaker. En av dessa var att Hitler i mitten av 1930-talet ville att alla länder som gränsade till Tyskland, och där antalet invånare dominerades av tyska skulle tillhöra ett stor-Tyskland. Därför annekterades Österrike 1938 och senare även Sudetenområdet av Tjeckoslovakien.

Storbritannien och Frankrike som lovat att hjälpa Polen om Tyskland skulle anfalla. Storbritannien och Frankrike räknade även med att Sovjetunionen skulle stå i vägen för ett tyskt anfall mot Polen. Denna förhoppning försvann dock i och med att Molotov-Ribbentrop-pakten undertecknades den 23 augusti 1939. Pakten undertecknades av Tysklands utrikesminister Joakim Von Ribbentrop och Sovjetunionens utrikesminister Vjatjeslav Molotov. Pakten innebar att man hade slutit ett icke -aggressionsavtal mellan länderna. Det man inte viste då var att länderna även slutit ett icke offentliga avtal, Detta innebar att länderna i hemlighet delade upp Östeuropa i olika intressesfärer mellan sig. Polen skulle genom detta avtal delas mellan de båda länderna. Pakten tillät även länderna att anfalla övriga länder i Europa utan att den andra parten skulle lägga sig i, så länge detta inte inkräktade på de tidigare överenskomna gränsdragningarna

Hitlers mål var att ta tillbaka de områden som Tyskland förlorade i och med Versaillesfreden, Hitler vill även förena alla tysktalande i ett stort rike, som han sedan skulle utvidga österut för att kunna skapa libensraum. Genom att utvidga riket österut kunde han även göra sig av med både judarna och slaverna efter att han använt dem som arbetskraft. Anledningen till att han ville utvidga det österut var på grund av de viktiga naturresurserna som behövdes för att kunna göra Tyskland självförsörjande . 56

I och med Münchenöverenskommelsen 1938, där Tjeckoslovakien avträdde det tyskspråkiga området Sudetlandets till Hitler hade slutits mellan Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien . Som argument hade Hitler sagt att om han fick Sudetlandet skulle 57

han inte kräva flera landområden, ett argument han själv bröt ett kort tag senare då han

Svanberg & Tydén, 1999 s,194 55

wikipedia polen under andra världskriget 56

https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCnchen%C3%B6verenskommelsen57

! 37

gjorde anspråk på den fria staden Danzig, hans motiv var att han ville skydda den tyska majoriteten 58

Danzig eller fria staden Danzig som det hette mellan 1919 till 1939 låg öster om det smala landområde och som kallas för den polska korridoren, innan 1939 sträckte sig detta område fram till Östersjön och skiljde Ostpreussen från det övriga tyska riket i väster . 59

I och med att inget land fick styra över Danzig samt att de hade neutralitet genom nationernas förbund så var det en fristad. Danzig hade ingått ett avtal med Polen om att då Polen inte hade någon egen hamn så tillät man polsk handel genom landet. Befolkningen i Danzig bestod främst av ättlingar till Tyskar och styrdes av ett nationalsocialistiskt parti, detta gjorde att Danzig var en viktig plats för tyskarna. Tyskarna började kräva att Danzig skulle bli en del av de tyska riket då den tyska delen Ostpreussen som var en viktig handels hamn låg omringad av polsk mark.

Tyskarna ville därför ha rätt att fritt frakta material genom Danzig till Ostpreussen utan att polackerna skulle kunna lägga sig i eller kunna förhindra detta. Hitler ansåg därför att Danzig skulle bli tyskt, samt att man även skulle få bygga en motorväg och järnväg genom den så kallade polska korridoren. I gengäld lovade tyskarna att inte starta krig mot polackerna på 25år. Polackerna vägrade detta eftersom en motorväg och järnväg genom Danzig korridoren skulle hindra polackerna från att nå Östersjön, samt att de då skulle bli beroende av ett tyskvänliga Danzig när det gällde hamnar mot omvärlden. 60

Hitler började kräva att Danzig skulle bli tyskt på hösten 1938, både Nationernas förbund och Polackerna sa nej till detta. I mars 1939 återkom Hitler med samma krav men nu i en hotfullare ton, Den polska regeringen svarade att om tyskarna skulle försöka erövra Danzig så skulle det betyda krig. 61

Storbritannien hade misslyckats med sin eftergift politik mot Tyskland och började inse att ett nytt krig i Europa verkade oundvikligt. I och med Tysklands och Sovjetunionens icke-aggressions pakt, så gick både Frankrike och Storbritannien in och tillkännagav att vid ett

https://en.wikipedia.org/wiki/Polish_Corridor#Nazi_German_and_Polish_diplomacy 58

Nationalencyklopedin, Polska korridoren (hämtad 18-09-01) 59

http://sv.wikipedia.org/wiki/Polen_under_andra_v%C3%A4rldskriget60

https://en.wikipedia.org/wiki/Polish_Corridor#Nazi_German_and_Polish_diplomacy 61

! 38

eventuellt anfall mot Polen så skulle Storbritannien och Frankrike stödja Polen. 62

Konflikten mellan Polen och Tyskland angående Danzig trappades upp i slutet av augusti, ända fram till krigsutbrottet försökte Storbritannien, Frankrike och flera andra länder att medla och lösa konflikten på fredlig väg, detta hjälpte dock inte och natten till den 1 september 1939 gick Tyska armén in i Polen , utan att någon krigsförklaring hade deklarerats. 63

4:2:2 Vad Svenska Dagbladet rapporterade mellan 1/9-5/9 1939 1/9 1939 rapporterade Svenska Dagbladet om de tyska kraven på Polen. De skrev att

Tyskland uttryckt sig att det är det bästa erbjudandet Polen kan få. Vidare skrev de

att Tyskland hade lagt fram 16 punkter där bland annat att ”Danzig genast skulle bli

tyskt” var en av dem. Artikeln fortsatte att berätta att den brittiska regeringen

förklarat sig beredda att ställa sig på Polens sida beträffande meningsskiljaktigheter

och att den tyska utrikesministern, von Ribbentrop, lämnat över en lista med 16

punkter till Englands förmedlare. Tidningen fortsatte att skriva om orsakerna till

denna utveckling och nämnde bland annat att den främsta orsaken till utvecklingen

grundade sig i den omöjliga gränsdragning som skett vid Versaillesfreden.

Informationen kommer från Tidningarnas Telegrambyrå (TT) och Deutsches

Nachrichtenbüro (DNB). 64

2/9 1939 rapporterades det att striderna var i full gång längs hela den polska gränsen

och en mängd tyska bombraider hade ägt rum mot polska städer. England och

Frankrike hade proklamerat ett ultimatum till Tyskland att omedelbart avsluta

fientligheterna. Tidningen skrev att Hitler höll tal till folket där han bland annat sa:

”Den polska staten har vägrat gå med på den av mig eftersträvande fredliga

regleringen av grannskapsförhållanden. De har istället vädjat till vapen.

forum för levande historia Tyskland anfaller polen (hämtad 18-09-01 )62

https://en.wikipedia.org/wiki/Polish_Corridor#Nazi_German_and_Polish_diplomacy63

Tyska slutkraven framlagda. Svenska Dagbladet. 1939-09-01.64

! 39

Tyskarna i Polen förföljs med blodig terror och fördrivs från sina hem,

stormarks outhärdliga gränskränkningar bevisar att polackerna icke längre

äro villiga att representera den tyska landsgränsen, och vill göra slut på

vanvettiga förhållanden mig intet något annat val än att sätta våld mot våld”.

Vidare står i Svenska Dagbladet att Polen hade upprättat en kommitté gällande att

Tyskland den första september 1939 via ett överraskande angrepp trängt in i deras

territorium utan föregående krigsförklaring. Tidningen skrev även om första 65

krigsdagens operationer. De nämnde bland annat att Polen accepterade förhandling

och om en pågående skriftväxling mellan tyska och engelska regeringen.

Skriftväxling mellan tyska och engelska regeringen offentliggjordes på fredagen i

form av en vit bok med en förklarande utredning av händelseförloppet. I tidningen

redovisades den brevväxling som varit aktuell innan krigsutbrottet den första

september. I artikeln beskrevs händelseförloppet och de krav de olika regeringarna

skickat till varandra. Det framgick att Tyskland ett flertal gånger förhalade

förhandlingen. Det framgick även att det polska sändebudet varit försenat samt att

den tyska utrikesministern inte höll sina ord. Svenska Dagbladet rapporterade att

syftet med att påbörja en förhandling med den tyska regeringen för att förhindra krig

ifrågasattes av den polske ambassadören dagen innan krigsutbrottet. Som svar på

detta publicerade Tyskland sin kommuniké, i vilka villkoren på förhandlingarna som

skulle föras angavs. Villkoren erhöll den polska regeringen först efter den tyska

regeringens kommuniké. Kommunikén utgjorde ett klart och ultimativt angrepp mot

Polens intressen och mot dess territorium. Ingen regering kunde acceptera sådana

villkor. Vidare rapporterade Svenska Dagbladet mycket om den tyska och polska

krigsmaktens framgångar. 66

Fransk-engelskt ultimatum till Berlin. Svenska Dagbladet. 1939-09-02. 65

Första krigsdagens operationer Svenska Dagbladet. 1939-09-02.66

! 40

3/9 1939 var rubriken i tidningen ”Hitler har ännu icke svarat”. Svenska Dagbladet

skrev att de brittiska styrkorna var förpliktade att strida till aktion om inte de tyska

styrkorna drog sig tillbaka från polskt territorium. Tidningen skrev att om Tyskland

gick med på det skulle allting återställas så som det var innan invasionen inleddes

samt en diskussion gällande Tyskland och Polens meningsskiljaktigheter skulle

föras. Det rapporterades att Hitler infört en ny lag angående att Danzig skulle

återinföras till Tyskland. Danzigs ställning fastslogs dock som fri stad, men som

stod under folkförbundets beskydd. 67

4/9 1939 var rubriken i Svenska Dagbladet ”Västmakterna i krig med Tyskland”.

Hela förstasidan var full med artiklar angående krigsutbrottet och om Polens

allierade länder. Det gick att läsa att det tyska folket hade erhållit ett tal av Goebbels

över radion med den uppskakande nyheten att England förklarat Tyskland krig.

Tidningen skrev att alla kvarblivna förhoppningar om att konflikten skulle kunna

lokaliseras således var försvunna. I artikeln rapporterades det att Hitler suttit i möten

och att man klockan nio fick reda på att även Frankrike förklarat krig. Informationen

kommer från Svenska Dagbladets redaktion i Berlin. 68

Svenska Dagbladet skrev att Tyskland la skulden för krigsutbrottet på England och

att England gjorde detsamma med Tyskland. Tyskland menade att det är England

som var angriparen och huvudfienden. Det betonades även att när striderna i Polen

var slut skulle Tyskland sikta på England. Vidare framhölls det återigen att Tyskland

aldrig planerade att anfalla varken England eller Frankrike utan enbart har krävt sin

Hitler har ännu icke svarat. Svenska Dagbladet. 1939-09-03.67

Västmakterna i krig med Tyskland. Svenska Dagbladet. 1939-09-04. 68

! 41

rätt. Vidare i tidningen redovisades händelseförloppet mellan Tyskland och England

de förgående dagarna genom den tidigare nämnda vita boken. 69

4.2.3 Vad Dagens Nyheter rapporterade mellan 1/9-5/9 1939 1/9 1939 skrev Dagens Nyheter som rubrik ”tyska riksdagen plötsligt inkallad -

Ryska generaler till Berlin”. Tidningen beskrev det närmre och skrev att Hitler

yppade sina krav om att Danzig omedelbart skulle bli tyskt efter omröstning i

korridoren. Dagens Nyheter skrev att Berlin hade offentliggjort de 16 krav på Polen,

vilka de ville ha som förhandlingsgrund samt att Polen skulle skicka en förhandlare.

Ett av kraven var att Danzig genast skulle bli tyskt. Tyskland ville även ha

gottgörelse för polska oförrätter mot tyskar i Polen samt minoritetsavtal, och en

omedelbar demobilisering. Vidare skrev Dagens Nyheter att England var beredda att

erbjuda medling mellan Polen och Tyskland i deras meningsskiljaktigheter.

Tidningen publicerade sedan de 16 punkterna i sin helhet. Samtidigt rapporterade de

även om att Gestapo hade besatt platser i Danzig. Informationen kommer från

Deutsches Nachrichtenbüro (DNB).

2/9 1939 rapporterade Dagens Nyheter att ”England Griper till vapen”. De skrev att

soldater tidigt på måndagsmorgonen överskred de polska gränserna, och att de tyska

trupperna nått alla sina framgångar. England meddelade att om Tyskland inte drog

sig tillbaka skulle England utan tvekan att uppfylla sin förpliktelse för Polen.

Dagens Nyheter fortsatte att rapportera om attacker mot Warszawa i gryningen och

våldsamt strider. De skrev att i gryningen den första september inledde tyska styrkor

fientligheten mot den polska gränsen, vilken även överskreds på flera ställen. De

fortsatte sedan att rapportera om händelseförloppet under den första krigsdagen.

Dagens Nyheter skrev om de tyska trupper som ryckte fram över polens gränser och

Berlin… Svenska Dagbladet. 1939-09-04.69

! 42

att de nått sina väntade mål samt att det lett till våldsamma strider. Informationen

kommer från Polska Telegrambyrån (PAT).

3/9 1939 var rubriken på förstasidan i Dagens Nyheter ” Ny fransk-engelsk

démarche i Berlin”. Tidningen rapporterade att Tyskland ansåg att de varit milda och

att de velat förhandla med polackerna, men att polackernas terror på det tyska folket

enbart stegrat. Artikeln rapporterade vidare att tyska kvinnor och barn hade dödas

och misshandlats på det mest djuriska sättet av polackerna samt att den polska

regeringen oavbrutet skyllde ifrån sig. De skrev även att reguljära polska styrkor

attackerade tyskarna på deras eget territorium, och att det var dessa som Tyskland nu

skulle besvara. Tidningen skrev även att tyska regeringen hade antagit en ny lag om

att Danzig skulle återgå till det tyska riket.

4/9 1939 skrev Dagens Nyheter att ”England och Frankrike har inträtt i kriget”.

England ansågs vara i krig med Tyskland och publicerade sitt memorandum till

Tyskland. De olika länderna som nu var iblandade i kriget läste alla upp olika

krigstal till sina länder. Vidare rapporterades från London att Hitler hade blivit

erbjuden ett ultimatum om att dra tillbaka sina trupper och i och med att Tyskland

svarade nekande gällde nu krigstillstånd mellan länderna. Informationen kommer

från Deutsches Nachrichtenbüro (DNB).

4.2.4 Vilken information fick svenska folket? Dagarna innan rapporterade båda tidningarna om både Polen och Tyskland. Mycket

utrymme i tidningarna lades på Hitlers stenhårda krav på Polen och att han inte

skulle komma att backa kraven. Tidningarna rapporterade även mycket om England

och Tysklands förhandlingar gällande Danzig-korridoren. Den andra september

rapporterade tidningarna om att tyska trupper ryckte fram över Polens gränser

samtidigt som de fortsatte att rapportera om Tyskland-Englands förhandlingar. Den

! 43

tredje skrev de om att Hitler hade fått ett ultimatum och den fjärde skrev de att

England förklarat krig. Den tredje september fanns en artikel i Dagens Nyheter

rapporterade att Tyskland ansåg att det varit milda i sin behandling och att de velat

förhandla med polackerna, men att polackernas terror på det tyska folket enbart

stegrat. Artikeln i Dagens Nyheter rapporterade vidare att tyska kvinnor och barn

hade dödats och misshandlats på de mest djuriska sätt av polackerna samt att den

polska regeringen oavbrutet skyllde ifrån sig. Tidningen skrev även att reguljära

polska styrkor attackerade tyskarna på deras eget territorium, och det var dessa som

Tyskland besvarade. Svenskarna kunde även läsa att tyska regeringen hade antagit

en ny lag om att Danzig skulle återgå till det tyska riket. De svenska läsarna fick

information om utvecklingen i Europa samtidigt insåg förmodligen de flesta läsarna

redan vid rapporteringen i månadsskiftet att ett krig var på gång. Det framgick

kanske inte att England skulle förklara krig utan snarare att de enbart agerade som

medlare. Den läsaren förmodligen inte hade missat var dock att Hitler inte tänkte ge

upp Danzig. Rapporteringen framställde Tyskland som att de enbart vill ha tillbaka

det som var deras och sedan skulle nöja sig. Dagens Nyheter tryckte mycket på att

Tyskland ville bevara freden i Europa.

4.2.5 Var tidningarna lika i sin rapportering? Känslan om att de olika tidningarna beskrev händelserna och händelseförloppet

utifrån olika länders synvinkel infann sig när artiklarna lästes. Svenska Dagbladet

skrev mycket om att England kom att spela en viktig roll som medlare och tidningen

var desto mildare i sina uttalanden om polackerna och vem som var skyldig till

krigsutbrottet. Dagens Nyheter antog däremot en mer tyskvänlig position och var

relativt hårda i sin rapportering om polackernas ”djuriska beteende” och om att det

var Tyskarna som hade lidit. Dagens Nyheter utgår från Tyskland och deras sätt att

! 44

hantera utvecklingen medan Svenska Dagbladet mer koncentrerar sig på att skriva

hur utvecklingen ser ut från Englands håll

4.3 Hitlers självmord- historisk bakgrund Det började gå allt sämre för Tyskland i kriget och efter 1942 vände krigslyckan.

Tyskland hade misslyckats i Sovjetunionen, USA var på de allierades sida och

Tyskland blev utkastat ur Nordafrika. I början av januari 1945 inledde Sovjetunionen en

stor militär offensiv mot Berlin. I och med detta så inrättade Hitler och bland annat Eva Braun sig i Hitler bunkern vilket var ett bunkerkomplex som låg under det gamla

Rikskansliet i Berlin. I mitten av april 1945 flyttade även Goebbels och hans familj in

i bunkern.

Den 16 april inledde röda armén ett anfall mot Nazityska trupper. Röda armén

besegrade de Tyska styrkorna i staden Seelow som enbart ligger 90 km från Berlin, i

och med det kunde röda armen fortsätta sin frammarsch mot Berlin som de senare

omringade . 70

Den 20e april fyllde Hitler 56 år vilket firades i bunkern. Många av ledarna som var

inbjudna på festen bland annat Himmler och Göring flydde från Berlin så fort de

lämnat firande, Hitler vägrade dock lämna Berlin. 71

Den 26 april nådde röda armén Kreuzberg och kunde därifrån se riksdagshuset. Den

27 april tog sig röda armén igenom den sista barriären innan de nådde

regeringskvarteret och senare på kvällen stod dem ca 1 km från Hitlers bunker. 72

Under tiden hade Hitlers närmsta medarbetare, Himmler, insett att i motsats till

Hitlers uppfattning så var kriget förlorat. Himmler ansåg därför att han var den mest

Wikipedia slaget om Berlin70

Hitler begår självmord – Dönitz blir rikspresident, Tillgänglighets://www.levandehistoria.se/fakta-71om-forintelsen/andra-varldskriget/januari-september-1945/hitler-begar-sjalvmord-donitz-blir, hämtad 2018-09-05

wikipedia slaget om Berlin hämtad 18-09-0572

! 45

lämpade att medla fred med det allierade styrkorna. Mot Hitlers vetskap fick

Himmler kontakt med Svenska diplomaten greve Folke Bernadotte som bland annat

arbetade för röda koret. , Himmlers plan var att förhandla om fredsvillkoren mellan

Tyskland och de allierade, men främst ville han rädda sitt egna skin. Den 28 april

fick Hitler vetskap om Himmlers fredsinitiativ. När Hitler fick reda på detta blev

han ursinnig och uteslöt Himmler ur NSDAP och avskedad honom som chef för SS,

Hitler strök honom även ur sitt politiska testamente. Den 29 april 1945 samtidigt

som röda armén enbart stod några kilometer från riksdagshuset, gifte sig Hitler och

Braun. Hitler skrev även sitt politiska testamente i vilket han utsåg storamiralen Karl

Dönitz till sin efterträdare. Den 30 april klockan kvart över tre, begick Hitler

självmord genom att skjuta sig i tinningen. Braun tog livet av sig genom en

cyanidtablett. Kropparna bars upp i trädgården som låg över bunkern och brändes.

Den första maj begick familjen Goebbels kollektivt självmord genom Morfin och

cyanidtabletter. 73

4.3.2 Vad Svenska Dagbladet rapporterade mellan 30/4-4/5 1945

30/4 1945 gick Svenska Dagbladet ut med ryktet att ”Hitler har avlidit i sin bunker i

Berlin”. I artikeln rapporterades det även att flera högt uppsatta politiker tagit sina

liv. De skrev att ”allt motstånd är nu nedlagt, vita fanor vajar överallt och ingen vill

dö nu när militära ledningen redan erkänt nederlaget”. Tidningen skrev att alla

partiledare var övertygade om att Hitler var är död men poängterar att det var

obekräftade uppgifter. Samma dag hade Svenska Dagbladet även ett stort 74

bildreportage med rubriken ”12 år med Hitler”. Informationen kommer från Svenska

Dagbladets redaktion i Berlin.

Hitler begår självmord – Dönitz blir rikspresident, Tillgänglighets://www.levandehistoria.se/fakta-73om-forintelsen/andra-varldskriget/januari-september-1945/hitler-begar-sjalvmord-donitz-blir, hämtad 2018-01-30.

Hitler har avlidit i sin bunker i Berlin. Svenska Dagbladet. 1945-04-30.74

! 46

1/5 1945 uppgav Svenska Dagbladet att Hamburgs radio gått ut med att Tyskland

förlorat kriget. De rapporterade även att Hitler var ur spel och att han antingen var

död eller levande. Informationen kommer från Reuters. 75

2/5 1945 hade tidningen rubrikerna ”Hitler dog i rikskansliet- efterträds av Dönitz”

och ”striden skall fortsätta”. De skrev att den tyska radion under tisdagen meddelat

att rikskanslern Hitler dog på eftermiddagen på sin befälspost och att han efterträds

av marinchefen, storamiralen Dönitz. Senare talade Dönitz till det tyska folket där

han berättade att Hitler stupat genom hjältedöden och att han skulle fortsätta att

hedra Hitlers minne, samtidigt som han tackar ja till att bli nya ledaren.

Informationen kommer från Reuters. 76

Det fanns även en artikel med rubriken ”Hitlers levnad” som sammanfattade Hitlers

liv. Tidningen hade vidare en artikel med rubriken ”Goebbels har begått självmord”.

Artikeln var en mindre biografi över Goebbels år inom nazismen.

3/5 1945 rapporterade Svenska Dagbladet att det Brittiska utrikesministeriet inte

tvivlade på att Hitler var död men att utrikesministern stämplade förklaringen att

Hitler dog ”en hjältes död” som totalt nonsens. Vidare rapporterade tidningen att det

inte fanns några detaljer kring Hitlers död. Det fanns varken information om när

eller hur den inträffade, men den engelska utrikesministern framhöll dock att det var

viktigt att slå ned den nazistiska propagandans försök att skapa en hjältemyt kring

Hitler. Att slå ner de försöken skulle leda till att en mindre skara människor skulle

föra nazismens läror vidare. De allierades överbefälhavare, Eisenhower, publicerade

ett uttalade angående att Hitler skulle ha stupat på sin post går direkt emot Greve

Bernadottes uppgifter som framkommit via Himmler. Himmler hade den 24 april

sagt att Hitler var döende och förmodligen skulle dö inom två dagar. Vidare hade det

Tyska generalstaben anses stå bakom Himmlers fredstrevare. Svenska Dagbladet. 1945-05-01.75

Hitler dog i rikskansliet- efterträds av Dönitz. Svenska Dagbladet. 1945-05-02.76

! 47

cirkulerat rykten om att Hitler dött av en hjärnblödning. Svenska Dagbladet

rapporterade att enligt Dönitz hade ”ledaren stupat i strid i spetsen för

rikshuvudstadens tappra försvarare. Han offrade sitt liv. Besluten att rädda sitt folk

och Europa från undergången”. Informationen kommer från Reuters. 77

4/5 1945 skrev Svenska Dagbladet att Moskva försökte att hitta vidare belägg för att

Hitler och Goebbels är döda. De skrev även att Tyskland hade kapitulerat och att

tyskarna i Italien hade gett upp. Enligt ett uttalande av Stalin var Berlin erövrat och

Tyskland skulle kapitulera. Informationen kommer från Associated press (AP). 78

9/5 1945 fanns en artikel i tidningen med rubriken ”Har ryssarna hittat Hitlers

kropp?”. Svenska Dagbladet rapporterade då att den ryska armén hade hittat en

förkolnad kropp som de misstänkte tillhöra Adolf Hitler. Kroppen hade fotograferats

och skulle undersökas. Tidningen skrev att personal som tidigare jobbat för Hitler

och satt i ryskt fångenskap hade identifierat kroppen. Ingen riktig bekräftelse på

Hitlers död kom dock under perioden. Efter denna artikel fokuserade tidningen på

freden. Associated press (AP). 79

4:3:3 Vad dagens nyheter rapporterade mellan 29-3/5 1945

29/4 1945 skrev Dagens Nyheter att Hitler är döende och att han kommer att dö

inom 48 timmar efter det att Tyskland kapitulerat på grund av chocken av

kapitulationen. Denna information ska ha kommit från Folke Bernadotte som i sin

tur tagit del av informationen från Himmler. Informationen kommer från TT

Hitler dog ej en hjältes död. Svenska Dagbladet. 1945-05-03.77

Tyskland har kapitulerat – Tyskarna i Italien ger upp. Svenska Dagbladet. 1945-05-04.78

Har Ryssarna hittat Hitlers kropp? Svenska Dagbladet. 1945-05-09.79

! 48

London. Samma dag och i samma artikel skrev Dagens Nyheter att Tyskland hade 80

kapitulerat inför de allierade styrkorna. Tidningen publicerade även fredsvillkoren

där det krävdes att Tyskland ovillkorligt skulle kapitulera och alla högt uppsatta

nazister skulle gripas. Informationen kommer från Associated press (AP). 81

Dagens Nyheter skrev 29/4 1945 en artikel om att Himmler hade färdigställt Hitlers

testamente. Förutom det politiska testamentet fanns även Hitlers sista ord till det

tyska folket. Artikeln skrev att det just nu cirkulerade många motsägelsefulla rykten

om Hitlers öde. Tidningen skrev att det i flera radiokanaler framkommit att både

Hitler och Goebbels skjutit sig redan för två dagar sedan. Tidningen skrev även att

det fanns information som sade att Göring höll Hitler satt inlåsta i en Bunker i

Berlin men även att Hitler skulle ha flytt från Berlin till Obersalzberg.

Informationen kommer från Svenska Telegrambyrån (STB). 82

30/4 1945 rapporterades ingenting om Hitlers död.

Onsdag den 2/5 1945 skrev Dagens Nyheter att Hitler var död och att Hamburg

radion på tisdagskvällen hade meddelat att Hitler var död. Tidningen skrev att Hitler

hade utnämnt Dönitz till sin efterträdare och att Dönitz i radio hade förklarat att

striderna skulle fortsätta. Utnämningen av Dönitz kom som en överrakning. Dagens

Nyheter skriver att Hitler förklaras ha dött ”hjältedöden” även om de mest

auktoritativa källor har rapporterat om sviktande hälsotillstånd. Det vore helt

otänkbart att Hitler skulle kunna göra en aktiv insatts. Vidare presenterade Dagens 83

Nyheter en lång artikel om Hitlers levnad både i ord och i bild på mittuppslaget.

Tidningen publicerade även Dönitzs tal där han hedrade Hitler som en hjälte och

Himmler och nazistledarna skall omedelbart utlämnas. Svenska Dagbladet. 1945-04-29.80

Tyskland kapitulerar, Bernadotte förmedlar. Dagens Nyheter. 1945-04-29.81

Himmler har ordnat Hitlers testamente. Dagens Nyheter. 1945-04-29.82

Hitler död. Dagens Nyheter. 1945-05-02.83

! 49

bekräftade att han hade avlidit. Vidare skrev tidningen om nazisternas historia och

deras väg till makten. 84

3/5 1945 gick Dagens Nyheter ut med informationen att Hitler begick självmord

med Goebbels och Krebs. Tidningen bekräftar att information kommer från den

tillfångatagna ställföreträdaren för propaganda - och pressministeriet, den

tillfångatagna presschefen samt pressrådet vilka via förhör har sagt att Hitler,

Goebbels och Krebs tog sina liv tillsammans. I tidningen följer sedan en mindre

biografi över Goebbels där han framställs som Hitlers högra hand. Informationen

kommer från TT från Reuters. Samma dag fanns även en artikel där USA:s 85

president Harry S. Truman på honom betvivlade att Hitler är död då han ansåg att

det går emot den information som Himmler lämnat.

Dagens Nyheter fortsatte att rapportera om Hitlers självmord med små

minnesartiklar och mindre anteckningar om Hitler. Ingenting större rapporterades.

Den 8/5 1945 rapporterade Dagens Nyheter att det var fred i Europa. Dagens

Nyheter gick ut med att Hitlers hälsa varit dålig det senaste året och tidningen

kantades av historiska återblickar på Hitlers liv och karriär. 86

4.3.4 Vilken information fick svenska folket? Under perioden slutet av april 1945 och början av maj var det väldigt rörigt nyhetsrapportering i båda tidningarna. Detta var förståeligt med tanke på att det cirkulerade väldigt många rykten. Under denna tid fick inte svenskarna så mycket klarlagd information utan informationen ändrades i stort sett från dag till dag. Någonting som fick mycket utrymme i båda tidningarna, vilket inte var så konstigt då tidningarna var svenska, var Himmlers förhandling med Greve Bernadotte. Som läsare fick man väldigt mycket olika information gällande Hitler. Det var Svenska Dagbladet som först gick ut med obekräftade uppgifter om att Hitler var död och att han skulle ha avlidit i sin bunker. I flera andra artiklar stod det även att de flesta partiledarna trodde att Hitler var död. Samtidigt skrev

Hitlers levnad i ord och bild. Dagens Nyheter. 1945-05-02.84

Hitler begick självmord med Goebbels och Krebs. Dagens Nyheter. 1945-05-03.85

Befrielsen. Dagens Nyheter. 1945-05-08.86

! 50

Dagens Nyheter att Hitler var döende och skulle vara död inom 48 timmar. Båda tidningarna la stor vikt vid utvecklingen i Berlin. Som läsare insåg du att Hitler inte längre var en drivande ledare i Tyskland. Den andra maj publicerade båda tidningarna Hitlers dödsbud. Innan dess var tidningarna mer inriktade på att skriva om hur situationen hade utvecklas i Berlin. De skrev även mycket om Himmlers förhandlingar och som tidigare nämnt skrevs det mycket om obekräftade rykten

4.3.5 Var tidningarna lika i sin rapportering? Båda tidningarna rapporterade Hitlers död relativt likt och det gick inte att utläsa

någon specifik vinkling i någon av tidningarna. Känslan av att Svenska Dagbladet

ifrågasatte Hitlers död något mer infann sig och rapporteringen från Dagens Nyheter

kändes mer konkret. Den andra maj rapporterade båda tidningarna att Hitler hade

bekräftats död. Efter hans och några dagar framåt var stod det ingenting i någon av

tidningarna. Efter några dagar skrev Svenska Dagbladet att ryssarna hade hittat en

förkolnad kropp som troddes tillhöra Hitler.

5. Avslutande sammanfattning

När man gör en press analys är det viktigt att tänka på att en tidning har olika

funktioner som man kan undersöka. I mitt arbete ville jag ta reda på vilken

Information den svenska läsaren fick om situationen i Tyskland och om

Det förekom uttryck för antisemitism, angående de antisemitiska uttrycken så tycker

jag inte det var någonting som man såg i artiklarna detta kan dock beror på att jag

undersökte nyhetssidorna och inte exempel ledarna.

Någonting annat som var svårare att upptäcka än jag trodde det skulle vara att se

vilken färg tidningarna tillhörde. Jag läste på om tidningarnas bakgrund men

lyckades ändå inte på ett tydligt sätt ser deras färger genom deras artiklar. Jag tror

! 51

dock detta hade varit tydligare om jag fokuserat på mera radikala tidningar. Eller om

jag undersökt ledarna vilket jag inte gjorde nu.

Även om tidningens färg eller politiska ståndpunkt inte framkom fanns det självklart

undantag. Undantagen gällde framför allt varifrån nyheterna och informationen

kom. Då handlade det snarare om ursprungskällan och att det syntes en viss vinkling

gällande deras information. Jag tänker framför allt på artiklar med DNB. I press

analysen är det viktigt att veta vad tidningarna har för ståndpunkt. I detta

sammanhang är det viktigt att vara medveten om att DNB var Nazitysklands

statsägda nyhetsbyrå och ägdes av Goebbels. Denna information påverkar vilken

information nyhetsbyråån sänder ut.

Angående antisemitismens historia är det intressant att de har en sådan lång historia

och att historien har upprepats så många gånger, Det är även intressant att det inte

var Hitler som på egen hand uppfann alla antisemitiska åtgärder mot judarna utan att

han använde sig av redan beprövade åtgärder som funnits med under tusentals år.

Jag hade väldiga problem med just sammanfattningen av den antisemitiska historien

då mycket av de som hänt under historien har återupprepats och återanvänds, därför

var det svårt att avgöra vad som var av vikt och inte under historiens lopp, angående

antisemitism i Sverige kan man dock poängtera att Svensk forskning visar att den

svenska antisemitismen inte spelat någon avgörande roll angående relationen mellan Sverige och Nazityskland, samt att det inte finns tillräcklig forskning för att få säkra svar angående hur utbredd den var mellan 1930-1940 talet i Sverige.

Jag ska nu försöka sammanfatta mina frågeställningar,

Hur skiljer sig nyhetsrapporteringen mellan.

Tidningarna rapportera ofta lika om händelserna de höll sig både till

händelseförloppen och var för det mesta ganska neutrala i sin rapportering, ända

gången man kan ana en typ av färg är när de rapportera om krigsutbrottet. Detta kan

! 52

dock bero på att båda tidningarna då köper in i information från bland annat den

nazist ägda tidningen DNB och den polska nyhetsbyrån. Just i rapporteringen om

krigsutbrottet märks en viss skillnad i rapporteringen då dem väljer var sin sida. Här

kan man även ana en viss tyskvänlighet från Dagens Nyheters sida. Angående

rapporteringen om Hitlers självmord så upplever jag att det är den rapporteringen

som är mest rörig, och som bygger på flest obekräftade uppgifter. Även här märks

lite av tidningarnas färg av då jag upplever att Svenska dagbladet är mera

ifrågasättande mot de uppgifter dem får.

Före och efter en händelse skriver tidningarna mycket om det som hänt. Tidningarna

skriver utan att lägga någon större politisk värdering i det som de skriver, utan jag

tycker att det är saklig information som kommer ut till läsarna, angående

krigsutbrottet får jag intrycket av att båda tidningarna förväntade sig att kriget skulle

bryta ut, jag tror inte att journalisterna trodde att Hitler skulle gå med på

ultimatumen som Storbritannien sände, utan jag tror att hela Europa bra väntade på

krigsförklaringen som aldrig kom.

Vid Hitlers självmord och krigsslutet upplevdes rapporteringen som förvirrande,

detta både när de rapporterade om Hitlers död och rapporter om kapitulationen.

Både tidningarna använde sig även då av inköpt material främst från USA och

England. Tidningarna rapportera dock om i stort sätt samma saker i vissa fall är det

en dags förskjutning mellan tidningarna.

Tidningarna rapporterade flitigt och det var hela tiden en stor mängd information

som kom ut till folket, tidningarna var även duktiga på att både bekräfta och

dementera informationen.

Det jag ville veta var vilken information som det svenska folket fick, anledningen

till detta är att man under främst historier lektionerna fått uppfattningen att eftersom

! 53

Sverige inte var inblandade i kriget fick Sverige heller ingen information om vad

som hände i Europa. Jag har fått intrycket av att Sverige levde i en skyddad liten

bubbla där den enda påverkan av de pågående kriget var att man hade de lite

fattigare, att man inte hade tillgång till all form av livsmedel och att när man skulle

handla fick man använda ransoneringskort. I och med denna uppsats har jag lärt mig

att sådant inte var fallet. Tvärt om, Svenskarna fick ett otroligt stort flöde

information genom tidningarna. Denna information var ofta belagd med utländska

källor och överraskande nog visar de sig i efter hand att det varit historiskt korrekt.

! 54

6: Didaktisk reflektion- hur kan man arbeta med

detta i skolan?

Jag tycker det har varit väldigt intressant och roligt att leta i gamla tidningsarkiv och

det är någonting som jag tänker ta med dig i mitt framtida arbete som lärare. Att

använda tidningar i sin undervisning ser jag som någonting som kan vara positivt

när man arbetar med bland annat källkritik. Många av källorna i tidningarna är

baserade på andrahandskällor, oftast från Times eller TT. Många artiklar är även

information från Deutscher nyhetsbyrå, DNB.

Här kan man använda sig av källkritik genom att exempelvis skriva ut artikeln och

sedan fråga eleverna vilka av artiklarna som tillhör vilken tidning. Grunden för

elevernas svar bör således baseras på tidningarnas olika vinklingar. Ett annat

alternativ är att göra att arbete baserat på källkritik

där det också är nödvändigt att läsa på om de båda tidningarnas bakgrunder. Ett

lämpligt kursmål för detta är - Tolkning och användning av olika slags källmaterial i

digital och annan form 87

Vidare skulle man kunna arbeta med det genom att exempel be eleverna att skriva

en mindre uppsats gällande en specifik händelse, och då basera uppsatsen på

information som man hittar i ett tidningsarkiv. Exempel på uppsatser skulle kunna

vara om Kristallnatten eller Hitlers självmord.

Ett annat arbetssätt är att med hjälp av tidningen välja ut en händelse som tidningen

skrivit om och sedan låta eleverna göra någon form av fördjupningsarbeten med

utgångspunkt i artikeln. Som exempel att tanken med kristallnatten från början var

att skynda på utvandringen av den judiska befolkningen. Man kan även leta rätt på

skolverket.se/gymnasiet Historia 1a1 87

! 55

en historisk händelse i någon av tidningarna och sedan jämföra denna med vad som

skrivs i elevernas läroböcker för att se om de är någon skillnad eller om de

framställs på olika sätt.

”demokratiseringen under 1800-1900-talen samt viktiga globala

förändringsprocesser och händelser så som migration, fredsträvan, internationella

samarbeten, mänskliga rättigheter, diktaturer, folkmord och konflikter. 88

Självklart kan man koppla detta till andra händelser i historien och inte enbart andra

världskriget. Eftersom tidningarna är svenska kan man använda sig av den svenska

historien som utgångspunkt.

skolverket.se/gymnasiet Historia 1a1 88

! 56

Referenser

Litteratur Almgren, Bengt, Historia. Ämnesboken, 2. uppl., Bonnier utbildning, Stockholm,

2005.

Andersson Per-Olof, Den kalejdoskopiska offentligheten. Avhandling. Växjö

universitet, 2001.

Colliander Johan, ”Från Anschluss till sudentlandet - två svenska dagstidningars

rapportering om Nazitysklans erövringar. Kandidatuppsats. Stockholms universitet,

2015.

Eriksen Berg Trond, Harket Håkon & Lorenz Einhart, Judehatets svarta bok:

antisemitismens historia från antiken till i dag, Bonnier, Stockholm, 2008.

Grynberg, Anne, Förintelsen: utrotningen av Europas judar, Bergh i samarbete med

Svenska komm. mot antisemitism, Stockholm, 1997.

Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (red.), Det svenska samhället 1720-2014:

böndernas och arbetarnas tid, 5., [rev. och uppdaterade] uppl., Studentlitteratur,

Lund, 2015.

Håkansson Joel, En värld i brand - brand – en pressundersökning om vad som

skrevs om krisen i Polen 1939 och Norge 1940 i två svenska dagstidningar.

Kandidatuppsats. Linnéuniversitetet, 2011.

! 57

Jansen, Hans, Boonstra, Janrense & Kniesmeyer, Joke, Antisemitismen: en historisk

skildring i ord och bild, Natur och kultur [i samarbete med] Anne Frank-stift.,

Stockholm, 1991.

Johansson Emmy, Då världskriget var nära inpå! Nyhetsrapporteringen angående

andra världskrigets utbrott i september 1939 i två småländska dagstidningar.

Kandidatuppsats. Linnéuniversitetet, 2013.

Leth Göran, Kristallnatten i svenska dagstidningar: konstruktionen av en

likgiltighet, Stockholm: Forum för levande historia, 2005.

Lundgren Kristina, Ney, Birgitta & Thurén, Torsten, Nyheter: att läsa tidningstext,

Ordfront förlag, 1999.

Lundström, Gunilla, Rydén, Per & Sandlund, Elisabeth (red.), Den svenska pressens

historia. 3, Det moderna Sveriges spegel (1897-1945), Ekerlid, Stockholm, 2001.

Persson Ellinor, Andra världskriget i tre dagstidningar - En studie om hur Ny Dag,

Aftonbladet och Svenska Dagbladet gestaltar ett antal händelser under andra

världskriget. Kandidatuppsats. Södertörns högskola, 2016.

Person Magnus, Presshistoriska undersökningar. Avhandling. Linnéuniversitet,

2012.

Tidningar Tamelander Michel, Del 1 i en serie om andra världskriget: 1939 - världskriget

bryter ut. Populär Historia, 2006, hämtad 2018-01-30.

! 58

Svenska Dagbladet Von Raths tillstånd allvarligt. Svenska Dagbladet. 1938-11-09.

Tyska judar får ej utvandra - den sårade diplomaten har avlidit. Svenska Dagbladet.

1938-11-10.

Förintande slag mot Tysklands judar. Svenska Dagbladet. 1938-11-11.

Judarna... Svenska Dagbladet. 1938-11-11.

Skadegörelse i Berlin för 12 millioner mark. Svenska Dagbladet. 1938-11-12.

1 milliard mark i skadestånd för vom Rathts död - Tyska judarna helt utestängas från

all affärsrörelse. Svenska Dagbladet. 1938-11-13.

Tyska slutkraven framlagda. Svenska Dagbladet. 1939-09-01.

Fransk-engelskt ultimatum till Berlin. Svenska Dagbladet. 1939-09-02.

Första krigsdagens operationer Svenska Dagbladet. 1939-09-02.

Hitler har ännu icke svarat. Svenska Dagbladet. 1939-09-03.

Västmakterna i krig med Tyskland. Svenska Dagbladet. 1939-09-04.

Berlin… Svenska Dagbladet. 1939-09-04.

Hitler har avlidit i sin bunker i Berlin. Svenska Dagbladet. 1945-04-30.

Tyska generalstaben anses stå bakom Himmlers fredstrevare. Svenska Dagbladet.

1945-05-01.

Hitler dog i rikskansliet- efterträds av Dönitz. Svenska Dagbladet. 1945-05-02.

Hitler dog ej en hjältes död. Svenska Dagbladet. 1945-05-03.

Tyskland har kapitulerat – Tyskarna i Italien ger upp. Svenska Dagbladet.

1945-05-04.

Har Ryssarna hittat Hitlers kropp? Svenska Dagbladet. 1945-05-09.

Himmler och nazistledarna skall omedelbart utlämnas. Svenska Dagbladet.

1945-04-29.

! 59

Dagens Nyheter

Synagoga i Kassel satt i brand, panik bland judarna. Dagens Nyheter. 1938-11-09.

Brand och kravaller, synagoga stormad. Dagens Nyheter. 1938-11-10.

Legionssekreteraren avled av skottsåren. Dagens Nyheter. 1938-11-10.

Wiens judar flyr ut till skogarna. Dagens Nyheter. 1938-11-11.

Goebbels förnekar plundringar. Dagens Nyheter. 1938-11-12.

Judarna krävs på en miljard. Dagens Nyheter. 1938-11-13.

Tyska riksdagen plötsligt inkallad. Dagens Nyheter. 1939-09-01.

England griper till vapen. Dagens Nyheter. 1939-09-02.

Warsawa bombarderat, tyska massanfall mot Polen. Dagens Nyheter. 1939-09-02.

Ny fransk-engelsk démarche i Berlin. Dagens Nyheter. 1939-09-03.

England och Frankrike har inträtt i kriget. Dagens Nyheter. 1939-09-04.

Tyskland kapitulerar, Bernadotte förmedlar. Dagens Nyheter. 1945-04-29.

Himmler har ordnat Hitlers testamente. Dagens Nyheter. 1945-04-29.

Hitler död. Dagens Nyheter. 1945-05-02.

Hitlers levnad i ord och bild. Dagens Nyheter. 1945-05-02.

Hitler begick självmord med Goebbels och Krebs. Dagens Nyheter. 1945-05-03.

Elektroniska resurser

Historiska institutet Stockholms universitet, Klas Åmark, Tillgänglig: https://

www.historia.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/modern-politisk-historia/

det-nordiska-v%C3%A4lf%C3%A4rdssamh%C3%A4llet-under-1900-talet/klas-

%C3%A5mark-1.27780 , 2014, avläst 2018-06-06.

Hitler begår självmord – Dönitz blir rikspresident, Tillgänglig: https://

www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/andra-varldskriget/januari-

september-1945/hitler-begar-sjalvmord-donitz-blir, hämtad 2018-01-30.

! 60

Kristina Nordqvist, Från Jesus till Hitler, Tillgänglig: http://fritanke.se/fran-jesus-

till-hitler/, hämtad 2018-08-21.

Nationalencyklopedin, ”Forum för levande historia“, hämtad 2018-02-07.

Nationalencyklopedin, ”Dagens Nyheter”, hämtad 2018-01-02.

Nationalencyklopedin, ”Ledare”, hämtad 2018-06-07.

Nationalencyklopedin, ”Nyhet” hämtad 2018-06-07.

Nationalencyklopedin,”Havas”, hämtad 2018-08-20

Nationalencyklopedin, ”Reuters”, hämtad 2018-08-20.

Nationalencyklopedin, ”Samlingsregering”, hämtad 2018-01-09.

Nationalencyklopedin, ”Adolf Hitler”, hämtad 2018-02-07.

Oredsson Sverker, ”Judehatet kom före judarna”, Populär historia, nr 6 1999

tillgänglig: https://popularhistoria.se/sveriges-historia/judehatet-kom-fore-judarna,

hämtad 2018-01-14.

Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), Tillgänglig: https://skma.se/

litteratur/bokshop/, hämtad 2018-01-30.

! 61

Wikipedia, sökord: Elisabeth Sandlund, hämtad 2018-01-30.

Wikipedia, sökord: Hakon Harket, hämtad 2018-06-06.

Wikipedia, sökord: Ingvar Svanberg (etnolog), hämtad 2018-02-01.

Wikipedia, sökord: Deutche press agentur, hämtad 2018-08-20.

Åmark Klas, Att bo granne med ondskan Sveriges förhållande till nazismen,

Nazityskland och Förintelsen, TPB, Johanneshov, 2011.

Världen idag, Sökord antisemitism idag - hämtad 18-09-20

! 62