Handledarens namn : Ingrid Andersson Grundnivå ...1203331/FULLTEXT01.pdfutifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Metod: Till litteraturstudien användes Polit

Copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2

En litteraturstudie

Coping strategies in patients with diabetes mellitus type 2

A Literature Review

Frida Andersson & Petra Rosenberg

Fakulteten för Hälsa, Natur- och teknikvetenskap

Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Handledarens namn: Ingrid Andersson

Examinerande lärare: Barbro Renck

Inlämningsdatum 180329

Sammanfattning

Titel (Svenska): Copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2

En litteraturstudie

Titel (Engelska): Coping strategies in patients with diabetes mellitus type 2

A Literature Review

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare: Frida Andersson & Petra Rosenberg

Handledare: Ingrid Andersson

Sidor: 27 sidor samt bilaga

Nyckelord: Copingstrategier, diabetes typ 2, problemfokuserad,

känslofokuserad, meningsbaserad.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där hantering av

sjukdomen är en betydelsefull del för att uppnå god hälsa. Individer använder ofta

copingstrategier för att hantera stressrelaterade problem. Syfte: Syftet med denna

litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2

utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Metod: Till

litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Sökning av artiklar gjordes i

databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En deduktiv ansats valdes till

databearbetningen samt att resultatet grundas på 11 artiklar. Resultat: Huvudgrupperna

problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping samt deras undergrupper

planerande, konfronterande, sökande efter information, känslomässigt stöd, undvikande,

skuldbeläggande och förminskande, omvärdering av tankar och religiös tro, samt

acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter framkom av Lazarus och Folkman

(1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Slutsats: Studien visar att

patienter med diabetes typ 2 använder sig av problemfokuserad, känslofokuserad samt

meningsbaserad coping för att hantera stressiga situationer relaterat till sjukdomen.

Studien visar även att vissa copingstrategier leder till positiv effekt på patienters hälsa

samt andra strategier leder till negativ effekt.

Innehållsförteckning

Introduktion ................................................................................................................................ 5

Riskfaktorer och orsaker ........................................................................................................ 5

Symtom och behandling .......................................................................................................... 5

Komplikationer ....................................................................................................................... 5

Att leva med diabetes typ 2 ..................................................................................................... 6

Sjuksköterskans betydelse ....................................................................................................... 6

Coping ........................................................................................................................................ 7

Problemfokuserad coping ....................................................................................................... 7

Känslofokuserad coping ......................................................................................................... 7

Meningsbaserad coping .......................................................................................................... 7

Problemformulering ............................................................................................................... 8

Syfte ........................................................................................................................................ 8

Metod ......................................................................................................................................... 9

Litteratursökning .................................................................................................................... 9

Inklusions- och exklusionskriterier ....................................................................................... 11

Urval ..................................................................................................................................... 11

Databearbetning ................................................................................................................... 12

Forskningsetiska ställningstaganden ................................................................................... 12

Resultat ..................................................................................................................................... 13

Problemfokuserad coping ..................................................................................................... 13

Planerande ........................................................................................................................ 13

Konfronterande ................................................................................................................. 14

Sökandet av information ................................................................................................... 14

Känslofokuserad coping ....................................................................................................... 14

Känslomässigt stöd ........................................................................................................... 14

Undvikande ....................................................................................................................... 14

Skuldbeläggande och förminskande ................................................................................. 15

Meningsbaserad coping ........................................................................................................ 15

Omvärdering av tankar och religiös tro ........................................................................... 15

Acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter ............................................................ 15

Diskussion ................................................................................................................................ 16

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 16

Metoddiskussion ................................................................................................................... 17

Klinisk betydelse ................................................................................................................... 18

Förslag till fortsatt forskning ............................................................................................... 18

Slutsats .................................................................................................................................. 18

Referenser ................................................................................................................................. 19

5

Introduktion Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som idag ökar över hela världen. År 2016

diagnostiserades 410528 personer i Sverige med diabetes varav 90 procent av dessa hade

diabetes typ 2 (Nationella diabetesregistret 2016). Antalet personer som har diabetes typ 2

ökar och detta tros bero på att behandlingen har blivit bättre samt bättre sociala villkor som

gör att personerna lever längre (Östenson 2010).

Riskfaktorer och orsaker En riskfaktor till diabetes är en förändrad livsstil mot förr, detta kan innebära till exempel

fetma, minskad fysisk aktivitet, tobaksbruk och stress (Koponen et al. 2017; Östenson 2010).

Fysisk inaktivitet leder ofta till övervikt och fetma som är de två största riskerna för att

utveckla diabetes typ 2. Förekomst av och insjuknande i sjukdomen ökar med stigande ålder

(Östenson 2010; Nationella Diabetesregistret 2016) och sker vanligtvis efter 50 års ålder

(Mulder 2008). Utöver dessa faktorer har det visat sig att diabetes typ 2 kan vara ärftligt

(Östensson 2010). Orsak till utvecklande av diabetes typ 2 är försämrad insulinproduktion

som leder till kroniskt förhöjt blodsocker samt att insulinproduktionen försämras kontinuerligt

med åldern (Groop et al. 2010). Ett fasteblodsocker över 7mmol/l vid upprepade tillfällen kan

tyda på diabetes typ 2. Ett mätvärde som används för att mäta långtidssocker är HbA1c vilket

ofta är förhöjt hos dessa patienter.

Symtom och behandling Typiska symtom för diabetes typ 2 är törst, ökade urinmängder, viktnedgång, synpåverkan

(Lindholm 2010; Maki och Philips 2014) samt hud- och urinvägsinfektioner (Lindholm

2010). Symtomen kommer ofta smygande och kan vara diffusa vilket leder till att patienterna

kan gå flera år utan att bli diagnosticerade. Detta kan resultera i att patienterna redan innan

diagnosen ställs hunnit utveckla komplikationer av sjukdomen (Lindholm 2010).

Behandling av diabetes typ 2 är i första hand motion och en god kost. När denna behandling

inte räcker till för att hålla normal blodsockernivå är nästa steg medicinering. Vid

tablettbehandling av sjukdomen är Metformin vanligt som läkemedel (Fritz & Krook 2010).

Ett komplement till ovanstående alternativ är insulinbehandling som verkar genom att sänka

blodsockret (Adamson et al. 2010).

Komplikationer Enligt Win Tin et al. (2013) är det inte ovanligt att komplikationer uppkommer vid diabetes

typ 2 (Win Tin et al. 2013). Psykiska komplikationer som kan utvecklas kan vara mental

ohälsa vilket kan innebära depression, ångest och stress (Burns et al. 2016; Carolan-Olah &

Cassar 2018). Fysiska komplikationer som kan uppkomma är njurpåverkan som kan leda till

mikroalbuminuri (höga halter protein i urinen) vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

(Nationella diabetesregistret 2016). Andra komplikationer är synpåverkan (Agardh 2010),

påverkan på fötter så som svårläkta sår relaterat till nedsatt cirkulation (Apelqvist & Bergqvist

2010), nervpåverkan så som nedsatt känsel i extremiteter (Löndahl & Landin-Olsson 2010),

påverkan på matspjälkningskanalen (Schvarcz 2010), förändringar i leder (Dahlin & Thomsen

2010) och högt blodtryck (Berne 2010).

6

Att leva med diabetes typ 2 För patienter som diagnosticerats med diabetes typ 2 förändras levnadssättet och för många

kan anpassningen till sjukdomen ta lång tid (Stone et al. 2005) eftersom sjukdomen kan

påverka patienten psykiskt, fysiskt och socialt (Carolan-Olah & Cassar 2018).

Psykiska följder kan vara irritation i samband med högt blodsocker vilket i sin tur ofta kan

påverka patienten och övriga familjemedlemmar negativt. I många fall måste tidigare

kostvanor ändras vilket kan begränsa både patienten själv och dess anhöriga i val av kost

(Chesla et al. 2009) samt att rutinerna för kost kan upplevas svåra att följa under längre tid

(Murrock et al. 2012). Sociala aktiviteter så som olika evenemang kan upplevas jobbiga för

patienten då det inte är ovanligt att olämplig kost som sötsaker serveras och kan bli svårt att

undvika vilket resulterar i att många väljer att avstå från sådan aktivitet (Chesla et al. 2009;

Carolan-Olah & Cassar 2018). Sjukdomen kan även hos vissa personer leda till att den fysiska

förmågan begränsas och att individen inte orkar delta i fysisk aktivitet i samma utsträckning

som tidigare (Carolan-Olah & Cassar 2018). Hos andra personer som diagnostiserats med

diabetes kan utmaningen istället bli att hitta motivation och vilja till att utföra daglig motion

(Murrock et al. 2012). Enligt Burns et al. (2016) och Johansson och Leksell (2010) är det av

vikt att hantera sin diabetes på rätt sätt för att nå positiva effekter på hälsan.

Sjuksköterskans betydelse Omvårdnad är det område sjuksköterskan ansvarar för och innebär att utveckla kunskap om

människan, människans utveckling, hälsa och välbefinnande i relation till födelse, lidande,

ohälsa och död. Omvårdnadens mål är att vårdtagaren ska vara självständig och oberoende av

hjälp i sin egenvård, så långt som möjligt, och samtidigt uppleva god hälsa. Sjuksköterskan

ska även sträva efter att maktförhållandet i omvårdnadsrelationen skall vara så balanserat som

möjligt och att patienter och närstående ska känna sig delaktiga, trygga och respekterade i sin

vård (Svensk Sjuksköterskeförening 2014). Vid insjuknande i kronisk sjukdom kan patienten

ofta vara i behov av hjälp från omvårdnadspersonal, detta eftersom det kan vara

överväldigande för en person att dels drabbas av sjukdom men också att kunna hantera

sjukdomen (Lazarus & Folkman 1984).

Enligt Gæde et al. (2008) leder god egenvård vid diabetes typ 2 till minskad risk för

komplikationer. God egenvård kan innebära att noggrant följa instruktioner från

sjuksköterskan och dessa egenvårdsråd kan innebära att kontrollera blodsockret, äta hälsosam

kost samt att utföra daglig fysisk aktivitet (Gæde et al. 2008). Blodsockrets långtidsvärde hålls

på en jämnare nivå hos patienter som noggrant följer rekommenderad egenvård vilket

underlättar hantering av diabetes (Tuerk et al. 2008).

Sjuksköterskan har i uppgift att öka patientens förståelse för diabetes typ 2 och dess

konsekvenser. För att öka patientens kunskap och motivation att använda sig av

egenvårdsåtgärder är det av vikt att sjuksköterskan anpassar språket efter patientens förmåga

samt att patienten känner delaktighet (Stewart et al. 2006).

7

Coping Coping är ett begrepp som innebär att individen utvecklar en strategi för att ta sig igenom

kritiska stressituationer som personen saknar egen förmåga att klara av. Det handlar om hur

personen hanterar situationen och stressorer för att ändå klara av att möta problemet och

bearbeta sina känslor (Lazarus & Folkman 1984). Problemfokuserad och känslofokuserad

coping är huvudgrupper i Lazarus och Folkmans (1984) teori. Folkman (1997) utvecklade en

teori om att det förutom problemfokuserad och känslofokuserad coping finns en tredje

copingstrategi med namn meningsbaserad coping. Folkmans (1997) teori grundar sig på

Lazarus och Folkmans (1984) teori.

Strategierna används ofta ihop (Lazarus & Folkman 1984; Folkman 2010) och de kan både

underlätta och hindra varandra i hanteringen av stressiga situationer (Lazarus & Folkman

1984). Val av strategi kan påverkas av hälsotillstånd, förmåga att lösa problem och att

använda kunskap, kommunikationsförmåga, tillgång till socialt stöd samt materiella resurser.

Dessa förhållanden påverkar individens val av copingstrategi (Lazarus & Folkman 1984).

För att mäta coping skapade Folkman och Lazarus (1988) mätinstrumentet Ways of Coping

som är ett frågeformulär och innehåller 66 frågor. Instrumentet identifierar en individs känslor

och hur hen hanterar specifika händelser.

Problemfokuserad coping Problemfokuserad coping är en strategi som används för att lösa problem i stressiga

situationer och handlar om att hitta och konfrontera problemet, se olika lösningar, jämföra

olika alternativ samt väga för- och nackdelar för att kunna välja bästa alternativa lösningen.

Strategin innebär analysering av miljön, upptäcka olika hinder samt resurser för att sedan

planera en handlingsplan för att hantera problemet. Utveckla kunskap genom att aktivt söka

efter information samt få undervisning är också en strategi inom problemfokuserad coping

(Lazarus & Folkman 1984).

Känslofokuserad coping Känslofokuserad coping innebär att individer använder sig av hantering och reglering av

negativa känslor som strategier för att hantera känslor (Folkman 2010). Stategin innebär

defensiv hantering vilket kan vara strategier som att undvika, förminska och distansera sig

från problemet. Dessa strategier innebär att individen undviker miljöer som leder till stressiga

situationer som individen är oförmögen att klara av (Lazarus & Folkman 1984) eller att

individen avstår från att tänka på diagnosen (Folkman 2010). Andra strategier kan vara att

söka känslomässigt stöd vilket kan innebära att få uppmärksamhet, råd samt få en förståelse

för att inte vara ensam. Ett annat sätt för hantering är ‘self-blame’, det vill säga att

skuldbelägga sig själv (Lazarus & Folkman1984).

Meningsbaserad coping Den senast tillkomna strategin är meningsbaserad coping (Folkman 1997) och innebär en

reglering av positiva känslor trots att negativa känslor förekommer under stressiga situationer

(Folkman 2010). Strategin handlar om omvärdering av tankar, ändra målsättning i livet,

acceptans av diagnos, religiös tro, användning av böner, samt nyttjande av tidigare

erfarenheter (Folkman 1997).

8

Problemformulering Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar över hela världen och innebär en livsstilsförändring

för patienter som får diagnosen. Sjukdomen är kronisk vilket i sin tur ställer höga krav på

både patient och sjukvård i hantering av egenvård samt läkemedel. Sjuksköterskan har en

viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter för att förebygga ohälsa och tillsammans med

patienten använda lämpliga copingstrategier för att tidigt upptäcka diabetesrelaterade symtom.

Därför är det av vikt att sjuksköterskan har kunskap om vilka copingstrategier patienter med

diabetes typ 2 använder sig av och hur val av strategi påverkar dem.

Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes

mellitus typ 2 utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori.

9

Metod Metoden som valdes till studien var en litteraturstudie vilket enligt Forsberg och Wengström

(2013) innebär att på ett systematiskt tillvägagångssätt söka, kritiskt granska samt göra en

sammanställning av insamlad data inom ett specifikt område. Polit och Becks (2017) nio steg

användes för att bearbeta, granska samt sammanställa ett resultat från valda artiklar. Till

studien valdes en deduktiv ansats, vilket innebär att författaren utgår från en teori som

används som en ingång till studien.

Polit och Becks (2017) nio steg fritt översatt:

• Steg 1: Formulering av syfte samt frågeställning.

• Steg 2: Sökstrategi. Val av databas, sökord och kriterier.

• Steg 3: Sökning av material från primärkällor genom databassökning.

• Steg 4: Genomgång av materialets relevans och lämplighet genom att titel och

abstrakt läses.

• Steg 5: Genomläsning av källmaterialet i sin helhet.

• Steg 6: Granskning av källmaterial mot syfte.

• Steg 7: Kritisk kvalitetsgranskning av källmaterial.

• Steg 8: Bearbetning samt analysering av källmaterial.

• Steg 9: Sammanställning av resultat.

Litteratursökning Ett syfte formulerades i steg 1 i enlighet med Polit och Becks (2017) nio steg. Lämpliga

databaser och sökord blev identifierade i steg 2 och 3 samt att kriterier valdes för att få ett

sökningsresultat med relevanta artiklar till syftet (Polit & Beck 2017).

Till studien valdes databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo som är databaser som bland

annat innehåller omvårdnad. För att få så systematiska och relevanta sökningar som möjligt

användes databasernas ämnesordlistor. De ämnesordlistor som användes vid sökningarna i

databaserna var headings i Cinahl, MeSH-termer i PubMed och thesaurus i PsycInfo

(Forsberg & Wengström 2013). Sökorden som valdes ut till studien i databasen Cinahl var

diabetes mellitus type 2 och coping (se tabell 1). Diabetes mellitus, type 2 och adaptation,

psychological och nursing var sökord som valdes i databasen PubMed (se tabell 2). I PsycInfo

valdes sökorden diabetes mellitus och coping behavior (se tabell 3). Sökorden kombinerades

med den booleska operatorn AND. Ett totalt urval av artiklarna presenteras i tabell 4.

10

Tabell 1. Databassökning i Cinahl

Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

Cinahl Diabetes mellitus type 2 "MM" (S1) 15500

Coping "MH" (S2) 10293

(S1) AND (S2) 73 19 8 8

Tabell 2. Databassökning i PubMed


PubMed Diabetes Mellitus, type 2 "MM" (S1) 62101

Adaptation, psychological "MM"(S2) 43024

Nursing "MM" (S3) 55891

(S1) AND (S2) 220

(S1) AND (S2) AND (S3) 13 3 1 1

Tabell 3. Databassökning i PsycInfo


PsycInfo Diabetes Mellitus "MM" (S1) 4183

Coping Behavior "MH" (S2) 12284

(S1) AND (S2) 49 13(3) 2 2

*() Interna dubbletter

Tabell 4. Totalt urval av artiklar

Totalt urval 1 Totalt urval 2 Totalt urval 3

35 11 11

11

Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier som valdes till litteraturstudien var vetenskapliga artiklar publicerade

mellan 2007-2018 och skrivna på svenska, norska, danska och engelska språk. Endast peer

reviewed artiklar inkluderades. Reviewartiklar blev exkluderade från studien.

Urval För att undersöka att artiklarna motsvarar syftet samt håller kvaliteten för kritisk granskning

genomfördes tre urval. Urval 1 motsvarar steg 4, urval 2 steg 5 och 6 samt urval 3 motsvarar

steg 7 i Polit och Becks (2017) nio steg.

Urval 1

I urval 1 lästes titel och abstrakt för en första bedömning av materialet. De titlar och abstrakt

som uppfattades relevanta för studiens syfte sparades i separat dokument. Totalt gick 35

artiklar från tre databaser vidare. Artiklar som valdes bort innehöll bland annat andra typer av

diabetes och studier baserade på endast barn. I urval 1 skrevs titlarna upp för att kunna

redovisa interna och externa dubbletter. Titlarna kontrollerades mellan varandra i databaserna

och inga externa dubbletter upptäcktes. För att upptäcka interna dubbletter kontrollerades

titlarna i varje databas och tre dubbletter upptäcktes i PsycInfo varav dessa tre föll bort i urval

1.

Urval 2

I urval 2 lästes samtliga artiklar för en helhetsbedömning där fokus lades på metod och

resultat för att urskilja att detta besvarar litteraturstudiens syfte. Skribenterna gjorde en

individuell bedömning av artiklarna följd av gemensam diskussion för att säkerställa lika

uppfattning. Av 35 artiklar valdes 11 vidare i urval 2. De kvarstående 24 artiklarna blev

exkluderade på grund av att de bland annat innehöll diabetes typ 1 vilket resulterade i

svårigheter att urskilja resultatet. Andra orsaker till exkludering var att artiklarna fokuserade

på andra kroniska sjukdomar som exempelvis artros.

Urval 3

I urval 3 gjordes en kritisk kvalitetsgranskning av artiklarna med hjälp av Polit och Becks

(2017) granskningsmallar “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”

och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”. Inga artiklar föll bort

under granskningen. Artiklarna numrerades i bokstavsordning samt att en sammanfattning

gjordes av syfte, metod och resultat i form av matris (Bilaga 1).

12

Databearbetning Steg 8 motsvarar databearbetning och analysering av artiklarnas resultat enligt Polit och

Becks nio steg. Artiklarnas resultat analyserades deduktivt vilket innebar att studien

grundades på Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) teorier om copingstrategier.

Teorierna baseras på problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping, som är

förutbestämda huvudgrupper..

Bearbetningen började med att artiklarnas resultat behandlades genom att materialet lästes

flera gånger och diskuterades för att säkerställa lika uppfattning av innehållet. Därefter lästes

tabeller från resultat som tolkades. Sedan valdes lämpliga meningar ut från resultatet och för

att tydliggöra fick huvudgrupperna varsin färg. Det insamlade materialet från resultatet

granskades igen och placerades under huvudgrupperna. De meningar som valdes ut

sammanställdes och blev undergrupper och därefter gjordes en jämförelse med primärkällans

resultat för att säkerställa korrekt tolkning. Slutligen gjordes sammanställning av resultatet

som motsvarar steg 9.

Forskningsetiska ställningstaganden Innan en litteraturstudie påbörjas bör etiska överväganden göras. Alla valda artiklar till

studien skall presenteras och redovisas (Forsberg och Wengström 2013). Litteraturstudien tar

hänsyn till Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer att studien och det som skrivs ska vara sant och

att fusk och kopiering av annan forskning ej får förekomma. Det är etiskt fel att på något sätt

förvränga insamlad data för att påverka resultatet (Polit och Beck 2017). I litteraturstudien

redovisades de delar av resultatet som var relevanta för syftet från artiklarna. Valda artiklar är

godkända av en etisk kommitté i eller så har etiska övervägande utförts enlighet med

Vetenskapsrådet (2017). Noggrann referenshanering har används genom hela arbetet. Valda

artiklar från urval 3 sparades i separat dokument samt i pappersform för att bibehålla god

struktur genom hela arbetet.

13

Resultat Litteraturstudiens resultat baserades på tidigare vetenskapliga artiklar som handlade om

copingstrategier hos patienter med diabetes typ 2. I nio studier har en kvantitativ metod

används, en med kvalitativ metod samt en studie med mix-metod. Artiklarna sammanfattades

och redovisades i bilaga 1. Litteraturstudiens resultat sorterades enligt Lazarus och Folkman

(1984) och Folkmans (1997) teori inom copingstrategier. Första huvudgruppen var

problemfokuserad coping med undergrupperna planerande, konfronterande och sökandet

efter information. Känslofokuserad coping som andra huvudgrupp med undergrupperna

känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande. Sista huvudgruppen

meningsbaserad coping delades in i undergrupperna omvärdering av tankar och religiös tro

samt acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter (se figur 1.).

Figur 1. Copingstrategier hos patienter med diabetes typ 2.

Problemfokuserad coping Denna huvudgrupp består av tre problemfokuserade copingstrategier som patienter med

diabetes typ 2 använder sig av för att hantera problem. Patienterna använde sig av strategierna

planerande, konfronterande och sökandet efter information. Generellt sett visade resultatet att

frekvent användning av problemfokuserad coping leder till positiv effekt på hälsa.

Planerande

Patienter med diabetes typ 2 använde sig av planerande hanteringsstrategi vilket ledde till bra

egenvård (Samule-Hodge et al. 2008; Hart & Grindel 2010; Shah et al. 2012; Shayeghian et

al. 2015) vilket kunde innebära anpassning till diabeteskost (Samule-Hodge et al. 2008) och

ledde till att patienten fick en bättre bedömning av symtom vilket resulterade i bättre

förståelse för sjukdomen (Shah et al. 2012).

Problemfokuserad

coping

Känslofokuserad

coping

Meningsbaserad

coping

Skuldbeläggande

och förminskande

Sökandet av

information

Planerande

Konfronterande

Känslomässigt stöd

Undvikande

Acceptans och

nyttjande av

tidigare

erfarenheter

Omvärdering av

tankar och religiös

tro

14

Konfronterande

Konfronterande coping användes som en strategi genom att patienterna bemötte problemet

samt gjorde en handlingsplan (Degazon & Parker 2007; Huang et al. 2016) och detta ledde till

en positiv effekt på familjeförhållandena och egenvården (Degazon & Parker 2007) samt gav

god effekt på patienternas hälsa (Huang et al. 2016). Enligt Hart och Grindel (2010) var ett

högre värde av långtidsblodsocker associerat med användande av konfrontiv coping.

Sökandet av information

Sökande av information samt att få mer kunskap var strategier som patienterna uppgav som

positiva (Berterö & Hjelm 2010; Li et al. 2013). Patienterna beskrev att undervisning var en

viktig strategi för att lära sig om sjukdomen för att kunna upptäcka tidiga symtom (Thoolen et

al. 2009) samt sökande av information underlättade anpassning av diabeteskost (Li et al.

2013). I Berterö och Hjelms (2010) studie beskriver patienterna att sökande av information i

hantering av diabetes var viktigt som resurs för att kunna utveckla en väl fungerande

handlingsplan. Medicinskt stöd som resurs kan innebära ökad kunskap inom sjukdomen samt

regelbunden uppföljning av långtidssockret var ytterligare en strategi som användes och som

patienterna upplevde gav dem bekräftelse.

Känslofokuserad coping Denna huvudgrupp består av tre känslofokuserade copingstrategier som patienter med

diabetes typ 2 använder sig av för att hantera svårigheter. Patienterna använde sig av

strategierna känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande.

Patienter som uppgav frekvent användning av känslofokuserad coping kände sig mer

stressade då negativa känslor framkallades (Degazon och Parker 2007; Samuel-Hodge et al.

2008). Känslofokuserad coping ökade risken för utvecklande av ångest och depression samt

negativa tankar om diabetessjukdom vilket kunde försvåra hantering av sjukdomen (Degazon

och Parker 2007) samt skapa problem med att ha god kontroll över sjukdomen (Samuel-

Hodge et al. 2008).

Känslomässigt stöd

Stöd av närstående är en strategi som patienterna beskrev som användbar (Hart & Grindel

2010; Karlsen et al. 2012; Johnson et al. 2013; Li et al. 2013; Shayeghian et al. 2015) och

ledde bland annat till bättre egenvård (Hart & Grindel 2010; Shayeghian et al. 2015) samt att

strategin associerades med mindre stress (Karlsen et al. 2012). Stöd beskrevs på olika sätt, ett

sätt patienterna beskrev var att involvera sin partner i sjukdomen och med hjälp av dem

hantera känslor (Johnsen et al. 2013). Ett annat stöd patienterna upplevde var förståelse från

medarbetare, vänner och andra patienter med samma diagnos (Li et al. 2013).

Undvikande

Hantering av problem genom att undvika problemet var en strategi patienterna med diabetes

beskrev, detta kunde associeras med negativa effekter på hälsan (Hart & Grindel 2010; Huang

et al. 2016) samt höga nivåer av långtidsblodsocker (Hart & Grindel 2010; Shayeghian et al

2015). Undvikande coping var en strategi som användes av patienter med diabetes typ 2

(Karlsen et al. 2012) och strategin bidrog till att patienterna upplevde mer känslomässig stress

(Karlsen et al. 2012; Shah et al. 2012).

15

Skuldbeläggande och förminskande

En del av patienterna använde sig av strategin 'self-blaming', det vill säga skuldbelägga sig

själv, vilket kunde väcka negativa känslor och ångest (Karlsen et al. 2012). Enligt Shayeghian

et al. (2015) ledde användandet av self-blaming till höga nivåer av långtidsblodsocker

(Shayeghian et al. 2015). Förminskande coping identifierades som en strategi och ledde till en

positiv hantering av diabetes. Patienterna som använde strategin upplevde sig ha positiv effekt

på fysisk livskvalitet samt mindre depressiva symtom (Huang et al. 2016).

Meningsbaserad coping Denna huvudgrupp består av fyra meningsbaserade copingstrategier som patienter med

diabetes typ 2 använder sig av för att hantera svårigheter. Patienterna använde sig av

strategierna omvärdering av tankar och religiös tro samt acceptans och erfarenheter.

Meningsbaserad coping ledde ofta till god effekt på patienternas hälsa då de kunde bearbeta

bort negativa känslor och försöka se det positiva.

Omvärdering av tankar och religiös tro

I Hart och Grindel (2010) studie var omvärdering av tankar en av de mest förekommande

strategierna och den ledde till att patienterna upplevde positiv effekt på egenvården som

regelbunden fysisk aktivitet och medicinering.

Enligt studier av Degazon och Parker (2007) och Li et al. (2013) är användning av religiös tro

samt böner en strategi patienterna beskriver att de använder sig av för att lindra problem de

möter. Denna strategi används främst av kvinnor (Degazon & Parker 2007). "So when I have

this anxiety, I... first thing I do, I pray." (Participant 6) (Li et al. 2013, s. 193).

Acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter

Patienterna beskrev accepterande av sjukdomen som en viktig strategi för att hantera sin

diabetes (Samuel-Hodge et al. 2008; Hart & Grindel 2010; Li et al. 2013). Acceptans ledde

enligt Li et al. (2013) till att patienter kunde tänka positivt trots diagnostiseringen.

"I have diabetes, to be frank, I do feel sad. But I have to accept

it right? I cannot keep thinking that I am someone who is sick.

It's not point being sad."(Paticipant 7) (Li et al. 2013).

Acceptans som en hanteringsstrategi beskrevs i studien av Samuel-Hodge et al. (2008)

användas frekvent bland äldre patienter, patienter med mindre kunskap inom diabetes samt

personer som var involverade inom kyrkan.

Patienterna beskrev att användning av tidigare erfarenheter var en viktig strategi för klara av

att bemöta olika stressiga situationer. Detta innebar att patienterna kunde känna igen tidiga

symtom relaterade till diabetes genom erfarenhet och därav åtgärda symtomet (Li et al. 2013).

16

Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes

mellitus typ 2 utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Resultatet av

litteraturstudien var att patienter med diabetes typ 2 beskrev användandet av copingstrategier

och innefattade tre huvudgrupper, problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och

meningsbaserad coping. Planerande, konfronterande, sökande efter information,

känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande, omvärdering av tankar

och religiös tro, acceptans och erfarenheter var undergrupper som identifierandes.

Resultatdiskussion Enligt litteraturstudiens resultat använder sig patienter med diabetes typ 2 av

problemfokuserad coping där bland annat konfrontiv coping ingår som en strategi. Individer

med njursjukdom, som är en annan kronisk sjukdom, använder på motsvarande sätt

konfrontiv coping för att effektivt hantera sjukdomen genom att bemöta samt ta reda på mer

om problemet istället för att undvika det (Harwood et al. 2009).

I litteraturstudiens resultat visades att patienters användande av känslofokuserad coping

generellt sett bidrog till ökad risk för stress. I Harwood et al. (2009) studie om individer med

njursjukdom ses mindre frekvent användning av känslofokuserad coping samt att de som

använder sig av strategin upplever mer stress (Harwood et al. 2009). Anledning till detta kan

troligtvis bero på ovilja att ta tag i problemet vilket kan orsaka ökade negativa tankar hos

patienten.

I litteraturstudien visade det sig att känslomässigt stöd har en betydande del för att patienter

med diabetes typ 2 ska kunna leva och ha en fungerande vardag. Patienter uttryckte att

känslomässigt stöd från vänner och andra patienter med diabetes typ 2 användes som

hanteringsstrategi. I en studie om patienter med diabetes typ 1 och typ 2 bekräftas att stöd från

vänner och personer med samma levnadssätt används vid möte av diabetesrelaterade problem

(Iwasaki et al. 2005). Detta resultat tyder på att känslomässigt stöd från anhöriga är effektivt

vid hantering av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll hos alla patienter och bör

uppmuntra och ge stöd då alla inte har anhöriga att tillgå.

Undvikande var ytterligare en känslofokuserad strategi som patienter med diabetes typ 2

använde i litteraturstudien och sågs ha negativa effekter på hälsa, ge höga värden av

långtidsblodsocker samt gav ökad risk för stress. Iturralde et al. (2017) bekräftar detta genom

en studie om patienter med diabetes typ 1 som använt sig av undvikande som strategi och fått

samma resultat (Iturralde et al. 2017). Resultatet påvisar att undvikande coping leder till

negativa effekter på patientens hälsa. En reflektion av detta är att det är av vikt att

sjuksköterskan ger noggrann information om sjukdomen samt dess konsekvenser om

undvikande används som hanteringsstrategi.

Från resultatet framkom att meningsbaserad coping användes av patienter med diabetes typ 2

där omvärdering av tankar var en strategi som upplevdes positiv och var vanligt

förekommande. Detta styrks av Ahmad och Al Nazly (2015); Harwood et al. (2009) och

likaså kunde en frekvent användning av strategin ses hos patienter med kronsik njursjukdom

(Ahmad & Al Nazly 2015) som använde strategin genom att tänka positivt (Harwood et al.

2009). Strategin användes också hos flera patienter med olika kroniska sjukdomar så som

hjärt- och kärlsjukdom, njursvikt, autoimmuna sjukdomar samt KOL, och visade positiv

effekt på hälsa (Nowlan et al. 2015).

17

Religiös tro och böner som meningsbaserad strategi för att underlätta problem visades i

litteraturstudien och användes främst av kvinnor. Hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2

användes strategin vilket styrker litteraturstudiens resultat. I motsägelse till litteraturstudien

användes dock strategin även av många män och ej enbart av kvinnor (Iwasaki et al. 2005).

En egen reflektion för att uppnå god omvårdnad är att det är viktigt att sjuksköterskan har

förståelse för patientens kulturella bakgrund samt att problemen hanteras på olika sätt av

patienterna. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016) skall sjuksköterskan arbeta utifrån

alla människors lika värde oavsett kulturell bakgrund, ålder, kön och sociala villkor.

Patienter som använder sig av problemfokuserad coping i litteraturstudien har haft positiv

effekt på hälsa medans patienter som använde känslofokuserad coping oftare upplevde ohälsa.

Detta kan antagligen bero på att patienterna har en bättre vilja till att lösa problemet vid

problemfokuserad coping. Enligt Lazarus och Folkman (1980) bör både problemfokuserad

coping och känslofokuserad coping användas för att få effektivast hantering vid stressiga

situationer. Enligt Folkman (2010) används problemfokuserad, känslofokuserad och

meningsbaserad coping oftast tillsammans eftersom de kompletterar varandra när den ena

strategin brister.

Metoddiskussion För att förenkla och arbeta på ett systematiskt sätt i litteraturstudien användes Polit och Becks

(2017) nio steg som metod.

Till litteraturstudien valdes Lazarus och Folkman (1984) och Folkmans (1997) teori om

copingstrategier som deduktiv ansats, vilket gav möjlighet att arbeta utifrån en redan

existerande modell vilket underlättade arbetet att placera resultat under redan namngivna

huvudgrupper. Allt resultat i litteraturstudien kunde placeras inom teorins ramar vilket styrker

val och betydelse av teorin i studien.

En av litteraturstudiens styrkor var att samtliga artiklar söktes fram i tre relevanta databaser,

vilket ledde till att en stor del av artiklar inom aktuellt område kunde hittas. Sökningarna

begränsades efter årtalen 2007-2018 vilket resulterade i senaste forskningen men

konsekvensen kunde bli att studier med relevant innehåll uteslöts. Artiklarna var skrivna på

engelska vilket bidrog till en risk för feltolkning, därför granskades artiklarna noggrant samt

elektroniskt lexikon användes som hjälpmedel. Studiens urval baserades till en början på

databaserna Cinahl och PsycInfo då dessa är relevanta för omvårdnad men för att säkerställa

att inte missa senaste forskningen inom ämnet tillkom även PubMed som bland annat

innehåller studier inom medicin och omvårdnad. Basera urval på flera databaser sågs som en

styrka. PsycInfo är en databas som även inriktas mot psykologi vilket var lämpligt för denna

litteraturstudie då Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (2010) teori om

copingstrategier grundas i psykologi. Kombinationen ‘diabetes mellitus type 2’ AND

‘adaptation, psychological’ gav 220 träffar i PubMed. När även ‘nursing’ lades till i

kombinationen minskade antal träffar till 13. Detta är anmärkningsvärt då relevant material

kan ha missats när det blev så få antal studier kvar. Sökningarna kunde därför gjorts

annorlunda som till exempel att använda ‘nurs*’ i kombinationen istället för ‘nursing’ för att

få alla ändelser och fler studier.

Resultatet i litteraturstudien baserades på patienter i Sverige, USA, Taiwan, Norge,

Singapore, Iran och Holland. Detta ses som en styrka då studien skulle få ett globalt resultat.

Troligtvis kan det dock finns kulturella skillnader i val av copingstrategier eftersom

exempelvis religion har större betydelse inom vissa länder vilket skulle kunna resultera i att

18

strategier som religiös tro och böner används i större utsträckning i dessa länder. Detta kan ses

som en svaghet då denna patientgruppen är en liten del av litteraturstudiens resultat.

I resultatet framgår en rad olika copingstrategier som patienterna beskriver som användbara.

Detta tyder på att val av copingstrategi är individuellt. Troligtvis kan detta bero på olika

faktorer som patientens mående, tillgång till stöd, miljö och vilja att lösa problemet.

Klinisk betydelse Litteraturstudien skulle kunna tillföra ökad förståelse för samt kunskap om hur patienter med

diabetes typ 2 använder sig av copingstrategier. Detta skulle kunna implementeras i

sjukvården och användas av sjukvårdspersonal som stöd för att hjälpa patienten i val av

copingstrategi samt få förståelse för varför patienter hanterar stressiga situationer olika.

Studien kan även överföras till individer med andra kroniska sjukdomar som är i behov av

hanteringsstrategier för att kunna anpassa sig till en ändrad livssituation.

Förslag till fortsatt forskning Framtida studier skulle kunna vara att undersöka sjuksköterskans betydelse för patienten vid

val av copingstrategier. Ett annat förslag på vidare forskning kan vara att utbilda patienter

med diabetes typ 2 i en interventionsgrupp inom ämnet coping och jämföra mot en

kontrollgrupp för att undersöka om kunskapen om coping leder till en bättre hantering av

sjukdomen.

Slutsats Litteraturstudien visar att patienter med diabetes typ 2 använder sig av problemfokuserad,

känslofokuserad samt meningsbaserad coping för att hantera stressiga situationer relaterat till

sjukdomen. Dessa copingstrategier var bland annat inriktade på att konfrontera problem,

reglera negativa känslor samt att omvärdera tankar. Resultatet visar att problemfokuserad och

meningsbaserad coping ofta leder till positiv effekt på patienters hälsa genom bättre egenvård.

Känslofokuserad coping kunde ha negativ effekt på hälsa och ledde bland annat till högt

långtidsblodsocker och psykisk ohälsa. En annan slutsats är att socialt stöd har en stor

betydelse hos de flesta patienterna för att hantera känslor.

19

Referenser Artiklar markerade med * ingår i resultatet

Adamson, U., Lins, P-E. & Toft, E. (2010). Insulinbehandling. I Agardh, C-D. & Berne, C.

(red.). Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss.178-201.

Agardh, E. (2010). Ögonkomplikationer. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.). Diabetes. 4. uppl.

Stockholm: Liber AB, ss. 315-318.

Ahmad, M. & Al Nazly, E. (2015). Hemodialysis: Stressors and coping strategies.

Psychology, Health & Medicine, 20(4), 477-487. DOI: 10.1080/13548506.2014.952239

Apelqvist, J. & Bergqvist, D. (2010). Diabetesfoten. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.).

Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 411-426.

Berne, C. (2010). Hypertoni. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.). Diabetes. 4. uppl. Stockholm:

Liber AB, ss. 378-390.

* Berterö, C. & Hjelm, K. (2010). Social support as described by foreign-born persons

diagnosed with type 2 diabetes mellitus and living in Sweden. Nursing & Health Sciences,

12(4), 507-514. DOI: 10.1111/j.1442-2018.2010.00569.x

Burns, R., Deschênes, S. & Schmitz, N. (2016). Associations Between Coping Strategies and

Mental Health in Individuals With Type 2 Diabetes: Prospective Analyses. Health

Psychology, 35(1), 78-86.

Chesla, C., Chun, K. & Kwan, C. (2009). Cultural and family challenges to managing type 2

diabetes in immigrants Chinese Americans. Diabetes Care, 32(10), 1812-1816.

DOI: https://doi.org/10.2337/dc09-0278

Dahlin, L. & Thomsen, N. (2010). Bindväv och leder. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.).

Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 428-434.

*Degazon, CE. & Parker, VG. (2007). Coping and Psycosocial Adaptation to Type 2 Diabetes

in Older Blacks Born in the Southern US and the Caribbean. Research in Nursing & Health,

30(2), 151-163. DOI: 10.1002/nur.20192

Folkman, S. (1997). Positive psychological states and coping with severe stress. Social

Science & Medicine, 45(8), 1207-1221. DOI:10.1016/S0277-9536(97)00040-3

Folkman, S. (2010). Stress, coping and hope. Psycho-Oncolgy, 19(9), 901-908.

DOI:10.1002/pon.1836

Folkman, S. & Lazarus, R. (1988). Manual for the Ways of Coping Questionnaire. Palo Alto,

CA: Consulting Psychologists Press.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. 3 uppl.

Stockholm: Natur och Kultur.

Fritz, T. & Krook, A. (2010). Motion. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.). Diabetes. 4. uppl.

Stockholm: Liber AB, ss. 149-161.

20

Groop, L., Lyssenko, V. & Renström, E. (2010). Orsaker till typ 2-diabetes. I Agardh, C-D. &

Berne, C. (red.). Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 102-108.

Gæde, P., Lund-Andersen, H., Parving, H.& Pedersen, O. (2008). Effect of a multifactorial

intervention on mortality in type 2 diabetes. New England Journal of Medicine, 358(6), 580–

591. DOI:10.1056/NEJMoa0706245

*Hart, PL. & Grindel, CG. (2010). Illness representations, emotional distress, coping

strategies, and coping efficacy as predictors of patient outcomes in type 2 diabetes. Journal of

Nursing and Healthcare of Chronic Illnesse,. 2(3), 225-240. DOI: 10.1111/j.1752-

9824.2010.01062.x

Harwood, L., Wilson, B., Locking-Cusolito, H., Sontrop, J. & Spittal, J. (2009). Stressors and

coping in individuals with chronic kidney disease. Nephrology Nursing Journal, 36(3), 265-

301.

*Huang,C-Y., Lai, H-L., Lu, Y-C., Chen, W-K., Chi, S-C., Lu, C-Y. & Chen, C-I. (2016).

Risk Factors and Coping Style Affect Health Outcomes in Adults With Type 2 Diabetes.

Biological Research for Nursing, 18(1), 82-89. DOI: 10.1177/1099800415569845

Iturralde, E., Weissberg-Benchell, J. & Hood, K. (2017). Avoidant coping and diabetes-

related distress: Pathways to adolescents' Type 1 diabetes outcomes. Health Psychology,

36(3), 236-244. DOI: http://dx.doi.org/10.1037/hea0000445

Iwasaki, Y., Bartlett, J. & O'Niel, J. (2005). Coping with stress among Aboriginal women and

men with diabetes in Winnipeg, Canada. Social Science & Medicine, 60(5), 977-988. DOI:

10.1016/j.socscimed.2004.06.032

Johansson, U-B. & Leksell, J. (2010).Psykosociala aspecter. I Agardh, C-D. & Berne, C.

(red.).Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 449-459.

*Johnson, M., Anderson, J., Walker, A., Wilcox, A. & Lewis, V. (2013). Common dyadic

coping is indirectly related to dietary and exercise adherence via patient and partner diabetes

efficacy. Journal of Family Psychologi, 27(5), 722-730. DOI: 10.1037/a0034006

*Karlsen, B., Oftedal, B. & Bru, E. (2012).The relationship between clinical indicators,

coping styles, perceived support and diabetes-related distress among adults with type 2

diabetes. Journal of Advanced Nursing, 68(2), 391-401. DOI: 10.11/j.1365-

2648.2011.05751.x

Koponen, A., Simonsen, N. & Suominen, S. (2017). Determinants of physical activity among

patients with type 2 diabetes: the role of perceived autonomy support, autonomous motivation

and self-care competence. Psychology, Health & Medicine, 22(3), ss. 332-334. DOI:

10.1080/13548506.2016.1154179

Lazarus, R. & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and coping. New York: Springer

Publishing Co Inc.

* Li, J., Drury, V.& Taylor, B. (2013). ‘Diabetes is nothing’: The experience of older

singaporean women living and coping with type 2 diabetes. Contemporary Nurse, 45(2), 188-

196. DOI:10.5172/conu.2013.45.2.188.

21

Lindholm, E. (2010). Definition, diagnostik och klassificering. I Agardh, C-D. & Berne, C.


Löndahl, M. & Landin-Olsson, M. (2010). Neuropati. I Agardh, C-D. & Berne, C.


Maki, KC & Phillips, AK. (2014). Dietary substitutions for refined carbohydrate that show

promise for reducing risk of type 2 diabetes in men and women. The Journal of nutrition,

145(1), 159-163.

Mulder, H. (2008). Diabetes Mellitus - ett metabolt perspektiv på en växande folksjukdom. 1

uppl. Lund: Studentlitteratur.

Murrock, C J., Taylor, E. & Marino, D. (2012). Dietary challenges of managin type 2 diabetes

in african-american woman. Woman & Health. 53 (2), 173-184.

Nationella Diabetesregistret (2016).Årsrapport 2016. Göteborg: Registercentrum Västra

Götaland.

Nowlan, J., Wuthrich, V. & Rapee, R. (2015). Increasing Older Adults Use of Positive

Reappraisal Coping for Chronic Physical Illness. Clinical Gerontologist, 38(5), 428-437.

DOI: 10.1080/07317115.2015.1067274

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.

*Samuel-Hodge, C., Watkins, D., Rowell, K. & Hooten, E. (2008). Coping Styles, Well-

Being, and Self-Care Behaviors Among African Americans With Type 2 Diabetes. The

Diabetes Educator, 34(3), 501-510. DOI: 10.1177/0145721708316946

Schvarcz, E. (2010). Matsmältningskanalen. I Agardh, C-D. & Berne, C. (red.). Diabetes. 4.

uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 364-369.

*Shah, B., Gupshup, G., Borrego, M., Raisch, D. & Knapp, K. (2012). Depressive Symptoms

in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus: Do Stress and Coping Matter? Journal of the

International Society for the Investigation of Stress, 28(2), 111-122. DOI:10.1002/smi.1410

*Shayeghian, Z., Aquilar-Vafaie, M., Besharat, M., Amiri, P., Parvin, M., Gillani, K. &

Hassanabadi, H. (2015). Self-care activities and glycated haemoglobin in Iranian patients with

type 2 diabetes: Can coping styles have a buffering role? Psychology & Health. 30(2), 153-

164. DOI:10.1080/08870446.2014.951651

Stewart, J., Dyas, J., Brown, K. & Kendrick, D. (2006). Achieving blood pressure targets:

Lessons from a study with practice nurses. Journal of Diabetes Nursing. 10(5), 186-193.

Stone, M., Pound, E., Pancholi,A., Farooqi, A. & Khunti, K. (2005). Empowering patients

with diabetes: a qualitative primary care study focusing on South Asians in Leicester, UK.

Family Practice, 22, 647–652. DOI: 10.1093/fampra/cmi069

22

Svensk sjuksköterskeförening (2014). Omvårdnad och god vård.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf

[2017-12-18]

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

[2018-03-12]

*Thoolen, B., Ridder, D., Bensing, J., Gorter, K. & Rutten, G. (2009). Beyond good

intentions: The role of proactive coping in achieving sustained behavioural change in the

context of diabetes management. Journal of Psychology and Health, 24(3), 237-254.

DOI:10.1080/08870440701864504

Tuerk, P., Mueller, M. & Egede, L. (2008).Estimating Physician Effects on Glycemic Control

in the Treatment of Diabetes: methods, effects sizes, and implications for treatment policy.

Diabetes Care, 31(5), 869-873. DOI: https://doi.org/10.2337/dc07-1662

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Win Tin, S., Kenilorea, G., Gadabu, E., Tasserei, J. & Colagiuri, R. (2014). The prevalence of

diabetes complications and associated risk factors in Pacific Islands countries. Diabetes

Research & Clinical Practice, 103(1), 114-118.

DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.diabres.2013.09.017

Östenson, C-G. (2010). Epidemiologi vid typ 2-diabetes och metabola syndromet. I Agardh,

C-D. & Berne, C. (red.) Diabetes. 4. uppl. Stockholm: Liber AB, ss. 94-101.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf



Bilaga 1. Artikelmatris

Författare, år & land Syfte Metod Huvudresultat

Berterö, C. & Hjelm, K.

2010

Sverige

Att undersöka och beskriva

betydelsen av stöd och dess

inverkan på livslängd hos

utrikesfödda personer med

diabetes mellitus typ 2.

Metod: Mix-metod av kvantitativ

och kvalitativ studie med

deskriptiv design.

Urval: Strategiskt urval. Utrikes

födda personer över 18år

diagnostiserade med diabetes typ

2.

Datainsamling: Kvalitativ data

samlades in via semistrukturerade

intervjuer. Kvantitativ data

samlades in via frågeformuläret

Norbeck Social Support

Questionnaire.

Bortfall: 0 personer.

Antal deltagare: 24 män och 10

kvinnor.

Copingstrategier som användes

var: Socialt stöd, medicinskt stöd

och information.

Degazon, CE. & Parker, VG.

2007

USA

Att undersöka förhållandet mellan

coping och psykosocial

anpassning till diabetes typ 2.

Metod: Kvantitativ metod, icke-

experimentell

Urval: Bekvämlighetsurval.

Färgade personer över 60 år som


2. Födda i Karibien eller södra

USA.

Datainsamling: Frågeformuläret

Jalowiec Coping Scale.


Antal deltagare: 212 personer.

De copingstrategier som användes

var: Konfronterande coping,

känslomässig coping och

lindrande coping.

Hart, PL. & Grindel, CG.

2010

USA

Att undersöka sambandet mellan

sjukdomsföreställning,

känslomässiga problem,

copingstrategier och copingens

effekt i relation till egenvård.

Metod: Kvantitativ deskriptiv

korrelationsdesign.


Personer över 18 år som ska ha

haft diagnosen diabetes typ 2 i

minst ett år, vara läs- och

skrivkunniga i engelska samt fått

sitt HbA1c-värde mätt inom de

senaste 30 dagarna.

Datainsamling: Frågeformulären

Illness Perception questionnaire-

Revised, Ways of Coping

questionnaire, Coping Efficacy

Scale, Summary of Diabetes Self-

care Activities questionnaire samt

journalinhämtning.



De mest använda

copingstrategierna var: planerande

och konfronterande coping,

accepterande, distansering,

undvikande coping, socialt stöd

och hur negativa tankar

omvärderas till positiva.

Huang,C-Y., Lai, H-L., Lu, Y-C.,

Chen, W-K., Chi, S-C., Lu, C-Y.

& Chen, C-I.

2016

Taiwan

Att undersöka om vissa

copingstilar kan minska effekten

av diabetes typ 2 relaterade

stressorer.

Metod: Kvantitativ deskriptiv

korrelationsdesign, tvärsnittstudie.


Vuxna över 20 år, diagnostiserade

med diabetes typ 2 i minst 6

månader, rekryterade från ett

specifikt sjukhus.


modified Ways of Coping

Checklist och the Centerd for

Epidiological Studys Depression

Scale samt journalinhämtning.




var: Problemlösande, undvikande

och förminskande coping.

Johnson, M., Anderson, J.,

Walker, A., Wilcox, A. & Lewis,

V

2013

USA

Att undersöka dyadisk copings

effektivitet hos par där den ena är

diagnostiserad av diabetes typ 2.

Metod: Kvantitativ metod,

tvärsnittsstudie.

Urval: Strategiskt urval. Diabetes

typ 2 patienter mellan 18-74 år,

som inte amputerats, har

blindhet/nedsatt syn, kronisk

njursjukdom eller njursvikt.


Dyadic Coping Inventory, Multi

Diabetes Questionnaire och

Summary of Diabetes Self-care

Activities samt insamling av data

från register.



Copingstrategin som användes

var: Stöd från partner.

Karlsen, B., Oftedal, B. & Bru, E.

2012

Norge

Att beskriva diabetesrelaterad

stress, copingstilar och

uppfattning av socialt stöd bland

vuxna med diabetes typ 2.

Metod: Kvantitativ metod.

Longitudinell prospektiv

tvärsnittsstudie.

Urval: Strategiskt urval. Personer

med diagnosen diabetes typ 2,

mellan 30-70 år.


Problem Areas In Diabetes,

COPE inventory, Ways of Coping

questionnaire, Patient

Questionnaire on Empowerment

och Diabetes Family Behavior

Checklist.



Patienterna uppgav fem olika

copingstrategier:

Problemfokuserad, planerande,

socialt stöd, self-blaming samt

undvikande coping.

Li, J., Drury, V. & Taylor, B.

2013

Singapore

Att undersöka patienters

upplevelser och hantering av

copingstrategier

Metod: Kvalitativ metod.

Innehållsanalys.

Urval: Strategiskt urval. Kvinnor

mellan 60-69 år som är engelsk-

eller mandarintalande och har

diabetes typ 2, som blir

behandlade för sin diabetes på en

diabetesklinik.

Datainsamling:

Semistrukturerade intervjuer.


Antal deltagare: 10 deltagare.

Fyra olika copingstrategier

identifierades som användbara:

Socialt stöd, praktisk hantering av

sjukdomen, religiös tro och

hantering av känslor.

Samuel-Hodge, C., Watkins, D.,

Rowell, K. & Hooten, E.

2008

USA

Att beskriva hur copingstilar

bland afroamerikaner med

diabetes typ 2 relaterar till

diabetesbedömningar, egenvård

och hälsorelaterad livskvalitet

eller välbefinnande.

Metod: Kvantitativ metod,

tvärsnittsstudie.

Urval: Icke-slumpmässigt urval.

Personer över 20 år


2.


Jalowiec Coping Scale, The

Perveived Stress Scale, the Short

From Health Survey, Percevied

Diabetes and Dietary

Competence, The Problem Areas

In Diabetes survey,




var: känslofokuserad, undvikande

och problemlösande coping.

Shah, B., Gupchup, G., Borrego,

M., Raisch, D. & Knapp, K.

2012

USA

Att bestämma om Transactional

model of stress and coping kan

användas för att förklara

förhållandet mellan

diabetesrelaterad stress och

depressiva symtom, samt

undersöka om det finns något

samband mellan bedömningen i

modellen och coping.

Metod: Kvantitativ metod i form

av tvärsnittsstudie.


Personer som diagnostiserats med

diabetes typ 2, är över 18 år samt

engelsktalande.


Diabetes-related stress scale,

Apprasial of Diabetes Scale,

Diabetes Coping Measure och

The Zung Self-rating Depression

Scale samt journalhämtning.



Tre copingstrategier användes:

Undvikande coping samt

känslofokuserad och

problemlösande coping

Shayeghian, Z., Aguilar-Vafaie,

M., Besharat, M., Amiri, P.,

Parvin, M., Gillani, K. &

Hassanabadi, H.

2015

Iran

Att utforska sambandet mellan

copingstilar och socialt stöd i

relation till egenvård och

hantering av blodsocker hos

patienter med diabetes typ 2

Metod: Kvantitativ, deskriptiv

longitudinell design.


Personer mellan 40-70 år som

varit diagnostiserade med diabetes

typ 2 i minst ett år.

Datainsamling: Intervju och

frågeformulären Summary of

Diabetes Self-care Activities

questionnaire, the

Multidimensional Scale of

Percevied Social Support och The

brief COPE questionnaire.




var: Problemlösande,

undvikande, skuldbeläggande

coping samt socialt stöd

Thoolen, BJ., De Ridder, D.,

Bensing, J., Gorter, K. & Rutten,

K.

2009

Holland

Att lära patienter att på ett

effektivt sätt hantera sin diabetes

under 12 veckor genom en

specifik intervention

Metod: Kvantitativ,

experimentell prospektiv

randomiserad design.

Urval: Icke slumpmässigt.

Deltagare mellan 50-70 år


2, rekryterade från ett specifikt

sjukhus.


The Proacive Competence

Inventory, he Proactive Diabetes

Managment Inventory, Diabetes

Self-care Activites, The Physical

Acgtivity Scalee for the Eldety,

Kristal Food Habits questionnaire

och Medication Adherence Report

Scale.



Copingstrategin som användes

var: Socialt stöd genom

information och undervisning.

Documents

Handledarens namn : Ingrid Andersson Grundnivå ...1203331/FULLTEXT01.pdfutifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Metod: Till litteraturstudien användes Polit