Synovate 2009 1

Allmänhetens attityder och kunskaper om självmord

114956

Socialstyrelsen: Susanne Rolfner-Suvanto

Charlotte Samuelsson

Synovate: Helén Nilsson

Annelie Ribba

Datum: 2009-03-09

Synovate 2009 2

Innehåll

• Syfte och Metod 3

• Resultat 9

• Bilaga 35

Synovate 2009 3

Syfte och Metod

Synovate 2009 4

Syfte och metod

SYFTE• Syftet med undersökningen är att öka kännedomen om vilken kunskap och

föreställning om självmord som finns hos befolkningen idag. • Undersökningen ska även ta reda vart man i dagsläget skulle vända sig för att få

information. • Undersökningsresultatet ska ligga till grund för att anpassa informations- och

studiematerial, vilket testas av mot allmänheten i en andra fas.

METOD• Undersökningen har genomförts i form av 4 fokusgrupper (8 deltagare) i Stockholm

och i Västerås. • I Stockholm bestod grupperna av yngre kvinnor 18-39 år samt äldre män 40-75 år

och i Västerås av yngre män 18-39 år samt äldre kvinnor 40-75 år. Fokusgrupperna pågick i 1, 5 timmar och vardera. Intervjupersonerna erhöll 400:- i ersättning samt kaffe och smörgås.

Synovate 2009 5

Målgrupp

• Målgrupp för undersökningen är allmänheten. Undersökningen har genomförts ur ett uttalat befolkningsperspektiv vilket innebär att respondenterna är fördelade över följande bakgrundsvariabler; kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, socioekonomiska skillnader och funktionsnedsättning.

• Av de 32 deltagarna var:- Hälften män och hälften kvinnor- Hälften över 40 och hälften under 40- 2 födda utanför Norden, 1 med förälder född utanför Norden.- 3 HBT-personer- 3 personer med funktionsnedsättning - God spridning gällande hushållsinkomst och utbildningsnivå- Boende i Stockholm med kranskommuner samt Västerås med omnejd (mindre

orter).- Såväl med som utan erfarenhet av frågan

Synovate 2009 6

Genomförande

• FRÅGEGUIDE: Fokusgrupperna var semi-strukturerade dvs vi använde en diskussionsguide och ställde ungefär samma frågor till samtliga respondenter

• FÄLTPERIOD: Fokusgrupperna genomfördes den 16 februari i Stockholm och den 18 februari i Västerås 2009.

Synovate 2009 7

Viktigt att tänka på

• I en kvalitativ studie får man ökad förståelse och djupgående kunskap för hur målgruppen tänker, känner och resonerar kring olika frågor. Den ger en målgruppsinsikt som kan förklara beteenden, skeenden och händelser.

• Efter en kvalitativ studie kan man inte generalisera resultatet till att gälla alla i den utvalda målgruppen. För att kunna göra det måste man genomföra en kvantitativ studie.

• En kvalitativ studie bygger inte på ett tillräckligt stort antal intervjuer för att man ska kunna göra statistiska analyser av materialet, därför innehåller en kvalitativ rapport inga siffror eller diagram.

Synovate 2009 8

Teman i intervjuguiden• Spontana associationer och tankar kring centrala begrepp

- Företeelsen ”avsluta sitt liv”- Självmord- Suicid- Ta sitt liv- Ta livet av sig

• Kunskaper, attityder, myter och fördomar- Vad är självmord- Vilka begår självmord- Varför begår man självmord- Tankar kring de som begår självmord- Rättighet att begå självmord

• Förebyggande vård- Kan självmord förhindras- Hur kan man hjälpa någon som går i dessa tankar- Vem kan hjälpa - Vad skulle ni göra om ni gick i dessa tankar- Vart kan man vända sig

• Information och effekter- Attityder till att få information om vart man kan vända sig för hjälp och stöd utan att ha bett om det - Vad vill man veta - Hur vill man få informationen - Vem är en trovärdig avsändare- Vilka skulle effekterna kunna bli

• Goda råd- Vad är viktigt att tänka på om man vill informera allmänheten om självmord

Synovate 2009 9

Resultat

Synovate 2009 10

Spontana associationer

och tankar kring centrala

begrepp

Synovate 2009 11

Självmord alt ta sitt liv – framstår som allmänhetens benämningar

• En sista utväg

• Egoism

• Mord

• Skuld och svek

• Sorg

• Ilska

• Modigt / fegt

Självmord Det begrepp man kommer att tänka på i första hand. Associeras med en impulshandling och är mycket starkt laddat. Ta sitt liv associeras med en aktiv planerad handling och är något mindre starkt laddat för begreppet omfattar även ett rop på hjälp.

”Självmord är ångest och hopplöshet”

” Ta sitt liv är lättare att säga än självmord, mer

vardagligt”

• Lite mjukare • Längre tidsperspektiv• Övervägt• Handling ur eget perspektiv• Hänsynsfullare mot anhöriga

Självmord Ta sitt liv

Synovate 2009 12

Suicid – uppfattas vara ett begrepp inom psykiatrin

• Stämpel

• Diagnos

• Långdragen process

• Genetiskt

• Tillstånd

• Akademiskt

• Förstås ej av alla

Suicid associeras med sjukvården och psykiatrin, och uppfattas vara en diagnos. Begreppet leder till en kall, klinisk och distanserad känsla.

”Suicid är en diagnos och betyder

självmordsbenägen”

”Suicid är östermalmsspråk”

Synovate 2009 13

Ta livet av sig – uppfattas synonymt med ”ta sitt liv” men ännu mer vardagligt

• Primärstadium

• Början av depression, kan få hjälp

• Mer vardagligt

• Lättare att säga

• Svagare uttryck

• Kan användas som hot

• Är mer en sinnesstämning

Ta livet av sig är det mest vardagliga, minst tunga begreppet. Det kan vara ett förstadium till självmord i betydelsen ett rop på hjälp.

”Ta livet av sig är vardagligt, något man kan

vräka ur sig”

Synovate 2009 14

Kunskaper, attityder, myter

och fördomar

Synovate 2009 15

Kunskaper, attityder, myter och fördomar-vad är självmord

”En sista manifestation, det sista man har att

bestämma över är sitt eget liv”

Självmord är ett starkt laddat begrepp och innebär den ultimata makten över sitt liv. Kan också vara ett rop på hjälp. Ska det göras måste det ske så att andra drabbas minimalt och ges en förklaring.

• Välja bort livet

• Komma undan krav

• Egoistiskt

• Ensamhet

• Depression

• Ett rop på hjälp

• Paradoxer;

modigt – fegt,

makt – maktlöshet

jag kan känna mig deppig – psykisk ohälsa har andra

”Jag förstår de som tar steget men de måste göra det

snyggt och förklara varför i ett brev”

”Det finns de som gör det och de som vill

ha uppmärksamhet”

Synovate 2009 16

Kunskaper, attityder, myter och fördomar-vilka begår självmord

”De som är deprimerade”

Myten om att ungdomar är överrepresenterade när det gäller självmord bekräftas men även andra grupper nämns; invandrare, medelålders män, svårt sjuka.

• De som har benägenhet och blir triggade

• De ensamma

• De som känner att de inte passar in

• De som är svårt sjuka

• Drogberoende

• De med tidiga trauman

”Vi som lever i mörker”

”Tjejer mår dåligt och velar hit och dit

medan killar kommer till ett vägskäl och

bestämmer sig och gör det”

Synovate 2009 17

Kunskaper, attityder, myter och fördomar-varför begår man självmord

”Vi måste vara produktiva idag –

annars har vi inget värde”

Ett kallt och hårt samhällsklimat med höga krav där vi inte hinner bry oss. En händelse som innebär att individens värdering av sig själv minskar kombinerat med ensamhet kan leda till att pressen blir allt för stor. Självmord blir en utväg.

• Ensamhet

• Ingen att prata med

• Känsla av att vara mindre värd

• Känsla av att inte passa in

• Reaktion på svår situation

• Utväg ur situation som man inte kan hantera

• Impulshandling

• Ett rop på hjälp ”Det svenska samhälle är så kallt - det kan jag säga som

är invandrare”

”Skilsmässa eller att bli av med jobbet kan

vara orsaker till självmord och ingen

hinner prata med den som drabbas för alla har det så stressigt”

Synovate 2009 18

Kunskaper, attityder, myter och fördomar- tankar kring de som begår självmord

”Varför gjorde man det?”

Framför allt är det orsaken till självmordet som allmänheten har funderingar kring. Är man själv inte är direkt berörd känner man medlidande men fördömer ej. Är man direkt berörd är känslor av skuld och skam och ilska mycket starka.

• Varför – viktigt att förstå orsaken

• Varför fick jag inget veta så jag kunde hjälpa

• Medlidande (när men ej är direkt berörd)

• Skuld (för att jag inte såg)

• Skam (för att jag inte kunde hjälpa)

• Ilska (över bristande tillit till min hjälp)

”Anhöriga känner skuld – är en dålig

anhörig”

”Det är så synd om den som gjorde det”

Synovate 2009 19

Kunskaper, attityder, myter och fördomar- tankar kring de som försökt men överlevt

Vill man verkligen ta sitt liv väljer man en säker lösning. Är det mer ett rop på hjälp väljer man en metod man kan överleva. Överlevare ropar på hjälp men vill egentligen inte dö. Man upplever m a o att det finns två grupper; de som verkligen vill och de som ropar på hjälp.

• Hade bestämt sig för självmord - känner nog skuld

och skam och upplever därför ett misslyckande

• Hade inte bestämt sig - känner nog lättnad

och glädje och upplever att man fått en andra chans

• Viktigt att vården har bra beredskap här!

”Anhöriga känner lättnad”

”Det måste vara överdjävligt”

Synovate 2009 20

Kunskaper, attityder, myter och fördomar- rättighet att begå självmord

Polarisering kring synen på rätten att begå självmord; det fel för man tar inte sitt ansvar, det är det en rättighet att välja när man vill avsluta sitt eget liv. Acceptansen ökar när obotliga sjukdomar kommer på tal för att bli total när det handlar om att personen har en kort tid kvar att leva och det är förenat med stora smärtor framför allt för den sjuke men även av hänsyn till de anhöriga.Ingen av respondenterna tycker dock att det ska vara förbjudet enligt lagen.

• Polariserat- Krypa ur sitt ansvar, lämpa över åt andra- Rättighet att själv bestämma

• Mer accepterat vid obotliga sjukdomar

• Helt accepterat när hoppet är ute

• Kan och bör ej förbjudas i lag

”Jag tycker att det är OK att ta sitt liv, man har sin

egen vilja”

”Det är OK om man har svåra återkommande

depressioner. Då är det inte bra för andra att man

lever”

”Man måste försöka hålla

ut”

Synovate 2009 21

Förebyggande vård

Synovate 2009 22

Förebyggande vård- kan självmord förhindras

Allmänheten upplever frågan om självmord kan förhindras är kopplad till var i processen personen befinner sig - om beslutet är taget är det svårt att förhindra. Om omgivningen vet om det och personen vill ha hjälp går det att förhindra ett självmord - annars inte.

• Om omgivningen uppfattat signalerna – vissa

visar inga tecken

• Om personen vill bli hjälpt

• Inte om en person verkligen har bestämt sig ”Om omgivningen kan hjälpa till beror

på hur långt personen har

kommit”

”Har man bestämt sig till 100% kan

omgivningen inte göra något”

Synovate 2009 23

Förebyggande vård- hur och vem kan hjälpa till

Att förebygga hjälpa till innehåller hela skalan från att att hitta professionell hjälp till att ligga bredvid, hålla om och finnas till. Alla är dock överens om att det är viktigt med lättillgänglig professionell hjälp.

• Hjälp från närstående inbegriper allt från att prata och lyssna till att hitta professionell vård

• Såväl professionen som

närstående/anhöriga kan hjälp till

”Som anhörig kan man hjälpa till att hitta professionell

hjälp”

”Om en vän kopplar in andra blir man tagen på allvar”

”Jag tror inte det räcker med att finnas till. Professionell hjälp

krävs”

Synovate 2009 24

Förebyggande vård- vad skulle ni göra om ni gick i dessa tankar- vart kan man vända sig

De som har egna erfarenheter av självmordstankar skulle ta kontakt med vården medan de som inte varit/haft närstående i den situationen ställer sig frågande om vart man ska vända sig. Ingen nämner telefonjour.

• Härda ut – det går över

• Vända mig till min familj

• Förlitar mig på att omgivningen ingriper

• Vända mig till vården - Vårdcentralen svarar man i huvudsak i Stockholm- Sjukhuset svarar man i huvudsak i Västmanland- Psykolog/psykakuten

”Jag skulle ringa till psykakuten”

” Jag skulle vända mig till en munk som har tid för mig hela

dygnet runt för att få andrum och distans”

”Vart ska jag vända mig – akuten på Danderyd eller

polisen?”

Synovate 2009 25

Information och effekter

Synovate 2009 26

Information och effekter- attityder till att få information om vart man kan vända sig för hjälp och stöd utan att ha bett om det

Allmänheten anser det positivt att erhålla information om vart man kan vända sig för få hjälp och stöd vid självmordstankar även om man själv inte aktivt sökt informationen. Viktigt att den är allmänt riktad.

• Odelat positivt om den är allmänt riktad

”Det är en reell risk så det är bra med

information”

”Det känns lika naturligt som att få

information från Vägverket –

människor dör ju även på vägarna”

”Om det är riktat till mig blir jag arg för då

känner jag mig utpekad men positivt

om det är riktat till alla”

Synovate 2009 27

Information och effekter - vad vill man veta

Den information som efterfrågas handlar om dels att minska skam och tabu kring självmord – alla kan drabbas. Vidare efterfrågas vilka varningssignalerna är samt kontaktuppgifter särskilt telefonnummer (typ BRIS) om vart man kan vända sig för att få stöd och råd lokalt i kommunen.

• Minska skam och tabu - det är OK att söka hjälp

• Detta är varningssignalerna

• Kontaktuppgifter och telefonnummer

om vart man lokalt kan vända sig

• Vad händer när man tar kontakt

• Vill kunna vara anonym

• Verklighetsberättelse med lyckligt slut som berör”Det är jätteviktigt att man kommer fram

direkt när man ringer. Det får inte vara en

telefonkö”

”Det är OK att söka hjälp – borde

likställas med att ta ett blodprov”

Synovate 2009 28

Information och effekter - hur vill man få informationen

De kanaler som framstår som önskvärda är dels trycksaker till hushållen dels kampanjer på offentliga platser. Fakta på ett tydligt och enkelt språk som alla kan förstå är efterfrågat. Sakligt, allvarligt och med medkänsla.

• Trycksak

• Internet/ facebook, youtube

• Vårdguiden

• Apotek

• Vårdcentraler

• Lokaltidningen ”Hem i brevlådan är bra men det är även bra med information på offentliga platser t ex i tunnelbanan”

”Gärna på smygställen, som

toaletter, man vill ej visa att man tar”

”Allvarligt och neutralt tonlägen. Inget daltande

som nedvärderar människor”

Synovate 2009 29

Information och effekter - vem är en trovärdig avsändare

Styrkan för Socialstyrelsen som avsändare är neutralitet och hög trovärdighet. Svagheten är att organisationen uppfattas som byråkratisk och känslokall. För att även förmedla empati och värme föreslås dels samarbete med ideell organisation vars verksamhet bygger på vilja att hjälpa, inte plikt men även lokal anknytning med t ex kommun/vårdcentral.

Offentliga organisationer

• Socialstyrelsen

• Vårdcentral

• Sjukhus

Ideella organisationer

• Bris

• Rädda Barnen

”Om det är en statlig myndighet känns som om de måste informera men om det är en organisation där man jobbar ideellt och ger av sig

själv då blir det både trovärdig och känns bra”

”Vårdcentralen har man varit på. Känns

nära och trygg”

Synovate 2009 30

Information och effekter - vilka skulle effekterna kunna bli

Genom att minska skam och tabu, ge fakta och visa vart man kan vända sig för stöd och råd förbättras situationen för såväl de som har tankar på självmord samt deras anhöriga. Visa att frågan finns och tas på allvar.

• Den som har tankar kan söka hjälp

utan att skämmas

• Anhöriga tas på allvar

• Vården får mycket att göra”Bra att synliggöra för allmänheten. Det man pratar om mår man bra

av och det blir mer acceptabelt och då blir

det bättre totalt sett”

”Om man fångar upp människor tidigt blir

det billigare för vården”

”Skammen skulle kunna minska. Idag är det stor skam att erkänna att man har

försökt”

Synovate 2009 31

Goda råd från allmänheten

Synovate 2009 32

Goda råd från allmänheten

• Minska tabu; lyft frågan till den offentliga debatten och ordna forum för diskussioner.

• Ge fakta om att det är vanligt och att vem som helst kan drabbas då minskar skam och skuld känslor.

• Tala om vilka varningssignalerna är så att både den drabbade och omgivningen vet när de ska reagera.

• Se över vården; den ska vara lättillgänglig och resurser måste finns

Synovate 2009 33

Slutsatser

Synovate 2009 34

Slutsatser och rekommendationer

• Undersökningen visar att kunskaper, attityder, myter och fördomar är likvärdiga oavsett demografiska variabler.

• Centralt i allmänhetens resonemang om självmord är;- har en person verkligen bestämt sig kan inget/ingen förhindra detta, men kommer man in

tidigare i processen finns stora möjligheter att hjälpa- det finns två olika grupper; de som försöker och de som gör det.

• Kunskaperna om vart man kan vända sig är generellt låga hos allmänheten även om de som har erfarenhet av frågan har något större kunskaper men attityder, fördomar och myter är desamma

• Som begrepp rekommenderas ”självmord” alt. ”ta sitt liv” i kommunikationen med allmänheten.

• Framgångsfaktorer för information – enkel – neutral – saklig – empatisk- Informationen ska vara enkel (enkel svenska), tydlig, ha ett allmänt tilltal, vara empatisk- Innehåll; varningssignaler, kontaktuppgifter med telefonnr, vad händer vid kontakt- Avsändaren ska vara trovärdig, uttrycka en vilja att hjälpa och ha lokalt representation- Ett samarbete mellan Socialstyrelsen och en ideell organisation är att rekommendera