Denna artikel behandlar i förstahand fuktfrågor i krypgrunder.Den uppmärksammar risker förfukt- och mögelproblem men vi-sar också på ett antal möjlighe-ter att minska dessa risker.

Uteluftsventilerade krypgrun-der drabbas ofta av fukt- ochmögelskador, speciellt om bot-tenbjälklaget är av trä. Riskenför skador kan minskas genomatt noggrant rengöra marken,täcka hela markytan med plast-folie samt ventilera grunden väl.Genom att lägga värmeisoleringpå marken och på insidan avgrundmurarna kan risken förfuktskador reduceras ytterliga-re. Trots dessa åtgärder blir dettidvis fuktigt i grunden, specielltunder sommaren. Den konven-tionella uteluftsventileradekrypgrunden är därför en risk-konstruktion för mögel och elaklukt. Ändå byggs det många husmed denna grund.

Krypgrundsgrundläggning möjliggör enhög grad av förtillverkning. Detta ökar deprefabricerade husens ekonomiska kon-kurrenskraft då hela byggnaden, ävenbottenbjälklaget, kan förtillverkas. Fa-brikstillverkning ger större möjlighet tillnoggrant och kontrollerat arbetsutföran-de. Huvuddelen av byggnadsarbetena kanutföras inomhus och väl skyddade motnederbörd. Om bottenbjälklaget görs luft-tätt och om grunden ventileras väl kankonstruktionen betraktas som radonsäker.Krypgrunder innebär flexibilitet i bygg-skedet, där grunden kan byggas i god tidinnan det fabrikstillverkade huset anlän-der till byggplatsen, vilket medför att huskan byggas året om, även i norra Sverige.

Det är relativt enkelt att placera ledningaroch andra försörjningssystem i grunden.Genom inspektionsmöjligheterna finnsäven möjligheter till reparationer och ut-byte av dessa. Det finns således mångaproduktionstekniska fördelar med kryp-grunden.

Krypgrundens utvecklingI Sverige har så kallad torpargrund variten vanlig grundläggningsmetod för mind-re hus. Huset hade ett luftat utrymmemellan marken och golvbjälklaget. Iblandstod huset på plintar, vilket gav ett heltöppet och välventilerat utrymme mellanmarken och bjälklaget. I andra fall var ut-rymmet slutet och ibland försett med katt-gluggar för ventilation. Kattgluggarna varöppna på sommaren och täcktes på vin-tern med till exempel granris eller snö.Snön som skottades upp mot grundmurar-na minskade uteluftsventilationen ochfungerade också som värmeisolering.Detta minskade grundens avkylning un-der vintern och förbättrade klimatet både igrunden och i huset. På insidan av grund-muren fanns ofta en värmeisolering avmull, en så kallad mullbänk.

Bjälklaget i torpargrunden var ofta avträ och i allmänhet oisolerat eller isoleratmed ett relativt tunt skikt av sågspån ellerkoksaska. Det medförde att förhållande-vis mycket värme från bostaden läcktened i grunden. Bjälklagets lufttäthet varlåg, vilket ofta förorsakade golvdrag.Bjälklaget var ofta av kärnvirke som be-dömdes ha god resistens mot röta. Husetplacerades ofta på torr och höglänt mark.Detta gav också bättre naturliga förutsätt-ningar för god ventilation. Eftersom man

hade en eller flera eldstäder fanns funda-menten till dessa i grunden och genom attanvända eldstaden dagligen värmdesgrunden året om. Torpargrunden var meddessa förutsättningar relativt varm ochtorr året om och fungerade i allmänhetväl.

När småhus började byggas i stor skalaunder 1950-talet byggdes uteluftsventile-rade krypgrunder efter förebilder frånUSA. Dessa grunder liknade den traditio-nella torpargrunden men modernare ma-terial och metoder användes såsom nyavärmeisoleringsmaterial och skivmateri-al. Som golvmaterial användes förutomparkett också linoleum- eller plastmattor.

Under 1960-talet uppmärksammadesflera fuktskador. Det var framför alltkrypgrunder med träbjälklag som drab-bades av rötskador men även bjälklag avlättbetong fick skador genom att arme-ringen korroderade. Det blev också alltoftare problem med elak lukt till följd avmögel i grunderna. Under senare hälftenav 1960-talet och början av 1970-taletutfördes forsknings- och utvecklingsar-bete för att klarlägga fuktproblemen ochdess orsaker. Forskningen koncentrera-des på krypgrunders fukt- och tempera-turförhållanden och de skaderisker somdessa gav. Det upptäcktes att det särskiltsommartid förekom sådana fuktförhål-landen i grunderna att mögel kunde ut-vecklas. Resultaten medförde krav påminsta ventilareor, dränering och plast-folie på marken. Asfaltimpregnerad po-rös träfiberskiva eller asbestcementski-vor som blindbotten samt användning avtryckimpregnerat virke löste de fuktpro-blem som gav rötskador, men det visade

20 Bygg & teknik 5/02

Går det att bygga fuktsäkra krypgrunder?

Artikelförfattare är Arne Elmroth,Lunds Universitet, LTH, avdelningen

för Byggnadsfysik, Lars-Erik Harderup, Lunds

Universitet, LTH, avdelningen förByggnadsfysik, Johan Hedström,

Småhusskadenämnden,Ingemar Samuelson, SP i Borås

och Lunds Universitet, LTH, avdel-ningen för Byggnadsfysik samt Charlotte Svensson Tengberg,

Stålbyggnadsinstitutet. Rötskador i gammal torpargrund där man slutat elda i skorstenen.

sig senare att det inte löste problemenmed mögel och elak lukt.

Krypgrunder i moderna nyahusTrots att det var relativt väl känt att denuteluftsventilerade krypgrunden är käns-lig för mögelpåväxt ökade åter andelensmåhus med krypgrund under 1980-talet.Under perioden 1982–1991 byggdes cir-ka 210 000 småhus varav omkring 25 pro-cent med kryprumsgrund. Den är ocksåvanlig i daghem, skolor och fritidshus.Även under 1990-talet och framdeles an-vänds den uteluftsventilerade krypgrun-den (speciellt med träbjälklag) fortfarandei småhus i mycket stor utsträckning.

I krypgrunder i moderna hus är värme-isoleringen i bjälklaget betydligt tjockareän i äldre hus, 200–220 mm mineralulls-isolering är vanligt. Som regel läggs enplastfolie på marken i grunden med or-dentligt överlapp i skarvarna för att min-ska fuktavdunstningen från denna. Grun-den är väl dränerad och vatten från ytter-taket avleds bättre med hjälp av stuprör.Grundmurar alternativt grundbalkar vär-meisoleras ofta, antingen med mineral-ulls- eller cellplastskivor eller genom attanvända block eller element av lättklin-ker. Vissa hustillverkare använder fukt-okänsliga material till blindbotten ochsyllar. Det finns trots dessa åtgärder riskför mögelskador även i nya grunder.

Konsekvenser av olikakonstruktionsförändringarTjockare värmeisolering i bjälklagetMed tjockare värmeisolering i golvbjälk-laget minskar värmeflödet från bostadentill krypgrunden. Från energisynpunkt ärdetta givetvis positivt. Olyckligtvis med-för det minskade värmeflödet även ettkallare kryprum varvid den relativa fuk-tigheten särskilt sommartid blir mycket

hög. I vissa fall kan ett minskat värmeflö-de till grunden även leda till tjälskador igrunden, speciellt vid utåtgående hörn.

Riskerna för skador på själva träbjälk-laget kan minskas genom relativt enkla åt-gärder. Med värmeisolering av cellplasteller mineralull på undersidan av bjälklagetskyddas träet mot direkt exponering motkrypgrunden. Detta leder till högre tempe-ratur i golvreglar, vilket gör dem torrarevarför risken för fuktskador minskar.

Plastfolie på markenMed en plastfolie som täcker hela mark-ytan i grunden och som läggs ut med or-dentliga överlapp går det i princip att helteliminera fuktavdunstningen från mar-ken. Tidigare rekommenderade man att”släppa” plastfolien 10–15 cm från insi-dan av samtliga grundbalkar. Skälet varatt eventuellt kondensvatten på insidan avkantbalkarna skulle kunna rinna ned imarken och inte ansamlas på plastfolienför att sedan avdunsta till krypgrundsluf-ten. För ett småhus med en invändig area igrunden på 9 x 12 m2 och en längsgåendehjärtmur innebär rekommendationen attupp till 10 procent av markytan inte blirtäckt av plastfolie. Det kan medföra ettbetydande fukttillskott från marken. Ef-tersom plastfolien förhindrar avdunst-ningen från markytan blir det oftastmycket fuktigt under folien. Om humus-ämnen, sågspån och andra organiska ma-terial som kan utgöra näring för mikrobio-logisk aktivitet finns under plastfolien ärrisken mycket stor att det uppkommerelak lukt som kan spridas till kryprummetoch eventuellt även till bostaden. Innanman lägger en plastfolie på marken är detdärför nödvändigt att omsorgsfullt av-lägsna allt organiskt material. Lukt kannämligen gå igenom plastfolien.

I uteluftsventilerade grunder kanvattenångan i luften kondensera ovanpåplastfolien vid snabba väderomslag som-martid. Det betyder att hela kryprummetfår hög fuktighet som kan innebära kon-

dens inte bara på plastfolien. Om kon-densvatten på folien inte rinner bort kanperioder med hög relativ fuktighet i grun-den förlängas, vilket ökar risken för mö-gel. Risken för kondens kan avsevärtminskas med en värmeisolering på mar-ken (grundbottenisolering).

Värmeisolering på mark ochgrundbalkar/-murarSyftet med att lägga värmeisolering påmarken i ett uteluftsventilerat kryprum ärdels att reducera markens aktiva värme-kapacitet för att därigenom höja tempera-turen under sommaren dels att minska av-dunstningen av markfukt. Risken för kon-dens minskar och den relativa fuktighetenblir lägre i grunden under sommaren. Ris-ken för att mögel ska gro i kryprummetminskar avsevärt och levnadsvillkorenför befintligt mögel försämras.

Marken kan värmeisoleras med cell-plast, mineralull eller lös lättklinker. Vär-meisolering med skivor på marken kom-bineras ibland med en plastfolie som van-ligen läggs under eller emellan två skiktav isolering. Risken för kondens ovanpådenna folie måste dock beaktas. Grund-balkar och grundmurar kan isoleras in-vändigt med cellplast eller mineralull föratt höja temperaturen något i grunden. Ef-tersom isoleringen kan påverka det tjäl-fria djupet måste tjockleken på värmeiso-leringen i vissa fall begränsas.

Om grundbotten isoleras med lös lätt-klinker krävs en tjocklek på cirka 30–35cm för att uppnå samma värmeisoleringsom med 10 cm mineralull eller cellplast.För att utrymmet ska bli inspekterbartkrävs därför en större höjd i grunden. Fi-berduk bör placeras under lättklinkern.Lösningen förutsätter att lättklinkerns ka-pillärbrytande egenskaper kan garanterasunder hela byggnadens livstid. På grundav materialets egenskaper verkar lättklin-kern utjämnande på klimatet i krypgrun-den. Vid tillfälligt hög relativ fuktighet ikryprumsluften absorberar materialet endel av luftfukten. När den relativa fuktig-heten sjunker i luften kommer det bundnavattnet i lättklinkern att avges. Mätningaroch beräkningar i två enfamiljshus visaratt mögelrisken reduceras jämfört med etttraditionellt kryprum med enbart plastfo-lie på marken.

DräneringI äldre krypgrunder saknas ofta dräne-ringsåtgärder eller är de dåligt utförda.Det finns många exempel på brister tillexempel att dräneringsledningarna liggerhögre än schackbotten inuti grunden, attde är kringfyllda med matjord, att det sak-nas förbindelse mellan dräneringen i ochutanför grunden, att schaktbotten ellermarkytan utanför huset har en felaktiglutning, att dräneringsledningarna inte ärkopplade till dagvattenbrunnen. En rättutförd dränering i och utanför grundenförhindrar vatteninträngning i kryprum-met men förhindrar inte avdunstning avmarkfukt!

21Bygg & teknik 5/02

Kraftig mögellukt från mögelpåväxt på blindbotten, på sågspån ovanpå plastfoliensamt skräp och byggrester under folien.

Konsekvenserna av en felaktigt utfördeller bristfällig dränering är att det kanbildas en fri vattenyta i grunden sommedför ett betydande fukttillskott tillkryprumsluften.

Kapillärbrytande skikt på marken igrundenFör att förhindra att vatten i vätskefaskommer i direkt kontakt med kryprums-luften läggs ibland ett kapillärbrytandeskikt på marken i krypgrunden. I de fall dådet kapillärbrytande skiktet har utgjortsav enbart singel eller makadam kan av-dunstningen vid markytan ändå bli bety-dande och i hög grad bidra till en höjningav den relativa fuktigheten i grunden. Ettkapillärbrytande skikt behöver därförkompletteras med ett avdunstningsskydd.Det kapillärbrytande skiktet kan ocksåvara av plastfolie eller cellplast som ävenminskar markavdunstningen.

Ventilation av uteluftsventileradekrypgrunderUnder 1950- och 1960-talen var kryp-grunderna ofta dåligt ventilerade. Detta ikombination med avdunstning från fuktigmark ansågs vara orsak till många fukt-problem. Låg kryphöjd, små eller obefint-liga ventiler som dessutom ofta var skyd-dade av buskar eller vindskyddande be-byggelse, gav dålig ventilation.

Placering av byggnadenFörr låg hus med torpargrund glesare änhusen i dagens villaområden. Tomtmarkvaldes ofta med större omsorg så att husenkunde placeras relativt högt på torr mark.Sannolikt fanns det även förr i tiden husmed torpargrund som placerades i svackoroch vattensjuka områden. Dessa drabba-des förmodligen av svåra rötangrepp ochhar därför inte bevarats till eftervärlden.

Lägre sockelhöjdFör att rörelsehindrade och synskadadepersoner lättare ska komma in i huset, och

av arkitektoniska skäl, har sockelhöjden imånga fall gjorts mycket låg. Detta haribland medfört att ventilerna till och medhamnat under marknivå. För att få kon-takt med uteluften har man tvingats in-stallera vertikala ”schakt” till ventilerna.Detta medför att ventilationsintensitetenminskar i grunden. Med tiden kan de ver-tikala kanalerna även fyllas med skräp.

Högre inomhustemperaturDen genomsnittliga inomhustemperatu-ren i bostäder har höjts med flera graderunder de senaste decennierna. Om golv-bjälklaget i ett äldre hus varken lufttätaseller tilläggsisoleras medför detta att tem-peraturen i krypgrunden ökar. Från fukt-synpunkt är detta positivt eftersom kryp-rumsluften därigenom blir torrare, vilketminskar risken för mögelproblem.

Lufttätare bjälklagEfter energikrisen 1973–75 kom krav pålufttätare och mer välisolerade bjälklagför att spara energi. Bättre lufttäthet hosbjälklaget innebär att ventilationen avsjälva grunden kan minska, vilket ökarfuktriskerna. Det finns exempel på att i ti-digare problemfria grunder har fuktpro-blem uppstått efter det att bjälklaget luft-

tätats till exempel genom att man lagt enträfiberskiva och linoleummatta ovanpåbjälklaget. Lufttäta golvbjälklag innebär åandra sidan att golvdraget minskar och attradon och mögelsporer inte transporterasupp i bostadsutrymmet lika lätt.

Simulering av temperatur- ochfuktförhållandenI en nyligen publicerad licentiatavhand-ling, Charlotte Svensson, 2001a, har si-muleringar av temperatur- och fuktförhål-landen i krypgrunder genomförts för fyraolika orter i Sverige (Sturup, Ronneby,Bromma och Luleå). Simuleringarna hargjorts för ett enfamiljshus som kan ansestypiskt för början av 1970-talet. En sam-manfattning av resultaten finns i Svensson

C. 2001b. Vid beräkningarna har använtsverkligt timregistrerat klimat från SMHIför perioden 1973–90. Förutom utomhus-klimatet har förutsättningarna vid simule-ringarna i övrigt varit identiska. För någraav orterna finns även utförliga mätningarav temperatur och relativ fuktighet underflera månader i småhus med uteluftsventi-lerad krypgrund.

Ventilationens betydelseFörbättrad ventilation upp till en vissgräns kan vara en effektiv åtgärd för attminska mögelrisken under sommaren,men det går inte att med utökad ventila-tion helt undvika risk för så hög relativfuktighet att mögel kan växa. Ett högtventilationsflöde under hela året innebäratt risken för mögeltillväxt blir någotstörre vintertid men minskar sommartid.

Geografiskt lägeResultaten från simuleringarna visar attför de fyra orterna är årsmedelrisken förmögelpåväxt för perioden 1973–90 störst iSturup och Luleå. Risksäsongen vararlängst i Sturup och kortast i Luleå. Riskenför mögelpåväxt finns regelmässigt frånoch med april/maj fram till augusti/sep-tember. För krypgrunderna i Sturup, Ron-

22 Bygg & teknik 5/02

Modifierad uteluftsventilerad krypgrundfrån Bo92 under uppförande.

Modifierad uteluftsventilerad krypgrund från Bo92.

neby och Bromma infaller den största ris-ken i månadsskiftet juni/juli, vilket är nå-got tidigare än för krypgrunden i Luleå.

KalenderårDen största risken för hög relativ fuktigheti krypgrunden inträffar vid väderomslagfrån en lång kall vår till varm och fuktigsommar. Då finns kylan kvar i marken närden varma, fuktiga luften kommer in igrunden och avkyls. Svårast år med avse-ende på risken för mögelpåväxt är olikaför de fyra orterna. Detta visar att maninte kan påstå att ett specifikt år är etthögriskår för hela Sverige. Skillnaden irisk för mögeltillväxt mellan olika år i enoch samma krypgrund kan vara mycketstor. Ett högriskår kan ha upp till fyragånger större risk för mögelpåväxt jäm-fört med ett år som innebär lägst risk. Na-turliga variationer i utomhusklimatet spe-lar alltså en mycket stor roll och är enviktig faktor att beakta vid skadeutred-ningar. Om man använder medelvärden

för utomhusklimatet vid beräkningar för-svinner dess extrema värden och därmedunderskattas risken för mögelpåväxt.

Serie av årVid användning av medelklimat kommerde naturliga variationerna mellan olika årinte med i beräkningen. Eftersom markenhar en stor termisk tröghet ”minns” denklimatet långt tillbaka i tiden. Av dennaanledning är det viktigt att studera sviterav år. Hög risk för mögel under ett år kanvara en följd av klimatet under föregåendeår.

Byggtidens betydelseAtt bygga krypgrunden och huset undervintern medför högre risk för mögelpå-växt under det första året efter uppföran-det av huset eftersom temperaturen blirväsentligt lägre i grunden. Sammanfallerdetta med ett högriskår ökar risken förskador ytterligare. Detta kan till och medvara avgörande för om skador ska upp-komma eller inte i grunden.

Metoder att förbättrafuktsäkerheten i nyakrypgrunderUteluftsventilerade grunderBåde vid nyproduktion och i sambandmed ombyggnad bör alltid en fuktdimen-sionering av såväl hela huset som i syn-nerhet kryprumsgrunden genomföras.Med fuktdimensionering avses alla åtgär-der i byggprocessen som syftar till att sä-kerställa att huset inte får skador ellerandra olägenheter som direkt eller indi-rekt orsakas av fukt.

Ingångsinformation för en fuktdimen-sionering är:❍ Ritningar och beskrivningar av kon-struktionen/krypgrunden❍ Materialdata – i synnerhet kritiskafuktnivåer ❍ Byggnadens användning och inne-klimat❍ Omgivande klimat❍ Beställarens speciella krav och i pro-jektet acceptabel risknivå för skador.

Vid projekteringen bör man systema-tiskt beräkna eller bedöma vilka fukttill-stånd som kan uppkomma i olika materialoch kontrollera att dessa inte överstigerde kritiska nivåerna för respektive materi-al. Exakta beräkningar kan vara svåra attgöra varför det kan rekommenderas attstudera hur olika åtgärder kan förväntaspåverka fukttillståndet. En systematiskgenomgång kan utgöra underlag för attvälja en lösning med lägre risk för skador.

Generella förutsättningar för ett fuktsä-kert byggande är också ett noggrant ar-betsutförande samt att allt fuktkänsligtmaterial skyddas i samtliga led av bygg-processen.

För uteluftsventilerade krypgrundermed träbjälklag är det svårt att helt elimi-nera risken för mögel. Eftersom säker-hetsmarginalen är liten räcker det medsmå fel och brister i material och arbetsut-förande eller ovanliga klimat ute ellerinne för att starta ett mögelangrepp igrunden. Detta behöver dock inte innebä-ra att det leder till lukt inne i bostaden.Risken för att inomhusmiljön påverkaskan minskas genom att bygga bottenbjälk-lag med god lufttäthet, vilket kräver ettnoggrant utförande. Om bostaden är ven-tilerad med mekanisk frånluft är det extraviktigt med ett lufttätt bjälklag. En del avvärmeisoleringen i bjälklaget bör alltidplaceras under träbalkar och annat träma-terial för att skydda träet mot direkt expo-nering mot kryprumsluften. Förutom attvara värmeisolerande ska materialet ävenvara fuktbeständigt och mögelresistent.

För att minska de negativa effekternaav markens värmetröghet och för att sä-kerställa tillräcklig ventilationsintensitetkan det speciellt för breda byggnader ochskyddade lägen vara nödvändigt med me-kanisk ventilation.

Oventilerade grunderI en oventilerad grund ställs huset på iso-lerade grundmurar eller balkar som ger

25Bygg & teknik 5/02

Medelrisk för mögelpåväxt under året under perioden 1973-1990 samt värsta årför mögelpåväxt, dvs 1977, i krypgrund i hus beläget i Ronneby.

Årsmedelrisk för mögelpåväxt i krypgrund i hus beläget i Ronneby 1973-1990.

ett slutet utrymme. Marken isoleras välmedan bjälklaget lämnas oisolerat ellerhar endast tunn isolering. Utrymmet un-der bjälklaget är oventilerat och får entemperatur som är något lägre än inne.Den relativa fuktigheten kan tidvis blimycket hög i grunden, varför mögel harmöjlighet att växa.

Metoden kan möjligen användas förbjälklag av betong, lättklinkerbetong ellerlättbetong.

VarmgrunderNyproducerade inneluftventilerade grun-der är i de flesta fall byggda av betong,lättbetong eller lättklinkerbetong, menäven träbjälklag förekommer. Erfarenhe-terna från dessa är övervägande positiva

från fuktsynpunkt. Marken och kantbal-karna ska isoleras, inte bjälklaget. Rätt ut-förd får grunden en temperatur och relativfuktighet som nästan är lika med inne ibostaden varför risken för fuktproblem ärmycket ringa. Om bjälklaget däremot vär-meisoleras för mycket kan den relativafuktigheten i grunden bli alltför hög.Byggfukt kan också medföra vattensam-lingar i krypgrunden under första tiden,vilket kan leda till fuktproblem. Den in-neluftsventilerade grunden måste göraslufttät så att oönskat och okontrolleratluftläckage inte uppkommer. Om det blirett undertryck inne i grunden kan luftläcka in genom mark och särskilt genomdräneringslager. Förutom oönskad avkyl-ning i grunden kan det innebära ett bety-dande fukttillskott till grunden.

RekommendationerFöljande rekommendationer avser nypro-ducerade uteluftsventilerade krypgrundereller förbättringar i äldre grunder. Tilläm-pas dessa rekommendationer minskas ris-ken för fukt och mögel. Helt kan man dockinte eliminera risken om man inte ändrargrundläggningssättet till en varm grund:● Säkerställ att vatten inte kan rinna in igrunden eller sugas upp i markskiktet

● Använd plastfolie eller isoleringsmate-rial för att hindra eller minska avdunst-ning från marken● Rengör marken från organiskt materialsom kan utgöra näring för mikrobiologiskpåväxt● Värmeisolera grundbotten och kantbal-kar. Beakta risken för frysning i grundenoch för tjälskador vid hörn● Träbjälklag skyddas på undersidanmed en värmeisolering som är okänsligför fukt● Bjälklag inklusive genomföringar,skarvar och anslutningar ska vara lufttäta.Detta minskar risken för tillförsel av bådemögellukt och radon i huset● Säkerställ god genomluftning av grun-den

I redan skadade grunder med mögel-lukt eller rötangrepp kan åtgärderna bliomfattande. Här måste man klarläggaskadeorsakerna innan åtgärder väljs. ■

ReferenserCarlsson A, 1974, Elak lukt i källarlösahus. Statens Institut för Byggnadsforsk-ning, meddelande 21:1974, Gävle.

Elmroth A, 1975, Kryprumsgrund-läggning. Rapport R12:1975, Byggforsk-ningsrådet, Stockholm.

Elmroth A. & Fredlund B. 1996. TheOptima-house. Air quality and energy usein a single family house with counterflowattic insulation and warm crawl spacefoundation. TABK-95/3033, Institutionenför Byggnadskonstruktionslära, LundsTekniska Högskola, Lund.

Elmroth A & Samuelson I 1996, Dennya trästaden – erfarenheter från Bo92.SP Sveriges Provnings- och Forsknings-institut Byggnadsfysik SP Rapport 1996:21, Borås.

Harderup E, 1993. Fuktsäkerhet ibyggnader. Generell metod för fuktdi-mensionering. Byggforskningsrådet R32:1993, Stockholm.

Hedström J, 1996. Småhusskadenämn-den – för husägare med bekymmer. Bygg-forskning 1996 nr 2 s 33–34, Stockholm.

Hedström J, 2001. Provkarta på bygg-fel hos Småhusskadenämnden. Bygg &teknik 2001 nr 5 s 19–21, Stockholm.

Samuelson I, 1993. Fuktsäkrare bygg-nadsdelar. SP Sveriges Provnings- ochforskningsinstitut, AR 1992:17, Borås.

Sandin K, 1998. Fuktsäkerhet i bygg-nader. Fuktdimensionering ger fuktsäkra-re byggnader. Boverket, Byggforsknings-rådet T19:1998, Stockholm.

Svensson C, 2001a. Effekter av åtgär-der i uteluftsventilerade krypgrunder medfukt- och mögelskador. TVBH-3038, Av-delningen för Byggnadsfysik, Lunds Tek-niska Högskola, Lund.

Svensson C, 2001b. Effekter av åtgär-der i uteluftsventilerade krypgrunder medfukt- och mögelskador. Bygg & teknik2001 nr 5 s 22–26, Stockholm.

Åberg O, 1995. Fuktsäkerhet i byggna-der. Kryprumsgrunder. Byggforsknings-rådet T10:1995, Stockholm.

Åberg O, 1999. Fuktsäkerhet i byggna-der. Åtgärder mot fukt i kryprumsgrunder.Byggforskningsrådet T9:1999, Stockholm.

26 Bygg & teknik 5/02

Inneluftsventilerad krypgrund från Bo92under uppförande. Markisoleringen är

ännu inte utlagd.

Inneluftsventilerad krypgrund från Bo92.