.c

Guld/dollar – en tillförlitlig

placeringsstrategi?

En undersökning om den historiskt negativa korrelationen

mellan guldpriset och dollarkursen.

Södertörns högskola | Institutionen för Ekonomi och Företagande

Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | Vårterminen 2012

Marcus Wettring

Petter Huusko

Handledare: Åke Bertilsson

Sammanfattning

Uppsatsens titel

Inlämningsdatum

Ämne/kurs

Författare

Handledare

Syfte

Metod

Slutsatser

Nyckelord

Guld/dollar – en tillförlitlig placeringsstrategi?

2012-06-01

Kandidatuppsats 15hp/Företagsekonomi C – Finansiering

Marcus Wettring & Petter Huusko

Åke Bertilsson

Syftet med uppsatsen är att utveckla en handelsstrategi

baserad på Contracts-for-difference (CFD) genom att studera

den negativa korrelation som finns mellan guldpriset och

valutaparet SEK/USD

Uppsatsen baseras på en induktiv ansats med en kvantitativ

metod. Slutsatser dras från de data som samlats in.

Den negativa korrelationen mellan guld och valutaparet

SEK/USD är stark vid undersökningens start för att bli svagt

positiv vid undersökningens slut. Funktionaliteten av att

använda ”Moving Average” som indikator bedöms relativt låg

pga. abnormal volatilitet i de olika instrumenten. Ytterligare

någon form av indikator bör tillämpas. Den handelsstrategi

som utvecklats uppvisar ett positivt resultat vid fem års

testhandel, dock ett lägre resultat än förutspått, vilket tvingar

författarna att se handelsstrategin som ofullständig.

Guld, valutahandel, CFD, teknisk analys, Moving Average,

hedge, SEK/USD.

Abstract

Title

Date

Course

Authors

Advisor

Purpose

Methodology

Conclusions

Keywords

Gold/dollar – a reliable strategy of investing?

2012-06-01

Bachelor Thesis 15 ECTS/Business studies C – Finance

Marcus Wettring & Petter Huusko

Åke Bertilsson

The purpose of this study is to construct a trading strategy

based on Contracts-for-Difference (CFD) and using the

negative correlations between the gold price and SEK/USD

exchange rate.

The thesis is based on an inductive approach with a

quantitative methodology. Conclusions are drawn from the

data that has been processed.

The negative correlation between the gold price and

SEK/USD exchange rate is at the beginning of the test period

very strong and by the end slightly positive. The functionality

of using “Moving Average” as indicator can be viewed as

relatively low due to the abnormal volatility within the

different instruments. Furthermore an additional indicator

should be implemented to the trading strategy. The trading

strategy developed does show a positive result after the five

year trial period, however at a lower result than anticipated,

which forces the authors to view the trading strategy as

incomplete.

Gold, Forex trading, CFD, technical analyze, Moving

Average, hedge, SEK/USD

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

2. Bakgrund 7

2.1 Guldets historia och användning genom åren 7

2.2 ”Dollarn är Kung” 8

2.3 Råvarumarknaden 9

2.4 Valutahandel 10

2.5 Contracts-for-Difference (CFD) 11

2.6 Problemområde 11

2.6.1 Problem 12

2.6.2 Syfte 12

2.6.3 Avgränsningar 12

2.6.4 Tänkbara slutsatser 12

2.7 Begreppsdefinitioner 13

3. Metod 15

3.1 Val av forskningsmetod 15

3.2 Presentation av den simulerade handeln 16

3.3 Validitet 17

3.4 Reliabilitet 17

3.5 Källkritik 18

4. Teori 19

4.1 Teknisk analys 19

4.2 Behavioral Finace 19

4.3Moving Average 20

4.4 Den negativa korrelationen mellan guld och dollar 21

4.5 Hedging 21

4.6 Tidigare forskning 22

5

5. Data 24

5.1 Guldkurs 24

5.2 Dollarkurs i svenska kronor 25

6. Resultat 26

6.1 Korrelation 26

6.2 Moving Average 28

6.3 Avkastning 30

7. Analys 31

7.1 Varför bryts den negativa korrelationen? 31

7.2 Vad blir konsekvenserna för den simulerade handeln 33

7.3 Moving Average som indikator 35

7.4 Teknisk analys 35

8. Slutsats 36

9. Diskussion 37

10. Källförteckning 39

11. Diagram och tabellföreteckning 41

6

1. Inledning

De senaste åren har de finansiella marknaderna varit väldigt volatila, där många investeringar

tappat i värde. Som investerare vill man placera sina tillgångar så riskfritt som möjligt, men

samtidigt vill man ha en stor avkastning. Råvaror har genom tiden upplevts som en bra säkerhet

när marknaden är orolig och inkluderas då oftast i portföljerna, men även råvarupriserna har varit

väldigt volatila. Guldpriset har ökat kraftigt i värde de senaste åren och 2011 nådde det nya

rekordnivåer på 1800 USD/ozt. Dollarkursen har också varit relativt ostabil och har de senaste 5

åren legat mellan ca 6 kr för 1 dollar till lite över 9 kr för 1 dollar. Detta är en stor skillnad på

bara 5 år vilket säger mycket om det ekonomiska läget som vi befinner oss i just nu. Den

Europeiska skuldkrisen med Grekland i spetsen är ännu inte löst, vid skrivandet av denna

uppsats. USA fortsätter att öka på sina skulder utan att verka upphöra. De löser istället problemet

med att trycka upp mera pengar vilket försvagar dollarn ytterligare.1 Båda dessa saker påverkar

hela världsekonomin som har blivit väldigt instabil. Höga råvarupriser är ofta en indikation att

ekonomin är på obestånd och tvärtom när priserna är låga. Guld och andra råvaror ses som en bra

investering i oroliga tider då råvaror oftast inte beter sig lika volatilt som andra finansiella

instrument och inte lika inflationskänsligt, vilket betyder att värdet i tillgången kommer att finnas

kvar även om priset på tillgången skulle sjunka. Även om riktningen på guldpriset är väldigt

osäker den närmsta framtiden följer den ett visst mönster. Författarna anser att i nuläget är det

svårt att avgöra om priset på guld kommer gå upp eller ner, men om man kan läsa marknaden på

rätt sätt finns det mycket pengar att tjäna vid både en uppgång eller en nedgång.

1 http://ravarumarknaden.se/guldcentralen-mars-2012/

7

2. Bakgrund

I detta avsnitt beskrivs viktiga områden för uppsatsen som t.ex. guldets historia, valutahandel,

CFD m.m. ihop med förklarningar över vanliga beteckningar och termer som används. Allt för

att ge en bra bakgrund om ämnet och underlätta för läsaren.

2.1 Guldets historia och användning genom åren

Det är oklart när människans första kontakt med guld skedde, men man vet att i Egypten, redan

3100 f.kr, använde Egypterna guld som en symbol för status och byteshandel. Man har även

funnit papyrus, med en guld/silver kvot nedskriven som visat värdet på guls mot silver. Guldet

användes inte som en valuta förrän ca 700 f.kr runt medelhavsområdet, men man vet att guld

innan 700 f.kr fortfarande hade ett stort värde för människor, om man studerar metoderna som

man utvann guld på, nämligen från gruvor som krävde mycket manskraft i form av slavar. Att

använda guld och silver som pengar utvecklades under antika Grekland och sedan under

Romarriket. Under Romarrikets glansdagar användes guld vid handel från medelhavet och

England till Kina och Indien. Det finns många olika anledningar till varför guld har fångat

människans uppmärksamhet genom åren där en anledning kan vara för att det kan smältas gång

på gång utan att skadas eller försämras. En annan anledning är guldets lyster och glans som

aldrig blir missfärgat, vilket kan ha bidragit till att guld kom att förknippats med överhöghet och

gudar.2

Guldets tidigare betydelse genom historien gjorde att man i Europa under 1800-talets början,

användes guldet som en stabilisator i världsekonomin. Detta innebar att ett land inte kunde

trycka mer av sin valuta än det totala värdet av deras guldinnehav och mot slutet av 1800-talet

tillämpade större delen av Europa denna regel. Denna regel släpptes dock redan 1931 av flera

Europeiska länder där centralbankerna istället sparade en så kallad valuta reserv.3 Med USA i

täten för flera andra länder bildades det så kallade ”Brettonwood-systemet” år 1944, där priset på

guld fixerades mot den amerikanske dollarn och de övriga länders valuta fixerades mot dollarn

vilket garanterades mot en viss summa i guld. Det var under detta möte som Internationella

2 http://www.onlygold.com/tutorialpages/historyfs.htm 2012-03-26

3 http://learngoldcoins.com/history-of-gold-coins/ 2012-03-26

8

Valuta Fonden (IMF) bildades. Brettonwood-systemet upplöstes år 1970 pga. USA:s ökade

statsskuld, vilket innebar att man inte längre kunde garantera inlösen av dollar till den fasta

mängd guld som var förutbestämt, detta gjorde att USA:s president Nixon tog beslutet att

avskaffa systemet. Då guldpriset varit fixerat i nästan 30 år vid $35/ounce steg det till

$44.20/ounce år 1971 för att år 1972 kosta $70.30/ounce.4 Guldet handlades nu på den fria

marknaden och värdeökningen har onekligen varit positiv då guldet per troy ounce 2012-03-19

handlades för $1 661,5.5 Guldmarknaden, precis som många andra marknader, är cyklisk och

hade en period av nedgång där priset sjönk till så lite som $260 år 1999.6 Det var också ett par år

efter detta som den amerikanska dollarn noterades på sin högsta kurs på 10,78 SEK mot 1 USD.

2.2 ”Dollarn är kung”

Anledningen till att författarna i denna uppsats fokuserar på dollarn är på grund av att det är den

viktigaste och största valutan på marknaden, vilket har gjort att den ses som världens reserv

valuta. Dollarn är ett av valutaparen i ca 85 % av alla transaktioner på valutamarknaden. Många

länder använder även dollarn som reservvaluta i sina centralbanker då den anses vara den

säkraste valutan i världen. Därför är dollarn den valuta som de flesta råvaror handlas i. Om vi i

Sverige vill köpa t.ex. olja måste vi först växla kronor till dollar innan vi kan genomföra köpet.

Utifrån detta kommer bara valutaparet SEK/USD att behandlas i denna uppsats, då de andra

valutorna inte har lika stor inverkan på guldmarknaden. Genom att utnyttja korrelationen mellan

dollar och guld samt användning av CFD-kontrakt, kan en investerare med lågt kapital ändå

skapa sig en hög procentuell avkastning på investerat kapital

4 http://www.guldsilver.info/bretton-woods-1945-1971 2012-03-26

5 http://www.gold.org/investment/statistics/gold_price_chart/ 2012-03-26

6 http://www.tradegoldonline.com/The_History_of_Trading_Gold.html 2012-03-26

9

2.3 Råvarumarknaden

Den första råvarumarknaden som bildades var i Chicago på 1850-talet. Handeln bestod av

jordbruksprodukter som köptes via ”forward-kontrakt” för att skapa en säkerhet (hedging) för

både bönderna och köparna. Detta gjorde att handeln med råvaror underlättades vilket ledde till

ytterligare förbättringar inom transport, lagring, finansiering och att även den internationella

handeln skapades.7 En stor del av handeln idag består av att man säljer och köper future-

kontrakt, som är i princip ett standardiserat forward-kontrakt, utan att vilja köpa den

underliggande tillgången, spekulerar man endast i den eventuella prisförändringen. Man kan

även handla i spot-priser som innebär att man köper råvaran för det kontantpris som gäller för

dagen och leverans sker direkt, även om leveransen inte behöver ske fysiskt. Idag kan även

privatpersoner investera och spekulera i råvaror vilket har gjort att handeln ökat kraftigt.8

2.4 Valutahandel

Valutamarknaden är en otroligt stor och välutvecklad marknad och omsatte enbart i Sverige

under Juli månad: 2 176 631 miljoner SEK (2,2 biljoner).9 Den ökade globaliseringen av handeln har i

sin tur bidragit med en växande valutamarknad då affärer mellan länder gör att köparen måste

växla sin valuta till säljarens lands valuta. Det är olika länders centralbanker runt om i världen

som tillhandahåller valuta till landets banker som sedan möter den efterfrågan som ställs av

företag och allmänhet. När man köper valuta kan man jämföra det med att köpa aktier i ett

företag, men istället för aktier, köper man valutan för ett specifikt land. Tror man att det kommer

gå bra för ett visst land köper man valuta från det landet och säljer sedan med vinst när valutan

har stigit. När man köper och säljer valuta sker detta alltid i s.k. valutapar. Det betyder att två

valutor ställs i förhållande mot varandra så som Amerikanska Dollar/Great British Pund eller

Euro/Japanska Yen. När man handlar med valuta kan affären ske på olika sätt. Det vanligaste

sättet är en så kallad ”avista affär” där valuta omedelbart byter ägare genom de olika företag som

tillhandahåller valutahandel. Sedan finns det ”terminsaffär” vilket innebär att två parter genom

avtal kommer överens om att byta valutor till en förutbestämd växelkurs, vid en förutbestämd

tidpunkt. ”Valutaswap” innebär att valuta byter ägare men med ett avtal om ett framtida återköp

till förutbestämt pris.

7 http://www.ulfthorgren.se/dee85dad-0100-49aa-b2ea-c555b9633355-29.html 2012-03-28

8 http://www.rediff.com/money/2007/mar/12bspec.htm 2012-05-28

9 http://www.riksbank.se/sv/Statistik/Valutamarknad/2012/ 2012-08-31

10

2.5 Contracts-For-Difference (CFD)

Det finansiella instrument som författarna tänkt tillämpa i denna uppsats är Contract-For-

Difference (CFD). Det är ett relativt nytt instrument som utvecklades i början 1990-talet utav

UBS Warburg, ett globalt finansiellt företag, men introducerades inte förrän 2007 på den svenska

marknaden. CFD bygger på att det är ett kontrakt som är enkelt att använda och skapar en kraftig

hävstångseffekt genom belåning, vilket är anledningen till att mindre aktörer kan använda denna

typ av finansiella instrument eftersom mindre kapital krävs för att öppna stora positioner. CFD är

också användbar eftersom man både kan ta långa och korta positioner i olika finansiella

instrument. CFD är vanligt inom råvaruhandel, valutahandel och olika index, men den kan

appliceras på i princip all handel som har en prisfluktuation.10

CFD kontrakt handlas oftast

genom OTC (over the counter) mellan olika privata CFD mäklare.

CFD handel är ett kontrakt mellan två parter (som inte går att sälja vidare till en tredjepart), där

A köper/säljer en vara av B. Eftersom CFD kontrakt inte har någon förutbestämd löptid bestäms

slutdatumet utav köparen, A. Med CFD´s kan man skapa väldigt kraftig hävstång då man inte

måste stå för hela kapitalet själv när man köper den underliggande tillgången. Istället lånar

köparen pengar utav mäklarfirman som vanligtvis kräver en säkerhet på mellan 1-30 % av den

totala investerade positionen. Man behöver därför bara mellan 1000 kr till 30 000 kr för att ta en

position på 100 000 kr. För de lånade pengarna betalar man sedan en ränta (vi kommer i denna

uppsats inte ta hänsyn till detta). Hur stor säkerhet en mäklare kräver beror på den underliggande

tillgångens volatilitet, likviditet och kapitalbindning.11

När du handlar i CFD köper du aldrig

fysiskt den underliggande tillgången utan du investerar endast i tillgången.

Ett exempel kan förenkla problemet:

Köparen tar en lång position i en aktie. Aktien är noterad på 100 kr och man vill köpa 1000

aktier (100 000 kr totalt). Istället för att betala 100 000 kr för aktierna direkt använder man CFD

som kräver normalt 5 % av positionens värde som säkerhet. Alltså krävs det endast 5000 kr för

att få en position på 1000 aktier. Om aktien stiger till 120 kr innebär det en vinst på 20 000 kr för

CFD-positionen (20*1000). Den totala värdeökningen blir därmed 400 % ((20 000/5000)*100),

10

http://www.borstjanaren.se/borst/borstArticleDetails/article_id/1925 2012-03-26 11

http://www.borstjanaren.se/borst/borstArticleDetails/article_id/1930 2012-03-26

11

men om positionen istället tagits direkt för 100 000 kr hade värdeökningen bara blivit 20 % ((20

000/100 000)*100).12

Om värdet på aktien skulle gå ner istället till 90 kr blir man betalningsskyldig gentemot

mäklaren. Mäklaren vill ha tillbaka de pengar han lånade ut, 95 000 kr, men värdet på tillgången

är nu endast värd 90 000 kr. Köparen måste därför betala 5000 kr till mäklaren utöver den

säkerhet på 5000 kr som gick förlorad i kursnedgången.

Hävstången skapar större och snabbare förändringar vilket både kan vara bra eller dåligt för

investeraren beroende på om marknaden går enligt hans spekulationer.

2.6 Problemområde

I denna uppsats undersöks ifall den historiskt negativa korrelationen som finns mellan guld

(spotpris) och dollarkursen SEK/USD (spotpris) fortfarande gäller för att på så sätt skapa en

handelsstrategi som ger positiv avkastning i både högkonjunktur och lågkonjunktur. Författarnas

hypotes är att denna negativa korrelation stämmer och kommer då att använda denna information

på de olika priserna till att utveckla en mindre avancerad handelsstrategi där teknisk analys och

indikatorer som glidande medelvärden kommer att ligga till grund för positionsöppning och

stängning. För att undersöka om denna handelsstrategi fungerar och är applicerbar på framtida

handel, kommer denna uppsats att använda sig av data (dagpriser) 5 år tillbaka och simulera

handel och då använda strategin om glidande medelvärde för att se när de olika positionerna

skall tas. Som handlingsinstrument kommer uppsatsen att inrikta sig på derivatinstrumentet CFD

(contracts for difference) pga. dess hävstångeffekt och genom detta, maximalt kunna utnyttja det

eventuella sambandet mellan guldpriset och växlingskursen SEK/USD.

12

http://www.borstjanaren.se/borst/borstArticleDetails/article_id/1976 2012-03-26

12

2.6.1 Problem

Råder det fortfarande en negativ korrelation mellan guld och SEK/USD och kan man med hjälp

av simulerad handel ta del av den informationen för att skapa en handelsstrategi med hjälp av

trendskiften i glidande medelvärde?

2.6.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att skapa en handelsstrategi baserat på CFD och undersöka om den ger

positiv avkastning i både upp- och nedgång.

2.6.3 Avgränsningar

Vid undersökningen av korrelationen mellan guld och dollar i denna uppsats, kommer författarna

inte att se till de bakomliggande faktorer som kan orsaka de förändringar som sker i guld och

valutapriset, utan endast fokusera på tidigare prisnivåer vid utvecklandet av handelsstrategin.

Denna uppsats kommer även att ignorera de kostnader som uppkommer vid handel med

värdepapper så som courtage, samt kostnaderna för att låna pengar när man tar ett CFD kontrakt.

Tidsperioden för undersökning är från 2007-01-01 till 2011-12-30 (5år). Data som kommer att

undersökas är de slutpriser för instrumenten, som bestäms i slutet av varje dag. I denna uppsats

kommer författarna att ignorera om positionerna blir utsatta för en ”margin call”. Denna strategi

som arbetas fram kommer vara ur både en privatpersons synvinkel och ur ett företagsperspektiv.

Detta eftersom denna strategi går att tillämpas utan några speciella minimikrav vad gäller

investeringssumma. Vid handelssimulationen kommer författarna ej att beakta bakomliggande

faktorer till prisförändringar. Bakomliggande faktorer kommer istället att beaktas i delen

”Analys”.

2.6.4 Tänkbara slutsatser

De tänkbara slutsatserna i denna uppsats är att den negativa korrelationen mellan SEK/USD och

guld har ett tillförlitligt matematiskt värde samt att den handelsstrategi som utvecklats genererar

en slutgiltig positiv avkastning på investerat kapital, både i upp- och nedgång i de olika

instrumenten.

13

2.7 Begreppsdefinitioner

Troy/oz – Den enhet som guld spot handlas i. En troy/ounce (ozt) är ca 31,103 gram vilket är ett

standardiserat mått för ädelmetaller, skapad för att underlätta handeln samt trovärdigheten.13

Kort position – När man tar en “kort position” i ett instrument så lånar man ett instrument av en

mäklare som man sedan säljer på marknaden. När instrumentet tappar i värde köper man tillbaka

samma mängd och återlämnar det man lånat av handlaren. Vinsten som uppstår är den skillnad i

sälj och köppris. Utöver det betalar man en ränta till mäklaren som avgift för att man lånat

instrumentet. Ingen tidshorisont finns på en kort position.

Lång position – Vid en lång position förväntar man sig att ett visst instrument kommer att öka i

värde. Man köper då instrumentet och säljer efter önskad uppgång. Vinsten blir då skillnaden

mellan köp och säljpriset. Mäklaren tar en avgift för köpet som kallas courtage vilket kan vara en

fast avgift eller en viss procent av totalbeloppet som handlats.

SEK/USD – SEK/USD är de valutapar som denna uppsats kommer att fokusera på. SEK står för

Svenska kronor och USD för den Amerikanska dollarn. När man pratar om växlingskursen

SEK/USD menar man hur mycket det ”kostar” i kronor för 1 dollar. 2011-12-30 var

växlingskursen 6,92 kr för 1 dollar.

Medelvärde – Ett genomsnitt av en summa variabler.

Glidande medelvärde – Ett glidande medelvärde kan variera mellan olika perioder (längder),

hur många olika data, som skall räknas med i medelvärdet. För att få fram ett medelvärde med

längden tre adderar vi de tre första talen och delar med tre. (1+2+3)/3=2. För nästa glidande

medelvärde räknar vi med ett nytt tal och lämnar 1.an. (2+3+4)/3=3.14

Genom att använda

glidande medelvärden får vi en indikation på vart en kurs eventuellt kan vara på väg.

OTC - Over The Counter menas att handel sker oftast utanför centrala aktiemarknader så som

OMX vilket har en naturlig handelsplats (Trading floor). Handel sker istället direkt mellan två

parter som sluter ett avtal med varandra, oftast över en internethemsida. OTC handel sker oftast

13

http://www.ne.se/engelska-enheter/enheter-f%C3%B6r-vikt-massa 2012-05-24 14

http://www.tradingportalen.com/glidande-medelvarden/ 2012-04-19

14

genom olika ”market makers” som är finansiella aktörer som erbjuder sälj- och köpkurser för

olika finansiella tillgångar samtidigt som de garanterar likviditet i tillgången.

Hävstång – Genom att låna pengar vid en affär bildas en hävstångseffekt när man handlar med

CFD:s. I praktiken betyder detta att man med ett litet kapital kan ta stora positioner då resterande

kapital täcks av det företag som erbjuder CFD:s. Om en investerare t.ex. skulle ta en position på

1000 kr, i en valuta där säkerhetsmarginalen är 1 %, blir den faktiska positionen 100 000 (99 %)

kr. Om denna position skulle öka i värde till 102 000 kr har man gjort en vinst på 2000 kr med ett

kapitalkrav på 1000 kr. Det är enkelt att se vilka fördelar detta medför en framgångsrik

investerare. Det finns dock en nackdel. Om positionen skulle minska i värde till 98 000 kr hade

investeraren inte bara tappat sina 1000 kr i grund investering utan även varit skyldig CFD

företaget 1000 kr. (I detta exempel har vi ej beaktat ev. avgifter/courtage)

Positions öppning/ stängning – Vid en positions öppning betyder det att kapital investeras och

blir uppbundet i en affär i ett specifikt instrument. Vid positions stängning betyder det att en

affär avslutas i ett specifikt instrument och frigör kapital.

Simulerad handel – En simulerad handel innebär att dagspriser från de olika instrumenten förs

in i ett diagram. Detta diagram är då att jämföra med marknaden för de olika instrumenten. På

detta diagram appliceras de glidande medelvärdes par som skall användas i handeln. Genom att

följa medelvärdena på dagsprisdiagrammet kan man utläsa till vilka priser en position har

öppnats eller stängts och vilket resultat olika positioner har resulterat i. Handeln är rent

hypotetisk och involverar inga riktiga pengar, mäklare, eller courtage/avgifter.

Korrelation – Är graden av samverkan mellan två variabler. Korrelationen sträcker sig från +1

till -1. Om korrelationen är -1, är det en perfekt negativ korrelation vilket betyder att om den ena

variabeln ökar med t.ex. 10 så minskar den andra variabeln med lika mycket. Korrelationen kan

även vara noll, vilket betyder att det är inget samband alls mellan variablerna. Som regel säger

15

man att en korrelation på 0,20 är en måttlig samvariation, 0,30-0,40 relativt stark och över 0,50

en mycket stark samvariation.15

3. Metod

I detta avsnitt beskrivs vilka metoder som har använts i uppsatsen för att besvara syftet. En

beskrivning på hur undersökning har utförts samt granskning av datas validitet och reliabilitet.

I denna uppsats undersöks om den historiskt negativa korrelation som råder mellan priset för

guld i US dollar och valutaparet SEK/USD fortfarande gäller. Från denna korrelation utvecklas

en handelsstrategi för valutaparet SEK/USD som skall ge positiv avkastning på investerat kapital

oberoende om marknaderna rör sig upp eller ner. Detta kommer att kontrolleras genom att skapa

en simulerad handel baserade på dagspriser i de olika instrumenten guld och dollar. Denna

uppsats har en induktiv ansats vilket innebär att generella slutsatser dras utifrån de observationer

som hämtas från de data som sammanställs.16

3.1 Val av forskningsmetod

Data som uppsatsen grundar sig på har en ren kvantitativ ansats då enbart hård data är relevant

för att besvara syftet. Med en kvantitativ metod menas att man arbetar med data som går lätt att

analysera utan något behov av personlig tolkning och man kan klassificera data för att få ut ett

relevant meningsinnehåll. Syftet med en kvantitativ metod är oftast att skapa en statistisk

generaliserbar kunskap vilket är ett av uppsatsens mål. Att använda en kvalitativ ansats i

uppsatsen är inte aktuellt då detta skulle bli allt för komplext och inte ge någon översikt över

problemet som är tanken med studien.

15

Tufte PA, Johannessen A, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s 186 Malmö: Liber AB 2003 16

Tufte PA, Johannessen A, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s 35 Malmö: Liber AB 2003

16

3.2 Presentation av den simulerade handeln

För att pröva korrelationen mellan guldpriset och dollarpriset har data importerats till

programmet Microsoft Excel och därefter har funktionen ”KORREL” använts. Dagspriser för

både dollar och guld under en 5 år period (02.01.2007-30.12.2011) sammanställdes för

beräkning. Ytterligare dagspriser på ett spann av 70 dagar (22.09.2006–29.12.2006) lades till i

datasammanställningen som grund för de glidande medelvärden som positionstagningarna

baserades på. Detta för att de glidande medelvärdena (MA5 dagar/MA10 dagar, MA10/MA30,

MA20/MA40, MA70) skulle kunna tillämpas redan från den första dagen av den simulerade

handeln. Ett diagram bestående av dagspriset för guld/ozt skapades i programmet Microsoft

Excel. På detta lades de olika glidande medelvärden som indikator för positions öppning och

stängning. För att ett glidande medelvärde skulle indikera en positions öppning (stängning vid

blankning) var regeln att det kortare medelvärdet (MA10) skulle bryta det längre medelvärdet

(MA30) underifrån (se diagram 3.2 nedan). För att ett glidande medelvärde skulle indikera en

positions stängning/blankning var regeln att det kortare medelvärdet skulle bryta det längre

medelvärdet ovanifrån. Datum för positionstagande bestämdes av grafens medelvärden för att

sedan kontrolleras mot de exakta värden som skapats i Excel för de glidande medelvärdena.

Positionen som tagits då, hölls till dess att det glidande medelvärdeparet visade att positionen

skulle stängas och sedan hämtades det exakta datumet ur data från de glidande medelvärdena.

Diagram 3.2 (Y-axeln visar rörelser i guldpriset och X-axeln visar tiden)17

17

http://www.gold.org/investment/statistics/gold_price_chart/ 2012-03-26

610,0

620,0

630,0

640,0

650,0

660,0

670,0

680,0

20

07

-03

-01

20

07

-03

-02

2

00

7-0

3-0

5

20

07

-03

-06

20

07

-03

-07

2

00

7-0

3-0

8

20

07

-03

-09

20

07

-03

-12

20

07

-03

-13

2

00

7-0

3-1

4

20

07

-03

-15

20

07

-03

-16

20

07

-03

-19

20

07

-03

-20

2

00

7-0

3-2

1

20

07

-03

-22

20

07

-03

-23

20

07

-03

-26

20

07

-03

-27

2

00

7-0

3-2

8

20

07

-03

-29

20

07

-03

-30

20

07

-04

-02

20

07

-04

-03

20

07

-04

-04

Guldpris

MA 10

MA 30

17

Som regel för positionstagning i SEK/USD användes de två glidande medelvärdena vilka

baserades på guldpriset. Om ett glidande medelvärde visade för en långposition(köp) i guld

skapades en motsatt position i SEK/USD(sälj) och vice versa. Samtliga handlade positioner som

utförts sammanställdes i programmet Excel och adderades för att få en slut summa för varje

handelskategori, nämligen, guld lång/kort position och SEK/USD lång/kort position. Detta

gjordes för de tre olika glidande medelvärdeparen för att se vilken av dem som skapade högst

total avkastning från perioden av den simulerade handeln.

3.3 Validitet

Hur bra/relevant är den data som samlats in för undersökningen? De data studien bygger på (guld

spotpriserna och SEK/USD kursen) ligger tillgrund för hela undersökningen och skapar

undersökningens kärna. Dessa data har sedan bearbetas i Excel och skapat en simulation av

marknaden där syftet kunde testas kvantitativt. Någon annan typ av data, t.ex. US dollar indexet

skulle kunna ha kompletterat de andra två kursen för att tydligt se om kursutvecklingen hos

någon av de andra två var exceptionell eller om det gällde för hela marknaden. Författarna anser

att de data som tagits fram i undersökningen är tillräklig för att besvara syftet väl och anser att

den är tillnärmelsevis valid.18

3.4 Reliabilitet

Hur tillförlitlig är undersökningens data? Då studien enbart genomförs med hjälp av historisk

data som har publicerats från tillförlitliga källor så som Riksbanken och World Gold Council

(WGC), får man anse att undersökningens data är av hög reliabilitet. Dessa data finns även att

hitta hos andra källor som kan verifiera dess trovärdighet då det handlar om data som är under

stark uppsikt och kontroll världen över. Eftersom vi har använt oss av dessa data i lätt

genomförda matematiska analyser kan andra forskare undersöka samma sak på samma data.19

18

Tufte PA, Johannessen A, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s 47 Malmö: Liber AB 2003 19

ibid. s 28

18

3.5 Källkritik

Författarna har använt sig av trovärdiga källor gällande data för undersökningen av

korrelationen. Den litteratur som använts är utgivna av seriösa förlag och är etablerade böcker

och anses därför vara trovärdig.

19

4. Teori

I detta avsnitt presenteras de teorier som ligger till grund för uppsatsens handelsstrategier och

utförandet. Här presenteras även tidigare forskning som uppsatsen bygger på.

4.1 Teknisk analys

Teknisk analys innebär att man utifrån den historiska kursutvecklingen för t.ex. aktier, valutor

och råvaror försöker förutsäga den framtida utvecklingen av instrumenten. Detta bygger på att

marknader ofta följer mönster och trender som möjliggör att man kan skapa prognoser samt

handelsstrategier. Målet med teknisk analys är inte att förutse det rätt priset på en tillgång utan

att förutse trendbrott och trendens riktning.20

Teknisk analys har funnits i flera hundra år och den första att utveckla och tillämpa teknisk

analys var en japansk rishandlare vid namn Homma Munehisa (1721-1803) som studerade grafer

av priser på ris och man menar då att teknisk analys startades i Japan.21

Teknisk analys fick sitt

fäste i USA under 1800-talet av Charles Dow (1851-1902) som utvecklade ”Dow´s Theory”.

Dow´s Theory menar att om ett marknadsgenomsnitt (average) i till exempel industrisektorn, går

förbi en tidigare viktig motståndsnivå, följer ett annat marknadsgenomsnitt till exempel,

transportsektorn, efter och ökar även det. Charles Dow menar att aktier i olika industrier/sektorer

rör sig upp och ner tillsammans. För att en trend skall vara bekräftad skall även volymen öka i

samband med prisökningen. 22

4. 2 Behavioral finance

Den centrala frågan i Behavioral Finance förklarar varför marknadsaktörerna gör systematiska fel. Sådana

fel påverkar priserna och avkastning, vilket skapar ineffektivitet på marknaden. Det undersöker också hur

andra deltagare utnyttjar arbitrage vid sådan ineffektivitet på marknaderna. Behavioral Finance ser

20

http://www.aktiespararna.se/lar-dig-mer/Fordjupningar/Teknisk-analys/Del-1-Gor-din-egen-prognos-med-teknisk-

borsanalys/ 2012-05-09 21

http://education.wallstreetsurvivor.com/IntroTechnicalAnalysis 2012-04-11 22

R D. Edwards, J Magee, Technical Analysis of Stock Trends, s11 (1948) BN Publishing

20

alltså på de ineffektiviteter som uppkommer i marknaderna, så som under-eller-över reaktioner

på information som orsaker till marknadsutvecklingen. Sådana reaktioner skulle också kunna

vara anledningen till bubblor och krascher, alltså när en större massa av befolkningen investerar i

en och samma sektor som hände under 2000-talets ”IT bubbla”. Olika orsaker till

felprissättningarna i olika marknader skulle kunna vara begränsad investeraruppmärksamhet,

övertro och överoptimism.23

4.3 Moving average

Som nämnts tidigare i uppsatsen är moving average (MA) ett glidande medelvärde som räknar ut

medelvärdet på ett visst bestämt antal observationer. Med hjälp av MA kan man se åt vilket håll

en trend kan var på väg och använda det som stöd/motståndsnivåer vid tillämpning av teknisk

analys24

. Under de år som teknisk analys har funnits har många olika indikatorer använts för att

hjälpa investerare att upptäcka olika trender in marknader, men få har varit så användbara och

objektiva som MA varit. Tanken bakom MA är att jämna ut kurser så att investerare lättare kan

se var en marknad är på väg.25

Genom att tidigt se vart trender är på väg kan investerare använda

informationen för att lyckas med sina investeringar/positioneringar på marknader. För att

använda MA ger man dem olika ”längder” dvs. det antal data som genomsnittet skall räkna ut.

Man använder oftast ett kortare genomsnitt på 10-15 dagar och sedan ett längre på t.ex. 50 dagar.

När man använder MA som grund för att starta en position med förhoppningen om att ett

instrument kommer att stiga, är tanken att det kortare genomsnittet MA-15 bryter det längre

genomsnittet MA-50 underifrån. Detta indikerar då att priset/trenden börjar stiga och genererar

en köpsignal. Som regel för att gå ur denna position skall det kortare medelvärdet bryta det

längre ovanifrån och detta är då en säljsignal.26

23

Peter D. Schiff, The Real Crash, s37 (2012) St. Martin´s Press 24

http://www.investopedia.com/terms/m/movingaverage.asp#axzz1rifQXm1U 20120-04-11 25

http://www.investopedia.com/university/movingaverage/#axzz1rifQXm1U 2012-04-11 26

http://www.investopedia.com/terms/m/movingaverage.asp#axzz1rifQXm1U 2012-04-23

21

4.4 Den negativa korrelationen mellan guld och dollarn

Ett välkänt samband inom valutahandeln är det negativa förhållandet mellan guld och dollarn.

Guld används ofta som en ”hedge” (säkerhet) mot inflation då guld har ett verkligt värde medan

dollar bara är en representation av ett verkligt värde. En annan orsak att guld och dollar har ett

starkt samband är med anledning av att dollarns värde var bundet till guldet enligt ”Brettonwood-

systemet” under 40-, 50- och 60-talet. Många andra länder fixerade sen sin valuta mot dollarn.

Detta har gjort att dollar fortfarande har en stark position när det gäller guldhandeln.27

Mellan 1999 och 2008 var korrelationen mellan guld och dollarn hela (-0,84), vilket tyder på ett

starkt negativt samband, men det har funnits undantag. Mellan april och december 2005 var

korrelation uppe i 0,66 vilket är ett väldigt positivt samband.28

Om man tittar på korrelationer på

3-månaders sikt kan korrelationen variera kraftigt vilket kan bero på att det är en för kort

tidsperiod, men om man utökar till 1 års korrelation finns det en väldigt stark negativ korrelation.

Det finns ytterligare två undantag som vi hittar när kriser uppkommer i ekonomin. Detta hände

mellan 2005-2006 års råvarurally och mellan finanskrisen 2008-2009. Varför korrelationen inte

var som normalt under dessa två perioder beror på att guldpriserna steg kraftigt, även dollarn mot

den svenska kronan steg kraftigt vilket gjorde att korrelationen blev positiv.29

Dessa två perioder

har varit exceptionella, men ger budskapet att under globala finanskriser så styrs kanske inte

marknaderna av de regler och mönster som annars känns så självklara.

4.5 ”Hedging”

Hedging är ett vanligt uttryck inom finansiering, vilket i sin enkelhet innebär att man försäkrar

sig mot eventuella förluster. En hedge kan skapas med många olika typer av finansiella

instrument, t.ex. med aktier, råvaror, terminskontrakt, optioner och swappar. Som investerare är

man oftast väldigt obenägen att ta risker då det kan vara mycket pengar på spel, vilket gör att

man vill ha en försäkring om kursutvecklingen inte går som man hade tänkt sig. För att minimera

riskerna kan man då t.ex. om man har köpt aktier, köpa någon typ av råvara som har en negativ

27

http://www.moneyunder30.com/inverse-relationship-gold-dollar 2012-04-18 28

ibid 29

http://cornucopia.cornubot.se/search?ie=UTF-8&q=korrelationen+guld+och+dollar&sa=S%C3%B6k 2012-04-18

22

korrelation eller ingen korrelation med aktien. Detta gör att om aktiekursen går emot en, går

förhoppningsvis den andra investeringen bättre vilket gör att man har minimerat förlusten och

kanske till och med får en vinst på hela portföljen.30

Korrelationen mellan guldet och SEK/USD kommer därför i denna uppsats att undersökas under

de senaste 5 åren för att se om den fortfarande är starkt negativ. Korrelationen ska sedan ligga till

grund för att skapa en handelsstrategi där vi köper/säljer dollarn med hjälp av guldet som

indikatorbas. Indikatorbasen kommer att bygga på teknisk analys och moving average.

Handelsstrategin kommer även kompletteras med att köpa/sälja guld som en hedge mot dollarn

som bygger på att den negativa korrelationen fortfarande håller.

4.6 Tidigare forskning

Gold as a hedge against the dollar (2004) - Forrest Capie, Terence C. Mills, Geoffrey Wood

Författarnas forskning undersöker om guld har varit en bra hedge mot olika valutapar, som t.ex.

sterling-dollar, yen-dollar samt euro-dollar de senaste 30 åren. Undersökningen har använt vecka

data och hittat att det råder vanligtvis ett negativt samband mellan guld och de valutor som

undersöktes, men styrkan på detta förhållande varierar. Slutsatsen är att guldet har fungerat som

en bra hedge mot dollar, men resultaten har varierat under åren. Oftast beror det på oförutsägbara

politiska attityder och händelser. De antyder i slutet av uppsatsen att guld används som en hedge

i brist av något bättre.31

Is Gold a Hedge or a Safe Haven? An Analysis of Stocks, Bonds and Gold (2010) – Bauer

Dirk G, Lucey Brian M

Denna artikel undersöker om guldet är en bra hedge mot aktiemarknaden eller en tillflyktsort mot

krascher. Dem finner att guld är en bra hedge mot aktier i genomsnitt och en fristad vid extrema

30

http://www.hedgefonder.se/hedging/ 2012-05-24 31

Capie, Mills, Wood, Gold as a hedge against the dollar, Journal of international financial markets, institutions &

money vol 15 Issue 4 (2005)

23

finansiella förhållanden. Men det är bara under en kortare period på ca 15 handelsdagar. De har

kommit fram till att om en investerare håller guld mer än 15 dagar efter att en extrem negativ

chock har inträffat, förlorar man pengar på guld investeringen. Upptäckten tyder på, enligt

författarna, att investerare köper guld vid extrema chocker och säljer den när marknadsdeltagarna

har återfått förtroende och volatiliteten på marknaden är lägre. 32

Is Gold a Good Hedge? (2009) – Martin Feldstein

I denna artikel försöker Feldstein att se om guld är en bra hedge mot inflation och/eller en

nedgång i dollarn och andra valutor. Feldstein undersöker också om guldet kommer att bibehålla

sitt värde om inflation urholkar köpkraften ur dollarn och euron. Och kommer guldet att hålla sitt

värde i euro eller yen om dollarn minskar i värde. Det korta svaret på alla punkter anser Feldstein

vara; nej. Han anser att guld inte är någon bra hedge, men ändå en bra investering. Guld har

däremot en hög risk och är väldigt volatilt, då guld är en ren spekulations investering som inte

återspeglar dess underliggande värde. Det är omöjligt att förutse vad guldpriserna kommer att

vara i framtiden, den kan både falla eller gå upp.33

The Economics of Gold Price Movements (1980) – Peter A. Abken

I denna artikel försöker Abken att förklara hur de instabila priserna på guld har uppkommit.

Abkens undrar om guldfebern har infekterat annars rationella individer och gjort att marknaden

styrs av panik och irrationella spekulationer. Syftet med artikel är ändå att försöka förstå och

förklara de ”senaste” prisförändringarna med hjälpa av ekonomiska teorier där människor är

rationella varelser och att det räcker för att förstå rörelserna på en spekulativ marknad.

Slutsatsen är att guld är en exceptionell handelsvara (ihop med andra ej förnyelsebara råvaror)

p.g.a. man vet inte exakt hur tillförseln ser ut i framtiden och efterfrågan på guld variera kraftigt

beroende på ekonomins tillstånd. Detta gör att guldpriserna blir väldigt känsliga för de framtida

spot-priserna. Vid oroliga tider förklarar många ekonomer de fluktuerande priserna med hjälp av

mobb psykologi, där marknadsaktörerna förlorar förmågan att ta rationella beslut. Abken anser

32

Bauer Dirk G, Lucey Brian M, Is Gold a Hedge or a Safe Haven? An Analysis of Stocks, Bonds and Gold, The

Financial Review May 2010 vol.45 Issue 2, The Eastern Finance Association 33

Feldstein, Martin, Is Gold a Good Hedge?, Project Syndicate, 2009

24

ändå att, med det data som presenteras i artikeln, ekonomiska teorier gällande guld verkar vara

tillräkliga för att förklara den senaste tidens prisutveckling.34

5. Data

I detta avsnitt presenteras uppsatsens data utifrån diagram över undersökningsperioden

På grund av den omfattande mängd data som beaktats för den simulerade handelsperioden

kommer de olika prisutvecklingarna i guld och SEK/USD endast att visas grafiskt. För

intressenter som vill undersöka prisutvecklingen i de data som använts, kan man kontakta

författarna av uppsatsen för att få data skickat separat.

5.1 Guldkurs

De dagliga guldkurspriserna hämtades från World Gold Councils hemsida, www.gold.org.

Priserna extraherades i form av ett Excel dokument och det var från detta dokument relevant data

hämtades till den simulerade handeln. Diagrammet nedan (5.1) visar prisutvecklingen för

guld/ozt i dollar under perioden 02.01.2007 – 30.12.2011. X-axeln anger tiden i form av dagar

och på Y-axeln finner man priset i dollar per guld/troy oz.

34

PA, Abken, The Economics of Gold Price Movements, Federal Reserve Bank of Richmond, Economic review

March/April 1980

25

Diagram 5.1 (X-axeln visar tiden och Y-axeln visar priset på guld i dollar per ozt)35

På diagrammet kan vi avläsa att lägsta priset för guld/ozt var 639,8 dollar och det högsta priset

var 1895 dollar per guld/ozt. Skillnaden mellan högsta och lägsta pris var 1 255,2 dollar per

guld/ozt under handelsperioden. Den sista dagen av handelperioden låg priset på guld/ozt på

1531 dollar.

5.2 Dollarkurs i svenska kronor

De dagliga priserna för 1 dollar i svenska kronor hämtades från Riksbankens hemsida,

www.riksbanken.se. Priserna hämtades även här hem i form av ett Excel dokument och relevant

data för den simulerade handeln extraherades till ett eget Excel dokument. X-axeln anger även

här tiden i form av dagar och på y-axeln finner man priset för 1 dollar i svenska kronor.

35 http://www.gold.org/investment/statistics/gold_price_chart/ 2012-03-26

0,0

200,0

400,0

600,0

800,0

1 000,0

1 200,0

1 400,0

1 600,0

1 800,0

2 000,0

2007-01-02 2008-01-02 2009-01-02 2010-01-02 2011-01-02

Guld/troy oz

Dollar

26

Diagram 5.2 (Y-axeln visar växelkursen mellan SEK/USD i kronor, X-axeln visar tiden)36

På diagrammet kan vi avläsa att priset för en dollar vid handelsperiodens start låg på 6,79

kr/dollar och det högsta priset som noterades under handelperioden var 9,22 kr/dollar. Det lägsta

priset som dollarn noterades på var 5,84 kr/dollar och skillnaden mellan högsta och lägsta pris

uppmättes till 3,38 kr/dollar.

6. Resultat

I detta avsnitt redovisas resultatet för korrelationen och den simulerade handeln.

6.1 Korrelation

Nedan visar vi hur korrelationen har förhållit sig under mätperioden, från år till år och

korrelationen för hela tidsspannet på 5 år. Längst ned i tabellen visas även den genomsnittliga

korrelationen för de 5 åren.

36 http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Sok-rantor-och-valutakurser/?g130-

SEKUSDPMI=on&from=2007-01-01&to=2012-04-19&f=Day&s=Comma 2012-03-26

0,00 kr

1,00 kr

2,00 kr

3,00 kr

4,00 kr

5,00 kr

6,00 kr

7,00 kr

8,00 kr

9,00 kr

10,00 kr

20

07

-01

-02

2

00

7-0

3-0

8

20

07

-05

-18

2

00

7-0

7-2

6

20

07

-10

-01

2

00

7-1

2-0

5

20

08

-02

-15

2

00

8-0

4-2

4

20

08

-07

-03

20

08

-09

-08

2

00

8-1

1-1

2

20

09

-01

-26

2

00

9-0

4-0

1

20

09

-06

-11

2

00

9-0

8-1

8

20

09

-10

-22

2

00

9-1

2-3

0

20

10

-03

-10

2

01

0-0

5-1

9

20

10

-07

-26

20

10

-09

-29

2

01

0-1

2-0

3

20

11

-02

-11

2

01

1-0

4-1

9

20

11

-06

-30

2

01

1-0

9-0

5

20

11

-11

-09

SEK/USD

SEK/USD

27

Tid Korrelation

År 1 (2007) -0,89039

År 2 (2008) -0,75703

År 3 (2009) -0,69035

År 4 (2010) -0,48466

År 5 (2011) 0,26643

Total korrelation (2007-2011) -0,19961

Tabell 6.1 Korrelationen mellan guldpriserna och dollarpriserna37

Det man kan avläsa från tabellen är att den negativa korrelation som under januari-99 till Maj-08

haft en stark negativ korrelation på -0,8438

gradvis minskat under perioden vi valt att mäta. Den

totala korrelationen under studiens 5 år blev ca -0,2. Detta är ett ganska svagt negativt samband

som går i mot den historiskt kraftigt negativa korrelationen. Från Januari-07 till december-11 har

korrelationen/år minskat från -0,89 till att sluta med ett positivt värde på 0,266 vilket visar på att

den tidigare starka korrelationen mellan Guld och Amerikanska Dollar urholkats under de 5 åren

vi valt att titta på. De tre första åren (2007-2009) visar en stark korrelation. Under det fjärde året

visar korrelationen fortfarande på ett starkt samband men något lägre än de tidigare åren, för att

sedan under det femte året sluta på ett svagt positivt samband mellan Guld och Amerikanska

Dollar. Den totala korrelationen för perioden pekar på ett svagt negativt samband på -0,19961.

37 http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Sok-rantor-och-valutakurser/?g130-

SEKUSDPMI=on&from=2007-01-01&to=2012-04-19&f=Day&s=Comma och

http://www.gold.org/investment/statistics/gold_price_chart/ 2012-03-26

38 http://www.moneyunder30.com/inverse-relationship-gold-dollar 2012-05-04

28

6.2 Moving Average

I diagram 6.2 på sida 29 presenteras upplägget av strategin för de glidande medelvärden studien

bygger på, samt de olika resultat detta resulterat i.

Som nämnts tidigare i uppsatsen har flera olika glidande medelvärden beräknats men författarna

presenterar här det glidande medelvärdes par som var mest lönsam, nämligen MA10 och MA30.

Under handlingsperioden genererade strategin 38 st. handelstillfällen. Då det fanns en stark

negativ korrelation mellan guld och amerikanska dollarpriset, blankades dollarn när de glidande

medelvärdena visade köpposition i guld och vice versa när de glidande medelvärdena visade sälj

i guld. Anledningen till att guld valdes som den oberoende variabeln i strategin var på grund av

dess volatila egenskaper, större kurssvängningar, än dollarkursen då valuta tenderar att ha långa,

mer stabila kursutvecklingar. Detta gör således valutakursen till beroende variabel.

Säkerhetskravet hos CFD mäklare innebär att man måste ha 1 % av satsat kapital i säkerhet på

det konto som öppnats hos mäklaren. Vi valde att ha storleken på satsat kapital på 100 000 kr

och detta medför ett säkerhetskrav hos CFD mäklaren på 1000 kr per instrument (guld och

dollar) och således 2000 kr totalt i säkerhet. Att en köpsignal i guld generar en säljsignal i dollar,

är till för att utnyttja den negativa korrelationen och skapa sig ett skydd mot att en position i guld

inte skulle gå som man tidigare planerats. Det betyder att en blankad position, då man tjänar

pengar i nedgång av ett instrument, skulle stiga, vilket orsakar en förlust, kommer att

kompenseras genom en vinst i det andra instrumentet.

29

Diagram 6.2 (Y-axeln visar guld spotpriset i dollar och X-axeln visar tidsperioden samt MA)39

39

http://www.gold.org/investment/statistics/gold_price_chart/ 2012-03-26

30

6.3 Avkastning

I tabell 6.3 nedan visas avkastningen som handelsstrategin gett under testperioden. Positioner

som överlappar ett år har räknats till det år då positionen startades.

Tid Avkastning guld Avkastning valuta Avkastning total

2007-2011 42471 -25803 16668

2007 23926 13787 37713

2008 -22212 -12733 -34945

2009 10630 -8499 2132

2010 7639 -2761 4878

2011 22488 -15598 6890

Tabell 6.3 (resultat redovisas i svenska kronor) Källa:Författarnas resultat i Excel- arket.

Från tabellen kan vi se att handelsstrategin under åren 2007-2011 gett en totalavkastning på

16 668 kr. Året 2007 är det år som, enligt uppsatsen korrelationsprövning, haft högst negativ

korrelation mellan de två instrumenten och resulterar testperiodens högsta årsavkastning på

37 713 kr. Året 2007 är det enda av åren som visar på en positiv avkastning på båda

instrumenten. Året därpå, 2008, visar enligt uppsatsens korrelationsprövning, fortfarande en stark

negativ korrelation mellan de två instrumenten. Trots denna starkt negativa korrelation redovisar

dock handelsstrategin en negativ avkastning på 34 945 kr. Orsaker till detta utfall trots den starka

negativa korrelationen, misstänker författarna vara pga. den finanskris som startades 2007 men

som briserade för resten av världen under år 2008. Detta, menar författarna, orsakar en volatilitet

i guldpriset som gör att de glidande medelvärdena reagerar för sent vid positionsöppning och

stängning, vilket i sin tur påverkar positionerna inom valutorna SEK/USD. Åren 2009-2011 har

en positiv årsavkastning. Detta pga. de vinster som handelsstrategin skapat inom guldet.

31

7. Analys

I detta avsnitt presenteras författarnas analys av resultatet och en kritisk granskning utav de

använda metoderna.

Syftet med den handelsstrategi som denna uppsats berör, var att utnyttja den historiskt starka

negativa korrelationen som tidigare funnits mellan guld och dollarn40

och på detta sätt skapa en

strategi som ger investeraren en försäkring (hedge) mot nedgångar i de olika instrumenten. Det

första året då handelsstrategin tillämpades (2007) gav ett korrelationsvärde på -0,89 vilket

klassas som stark korrelation. Men korrelationen blir allt svagare med åren och under studiens

sista år blir korrelationen till och med svagt positivt värde på ca 0,27. Detta innebär att den

tidigare, starkt negativa korrelationen, har försvagats och förändrats mot ett samband där de olika

instrumenten följer varandras utveckling istället för att utvecklas i varandras motsatser. Då

uppsatsens strategi bygger på den negativa korrelationen mellan de olika instrumenten kan

tillförlitligheten i handelsstrategin ifrågasättas trots det faktum att strategin i slutändan redovisat

positiv avkastning på det investerade kapitalet. Varför är då korrelationen inte negativ under hela

undersökningsperioden och vad får det för konsekvenser för den simulerade handeln?

7.1 Varför bryts den negativa korrelationen?

Historiskt sett har dollarn och guldpriserna haft ett stark negativ förhållande, främst på grund av

att guld har sett som en bra hedge mot dollar vid inflation. När dollarn har gått ner i värde på

grund av kraftig inflation överger investerare valutan och riktar in sig på guldet, som inte är

inflationskänsligt på samma sätt. En annan anledning till att detta förhållande har visat sig är på

grund av att guldet är prissatt i dollar och då man måste upprätthålla guldets globala köpkraft,

blir det naturligt en ökning i guldpriserna när dollarn tappar i värde.

40

http://www.forexkarma.com/Gold-Usd-Correlation.html 2012-04-25

32

Diagram 7.1 (X-axeln visar tid, Y-axeln vänster guldpriset, Y-axeln höger US dollar indexet)41

I diagrammet ovan kan man se förhållandet mellan guldpriset och det amerikanska dollar indexet

mellan 2009 och 2010 (indexet består av utländska valutor angivna som ett geometriskt viktat

medelvärde mot dollar, bland annat den svenska kronan). Under 2009 är det negativa

förhållandet väldigt starkt, man ser tydligt på grafen att de båda variablerna rör sig i motsatt

riktning mot den andra. Sen i februari 2010 händer något, dollar- och guldpriset rör sig i samma

riktning. Det negativa förhållandet blir allt svagare, sen till och med positiv. Vad finns det för

anledningar och förklarningar till vad som händer?

Författarna till uppsatsen anser att den ostadiga världsekonomin är en av anledningarna. Den

europeiska skuldkrisen, USA:s skuldkris samt finanskrisen mellan 2007-2009 är de främsta

anledningarna till att världsekonomin är väldigt volatil. Det värsta av finanskrisen från år 2008 är

kanske över men efterdyningarna har satt sina spår i världen. Uppsatsens undersökningsperiod

startar precis när finanskrisen sätter igång under år 2007. Investerare söker sig till säkrare och

stabilare marknader. En sådan marknad är guldet som, har tredubblats i pris under studiens

tidsperiod. Att guldpriset ökar vid oroliga tider är ett vanligt förekommande fenomen. Feldstein,

före detta ekonomisk rådgivare åt Ronald Reagan, anser att guld är en ren spekulations

investering som inte återspeglar sitt verkliga värde. Det är omöjligt att förutse guldpriserna utan

41

http://seekingalpha.com/article/265216-the-dollar-gold-and-silver-a-20-year-perspective 2012-09-04

33

de följer de psykologiska svängningarna i ekonomin vilket man måste anse att priserna gör just

nu. Att guldet har tredubblats i pris de senaste åren är ett starkt tecken för detta.

Man skulle kunna tänka sig att investerare då överger dollarn, som den historiskt negativa

korrelationen tyder på. Skillnaden här är att det inte är inflation som är den huvudsakliga

parametern till varför man köper guld utan det är på grund av andra risker. USA och dollarn har

haft några tuffa år, men den anses fortfarande som den största och säkraste valutan i världen.

Även om deras skulder, finanskrisen och sänkt kreditbetyg har gjort att dollarn tappat en del av

sitt tidigare förtroende, innehar den fortfarande titeln som världens reservvaluta. Detta gör

dollarn mycket mer stabil än t.ex. euron och eftertraktas starkt även vid sämre tider.

Den ökade eurokrisen har även det gjort att dollarn är mer eftertraktad. Under ekonomiska kriser

är guld en säkrare investering framförallt från ett amerikanskt synsätt. Resten av världen riktar då

istället in sig på att investera i dollar, då de anses som säkrare än sina egna/andra valutor.

Speciellt amerikanska statsobligationer är av intresse då de erbjuder bra avkastning mot en

väldigt låg risk. Detta gör att dollarn kan öka i värde mot andra valutor samtidigt som guldpriset

ökar, vilket då kan ge en positiv korrelation.42

Att den negativa korrelationen mellan guld och dollar varierar med åren kom Capie, Mills och

Wood framtill i sin studie ”Gold as a hedge against the dollar”. Korrelationen bryts på grunda

av oförutsägbara politiska attityder och händelser enligt dem. Om man studerar de senaste årens

ekonomiska händelser kan man lätt förstå att den vanligtvis negativa korrelationens styrka har

varierat de senaste åren.

7.2 Vad blir konsekvenserna för den simulerade handeln?

Den simulerade handeln påverkas kraftigt av att den negativa korrelationen blir svagare för varje

år. Det enda året som visar en positiv avkastning för både dollar och guld är studiens första år,

alltså 2007 när korrelationen var som starkast mellan variablerna. Här fanns fortfarande det

negativa förhållandet och marknaderna uppförde sig som de tidigare gjort under åren med starkt

negativ korrelation. År 2008 finns det starkt negativa sambandet fortfarande kvar, men den

42

http://www.forexkarma.com/Gold-Usd-Correlation.html 2012-04-25

34

simulerade handeln uppvisar katastrof resultat. Detta borde inte hända då korrelationen

fortfarande är negativ. Författarna tycker att skulden ligger på finanskrisen, men även på

indikatorn ”moving average” (MA). Korrelationen är fortfarande negativ, men de kraftiga

svängningarna som tillkommer med den ökade oroligheten klarar inte moving average indikatorn

av vilket medför att positionerna tas vid fel tidpunkt. Analys och kritik mot MA redovisas längre

ned.

Även under 2009 är korrelationen fortfarande starkt positiv, men har då minskat något. Den

totala avkastningen visar på ett positivt resultat, men det är till stor del på grund av de långa

positionerna i guldet. De korta positionerna i valutan visade dock ett bra resultat vilket tyder på

att strategin fungerar, men den måste modifieras. De resterande åren visar på ett positivt resultat

men detta är igen enbart på grund av den kraftiga ökningen i guld.

Resultatet av den simulerade handeln slutar på ca 17 000 kronor plus. Resultatet måste ändå

anses som misslyckat. Guldet har under studiens tidsperiod inte haft en normal priskurva och har

tredubblats i pris, vilket gör att de långa positionerna i guld gett en väldigt hög avkastning.

Samtidigt gör detta att de korta positionerna i guld visar ett väldigt dåligt resultat. Även om

indikatorn visar på att man ska ändra positionen till att sälja korta är det svårt att se att en

rationell investerar skulle ta det beslutet då marknaden för guld har varit väldigt överhettad och

många har hetsköpt råvaran. Både guldpriserna och dollarpriserna har varit påverkade av faktorer

som är sällsynta för marknaden. Feldstein uttryckte i artikeln ”Is Gold a Good Hedge?” att guld

inte är någon bra hedge mot dollarn, men att det ändå är en bra investering. Vilket tydligt

framgår av undersökningen. Att utnyttja psykologin hos ”mobben” när det gäller guld kan vara

väldigt lönsam då den är väldigt volatil och oförutsägbar, även om Peter Abken kom fram till

något annat i studien ”The Economics of Gold Price Movements”. Där ansåg han, med de data

som togs fram, att guldpris fluktuationerna ändå kunde förklaras med ekonomiska teorier och

inte bara att de framtida guldpriserna är oförutsägbara. Den har nu gått mer än 30 år sedan denna

studie publicerades och vi lever idag under andra ekonomiska förutsättningar vilket gör att denna

studie inte behöver gälla längre.

Efter en analys av resultatet kommer författarna fram till att även om det är negativ korrelation

under större delen av mätperioden fallerar den simulerade handeln. Problemet ligger inte bara i

35

att det är en orolig marknad. Moving average och den tekniska analysen skapar också en del

problem då indikatorerna i guldet gör att positioner i valuta stängs och öppnas för sent och för

tidigt.

7.3 Moving Average som indikator

Som indikator för uppsatsens handelsstrategi har Moving Avarage (MA) använts. MA i

uppsatsen har baserats på rörelserna i guldpriset. Den används då det ger en bra och enkel

överblick vart kursutvecklingen är på väg, men med en försening. Detta har skapat ett problem

för den simulerade handeln då det under studiens tidsperiod varit kraftiga svängningar i

guldpriset. Detta har gjort att positioner som tagits i valutaparet inte rört sig enligt strategins

avsikt gällande positiv avkastning. Volatiliteten i guldpriset har således skapat, inom reglerna för

handelsstrategin, positioner i valutaparet som inte avspeglat den negativa korrelationen från

studien.

När indikation ges har en ökning/minskning redan börjat, MA är för segt, vilket gör att man kan

missa hela prisförändringen. Detta medför att man både köper och säljer positionerna försent.

MA är bäst för långa stabila förändringar. Vid ytterligare forskning av uppsatsen skulle fokus

kunna läggas mot att utveckla ytterligare en indikator att använda mot guldpriserna. Detta skulle

kunna vara någon form av volymmätning, alltså antal köp/sälj som gjort totalt under en dag.

Detta för att då kunna ge författarna en indikation på om en prishöjning eller ett prisras är

motiverat av att majoritet (marknaden) tror på höjningen eller om det är en mindre del av

marknaden som orsakar en omotiverad höjning i priset.

7.4 Teknisk analys

Den simulerade handeln bygger enbart på teknisk analys, alltså enbart på historik data. Även om

historien kan vägleda oss mot framtiden kan den inte förutse den. Därför ska man inte grunda ett

köp på enbart teknisk analys. Utan den måste kompletteras med annan information och

framförallt kunskapen hur andra personer reagerar på finansiell information. De flesta marknader

36

rör sig i trender och oftast i olika tidshorisonter som veckor, månader, år osv. Historiska trender

har en tendens att upprepa sig, vilket man kan utnyttja med teknisk analys.43

8. Slutsats

I detta avsnitt försöker författarna att besvara problemet och syftet som fastställdes i början utav

uppsatsen.

Problem

Råder det fortfarande en negativ korrelation mellan guld och SEK/USD och kan man använda

sig av den informationen för att skapa en handelsstrategi med hjälp av trendskiften i glidande

medelvärde?

Den historiskt negativa korrelationen mellan guld och SEK/USD gäller fortfarande, men den har

enligt undersökningen i denna uppsats blivit svagare. Anledningen till detta är att de finansiella

kriserna som har avlöst varandra under studiens tidsperiod, gjort att marknaden är väldigt ostabil

och uppför sig utifrån andra parametrar än tidigare. Kan man då använda sig av informationen

utifrån denna uppsats om korrelationen för att skapa en handelsstrategi? Svaret på det är ett

blankt; nej.

Syfte

Syftet med uppsatsen är att skapa en handelsstrategi baserat på CFD och undersöka om den ger

positiv avkastning i både upp- och nedgång. Denna strategi ska sedan kunna appliceras på

framtida handel.

Handelsstrategin visade på ett positiv resultat efter 5 års simulerad handel, men detta enbart på

grund av avkastningen på de långa positionerna i guld. Den övriga handeln visade allt annat än

goda resultat, frånsätt det första året av handel. Det ger en viss tröst att strategin fungerade när

korrelationen var som starkast. Men korrelationen var stark under de två nästkommande åren

också, men då visade det på en negativ avkastning. Detta skapar en misstro till handelsstrategin.

Syftet att skapa en strategi som ger positiv avkastning i både upp- och nedgång får alltså anses

43

http://www.aktiespararna.se/lar-dig-mer/Fordjupningar/Teknisk-analys/Del-1-Gor-din-egen-prognos-med-teknisk-

borsanalys/ 2012-05-09

37

som misslyckat och den tänkbara slutsatsen som författarna hade i början måste således

förkastas. Strategin som utvecklats skulle kunna appliceras på framtida handel när korrelationen

är starkare, mer lik så som den var i början av uppsatsen korrelationsprövning.

Författarnas slutgiltiga slutsats efter denna uppsats är att Moving Average (teknisk analys) i guld

inte bör vara den enda indikatorn i en handelsstrategi gällande guld och dollarn. Det är en bra

grund för en strategi då man enkelt kan se kursutvecklingen, både den senaste trenden, men även

de historiska trenderna. Andra variabler måste inkluderas och användas som indikatorer för att

man ska kunna skapa en säker och givande handelsstrategi utifrån klara regler, indikatorer och

som enkelt går att använda.

9. Diskussion

Vid skrivandet av denna uppsats verkade det lättare sagt än gjort att skapa en enklare

handelsstrategi som skulle resultera i positivavkastning. Detta mål har vi lyckats med då den

totala avkastningen under fem års simulerad handel slutade på plus. Men när guldpriserna har

ökat till det tredubbla över 5 år så är det inte speciellt konstigt att det hände. Att lyckas med vårat

mer avgränsande mål skulle visa sig vara bra mycket mer komplicerat. Det målet var att skapa en

handelsstrategi som skulle ge en positivavkastning oavsett vilket håll marknaden eller de olika

instrumenten skulle röra sig. Detta har vi inte lyckats med i denna uppsats. Det visade sig att den

negativa korrelation som vi tänkte förlita oss på, och använda som grund i handelsstrategin

skulle av olika anledningar raseras och sluta med ett svagt positivt värde i slutet av vår

tidsperiod. Visst skulle man kunna välja att studera data från en tid då den negativa korrelationen

håller en starkare negativ korrelation men detta skulle underminera hela syftet med uppsatsen. Vi

fann det alltså nödvändigt för uppsatsens trovärdighet att studera de närmaste fem åren vid

uppsatsens skrivande, då handelstrategin var tänkt att användas som en framtida mall där data

matas in och som man sedan utläser olika positionsbeslut ifrån. Detta är då inte längre möjligt

anser vi. Eftersom det blev ett så dåligt resultat fick uppsatsen en annan inriktning än vi tidigare

tänkt oss. Vi fick istället leta efter förklaringar till varför den negativa korrelationen brutits och

38

varför handelstrategin inte fungerade trots att två av åren visade på stark negativ korrelation utan

att visa på ett positivt resultat.

Saker som vi skulle kunna ändra som ett nästa steg av denna uppsats skulle kunna vara att

undersöka ett par ytterligare indikatorer som kanske volymförändringar, MACD-indikator etc.

Detta för att se om man kan förbättra den grundstrategi som vi arbetat fram att leverera en högre

frekvens av positiv avkastning både inom valutan samt guldet. Detta hade visserligen kunnat på

något sätt arbetats in i denna uppsats men pga. den begränsade tid som funnits har detta ej varit

möjligt.

I ett skede längre fram i tiden vore det intressant att undersöka om den negativa korrelationen

mellan guld och dollarkursen kommer att återgå till sitt tidigare starka samband eller om

omvärldens nuvarande osäkerhet så som Europakrisen, USA:s skuldberg, oroligeter i

mellanöstern, arabiska våren etc. kan ha rubbat det tidigare historiskt negativa sambandet mellan

de två instrumenten. Kanske är det så att de finansiella parametrarna som världen bygger på har

ändrats och de gamla historiska sambanden kommer aldrig att överensstämma igen.

39

10. Källförteckning

Tryckta källor

PA, Abken, The Economics of Gold Price Movements, Federal Reserve Bank of Richmond,

Economic review March/April 1980

Bauer Dirk G, Lucey Brian M, Is Gold a Hedge or a Safe Haven? An Analysis of Stocks, Bonds

and Gold, The Financial Review May 2010 vol.45 Issue 2, The Eastern Finance Association

Capie, Mills, Wood, Gold as a hedge against the dollar, Journal of international financial

markets, institutions & money 15.4 (2005)

Martin, Feldstein, Is Gold a Good Hedge? Project Syndicate, 2009

PA Tufte, A Johannessen, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Malmö: Liber AB 2003

Robert D. Edwards, John Magee, Technical Analysis of Stock Trends, (1948) BN Publishing

Peter D. Schiff, The Real Crash, (2012) St. Martin´s Press

Elektroniska källor

Aktiespararna, teknisk analys - http://www.aktiespararna.se/lar-dig-mer/Fordjupningar/Teknisk-

analys/Del-1-Gor-din-egen-prognos-med-teknisk-borsanalys/

CFD del I - http://www.borstjanaren.se/borst/borstArticleDetails/article_id/1925

CFD del II- http://www.borstjanaren.se/borst/borstArticleDetails/article_id/1930

CFD del III http://www.borstjanaren.se/borst/borstArticleDetails/article_id/1976

Korrelation guld/dollar - http://cornucopia.cornubot.se/search?ie=UTF-

8&q=korrelationen+guld+och+dollar&sa=S%C3%B6k

Forex Karma, korrelation guld/dollar - http://www.forexkarma.com/Gold-Usd-Correlation.html

Korrelation guld/dollar - http://seekingalpha.com/article/265216-the-dollar-gold-and-silver-a-20-

year-perspective

40

Brettonwood Systemet - http://www.guldsilver.info/bretton-woods-1945-1971

Data Guld Pris - http://www.gold.org/investment/statistics/gold_price_chart/

Hedging http://www.hedgefonder.se/hedging/

Moving Average - http://www.investopedia.com/terms/m/movingaverage.asp#axzz1rifQXm1U

Moving Average - http://www.investopedia.com/university/movingaverage/#axzz1rifQXm1U

Definition Dow Theory - http://www.investopedia.com/terms/d/dowtheory.asp

Guldets Historia - http://learngoldcoins.com/history-of-gold-coins/

Money Under 30 - http://www.moneyunder30.com/inverse-relationship-gold-dollar

Money under 30 - http://www.moneyunder30.com/inverse-relationship-gold-dollar

Ne.se http://www.ne.se/engelska-enheter/enheter-f%C3%B6r-vikt-massa

Guldets Historia - http://www.onlygold.com/tutorialpages/historyfs.htm

Förklaring handelsvaror - http://www.rediff.com/money/2007/mar/12bspec.htm

Riksbanken, SEK/USD växlingskurs - http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Sok-

rantor-och-valutakurser/?g130-SEKUSDPMI=on&from=2007-01-01&to=2012-04-

19&f=Day&s=Comma

Råvarumarknaden - http://ravarumarknaden.se/guldcentralen-mars-2012/

Guldets Historia - http://www.tradegoldonline.com/The_History_of_Trading_Gold.html

Tradingportalen - http://www.tradingportalen.com/glidande-medelvarden/

Futures Historia - http://www.ulfthorgren.se/dee85dad-0100-49aa-b2ea-c555b9633355-29.html

Wallstreet Survivor - http://education.wallstreetsurvivor.com/IntroTechnicalAnalysis

41

11. Diagram och Tabellförteckning

Diagram 3.2 Guldpris och glidande medelvärden.

Diagram 5.1 Guldpriset/troy oz prisutveckling

610,0

620,0

630,0

640,0

650,0

660,0

670,0

680,0

Guldpris

MA 10

MA 30

0,0

200,0

400,0

600,0

800,0

1 000,0

1 200,0

1 400,0

1 600,0

1 800,0

2 000,0

2007-01-02 2008-01-02 2009-01-02 2010-01-02 2011-01-02

Guld/troy oz

Dollar

42

Diagram 5.2 SEK/USD prisutveckling

Tabell 6.1 Korrelationsprövning

Tid Korrelation

År 1 (2007) -0,89039

År 2 (2008) -0,75703

År 3 (2009) -0,69035

År 4 (2010) -0,48466

År 5 (2011) 0,26643

Total korrelation -0,19961

Genomsnittlig korrelation -0,5112

0,00 kr

1,00 kr

2,00 kr

3,00 kr

4,00 kr

5,00 kr

6,00 kr

7,00 kr

8,00 kr

9,00 kr

10,00 kr

20

07

-01

-02

2

00

7-0

3-0

8

20

07

-05

-18

2

00

7-0

7-2

6

20

07

-10

-01

2

00

7-1

2-0

5

20

08

-02

-15

2

00

8-0

4-2

4

20

08

-07

-03

20

08

-09

-08

2

00

8-1

1-1

2

20

09

-01

-26

2

00

9-0

4-0

1

20

09

-06

-11

2

00

9-0

8-1

8

20

09

-10

-22

2

00

9-1

2-3

0

20

10

-03

-10

2

01

0-0

5-1

9

20

10

-07

-26

20

10

-09

-29

2

01

0-1

2-0

3

20

11

-02

-11

2

01

1-0

4-1

9

20

11

-06

-30

2

01

1-0

9-0

5

20

11

-11

-09

SEK/USD

SEK/USD

43

Diagram 6.2 Graf för kontroll av glidande medelvärdesbrytpunkter.

44

Tabell 6.3 Avkastning för handelsstrategin.

Tid Avkastning guld Avkastning valuta Avkastning total

2007-2011 42471 -25803 16668

2007 23926 13787 37713

2008 -22212 -12733 -34945

2009 10630 -8499 2132

2010 7639 -2761 4878

2011 22488 -15598 6890

Diagram 7.1 Guld och dollar priser vid starkt negativ korrelation.

45

Data 1. Ett urval av rådata som uppsatsen baserats på.

Datum SEK/USD Guldpris i

dollar

Datum SEK/USD Guldpris i

dollar

Datum SEK/USD Guldpris

2007-01-15 7,01 kr 627,0 2008-10-27 8,09 kr 730,5 2010-08-16 7,42 kr 1 223,5

2007-01-29 7,02 kr 644,8 2008-11-10 7,80 kr 753,0 2010-08-30 7,39 kr 1 235,0

2007-02-12 7,01 kr 664,6 2008-11-24 8,31 kr 822,5 2010-09-13 7,16 kr 1 243,8

2007-02-23 7,09 kr 683,0 2008-12-08 8,13 kr 767,3 2010-10-11 6,65 kr 1 351,5

2007-03-09 7,08 kr 652,3 2008-12-22 7,76 kr 849,0 2010-10-25 6,55 kr 1 337,5

2007-03-23 6,98 kr 656,3 2009-01-27 7,89 kr 897,5 2010-11-08 6,65 kr 1 388,5

2007-04-10 6,91 kr 677,4 2009-02-10 8,13 kr 909,8 2010-11-22 6,83 kr 1 356,5

2007-04-24 6,78 kr 688,4 2009-02-24 8,83 kr 984,3 2010-12-06 6,86 kr 1 415,3

2007-05-09 6,80 kr 683,0 2009-03-10 9,08 kr 901,5 2010-12-20 6,85 kr 1 380,0

2007-05-24 6,84 kr 659,0 2009-03-24 7,98 kr 923,8 2011-01-05 6,74 kr 1 368,0

2007-06-25 6,88 kr 650,8 2009-04-07 8,11 kr 879,8 2011-01-20 6,64 kr 1 345,5

2007-07-09 6,73 kr 661,3 2009-04-23 8,44 kr 897,5 2011-02-03 6,43 kr 1 328,0

2007-07-23 6,64 kr 682,0 2009-05-08 7,84 kr 907,0 2011-03-03 6,32 kr 1 421,5

2007-08-06 6,69 kr 671,5 2009-05-25 7,47 kr 959,8 2011-03-17 6,45 kr 1 403,8

2007-08-20 6,93 kr 659,5 2009-06-23 8,01 kr 920,8 2011-03-31 6,30 kr 1 439,0

2007-09-03 6,89 kr 672,0 2009-07-07 7,86 kr 924,0 2011-04-14 6,23 kr 1 465,8

2007-09-17 6,69 kr 719,0 2009-07-21 7,71 kr 947,8 2011-05-02 6,04 kr 1 535,5

2007-10-01 6,45 kr 742,5 2009-08-04 7,15 kr 960,5 2011-05-16 6,37 kr 1 500,8

2007-10-15 6,42 kr 758,9 2009-08-18 7,25 kr 935,0 2011-05-30 6,23 kr 1 533,0

2007-10-29 6,37 kr 788,5 2009-09-01 7,07 kr 955,0 2011-06-15 6,36 kr 1 529,8

2007-11-12 6,33 kr 803,5 2009-09-15 7,00 kr 996,0 2011-06-30 6,31 kr 1 505,5

2007-11-26 6,25 kr 830,0 2009-09-29 7,00 kr 989,5 2011-07-28 6,33 kr 1 613,5

2007-12-10 6,44 kr 809,5 2009-10-13 6,98 kr 1 057,5 2011-08-11 6,52 kr 1 760,0

2007-12-27 6,52 kr 829,0 2009-10-27 6,87 kr 1 036,5 2011-08-25 6,31 kr 1 729,0

2008-01-14 6,33 kr 902,0 2009-11-10 6,86 kr 1 101,5 2011-09-08 6,37 kr 1 855,0

2008-01-28 6,47 kr 921,8 2009-11-24 6,94 kr 1 163,3 2011-09-22 6,80 kr 1 722,0

2008-02-11 6,47 kr 918,0 2009-12-22 7,28 kr 1 084,0 2011-10-06 6,86 kr 1 635,0

2008-02-25 6,29 kr 937,8 2010-01-12 7,04 kr 1 151,3 2011-10-20 6,66 kr 1 620,0

2008-03-10 6,12 kr 969,3 2010-01-26 7,29 kr 1 093,3 2011-11-03 6,64 kr 1 758,0

2008-04-09 5,95 kr 917,0 2010-02-09 7,39 kr 1 071,3 2011-11-17 6,80 kr 1 742,5

2008-04-23 5,84 kr 898,5 2010-02-23 7,14 kr 1 107,0 2011-12-15 6,98 kr 1 574,0

2008-05-08 6,08 kr 877,0 2010-03-09 7,14 kr 1 115,8 2011-12-30 6,92 kr 1 531,0

2008-05-22 5,91 kr 922,8 2010-03-23 7,22 kr 1 101,5

2008-06-05 6,04 kr 878,8 2010-04-08 7,29 kr 1 148,0

2008-06-23 6,04 kr 881,0 2010-04-22 7,18 kr 1 133,8

2008-07-07 6,01 kr 916,8 2010-05-06 7,62 kr 1 185,3

2008-07-21 5,95 kr 960,5 2010-05-21 7,88 kr 1 179,8

2008-08-04 6,08 kr 905,8 2010-06-04 7,81 kr 1 203,5

2008-08-29 6,40 kr 833,0 2010-06-18 7,72 kr 1 256,0

2008-09-15 6,69 kr 775,0 2010-07-05 7,64 kr 1 208,0

2008-09-29 6,77 kr 905,0 2010-07-19 7,37 kr 1 181,0

2008-10-13 7,06 kr 831,5 2010-08-02 7,18 kr 1 188,5