Handledning Plan Och Bygglagen - en vägledning

MB

Handledning

Plan- och bygglagen – en vägledning

Text: Jonas Christensen, Ekolagen miljöjuridik AB1

Projektsamordning och textgranskning: Joanna Cornelius, NaturskyddsföreningenLayout: Carina Grave-Müller, NaturskyddsföreningenOmslag: Montage Oscar Alarik ISBN: 978-91-558-0056-7

1. Inledning 1

1.1 Introduktion 1 1.2 Var finns reglerna och vilka är myndigheterna 1

1.3 Vilka rättsliga instrument som finns i plan- och bygglagen 2

1.4 Målsättning och koppling till nationella miljömål 3

1.5 Allmänna och enskilda intressen som ska beaktas 5

2. Planer 7

2.1 Introduktion 7

2.2 Översiktsplan 8

2.3 Detaljplan 11

2.4 Områdesbestämmelser 18

3. Lov 20

3.1 Introduktion 20 3.2 Bygglov och rivningslov 20

3.3 Marklov 21

4. Överklagande 22

4.1 Introduktion 22 4.2 Överklagande genom laglighetsprövning 22 4.3 Överklagande genom förvaltningsbesvär 23 4.4 Beslut som inte kan överklagas 25 255. Plan och bygglagens förhållande till miljöbalken 26

5.1 Introduktion 26 5.2 Hänvisningar i miljöbalken till plan- och bygglagen 26 5.3 Hänvisningar i plan- och bygglagen till miljöbalken 26 6. Betydelsen av hållbar utveckling 28

7. Ord på vägen 29

7.1 Introduktion 29 7.2 Utgå från lagtexten 29 7.3 Praktiska råd 29Bilaga. Exempel på överklagande 32

Innehåll

1

1.1 IntroduktionAtt samhället har god framförhållning när det gäller hur de

fysiska resurserna (marken och vattnet) ska utnyttjas är

viktigt. Det är ett resultat av dålig planering om bostäder

placeras nära en störande industri, eller en väg byggs genom

en värdefull biotop när det finns fullgoda lokaliseringsal-

ternativ. Ett samhälle helt utan störande verksamheter är

nog inte möjligt, men det gäller dels att minska störning-

arna dels att hålla störande verksamhet och de som riskerar

att störas åtskilda. Det handlar om att med ett långt tids-

perspektiv utnyttja de fysiska resurserna på bästa sätt för

alla samhällsintressen.

Plan- och bygglagen (PBL) är fortsättningen på en myck-

et lång rättstradition, där samhället genom olika instru-

ment försöker ange vad olika mark- eller vattenområden

bäst kan eller bör användas till. Marken och vatten kallas

ofta i dessa sammanhang alltså för ”fysiska resurser”. Ur

den svenska rättshistorien finns belägg för någon form be-

byggelseplanering redan i den s.k. Björköarätten (1200-ta-

lets senare hälft)2 och i Magnus Erikssons allmänna stads-

lag (cirka 1350).

Föregångare till den plan- och bygglag som trädde i kraft

den 2 maj 2011, är plan- och bygglagen från 1987 som i sin

tur följde efter 1947 års byggnadslag. Fortfarande finns gamla

stadsplaner i kraft som antagits med stöd av byggnadslagen.

Den mer moderna byggnadslagstiftningen har sin grund

bland annat i ett behov av att bygga på ett sådant sätt att inte

brand skulle sprida sig. Idag handlar det om en mängd olika

intressen som konkurrerar om utrymmet: allt från stora

köpcentra till industrietableringar i landskapet – till kom-

munens behov av nya bostadsområden, energianläggningar

och högskolor. Miljö- och naturvårdsintressen är ett intres-

se bland flera. Plan- och bygglagen är inte en miljölag i ordets

rätta bemärkelse, men eftersom den grundas på målet om en

hållbar utveckling, ska sådana aspekter spela stor roll.

En första indelningsgrund för olika intressen som idag

ska vägas mot varandra är allmänna respektive enskilda

intressen. Två intressen som under senare tid flutit in i plan-

och byggnadslagstiftningen är dels s.k. tillgänglighetsas-

pekter d.v.s. att göra samhället tillgängligt även för personer

med nedsatt funktionsförmåga, dels behovet av att bygga så

att inte översvämningar till följd av klimatförändringarna

förstör det som byggts. Båda dessa är exempel på allmänna

intressen, liksom hälsoskydd och naturvård.

Denna introducerande handledning om kommunal pla-

nering och om plan- och bygglagen (SFS 2010:900) är skri-

ven för och av Naturskyddsföreningen. Detta betyder att

texten avsiktligt fokuserar på aspekter i plan- och bygglagen

som är av intresse ur ett miljö- och naturvårdsperspektiv,

och för en läsare som vill engagera sig i processer och driva

ärenden. Det kan t.ex. handla om att delta i samråd eller att

överklaga en detaljplan. Under respektive avsnitt ges förslag

på vad som kan vara viktigt att fokusera på, och sist ges lite

mer handfasta råd.

Detta häfte är inte en fulltäckande text. I stor utsträck-

ning kan fortfarande litteratur och rättspraxis från den

äldre versionen av plan- och bygglag tillämpas, men för att

man ska vara säker på att inte missa något kan det vara bra

att ha tillgång till den regeringsproposition som låg bakom

2011 års förändringar, Regeringens proposition 2009/10:170

En enklare plan- och bygglag.

1.2 Var finns reglerna och vilka är myndigheternaHuvudförfattningen när det gäller plan och byggfrågor är

plan-och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförord-ningen (2011:338). Den tidigare lagen om tekniska egen-

skapskrav på byggnadsverk upphävdes i samband med re-

formen 2011. Härtill kommer Boverkets Byggregler (BBR).

Boverket, som är den centrala myndigheten på området ger

också ut en mängd vägledande dokument som Allmänna

råd och Handböcker i olika ämnen. Allt detta kan lätt laddas

ner från Boverkets webbplats: www.boverket.se. Viktig in-

1. Inledning

1.Juristen Joanna Cornelius, Naturskyddsföreningen, har givit värdefulla synpunkter på texten. Naturskyddsföreningen har upphovsrätten.2. Bjärköarätten får förutsättas vara vår äldsta stadslag.


2

formation om hur plan- och bygglagen ska tolkas finns i

regeringens proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag, samt i de många statliga utredningar som föregick

denna lagändring. Referenser till alla dessa finns i proposi-

tionen. (Propositionen hittas lättast genom en enkel sök-

ning på Internet.)

Det statliga verk som har ansvar för planering och byg-

gande är som redan nämnts Boverket, med säte i Karlskrona.

Boverkets uppgifter är främst av stödjande och rådgivande

karaktär. Boverket skriver även föreskrifter under plan- och

bygglagen.

Med några få, men viktiga, undantag är plan- och bygg-

frågor en kommunal angelägenhet. Redan i 1 kap. 2§ ut-

trycks det kommunala planmonopolet: ”Det är en kommu-nal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten”. I kommunerna är det främst kommunfullmäktige

och dess nämnd för plan- och byggfrågor (i denna text för

enkelhets skull kallad Byggnadsnämnden, även om dess

namn kan skifta) som fattar beslut enligt plan- och byggla-

gen. I vissa fall kan det även vara kommunstyrelsen, och när

det gäller nämndbeslut kan dessa ofta delegeras ner till en-

skilda tjänstemän som fattar besluten. Kommunallagen

(1991:900) förbjuder dock att ärenden av större vikt eller

principiell betydelse delegeras ner till tjänstemän.3

Kommunallagen ger möjlighet till vissa samarbetsfor-

mer mellan kommuner, t.ex. att inrätta kommunalförbund

eller att kommuner har gemensamma nämnder och eller

förvaltningar för vissa ärenden. Det är också mycket vanligt

att kommunerna har en gemensam nämnd för plan-,

bygg-, samt miljöfrågor, vanligen kallad Bygg- och miljö-

nämnd.

Myndighetsstrukturen inom plan- och byggområdet är

inte helt lätt att få grepp om. Längre fram i häftet beskrivs

mer detaljerat reglerna om överklagade, men redan här ska

alla de myndigheter som kan vara aktuella lyftas fram lite

mer schematiskt. Här ges även exempel på frågor som han-

teras av respektive instans.

1.3 Vilka rättsliga instrument som finns i plan- och bygglagenPlan- och bygglagen är en lagstiftning som ska väga en

mängd olika intressen, både enskilda och allmänna, mot

varandra. Om den kommunala planläggningen tidigare

varit ett instrument för den lokala kommunens behov och

förutsättningar, så är man i propositionen till den plan- och

bygglagen som trädde i kraft under 2011, tydlig med att

betona vikten av att sätta in den kommunala planeringen i

ett större sammanhang, både nationellt och globalt. Mot

bakgrund av det övergripande målet om en hållbar utveck-

ling skriver man:

Som exempel på vad det kan betyda kan nämnas planering-

ens betydelse för att minska klimatpåverkan.

De instrument som regleras i plan- och bygglagen kan

enkelt delas in i Planer respektive Lov. Medan en plan enk-

last kan beskrivas som en mer allmän reglering av ett visst

mark- eller vattenområde, utgör lov ett beslut i enskilda fall.

Översiktsplan (Öp), detaljplan (Dp), områdesbestäm-melser (Omb) samt regionplan är de planinstrument som

finns i plan- och bygglagen. Vill man vara riktigt korrekt,

brukar man säga att områdesbestämmelser inte är någon

plan i egentlig mening, men den diskussionen kan vi bortse

från här. Som rester från tidigare regleringar kan man fort-

farande stöta på byggnadsplaner, stadsplaner och fastighets-

planer. Dessa gäller så länge de inte har upphävts, men da-

”Det grundläggande politiska målet om en hållbar utveckling innebär att allt fler aktuella samhällsfrågor och utmaningar kräver en bredare tvärsektoriell sam-verkan inom och mellan olika nivåer, som rör de soci-ala, ekonomiska och miljömässiga perspektiven och inte minst klimatfrågan. Det är angeläget att juridiskt säkerställa att den kommunala planeringen sätts in i ett större sammanhang så att sambanden med förhål-landena i omvärlden blir tydligare.”

3. 6 kap. 34§ kommunallagen. 4. Regeringens proposition 2009/10:170 s 176.


2 3

gens plan- och bygglag tillåter inte att nya sådana antas. Det

är i övergångsbestämmelser lagstiftaren reglerar hur en ny

författning ska förhålla sig t.ex. till tidigare meddelade

domar och beslut. Övergångsbestämmelserna till plan- och

bygglagen ligger sist, efter lagtexten.

I de olika planinstrumenten regleras olika aspekter på

hur de fysiska resurserna får utnyttjas, och de olika pla-

nerna har skiftande rättslig betydelse, något som kommer

att beskrivas längre fram.

Bygglov, rivningslov och marklov är de typer av lov som

regleras i plan- och bygglagen. Lite slarvigt kan man över-

sätta uttrycket lov med tillstånd, t.ex. till att få uppföra eller

riva en byggnad.

1.4 Målsättning och koppling till nationella miljömålSyftet med plan- och bygglagen anges i dess inledande por-

talparagraf, där bl.a. står att:

En viktig följd av att man skriver in målet om en hållbar

utveckling, är att planläggningen enligt plan- och bygglagen

inte bara ska ta hänsyn till anspråk från oss som lever nu

Instans Exempel på frågor som hanterasKommunfullmäktige Antar översiktsplaner och detaljplaner.

Kommunstyrelse Kan ha delegation att fatta beslut om detaljplaner

Byggnadsnämnd Antar vissa detaljplaner, beslutar i frågor om bygglov mm, utövar tillsyn över plan- och bygglagen.

Enskilda tjänstemän på kommunen

Får fatta vissa beslut på delegation av t.ex. byggnadsnämnden.

Länsstyrelse Ska på eget initiativ granska alla detaljplaner, områdesbestämmelser och översiktsplaner. Ska/kan i vissa fall på eget initiativ upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser.

Mark- och miljödomstol Hit överklagas genom s.k. förvaltningsbesvär de kommunala beslut som inte överklagas till den domstol som heter förvaltningsrätten genom s.k. laglighetsprövning (benämndes tidigare miljödomstol, alla dessa begrepp förklaras längre fram i detta häfte).

Mark- och miljööverdomstol Hit överklagas domar och beslut av mark- och miljödomstol (benämndes tidigare Miljööverdomstolen).

Högsta domstolen Huvudregeln är att Mark- och miljööverdomstolens avgöranden (domar och beslut) i mål som har över-klagats dit inte får överklagas ytterligare en gång. Det finns dock en möjlighet för Mark- och miljööver-domstolen att, när domstolen anser att det är viktigt för rättstillämpningen i andra mål att tillåta över-klagande till Högsta domstolen.

Förvaltningsrätt Till förvaltningsrätten överklagas vissa beslut av länsstyrelsen genom s.k. laglighetsprövning, t.ex. be-slut om antagande av översiktsplan (benämndes tidigare länsrätt).

Kammarrätt Hit överklagas domar och beslut av förvaltningsrätterna.

Högsta Förvaltningsdomstolen

Hit överklagas domar och beslut från kammarrätterna (benämndes tidigare Regeringsrätten).När regeringen är högsta instans kan man under vissa förutsättningar begära så kallad ”rättsprövning” hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Regeringen Hit överklagas vissa beslut av länsstyrelsen. Regeringen kan även under vissa förutsättningar upphäva kommunala detaljplaner och ersätta dem med nya planer.

”Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den en-skilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.”


4

utan också behoven hos kommande generationer.

Långsiktiga behov bör alltså väga tyngre än kortsiktiga in-

tressen. Den fysiska planläggningen måste också innebära

hushållning med ändliga resurser.5

I plan- och bygglagens 2 kap. 3§ sägs sedan att:

Syftet är att man ska redovisa olika intressen och de avväg-

ningar som görs inom ramen för en helhetssyn.6 Det är

viktigt att granska att kommunen verkligen tar hänsyn t.ex.

till dessa aspekter i deras planering.

I motiven till 2011 års lagändring betonas kopplingen till

hållbar utveckling och till de nationella miljömålen ytter-

ligare, till exempel ska det framgå av översiktsplanen, enligt

3 kap. 5§ plan- och bygglagen, hur kommunen i den fysiska

planeringen kommer att ta hänsyn till och samordna över-

siktsplanen med relevanta nationella och regionala mål. I

propositionen understryker regeringen att:

”Kravet på hållbar utveckling gör behovet av en samlad han-tering tydligare. Det går inte att hantera kollektivtrafik, in-frastruktur, energiförsörjning och markanvändning utan att se till sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter, om målet är att åstadkomma en uthållig och robust utveckling.” 7

På annat ställe i propositionen understryker regeringen att

sambanden, t.ex. mellan översiktsplanen och de nationella

miljömålen bör redovisas i planen. Också detta kan vara

viktigt att undersöka i planärenden.

För att precisera begreppet hållbar utveckling när be-

greppet sattes som målsättning för den då nya miljöbalken

(1998:808), antog riksdagen de första miljökvalitetsmålen

(eller miljömålen) år 1999. Från början var de 15 miljökva-

litetsmål, men genom beslut 2005 utökades de till 16. Målen

har reviderats genom åren. Kommunerna ska i sitt översikt-

planearbete utgå bland annat från miljökvalitetsmålen:

1. Begränsad klimatpåverkan

2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning

4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt

6. Säker strålmiljö

7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag

9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö

15 God bebyggd miljö

16 Ett rikt växt och djurliv

”Planläggning enligt plan-och bygglagen med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden ska främja:

1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt till-talande utformning av bebyggelse, grönområ-den och kommunikationsleder,

2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhälls-grupper,

3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och

4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv kon-kurrens. I propositionen kommenteras detta med att dessa aspekter kan sägas spegla den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen av begreppet hållbar utveckling.”

5. Didon m.fl. Plan- och bygglagen. Norstedts laghandböcker s. 1:3.6. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 414.

7. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 174.


4 5

Den kommunala planeringen handlar inte endast om be-

byggelse och bebyggelseutvecklingen, utan om att ha en

helhetssyn på hur de samlade fysiska resurserna i kommu-

nen utnyttjas eller ska utnyttjas. Även om vissa av miljökva-

litetsmålen har större bäring på den bebyggda miljön, så är

alla av relevans för den samlade planeringen under plan-

och bygglagen. En kritik som kan riktas mot dem, är att det

inte finns något specifikt miljökvalitetsmål som riktar in

sig på resurshushållning. Motiveringen är att det är ett syn-

sätt som ska återfinnas i samtliga miljökvalitetsmål.

Boverket är den samordnande myndigheten för målet God

bebyggd miljö.

Under vart och ett av dessa miljökvalitetsmål har man

tagit fram delmål, och inom varje län har länsstyrelserna

haft ansvar för att ta fram regional miljömål. Många kom-

muner har också tagit fram lokala miljömål. Även om dessa

mål formellt sett inte är rättsligt bindande, är de viktiga att

hänvisa till i olika ärenden och de berörs ofta i rättspraxis.

De har trots allt rättslig betydelse. När det gäller miljömålet

”God bebyggd miljö” har det formulerats:

Det är en angelägen uppgift för Naturskyddsföreningen att

se till att dessa mål arbetas in i den fysiska planeringen och

att kommunerna tar den hänsyn som krävs för att de ska

kunna uppnås. Både de regionala som de lokala miljömålen

kan vara av samma betydelse i ett ärende som de nationella

målen, under förutsättning att de kan härledas ur de natio-

nella miljökvalitetsmålen.

1.5 Allmänna och enskilda intressen som ska beaktasAv 2 kap. 1§ plan- och bygglagen framgår att det vid pröv-

ningen av frågor enligt plan- och bygglagen ska hänsyn tas

till både allmänna och enskilda intressen. Mark- och vat-

tenområden ska användas till det eller de ändamål som de

är mest lämpade för (2 kap. 2§), och hänsyn bl.a. ska tas till

hushållningsbestämmelserna i 3-4 kap. miljöbalken. Längre

fram i detta häfte beskrivs hur det finns flera ställen i plan-

och bygglagen med hänvisningar till miljöbalken. De utpe-

kade bestämmelserna i miljöbalken ska ”lyftas in” in plan-

och bygglagen och tillämpas där. Ett sådant exempel är 3

och 4 kap. miljöbalken, som går under rubriken ”hushåll-

ningsbestämmelser” och som härstammar från den äldre

”Lag om hushållning med naturresurser mm.”

Kapitel 3 i miljöbalken anger att mark- och vattenområ-

den som är värdefulla för vissa utpekade samhällsintressen,

som natur- och kulturvård, kommunikationer och indu-

striutveckling m.m. så långt som möjligt ska skyddas till

förmån för dessa ändamål. Sådana områden som anses vara

av ”riksintresse” ska, så långt möjligt skyddas mot påverkan

som påtagligt försvårar möjligheterna att utnyttja dem.

Vilka dessa riksintresseområden är bestäms av olika myn-

digheter, som Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet,

Skogsstyrelsen och Trafikverket. I 4 kap. miljöbalken har

lagstiftaren själv pekat ut områden av riksintresse med hän-

syn till deras natur- och kulturvärden. Bestämmelserna är

ganska svaga bland annat då det finns många olika undan-

tag i 4 kap 1 §. Men om ett markområde av något skäl är

klassat som riksintresse, utan att det finns något annat riks-

intresse som konkurrerar, så ska området i princip skyddas

från påtaglig påverkan. Alla riksintresseområden ska pekas

ut i kommunernas översiktsplaner.

Hela plan- och bygglagen kan sägas gå ut på att väga be-

hovet av att förverkliga olika allmänna intressen, mot de

intressen och behov som den enskilde (enskilda) fastig-

hetsägaren kan tänkas ha. I lagen anges vilka intressen som

det ska tas hänsyn till vid olika slags prövningar (planlägg-

”Mål för god bebyggd miljö som ska nås till 2020 Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vat-ten och andra resurser främjas.”


6

ning, lokaliseringsprövning, bygglovsprövning respektive

prövning i andra ärenden). Ofta handlar det också om si-

tuationer där olika, konkurrerande, allmänna intressen

ställs mot varandra, t.ex. kan intresset av att uppföra nya

bostäder ställas mot intresset att bevara värdefull jord-

bruksmark eller områden med höga naturvärden.

Med allmänna intressen menas sådana intressen som ska

vara gemensamma för samhället, som miljö- och klimata-

spekter, förhållanden som är viktiga för flera kommuner

eller hela regionen, samhällsservice som vattenförsörjning,

avlopp, avfallshantering och elektronisk kommunikation,

skydd för värdefulla bebyggelseområden samt behovet av

vägar, gator och torg i sammanhållen bebyggelse.8 Den goda

livsmiljö som ska främjas ska vara tillgänglig och användbar

för alla samhällsgrupper. Det betonas att de inledande be-

stämmelserna i 2 kap. om allmänna och enskilda intressen

i den nya plan- och bygglagen har kompletteras så att det

görs tydligt att planläggning utöver natur- och kulturvär-

den, även ska ta hänsyn till miljö- och klimataspekter.9

Enskilda intressen är intressen som enskilda individer

anför. Det kan vara den egna utsikten, att värdet på den egna

fastigheten sjunker eller höjs till följd av vissa åtgärder i

grannskapet. Avvägningar mellan dessa olika intressen görs

t.ex. i översiktsplanearbetet eller i varje beslut om detaljplan

eller bygglov. När ideella föreningar överklagar är det ofta

för att det finns ett allmänt intresse som anses vara värt att

skydda. I realiteten kan ideella föreningar ofta vara en

mycket viktig kraft när det gäller att skapa opinion kring,

och förutsättningar för, att allmänna intressen verkligen

hanteras på ett rättsligt korrekt sätt. I många fall finns inte

någon annan som kan, har rätt att eller vågar överklaga.

I Plan- och bygglagens 2 kap. beskrivs vilka de enskilda

och allmänna intressen som man ska ta hänsyn till l vid

planbeslut och / eller beslut om lov. Till exempel anges i 2

kap. 5§:

Att vid planläggning och i ärenden om bygglov eller för-

handsbesked ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras

till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till:

1. människors hälsa och säkerhet,

2. jord, berg- och vattenförhållandena,

3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning,

avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunika-

tion samt samhällsservice i övrigt,

4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftförore-

ningar samt bullerstörningar, och

5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

6. Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion

kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt

som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjning-

en och energihushållningen.

I propositionen betonas10 att, bland annat mot bakgrund i

de krav som uppställs i Europakonventionen om de mänsk-

liga fri- och rättigheterna, det i varje enskilt fall ska göras en

proportionalitetsbedömning så att det uppstår en rimlig

balans mellan enskilda och allmänna intressen. Man bör

vara observant på vilka enskilda respektive allmänna intres-

sen som ska vägas in vid de olika plan- eller lovbesluten.

Dessa omständigheter har naturligtvis betydelse för hur

man utformar ett överklagande och vad man lägger tyngden

på i sin argumentation. Det är ingen mening med att anföra

ett intresse som inte är rättsligt relevant i det aktuella målet.

8. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 156.9. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 162.

10. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 160.11. 2 kap. 10§ plan- och bygglagen.


6 7

2.1 IntroduktionHur ska de fysiska resurserna i kommunen utnyttjas på

bästa sätt? Vilka behov finns, och vilka är de allmänna och

enskilda intressen som man ska ta hänsyn till? Regleringen

i plan- och bygglagen kan liknas vid en tratt, som är vid i

toppen och smal i bottenröret. Det är stora penseldrag och

visioner i den vida delen, och11 exakt beskrivning av mark-

användningen och bebyggelseutformningen i den smala

delen.

Vidast är plan- och bygglagen i dess inledande bestäm-

melse (1 kap. 1§)

Detta preciseras (snävas av) redan i 2 kap. 1§ där det anges

att

”vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.”Hur kommunen sedan anser att dess fysiska resurser ska

utnyttjas, preciseras på ett mer övergripande (”översikt-

ligt”) sätt genom den till innehållet mycket vida översikts-planen som inte är rättsligt bindande, utan kan sägas vara

kommunens vision om hur de fysiska resurserna ska utnytt-

jas. Å ena sidan styr plan- och bygglagen i vissa fall med

bestämd hand vad som ska finnas i en översiktsplan, men å

andra sidan har kommunen mycket fria tyglar för hur dess

mark och vatten ska utnyttjas. Vilka (enskilda och allmän-

na) intressen som planeringen ska utgå från anges främst i

2 kap. plan- och bygglagen. Översiktsplanen är med andra

ord ett dokument som genomsyras av de politiska värde-

ringar som gäller när planen antags och som speglar åsik-

terna då hos en majoritet i kommunfullmäktige. Detta är

också tanken.

Man kan säga att kommunerna i sina översiktsplaner

försöker översätta plan- och bygglagens övergripande mål-

sättning till de förutsättningar som råder i den egna kom-

munen. En vision. En översiktsplan är också en kunskaps-

bank, och resultatet av kommunens första överväganden

om hur marken och vattnet ska utnyttjas.

Medan översiktsplanen redovisar all typ av markan-

vändning, oavsett om det är för bebyggelse, industriända-

mål, kommunikationer eller naturvård och friluftsliv, så är

det endast bebyggelse och bebyggelsens utformning som

regleras genom detaljplaner och områdesbestämmelser. Översiktsplanen täcker hela kommunens yta, men detalj-

planer och områdesbestämmelser berör endast vissa be-

byggda delar.

När kommunen ska reglera den närmare bebyggelseut-

vecklingen är översiktsplanen vanligtvis den naturliga ut-

gångspunkten, och kommunen fortsätter med detaljplane-

ringen genom detaljplan och områdesbestämmelser. En

översiktsplan är dock inte bindande för det fortsatta plan-

arbetet, endast rådgivande. Större avsteg från översiktspla-

nen kan dock resultera i politiska diskussioner. Detta bety-

der att även om ett område i översiktsplanen avsatts för

friluftsliv eller naturvård, så är det ingen garanti för att

området kommer att förbli oexploaterat.

Här kan det arbete som en lokalkrets inom Natur skydds-

föreningen lägger ner handla om att skapa uppmärksamhet

på att kommunen är på gång att frångå ett tidigare ställ-

ningstagande i översiktsplanen, och kanske skapa opinion

för att med hjälp av miljöbalken få till ett skydd av området

genom t.ex. ett (kommunalt) naturreservat som har en helt

annan rättslig status än en översiktsplan.

Det vanliga är dock att detaljplanearbetet följer över-

siktsplanen, som på så vis kan sägas vara ytterligare ett sätt

att avgränsa tänkbara användningssätt för området.

2. Planer

”Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsut-veckling med jämlika och goda sociala levnadsförhål-landen och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.”


8

Bygglov är trattens smalaste del. Bygglov innebär att den

som ansöker fått rätt att använda den aktuella marken till

exakt den byggnad han fått lov för. Finns det en detaljplan,

är det dock i realiteten genom planbeslutet som frågan en

gång avgjordes. Att detaljplanen är ett rättsligt bindande

dokument, märks genom att den som (inom genomföran-

detiden) ansöker om bygglov för en sådan byggnad som

anges i detaljplanen är garanterad bygglov. Finns det en an-

tagen detaljplan kan man på många sätt säga att loppet redan

är kört. Å andra sidan visar det vilket viktigt dokument en

detaljplan är och hur viktigt det kan vara att aktivt delta

under processen innan den beslutas. I vissa fall är det alltså

väldigt viktigt att överklaga ett beslut om en detaljplan.

Ett bygglovsbeslut som gäller en byggnad utanför om-

råde med detaljplan eller områdesbestämmelser, ska istället

grundas direkt på 2 kap. plan- och bygglagen och på över-

siktsplanen.

Man säger ibland att plan- och bygglagen inte är tillsty-

rande, men väl frånstyrande. Med detta menas att bara för

att kommunen i en plan angivit vad marken och vattnet får

användas till, så är det ingen garanti för att marken kommer

att användas så. Vill ingen anlägga en industri inom ett

planlagt industriområde, så blir det heller ingen industri.

Att den är frånstyrande innebär dock att den som söker

bygglov för en bostadsfastighet inom ett område detaljpla-

nelagt för industrier, kommer att få avslag på sin ansökan.

Bostäderna styrs bort från området.

I de näst följande avsnitten kommer de olika planinstru-

menten att beskrivas närmare. Mest tyngd läggs på över-

siktsplaner och detaljplaner.

2.2 Översiktsplan2.2.1 Vad är en översiktsplanVarje kommun måste ha en aktuell översiktsplan, som ska

täcka hela kommunen.12 I översiktsplanen redovisas de olika

mark- och vattenutnyttjanden som gäller nu och de som

planeras för framtiden. Översiktsplanen är inte rättsligt

bindande,13 men den är ändå ett viktigt instrument och har

ofta betydelse t.ex. vid lokaliseringsbedömningar enligt

miljöbalken. Att den inte är rättsligt bindande innebär att

den inte måste följas av kommunen t.ex. vid detaljplane-

läggning eller att en privatperson inte kan utgå från att

grannområdet kommer att förbli obebyggt, bara för att

detta anges i översiktsplanen. En översiktsplan skapar hel-

ler ingen byggrätt. Även om översiktsplanen inte är rättsligt

bindande, anger den trots allt kommunens intentioner, och

spelar i praktiken stor roll.

För vissa geografiska områden kan kommunen ta fram

en s.k. fördjupad översiktsplan som kan ses som att kom-

munen för detta område arbetar med en annan skala där

man mer ingående beskriver hur området ska utnyttjas. Ett

tematiskt tillägg är beteckningen på ett avsnitt i översikts-

planen där kommunen utifrån ett särskilt intresse, som

vindkraft, och analyserar förutsättningarna i hela kom-

munen. Båda dessa varianter har samma rättsliga innebörd

som den ”vanliga” översiktsplanen.

2.2.2 Vad som ska redovisas i planen Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga

utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen, och av

denna plan ska framgå inte bara hur den byggda miljön ska

utvecklas och bevaras, utan också hur den ska användas.14

Översiktsplanens strategiska funktion stärks genom att det

av planen ska framgå hur kommunen i den fysiska plane-

ringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen

med nationella och regionala mål, planer och program av

betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.15

Översiktsplanen kan t.ex. vara det dokument där kommu-

nen tar fram en kommunal plan för vatten och avlopp (va-

plan) som det inte annars finns något lagkrav på. Genom

att föra in va-planen, möjligen som ett s.k. tematiskt tillägg,

ges den en mer tydlig struktur. Alla vet då också vilken

12. 3 kap. 1§ plan- och bygglagen.13. 3 kap. 3§ plan- och bygglagen.

14. 3 kap. 5§ plan- och bygglagen.15. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 173.


8 9

rättslig betydelse den planen har, nämligen att även om den

inte har någon bindande verkan anger den ändå de kom-

munala intentionerna.

I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur de all-

männa intressen ska tillgodoses som anges i lagens 2 kap.16

Även kommunens ställningstagande till mark- och vatten-

användningen, den byggda miljön, riksintressen enligt 3-4

kap miljöbalken, miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljö-

balken samt strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken bör tyd-

ligt framgå av översiktsplanen. Regeringen säger tydligt i

propositionen att det i översiktsplanen tydligt bör framgå

hur kommunen bedömer att de allmänna intressena ska

kunna tillgodoses. Detta är viktigt att undersöka när man

granskar planförslag.

I motiven till 2011 års plan- och bygglagen betonar re-

geringen att översiktsplanen, för att kunna ge vägledning

för olika typer av beslut, måste grundas på omvärldsanaly-

ser och mål för utvecklingen i ett nationellt, regionalt och

mellankommunalt perspektiv.17 Det betonas vidare att sam-

banden mellan översiktsplanen och t.ex. länsplaner för

transportinfrastruktur, de transportpolitiska målen, de

nationella miljökvalitetsmålen och regionala klimat- och

energistrategier bör tydliggöras. Det kan också finnas andra

mål och planer för kommunernas arbete för en hållbar ut-

veckling som bör lyftas in i översiktsplanearbetet.

Av kommunens översiktsplan ska också framgå sådana

områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, s.k.

LIS-områden.18 Inom dessa områden gäller vissa lättnader

i strandskyddet när man gör prövningar i det enskilda fallet

som gäller att upphäva strandskyddet eller beslut om

strandskyddsdispens.

Avsikten är att redovisningen i översiktsplanen bör göras

efter en bred kartläggning och inventering av kommunens

strandområden och en samlad bedömning av vilka områ-

den som bedöms vara lämpliga för att främja en utveckling

av landsbygden genom lättnader i strandskyddet.19

Regeringen skriver att det är angeläget att kommunen

tidigt involverar medborgare, företag och andra intressen-

ter, t.ex. friluftsorganisationer och andra ideella organisa-

tioner, i arbetet med att redovisa dessa LIS-områden, där

alltså vissa lättnader för strandskyddet kommer att gälla.

Med hänsyn till att reglerna är till för att främja utveck-

lingen av landsbygden, bör också lokala utvecklingsgrupper

delta i översiktsplaneringen och bidra med kunskap och

erfarenheter i lokala utvecklingsfrågor.20

Redovisningen i översiktsplanen av områden för lands-

bygdsutveckling i strandnära lägen bör enligt propositionen

göras enligt de kriterier som anges i 7 kap. 18 e § miljöbalken;

16. 3 kap. 5§ plan- och bygglagen.17. Regeringens proposition 2009/10:170 s. 177.18. Dessa regleras i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.

19. Regeringens proposition 2008/09:119 s. 56 f.20. Regeringens proposition 2008/09:119 s. 57.

”Med område för landsbygdsutveckling i strandnära

lägen avses vid tillämpningen av 18d § ett område som

1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden,2. är av ett sådant slag och har en så begränsad om-

fattning att strandskyddets syften fortfarande till-godoses långsiktigt,

3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften a) i eller i närheten av tätorter, b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Veda vid Storfjärden i Ångermanland eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland, c) på Gotland, eller d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och

4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Veda vid Storfjärden till Skataudden vid Näskefjärden.”


10

Det är viktigt för Naturskyddsföreningen att dels se till att

föreningen involveras enligt vad som sägs i lagens förarbe-

ten, dels se till att kommunen förses med det faktaunderlag

som föreningen bedömer vara av intresse och betydelse för

de bedömningar som ska göras. Det är också angeläget att

bevaka att inte värdefulla områden väljs ut till landsbygds-

utvecklingsområden och att försöka att få de föreslagna

områdena inventerade. Det är även bra att hålla ögonen på

att LIS-områdena inte blir för stora eller kommer för nära

tätorter. Slutligen är det viktigt att kritiskt granska att det

enskilda beslutet verkligen grundas på det som anges i be-

stämmelsen ovan, och inget annat.

2.2.3 Planprocessen och statligt inflytandeInnan kommunen antar en översiktsplan eller en ändring i

den, ska kommunen upprätta ett förslag till översiktsplan,21

och samråda med myndigheter, andra kommuner och

andra som är berörda, t.ex. intresseorganisationer.22 Syftet

är att skapa insyn för att olika intressenter ska kunna på-

verka planarbetet. Den sedvanliga utställningen och remiss-

förfarandet vid samråden kan kompletteras med t.ex. dia-

loger via internet och hearings av olika slag.

Statens inflytande över det kommunala översiktsplane-

arbetet är begränsat, men väl definierat.23 Kommunen ska

samråda med länsstyrelsen som ska tillvarata och sam-

ordna statens intressen och verka för att riksintressen enligt

3 och 4 kap miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnor-

mer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av

områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är

förenlig med 7 kap 18e§ 1st miljöbalken. Länsstyrelsen ska

dessutom verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte

blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säker-

het, eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Kommunen måste redovisa resultatet av samrådet i en

skriftlig samrådsredogörelse som också ska innehålla de

förslag som framförda synpunkter har gett anledning till.

Samrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med planför-

slaget. I denna samrådsredogörelse ska dessutom länssty-

relsens synpunkter finnas redovisade. Eftersom översikts-

planen inte är rättsligt bindande, kan inte heller

läns styrelsen tvinga kommunen att följa dess synpunkter.

Kommunen ska därefter ställa ut planförslaget under

minst två månader.24 Vanligen äger utställningen rum på

stadshuset och på något bibliotek, men det kan även ske på

internet. Av den kungörelse som ska föregå utställningen

ska det framgå var utställningen äger rum, samt inom vil-

ken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget

ska lämnas. Planförslaget ska även sändas till bland andra

länsstyrelsen, som ska tillvarata statens intressen under i

planprocessen.

Länsstyrelsen ska under utställningstiden avge ett

granskningsyttrande över planförslaget.25 I yttrandet ska

framgå om förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt

3 eller 4 kap miljöbalken, om förslaget kan medverka till att

en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,

om redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i

strandnära lägen inte är förenliga med bestämmelserna i 7

kap. miljöbalken. Det är mycket viktigt att länsstyrelsen

kritiserar dåliga förslag i sitt granskningsyttrande eftersom

det kan få betydelse i senare prövningar av exempelvis upp-

hävande av strandskydd. Det kan därför vara en bra idé att

ta kontakt med länsstyrelsen för att göra dem uppmärk-

samma på sådana frågeställningar som föreningen anser

angelägna. Vidare ska länsstyrelsen granska om frågor rö-

rande användningen av mark- och vattenområden som

angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämp-

ligt sätt, och slutligen om en bebyggelse eller ett byggnads-

verk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller

säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller

erosion.

Alla som har synpunkter att lämna över det utställda

planförslaget ska skriftligen göra det under utställningsti-

21. 3 kap. 7§ plan- och bygglagen.22. 3 kap. 9§ plan- och bygglagen.23. Detta framgår bl.a. av 3 kap. 10§ plan- och bygglagen.



10 11

den. Alla inkomna synpunkter ska redovisas av kommunen,

och om synpunkterna innebär att det görs ”väsentliga för-

ändringar” i planförslaget kan det behöva ställas ut på nytt.

Om kommunen väljer att inte följa länsstyrelsens synpunk-

ter ska detta kommenteras skriftligen.

2.2.4 Miljökonsekvensbeskrivning i översiktsplanenOm ett förslag till översiktsplan kan antas medföra ”bety-

dande miljöpåverkan” så som detta definieras i 6 kap. 11§

miljöbalken, ska kommunen låta förslaget bli föremål för

samråd och granskning på ett sätt som uppfyller också kra-

ven i miljöbalken.26 Detta innebär att vissa formkrav måste

vara uppfyllda, och det finns all anledning att kontrollera

att dessa krav verkligen har uppfyllts i det enskilda fallet.

Om kommunen tar fram en miljökonsekvensbeskrivning

för översiktsplanen ska den finnas med i planförslaget.

Bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar

(MKB) härstammar från två direktiv från EU.27 I svensk

rätt finns de grundläggande bestämmelserna i 6 kap. mil-

jöbalken samt i förordningen om miljökonsekvensbeskriv-

ningar (1998:905). Plan- och bygglagens bestämmelser om

MKB hänvisar i stor utsträckning till dessa bestämmelser.

Man brukar säga att MKB dels består av en process, dels

av ett dokument. Syftet med att ta fram en miljökonsekvens-

beskrivning är att alla tänkbara effekter på bland annat

miljö, hälsa och hushållningen med naturresurser ska re-

dovisas och värderas. En MKB är således ett beslutsunder-

lag, inte ett beslut i sig. Men en MKB är också den procedur,

d.v.s. formalia som den omges av, nämligen att det ska ske

ordnade samråd med berörda under tiden som MKB:n ar-

betas fram. Under dessa samråd ska närboende och berörda

myndigheter och organisationer bjudas in för att delta och

för att kunna granska det som arbetas in i dokumentet. En

viktig aspekt med MKB-processen är att den som vill få till

stånd en viss markanvändning – när det gäller planfrågor

kommunen själv – tvingas bli medveten om vilka effekter

den bebyggelse eller infrastruktur som ska släppas fram

genom planen kan komma att medföra.

En översiktsplan antas medföra betydande miljöpåver-

kan om planförslaget eller ändringsförslaget anger förut-

sättningarna för kommande tillstånd för vissa verksamhe-

ter.28 Dessa verksamheter som räknas upp i 3§ 1st MKB

förordningen, eller i bilaga 3 till samma förordning kan

exempelvis vara gruvor, vissa anläggningar för framställ-

ning av pappersmassa, men också vissa vattenverksamheter

som minikraftverk. Listan är ganska lång, så det bästa är att

själv studera om planen ”banar väg” för sådana verksam-

heter.

2.2.5 Antagande och överklagandeDet är kommunfullmäktige som fattar beslut om att anta

eller ändra översiktsplaner, och fullmäktige ska sedan minst

en gång under varje mandatperiod pröva om planen fort-

farande kan anses vara aktuell.29

Beslut om översiktsplan kan överklagas genom kommu-

nallagens regler om laglighetsprövning, vilket beskrivs mer

ingående längre fram i detta häfte. Några grunder för ett

sådant överklagande kan t.ex. vara att det finns brister i

samrådsprocessen, att utställningen pågått under för kort

tid eller att utställningen inte har kungjorts på korrekt sätt.

Men det kan också finnas anledning att läsa länsstyrelsens

granskningsyttrande för att se om det där finns påpekade

brister som kan läggas till grund för ett överklagande.

Avsaknaden av en miljökonsekvensbeskrivning eller att

denna är bristfällig, kan vara andra grunder för att kunna

angripa planbeslutet genom laglighetsprövning.

2.3 Detaljplan2.3.1 IntroduktionDetaljplaner skiljer sig mycket från översiktsplanerna; de

kan endast reglera bebyggelse och bebyggelseutvecklingen,

de är mer detaljerade och dessutom är de rättsligt bindande.

26. 6 kap. 11–18 och 22§§ miljöbalken.27. Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27

juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.28. 4§ 1st 2p. Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.29. 3 kap. 27§ plan- och bygglagen.


12

Att de är rättsligt bindande betyder t.ex. att bygglov som

söks ska beviljas om de följer planen och genomförandeti-

den inte gått ut. Detta innebär att det är genom detaljplanen

som de viktiga frågorna hanteras och beslutas, nämligen

om området ska bebyggas eller inte och vad som ska byggas.

Att det finns en detaljplan som medger industribebyggelse

innebär å ena sidan inte att denna industri automatiskt till-

låts även enligt t.ex. miljöbalken, men å andra sidan talar

mycket för att det kan vara en lämplig lokalisering, om pla-

nen accepterar den typen av industri. Ett tillstånd enligt

miljöbalken får dock inte meddelas i strid mot en detalj-

plan.30

Kommunen ska med en detaljplan pröva om ett mark-

eller vattenområde är lämpligt för bebyggelse och byggnads-

verk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning. Dessa

planer är bebyggelserelaterade, och kan därför inte utnytt-

jas för att skydda ett område från bebyggelse, med undantag

av parker och mindre grönområden inom bebyggda områ-

den.

Vissa frågor ska prövas genom detaljplan, nämligen ny

sammanhållen bebyggelse och bebyggelse som ska föränd-

ras eller bevaras.31 Också ett mark- eller vattenområdes

lämplighet för vindkraftverk ska prövas genom detaljplan

under de förutsättningar som anges i 4 kap. 3§ plan- och

bygglagen.

Därtill får vissa frågor prövas genom detaljplan, nämli-

gen till exempel markreservat och hur allmänna platser ska

utnyttjas, vegetation och markytans utformning och höjd-

läge, bebyggelsens omfattning och användning, samt om

det föreligger särskilda skäl kan kommunen i detaljplanen

ange de högsta tillåtna störningarna inom planområdet

orsakade av luftförorening, buller, skakning ljus eller andra

olägenheter.32

Kommunerna kan också genom s.k. exploateringsavtal,

d.v.s. civilrättsliga avtal, styra även sådant som inte kan

regleras genom en detaljplan.33 Det kan till exempel hand-

la om att det ska byggas s.k. passivhus, vilket uppvärm-

ningssystem som ska installeras i fastigheterna eller andra

miljöaspekter. Dessa avtal ligger utanför plan- och byggla-

gen, och grundas på att kommunen som markägare kan

skriva avtal med exploatörer.34

2.3.2 Upphävande av strandskydd genom detaljplanI detaljplaneprocessen får kommunen också upphäva

strandskydd för ett visst område,35 om det finns särskilda

skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på

det sätt som avses med planen väger tyngre än strand-

skyddsintresset. Ett sådant upphävande kan inte ske genom

områdesbestämmelser.

Vad som ska anses vara särskilda skäl anges i 7 kap. 18c

§ miljöbalken, nämligen om det område som upphävandet

eller dispensen avser (1) redan har tagits i anspråk på ett sätt

som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,

(2) genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller

annan exploatering är väl avskilt från området närmast

strandlinjen, (3) behövs för en anläggning som för sin funk-

tion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses

utanför området, (4) behövs för att utvidga en pågående

verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför

området, (5) behöver tas i anspråk för att tillgodose ett an-

geläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför

området, eller (6) behöver tas i anspråk för att tillgodose ett

annat mycket angeläget intresse.

Därutöver får också beaktas som särskilda skäl, inom ett

område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (s.k.

LIS-område), om ett strandnära läge för en byggnad, verk-

samhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av

landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för ett upp-

föra enstaka en- eller tvåfamiljshus med tillhörande kom-

plementbyggnader och andra åtgärder, får man i stället be-

akta om huset eller husen ska uppföras i anslutning till ett

befintligt bostadshus.

30. 2 kap. 6§ miljöbalken.31. Beskrivningen här är medvetet förenklad och förkortad, för de precisa kraven hänvisas till 4 kap. plan- och bygglagen.32. 4 kap. 12§ plan- och bygglagen.33. Dessa avtal kallas ibland även för ”markanvisningsavtal” eller ”genomförandeavtal”.34. Om kommunen äger marken kan alltså miljökrav ställas i avtal med exploatören, som går längre

än vad man får skriva in i en detaljplan (som inte får vara alltför detaljerade). Ett problem är emellertid att det är svårt att avtala på ett sätt som binder nästa ägare, om den första säljer mark eller anläggningar.35. 4 kap. 17§ plan- och bygglagen. Läs gärna Naturvårdsverkets handledning om strandskydd, som finns att ladda ner gratis från www.naturvardsverket.se.


12 13

En planbestämmelse om upphävande av strandskydd får

inte avse ett sådant område där det är länsstyrelsens som

har beslutanderätten.

2.3.3 Detaljplanen är rättsligt bindandeTill skillnad mot andra planinstrument i plan- och byggla-

gen sägs detaljplaner ha rättsligt bindande verkan. Detta

betyder att en detaljplan binder myndigheter och enskilda

under dess ”genomförandetid”. Den som köper en fastighet,

där det finns en detaljplan som anger att det inom planom-

rådet får uppföras fristående bostadshus maximalt 2 vå-

ningar, kan känna sig säker på att ett bygglov med detta

innehåll beviljas. Bedömningen av markens användning

har redan gjorts i planärendet.

Genomförandetiden är minst 5 år och maximalt 15 år

från det att planen vunnit laga kraft.36 Även om genomför-

andetiden har löpt ut gäller planen tills den har upphävts

eller ändrats, men den garanterade byggrätten gäller endast

under genomförandetiden.37 Kommunen kan under vissa

förutsättningar ändra planen även under genomförandeti-

den, men då kan den som lider skada ha rätt till ekonomisk

kompensation av kommunen. En detaljplan binder till-

ståndsprövningen enligt miljöbalken även efter det att ge-

nomförandetiden har löpt ut, på så vis att ett tillstånd enligt

miljöbalken inte får strida mot detaljplanen. Men som på-

pekats ovan kan en plan aldrig framtvinga att viss verksam-

het verkligen kommer att etableras inom planområdet.

En viktig slutsats av detta är att inom område med de-

taljplan görs i princip alla de viktiga bedömningarna i de-

taljplaneprocessen, och det gäller därför att vara aktiv under

denna process. När planbeslutet väl är fattat kan det i många

fall vara för sent.

2.3.4 De olika planhandlingarnas betydelseEn detaljplan består av ett antal olika handlingar där vissa

är obligatoriska och andra inte är det. De obligatoriska plan-

handlingarna är plankarta, planbeskrivning, genomföran-debeskrivning samt en behovsbedömning.

De handlingar som därutöver kan finnas är utredningar

av olika slag som alltså är ett sorts beslutsunderlag, t.ex. om

naturvårdsfrågor, kulturvårdsfrågor, bullerberäkningar,

uppgifter om förorenad mark, trafikpåverkan etc. Därtill

finns ofta illustrationer med bland planhandlingarna som

förklarande exempel och det kan finnas krav på att en mil-jökonsekvensbeskrivning ska tas fram.

Det är plankartan inklusive teckenförklaringarna som

utgör den rättsligt bindande planen. Det är detta som är det

viktigaste dokumentet, och det som anges på plankartan

styr hur planområdet får utnyttjas. Eventuella illustrationer

och så kallade gestaltningar, där man lite mer konstnärligt

försöker ge en bild av hur planområdet kan komma att se

ut, är endast exempel och det gäller att inte förblindas av

dessa. Om det är exploatören som tagit fram planen eller

planunderlaget har naturligtvis denna ett intresse av att

exploateringen ser så smaklig ut som möjligt.

I planbeskrivningen, som är en mer löpande text anges

förutsättningar och syftet med planen och där ges även vissa

förklaringar. Genomförandebeskrivningen ska ses som ett

handlingsprogram som rör hur och när planen ska genom-

föras och behovsbedömningen är en redogörelse för even-

tuell betydande miljöpåverkan.

2.3.5 PlanprocessenPlanprocessen kan i princip delas in i ett antal olika skeden,

nämligen planbesked, (planprogram som är frivilligt) plan-

förslag, miljökonsekvensbeskrivning (eventuellt), samråd,

granskning, antagande samt laga kraft.

Planbesked

Initiativet till att dra igång planarbetet kan komma internt

från kommunen (tjänstemän eller förtroendevalda), men

även utifrån ett uppfattat behov av att detaljplanelägga om-



14

Behandlingförslag

rådet. Mycket vanligt är att initiativet kommer från bygg-

herrar eller markexploatörer, som kontaktar kommunen

om sina behov och önskemål om att få bebygga ett visst

område.

Den som har för avsikt att vidta en åtgärd som fordrar att

en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdes-

bestämmelser behöver ändras eller upphävas kan (skrift-

ligt) begära att kommunen i ett planbesked redovisar sin

avsikt i frågan om att påbörja ett sådant planläggningsar-

bete.38 Detta är en ny regel som infördes genom reformen

år 2011.

Kommunen måste sedan fatta beslut om planbesked

inom fyra månader från det att begäran kommit in, om inte

annat överenskommits i ärendet.39 I planbeskedet ska kom-

munen ange när arbetet med planen beräknas vara klart,

och ett uppdrag formuleras då om planarbetet. Om kom-

munen inte har för avsikt att dra igång planläggningspro-

cessen, ska skälen för det anges i beslutet. Planbesked läm-

nas enbart när det kommer en extern förfrågan om

detaljplaneläggning, inte om det är ett rent internt kom-

munalt initiativ.

Beroende på kommunens organisation och på vad som

ska regleras i planen, kan planbesked ges av såväl kommun-

fullmäktige, kommunstyrelsen, en kommunal nämnd eller

en tjänsteman på delegation.

Planbeskedet ska vara mycket allmänt hållet till sin ka-

raktär, och ska inte på djupet föregripa den senare pröv-

ningen i det enskilda ärendet. Planbeskedet är endast ett

38. Bestämmelserna om planbesked finns i 5 kap. 2 – 5 §§ plan- och bygglagen.39. 5 kap. 4§ plan- och bygglagen.

Initiativ Beslut

Byggherre

Markägare

Tjänstemän

Politiker

Tjänstemannaförslag

Politikerbeslut

Beslut om uppdrag


14 15

besked om att planarbetet inleds, inte hur planen ska se ut

i detalj. Bedömningen ska dock ta avstamp i de enskilda och

allmänna intressen som anges i 2 kap. plan- och bygglagen,

liksom utifrån områdets natur- och kulturvärden, om om-

rådet anses vara olämpligt att bebygga p.g.a. störningar från

trafikbuller eller närhet till andra störande anläggningar.

Det är viktigt att poängtera att ett planbesked både kan

innebära att planarbetet inleds, liksom att kommunen av

olika skäl inte anser sig vilja eller kunna gå vidare i planpro-

cessen. Ett planbesked kan inte överklagas.

Upprättande av planhandlingar

Om kommunen ger ett positivt planbesked, eller om kom-

munens interna önskemål om detaljplaneläggning vinner

gehör ska planhandlingarna tas fram. Tidigare fanns ett

obligatoriskt krav på ett s.k. planprogram, men ett sådant

behöver numera endast tas fram om kommunen bedömer

att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet. En för-

del med planprogram är att kommunen på ett så tidigt sta-

dium som möjligt redovisar syftet med planen och eventu-

ella miljöeffekter, att det då inte kan uppfattas som lika svårt

att revidera förslaget eller kanske helt skriva om det, som

när det redan finns ett färdigt planförslag. Risken kan också

vara mindre att det har gått prestige i projektet.

Från Naturskyddsföreningens perspektiv är det bra om

kommunerna även i fortsättningen tar fram planprogram,

eftersom det ger ökade möjligheter att på ett tidigt stadium

ha synpunkter på planarbetet och planen. Det kan därför

finnas anledning för lokalkretsar eller enskilda medlemmar

att försöka påverka kommunerna i denna riktning.

Om planen kommer att medföra betydande miljöpåver-

kan ska en miljöbedömning tas fram, se vidare nedan om

detta.

I syfte att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt

och för att ge möjlighet till insyn och påverkan, ska kom-

munen i arbetet med att ta fram ett planprogram (om man

väljer att göra det) eller ett förslag till en detaljplan ha sam-

råd. De handlingar som går ut inför samrådet kallas sam-rådshandlingar.

Samråd

Under samrådet ska kommunen presentera planförslaget,

skälen för detta förslag samt det planeringsunderlag som

har betydelse. Under samrådet ska kommunen samråda

med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kom-

muner som berörs av programmet eller planförslaget.

Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och bo-

ende som berörs av programmet eller förslaget samt de myn-

digheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har

ett väsentligt intresse av programmet eller förslaget ska ges

tillfälle till samråd.

I de fall ett program upprättas bör dock samråd om detta

ske också fortsättningsvis, varför samråd bör ske både i

arbetet med att ta fram ett program och ett förslag till en

Initi

ativ

Plan

besk

ed

Upp

drag

Plan

- pr

ogra

m

Förs

lag

Sam

råd

Gra

nskn

ing

Anta

gand

e

Laga

Kra

ft

Detaljplaneprocessen. Granskningstiden, eller ”utställningstiden” som den ibland fortfarande kallas, är viktig. Om man inte lämnar skriftliga synpunkter senast under granskningstiden, blir man av med möjligheten att överklaga.


16

detaljplan. Efter avslutat samråd överväger kommunen om

och hur planförslaget ska revideras utifrån de synpunkter

som inkommit, och utifrån detta tar man fram utställnings-handlingar som ligger till grund för granskningen.

När samrådet berör många personer bör det ordnas ett

offentligt möte eller en samrådsutställning. Om endast få

personer är berörda kan ett utskick av förslaget och telefon-

kontakt eller personligt möte på platsen vara en lämplig

form för samrådet. Antalet samrådstillfällen varierar bero-

ende på hur komplicerad planeringsuppgiften är.

Granskning

Varje planförslag måste finnas ute till granskning, så att alla

som vill ska kunna ta del av förslaget under minst tre veck-

or.40 Kungörelsen om detta ska anslås på kommunens an-

slagstavla och föras in i en ortstidning.

Eftersom möjligheten att överklaga försvinner om man

inte senast under granskningstiden, skriftligen har framfört

sina synpunkter på planen, är detta ett mycket viktigt mo-

ment under planprocessen. Detta kan inte nog betonas!

Under detaljplaneprocessen, är det länsstyrelsen som ska

tillvarata statens intressen. Detta görs genom att länsstyrel-

sen, under granskningstiden, ska yttra sig över planförsla-

get, om förslaget enligt dess bedömning innebär att (1) ett

riksintresse enligt 3 eller 4 kapitlet miljöbalken inte tillgo-

doses, (2) en miljökvalitetsnorm enligt 5 kapitlet miljöbal-

ken inte följs, (3) strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken

upphävs i strid med gällande bestämmelser, (4) regleringen

av sådana frågor om användningen av mark- och vattenom-

råden som angår flera kommuner inte har samordnats på

ett lämpligt sätt, eller (5) en bebyggelse eller ett byggnads-

verk annars blir olämplig med hänsyn till människors hälsa

eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller

erosion. I tidigare byggnadslagstiftning skulle planer ”fast-

ställas” av länsstyrelsen, men så är inte längre fallet.

Antagande

När granskningstiden gått ut överväger kommunen hur de

olika synpunkterna ska tillvaratas, och om det blir ”väsent-

liga” ändringar i förhållande till det förslag som ställdes ut

för granskning, ska kommunen kungöra och låta granska

det ändrade förslaget igen.41

Det är kommunfullmäktige som antar detaljplaner, om

inte uppdrag om detta har givits till kommunstyrelsen eller

byggnadsnämnden.42 Alla detaljplaner som anses vara av

stor vikt eller har principiell betydelse måste dock antas av

fullmäktige.

Om ingen överklagar detaljplanebeslutet, vinner det laga

kraft tre veckor från det att planen antogs.

Krav på miljökonsekvensbeskrivningar i detaljplaner

Under vissa förutsättningar ska en detaljplan också inne-

hålla en miljökonsekvensbeskrivning. Bestämmelserna i

plan- och bygglagen hänvisar här i stor utsträckning till 6

kap. miljöbalken samt till förordningen om MKB. Denna

regleringsmetod, som i mycket bygger på korshänvisningar

mellan dessa olika författningar, blir ofta rörig och svårö-

verskådlig. Nedan görs ett försök att i klartext, och genom

mer eller mindre direkta citat från författningstexten, re-

dogöra för denna del av regelsystemet. Ytterst bygger dessa

krav på två EU direktiv. 43

Som ovan nämnts ska en detaljplan bestå dels av en plan-

karta, d.v.s. en karta över det område som planen omfattar,

dels av de övriga bestämmelser som behövs. Ovan konsta-

terades även att det är plankartan som utgör den rättsligt

bindande planen. Tillsammans med planen ska det finnas

en planbeskrivning, som är en beskrivning av hur detalj-

planen ska förstås och genomföras.

I 4 kap. 33§ plan- och bygglagen anges vad planbeskriv-

ningen ska innehålla. Enligt bestämmelsens punkt 4 ska

den bl.a. innehålla de överväganden som har legat till grund

för planens utformning med hänsyn till motstående intres-

40. 5 kap. 18§ plan- och bygglagen.41. 5 kap. 25§ plan- och bygglagen.42. 5 kap. 27§ plan- och bygglagen.

43. Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, med de ändringar som följer av Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 och Rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.


16 17

sen och planens konsekvenser. Om genomförandet av de-

taljplanen kan antas få en ”betydande miljöpåverkan”, så

som detta definieras i 6 kap. 11§ miljöbalken, ska denna

beskrivning som gäller miljökonsekvenserna också ha det

innehåll som följer av 6 kap 12 § och 13 § 1 st miljöbalken.

Av denna bestämmelse framgår att följande information

ska redovisas:

1. en sammanfattning av planens eller programmets

innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande

till andra relevanta planer och program,

2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns

sannolika utveckling om planen, programmet eller

ändringen inte genomförs,

3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden

som kan antas komma att påverkas betydligt,

4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem

som har samband med ett sådant naturområde som

avses i 7kap. eller ett annat område av särskild bety-

delse för miljön,

5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål

och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller pro-

grammet,

6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan

som kan antas uppkomma med avseende på biolo-

gisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djur-

liv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, mate-

riella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och

kulturlämningar och annat kulturarv samt det in-

bördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter,

7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att

förebygga, hindra eller motverka betydande negativ

miljöpåverkan,

8. en sammanfattande redogörelse för hur bedöm-

ningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda

val av olika alternativ och eventuella problem i sam-

band med att uppgifterna sammanställdes,

9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för upp-

följning och övervakning av den betydande miljö-

påverkan som genomförandet av planen eller pro-

grammet medför, och

10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter

som anges i 1-9.

En miljökonsekvensbeskrivning ska endast innehålla de

uppgifter som är rimliga med hänsyn till: 1. bedömnings-

metoder och aktuell kunskap, 2. planens eller programmets

innehåll och detaljeringsgrad, 3. allmänhetens intresse, och

4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med pröv-

ningen av andra planer och program eller i tillståndspröv-

ningen av verksamheter eller åtgärder.44

Om detaljplanen medger att området får utnyttjas för (1)

industriändamål, (2) ett köpcentrum, en parkeringsanlägg-

ning eller något annat projekt för sammanhållen bebyg-

gelse, (3) en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhö-

rande anläggningar, (4) en hamn för fritidsbåtar, (5) ett

hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anlägg-

ningar, utanför sammanhållen bebyggelse, (6) en perma-

nent campingplats, (7) en nöjespark, eller (8) en djurpark

ska miljökonsekvensbeskrivningen dessutom innehålla:

1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med

uppgifter om lokalisering, utformning och omfatt-

ning,

2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att

skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller av-

hjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten

eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitets-

norm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,

3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma

den huvudsakliga inverkan på människors hälsa,

miljön och hushållningen med mark och vatten

samt andra resurser som verksamheten eller åtgär-

den kan antas medföra,

44. 6 kap. 13§ miljöbalken.


18

4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är

möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans

med dels en motivering varför ett visst alternativ har

valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att

verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd,

och

5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter

som anges i 1–4.

Om detaljplanen har tagits fram i syfte att bereda plats för

en så kallad miljöfarlig verksamhet som har eller ska till-

ståndsprövats med stöd av 9 kap, 6§ miljöbalken, behöver

ingen särskild MKB tas fram för planförfarandet om den

tidigare redovisade MKB:n fortfarande är aktuell och be-

döms vara tillräcklig för detaljplaneärandet.45 Detsamma

gäller för detaljplaner som ska upprättas i samband med att

arbetsplaner enligt väglagen eller järnvägslagen har eller ska

antas.

2.3.6 Förenklat planförfarandeUnder vissa förutsättningar kan en detaljplan tas med s.k.

förenklat planförfarande.46 Det innebär i praktiken att all-

mänhetens möjlighet att påverka beslutsprocessen är kraf-

tigt beskuren eftersom förslaget inte skickas ut på remiss

och inte heller ställs inte ut för granskning.

För att en detaljplan ska kunna hanteras med det förenk-

lade planförfarandet måste vissa krav vara uppfyllda, näm-

ligen att planförslaget är förenligt med översiktsplanen och

länsstyrelsens granskningsyttrande, att planen inte kan

anses vara av stor vikt eller ha principiell betydelse och inte

heller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, samt

saknar intresse för allmänheten. Sådant förfarande kan

också accepteras om planen enbart gäller en verksamhet

som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt

de bestämmelser i miljöbalkens kap. 9 som avser s.k. miljö-

farlig verksamhet eller enbart gäller åtgärder som har prö-

vats eller ska prövas genom upprättande och fastställande

av en arbetsplan enligt väglagen eller en järnvägsplan enligt

lagen om byggande av järnväg.

Dock måste man alltid göra en miljöbedömning samt sam-

råda om denna och redovisa kommunens ställningstagan-

de. Om förutsättningar verkligen finns för att hantera en

detaljplan med enkelt planförfarande, ska det vara osan-

nolikt att genomförandet kan medföra betydande miljöpå-

verkan.

Det kan finnas anledning att granska om någon av dessa

förutsättningar verkligen föreligger när kommunen vill

tillämpa det förenklade planförfarandet. Det händer att

kommuner tillämpar det förenklade förfarandet för att

vinna tid, även i situationer där det inte är avsett.

2.3.7 Överklagande av detaljplanerSom framgår nedan, överklagas detaljplaner på lite olika

sätt beroende på vad beslutet handlat om. Ett beslut av kom-

munfullmäktige eller byggnadsnämnden att inte anta,

ändra eller upphäva en detaljplan (eller områdesbestäm-

melser) överklagas till förvaltningsrätten genom laglighets-

prövning medan ett beslut att anta, ändra eller upphäva

sådana planer överklagas till länsstyrelsen genom förvalt-

ningsbesvär. (Dessa begrepp förklaras längre fram.)

Menar man t.ex. att kommunen inte i tillräcklig grad

tagit hänsyn till en riksintresseklassning enligt 3-4 kap.

miljöbalken vid ett beslut att anta en detaljplan, eller att

planen kommer att medföra överskridande av en miljökva-

litetsnorm enligt balkens 5 kapitel för t.ex. luft eller vatten,

så är det alltså förvaltningsbesvär som ska tillämpas.

Detsamma gäller om ett sådant beslut saknar en miljökon-

sekvensbeskrivning eller har en för dålig sådan, eller tar för

lite hänsyn till något annat allmänt eller enskilt intresse.

2.4 OmrådesbestämmelserIstället för att reglera markanvändningen med detaljplan,

45. 4 kap. 35 § jämfört med 7 kap. 3§ 2 och 3p plan och bygglagen.46. Förenklat planförfarande regleras i 5 kap. 7§ plan- och bygglagen.


18 19

kan kommunen istället utnyttja områdesbestämmelser.47

Dessa skiljer sig dock från detaljplanerna bland annat

genom att de dels inte kan reglera lika många frågor som

detaljplanerna, dels genom att de inte skapar byggrätt på

samma sätt, eftersom de inte har någon rättligt bindande

verkan.

Genom områdesbestämmelser kan kommunen endast

reglera vissa begränsade markanvändningsformer. Några

exempel är att säkerställa syftet med kommunens översikts-

plan, att tillgodose ett riksintresse enligt 3 och 4 kap. mil-

jöbalken eller att ge skydd för träd som t.ex. gamla ekar. I

det senare fallet kan kommunen förbjuda markägaren att

hugga ner träd över en viss dimension om ägaren inte först

fått marklov. För den fulla lydelsen hänvisas till lagen.48

47. Dessa regleras genom 4 kap. 41-43 §§ plan- och bygglagen.48. 4 kap. 42 § plan- och bygglagen.

Vad utgör detaljplanen?

• Plankartan är detaljplanen!Det är plankartan som utgör detaljplanen


20

3.1 IntroduktionPlan- och bygglagen innehåller även bestämmelser om vissa

typer av lov, nämligen bygglov, marklov och rivningslov.

Där finns även bestämmelser om viss anmälningsplikt.

3.2 Bygglov och rivningslovBygglov krävs för nybyggnad, tillbyggnad, och annan änd-

ring av en byggnad än tillbyggnad om ändringen innebär

att byggnaden bland annat helt eller delvis tas i anspråk eller

inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som bygg-

naden senast har använts för eller anpassats till enligt senast

beviljade bygglov, utan att den avsedda användningen kom-

mit till stånd.49 På begäran från sökanden ska byggnads-

nämnden ge förhandsbesked till bygglov, ett sådant besked

är bindande för kommunen och det gäller i 2 år från det att

det vinner laga kraft.50

Undantag från bygglovsplikten görs bland annat för upp-

förande av ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller

annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område

som inte omfattas av en detaljplan.51 En lantbrukare som

behöver en ny bostadsfastighet måste ha bygglov för det nya

huset, men inte för den nya maskinhallen eller ladugården.

Undantag gäller även för vissa komplementbyggnader, i

dagligt tal kallade Friggebodar.52 Kommunerna har även

vissa möjligheter att genom detaljplan ta bort bygglovsplik-

ten för vissa byggnader, och för andra kan kommunen in-

föra bygglovsplikt.53 En kommun kan t.ex. införa bygglovs-

plikt för anordnande eller ändring av en grundvattentäkt.

Om bygglovsansökan avser byggnader inom ett område

med detaljplan, ska ansökan bedömas utifrån detaljplanen.

Om ansökan avser byggnation utanför detaljplanelagt område,

ska ansökan bedömas direkt utifrån de allmänna och enskilda

intressena som anges i plan- och bygglagens 2 kap. samt utifrån

översiktsplanen. Eftersom översiktsplanen inte är rättsligt

bindande måste inte bygglovet följa översiktsplanen.

Bestämmelserna om strandskydd, som finns i 7 kap. miljö-

balken, styr möjligheterna att ge bygglov. Strandskydd gäl-

ler vid havet och vid insjöar och vid vattendrag, även myck-

et små sådana. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt

trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till

strandområden, och att bevara goda livsvillkor för djur- och

växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet omfattar ett

område på land och ut i vattenområdet ut till 100 meter från

strandlinjen vid normalt medelvattenstånd,55 men kan av

länsstyrelsen, i enskilda fall utvidgas till högst 300 meter

från strandlinjen om det behövs för att säkerställa något av

strandskyddets syften.

Strandskyddet förhindrar att vissa åtgärder kommer till

stånd, t.ex. får inte inom sådana områden nya byggnader

uppföras, byggnader eller byggnaders användning ändras

eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det

hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett om-

råde där den annars skulle ha fått färdas fritt.56 Det hindrar

också att sådana åtgärder utförs som kanske inte verkar

hindrande för den allemansrättsliga tillgången till stranden,

men som riskerar att skada växt och djurlivet i strandzonen.

Under vissa förutsättningar kan strandskyddet upphä-

vas,57 och det finns möjligheter till dispens.58 Därutöver

föreligger vissa generella undantag från strandskyddet, t.ex.

för uppförande av byggnader, anläggningar, anordningar

eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål,

om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller ren-

skötseln och de för sin funktion måste finnas eller vidtas

inom strandskyddsområdet. En lantbrukare kan således,

utan bygglovskrav och utan hänsyn till strandskyddet i vissa

fall uppföra ekonomibyggnader.

Inom detaljplanelagt område krävs rivningslov för att få

riva byggnader. Undantag kan göras i planen, och utanför

detaljplanelagt område kan rivningslov införas genom om-

rådesbestämmelser.59

3. Lov

49. 9 kap. 2§ plan- och bygglagen.50. 9 kap. 17, 18§§ plan- och bygglagen.51. 9 kap. 3§ plan- och bygglagen.52. 9 kap. 4§ plan- och bygglagen.53. 9 kap. 8§ plan- och bygglagen.54. 7 kap. 13§ miljöbalken.

55. 7 kap. 14§ miljöbalken.56. 7 kap. 15§ miljöbalken.57. 7 kap. 18§ miljöbalken.58. 7 kap. 18a§ miljöbalken ger länsstyrelsen viss dispensrätt och 7 kap. 18b§ miljöbalken ger kommunen viss dispensrätt.59. 9 kap. 10§ plan- och bygglagen.


20 21

Tidigare fanns en lag om tekniska krav på byggnadsverk,

men i och med 2011 års lagreform upphävdes den lagen och

vissa av bestämmelserna flyttades in i plan- och bygglagen.

I 8 kap. plan- och bygglagen finns vissa grundläggande tek-

niska egenskapskrav som ställs på byggnadsverken, t.ex.

skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, skydd mot

buller, energihushållning och värmeisolering tillgänglighet

och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmågas samt hushållning med vatten och

avfall.60 Mer detaljerade tekniska krav finns numera också

i plan- och byggförordningen.

3.3 MarklovMarklov krävs, inom detaljplanelagt område, för schakt-

ningsarbeten eller fyllning som avsevärt ändrar höjdläget

inom en tomt eller för mark inom en allmän plats.61 Detta

krav kan tas bort genom detaljplan. I detaljplan kan kom-

munen också föreskriva marklovsplikt för trädfällning och

skogsplantering.

När det gäller områden utanför detaljplanelagt område

krävs marklov för schaktning, fyllning, trädfällning och

skogsplantering om åtgärden ska genomföras i ett område

som är avsett för bebyggelse eller i närheten av en befintlig

eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats,

annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärn-

energianläggning eller annan anläggning som kräver ett

skydds- eller säkerhetsområde, samt om kommunen i om-

rådesbestämmelser har bestämt att det krävs sådant mark-

lov i området.62

När det gäller avverkning av träd eller schaktning och

liknande aktiviteter kan det alltså finnas anledning att un-

dersöka om det krävs marklov, eller att man under detalj-

planeprocessen ska bevaka denna fråga.


62. 9 kap. 13§ plan- och bygglagen.


22

4.1 IntroduktionAtt ha grepp om överklagandeprocessen är viktigt. Det tjä-

nar inget till att överklaga ett beslut som inte kan överklagas,

eller där man själv inte har rätt att överklaga. Det är också

helt avgörande att man överklagar inom tidsfristen.

Bestämmelserna om överklagande i plan- och bygglagen

finns samlade i dess 13 kapitel, men för att få ett helhetsgrepp

om systemet måste man också ha kännedom om vissa be-

stämmelser i såväl kommunallagen, KL (1991:900), i förvalt-

ningslagen, FL (1986:223) som i 16 kapitlet miljöbalken.63

Medan vissa beslut enligt plan- och bygglagen ska över-

klagas genom förvaltningslagens bestämmelser om förvalt-

ningsbesvär, ska andra överklagas genom kommunallagens

bestämmelser om laglighetsprövning.

Ytterligare ett rättsmedel som kan stå till buds är att med

stöd av lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regerings-

beslut (rättsprövningslagen), hos Högsta förvaltningsdoms-

tolen begära rättsprövning. Detta är dock inget överkla-

gande, utan utgör en egen juridisk figur.

4.2 Överklagande genom laglighetsprövningLaglighetsprövning är den term som används för de över-

klaganden som regleras genom 10 kap. kommunallagen.

Tidigare användes termen ”kommunalbesvär”. De beslut

som överklagas genom denna ordning överklagas till den

domstol som heter förvaltningsrätten (tidigare kallad läns-

rätt).

Enligt 13 kap. 1§ plan- och bygglagen ska följande beslut

enligt plan- och bygglagen överklagas genom laglighets-

prövning:

1. Kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,

2. Kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt bygg-

nadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detalj-

planer eller områdesbestämmelser,

3. Kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt bygg-

nadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fast-

ighetsägare att betala kostnader för gator och andra

allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren

för sådan betalning,

4. Kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens be-

slut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan

eller områdesbestämmelser,

5. Kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens be-

slut om grunderna för skyldighet att betala kostna-

der för gator och andra allmänna platser och om

generella villkor för sådan betalning,

6. Kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos

byggnadsnämnden, och

7. Ett kommunalförbunds eller regionplaneförbunds

fullmäktiges beslut om regionplan.

Alla medlemmar i kommunen har rätt att överklaga genom

laglighetsprövning,64 vilket inbegriper alla som är skrivna

i kommunen, äger mark och alla som betalar skatt till kom-

munen. Detta betyder t.ex. att den som bor permanent i en

kommun och samtidigt äger en fastighet i en annan kom-

mun, har rätt att överklaga beslut genom laglighetsprövning

i båda kommunerna. Det är endast detta som krävs för att

få överklaga. Man behöver inte visa att man berörs av det

aktuella beslutet på det sätt som gäller för förvaltningsbe-

svär (se mer om detta nedan). Eftersom det inte finns några

speciella regler som ger ideella föreningar rätt att överklaga

genom laglighetsprövning, är det viktigt att föreningen is-

tället finner en medborgare i den aktuella kommunen som

är beredd att ställa upp som klaganden och med en under-

skrift.

När domstolen hanterar en laglighetsprövning, har den

endast två alternativ; Om överklagandet avslås, står sig be-

slutet, om det inte överklagas till nästa instans. Om dom-

stolen bifaller överklagandet ska beslutet upphävas i sin

helhet, vilket betyder att förvaltningsrätten inte kan ändra

eller skriva om beslutet.65 Detta kallas för att processen är

4. Överklagande

63. När detta skrivs, våren 2011, förbereder regeringen en ny förvaltningslag.64. 13 kap. 1§ kommunallagen.65. 10 kap. 8§ kommunallagen.


22 23

”kassatorisk”. Som visas nedan är detta en väsentlig skillnad

mot hanteringen av förvaltningsbesvär, där den överprö-

vande instansen får ersätta det överklagade beslutet med ett

nytt i de delar det inte håller.

Vid en laglighetsprövning kan man som klaganden inte

anföra (grunda sitt överklagande på) vilka grunder som

helst, utan det är uteslutande sådana grunder som är av mer

formell karaktär som kan anföras. Vilka dessa grunder är

preciseras genom 10 kap. 8§ KL:

Ett överklagat beslut skall upphävas, om:

1. det inte har tillkommit i laga ordning,

2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelä-

genhet för kommunen eller landstinget,

3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina

befogenheter, eller

4. beslutet strider mot lag eller annan författning.

Ett överklagande genom laglighetsprövning ska vara skrift-

ligt, och det ska sändas direkt till förvaltningsrätten dit det

måste ha inkommit inom tre veckor från den dag då det

tillkännagavs på kommunens anslagstavla att protokollet

över beslutet är justerat.66 Det är brukligt att den klagande,

för att vinna tid, inom tre-veckors fristen skriver samman

ett kortfattat överklagande (ett ”blankt överklagande”) och

att man i skriften ber om mer tid för att få utveckla sina

grunder. Detta kallas att be om anstånd. Viktigt är dock att

man redan i det första överklagandet, eller i vart fall inom

tre-veckors fristen, får med alla de omständigheter som man

vill lägga till grund för överklagandet. Omständigheter som

inkommer till domstolen först efter denna tid kommer för

sent, och får inte tas med i domstolens bedömning av

målet.67

4.3 Överklagande genom förvaltningsbesvärNär det gäller beslut som innebär myndighetsutövning mot

enskilda är det förvaltningsbesvär som är den korrekta for-

men för överklagande. De grundläggande bestämmelserna

om detta finns främst i 22-25§§ förvaltningslagen.68

Eftersom förvaltningslagen är vad som kallas subsidiär, gäl-

ler den endast i de fall det inte finns specialbestämmelser i

andra författningar som i plan- och bygglagen.

Vilka beslut i plan- och bygglagen som ska överklagas

genom förvaltningsbesvär är ”negativt bestämt”, d.v.s. lag-

stiftaren anger i 13 kap. 1§ plan- och bygglagen vilka beslut

som överklagas genom laglighetsprövning och i 13 kap. 2§

anger man vilka beslut enligt plan- och bygglagen som inte

alls kan överklagas. I kapitlets 3§ anges sedan att: ”Andra

kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i 1 och

2 §§ får överklagas hos länsstyrelsen.” Det är dessa som

överklagas genom förvaltningsbesvär.

Huvudregeln när det gäller förvaltningsbesvär, är att den

överprövande myndigheten inte endast ska upphäva under-

instansens beslut, utan även sätta ett nytt beslut istället för

det upphävda. Denna huvudregel frångås dock när det gäl-

ler beslut om att anta detaljplaner och områdesbestämmel-

ser, då även dessa beslut är kassatoriska (detta begrepp har

förklarats ovan). Länsstyrelsen kan alltså endast fastställa

eller upphäva det överklagade detaljplanebeslutet, inte

ändra dem.

För att få överklaga genom förvaltningsbesvär, ställer

förvaltningslagen upp följande kriterier:69

Beslutet ska således beröra den klagande, det får inte vara

ett alltigenom gynnande beslut och det ska kunna över-

klagas.

Den första frågan är om beslutet berör vederbörande.

När det gäller beslut enligt miljöbalken anses i princip alla

som träffas av en störning (t.ex. buller med viss intensitet)

ha rätt att överklaga, vilket betyder att personer som bor

66. 10 kap. 6§ kommunallagen.67. 10 kap. 10§ kommunallagen.

68. Observera att det med stor sannolikhet kommer en ny förvaltningslag under år 2012.69. 22§ förvaltningslagen.

”Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas.”


24

långt bort från störningskällan kan ha rätt att överklaga.

Beslut enligt plan- och bygglagen har dock en mycket snä-

vare krets sakägare än vad som gäller enligt miljöbalken.

När det gäller detaljplanebeslut ska man för att få över-

klaga, i princip bo i planområdet eller äga en fastighet som

direkt gränsar till planområdet, och när det gäller bygglov

ska man bo med omedelbar gräns till den fastighet det berör.

Dessutom måste man beröras av beslutet, vilket betyder att

den klagande ska kunna anföra ett enskilt intresse som

kommer att påverkas. Har man endast allmänna intressen

som grund för överklagandet, som att kommunen vill ta i

anspråk ett område som man brukar utnyttja med stöd av

allemansrätten, så ger inte detta någon rätt att överklaga.

Den som har ett eller flera enskilda intressen som grund för

sitt överklagande, kan dock även ”koppla på” allmänna

intressen som blir berörda. Om man vänder på det, kan det

istället beskrivas som att den som vill överklaga därför att

ett allmänt intresse (som man vill värna) kommer att på-

verkas av ett planförslag, måste finna någon som har minst

ett enskilt intresse som berörs och som därmed öppnar

vägen för att även föra fram det allmänna intresset.

Enligt dessa grundbestämmelser kan inte en ideell för-

ening överklaga beslut enligt plan- och bygglagen, om inte

den aktuella föreningen skulle vara sakägare enligt ovan

(föreningen kanske äger en fastighet, granne med det stör-

da området, som kommer att påverkas negativt). I plan- och

bygglagen finns dock specialbestämmelser som medför att

vissa föreningar under särskilda omständigheter kan över-

klaga70 Dessa bestämmelser i plan- och bygglagen hänvisar

till bestämmelser i 16 kap. miljöbalken.

I 13 kap. 12 § plan- och bygglagen står att:

• En sådan ideell förening eller annan juridisk person

som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga ett

beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan

som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan

på grund av att planområdet får tas i anspråk för

verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34§

denna lag.

I miljöbalkens 16 kap. 13 § står att de föreningar som får

överklaga är ideella föreningar eller en annan juridisk per-

son som:

• har till huvudsakligt ändamål att tillvarata natur-

skydds- eller miljöskyddsintressen,

• inte är vinstdrivande,

• har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år,

och

• har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar

att verksamheten har allmänhetens stöd.

Såväl Naturskyddsföreningen ”riks” omfattas av dessa be-

stämmelser, som länsförbund och lokala kretsar. Detta är

en ändring mot vad som ursprungligen gällde när miljöbal-

ken trädde i kraft, då bl.a. medlemskravet var 2000 perso-

ner.

Föreningar har emellertid inte rätt att överklaga alla

tänkbara beslut enligt plan- och bygglagen, utan endast en

kommuns beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan

om detta beslut kan antas medföra en betydande miljöpå-

verkan och området ska tas i anspråk för:

1. industriändamål,

2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller

något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,

3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande

anläggningar,

4. en hamn för fritidsbåtar,

5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande

anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,

6. en permanent campingplats,

7. en nöjespark, eller

8. en djurpark.

70. 13 kap. 12 och 13 §§ plan- och bygglagen.


24 25

Här gäller det att studera dokumenten noga, för att själv

kunna bilda sig en uppfattning av om planen i fråga faller

in under dessa bestämmelser. Det är inte säkert att den be-

dömning kommunen gjort stämmer med verkligheten.

Därutöver omfattar klagorätten för miljöorganisationer

enligt 13 kap. 13§ plan- och bygglagen även ett kommunalt

beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som inne-

bär att ett område inte längre ska omfattas av strandskydd

enligt 7 kap. miljöbalken.

De föreningar som har rätt att överklaga, kan klaga både

med enskilda och med allmänna intressen som grund. Det

behöver således inte finnas något enskilt intresse som öpp-

nar dörren för att klaga med hänsyn till ett allmänt intresse.

När det gäller möjligheten att överklaga beslut som avser

antagande, ändring eller upphävande av detaljplan eller

områdesbestämmelser, så får dessa överklagas endast av den

som före utgången av granskningstiden skriftligen har

framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.

Bestämmelsen finns i 13 kap.11§ plan- och bygglagen. Detta

är mycket viktigt att komma ihåg, om man har missat att

skriftligen senast under granskningstiden att framföra sina

synpunkter på planen förlorar man nämligen möjlighet att

överklaga.

4.4 Beslut som inte kan överklagasInte alla beslut som fattas med stöd av plan- och bygglagen

kan överklagas. I 13 kap. 2§ räknas de icke överklagnings-

bara besluten upp, här hänvisas direkt till författningstexten.


26

5.1 IntroduktionDen ursprungliga plan- och bygglagen trädde i kraft i slutet

av 1980-talet, och när miljöbalken sedan togs fram, fram-

fördes under remisstiden från många håll starka önskemål

om att plan- och bygglagen skulle inarbetas som en del i en

ny (plan-) och miljöbalk. Så blev nu inte fallet, men dessa

båda författningar har ändå ett mycket nära förhållande

med varandra. Detta har sedan stärkts, inte minst genom

2011 års reform då bland annat mark- och miljödomsto-

larna blev en gemensam domstolslinje för ärenden enligt

både plan- och bygglag och miljöbalk.

Utgångspunkten för miljöbalkens förhållande till andra

lagar är att denna gäller parallellt med andra lagar,71 vilket

i praktiken innebär att det är den författning som ställer de

strängaste kraven som kommer att avgöra om en viss verk-

samhet får etableras eller bedrivas. Ett exempel är att en

verksamhet som kräver bygglov enligt plan- och bygglagen

och som samtidigt ska följa miljöbalken (med eller utan ett

tillståndskrav i miljöbalken), måste klara båda dessa pröv-

ningar för att få etableras.

I båda dessa lagar finns dock vissa bestämmelser som mer

tydligt anger förhållandet mellan dessa författningar, och

det är dessa som här kommer att lyftas fram.

5.2 Hänvisningar i miljöbalken till plan- och bygglagenI miljöbalken finns några få hänvisningar till plan- och

bygglagen, och den kanske viktigaste i det här samman-

hanget, finns i 2 kap. 6 § 3st miljöbalken. Innebörden av

denna bestämmelse är att ett tillstånd enligt miljöbalken

inte får ges i strid mot vad som regleras i en detaljplan eller

en områdesbestämmelse enligt plan- och bygglagen. Vissa

mindre avvikelser, som inte kommer att strida mot planens

syfte kan dock godtas. Ett exempel: i ett område som har

detaljplanelagts för bostadsbebyggelse får, mot bakgrund

av denna bestämmelse, mark-och miljödomstol inte be-

vilja tillstånd till en industriell verksamhet. Samma förhål-

lande gäller vid beslut i frågor om bildande eller ändring av

naturreservat.72

En annan hänvisning i plan- och bygglagen till miljöbal-

ken, innebär att länsstyrelsen under vissa förutsättningar

kan upphäva strandskydd inom ett detaljplanelagt områ-

de,73 och enligt samma kapitel i miljöbalken ska kommu-

nens översiktsplan utnyttjas som vägledning vid bedöm-

ningen av om ett område ska anses utgöra ett område för

landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-område) och

där strandskyddet alltså då kan upphävas för vissa ända-

mål.74

5.3 Hänvisningar i plan- och bygglagen till miljöbalkenHänvisningarna från plan- och bygglagen till miljöbalken

är desto fler, och de hänvisningar som finns innebär att vissa

bestämmelser i miljöbalken ska ”lyftas in” i plan- och bygg-

lagen. Delar av miljöbalken ska således tillämpas av myn-

digheter och domstolar under plan- och bygglagen. Därtill

ska t.ex. detaljplaneförslag eller bygglovsärenden remitteras

till den kommunala miljönämnden. När miljönämnden

besvarar dessa remisser som grundas på en tillämpning av

plan- och bygglagen, ska dock miljönämnden svara utifrån

sitt myndighetsansvar under miljöbalken.

Vid planläggning och vid beslut om lov eller förhands-

besked ska hushållningsbestämmelserna i 3-4 kap. miljö-

balken tillämpas,75 och riksintressen enligt dessa kapitel ska

redovisas i översiktsplanen.76 Ett av syftena med områdes-

bestämmelserna är att tillgodose 3-4 kapitlens riksintres-

sen. Länsstyrelsen kan enligt 10 kap. 11 § plan- och byggla-

gen ingripa mot en kommuns beslut om detaljplan eller

områdesbestämmelser, som inte tillgodoser riksintressen

enligt 3-4 kap.

Vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och

bygglagen ska miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalkens

5. Plan- och bygglagens förhållande till miljöbalken

71. Detta framgår av 1 kap. 3§ 1st miljöbalken.72. Se 7 kap. 8§ miljöbalken.73. 7 kap. 18§ miljöbalken.

74. 7 kap. 18e§ miljöbalken.75. 2 kap. 2§ plan- och bygglagen.76. 3 kap. 4§ plan- och bygglagen.


26 27

regelsystem följas. Detta gäller såväl vid detaljplanearbetet,

områdesbestämmelserna och översiktsplanen.

En detaljplan som skapar möjligheter att höja befintliga

hus vid en hårt trafikerad gata, eller som ger möjlighet till

nya byggnader kan leda till att gaturummet blir trängre

vilket kan leda till att trafikrelaterade luftföroreningar stan-

nar kvar längre i luftmassan. Utan att biltrafiken ökar kan

därför ändå en luftkvalitetsnorm komma att överskridas

om planen förverkligas. En sådan plan får i princip inte

antas, och gör kommunen det ändå kan länsstyrelsen

komma att ingripa mot kommunens planbeslut med stöd

av 10 kap. 11§ plan- och bygglagen.

Därutöver ska i vissa fall miljöbalkens bestämmelser om

miljökonsekvensbeskrivningar tillämpas i planmål, och

genom detaljplaneprocessen kan strandskyddet under vissa

förutsättningar upphävas. Dessa frågor behandlas på annat

ställe i denna skrift.


28

Ytterligare en fråga som kan vara intressant att lyfta, är vil-

ken betydelse miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1§) ska

ha vid tillämpningen av de bestämmelser i miljöbalken som

lyfts in i plan- och bygglagen. Bakgrunden är följande: i

både miljöbalkens och plan- och bygglagens respektive por-

talparagrafer (i båda fallen 1 kap. 1§) anges att hållbar ut-

veckling är utgångspunkt för dessa lagar. Tydligast framgår

detta av miljöbalken. För miljöbalkens del finns dessutom

de nationella miljömålen, som en sorts tolkning och preci-

sering av balkens målsättning. Att så är fallet framgår av

propositionen till miljöbalken. Samma tydliga koppling

mellan miljömålen och portalparagrafen i plan- och bygg-

lagen finns inte. Dessutom finns i miljöbalkens portalpara-

graf en formulering; ”Denna balk ska tillämpas så att..” som

innebär att bestämmelsen klart och tydligt ska påverka all

tillämpning av miljöbalken. Därtill finns rättsfall där Mark-

och miljööverdomstolen klart och tydligt utgått från målet

om en hållbar utveckling och från såväl nationella miljömål

som lokala (kommunala) miljömål som direkt kan härledas

till ett överordnat nationellt miljömål.

Frågan är då, om miljöbalkens portalparagraf ska på-

verka tolkningen av de bestämmelser i miljöbalken, även

när dessa ”lyfts in” plan- och bygglagen. Problemet är att

det i plan- och bygglagen inte finns någon hänvisning till 1

kap. 1§ miljöbalken, vilket skulle kunna tala emot en sådan

ordning. Å andra sidan kan det anses orimligt att vissa be-

stämmelser i miljöbalken kan komma att ges ett i vart fall

delvis, annat innehåll beroende på i vilket sammanhang de

tolkas. Mot bakgrund av detta bör miljöbalkens bestäm-

melser, oavsett var de finns, alltid tolkas mot bakgrund av

miljöbalkens 1 kap. 1§, och därmed ha en klar koppling till

de nationella miljömålen.

Som nämnts ovan, kan betydelsen av målet om en hållbar

utveckling även sägas ha stärkts genom 2011 års plan- och

bygglagsreform där kopplingen till hållbar utveckling och

de nationella miljömålen ytterligare betonas.

6. Betydelsen av hållbar utveckling


28 29

7.1 IntroduktionAtt aktivt delta i en planprocess enligt plan- och bygglagen

är också ett sätt att delta i det demokratiska spelet. Att känna

till spelreglerna är då centralt.

Förmodligen har man större chans att lyckas i sin argu-

mentation om denna framstår som välgrundad och veder-

häftig, samt att man har förmåga att lyfta fram argument

som är rättsligt relevanta. Man ska inte heller förringa be-

tydelsen av att kunna ställa upp skrivelser som är pedago-

giska och som i någon mån följer den accepterade mallen.

Den så kallade hagelsvärmsmetoden, d.v.s. att skjuta av mas-

sor med argument samtidigt i hopp om att något skott ska

träffa, kan dessvärre få motsatt verkan.

Samtidigt ska man inte dra sig för att delta i detta spel

därför att man anser sig sakna utbildning eller tidigare er-

farenheter. Ofta är det bättre att arbeta i grupp eftersom det

ger större möjligheter att få sina argument och texter gran-

skade och kritiserade av likasinnade. Det är bättre att få

kritik av vänner än att motparten avfärdar texten på grund

av att den är rörig.

7.2 Utgå från lagtextenVad är då viktigt att tänka på? Ett första råd kan vara att utgå

från författningstexten, eftersom det ju är den som avgör

t.ex. vad en plan ska innehålla, vilka allmänna och enskilda

intressen som anses viktiga och hur planprocessen går till.

Börja därför med att leta upp de relevanta bestämmelserna,

och ta er tid att verkligen läsa igenom dem. Glöm inte att

alltid arbeta med senaste upplagan av författningstexten.

På www.notisum.se finns alla lagar och förordningar sam-

lade på ett pedagogiskt sätt och med en bra layout.

Är ni osäkra på hur lagtexten ska tolkas, leta då upp de

förarbeten som legat till grund för lagen. Det viktigaste

förarbetet är regeringens proposition (propen). Förarbeten

hittar ni på www.lagrummet.se.

Försök hitta litteratur, börja med att kika på Boverkets

hemsida, www.boverket.se. Ett klassiskt verk är den s.k.

Kommentaren till Plan- och bygglagen, utgiven på

Norstedts förlag. Även Naturvårdsverket har handböcker

som kan vara av nytta, bland annat Strandskydd – en väg-

ledning för planering och prövning som går att finna på

www.naturvardsverket.se

Viss rättspraxis, d.v.s. viktiga avgöranden från domstolar

och myndigheter, kan ni finna på www.rattsinfosok.dom.

se/lagrummet/index.jsp. På den webbplatsen ska alla vik-

tiga avgöranden från de högsta instanserna läggas ut.

7.3 Praktiska rådDet är alltid bra att vara med så tidigt som möjligt i rätts-

processen. Håll utkik i dagstidningar efter kungörelser och

information om t.ex. planändringar. De flesta kommuner

lägger ut mycket dokumentation på sina webbplatser, och

dra er inte för att kontakta kommunen via telefon eller e-

post.

Om inte föreningen har möjlighet att själv överklaga ett

beslut, försök då så tidigt som möjligt att finna någon sakä-

gare som ni kan ”bistå”. Undersök om ni via medlemsre-

gistret kan finna någon som är villig att ställa upp.

Se till att få skriftliga fullmakter, och se till att er ”hu-

vudman” är och känner sig delaktig. När man agerar

ombud, gör man det för dennes räkning, och det är viktigt

att inte Naturskyddsföreningen utnyttjar personer utan att

dessa vet om vad som gäller samt vilka frågor föreningen

vill driva. Omvänt gäller naturligtvis att Natur skydds-

föreningen inte ska driva mål som inte är förenliga med

föreningens ändamål.

Det kan vara bra att veta att det inte är förenligt med

några kostnader att driva mål enligt plan-och bygglagen.

Inte i något fall riskerar den som förlorar ett mål att få be-

tala motpartens eventuella domstolskostnader. Allt man

riskerar är den egna tiden eller pengar man eventuellt beta-

lar till sitt juridiska ombud.

Se till att komma med på kommunens lista över de som

ska ha utskick som gäller samråd.

7. Ord på vägen


30

Var aktiva under granskningsfasen när det gäller detaljpla-

ner. Missar ni att sända in skriftliga synpunkter under ut-

ställningstiden förlorar ni rätten att överklaga.

Håll tider. Sänder man in handlingar efter utsatt datum

beaktas inte era synpunkter. Det är alltid avsändaren som

ansvarar för att handlingen kommer in i rätt tid, oavsett om

det är posten som krånglat eller er e-post server som legat

nere. Ring gärna ett kontrollerande samtal till ”registratorn”

dagen efter för att försäkra er om att er handling verkligen

har registrerats in på myndigheten.

Har ni ont om tid, skriv ett s.k. blankt överklagande. Det

innebär att man inom tidsfristen sänder in ett överklagan-

de där man visserligen får med alla sina yrkanden, men där

man begär mer tid (anstånd) med att utveckla grunderna.

Detta är ett vanligt förfarande även bland yrkesfolk.

Lycka till med ert arbete!Jonas Christensen

Denna text är i huvudsak skriven på SJ:s X2000-tåg under

vårvintern 2011. Åk tåg, då får du mycket gjort!

Vad ska finnas med i ett överklagande?

• Överklaganden ska vara skriftliga och signerade, men det går bra att överklaga både via fax och via e-post om man har ont om tid. Om man använder fax eller e-post kan man nämna att man samma dag skickar en underskriven utskrift per post.

• De överklagandes namn och adress, gärna fastighetsbeteckning. (Detta är inte ett obligatoriskt krav, men kan rekommenderas eftersom det kan ha betydelse för om man har rätt att överklaga eller inte.)

• Har ni ombud eller är ni ombud? I så fall ska dennes namn och adressuppgifter med.• Om man företräder någon person eller förening: en fullmakt, i original, egenhändigt underskriven av den person man

företräder eller den som har rätt att teckna föreningens firma.• Vilket beslut gäller det, diarienummer, datum då beslutet fattades och vilken myndighet eller domstol som har fattat

beslutet.• Kort vad beslutet handlar om (exempelvis ”Beslut om antagande av detaljplan”).• Yrkande: Vad ni vill med ert överklagande? (exempelvis ”Att detaljplanen ska upphävas”). Så kort som möjligt.• Grunder: Vilka lagrum, rättsfall etc. ni stödjer ert överklagande på. Så kort som möjligt.• Om det krävs prövningstillstånd måste ni ”begära att Mark- och miljööverdomstolen ska meddela prövningstill-

stånd”.• Utveckling av er talan, det är under detta avsnitt som ni breder ut er och så tydligt som möjligt förklarar varför ni

anser att er uppfattning är den riktiga.• Överklagande enligt förvaltningslagen (förvaltningsbesvär) ska lämnas in till den myndighet som fattade beslutet.• Överklagande enligt kommunallagen (laglighetsprövning) ska lämnas in till förvaltningsrätten. • Kontrollera med registrator påföljande dag att ert överklagande har registrerats som en inkommen handling. Ta

gärna en uppgift om vem som är handläggare och hur denna person kan nås.


30 31

Naturskyddsföreningen i Bohuslän -överklagande detaljplanebeslut Härryda kommun 2008-10-20 § 156

1 (19)

(Länsstyrelsen i Västra Götaland) Till: Sektorn för samhällsbyggnad Härryda kommun ÖVERKLAGANDE Klagande: Naturskyddsföreningen i Bohuslän, c/o Boel Lanne, Rangelvägen 8, 475 35 Öckerö Saken: Överklagande av kommunfullmäktige i Härrydas beslut 2008-10-20, §156 att anta detaljplan för del av Landvetter 9:1 m.fl., Landvetter Park i Härryda kommun. Yrkande: Naturskyddsföreningen i Bohuslän yrkar att länsstyrelsen upphäver kommunfullmäktiges i Härrydas beslut 2008-10-20, §156 att anta detaljplan för del av Landvetter 9:1 m.fl., Landvetter Park i Härryda kommun. Anstånd m.m.: Med hänvisning till ärendets omfattning och komplexitet hemställer Naturskyddsföreningen i Bohuslän om att senast 15 december närmare få utveckla skälen till överklagandet samt vidta eventuella justeringar av framlagda yrkanden. Naturskyddsföreningen i Bohuslän önskar också få tillfälle att kommentera ev. yttranden från kommunen och inlagor från andra parter och göra påminnelser i ärendet, när så bedöms påkallat. Bilagor och referenser: Bilaga: 1. Nilsson.M.Landvetter Park – hot mot unik natur i Göteborgsregionen. MN Naturdokumenta.Naturskyddsföreningen i Härryda, Göteborgs Ornitologiska Förening. 2008. 2. Naturskyddsföreningen i Härryda: Yttrande över detaljplaneutställning 2008-08-27. 3. Göteborgs Ornitologiska Förening: Yttrande över detaljplaneutställning 2008-08-27. 4. Länsstyrelsen i Västra Götaland: Yttrande över detaljplaneutställning 2008-09-15. 5. Länsstyrelsen i Västra Götaland: Yttrande över detaljplaneförslag 2008-02-28. 6. Länsstyrelsen i Västra Götaland: Yttrande över program för detaljplan 2007-02-27. 7. Riksantikvarieämbetet: Arkeologisk förundersökning, Landvetter Park, Västergötland, Landvetter socken. Rosén.C. UV Väst rapport 2008:26


2 (19)

8. Sammanställning av konsulten Naturbyråns uppdrag. 9. Miljökontoret, Härryda kommun. Landvetter Park, yttrande över program för detaljplan, 2007-03-12. Referenser: Planunderlag för detaljplanen: 1. Nolbrant.P. 2008. Landskapsekologisk analys av skogsområdet runt Yxsjön samt konsekvensbeskrivning för naturvärden vid genomförande av Landvetter Park. Biodiverse Naturvårdskonsult 2008. 2. Flygfältsbyrån FB 2008. Miljökonsekvensbeskrivning, Underlag till detaljplan för Landvetter Park. Härryda kommun Västra Götalands län 2008-06-30. 3. Härryda kommun. Planbeskrivning för detaljplan Landvetter 9:1 m fl Landvetter Park i Landvetter, Härryda kommun, juni 2008 4. Härryda kommun. Detaljplankarta för Landvetter 9:1 m fl Landvetter Park i Landvetter, Härryda kommun, juni 2008 5. Golf Engineers AB, Detaljplan för Landvetter 9:1 Landvetter Park i Landvetter, Härryda kommun – Landskapsbeskrivning . Nyetablering av golfbana. 2008-06-30 6. Golf Engineers AB, Landvetter Park Resort Living, programunderlag januari 2007. 7. Flygfältsbyrån. Översiktlig va- dagvattenutredning. Reviderad 2008-06-30 Förkortningar som används EU= Arter förtecknade i EU:s art-habitatdirektiv eller fågelskyddsdirektivet VU/NT = Arter uppsatta på nationella listan över rödlistade arter AF = Arter som omfattas av Artskyddsförordningen MKB = Miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Vi överklagar kommunfullmäktige i Härryda beslut att anta detaljplan för Landvetter Park då planen inte utgör en lämplig markanvändning, innebär en misshushållning med naturresurser, motverkar miljömålen och en hållbar utveckling, bryter mot försiktighetsprincipen och står i strid med nationell lagstiftning, EU:s direktiv och internationella konventioner. Beslutet skall därför upphävas. Vi anser att hantering och beslut som berör följande punkter bör prövas gentemot svensk lagstiftning, EU:s direktiv och krav och internationella konventioner: • Ärendets formella handläggning • Jävsfrågor • Lämplig markanvändning • God hushållning med naturresurser • Hållbar samhällsplanering • Bevisbördsregeln • Kunskapskravet • Försiktighetsprincipen • Lokaliseringsprincipen • Hushållningsprincipen • Miljömålen


3 (19)

• Naturvärden • Friluftsvärden • Kulturvärden • Stort opåverkat område • Planens påverkan, effekter och konsekvenser • Utarmning av biologisk mångfald • Vattenföroreningar • Luftföroreningar • Klimatpåverkan • Översvämningar - avrinning • Barriäreffekter - fragmentering • Hälsa - rekreationseffekter • Behovet av bevarande av skyddsvärd natur • EU:s natur- och miljödirektiv • Rödlistade arter • Arter omfattade av Artskyddsförordningen • Miljökonsekvensbeskrivning • Strandskyddsområden • Markavvattningsfrågor • Landskapsbild – byggnadshöjd • Otillräckliga redovisningar i plandokumentet • Felaktig planbeteckning Frågorna utvecklas och grunderna till att planbeslutet bör upphävas motiveras enligt följande. Vi har även en del bilagor som medföljer varav bilaga 1, rapporten ”Landvetter Park – hot unik natur i Göteborgsregionen”, utgör en av de viktigaste. Vi refererar även till en del av planhandlingarna som medföljer ärendet varav referens 1, ” Landskapsekologisk analys av skogsområdet runt Yxsjön samt konsekvensbeskrivning för naturvärden vid genomförande av Landvetter Park” utgör en av de viktigaste. Övriga grunder och sakomständigheter: Allmänt Naturskyddsföreningen i Bohuslän åberopar till stöd för vårt överklagande samtliga grunder som föreningen anfört i sitt yttrande angående detaljplaneutställningen liksom de övriga yttrande från Naturskyddsföreningen i Härryda och Göteborgs Ornitologiska Förening till vilka vi i samband med detta har hänvisat. Ärendets formella handläggning 1. För att man skall kunna gå vidare från samrådsskedet med planarbetet och ställa ut planen krävs det ett formellt riktigt politiskt beslut. I den instans, kommunstyrelsen, som handlägger frågan har inget sådant beslut fattats efter det att samrådsyttrandena för plansamrådet kom in till kommunen våren 2008. Avsaknaden av sådant beslut är en felaktig hantering av planprocessen och ej i enlighet med kraven i lagstiftningen varför beslutet skall upphävas. 2. I samband med plansamrådet bedömde länsstyrelsen att en arkeologisk förundersökning skulle utföras (bil.5/s.3). Någon arkeologisk förundersökning fanns dock ej med som underlagsmaterial i samband med planutställningen och har ej redovisats inom planarbetet. Ett faktum som har försvårat granskningen av planförslaget och ej är förenlig med lagstiftningen och tillsynsmyndighetens krav på underlagsmaterial. Detta framstår även tydligt i


4 (19)

länsstyrelsen yttrande angående planutställningen där man skriver att: ” Då resultatet från förundersökningen ej är färdiganalyserat och sammanställt, har Länsstyrelsen ej haft möjlighet att fullt ut bedöma det antikvariska värdet av berörda fornlämningar.” (bil.4./s.3). 3. Företaget, Golf Of Course Landvetter AB (dotterbolag till Golf Engineers) och som äger marken och som avser exploatera området har enligt vår mening givits ett för starkt inflytande i planarbetet. Företaget har deltagit aktivt i planarbetet med framtagande av planhandlingar. Samma sak gäller även för dess ägare Golf Engineers. Företagen har på detta sätt kunnat utöva otillbörlig påverkan vilket ej är i enlighet med lagstiftningen. Jävsfrågor – kravet på opartiskhet 1. Enligt PBL är det en kommunal uppgift att upprätta programhandlingar . I samband med detta skall vid anlitande av externa företag frågan om jäv särskilt uppmärksammas (prop 1985/86:1 s. 309 – 310 och 1990/91:146 s.21). I detta fall förekommer flera omständigheter som gör att man särskilt bör utreda om jävsfrågan då detta kan ha haft betydelse för utgången i ärendet. 2. Företaget Golf Engineers har designat Landvetter Park-anläggningen och deltagit aktivt i planarbetet och anlitats för att ta fram underlagsmaterial för detaljplanen och planprogrammet (ref.5, 6). Företagets roll som oberoende konsult kan ifrågasättas då det har en direkt knytning till Golf Of Course (som äger marken och som driver frågan om byggnationen) eftersom Golf of Course är ett dotterbolag till Golf Engineeers. Detta gör att företagets roll som opartisk och oberoende konsult i detta ärende bör ifrågasättas då jäv kan anses föreligga. 3. Den i planarbetet anlitade konsulten Naturbyrån synes vara starkt ekonomiskt beroende av företaget Golf Engineers då en stor del av dess intäkter verkar komma från detta företag (bil. 8). Särskilt gällde detta under år 2006 när företaget startades. Då gjorde Naturbyrån på Golf Engineers uppdrag en preliminär MKB för detaljplanen (Naturbyrån 2007-01-08. Preliminär MKB Landvetter Park, golf och resortanläggning på fastigheterna Landvetter 9:1 och Björröd 1:179). Denna planhandling utgjorde ett viktigt beslutsunderlag för miljökonsekvensbedömningen i det tidiga planeringsskedet. Ett skede där det är särskilt viktigt att miljökonsekvenserna finns bedömda (prop. 1990/91 s.167) och är adekvata, riktiga och gjorda av en opartisk konsult. Detta plandokument har även utgjort en viktig grund för den slutliga MKB:n. Något som tydligt framgår i den slutliga MKB:n där man skriver ”I samband med planprogrammet togs en preliminär MKB fram av Naturbyrån i Göteborg (Naturbyrån 2007-01-08). Nu framtagen MKB har nyttjat den information samt delar av den text som togs fram i den preliminära MKB:n och kompletterat informationen med nya uppgifter, utredningar och bedömningar.” Då Naturbyrån, särskilt vid framtagandet av den preliminära MKB:n, synes stå i starkt ekonomiskt beroende av Golf Engineers (som äger Golf of Course som avser exploatera området) så kan Naturbyråns roll som oberoende konsult ifrågasättas. Ett av de viktigaste plandokumenten som utgjort grunden för den slutliga MKB:n kan alltså inte anses ha tagits fram på det opartiskt sätt som lagstiftningen kräver vilket gör att jäv bör anses ha förekommit. Lämplig markanvändning Vi anser att det är tydligt att planerad markanvändning enligt detaljplanen inte kan anses vara förenlig med kraven på en från allmän synpunkt lämplig hushållning med mark- och vattenresurserna enligt 3 kap 1§ MB. Beslutet strider därför mot en av planlagstiftningens viktigaste grunder och principer - att marken skall användas för det som den är mest lämpad för. I detta fall utgörs marken av naturmark som bedöms som unik för regionen och som är av


5 (19)

nationellt bevarandevärde och av högsta naturvärde – klass 1 (bil.1/s.14, ref 1/s.29-30). Inom och i anslutning till området finns ett stort antal skyddsvärda arter och miljöer varav flera rödlistade arter, arter omfattade av artskyddsförordningen och arter och miljöer som omfattas av EU:s direktiv (bil.1/s.18, ref.1). Området är även värdefullt för det rörliga friluftslivet och här finns höga kulturvärden genom förekomst av en stor mängd fornlämningar (bil.1/s.22-23 & ref.7). God hushållning med naturresurser Enligt 1 kap 1§ MB så skall all samhällsplanering styras utifrån principen om en god hushållning med naturresurser vilket regleras i lagstiftningen. Att som i detta fall förstöra unik natur, en rik biologisk mångfald, nationellt och internationellt viktig natur och viktig rekreationsnatur (bil.1 & ref.1, ref 2 ) utgör misshushållning med naturresurser och ej enlighet med lagstiftningens krav. Hållbar samhällsplanering För att vi skall kunna nå målen om en långsiktigt hållbar utveckling krävs att samhällsplanering görs utifrån ett hållbart perspektiv. I detta fall är det uppenbart att så ej har skett då detaljplanen står i konflikt med många höga bevarandevärden och har placerats i ett ur flera aspekter mycket olämpligt läge. Enligt Härryda kommuns miljökontor yttrande angående programsamrådet (bil.9) så är principerna för planläggningen att den, ”med beaktande av natur- och kulturvärden, skall främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas.” Miljökontoret konstaterar vidare att: ”I översiktsplanen behandlas plan- och bygglagen (PBL) bestämmelser om ”lämplig markanvändning” och ”ändamålsenlig struktur”. En avvägning mellan olika hänsyn och intressen skall alltid göras så att den sammanlagt bästa samhällsutvecklingen uppnås. I huvuddrag görs denna avvägning redan i översiktsplanen och lokalisering skall huvudsakligen följa markanvändningskartan i översiktsplanen.” Och att i Härryda kommun gäller: ”Enligt översiktsplanen skall nya bostäder och verksamheter placeras inom och i nära anslutning till samhällena. Alla bostäder i Härryda kommun bedöms kunna bli intressanta som helårsbostäder, varför särskilda regler för fritidsboende inte längre tillämpas. Vid etablering av nya enskilda bostäder på landsbygden och utanför detaljplan skall alltid en lämplighetsprövning ske varvid bostadens läge och utformning är avgörande om den är lämplig, inte vem som bygger den. Nya enskilda bostäder skall enligt översiktsplanen placeras i anslutning till befintliga bostäder och relativt nära stråk med kollektivtrafik. För ny sammanhållen bebyggelse skall prövning av ”lämplig markanvändning” och ”ändamålsenlig struktur” ske genom detaljplan. Vid en bedömning av lämpligheten i användande av mark- eller vattenområden skall företräde ges en sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. (MB 3:1, PBL 2:1).


6 (19)

Med begreppet ”från allmän synpunkt” avses något som är gemensamt för lokalbefolkningen eller för kommunens eller hela landets invånare och som således inte är knutet till ett visst fastighetsinnehav eller annan enskild rätt. ” Det är tydligt att man vid detaljplanebeslutet ej har följt översiktsplanens principer eller principerna för en hållbar planering då detaljplanen ligger i ett mycket perifert läge. Detta innebär att bostäderna och verksamheten ligger långt från befintliga bostäder, stråk med kollektivtrafik och alla former av service, såsom skolor, förskolor och dagligvaruhandel. Kollektivtrafiken i området är idag mycket sparsam. Detta innebär att transporterna till och från området främst kommer att ske med bil vilket ger bl.a ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser och luftföroreningar. Vägnätet är inte heller dimensionerat för denna ytterligare belastning och det finns idag inte medel för att bygga om eller till vägarna i området. Planläggningen har inte heller beaktat kraven på ”lämplig markanvändning” och valet av placeringen innebär att anläggningen inte främjar en ändamålsenlig struktur och ej är i förenlig med kraven på en från allmän synpunkt god hushållning. Detaljplanebeslutet är därför ej i enlighet med planlagstiftningen och miljöbalkens krav och måste därför upphävas. Allmänna hänsynsregler enligt Miljöbalken I Miljöbalkens 2 kap redovisas de allmänna hänsynsregler som skall vara grundläggande för projektet och dess beslut. - Bevisbördsregeln Vi anser att man inte har uppfyllt Bevisbördsregeln enligt 2 kap 1§ MB då projektet bryter mot Miljöbalken, Artskyddsförordningen, plan- och bygglagstiftningen och flera av EU:s direkt om skydd för natur och miljö. - Kunskapskravet Kunskapskravet har ej uppfyllts i enlighet med 2 kap 2 § MB då det finns stora brister i inventeringar och dokumentation av skyddsvärda arter (bil.1, ref.1, 2). Utredningar saknas även när det gäller utsläpp av miljögifter och näringsämnen tillvatten (ref. 2). Den arkeologisk förundersökning som länsstyrelsen under våren 2008 bestämde skulle göras har ej redovisats inom planarbetet och har ej använts som underlag för MKB:n. - Försiktighetsprincipen Projektets storskalighet och val av placering i ett naturområde med högsta naturvärde – klass 1 med stor förekomst av skyddsvärda arter gör att det inte är i enlighet med Försiktighetsprincipen enligt 2 kap 3§ MB. De åtgärder som föreslås för att minska påverkan ej heller tillräckliga för att man skall ha uppfyllt försiktighetsprincipen. - Lokaliseringsprincipen Enligt miljöbalken skall sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål och till bestämmelser om hushållning av mark- och vattenområden. Platsen skall även väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Så har ej skett och valet av lokaliseringen av verksamheten är därför ej i enlighet med miljöbalkens krav och mål om hållbar utveckling, god miljö, naturens skyddsvärde och ansvaret att förvalta naturen väl samt bestämmelser om hushållning av mark- och vattenområden. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas.


7 (19)

Det saknas även redovisning av alternativa lägen för projektet. Inte heller framgår förkastade placeringar, planer eller idéer. Detta gör att detaljplanen och MKB:n ej är i enlighet med gällande miljölagstiftning. Enligt miljöbalken skall dess redovisningar finnas med. Detta för att bästa läge skall kunna väljas för en lokalisering och mark skall användas för det den är mest lämpad för. Lokaliseringsprincipen enligt 2 kap 4§ MB har därför ej uppfyllts. I EU:s MKB-direktiv (85/337/EEG) artikel 5 sägs även att exploatören skall redovisa ”en beskrivning av projektet med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning” och att en MKB skall innehålla ”en översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatören har övervägt och de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekterna” (i enlighet med den ändring som gjordes av direktivet 1997). Någon redovisning enligt det sista stycket har ej skett varför MKB:n även bryter mot EU-direktivet. - Hushållningsprincipen Vi anser inte planen är i enlighet med hushållningsprincipen i miljöbalken då den innebär att värdefulla naturmiljöer, skyddsvärda artförekomster, värdefulla frilufts- och kulturområden och värdefulla naturresurser förstörs och påverkas negativt. Enligt miljöbalken skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall även så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Miljömålen En exploatering av området motverkar ett stort antal av de nationella och regionala miljömålen. Enligt vår bedömning är planen negativ för miljömålen; ”Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft”, ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande skogar” och ett ”Ett rikt växt- och djurliv”, ”Giftfri miljö” och”Ingen övergödning”. Även planens egen MKB kommer till samma slutsats förutom för de två sistnämnda målen där man inte gör någon bedömning pga brist på underlagsmaterial när det gäller utsläpp till vatten (ref.2./s.41-43). För att de av riksdagen fastställda miljömålen skall kunna uppnås krävs det att denna typ av naturmiljöer som finns i Skärsjöområdet bevaras och förstärks vilket innebär att planen bör upphävas. Naturvärden Stora delar av området som ligger inom detaljplanen ingår i ett större naturområde som är av högsta naturvärde - klass 1 och anges som unikt för regionen(bil.1/s.6,14). Bedömningen motiveras av en kombination av en stor areal med efter brand självföryngrad skog (bil.1/s.15) och mycket gammal barrskog med historisk kontinuitet (bil.1/s.20). där stora delar undgått modernt skogsbruk (ref.1). Så stora områden med naturskog är ovanliga för södra Sverige och det är av nationellt intresse att det kan bevaras (ref.1). Inom det stora skyddsvärda klass 1-området finns över 20 rödlistade arter och ett stort antal indikatorarter noterade (bil.1/s.18). Många arter skyddas av artskyddsförordningen och omfattas även av EU:s skyddsdirektiv för särskilt skyddsvärda arter och miljöer. Ur fågelskyddssynpunkt är förekomsten av en rik tjäderstam, en tät population av nattskärra, smålom, sparvuggla, fiskgjuse, storlom, mindre hackspett och nötkråka särskilt intressanta. Åtta av fågelarterna är nationellt rödlistade 14 av arterna omfattas av EU:s fågelskyddsdirektiv (direktiv 79/409/EEG). Det finns även ett stort antal skyddsvärda växtarter som klotgräs, strandlummer, klockgentiana, knärot, spindelblomster och grönpyrola. I flera skogsområden finns känsliga och ovanliga arter som hål-lav/atlantisk hål-lav,


8 (19)

dvärgbägarlav, skugglobmossa, grön sköldmossa, skuggmossa, skogstrappmossa, grantaggsvamp, lindskål, gransotdyna, rävticka och grovticka. Totalt förekommer 13 rödlistade växter och svampar. Två växtarter omfattas av EU.s art- och habitatdirektiv (direktiv 92/43/EEG). Det finns även intressanta fynd av olika smådjur som skalbaggarna bromshjon och bred paljettdykare. Vid Mölndalsån i norr förekommer flodpärlmussla och smal dammsnäcka. Det finns även en notering av hasselsnok i områdets norra del och flera förekomster av åkergroda. Flera vattendrag/sjöar har även förekomst av öring och ål. Av dessa arter är fyra rödlistade och fyra omfattas av EU.s art- och habitatdirektiv (direktiv 92/43/EEG). Även inom själva planområdet och i direkt anslutning till detta är ett stort antal av de skyddsvärda arterna noterade(bil.1./s.7, ref.1). Totalt är sex rödlistade arter noterade och åtta arter som omfattas av EU:s naturvårdsdirektiv (direktiv 79/409/EEG, direktiv 92/43/EEG). Sammantaget utgör artförekomsterna en för regionen unik artsammansättning och biologisk mångfald. Vi anser att detaljplanens konsekvenser är så omfattande för naturmiljön och den biologiska mångfalden att den bryter mot svensk lagstiftning, EU:s direktiv och krav och internationella konventioner. Friluftsvärden Naturområdet har även höga friluftsvärden vilka är knutna till förekomsten av strövvänliga skogar och det varierande landskapet med rikligt med sjöar, tjärnar och våtmarker. Möjligheterna till rika naturupplevelser är stora vilket är ett viktigt kriterium för värdefull friluftsnatur. Ur kommunal synpunkt är det viktigt att denna typ av områden ses som resurser och en tillgång då de ger ströv- och rekreationsmöjligheter för många invånare. Det centrala läget i Göteborgsregionen med ett avstånd av bara en mil från Göteborg gör området särskilt viktigt ur regional synpunkt. Området har av länsstyrelsen pekats ut som ett av regionens värdefullaste natur- och friluftsområde (Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen. Förslag till program för skydd av tätortsnära naturområden. Remisshandling juni 2003. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohuslän.). Konsekvenserna av detaljplanen är att möjligheterna att uppleva ett fritt strövande i en unik miljö med särskilt höga naturvärden i Göteborgsregionen minskar drastiskt. Även allemansrätten påverkas mycket negativt då tillgängligheten i området starkt begränsas. Detaljplanen är därför inte i enlighet med miljöbalkens och planlagstiftningens krav på att natur värdefull för rekreation och friluftsliv skall värnas. Kulturvärden Området har förekomst av ett mycket stort antal fornlämningar främst i form av kolningsgropar (bil.1/s.22-23, bil. 7, ref.2). Enligt den arkeologiska förundersökningen (ref.7) har fornlämningar i området ett stort pedagogiskt värde då de utgör spår av en omfattande, och ganska okänd, ekonomisk aktivitet i skogen. Detaljplanen innebär dock att en stor del av fornlämningar kommer att förstöras (ref.2) vilket bryter mot gällande lagstiftningen som skyddar alla fasta fornlämningar. Förstörelse av fornlämningar är ej i linje med nationella målsättningar kring bevarande av kulturmiljöer. Större opåverkat område Detaljplanen ligger inom ett område som i Härryda kommuns översiktsplan 2002 pekas ut som ”större opåverkat område”. Enligt miljöbalken skall stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär.


9 (19)

Bestämmelsen gäller sådana större anläggningar som medför begränsningar i handlings-friheten för framtiden och som ger upphov till väsentliga störningar eller kan ha betydelse för landskapsbilden. När fråga uppstår om en eventuell exploatering av sådana mark- och vattenområde bör det noga övervägas om inte verksamheten hellre bör förläggas till ett sådant område som redan är påverkat av exploatering. Så har ej skett i detta fallet och detaljplanen är därför ej i enlighet med miljöbalken och detaljplanebeslutet måste därför upphävas. Planens påverkan, effekter och konsekvenser Då detaljplanen berör ett mycket stort område på 2.3 kvadratkilometer varav stora delar utgörs av högsta naturvärde med en rik biologisk mångfald blir påverkan och skadorna av planen mycket betydande. Skador kommer att ske på bl.a. värdefull biologisk mångfald, vattenkvalitet, rekreationsmöjligheter och fornlämningar. Beslutet att anta detaljplanen är därför ej i enlighet med svensk miljö- och planlagstiftning, EU:s direktiv och krav och internationella konventioner. Nedan följer en kort sammanfattning av påverkan, effekter och konsekvenser. A - Utarmning av biologisk mångfald Planen innebär mycket stora negativa konsekvenser för den värdefulla biologiska mångfalden i området. Detta framgår av planunderlaget i form av landskapsanalysen (ref.1)och MKB:n (ref.2). I rapporten som Naturskyddsföreningen och GOF tagit fram (bil.1) redovisas bedömningar av påverkan på ett stort antal arter och naturmiljöer. Enligt dessa är påverkan ”mycket stark – betydande” för minst åtta särskilt värdefulla naturmiljöer som; storområdet, brandskogar, sjöar och rinnande vatten. För särskilt skyddsvärda arter bedöms påverkan vara ”mycket stark – betydande” för 19 arter; nattskärra, tjäder, sparvuggla, storlom, smålom, klockgentiana, klotgräs, gransotdyna, mindre hackspett, fiskgjuse, fisktärna, bred paljettdykare, bred gulbrämad dykare, strandlummer, bivråk, åkergroda och hasselsnok. Effekterna av denna utarmning blir en minskning av regionens värdefulla biologiska mångfald vilket även bidrar till en ökad nationell och globala utarmning. En utveckling som ökar sårbarheten, minskar naturresurserna och motverkar en hållbar utveckling. B - Vattenföroreningar Både i samband med verksamheten och vid byggnationen kommer det att uppstå stora mängder föroreningar som riskerar att komma ut i omgivande vatten. Detta i form av olika miljögifter, tungmetaller, näringsämnen, partiklar m.m. som riskerar att påverka vattenkvalitet och den biologiska mångfalden negativt. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att de närliggande värdefulla sjöarna, tjärnarna och vattendragen utgörs av näringsfattiga vattenmiljöer som är särskilt känsliga för bl.a. ökad näringstillförsel. Detaljplanen utgör därför ett direkt hot mot värdefulla vatten som Skärsjön, Yxsjön, Survesjön, Björrödsbäcken och Mölndalsån. Även nedströms liggande Kungsbackaån (riksintresse sportfisket) och Rådasjön (dricksvattentäkt för Mölndal och Göteborg) riskerar att påverkas. D - Luftföroreningar Då planområdet är beläget långt från kollektivtrafikförbindelser kommer transporter till och från området att ske med bilar. Detta kommer att generera stora mängder luftföroreningar. Även under byggnationen kommer stora mängder luftföroreningar att släppas ut från transporter och arbetsfordon. E - Klimatpåverkan De ökade luftföroreningarna och utsläppen av klimatgaser bidrar till växthuseffekten. Detta går emot samhällets strävan om betydande minskningar av klimatgaser. Även borttagandet av


10 (19)

skogen, utdikning och utgrävningar av våtmarker och övrig markexploateringen innebär ökade utsläpp av klimatgaser. F - Översvämningar - avrinning Borttagandet av skog, utdikning och utgrävningar av våtmarker och övrig markexploateringen kommer att leda till en stor ökning av avrinningen från detaljplaneområdet. En ökad vattenmängd som når till Mölndalsåns - och Kungsbackaåns vattensystem. Båda dessa är vattensystem där man har och har haft stora problem med översvämningar. Särskilt känsligt är det för Mölndalsån som får ta emot huvuddelen av avrinningen från området. Ökade vattenmängder kommer att innebära ökade kostnader för samhället. G - Barriäreffekter - fragmentering Detaljplanen kommer att innebär att det skapas en barriär mellan de mycket värdefulla kvarvarande naturområdena vid Yxsjön och naturen längre österut. Detta är mycket negativt för många arter som riskerar att genetiskt utarmas genom att de blir isolerade. Genom detaljplanen kommer även fragmenteringen av naturen att öka vilket även de riskerar leda till isolering och risk för ökad utarmning av den biologiska mångfalden. H - Hälsa - rekreationseffekter Forskning har under senare år allt mer kunnat visa på hur viktig människors kontakt med naturen är för hälsan. Nyligen publicerades exempelvis en undersökning i den engelska medicintidskriften Lancet som visar att ju kortare avstånd man har till natur och grönområden desto längre livslängd har man. Svenska undersökningar visar även att skogen är den typ av natur som använts mest för bostadsnära rekreation. Det är även viktigt att naturområdena för rekreation har en rik mångfald och variation och att de är strövvänliga så som naturområdet vid Yxsjön-Skärsjön. Området har ju även pekats ut av länsstyrelsen som särskilt viktigt område för naturnära rekreation och friluftsliv (Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen. Förslag till program för skydd av tätortsnära naturområden. Remisshandling juni 2003. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohuslän.). Då detaljplanen utgör ett hot mot det värdefulla rekreationsområdet så utgör planen även ett hot mot den regionala hälsan. Behovet av bevarande av skyddsvärd natur Behovet av bevarande av skyddsvärd natur liknande den som finns kring Skärsjön är idag stor. Att bevara naturens mångfald är en av nycklarna till en hållbar utveckling. Lyckas vi inte med detta kan vi och kommande generationer komma att drabbas hårt. Även med tanke på situationen med växthuseffekten är det viktigt att bevara värdefull natur då mer intakta ekosystem bedöms ha lättare att klara klimatförändringar (Sjögren-Gulve 2007. Naturvård motverkar negativa klimateffekter. Society for Conservation Biology – European Section) EU:s natur- och miljödirektiv Detaljplanen och kommunfullmäktiges beslut att anta planen är ej i enlighet med flera av EU:s natur- och miljödirektiv som fågelskyddsdirektivet (direktiv 79/409/EEG), art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) och vattenskyddsdirektivet. Beslutet bör därför upphävas. - Art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) 1. Sverige har ansvar för att genomföra EU:s art- och habitatdirektiv. Ett direktiv som innebär att de arter och naturtyper som omfattas av direktivet skall bevaras inom vårt land och uppnå en ”gynnsam bevarandestatus”. För att en arts bevarandestatus skall anses gynnsam gäller att:


11 (19)

- uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och

- artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och

- det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräcklig stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på sikt.

En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam när: - dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila

eller ökande, och - den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall

kunna bibehållas på lång sikt finns, och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och

- bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam enligt definitionen för en arts bevarandestatus.

2. Totalt förekommer inom planområdet minst fem naturtyper som omfattas av EU.s art- och habitatdirektiv bilaga 1; Västlig taiga (9010, de flesta undertyperna finns representerade), Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder (3130), skogsbevuxen myr (91D0), öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) och dystrofi sjöar och småvatten (3160) (ref.1). Inom planområdet finns även ett flertal arter som tas omfattas av art- och habitatdirektivet som; bred paljettdykare, åkergroda, blåmossa, skogshare, mård, lumrar och renlavar. I det värdefulla storområdet där detaljplaneområdet ingår och i angränsande vattendrag finns fynd av fler arter som omfattas av detta direktiv som; hasselsnok, grön sköldmossa och flodpärlmussla (Bil.1, ref.1). 3. I detaljplanens MKB finns ingen särskild sammanställning över de naturtyper och arter som omfattas av art- och habitatdirektivet och som förekommer i eller i enslutning till området. Det finns inte heller någon direkt beskrivning av hur detaljplanen påverkar dessa miljöer/arter och vad man gjort för att minska negativ påverkan på dessa. Det framkommer ej heller om det förekommer några enligt direktivet prioriterade arter eller naturtyper. Detta är ej i enlighet med lagstiftningen och direktivets krav på redovisning, projekts konsekvensbeskrivning och åtgärder i form av skydd och hänsyn. 4. Enligt våra och planunderlagets bedömningar (bil.1, ref.1,2) framkommer det att de arter och miljöerna som berörs av direktivet och som förekommer inom och i anslutning till området kommer att drabbas starkt negativt av detaljplanen. Konsekvensen av detaljplanen blir att den därför direkt motverkar direktivet och minskar möjligheterna att leva upp till dess krav om gynnsam bevarandestatus. Sverige har år 2007 (ref.??) gjort en redovisning av tillståndet i landet för de naturtyper och arter som omfattas av direktivet. Enligt redovisningen är tillståndet för ett stort antal av dessa otillfredsställande eller dåligt. Trender för flera arter och naturtyper är även att de minskar. Med tanke på detta är det särskilt viktigt att direktivet beaktas vid olika typer av ärendet. Finns en MKB skall direktivet och dess naturtyper och arter särskilt lyftas fram i MKB:n, beskrivas, konsekvensbedömas och ges det skydd och hänsyn som krävs för att de skall kunna upprätthålla/få en gynnsam bevarandestatus. Så har ej skett i detta ärende. 5. Några av förekommande arter omfattas även av bilaga 4 i direktivet vilket ger dem ett mycket strikt skydd och det krävs även särskild dispens för att exploatera deras miljöer. Med det strikta skyddet följer även ett krav att särskilt inventera och dokumentera artens förekomst


12 (19)

och utbredning vilket är en förutsättning för att kunna bedöma konsekvenser och behov av dispens (regeringsrätten RÅ 2005 ref.44). Något som även länsstyrelsen krävt i sitt samrådsyttrande (bil.5.). De arter som är kända och som omfattas av bilaga 4 i direktivet är åkergroda, bred paljettdykare och hasselsnok. Både åkergroda och bred paljettdykare förekommer inom planområdet. Hasselsnok är noterad i landskapet norr om området men flera lämpliga miljöer för arten bedöms även finnas inom planområdet (bil.1, ref.1) och det är troligt att arten förekommer även här. Det finns dock mycket stora brister i inventeringen av åkergroda och hasselsnok. Åkergroda inventerades sent i maj efter att grodleken var avslutad och hasselsnoken inventerades enbart extensivt och av en konsult utan tidigare erfarenhet av inventering av hasselsnok. Kraven på inventering och dokumentation av dessa arter är därför inte uppfyllda vilket gör att beslutet måste upphävas. 6. Enligt art- och habitatdirektivet skall Sverige utse ett nätverk med skyddade områden (Special Areas of Conservation SAC) som bildar kärnområden för bevarandearbetet och arbetet med att uppnå direktivets krav. Dessa områden kallas för Natura 2000-områden och urvalet sker genom att man skall välja ut de områden som är särskilt skyddsvärda med värdefulla förekomster av naturtyper och arter i enlighet med direktivet. Enligt vår bedömning utgör det stora klass 1-området (bil.1, ref.1 ) vid Yxsjön-Skärsjön (där planområdet ingår) ett sådant område som bör utses till ett Natura 2000-område. Detta bör ha beaktas vid beslutet om detaljplanen vilket ej har gjorts. Detta innebär att detaljplanebeslutet måste upphävas. -EU.s fågelskyddsdirektiv (direktiv 79/409/EEG) 1. EU:s fågeldirektiv omfattar vissa bofasta eller regelbundet förekommande fågelarter i Sverige och som finns förtecknade enligt direktivets bilaga 1. Dessa arter omfattas även av Sveriges åtagande för art- och habitatdirektivet och skall uppnå en gynnsam bevarandestatus (se tidigare). Även för dessa arter skall ett tillräckligt antal av deras lokaler skyddas i särskilda områden (Special Protection Areas SPA). 2.Inom det stora särskilt skyddsvärda klass 1-området (bil.1, ref.1 ) vid Yxsjön-Skärsjön (där planområdet ingår) så finns noteringar av totalt 15 fågelarter som omfattas av fågeldirektivet. Dessa är tjäder, nattskärra, smålom, storlom, sparvuggla, fiskgjuse, storlom, orre, tretåig hackspett, törnskata, spillkråka, fisktärna, pärluggla, bivråk och trana. Mycket stora populationer förekommer särskilt för tjäder, nattskärra och spillkråka. 3. För att man skall kunna uppnå en gynnsam bevarandestatus för de fåglar som omfattas av direktivet måste skydd ges och hänsyn tas även när de förekommer utanför SPA-områden. Detta framkommer bl.a av artikel 4.4 i direktivet. Med tanke på detaljplanens omfattande konsekvenser för flera fåglar som omfattas av fågeldirektivet som tjäder, nattskärra, smålom, storlom, sparvuggla, orre, spillkråka och fisktärna anser vi att planen ej är i enlighet med direktivets krav på skydd och hänsyn vilket gör att detaljplanen ej kan tillåtas och beslutet måste upphävas. 4. Det krävs att man i samband med olika ärenden och som i detta fall, en detaljplan med MKB, särskilt i MKB:n lyfter fram de arter som omfattas av fågeldirektivet där de beskrivs, konsekvenser bedöms och man anger det skydd och hänsyn som krävs för att de skall kunna upprätthålla/få en gynnsam bevarandestatus. Så har ej skett i detta ärende vilket gör att beslutet strider mot gällande lagstiftning och fågeldirektivet. 5. För att man i MKB:n skall kunna göra riktiga beskrivningar och konsekvensbedömningar av planens inverkan på de fågelarter som omfattas av direktivet krävs det att dessa inventeras i


13 (19)

samband emed att underlagsmaterialet för MKB.n tas fram. För flera arter har dock genomförda inventeringar varit bristfälliga som för ugglor, bivråk, orre, smålom och törnskata. Kraven på inventering och dokumentation av dessa arter är därför inte uppfyllda vilket gör att MKB:n ej är i enlighet med lagstiftningen och EU:s krav. Beslutet måste därför upphävas. 6. För de arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv skall ett tillräckligt antal av deras lokaler skyddas i särskilda områden (Special Protection Areas SPA). Urvalet sker genom att man väljas ut de områden som är särskilt skyddsvärda med värdefulla förekomster av fågelarter i enlighet med direktivet. Enligt vår bedömning utgör det stora klass 1-området (bil.1, ref.1 ) vid Yxsjön-Skärsjön (där planområdet ingår) ett sådant område som bör utses till ett SPA-område. Detta bör beaktas vid beslut om detaljplan vilket gör att detaljplanen ej kan tillåtas och beslutet måste upphävas. -EU:s vattendirektiv (direktiv 2000/60/EG) 1. EU har upprättat ett särskilt vattendirektiv som gäller ländernas förvaltning av vatten. Syftet med direktivet är att hindra och minska föroreningar, främja hållbar användning, skydda miljön, förbättra tillståndet för akvatiska ekosystem och mildra effekterna av översvämningar och torka. Utgångspunkterna för direktivet är att länderna skall förhindra en försämring, förbättra och återställa statusen i ytvattenförekomster, uppnå en god kemisk och ekologisk status för dessa och minska förorening som orsakas av utsläpp och av farliga ämnen. Man skall även skydda, förbättra och återställa grundvatten, förebygga förorening och försämring samt säkra en balans mellan uttag och förnyelse och bevara de skyddade områdena. 2. Det framkommer tydligt att detaljplanen inte är i enlighet med EU: vattendirektiv (direktiv 2000/60/EG). Orsaken är de negativa effekter som kan bedöms uppkomma på vattenkvalitet, vattenekosystemens ekologiska status, skyddsvärda arter och översvämningsrisker (bil.1, ref.1, 2.). Nedströms detaljplanen vid Rådasjön finns även en regionalt viktig ytvattentäkt; Rådasjön, som riskerar att påverkas negativt. Även Kungsbackaån som är riksintresse riskerar beröras. 3. Detaljplanen strider mot kraven och målen i EU:s vattendirektiv. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. Rödlistade arter 1. Inom det stora skyddsvärda klass 1-området finns över 20 nationellt rödlistade arter noterade (bil.1/s.18). Dessa arter är nattskärra, smålom, mindre hackspett, nötkråka, törnskata, bivråk, tretåig hackspett, göktyta, hasselsnok, klotgräs, strandlummer, klockgentiana, hål-lav/atlantisk hål-lav, dvärgbägarlav, skugglobmossa, skogstrappmossa, stubbtrådmossa, vedtrappmossa, grantaggsvamp, svart taggsvamp, lindskål, rutskinn och gransotdyna. I och i anslutning till planområdet förekommer minst åtta av dessa; nattskärra, smålom, mindre hackspett, nötkråka, törnskata, klotgräs, klockgentiana och gransotdyna (se bil.1/s.7.). Troligen förekommer även hasselsnok inom planområdet då lämpliga miljöer finns här. 2. För att man skall kunna nå miljöbalkens krav på hushållning med naturresurser, bevarande av värdefull natur och skyddsvärda arter och de nationella miljömålen krävs det att miljöer med rödlistade arter bevaras och att hänsyn tas till dessa. Med tanke på de omfattande konsekvenser för naturmiljön som detaljplanen innebär (Bil.1, ref.1, ref.2) kan det ej anses som om man följt miljöbalkens krav på skydd och hänsyn till lokaler med rödlistade arter.


14 (19)

Arter omfattade av Artskyddsförordningen 1.Ett mycket stort antal av arterna som förekommer vid planområdet och i det stora naturklassade klass 1-området och i planens avrinningsområde omfattas av Artskyddsförordningens bestämmelser. Dessa arter är: tjäder, nattskärra, smålom, storlom, sparvuggla, fiskgjuse, storlom, orre, tretåig hackspett, törnskata, spillkråka, fisktärna, pärluggla, bivråk, trana, skogshare, mård, bred paljettdykare, åkergroda, hasselsnok, flodpärlmussla, flodkräfta, knärot, grön sköldmossa, blåmossa, lumrar och renlavar. 2. I MKB:n finns ingen redovisning för vilka arter som omfattas av Artskyddsförordningen eller vad förordningen innebär för arternas skydd. Det saknas även redovisning för vilken hänsyn som tagits i detaljpalnen till arterna som omfattas av förordningen. Dessa brister i hanteringen av arter omfattade av Artskyddsförordningen är så allvarliga att beslutet om detaljplanen måste upphävas. 3. Några av arterna i Artskyddsförordningen är även strikt skyddade då de finns med i bilaga 4 till art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG). Denna fråga har utvecklats under rubriken ”EU:s natur- och miljödirektiv” och vi hänvisar till dessa skrivningar. Miljökonsekvensbeskrivning Vi anser att Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) ej är i enlighet med kraven på en MKB i plan- och miljölagstiftningen och som finns i EU:s direktiv. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. Orsaken är omfattande brister som att: 1. - det saknas redovisning av alternativa lokaliseringar 2. - nollalternativet-”fri utveckling” ej redovisas (ett alternativ som lyfts fram i landskapsanalysen) 3. - ett flertal av de skyddsvärda arterna i området har ej inventerats 4. - för flera av de skyddsvärda arterna som undersökts är inventeringarna bristfälliga 5. - för flera av de skyddsvärda arterna har inventeringar utförts vid fel tid på året 6. - för flera skyddsvärda arter saknas det konsekvensbedömningar 7. - för flera arter och naturmiljöer är konsekvensbedömningarna underskattade 8. - redovisningen av arter och konsekvenser för arter som omfattas av EU:s art och habitatdirektiv och fågelskyddsdirektiv är mycket bristfällig 9. - redovisningen av naturtyper och konsekvenser för naturtyper som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv och fågelskyddsdirektiv är mycket bristfällig 10. -redovisningen av arter och konsekvenser för arter som omfattas av artskyddsförordningen är mycket bristfällig 11. - det saknas redovisning av påverkan och konsekvenser av själva byggskedet 12. - det saknas redovisning av påverkan och konsekvenser av det stora vattenuttaget 13. - det saknas underlag för att bedöma föroreningspåverkan på vattendrag och sjöar 14. - stora brister i dagvattenutredningen (underlagsmaterial till MKB) 15. - det arkeologiska underlagsmaterialet är bristfälligt och felaktigt då den arkeologiska förundersökningen ej var färdigställd när MKB:n fastställdes som utställningshandling. - Alternativ lokalisering (p.1) Frågan om alternativ lokalisering har tagits upp tidigare i detta överklagandet under ”Allmänna hänsynsregler enligt Miljöbalken; - Lokaliseringsprincipen”. Vi hänvisar till dessa skrivningar även när det gäller MKB:n. - Nollalternativet ”Fri utveckling” (p.2)


15 (19)

I landskapsanalysen (ref.1) finns ”fri utveckling” med som ett möjligt framtida nollalternativ och som ett fortsatt scenarie. I MKB:n har dock detta tagits bort då det ej anses vara ett möjligt framtida nollalternativ. Detta förfarande är mycket märkligt och felaktigt och bryter mot miljöbalkens krav på redovisning av de möjliga nollalternativen. Alternativet fri utveckling är inte orealistiskt som nollalternativ. Särskilt inte med tanke på att stora delar av planområdet i juli 2008 klassades upp i planunderlaget och gavs högsta naturvärdesklass 1 (ref.1). Som skäl till att ta bort alternativet hänvisas i MKB:n till telefonsamtal i juni 2008 med skogsstyrelsen och länsstyrelsen som anger att det då ej fanns några planer på att skydda området i syfte att säkerställa fortsatt fri utveckling av den värdefulla naturen i området. Därför menar man i MKB:n att fri utveckling inte är ett framtida alternativ som behöver beskrivas. Istället lyfter man i MKB:n fram ett nollalternativ som bygger på att det stora skyddsvärda klass 1-området i framtiden skulle bli föremål för ett intensivt och hårt skogsbruk. Som grund för detta hänvisar man till en nyligen av exploateringsföretaget upprättad skogsbruksplan (Andreasson.B 2008-05-20) vilken man utgår från kommer att bli det framtida scenariet. Man kan dock ej som i MKB:n utesluta att området i framtiden kan bli föremål för skydd som säkerställer en fortsatt fri utveckling och bevarande av de höga naturvärdena. När skogsstyrelsen och länsstyrelsen i juni 2008 tillfrågades om området planerades att skyddas så var ej landskapsanalysens resultat och uppklassning av områdets naturvärden känt för myndigheterna. Efter att landskapsanalysen publicerades i juli 2008 har Naturskyddsföreningen i Härryda begärt att skogsstyrelsen och länsstyrelsen skall utreda hur områdets naturvärden skall kunna säkerställas långsiktigt. Denna fråga utreds just nu på länsstyrelsen och skogsstyrelsen. MKB:ns förfaringssätt med nollalternativet innebär att man lyfter fram ett framtida nollalternativ med stora miljökonsekvenser. På så sätt får man, vid en jämförelse, planförslaget att framstå i bättre dager än om det jämförts med ex. nollalternativet fri utveckling som skulle bevara och gynna naturvärdena. Boverket har även tagit upp denna fråga och skriver att ”Det underliggande och viktigaste syftet är att se till att miljöpåverkan verkligen beaktas när planförslaget tas fram. Därför hör alternativ som avsiktligt valts därför att de skulle medföra en mycket större negativ miljöpåverkan och som bara syftar till att få ett visst planförlag att framstå i bättre dager, inte hemma i en seriös miljöbedömning” (Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen, Boverket 2006). Att som i MKB:n enbart utgå från den i maj, av exploatören upprättade skogsbruksplanen, som det enda framtida alternativet är dessutom att ge exploatören för stort inflytande på MKB:ns nollalternativ och dess slutsatser. Skogsbruksplanen bör därför underkännas som ett underlagsmaterial då den mer är en partsinlaga och ett sätt för exploatören att påverka MKB:n än ett sakunderlag. -Brister i inventering av skyddsvärda arter (p.3-5) Länsstyrelsen har i samrådsyttrande 080228 begärt att kompletterande inventeringar skulle göras av ”skyddsvärda arter” i området. Man hänvisar bl.a till förekomst av fridlysta arter och hänvisar även till yttrande från Naturskyddsföreningen i Härryda och Göteborgs Ornitologiska Förening. I maj 2008 genomfördes inventeringar av en konsult på uppdrag av exploatören. Flera av de skyddsvärda arterna som förekommer eller troligen förekommer inom området blev dock bristfälligt inventerade. Dessa arter är: bivråk (VU/EU/AF), sparvuggla (EU), orre(EU), nattskärra (VU/EU), klockgentiana(VU/AF), hasselsnok (VU/EU/AF), bred gulbrämad dykare (EU/AF), strandlummer (NT/AF), åkergroda(EU/AF), citronfläckad kärrtrollslända(EU/AF), blåmossa (EU), skogshare (EU) och mård (EU). Det har heller inte utförts någon inventering av övriga ugglor, marksvampar, insekter och fladdermöss vilket är en brist.


16 (19)

Orsakerna till bristerna i artinventeringen beror på är att: -inventeringen inriktades ej på planområdet utan gjordes över ett stort område på 2000 ha. - tillräcklig tid har ej avsatts för inventeringen -inventeringen skedde i maj då inte alla arter var möjliga att inventera. Att det är viktigt att förekomster av skyddsvärda arter utreds i samband med en MKB framgår t.ex. av förarbetena till miljöbalken. Även i en dom i regeringsrätten framgår detta tydligt (regeringsrätten RÅ 2005 ref.44). Då det förekommer uppenbara brister i dokumentationen av skyddsvärda arter så har man ej följt miljöbalkens krav på underlagsmateriel för en MKB. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. - Bedömning av miljökonsekvenser (p. 6-7) Av MKB:n framkommer att detaljplanen kommer innebära betydande negativa konsekvenserna för det stora naturområdet av högsta värde – klass 1. Detta innebär att ett område av nationellt bevarandeintresse skadas allvarligt. MKB:n bedömer även att det stora brandområdet med mycket värdefull natur och ett flertal rödlistade och EU-listade arter som tjäder (EU/AF), sparvuggla (EU/AF), nattskärra (VU/EU/AF), storlom (EU/AF), fisktärna (EU/AF) och klotgräs (VU/AF) kommer att drabbas av negativa konsekvenser. Vi anser dock att MKB:n har underskattat de verkliga konsekvenserna och skadorna på värdefull natur och artförekomster blir antagligen större än vad som framkommer av MKB:n. Som grund för denna bedömning vill vi hänvisa till rapporten Landvetter Park – hot mot unik natur i Göteborgsregionen (bil.1). Miljökonsekvensbedömningarna för ett flertal skyddsvärda arter är underskattade som för: tjäder (EU/AF), mindre hackspett (NT), sparvuggla (EU/AF), fiskgjuse (EU/AF), bred paljettdykare (EU/AF), åkergroda (EU/AF), klockgentiana (VU/AF), flodpärlmussla (VU/EU/AF) och spillkråka (EU/AF). Som grund för denna bedömning vill vi hänvisa till rapporten Landvetter Park – hot mot unik natur i Göteborgsregionen (bil.1). För flera skyddsvärda arter som förekommer saknas konsekvensbedömningar helt vilket givetvis är mycket allvarligt. Dessa arter är: orre (EU/AF), gransotdyna (NT), nötkråka (NT), strandlummer (NT/AF), smålom (NT/EU/AF), bivråk (VU/EU/AF), skogshare (EU), mård (EU) och blåmossa (EU). Bristerna i miljökonsekvensbedömningen för ett stort antal arter gör att MKB:n är mycket bristfällig och ej i enlighet med kraven på en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken eller med EU.s direktiv angående MKB. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. - Brister i hanteringen av arter och naturtyper som omfattas av EU:s direktiv (p. 8-9) Det finns omfattande brister i MKB:n i hanteringen av arter och naturtyper som omfattas av EU:s direktiv. Dessa frågor har tagits upp tidigare i detta överklagandet under ” EU:s natur- och miljödirektiv”. Vi hänvisar till dessa skrivningar även när det gäller MKB:n. - Brister i hanteringen av arter som omfattas av Artskyddsförordningen (p. 10) Det finns omfattande brister i MKB:n i hanteringen av arter och naturtyper som omfattas av EU:s direktiv. Dessa frågor har tagits upp tidigare i detta överklagandet under ” Arter omfattade av artskyddsförordningen”. Vi hänvisar till dessa skrivningar även när det gäller MKB:n.


17 (19)

- Brister i beskrivningen av konsekvenser av själva byggskedet (p.11) Den redovisning som görs i MKB:n av konsekvenser av själva byggnationen är mycket kortfattad och bristfällig. Av en MKB måste det tydligare framgå vilka konsekvenser och risker som finns. Särskilt med tanke på att det som i detta fall finns flera känsliga och mycket värdefulla vattensystem med skyddsvärda arter som riskerar att påverkas negativt. Dessa brister gör att MKB:n ej är i enlighet med kraven på en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken eller med EU.s direktiv angående MKB. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. - Brister i beskrivningen av konsekvenser av det stora vattenuttaget (p.12) Enligt planhandlingarna kommer det även krävas att stora mängder vatten tas från omgivande naturmiljö. Detta för att bl.a kunna bevattna den mycket stora arealen med golfbaneytor och för att göra konstsnö till skidtunneln. I MKB:n redovisas dock ingen bedömning av hur detta påverkar naturmiljön eller de värdefulla vattenekosystemen. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att det som i detta fall finns flera känsliga och mycket värdefulla vattensystem med skyddsvärda arter som riskerar att påverkas negativt. Dessa brister gör att MKB:n ej är i enlighet med kraven på en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken eller med EU.s direktiv angående MKB. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. - Brist på underlag för att bedöma föroreningspåverkan på vattendrag och sjöar (p13) Av MKB:n framgår att inget underlagsmaterial tagits fram som gör att man kan bedöma frågan om ökad belastning av miljögifter och näringsämnen i vattenmiljöerna och miljökonsekvenser av detta. I MKB:n sägs bl a angående risken för ökad näringsbelastning att det är ”inte möjligt att uttala sig exakt hur stora tillskotten kommer att bli eller vad det kommer att få för konsekvenser för de näraliggande sjöarna.” Orsaken anges vara brister i befintligt underlagsmaterial där det saknas redovisning av framtida belastning. Detta är en allvarlig brist med tanke på att det som i detta fall finns flera känsliga och mycket värdefulla vattensystem med skyddsvärda arter som riskerar att påverkas negativt. Dagvatten från en detaljplan är att jämföra med utsläpp av avloppsvatten och av dagvattenutredningarna i ärendet framgår att ökade utsläpp kommer att ske av miljögifter som ex. kadmium, koppar, bly, krom och zink, vilket kan påverka omgivande känsliga vattenmiljöer. Jämför man de angivna värdena med Naturvårdsverkets gränsvärden (Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913) så överstiger halterna av miljögifter i hög grad gränsvärdena för känsliga vattenmiljöer. Enligt MKB:n är sjöarna i området ”mycket känsliga för tillförsel av föroreningar och näringstillskott”. Arter som klotgräs (VU), klockgentiana (VU), bred paljettdykare (EU), åkergroda (EU), strandlummer (NT), brunag, kransalger, storlom (EU), fisktärna (EU) och fiskgjuse (EU), öring och flodpärlmussla (VU/EU) kan komma att påverkas negativt av ökad belastning av miljögifter och näringsämnen. Bristen på underlagsmaterial och bedömningar av effekter på sjöar och vattendrag är allvarliga vilket gör att MKB:n ej är i enlighet med kraven på en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken eller med EU.s direktiv angående MKB. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. - Stora brister i dagvattenutredningen (p.14) Det föreligger stora brister och felaktigheter i den dagvattenutredning (ref.7) som använts som underlag för MKB:n. Detta gör att även MKB:n blir felaktig och ej är i enlighet med kraven på en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken eller med EU:s direktiv angående MKB. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. Bristerna kan sammanfattas enligt följande: 1. Avrinningen som sker västerut mot Survesjön och Yxsjön och vidare till Kungsbackaån redovisas ej på utredningskartan över områdets avrinning.


18 (19)

2. I utredningen och MKB:n hävdas att det totala dagvattenflödet från de ytor som planeras för bostäder inte kommer att öka jämfört med dagens situation. Detta är felaktigt då dessa områden idag är täckta av skog. Vid en exploatering försvinner denna skog och ersätts med byggnader och hårdgjorda ytor. Avrinningen måste då givetvis öka då växande skog och skogsmark avger stora mängder vatten till luften och därmed har ganska låg avrinning. I detta fallet beräknas 450 mm av årsnederbörden på 975 mm försvinna genom avdunstning (enligt dagvattenutredningen). Tas skogen bort och marken bebyggs minskar avdunstningen drastiskt. Enbart infiltration kan då knappast kompensera den stora avdunstning som annars hade skett från skogsmarken. 3. I utredningens hävdas att det inte finns risk för stora vattenflöden efter en exploatering. Orsaken som anges är att vattnet kommer att användas för olika bevattningsändamål. Vi vill dock påpeka att bevattning ej sker i någon större omfattning under vinterhalvåret vilket innebär att denna slutsats är felaktig. Det är även under vinterhalvåret som de största nederbördsmängderna faller vilket gör att risken för stora vattenflöden är särskilt stor under vinterhalvåret. 4. Det anges även att medelnederbörden i området är 975 mm/år vilket är en hög årsnederbörd. Med tanke på att nederbörden vissa år är högre och att det finns risk för ökande nederbörd vid klimatförändringar så anser vi att utredningen underskattar de problem som en exploatering kan innebära för ökande dagvattenflöden och översvämningar. 5. De ”gränsvärden” som anges för föroreningar i dagvatten i dagvattenutredningen utgörs av s.k. ”Storm Tec-gränsvärden” vilka är värden som tagits fram av Thomas Larm. Dessa värden anger betydligt högre gränsvärden än vad som anges som gränsvärden för dagvatten av Naturvårdsverket (Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913). Det är felaktigt att använda ”Storm Tec-gränsvärden” som utgångspunkter för dagvatten för en detaljplan som avvattnas till skyddsvärda sjöar och vattendrag. Vid beräkningar av dagvattenföroreningarna och deras påverkan på de känsliga vattenmiljöerna i omgivningen bör Naturvårdsverkets gränsvärden användas. - Brister i arkeologiska underlagsmaterialet (p.16) Den arkeologiska förundersökningen som länsstyrelsen begärt saknas som underlag till MKB:n. Denna fråga har tagits upp tidigare i detta överklagandet under ” Ärendets formella handläggning”. Vi hänvisar till dessa skrivningar även när det gäller MKB:n. Strandskyddsområden Enligt detaljplanen planeras byggnation inom två strandskyddsområden i området, St Äntetjärn och Skärsjön. Båda dessa sjöar och strandområden har höga värden för naturrekreation och naturvård (bil.1, ref,1,ref.2). Vid exempelvis St Äntetjärn förekommer bred paljettdykare (EU) som omfattas av artskyddsförordningens strikta N-skydd. Troligen finns även åkergroda här (ej undersökt). Naturskyddsföreningen har även i sommar gjort ett fynd av en ny rödlistad art, gransotdyna (NT), i strandområdet. Även vid Skärsjön finns höga naturvärden både på land och i vatten inom strandskyddsområdet med bl.a förekomst av klotgräs (VU), klockgentiana (VU/AF), brunag, kransalger, storlom (EU) och fisktärna (EU). klockgentianaoch en golfbana inom detta område skulle minska tillgängligheten och påverka naturvärdena negativt. Förutom att skogs- och våtmarksmiljöer försvinner inom strandskyddsområdet innebär byggnationerna att skydds- och uppfångningszonerna mot sjöarna minskar vilket kan leda till ökade utsläpp av miljögifter och näringsämnen till de känsliga och värdefulla strand- och vattenmiljöerna. Enligt detaljplanen avser man att söka dispens för att bygga golfbanor inom strandskyddsområdet vid Skärsjön och St.Äntetjärn. Någon dispens kan dock ej ges då en


19 (19)

byggnation skulle påverka strandskyddsområdena negativt och det även saknas särskilda skäl. Detta framgår av länsstyrelsens utställningsyttrande (bil.3). Den planerade markanvändningen kan inte anses vara förenlig med kraven på en från allmän synpunkt lämplig hushållning med mark och vattenresurserna enligt Miljöbalken. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. Markavvattningsfrågor I ett flertal av de mossar, sumpskogar och övriga våtmarker i området planeras ingrepp som medför markavvattning vilket kräver dispens från förbudet om markavvattning enligt MB 11 kap. 13&14§. Enligt länsstyrelsens utställningsyttrande (bil.3) är länsstyrelsen mycket restriktiv med att ge sådana dispenser. Flera sjöar och våtmarker används även för kalkning i området. Med hänsyn till våtmarkernas stora värde för det ekologiska systemet och för begränsning av översvämningar så kan den planerade markanvändningen inte anses vara förenlig med kraven på en från allmän synpunkt lämplig hushållning med mark och vattenresurserna enligt Miljöbalken. Detaljplanebeslutet måste därför upphävas. Landskapsbild – byggnadshöjd Högsta tillåtna byggnadshöjd med upp till 20 meter höga byggnader uppe på bergåsarna kan ej vara förenligt med planlagstiftningen då det påtagligt sätt påverkar landskapsbilden mycket negativt. Otillräckliga redovisningar i plandokumentet Den sista naturvärdesbedömningen/landskapsanalysen som gjordes före planutställningen innebar en förändring och höjning av naturvärdet jämfört med tidigare bedömningar vilket innebär att området bedöms vara av nationellt intresse att bevara. Denna viktiga förändring framkommer dock inte tillräckligt tydligt i MKB eller i planbeskrivningen. Enligt översiktsplan 2002 ligger planområdet inom ”ett större opåverkat område” vilket ej redovisas i planbeskrivningen (ref.3). Område borde ha redovisas på karta. Enligt detaljplanen (ref.3, 4) skall 30% av naturmarken inom golfbaneområdet Y1 bevaras som naturmark. Denna mark har dock ej pekas ut, avgränsas och markerats i planen vilket vi anser är felaktigt. Marken måste även markeras med beteckningen ”Natur” i planen. Att så ej skett är ej är förenlig med gällande lagstiftning. Felaktig planbeteckning De områden som avses ligga inom eller i anslutning till golfbanorna kallas för ”natur” (ref.4). Då de sägs skall skötas genom återkommande ”gallringar” är ”Park” en mer riktig planbeteckning på dessa områden. Boel Lanne Naturskyddsföreningen i Bohuslän*, ordförande 2008 -11 -16 * Föreningen bildades 1974 och har drygt 16000 medlemmar.

Det här är en vägledning för den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft den 2 maj 2011.

Fokus ligger på kommunernas arbete med att utforma detaljplaner och översiktsplaner och de

krav som ställs på miljökonsekvensbeskrivningar. Skriften riktar sig främst till de av

Naturskyddsföreningens kretsar och länsförbund som har intresse av att delta och påverka vid

den kommunala planeringen. Syftet är att gå igenom rättsreglerna på området, ge vägledning

inför deltagande vid planprocesser och ge tips för sökning av information.

Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected] Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca 180 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet.

Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval.

www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

Documents

Handledning Plan Och Bygglagen - en vägledning