1grus & guld · 1/2015

GuldGruspris: 59 kr

Tidning om rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

nr 1 · 2015

EVA GJORDE SIG FRI FRÅN RÄNTA

Sms-räntorna som ruinerar

JAK ställer in folkbildning

Rik pålite pengar

Fixa din egen el  ·    Divestera  ·    Möt Naomi Klein  ·    Nollränta

Små gårdar mättar flera

grus & guld · nr 1 2015 · Tidning o

m rättvis eko

nom

i

Skaffa JAKort du också!

jak.se/kort

Gör som nästan 600 av våra medlemmar redan har gjort och ansök om ditt egna betal- och kreditkort hos JAK idag!

grus & guld · 1/2015

Innehåll JAK omorganiserarPersonal varslas och kurser ställs in när JAK satsar på att bli helbank.  ·  34

Inspirerar till divesteringOlivia Linander vill ta bort pengarna från fossilindustrin.  ·  6

”Bredda nationalekonomin”Studenter kräver fler perspektiv i utbildningen.  ·  8

Små gårdar mättar flerNy avhandling om hur matförsörjningen kan klaras utan fossilbränsle.  ·  9

dessutom:omvärldPolly Higgins vill kriminalisera miljömord.  · 11

jak i fokusLokalavdelningarnas roll temat för JAKs höstseminarium.  ·  36

kulturMöt Naomi Klein, aktuell med ny bok om ekonomin och klimathotet.  ·  42

omvärldsanalysDavid Jonstad om inflation, deflation och nollräntepolitik. ·  13

opinionDet går inte att tjäna pengar på pengar, skriver Jakob Mikkelsen, ordförande JAK Danmark.  ·  48

KrönikaPär Holmgren om finansmarknadens roll för att rädda klimatet. ·  59

skänkta sparpoäng gjorde Emelie Thelanders flytt möjlig.

grus & guld · 1/2015

40Sms-lån till skuldfällanKriser i privatekonomin får fler än någonsin att ta sms-lån, trots skyhöga räntor. Kraven på hårdare regleringar har hittills inte gett några större resultat.

Oberoende av räntorEva Sandgren har lite pengar men vägrar att definiera sig som fattig. Sättet hon organiserat sin ekonomi och sitt liv på gör att hon känner sig rik. · 16

32TIPS: Fixa egen el Så gör du om du vill bli oberoende av stora elbolag och främja miljön.

26

4 grus & guld · 1/2015

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­avgiften för JAK­medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter.

Postadress:Grus & GuldBox 110 59100 61 Stockholm

Digitalt:www.grusoguld.sefacebook.com/grusoguld

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin BackströmMejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48

Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: kommunikation@etc.seTelefon: 08-410 357 00

Annonser: Louise ClausenMejl: louise.clausen@jak.seTelefon: 0500-46 45 23

Prenumerationer: Carina DanlingMejl: carina.danling@jak.seTelefon: 0500-46 45 11Årsprenumeration: 230 kronorLösnummer: 59 kronor

Tryck: V-tab, VimmerbyUpplaga: ca 30 500 ex

Omslag: Eva Sandgren har gjort sig fri från ränta.Foto: Niklas Björling

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt material. Allt material i G&G publiceras både i tryckt och elektronisk form, om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

Postadress:JAK MedlemsbankBox 216541 25 SkövdeBesöksadress: Vasagatan 14

Kajsa Olsson är frilansskribenten som kanske är mest känd som kåsör och sommarpratare. Hon har varit journalist sedan 1980-talet, bland annat på SVT och DN. På senare år har intresset för förnybar energi fört henne till Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Medlem i JAK har hon varit sedan ”tidernas begynnelse” ja, åtminstone sedan 1980-talet. I det här numret skriver hon om hur man fixar sin egen el.

Emelie Rosénär ena halvan av Glocal Reporters, som publi-cerat reportage i allt från tidningen Vi till Grus & Guld. Under våren arbetar hon med ett projekt om rasism, samtidigt som hon jobbar på Sveri-ges Radios ekoredaktion. Kunskapen om JAK har hon både hemifrån och från en ungkurs. I det här numret intervjuar hon vår inspiratör och skriver om skänkta sparpoäng.

Stina Hylénhar bland annat jobbat som kulturredaktör på Östersundsposten. Nu frilansar hon för alter-nativpress samtidigt som hon ägnar sig åt eget skrivande. Även hon har växt upp med Grus & Guld på köksbordet och gått en av JAKs ung-kurser. I detta nummer frågar Stina regissören Ellen Lamm varför hon gör teater om peng-ar – och skriver om studenter som vill förnya ekonom utbildningen.

Tobias Bervingär formgivaren som gett Grus & Guld en ny form. De senaste tio åren har han formgett flera tidningar som kreativ chef och AD på ETC Kommunikation. Förutom grafisk design är foto grafering hans passion. JAK lärde han kän-na när ETC Kommunikation fick uppdraget att göra två specialnummer av Grus & Guld i våras.

Medarbetarei detta nummer

foto: Isabelle Ålander

foto: Karin Backströmfoto: sara norrgård

foto: Karin Backström

E-post: jak@jak.seTelefon: 0500-46 45 00

Digitalt: www.jak.sefacebook.com/jakmedlemsbank

5grus & guld · 1/2015

i en tid när den rikaste procenten av jordens befolkning äger närmare hälften av tillgångarna är det inte konstigt att den franska ekonomen Thomas Piketty fick sto-ra rubriker förra året. Utifrån ett omfattan-de underlag konstaterar han att avkastning på kapital – som räntor, aktieutdelningar och företagsvinster – ökar snabbare än inkomsterna i stort. Slutsatsen, att detta le-der till extrema nivåer av ojämlikhet, berör själva kärnan i JAK Medlemsbanks kritik mot räntans omfördelande effekter.

allt fler oroar sig för de ökande klyf-torna. Inte bara av moraliska, sociala och ekologiska skäl. Uppmärksamheten tilltar även kring vad de innebär för stabiliteten i finanssystemet. För, som Internationella Valutafondens ekonom Michael Kumhof påpekar, pengarna som koncentreras hos de rikaste går inte till produktiva investeringar, utan till en svällande finanssektor som lever väl på lån till dem som halkar efter.

Skuldsättningen ökar. Omfördelningen fortgår.

en dyster bild av detta är att kriser i privatekonomin får fler än någonsin att ta sms-lån, trots skyhöga räntor. I detta nummer ställer vi frågan vad samhället bör göra åt detta.

Vi möter också Eva Sandgren som har ställt sig vid sidan av omfördelningscirkeln och bestämt sig för att bli skuldfri utan

räntor. Trots att hon lever på lite pengar känner hon sig rik, och hennes ekologiska fotavtryck ryms inom ramen för vad plane-ten klarar.

er ordinarie medlemstidning är nu tillba-ka. I ett mindre format och med fler fasta avdelningar fortsätter vi att bevaka ekonomi på vårt alldeles egna sätt. Ambitionen är att bidra med både kunskap, fördjupning, debatt och inspiration i arbetet för hållbar och rättvis ekonomi.

När dessa rader skrivs har det hunnit hända mycket sedan manusstopp i slutet av november. Med sina långa produktionstider skaver tidskrifter alltid mot det dagsaktuel-la. Men just därför kan de också bidra med andra perspektiv.

Tyck till om er nygamla tidning på www.grusoguld.se – eller mejla mig!

Karin Backström, Redaktörgrusoguld@karinbackstrom.se

Nerväxt i ordlistanFör sju år sedan skrev Grus & Guld för första gången om begreppet nerväxt. Då var det inte många i Sverige som kände till det.

Men nu har strävan efter att planerat sakta ner och anpassa den ekonomiska aktivite-ten till en ekologiskt och socialt hållbar nivå nått ända fram till Svenska språkrådets lista över nyord 2014.

Även om ordet i sig kan tyckas lite märk-ligt, så noterar Grus & Guld detta tecken i tiden med tillförsikt.

” En fråga värd rubriker”

” Allt fler oroar sig för de ökande klyftorna.”

1,9 miljoner. Så många svenskar läser dagligen en tidskrift. Källa: Orvesto Konsument, 2014:2

Tidningen har sju livFem till sju gånger kan en tidskrift återanvän-das, och bli nytt papper. Låt alltså Grus & Guld återuppstå på nytt ge-nom att återvinna den, men se gärna till att fler än du får möjlighet läsa den först.Källa: Sveriges Tidskrifter

redaktören:

välkommen

foto: Olof Thiel

6 grus & guld · 1/2015

Du vill få oss att divestera, men vad är det egentligen?–  Divestera är motsatsen till att investera och handlar om att vi ska

flytta våra pengar från fossilindustrin. Vi måste se den branschen som lika omoralisk som vapenindustrin. Vi talar om världens rikaste bransch så vi kommer inte få den bankrutt, det vi kan göra är att ändra normer-na. I dag ser många det som okej att ha aktier i oljebolag trots att de tjänar pengar på att skada vår planet. Vi måste ta ifrån fossilindustrin allmänhetens respekt.

Så vad gör du?–  I våra kampanjer riktar vi oss endast mot institutioner, som

universitet och kommuner, men även privatpersoner kan se över sin ekonomi. Till exempel kan man ringa sin pensionsförvaltare och be om fossilfria alternativ. Den 13 och 14 februari är det Global Divestment Day, då kommer vi att ha färgglada divesteringsaktioner över hela värl-den. Till exempel kan 20 personer avsluta sina bankkonton på en bank som finansierar fossilindustrin, samtidigt som de firar med ballonger.

Det finns många olika klimatkampanjer, varför just divestera?–  När det gäller klimatfrågan så känner många en oro. Något måste

göras nu, och så får vi dåligt samvete för att vi inte gör tillräckligt mycket. Men vi måste belysa vilka som verkligen utgör hotet. Även om det är viktigt att själv förändra sin livsstil så räcker det inte att byta glödlampor. Det finns större bovar där ute.  ·

namnOlivia Linander

ålder22 år

yrkeKampanjsamordnare för Fossil Free Sverige

görUppmanar och inspirerar till total divestering ur fossilindustrin. I  Sverige har Örebro stad, Svenska kyrkan och Diakonia divesterat.

DivesterareOlivia Linander

text Emelie Rosén foto anna von brömssen

6 grus & guld · 1/2015

grus & guld · 1/2015

inspiratör

7grus & guld · 1/2015

8 grus & guld · 1/2015

Krav på förnyadekonomutbildning

Låga låne­räntor har lett

till spekulation snarare än inve steringar i den reala ekonomin.” Ekonomistudenter över hela värld-

en vill ha fler perspektiv i under-visningen. Förra året förenades de i ett internationellt upprop, som nu samlar 65 studentorganisationer i 30 olika länder. Även i Sverige.

    NATIONALEKONOMI       – Ekonomi är i grunden politik och då borde det fin-nas möjlighet att lyfta in fler perspek-tiv i undervisningen. De modeller som finns i dag är inte tillräckliga för att beskriva den komplexa verklighet vi lever i, och hjälper inte studenterna att tackla framtidens problem, säger Sammy-Sebastian Tawakkoli, student på Handelshögskolan i Göteborg.

Han är en av grundarna av Handels students for sustainability, Hass, som tillsammans med Lunds kritiska eko-nomer är de två svenska organisatio-ner som i dagsläget skrivit under det internationella uppropet för pluralism i ekonomiundervisningen.

Det var i maj 2014 som Internatio-nella studentinitiativet för pluralism i ekonomiundervisningen, ISIPE, pu-blicerade ett öppet brev som kritiserar det monopol som neoklassisk teori har inom klassrummens väggar. Ini-tiativet menar att detta begränsar för-mågan att hantera mångdimensionel-la utmaningar. I flera internationella medier har både studenter och lärare

uppmärksammat hur oförmågan att förutse finanskrisen 2008 synliggjorde bristerna i den ”enda sanning” som ekonomistudenter lär sig.

ISIPE efterfrågar att undervisningen ska kompletteras med andra ekono-miska skolor – ekologisk, feministisk och marxistisk för att nämna några. De efterlyser även samarbeten med samhällsvetenskap och humaniora.

– Vi hade inte formulerat en konkret tanke om pluralistisk undervisning

innan uppropet, men med inspiration från det har vi drivit frågan och försökt spetsa till den, säger Sammy-Sebastian Tawakkoli.

Han menar att vinsten med uppropet mycket ligger i att få upp ögonen för vilka andra organisationer det går att skapa samarbeten med. Själv tycker han att klimatet på Handelshögskolan har varit tillåtande i fråga om att lyfta kritik mot inrutade perspektiv.

Stina HylénLäs mer: www.isipe.net

The Guardian rapporterar om hös-tens finansiella stabilitetsrapport från Internationella Valutafonden, IMF.

omvärld

Gröna obligationer på frammarschUnder första halvåret 2014 såldes gröna obligationer för motsvarande cirka 140 miljarder kronor. Det är nästan dubbelt så mycket som under hela 2013, och flerdubbelt mer än året innan dess.

Tidigare låg huvudsakligen utveck-lingsbanker och offentliga institutioner bakom utgivningen av räntebärande skuldsedlar öronmärkta för olika miljö-

projekt. Nu har även privata företag hakat på, och stod för hälften av utgiv-ningen 2014.

I och med att marknaden växer blir frågan om verifiering mer aktuell. Idag är en grön obligation grön för att den som ger ut den säger så.

Källa: Bonds and Climate Change – State of the market, 2014.

Bankerna satsarpå kolindustrinTrots fina ord om klimat och miljö i sina hållbarhetsrapporter ökar de kommersiella bankernas finansie-ring av kolindustrin. Rekordstora 66 miljarder euro, fyra gånger mer än för tio år sedan, lånades ut eller placerades i kolkraftverk och kol-gruvor 2013. Det visar en ny rapport från organisationen BankTrack, som undersökt 92 ledande bankers kolfinansiering. De största ”kol-bankerna” finns i USA, Kina och Storbritannien. Läs mer: www.banktrack.org

” Ekonomi är i grunden politik och då borde det finnas möjlighet att lyfta in fler perspektiv i undervisningen.”

foto: iStock

8 grus & guld · 1/2015

9grus & guld · 1/2015

Små lantbruk kan mätta många

Med ett småskaligt lantbruk kan vi mättas på vår beskärda del av jordens odlingsmark, enligt en ny avhandling.

Hur ska världens befolkning få mat i en mindre fossilberoende framtid? En ny avhandling visar att små lantbruk är överlägsna stora, både när det gäller biologisk mångfald och matproduktion.

    matförsörjning     När några forskare i höstas hävdade att en satsning på ekologiskt lantbruk leder till svält fick de genast mothugg. Men i debatten som följde berördes knappt att både konventionell och ekologisk matpro-duktion idag är beroende av fossila bränslen i en omfattning som förr el-ler senare blir ohållbar. Visserligen an-vänder inte eko-odlare fossilberoende konstgödsel, men även deras traktorer behöver diesel.

– Man argumenterar ofta som om vi skulle ha olja för evigt, konstaterar Kristina Belfrage, som har undersökt hur matförsörjningen klaras med lant-bruk som är självförsörjande på såväl drivmedel som växtnäring.

Hennes avhandling, som lades fram vid Sveriges Lantbruksuniversitet i hös-tas, visar att storleken på gårdarna är av betydelse. När man mäter den totala matproduktionen – alltså inte skörden av enstaka grödor – kan småbruk vara

upp till tio gånger effektivare, efter-som de ofta använder marken på flera sätt. Små gårdar samspelar också bätt-re med den omgivande naturen vilket gör att de både gynnar bio-logisk mångfald och drar nytta av densam-ma. Löser de dessutom frågan om drivmedel genom att använda en kombination av ar-betshäst och rapsoljedriven traktor så kan de mätta flest. Etanol av vete eller potatis är klart sämre alternativ.

kristina belfrage utgår från FNs beräkning att varje människas rättvisa andel av den globala odlingsmarken är mindre än en halv fotbollsplan (0,2 hektar). Det lantbruk hon beskri-ver – som kanske kan liknas vid en utökad köksträdgård med grödor som samodlas i olika växtföljder och djur som betar, bökar och drar – uppfyller detta med viss råge.

Ett problem eller en möjlighet, be-roende på hur man ser det, är att den-na typ av lantbruk kräver ungefär fyra gånger fler lantarbetare än idag.

Karin Backström

Kristina Belfrage.

JAK bollplank för forskareSom Grus & Guld tidigare berättat ska ett stort forskningsprojekt, under ledning av KTH, undersöka hur samhällsutvecklingen kan se ut om tillväxten uteblir. Scenarion tas fram för negativ tillväxt, nolltillväxt och låg tillväxt inom fyra fallstudie-områden: byggsektor, välfärdstjäns-ter, transporter samt vardagsliv.

JAK ingår i en referensgrupp, vilket innebär att medlemsbanken kommer att delta i seminarier två gånger per år och vara allmänt bollplank. Läs mer: www.bortombnptillvaxt.se

Förbered för nerväxtInsikten om att ekonomin inte kan växa för evigt på en ändlig planet har nått riksdagens motionsflod. Tre motioner kräver strategier för att säkerställa välfärd och försörj-ningsförmåga vid en krympande ekonomi. En ger konkreta förslag på områden att undersöka närmare, och nämner bland annat decentra-lisering av kreditgivning till lokala och kooperativa banker.

Totalt lämnades 2 901 motioner in under allmänna motionstiden i höstas. Vanligen bifalls färre än två procent.

212

foto: Mats Olsson

foto: Béatrice Falsen, Ubsola Trädgård

procent av BNP uppgår världens samlade skul­der till. Innan finanskri­sen 2008 var motsva­rande siffra 174 procent.Källa: The 16th Geneva Report on the World Economy, september 2014

10 grus & guld · 1/2015

Slopade ränte­avdrag önskas    Ränteavdrag       Flera aktörer, bland dem EU-kommissionen och Finansinspektionen, har uttalat sig för minskade ränteavdrag som ett sätt att komma tillrätta med de svenska hushållens höga skuld-sättning.

Inom JAK har det länge riktats kritik mot ränteavdragen, som bland annat ses som ett sätt att indirekt stödja bankerna och driva upp bostadspriserna.

Samtidigt visar siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, att 72 procent av hushållen i så fall skulle

påverkas. Sårbarast är barnfamiljer i

storstäder. – JAK

anser att räntebidra-get ska bort, men det be-

höver göras i sansad takt,

säger vd Sammy Almedal.

Även JAKs lånekostnad är av-dragsgill. Sammy Almedal tror dock inte att ett slopat avdrag skulle få några större konsekvenser för medlemsbanken.

Mellan 2010 och 2012 ökade de sammanlagda ränteavdragen med 50 procent till 32 miljarder kronor, enligt SCB.

omvärld

JAK välkomnar ny amorteringskulturFinansinspektionens krav på att alla nya bolånetagare måste amortera välkomnas av JAK Medlemsbank.

    amortering      För JAK har det alltid va-rit självklart att lånen ska amorteras, hela JAK-modellen syftar ju till skuld-frihet. När nu Finansinspektionen, FI, har deklarerat att alla bolånekunder ska betala av på sina lån är det utifrån samma grundtanke som JAK har: Det är farligt både för hushållen och för ekonomin i stort med en allt för hög skuldsättning.

Insikten sprider sig hos även lånta-garna. Enligt FI har en betydande för-bättring av amorteringskulturen skett sedan 2011.

– Uppåt 80 procent av nya bolåne-tagare amorterar idag, sa FIs chef-

ekonom Henrik Braconier, när de nya reglerna presenterades i höstas.

Och enligt en studie från statligt ägda banken SBAB är sex av tio bolå-netagare positiva till skärpta amorte-ringskrav.

– En mer utbredd amorteringskultur är bra och kan även öka förståelsen för JAK Medlemsbanks konstruktion, säger JAKs vd Sammy Almedal.

de nya reglerna är ännu inte klara och hur de kommer påverka JAK är oklart. I stort går de ut på att lånta-garna ska amortera två procent per år tills lånet är nere i 70 procent av in-köpspriset, och sedan en procent om året ned till 50 procents belåning. De kommer även innehålla undantag om till exempel någon i hushållet blir ar-betslös, sjuk eller avlider.

Karin Backström

En kollaps kan undvikas … om natur resurs­användningen minskar till en hållbar nivå och

resurserna fördelas jämlikt.”

Eller omvänt: om vi inte använder jordens resurser mer hållbart och jämlikt riskerar vi en kollaps. Det visar studien Human and nature dynamics (HANDY): Modeling inequality and use of resources in the collapse or sustainability of societies, Ecological Economics 101, 2014

30

foto: Frugan, Mostphotos

miljoner kronor i veckan spenderar fossilindustrin på lobbying gentemot be­slutsfattare i USA och EU. Källa: Food, fossilfuels and filthy finance, Oxfam, 2014

11grus & guld · 1/2015

foto

graf

ens

nam

n foto

graf

ens

nam

n

Lag mot miljömord kan rikta om pengarnaLagstiftning är det enda som kan förändra ett ekonomiskt system som håller på att förstöra plane-ten. Det anser Polly Higgins, ad-vokaten som har fört upp krimina-lisering av allvarlig miljöförstöring på den internationella agendan.

    Ekocid       I år gäller det, menar Polly Higgins. Påtryckningar från människor över hela världen skulle kunna göra det straffbart att tjäna pengar på att skövla det ekosystem vi alla är beroende av.

– Vi måste skapa en bindande skyl-dighet att ta hand om jorden, säger hon på besök i Stockholm en mulen höstdag.

– Idag är företagen skyldiga sina aktieägare att maximera vinsten. Vi måste ändra på det och i stället sätta omsorgen om livsmiljön främst.

Med en internationell lagstiftning mot miljömord – eller ekocid – skulle det inte längre vara intressant att in-vestera i tjärsand, regnskogsskövling, överfiske eller andra aktiviteter som kan bli straffbara, menar hon.

för tio år sedan var Polly Higgins en välbetald bolagsjurist i London. I väntan på domslut i en uppmärksam-mad rättegång blickade hon ut genom fönstret.

– Det är inte bara min klient som far illa. Hela planeten skadas och skulle behöva en bra advokat, minns hon hur hon tänkte.

Hon vann målet och kunde välja och vraka mellan jobben. Men i stället val-de hon att fokusera på hur naturen kan ges juridiska rättigheter.

Några år senare presenterade hon ett förslag i FN om att inkludera ekocid i Romstadgan, det vill säga det avtal som ligger till grund för den interna-tionella brottmålsdomstolen i Haag. Där kan idag straff utdömas för fyra olika brott mot freden – folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbry-telser och aggression. Polly Higgins vill att miljömord ska bli nummer fem.

för att det ska bli verklighet krävs att en av de 122 stater som idag har un-dertecknat Romstadgan lägger fram ett förslag, och får gehör av minst två tredjedelar.

Polly Higgins uppmanar Sverige att visa ledarskap, precis som man gjorde i samband med FNs miljökonferens i Stockholm 1972. Då talade Olof Pal-me om ekocid mot bakgrund av USAs krigföring i Vietnamn och 7000 per-soner demonstrerade mot miljömord.

För Polly Higgins är lagstiftning mot allvarlig miljöförstöring i grunden ett

sätt att skifta fokus från människan som oberoende, till människan som ömsesidigt beroende av ekosystemet.

– Det är inte en väg framåt att pris-sätta ekosystemtjänster, inga pengar i världen kan ersätta vare sig ett bi eller en förstörd livsmiljö, säger hon.

– I stället måste vi ställa om vår mo-raliska kompass.

Karin Backström

Den brittiska advokaten Polly Higgins uppmanar Sverige att driva på för att Internatio-nella brottmålsdomstolen i Haag ska få utdöma straff för miljömord.

Benämningen ekocid kommer från grekiskans oikos, som betyder hus eller hem, och latinets caedere, som betyder förstöra eller döda. Ekocid betyder alltså att ödelägga det egna hemmet. I Polly Higgins lagförslag definieras det som ”omfattande förstörelse av ekosystem inom ett avgränsat område, vilken avsevärt minskar möjligheten för fredlig användning av området”.Läs mer: eradicatingecocide.com

faktaEkocid

foto: Fran Monks, CC BY-NC 3.0

” Hela planeten skadas och behöver en bra advokat.”

12 grus & guld · 1/2015

Vid senaste nerväxtkonferensen i Leipzig diskuterade 3000 forskare och aktivister hur ekonomin kan bli mindre resurskrävande.

”Nerväxt” växer i EuropaSamtidigt som den allmänna diskussionen mest handlar om hur vi ska få fart på den ekonomiska tillväxten igen, samlar nerväxt-rörelsen 3000 personer för att diskutera en avsiktlig krympning av ekonomin.

    nerväxt     – Nerväxt handlar om en planerad nedtrappning av produktion och konsumtion för att öka rättvisa, välmående och ekologisk hållbarhet, säger François Schneider, en av fors-karna bakom första internationella nerväxtkonferensen i Paris 2008. Då samlades 150 forskare och aktivister. Därefter har intresset stadigt ökat, och till fjärde nerväxtkonferensen i Leipzig i höstas kom 3 000 personer.

– Debatten om hur vi ska skapa en ekonomi inom de ekologiska ramarna är mer levande i övriga Europa, säger författaren och forskaren Christer San-ne, en av fåtalet svenskar som var där.

som grus & guld tidigare berättat handlar nerväxt varken om att före-språka recession eller grön tillväxt. Det handlar om att säga att vi i den rika världen har tillräckligt – och se detta som en möjlighet att sakta ned och fördjupa demokratin.

Nerväxtforskarna visar att ökad pro-duktivitet måste mötas med kortare arbetstid, och att vi måste hitta sätt att hantera rekyleffekten – till exempel att bränslesnålare bilar leder till ökad kör-ning – så att energieffektiviseringar verkligen leder till minskad konsum-tion. I bakgrunden finns studier som visar att kopplingen mellan materiellt

välstånd och lycka upphör över en viss inkomstnivå, och att det inte går att frikoppla stigande BNP-kurvor från ökade naturresursuttag.

– på senaste konferensen var alla införstådda med att vi kan vara i en oplanerad ekonomisk utplaning eller tillbakagång innan vi vet ordet av. Där-för låg fokus på hur vi då klarar våra samhällsystem, säger Christer Sanne.

Den stora utmaningen är nämligen att allt från fördelningspolitik till pen-sioner bygger på fortsatt tillväxt. Inte minst finanssektorn är beroende av en växande ekonomi för att lån och räntor ska kunna betalas tillbaka.

omvärld

I Leipzig diskuterades förutom kor-tare arbetstid bland annat ett nytt fi-nansiellt system, decentralisering av investeringsbeslut, basinkomst och alternativ till BNP-måttet.

Karin Backström

I södra Europa har décroissance och decrescita varit begrepp i över ett decennium. På engelska säger man degrowth, i Tyskland wachtumswende, i Sverige används nerväxt i brist på ett bättre ord.

faktaDécroissance / Nerväxt

3,7 jordklot krävs om alla människor ska leva som genomsnittliga svenskar. 2012 var motsvarande siffra 3,4.Källa: WWF - Living Planet Report, 2014

foto: Klimagerechtigkeit Leipzig

13grus & guld · 1/2015

För fyra år sedan satt jag och pratade med några vänner om det ekonomiska läget. Precis som nu var världseko-

nomin i gungning. Frågan var inte om, utan när världen skulle gå in i en rejäl ekonomisk kris. En av vännerna gav samtalet ett intressant perspektiv genom att erkänna att han hade vän-tat på den stora ekonomiska kraschen sedan början av 1970-talet.

Hur länge kan man egentligen skjuta en krasch framför sig? Längre än man kan tro har det visat sig. Japans skuld-bubbla sprack i slutet av 1980-talet och deras ekonomi har trampat vatten se-dan dess. Landets ledning har tryckt massor av nya pengar för att stimulera ekonomin. I slutet av 1990-talet inför-de Japan nollränta. Man har till och med delat ut köpkuponger till folk för att få dem att börja konsumera. Utan märkbart resultat. Ekonomin har fort-satt att stå stilla, men kraschen har åt-minstone uteblivit.

Priset för detta är att Japan nu har världens största stats-skuld, bisarra 245 procent av BNP. Närmare hälften av

skatteintäkterna går till skuldkostna-der. Vilket inte hindrar regeringen från att fortsätta på samma spår. Desperat trollar man fram än mer ofantliga summor pengar för att försöka få ekonomin att växa. Och höjer därmed insatsen ytterligare.

Samma kamp förs i resten av världen. Man skulle kunna kalla det för en kamp mellan deflation och inflation. Världens regeringar vill väldigt gärna ha inflation eftersom pengarna blir mindre värda då vilket även minskar värdet på skulderna. Man inser nog att det är det enda sättet att komma levande ur världshistoriens största skuldbubbla. I den här kampen är Japan förebilden – om än en dålig sådan. Precis som i Japan har defla-tionskrafterna visat sig svåra att rå på.

Det räcker nämligen inte att skapa massor av skuld-pengar, de måste investe-ras i produktion också för

att de ska driva på ekonomin. Sverige införde i höstas nollränta med för-hoppningen att folk ska låna mer och konsumera mer så att inflationen går upp. Lyckas inte det är Riksbanken öppna för att införa negativ ränta. Det vill säga, betala folk för att låna och ta pengar av den som sparar.

Så desperat är läget. Och det är här man hittar svaret på frågan om hur länge kraschen kan skjutas på framti-den. Mycket handlar om hur länge be-folkningen och marknaden har förtro-ende för att pengarna är eller kommer att vara något värda. När förtroendet kollapsar är inflationssidan besegrad och ingen vill längre skuldsätta sig. Följden är att deflationskrafterna kan verka fritt, att ekonomin krymper och att min väns långa väntan är över.

Och hur länge går det att upp rätthålla förtroendet för pengarna? Ett intressant perspektiv på den frågan får

man om man går tillbaka till Romar-riket. Romarnas ekonomiska problem började på allvar i slutet av 100-talet e kr. Imperiets expansionsfas var då över och statsfinanserna blev allt mer ansträngda. Lösningen känner vi igen från i dag: man sköt problemen på framtiden – genom inflation. I det-ta fall genom att successivt minska halten guld och silver i mynten. Vid 200-talets slut, under kejsare Diocle-tianus styre, var silvermynten inte mer än ett bronsmynt som doppats i silver.

Kriserna avlöste varandra, men imperiet höll ändå kollapsen borta. Till dess att förtroendet för pengar-

na var så kört i botten att inte ens soldaterna – som alla kejsare gullade med – tyckte att deras löner var nå-got värda. Utan lojala soldater var det snipp snapp snut för imperiet. Och hur lång tid hade det då gått sedan Diocle tianus doppade bronsmynt i silver? Två hundra år.

David JonstadJournalist och författare

” Hur länge kan man egentligen skjuta en krasch framför sig?”

omvärldsanalys david jonstad

lind

a gr

en

foto: linda gren

14 grus & guld · 1/2015

omvärld

”Nollränta är inte avskaffad ränta”

Länken mellan välstånd och

ekonomisk tillväxt är mindre robust än vad man allmänt tror.”

JAK är emot ränta och kritisk till ohållbar skuldsättning. Hur ser då medlemsbanken på Riksbankens beslut att nolla styrräntan, för att få oss att låna, investera och spendera mer? Grus & Guld fråga-de vd Sammy Almedal.

    nollränta     – I en tillväxtberoende ekonomi visar nollränta att ekonomin inte fungerar som den borde. I det lä-get är det än viktigare att diskutera hur vi kan organisera ekonomin på annat sätt. I princip tycker JAK att nollränta är bra, men riksbankens beslut för-ändrar inte tankesättet vi kritiserar, dvs att man ska få bonus för att man har pengar. En reporänta på noll innebär inte att vi avskaffat räntan, säger vd Sammy Almedal.

Det finns oro för en nedåtgående ekono­misk spiral  –  hur ser JAKs analys ut?

– JAK analyserar sin verksamhet och medlemmarna omvärlden, vilket gör att det inte finns en JAK-analys utom i frågan om räntan och dess skadliga effekter. I banken tar vi fram ett antal olika riskscenarion som vi stresstestar. Dessa tester visar att vi står oss väl.

Vilken är din egen analys?– Europa är inne i en svacka som

kommer att vara långvarig, något som får konsekvenser för hela samhället. Det låga ränteläget biter sig fast fram till 2020 och räntehöjningarna fram till dess blir små med start i slutet av 2016, om ens då.

Hur påverkar nollräntan JAK?– Intäkterna på vår överlikviditet, det

vill säga den del av sparandet som inte är utlånat till andra medlemmar, mins-kar. Den är idag placerad i räntebäran-de papper, såsom statskuldväxlar. Vi ser också att förtidsinlösen av lån ökar. Men läget kan också göra att mycket av det som JAK står för uppmärksammas i högre grad.

Kan medlemmarnas förmåga att låna eller amortera påverkas?

– I dagsläget tror jag inte det, och de flesta av våra lån är mot säkerhet i fastigheter som vi inte har belånat till mer än 75 – 80 procent, så det finns marginal ifall priserna skulle falla.

Är du orolig?– För JAKs del är jag inte orolig. Vi

får se över verksamheten och fortsät-ta att försöka arbeta bort beroendet av andra banker. För samhället i stort är jag däremot bekymrad.

Vilka är vägarna framåt?– Ett sätt är att engagera sig för en

resilient lokal ekonomi. Där jobbar vi på för att JAK kan vara en finansiell plattform.

Karin Backström

Centralbank varnar för väderkatastroferVet ni när klimatförändringar och mer frekventa väderkatastrofer kan börja påverka hållbarheten i er affärsmodell? För första gången har trettio stora försäkringsbolag fått den frågan från en centralbank. Bank of England motiverar detta något ovanliga grepp med oro för klimatförändringarnas potentiella finanspåverkan.

Försäkringsbranschen är dubbelt exponerad – både genom sina pla-ceringar och genom ökade utbetal-ningar till drabbade kunder. Källa: Financial Times

” Europa är inne i en svacka som kommer att vara långvarig.”

Det visar rapporten A post-growth society for the 21st century – Does prosperity have to wait for the return of economic growth? IDDRI, 2013. Rapporten konstaterar dock att välstånd utan tillväxt kräver mer politisk styrning.

Parlamentarikerdebatterar pengarBrittiska parlamentet har haft en särskild debatt om hur pengar skapas av privata banker och vilken påverkan det har på samhället. Det är första gången på 170 år som penningfrågan diskuteras i parla-mentet. Under debatten föreslog några parlamentsledamöter att en särskild kommission ska inrättas för att se över frågan. Källa: Positive Money

Den låga räntan har lett till att färre vill låna i JAK, men i längden tror vd Sammy Almedal att det ekonomiska läget kan leda till ett ökat intresse för medlemsbanken.

foto: Lisa Bring/Skaraborgs Läns Tidning

Dags för uppsats? JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi - över hela världen!

Sista ansökningsdag 1 maj 2015.

Foto

: Am

anda

Sve

nsso

n

LÄS MER OCH ANSÖK

JAK.SE/STIPENDIUM

JAK ÅRSTÄMMA 2015SKÖVDE 18-19 APRILKallelse kommer i Grus & Guld nr 2/15, utgivning 2 april.Motioner och övriga handlingar publiceras på jak.se och kommer även att finnas tillgängliga på stämman.

Observera att ingen stämmobilaga utkommer med tidningen.

Boka in helgen redan nu!

16 grus & guld · 1/2015

Fri och oberoendeHon har allt hon behöver, även om hon lever på lite pengar. Hon känner sig rik, och vägrar att definiera sig som fattigpensionär. Eva Sandgren har gjort sig oberoende av räntor och hög inkomst. Huset, veden och byn är hennes trygghet. Men så har det inte alltid varit.

TEXT Karin Backström Foto Niklas Björling

16 grus & guld · 1/2015

17grus & guld · 1/2015 17grus & guld · 1/2015

18 grus & guld · 1/201518 grus & guld · 1/2015

19grus & guld · 1/2015

skap, jobbade som arbetsterapeut och bodde i en hyreslägenhet i Umeå. Efter att ha studerat det orangea kuvertet hade hon insett att hon, efter många år hemma med barnen, inte skulle ha mycket mer än garantipension att leva på efter 65 års ålder.

– Jag hade femton år på mig att skapa ett boende där jag skulle ha råd att leva på cirka 6 000 kronor i mån-aden, säger Eva.

Hon ville skaffa så stor kontroll som möjligt över de viktiga bitarna i ekonomin för att slippa oroa sig för hyreshöjningar och stigande energipri-ser. Planen blev att hitta ett hus med egen uppvärmning, som hon skulle ha råd att amortera av lånen på,

” Viktigast är att tänka själv och inte automatiskt köpa det gängse sättet.”

va sandgren stannar upp och blickar ut över huset, vedtravarna, snickeriet, bagarstugan och den lilla skogen.

– Tänk att jag har allt detta med min lilla inkomst…vad är en fattigpen-sionär egentligen? frågar hon.

– Jag har allt jag behöver. Och när börserna faller vet jag att hundra procent finns kvar.

Det frostbitna fjolårsgräset knastrar under fötterna när vi korsar den lilla ängen, där Eva bit för bit gräver ut ett litet grönsaksland. Inne i femtiotalsvillan sprider sig värmen från vedpannan i källaren och snart puttrar köttsoppa, kokad på överblivna älgben från byns slakteri, på spisen.

Eva slår sig ned i kökssoffan och bjuder på hemgjord vinbärssaft. Hon kom hit för första gången för åtta år sedan. Då hade hon ganska nyligen skilt sig efter 25 års äkten-

Lagom till ålders-pensionen kommer Eva Sandgren ha amorterat färdigt sina lån i JAK Medlems bank och ha ett eftersparande att lösa ut.

20 grus & guld · 1/2015

av en penningslös ekonomi.– I dag kallar man det bytesringar, men

här är det urgammal sed att man hjälper varandra med det man kan. Man är mindre sårbar när man lever så, säger hon.

för att kunna köpa huset, och senare även den lilla skogen och bagarstugan, tog Eva tre olika lån i JAK Medlemsbank. Det hela lades upp så att det första lånet skulle vara återbetalt i god tid före pensionsdagen. På så vis skulle hon kunna lösa ut eftersparan-de och låneinsats lagom till dess att lönen förbyttes i pension.

Vad Eva inte visste då var att hennes in-komst skulle sjunka långt tidigare än så.

Strax efter flytten blev hon sjuk. – Kvinnor i min ålder har så låg status,

på vårdcentralen tog de mig inte riktigt på allvar när jag sa att kroppen signalerade att något var allvarligt fel, berättar hon.

Så upptäckte hon tumören. Idag är Eva friskförklarad från cancern,

men sviterna efter cellgifterna har gjort hen-ne till sjukpensionär och hon måste vila mer än halva dygnet för att orka. Sedan amorte-

tills hon gick i pension. För att boendekost-naden skulle bli hanterlig behövde hon leta minst fem mil utanför staden.

hon hittade det röda huset vid den forsan-de Säveån i Botsmark på Blocket.

– Det har allt jag behöver: vedpanna, cirku-lationspump – som faktiskt kan fungera även utan el – eget vatten och avlopp, gästrum, sovrum, vardagsrum, kök, källare, vind.

Eva Sandgren slog till.

– Då la sonen i huset, som sålde, till: och så är det ett snickeri ock-så…

Det riktigt lyser om Eva när hon senare visar hy-

velbänk, cirkelsåg, vikt- och planhyvel, fräs, pelarborrmaskin, träsvarv…

– Här har byslakteriets långa skärbrädor hyvlats till, och här lånar grannarna verktyg.

Vad hon inte visste när hon flyttade till byn var nämligen att hon också hamnade i något

I sitt snickeri har Eva Sandgren alla verktyg hon behöver. Och hon lånar gärna ut till grannar, som i sin tur kan hjälpa henne med annat.

” Man måste fundera över vad som är ett gott liv för just en själv.”

21grus & guld · 1/2015

Att jobba med veden – kapa, klyva, stapla, torka – är bland

det roligaste Eva Sandgren vet. På köpet stannar hennes

uppvärmningskostnad på cirka 3 000 kronor per år.

ringarna och eftersparandet på JAK-lånen har betalats varje månad är det inte mycket kvar av sjukersättningen.

Men fattig känner hon sig inte. – Jag har varit svårt sjuk, men min själ är

varken sjuk eller fattig, slår hon fast.Hon tycker att de som varken har hälsan

eller pengarna ofta bemöts av samhället som om de vore mindre smarta, lata eller bidragsfuskare.

– Det finns en oförmåga att sätta sig in i andra människors situation, det är som att den som blir sjuk eller gammal ska be-straffas.

– Det första man måste göra när man ska bli fattigpensionär är att inte låta ordet de-finiera en. I stället måste man fundera över vad som är ett gott liv för just en själv och hitta sin egen väg. Jag säger inget om hur andra ska göra, men för just mig är det här ett superduperliv. Jag försakar inget alls.

hon kallar sig en eremit (även om telefo-nen hinner ringa flera gånger medan vi är där), tycker om att vara själv, pyssla med ved-en, laga mat från grunden och handarbeta.

Hon jämför med vänner som har långt mycket mer pengar att röra sig med, men som ändå upplever sig som fattiga på grund av sina utgifter.

– Det är som om man lockar in varandra i en skala som är helt orimlig, men är man där så ser man det inte. När alla i ens om-givning köper hus för flera miljoner, så visst, då blir det ett fynd om huset bara kostar två miljoner.

– Jag önskar att fler sätt att leva synliggjor-des än de som de flesta ser i sin närmaste omgivning. Vi har tappat så mycket gammal kunskap, och våra referensramar har blivit mindre när vi ska tänka ut nya lösningar.

När Eva glömde en mjölk i kylen och insåg

21grus & guld · 1/2015

22 grus & guld · 1/2015

att den fortfarande inte var gammal efter en månad kom hon på att hon inte behövde åka till affären oftare än så. Då slutade hon att göra det.

– Nu blir det fest varje gång jag vet att jag ska handla snart, och jag börjar längta efter saker – som avokado till exempel. På så vis blir välfärden synlig och överflödet blir en lycka i stället för en vana, säger hon.

Hon gör det till små projekt att se hur mycket hon egentligen behöver av olika varor. Gladpack, till exempel, har visat sig

vara helt onödigt eftersom hon använder tallrikar över matskålarna i kylen. En flaska diskmedel räcker i över tretton månader och sopmängden har hon fått ned till motsvaran-de två påsar per år.

ena dottern har räknat ut att om alla levde som Eva, så skulle vi klara oss med det enda jordklot vi har. Om alla i världen däre-mot ska leva som en genomsnittlig svensk behövs 3,7 planeter.

När Eva Sandgren var som sjukast hjälpte

När dottern inte trivdes på dagis började Eva Sandgren ifrågasätta att en så stor del av lönen gick till att betala ränta på det dåvarande bolånet.

23grus & guld · 1/2015

de in på den lilla vägen framför huset och började lasta av.

– Huset syntes nästan inte bakom alla björkstockar.

Eva fick hjälp att rulla ned stockarna från vägen och att såga dem till klampar. Sedan tog hon fram en liten vedklyv hon köpt – och det visade sig att hon älskade att jobba med veden. Två timmar tidigt på morgonen orkade hon, och efter fyra månader var allt klyvet och prydligt staplat i källare och ved-häckar på tomten.

Sedan dess har hon gjort om det två gånger.

två buntar räcker i fyra vintrar och kostar mindre än en tiondel av vad det, uppskatt-ningsvis, skulle kosta att värma huset med el.

– Jag har en uppvärmningskostnad på ungefär 3 000 kronor per år. Så det här med veden är både en ekonomisk fråga och en del i självständighetsprojektet. Dessutom blir jag både starkare och smidigare i kroppen. Och så är det så vackert med ved, säger Eva.

Det visade sig också att arbetet gjorde hen-ne synlig i byn på ett annat sätt än tidigare. Flera traktorer passerade under arbetets gång, och efteråt har hon fått veta att fler än en undrade om hon verkligen skulle klara detta. När hon var färdig kom människor hon inte kände fram i affären och berömde.

– Veden blev som en entrébiljett till hela byn, konstaterar Eva.

– Nu har jag allt jag behöver här.Eva har även erfarenhet från en annan by,

tre mil bort. För egentligen börjar berättelsen om hur hon gjorde sig fri från ränta och höga inkomster långt innan hon kom till Botsmark.

väninnor och en granne henne med ved, så att hon fick varmt i huset. Men så fort hon blev friskare började hon fundera över hur hon kunde vara bättre förberedd, ifall hon skulle bli sämre igen. Hon frågade en man i byn som avverkade om hon fick köpa en större mängd ved, och de enades om två buntar.

– Jag visste inte exakt vad jag gav mig in på, och han tittade lite på mig…men visst, det skulle gå bra.

Så kom lasset. En stor timmerbil dundra-

” När börserna faller vet jag att hundra procent finns kvar.”

24 grus & guld · 1/2015

Eva Sandgren saknar inget, även om hon lever på lite pengar. Just henne passar det att vara själv, pyssla med veden, handar-beta och laga mat från grunden.

i början av 1980-talet hade hon och ex-ma-ken köpt ett fint parhus i Skellefteå. Kostna-derna krävde att båda arbetade heltid och att barnen var på dagis. Men när yngsta dottern skulle skolas in fungerade det inte.

– Hur gör man när man får ett barn som inte passar på dagis? Det mest ekonomiska hade väl varit att låta henne gå under...

Eva låter lite vass. Samtidigt steg det redan höga ränteläget

dramatiskt i början av 90-talet, och Eva hörde talas om räntefria JAK. På tio år hade då Eva och hennes man amorterat 30 000 kronor på sitt bolån. Samtidigt hade de beta-lat 600 000 kronor i ränta.

– Vi hade betalat ungefär motsvarande ett och ett halvt hus utan att komma någon vart, och priset betalade vår dotter som måste gå på dagis. Vi förstod att tack vare henne var vi

tvungna att tänka ett steg längre.De bestämde sig för att försöka bli skuld-

fria och lade om lånen till JAK, även om det krävde hård budgetdisciplin av familjen att både ha råd att spara och amortera.

– Det blev så tydligt för oss där i början av 90-talet hur allting bygger på att vi ska kon-sumera. Varenda grej kostade, och så fort vi gick utanför dörren i staden var det något

25grus & guld · 1/2015

Om alla levde som Eva Sandgren så skulle vi klara oss med det enda jordklot vi har, enligt Världsnaturfondens sätt att beräkna eko-logiska fotavtryck.

” Överflödet blir en lycka i stället för en vana.”

som skulle köpas. Vi tänkte att vi måste sluta leva så, säger Eva.

I samma veva hittade familjen ett sommar-torp i Bygdeträsk utanför Umeå. Varje gång de kom dit stod hela familjen och bara drack av det goda vattnet. Och varje gång de skulle hem ville ingen fara.

de beslöt att sälja parhuset och flytta till torpet för gott.

– Från att ha behövt två heltidsjobb kunde vi nu dela på en 35-timmars arbetsvecka. Vi fick en vardag och en livsmiljö som fungera-de. Och allt fanns i byn utan att det kostade något: advent, Lucia, midsommarfirande…

– Vi var inga gröna vågare, vi gjorde snara-re det som var mest praktiskt, säger Eva.

Hon har lärt sig att hon kan leva väl på lite pengar. Även om hon behöver ett fungerande

samhälle med sjukvård och garantipension så har hon kunnat göra sig mindre beroen-de. Banker och energibolag styr inte hennes liv. Hon har hittat ett sätt att tänka kring sin privatekonomi som gör att den inte står och faller med räntenivåer och börskurser. Dessutom lever hon bland människor som hjälps åt. Det ger en trygghet.

– Man behöver inte vara rädd när man inte kan kon-sumera hur mycket som helst, man kan ha det bra ändå. Det allra viktigaste är att tänka själv och inte automatiskt köpa de gängse definitionerna av hur man ska leva, säger Eva Sandgren.  ·

26 grus & guld · 1/2015

Drygt 160 ärenden om dagen hamnar hos Kronofogden på grund av obetalda sms-lån med skyhöga räntor. Det är fler än någonsin. Forskare, debattörer och politiker har länge ropat på förbud och hårdare tag, men hittills har det inte gett några större resultat. Hur ska samhället hantera sms-lånen?

Sms-lån som krossarmediebilden av sms-lån, eller snabblån som det också kallas, är starkt polariserad. Ut satta människor som i desperation måste låna å ena sidan. Branschens unga välkläd-da män å ena sidan. Richard Gabler, vd för Mobil lån AB, är väl medveten om att han tillhör the bad guys.

– Den som går efter vad tidningarna skri-ver tror säkert att de flesta av våra kunder är runt 20 år och messar in sin låneansökan en sen kväll på krogen. I verkligheten är vår genomsnittskund runt 40 år och har en årsinkomst på cirka 250 000 kronor. Och vi beviljar inga lån sent på kvällen, säger Richard Gabler.

text Dan Håfström illustration magnus frederiksen

26 grus & guld · 1/2015

27grus & guld · 1/2015

Redan ett halvår efter att sms-lånen intro-ducerades i Sverige 2006 larmade Kronofog-den. Myndigheten var särskilt oroad över att nästan hälften av ärendena som hamnade på deras bord gällde unga vuxna. Idag har den gruppen minskat till en femtedel. I stället står människor mitt i livet för 70 procent av fallen. Och pensionärernas andel har ökat från två till tre procent.

I flera studier och uppsatser konstateras att det är kriser i privatekonomin som får människor att ta snabblån, trots effektiva räntor på 400 – 1400 procent. De som tar lånen är i de flesta fall personer med svag ekonomi som använder pengarna för vardag-

liga utgifter, som att betala räkningar och handla mat, snarare än lyxkonsumtion.

Kronofogden har liknat snabblånen vid en motorväg in i skuldfällan. Våren 2014 tog ökningen av antalet ärenden ytterligare fart och för närvarande hanteras drygt elvahund-ra ärenden i veckan.

– Vi vet inte vad ökningen beror på. Den är lite förvånansvärd eftersom vi har fått flera skärpningar av lagen, säger Robert Olsson på Kronofogden.

Konsumentkreditlagen ålägger numera företagen att göra ordentliga kreditprövning-ar – alltså hämta in alla relevanta uppgifter om låntagaren samt göra en ordentlig be-

Sms-lån som krossar

27grus & guld · 1/2015

28 grus & guld · 1/2015

bara myndigheter, utan även låntagare, ska kunna agera mot företagen.

– Om ett företags kreditprövning är undermålig borde konsumenten ha rätt att säga upp avtalet och slippa betala ränta och andra avgifter. Den möjligheten skulle stärka låntagarnas ställning avsevärt.

I Finland införde staten 2013 ett räntetak för att komma åt snabblåneföretagens höga räntor. Den omedelbara följden blev att antalet företag minskade drastiskt, från 81 till 16. Även antalet lån och summan som lånades sjönk kraftigt. Men Torbjörn Ing-varsson vill trots sin kritik av svenska statens engagemang varken ha räntetak eller förbud i Sverige.

– Utifrån en ideologisk ståndpunkt är jag emot stela regler och förbud. Folk måste ha rätt att göra dåliga val. Vill man ta ett lån med en effektiv ränta på 1400 procent ska man ha friheten att göra det.

jan bertoft, generalsekreterare i organisa-tionen Sveriges Konsumenter avfärdar det resonemanget.

– Visst har individen ett stort ansvar, men samhället ställer upp för dåligt för dem som fastnar i skuldfällan på grund av snabblån, säger han.

I stället menar han att samhället måste agera, inte bara för att skydda de drabba-de, utan också för att snabblånen hotar att

” Från början obetydliga skulder växer i rasande takt.”

dömning av låntagarens möjlighet att betala tillbaka lånet.

Sedan lagändringen trädde i kraft har Konsumentverket granskat 24 företag. Av dem klarade sig bara tre undan varning eller sanktion.

trots detta växer branschen kraftigt. 2014 fanns det mellan 30 och 40 före-

tag som erbjöd snabblån. Enligt SVT hade enbart de nio företag som är medlemmar i branschorganisationen, SKEF, en omsättning på 161 miljoner kronor 2013. Det är nästan en fördubbling jämfört med 2009.

Hur ska då samhället agera när det gäller sms-lånen?

Torbjörn Ing-varsson, docent i civilrätt vid Uppsala universitet, tycker att samhället visat stor undfallenhet.

– Trots grava missförhållanden i

branschen och att väldigt många människor farit illa är det som att ingen riktigt velat ta tag i frågan. Konsumentverket och Finans-inspektionen har haft en svag samordning och de möjligheter till sanktioner som lagen ger utrymme för används inte i tillräckligt stor utsträckning, säger han.

Torbjörn Ingvarsson förespråkar att inte

28 grus & guld · 1/2015

• Redan några veckor efter sms­lånets födelse i mars 2006 anmäler Kon­sumentombudsmannen ett företag för ocker, men åklagaren lägger ned ärendet. Under sina första år lever snabblåneföretagen i ett juridiskt vilda västernlandskap.

• 2011 kommer tillägg i konsumentkre­ditlagen och marknadsföringslagen som tvingar snabblåneföretagen att

göra kreditprövning och redovisa effektiv ränta i sin marknadsföring. Konsumentverket får tillsynsansvar och möjlighet att både varna och förelägga företag att upphöra med sin verksamhet.

• 2014 får Konsumentverket möjlighet att utdöma vite. I början av november förbjuds företaget Grandvik att fortsät­ta med sin verksamhet och får betala

750  000 kronor. Orsaken är för dålig kontroll av låntagarnas ekonomi.

• 2014 blir också alla verksamma snabb­låneföretag skyldiga att ha tillstånd från Finansinspektionen. Tillståndsplikten innebär bland annat att FI har möjlighet att omedelbart stänga företag som inte bedöms ha tillräckligt goda rutiner och relevant kompetens bland ägare och ledning.

Sms­lånens historia

29grus & guld · 1/2015

bryta ner vår moral när det gäller pengar.

– Snabblån innebär en frestelse för unga och utsatta. Marknadsföringen låter på-skina att det finns genvägar – har man inte pengar är det bara att låna – och det urhol-kar spartänkandet, säger han.

Jan Bertoft medverkade i den statliga utredning om överskuldsättning som kom 2013. Utredningen diskuterade räntetak som en möjlig åtgärd, men kom fram till att Sverige skulle avvakta. Bertoft höll inte med utan skrev ett särskilt yttrande.

– Samhället har genom ockerbestämmel-serna markerat att oskäligt höga räntor inte är acceptabla. Det är ovärdigt ett civiliserat samhälle att år efter år acceptera effektiva räntor på över tusen procent. Det behövs ett batteri av åtgärder, men räntetak är det enskilt viktigaste, säger Jan Bertoft.

richard ahlström, docent i psykologi vid Malmö högskola, forskar om hur överskuld-sättning påverkar människors hälsa. Hans forskning visar att sjuklighet, depression och självmordsförsök är markant förhöjda bland överskuldsatta. Han menar att svenska staten ända sedan avregleringen av kreditmarkna-den på 1980-talet lämnat sina medborgare i sticket när det gäller skuldsättning.

– Dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt talade om att avregleringen krävde ett omfat-tande samhälleligt skyddsnät, men det blev aldrig så mycket av den saken. Vår lagstift-ning är oerhört tillåtande vad gäller finansiell verksamhet. Men den enskilde med skulder är mer eller mindre rättslös. Som skuldsatt mals du ner av en grym hantering där från början obetydliga skulder växer i rasande takt och där även oseriösa långivare har en statlig och stelbent indrivning i form av Kronofogden på sin sida, säger Richard Ahlström.

Han tvekar inte om vilken åtgärd han vill se mot snabblåneföretagen.

– Jag är egentligen ingen förbudsivrare,

” Räntetak är den viktigaste åtgärden.”

men när det gäller snabb-lånen vill jag ha bort

dem med en gång, säger han. Branschföreträd-

aren Richard Gabler menar däremot att det är fel att rikta sökarljuset mot snabblånen i fall det är överskuld-sättningen man vill åt. Han pekar på att snabblånen bara står för någon procent av blancolånen (lån utan säkerhet) i Sverige. Dessutom anser han att det finns det gott om aktörer, till exempel betalningsföretag och butikskedjor, som lämnar krediter utan lika noggranna kreditprövningar som snabb-låneföretagen gör.

samhällets senaste åtgärd som gäller snabblån är att det från 1 juli 2014 krävs tillståndsplikt från Finansinspektionen, FI. Tidigare har företagen bara behövt vara registrerade där. Tillståndsplikten medför krav på korrekt kompetens och bakgrund hos företagens ägare och ledning. Företagen blir också ålagda att kontinuerligt redovisa uppgifter till FI.

– Jag tror att tillståndsplikten kommer att innebära en utgallring av de mer oseriösa ak-törerna, säger Jonatan Holst, presschef på FI.

Även från politiskt håll finns fortfaran-de förhoppningar om att situationen ska ordna upp sig utan att mer radikala åtgärder behövs. Innan regerings-krisen brakade loss i december 2014 hann finansmarknadsmi-nistern Per Bolund (MP) debattera snabblån i riksdagen. Han sade sig vilja följa utvecklingen och utvärdera konsekvenserna av tillståndsplikten noggrant.

vill samhället stoppa sms-lånen? Det mest korrekta svaret just nu är nog… kanske. ·

29grus & guld · 1/2015

Effektiv räntaEnligt Konsumentverket ligger den effektiva rän­tan för ett lån på 3 000 kronor i 30 dagar hos 19 olika snabblåneföretag mellan 431 och 1 410 procent. Med effektiv ränta avses kostnaden (ränta och avgifter) för en kredit uttryckt som en årlig räntesats på kreditbeloppet.

30 grus & guld · 1/2015

lotta johnsson fornarve, riksdagsledamot (v):

– Snabblånen bör av-skaffas helt. Möjligheten att låna pengar snabbt har lett till att ett stort antal

människor hamnat i en skuldfälla som är svår att komma ur. De som drabbas är oftast socialt och ekonomiskt utsatta personer som redan har det tufft. Det minsta man kan göra är att införa ett räntetak för att kom-ma bort från de oerhört höga räntorna som finns idag. Vissa åtgärder har vidtagits för att skydda låntagarna och det är bra, men jag tror inte att det är tillräckligt.

sammy almedal, vd JAK medlemsbank:

– Kreditprocessen kan regleras ytterligare. Ett an-nat sätt att angripa proble-met skulle vara att fördröja tiden mellan förfrågan och

utbetalning av krediten. Ett räntetak tycker jag också att man ska diskutera. När det gäller förbud tycker jag rent generellt det är

problematiskt. Så länge lånen ges till myndi-ga människor med betalningsförmåga tycker jag man bör anta att de är fria, tänkande individer som själva bäst är lämpade att fatta de ekonomiska beslut de behöver för att få sin vardag att fungera. Övergripande tycker jag det behövs en större debatt i samhället kring konsumtion. Vad måste jag ha nu och vad kan eller måste jag faktiskt spara till?

lena nordqvist, ordförande insolvens, föreningen för överskuldsatta:

– Ett stort problem har varit att det inte gått att fälla de här företagen för

ocker, bland annat på grund av att de tillåtits komma undan genom att kalla sina skyhöga räntor för avgifter. Samhället måste också sätta in tydligare åtgärder för att få företagen att leva upp till bestämmelserna om ordent-liga kreditprövningar. Jag träffar människor som har åtta till tio snabblån. Företagen verkar fortfarande kalkylera med att det i längden blir en bra affär att låna ut till den som inte kan betala.

Hur ska samhället agera i frågan om snabblånen?

30 grus & guld · 1/2015

foto: insolvens

foto: Sveriges riksdagfoto: Louise Clausen

31grus & guld · 1/2015

Hur ser JAKs engagemang för överskuldsatta människor ut?

– Vi försöker hitta lös-ningar där vi kan hjälpa dem som försöker komma ur en svår skuldsituation. Skulder hänger ofta ihop

med livskriser som arbetslöshet, skilsmässa eller långvarig sjukdom. Alltså sådant som vi alla kan råka ut för.

Hur kan JAK hjälpa överskuldsatta?– Först och främst kan vi ge dem JAK-

lån så att de kan bli kvitt andra lån med hög ränta. Förutsättningen är att de har en tillräckligt god ekonomisk situation för att klara av att betala tillbaka lånet. Vår grund-regel är att problemen som orsakade över-skuldsättningen måste vara borta ur bilden. En eller några betalningsanmärkningar behöver inte betyda att vi nekar till lån. Vi gör en individuell bedömning och jag tror att vi har en mer tillåtande attityd än de stora bankerna. Ibland vill vi att den skuldsatta först går till en kommunal budgetrådgivare för att se över hela ekonomin innan vi tar ett beslut om lån.

Hur kan JAK hjälpa överskuldsatta?4 frågor till Magnus Frank, bankchef i JAK medlemsbank

Hur ofta blir du kontaktad av överskuldsatta?– Det händer kanske en gång i veckan, vil-

ket känns ganska lagom. Hur man än vrider och vänder på saken innebär det en större risk att låna ut pengar till överskuldsatta. Och för oss som är en liten bank är det extra viktigt att hålla rätt balans mellan säkerhet och risk.

Hur kan JAK utveckla stödet till överskuldsatta?– I dag har vi en stödsparfond för

miljö och hållbar ekonomi dit medlemmar kan skänka spar-poäng. En möjlighet kunde vara att starta en ny stödsparfond där poängen i stället går till överskuldsatta.  ·

31grus & guld · 1/2015

foto: JAK

32 grus & guld · 1/2015

tips

Vill du bli oberoende av de stora elbolagen och samtidigt göra en insats för miljön? En satsning på småskalig och närproducerad el kräver kapital – inköp och installation av solceller eller ett litet vindkraftverk – men solen och vinden är gratis.

solceller har blivit mycket populärt. Den installerade effekten har fördubblats två år i rad. Solcellsstödet – högst 35 procent i investeringsstöd – blev en sådan succé att pengarna som avsattes är i det närmaste slut. Det är länsstyrelserna som fördelar stödet.

Nuvarande regeringen ville stärka stödet med 100 miljoner kronor mellan 2015 – 2018, men någon förstärkning fanns inte med i den budget som klubbades igenom i riksdagen.

För småskalig vindkraft går det lite trögare. Det krävs bra vindlägen för att ett litet vind-kraftverk ska löna sig och vindkraften har ingen motsvarighet till solcellsstödet.

om du under perioder producerar mer el än vad du gör av med, kan du sälja över-skottet till ett elbolag. Under perioder då du har liten egen produktion behöver du köpa el. För små producenter vore kanske det bästa att kunna kvitta producerad el mot använd el under exempelvis ett år. Men det strider mot EUs momsregler, menade den förra regeringen.

Elcertifikatsystemet som funnits sedan

2003 fungerar inte så bra för den som bara producerar till husbehov.

Från den 1 januari 2015 kan mikroprodu-center av förnybar el få en skattereduktion på 60 öre per kWh, för upp till 30 000 kWh. Som mest går det alltså att få skatten sänkt med 18 000 kronor per år. Begäran ska göras i deklarationen som lämnas ”efter utgången av det kalenderår som underlaget för skat-tereduktionen avser”. Beslutet fanns med i Alliansens budget som togs den 3 december.

text Kajsa olsonbild Magnus Frederiksen

Fixa din egen el

Vill du få tips om energieffekti­visering?

Vänd dig till energi- och klimatrådgivaren i din kommun!

Läs mer:Småskalig vindkraftEn marknadsöversikt, och korta informa­tionsfilmer om småskalig vindkraft finns på: svensk­vindkraft.org/vart­ arbete/smaska­lig­vindkraft

SolcellerPå Bengt Stridhs blogg finns bra information om solceller. Kostnader, leverantörer, en lista över elbolag som köper mikroproducerad el och hur deras villkor ser ut. bengtsvillablogg.info

foto: cc

33grus & guld · 1/2015

Fixa din egen el 3.

Vindkraftverk på taket? Avstå från det, råder Sven Ruin, expert på småskalig vindkraft.

4. Lönar det sig? Ju större anläggning, desto billigare blir el­produktionen. Det gäller både vindkraft och solceller. Lönsamheten i kronor och ören är svår att sia om – hur elpriset utvecklas de närmaste 30 åren kan man bara gissa. Men du vet vad din egen el kostar framöver när du producerar den själv! Den som gör sin egen el brukar också bli mer medveten både om sin egen energianvändning och sin roll i systemet. I Tyskland, som länge haft ett stödsystem för egen el, kallas mikroproducenterna för ”solcellsgerillan” – en energipolitisk motkraft mot de stora fossilberoende kraftbolagen som har fått en allt mer knackig ekonomi.  ·

1. Bor du i lägenhet? Bli andelsägare i ett vindkraftkooperativ. En andel brukar motsvara 1 000 kWh/år och du köper förslagsvis så det täcker runt 80 procent av förbrukningen. Komplette­ringselen köper du via den elhandlare som kooperativet har avtal med. Läs mer: www.vindkooperativ.se

2. Bor du i hus? Solceller på taket är vanligen en mycket bättre idé än vindkraftverk på tomten, såvida du inte bor på landet i ett mycket bra vindläge. Fråga kommunen om det behövs bygglov. En behörig elektriker måste godkänna installationen. Får du inte solcellsstöd kan det i vissa fall finnas möjlighet till ROT-avdrag vid installation av solceller på huset.

34 grus & guld · 1/2015

på gång i jak

Aktiviteter ställs in

–  jag har fått styrelsens mandat att ge-nomföra en omorganisation som innebär en paus för alla centrala medlemsaktiviteter i två år, säger vd Sammy Almedal.

Beslutet – som fattades efter manusstopp för detta nummer – innebär att lokalavdelningar-na behåller sina budgetar, men folkbildning och stöd från JAK centralt upphör. Bland an-nat ställs alla JAK-skolor, praktik veckor på banken, ungkurser, och grundkursledarut-bildningar in. Även den internationella verk-samheten fryses.

– Det är jättetråkigt. Vi har märkt ett ökat intresse och det betyder mycket att medlem-marna får insyn i banken, säger medlemschef Ann-Marie Svensson.

Av de sex personer som idag arbetar hel- eller deltid på JAKs avdelning för idé- och medlems-stöd, IMS, blir bara hon kvar. En person om-placeras. Övriga varslas.

bakgrunden till styrelsens beslut är oro för budgetläget, med bland annat utlånings-kurvor som inte går upp, förtidsinlösen av lån och minskade intäkter från överlikviditeten.

– Vi har inte möjlighet att göra allt vi vill, och banken måste kunna fungera som med-

lemmarnas första bank, sä-ger ordförande Lotta Friberg.

Det är framför allt IT-ar-betet som nu prioriteras. Uppdaterade datasystem är grunden både för att JAK ska

bli en ”helbank” och för att effektivt kunna uppfylla nya regler och rapporteringskrav, en-ligt vd Sammy Almedal.

Det blir inga ungkurser, som denna på Hållands-folkhögskola 2013 med Amanda Mannervik och Viktor Harms, när JAK Medlemsbankpausar folkbildningsverksamheten.

” Det är aldrig roligt att fatta sådana här beslut.”

personal sägs upp:

Foto: Gunno Rask

All central idé- och medlemsverksamhet ställs in under två år i JAK Medlemsbank. Personal varslas och pengar riktas om för att JAK ska bli medlemmarnas första bank.

Innebär detta att JAK nu slår in på en ny väg?– Det vet vi inte än. För en medlemsbank är

det viktigt med transparens och medlemsinfly-tande. Men man kan helt klart konstatera att bankverksamhet kräver resurser.

Har andra möjligheter diskuterats?– Att bara ha sparlåne-verksamhet som ti-

digare har inte setts som ett alternativ, och de stora IT-satsningarna behöver ändå göras, säger Sammy Almedal.

Ordförande Lotta Friberg ser inte beslutet som en långsiktig strategiändring.

– Det är aldrig roligt att fatta sådana här be-slut, men folkrörelsetanken är så stark i JAK att jag tror den klarar en paus. Och medlemsverk-samheten fortsätter som tidigare i lokalavdel-ningarna, säger hon.

Karin Backström

miljoner kronor sparas på JAKs av­delning för idé­ och medlemsstöd 2015.

83,

34 grus & guld · 1/2015

35grus & guld · 1/2015

När JAK Norra Hälsingland höll 20-års-jubileum i höstas var det första gången en lokalavdelning i JAK kunde fira så lång tid tillsammans.

efter två decennier samlades 55 nuvaran-de och gamla medlemmar i Missionskyrkan Hudiksvall den 25 oktober för att blicka såväl framåt som bakåt.

– Det var en trivsam fest, säger Lennart An-dersson, eldsjäl i lokal avdelningen.

– Jag vet inte vad vi har betytt för en annan ekonomi i det stora hela. Men vi som har varit med har i alla fall upplevt stor kamratskap.

Han tror att den största framgångsfaktorn är att man har tillåtit sig att skryta med sin verksamhet.

– Det har funnits en stolthet.Andra saker som bidragit är säkert alla de

grundkurser om JAK som Lennart Andersson hållit. Över 60 stycken har det blivit genom

åren. Samtli-ga som ringer och ber om in-formation får en inbjudan.

– Det svåraste har kanske varit att få folk att komma på möten sedan. De flesta har så mycket annat.

JAK Norra Hälsingland firar 20 år

” Det har funnits en stolthet.”

Stopp för sjunkande utlåningminskningen av lånestocken i JAK har stannat upp under hösten.

– Vid årsskiftet var vår totala utlåning 846 miljoner kronor. Det är lika myck-et som i augusti, vilket betyder att medlemmarna under hösten har lånat i samma takt som de har amorterat, säger bankchef Magnus Frank.

Det senaste året har JAK på flera olika sätt försökt öka utlåningen av medlemmarnas spa-

rade pengar. Bland annat har villkoren för lån utan säkerhet blivit förmånli-gare och det finns numer sparfria lån att ansöka om för både privatpersoner

och företag. Det är även på gång att sänka månadsbetalningarna ge-

nom att låta eftersparande stå kvar längre på kontot.

Privatpersoner som öns-kar kan också få tillfällig amorteringsfrihet i upp till ett år genom en ansökan i internetbanken.

Yvonne Gustafsson och Lennart Andersson var två av medlemmarna som firade 20 år med JAK Norra Hälsingland.

Orsakontoret läggs nedJAK Medlemsbanks lokalkontor i Orsa avvecklas under 2015

– En medarbetare går i pen­sion och en annan har aviserat önskan om tjänstledighet. För att inte låta JAK stå med onödi­ga utgifter och ett tomt kontor drar vi ned på utgift erna genom att lägga ned, säger vd Sammy Almedal.

Men under åren har det också funnits till-fällen då människor har hört av sig och bett att få komma på möte för att de verkar ”ha så trevligt i JAK”.

Familjefester, informationsträffar, möten med företag och syskonorganisationer, stöd-sparprojekt och internationella kontakter är bara något av allt som stått på programmet.

Karin Backström

35grus & guld · 1/2015

foton: Lena Sohlin Adestedt

36 grus & guld · 1/2015

jak i fokus

Ny ekonomi byggs underifrån

–  fika är vår framgångsfaktor! Vi ses på ett kafé varje måndag. Har man fikat ihop ett tag vågar man komma med nya idéer.

Ylva Lundin från omställningsrörelsen har fått uppgiften att inspirera inför samtalen på JAK Med-lemsbanks höstseminarium i oktober.

Hon börjar med en tydlig omvärldsanalys: Klimatet förändras och oljan har nått

sin utvinningstopp. När fossila bränslen inte längre kan driva dagens globala ekonomi blir

energisnålare lokala alternativ ett måste. Av detta följer målet: att skapa levande

närsamhällen med motståndskraft mot såväl energikris som ekonomisk och ekologisk kris.

Sedan kommer en berättelse om hur människor över hela världen gör detta. Till-sammans. I ett globalt nätverk. Fast på det sätt de tycker passar bäst där de verkar. Utan formalia och budget.

På åtta år har över tusen omställningsgrup-per i 43 länder växt fram. I Sverige finns när-mare 100 tematiska och geografiska grupper.

Ledordet är att ta nuläget, och de svåra

Cirka 30 aktiva medlemmar, styrelseledamöter och andra förtroendevalda på riksnivå samlades i höstas på Axevalla folkhögskola för att diskutera lokalavdelningarnas roll i JAK.

” Miljontals kronor skulle inte kunna ersätta den ideella kraften.”

En folkrörelse som driver en bank? Eller en bank med en marknads föringsorganisation ute i landet? JAKs höstsemi-narium handlade om lokalavdelningarnas roll i organisationen.

36 grus & guld · 1/2015

Foto: Karin Backström

37grus & guld · 1/2015

känslor som detta kan väcka, på allvar. Men att samtidigt ha roligt!

– Så fort man gör något som man inte tyck-er är kul minskar viljan att engagera sig. Vi protesterar inte utan peppar och uppmuntrar varandra att göra positiva saker, säger Ylva Lundin, som verkar i Alingsås där cirka 300 invånare är involverade i loppis, cykelrepara-tionsverkstad, gemensam odling och annat.

Hon ser paralleller mellan det lokala JAK- arbetet och omställningsarbetet. Att fortsät-ta leva som idag är omöjligt om vi vill ha en ekonomi som ryms inom jordens ekologiska ramar, påpekar hon.

– Vad både omställningsrörelsen och JAK sä-ger är att vi måste formulera nya drömmar. Det är ingen självklarhet att efter lågkonjunktur kommer högkonjunktur, men hur mottaglig är du för det när du har lånat fem miljoner till din villa?

Då gäller det att hitta positiva mötesplatser där människor tycker om att träffas, fika, lära känna varandra och inleda samtal som kan leda till samarbete kring nya konstruktiva idéer och projekt, menar Ylva Lundin.

nästa dag står JAK i fokus. Nu är inte om-världsanalysen och målen lika entydiga. Och berättelsen handlar om både framgångar och motgångar. Efter femtio år har JAK 20 lokalav-delningar och fyra lokala arbetsgrupper. Nio av dem är representerade på höstseminariet, dit styrelsen kallat för att diskutera lokalavdel-ningarnas roll.

– Arbete för miljontals kronor skulle inte kunna ersätta den ideella kraften. Oftare än

varannan dag talas det om JAK på mötesplat-ser runt om i landet, säger medlemschef Ann- Marie Svensson.

– JAK har visserligen inte hundratusentals medlemmar men vi arbetar som en folkrörel-se. Lokalavdelningarna sitter inte och väntar på kampanjer från JAK utan planerar och ut-värderar själva sitt arbete inom ramen för den budget som JAKs styrelse beviljat.

i inbjudan till höstseminariet uttrycks det på ett annat sätt. Lokal avdelningarna kallas en ”kraftfull marknadsföringsorganisation” och frågan ställs hur de kan stöd-ja satsningen på att JAK ska vara medlemmarnas första bank.

När vd Sammy Almedal kom-mer till semi nariet berättar han att många medlemmar går ur JAK efter att de betalat tillbaka ett lån, för att sedan återvända ”när nästa bil ska kö-pas, eller nästa badrum renoveras”.

– Vi måste hitta tjänster att erbjuda så att de stannar kvar mellan sina lånebehov, säger han.

– Är det inte för ideologin man vill vara med i JAK? frågar Dan Eklund från Skövde.

Svaret kommer från styrelsens vice ordföran-de Jonas Löhnn, som menar att många har gått med i JAK av privatekonomiska skäl, och sedan tagit till sig värdegrunden genom folkbildning och medlemstidning.

Men är det så idag? Lennart Andersson från Norra Hälsingland har hållit flest grundkurser i hela JAK. När han började tyckte många att

• Stödja JAKs idé och verksamhet.

• Bedriva informations­ och utbildningsverksamhet.

• Vara en mötesplats där man kan träffas och diskutera viktiga interna frågor i JAK och hjälpa varandra.

• Vara en mötesplats mellan medlemmar och allmänhet i både samhällsekonomiska och privatekonomiska frågor.

källa: Arbetsordning för lokal avdelning inom JAK Medlemsbank

faktaLokalavdelningarnas syfte

”  Vi måste formulera nya drömmar.”

Vi vill växa underifrån, därför är lokalavdelningarnas frihet viktig. Eva Stenius och Núria Albet diskuterar hur JAK bäst verkar för förändrade spelregler i ekonomin.

37grus & guld · 1/2015

Foto: Karin Backström

38 grus & guld · 1/2015

timmarna han ägnade åt värdegrunden var mindre intressanta. I stället ville de veta mer om hur de kunde använda sparlånesystemet. Idag är det tvärtom.

– Rörelsen drivs av långsiktiga visioner och engagemang för en rättvis och hållbar ekono-mi. Men arbetar man på banken kan behovet av ökad utlåning, bättre IT-lösningar eller kort lätt hamna i centrum, säger Eva Stenius från Järna-Södertälje lokalavdelning som var med redan när JAK grundades.

– I början talade vi om både mänsklig och ekonomisk frigörelse. Tankefriheten var viktig. Vi ville frigöra oss från de rådande ekonomiska dogmerna. Vi behöver en diskussion om vad vi vill prioritera när pengarna tryter.

Jorge Gonzalez från Stockholm menar att målet med JAK måste förtydligas.

– Vår vision om ett räntefritt samhälle är abstrakt. Tänk om vi kunde bli så tydliga att vi kunde certifiera verksamheter med ”rättvi-semärkt ekonomi”.

helgen består av många olika grupparbeten. Tanken är inte att sammanfatta eller besluta, utan att var och en ska ha möjlighet att utbyta tankar och få inspiration i just sitt fortsatta arbete.

I en övning berättar olika personer om sina lokalavdelningar. Det handlar om gemenskap som lett till att man kan fira 20 roliga år till-sammans (se sid 35). Men det handlar också om hur skönt det kan vara att lägga ned.

– När man kommer hem full av energi från en JAK-skola är det lätt att känna press att star-ta en lokal avdelning.

Man får skriva på papper om banksekre-

Öppna ”bankhörna” i en lokal butik med information om JAK

Bjud in er för att berätta om JAK hos andra föreningar

Filmvisningar och föredrag

JAK­konsert eller JAK festival

Återkommande JAK­fika på kafé

Arbeta tillsammans med andra organisa tioner så slipper ni konkurrera om samma människor på orten

Sök upp folk som är intresserade av att låna till vindkraftandelar eller solceller

7 tips på bra lokala aktiviteter

jak i fokus

123

475

6

Rune Forsén, Uffe Madsen, Mary Oban-da, Tomas Eklund och Stephen Hinton i ettav helgens många grupparbeten.

38 grus & guld · 1/2015

Foto: Karin Backström

39grus & guld · 1/2015

” Fika är vår framgångsfaktor.”

39

Vad har lokalavdelningarna för roll i JAK?

– Lokalavdelningarnas viktigaste roll är att föra ut JAK som ett alternativ. Det finns en besvikelse på de stora bankerna och vi kan visa att det finns möj-lighet att spara och låna utan ränta i en bank som är människovänlig och miljövänlig.

Hamed Ali, Göteborg

– Lokalavdelningarna har en viktig roll för att väcka intresse för JAK i de sammanhang som medlemmarna själva väljer. De är också en viktig plats för de som vill träffas och tala om viktiga frågor i JAK och vara med och påverka.

Ann-Marie Svensson, medlemschef

Vilka är dina tips för ett bra lokalt arbete?

– Gör andra saker än bara formella möten. Det gör hela skillnaden att det skapas relationer mellan människor som vill föränd-ra tillsammans och inte ser varandra som instrument för att utföra uppdrag.

Johan Thelander, Stockholm

– Få de lokalt aktiva att känna sig som en riktig och viktig del i JAK-familjen. Det ska inte vara skillnad i kunskap mellan de som ar-betar på banken i Skövde och de lokalt aktiva.

Hamed Ali, Göteborg

– Att ha roligt! Själv tycker jag det är väldigt roligt att vara ute och berätta om JAK på mässor och utställningar. Man har trevligt tillsam-mans och träffar andra

människor som bryr sig om fördelningsfrågor, miljön och framtiden.

Ann-Marie Svensson, medlemschef

tess. Man ska lägga budget. Ska man fånga upp ett ideellt engagemang behövs det mer projektinriktade former, säger Erik Johansson från Lund.

Tomas Eklund från Höga kusten och Sollef-teå lokalavdelning berättar om hur svårt det kan vara att få till de där mötesplatserna, där människor träffas och samtalen leder framåt.

– Många är inne på att det ekonomiska sys-temet inte är hållbart, men ändå går det trögt. Folk är intresserade, men det klickar inte rik-tigt, säger han.

Någon frågar vad det är som ändå får honom att kämpa vidare.

– JAK handlar om så mycket mer än ekonomi, det handlar om hur vi vill ha hela samhället.

Styrelseadministratör KarinMalin Ekström tror att JAK skulle kunna hämta inspiration från omställningsrörelsen för att hitta kon-kreta projekt att arbeta med lokalt.

– Det här med att ha kul kan uttryckas på olika sätt, konstaterar Roland Lundqvist från Njutånger och jämför med en församling där de existentiella frågorna står i fokus.

– När man berörs på djupet får man också kraft att arbeta tillsammans.

den tanken återkommer i en annan grupp-diskussion.

– Många funderar över hur de vill leva sina liv och har tankar som de inte riktigt vet hur de ska förverkliga. Lokalavdelning-arna skulle kunna vara möjlig-hetsplatser för att starta sociala företag, kooperativ och andra verksamheter för att kunna leva och utvecklas lokalt. Vi skulle behöva komplettera vårt kunnande när det gäl-ler företagande, men vi vet ju redan hur JAK-fi-nansiering fungerar, säger Erik Johansson.

– Vi skulle kunna ge lånerådgivning till de som vill, och koppla det till att hjälpa varandra med sparpoäng, säger Johan Thelander från Stockholm.

Vad tar då styrelsen med sig från helgen?– Vi har gett varandra mycket kunskap och

inspiration. Nu tar vi med oss detta till styrel-sens kommitté som ser över JAKs strategier, säger ordförande Lotta Friberg.

Karin Backström

faktaLokalavdelningar• är öppna för alla

medlemmar i upptagningsområdet.

• måste kalla alla till årligt möte.

• gör en budget och ansöker om verksamhetsbidrag från riksstyrelsen.

• arbetar ideellt.

Lokala arbetsgrupper• väljer själva vilka

som deltar.

• söker pengar för varje aktivitet.

Foto: Karin BackströmFoto: Karin Backström

Foto: Karin Backström

39grus & guld · 1/2015

40 grus & guld · 1/2015

Skänkta poäng gav Emelie ny bostadEfter tre år som sambor behövde Emelie Thelander och hennes pojkvän en ny lägenhet. Deras etta var helt enkelt för liten. Men hur gör man när det är dags att flytta i dagens bostadssverige?

–  först visste vi inte alls. Det är söndagsförmiddag och Emelie Thelander sitter i sin nya lägenhet i Västerås. Hon och sambon Vilhelm

Svahn håller fortfarande på att pyssla och renovera – men lägenheten känns redan som deras nya hem.

– Vi behövde bara flytta 500 meter så området kunde vi sedan tidigare, säger hon.

Men det var allt annat än självklart hur de skulle gå till väga när det var dags för en ny lägenhet. Långa kö-tider och höga inkomstkrav gör att det ibland kan vara enklare att ta ett

lån än att bli godkänd som hyresgäst. Det blev också svaret för Emelie.– När vi bestämde oss för att köpa en

lägenhet visste jag på en gång att jag ville ta lånet hos JAK. Det känns som ett mer hållbart och rättvist alternativ.

Men Emelie hade bara varit med-lem i ett år och hade inte så mycket sparpoäng. För att ta ett lån hade hon därför behövt efterspara. När hon var-je månad amorterade på lånet skulle

Att både amortera och efterspara hade blivit för kostsamt. Men med skänkta sparpoäng blev ett JAK-lån möjligt när EmelieThelander och Vilhelm Svan behövde köpa ny bostad.

Så gjorde viFoto: M

arta Bordin

40 grus & guld · 1/2015

41grus & guld · 1/2015

Omöjligt både spara  och amorteraHur kan jag använda JAK-lån för ett större bostadsköp, när jag inte har råd att spara lika mycket?

En del låntagare tycker ett JAK-lån tar för mycket pengar från den löpande ekonomin om de samtidigt måste göra ett fullt sparande. Ett mellanting är att både ta ett vanligt räntelån och ett JAK-lån. På det vanliga räntelånet lägger du en lång amorteringstid. Som komplettering tar du sedan ett JAK-lån med relativt kort amorteringstid.

När JAK-lånet är betalt har du sparat ihop lika mycket pengar som lånet ursprungligen var och kan an-vända dessa pengar för att amortera på räntelånet. Du kan efter det ta ytterligare ett JAK-lån och göra sam-ma sak tills dina lån är slutbetalda.

På detta sätt blir dina lån snabb-are slutbetalda än om du enbart hade valt ett räntelån. Din månads-betalning blir även något lägre än om du enbart hade tagit ett JAK-lån.

Du kan använda detta upplägg när du finansierar din fastighet. När det gäller bostadsrätter så är det bara möjligt om vi ligger först med vår säkerhet.

Magnus Frank, bankchef

Vad menar JAK när man säger sig sträva efter ett räntefritt samhälle?

I ett räntefritt samhälle har man beslutat sig för att inte bidra till överföring av resurser från de som har lite till de som har mycket genom att säga nej till kapitalin-komster. Det leder till att de eko-nomiska klyftorna slutar öka. Sam-tidigt blir nödvändiga långsiktiga investeringar befriade från diskonte-ringsränta i kalkylen vid beslutstill-fället. De slipper därmed orimliga avkastningskrav i framtiden, vilket leder till att investeringar i en håll-bar utveckling prioriteras framför kortsiktig rovdrift.

Läs mer i JAKs värdegrund på www.jak.se

Ann­Marie Svensson, medlemschef

Vad menar JAK med ekonomisk frigörelse?

Att vara i skuld innebär att vara i underläge. Ekonomisk frigörel-se handlar om att komma ur ett underläge.

Ann­Marie Svensson, medlemschef

hon också sätta in sparpengar på sitt JAK-konto.

Hon ringde till sin bror Johan och tillsammans räknade de på hur hög månadskostnaden skulle bli. Det blev dyrt. Så de la på luren och Emelies bror ringde i stället en vän.

– Det var ett enkelt val, säger Anders Jacobson.

emelies bror föreslog att han och Anders samt deras gemensamma före-tag, som också är medlem i JAK, skul-le skänka sina sparpoäng till Emelie Thelander.

– Jag funderade kort på om det fanns något annat jag också ville skänka sparpoäng till, men kom fram till att jag så klart ville hjälpa Emelie, säger Anders.

Han funderade också på om han trodde att han själv skulle behöva sparpoäng den närmsta tiden.

efter att anders hade bestämt sig för att skänka sparpoäng gick det snabbt. JAK godkände lägenheten som säkerhet, och Anders och Johan skrev över sina sparpoäng till Emelie. Några månader senare flyttade hon in i den nya lägenheten.

– För mig har den här lösningen bara varit positiv. Jag är övertygad om att jag hade gjort likadant om det var jag som hade sparpoäng att ge bort så jag kän-ner ingen tacksamhetsskuld, även om jag är glad och tacksam för att de ville hjälpa mig, säger Emelie Thelander.

Anders Jacobson håller helt med.– Grundidén med JAK är ju en rättvi-

sare ekonomi och ett samarbete mel-lan medlemmarna.

Emelie Rosén

” Grundidén med JAK är ju ett samarbete mellan medlemmarna.”

Fråga JAKVad undrar du om JAK

Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor.

Mejla dina frågor till: grusoguld@

karinbackstrom.se

41grus & guld · 1/2015

42 grus & guld · 1/2015

kultur

Vi har i princip ingen tid kvar alls, säger Naomi

Klein, som efterlyser radikala förändringar av det

ekonomiska systemet i sin nya bok om klimathotet.

43grus & guld · 1/2015

Kapitalismen vs planeten

Det rådande ekonomiska systemets inbyggda logik och begränsningar har inneburit en katastrof för klimatet, skriver Naomi Klein i sin nya bok This Changes Everything, Capitalism vs. the Climate.

Grus & Guld har träffat författaren som menar att vi måste inse att vi lever på lånade resurser.

text & foto Christin Sandberg

efter debutboken, No Logo, där hon blottlade sanningen om hur våra märkesskor kommer till, och till vilket pris, blev hon frontfigur för den globala rättviserörelsen som var stark kring millennieskiftet. I sin an-dra bok Chockdoktrinen förutsåg hon finanskrisen 2008 och hamnade på tidskriften Forbes lista över världens hundra mest inflytelserika tänkare.

– Jag har skrivit en bok om kli-matförändringar för människor som vanligtvis inte läser böcker om klimatet, säger den kanadensiska författaren Naomi Klein om sin tredje bok.

Nu har Klein återigen lagt ett gediget pussel, som den här gången

länkar samman vårt ekonomiska system med klimatfrågan.

Hon beskriver hur det rådande ekonomiska systemet har medfört en katastrof för klimatet. Genom att driva tillväxtmantrat till nya höjder håller vi på att göra slut på jordens resurser. Framför allt menar hon att det beror på att makten har förflyt-tats från staterna till storföretagen. Eller som Klein uttrycker det: Kapita-lismen är i krig med planeten.

– Klimatförändringarna ändrar all-ting. Det krävs radikala politiska och ekonomiska förändringar snabbt, säger Naomi Klein.

De ständigt ökande utsläppen leder till smältande glaciärer, höjda havsni-

våer, extrema temperaturer, torka och översvämningar. Det är varningssig-naler, som vi måste ta på allvar och inget vi kan vifta bort som enskilda naturkatastrofer, menar Klein.

– Trots det agerar vi som om vi har god tid på oss att göra något åt saken, men det har vi inte. Vi har i princip ingen tid kvar alls, säger hon.

Att det har kunnat gå så långt menar Naomi Klein beror på att allt vi hittills har prövat, från världsom-spännande klimatavtal till miljörö-relsens samarbete med företag och fokus på förändringar på individnivå, inte har funkat.

Klimatfrågan landade i våra knän i juni 1988 när James Hansen från

44 grus & guld · 1/2015

kultur

NASA vittnade inför den ameri-kanska kongressen. Det blev då en vedertagen sanning att klimatför-ändringarna äger rum och att den enskilt viktigaste bidragande orsaken till dem är människan. Kort därefter blev klimatkrisen allmänt accepterad. Men samtidigt hände annat, vilket innebar en ”episkt dålig tajming” för klimatet. Sedan dess har utsläppen ökat med 61 procent.

– Klimatkrisen sammanföll med frihandelsavtal, Berlinmurens fall och att marknadsliberalismen firade triumfer.

– När privatiseringen spreds över världen förlorade vi verktyg som vi behöver för att ta oss an klimatkri-sen, säger Klein som menar att vi skulle ha mycket lättare att angripa

problemen om vi hade större delar av ekonomin i offentliga händer. Om vi till exempel hade kontroll över våra energi-, vatten- och transportsystem.

Hon påpekar att idag gör fri-handelsavtal världen över många politiska åtgärder olagliga, och antalet anmälningar från företag, mot stater som subventionerar eller investerar i lokala miljöprojekt, ökar dramatiskt.

även om det har presenterats flera rapporter från internationella organ, som Världsbanken, med förslag på klimatsmarta investeringar så har det inte fått genomslag i den reella politiken.

– I Sydeuropa har flera regering-ar tvingats dra tillbaka sina egna gröna energiprogram och i Grekland öppnar de nu upp sina hav för olje- och gasborrning i den ekonomiska tillväxtens namn, som ett direkt svar på det åtstramningstryck som ålagts dem, säger hon.

Naomi Klein kritiserar också de stora miljöorganisationerna för att arbeta tillsammans med, i stället för mot, de stora företagen. Enligt Klein har det inte lett till något positivt för klimatet utan snarare hjälpt företa-gen att bättra på sina varumärken.

Dessutom menar hon att miljö-rörelsen har individualiserat mil-jöproblemen och lagt ansvaret på den enskilda människan för att byta glödlampor, sopsortera och handla med utsläppsrätter. Det enda rätta hade i stället varit att från början bekämpa tillväxtmantrat, jobba för att få människor att konsumera i en drastiskt mindre takt – och samtidig kräva politiskt ansvar.en annan faktor hon lyfter fram som ett skäl till att vi inte kommit längre i kampen mot klimatföränd-ringarna är vår tids övertro på att

tekniken är lösningen på alla pro-blem. Klein beskriver det som om vi alla bara väntar på att någon annan ska lösa problemen åt oss, i stället för att se vår egen roll.

Naomi Klein menar att vi nu har förlorat många värdefulla år i kam-pen mot klimatet.

– Det har gått så långt att det be-hövs en ideologisk kontrarevolution, som omfattar idéer om offentligt och begrepp för kollektiva åtgärder, säger Klein.

Hon beskriver även ett annat his-toriskt moment, då vi kunde ha vänt utvecklingen, som gick förlorat.

Efter finanskrisen 2008, menar Klein att president Barak Obama hade mer ekonomisk makt än någon amerikansk president haft sedan Franklin Roosevelts tid.

Men i stället för att använda de gigantiska stimulanspaketen för att styra mot en miljövänlig och hållbar kurs valde han att inte sätta press på verksamheter som destabiliserar allt liv på planeten, enligt Klein.

– Det politiska systemet är oförmö-get att säga ifrån till bolagen.

Om det hade funnits en kraftfull allmän opinion tror hon att utgång-en hade blivit annorlunda. Men i stället för att vända utvecklingen följ-des finanskrisen av en tid då klimat-åtgärder började ses som förödande för ekonomin.

klein beskriver i boken hur fossil-bränslebolagen idag tränger in på områden som tidigare ansetts vara förbjuden mark. När den lättåtkomli-ga oljan minskar blir okonventionell olja lönsam. Men den upptrappade jakten på extrem energi såsom tjär-sand, fracking för både olja och gas, djupvattenborrning och kolbrytning på bergstoppar leder till både nya och ökade risker för klimatpåverkan.

kultur

Många ville ha böcker signerade av Naomi Klein på Brooklyn Book Festival, där Grus & Guld träffade henne strax innan den stora klimatmarschen i New York i höstas.

45grus & guld · 1/2015

Följderna – i form av skövlade skogar, jordskred, översvämningar, utslagning av arter, risker för dricksvattnet och förgiftning av miljön – begränsar ock-så möjligheten till annan ekonomiskt hållbar aktivitet i området.

Naomi Klein lämnar oss dock inte uppgivna utan inger också hopp.

i och med att fossilindustrin har brutit in på ny mark har de, enligt Klein, också satt fart på protesterna och nya allianser har bildats mel-lan den nyväckta medelklassen och urfolken som länge försökt göra sina röster hörda kring klimatförändring-arnas negativa inverkan på djur- och människoliv.

Klein beskriver till exempel hur en massiv proteströrelse kallad Block-adia har vuxit fram kring två rör-ledningsprojekt, för att transportera enorma mängder tjärsand över längre sträckor i Keystone, USA och Nort-hern Gateway, Kanada. Och det är just till en massiv social rörelse som framtvingar nödvändiga förändringar, som Klein sätter framtidshoppet.

Om tillräckligt många kräver för-ändring blir priset för politikerna att

Naomi Klein kritiserar miljörörelsen för att individualisera klimatproblemen genom att fokusera på sopsortering och lågenergilampor, i stället för att bekämpa ett ekonomiskt system som bygger på tillväxt och konsumtion.

sticka huvudet i sanden högre än att faktiskt börja göra något åt klimatet. Att göra något åt klimatet är enligt Naomi Klein oförenligt med en fortsatt strävan efter ständig tillväxt. Det måste innebära att politikerna en styr upp marknaden och skärper reglerna för transnationella bolag. Hon menar också att nedmontering-en av den offentliga välfärden måste vändas med både förebyggande och skyddande investeringar. För när naturkatastroferna drabbar oss kommer inga storföretag komma och hjälpa oss, säger Naomi Klein som också vill se icke vinstdrivande försäkringsbolag.

Arbetet med This Changes

Everything blev en personlig resa på ett djupare plan än tidigare för Naomi Klein. Hon och hennes man försökte få barn för första gången, vilket visade sig bli en plågsam historia med flera missfall och långa manglingar i vad Klein kallar ”fertilitetsfabriken”. Klein beskriver hur hennes egen kropps begränsningar fick henne att känna en starkare relation till jordens och naturens begränsningar.

– Vi kan inte fortsätta konsumera mer och i samma omfattning som nu. Vi måste sluta identifiera oss ut-ifrån det vi köper. Det är helt enkelt dags att inse att vi redan lever på lånade resurser, säger hon.  ·

” ... idag gör frihandelsavtal världen över många politiska åtgärder olagliga ...”

46 grus & guld · 1/2015

kultur

BokNär verkligheten inte stämmer med kartan – lokala förutsättningar för hållbar utvecklingMikael Vallström (red)Nordic Academic Press, 2014

om ”kartan” beskriver landsbygden som perifer och befolkad av ”förlora-re” så visar verkligheten tvärtom på

Utgå från platsen

i vår sätter regissören Ellen Lamm upp pjäsen Vad är pengar? på Drama-ten. Grus & Guld ställde tre frågor inför premiären.

Pjäsen är delvis byggd på ekonomi­journalisten Andreas Cervenkas bok med samma titel. Hur kommer det sig?

– Boken är oslagbar när det gäller att förklara världsekonomin förstå-eligt och roligt. Andreas Cerven-ka använder ett förklarande som fungerar på en scen. När jag läste hans bok gick det upp för mig att det finns paralleller mellan mitt jobb och finansvärlden, i det här med att hitta på. Ta en sådan sak som att det är nästan omöjligt att få reda på hur pengar skapas, till exempel. Som grund för pjäsen har jag använt Magnus Florins roman

Regissören Ellen Lamm sätter upp Vad är pengar? på Dramaten i vår. Pjäsen baseras delvis på Andreas Cervenkas bok med samma titel.

Dramatiskt om pengarTeaterVad är pengar?Text: Andreas Cervenka och Magnus FlorinRegi: Ellen LammDramaten (premiär 14 mars)

" Vi jagar siffror utan mål fångna i ett svart hål Länge springer den som jagar Men längtan skär så djupt...”

några rader från titelspåret på musikern (och JAK-medlem-

men) Magnus Bergmans se-naste skiva Är du avprogrammerad? TST recordings, 2014.

Cirkulation. Den handlar om en per-son som kommer till en bank och storögt upptäcker att systemet inte är vad han först trodde. Andreas bok kommer in som faktadelen, kan man säga.

Pjäsen beskrivs som ”absurd och rolig”. På vilket sätt blir den det?

– Pjäsen är en sorts avklädning av finanssystemet och när man förstår hur bräckligt det är får man lust att fnissa åt det. Jag tror att många känner en sorts vördnad över banken som institution, men när man börjar förstå mer om hur själva systemet fungerar förloras en del respekt. Jag

känner att det finns något teatraliskt i hur ekonomin är uppbyggd, mycket handlar om att få folk att tro att systemet är stabilt.

Varför känns pjäsen angelägen att sätta upp i vår?

– Jag tror att många med mig, efter finanskrisen, har känt att det inte längre går att tänka att banker-na är en del av samhället som andra får sköta. Min förhoppning är att pjäsen ska vara en slags konsument-upplysning, att människor som ser den börjar tänka på de här sakerna helt enkelt.

Stina Hylén

en stor potential. Långsiktig hållbar-het kan nås när man utgår från de resurser som finns på platsen.

Ett flerårigt forskningsprojekt om hållbar landsbygdsutveckling i Gäv-leborg har resulterat i en intressant bok som bland annat handlar om frivillig enkelhet, kollektiv mobili-sering och radikalt tänkande kring demokrati och ekonomi.

Karin Backström

Foto: Sören Vilks

47grus & guld · 1/2015

nu lanseras första boken på engelska med samlade texter om nerväxt, skrivna av såväl ledande forskare som aktivister. I höstas låg den etta på nätbokhan-deln Amazons lista över ”ny het affärslitteratur”. Läs mer på: vocabulary.degrowth.org.

Karin Backström

Teater≈ [Ungefär lika med]Text: Jonas Hassen KhemiriRegi: Farnaz ArbabiDramaten

–  hej, ursäkta att jag stör, jag heter Peter och är hemlös…

Behöver Peter verkligen pengar, eller är han bara en smart snubbe med fin mobiltelefon? Vem räknas – och varför – och varför räknar vi på allt?

Pjäsen ≈ [Ungefär lika med] kom till när författa-ren Jonas Hassen Khemiri fick en förfrågan om att skriva något om Frankens-tein. Han började tänka på saker som människan ska-pat, och tappat kontrollen över. Tankarna gick till pengar, finanssystem och kapital – och den tidigare studenten vid Handelshög-skolan skrev en pjäs om människor som på olika sätt stångas mot ett sys-

tem där pengarna styr. Vi möter Martina, som

drömmer om att odla sig fri, Andrej, som käm-par för att komma in i systemet, Mani, som vill utmana marknaden ini-från, Freja, som har blivit utsparkad ur den ekono-miska gemenskapen.

Alla karaktärerna bara är. Med sina olika bak-grunder. I sina olika liv. Pjäsen värderar inte. Den

ställer fler frågor än den ger svar. Ibland fungerar den som en skrattspegel för vår tid, med termer som user experience (UX) – ett sätt att räkna på använ-darupplevelser. Stundtals är det roligt, stundtals obehagligt mörkt. Betrak-taren får en hel del att fundera på. Biljettinves-teringen ger, med andra ord, ett bra UX-värde.

Karin Backström

Kollision med marknaden

johan frostegård utbildade sig till ekonom, men övergick till medicin eftersom han ansåg att det var för mycket tyckanden i ekonomin. Nu har han skrivit en bok om vad evo-lutionsläran har att säga om människans ekonomis-ka handlande. Slutsatsen är bland annat att inget kan vara mer fel än att

människan har utvecklats till en rationell och nyt-tomaximerande varelse, vilket mycket av dagens nationalekonomi bygger på. I stället lyfter Froste-gård fram känslor, flock-beteende, sexuell selektion, ogillande av orättvisor, altruism och solidaritet i vårt evolutionära arv.

Karin Backström

Ingen homo economicus

–  Hej, jag heter Peter och behöver pengar… Christopher Wagelin och Therese Brunnander i ≈ [ungefär lika med]

Giorgos Kallis – en av redaktörerna för Degrowth: A Vocabulary for a New Era

Dramatiskt om pengar

” När språket är otillräckligt för vad som behöver artikuleras krävs en ny vokabulär som avekonomiserar våra uttryck och för in nya begrepp som allmänningar, samverkan, enkelhet…”

Foto: Hans Månsson

Foto: Roger Stenberg

BokDen ekonomiska människans fallJohan FrostegårdKarolinska Institutet University Press, 2014

Bok Degrowth: A Vocabulary for a New EraGiacomo D’Alisa, Federico Demaria, Giorgos Kallis (red) Routledge, 2014

”Det är själva det ekonomiska systemet vi måste förändra”

49grus & guld · 1/2015

tendensen i samhället verkar vara att vi måste acceptera ekonomiska kriser då och då. Tanken att det är något grundläggande fel på systemet har ännu inte fått bredare gehör, även om det finns förslag på förbättringar.

Vilka är då grundproblemen? För det första måste vi komma till-

rätta med missuppfattningen att man kan tjäna pengar på pengar. Med sin egen begränsade överblick kan man tro det. Men man kan på sin höjd skapa en obalans till egen fördel.

När företag tjänar på skatteplane-ring förlorar staterna skatteintäkter. Likadant är det med arbetsfria in-komster. Själva uttrycket döljer det faktum att det är någon som utför ett

arbete, även det är någon annan som får lönen.

Det är en märklig inställning när man betraktar den som kan spekulera sig till rikedom som smart.

pengar är och förblir ett bytesme-del för att underlätta vardagen.

Pengar har inget värde i sig självt.Pengar representerar en köpkraft

som de har fått genom att ett värde har skapats, eller så borde det vara i alla fall. Men när pengar flödar ut i sam-hället genom uppskrivning av värden, såsom vi ser på bostadsmarknaden, så har inga nya tillgångar skapats. Bostä-derna blir ju inte mer värda bara för att man kan belåna dem mer.

Eftersom pengarna representerar köpkraft bör det vara balans mellan varuutbud och köpkraft. När det inte gör det går det illa.

det talas om kreditkris. Men stäm-mer det? Bankerna har massor med pengar, men de vågar inte ta risken att låna ut dem till företag. Följden blir att det blir för lite pengar i den reala ekonomin och att vi får en nedåtgå-ende spiral. Tillförs inte systemet nya pengar blir det också problem med räntan. Ett räntebaserat ekonomiskt system måste växa för att räntorna ska kunna betalas. Ökar inte penning-mängden kommer en allt större del av den att användas till räntebetalningar

opinion

Går finanskriser att tämja?

text Jakob Mikkelsen  /  Ordförande JAK Danmark

Illustration magnus frederiksen

Det räcker inte med justeringar. För att komma tillrätta med de återkommande finanskriserna måste vi våga ifrågasätta grundläggande föreställningar, såsom att det är möjligt att tjäna pengar på pengar. Det skriver danska

JAKs ordförande Jakob Mikkelsen och föreslår bland annat att en räntefri samhällsbank inrättas för säkert sparande och reala investeringar.

50 grus & guld · 1/2015

– och även ett stillastående kommer att upplevas som en tillbakagång.

Politikerna försöker göra något, men de kan bara strama upp efter-som det ständigt blir mindre pengar, och politikerna har mycket begränsat inflytande över penningskapandet.

idag görs en mycket olycklig sam-manblandning mellan medborgar-nas dagliga bankaffärer och speku-lation. Utan statliga garantier hade långt många fler banker gått omkull under fi-nanskrisen. Staterna ska inte behöva rädda banker som tar risker i handel med värde-papper och komplexa finansiella innovatio-ner, långt ifrån under-liggande reella värden. Därför bör den dagliga bankverksamheten för privatpersoner och företag, skiljas från riskvilliga investeringar.

Detta skulle kunna ske genom att förvandla de existerande bankerna till investeringsbanker med förfogande-rätt över insatt riskkapital, men utan möjlighet att handla med tillgångarna på kundernas transaktionskonton.

Bankerna skulle fortfarande kunna erbjuda sina kunder denna service och ta betalt för det. Men de där insatta pengarna skulle säkras med depositio-ner på motsvarande belopp i Riksban-ken. På så sätt skulle vi kunna avskaffa insättningsgarantin. Pengarna på våra transaktionskonton skulle ändå vara säkra. De riskvilliga investeringarna däremot är ett partnerskap där såväl vinst som förlust ska delas. Slår inves-teringen fel förlorar du dina pengar. Går den bra vinner du.

men var ska då de som inte vill riske-ra sina besparingar placera sina peng-ar? Här finns en möjlighet att skapa en samhällsbank för säkert sparande. En sådan skulle ta emot insättningar från människor och verksamheter som inte är ute efter att tjäna pengar på pengar men som långsiktigt vill säkra dem – och dessutom bidra till sunda projekt. Bankens huvuduppgift skulle vara att finansiera fast egendom och statliga

och kommunala projekt där pengarna är säkra. En minimal försäkringsavgift när lån beviljas skulle räcka för att täcka löpande förluster.

samhällsbanken skulle alltså inte vara en bank som andra. Den skulle inte heller bara vara en bank som ska fylla upp när de kommersiella bankerna inte vill låna ut. Samhällsbanken skulle ledas av en representantskapsvald sty-relse och utse hälften av ledamöterna i riksbanksfullmäktige. Den skulle ock-så ha ett nät av avdelningar över hela landet med folkvalda styrelser. På så vis skulle vi försöka säkra lokal för-ankring och gagna lokala investeringar och lokal utveckling. Samhällsbankens avdelningar står inte i motsättning till investeringsbankerna. Tvärtom kan de vara konstruktiva samarbetspartners.

Det skulle vara utopiskt att tro att all finansiering skulle kunna ske ge-

nom samhällsbanken. Då skulle det uppstå en grå marknad eftersom det alltid kommer att finnas de som vill ha utdelning på sina pengar – och de som är beredda att ge den. Med både en samhällsbank och investeringsbanker förhåller vi oss till helheten.

skapandet av nya pengar skul-le ske i Riksbanken, som på så sätt får makt över penningmängden. I

dag har den det gällan-de sedlar och mynt, men med detta förslag skulle det även gälla de digitala pengarna. Pengarna skul-le göras tillgängliga rän-tefritt både för såväl in-vesteringsbankerna som samhällsbanken efter be-hov. Det är en poäng med att pengarna ska ställas

till förfogande utan ränta för att få stopp på skuldspiralen som blir följ-den när räntekravet inte motsvaras av reella produktionsökningar.

jag vet att detta kan vara svårt att förstå om man är van vid att tänka på utdelning och investeringar med snabb avkastning. Emellertid vore det bäst om vi kunde släppa dessa idéer, som bara stimulerar girigheten.

I ett program på dansk tv för ett tag sedan diskuterades lärdomarna av fi-nanskrisen. Ett mycket talande svar löd att vi inte får glömma att ban-kernas rådgivare är säljare av bank-produkter – och inte alltid tillvaratar kundernas intressen. Den viktigaste lärdomen togs däremot inte upp, nämligen att vi måste öppna för nya tankar och låta oss inspireras av det som händer i periferin. Där finns ny-tänkande att hämta!  ·

opinion

”Vi måste komma tillrätta med missuppfattningen att man kan tjäna

pengar på pengar.”

51grus & guld · 1/2015

ÅSIKT

Var är JAK i rörelsen för en ny ekonomi?i en text i yes magazine, som ges ut i USA, skriver Fran Korten om hur New Economy Movement, rörelsen för en ny ekonomi, breddas och växer. Flera olika grupper inser att de nuvarande ekonomiska struktu-rerna är orsaken till flera av vår tids kriser, och allt fler vill verka för ett annat sätt att organisera ekonomin för ekologisk balans, delat välstånd och fördjupad demokrati.

Korten definierar sju saker, som hon menar att det blir allt tydligare att rörelsen står för:

1 Företag ska ägas av verkliga människor som ser konsekven-serna av sina beslut, inte av ansiktslösa investerare.

2 Kontrollen över mark, mat, energi, bostäder och detaljhandel måste vara lokal.

3 Det behövs fler kooperativ, där man delar på såväl vinst som beslutanderätt.

4 Fossil energi och odling som ut-armar jordarna måste ställas om till förnyelsebart och ekologiskt.

5 Fler sparkassor, medlemsbanker och offentliga banker behövs för

att pengarna ska gå till lokala investeringar i stället för till spekulation.

6 Globala handelsregler måste re-formeras så att lokala ekonomier kan blomstra.

7 Vi måste se människor som en del av ekosystemet och ekono-min måste arbeta med, i stället för emot, naturen.

Som hon skriver är inte idéerna nya. De är urgamla. I JAK har de diskuterats i snart femtio år. Men var är JAK Medlemsbank nu när allt fler intresserar sig för dem? Hur kan vi ta en mer ledande roll i en rörelse för en ny ekonomi i Sverige?

M Svensson

Sälj inte ut JAKs idénär jag ser utvecklingen i vår värld så ser jag den genom tårar. Jag ser den goda kampens förtryck och de gemensamma värdena falla på allt för många håll omkring mig!

Nu är det vår tur, rättvisans sista utpost skall inte bara bli en fullvär-dig bank utan även inkludera ban-kernas kultur! Nu ställer vi in den gemensamma vinsten av kunskap och inflytande, sparkar personal,

med ansvar för idé och medlems-stöd, för att passa in i den standar-disering som krävs. Det är nödvän-digt skriver ledningen, nödvändigt för att bli som dem, alla de banker som faktiskt gjort att vi medlemmar i stället valt JAK.

Jag förstår värdet av att JAK ska vara en fullvärdig bank och jag önskar att alla de finesser som andra banker har även blir ett verktyg för ”vår” bank, men vi har ju valt den just för att vårt inflytande i den är viktigt!

Vi ska inte glömma att sparban-kerna (Swedbank) också var där en gång. Ska vår bank bli ytterligare ett exempel på respektlös hantering av vårt gemensamma värde och en institution för vinstintressen där sys-temet till slut även tvingar in räntan som en del i verksamheten? Snälla JAK, bli inte som de andra banker-na, utan låt demokratin stanna kvar som ett verktyg för att utveckla vårt gemensamma värde.

T Belenos

Vad tycker du om styrelsens beslut att ”frysa” folkbildning och kurser (sid 34)? Delar du vds syn på nollräntan (sid 14)? Vilken roll tycker du att lokalavdelningarna har för JAK (sid 36)?

På den här sidan finns det plats att tycka till om allt som har med JAK Medlemsbanks värdegrund, utveckling och verksamhet att göra! Dina åsikter når alla medlemmar och prenumeranter. Diskussionen kan sedan fortsätta på www.grusoguld.se

” Vi har valt JAK just för att vårt inflytande är viktigt”

51grus & guld · 1/2015

Gör din röst hord!Skriv tillGrus & GuldBox 110 59 · 100 61 StockholmEller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

52 grus & guld · 1/2015

relsen beslutade ”helbanksstrategin”, en utmaning för både oss medlemmar och medarbetare. I den här processen ber jag alla om ert stöd. Ett stöd som kommer att leda till en ännu bättre medlemsägd bank, med räntefri verk-samhet och lika villkor för alla.

jag vill börja med att tacka tidning-ens redaktör Karin Backström för det arbete hon lagt ned under hösten på att ta fram den nya medlemstidningen, och bankens kommunikatör Louise Clausen för arbetet med bankens infor-mationssidor i tidningen. Under 2015 och 2016 står vi inför ett antal utma-ningar i banken. Vi måste anpassa vår verksamhet efter de krav som omvärl-den ställer på oss i form av rapporte-ring och regelefterlevnad, de önskemål ni medlemmar har om fler och bättre tjänster i bl.a. vår Internetbank och de förbättringar av bank- och ekonomi-system som gör att medarbetarna kan

arbeta effektivare och öka kvaliteten i våra olika interna processer.

vi kommer därför att fullt ut foku-sera om våra resurser från medlem-sverksamheten i IMS, till att färdig-ställa de förändringar vi måste och behöver göra i våra IT-system. Genom att göra detta räknar vi med att från 2017 fullt ut ha genomfört den av sty-

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Maila mig: vd@jak.se

2015 – ett nytt år med nya utmaningar

vd har ordet

Till JAKs årsstämma 2015 utgår stämmobilagan som brukar skickas med i tidningen. Istället blir det en kallelse i nr 2 av Grus & Guld.

deltagare på stämman kommer dock att få allt material i utskrivet format. Ändringen görs av kostnads- och administrativa skäl.

I och med att vår hemsida numera uppdateras löpande, kommer vi istället att lägga ut allt material där. Det vill säga, motioner, presentatio-ner, m.m. Men naturligtvis kommer

stämmodeltagarna att erbjudas allt material i utskrivet format.

stämma i skövdeJAKs årsstämma 2015 äger rum den 18–19 april i Skövde. I samband med den kommer även en populärversion av aktuell årsredovisning att presenteras. En version som ska vara lättläst för en icke-ekonom, och som kan användas i samband med övrigt informationsma-terial som kommunikationsavdelningen har tagit fram. En komplett årsredovis-ning med samtliga redovisningsuppgif-

ter kommer att läggas ut på webben, efter att styrelsen har godkänt och undertecknat i början av mars.

Titta in på hemsidan jak.se och håll koll på all löpande information som presenteras, särskilt när det när-mar sig stämmodatum! Information publiceras också i Kraftbrevet och JAKtuellt. Om du inte redan anmält dig som mottagare av nyhetsbrevet JAKtuellt, fyll bara i din e-postadress längst ner på hemsidan så kommer det snart i din mailkorg.

Louise Clausen, kommunikatör

Stämmobilagan i tidningen utgår

Information från JAKredaktör: louise clausenlouise.clausen@jak.se

Foto: JAK Medlem

sbank

53grus & guld · 1/2015

myron koster studerar ”Strategic Product Design” på Masternivå. Hans D-uppsats har titeln”Positive Impact with Community Currencies for the agency Qoin in Amsterdam”. Den handlar om att skapa en genomgång av befintliga lokala valutor samt förslag på en ny uthållig lokal valuta inom Qoin.

Primoz Medveds studerar på dokto-randnivå vid University of Ljublana och vid Lunds Universitet. Hans uppsats kommer att handla om ”Sustainable neighborhoods” (Hållbara stadsdelar). Primoz menar att dagens planering av hållbara stadsdelar inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till sociala fak-torer, där lokal ekonomi är en del. Hans arbete tar även upp hållbara bostäder.

styrelsens motiveringStyrelsens motivering till Myron Koster är bland annat att arbetet med

lokala valutor ligger nära de områ-den som stipendiet ska stödja. Den organisation (Qoin) han jobbar för är drivande i det internationella nätver-ket ”Community Currencies in action” och har också visat intresse för JAK, vilket ytterligare borgar för att detta kan bli en kontakt att bygga vidare på.

I motiveringen till Primoz Medved säger styrelsen bland annat att hans arbete har en koppling till såväl hållbara stadsdelar som bostäder, och knyter därmed an till en stämmomo-tion om bostäder.

stipendie-summaI budget för 2014 har 50 000 kr avsatts för stipendier. Det finns två ansökningsomgångar under året vilka är 1 maj och 1 november.

Mer om stipendiet finns att läsa på jak.se

Ann­Marie Svensson, medlemschef

Nya stipendiater

nyheter

JAKs stipendium för hösten 2014 kommer att delas ut till Myron Koster, Nederländerna och Primoz Medveds, Slovenien. Stipendiet kan sökas av studenter på högskolenivå som inom ramen för en självständig uppsats behandlar ämnen inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi.

nu nylanserar vi vårt webbforum Schyst ekonomi, för medlemmar och allmänhet. Forumet kan användas till att diskutera stora och små etiska frågor inom rättvis och hållbar eko-nomi samtidigt som det möjliggör att idéer och samarbeten kan utvecklas oberoende av var du bor. Alla som vill kan dela med sig av erfarenheter i lokalavdelningar, nyheter och läs-tips. På bara någon minut kan du bli medlem och sedan aktiveras ditt kon-to så snart administratören ser att du följt anvisningarna och använder ditt riktiga namn.

Ann­Marie Svensson, medlemschef

Nu öppnar vi webb forumet schystekonomi.se

under 2015 kommer vi att byta kontonummer på alla våra Baskon-ton, Transaktionskonton och Stöd-sparkonton.

Orsaken till detta är att Nordea – som idag är vår samarbetspartner för clearingen - har sagt upp vårt avtal. Vi har därför beslutat att koppla oss till Svenska Bankföreningens clearing-system och Riksbankens RIX-system, vilket innebär att våra transaktioner kommer att ske via Riksbanken.

Vi kommer i god tid innan änd-ringen att gå ut med information till dig som medlem. Framförallt här i Grus & Guld, men även i andra utskick.

Det som är viktigast att tänka på framöver är för dig som får in din lön eller andra ersättningar direkt till ditt konto i JAK. Du kommer att behöva ange det nya numret för din arbetsgivare eller den som betalar ut din ersättning.

Ändringen av medlemmarnas kontonummer kommer att uppta en stor del av bankens arbete under 2015. I det ingår klar och tydlig information till dig som medlem. Du kommer med andra ord att få närmare information om när och hur det nya kontonummersystemet träder i kraft.

Magnus Frank, bankchef

Info till dig med konto i JAK!

Skaffa JAKort du också!

jak.se/kort

Gör som nästan 600 av våra medlemmar redan har gjort

och ansök om ditt egna betal- och kreditkort hos JAK idag!

54 grus & guld · 1/2015

bakom kulisserna

JAK + WaterCircles = SantFrån och med den 1 april kommer alla medlemmar i JAK att kunna teckna förmånliga och miljö-smarta försäkringar för sig och sina ägodelar hos WaterCircles. Detta är ett resultat av samarbetet mellan JAK och WaterCircles och ett led i arbetet med att bli en helbank för JAKs medlemmar. Försäkringarna är miljösmarta genom att Water-Circles är miljöcertifierade genom ISO 14401 och försäkringarna för bil, villa och fritidshus är miljömärk-ta med Bra Miljöval.

Läs mer om WaterCircles och deras försäkringar på www.water-circles.se

AmorteringsfrihetOm du behöver ett tillfälligt uppehåll med amorteringen av ditt lån, kan du enkelt ansöka om det på Internetbanken. Logga in som vanligt och gå in under fliken Lån / Amorteringsfrihet. Där fyller du i vilket lån det gäller och hur många månader du önskar amorterings-frihet för.

Hör av dig till lekmannarevisorernaJAKs lekmannarevisorer, Mary Obanda och Johan Thelander, välkomnar alla medlemmar med åsikter eller frågor att höra av sig, gällande hur verksamheten i JAK Medlemsbank efterlever stadgar, reglemente och värdegrund.

På JAKs hemsida under De-mokrati / Övriga förtroendevalda. Lekmannarevisor finns information om lekmannarevisorns uppdrag samt den arbetsordning som tagits fram för 2014.

Nu är det snart dags att betala medlemsavgiften för 2015. Senast den 31 mars ska den vara betald.

hur du ska betala bestämmer du själv. Du kan antingen betala genom att vi drar pengarna från ditt konto i banken den 31 mars eller välja att få ett inbetalningskort skickat hem till dig.

Om du tidigare gjort ett aktivt val så ligger det kvar även i år. Du kan se ditt val på Internet-banken samt på det årsbesked du får i slutet av januari.

har du valt att pengarna ska dras från ditt konto och du inte har några pengar på kontot den 31 mars får du ett

inbetal ningskort några veckor senare.Medlemsavgiften är 250 kr för

fullt betalande medlem. Övriga medlemmar på samma adress betalar 200 kr. Vill du göra några ändringar

meddelar du oss detta senast den 28 februari 2015.

Antingen via telefon 0500 - 46 45 00 eller via mail: jak@jak.se. Du kan också ändra under rubriken Inställningar på

Internetbanken.

låntagare med autogi-roöverföring som enbart täcker

lånebetalningen, bör tänka på att göra en extra inbetalning till Baskontot. Risken finns annars att beloppet på kontot inte räcker till både lånet och medlemsavgiften.

Ann-Marie Svensson, medlemschef

gullspång placerar sig på topp-listan som till och med en av de 20 JAK-tätaste kommunerna i hela landet.

Det har tidigare funnits en lokalav-delning i Skaraborg som upplöstes år 2006. Men på JAK-skolan i våras blev några medlemmar intresserade av att åter bilda en lokalavdelning, och den 23 november kallades till ett möte om detta. Under mötet beslutades att JAK Skaraborg ska verka i alla 15 kommunerna (Gullspång, Mariestad, Töreboda, Karlsborg, Hjo, Tidaholm, Tibro, Skövde, Götene, Skara, Vara,

Falköping, Essunga, Lidköping och Grästorp), att de ska arrangera grund-kurs, anordna ”Hemma hos träffar”, ordna en Studiecirkel i alternativ ekonomi, vara ett forum för JAK medlemmar i Skaraborg och anordna föreläsningar och fördjupningar i ämnet ekonomi.

I samband med JAK-skolan i november samlades interrimstyrelsen och for sedan till Skara och startade lokalavdelningen. Det var en väldigt god stämning och deltagarna är fulla med optimism.

Ann-Marie Svensson, medlemschef

Ny lokalavdelning i Skaraborg!

Dags att betala medlemsavgiften

Medlemmar i Skaraborgs 15 kommuner bildar lokalavdelning med start januari 2015. Gullspång i norra delen är den JAK-tätaste kommunen i Skaraborg, tätt följd av Götene och Skara. Med JAK-tätaste avses andel medlemmar av befolkningen.

54 grus & guld · 1/2015

55grus & guld · 1/2015

Här kan JAK-medlemmar annonsera gratis! Max 150 nedslag (inkl blanksteg).

Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt an-nonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod.

Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems-nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Maila eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan

anledning; skriv namn, medlem-snummer och annonstexten och maila eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, Radannons, Box 216, 541 25 Skövdemejl: jak@jak.se

Nästa nummer av tidningen kommer ut 2 april 2015. Annonstopp 9 februari.

familj med ett barn söker perma-nentbostad att hyra. I Uppland. Gärna så när Uppsala som möjligt. Minst 3 rum och kök. Kan vara både lägenhet och hus. GG1-0115

önskar sparpoäng för att få en möj-lighet att hjälpa min bror ekonomiskt p.g.a neurologisk sjukdom. Tacksam för varje sparpoäng. GG2-0115

nybliven pensionär behöver 6 000 000 sparpoäng, för att lyckas lösa ut ett efterspar som jag är i stort behov av. Jag är tacksam för alla poäng, små som stora. GG3-0115

finns det någon därute som har sparpoäng att skänka bort. Jag planerar att flytta tillbaka till “hemtrakterna” för att hjälpa min gamla mor. Det fattas 1 100 000 sparpoäng för att kunna ta ut mitt efterspar, som behövs för att kunna genomföra flytten. Tacksam för alla bidrag. GG4-0115

familj söker sparpoäng spar-poäng. Vi önskar bygga vår lilla familj ett eko-timmerhus. Mottager ödmjukt alla (små som stora) bidrag som kan hjälpa oss på vägen. GG5-0115

pensionär i stort behov av 7 023 558 p. Väldigt tacksam för varje poäng jag kan få. Tack på förhand. GG6-0115

fridhems kursgård i Stjärnsund är i behov av 6.700.000 sparpoäng för att kunna få ut ett gammalt efterspar. Vi vill kunna använda pengarna till ett helt nytt hållbart och energieffektivt upp-värmningssystem för kursgården. Stort tack för alla bidrag. GG7-0115

min ensamstående dotter är i nöd-situation och jag vill få ut mitt efterspar för att kunna hjälpa henne. Saknar någ-ra miljoner. Tacksam för varje poäng. GG8-0115

till salu: Stuga i Fjällhalsen/Bydals-fjällen ca 25m2, på plint, byggd 1962, arrendetomt 1 600 m2. Utan el o vatten (fotogenkamin + gasol, vatten i bäck), möblerad m platsbyggda möbler. Ca 800 möh, sydsluttning, skyddat läge, ski-in/ski-out, nära restaurang. Prisidé: 100 000 kr. GG9-0115

sundbyberg, Solna eller Bromma önskar vi bo i from sommaren 2015 pga våra arbeten. Allt är av intresse för oss som 4-personersfamilj med bra hus i Norrtälje för ev. byte. GG12-0115

par ska köpa hus på landet. Vi vill slutbetala huset och vara självförsörjan-de på sol- & vind- el på 13 år. Tacksam-ma för alla sparpoäng vi kan få.Tack! GG13-0115

vi är ett par som behöver 15 miljoner poäng för att köpa vårt drömhus. Alla poäng välkomnas, stort som smått. GG11-0115

tacksam för alla bidrag, stora som små, för att kunna få ihop de 2 400 000 sparpoäng som jag fattas för att få ut mitt efterspar. Dessa behöver jag så att jag kan utveckla mitt företag som arbetar med naturlig medicin till att även innehålla frekvensmedicin. Tack på förhand. GG10-0115

nybliven ung tvillingfamilj med snäv ekonomi vill föra över huslånet till JAK Medlemsbank och är ytterst tacksam-ma för alla sparpoäng som hjälpsamma människor vill föra över till oss. Vi vill bli ”Jakare” på heltid! GG14-0115

Medlemsannonser

Vill du också annonsera?

56 grus & guld · 1/2015

Jak Lokalt

BODEN-LULEÅPlats: Sunderby folkhögskolaAdress: Kråkbergsvägen 7, Sunderbyn (mellan Boden och Luleå)Datum och tid: söndag 1 februari kl 9.30Anmälan och närmare info: Cicci Andersson 070 – 510 10 36 senast 26  januariÖvrigt: Vi kör en grundkurs med start 9.30. Gör ett avbrott för lunch. Framåt eftermiddagen håller vi vårt årsmöte.

FALUN BORLÄNGE Plats: ABFAdress: Vasagatan 27, BorlängeDatum och tid: onsdag den 11 mars kl 18.00Anmälan och närmare info: Staffan Trossholmen 023 - 343 97

GÄVLEPlats: StudiefrämjandetAdress: Norra Köpmangatan 12 A, GävleDatum och tid: onsdag 4 mars kl 19.00Anmälan och närmare info: Elisabeth Österberg hemtel 023 - 32421 eller arbetet(mobil) 023 - 86570

GÖTEBORGPlats: VictoriahusetAdress: Linnégatan 21, GöteborgDatum och tid: lördag 7 mars kl 15.00 – 18.00Anmälan och närmare info: Dan-Eric Archer 0734 - 01 55 64 eller goteborg@la.jak.se

HÖGA KUSTEN & SOLLEFTEÅPlats: Hos Helen Blästa och David Cook på Nordic CenterAdress: Storgatan 33, NäsåkerDatum och tid: söndag 22 februari kl 14.00Anmälan och närmare info: Tomas Eklund 076 - 126 00 89Övrigt: På dagordningen: årsmötes-förhandlingar, fika, ekonomi – hållbarhetsdiskussion, trubadur, m.m. Alla är välkomna!

HÄRNÖSANDPlats: Tigers BageriAdress: Skeppsbron 35, HärnösandDatum och tid: onsdag 11 mars kl 17.30Anmälan och närmare info: Kristina Solberg 070 - 653 39 43

JÄMTLAND – HÄRJEDALENPlats: Törners KonditoriAdress: Storgatan 24, ÖstersundDatum och tid: söndag 22 februari kl 12.00Anmälan och närmare info: Marianne Hallsten 070 - 601 61 99

JÄRNA – SÖDERTÄLJEPlats: Gula Villan Adress: Bergsgatan 2 (2:a våningen), JärnaDatum och tid: måndag 9 mars kl 19.00Anmälan och närmare info: Elle-Kari Ernholm 08 – 551 73 830

NEDANSILJANPlats: SveasalenAdress: Sveagatan 14, LeksandDatum och tid: onsdag 18 februari kl 19.00Anmälan och närmare info: Tobias Persson 0703 - 53 95 07

NORRA HÄLSINGLANDPlats: MissionskyrkanAdress: Kapellgatan 6, HudiksvallDatum och tid: tisdag 17 februari kl 18.30Anmälan och närmare info: Lennart Andersson 0652 - 161 80Övrigt: Utöver årsmötesförhandlingar kommer Tom Strömberg från Uppsala att hålla föredrag med rubrik Pen-ningreform för en jämlik och ekologisk ekonomi. Naturligtvis bjuder vi på fika (kanske semlor). Alla är välkomna, både medlemmar och andra intresserade.

STOCKHOLMPlats: Hälsans Hus, Stora salenAdress: Fjällgatan 23B, StockholmDatum och tid: torsdag 26 mars kl 18.00 – 20.00Anmälan och närmare info: Johan Thelander 070 - 297 79 70Övrigt: Dagordning och övriga hand-lingar kommer att kunna laddas ned från lokalavdelningens hemsida fr.o.m. den 16 februari. Om du vill ha handling-arna postade till dig så kan du kontakta oss via telefon eller mejl.

LOKALAVDELNINGARNAS ÅRSMÖTEN 2015

57grus & guld · 1/2015

SÖDRA HALLANDPlats: ABFAdress: Bolmensgatan 11, HalmstadDatum och tid: onsdag 11 mars kl 19.00Anmälan och närmare info: Per Wikholm 0706 - 16 17 11Övrigt: Mark Wester med lång erfarenhet inom kravmärkning håller föredrag för oss. Vi bjuder på ekologisk smörgåstårta.

SÖDRA HÄLSINGLANDPlats: StudiefrämjandetAdress: Skolhusgatan 11, SöderhamnDatum och tid: onsdag 18 februari kl 19.00Anmälan och närmare info: Kent Eriksson 072 - 2312275Övrigt: Utöver årsmötesförhandlingar kommer Tom Strömberg från Uppsala att hålla föredrag med rubrik Pen-ningreform för en jämlik och ekologisk ekonomi. Naturligtvis bjuder vi på fika (kanske semlor). Alla är välkomna, både medlemmar och andra intresserade.

SÖDRA VÄTTERBYGDENPlats: Kulturhuset, Sammanträdes-rummetAdress: Svavelsticksgränd 7, JönköpingDatum och tid: onsdag 4 mars kl 18.00Anmälan och närmare info: Kjell Aronsson 036 - 51362

UMEÅPlats: Hållbarhetscentrum VargenAdress: Kungsgatan 101, UmeåDatum och tid: lördag 7 februari kl 10.30 – 15.30Anmälan och närmare info: Hillevi Fransson 073 – 097 56 80Övrigt: vi inleder med årsmöte, därefter blir det lunch och eventuell föreläsning.

UPPSALAPlats: Studieförbundet Vuxenskolan, K-salenAdress: Kungsängsgatan 12, UppsalaDatum och tid: onsdag 25 februari kl 18.00Anmälan och närmare info: Örn Omarsson 0706 - 606 353

VARBERGPlats: Hotell GästisAdress: Borgmästaregatan 1, VarbergDatum och tid: onsdag 25 mars kl 18.00 Anmälan och närmare info: Rune Forssén 070 - 300 73 10Övrigt: vi bjuder på ekologisk smörgås-tårta

VÄRMLANDPlats: Klaraborgs HerrgårdAdress: Kårhusgränd 4, KarlstadDatum och tid: lördag 7 mars kl 11.00Anmälan och närmare info: Krister Lönn, krister.lonn@hotmail.com, 0533 - 63123Övrigt: efter årsmötet blir det före-läsning kl 13.00. Fika / mellanmål erbjuds mellan mötena.

VÄSTERÅSPlats: Stadsbiblioteket, grupprummet på plan 2 Adress: Biskopsgatan 2, VästeråsDatum och tid: onsdag 4 mars kl 18.00Anmälan och närmare info: Toni Haid 021 - 12 48 02 / 076 - 761 61 21, Roine Andersson 021 - 28066Övrigt: Efter årsmötet följer ett före-drag av Stellan Tengroth i hörsalen med start 19.00.

ÖREBROPlats: Föreningarnas husAdress: Slottsgatan 13 A, ÖrebroDatum och tid: söndag 22 mars kl 16.00Anmälan och närmare info: Maria Westerholm 0733 - 480 589

58 grus & guld · 1/2015

Läser från pärm till pärmGrus & Guld är den enda tidning jag verkligen läser från pärm till pärm – och jag gör det med överstrykningspenna i handen. Det är så många intressanta artiklar. Alla nummer jag sparat genom åren är en guld-gruva, som jag kan återkomma till i arbetet för omställning till ett resilient samhälle. Vi måste byta spår för att fortleva när det sker förändringar i såväl ekonomi, klimat och energi. Det hör ihop – och allt handlar om hur vi tänker kring ekonomi.

Rune Forsén

Det var roligt att höra! Framöver kommer vi också att samla ett urval av tidningens texter på www.grusoguld.se så att du både kan dela och söka efter vad vi skrivit tidigare, utan att behöva bläddra i gamla tidningar. Tyvärr kan vi inte digitalisera innehållet i alla gamla nummer, så det är det bra att du har dem kvar :).

Karin Backström, red

Vart tog identiteten vägen?Grus & Guld har haft en så egen karaktär (form, format, vilja och direkt tilltal från

WebbsidaLäs mer och diskutera på tidningens hemsidawww.grusoguld.se

FacebookGilla Grus & Guld på Face-book – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Följ oss på nätet

Respons

Vad tycker du om tidningen?Skriv tillGrus & GuldBox 110 59 · 100 61 StockholmEller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

Utgivning 2015Nr 2 – med fokus på lokal ekonomi: ute 2 april. Manusstopp för insändare 9 februari.

Nr 3 – med fokus på 50 år med JAK: ute 27 augusti. Manusstopp för insändare 1 juni.

Nr 4 – med fokus på pengar: ute 5 november. Manusstopp för insändare 21 september.

Annonsstopp en vecka innan manusstopp!

1grus & guld · 1/2015

GuldGruspris: 59 kr

Tidning om rättvis ekonomifrån JAK Medlemsbank

nr 1 · 2015

EVA GJORDE SIG FRI FRÅN RÄNTA

Sms-räntorna som ruinerar

JAK ställer in folkbildning

Rik pålite pengar

Fixa din egen el  ·    Divestera  ·    Möt Naomi Klein  ·    Nollränta

Små gårdar mättar flera

redaktören) ordentligt med plats för intres-santa reportage – och nu detta konventio-nella, trista, plottriga blad, så likt femtioelva andra organisations- och myndighetsblad! Tidigare har jag tipsat bekanta om artiklar i Grus & Guld. Nu lägger jag bara ifrån mig den här trycksaken som helt tappat egen stil och karaktär. Synd. Gör om!

Wille Östberg

Vi som jobbat med Grus & Guld genom åren tackar! Specialnumren som gavs ut 2014 gjordes utan vår inblandning. Nu har

vi gjort om, och jag hoppas att du ånyo kommer uppleva att du får en tidning med egen identitet och vilja – om än i ny kostym – som du vill dela med vänner och bekanta! Återkom gärna och berätta hur du tycker att det lyckas!

Karin Backström, red

Viktigt att intressera flerJag tycker Grus & Guld är så bra att jag brukar beställa några extra exemplar och glömma på bussen, på tåget eller i vänt-salen. Jag tycker att det är viktigt att andra än JAK-medlemmar kan finna intresse i tidningen och få ta del av den. Det som står i tidningen visar att en annan verklig-het är möjlig!

RUNE VARBERG

Vilken bra idé! I mån av tillgång kan du som är medlem beställa extra nummer av Grus & Guld via www.jak.se/aktiva. Om du redan innan utgivning vet att du behöver fler exem-plar – kontakta redaktionen före manusstopp (se datum nedan).

Karin Backström, red

59grus & guld · 1/2015

hur och var våra pengar placeras är oer-hört viktigt i hela omställningsprocessen, inte minst gäller det våra pensionspengar. När väl världens politiker någon gång i framtiden kommer överens om att vi inte ska gräva upp mer fossila resurser ur marken, vad händer då med värdet på de energibolag som bygger sin framtida vinst på att vi ska fortsätta använda fossil energi?

Det handlar inte bara om långsiktigt håll-bar miljöutveckling. Det handlar minst lika mycket om långsiktigt hållbar ekonomisk ut-veckling. Jag både tror och hoppas att alltfler förstår den kopplingen, och rimligen måste de av storbankerna som först blir helt fossil-fria även bli de som tjänar på omställningen.

Under 2020-talet kanske de aktörer på finansmarknaden som stannade kvar längst i det fossila sparandet får samma bryska uppvaknande som Vattenfall fick flera år efter uppköpen av fossila energibolag på den europeiska marknaden. När de stora elefan-terna på finansmarknaden bestämmer sig för att ställa om och ta bort investeringarna från fossil energi kan omställningen gå snabbt.

en av de mest intressanta och kanske även viktigaste händelserna i klimatfrågan i år är att stiftelsen Rockefeller Brothers Fund har beslutat att göra sig av med sina investe-ringar i fossila bränslen. Jag utgår från att familjen Rockefeller flyttar sina tillgångar för att få så stor avkastning som möjligt på sitt kapital, och inte att de helt plötsligt har blivit miljöaktivister.

Även här hemma i Sverige börjar vi nu äntligen på lite större allvar diskutera hur våra pensionspengar placeras. Jag har själv

” Rikta om fossilkapitalet”

i åtminstone tio år försökt placera mitt eget pensionssparande helt fossilfritt, men har fortfarande inte fått något förslag på ett garanterat fossilfritt sparande.

omställningen till ett fossilfritt samhäl-le sätter förhoppningsvis fart nu, av både ekologiska och ekonomiska skäl. Frågan är hur finansmarknaden klarar omställning-en, framför allt om den går så snabbt som den måste om vi ska klara av de klimatmål vi satt upp. Jag är övertygad om att det i den förändringsprocessen är viktigt med alternativ till storbankerna, som både sitter fast i ett fossilberoende och ett tillväxtberoende.

Och just det är kanske den största anledningen till att omställningen till ett hållbart samhälle har gått alltför lång-samt, åtminstone än så länge.

Pär Holmgrenförfattare och meteorolog

pär holmgren:

” Det är viktigt med alternativ till storbankerna, som både sitter fast i ett fossilberoende och ett tillväxtberoende.”

Krönika

Foto: Michaela Holm

gren

B POST-TIDNING

Bildkommentar: Sara Granér

JAK MedlemsbankBox 216541 25 Skövdewww.jak.se