1

Handbok Bevakning

H Bev 2017

HANDBOK

2

© Försvarsmakten Bilder på omslaget:Peter Aksberg/FM Grafisk bearbetning: FSV GP Produktionsid: Produktionsformat: Word Publikationsområde: LEDUND Tryck: Print on demand

HANDBOK

3

VIDAR-handling: FM2016-11972:5

Beslut om fastställande av Handbok Bevakning 2017

Handbok Bevakning 2017 (H Bev 2017) fastställs att gälla från och med 2017-07-03. Publikationen har inget registrerat M-nummer. Följande upphävs 2017-07-03: M7745-784451 Handbok för vakttjänst inom Försvarsmakten 1997, gällande från 1997-01-01. Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia. Detta beslut är fattat av generallöjtnant Johan Svensson. I den slutliga handläggning-en har som föredragande deltagit brigadgeneral Anna Eriksson. Johan Svensson C PROD

Anna Eriksson LSC

HANDBOK

4

REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG Nr Mom Omfattning Datum föredragning

Beslut av VIDAR hand-lingsnr

0

Ursprunglig fastställelse

2017-06-19 C PROD

FM2016-11972:5

Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör. Kom ihåg!

Om du läser denna publikation i pappersform – kontrollera att du har den senaste utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på Försvarsmaktens intranät. Förslag på ändringar och kompletteringar av denna publikation sammanställs av för-band enligt mall/rutin i Handbok Försvarsmaktens publikationer och skickas till fmundsakc-undpublikationer@mil.se.

HANDBOK

5

Förord

Målgrupp för denna handbok är de som inom Försvarsmakten (FM) utbildar personal med bevakning som arbetsuppgift samt till dem som ska tjänstgöra som skyddsvakt ingående i en InsatsBereddSkyddsStyrka (IBSS) eller TransPortSkyddsStyrka (TPSS).

Handbok bevakning syftar till att ensa synsättet avseende bevakningstjänsten inom FM. Handboken syftar även till att fungera som ett stöd vid utbildning av gruppche-fer, soldater och sjömän som ska tjänstgöra som soldater på IBSS eller TpSS. Bevak-ningstjänsten för en skyddsvakt inom FM syftar i dagens läge främst till att bevaka och skydda skyddsobjekt samt hemlig eller annan sekretessbelagd information, stöld-begärlig materiel och skyddsvärd verksamhet som omfattas av skyddslagen. Handbok Bevakning är byggd på erfarenheter som är hämtade från personer med långvarig tjänst inom bevakningstjänsten. Handboken beskriver olika metoder och synsätt för att lösa bevakningstjänsten. De exempel som återges i denna handbok är tänkbara händelser som kan inträffa. Exemplen som beskrivs är generellt utformade för att ge ett stöd till utbildare på olika nivåer. Handboken beskriver även ett antal förhållningssätt; mentalt, kommunikativt och taktiskt, vilka är hämtade från polisens Handbok Nationell Bastaktik. Denna handbok gäller i tillämpliga delar i fred, kris och krig. Anvisningarna i denna handbok bör alltid följas om inte särskilda skäl föreligger att genomföra verksamheten på ett annat sätt. Innehållet i denna publikation omfattas inte av sekretess. Avgränsningar Handboken behandlar inte bevakning av FM verksamhet utanför Sveriges gränser. Vid sådan verksamhet gäller särskilda nationella och internationella regler. Handbo-ken behandlar inte heller händelser som omfattas av Handbok IKFN 2016.

En handbok är en ”handlingstyp för anvisningar med förklaringar och beskrivningar avseende en viss verksamhet eller administration och förvaltning.”

H Publ 2015, kap 4.7

HANDBOK

6

Förtydliganden För utbildning av skyddsvakter hänvisas till utbildningspaket ”Försvarsmaktens skyddsvaktsutbildning 2015”eller senare utgåva. Denna handbok utgör inte ett utbild-ningsunderlag för stridens genomförande utan hänvisar till gällande publikationer i dessa avseenden. När det i handboken talas om polisman avses även militärpolisman, under förutsätt-ning att militärpolisen har rätt att agera enligt förordningen (1980:123) med regle-mente för militärpolisen.

HANDBOK

7

Läsanvisning Innan denna handbok studeras bör Försvarsmaktens skyddsvaktsutbildning ha ge-nomförts eller som minst ska Skyddsvakt ADL utbildning ha studerats. Kapitel 1 ger en beskrivning av gällande lagar, regler, bestämmelser och anvisningar som är nödvändiga för den som ska verka inom bevakningstjänst i FM. Kapitel 2 avhandlar hur yttre faktorer påverkar det mänskliga beteendet. Kapitel 3 beskriver grunderna för genomförande av bevakningstjänst. Kapitel 4 behandlar krav, utrustning samt ger exempel på taktiskt uppträdande för IBSS. Kapitel 5 behandlar krav, utrustning samt ger exempel på taktiskt uppträdande för TPSS. I bilagorna återfinns detaljstyrningar för bevakningstjänsten. Faktatermer och begrepp återfinns i begreppslistan.

HANDBOK

8

Innehåll1.  Grundläggande regler för bevakningstjänsten ........................................................ 13 

1.1.  Allmänt ............................................................................................................13 

1.2.  Utbildning .......................................................................................................14 

1.3.  Utrustning ........................................................................................................16 

1.4.  Uppträdande ....................................................................................................18 

1.5.  Rättsligt skydd .................................................................................................19 

1.6.  Våldsanvändning .............................................................................................19 

1.6.1.  Allmänna regler .........................................................................................19 

1.6.2.  Legalitet- behovs- och proportionalitetsprinciperna ..................................20 

1.6.3.  Våld med stöd av polislagens (1984:387) bestämmelser ..........................21 

1.6.4.  Hjälpmedel vid våldsanvändning ..............................................................25 

1.7.  Bevakningsuppgift ..........................................................................................27 

1.8.  Bevakningsuppgiftens utförande .....................................................................28 

1.9.  Tillträde ...........................................................................................................28 

1.10.  Behörighetskontroll .........................................................................................29 

1.11.  Begreppet ”Invid” i skyddslagen ....................................................................32 

1.12.  Rätt att ta del av allmänna handlingar .............................................................32 

1.13.  Krav på personal och chefer allmänt ...............................................................33 

1.14.  Beskrivning och skillnader i befogenheter mellan olika personalkategorier ..33 

1.14.1.  Envarsrätt ...................................................................................................36 

1.14.2.  Vaktpost .....................................................................................................36 

1.14.3.  Skyddsvakten .............................................................................................39 

1.14.4.  Militärpolis ................................................................................................41 

1.14.5.  Slutsatser ....................................................................................................42 

2.  Mänskliga faktorer som påverkar bevakningstjänsten ........................................... 43 

2.1.  Allmänt ............................................................................................................43 

2.2.  Mänsklig förmåga ...........................................................................................43 

2.3.  UBBA-loopen .................................................................................................43 

2.4.  Människans reaktioner på hot och stress .........................................................44 

2.5.  Fysisk förmåga ................................................................................................46 

2.6.  Mentalt förhållningssätt ..................................................................................47 

2.7.  Kommunikativt förhållningssätt......................................................................49 

2.8.  5-11 metoden ...................................................................................................51 

3.  Grunder bevakningstjänst ....................................................................................... 53 

3.1.  Allmänt ............................................................................................................53 

3.2.  Postinstruktion.................................................................................................53 

HANDBOK

9

3.3.  Fast bevakning ................................................................................................54 

3.3.1.  Öppet uppträdande .....................................................................................54 

3.3.2.  Dolt uppträdande .......................................................................................54 

3.4.  Rörlig bevakning .............................................................................................55 

3.4.1.  Öppet uppträdande .....................................................................................55 

3.4.2.  Dolt uppträdande .......................................................................................57 

3.5.  Brytpunkt (BP) ................................................................................................57 

3.6.  Fordonsavlämningsplats (FAP) .......................................................................57 

3.7.  Ingripande .......................................................................................................57 

3.7.1.  Kontroll ......................................................................................................58 

3.7.2.  Taktisk risk och hotbedömning .................................................................58 

3.7.3.  Problemområde ..........................................................................................58 

3.7.4.  Riskområde ................................................................................................59 

3.7.5.  Angreppspunkt och begränsad varseblivning ............................................59 

3.7.6.  Tankeprocessen .........................................................................................60 

3.7.7.  Exempel på reflektionsschema ..................................................................60 

3.7.8.  Principiellt agerande vid ingripande mot person .......................................61 

3.8.  Undersökning av fordon ..................................................................................62 

3.8.1.  Generella framgångsfaktorer vid undersökning av fordon ........................68 

3.8.2.  Genomförande av undersökningen ............................................................71 

3.9.  Behörighetskontroll .........................................................................................73 

3.10.  Patrullering ......................................................................................................74 

3.11.  Kontroll av byggnad ........................................................................................77 

4.  Insatsberedd skyddsstyrka (IBSS) .......................................................................... 81 

4.1.  Allmänt ............................................................................................................81 

4.2.  Förmågor .........................................................................................................82 

4.3.  Utrustning ........................................................................................................82 

4.4.  Krav på personal .............................................................................................82 

4.5.  Tillfällig insatsberedd skyddsstyrka – TIBSS .................................................83 

4.6.  Exempel på flödesschema vid insats mot larmat objekt .................................84 

4.7.  Åtgärder vid larm från skyddsobjektet ............................................................85 

4.8.  Åtgärder under framryckning till BP/FAP ......................................................85 

4.9.  Brytpunkt (BP) ................................................................................................85 

4.10.  Fordonsavlämningsplats (FAP). ......................................................................85 

4.11.  Framryckning från FAP till observationsplats ................................................86 

4.12.  Säkrande av objekt .........................................................................................86 

4.13.  Kontroll av objekt ...........................................................................................87 

HANDBOK

10

4.14.  Genomsök av objekt ........................................................................................87 

4.15.  Bevakning av objekt ........................................................................................87 

4.16.  Återtransport ...................................................................................................88 

4.17.  Avrapportering ................................................................................................88 

4.18.  Återställning ....................................................................................................88 

4.19.  Sammanstöt .....................................................................................................88 

4.20.  Metodik kontroll av objekt utomhus ...............................................................89 

4.21.  Metodik genomsök av objekt inomhus ...........................................................90 

4.22.  Lokaliseringssök .............................................................................................92 

5.  Transportskyddsstyrka (TPSS) ............................................................................... 97 

5.1.  Allmänt ............................................................................................................97 

5.2.  Förmågor .........................................................................................................97 

5.3.  Utrustning ........................................................................................................98 

5.4.  Krav på personal .............................................................................................98 

5.4.1.  Transportskyddsstyrka - TPSS. .................................................................98 

5.4.2.  Tillfällig transportskyddsstyrka – TTPSS .................................................98 

5.5.  Flödesschema vid transportskydd ...................................................................99 

5.6.  Ansvarsförhållanden .....................................................................................100 

5.7.  Genomförande av transportskydd .................................................................100 

5.7.1.  Ledning ....................................................................................................100 

5.7.2.  Rapportering ............................................................................................100 

5.7.3.  Personalens uppgifter...............................................................................100 

5.7.4.  Körteknik .................................................................................................101 

5.7.5.  Åtgärder vid framkörning ........................................................................101 

5.7.6.  Åtgärder vid rast ......................................................................................101 

5.7.7.  Åtgärder vid sammanstöt .........................................................................102 

5.7.8.  Åtgärder vid ofrivilligt uppehåll ..............................................................102 

5.8.  Åtgärder vid lastning och lossning ................................................................103 

5.8.1.  Lastning. ..................................................................................................103 

5.8.2.  Lossning. ..................................................................................................103 

Begrepp ......................................................................................................................... 104 

Bilaga 1 Insatsplan ........................................................................................................ 108 

Bilaga 2 Checklista för ordergivning till TTPSS och TIBSS ....................................... 110 

Bilaga 3 Åtgärder på brottsplats ................................................................................... 111 

Bilaga 4 Säkerhetsrapport ............................................................................................. 113 

Bilaga 5 Samverkan med polis ..................................................................................... 114 

Bilaga 6 Juridisk Dokumentation ................................................................................. 116 

HANDBOK

11

Bilaga 7 Generella krav på skyddsvaktsutbildning inom FM ...................................... 124 

Bilaga 8 Utbildning av soldater och sjömän ................................................................. 125 

Bilaga 9 Exempel på utbildning av TTPSS och TIBSS ............................................... 128 

Bilaga 10 Bevakning av fartyg ..................................................................................... 129 

Bildförteckning ............................................................................................................. 139 

Källförteckning ............................................................................................................. 141 

HANDBOK

12

HANDBOK

13

1. Grundläggande regler för bevakningstjänsten

Bild 1:1 Skyddsvakten och dennes verktyg. Peter Aksberg /FM 1.1. Allmänt

Kapitlet kommer att beskriva olika metoder och synsätt för att lösa en bevaknings-uppgift och ska vara till hjälp för de som ska utbilda skyddsvakter samt för de som ska tjänstgöra som skyddsvakter. För att kunna lösa någon form av bevakningsuppgift inom FM krävs att den som utför uppgiften är rätt utbildad. I detta avseende görs skillnad mellan begreppen skydds-vakt1 och vakt2. Denna skillnad beskrivs senare i detta kapitel. FM personal har olika befogenheter att använda våld och tvång i olika situationer. Detta beror bland annat på vilken uppgift de har. Uppgiftens innebörd och med vilka befogenheter personalen kan agera ska utformas och beskrivas i en postinstruktion.

1 Enligt FFS 2010:5 2 Enligt FFS 2010:6

HANDBOK

14

Nedanstående bild är en sammanställning över det lag- och regelstöd som är kopplat till de olika kategorierna inom bevakningstjänsten. Envarsrätt Vaktpost-

tjänst Ordnings- tjänst

Skyddsvakt-tjänst

Militärpolis-tjänst

RB 24:7 2st FFS 2010:6 Disciplin-ansvariga

Skyddslag 2010:305

MPF 1980:123

RB 27:4 1 st PL 29 LDT 1994:1811 Skyddsförordning PL 1984:387

PL 29 PL 10 1, 2 och 4 punkt

FFS 2010:4

FFS 2010:523 RB 1942:740

PL 10 2 p PL 19 1st p 1 Offentligt anställda

RB 27:1

PL 19 1 st Förordning 1992:98

LOA 1994:260

BRB 24:1 FFS 2010:7

BRB 24:2

BRB 24:4 Envarsrätt Envarsrätt Envarsrätt

BRB 24:5 Vaktposttjänst Vaktposttjänst Tabell 1:1 Utvisande lag och regelstöd för olika kategorier. Tony Stålnäbb / FM 1.2. Utbildning

En förutsättning för att FM personal, när den tjänstgör för bevakning, ska kunna full-göra sina uppgifter är att personalen har genomgått en utbildning som anpassats till arbetsuppgiften. Behärskar personalen de regler som styr den aktuella verksamheten, minskar risken att göra fel. Då det ofta är fråga om att använda eget omdöme i tjäns-teutövningen utgör utbildning och övning viktiga faktorer som underlättar för perso-nalen att hantera olika situationer på ett omdömesgillt sätt. 4 § Endast den som med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov för skyddsvakter i Försvarsmakten får tjänstgöra som skyddsvakt i myndigheten. Proven ska särskilt vara inriktade på den prövades förmåga att agera i situationer då användning av tvång eller våld kan uppkomma, och i övrigt uppfylla de krav som Försvarsmaktens högkvarter (Högkvarteret) har beslutat.

FFS 2010:5

Utbildning och krav utgår från högkvarteret (HKV), med möjlighet att dela ut uppgif-ter till en organisationsenhet. I paragrafen läggs särskild vikt vid att utbildningen ska

HANDBOK

15

omfatta moment som ska ge den blivande skyddsvakten god förmåga att använda tvångsmedel och våld. Skyddsföreskrifterna gäller bara FM personal. 5 § Endast den som med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov i vakttjänst respektive ordningshållning, och som i övrigt är lämplig för uppgiften, får tjänstgöra för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Proven ska uppfylla de krav som Försvarsmaktens högkvarter (Högkvarteret) har beslutat. Första stycket tillämpas inte om ingripandet görs med stöd av 10 kap. förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal.

FFS 2010:6 Med undantaget i sista stycket ovan avses de skyldigheter som förman har att upp-rätthålla ordning.

HANDBOK

16

1.3. Utrustning

Allmänt I FFS regleras den utrustning som militär/civil personal får utrustas med samt eventu-ella avsteg. 10 § Militär personal ska under tjänstgöring enligt 1 § bära uniform. Civil personal ska under tjänstgöring enligt 1 § bära civil tjänstedräkt. Personalen får utrustas med batong, handfängsel och skjutvapen. Chefen för en organisationsenhet får bestämma att personalen även ska utrustas med andra vapen eller hund. Endast vapen, handfängsel och hundar som tillhandahålls av Försvarsmakten får användas.

FFS 2010:6

Bild 1:2 Exempel på skyddsvaktens utrustning. Anders Lindell /FM

Enligt 28 § fjärde stycket FM föreskrifter (FFS 2011:1) om militärpolisen, får mili-tärpolischefen, om särskilda skäl föreligger och efter samråd med chefen för juridiska staben, eller den han eller hon har bestämt, besluta att en militärpolisman inte ska bära uniform.

HANDBOK

17

Skyddsvaktsemblem Personal som fullgör sin bevakningsuppgift ska vara uniformerad. Detta grundkrav finns i 10 § FM föreskrifter (FFS 2010:6) om vakttjänst inom FM (VaktB). Dessutom ska skyddsvakten bära ett tecken (armbindel, emblem eller funktionsbeteckning). 8 § När en skyddsvakt som tillhör Försvarsmaktens personal fullgör sin bevaknings-uppgift ska han eller hon på uniformen eller tjänstedräkten på vänster överarm ha en armbindel, eller ett annat emblem, med texten ”SKYDDSVAKT” eller på bröstet bära en funktionsbeteckning i textil, eller i annat material, med samma text. Armbindel eller emblem får kombineras med funktionsbeteckning. Försvarsmakten har i särskild ordning beslutat hur ett emblem (armbindel) och funktionsbeteckning för skyddsvakt ska bäras till militär uniform eller tjänstedräkt

FFS 2010:5

Bild 1:3 Skyddsvaktemblem i form av armbindel. Peter Aksberg /FM Skyddsvaktbevis Skyddsförordningens 11 § ställer krav på att det klart ska framgå att personen är skyddsvakt. Endast uniformerad personal som för FMs räkning fullgör bevaknings- eller ordningstjänst, eller särskilt utmärkt personal, har det så kallade förstärkta ämbetsmannaskyddet som följer av 17 kap. 5 § brottsbalken med tillämpning av lagen (1975:688) om skydd för viss tjänsteutövning. 9 § Enligt 11 § skyddsförordningen (2010:523) ska en skyddsvakt under tjänstgö-ringen medföra bevis om godkännande.

FFS 2010:5

Hur ett skyddsvaktsbevis ska vara utformat framgår av 12 § Försvarsmaktens skydds-föreskrifter samt Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2011:2) om tjänstekort och vissa behörighetshandlingar.

HANDBOK

18

Skjutvapen Chef för en organisationsenhet i FM (chefer för förband, HKV, skolor och centrum) får besluta att en skyddsvakt inte ska ha skjutvapen. En förutsättning för att fatta ett sådant beslut, som innebär undantag från huvudregeln, är att särskilda skäl ska före-ligga. Särskilda skäl kan anses föreligga exempelvis om risken för att utomstående kan komma till skada är särskilt påtaglig. Inför ett beslut ska särskilt beaktas att skyddsvakten förlorar en möjlighet att skydda såväl sig själv som andra skyddsvakter. 10 § När en skyddsvakt som tillhör Försvarsmaktens personal fullgör sin bevak-ningsuppgift ska han eller hon vara utrustad med skjutvapen. Chefen för den organisationsenhet i Försvarsmakten under vilken skyddsvakten ly-der får, om särskilda skäl föreligger, besluta att skyddsvakten inte ska vara utrustad med skjutvapen.

FFS 2010:5

Endast utrustning som är godkänd av FM får användas i bevakningstjänst. 11 § Av 10 § fjärde stycket Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:6) om vakttjänst inom Försvarsmakten (Vakt B) framgår att en skyddsvakt som tillhör Försvarsmak-tens personal endast får använda skjutvapen, viss annan utrustning och hundar som tillhandahålls av Försvarsmakten.

FFS 2010:5

1.4. Uppträdande

Vid utbildning till, och tjänstgöring som skyddsvakt är det personliga uppträdandet av stor vikt. Personalens uppträdande ska vara fast och bestämt, präglat av omdöme, hänsyn, takt och självbehärskning.

11 § Personal enligt 1 § ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och respekt. Tillsägelser och anvisningar ska ges klart och tydligt.

FFS 2010:6

HANDBOK

19

Tips! Grundläggande bestämmelser om befogenhet för den som vid Försvarsmakten utför bevakning eller upprätthåller ordning, att bruka våld i sin tjänsteutövning, återfinns i polislagen.

1.5. Rättsligt skydd

Den som utför bevakning har i sin tjänsteutövning ett skydd utöver vad den enskilde har, se bestämmelserna i 17 kap. 1 och 2 § brottsbalken om våld eller hot mot tjäns-teman respektive förgripelse mot tjänsteman samt 4 § om våldsamt motstånd. Lagstif-taren har på detta sätt markerat att man ser mycket allvarligt på att någon försöker hindra, påverka eller hämnas på till exempel en skyddsvakt i tjänsten eller för åtgär-der han eller hon har vidtagit vid utövandet av tjänsten. 1.6. Våldsanvändning

Bild 1:4 Nedläggning av misstänkt gärningsman. Peter Aksberg /FM 1.6.1. Allmänna regler

Uppgifterna för den som utför bevakning kan bland annat innebära att kontrollera in- och utpassering, att se till att obehöriga inte tar sig in på militärt område, på skydds-objekt, i militär byggnad eller att avvärja en hotande fara. Detta kan leda till att man vägrar en obehörig person tillträde eller uppmanar denne att lämna ett område, en form av avvisning, eller ytterst frihetsberövar någon som har gjort sig skyldig till brott. Uppgifterna för den som upprätthåller ordning kan innebära att denne ytterst griper någon för brott, eller om denne är förman, omhändertar en disciplinansvarig. Uppgifterna kan och bör i regel lösas genom att man på ett bestämt men hövligt sätt ger tillsägelser eller anvisningar. Blir man inte åtlydd kan man tillgripa andra steg i våldspyramiden och/eller tillkalla närmaste chef. Den som utför bevakning eller upprätthåller ordning har i lag givits en viss befog-enhet att använda våld för att kunna lösa sina uppgifter. Man får aldrig tillgripa våld utan att ha stöd för det i en författning. Våld får endast användas i den mån andra me-del är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att ge-nomföra en tjänsteåtgärd. Om situationen medger bör man inhämta råd från närmaste chef innan man tillgriper våld. Anser man att läget kräver ett omedelbart ingripande med våld, ska man inte tveka att handla självständigt.

HANDBOK

20

1.6.2. Legalitet- behovs- och proportionalitetsprinciperna

Legalitetsprincipen Denna innebär att det alltid ska vara krav på att det finns lagstöd för tvångsåtgärder. Straffrätt bygger på legalitetsprincipen, som kan sammanfattas i två regler:

inget brott utan stöd i lag inget straff utan stöd i lag.

Vad kännetecknar ett brott? I 1 § Brottsbalken sägs att ett brott är en gärning som är beskriven och belagd med straff antingen i brottsbalken eller i någon annan lag eller författning. Av lagboken framgår vilka krav (brottsrekvisit) som måste vara uppfyllda för att ett brott ska före-ligga. För att den som utfört gärningen även ska kunna dömas för brottet krävs det alltid någon form av uppsåt (uppsåtliga brott), om det inte framgår av lagtexten att det räcker med oaktsamhet (oaktsamhetsbrott). Allmänt kan man säga att den som hand-lar med uppsåt vet vad han eller hon gör och vad detta får för konsekvenser, medan den som är oaktsam tar vissa risker som han eller hon inte borde ta. Principen slås fast i Regeringsformen ”den offentliga makten utövas under lagarna”. Utan stöd i lag saknas all grund för tvångsutövning. Vid ingripanden med tvångsme-del måste den enskilde skyddsvakten alltid följa de skrivna rättsregler som enligt grundlagen ger lagstöd för ett tvångsingripande. Behovsprincipen Behovsprincipen innebär att våld endast får användas när det behövs för att genom-föra en tjänsteåtgärd. Att vid ett ingripande använda våld på ett sätt som framstår som överdrivet är inte tillåtet. Behovsprincipen innebär också att en pågående våldsan-vändning ska upphöra så snart det avsedda resultatet har uppnåtts. Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen innebär att det måste föreligga en rimlig proportion mellan medel och mål. I de fall då våld får användas måste man under hela händelseförloppet se till att aldrig använda mer våld än vad som är rimligt i förhållande till vad som kan uppnås med våldet. Detta innebär att om våld tillgrips ska alltid den lindrigaste for-men som kan leda till det avsedda resultatet användas. Där det är tillräckligt att föra eller fösa undan en person, är det till exempel otillåtet att använda smärtsamma grepp eller att utdela slag.

HANDBOK

21

1.6.3. Våld med stöd av polislagens (1984:387) bestämmelser

Befogenheten att använda våld gäller en vaktpost eller annan personal som vid FM tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Denna personal likställs med polisman i flera avseenden när det gäller rätten att an-vända våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Personal i FM som tjänstgör för be-vakning kan vara såväl militär som civil. Personal som inom myndigheten upprätthål-ler ordning är dock endast militär.

Det som föreskrivs i 10 § första stycket 1, 2 och 4 gäller även sådan vaktpost eller annan som vid Försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Bestämmelsen i 10 § första stycket 2 gäller dessutom den som annars med laga stöd ska verkställa ett frihetsberövande och bestämmelsen i samma paragraf första stycket 4 den som i myndighetsutövning har befogenhet att verkställa någon sådan åtgärd som där anges. Vid ingripande med stöd av 10 § första stycket 4 tillämpas också andra stycket samma paragraf. När den som avses i första stycket med laga stöd berövar någon friheten eller avläg-snar någon, tillämpas också 19 § 1.

29 § första och andra styckena i relevanta delar, Polislagen (2014:588)

HANDBOK

22

Nedanstående paragraf ger endast stöd för själva våldsanvändningen. En förutsättning för att få använda våld enligt denna paragraf är att man genom en annan bestämmelse har givits befogenhet att ingripa på något sätt, till exempel genom att göra ett frihets-berövande. Paragrafen tar utgångspunkt i behovs- och proportionalitetsprincipen. 10 § berör både våld mot person och egendom. Den har naturligtvis sin största bety-delse när det gäller våld mot person. En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till om-ständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om 1. han möts med våld eller hot om våld, 2. någon som ska häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten för-söker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han ska verkställa ett sådant frihetsberövande, 4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst om-råde eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesikt-ning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egen-dom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken, I fall som avses i första stycket 4 ... får våld mot person brukas endast om polisman-nen eller den som han biträder möts av motstånd. Om rätt att i vissa fall bruka våld finns i övrigt föreskrifter i 24 kap. brottsbalken.

10§ i relevanta delar. Polislagen (2014:588)

Personellt våld Som personellt våld avses varje omedelbar inverkan på en person genom kroppsligt våld eller genom hjälpmedel. Det personella våldet innefattar inte bara sådana hand-lingar som är straffbara som misshandel enligt brottsbalken. Även den som rycker i, knuffar eller håller fast någon utövar våld. I vissa fall är det ofrånkomligt att använda särskilda hjälpmedel i situationer då per-sonellt våld tillgrips. Till de mest kraftfullaste av sådana hjälpmedel hör skjutvapen, se närmare under 1.6.4. hjälpmedel vid våldsanvändning. För att det ska vara fråga om våld mot egendom krävs i princip en åtgärd som är äg-nad att åstadkomma åverkan eller som annars genomförs på ett våldsamt sätt, till ex-empel att slå sönder en fönsterruta. Varje fysisk befattning med föremål eller lösa saker omfattas således inte. När man ska ta ställning till vad som är tillåtet, enligt behovs- och proportionalitets-principerna, måste man beakta att våld mot person i regel alltid är allvarligare än våld mot egendom.

HANDBOK

23

I 10 § polislagen beskrivs ett antal fall då man får använda våld under förutsättning att andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvar-ligt. Detta innebär att det i varje särskilt fall ska vara rimliga proportioner mellan me-del och mål. Försvarlighetsbedömningen kan utfalla olika beroende på vem som verk-ställer ett ingripande. Högre krav ställs på ett erfaret befäl än på en oerfaren rekryt, soldat eller sjöman. Enligt 10 § punkt 1 polislagen får den militära personalen som tjänstgör för bevak-ning eller för att upprätthålla ordning, använda våld för att genomföra en tjänsteåt-gärd, om denna personal utsätts för våld eller hot om våld. Det är exempelvis tillåtet för militär personal med bevakningsuppgifter att hindra obehöriga från att ta sig in i ett fordon som ägs eller används av FM. Möts personalen i en sådan situation, med våld eller hot om våld kan bestämmelserna i denna punkt tillämpas. Att göra passivt motstånd, till exempel att inte flytta sig, räknas inte som våld. Frihetsberövande I 10 § punkt 2 polislagen regleras våldsanvändning vid laga frihetsberövande. Den militära personalen som tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Detta gäller till exempel om någon som med laga stöd ska berövas friheten försöker undkomma, eller om personalen möts av motstånd, när man ska verkställa åtgärden. Med begreppet undkomma menas vanligtvis att den som ska frihetsberövas flyr. Att låsa in sig kan också vara ett sätt att försöka undkomma. Med motstånd avses inte bara motstånd med våld utan också så kallat passivt mot-stånd. Det kan vara då någon som ska gripas spjärnar emot eller bara genom sin orör-lighet och kroppstyngd omöjliggör eller försvårar för personalen att verkställa gripan-det. Befogenheten att använda våld gäller inte bara när motståndet bjuds av den som ska berövas friheten, utan gäller också mot en tredje person som hindrar detta. Brukande av våld I 10 § punkt 4 polislagen behandlas befogenheten att bruka våld vid vissa tvångsåt-gärder såsom vid:

avvisande eller avlägsnande verkställade eller biträdande vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller an-

nan liknande åtgärd beslag eller annat omhändertagande av egendom sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken.

I de fall som anges i denna punkt får, enligt 10 § andra stycket polislagen, våld mot person brukas endast om den som ska utföra åtgärden möts av motstånd. Personal i FM har, med undantag för militärpolisen, ingen befogenhet att utföra hus-rannsakan enligt rättegångsbalken och inte heller befogenhet att besluta om kroppsbe-siktning.

HANDBOK

24

I 10 § punkt 3 polislagen föreskrivs om befogenhet att bruka våld för att avvärja en fara för bland annat värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön. Denna befogenhet gäller inte för personal i FM, med undantag för militärpolis. Hänvisningen i 29 § polislagen till 10 § samma lag omfattar, när det gäller militär personal, inte punkten 3 i 10 § polislagen. Angående rätt att skydda egendom i nödvärnssituationer, se under våldsanvändning och ansvarsfrihet enligt brottsbalken. När personal enligt 10 § polislagen har rätt att bruka våld, det vill säga begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper denna personal samma rätt enligt 24 kap.5 § brottsbalken. Enligt 24 kap. 6 § brottsbalken ska den som, i fall där 10 § polislagen är tillämplig, har gjort mer än vad som är medgivet ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att denna svårligen kunde besinna sig. Om gärningen vid en sådan pröv-ning bedöms som brottslig, kan den handlande dömas till lindrigare straff än vad som annars är föreskrivet, 29 kap. 3 § brottsbalken. Observera! I första hand bör rättelse försöka åstadkommas genom upplysningar, uppmaningar eller tillsägelser.

Tillgrip våld först då uppgiften inte kan lösas på annat sätt.

Använd alltid den lindrigaste form av våld som kan leda till avsett resultat.

Använd inte mer våld än förhållandena kräver.

Bruka inte våld längre än nödvändigt.

Om någon skadas, se skyndsamt till att den skadade får vård.

HANDBOK

25

1.6.4. Hjälpmedel vid våldsanvändning

Bild 1:5 FM batong och handfängsel. Peter Aksberg /FM Allmänt I vissa fall är det ofrånkomligt att använda särskilda hjälpmedel i situationer då våld måste tillgripas som en yttersta utväg för att utföra en tjänsteuppgift, för vilken våldsanvändning är tillåten, eller för att freda sig mot ett angrepp. Vid val av olika former av våld ska man alltid välja den lindrigaste formen för att nå det önskade resultatet. Det innebär till exempel att användning av batong, som kan betraktas som ett kraftigare våldsmedel än kroppsligt våld, normalt inte får användas om en fara, ett angrepp eller vad det kan vara fråga om kan avvärjas med egna kroppskrafter. Användning av fängsel och hund betraktas också som en form av våld. Beträffande samtliga hjälpmedel utom fängsel (se nedan) gäller att de får tillgripas endast under de förutsättningar som anges i 10 § polislagen eller enligt ansvarsfrihetsgrunderna i 24 kap. brottsbalken. I varje enskilt fall måste man göra en bedömning av nödvändigheten och för-svarligheten i att använda hjälpmedlet i fråga. Hjälpmedlen får inte användas under längre tid än vad som är absolut nödvändigt. Ett hjälpmedel som en vakt utrustas med ska alltid vara godkänt av FM. Det gäller oberoende om det är fråga om ett skjutvapen, batong eller handfängsel. Det är av samma anledning inte tillåtet att använda en hund som inte tillhör myndigheten. I en situation då våld måste tillgripas och ett behov av hjälpmedel finns kan det även i trängande fall vara tillåtet att använda något som tillhygge, exempelvis en planka eller en spade. Man måste dock alltid försöka överblicka vilka skador det aktuella tillhygget kan orsaka angriparen och ställa detta i relation till nödvändigheten av åt-gärden. Batong Batong bör användas först när angreppet eller faran inte kan avvärjas med egna kroppskrafter eller tjänsteåtgärden inte kan genomföras med lindrigare medel. Detta bör dock inte uppfattas så att användning av batong är utesluten i alla situationer då användning av kroppskrafter skulle vara möjlig.

HANDBOK

26

Användning av batong kan i vissa situationer minska risken för skador på en person jämfört med vad kroppskrafter skulle kunna medföra. Batongen kan användas för att hålla någon på avstånd med en ringa kraft. Fängsel Fängsel är ett samlingsbegrepp för olika anordningar som kan användas för att hindra eller begränsa en persons rörelser. Oftast är det fråga om anordningar som är tillver-kade för att användas som fängsel, exempelvis handbojor, men även remmar tejp, rep och liknande kan användas. Används fängsel bör handbojor användas. Handbojor är tillverkade för att, rätt an-vända, inte tillfoga den fängselbelagda skada. Med tillfälliga fängsel är risken för skador större. Den som har belagt någon med fängsel eller annars är ansvarig för per-sonen ska också se till att personen inte skadas till följd av fängselbeläggningen. Särskild vikt bör ägnas att iaktta att blodcirkulationen i kroppsdelar som påverkas av fängslet inte hämmas eller att fängslet inte skadar huden. Den fängselbelagda får där-för inte lämnas utan tillsyn annat än högst tillfälligt. Ett fängsel får inte användas så att den fängselbelagda låses fast i ett fordon eller på en plats där denne kan utsättas för särskilda obehag eller kan komma att skadas. Bajonett Bajonett förekommer numera i princip endast vid högvakttjänst. Användning av ba-jonett som stickvapen är förenat med stora risker för allvarliga personskador. Denna typ av våldsanvändning bör utövas med stor restriktivitet. Hund Användning av hund för att genomföra en tjänsteåtgärd är i regel en form av våldsan-vändning i de fall som hunden sätts in mot en människa. Hunden används då som ett hjälpmedel eller ett redskap i denna våldsanvändning på ett likartat sätt som till ex-empel ett skjutvapen. Det är av vikt att hunden är så tränad att den har förmåga att avbryta ett angrepp mot en person när rätten till våldsanvändning upphör eller att hundföraren kan påverka hunden vid ingripandet. Skjutvapen Skjutvapen är det mest kraftfulla hjälpmedlet och ska därför användas med utomor-dentlig restriktivitet. För att säkerställa detta har regeringen meddelat särskilda före-skrifter – förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom FM. 1 § Dessa föreskrifter gäller Försvarsmaktens personal när den tjänstgör för bevak-ning och för myndighetens militära personal när den tjänstgör för att upprätthålla ordning.

FFS 2010:7

HANDBOK

27

Ett skjutvapen kan även användas som tillhygge, utan att skott avlossas. Ska ett skjut-vapen användas på detta sätt ska den som använder vapnet ha fått särskild utbildning i användningen. I dessa fall ska risken för vådaskott särskilt beaktas. Ovanstående författningar gäller inte när den militära personalen använder våld i väpnade konflikter där krigets lagar gäller, vid internationell tjänst där det finns sär-skilda regler om våldsanvändning eller vid ingripanden med stöd av förordningen (1982:756) om FMs ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, med mera (IKFN-förordningen). 12 § Personal enligt 1 § som uppträder i grupp eller avdelning under direkt ledning av en förman eller arbetsledare får använda skjutvapen endast på order av förman-nen eller arbetsledaren. Vapnet får dock användas utan föregående order om situat-ionen är sådan att en order inte hinner inväntas.

FFS 2010:7

Användande av skjutvapen är den yttersta utvägen för att lösa en tjänsteuppgift. Skjutvapen får därför brukas om andra medel är otillräckliga. FM personal som tjänstgör för bevakning eller militär personal som tjänstgör för att upprätthålla ordning och som har utrustats med ett skjutvapen ska ha utbildats både teoretiskt och praktiskt på den vapentyp som han eller hon utrustas med. Ingen får utrustas med ett skjutvapen utan att först ha blivit godkänd på båda dessa prov i fråga om handhavande av aktuell typ av vapen. Vid byte av vapentyp ska utbildning på den nya vapentypen genomföras. 1.7. Bevakningsuppgift

FM ska kunna bedriva sin verksamhet runt om i landet, dygnet runt. Det ställer stora krav på att säkerställa att ingen oavsiktligt kommer till skada, och att ingen materiel eller information hamnar i orätta händer. Därför bevakar och skyddar FM, med vissa undantag, sin egen verksamhet dygnet runt över hela landet. Det är en uppgift som ska kunna utföras i fred, under beredskapshöjningar, i krig eller krigsliknande till-stånd. Oavsett om du är soldat, sjöman eller chef på olika nivåer ska du kunna med-verka och veta vilka krav som ställs på dig. Uppgifterna framgår av det dokument som utges för bevakningen, förbandets bevak-ningsinstruktion. I instruktionen bör anges om bevakningsuppgiften kan kombineras med uppgift att upprätthålla ordningen inom bevakningsobjektet eller i dess närhet. Om så är fallet ska personalen inneha militärpoliskompetens eller förmans befogen-het. Det är endast den militära personalen inom myndigheten som kan fullgöra uppgiften upprätthållande av ordning, jämför 1 § FM föreskrifter (2010:7) om användande av skjutvapen vid vakttjänst med mera inom FM. Med bevakningsobjekt avses huvud-

HANDBOK

28

sakligen anläggningar, byggnader, områden, fartyg, luftfartyg och transporter med ett skyddsvärde som militär personal är satt att bevaka.

Bild 1:6 Exempel inpasseringskontroll vid nor-mal hotbild. Anders Lindell /FM

Bild 1:7 Exempel på inpasseringskontroll vid högre hotbild. Anders Lindell /FM

1.8. Bevakningsuppgiftens utförande

Bevakningen kan utföras från en plats (bevakningsställe eller postställe), längs en väg eller inom ett område. Bevakningsstället, vägen eller området bör inte lämnas annat än för att avvärja trängande fara för liv. Bevakningsuppgiften kan lösas rörligt, fast, dolt eller öppet. Genom att använda ett uppträdande som är oregelbundet försvårar vi att brottsliga gärningar utförs mot FM. En skyddsvakt eller vakt bör inte utföra be-vakningsuppgiften ensam. 1.9. Tillträde

Behörighet Den som ska ha tillträde till ett skyddsobjekt ska vara behörig. Av första stycket i paragrafen framgår att det är nödvändigt för skyddsvakten att bedöma om den som vill komma in till ett skyddsobjekt är behörig. 14 § Skyddsvakten får medge en person tillträde till ett skyddsobjekt med tillträdes-förbud och som avses i 1 § första stycket 2 endast om personens identitet har klar-lagts eller om det på grund av andra omständigheter står klart att personen är be-hörig.

FFS 2010:5

Tillträde till ett bevakningsobjekt får medges endast den som är behörig. Det ska framgå av bevakningsinstruktionen vad som krävs för att en person ska anses vara behörig. 15 § Personal som tjänstgör för bevakning får medge en person tillträde till ett be-vaknings- objekt endast om personens behörighet har klarlagts.

FFS 2010:6

Tvåan Ettan 

HANDBOK

29

Säkerhetsplan och bevakningsinstruktion Skyldigheten att upprätta en plan för bevakning ska vila på den organisationsenhet till vilken skyddsobjektet hör. Det behöver inte vara bevakningspersonal ur ansvarig or-ganisationsenhet som utför bevakningen. Personal från annan organisationsenhet kan utföra bevakningen efter att chefen för den organisationsenhet som ansvarar för ob-jektet har utsett dessa att bevaka objektet. 13 § För varje sådant skyddsobjekt som avses i 1 § första stycket 2 ska det finnas en plan för bevakningen. I planen ska särskilt anges vilka kriterier som ska ligga till grund för att medge någon person tillträde till skyddsobjektet. Planen får införas i en bevakningsinstruktion enligt 16 § Försvarsmaktens föreskrif-ter (2010:6) om vakttjänst inom Försvarsmakten (Vakt B). Inom Försvarsmakten ska chefen för den organisationsenhet till vilket skyddsobjek-tet hör svara för att en sådan plan beslutas.

FFS 2010:5

16 § Chef för organisationsenhet ska besluta hur bevakning ska utföras inom det egna verksamhetsområdet. Beslutet ska dokumenteras i en bevakningsinstruktion.

FFS 2010:6

För att kunna hindra att någon får tillträde till ett objekt (område) krävs stöd i lag. Sådant stöd finns i fråga om skyddsobjekt i skyddslagen (2010:305). I fråga om vissa andra objekt än skyddsobjekt finns ett sådant stöd i bestämmelserna om olaga intrång i 4 kapitlet 6 § andra stycket i brottsbalken. Det gäller till exempel byggnader eller fartyg som ägs eller används av FM. Det kan också gälla en förläggningsplats, även om den är belägen på någon annans mark. Men rätten är i ett sådant fall begränsad till själva förläggningsplatsen och gäller inte något område utanför denna. Det är också tillåtet att hindra obehöriga från att ta sig in i ett fordon som ägs eller används av FM. I det fallet kan bevakningsuppgiften utföras av en vakt enligt Vakt B, (FFS 2010:6). 1.10. Behörighetskontroll

För att man lättare ska kunna utföra behörighetskontroll kan bevakningsstället vara försett med bom, grind eller någon annan typ av hinder. Detta anordnas utifrån typ av bevakningsobjekt och behov av skydd. Bommar, grindar eller andra avspärrningsanordningar får förekomma endast om man har rätt att begränsa tillträdet genom att hindra genomfart in i eller genom ett område.

HANDBOK

30

Bild 1:8 Kontroll av legitimationshandling. Anders Lindell /FM

En behörighetskontroll har två syften: att fastställa en persons identitet

att avgöra om personen är behö-rig att vistas inom bevakningsob-jektet eller skyddsobjektet.

En persons identitet kan fastställas genom personkännedom eller med stöd av legiti-mationshandlingar. Uniform eller tjänstefordon (militärt eller annat) berättigar inte med automatik till fri passage. Inte heller högre tjänstegrad medför automatiskt rätt att få tillträde till exempelvis en anläggning eller ett område. Skyddsvakten/vakten har alltid beslutsrätt i frågor rörande bevakningsuppgiften i en-lighet med bevakningsinstruktionen.

10 § Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet 1. uppge namn, födelsetid och hemvist, 2. underkasta sig kroppsvisitation som inte avser undersökning av brev eller annan enskild handling, samt 3. finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg som har medförts till platsen.

Skyddslagen (2010:305)

10 § skyddslagen reglerar de skyldigheter som gäller för enskilda personer som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt. Be-stämmelserna gäller också den som uppehåller sig inom skyddsobjektet.

HANDBOK

31

Tillträde En person som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att uppge namn, födelsetid och hemvist. Någon skyldighet att kunna uppvisa legitimation finns däremot inte. Avsaknad av legitimation kan dock innebära att det inte går att klarlägga personens identitet och behörighet om personen vill ha tillträde till skyddsobjektet. Personen i fråga är vidare skyldig att underkasta sig kroppsvisitation och finna sig i undersökning av fordon som medförts till platsen. Detta ska skyddsvakten se som ett verktyg i sin tjänst för att kunna fullgöra sin bevakningsuppgift. Om det inte finns ett syfte kopplat till uppgiften i bevakningsinstruktionen är det inte ändamålsenligt att rutinmässigt visitera/undersöka personer och fordon invid skydds-objektet bara för att man har den befogenheten som skyddsvakt. Skyddsvakten kan heller inte med automatik avvisa en person invid skyddsobjektet för att denne uppehåller sig där. Detta måste föranledas av något av kriterierna i skyddslagens 12 §. 12 § Den som bevakar ett skyddsobjekt får om det behövs för att bevakningsuppgif-ten ska kunna fullgöras avvisa, avlägsna eller, om en sådan åtgärd inte är tillräck-lig, tillfälligt omhänderta en person inom eller invid skyddsobjektet, om personen 1. överträder något förbud som gäller på grund av beslut enligt denna lag, 2. vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid eller hemvist eller läm-nar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig 3. vägrar att underkasta sig kroppsvisitation, eller 4. vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg.

Skyddslagen (2010:305)

12 § skyddslagen reglerar vilka olika villkor som måste vara uppfyllda för att ett in-gripande ska kunna ske. Dessutom ska skyddsvakten bedöma att en sådan åtgärd är nödvändig för att skyddsvakten ska kunna fullgöra sin bevakningsuppgift. Oavsett vilken av åtgärderna avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta som vidtas, krävs att åtgärden i fråga utgör en förutsättning för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras i den situation det är fråga om. Alla bedömningar och åtgärder sker med beaktande av proportionalitetsprincipen, det vill säga vilken åtgärd som står i proportion till det beteende den person som åtgärden avses riktas mot uppvisar. Beroende på den hotbild som gäller för tillfället och med hänsyn till den situation som i övrigt råder kan behörighetskontrollen utföras på olika sätt. Det måste framgå av bevaknings- instruktionen vad som gäller.

HANDBOK

32

Om förhållandena påkallar det, utförs en behörighetskontroll på följande sätt:

Vakten ber personen att lägga ner de handlingar som ska kontrolleras på en särskild anvisad plats och uppmanar personen därefter att ställa sig på betryg-gande avstånd.

Sedan går vakten fram och granskar handlingarna.

Bevakningen ska fortsätta under kontrollen. Om personen färdas i bil är det nödvändigt att i god tid ge ett tydligt och bestämt stopptecken och eller med en skylt ge anvisningar om vilka åtgärder personen ska göra, varefter behörighetskontrollen utförs på lämpligt sätt, anpassat till situationen och det läge som råder, exempelvis genom att bilförare och passagerare ombeds att stiga ur bilen. 1.11. Begreppet ”Invid” i skyddslagen

Vad som avses med ”invid ett skyddsobjekt” finns inte närmare angivet. Det är inte heller lämpligt att till exempel i meter ange ett bestämt avstånd från skyddsobjektet som en yttersta gräns för vad ”invid” kan innefatta. Invid är att vara nära, tätt intill något. Orden ”vid” och ”invid” jämställs ofta. ”Invid” är i alla händelser i fråga om avstånd avsevärt mycket närmare ett skyddsobjekt än vad ”i dess närhet” är. En skyddsvakt bör, kopplat till bevakningsuppgiften, bilda sig en uppfattning om vad som, vid det aktuella skyddsobjektet, kan vara invid. Den som befinner sig 10-15 me-ter från ett skyddsobjekts yttre gräns får i regel anses vara ”invid”. Tips! Skyddsvakten kan ställa sig frågorna: Vad har jag för laga befogenhet att ingripa? Vad behöver jag göra för att kunna fullgöra bevakningsuppgiften?

1.12. Rätt att ta del av allmänna handlingar

En person som vill ta del av allmänna handlingar får inte tillfrågas om sin identitet. Enligt 5 § andra stycket säkerhetsskyddslagen (1996:627) ska en myndighet utforma säkerhetsskyddet med beaktande av allmänhetens rätt att ta del av allmänna handling-ar. En person som vill ta del av en allmän handling vid ett bevakningsobjekt, som kan vara ett skyddsobjekt, får inte tillfrågas om sin identitet. Utländska medborgare har samma rätt som svenska medborgare att ta del av allmänna handlingar. Det är därför lämpligt att i till exempel en bevakningsinstruktion eller arbetsordning föreskriva rutiner för allmänhetens besök. En särskild lokal kan behöva iordning-

HANDBOK

33

ställas för detta ändamål. Ibland kan det räcka att man ser till att någon åtföljer den som vill ta del av handlingen. Om det behövs hindrar inget att personen övervakas under tiden han eller hon befin-ner sig i myndighetens lokaler eller områden. Det råder dock ingen allmän rättighet att få komma in på ett skyddsobjekt för det angivna ändamålet. Kan den ansvariga organisationsenheten ordna så att allmänheten ges möjlighet att ta del av allmänna handlingar på en plats utanför objektet, exempelvis i en fristående byggnad, får den som vill ta del av handlingen hålla tillgodo med det. 1.13. Krav på personal och chefer allmänt

X – ska ha O – kan ha 

C IBSS  Personal IBSS 

C TIBSS  Personal TIBSS 

C TPSS  Personal i TPSS 

C TTPSS  Personal TTPSS 

C för bevak-ningsupp-gift 

Personal för bevak-ningsupp-gift 

Utbildad Vakt  X  X  X X X X X  X  X X

Godkänd Skyddsvakt  X  X  X X X X X  X  X X

Förordnad militärpolis  O  O  O O O O O  O  O O

Central kurs C IBSS 3v  X       

Lokal kurs IBSS  X  X     

TIBSS utbildning      X X    

Lokal kurs TPSS  O    X X    

TTPSS utbildning      X  X 

HALVAR beslutsträning  O  O  O O O O O  O  O O

Nödvärnsträning  O  O  O O O O O  O  O O

Samverkan POLIS  X    O O O    O

Säkerhetrapportering  O  O  O O O O O  O  O O

RAKEL  X  X  X X X X X  X  O

Kryptomobiltelefon  X  O  O O X O O  O 

Kryptotelefon  O    O O O   

Kryptofax  O    O O O   

Personsäkerhetslarm  X  X  X X X X X  X  X X

Tabell 1:2 Utbildningskrav. Tony Stålnäbb /FM 1.14. Beskrivning och skillnader i befogenheter mellan olika personal-

kategorier

Både skyddsvakter och militärpoliser måste ha lagstöd för att kunna vidta åtgärder som begränsar allmänhetens grundläggande fri- och rättigheter. Båda personalkatego-rierna har även befogenhet att använda våld för att vidta tjänsteåtgärder som omfattar tvång. De rättsprinciper som är styrande är legalitetsprincipen, behovsprincipen, proportion-alitetsprincipen, objektivitetsprincipen samt ändamålsprincipen. Dessa betyder att tjänstemannen ska ha stöd i lagen för sin tjänsteåtgärd, att åtgärden är nödvändig, att åtgärden är försvarlig, behandla alla lika inför lagen och väga åtgär-den mot det syfte som lagen föreskriver.

HANDBOK

34

Skyddsvakten är i sin tjänsteutövning avgränsad till tjänsteåtgärder som är förenliga med skyddslagen och vissa föreskrifter i polislagen. När skyddsvakten bevakar skyddsobjekt har han eller hon ett antal befogenheter som möjliggör tjänsteutövning-en. För att fullgöra sin bevakningsuppgift kan skyddsvakten kontrollera en persons iden-titet och behörighet om denne befinner sig inom eller vill bereda sig tillträde till skyddsobjektet, kroppsvisitera en person inom eller invid ett skyddsobjekt, ta föremål i beslag samt avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta eller gripa en person. Ett beslut om att använda dessa tjänsteåtgärder ställer höga krav på skyddsvaktens kunskaper, färdigheter och omdöme. Utöver ovanstående har militärpolisen i sin tjänsteutövning samtliga befogenheter som en civil polis har. Ovanstående förtydligas nedan med ett antal utdrag ur de lagar och andra författ-ningar som ger stöd för militärpolisens och skyddsvaktens befogenheter. I samman-hanget ges även en jämförelse med befogenheter som tillkommer envar och den som är vakt, utan att vara skyddsvakt. Vid de tillfällen när bevakning ska ske vid objekt som inte är skyddsobjekt, kan för-bandschefen utse en vaktpost, som med laga stöd och lokal bevakningsinstruktion löser uppgiften. Lag- och regelstöd

Envar (alla) får:

envarsgripa under vissa förutsättningar använda våld för att verkställa gripandet skyddsvisitera i samband med gripandet för att leta vapen och farliga föremål ta beslag använda nödvärn använda laga befogenhet agera vid nöd kan hävda hjälpares rätt.

 

Vaktpost:

ska bära uniform får utrustas enligt förbandschefs bestämmande ska inge förtroende och respekt ska medge tillträde endast om behörighet klarlagts ska ha en bevakningsinstruktion får använda försvarligt våld för att genomföra en tjänsteåtgärd om han möts

med våld eller hot om våld får använda skjutvapen i nödvärn och för att genomföra en tjänsteåtgärd om

det är oundgängligen nödvändigt har dessutom rättigheter enligt envarsrätt.

HANDBOK

35

Ordningstjänst

För ordningshållning av disciplinansvariga gäller:

Förman avvisar, avlägsnar och omhändertar den som inte kan ta hand om sig själv eller utgör en fara för disciplinen.

Förman tar om hand alkohol eller droger samt eventuella tillbehör som an-vänds.

Förman får inom område som disponeras av FM kroppsvisitera en disciplin-ansvarig och undersöka dennes skåp, väskor och annan egendom för att leta efter föremål som den disciplin ansvarige inte får ha.

För ordningshållning av offentligt anställda gäller endast att händelsen anmäls

till chef.

För den som ingriper, gäller i bägge fallen rättigheter enligt:

envarsrätt vaktpost.

Skyddsvakt:

Ska ha en bevakningsinstruktion. Upprätthåller aktuella förbud på skyddsobjektet. Ska medge tillträde endast om behörighet klarlagts. Kroppsvisiterar den som vill ha tillträde och undersöker fordon mm för att

leta efter beslag om det behövs för bevakningsuppgiften. Avvisar, avlägsnar eller tillfälligt omhändertar en person om det behövs för

att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras inom eller invid skyddsobjektet om denne: - överträder något förbud eller - vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid och hemvist eller - lämnar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig eller - vägrar att underkasta sig kroppsvisitation eller - vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg.

Har inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenhet som en polis-man att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terro-ristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott samt att ta i beslag föremål som personen för med sig.

Detta gäller också om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet. Har dessutom rättigheter enligt envarsrätt. Har dessutom rättigheter enligt vaktpost.

 

Militärpolis:

Är polisman inom FM då han eller hon fullgör uppgifter enligt militärpolis-förordningen.

Är förman. Har till viss del samma regelverk och befogenheter som civil polis, ”inom

FM”.

HANDBOK

36

1.14.1. Envarsrätt

Ett ”envarsgripande” får utföras mot den som begått ett fängelsebrott och anträffas på bar gärning eller flyende fot samt mot den som är efterlyst för brott. 24 kap. 7 § andra stycket Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

RB 1942:740

1.14.2. Vaktpost

En vaktpost är någon ur FM personal som bevakar eller upprätthåller ordning men som inte kan stödja sig på skyddslagen. 1 § Dessa föreskrifter gäller Försvarsmaktens personal när den tjänstgör för bevak-ning och för myndighetens militära personal när den tjänstgör för att upprätthålla ordning.

FFS 2010:6

Nedanstående paragraf syftar till att avgränsa föreskrifternas tillämpningsområde. Föreskrifterna gäller inte om FM har engagerat skyddsvakter från ett bevakningsföre-tag för skyddet av ett av FM skyddsobjekt. 2 § Föreskrifter om användande av skjutvapen vid bevakning eller ordningstjänst finns i förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten och i Försvarsmaktens föreskrifter (2010:7) om användande av skjutvapen vid vakttjänst m.m. inom Försvarsmakten.

FFS 2010:6

HANDBOK

37

Begreppet ”i övrigt är lämplig” ska väga tungt när man utser personal för bevaknings-tjänst. Teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter måste kombineras med en hög grad av lämplighet. 5 § Endast den som med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov i vakttjänst respektive ordningshållning, och som i övrigt är lämplig för uppgiften, får tjänstgöra för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Proven ska uppfylla de krav som Försvarsmaktens högkvarter (Högkvarteret) har beslutat. Första stycket tillämpas inte om ingripandet görs med stöd av 10 kap. förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal.

FFS 2010:6

Paragrafen syftar till att understryka vikten av fortbildning för den som har till uppgift att i vissa situationer utöva tvång och även våld mot personer. 6 § Den som fullgör bevakningsuppgifter eller har till särskild uppgift att upprätt-hålla ordningen i Försvarsmakten ska genomgå teoretisk och praktisk fortbildning i bevakningstjänst respektive ordningstjänst.

FFS 2010:6

Paragrafen nedan klargör att den som har genomgått utbildning till skyddsvakt, har tillgodogjort sig sådana kunskaper att han eller hon även kan användas för annan vakttjänst, som innebär att skyddslagen (2010:305) inte tillämpas. Det är av vikt att skyddsvaktsutbildningen också klarlägger att den vakt som inte är skyddsvakt endast har begränsade befogenheter att ingripa. 7 § Den som har genomgått utbildning och har avlagt prov för skyddsvakt enligt 4 § Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5) eller fortbildning enligt 5 § samma författning ska anses ha uppfyllt kraven för den som fullgör bevakningsupp-gifter enligt 5 § respektive 6 §.

FFS 2010:6

HANDBOK

38

Nedanstående paragraf innehåller bland annat den viktiga begränsningen att endast vapen och andra i paragrafen nämnda hjälpmedel som är godkända av FM får använ-das i bevakningstjänsten. Med vapen avses såväl skjutvapen som eventuellt andra vapen, såsom bland annat batong och bajonett. 10 § Militär personal ska under tjänstgöring enligt 1 § bära uniform. Civil personal ska under tjänstgöring enligt 1 § bära civil tjänstedräkt. Personalen får utrustas med batong, handfängsel och skjutvapen. Chefen för en or-ganisationsenhet får bestämma att personalen även ska utrustas med andra vapen eller hund. Endast vapen, handfängsel och hundar som tillhandahålls av Försvarsmakten får användas.

FFS 2010:6

HANDBOK

39

1.14.3. Skyddsvakten

Bild 1:9 Skyddsvakten. Peter Aksberg /FM I många fall finns ett rättsligt skydd, grundskydd, mot att obehöriga tar sig in på ett område eller i en byggnad. Bestämmelser finns bland annat i brottsbalkens bestäm-melser om olaga intrång (4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken). 1§ Denna lag innehåller bestämmelser om vissa åtgärder till förstärkt skydd för byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt mot: 1 sabotage. 2 terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. 3 spioneri samt röjande i andra fall av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret

och 4 grovt rån

Skyddslagen (2010:305)

Nedanstående bestämmelse kan exempelvis tillämpas för att bereda allmänheten skydd mot skadeverkningar vid militära övningar på övningsplatser eller när oexplo-derad ammunition (OXA) finns på en plats. 2 § Lagen innehåller också bestämmelser om skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet.

Skyddslagen (2010:305)

HANDBOK

40

Personal i FM bevakar bara myndighetens egna skyddsobjekt, statschefens residens (högvaktstjänst) och skyddsobjekt som har beslutats för att bereda skydd åt en främ-mande stats militära styrka. 9 § För bevakning av skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan sär-skilt utsedd personal anlitas. Den som bevakar skyddsobjekt och som inte är polisman benämns skyddsvakt.

Skyddslagen (2010:305)

HANDBOK

41

1.14.4. Militärpolis

Bild 1:10 Militärpolisens armtecken. Anders Lindell /FM Militärpolistjänsten fullgörs som ordningstjänst, utredningstjänst och säkerhetstjänst. I ordningstjänsten ingår trafiktjänst. 1§ Militärpolisen ska upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten inom Försvarsmakten samt vid sådana övningar som Försvarsmakten genomför tillsam-mans med andra myndigheter. Därvid har militärpolisen till uppgift särskilt att: 1. förebygga brott samt hindra att ordningen och säkerheten störs genom brott el-

ler på annat sätt, 2. avslöja brott samt vidta de åtgärder som behövs, när ordningen och säkerheten

störs på annat sätt än genom brott, 3. i övrigt lämna personal som tjänstgör inom Försvarsmakten upplysningar och

annan hjälp.

Militärpolisförordningen 1980:123

HANDBOK

42

Befogenheterna/uppgifterna innebär att militärpolisen i sak kan vidta åtgärder inom en förundersökning med stöd av rättegångsbalken vid alla brott som faller under all-mänt åtal och som begås inom FM. FM kan dock inte besluta att inleda en förunder-sökning. Ett sådant beslut måste fattas av den som är förundersökningsledare. 10§ En order till en militärpolisman i fråga om militärpolistjänsten får ges endast av den under vilken militärpolismannen lyder i denna tjänst. 11§ En militärpolisman är, då han eller hon fullgör uppgifter enligt 1 §,att anses som en polisman. Vad som är föreskrivet om polismän inom det civila polisväsendet gäller därför i tillämpliga delar också för militärpolisman som fullgör sådana upp-gifter. 4. Vid tillämpning av 41 § och 47 § lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom

totalförsvaret, m.m. är en militärpolisen att anse såsom förman i förhållande till varje disciplinansvarig som tjänstgör i Försvarsmakten.

Militärpolisförordningen 1980:123

1.14.5. Slutsatser

Skyddsvakten har det lagstöd som behövs för att kunna lösa sin huvuduppgift, att bevaka skyddsobjekt. Skyddsvakten har inga befogenheter att bedriva ordningstjänst, med undantag av när skyddsvakten är officer eller förman och de som skyddsvakten agerar mot är rekryter, skolelever, hemvärnspersonal under avtalstid eller personal i en internationell militär insats utomlands. I sådant fall träder lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret in, utan koppling till skyddsvaktens fullgörande av bevakningsuppgiften. Det går att identifiera en tydlig skillnad mellan militärpolisens och skyddsvaktens befogenheter. Militärpolisen kan bedriva ordningstjänst oavsett kategori av personal, under förutsättning att detta genomförs inom FM, geografiskt eller personellt. En skyddsvakt har befogenheter att bland annat gripa, tillfälligt omhänderta, ta egen-dom i beslag, kroppsvisitera, undersöka fordon samt avkräva personuppgifter på och invid ett skyddsobjekt i syfte att kunna fullgöra bevakningsuppgiften. Detta kan skyddsvakten göra helt efter eget beslut, något som sedan prövas av polis eller, i vissa fall, militärpolis. Militärpolis med uppgift att bevaka skyddsobjekt kan använda skyddslagen på samma sätt som skyddsvakten. Om det i samband med att en militärpolis använder sig av skyddslagens befogenheter uppkommer brottsmisstanke måste militärpolismannen för att vidta åtgärder som för-hör eller tvångsåtgärder som grundar sig på föreskrifter i annan lagstiftning, överväga om förundersökningsledaren (åklagaren) ska kontaktas för att få ett beslut avseende tvångsåtgärder. Militärpolisen har dock betydligt fler befogenheter inom FM än vad en skyddsvakt har.

HANDBOK

43

2. Mänskliga faktorer som påverkar bevakningstjänsten

Kapitlet beskriver metoder och faktorer som påverkar uppträdandet för personal i bevakningstjänst3. En militär skyddsstyrka har ofta interaktion med polis, varvid det är lämpligt att FM tar utgångspunkt i samma metoder och synsätt som polisen gör. 2.1. Allmänt

De tekniker och övningar som beskrivs i FM publikationer tar hänsyn till människans kognitiva4, emotionella 5och motoriska förmåga6. De är också anpassade till ett tak-tiskt sammanhang där verkan är det viktigaste. Ingripande mot en person är en konfrontation som kan innebära en fysisk, mental och emotionell belastning och som inträffar i varierande ljusförhållanden och i all typ av terräng. Den som under ingripandet instinktivt kan handla på ett säkert, snabbt och precist sätt med bibehållen kontroll, har en god chans att lyckas. 2.2. Mänsklig förmåga

En grov modell av mänsklig förmåga är att indela den i tre samspelande delar, den kognitiva, den emotionella och den fysiologiska. Tekniker och utbildningsmetodik bör utgå från möjligheterna och begränsningarna i mänsklig förmåga. Vår förmåga att under hot, angrepp, fysisk belastning och mental stress kunna varsebli och fatta beslut samt kunna utföra komplexa och finmotoriska rörelser är begränsad. Vi har också en begränsad förmåga att kunna hantera mer än en uppgift i taget. I vissa delar är denna förmåga träningsbar. Den kan utvecklas genom utbildning och träning i att lösa uppgifter i olika situationer som är så verklighetsnära som det är säkerhetsmässigt, etiskt och rationellt möjligt. Om man i dessa situationer kan blanda kognitiva, emotionella och fysiologiska element ökar chanserna till överlevnad och att uppgiften blir löst. 2.3. UBBA-loopen

Boyds OODA-loop eller UBBA-loopen som den heter på svenska beskriver hur be-slutsfattandet går till och omsätts till handling. Upptäck, Bedöm, Be-sluta, Agera. Loopen upprepar sig hela tiden, och den som kan gå snabbast igenom den från att upptäcka en ny inflytelse, bedöma den, besluta om rätt åtgärd och sen framgångsrikt genomföra denna åtgärd vinner över en motståndare som är långsammare i sin UBBA-loop. Att öva på alla fyra delarna är viktigt med hänsyn till den process vi går igenom vid en händelse. Den generella beslutfattningsprocessen kan förenklat beskrivas som ett förlopp som startar med en upptäckt eller varseblivning, den bedöms i sin tur om

3 Teorin i detta kapitel är i huvudsak hämtad från Handbok Polisens Bastaktik 4 Mental förmåga 5 Känslomässig förmåga 6 Kroppslig förmåga

HANDBOK

44

den är relevant, därefter fattas ett beslut och slutligen utförs beslutet genom att agera. Den kognitiva delen är mest aktiv i faserna upptäck, bedöm och besluta, den emot-ionella delen påverkar i huvudsak vår förmåga att bedöma och besluta, den fysiolo-giska och motoriska delen är mest markant i agerafasen. Den totala tid som åtgår för att hantera en ny händelse eller situation utgörs av tid för att upptäcka, tid för att bedöma, tid för att fatta beslut samt tid för att agera. Upptäckt och tid för varseblivning är svår att bestämma, den kan vara allt ifrån delar av en sekund till flera sekunder. Definitions- eller beslutstiden är, om situationen är relativt känd, omkring 1,5 sekund. Den tid det tar att reagera på ett definierat känt stimulus, reaktionstiden, till exempel att trycka på en knapp efter en ljudsignal är mel-lan 0,2 till 0,3 sekunder. Reaktionstiden varierar kraftigt beroende bland annat på personens ålder och på situationen. 2.4. Människans reaktioner på hot och stress

Om hotet eller angreppet kommer överraskande eller upplevs kraftigt kan en stressre-aktion utlösas. Stressreaktionen är en automatisk fysiologisk kedjereaktion som utlö-ses via nervimpulser och hormonella processer. Den styrs av det sympatiska (auto-noma) nervsystemet och syftar till att sätta kroppen i ett omedelbart beredskapsläge. Vi förbereds för kamp eller flykt. Vissa av effekterna gynnar oss, andra hämmar oss. Exempel på de fysiologiska effekter som kan uppstå är:

Hela medvetandet fokuseras på hotet med båda ögonen öppna.

Kroppen orienteras mot hotet.

Axlarna dras upp.

Huvudet rör sig framåt och nacken böjs, munnen öppnas.

Nacken böjs framåt och hakan sänks.

Händer höjs till bröstkorg eller ansikte.

Musklerna spänns.

Pulsen ökar dramatiskt.

Nackhåren reser sig.

Ofrivillig avgång av urin eller avföring.

Stressreaktionen går inte att förhindra eller att träna bort. Realistisk träning och erfa-renhet kommer att kunna lindra reaktionen och förbättra agerandet efter reaktionen. Enkla och vana tekniker kan frigöra mental kapacitet som kan göra det lättare att agera under påverkan av stress. En soldat eller sjöman i panik kan utgöra en allvarlig fara för sig själv eller sin om-givning, eftersom han eller hon bara agerar på instinkter helt utan att ta hänsyn till etik och moral. Dessutom slutar funktioner som fin- och komplex motorik att fungera under stark stress, och man kan uppleva saker som bilateral symmetri (att båda kroppshalvorna gör samma saker), konvulsiva grepp (omöjligt att släppa det man hål-ler i, exempelvis avtryckaren) och att sinnesintryck förändras. När den stressinduce-rade pulsen går över 180 slag/minut (bpm) (varierar med ålder) slutar vi alla att fun-gera som vi ska.

HANDBOK

45

Puls (Slag/minut, BPM) Effekt. 60-80 Normal vilopuls. >115 Finmotoriken börjar avta. 115-145 Optimal prestanda. >145 Komplexa motoriska färdigheter försämras. 145-175 Punkter enligt nedan inleds. >175 Kognitiv bearbetning försämras.

Blodkärl drar ihop sig. Förlust av perifera seendet. Förlust av djupseende. Förlust av närseendet. Auditiv utslagning.

Tabell 2:1 för att visa effekterna av hjärtfrekvens på prestationsförmåga.Tony Stålnäbb /FM

De första stora fysiologiska förändringarna är märkbara runt 115 slag per minut. Mel-lan ungefär 115 - 145 slag per minut ligger det intervall inom vilket kroppens kom-plicerade motoriska färdigheter och reaktionstider är på topp. Vid över 175 slag per minut präglas människan av extrem förlust av kognitiv och komplex motorisk förmåga, låsningar, kamp eller flyktbeteende och även förlust av tarm- och blåskontroll. I detta intervall är de grovmotoriska färdigheterna, såsom att springa, bäst. Ovanstående effekter är en produkt av psykiska påfrestningar, inte fysisk stress. En ökad hjärtfrekvens innebär inte nödvändigtvis att en person är under psykisk stress – det går att köra ett par fysiskt tunga rusher och få en puls runt 200 slag per minut utan att glömma hur mobiltelefonen fungerar. Det som skiljer den välutbildade soldaten eller sjömannen från den nyinryckta är att den välutbildade soldaten eller sjömannen har fått ett stort mått av självförtroende genom vetskapen om att den genomgångna utbildningen är bra och att materielen fungerar. Detta självförtroende gör det möjligt att utstå större påfrestningar innan man kommer upp i höga stresspulsintervaller. Dessutom gör den genomförda träningen att soldaten eller sjömannen kan prestera mera längre upp i pulsintervallet, den person-liga gränsen för vad som är möjligt trycks uppåt i skalan. Som välutbildad soldat eller sjöman blir man mindre stressad och kan hantera stressen bättre när den väl inträffar. Ett av sätten att uppnå detta är att ge soldaterna eller sjömännen utbildning och trä-ning i närkampssystemet. Träningen bygger upp den typ av aggressivitet, självförtro-ende och förståelse för strid på korta avstånd som behövs. Ett viktigt sätt att bekämpa stress och dess negativa effekter är att använda andningen. I det autonoma nervsystemet finns bara två åtgärder som du medvetet kan styra – andning och blinkning. Av de två kommer andningskontroll att vara till stor nytta under en stressad situation. Du kan minska din puls genom att träna rätt andning. An-detagen ska vara djupa, så kallad "magandning". Varje steg sker samtidigt som du räknar till fyra där ett är själva steget.

HANDBOK

46

De fyra enkla stegen för att andas på detta sätt är: in genom näsan (räkna två, tre, fyra)

håll andan (räkna två, tre, fyra)

ut genom läpparna (räkna två, tre, fyra)

håll andan (räkna två, tre, fyra).

2.5. Fysisk förmåga

En hög generell fysisk förmåga förbättrar våra möjligheter att fatta beslut och agera under belastning. Den generella fysiska förmågan beskrivs i tabellen nedan. Begrepp Förklaring Syreupptagningsförmåga kroppens förmåga att samla in, bearbeta och leve-

rera syre.

Uthållighet kroppens förmåga att bearbeta, leverera, lagra och utnyttja energi.

Effekt förmågan hos en motorisk enhet, eller kombination av motoriska enheter, att utveckla maximal kraft på minimal tid.

Styrka förmågan hos en motorisk enhet, eller kombination av motoriska enheter, att utveckla kraft.

Flexibilitet förmågan att maximera rörelseomfånget av en gi-ven led.

Hastighet förmågan att minimera tidsperioden i en upprepad rörelse.

Koordination förmågan att kombinera flera bestämda rörelser till en välavvägd rörelse.

Smidighet förmågan att minimera övergångstiden mellan olika rörelser.

Balans förmågan att kontrollera placeringen av kroppens tyngdpunkt i förhållande till dess stödpunkter.

Precision förmågan att kontrollera rörelse i en given riktning eller med en given styrka.

Tabell 2:2 Begreppsförklaring vid beskrivning av den fysiska förmågan. Tony Stålnäbb /FM För att kunna hantera den mångfald av situationer, som kan uppstå vid ett ingripande, bör soldaten/sjömannen ha en balanserad förmåga inom ovanstående områden, det vill säga kontroll av situationen. Soldaten/sjömannen bör vara skicklig på att:

Upptäcka hot eller närmare bestämt varsebli din omgivning.

Bedöma situationen – hur kan den påverka dig och din uppgift.

Besluta – utifrån uppgift och situation fatta beslut.

Agera – genomför beslutet (det handlar oftast om att utföra ett tidigare inlärt motoriskt program).

HANDBOK

47

Soldaten/sjömannen bör ha viljan och attityden att alltid fortsätta kämpa. De ska ha ett grundläggande taktiskt förhållningssätt i sitt lösande av uppgiften. De ska dessu-tom ha en förståelse för hur stark stress, som exempelvis direkt dödshot, påverkar deras motorik, varseblivning, förmåga till logiskt tänkande, moraliska överväganden och förmåga att fatta beslut. För att de ska lyckas med sin uppgift att bevaka eller skydda, krävs det att de har till-räckligt med utbildning för att kunna hantera de situationer som kan uppkomma. Den utbildningen får soldaten/sjömannen bland annat genom att genomföra ett antal kurser. Gemensamt för dessa är att de ska få en stabil grund att stå på för att få kon-troll i den aktuella situationen. 2.6. Mentalt förhållningssätt

Bild 2:1 De tre förhållningssätten mentalt-, grundläggande taktiskt- och kommunikativt förhållnings-sätt. Tony Stålnäbb /FM

Som vakt eller skyddsvakt utsättss man för risker. Det viktigaste skyddet är varken vapen eller utbildning, utan den mentala beredskapen. Det mentala förhållningssättet syftar bland annat till att kunna hantera svåra situation-er i arbetet, att minska stressen, att kunna utveckla sig själv i sin arbetsroll samt att öka sitt självförtroende och känslan av kontroll i svåra situationer. En vakt eller skyddsvakt med mental beredskap har en sund nyfikenhet och misstänk-samhet mot allting och kan växla upp och ner i skalan över tiden. Inne i vaktlokalen kan du slappna av lite mer (dock aldrig helt) och ute i bevaknings- eller insatsområdet är du mer misstänksam och vaken.

HANDBOK

48

Nedan beskrivs ett färgkodsystem som kan vara användbart för att förstå hur man kan använda sin mentala beredskap på ett bra sätt. Beredskapsnivå Förklaring Vit – omedveten och oförberedd. Om du attackeras i läge VIT, är det enda som kan

rädda dig den otillräckliga kunskapen eller oduglig-heten hos din angripare. När du konfronteras med något otäckt kommer din reaktion antagligen att bli "Det kan inte hända mig."

Gul – avslappnat alert. Ingen specifik hotsituation.

Din inställning är att "i dag kan vara den dag jag kan få försvara mig." Du är helt enkelt medveten om att världen är en potentiellt ovänlig plats och att du är beredd att försvara dig själv, om det behövs. Du använder dina ögon och öron och inser att "jag kanske måste skjuta idag." Du behöver inte vara beväpnad i detta tillstånd, men om du är beväpnad bör du vara i läge Gul. Du bör alltid vara i läge Gul när du är i okända mil-jöer eller bland människor du inte känner. Du kan stanna kvar i läge Gul under långa perioder, så länge du kan. Du "tar in" informationen på ett avslappnat men alert sätt, som ett kontinuerlig 360 graders radarsvep. Jag kanske måste skjuta

Orange – särskilt alert. Något är inte helt rätt och har fått din uppmärksamhet.

Ditt medvetande har registrerat en särskild hän-delse. Du flyttar ditt primära fokus för att avgöra om det finns ett hot (men du behöver inte släppa om-världsuppfattningen). Din inställning övergår till ”jag kan behöva skjuta denna person i dag”, inriktad på de specifika mål som har orsakat upptrappningen i beredskapsläge. I läge Orange är du mentalt förberedd: "Om den per-sonen gör "X", måste jag stoppa det. ” Ditt vapen är vanligtvis hölstrat eller i låg färdigställ-ning i detta tillstånd. Att vara i läge Orange kan vara lite av en psykisk påfrestning, men du kan vara i läget så länge som du behöver. Om hotet visar sig vara ingenting, flytta dig tillbaka till läge Gul.

Röd – läge Rött är kamp. Dina mentala förberedelser (se tillbaka på läge Orange) har löst ut. Om "X" händer ska jag vidta åtgärder mot den personen.

Tabell 2:3 Coopers färgskala. Tony Stålnäbb /FM Att gå ner i läge vit (helt avslappnad, inget kan hända mig!) är livsfarligt om man befinner sig under ett ingripande, oavsett vem man är eller var man är.

HANDBOK

49

Genom de kunskaper du fått om hur du reagerar under press och hur du ska kunna hantera detta har du verktygen för att skapa och ha kvar en inre kontroll. Detta kallas för det mentala förhållningssättet7. 2.7. Kommunikativt förhållningssätt

Bild 2:2 Kommunikativt förhållningssätt och verbal judo. Peter Aksberg /FM Syftet med kommunikativt förhållningssätt är att fördjupa kunskaperna om konflikter och konflikters utveckling, samt betydelsen av det egna agerandet i konfliktsituation-er. Förhållningssättet har en avgörande betydelse i kommunikationen med en motpart och för hur ett förlopp kan eskalera (trappas upp) eller deskalera (trappas ned). Med kunskaper om sina möjligheter på detta område kan personal i bevakningstjänst stärka sin professionalitet, liksom sin egen och andras säkerhet. Förhållningssätt vid konfliktsituationer:

Visa dig inte rädd eller arg. Försök se lugn och avspänd ut åtminstone i det akuta skedet även om situat-ionen är hotfull. Om du uppträder lugnt och behärskat sprider du lugn om-kring dig. Du kan hantera situationen på ett bättre sätt. Blir du arg förlorar du automatiskt en del av din tanke- och handlingsförmåga.

7 Handledning för skjututbildning i bevakningstjänst

HANDBOK

50

Hellre fria än fälla. Snabba slutsatser gör intryck. Men många gånger finns en fullt godtagbar för-klaring till varför människor gör det de gör och varför de befinner sig där de är. Acceptera inte det som inte kan tolereras, men en smidig attityd gör att många incidenter undviks och upplösningen blir smidigare.

Ge alla chansen att rädda ansiktet.

Ge alla chansen att komma ur en situation med värdigheten i behåll. Försök finna en lösning som är godtagbar för båda parter. Om det går så långt som till våld och att någon måste hållas fast, försök gör detta så att det inte blir en för-nedrande fasthållning.

Undvik att stå, gå och tala provocerande.

Ryckiga och snabba rörelser kan i en konfliktsituation missförstås och utlösa ett angrepp. Tala lugnt och vänligt, men ändå bestämt! Rör dig med mjuka rö-relser och gester.

Brist på tillit skapar konflikter.

Det känns svårt när någon misstror det man säger eller gör. Man blir först be-sviken och nedstämd, sedan arg. Förtroende skapar möjlighet till utveckling och förändring.

Möt inte ilska med ilska.

Skrik inte bara för att den andre skriker. Möt inte våld med våld om du inte finner det absolut nödvändigt. Behärskning är oftast en framgångsfaktor i upphetsade situationer.

Var beredd att förändra dig.

Många motsättningar och problem i relationer kan förändras radikalt om man ändrar sig själv. En stunds eftertanke eller samtal med någon kan ge oväntade insikter. Är det du själv som är problemet? Behärskning är ofta en framgångs-faktor i upphetsade situationer.

Spela aldrig hjälte. Det finns en risk att bli allvarligt skadade om man på egen hand försöker klara hotfulla situationer. Det är alltid bättre att låsa upp en dörr, lämna ut nycklar et cetera. än att riskera bli nedslagen, skjuten eller knivhuggen. Försök inte klara allt på egen hand. Slå larm så snart det omedelbara hotet är förbi.

Använd distraktionsteknik för att avleda aggressivitet.

Skapa, om möjligt, en paus i argumentationen. Be den andre följa med till ett ställe där ni kan prata ostört, eller gör något annat som ger ett tillfälle att lugna ner känslorna. Humor kan ibland ta udden av den värsta aggressiviteten.

HANDBOK

51

Trampa inte på ömma tår. Det är frestande att sätta fingret på den andres ömma punkter och svagheter. Avstå från detta, eftersom det kan upplevas som sårande och kränkande. Ilska blir ofta resultatet, speciellt om man förödmjukar någon i andra människors närvaro.

Träna upp iakttagelseförmågan.

Träna upp förmågan i att uppfatta och förstå hur andra människor känner sig och har det. Försök att lyssna och se när de har bekymmer och problem, fram-förallt lyssna, lyssna och åter lyssna.

Ta andra på allvar.

Alla människor har rätt att bli tagna på allvar. Man kan lätt hamna i en situat-ion som för andra ser komisk ut. Då kan det kännas bra att bli tagen på allvar.

2.8. 5-11 metoden8

Fem saker att tänka på vid verbal kommunikation: 1. fråga artigt (vädjar till moralen) 2. redovisa sakskäl (vädjar till förnuftet) 3. redovisa alternativen (vädjar till egoismen) 4. begär bekräftelse (vädjar till personen) 5. agera (bestämmer lämpligt handlande). 11 saker man ska undvika att säga: 1. ”Kom hit!” 2. ”Du skulle ändå inte begripa.” 3. ”Reglerna är sådana.” 4. ”Det angår inte dig.” 5. ”Vad vill du att jag ska göra åt saken?” 6. ”Lugna ner dig!” 7. ”Vad är det med dig?” 8. ”Du är aldrig…” eller ”du är alltid…” 9. ”Jag tänker inte säga det här fler gånger.” 10. ”Det här gör jag för ditt eget bästa.” 11. ”Varför kan du inte vara förnuftig?” Genom att du fått kunskaper om hur andra reagerar under press och hur du ska kunna hantera och påverka detta har du verktygen för att skapa och bevara en kommunikativ kontroll. Detta benämns det kommunikativa förhållningssättet.

8 5-11 metoden beskrivs i boken Verbal Judo

HANDBOK

52

HANDBOK

53

3. Grunder bevakningstjänst

3.1. Allmänt

Bevakningsuppgiften kan lösas genom fast eller rörlig bevakning med dolt eller öppet uppträdande. Med ett oregelbundet uppträdande försvåras brottsliga gärningar mot FM. En skyddsvakt eller vakt bör inte utföra bevakningsuppgiften ensam. En bevakningsstyrka avdelas för att lösa bevakningsuppgift. Styrkans storlek ska an-passas efter uppgiften och geografisk belägenhet och bör bestå av minst två skydds-vakter. Styrkan behöver inte ledas av officer. De metoder som ingår i det taktiska förhållningssättet är de minsta gemensamma nämnarna i hur du ska agera som skyddsvakt eller vakt för att kunna uppnå kontroll i situationen och i slutänden lyckas med din uppgift. Det taktiska förhållningssättet ska vara gemensamt oberoende av vilken roll du har som skyddsvakt eller vakt. Däremot är det viktigt att inte bli stereotyp och förutsägbar i agerandet. Dessa delar ska ses som den grund som du och ditt förband sedan ska bygga vidare på. 3.2. Postinstruktion

OBSLÖSA är en instruktion som ska delges skyddsvakterna/vakterna vid lösande av bevakningsuppgift. Exempel på punkter som kan ingå i en instruktion framgår av tabellen. O-Orientering

Beskriv normalbilden och hotbilden. Vi, Motståndaren, Terräng, Civilläget.

B-Bevakningsområde

Vad ska bevakas? Vad är skyddsvärt? Vad är stöld-begärligt? Juridiska gränser? Skyddsobjekt?

S-Sätt att tillkalla chef

Vart finns chefen? Vart finns förstärkningen? På vilket sambandsmedel får jag kontakt med chef? Vilka anropssignaler? Vilka kanaler?

L-Lösen

Behörighetslista för aktuellt objekt. Vilka handlingar gäller för tillträde? Särskilda regler för medförande av packning, utrustning mm.

Ö-Öppnande av eld

Våld och tvångsmedels användning. Regler för in-sats.

S-Ställning och ut-rustning

Placering/patrulleringsväg. Personlig och gemen-sam materiel.

A-Avlösning

Hur ska avlösning gå till och hur länge pågår uppgif-ten.

Tabell 3:1 Postinstruktion. Tony Stålnäbb /FM

HANDBOK

54

3.3. Fast bevakning

Fast bevakning kan indelas i öppet uppträdande och dolt uppträdande.

3.3.1. Öppet uppträdande

Se aktuell Soldaten i fält (SoldF) och utbildningspaket skyddsvakt för närmare be-skrivning.

Bild 3:1 Exempel på 2:ans understöd av 1:an. Anders Lindell /FM

3.3.2. Dolt uppträdande

Beroende på ambitionen och uppgiftens art kan observationsplatsen vara fullt utbyggd eller bara bestå av ett par skyddsvakter med radio bakom skyl. Se aktuell SoldF för närmare beskrivning.

Bild 3:2 Principer på gruppering av O-plats. Hanna Torneheim/FM

Ettan Tvåan 

HANDBOK

55

Observationsplats kan med fördel användas mot specifika objekt och områden i syfte att upptäcka, identifiera och rapportera inkommande eller förbipasserande hot, avvi-kelser motsvarande. I öppen terräng kan en relativt liten personalinsats upptäcka och rapportera rörelser kring objektet.

Tips! Observationsplats bör kompletteras med en verkansdel som är beredd att på kort tid genomföra insats mot objekt efter rapporter från skyddsvakterna som har "ögon i ter-rängen".

Glöm inte att skyddsvakten ”invid” och/eller ”på” ett skyddsobjekt fortsatt har lagligt stöd att genomföra kontroller!

3.4. Rörlig bevakning

3.4.1. Öppet uppträdande

Bevakningspatrull Använd tillämpliga grunder från aktuell SoldF och Handbok Markstrid.

   

Framryckningsriktning 1-5m

1-5m

HANDBOK

56

Fordonspatrull Pilarna visar placering i fordon samt observationsriktning. Pilarna överensstämmer dessutom med av- och uppsittningsriktning. Hastigheter och belysningsgrader styrs i bevakningsinstruktionen för den specifika uppgiften.

Bild 3:3 Principer på placering i fordon samt observationsriktningar. Tony Stålnäbb /FM

Bild 3:4 Patrullen har gjort avsittning och förflyttat sig från fordonet. Anders Lindell /FM

HANDBOK

57

3.4.2. Dolt uppträdande

Använd tillämpliga grunder från aktuell SoldF och Handbok Markstrid Grupp (MSH Grp). 3.5. Brytpunkt (BP)

Brytpunkten är den plats där samverkan med polis och andra tillförda resurser nor-malt sker. Personal från bevakningsstyrkan som kontaktar polis vid BP ska, för att minimera risken för missförstånd, närma sig platsen/polisen med händerna väl syn-liga. Vem som samverkar med polis och hur den genomförs styrs av lokala förutsätt-ningar och insatsplan. På BP ska det finnas plats för att ta emot flera fordon. BP är även en hänvisningsplats för räddningstjänsten. Den (militära) chef som först anländer till BP är militär chef på platsen avseende samverkan med polisen, om inte lokala styrningar säger annat. En dåligt vald BP kan röja styrkans verksamhet och ge förvarning till eventuella gär-ningsmän på objektet. BP kan även vara styrkans fordonsavlämningsplats (FAP). Vid BP kan sambandsman kvarlämnas på order av militär chef. Förbindelseprov bör ge-nomföras med vakthavande befäl (VB) innan styrkan lämnar BP. Vid behov genom-förs ny ordergivning där resultatet från samverkan med polis inarbetats. 3.6. Fordonsavlämningsplats (FAP)

Placering av fordonsavlämningsplats ska vara lämplig ur taktisk synvinkel, främst med hänsyn till terrängen, bulleravstånd och synavstånd. Iaktta strikt ljud- och ljusdi-sciplin. Vid FAP lämnas normalt fordonet och truppen övergår till tjänst till fots. 3.7. Ingripande

En skyddsvakt eller vakt ska kunna agera rättssäkert och rationellt och med hög sä-kerhet för alla inblandade parter. En skyddsvakt eller vakt inom FM ska kunna bemästra de flesta tänkbara situationer i sin tjänsteutövning. Det kan vara allt ifrån att upplysa eller hjälpa personer till att med hot om svårare våld agera mot den som riktar ett allvarligt angrepp mot det skydds-värda som bevakas. Skyddsvakter eller vakter måste ha förståelse för vad man måste ta hänsyn till för att kunna genomföra ett ingripande på ett taktiskt sätt genom att använda sig av tre be-grepp:

Kontroll är förutsättningen för att skapa tid att upptäcka hot och angrepp, att förstå att skyddsvakten/vakten är utsatt för ett hot eller angrepp och för att agera på ett rättssäkert sätt i proportion till det hot eller angrepp skyddsvakten eller vakten är utsatt för.

Taktisk risk- och hotbedömning är förmågan att förhålla sig på ett sådant sätt att risker kan identifieras och prioriteras i den fysiska miljö där ingripandet sker.

HANDBOK

58

Tankeprocess är att tänka igenom situationen i flera led, att till exempel räkna ut vad en tänkt motpart måste företa sig före ett tänkt steg.

Ett regelmässigt utnyttjande av dessa element hjälper dig att arbeta omdömesgillt och säkert. 3.7.1. Kontroll

För att skapa kontroll i situationen måste vi maximera möjligheten att upptäcka, för-stå och hantera en angripares attack. Gör detta genom att:

Ta hänsyn till din egna chans att hinna reagera, skapa ”reaktionstid” ge-nom att flytta processer till angriparen.

Definiera vilken typ av angrepp eller hot vi står inför, ”definiera hotet”. Var medveten om att vid ett hot eller angrepp kommer vi endast att kunna

hantera ett hot/angrepp i taget, ”varseblivning”. 3.7.2. Taktisk risk och hotbedömning

Hantera förutsättningarna i den fysiska miljön du verkar i. En gemensam definition av de olika miljöer skyddsvakter eller vakter ingriper i sammanfattas av problemom-råden och riskområden. När du går in i ett problemområde och försöker fastställa de riskområden som finns i problemområdet ska du ställa dig tre frågor:

Vad är farligast i den här situationen – var finns riskområden?

Kontrollerar jag de aktuella riskerna?

Om jag inte kontrollerar de här riskerna – hur kan jag göra det?

3.7.3. Problemområde

Ett problemområde är en person, ett objekt eller en plats som kan utgöra en fara för insatsstyrkan. Förutom människor är problemområden oftast byggnader, fordon, tom-ter, skogsdungar – allt som kan innehålla ett hot, även om hotet inte är synligt eller känt. Problemområden kräver medvetenhet och kunskaper. Skyddsvakter eller vakter kan bli tvungna att kontrollera fler än ett problemområde.

Det som kännetecknar ett problemområde är att det finns riskområden i detta.

Bild 3:5 Problemområden. Anders Lindell /FM

HANDBOK

59

3.7.4. Riskområde

Ett riskområde är en specifik plats eller en del av ett problemområde som en attack kan komma ifrån, till exempel händer, fötter, huvud, öppna eller stängda fönster, dör-rar, hörn eller tak. Insatsstyrkan kan bli tvungen att kontrollera mer än ett riskområde. Riskområden kräver den enskildes omedelbara uppmärksamhet. Riskområdena utgör basen för hur individen möter situationen denna befinner sig i. Individen måste upp-täcka och ta kontroll över det hot som kan komma ut ur riskområdet.

Bild 3:6 Riskområden. Anders Lindell /FM 3.7.5. Angreppspunkt och begränsad varseblivning 

En angreppspunkt är det akuta som måste lösas, den specifika punkt som din upp-märksamhet riktas mot vid ett angrepp eller hot som blivit konkret för skyddsvak-ten/vakten. Det krävs att du omedelbart tar kontroll över detta riskområde för att skydda dig själv eller annan. Du kan endast hantera en angreppspunkt i taget.

Bild 3:7 Angreppspunkter. Anders Lindell /FM

Hörnet

Hörnen

Fönster Taket Baksidan

Händerna

Dörrarna

Innehåll

Vänder sig om och öppnar eld.

Dörren öppnas, person springer ut.

Bakdörr öppnas, eldgivning.

Vad är farligast just nu? – hur många angreppspunkter kan jag kontrollera?

HANDBOK

60

3.7.6. Tankeprocessen

När du hamnar i konfrontation med en person som du ska ingripa mot, är det viktigt att förstå vilket förhållande som råder mellan dig som skyddsvakt eller vakt och den person som är i färd med eller överväger att angripa. Du kan inte läsa tankarna hos den personen, men du kan tänka igenom vad personen behöver göra för att fullfölja sin avsikt. På motsvarande sätt kan du också öva dig i att tänka igenom vad du själv behöver göra för att lyckas med ditt ingripande.

Skyddsvakten måste: Gärningsmannen måste:

lokalisera gärningsmannen lokalisera skyddsvakten

förbereda sig förbereda angreppet

definiera hot eller angrepp verkställa angreppet. agera.

Tabell 3:2 Tankeprocessen. Tony Stålnäbb /FM

Gärningsmannen har alltid initialt fördel av en ”kortare process till beslut”. Du måste skapa tid till beslut genom att lägga över processer på gärningsmannen.

3.7.7. Exempel på reflektionsschema

PROBLEMOMRÅDE

Hur ser omgivningen ut?

FRÅGOR ATT STÄLLA SIG

Var finns riskområdena?

Kommer jag att kunna kontrollera riskområdena eller angreppet?

Vad gör jag om jag inte kan kontrollera riskområdena eller angreppet?

TANKEPROCESS

Lägg på steg (processer) för personen och ta bort så många som möjligt för dig själv.

HANDBOK

61

3.7.8. Principiellt agerande vid ingripande mot person

Tillämpa följande vid ingripande:

V-formation.

1:an pratar (5-11 metoden, lägre eldberedskap).

2:an är passiv men beredd att ta över befälet och understödja 1:an (högre eldberedskap).

Säkerhetsavstånd i längd och sida för att möjliggöra att 1:an kan dra sig ur och 2:an kan verka med vap-net.

Agera utifrån definierat hot, bered-skap på vapen.

Kontroll i situationen!

Exempel på typfall

Åtgärder Typfall 1 (lugnare läge, 5-11 metoden)

Typfall 2 (spänt läge, kommandon)

Identifiera dig God morgon, jag är militär skyddsvakt.

Militär skyddsvakt!

Skapa kon-troll

Är du vänlig och står still under tiden vi pratar. Tack. Jag vill att du tar upp händerna ur fickorna så att jag kan se att du inte har något som kan skada dig eller mig.

Stå still! Visa händerna!! Handflatorna mot mig! Ligg ner på magen, händerna utåt, handfla-torna uppåt! Pannan i marken!

Under det fortsatta age-randet

1. Fråga artigt (vädjar till moralen)

2. Redovisa sakskäl (vädjar till förnuftet)

3. Redovisa alternativen (vädjar till egoismen)

4. Begär bekräftelse (vädjar till personen)

5. Agera (bestämmer lämpligt hand-lande)

Tabell 3:3 Exempel på typfall. Tony Stålnäbb /FM

2

1

Max 90 ⁰

1‐4 m längre bort än 1:an

2

1

Avstånd beroende på definierat hot

HANDBOK

62

3.8. Undersökning av fordon

Bild 3:8 Undersökning av fordon. Peter Aksberg /FM Den som vill ha tillträde till eller uppehåller sig invid ett skyddsobjekt måste vara beredd att underkasta sig kontroller. 10 § Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet 1. uppge namn, födelsetid och hemvist, 2. underkasta sig kroppsvisitation som inte avser undersökning av brev eller annan enskild handling, samt 3. finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg som har medförts till platsen.

Skyddslagen 2010:305

Skyddsvakten har rätt att genomföra kontroller enligt nedan. 11 § Den som bevakar ett skyddsobjekt får besluta om kroppsvisitation och under-sökning av fordon, fartyg och luftfartyg, om det behövs för att bevakningsuppgiften skall kunna fullgöras eller för att söka efter föremål som kan tas i beslag enligt denna lag.

Skyddslagen 2010:305

HANDBOK

63

En skyddsvakt har även rätt att avvissa/avlägsna och vid behov tillfälligt omhänderta en person inom eller invid ett skyddsobjekt. 12 § Den som bevakar ett skyddsobjekt får om det behövs för att bevakningsuppgif-ten ska kunna fullgöras avvisa, avlägsna eller, om en sådan åtgärd inte är tillräck-lig, tillfälligtomhänderta en person inom eller invid skyddsobjektet, om personen 1. överträder något förbud som gäller på grund av beslut enligt denna lag, 2. vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid eller hemvist eller läm-nar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig 3. vägrar att underkasta sig kroppsvisitation, eller 4. vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg.

Skyddslagen 2010:305

Grunderna för undersökning av fordon regleras i bevakningsinstruktionen för skydds-objektet. Där ska också anges med vilken ambition och i vilket syfte som undersökningen ska genomföras samt vilka hjälpmedel som får användas. Undersökningen kan omfatta allt från att ”titta” in i fordonet till att genomföra en grundligare undersökning.

Bild 3:9 Exempel på undersökning med hög ambitionsnivå och färgangivning för målangivning. Tony Stålnäbb /FM

Inledning För att lösa en bevakningsuppgift som skyddsvakt, kan det bli aktuellt att genomföra undersökningar av fordon. Syftet med undersökning av fordon är att:

hindra att obehöriga personer får tillträde hindra att otillåtna eller olagliga föremål medförs i strid mot gällande be-

stämmelser söka efter föremål som kan tas i beslag enligt skyddslagen.

HANDBOK

64

Platser Att undersöka ett fordon som medförs av en person kan bli aktuellt både invid eller inom skyddsobjektet när denne:

söker tillträde, vill inpassera har stannat invid befinner sig inne på objektet ska utpassera.

Kontrollbehov Normalt är det bevakningsinstruktion som avgör om och när ett fordon ska undersö-kas mer noggrant. Det kan även ske på beslut av skyddsvakten om det uppstår ett kontrollbehov eller en misstanke mot personen. Anledningen till att ett kontrollbehov uppstår mot en person med ett fordon kan ex-empelvis vara att fordonet står:

olämpligt eller otillåtet parkerad farligt placerad dolt placerad parkerat på samma ställe under en längre tid.

Eller att föraren: uppträder misstänkt inte är behörig.

Fordonet måste medföras Skyddsvakten måste se en person vid fordonet eller ha kontakt med föraren för att få utföra en inre kontroll. Om skyddsvakten inte kan koppla en person till ett parkerat fordon och ändå misstänker något brottsligt, till exempel att fordonet är stulet eller liknande ska skyddsvakten kontakta sin chef och/eller polis. Problemområden, riskområden och angreppspunkter Innan skyddsvakten närmar sig måste denna observera hela fordonet och dess närhet. Titta i och runt fordonet för att upptäcka eventuella hot i närheten. Utgå från de speci-fika områdena, problem-riskområden och angreppspunkter som finns beskrivna tidi-gare i detta kapitel. Problemområde Omfattar hela närområdet där fordonet stannat. Ha uppsikt över platser där personer kan dölja sig, exempelvis i buskar, bakom byggnader, murar eller staket och liknande. Riskområde Inom problemområdet finns ofta flera riskområden. Riskområden är särskilda platser från vilka man kan förvänta sig ett angrepp. Själva fordonet har följande riskområden:

HANDBOK

65

Bild 3:10 Riskområden på fordon. Peter Aksberg och Marie Gustavsson /FM

HANDBOK

66

Riskområde Risk Bakom eller framför fordonet

Fordonet kan rulla mot dig eller så kan föraren försöka köra på dig.

Sidodörrar Personer i fordonet kan ta sig ut och angripa dig när du är på väg till kontrollpunkten. Du kan träf-fas av en dörr som öppnas om du står för nära.

Bakdörr, baklucka Personer kan ligga gömda i kofferten eller i trans-portutrymmet på en skåpbil. Dessa kan snabbt ta sig ut och överraska dig eller din kollega. Du kan träffas av en dörr som öppnas om du står för nära.

Tabell 3:4 Riskområden på fordon. Tony Stålnäbb /FM Det finns alltid en ökad risk med fordon som har mörka eller tonade rutor vilket gör det svårt att se vad som finns inuti. Skyddsvakten har då ingen överblick över hur många som finns inuti fordonet eller vad dessa gör. Observera åt vilket håll fordonets dörrar öppnas. Angreppspunkter Med en angreppspunkt menas den specifika punkt som uppmärksamheten riktas mot vid ett angrepp, exempelvis händer, fötter och huvud. Om du blir angripen kommer skyddsvakten automatiskt att fokusera på det som verkar farligast för denna. Vid framryckning mot fordonet ska skyddsvakten så tidigt som möjligt försöka att identifiera så många angreppspunkter som möjligt. Tänk på följande:

vad gör personen i fordonet kan man se händerna på alla personer i fordonet var håller personerna sina händer finns det någon som döljer sina händer sträcker sig någon efter föremål på golvet, i handskfacket eller från en väska

eller liknande.

HANDBOK

67

Zoner runt fordonet

Bild 3:11 Zoner runt omkring fordon. Peter Aksberg och Marie Gustavsson /FM Skyddsvaktens placering i förhållande till fordonet påverkar förarens synfält och därmed också hans handlingsmöjligheter. Det är till fördel om skyddsvakten placerar sig i en zon där det är så liten risk för angrepp som möjligt. Skyddsvaktens placering kan bli avgörande för om föraren kan verka mot denna eller inte. Zon Namn Synfält Risk eller möjlighet A Röd Bra synfält Fordonet kan rulla mot dig.

Föraren kan försöka köra på dig. Föraren kan lätt verka med vapen mot dig. Personer kan ligga gömda i bakluckan.

B Orange Begränsat syn-fält

Du kan träffas av en dörr om du står nära. Föraren har svårare att verka med vapen mot dig utan att du hinner reagera.

C Vit Dolt synfält Föraren har svårare att se dig om du kommer i 45 graders vinkel bakifrån. Föraren har mycket svårt att verka med vapen mot dig utan att du hinner reagera.

K Kontakt punkt

Här tar sökfunktionen kontakt med föraren. Du kan inte träffas av förardörren och föra-ren har svårt att angripa dig med ett vapen.

Tabell 3:5 Zoner runt omkring fordon. Tony Stålnäbb /FM

HANDBOK

68

3.8.1. Generella framgångsfaktorer vid undersökning av fordon

Exempel på förberedelser Nedan följer ett antal exempel på kontrollpunkter inför undersökning av fordon. Samt ett förslag på rollfördelning vid själva genomförandet. Kontrollpunkter på genomförandeplatsen:

Vid arbete i mörker, finns det belysning? Var ska du placera fordonet? Hur ska du agera om det är fler fordon? Var ska föraren och eventuella passagerare placeras?

Kontrollpunkter särskild utrustning:

Vilka kommunikationsmedel behövs? Behövs reflexväst för arbete på väg? Behövs ficklampa, både dag- och nattetid (för sök i trånga utrymmen och

dolda fack)? Förslag på rollfördelning vid genomförandet:

en sökfunktion en övervakningsfunktion.

Sökfunktionen ansvarar för:

att stoppa fordonet kommunikation med föraren undersökning av fordonet.

Övervakningsfunktionen ansvarar för:

kontroll av terrängen runt omkring sökplatsen kontroll av föraren då sökfunktionen inte kan göra detta att meddela och larma vid behov.

Det är viktigt att funktionerna har visuell kontakt med varandra. De kommunicerar med varandra med exempelvis handtecken, till exempel klartecken, varna för faror eller bara påvisa ett område som väcker uppmärksamhet. Saker en skyddsvakt bör vara uppmärksam på när denna stoppar ett fordon. Gör så här vid normalstopp i anslutning till inpassering:

Kontrollera redan när fordonet uppenbarar sig i ditt synfält om det finns något som avviker från andra fordon. Gör en snabb yttre kontroll. Skador, föremål placerade på eller under fordonet.

Placera dig så att föraren kan se dig. Inta en säker placering framför fordonet, med möjlighet att förflytta dig i skydd åt sidan.

Visa vad du vill genom att göra tydliga handtecken. Peka direkt på föraren som du vill styra.

Ge stopptecken och peka på marken var du vill att föraren ska stanna. Se till att ha ett säkerhetsavstånd om minst 5 meter till fordonet.

HANDBOK

69

Ge tecken till föraren att stänga av motorn. Säkerställ att fordonet har stannat innan du börjar röra dig framåt.

Saker att vara uppmärksam på när du rycker fram mot fordonet efter stopp

Bild 3:12 Framryckning mot fordon. Peter Aksberg och Marie Gustavsson /FM När fordonet har stannat tar sökfunktionen kontroll över vänster fram- och bakdörr. Övervakningsfunktion går till vänster och tar kontroll över baklucka, höger fram- och bakdörr. Övervakningsfunktionen placerar sig i vit zon på höger sida och tar kontroll över så stor del av fordonet och passagerarna som möjligt. Denne övervakar också terrängen runt omkring fordonet. På föregående bild visar numreringen:

1. att sökfunktionen kontrollerar vänster sida 2. att övervakningsfunktionen stannar i vit zon och kontrollerar högra sidan 3. sökfunktionens kontaktpunkt med föraren.

Kontakt med föraren När sökfunktionen står på kontaktpunkten ska denne, förutom att börja kommunicera med föraren, även visuellt kontrollera förarens händer och knä. Kontrollera om föra-ren håller något i händerna eller har något farligt som ligger lättillgängligt i närheten. Be föraren att:

lägga undan föremål som denne har i händerna stänga av motorn (om det inte redan är gjort) stänga av eventuell bilradio och liknande.

Här går grundförfarandet behörighetskontroll samman med undersökning av fordon. Oftast genomförs en behörighetskontroll av föraren och eventuella passagerare vid inpassering eller kontroller. Efter detta kan det bli aktuellt med att undersöka fordo-net.

HANDBOK

70

Detta måste beskrivas för föraren genom att:

presentera dig själv och din arbetsuppgift tala om vad som kommer att ske och syftet fråga om det finns något föraren vill berätta innan ni börjar undersökningen fråga om personen har några frågor tala om vad du vill att personen ska göra.

Exempel på ovanstående. ”God middag, militär skyddsvakt. Vi har order om att undersöka fordon med syfte att se att inga förbjudna föremål förs in på objektet i strid mot gällande bestämmelser. Finns det något i fordonet som du tror kan vara förbjudet eller olämpligt? Har du några frågor? Då kan du kliva ur bilen och öppna alla dörrar och bagagelucka samt ställa dig…” Om det är mer som föraren ska göra beror på den hotbild som finns. Om det finns passagerare ska de också ställa sig på anvisad plats. Kontrollfrågor För att skapa ett bättre underlag för att bedöma om föraren eller fordonet kan vara ett hot mot objektet kan skyddsvakten när som helst ställa kontrollerande frågor. Skyddsvakten kan sedan fortsätta att ställa kompletterande frågor under hela under-sökningen. Genom att ställa kontrollfrågor skapas tid för att analysera förarens person och dennes syften. Frågorna tvingar föraren att koncentrera sig på att svara vilket hjälper skydds-vakten att styra dennes agerande och behålla kontroll över situationen. Försök obser-vera om föraren verkar lugn och trovärdig eller om denne blir nervös och osäker av frågorna. Kommunicera löpande Förutom att ställa frågor är det viktigt att hela tiden berätta för personen vad som ska ske i nästa skede. Det kan få föraren att känna sig delaktig och därigenom delge in-formation som skyddsvakten annars hade glömt att fråga om. Skyddsvakten kan även här läsa av förarens reaktion på nästa moment. Förbered fordonet för undersökning Innan föraren kliver ur fordonet ska skyddsvakten be föraren göra vissa förberedelser inför undersökningen. Detta bör föraren själv göra eftersom skyddsvakten då får möj-lighet att upptäcka om föraren tvekar eller blir nervös. Det är viktigt att kontrollera förarens händer och vara beredd på att upptäcka ”farliga” föremål. Vid elstyrning ska föraren öppna de ställen som du vill ha öppna, exempel-vis bagagelucka (vilken hotbild finns och vad ska du undersöka?). Skyddsvakten ska låta föraren ta ut nyckeln ur tändningslåset, men lämna kvar den i fordonet. När föraren har klivit ur fordonet ska denne öppna övriga ställen som skyddsvakten vill undersöka.

HANDBOK

71

Placering av personer och kroppsvisitation Placera personen (personerna) på den plats ni har bestämt. Kontrollfunktionen beva-kar. Tumregel för bevakning av icke kroppsvisiterade personer ska vara att:

vid låg hotbild bör maximalt två personer bevakas vid högre hotbild bör maximalt en person bevakas. Om fler personer finns i

bilen bör det övervägas om förstärkning ska tillkallas. Sökfunktionen påbörjar undersökningen av fordonet. Om behov finns tillkallas föra-ren för att få svar på eventuella frågor. Om bevakningsinstruktionen alternativt behovet säger att en kroppsvisitation ska ge-nomföras sker det enligt närkampsinstruktionen. 3.8.2. Genomförande av undersökningen

Yttre kontroll Efter det att fordonet är tömt påbörjas undersökningen med att, beroende på hotbild, göra en förnyad, mer noggrann kontroll av de yttre delarna. Skyddsvakten går ett varv runt fordonet för att känna att det yttre är visuellt under kontroll. Inre kontroll Efter den yttre kontrollen påbörjas undersökningen med att, beroende på hotbild, göra en inre kontroll. Skyddsvakten undersöker de platser som är öppna (se förbered for-donet för undersökning). Ingår det att även kontrollera innehållet i väskor eller mot-svarande, bör föraren själv ta ut och öppna dessa. Skyddsvakten gör en riskbedöm-ning i förväg innan undersökningen av respektive område påbörjas. Framgångsfaktorer vid inre kontroll När du gör en inre kontroll bör du tänka på följande framgångsfaktorer:

Be föraren berätta vad som finns i fordonet, innan undersökningen startar. Be föraren öppna alla dörrar, motorhuven, bagageluckan et cetera. Gör samti-

digt en snabb visuell kontroll av sidofack och liknande. Prioritera att observera förarens händer före att försöka upptäcka allt som

finns inne i fordonet. Låt föraren själv öppna väskor, lådor eller likande. Leta noggrant och systematiskt igenom alla utrymmen. Titta före du känner. Stoppa inte in händer och fingrar i områden som du inte

först har kontrollerat visuellt. Ställ kontrollfrågor till föraren om behov uppstår. Låt föraren stänga dörrar, motorhuven, bagageluckan et cetera. Ansvaret för

att allt är stängt och säkert ligger då på föraren och inte på skyddsvakten.

HANDBOK

72

Förarens beteende Analysera förarens beteende under hela undersökningsförloppet. När skyddsvakten ställer frågor, lyssna inte bara till svaret utan läs också av kroppsspråket. Exempel på signaler du bör vara observant på:

Föraren vill inte eller tvekar när du ber om att öppna en dörr, väska eller lik-nande.

Föraren visar tecken på nervositet genom att: - svettas ymnigt - händerna darrar onormalt - har ”stirriga” ögon

Föraren pratar sluddrigt eller osammanhängande. Föraren luktar alkohol eller visar tecken på drogpåverkan. Du bedömer att föraren inte svarar sanningsenligt på dina frågor. Ett svar blir avvikande i förhållande till svaret på andra frågor.

Om föraren tvekar eller inte vill öppna en dörr bör inte heller skyddsvakten göra det. Undersökningen bör avbryts om föraren visar tecken på stark nervositet när skydds-vakten ber denne göra något. Tänkbara undantag Personen har en fysisk svaghet, svårt att gå eller ont i ryggen vilket hindrar personen från att göra det skyddsvakten begär. Skyddsvakten måste fatta rätt beslut i dessa lägen. Skyddsvakten ska hellre vara för-siktig och ställa fler frågor till föraren om misstänke råderän att omedelbart genom-söka fordonet.

HANDBOK

73

Avvikelser på fordonet Skyddsvakten ska hela tiden analysera det som observeras utanpå och inuti fordonet. Allt som avviker kan vara av intresse, till exempel:

föremål, väskor eller lådor som gömts under andra föremål dunk som innehåller vätska.

Avsluta undersökningen Innan skyddsvakten släpper iväg fordonet ska denna säkerställa att:

allt är stängt som varit öppet på fordonet, låt föraren stänga själv föremål som tagits ur fordonet är återlämnade, om de inte är beslagtagna samtliga behörighetshandlingar är återlämnade.

3.9. Behörighetskontroll

Bild 3:13 Låg hotbild, (föraren kan sitta kvar i fordonet). Anders Lindell /FM

Bild 3:14 och 3:15 Högre hotbild. Anders Lindell /FM

HANDBOK

74

Samtliga dessa moment ska tränas för att befästas. Ju mer skyddsvakten tränar desto säkrare blir denna i sin roll som vaktpost eller skyddsvakt. Syftet med träningen är att individen alltid ska känna att denna har kontroll över situationen. 3.10. Patrullering

Använd grunder från aktuell SoldF samt Handbok Markstrid.

Bild 3:16 Patrull på väg mot skyddsobjekt. Anders Lindell /FM Patrullering av skyddsobjekt kan vara ett sätt att lösa en bevakningsuppgift och sker i syfte att:

Kontrollera om objektet är intakt och att någon åverkan inte har skett.

Observera och rapportera all verksamhet i närheten av skyddsobjektet, fram-för allt på tider då ingen normalt bör finnas där.

Kontrollera personer som befinner sig invid eller inom skyddsobjektet med stöd av skyddslagen om bevakningsuppgiften inte kan fullgöras.

Om bevakningsstyrkan genomför patrulleringen med fordon kan framryckning och kontroll av skyddsobjektet varieras. Nedan följer tre exempel. Exempel 1 Förutsättning: Patrullen består av 1+1, hotbild: normal Fordonsavlämningsplats, framryckning till observationsplats för observation, säkring och kontroll av objekt. Åtgärder:

1. FAP, fordonet parkeras och låses. Tänk på ljud och ljusdisciplin! 2. Bevakningsstyrkan framrycker mot observationsplatsen. 3. Bevakningsstyrkan observerar mot objektet från observationsplatsen. Minst

två sidor ska kunna observeras. 4. Om förutsättningar finns framrycker bevakningsstyrkan mot objektet för att

säkra och kontrollera det. Se punkt 5.13–14 för detaljer. 5. Om flera objekt finns i anslutning, fortsätt enligt punkterna 2-4.

HANDBOK

75

Bild 3:17 Exempel på framryckning mot objekt vid normal hotbild. Tony Stålnäbb /FM

Exempel 2 Förutsättning: Patrullen består av 1 + 1 + 1 + 1, hotbild: förhöjd Fordonsavlämningsplats, framryckning till observationsplats för observation, säkring och kontroll av objekt. Fordonet släpar. Åtgärder: 1. Huvuddelen av styrkan gör avsittning och påbörjar framryckning längs vägen.

2. Styrkan framrycker på vägen med, i detta fall, fordonet släpandes, form och me-tod anpassas till aktuellt läge. Då styrkan närmar sig objektet breddas gruppe-ringen.

3. Då styrkan är inom hörhåll av objektet, grupperas 1 + 1 för att eventuellt under-stödja och ha observation mot torget.

4. Då understödet är på plats påbörjar 1 + 1 framryckning till objektets ena vägg. Styrkan fortsätter runt byggnaden tills den är kontrollerad.

5. I det fall det finns flera objekt fortsätter framryckningen mot nästa objekt, under-stödet ansluter. Förfarandet upprepas.

1

2 3

4

Objekt

5

Bevakningsstyrka exempel 1

HANDBOK

76

Bild 3:18 Exempel på framryckning mot objekt vid förhöjd hotbild. Tony Stålnäbb /FM Exempel 3 Förutsättning: Patrullen består av 1 + 2, hotbild: normal Styrkan framrycker uppsuttet till objektet efter att de har vidtagit lämpliga åtgärder för att höja sin egen beredskap. Vid objektet görs avsittning, säkring samt kontroll av objektet.

Bild 3:19 Exempel framryckning längs väg. Anders Lindell /FM

1

2

34

5

Bevakningsstyrka exempel 2

1

HANDBOK

77

3.11. Kontroll av byggnad

Bild 3:20 Exempel på målangivning mot byggnad.Tony Stålnäbb /FM

Bild 3:21 Skiss på kodsystem byggnad. Tony Stålnäbb /FM

Är patrullen fler än 1 + 1 finns det möjlighet att gruppera ut understödsposter som dolt har uppsikt över objektet. De bör placeras så att de har uppsikt över objektets torg samt tillfartsvägar. Kontrollen syftar till att kontrollera att objektet inte har utsatts för åverkan samt att inga obehöriga finns på plats. Det genomförs med hög beredskap. Byggnader rundas efter direktiv från chefen. Chefen använder sig av byggnadernas koder (till exempel B 3) och färgsidor för att styra styrkan dit chefen vill. Förflyttning runt hörn kan göras enligt två principer snabb alternativ långsam. Den snabba hörntagningen används i de flesta fall. Om det föreligger särskild misstanke att någon befinner sig runt hörnet kan skydds-vakten istället göra den långsamma, för att inhämta information om situationen, innan denna går runt hörnet. Då objekten har kontrollerats ska det vid tät terräng göras en ytterligare kontroll av den närmaste terrängen (cirka 50 meters radie från objektets väggar kontrolleras).

HANDBOK

78

Snabb hörntagning

2:an placerad intill väggen och 1:an placerar sig cirka 2 meter i sida och 1 meter bakom ettan. Hörntagningen påbörjas av 1:an.

2:an stannar vid hörnet och 1:an tar ut avstånd i sida och rundar hörnet.

När 1:an har kom-mit runt hörnet och kan överblicka den nya sidan rundar 2:an hörnet.

Rörelsen fortsätter framåt.

Bild 3:22 Exempel på snabb hörntagning. Tony Stålnäbb /FM

Långsam hörntagning

1:an placerad intill väggen 2:an place-rar sig cirka 2 me-ter i sida och 1 me-ter bakom ettan, så att denne kan se och agera om något kommer runt hör-net.

Hörntagningen påbörjas på tecken från 1:an.

2:an höjer sin be-redskap. 1:an pla-cerar sig vid hörnet utan att visa sig själv eller sitt va-pen. Detta kan gö-ras antingen med magen eller ryggen mot väggen.

1:an genomför en snabb kik runt hör-net. Om inget upp-täcks fortsätter rö-relsen på 1:an teck-en.

Om något upptäcks backar styrkan och fattar nytt beslut om vidare åtgärder.

Vid ingen upptäckt fortsätter rörelsen som vid snabb hörntagning.

Bild 3:23 Exempel på långsam hörntagning. Tony Stålnäbb /FM

HANDBOK

79

Bild 3:24 Exempel på hörntagning. Peter Aks-berg /FM

Bild 3:25 Kontroll av objekt. Peter Aksberg /FM

Vid val av kontrollalternativ beaktas följande: tiden som finns till förfogande

när den senaste kontrollen genomfördes

hotbild

om det är ett bevakat eller obevakat objekt

spårbildning (vintertid).

I de fall det finns bevakningspersonal vid skyddsobjektet sker samverkan. Om möjligt görs en föranmälan via larmcentral. Vid kontroll av objektet är följande generella punkter viktiga:

larmfunktionen

dörrar

fönster

lås

lastbryggor

tak

terräng närmast objektet (misstänkt materiel vidrörs inte!)

spårbildning.

Vid varje händelse som avviker från det normala mönstret ska det skrivas en säker-hetsrapport. Denna rapport skrivs sedan in i IT-systemet ISUS för uppföljning. Sam-verkan med objektsbrukare ska ske. Om det konstateras att åverkan har skett ska åtgärder på brottsplats ske i tillämpliga delar enligt bilaga 3.

HANDBOK

80

HANDBOK

81

4. Insatsberedd skyddsstyrka (IBSS)

4.1. Allmänt

Definitionen för IBSS lyder – Insatsberedd skyddsstyrka. En styrka som efter indikat-ion på otillåten verksamhet (oftast larm) gör insats mot objekt. Insatsberedd skyddsstyrka (IBSS) är en särskilt avdelad styrka som, efter det att larm utlösts eller inbrottsförsök upptäckts, ska vara på plats inom sådan tid att ett intrång i förvaringsutrymmen som innehåller skyddsvärd materiel om möjligt förhindras. Agerandet för en IBSS bygger på den så kallade trappstegsmodellen (upptäcka, ob-servera, rapportera samt om möjligt avbryta och tillfälligt omhänderta/gripa) där C IBSS avgör på plats hur långt IBSS ska och kan agera vid insats, med utgångspunkt i situationens art. IBSS ska ledas av en för tjänsten särskilt utsedd chef som bör ha denna tjänst som sin huvudverksamhet. Innan någon utses till att vara chef för IBSS ska han eller hon vara utbildad och godkänd som skyddsvakt, bedömts vara lämplig och pålitlig samt har genomgått en av FM centralt anordnade kurser9 med godkänt resultat. Personal ingående i IBSS ska vara utbildade och godkända skyddsvakter, bedömts vara lämpliga och pålitliga. De ska även erhållit för sin uppgift nödvändig lokal ut-bildning. Storlek och utrustning på den insatsberedda skyddsstyrkan regleras i Försvarsmaktens Stående Order För Operationer, (FM SOFO NAT). Storleken baseras även på gjord säkerhetsanalys. Undantagsvis10 kan en insatsberedd skyddsstyrka, främst utanför militärt inhägnat och bevakat område, utgöras av polis. Beslut om detta får fattas av HKV eller den de utser, och först efter samråd med polismyndighet. Om överenskommelse fattas med polismyndighet bör det framgå av avtalet inom vilken tid polisen ska kunna göra in-sats mot aktuellt objekt samt var i polismyndighetens prioriteringsordning detta är placerat.

9 HSäk Vapen Am 10 Gäller framför allt på orter där militär IBSS inte har möjlighet eller hinner genomföra insats.

HANDBOK

82

4.2. Förmågor

Den insatsberedda skyddsstyrkan ska inom gällande insatstid kunna: 1. Upptäcka

– Brott och förberedelse för brott mot rikets säkerhet samt övrig säkerhetshotande verksamhet.

– Pågående tillgreppsförsök mot larmat objekt. – Genomfört tillgrepp på larmat objekt. – I övrigt vad som kan ha utlöst larm.

2. Observera – Mot pågående brott och eventuella flyktvägar.

3. Rapportera – Internt inom egen styrka. – Till högre chef. – Till övriga myndigheter som är berörda av händelse.

Den insatsberedda skyddsstyrkan ska om situationen och säkerheten så medger även kunna: 4. Avbryta

– Handgripligen eller från avstånd vilket styrs av terräng och situation. Detta stäl-ler krav på taktikanpassning, kunskaper och färdigheter. Kontroll av situationen är viktigt och risken för personskador ska beaktas.

5. Tillfälligt omhänderta eller gripa – Med lagstöd, vilket ställer krav på taktikanpassning, kunskaper och färdigheter.

Kontroll av situationen är viktigt och risken för personskador ska beaktas. En kombination av dessa förmågor ska finnas med i den bedömning som ska kunna ge ett underlag för chefen i val av metod för insatsen. Styrkan ska dock alltid börja med att konstatera vad som utlöst larmet genom att på olika sätt ta sig fram mot objektet och observera. På vilket sätt styrkan tar sig fram till objektet är kopplat till tid och hotbild. Olika alternativ är beskrivet senare i detta kapi-tel. IBSS kan säkra brottsplats efter konstaterat tillgrepp samt bevaka denna och över-lämna ärendet till polis/militärpolis. 4.3. Utrustning

Den insatsberedda skyddsstyrkan utrustas enligt FM SOFO NAT. 4.4. Krav på personal

För att klara dessa uppgifter skarpt i fredstida miljö ställs det krav på personalen i allmänhet och cheferna i synnerhet. Kraven ska ha en spårbarhet gentemot det värsta tänkbara scenariot som IBSS kan ställas mot, till exempel angrepp då en eller flera gärningsmän möter IBSS med våld. Grunden ligger i utnyttjandet av befogenheterna enligt Skyddslagen och tjänsteutö-vandet som skyddsvakt, förutom vid de tillfällen IBSS innefattar personal med mili-

HANDBOK

83

tärpoliskompetens. Skillnader i befogenheter och tjänsteutövande mellan skyddsvakt och militärpolis beskrivs i kapitel 2 i denna handbok. Utöver denna grund ska styrkan ha särskild utbildning kopplat till IBSS förmågor enligt denna handbok. Detta ställer bland annat krav på att chefer och personal har brukarkompetens på sitt vapen, har en god fysisk prestationsförmåga, är trygga avse-ende sina kunskaper i det gällande juridikstödet, är sjukvårdsutbildade samt kan an-vända enklare stridssituationer inom stridspar upp till omgångs storlek. 4.5. Tillfällig insatsberedd skyddsstyrka – TIBSS

TIBSS utses inför varje enskilt tillfälle/enskild period av ansvarig chef. Samverkan ska ske mellan chefen och insatsansvarig organisationsenhet inom aktuell militärreg-ion, i vars område verksamheten ska genomföras. Chef för organisationsenhet ska orienteras innan en TIBSS påbörjar sin uppgift. TIBSS ska bestå av försvarsmaktanställda ur det aktuella förbandet. Inom hemvärnet ska chef vara hemvärnsbefäl och övriga i styrkan kan utgöras av hemvärnspersonal. Personal ingående i TIBSS ska vara utbildade och godkända skyddsvakter, ha be-dömts vara lämpliga och pålitliga samt har genomgått utbildning enligt denna hand-bok med godkänt resultat (se bilaga 9). TIBSS ska, om möjligt, ingripa för att för-hindra intrång eller tillgrepp mot sådana låsbara utrymmen, inom aktuellt område, där förbandet tillfälligt förvarar skjutvapen och stöldbegärlig ammunition. En TIBSS ska vara utrustad minst enligt bestämmelserna för skyddsvakt samt om möjligt bära personsäkerhetslarm. Om personsäkerhetslarm används ska anmälan ske till Försvarsmaktens larmcentral (FMLC) enligt fastställd rutin. Storleken på en TIBSS baseras på gjord säkerhetsanalys, dock minst 1+1.

HANDBOK

84

4.6. Exempel på flödesschema vid insats mot larmat objekt

Bild 4:1 Exempel på flödesschema vid insats. Henric Lövstrand /FM

Åtgärds- och checklistor utarbetas lokalt.

HANDBOK

85

4.7. Åtgärder vid larm från skyddsobjektet

Insatsen beskrivs nedan principiellt. Den kan genomföras till fots eller från fordon både i dagsljus och i mörker där val av metod beror på aktuell hotbild, tid till förfo-gande, terräng och utbildningsståndpunkt. Före transporten till skyddsobjektet genomförs kontroll av larm i egen larmdator al-ternativt genom motringning till FMLC. Genomför RASSOIKA, chefens åtgärder före utgående, i tillämpliga delar i gällande SoldF. Minnesregel RASSOIKA:

Repetera uppgiften. Avdela personalen. Samla IBSS. Strids/Insatsberedskapen höjs, magasin i/ladda beroende på hotbild. Orientera IBSS om uppgiften. Indela styrkan. Kontrollera uppgift och materiel, insatsplanen. Genomför förbindelseprov. Anmäl klar att utgå till vakthavande befäl (VB).

Vid mörker ska åtgärder före mörkerinsats vara genomförda innan uppsittning.

4.8. Åtgärder under framryckning till BP/FAP

Under framryckning mot BP/FAP sker ordergivning/orientering om uppgiften, vilken typ av larm som har utlösts samt repetition av insatsplan. Observation sker kontinuer-ligt i tilldelade sektorer. När styrkan närmar sig BP/FAP sänks hastigheten, och avvi-kelser från normalbilden kontrolleras. Vid mörker beaktas ljud- och ljusdisciplin. 4.9. Brytpunkt (BP)

Brytpunkten är den plats där samverkan med polisen och andra tillförda resurser nor-malt sker. BP passeras om inte andra tillförda resurser har anlänt. Personal från FM som kontaktar polis vid BP närmar sig platsen/polisen med händerna synliga för att minimera risken för missförstånd. Om IBSS är 1 + 1 sker samverkan med personal på BP med lämpligt sambandsmedel från observationsplatsen. Vem som samverkar och hur samverkan med polis går till styrs av lokala förutsättningar och insatsplan. På BP ska det finnas utrymme för att ta emot flera fordon. BP är även en hänvis-ningsplats för räddningstjänsten. 4.10. Fordonsavlämningsplats (FAP).

Placering av FAP ska vara lämplig ur taktisk synvinkel, främst med hänsyn till ter-rängen, bulleravstånd och synavstånd. Iaktta strikt ljud- och ljusdisciplin. Vid FAP lämnas fordonet och styrkan övergår till tjänst till fots. Innan IBSS lämnar FAP ge-nomför IC kontroll med VB förband (alternativt militärregion (MR) stab eller FMLC) om larmet kvarstår, eller om de har fått några nya larmpunkter. Sedan anmä-ler IC till VB att IBSS påbörjar insatsen.

HANDBOK

86

4.11. Framryckning från FAP till observationsplats

Framryckningsvägen från FAP till observationsplatsen bör vara känd och förövad enligt insatsplan. Framryckningen ska kunna ske tyst, dolt, snabbt samt kunna ledas på tecken, såväl i dagsljus som i mörker. Framryckning kan ske till rekognoserade eller tillfälliga ställningar för att observera mot objektet och inhämta beslutsunderlag för fortsatt insats.

Bild 4:2 IBSS under framryckning. Anders Lindell /FM

4.12. Säkrande av objekt

Säkrande av objekt syftar till att få en överblick av objektet och området runt detta, det skapar säkerhet för den fortsatta insatsen. Efter en bedömning och beslut av C IBSS samt i eventuell samverkan med VB forts-ätter styrkan insatsen. Framryckningsvägen från observationsplatsen till skyddsobjek-tet bör vara känd och förövad enligt insatsplan. Framryckningen ska kunna ske tyst, dolt, snabbt samt kunna ledas på tecken, såväl i dagsljus som i mörker. Beroende på tid och inhämtat underlag med mera. kan metoden för insatsen variera. Insatsen ska ske med hög beredskap och om möjligt från terräng där vi inte förväntas att uppträda. Sker insatsen från fordon ska hotbilden vara bedömd som låg. Upptäcks eventuella gärningsmän vid objektet ska C IBSS göra en bedömning om hur insatsen ska fortsätta och med vilken ambition. Den insatsberedda skyddsstyrkans uppgift är att upptäcka, observera, rapportera, om möjligt avbryta eller tillfälligt om-händerta/gripa. När IBSS har säkrat objektet och sökt av terrängen runtomkring för att upptäcka eventuell påverkan eller spår påbörjas kontrollen.

HANDBOK

87

4.13. Kontroll av objekt

Kontroll av objekt syftar till att upptäcka vad det är som har utlöst larmet, om eventu-ella personer finns på platsen samt om objektet är intakt för övrigt. Under hela insatsen ska insatschefen kontinuerligt genomföra värderingar av hotet och avgöra om insatsen ska fortgå eller om man ska avbryta, frysa läget och tillkalla ytterligare resurser. Byggnader som inte har utsatts för åverkan (uppbrutna dörrar et cetera) genomsöks med lägre prioritet. Vid kontroll av objektet är följande punkter viktiga:

larmfunktionen

dörrar

fönster

lås

lastbryggor

tak

terräng närmast objektet (misstänkt materiel vidrörs inte!)

spårbildning.

4.14. Genomsök av objekt

Syftet med genomsök är att med ett enkelt rörelsemönster och med hög säkerhet loka-lisera eventuella personer samt få en uppfattning om innehållet i objektet är intakt eller inte. Ett eventuellt genomsök kan genomföras enligt koncept för strid i bebyggelse11 eller metoden för lokaliseringssök enligt polisens bastaktik som beskrivs senare i detta kapitel. Val av metod styrs av styrkans utbildningsståndpunkt. Tillämpa följande taktiskt tankesätt vid genomsök:

Se till att alltid ha en reträttväg (passera inte utrymmen som ni inte har kon-troll över).

Taktiken är defensiv och konfrontation bör undvikas. Se till att påträffad person kommer till sökpersonalen, inte tvärt om. Håll nere pressen genom att handskas med så få problem- och riskområden

som möjligt. Taktiken bygger på att man med så hög säkerhet som möjligt ska sträva efter att loka-lisera gärningsmannen. 4.15. Bevakning av objekt

När objektet är säkrat, kontrollerat och eventuellt genomsökt genomför IBSS bevak-ning av objektet. Bevakningen fortgår till dess att annan personal anländer och över-tar bevakningen eller tills det att objektets larmsystem återställts.

11 Handbok Markstrid – Grupp/Pluton/Kompani

HANDBOK

88

4.16. Återtransport

Under återtransporten sker kontinuerligt observation i tilldelade sektorer samt kort återrapportering till VB. 4.17. Avrapportering

Vid återkomst till förbandet sker en muntlig avrapportering till VB. Dokumentation av insatsen sker även som en säkerhetsrapport i ISUS. 4.18. Återställning

Återställning av materiel samt återgång till normalberedskap för IBSS enligt lokala bestämmelser. 4.19. Sammanstöt

Vid sammanstöt uppsuttet eller avsuttet agerar IBSS enligt gällande anvisningar för strid från lätta fordon.

HANDBOK

89

4.20. Metodik kontroll av objekt utomhus

Exempel på hur kontroll av objekt kan genomföras: 1. FAP, fordonet parkeras och låses – tänk på ljud och ljusdisciplinen!

2. IBSS framrycker mot observationsplatsen.

3. IBSS observerar mot objektet från observationsplatsen – minst två sidor ska kunna observeras.

4. Om förutsättningar finns framrycker IBSS mot objektet för att säkra och kon-trollera det.

5. Om flera objekt finns i anslutning fortsätter IBSS enligt punkterna 2, 3 och 4 enligt ovan.

1

2 3

4

Objekt

5

Bild 4:3 Exempel på säkring och kontroll av objekt. Tony Stålnäbb /FM

HANDBOK

90

4.21. Metodik genomsök av objekt inomhus

Metoden som beskrivs nedan utnyttjas i de fall det är tillämpligt för IBSS. Viktiga ingångsvärden vid genomsökningen är att klarlägga vilken tid som disponeras och vilket hot som föreligger. Vid genomsökning av byggnad ska styrkan ha kvar en hög beredskap. Genomsökningen planläggs så att styrkan omedelbart kan övergå till att gripa personer eller skydda sig själva vid beskjutning.

Bild 4:4 Exempel på sökman med säkringsfunktion i trappa. Anders Lindell /FM

Vid genomsökningen är IBSS en sökenhet. Normalt agerar endast en IBSS i byggna-den, men i de fall byggnaden är känd kan flera styrkor sättas in samtidigt. Det är vik-tigt att inbrytningspunkter och gränser samordnas. De underrättelser som inhämtats från yttre spärren ska ligga till grund för val av metod, genomsök, frysning av läget, övertalning eller tillfälligt omhänderta/gripa vid utgång. Kontroll av objektet kan indelas i följande skeden: 1. framryckning till objekt 2. inbrytning och genomsök till larmpunkt 3. frihetsberöva/beslagta. Om styrkan består av fler än 1 + 1 kan denna styrka grupperas först för att säkra och kontrollera yttre område/yttre spärr.

HANDBOK

91

Säkring av yttre område/yttre spärr Grupperas dolt i ett tidigt skede och ska hindra personer att ta sig till och om möjligt från byggnaden. Inledningsvis genomför säkringsstyrkan spaning och observation samt om möjligt filmar och fotograferar personer och fordon med mera för identi-fiering. Om objektet inte är känt kan man för att underlätta rapportering till chefen, göra en skiss där fönster och dörrar benämns enligt bild nedan.

Bild 4:5 Exempel på benämning med färgkod. Tony Stålnäbb /FM

Bild 4:6 Exempel på kodsystem. Tony Stålnäbb /FM

Personal i yttre spärr och chefen för genomsökningen ska ha tillgång till skissen och rapportering sker enligt denna. Personalen som bemannar den yttre spärren svarar för att försvåra gärningsmännens flykt från objektet samt övervakar objektet och öppna ytor. Bilföraren kan eventuellt ansvara för att lösa samma uppgifter mot tillfartsväg i anslutning till bilen. Framryckning till och inbrytning i objekt Framryckning till objekt sker indelat och om möjligt dolt. Framryckningssätt anpas-sas till hotbild och tid till förfogande. Styrkan som ska genomföra inbrytningen ska ha ordnat sin utrustning så att den är skrammelfri. Nycklar/ passerkort samt kilar med mera medförs. Genomsökningsavdelningen Ska genomsöka byggnaden med så stor säkerhet som möjligt för egen person och för övriga som vistas i närheten av insatsen. För att undvika vådabeskjutning märker ge-nomsökningsavdelningen upp de utrymmen som är tagna.

HANDBOK

92

Säker framryckning i byggnad fram till larmande sektion Om hotbilden medger sker framryckning i byggnad med högre tempo än vid genom-sök. Denna bedömning ska avvägas mot typ av larm, var larmet har gått och det hot som bedöms från inbrytningspunkt till larmpunkt. Under framryckningen till lar-mande punkt/område lämnas till exempel stängda eller låsta utrymmen osökta. Vid behov kan dörrar kilas. Detta pågår intill dess att chefen bestämmer sig för att övergå till genomsök. Genomsök sker med så kallat defensivt sök eller lokaliseringssök (LOK). Tillämpa följande principer vid genomsöket:

tysthet tecken kikar tempoväxlingar SOLO (stanna observera lyssna ofta).

Målet är att oupptäckt tränga in i byggnad och på förhand upptäcka misstänkta perso-ner i syfte att avslöja och avbryta pågående brottslighet. Om det bedöms möjligt ska vi ingripa enligt skyddslagen eller som envar. Strävan ska vara att inte lämna något utrymme osökt. Arbeta metodiskt med så få problem- och riskområden som möjligt i taget samt se till att alltid ha en reträttväg. Undvik om möjligt konfrontation på korta avstånd genom att se till att en eventuell gärningsman kommer till oss. 4.22. Lokaliseringssök

Styrkan är aktiv vid själva söket, byten sker regelbundet då det är betungande att vara ”sökman”. Lokaliseringssöket genomförs så tyst som möjligt, strävan är att frysa lä-get eller att få en eventuell gärningsman att komma till sökstyrkan vid kontakt. Loka-liseringssöket genomförs enligt metodskiss nedan, metoden visar sök med 1 + 1. Steg 1 Sökfunktion (1) styr söket. Säkringsfunktion (2) säkrar sökfunktion med uppsikt mot riskområden eller kontroll av dessa och har visuell kontakt med sökfunktion.

Bild 4:7 Exempel på placering vid sök byggnad. Tony Stålnäbb /FM

HANDBOK

93

Steg 2 Sökfunktion (1) förbereder 3 meters kik. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden.

Bild 4:8 Exempel på placering för tre meters kik. Tony Stålnäbb /FM

Steg 3 Sökfunktion (1) genomför 3 meters kik - vid tomt, tempoväxla och behåll taget utrymme. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden.

Bild 4:9 Exempel på tre meters kik. Tony Stålnäbb /FM

HANDBOK

94

Steg 4 Sökfunktion (1) genomför mittkik. Vid tomt behåll del av taget utrymme. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden.

Bild 4:10 Exempel på mittkik. Tony Stålnäbb /FM

Steg 5 Sökfunktion (1) genomför eget hörnkik. Om tomt behåll del av taget utrymme. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden.

Bild 4:11 Exempel på eget hörnkik. Tony Stålnäbb /FM

HANDBOK

95

Steg 6 Sökfunktion (1) genomför motsatt hörnkik. Om tomt förbered detaljsök av utrymmet. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden.

Bild 4:12 Exempel på motsatt hörnkik. Tony Stålnäbb /FM

Steg 7 Sökfunktion (1) detaljsöker utrymmet primärt efter väggarna. Riktning efter rummets utformning. Nya utrymmen kontrolleras med kikmetoden. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden och bibehåller visuell kontakt med sökfunktion.

Bild 4:13 Exempel på sökning av rum. Tony Stålnäbb /FM

HANDBOK

96

HANDBOK

97

5. Transportskyddsstyrka (TPSS)

5.1. Allmänt

Transportskyddsstyrka (TPSS) är en särskilt avdelad styrka som medföljer säkerhets-skyddade transporter i främst transportskyddsnivåerna 3-4 och som har till uppgift att ingripa vid säkerhetshotande verksamhet mot transporten12. En TPSS ska om möjligt förhindra tillgrepp av transportfordonet eller dess innehåll. Övriga uppgifter som en TPSS ska kunna lösa omfattar bland annat:

observera rapportera avbryta och om rättsliga samt taktiska förutsättningar finns:

- frihetsberöva, tillfälligt omhänderta/gripa - bevaka.

Agerandet för en TPSS avgörs av C TPSS på plats, bland annat med hänsyn till vilka befogenheter styrkan har. Om fordonen/lasten som ska skyddas befinner sig inom ett skyddsobjekt kan ingripande enligt skyddslagen ske. I övriga fall måste chefen fatta beslut på plats och med endast rätten till envarsgripande som grund. TPSS ska ledas av lägst officer (grad styrs i FM SOFO NAT) som bör ha transport-skydd som sin huvudverksamhet. Storleken på en TPSS baseras i första hand på:

anvisningar i gällande H Säk Vap/Am och FM SOFO NAT, bedömd kör- och vilotid för styrkan som ska utföra transportskyddet gjord säkerhetsanalys.

5.2. Förmågor

Transportskyddsstyrkan ska: Under transport kunna observera transporten och upptäcka eventuella

hot. Under rast samt eventuellt vid lastning eller lossning kunna skydda det

skyddsvärda. Ha kontinuerligt samband med högre chef, internt inom TPSS, trans-

portledare, förare av transportfordon samt polis. Larma polis vid angrepp. Avbryta angrepp mot det skyddsvärda om situationen ger den möjlig-

heten. Om möjligt gripa med stöd av envarsrätten.Markera brottsplats med ex-

empelvis band eller koner för att upplysa allmänheten och överlämna till polis.Ingripa som skyddsvakter vid lastning eller lossning vid skyddsobjekt.

12 Transportskyddsnivåer, se gällande H SÄK Vapen/Am

HANDBOK

98

5.3. Utrustning

Styrkan utrustas enligt gällande FM SOFO NAT. Personsäkerhetslarm ska finnas tillgängligt vid respektive fordonsenhet ingående i den skyddade transporten. 5.4. Krav på personal

5.4.1. Transportskyddsstyrka - TPSS.

Innan någon utses till att vara chef för TPSS ska han eller hon ha genomgått en lo-kal/regional C TPSS kurs med godkänt resultat. Utbildningen ska ledas av en instruktör som med godkänt resultat har genomgått sär-skild instruktörsutbildning för chef transportskyddsstyrka. Samtlig personal ingående i TPSS ska vara godkända skyddsvakter och bör ha trans-portskydd som sin huvudtjänst. Soldater och sjömän som ingår i TPSS ska vara utbildade enligt denna handbok. 5.4.2. Tillfällig transportskyddsstyrka – TTPSS

En tillfällig transportskyddsstyrka (TTPSS) ska bestå av försvarsmaktsanställda ur det aktuella förbandet. Inom hemvärnet ska chef vara hemvärnsbefäl och övriga i styrkan kan utgöras av hemvärnssoldater. Personal ingående i TTPSS ska vara godkända skyddsvakter. TTPSS ska, om möjligt, ingripa för att förhindra intrång eller tillgrepp mot de låsbara utrymmen eller fordon, där förbandet tillfälligt transporterar skyddsvärd materiel. TTPSS ska minst vara utrustade enligt bestämmelser för skyddsvakt. Storleken på en TTPSS regleras i gällande H SÄK Vapen/Am och FM SOFO NAT. En TTPSS utses inför varje enskilt tillfälle.

HANDBOK

99

5.5. Flödesschema vid transportskydd

Bild 5:1 Flödesschema vid transportskydd. Tony Stålnäbb /FM

HANDBOK

100

5.6. Ansvarsförhållanden

”Den chef som har ansvar för att gods avsänds skall göra en säkerhetsanalys och fastställa transportnivå före varje transport av skjutvapen och ammunition. Analysen skall dokumenteras”

3 kap. 6§ FFS 2007:1 Den som är ansvarig för säkerhetsanalysen och fastställande av transportnivå är av-sändande chef. 5.7. Genomförande av transportskydd

Aktuella anvisningar finns i gällande H SÄK Vapen/Am. 5.7.1. Ledning

Chef för den skyddade transporten är transportchefen. Transportchefen planerar för och genomför transporten av godset. Om någonting inträffar som hotar denna transport, övertar C TPSS ledningsansvar för transporten. 5.7.2. Rapportering

Rapportering om var transporten befinner sig ska göras återhållsamt. När transporten passerar in respektive ut mellan olika polismyndigheter ska rapporte-ring ske till polisens kommunikationscentral. Rapportering ska ske med adekvat skyddat sambandsmedel eller om detta inte finns med kodord som i så fall återfinns i order om transportskydd. 5.7.3. Personalens uppgifter

Under körning ska uppmärksamhet riktas mot det som kan vara ett kommande eller blivande hot. Samband inom enheten samt till polis och eventuellt aktuell militär-region (MR) ska upprätthållas.

HANDBOK

101

5.7.4. Körteknik

Fordonsföraren ska känna sitt fordon och framföra det på ett sådant sätt att det inte väcker uppmärksamhet eller orsakar egna fordonsskador, det är lasten och personalen som ska skyddas. Avståndet till lastfordonet/-en ska vara flexibelt och kan vara allt från 50 – 500 meter beroende på trafikläge. Förare i TPSS ska:

Kontinuerligt ha god uppsikt så att hot upptäcks i tid. Köra mjukt och följsamt så att stopp undviks. Hålla hastighetsbestämmelserna och följa trafikrytmen, eftersom man då bäst

undviker att behöva köra om fordon. Alltid ha manöverutrymme till fordonet framför. Det är viktigt att aldrig bli

instängd. Transportsskyddsstyrkans fordon stannar i nära anslutning till transportfordo-

net. Observera särskilt fordon som kör upp bredvid. Hålla dörrarna låsta samt fönstren stängda samt undvika störande ljud i fordo-

net. 5.7.5. Åtgärder vid framkörning

Innan transporten påbörjas genomförs en samverkan mellan transportskyddsstyrkan och personalen i transportfordonet. Samverkan bör minst omfatta:

Avstämning av färdplan avseende planerad färdväg, raster, tankplatser, med mera.

Sambandsplan avseende samband mellan fordon, anropssignaler med mera. Genomgång avseende åtgärder vid omfall samt eventuell förövning. Lednings- och lydnadsförhållanden i olika situationer.

5.7.6. Åtgärder vid rast

Klargör i varje enskilt fall vilket lagstöd som gäller på den aktuella platsen. Tänk på följande:

Parkera transportfordonet på en sådan plats så att bevakning underlättas. Parkera alltid med fronten i körriktningen. Transportskyddsstyrkans fordon stannar i nära anslutning till transportfordo-

net. Transportskyddsstyrkan bevakar transportfordonet. Föraren/förarna för TPSS ska under rasten beredas möjlighet till vila.

HANDBOK

102

5.7.7. Åtgärder vid sammanstöt

Ett snabbt och kraftfullt agerande är avgörande för hur den skyddade transporten kla-rar sig ur en situation. Följande sätt är grunden för agerande:

Larma med personsäkerhetslarm eller eventuellt RAKEL. Kör igenom eller backa ut ur händelsen. Detta är lämpligt att ta upp i sam-

verkan före start. Föraren av transportfordonet ska skyddas, inte överges.

Kom ihåg att det är personalen och lasten som ska skyddas. Samspelet mellan trans-portpersonal och TPSS är viktigt.

Möjliga åtgärder:

Besvara om möjligt elden, (nödvärnsrätt). Transportskyddsstyrkans fordon skyddar transportfordonet. I de fall transporten förföljs måste transportskyddet täcka upp bakåt.

5.7.8. Åtgärder vid ofrivilligt uppehåll

Vid exempelvis trafikolycka framför. Gör enligt följande:

Då förbilen hinner varna – välj annan väg. Då förbilen inte hinner varna – sänk farten, kör förbi. Strävan är att transporten ska fortsätta. Om vägen är totalt avstängd – skydda lasten. C TPSS larmar om olyckan.

C TPSS bedömer om man måste hjälpa till med räddningsarbetet. Då exempelvis transportfordonet blir obrukbart (tillfälligt eller permanent). Gör enligt följande:

TPSS varnar övrig trafik, bevakar transporten. C TPSS tar kontakt med VB MR, samt aktuell polismyndighet för att rappor-

tera om händelsen. Föraren från transportfordonet åtgärdar fel. Behöver man byta fordon ska TPSS svara för varning av övrig trafik och be-

vakning av transporten. VB, MR eller FMLOG svarar för personal vid eventuell omlastning.

HANDBOK

103

Då exempelvis transportskyddsfordonet blir obrukbart (tillfälligt eller permanent). Gör enligt följande:

TPSS varnar övrig trafik. TPSS beordrar stopp på transportfordonet. Håll ihop alla fordon så att lasten inte försvinner utan skydd. Föraren från transportskyddsfordonet försöker åtgärda felet. Behöver man byta fordon omlastar man till följebil och lastbil, och kör till

närmaste lämpliga plats för ett nytt bedömande. Fortsätt att skydda transporten samt tar kontakt med VB MR samt polis-

myndighet för att rapportera om händelsen. Då exempelvis transporten hamnar i en poliskontroll. Gör enligt följande:

Följebilen tar kontakt med poliskontrollplatsen och genomför samverkan så att den skyddade transporten kan fortsätta köra.

Om ingen samverkan sker ska transporten följa polismans anvisningar.

5.8. Åtgärder vid lastning och lossning

Klargör vilket lagrum du agerar inom på den aktuella platsen, (skyddsla-gen/envarsrätten). Om något skulle inträffa – agera med stöd av ovanstående. 5.8.1. Lastning.

Om särskilt avdelad bevakningsstyrka finns svarar den för bevakning och skydd. Om TPSS är ansvarig för bevakning av lastning gäller nedanstående:

Säkra objektet, se kontroll av objekt i denna handbok. Styrkan bevakar lastningsarbetet och medverkar inte till att lasta materiel.

5.8.2. Lossning.

Om särskilt avdelad bevakningsstyrka finns svarar den för bevakning och skydd. Om TPSS är ansvarig för bevakning av lossning gäller nedanstående:

TPSS ansvarar för lasten intill dess att den är inlåst på ett säkert sätt. Annan styrka kan svara för bevakning av lossningsplats. Då slutar ansvaret för

TPSS när styrkorna har samverkat och den nya styrkan har övertagit ansvaret. Transportchefen ska samverka och samordna verksamheten med den styrka

som svarar för bevakningen, innan transporten når lossningsplatsen. Finns ingen annan personal avdelad för bevakningen ansvarar TPSS för att

objektet säkras och kontrolleras innan lossning påbörjas. Transporten stannar på säker plats med bevakning medan del av TPSS säkrar

objektet, se kontroll av objekt i denna bok.

HANDBOK

104

Begrepp

ATS Armétaktiska staben – leder arméförband.

Berto Beredskapstropp, ATS resurs för förstärkning på marka-renan.

Bevakningsstyrka En bevakningsstyrka avdelas för att lösa bevakningsuppgift. Styrkans storlek ska anpassas efter uppgiften, geografiska belägenhet och bör bestå av minst två skyddsvakter. Styr-kan behöver inte ledas av officer.

BrB Brottsbalken.

Brytpunkt Plats till vilken samhällets resurser inledningsvis dirigeras för samverkan med militär personal.

C IBSS Chef för insatsberedd skyddsstyrka.

C TPSS Chef för transportskyddsstyrka.

Envarsrätten Varje persons rätt att med stöd i lag utöva visst våld eller tvång i viss situation.

FAP Fordonsavlämningsplats. Väljs på bulleravstånd från objekt.

FFS Försvarets författningssamling.

FIB FMs interna bestämmelser.

FMLC FMs larmcentral.

FM SOFO NAT FMs Stående Order För Operation Nationellt.

FTS Flygtaktiska staben – leder flygvapenförband.

Följebil Bil som medföljer vid skyddad transport. Framförs normalt av transportledaren. Ingår inte i TPSS men kan stödja TPSS med information för beslutsunderlag. Kan även framrycka som förbil.

Förbil Se Följebil.

Förman Den som har befälsrätt över annan. Endast förman med lägst fanjunkares tjänstegrad får tillgripa sådana tvångs-medel mot disciplinansvariga som anges i 41-47 §§ lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

Genomsök En delmetod att utföra bevakningsuppgiften på.

Grön sida Vänster sida från vit sida sett.

IBSS Insatsberedd skyddsstyrka. Styrka som efter indikation på otillåten verksamhet (oftast larm) gör insats mot objekt.

HANDBOK

105

IC Insatschef, se även C IBSS och MIC.

Insatsplan Beskrivning för hur IBSS ska lösa sin insats.

Insatstid Insatstid är den tid som har förflutit från det att larmning har skett tills dess att IBSS kan påbörja lösandet av ställd uppgift vid objektet.

JourO Jourhavande officer (inom marinen), likt VB ansvarar för verksamheten H24, förstärks normalt under dagtid med VO.

Kontroll En delmetod att utföra bevakningsuppgiften som avser ob-jektets fysiska status samt uttryck för upplevd förmåga att klara av en situation.

Lastfall Typ av last ombord på fartyg som kräver resurser ur ett säkerhets- eller skyddsperspektiv.

LDT Lag (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, med mera.

LKC Länskommunikationscentral för polisen.

LOA Lagen om offentlig anställning.

LOK sök Lokaliseringssök. Metod vid genomsök av byggnad.

MIC Militär insatschef.

Militärpolis

Militär personal som har utbildats för polistjänst vid FM samt civil polispersonal som enligt särskilda föreskrif-ter ställs till FMs förfogande.

Militärt basområde Område som är inhägnat och bevakat med militär personal under militärt befäl samt med tillgång till IBSS.

MPF Förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen (militärpolisförordningen).

MR Militärregion.

MTS Marintaktiska staben – leder marinförband.

MTF Militärtrafikförordningen, (tidigare militära vägtrafikkun-görelsen, MVTK).

Objektsbrukare Den som använder ett objekt för sin verksamhet.

Objektsägare Den som äger och underhåller ett objekt.

Ordningspatrull Patrull som, på begäran av polis, avdelas för att lösa ord-ningshållande uppgifter.

PIC Polisinsatschef.

PL Polislagen.

HANDBOK

106

RAKEL Radiokommunikation för effektiv ledning.

RB Rättegångsbalken.

Röd sida Höger sida från vit sida sett.

Samförtöjda Fartyg som är förtöjda invid varandra, vid samma pir eller på motsvarande sätt kan bevakas som en enhet.

SFS Svensk författningssamling.

Skalskydd Med skalskydd menas det skydd som utförs så att inträng-ande i objektet genom dess omslutningsytor inklusive öpp-ningar försvåras eller förhindras. Dörrar, fönster, luckor och portar är exempel på öppningar.

Skyddsobjekt Ett skyddsobjekt är till exempel en anläggning, byggnad eller ett område som har fått ett förstärkt skydd mot sabo-tage, terroristbrott, spioneri och grovt rån enligt skyddsla-gen (2010:305).

Skyddsvakt Person som, med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov för skyddsvakter i FM och i övrigt ansetts lämplig för uppgiften.

Svart sida Baksida, motsatt sida från vit.

Säkerhetsanalys Klarläggande av vilka uppgifter i verksamheten och vilka anläggningar som kräver säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet och skyddet mot terrorism. Sammanfattning av metoder för att kartlägga, utvärdera och reducera risker.

Säkerhetsplan Dokumenterat resultat av säkerhetsanalys inklusive säker-hetsskyddsåtgärder vid skyddsvärd verksamhet.

Säkra En delmetod att utföra bevakningsuppgiften på.

TIBSS Tillfällig insatsberedd skyddsstyrka.

Torget Öppna planen framför vit sida på ett objekt.

TPSS Transportskyddsstyrka. Styrka som medföljer transport med skyddsvärd verksamhet eller skyddsvärd materiel och som har till uppgift att ingripa vid säkerhetshotande verksamhet mot transporten.

Transportchef Den person som har det direkta ansvaret för materielen un-der en transport. Transportchefen ska se till att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas under lastning, transport och loss-ning. Ingår inte i TPSS.

Transportfordon Fordon som medför skyddsvärd last. Ingår inte i TPSS.

Transportledare Den person som organiserar skyddade transporter.

HANDBOK

107

Transportnivå Indelningen i transportnivåer grundar sig på bedömd stöld-begärlighet av vapnen eller ammunitionen.

TPSS fordon Transportskyddsfordon.

TTPSS Tillfällig transportskyddsstyrka.

Vaktnivå Samlingsbegrepp för bevakningsnivå och skyddstjänstnivå ombord på fartyg.

Vakt FMs personal, när den tjänstgör för bevakning och för myndighetens militära personal när den tjänstgör för att upprätthålla ordning.

VB Vakthavande befäl. Finns bland annat på förband, garnison, militärregionstab och HKV.

VO Vakthavande officer, som VB fast ombord på fartyg. An-vänds normalt under tjänstetid, kan förstärka JourO vid behov.

Vit sida Objektets framsida, där huvudingången finns.

HANDBOK

108

Bilaga 1 Insatsplan Följande punkter bör beaktas vid upprättande av insatsplan mot objekt. En insatsplan ska sekretessbedömas. En insatsplan är en allmän beskrivning av ett objekt som ska omfatta: Objektet Följande ska beskrivas:

objektets prioritet

objektsbeskrivning

objektets ägare

objektets brukare

fotodokumentation (sommar och vinter)

koordinater.

Normalbilden Följande ska beskrivas:

Patrulleringsfrekvens dag/natt (kontaktperson för histo-rik/underrättelser)

Etablerade kontakter med boende i området

Militärt övningsområde

Förekommande civil verksamhet

Förekommande genomfartstrafik.

Stridsplan Följande ska beskrivas:

Kartunderlag (översiktskarta 1:50 000 och 1:10 000/1:15 000)

Ritningar/sprängskisser på objektet

Skiss som visar: – framryckningsvägar – brytpunkter – fordonsavlämningsplatser – observationsplatser – omfallsplanering (minst 1 alternativ).

Samband Följande ska beskrivas:

Kommunikation inom IBSS (kanal och anropssignaler)

Kommunikation med polis (kanal och anropssignaler)

Telefonlistor till kontaktpersoner .

HANDBOK

109

Checklistor Följande ska beskrivas:

Checklista för samverkan med polis.

Terrängen Följande ska beskrivas:

Bommar/grindar låst/olåst

Hinder och begränsningar

Framkomlighet, vägtyp, fri höjd, vändplats

Uppställningsplatser för större fordon.

Nycklar och koder Följande ska beskrivas:

Kod för återställning av larm

Kod för att larma av objektet

Överfallslarm

Nycklar till objekt

Nycklar till bommar/grindar/byggnader.

Teknik Följande ska beskrivas:

Typ av larm

Larmet terminerar vid

Larmbeskrivning med instruktion.

HANDBOK

110

Bilaga 2 Checklista för ordergivning till TTPSS och TIBSS Ordermall/checklista vid avde-lande av TTPSS

Ordermall/checklista vid avde-lande av TIBSS

Repetera för C TTPSS innebörden av:

nödvärn

envarsgripande

vakt/skyddsvakt.

Repetera för TIBSS innebörden av:

nödvärn

envarsgripande

vakt/skyddsvakt.

Repetera personsäkerhetslarmets funktioner

TIBSS Indelning Gruppering Upp-gifter. Enligt gällande H Säk Vapen / Am

Genomgång av aktuell hotbild

Genomgång av aktuell hotbild

Ställ uppgift, ge order om: marschvägar

vad ska transporteras

transportnivå

skyddsnivå

samband

fordonstilldelning

med mera.

Insatsplan för aktuellt objekt, larm samt rapporteringsvägar vid larm.

Kontroll av TIBSS utrustning. Befintlighet och funktion.

Förövning på aktuellt objekt.

HANDBOK

111

Bilaga 3 Åtgärder på brottsplats Som grundprincip gäller att:

1. Rädda liv. 2. Förhindra ytterligare skador. 3. Förstör inte för den ytterligare utredningen.

Minnesramsa R-LAST:

Rädda liv. Larma och rapportera. Anslå varningsband, skyltar eller ljussignaler. Skissa och dokumentera. Tider.

Rädda liv (R) Tänk på följande:

Har någon blivit skadad? Genomför omhändertagande enligt <C>ABCDE Sjukvårdsförnödenheter Visitera skadade misstänkta! Sök av objektet/området! Finns någon kvar? Släck eventuella bränder! Flytta brandfarlig materiel exempelvis gastuber, drivmedel, ammunition mm. Märk ut och varna för eventuella sprängladdningar, om risker för exempelvis

öppna brunnar, försåtmineringar. Larma och rapportera (L): Tänk på följande:

Tillkalla ambulans (vid skada) och polis via 112! Anmäl till chef och begär förstärkning!

Avspärra (A): Avspärrning enligt Rättegångsbalken 27 kap.15 § kan endast göras av polis eller mili-tärpolis. Däremot kan området markeras (post, varningsband, skyltar eller ljussigna-ler) för att upplysa allmänheten om vad som inträffat. Om fara för allmänheten skulle föreligga kan man däremot vidta avspärrande åtgärder i nöd. Tänk på följande:

Markera med varningsband, skyltar eller ljussignaler och sätt ut poster för att upplysa allmänheten, inte för att begränsa tillträdet. Tillträdesbegränsning kan ske genom att polisen spärrar av platsen.

Rör ingenting i onödan! Skydda eventuella spår mot väder, märk ut och lägg över något som skydd.

Vilka skador/spår har vi orsakat?

HANDBOK

112

Skissa och dokumentera (S) Tänk på följande:

Fotografera och skriv ner vilka spår eller skador vi har orsakat! Säkra beslag, vapen et cetera. Dokumentera händelseförlopp för framtida rapportering.

Tider (T) Tänk på följande:

Tid för larm. Tid när brottet inträffade. Tid för ankomst. Tid för anmälan till polis. Tid när annan tar över ansvaret, exempelvis beredskapstropp eller annan be-

vakningsstyrka. Övrigt Syfte med brottsplatsundersökning (genomförs och leds av polis)

Klargöra om brott skett. Säkra spår.

HANDBOK

113

Bilaga 4 Säkerhetsrapport

HANDBOK

114

Bilaga 5 Samverkan med polis 17§

Ett tillfälligt omhändertagande, gripande eller beslag som har gjorts av en skydds-vakt ska genast anmälas till en polisman.

Beslagtagen egendom ska överlämnas till polismannen. Den som tagit emot anmä-lan ska genast pröva om åtgärden ska bestå.

Ett tillfälligt omhändertagande ska upphöra så snart ändamålet med åtgärden har förlorat sin betydelse, dock senast sex timmar efter omhändertagandet.

En polisman som tar befattning med tillfälliga omhändertaganden som gjorts med stöd av denna lag ska tillämpa bestämmelserna i 15-17 §§ polislagen (1984:387)

Skyddslagen 2010:305 Samverkan med polis, på väg till objektet Viktigt för polisen är att ha kontakt med skyddsvakterna under tiden fram till objek-tet, helst med öppen linje till LKC för att få direkt information. Rapportera följande:

Vad är det för objekt, vapenförråd, mobiliseringsförråd, andra installationer?

Hur många gärningsmän verkar finnas vid objektet?

Beväpning?

Signalement?

Fordon?

Vad gör gärningsmannen/männen just nu?

Har någon avvikit/flytt från platsen, möjligheten att få fram en hundpatrull?

Hur många infartsvägar finns till objektet, eventuell möjlighet att spärra av flyktvägar?

Åtgärder inför rapportering till första polispatrull på plats Exempel på uppgifter som polisen vill ha från skyddsvakterna/vakterna:

Hur blev ni kallade till objektet eller skedde detta under patrullering?

Vilken tid kom ni till platsen?

Vid första kontakten, vad gjorde gärningsmannen/männen?

Vad hände då ni konfronterade gärningsmannen/männen

Gärningsmannen/männen placering, agerande och yttrande?

Använde ni eller gärningsmannen/männen något vapen eller tillhygge

Har gärningsmannen/männen hotat er genom kroppsrörelser eller verbalt?

Har gärningsmannen/männen fått med sig något gods från objektet, har något tagits i beslag?

Har ni sett något som kan ha betydelse exempelvis fordon?

Överlämnande av eventuell dokumentation?

Dessa uppgifter dokumenteras av polisen som ett första förhör på platsen. Eventuella uppgifter kan tillkomma beroende på händelse.

HANDBOK

115

Polisen prövar därefter skyddsvakten/vaktens åtgärd samt bestämmer om den vid-tagna åtgärden ska bestå eller inte.

HANDBOK

116

Bilaga 6 Juridisk Dokumentation

Juridisk dokumentation  

1. Innehållsförteckning med instruktion 2. Personen, platsen 3. Avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta 4. Gripa 5. Visitation, undersökning av fordon mm 6. Beslag, handfängselprotokoll 7. Våldsanvändning 8. Sagesman & beslutsfattare, överlämning till polis 

 

Instruktioner för ifyllandet av dokumentationen.

Denna dokumentation ersätter inte den formella rappor‐ten som du är skyldig att genomföra. Den syftar till att du på ett snabbt och enkelt sätt ska få stöd för minnet när du lämnar över ett ärende till exempelvis polis. 

En dokumentation per ingripande. 

En dokumentation per person som ingripandet riktar sig mot. 

Kryssa samt skriv i det som är relevant för ditt ingripande.

Riv inte ut sidor ur dokumentationen. 

Innan dokumentationen lämnas till exempelvis polis så säkerställ att du har en kopia för eget bruk. 

HANDBOK

117

Personen 

☐Gärningsman  ☐Misstänkt  ☐Vittne 

Namn:  

Personnr: 

Signalement Ålder:  Längd:  Vikt:  Hårfärg:  Hudton: 

Klädsel Huvudbonad, sort  Huvudbonad, färg: 

Överkroppen: 

Underkroppen: 

Skor:  Handskar: 

Buren utrustning: 

Övrigt: 

Platsen 

Skyddsobjekt: 

Annan plats: 

HANDBOK

118

Avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta Personen blev:  ☐ Avvisad   ☐Avlägsnad   ☐Tillfälligt omhänderta‐gen med stöd av 12§ Skyddslagen (2010:305)

Datum:  20 - - Klockan:

Anledningen till åtgärder var att personen befann sig: 

☐  Inom eller  ☐ Invid skyddsobjektet, och 

☐  Överträder något förbud som gäller på grund av beslut enligt denna lag 

☐  Vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid eller hem‐vist  

☐  Eller lämnar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig 

☐  Vägrar att underkasta sig kroppsvisitation, eller 

☐  Vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg som har medförts till platsen. 

 

Övrigt: 

HANDBOK

119

Gripa Personen blev, med stöd av 13§ Skyddslagen (2010:305) gripen 

Datum:  20 - - Klockan:

Det finns skäl att anhålla personen misstänkt för:

☐  Spioneri 

☐  Sabotage 

☐  Terrorism 

☐  Grovt rån 

☐  eller förberedelse till ett sådant brott. 

Anledningen till åtgärden är: Personen blev, med stöd av 24:7 2 stycket Rättegångsbalken gripen, s.k. envarsgripande 

Datum:  20 - - Klockan:

Personen greps på: 

☐  Bar gärning  ☐  Flyende fot ☐  Efterlyst för brott 

Anledningen till åtgärden är:

HANDBOK

120

Undersökning av ☐Fordon  ☐Fartyg  ☐Luftfartyg 

Registreringsnummer  Märke: 

Tillhörande: 

Har undersökts med stöd av 11§ Skyddslagen (2010:305)

Datum:  20 - - Klockan:

Anledningen till åtgärden är:

Visitation Personen blev, ☐ Kroppsvisiterad med stöd av 19§ Polislagen (2014:588), s.k. skyddsvisitation. 

Datum:  20 - - Klockan:

Personen blev, ☐ Kroppsvisiterad med stöd av 10‐11§ Skyddslagen (2010:305). 

Datum:  20 - - Klockan:

Anledningen till åtgärden är:

HANDBOK

121

Handfängselprotokoll Personen har belagts med fängsel, anledning: 

☐ Personen är frihetsberövad och 

☐ Alla andra hjälpmedel/verktyg var otillräckliga 

☐ Det var absolut nödvändigt med hänsyn till den frihetsberövades eller någon annans säkerhet 

Övrigt: Tid för på:  Tid för av:  Typ av fängsel: 

Ev. läkarutlåtande: 

Namn på den som fängslade: 

Beslag Följande har tagits i Beslag med stöd av 14§ Skyddslagen (2010:305) 

Datum:  20 - - Klockan:

Sak:  påträffat: 

Sak:  påträffat: 

Sak:  påträffat: 

Sak:  påträffat: 

Sak:  påträffat: 

Anledningen till åtgärden är:

HANDBOK

122

Våldsanvändning I samband med ingripande mot personen har: 

☐ Våld   ☐Tvång 

i form av 

används med stöd av bland annat 10 och 29§§ Polislagen (1984:387). Omständigheterna som ledde fram till detta var: 

Övrigt av betydelse 

HANDBOK

123

Sagesman och beslutsfattare Sagesman & beslutsfattare i samtliga fall som berörs i denna doku‐mentation: Namn: 

Personnr: 

Tfn:  Befattning: 

Ort:  Datum: 

Klockan: 

Underskrift: 

Överlämning till polis Ärendet överlämnas till 

Polisman: 

Från: 

Patrullnummer: 

Datum:  20 - - Klockan:

HANDBOK

124

Bilaga 7 Generella krav på skydds-vaktsutbildning inom FM Skyddsvaktsutbildningen Grundutbildningen ska omfatta minst 40 timmar enligt utbildningspaketet 2015. Vissa förkunskapskrav ska vara genomförda före skyddsvaktsutbildningens start. Observera att närkampsutbildningen är separerat från skyddsvaktutbildningen och ska inte planeras in under dessa timmar. Vid förnyat godkännande är utbildningstiden ~ 10 timmar. Behov av att lägga mer eller mindre tid än 10 timmar bedöms av respektive examinator/instruktör. Skydds-vaktens utbildningsståndpunkt (kunskaper, färdigheter och måluppfyllnad) ska ligga till grund för utbildningstiden. Ett godkännande som skyddsvakt ska gälla för en bestämd tid, längst fem år. Har ti-den (fem år) överskridits, ska förnyad grundutbildning genomföras. Skyddsvaktsinstruktören Den som utbildar skyddsvakter inom FM ska vara instruktör som med godkänt resul-tat har genomgått grundkurs instruktör samt vara skyddsvaktsinstruktör som med godkänt resultat har genomgått särskild instruktörsutbildning för skyddsvakter. Utbildningen av instruktörer kan genomföras lokalt och ska då genomföras av för-bandets examinator enligt FMUndSäkC anvisningar i utbildningspaketet skyddsvakt 2015. Utbildningstiden är 40 timmar. Skyddsvaktsexaminator Den som utbildar skyddsvaktsinstruktörer inom FM ska vara godkänd skyddsvakt-sexaminator. Utbildningen samt examination ska genomföras enligt FMUndSäkC utbildningsanvisningar. Utbildningen av examinatorer genomförs centralt genom FMUndSäkC försorg. Ut-bildningstiden är 40 timmar.

 

HANDBOK

125

Bilaga 8 Utbildning av soldater och sjömän Inledning Vid utbildning av soldater och sjömän inom IBSS och TPSS bör man först göra en analys av vilken utbildningsståndpunkt som den enskilde eleven har. Man bör även analysera om vederbörande endast ska ingå i endera TPSS eller IBSS, eller om eleven ska kunna ingå i bägge. Det torde vara en väsentlig skillnad mellan att utbilda en sol-dat/sjöman som genomfört värnplikt, haft anställning eller genomfört en mission i adekvat befattning, eller att utbilda en soldat som just gjort sin GMU. Tidsuttaget kan alltså variera med hänsyn till utbildningsståndpunkten. Det viktiga är att målsättning-en med utbildningen uppnås. FMUndSäkC har ansvaret för att kvalitetssäkra utbildningen av IBSS och TPSS inom FM. Inriktning Endast den som har nödvändig utbildning och som i övrigt anses lämplig får ingå i IBSS och TPSS. Den som är utbildningsansvarig för lokal utbildning av IBSS och TPSS ska ha genomfört godkänd kurs och tjänstgjort som C IBSS/ TPSS vid förband. Dokumentation Dokumentation över utbildad personal ska finnas vid respektive organisationsenhet som avdelar IBSS eller TPSS. Utbildningsmål Efter genomförd utbildning ska soldaten/sjömannen kunna tjänstgöra i en IBSS/ TPSS. Soldaten ska ha följande kunskaper och färdigheter:

Godkänd skyddsvakt enligt gällande utbildningspaket skyddsvakt. Godkänd på närkamp block GMU/närkamp skyddsvakt 2014. Godkänd brukare Automatkarbin block A. Godkänd brukare Pistol block A och B, om denne är tilldelad vapnet. FM FYSS enligt gällande krav för innehavd befatning. Grundläggande stridssituationer från stridspar upp till grupps storlek Förarbevis på aktuellt insatsfordon CBRN häfte 1 Kunskap och färdighet att använda materiel tilldelad IBSS/TPSS Faktakunskaper om och förståelse för den hotbild som finns mot personal in-

gående i IBSS, TPSS, garnisonsvakt och bevakningsstyrka. Faktakunskaper om och förståelse för den hotbild som finns mot FM stöldbe-

gärliga och skyddsvärda materiel samt verksamhet. Faktakunskaper avseende IBSS och TPSS organisation och uppgifter. Förmåga att tillämpa insatsmetodik för att kunna ingå i en IBSS eller TPSS i

olika situationer under såväl dagsljus som mörker, under olika hotnivåer, i skogsterräng och urban terräng.

HANDBOK

126

Förmåga att tillämpa kunskaper för hur hund kan användas vid insats (om hund ingår).

Dessutom ska soldaten ha utbildning i: Taktiskt omhändertagande av stridsskadad (TOS). Lokal bevakningsinstruktion, aktuella objekt och andra uppgifter.

Organisationsenhet med uppgiften att organisera IBSS och eller TPSS ansvarar för att validera in och kvalitetssäkra soldaternas/sjömännens kunskaper och färdigheter en-ligt ovan innan tjänsten påbörjas. Utbildningsanvisningar Underlag för att utbilda soldater eller sjömän återfinns framför allt i kapitel 5 och 6. Tidsåtgången i ÖFT är ett förslag/riktvärde för den som ska lägga upp utbildningen. Övningsförteckning (ÖFT)

Omfattning ~ Timmar Förståelse för FM uppbyggnad av säkerhetstjänst.

0,5

Fakta och förståelse för den hotbild som finns mot personal ingående i IBSS, TPSS, garnisonsvakt och bevakningsstyrka för bevakning vid arbete i förråd vid skalskyddsöppning.

1

Fakta och förståelse för den hotbild som finns mot FM stöldbegärliga och skyddsvärda materiel samt verksamhet. Aktuell hotbild delges ge-nom respektive regional stab.

1

Faktakunskaper avseende IBSS och TPSS organisation och uppgifter.

0,5

Förståelse och tillämpning för hur bestämmelser och lagstöd ska till-lämpas i olika situationer. Omfattar:

H Säk Vapen/Am. Fördjupning skyddsvakt. Fördjupning brottsbalk. Applikatoriska moment i lektionssal.

4

Grunder stridsteknik IBSS eller TPSS i olika situationer under såväl dagsljus som mörker, under olika hotnivåer i skog och urban terräng. Från stridspar upp till två stridspar. Detta omfattar:

Åtgärder larm. Åtgärder under framryckning. Åtgärder vid FAP. Framryckning från FAP/ BP till objekt. Säkra objekt vid olika hot nivåer. Kontroll av objekt. Genomsök i objekt. Åtgärder vid sammanstöt till fots och i fordon. Praktiskt skyddsvaktsmoment.

~40 Tidsuttag för re-spektive övning beror på den ut-bildningsstånd-punkten som sol-daten har. Tiden att genomföra detta paket är mi-nimitid och base-rat på att de har övat tillsammans.

HANDBOK

127

Säkra brottsplats. Patrullering. Sambandstjänst (internt och externt). Åtgärder vid lastning. Åtgärder vid lossning. Åtgärder vid rast och tankning. Taktiskt uppträdande i stadstrafik och på landsväg. Åtgärder vid fordonshaveri. Tillämpa en säker vapenhantering över tiden när man är i tjänst

såväl vid insats som i beredskap. Personlig färdighetsträning med pistol och automatkarbin.

12 timmar samt att det ingår iprak-tiska moment

Tillämpa användning av utrustning som ingår i IBSS och TPSS.

Behov? samt att det ingår i prak-tiska moment.

Förståelse och tillämpning av samverkan med polis vid insats. Avser säkring av brottsplats och rapportering till polis.

0,5

Faktakunskaper och förståelse för hur massmedia (journalister och fotografer) uppträder och arbetar vid en insats.

1

Tillämpa närkamp/självskydd som en del av våldstrappan i olika situationer vid insats.

Ingår i praktiska moment.

Tillämpningsövningar.

Vid behov.

Lokal utbildning, egna rutiner, larmsystem, instruktioner, et ce-tera.

3-7 dagar. Tiden beror på antalet objekt och behovet.

Tillämpningsövning Övningen genomförs med insatschef som truppförande chef. Under övningen är trup-pen indelad växelvis i IBSS och TPSS. Respektive styrka genomför flera tillämpade moment mot skarpa objekt i såväl dagsljus som mörker. Strävan är att minst ett moment genomförs med skarp ammunition. Övningen kan vara en del i den lokala utbildningen då momenten kan genomföras mot skyddsobjekt som IBSS ska genomföra insats mot.

HANDBOK

128

Bilaga 9 Exempel på utbildning av TTPSS och TIBSS Nedan följer två exempel som ska ses som ett stöd för den som planerar en utbildning för tillfällig transportskyddsstyrka och tillfällig insatsberedd skyddsstyrka. Tider och innehåll är ungefärliga och kan anpassas lokalt och efter personalens ut-bildningsståndpunkt. Utbildningsplan TTPSS Cirkatid Utbildningsplan TIBSS

Cirkatid

Kursen inleds med en presen-tation avseende mål, omfatt-ning och syfte.

15 min Kursen inleds med en pre-sentation avseende mål, omfattning och syfte.

10 min

TTPSS Indelning Gruppering Uppgifter Enligt H Säk Vapen/Am.

15 min TIBSS Indelning Gruppe-ring Uppgifter Enligt H Säk Vapen/Am.

15 min

Nulägesbeskrivning avseende hotbild mot FM stöldbegärlig och skyddsvärd materiel.

45 min Genomgång av aktuell hot-bild.

10 min

Genomgång av lagar och för-ordningar som har bärighet på uppgiften transportskydd:

nödvärn envarsgripande vakt/skyddsvakt.

Observera att fordon är inte skyddsobjekt.

45 min Insatsplan för aktuellt ob-jekt, larm samt rapporte-ringsvägar vid larm.

30 min

Grundläggande övningar i stridsteknik:

lastning/ lossning körning landsväg,

stadsmiljö åtgärder rast åtgärder vid punkte-

ring motsvarande åtgärder vid angrepp. eventuella åtgärder

vid passage av läns-gräns.

90 min Kontroll av TIBSS utrust-ning. Befintlighet och funktion.

10 min

Praktisk övning avseende personsäkerhetslarm.

30 min Förövning på aktuellt ob-jekt

60 min (+ tilltransport)

Chef får dessutom orien-terande utbildning i upp-rättandet av transportplan.

30 min Erfarenheter 10 min

Tillämpningsövning. 240 min Reserv 30 min Erfarenheter 30 min Reserv 60 min

HANDBOK

129

Bilaga 10 Bevakning av fartyg Bevakning av fartyg. Normalt skiljer man på rustat fartyg och icke rustat fartyg. Ett rustat fartyg är ett far-tyg som är insatsberett, har reglementerad utrustning inklusive vapen och ammunition lastat. Det kan också vara ett fartyg där det kan finnas hemlig eller enbart skyddsklassad materiel ombord. Rustade fartyg är normalt klassade som skyddsobjekt13 och skydds-vakten agerar då med stöd av skyddslagen. Ett fartyg kan trots att det till exempel ligger på varv under ett antal veckor, vara rus-tat och således kräva kontinuerlig bevakning och tillträdeskontroll. Vilken typ av be-vakning och tillträdeskontroll som krävs avgörs av chef organisationsenhet. Det finns mindre fartyg, inklusive båtar, som är rustade men som inte kräver bevak-ning eller tillträdeskontroll. Dessa är normalt inte klassade som skyddsobjekt. Exem-pel på dessa är stridsbåtar, svävare och andra mindre enheter som inte medför vapen, ammunition, säkerhetsklassad eller annan stöldbegärlig materiel. Det finns dock vissa enskilda mindre båtar som är klassade som skyddsobjekt på grund av den materiel eller förmåga som finns inbyggd i dessa och ska då bevakas enligt chef organisationsenhet bestämmande. Det betyder dock inte att allmänheten har tillträde till fartyg som inte är skyddsobjekt. De kan kräva tillsyn och skydd mot tillgrepp, skadegörelse, brand och vatteninträng-ning. Fartyg som inte är rustade finns normalt uppställda eller förtöjda inom ett militärt område och kräver endast tillsyn. Denna tillsyn sker normalt av marinbasens perso-nal. Vakttjänst i marinen avseende bevakning och skyddstjänst av fartyg regleras normalt i order. Här regleras hur många personer som åtgår för vakttjänst i olika specifika situationer och hur många fartyg som kan bevakas av en och samma vaktstyrka. Vaktstyrkan leds normalt av en officer (VB/VO) som finns ombord på ett av fartygen. Detta fartyg har en vimpel i masten, se bild nedan, som markerar vilket fartyg VB/VO finns ombord på.

13 Vilka fartyg som är skyddsobjekt beslutas av HKV INSS J3

HANDBOK

130

Bild 10:1 Flagga visar VO ombord. Jimmi Adamsson/FM

Vakttjänst är ett samlingsbegrepp och består av regler och rutiner för såväl bevakning som skyddstjänst. Vakttjänsten indelas i bevakningsnivå repsektive skyddstjänstnivå och dessa nivåer beskriver vilka uppgifter som vaktstyrkan för enheten ska kunna lösa samt vilket det lägsta bemanningskravet för vaktstyrkan är. Vid framtagande av bevakningsnivå ska en säkerhetsanalys göras. I denna tas hänsyn till rådande hotnivå. Dessutom ska övriga faktorer som påverkar krav på bevakning av fartyget beaktas, exempelvis vilken beredskap enheten är ålagd. Detta arbete ren-derar i en given bevakningsnivå.

HANDBOK

131

Typfall bevakning fartyg

Beroende på om det dimensionerande hotet härör från en aktör som föranleder ett behov av bevakning eller om det härör från verksamheten som bedrivs och därmed medför att det är behov av skyddstjänst som står i fokus prioriteras vakttjänsten. Ex-empel på matris för beräkning av antal personer i vaktstyrka enligt nedan figur.

HANDBOK

132

Bevakningsnivå Nedan beskrivs bevakningsnivå 5-1 avseende tillämplighet och förutsättningar samt omfattning av bevakningstjänsten. I förekommande fall ges särskilda instruktioner. Bevakningsnivå 5 Tillämplig för enhet14 som förtöjer utanför inhägnat och bevakat område15 och med en extraordinär hotbild, till exempel en civil hamn där allmänheten obehindrad kan närma sig enheten och säkerhetshotande verksamhet har iakttagits eller kan förväntas (till exempel större demonstrationer). Enheten bevakas med förstärkt16 dubbelpost så att kraven på ständig uppsikt17 vid-makthålls. Insatsstyrka18 om 1+4 står i beredskap.

Bild 10:2 Fartyg till kaj med vaktposter. Jens Östling /FM

14 Enhet är ett fartyg eller flera samförtöjda fartyg ur samma division. Samförtöjda är de fartyg som förtöjt utanför varandra, vid samma pir eller på motsvarande sätt kan bevakas som en enhet. 15 Inhägnat och bevakat (H SÄK), område där allmänheten är förhindrad att närma sig enheten och tillträde till området kontrolleras. 16 Förstärk dubbelpost består av minst 3 skyddsvakter. 17 Ständig uppsikt (H SÄK) innebär att enhet med tillhörande möjliga inträngningsvägar står under kontinuerlig (utan avbrott) visuell kontroll av post. 18 Insatsstyrka är en insatsberedd skyddsstyrka som leds av officer ombord. Storlek och sammansätt-ning varierar beroende på förutsättningar. Krav på insatsberedskap är ingripande inom 10 minuter efter upptäckt av angrepps- försök. Ingripande syftar till att förhindra tillgrepp eller intrång (H SÄK).

HANDBOK

133

Bevakningsnivå 4 Tillämplig för enhet som förtöjer utanför inhägnat och bevakat område, till exempel en civil hamn där allmänheten obehindrad kan närma sig enheten. Enheten bevakas med dubbelpost så att kraven på ständig uppsikt vidmakthålls. In-satsstyrka om 1+4 står i beredskap.

Bild 10:3 Fartyg till kaj med vaktposter. Jens Östling/ FM

Bevakningsnivå 3 Tillämplig för enhet som förtöjer inom inhägnat och bevakat område. Enheten bevakas med enkelpost så att kraven på ständig uppsikt vidmakthålls. Post-tjänsten bedrivs från den uppehållsplats som samtidigt ger bästa överblick och främjar uthållighet. Insatsstyrka om 1+2 står i beredskap. Bild 10:4 Fartyg till kaj med vaktpost. Jens Östling/ FM

HANDBOK

134

Bevakningsnivå 2 Tillämplig för enhet som förtöjer inom militärt basområde19. Handeldvapen och stöldbegärlig ammunition förvaras inte ombord. Sjömålsrobotar och torpeder eller motsvarade förvaras inte ombord. Enheten bevakas av extern resurs samt genom tillsyn20 av JourO/VO. IBSS genom extern resurs. Bevakningsnivå 1 Tillämplig för enhet enligt särskild order, till exempel i samband med längre varvs-vistelse. Hemliga handlingar, handeldvapen och stöldbegärlig ammunition förvaras inte ombord. Sjömålsrobotar och torpeder eller motsvarade förvaras inte ombord. Åtgärder vidtas för att skydda övrig stöldbegärlig materiel. Säkerhetsanalys ska ligga till grund för beslut om nedgång till bevakningsnivå 1. Enheten bevakas enligt särskilt avtal i enlighet med särskilt upprättad säkerhetsplan (till exempel bevakningsföretag).

Bild 10:5 Fartyg till kaj med vaktpost ur till exempel ett bevakningsföretag. Jens Östling/FM

Båtpatrullering Metoden som används vid båtpatrullering kan i vissa fall likställas med fordonspatrul-lering (exempelvis placering, observationsområden et cetera.). Båtpatrullering är väder- och siktberoende. Exempelvis används lanternor nattetid, vilket kan begränsa möjligheten till dolt uppträdande. Föreskrivna navigationsljus ska dock alltid användas av sjösäkerhetsskäl. Framgångsfaktorer kan vara bildförstärkare, riktbar belysning, uppmärkning av båt, möjlighet att via exempelvis högtalare meddela sig et cetera. Likaså måste hänsyn tas till övriga fartyg vid exempelvis kontroll av behörighet, då risken för materiella skador kan vara stor. Skyddsvakten bör (om inte omständighet-erna omöjliggör) överväga att hänvisa personerna/ båten/ fartyget till en plats där kon-troll kan ske från land.

19 Militärt basområde är område som är inhägnat och bevakat med militär personal under militärt befäl samt med tillgång till IBSS. 20 Tillsyn innebär övervakning av larm samt kontroll genom patrullering med viss periodicitet.

HANDBOK

135

Innan uppdraget påbörjas bör det framgå exakt var eventuella gränser för skyddsob-jektet går, i syfte att kunna bestämma invid eller på skyddsobjektet, allt för att under-lätta skyddsvaktens agerande på och invid skyddsobjektet (ytterligare en faktor i sol-datens UBBA-loop tas bort).

Metoder att använda om skyddsobjektet finns på en ö i skärgården: 1. Vid ankörning med båt mot ön genomförs det optiska kontroller så långt det går i syfte att kunna identifiera eventuella hot. 2. I anslutning till ön genomförs en yttre kontroll av ön (beroende på storlek), i syfte att kunna identifiera/uppmärksamma eventuella båtar/ingångsspår till ön. Kontrollen görs med fördel från egen båt. Kan vi få kontroll på båtar så begränsar vi nästan helt motståndarens förmåga till flykt/omgruppering. Här får vi även en indikation på de misstänkta gärningsmännens val av framryckningsväg och kan utarbeta taktik för genomförande av kontroll av objektet. 3. Beroende på skyddsvärdet av objektet bör skyddsvakterna överväga vinsten med att cirkulera/observera/rapportera/ha kontroll på eventuella båtar, i syfte att kunna ingripa mot misstänkta individer då det oftast är deras båt som är enda vägen ut. 4. En metod som kan användas då skyddsvakterna bestämt sig för att gå i land, är att kvarlämna båtföraren för eventuell upphämtning på annan plats, kontroll "utgående hot från ön", samt att tidsvinster görs då egen båt inte behöver landsättas och säkras. Insats ombord på fartyg Vid insats mot ett fartyg bör man noga välja vilken materiel, vapen och personlig utrustning man tar med sig ombord med hänsyn till de trånga utrymmen som finns ombord. Begäran om stöd Då VB/VO för fartygsförband begär stöd från IBSS- enhet för att undersöka ett fartyg är det en mängd faktorer som personalen ur IBSS behöver känna till. Det är också mer eller mindre en förutsättning att personalen i IBSS har varit ombord tidigare och känner miljön då varje fartygstyp, ibland även inom samma fartygsklass, är olik den andra. Att man inte hittar och därmed har svårt att ange var man är eller hitta till-baka/ut är ett av de vanligaste problemen med att uppträda och lösa en uppgift om-bord på ett fartyg. Bristande lokalkännedom är en uppenbar risk om det blir våldsamt ombord då möjligheten att få understöd från andra i förbandet kan ta tid, på grund av att man inte hittar eller förstår i vilket utrymme man befinner sig eller var understöd-jande enhet är i förhållande till den som behöver undsättning.

HANDBOK

136

Fartygssök Det som är unikt i fartygsmiljön är de begränsande utrymmena, dörrar, trösklar/vattentäta skott, trappor och dolda utrymmen där man minst anar det. Det kräver mycket träning och utbildning för att bli duktig på att hitta ombord på fartyg som man inte varit ombord på tidigare, det vill säga när ”terrängen” inte är känd. Vid insats mot ett fartyg är en insatsplan ett måste. I nödfall kan man använda skydds-tjänstplanen som hänger vid landgången, eller i direkt anslutning till denna. Den be-skriver hur man kan orientera sig i fartyget. Den har inget med säkerhet att göra utan endast skyddstjänst. En annan metod kan vara att någon besättningsman följer med patrullen ombord, eftersom de kan sitt fartyg. Att beakta då är att kontrollera besätt-ningsmannens skyddsutrustning. Det kan också vara svårt med internt radiosamband på vissa fartyg trots att avstånden i meter inte är så stora. Det kan bero på materialet och tjockleken fartyget är byggt i, hur många våningar som skiljer sig mellan sändare och mottagande enhet samt hur mycket annan elektromagnetisk strålning, eller skydd mot denna, som fartyget utstrå-lar på olika platser. Dock finns det nästan alltid en interntelefon ombord som kan an-vändas i undantagsfall. Personen, eller personerna som man letar efter kan ha kommit ombord både vattenvä-gen och/eller via landgången, förtöjningsgods eller med hjälp av egen medhavd än-terutrustning. Det är viktigt att det första IBSS gör då de anländer till fartyget för in-sats är att begränsa dessa reträttvägar snarare än att snabbt inleda söket efter personen som tagit sig ombord utan tillstånd. Fartyget är en begränsad yta och till kaj är det mycket svårt att undkomma om tillfört förband snabbt avspärrar fartyget. Det som sedan bör ske är en samverkan mellan C IBSS och VB/VO om vad som har skett och vilken typ av stöd som efterfrågas, signalement och andra uppgifter som om fartyget i övrigt är utrymt. För denna samverkan kan mallarna i denna handbok an-vändas. När söket väl inleds bör någon lämnas att bevaka den egna reträttvägen om man snabbt behöver lämna fartyget men också för att ingen obemärkt ska kunna smita ut denna väg. Söket bör sedan genomföras systematiskt, vilket i sig är svårt i fartygs-miljö då det ofta finns flera till- och frånvägar till varje utrymme. Är antalet personer otillräckligt är det svårt att blockera vissa ”strategiska” platser i fartyget, vilket kan innebära att redan sökta utrymmen inte förblir tomma. Beroende på fartyg och vad som finns ombord kan det finnas andra aspekter på ge-nomförandet av söket. Vissa utrymmen kan vara syrefattiga och mycket dåligt venti-lerade, i synnerhet utrymmen där det finns organisk last eller materiel eller platser där färg och lösningsmedel förvaras.

HANDBOK

137

Transportskyddsstyrka sjö (TPSS Sjö) Regler och bestämmelser för TPSS Sjö finns inte styrt i några andra dokument eller publikationer i FM. Mönstrade fartyg och båtar jämte sjögående förband undantas dessa anvisningar. Utöver vad som gäller för TPSS så har TPSS Sjö följande uppgifter och förmågor: En transportskyddsstyrka sjö har till huvuduppgift att utgöra skydd för säkerhets-skyddade transporter som genomförs i FMs regi till sjöss. Detta utgörs genom att styrkan övervakar och säkrar:

lastplats (om möjligt innan fartyget anlöpt)

fartyget (kontroll att inga obehöriga befinner sig ombord)

avlastningsplats (om möjligt innan fartyget förtöjt).

Ett fartyg kan under vissa omständigheter vara skyddsobjekt vilket underlättar skyddsvaktens arbete och befogenheter. Utgående från lokal säkerhetsanalys och regler gällande transportnivåer enligt H SÄK VapAm genomförs TPSS Sjö enligt ett av två nedanstående alternativ vid transporter inomskärs. 1. TPSS Sjö 1+1 kan befinna sig ombord på fartyget eller gruppera på följebåt. 2. TPSS Sjö förstärks det vill säga 1+1 x 2. (4C) Skyddet kan genomföras med:

- båda styrkorna på fartyget eller - en styrka grupperar på fartyget och en styrka grupperar på följebåt el-

ler - båda styrkorna grupperar i följebåtar.

Inget av ovanstående alternativ utesluter att en bevakningsstyrka finns ombord på fartyget. Vid TPSS i följebåt säkerställer man egen rörlighet, exempel genomsökning av last-plats innan bevakad båt ankommer, och har förmåga att vid behov avvisa närgångna båtar. Utrustning utöver vanlig landgående TPSS omfattar flytväst samt bärbar VHF. För övrigt gäller samma anvisningar som för landgående TPSS vad avser utrustning, krav på personal och taktik samt därutöver att TPSS Sjöpersonalen har sjövana.

HANDBOK

138

Redaktionell information Projektledare och redaktör: Anders Lindell, FM UndSäkC Arbetsgrupp bestående av skribenter från HKV JURS samt Edvard Sohl LG, Göran Norman I19, Timo Martinsson P7,Sven Persson K3, Jimmi Adamsson och Jens Östling MarinB, Ulf Detterström FMUndSäkC, Mikael Forsgren FömedC, Tony Stålnäbb och Henric Lövstrand LSS. Publikationsofficer och publikationshandläggare vid LedSS: Jörgen Hallström och Hanna Torneheim.

HANDBOK

139

Bildförteckning I handboken förkommer nedanstående bilder och tabeller med verkshöjd.

Fotografer, bildskapare och tabellskapare anges med namn och organisatorisk tillhö-righet.

Kapitel 1 Fotograf/Illustratör Notering

Bild 1:1, även omslag Peter Aksberg FMTIS Avtal finns Bild 1:2 Anders Lindell FMUndSäkC Avtal finns Bild 1:3 – 1:5 Peter Aksberg FMTIS Avtal finns Bild 1:6 – 1:8 Anders Lindell FMUndSäkC Avtal finns Bild 1:9 Peter Aksberg FMTIS Avtal finns Bild 1:10 Anders Lindell FMUndSäkC Avtal finns Kapitel 2 Fotograf/Illustratör Notering Bild 2:1 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns Bild 2:2 Peter Aksberg FMTIS Avtal finns Kapitel 3 Fotograf/Illustratör Notering Bild 3:1 Anders Lindell FMUndSäkC Avtal finns Bild 3:2 Hanna Torneheim, LedSS Avtal finns Bild 3:3 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns Bild 3:4 – 3:7 Anders Lindell FMUndSäkC Avtal finns Bild 3:8 Peter Aksberg FMTIS Avtal finns Bild 3:9 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns Bild 3:10 – 3:12 Peter Aksberg, Marie Gustavsson FMTIS Avtal finns Bild 3:13 – 3:16 Anders Lindell FMUndSäkC Avtal finns Bild 3:17 – 3:18 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns Bild 3:19 Anders Lindell FMUndSäkC Avtal finns Bild 3:20 – 3:23 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns Bild 3:24 – 3:25 Peter Aksberg FMTIS Avtal finns Kapitel 4 Fotograf/Illustratör Notering Bild 4:1 Henric Lövstrand LSS Avtal finns Bild 4:2 Anders Lindell FMUndSäkC Avtal finns Bild 4:3 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns Bild 4:4 Anders Lindell FMUndSäkC Avtal finns Bild 4:5 – 4:13 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns

HANDBOK

140

Kapitel 5 Fotograf/Illustratör Notering Bild 5:1 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns

Bilaga 10 Fotograf/Illustratör Notering

Bild 10:1 Jimmi Adamsson 3.sjöstridsflj Avtal finns Bild 10:2 – 10:5 Jens Östling 3.sjöstridsflj Avtal finns Tabell Upphovsman Notering Kapitel 1 Tabell 1:1 – 1:2 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns Kapitel 2 Tabell 2:1 – 2:3 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns Kapitel 3 Tabell 3:1 – 3:5 Tony Stålnäbb LSS Avtal finns

HANDBOK

141

Källförteckning I den här utgåvan av handboken har följande källor använts: Werner, Torsten. 1989. Handledning för skjututbildning i bevakningstjänst. 2007. Handbok Nationell Bastaktik. Solna. Polishögskolan Thompson, George J och Jenkins, Jerry B. 2003. Verbal judo: om konsten att över-tyga. Stockholm. SVENSKA FÖRLAGET liv & ledarskap ab. John Dean ”Jeff” Cooper, USMC. Mentalt förhållningssätt, 5-11 metoden (Coopers färgskala). SFS Rättegångsbalken (1942:740) Brottsbalken (1962:700) Polislagen (1984:387) Lagen om offentlig anställning, (1994:260) Lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret m.m. Skyddslagen (2010:305) Skyddsförordningen (2010:523) Förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen Förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom FM Källor inom FM MSS skrivelse Strid Lätta Fordon 2009-03-12, 19100:50186. FM UndSäkC Utbildningspaket skyddsvakt 2015. FM SOFO NAT ÖFT GMU Närkamp 2016 Regler, bestämmelser och handböcker som påverkat innehållet i denna handbok FFS FM skyddsföreskrifter (FFS 2010:5)

FM föreskrifter (FFS 2010:6) om vakttjänst inom FM (VaktB) FM föreskrifter (FFS 2010:7) om användande av skjutvapen vid vakt-tjänst med mera inom FM FM föreskrifter om militärpolisen (FFS 2011:1)

FIB FM interna bestämmelser (FIB 2007:3) om hantering och Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition Reglementen Soldatreglemente Soldaten i fält (Sold F), 2001

Säkerhetsreglemente (SäkR), 2017 Försvarsmaktsreglemente Försvarsmedicin Grunder 2014

Manual -

HANDBOK

142

Handbok Handbok för Försvarsmaktens säkerhetstjänst, Vapen och Ammunition

(H SÄK Vapen och Am), 2007 utgåva 2 Handbok Säkerhetsskyddstjänst (H SÄK Skydd), 2007 Handbok Markstrid Grupp 2016 Handbok Markstrid Pluton 2016 Handbok Markstrid Kompani 2016

Handboken beskriver hur bevakningstjänst ska utövas i Försvarsmakten nationellt.