JÄRNVÄGSPLAN - GRANSKNINGSHANDLING

Lappberg bangårdsförlängning, Malmbanan Gällivare kommun, Norrbottens län Planbeskrivning 2016-05-17

Uppdragsnummer: 138248 TRV 2014/61403

   

2  

Läsanvisning

I beskrivningen används begreppet driftplats för att beskriva den del av järnvägsanläggningen som berörs av järnvägsåtgärder. I andra sammanhang förekommer även begreppen bangård eller mötesstation.

En driftplats är ett spårområde, där en tågklarerare kan övervaka och styra signaler och växlar med hjälp av ett ställverk.

En bangård är spårområdet på en station där tågbildning, hopkoppling av vagnar och lok till ett nytt tåg, vanligen sker och där parkering av lok och vagnar ofta kan ske.

En mötesstation är en driftplats, tidigare kallad järnvägsstation, som används för tågmöten men även för omkörningar av långsammare tåg.

 

 

 

   

Dokumenttitel: Järnvägsplan - Granskningshandling, Planbeskrivning, Lappberg bangårdsförlängning, Malmbanan, Gällivare kommun, Norrbottens län

Uppdragsnummer: 138248

Diarienummer: TRV 2014/61403

Dokumentdatum: 2016-05-17

Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Roger Wikström, Projektledare, Trafikverket

Konsult: WSP Sverige AB

Uppdragsledare/teknikansvarig miljö: Mikael Eriksson

Foto framsida: WSP

Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921

3  

Innehåll

1. SAMMANFATTNING 5

2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 6

2.1. Bakgrund 6

2.2. Nuvarande förhållanden 6

2.3. Planläggningsprocessen 8

2.4. Tidigare och pågående utredningar och beslut 8

2.5. Ändamål, transportpolitiska mål och projektmål 10

2.6. Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta projekt 11

2.7. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken 11

2.8. Skyddade områden – Natura 2000, riksintressen och naturreservat 11

2.9. Generellt biotopskydd, artskydd och strandskydd 11

3. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11

4. FÖRUTSÄTTNINGAR 12

4.1. Järnvägens funktion och standard 12

4.2. Trafik och användargrupper 15

4.3. Rennäring 15

4.4. Lokalsamhälle och regional utveckling 16

4.5. Landskapet 16

4.6. Fastigheter 16

4.7. Miljö och hälsa 16

4.8. Byggnadstekniska förutsättningar 19

5. DEN PLANERADE JÄRNVÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 19

5.1. Val av lokalisering 19

5.2. Val av utformning 19

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 24  

   

4  

6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 26

6.1. Trafik och användargrupper 26

6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 26

6.3. Miljökonsekvenser 26

6.4. Samhällsekonomisk bedömning 30

6.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 31

6.6. Påverkan under byggtiden 31

7. SAMLAD BEDÖMNING 33

7.1. Sammanställning av konsekvenser 33

7.2. Måluppfyllelse 34

8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 35

8.1. Miljöbalken och allmänna hänsynsregler 35

8.2. Miljökvalitetsnormer 36

8.3. Hushållningsbestämmelserna 36

9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 37

9.1. Markåtkomst 37

9.2. Mark som behövs permanent för järnvägen 37

10. FORTSATT ARBETE 38

10.1. Viktiga frågeställningar 38

10.2. Miljöuppföljning 38

11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 38

11.1. Formell hantering 38

11.2. Genomförande 40

11.3. Finansiering 42

12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 43

5  

1. Sammanfattning Lappberg driftplats ligger längs Malmbanan på bandel 113, i Gällivare kommun, Norrbottens län, cirka 67 km norr om Gällivare och cirka 33 km söder om Kiruna.

Norra omloppet (Kiruna–Narvik) fraktar ca 15 miljoner nettoton malm per år och södra omloppet (Luleå–Boden–Gällivare–Kiruna) fraktar ca 7 miljoner nettoton. På södra omloppet är idag endast ungefär var tredje driftplats tillräckligt lång för att ge möjlighet till tågmöten med 750 meter långa tåg vilket medför långa väntetider vid tågmöten och risk för betydande tågförseningar. För att förbättra mötesmöjligheterna och därmed öka kapaciteten på banan pågår arbeten med förlängning av driftplatser längs södra omloppet. Ripats och Lakaträsk färdigställdes under hösten 2014. Byggnadsarbete för Koskivaara påbörjas 2015 och avslutas 2016. Gransjö och Gullträsk påbörjas 2016 och avslutas 2017. För Lappberg är byggstart tidigast år 2019.

Lappberg driftplats ska efter ombyggnationen bestå av tre spår med en hinderfri längd av 885 m som möjliggör möten med 750 meter långa tåg. Driftplatsen förlängs ca 415 m norrut på östra sidan av befintligt spår. Ett sidospår anläggs på östra sidan om befintligt spår och en reparationsplats anordnas bredvid sidospåret med utrymme för en mobilkran vid lyft och reparation av skadade vagnar.

För drift- och underhållsvägen byggs ny permanent vägbro över Vuottasjohka i nytt läge öster om den tillfälliga vägbron. Drift- och underhållsvägen måste vara i drift under hela byggskedet varför tillfälliga vägbron rivs först då ny vägbro är klar och i drift. Befintlig drift- och underhållsväg anpassas till läget för den nya bron. Den befintliga övergången av järnvägen flyttas något norrut och förses med vägskydd vilket ökar säkerheten vid passage av järnvägen. Förutom Trafikverket så nyttjar även Sjisjka Vind AB vägen för service- och underhåll av vindkraftverk på Sjisjka (gemensamhetsanläggning).

Driftplatsen ligger inom riksintresse för rennäringen. Förlängningen påverkar inte befintlig flyttled söder om driftplatsen eller riksintressets värden. I norra delen av driftplatsen anläggs en passage för renar parallellt med spåret mellan Vuottasjohka och spåret. Fyllning sker i Vuottasjohkas vattenområde men naturvärdesinventering har inte påvisat högre naturvärden i denna del av vattendraget.

Ny vägbro över Vuottasjohka anläggs utan mellanstöd i vatten och utformas med torr strandpassage så att utter och småvilt kan passera under bron. Befintlig järnvägsbro berörs inte av förlängningen av driftplatsen. Biotopinventering i Vuottasjohka har visat att det finns en potentiell lekbotten för fisk i anslutning till befintliga broar. Eftersom vägbron anläggs utan mellanstöd i vatten bedöms inte lekbotten påverkas. Under byggtiden kan tillfällig grumling av vatten ske i samband med arbeten i vatten.

Driftplatsen ligger inom Kaitum fjällurskogs naturreservat och Natura 2000 område. Eftersom järnvägsåtgärderna framförallt genomförs inom befintlig järnvägsfastighet och inom redan exploaterat område bedöms naturreservatets och Natura 2000 områdets värden ej skadas. Tillstånd för vattenverksamhet söks för ny vägbro och fyllning för järnvägsbank i Vuottasjohka och prövning enligt Miljöbalken för de åtgärder som sker i Kaitum fjällurskogs Natura 2000-område samt dispens från reservatsföreskrifterna söks.

Anläggningskostnaden bedöms till ca 87,65 Mkr.

   

6  

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål

2.1. Bakgrund

Malmbanan är Sveriges tyngst trafikerade godsstråk och sträcker sig från Boden i sydöst till Riksgränsen i nordväst. På norska sidan fortsätter banan till Narvik under namnet Ofotbanen. Längden är totalt ca 500 km. Järnvägen är byggd främst för malmtrafiken Kiruna–Narvik (norra omloppet) och Kiruna–Malmberget–Boden–Luleå (södra omloppet). Norra omloppet fraktar ca 15 miljoner nettoton malm per år och Södra omloppet fraktar ca 7 miljoner nettoton. Banan trafikeras även frekvent av både godståg och persontåg. Malmbanan är den enda järnvägen i Sverige som tillåter 30 tons axellast och 8 600 ton tunga tåg.

I och med upprustningen till STAX 30 ton (Största tillåtna axellast) har MTAB (Malmtrafik i Kiruna AB) investerat i nya IORE lok (världens starkaste elektriska godslok som används för tunga malmtransporter). Trafiken på Malmbanan sker sedan december 2010 i stort sett uteslutande av 750 meter långa malmtåg. Trafikeringen med långa ARE-tåg (Arctic Rail Express) ökar och tillkomsten av transportkorridoren NEW (Northern East West Corridor) ökar kapacitetsbehovet ytterligare. Längre tåg på dagens bana innebär begränsningar för såväl gods- som för persontrafik.

Avsaknaden av långa mötesmöjligheter medför långa väntetider vid tågmöten och risk för betydande tågförseningar. På södra omloppet är idag endast ungefär var tredje driftplats tillräckligt lång för att ge möjlighet till tågmöten med 750 meter långa tåg. För att förbättra mötesmöjligheterna och därmed öka kapaciteten på banan planeras därför ett antal driftplatser längs södra omloppet att förlängas fram till år 2021. Ripats och Lakaträsk färdigställdes under hösten 2014. Byggnadsarbete för Koskivaara påbörjas 2015 och avslutas 2016. Gransjö och Gullträsk påbörjas 2016 och avslutas 2017. För Lappberg är byggstart tidigast år 2019. Trots de planerade investeringarna förväntas det bli stora kapacitetsproblem på Malmbanan på grund av kraftigt ökad godstrafik.

2.2. Nuvarande förhållanden

Lappberg driftplats ligger längs Malmbanan på bandel 113, i Gällivare kommun, Norrbottens län, cirka 67 km norr om Gällivare och cirka 33 km söder om Kiruna, se översiktskarta i figur 2.2.1.

 

7  

Figur 2.2.1. Översiktskarta med läget för Lappberg driftplats markerad.

 

8  

2.3. P

Ett väg- ellav lagar och

I planläggndet tar att fom det finn

I början av kan påverkbetydande järnvägsplaförsiktighettillgänglig fden färdig. Först efter

Samråd är för dialogerTrafikverkesamråd sam

Figur 2.3.1.

2.4. Ti

2.4.1.

För projekt

Länsstyrelsbyggande a

2.4.2.

Ingen åtgärtransportlöOlika altern

lanläggnin

er järnvägsph som slutlig

ningsprocessfå fram svarens alternativa

v planläggninka miljön. Län miljöpåverkanen, där Trats- och skyddför gransknin När planen detta kan Tr

viktigt underr med andra et ska få derammanställs i

Schematisk b

idigare och

Godkänn

tet har en mi

sen i Norrbo av järnväg a

Åtgärdsv

rdsvalsstudieösningar, Hannativa lösnin

gsprocess

projekt ska plgen leder fram

en utreds vaen beror på pa sträckninga

ngen tar Trafinsstyrelsen ban. I så fall safikverket bedsåtgärder. Ing så att de s är fastställd rafikverket sä

r hela planlä myndigheteas synpunkte en samrådsr

bild över planlä

h pågåend

nande av m

iljökonsekven

ottens län besatt godkänna

valsstudie

e enligt ”Åtgändledning, T

ngar har stud

sen

laneras enligm till en vägp

r och hur vägprojektets stoar, vilken bu

ikverket frambeslutar sedaska en miljökeskriver projeI annat fall sksom berörs k följer en öveätta spaden i

äggningen. Der, organisatier och kunskaredogörelse.

äggningsproce

e utredning

miljökonsekv

nsbeskrivnin

slutade 2016a upprättad

ärdsvalsstudTrafikverket, derats i en för

 

gt en särskildplan eller jär

gen eller järnorlek, hur måudget som fin

m ett underlaan om projekkonsekvensbeektets miljöpka en miljöbe

kan lämna syerklagandetidi jorden.

Det innebär ationer och berap. Synpunk

essen i aktuell

gar och be

vensbeskriv

ng upprättats

6-04-27 enlig miljökonsek

dier-nytt steg Publikationsrstudie, se av

d planläggninrnvägsplan.

nvägen ska bånga undersönns och vad d

ag som beskrktet kan antaeskrivning tapåverkan ocheskrivning tanpunkter innd innan plan

tt Trafikverkrörd allmänhkterna som ko

lt projekt.

eslut

vning (MKB)

s i järnvägspl

gt 2 kap 2 ockvensbeskriv

g i planering asnummer: 20vsnitt 2.4.3 F

ngsprocess so

yggas. Hur låökningar somde berörda ty

river hur projas medföra enas fram till väh föreslår as fram. Plannan Trafikveen vinner lag

ket tar kontakhet för att ommer in un

)

lanearbetet.

h 10 §§ i Lagning (MKB)

av 012:206” är g

Förstudie.

om styrs

ång tid m krävs, ycker.

jektet n äg- eller

nen hålls erket gör ga kraft.

kt och

nder

gen om ).

gjord.

 

2.4.3.

En först”FörstudSlutrapp

För plansom pröTrafikveFyrstegs

Steg 1. och buskoldioxidärför in

Steg 2.med stamötesmdriftplat

Steg 3.förlängn

Steg 4.ökad axkostnadidag.

För att daterat i Lappbflera drbeslutadbetydan

Figur 2.4

Förstu

tudie enligt ddie, Malmbaport januari

nering av vägövar alternaterkets rapporsprincipen ti

Åtgärder ens eller att miid utsläpp ocnte vara en r

Åtgärder i sarkare lok sam

möjligheter vits är en av fle

Åtgärder i sning av driftp

Åtgärder i sxellast till STAdskrävande o

lösa den kapt 2011-09-30 berg är en lämriftplatser sode Länsstyrende miljöpåv

4.1. Fyrstegsp

udie

den tidigare ganan bangård 2012, Dnr TR

gsystemet haiva lösningsfrt från 2014,illämpats så h

ligt fyrstegspinska det totach ökade kostrimlig åtgärd

teg två har umt längre ochilket innebärera längs Ma

teg tre, begräplatsen i bl.a

teg fyra kan AX 32.5 ton.

och tar längre

pacitetsbrist bedömt att åmplig åtgärdm förlängs lelsen i Norrbverkan.

rincipen.

gällande plandsförlängninRV2010/334

ar Trafikverkförslag i olika, Planläggninhär:

principens stala behovet atnader i vägu

d.

utförts i tidigh tyngre tåg.

r att förlängnalmbanan som

änsade ombya. Lappberg.

innebära till Dessa åtgäre tid att geno

som idag rå åtgärder inod. Åtgärden längs Malmbbottens län 2

nprocessen fg, Lakaträsk

470”.

ket utarbetat a nivåer. Metng av vägar o

teg ett kan vaav transporteunderhåll och

are projekt, t. Länge tåg st

ning av driftspm behöver fö

yggnadsåtgä

l exempel nyrder är betydlomföra för at

åder har Trafom Steg 3 i fo går att genobanan. Med

2011-03-30 a

färdigställdes, Koskivaara

den så kalladtoden finns bch järnvägar

ara föra över er. Detta skuh transportk

till exempel ftäller dock hplatser behövörlängas.

rder, som ka

a mötesstatioligt mer omfat lösa den ka

fikverket i etform av förläomföra relat utgångspunktt projektet i

s i januari 20a, Ripats och

de Fyrstegspbeskriven i r. I detta proj

godstrafik pulle dock innekostnader och

framförs mahögre krav påövs där Lappb

an aktualiser

oner, dubbelfattande, apacitetsbrist

tt ställningstängning av dtivt snabbt ockt från förstinte kan anta

9

012: Lappberg,

principen

jekt har

på lastbil ebära ökade h bedöms

lmtrafiken å berg

as är främst

lspår samt

t som råder

tagande driftplatsen ch är en av tudien as medföra

   

10  

2.4.4. Beslut om betydande miljöpåverkan

Eftersom projektet har fått nya förutsättningar i form av drift- och underhållsväg och ny vägbro har ett samrådsunderlag upprättats 2014-09-30 som beskriver nu föreslagna åtgärder för Lappberg driftplats. Samrådsunderlaget har efter genomfört samråd inlämnats till Länsstyrelsen för ett nytt beslut om betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade 2014-12-02, med stöd av bilaga 2, förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

2.4.5. Tillstånd enligt miljöbalken

För befintlig järnvägsbro finns en vattendom enligt den tidigare vattenlagen daterad 1983-01-26 (Luleå tingsrätt, Vattendomstolen, VA 17/82).

För tillfällig vägbro finns tillstånd både för vattenverksamhet (11 kap. 9 § miljöbalken) och prövning av åtgärder inom Natura 2000-område (7 kap. 28 a § miljöbalken) daterat 2012-01-16 (Mark- och miljödomstolen, mål nr M 1412-11).

2.5. Ändamål, transportpolitiska mål och projektmål

2.5.1. Ändamål

Den förlängda driftplatsen ska bidra till att skapa en effektiv, tillgänglig och väl fungerande järnväg mellan Luleå och Kiruna.

2.5.2. Transportpolitiska mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.

Det övergripande målet stöds av två huvudmål:

Funktionsmål (tillgänglighet). Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

2.5.3. Projektmål

Med utgångspunkt från Transportpolitikens övergripande mål har Trafikverket formulerat följande projektmål för förlängning av Lappberg driftplats.

Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.

Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.

11  

2.6. Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta projekt

Ombyggnad och förlängning av övriga driftplatser längs Malmbanan utförs som separata och fristående projekt, delvis med separat tidplaner för planering och genomförande.

2.7. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken

Denna järnvägsplan kommer inte att tillåtlighetsprövas av regeringen enligt kap. 17 i miljöbalken då kriterierna för när tillåtlighetsprövning krävs inte uppfylls.

2.8. Skyddade områden – Natura 2000, riksintressen och naturreservat

Följande skyddade områden berörs:

Riksintresse rennäring, Girjas sameby, svår passage, flyttled direkt söder om driftplatsen, miljöbalken 3 kap. 5§.

Naturreservat Kaitum fjällurskog, miljöbalken 7 kap 4§

Natura 2000 Kaitum fjällurskog (SCI), miljöbalken 7 kap 28-29§§, även riksintresse naturvård, miljöbalken 4 kap. 1 och 8§§.

Malmbanan som ingår i TEN-nätet, är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap. 8§.

2.9. Generellt biotopskydd, artskydd och strandskydd Följande skyddade områden berörs:

Vuottasjohka och den mindre sjön söder om driftplatsen omfattas av strandskyddsbestämmelser med ett generellt strandskydd om 100 m enligt miljöbalken 7 kap. 13-18§§.

Det finns inga kända objekt eller områden som omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Det finns inga kända växtplatser med arter som omfattas av skydd enligt 8 kap miljöbalken och artskyddsförordningen (2007:845). De arter som är skyddade enligt Natura 2000 bestämmelserna omfattas även av artskyddsförordningen.

3. Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen i Norrbottens län har beslutat att projektet bedöms medföra en betydande miljöpåverkan och därför har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats. Länsstyrelsen godkände miljökonsekvensbeskrivningen 2016-04-27.

Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas separat men sammanfattas i huvudsak under avsnitten 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått och 6. Effekter och konsekvenser av projektet.

   

12  

4. Förutsättningar Se även karta i figur 4.1.4.

4.1. Järnvägens funktion och standard

Malmbanan tillhör det transeuropeiska transportnätet (Trans European Network, TEN).

Lappberg är idag en trespårsstation med hinderfri längd på 683 m på normalt huvudspår (spår 3). Detta begränsar längden för tåg som kan mötas på driftplatsen. Hinderfri längd för spår 1 och spår 2 är 539 m. Huvudspåret består av SJ50-räler på betongsliprar. Spår 1 och 2 består av SJ50-räler med träsliprar. De fyra befintliga växlarna är av modell EV-SJ50-12-1:15. De nuvarande driftsplatsgränserna är km 1379+790 – 1381+208.

Figur 4.1.1. Befintlig driftplats har tre spår och en övergång med låsbar bom (foto: WSP).

Befintlig järnvägsbro, byggd år 1983, är en plattbro i betong med fria spännvidder 2 x 9,4 m och bredd 7 m. Mittenstödet är placerat i Vuottasjohka. För järnvägsbron finns en vattendom enligt den tidigare vattenlagen daterad 1983-01-26.

Mellan Kaitum driftplats och Lappberg driftplats finns en ca 5 km lång och ca 4.5 m bred drift- och underhållsväg som är belägen öster om järnvägen. Drift- och underhållsvägen leder vidare till vindkraftsanläggningen på berget Sjisjka på västra sidan av järnvägen. Det finns en vägövergång på driftplatsen som är obevakad men försedd med låsbar vägbom.

Figur 4.1.2. Järnvägen och befintlig drift- och underhållsväg (foto: WSP).

13  

Idag finns en tillfällig vägbro som ska rivas då ny vägbro tagits i drift. Den tillfälliga vägbron som byggdes år 2012, är en stålbro med spännvidd 30 m och körbanebredd 4 m. Den tillfälliga vägbron har inte mellanstöd i Vuottasjohka. För den tillfälliga vägbron finns tillstånd för vattenverksamhet och påverkan på Natura 2000-område.

Figur 4.1.3. Befintlig järnvägsbro och tillfällig vägbro ligger nära varandra (foto: WSP).

Kontaktledningar är utförda som AT-system (Auto Transformation System). Växelvärme fås genom egen hjälpkraft via stolptransformatorer. Driftplatsen är belyst. Signalställverket i Lappberg är av modell 59 utan samtidig infart. Lappberg är utrustat med ATC (Automatic Train Control), relälinjeblockering och fjärrstyrs via Argus från trafikledningscentralen i Boden. Befintlig vägövergång saknar idag vägskydd. Inom driftplatsen finns både Trafikverkets- och Skanovas telekablar. Befintlig mellanortskabel (MOK) är förlagd i mark (Skanova är förvaltare). Befintlig optokabel är förlagd i mark. Dessutom finns ett antal lokalkablar till bland annat SIR mast, signalkiosker och signaltelefoner.

På östra sidan av driftplatsen finns en AT-transformator, ett teknikhus samt en SIR-mast.

Norra delen av driftplatsen ligger på en hög bank med Vuottasjohkas utbredda sel på ett avstånd av ca 30 m från spåret.

 

   

14  

Tillfällig vägbro

Befintlig järnvägsbro 

Figur 4.1.4. Skyddade områden, rennäringsintressen och miljöintressen, befintliga förhållanden.

15  

4.2. Trafik och användargrupper

Dagens trafikering på Malmbanan och prognos för framtida trafik framgår av tabell 4.2.1. Den framtida trafiken bedöms öka fram till år 2020 framför allt av långa malmtåg men även av övriga godståg och persontåg.

Tabell 4.2.1. Dagens trafikering på Malmbanan och prognos för framtida trafik.

Typ Antal tåg per dygn (2014)

Antal tåg per dygn (2015)

Antal tåg per dygn (prognos för 2016)

Antal tåg per dygn (prognos för 2020)

Malmtåg (långa)

3 4 ca 6 ca 10

Övriga godståg 11 12 ca 12 ca 16

Persontåg 10 10 ca 10 ca 12

4.3. Rennäring I området bedrivs renskötsel året om av Girjas fjällsameby men vanligen vistas renar i området under förhöst, höst och förvinter. Kalvningsland finns på östra sidan av järnvägen där kalvar föds i maj månad. Västra sidan av järnvägen utgörs av trivselland. Girjas sameby har 32 registrerade renskötselföretag och får ha högst 12 000 djur i vinterhjorden.

Järnvägen korsar en viktig flyttled söder om driftplatsen. Norr om driftplatsen på östra sidan av järnvägen finns en naturlig passage parallellt mellan järnvägen och Vuottasjohka som är viktig för den fria renströvningen. Passagen används främst vid barmarksförhållanden på våren då renarna är på väg till kalvningsland. Från passagen tar sig renarna via ett parti av Vuottasjohka med lägre vattennivå till flyttleden som järnvägen korsar söder om driftplatsen. Driftplatsen ligger i sin helhet inom riksintresseområde för rennäringen (svår passage). Renarna strövar här fritt mellan de olika betesmarkerna i området.

Ungefär från järnvägsbron över Vuottasjohka och norrut finns viltstängsel längs järnvägen. Från Vuottasjohka och en sträcka på ca 7 km söderut är järnvägen inte stängslad. Samebyn önskar enligt tidigare kontakter med Trafikverket att en ekodukt byggs och att järnvägen stängslas in. I avvaktan på en ekodukt vill samebyarna behålla denna sträcka öppen för fri renströvning, där renarna på egen hand kan vandra mellan betesområdena. Girjas sameby flyttar renar över järnvägen även längre norrut längs ej röjda leder.

   

16  

4.4. Lokalsamhälle och regional utveckling

Det finns inga fast boende eller fritidsbebyggelse i närheten till driftplatsen.

Vindparken på berget Sjisjka, ca 4 km nordväst om Lappberg, är en av Sveriges största landbaserade anläggningar. Projektet omfattar 30 vindkraftverk med en sammanlagd elproduktion på 200 GWh/år, vilket årligen kan försörja ca 43000 hushåll. Vindparken drivs av Sjisjka Vind AB som ägs av Skanska, O2 och Jämtkraft.

4.5. Landskapet

Lappberg ligger inom regionen ”norra barrskogs-Lappland”. Området utgörs huvudsakligen av bergkullslätt (storskaligt kuperat område med flackare partier) med mindre förfjälls- och fjällområden. De relativa höjdskillnaderna är mestadels måttliga och restbergen är inom stora delar av området av lågfjällskaraktär. Området domineras av moränjordar, ofta med karaktäristiska egenformer. Generellt utgörs vegetationen i området av barrskogar övergående i fjällbjörkskogar men det finns även flera större våtmarksområden. Området vid driftplatsen utgörs framförallt av fjällbjörkskogar och våtmarker.

Den närmaste omgivningen till driftplatsen domineras av järnvägsanläggningen och Sjisjka vindkrafts garage, kontorsbyggnad och transformatorstation på västra sidan av järnvägen. På östra sidan av järnvägen finns ett öppet och röjt område.

4.6. Fastigheter

Aktuell järnvägsfastighet benämns Gällivare bandel 100:1 och ägs av Trafikverket. Markägare för omgivande markområden, Kaitums fjällurskog, Gällivare kronoöverloppsmark 2:1, är Statens fastighetsverk. Sjisjka Vind AB arrenderar mark på fastighet Gällivare kronoöverloppsmark 2:1.

Befintlig drift- och underhållsväg till driftplatsen är gemensamhetsanläggning Killinge ga:11. Trafikverket och Sjisjka Vind AB är delägare i gemensamhetsanläggningen.

4.7. Miljö och hälsa

4.7.1. Rekreation och friluftsliv

Området kring järnvägen och Lappberg nyttjas för rekreation och friluftsliv, där både jakt och fiske bedrivs stora delar av året. Vid Lappberg sammanstrålar ett antal vandringsleder, varav en leder till och från det närbelägna lågfjället Sjisjka.

En vandringsled korsar järnvägen strax norr om driftplatsen. Norr om driftplatsen är järnvägen försedd med viltstängsel. Skoterled går längs med befintlig kraftledningsgata öster om järnvägen. Ungefär 100 m uppströms befintlig järnvägsbro finns en skoterbro.

4.7.2. Naturmiljö

Naturreservat och Natura 2000, Kaitum fjällurskog Driftplatsen ligger i Kaitum fjällurskogs naturreservat och Natura 2000 område, som innehåller vidsträckta barrskogar, våtmarker och fjällbjörksklädda lågfjäll. Kaitum fjällurskog ligger mellan Kalix och Kaitum älvar och är mycket rikt på sjöar och vattendrag.

17  

I de fastställda reservatsföreskrifterna framgår att föreskrifterna inte ska utgöra hinder för underhåll av bl.a. befintliga anläggningar, stigar, vägar, kraftledningar eller telekablar ej omfattas av föreskrifterna.

Kaitum fjällurskog ingår numera även i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. Ingående naturtyper är framförallt aapamyrar (myrkomplex som domineras av kärr i de centrala delarna), västlig taiga och fjällbjörkskog. Ingående arter är kalkkärrgrynsnäcka, utter, käppkrokmossa, myrbräcka och järv och omfattas även av bestämmelserna i artskyddsförordningen (2007:845).

Sjöar och vattendrag Järnvägen korsar vattendraget Vuottasjohka. Vuottasjohka är oreglerad, knappt 2,3 mil lång och ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde. I vattendraget finns öring och harr men även gädda. Vuottasjohka ingår i Natura 2000-området Kaitum fjällurskog som alpint vattendrag med örtrik strandvegetation och omfattas av generellt strandskydd 100 m.

Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har Vuottasjohka (SE750583-168546) hög ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Kvalitetskraven hög ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus bedöms klaras år 2015. Medelvattenföringen för Vuottasjohka är 1,0 m3/s, medellågvattenföring 0,19 m3/s samt högsta högvattenföring 19 m3/s (SMHI, år 2011).

Söder om driftplatsen på östra sidan om järnvägen och den befintliga drift- och underhållsvägen, finns en mindre, ej namngiven sjö. Sjön har inga kända utpekade naturvärden men ingår i Kaitums Natura 2000-område och omfattas av strandskydd 100 m.

Inventering juli 2014 samt augusti 2015

Inventeringar gjordes i anslutning till befintliga broar samt ca 1,3 km nedströms befintliga broar. Vattendraget inventerades ca 70 meter uppströms respektive ca 270 meter nedströms. Vuottasjohka har i sin helhet en stor variation av både forsar och sel som utgör mycket goda förutsättningar för laxartad fisk som öring och harr, både som uppväxtmiljö och som livsmiljö för äldre fisk. Under inventeringen gjordes många observationer av fisk, sannolikt harr men det går inte att utesluta öring.

Ett parti i anslutning till tillfälliga vägbron har goda förutsättningar som lekmiljö för laxartad fisk och bedöms ha ett mycket stort värde för bäckens reproduktion.

Flodpärlmussla hittades inte under inventeringen och förutsättningar för dessa bedöms helt saknas i inventeringsområdet.

En kallkälla ligger i nära anslutning till järnvägen i norra delen av inventeringsområdet (ca 30-40 m öster om spåret).

Våtmarker Det finns inga utpekade och särskilt värdefulla våtmarker nära driftplatsen som ingår i länsstyrelsens våtmarksinventering.

Rödlistade arter, biotoper, nyckelbiotoper, m.m.

Spår av bäver finns i form av enstaka färska och äldre gnagspår på björkar. Några tecken på långvarig aktivitet med bohyddor och omfattande trädfällning finns dock inte.

   

18  

I Artportalen (www.artportalen.se) finns ett fynd av den rödlistade arten tallstocksticka (VU, sårbar) registrerad väster om Lappbergs driftplats och den befintliga kraftledningen (exakt läge är inte känt). I övrigt finns inga rödlistade växter, djur eller fåglar registrerade i anslutning till driftplatsen. Skogsstyrelsen har inga naturvärden, nyckelbiotoper eller sumpskogar registrerade i anslutning till driftplatsen.

I Naturhistoriska riksmuseets rapporteringssystem för utter (www.nrm.se) finns inga observationer av utter gjorda i Vuottasjohka.

I Musselportalen (www.musselportalen.se) finns inga registrerade fynd av flodpärlmussla i Vuottasjohka.

Det finns inga objekt eller områden i anslutning till driftplatsen som omfattas av generellt biotopskydd eller som omfattas av artskydd, se även avsnitt 2.9 Generellt biotopskydd, artskydd och strandskydd.

4.7.3. Kulturmiljö

Ca 100 m väster om driftplatsens södra gräns på västra sidan om kraftledningen, i höjd med korsande renflyttled finns en oval torvtäckt kåta som är byggd under senare delen av 1970-talet av Norrkaitums sameby. I Riksantikvarieämbetets Fornsök (www.raa.se) är lämningen registrerad som övrig kulturhistorisk lämning, även Länsstyrelsen i Norrbottens län bedömer i november 2014 lämningen som övrig kulturhistorisk lämning. Inga övriga kända kulturhistoriska- eller fornlämningar finns inom planområdet eller dess närhet.

4.7.4. Vattenresurser

Det finns inga allmänna vattentäkter inom berört område. Ca 50 m söder om Sjisjka Vinds kontorsbyggnad på västra sidan och på ett avstånd av ca 50 m från järnvägen finns en enskild borrad brunn. Enligt SGU´s brunnsarkiv är det en bergborrad brunn med ett djup av 45 m och med en kapacitet på 1500 l/h.

4.7.5. Naturgrus och täkter

Inom det aktuella området finns inga kända förekomster av naturgrus eller kommersiella täkter enligt länsstyrelsens inventeringar.

4.7.6. Mineraler och malmer

I området finns inga beviljade eller ansökta undersökningstillstånd eller bearbetningskoncessioner.

4.7.7. Förorenad mark

Genomförd miljögeoteknisk markundersökningar år 2014 har inte påvisat någon förorenad mark inom det undersökta området där numera rivna banvaktstugan och transformatorstationen låg. Under hösten 2015 har kompletterande markundersökning genomförts i de nya växellägen men inte heller där har föroreningar kunnat påvisas.

4.7.8. Materialinventering av järnvägsanläggningen

Under hösten 2015 gjordes en stickprovsvis inventering av skåp, stolpar och teknikhus på driftplatsen. Förutom bl.a. slipers innehållande kreosot, kvicksilver i lysrör, brandlarm med joniserande strålning och aggregat innehållande kvicksilver konstaterades att det finns

19  

kontaktledningsstolpar målade med färg (blymönja) som innehåller mycket höga halter av bly. Lysrör i teknikbyggnaden innehåller kvicksilver. Ett äldre temperaturpulsorgan innehållandes kvicksilver påträffades också i teknikbyggnaden. PCB-olja kan förekomma i lysrörs kondensatorer. Inventeringen är sammanställd i ”Rivningsplan inkl. miljöinventering samt fotodokumentation, 2015-10-14”.

4.8. Byggnadstekniska förutsättningar

4.8.1. Geoteknik

Precis söder om befintlig växel passerar järnvägen på bro över Vuottasjohka. Norr om Lappberg ligger järnvägen på en mycket hög bank. Söder om befintlig driftplats består jordlagerföljden av sand, grusig sand eller siltig sand, med en mäktighet på 1-2 m, vilande på en sandmorän/siltig sandmorän. Norr om befintlig driftplats består jordlagerföljden av en grusig sand med mäktigheten 1-2 meter, vilande på en sandmorän alternativt en siltig sandmorän. Sticksondering utförd i områdets norra del mellan befintligt spår och Vuottasjohka, visar på ett torvlager med en mäktighet upp till ca 2 m.

4.8.2. Ledningar

För drift- och underhållsåtgärder nyttjas befintlig drift- och underhållsväg från Kaitum driftplats till Lappberg driftplats och vidare över järnvägen till vindkraftparken. Direkt väster om driftplatsen finns garage och kontorsbyggnad som tillhör Sjisjka Vind AB samt en transformatoranläggning som ägs av Vattenfall. Sjisjka Vind AB arrenderar mark för sina anläggningar.

På västra sidan av järnvägen har Vattenfall 130 kV luftledningar på ett avstånd av ca 100 - 150 m från spåret och en transformatorstation på ett avstånd av ca 100 m.

5. Den planerade järnvägens lokalisering och utformning med motiv

5.1. Val av lokalisering

På södra omloppet, mellan Luleå och Kiruna, är idag ungefär var tredje driftplats tillräckligt lång för att ge möjlighet till tågmöten med 750 meter långa tåg, vilket innebär att kapaciteten inte räcker till. En förbättring av mötesmöjligheten vid Lappberg kommer således att gynna kapaciteten på hela banan. Driftplatsen förlängs och upprustas för att klara planerade trafikökningar. Lappberg driftplats är en av flera driftplatser längs Malmbanan som Trafikverket har valt att förlänga.

5.1.1. Tidigare studerade men avförda alternativ

Inga alternativa lokaliseringar har studerats eftersom åtgärderna avser förlängning av befintlig driftplats.

5.2. Val av utformning

5.2.1. Bana och spår

Lappberg driftplats ska efter ombyggnationen bestå av tre spår med en hinderfri längd av 885 m som möjliggör möten med 750 meter långa tåg. För att uppnå detta planeras

   

20  

driftplatsen att förlängas ca 415 m norrut på östra sidan enligt förstudiens alternativ UA2 och ”Utformningsalternativ östra sidan av befintligt spår”.

Spårprofil höjs med upp till en meter på den mittersta delen (km 1380+700 – 1381+150). Den ”grop” som finns mitt på sträckan byggs bort, och den branta lutningen på ca 10 ‰ i den norra delen finns kvar, men på en kortare sträcka jämfört med tidigare.

Ett sidospår på östra sidan om befintligt spår med möjlighet till uppställning av skadade vagnar eller produktionsfordon ska också iordningsställas. En reparationsplats anordnas bredvid sidospåret med utrymme för en mobilkran vid lyft och reparation av skadade vagnar.

Ny växel i söder placeras på ca km 1380+145 och ny växel i norr placeras på ca km 1381+364. Sidospåret anläggs på östra sidan av driftplatsen och ska ha 200 m hinderfri längd och spåravstånd 6,5 m till spår 1. Viltstängsel anläggs längs med fastighetsgräns och ansluts till befintligt viltstängsel. På norra delen av driftplatsen anläggs viltstängsel väster om den iordningsställda ren passagen som löper parallellt med järnvägen.

Figur 5.2.1. Illustration över planerade järnvägsåtgärder samt profil över befintlig driftplats (källa: Förstudie, Malmbanan, bangårdsförlängning, Lakaträsk, Koskivaara, Ripats och Lappberg, Slutrapport januari 2012).

Förlängningen norrut innebär att spåren ligger på en hög bank med fyllning ner mot och inom Vuottasjohkas vattenområde. För att renar fortsättningsvis ska kunna passera mellan spåren och Vuottasjohka skapas en hylla med en bredd på ca 5 m. Ytan inom Vuottasjohkas vattenområde som berörs är ca 60 x 20 m, se bilaga 1.

Ny drift- och

 

Figur 5.2

5.2.2.

Drift- ocunderhåunderhå

Från järVägbrednorr omhelbom

5.2.3.

Ny vägbDrift- ocrivs då n

Figur 5.2

h

2.2. Illustration

Drift-

ch underhållållsåtgärder ållsvägen flyt

rnvägsövergådd föreslås ti

m befintligt lämar och ljud

Ny vä

bro över Vuotch underhållny vägbro är

2.3. Illustration

n av järnvägsb

och underh

lsvägen förläsamt så att rttas också på

ången byggs ill 4,5 m. Nuväge och utrusd- och ljussig

ägbro

ttasjohka byglsvägen måst klar och i dr

n av placering

Ny b

banken i norra

hållsväg

ängs så att noreparationsplå ett kortare p

ny drift- ochvarande planstas med ett ngnaler.

yggs i nytt lägte vara i driftrift.

av ny vägbro

bankfyllnad och

delen med m

orra växlarnalatsen vid sidparti så att d

h underhållsvnkorsning menytt vägskyd

ge, ca 15 m öst under hela b

i förhållande

nya spår

möjlighet för ren

a nås för driftdospåret nåsden ansluts ti

väg på västraed järnvägen

dd av typen A

ster om den tbyggskedet v

till befintliga b

nar att passer

ft- och . Drift- och ill ny vägbro.

a sidan om jän flyttas i nytA-anläggning

tillfälliga vägvarför tillfälli

broar.

Viltstängse

Ren

21

ra.

.

ärnvägen. t läge ca 10

g,

gbron. iga vägbron

l

npassage Vuoottasjohka

   

22  

Bron föreslås utföras i ett spann som en samverkansbro med två stålbalkar och betongfarbana. Spännvidden bedöms i detta skede till ca 45 m, d.v.s. inget mellanstöd kommer att anläggas i vatten. För att kunna ansluta drift- och servicevägen måste vägprofilen höjas något i jämförelse med dagens vägprofil. Som grundläggningsmetod föreslås platta på mark, gjutning sker i torrhet. För schakt och fyllning invallas området varvid en tillfällig spont anläggs. Då schaktningsarbeten även sker nära den befintliga vägbron behövs eventuellt temporär spont mot befintlig väg. Farbanan produceras på plats. Fri brobredd föreslås till 4,20 m.

Den nya vägbron utformas så att utter och annat småvilt samt renar kan passera under bron längs med strandkanten.

5.2.4. Rivning av tillfällig vägbro

Tillfällig vägbro (beredskapsbro) och till den anslutande drift- och underhållvägen rivs då ny vägbro är tagen i drift. Landfästena, som ligger relativt ytligt, tas bort. Broöverbyggnaden lyfts bort och transporteras från bangårdsområdet. Broöverbyggnaden kan därefter användas i annat projekt.

Mark återställs och erosionsskydd läggs ut efter behov.

5.2.5. Bana, el, signal och tele (BEST)

Driftsplatsen ska dimensioneras för STAX 30, STVM 12 ton/m (Största Tillåtna Vikt per Meter) och lastprofil C (bredd 3,6 m, höjd 4,83 m). Befintliga delar av spår 1 och 2 rustas upp till STAX 30. Nya spårväxlar läggs in i huvudspåret. De delar som förlängs i spår 1 och 2 föreslås utföras med ny räl och betongsliper. Sidospåret föreslås byggas med begagnade räler på nya träsliprar.

En reparationsplats ska anordnas bredvid sidospåret med utrymme och bärighet för en mobilkran vid lyft och reparation av skadade vagnar. Huvudspåret ska dimensioneras för största tillåtna hastighet (sth) 110 km/h för A-tåg (tåg som inte får framföras med överhastighet i kurvor) samt sth 80 km/h för övriga spår.

Elkraft-, signal- och teleanläggningen anpassas till förlängningen och ombyggnationen av driftplatsen. Driftplatsens spårlängder förbereds för att efter uppgradering av signalsystem till ERTMS (European Rail Traffic Management System, ett EU-gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägar) kunna möjliggöra samtidig infart med 750 m långa tåg på alla tre spår. Stolptransformatorer ska vara försedda med "Huven uven". Växelvärme ska anordnas i samtliga nya växlar med eldriv. Befintligt teknikhus anpassas efter de nya förutsättningarna. Belysning ska kompletteras på de förlängda delarna av driftplatsen.

5.2.6. Studerade och bortvalda utformningsalternativ

Inledningsvis i järnvägsplaneskedet har en förlängning söderut studerats, motsvarande förstudiens alternativ UA 1. Efter genomfört samråd under hösten 2014 och våren 2015 har Trafikverket beslutat att istället förlänga driftplatsen norrut enligt förstudiens alternativ UA2.

23  

Motiven till detta är:

Rennäringen kan behålla befintlig flyttled över järnvägen söder om driftplatsen. Det befintliga läget på flyttleden är mer gynnsamt jämfört med ett läge söder om driftplatsen som föreslogs då förlängning söderut var aktuellt där mark och terrängförhållandena är sämre för rennäringen.

Ingen ny järnvägsbro över Vuottasjohka behövs och därmed mindre påverkan på vattendraget.

Lägre anläggningskostnad.

I järnvägsplaneskedet har olika utformningsalternativ för en förlängning norrut studerats.

Utformningsalternativ västra sidan av befintligt spår

Ombyggnad på västra sidan - Flytt av spår. Befintlig järnvägsbank går från skärning till bank på denna sträcka. Banvallen är idag hög och brant. Studien visar att det är väldigt svårt att flytta spåren och samtidigt upprätthålla de önskade kraven på spårgeometrin på huvudtågspåret samt att växlar ska vara placerade i rakspår. Det är möjligt att flytta ut spåren ca 4-4,5 m vid km 1381+100 och samtidigt upprätthålla kraven för spårgeometrierna. Men detta skulle innebära mycket omfattande och kostnadsdrivande spårarbeten med en spårflytt på ca 1200 m, samtidigt som järnvägsbanken fortfarande skulle hamna ute i Vuottasjohka. Eftersom järnvägsbanken trots spårflytt ändå hamnar i Vuottasjohkas vattenområde och dessutom är väsentligt dyrare än utbyggnad på östra sidan avförs utformningsalternativet från vidare studier.

Utformningsalternativ östra sidan av befintligt spår

För samtliga utformningsalternativ är förutsättningen att samtliga spår har samma höjd som huvudtågspåret. Lutningen i den södra delen av driftplatsen är liten, ca 0,1 – 3,4 ‰ (km 1380+140 – 1381+000). I den norra delen av driftplatsen är lutningen ca 10 ‰ på en sträcka av totalt ca 800 m (km 1381+000 – 1381+900). Mitt på sträckan (km 1380+650 – 1381+020) ligger spåren i en grop vilket gör det svårt för tågen att starta.

I samtliga alternativa utformningar kan passage för renar vidmakthållas genom att en hylla anordnas mellan Vuottasjohka och spåret. Samtliga alternativ innebär i olika omfattning fyllning för järnvägsbank i Vuottasjohka.

Inget lyft av spår. I detta förslag lyfts spåret maximalt 0,1 m. Branta lutningar kvarstår. Innebär påverkan på Vuottasjohkas vattenområde genom fyllning för järnvägsbank i vatten. Billigaste alternativet.

Litet lyft av spår. Profilen är relativt lika som i förslaget utan spårlyft, förutom på den mittersta delen (km 1380+700 – 1381+150) där spåret höjs med upp till en meter. Den grop som finns mitt på sträckan byggs bort, men den branta lutningen på ca 10 ‰ i den norra delen finns kvar på en kortare sträcka jämfört med tidigare. Innebär påverkan på Vuottasjohkas vattenområde genom fyllning för järnvägsbank i vatten.

Högt lyft av spår. Det befintliga spåret lyfts max 1,6 m från den mittersta delen och ca 700 m norrut (km 1380+620 – 1381+360). Lyftet gör att den branta lutningen på den norra delen av driftplatsen blir betydligt mindre, ca 7 ‰. Innebär stor påverkan på Vuottasjohkas vattenområde genom fyllning för järnvägsbank i vatten. Dyraste alternativet.

   

24  

I järnvägsplaneskedet har olika vägbrotyper studerats:

En spanns samverkansbro – med två stålbalkar och betongfarbana, inget mellanstöd i vatten. Har bedömts vart mest fördelaktigt då inga mellanstöd i vatten krävs och då bron kan konstrueras med en torr strandremsa under bron.

Två spanns tvärspänd plattbro i trä – innebär mellanstöd i vatten och har bl.a. därför avförts från vidare utredning.

Två spanns plattbro i betong – innebär mellanstöd i vatten och har bl.a. därför avförts från vidare utredning.

I förstudieskedet har ytterligare alternativ studerats:

JA, Jämförelsealternativ. Innebär att driftplatsen rustas upp i befintlig utformning utan förlängning. Alternativet har avförts då det inte uppfyller projektets syfte med hinderfria möten med 750 m långa tåg.

En förlängning åt både söder och norr har studerats, ca 300 m söderut och ca 50 m norrut. Alternativet har avförts då det innebär innerbågsväxlar på vardera sidan av bangården, påverkan på renflyttled, ny järnvägsbro samt högre kostnad än UA1 och UA2.

Förlängning av driftplatsen och utbyggnad på västra sidan har studerats översiktligt. Alternativet har avförts då det medför kraftigt högre kostnad, påverkan på befintlig renflyttled samt anläggande av ny järnvägsbro över Vuottasjohka.

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått

Järnvägsplanen beskriver åtgärder till skydd för störningar eller andra olägenheter som orsakas av järnvägsanläggningen eller tågtrafiken. Åtgärder som fastställs redovisas på plankartan och redovisas i avsnitt 5.3.1.

Övriga åtgärder som föreslås men som inte fastställs redovisas i avsnitt 5.3.2.

För detaljerad information om skyddsåtgärder och försiktighetsmått hänvisas till miljökonsekvensbeskrivningen.

 

25  

5.3.1. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som fastställs

Rennäring

På norra sidan av driftplatsen skapas en hylla nedanför järnvägsbanken mellan järnvägen och Vuottasjohka för att underlätta den fria renströvningen i området, utmärkt på plankarta som Sk 1.

5.3.2. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att utföras men som ej fastställs

Rennäring

Ny vägbro utformas så att renar kan passera under bron.

Landskapsbild

Naturlig mark med vegetation som skadas ska återställas till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt.

Naturmiljö

För att säkerställa den ekologiska statusen i Vuottasjohka föreslås att ny vägbro utformas så att utter och annat småvilt samt renar kan passera längs strandkanten under bron. Markeringsstenar för utter placeras ut i vattendraget. Erosionsskydd läggs ut efter behov både vid ny vägbro och vid lägena för den utrivna tillfälliga vägbrons landfästen. Se även avsnitt 6.6 Påverkan under byggtiden.

Tillstånd för vattenverksamhet kommer att sökas för utrivning av tillfälliga vägbrons landfästen och anläggande av ny vägbro över Vuottasjohka samt för fyllning i Vuottasjohka.

Tillstånd kommer också att sökas för de åtgärder som sker inom Natura 2000-området. Även dispens från reservatsföreskrifterna avses sökas. Omfattning av tillstånd-/dispensansökningar tas fram i samråd med Länsstyrelsen. Se även avsnitt 8. Anmälan, tillstånd och dispenser.

Rekreation och friluftsliv

Passagen av järnvägen måste flyttas norrut så att endast ett spår passeras. Vandrare kan därefter nyttja drift- och underhållsvägen fram till den bevakade övergången. Vandrare är i övrigt hänvisade till de markerade övergångar som finns längs banan. Ny övergång med vägskydd (ljud-, ljussignal och bommar) vid driftplatsen förbättrar säkerheten vid passage av spåret.

Material och massor

Användbara massor från schakt inom området används i så hög grad som möjligt inom projektet. Om andelen schaktade användbara massor visar sig vara högre än nu bedömt så kommer dessa att användas. Massor för anläggningsarbeten och överskottsmassor som ska transporteras ut från området kommer att hanteras inom område för tillfällig nyttjanderätt eller inom järnvägsfastigheten på ytor som redan är röjda och exploaterade. I övrigt se avsnitt 6.6 Påverkan under byggtiden.

Särskild hantering av material innehållande skadliga ämnen ska ske. Hantering av material som riskerar att föroreningar sprids på driftplatsen, t.ex. skrapning av färg på kontaktledningsstolpar som innehåller bly, får inte utföras på plats. Åtgärder enligt upprättad rivningsplan ska följas.

   

26  

6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper

Förlängningen av driftplatsen innebär att möten med 750 m långa med samtidig infart kan ske vid införande av ERTMS. Förlängningen är ett led i att möjliggöra en kapacitetshöjning och effektivisering av transporter på Malmbanan.

Anläggande av bevakad övergång ökar trafiksäkerheten på driftplatsen.

Ett sidospår med möjlighet till uppställning av skadade vagnar eller produktionsfordon anläggs. En reparationsplats anordnas bredvid sidospåret med utrymme för en mobilkran vid lyft och reparation av skadade vagnar.

Förlängningen av driftplatsen i Lappberg stärker Malmbanan som riksintresse för kommunikationer genom förhöjd kapacitet och effektivare transporter.

6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling

Någon förändrad markanvändning bedöms inte uppstå i området.

Förutsättningarna för rennäringens bedrivande i området förändras inte jämfört med nuvarande förhållande.

Bedrivande av vindkraft i området kommer inte att påverkas då Sjisjka vindkraft även fortsättningsvis kommer att kunna nyttja drift- och underhållsvägen för sina transporter.

Inga boende finns i närheten av driftplatsen varför buller, vibrationer och luftföroreningar inte utreds vidare.

6.3. Miljökonsekvenser

6.3.1. Skyddade områden

Förlängningen av driftplatsen bedöms endast marginellt beröra utpekade värden i Kaitums fjällurskogs naturreservat och Natura 2000-område. Förlängning av driftplatsen genomförs huvudsakligen inom befintlig järnvägsfastighet och/eller tidigare exploaterat område i direkt anslutning till driftplatsen. Järnvägsåtgärderna bedöms därför inte på ett betydande sätt påverka de utpekade värdena, naturtyperna och arterna.

Utpekat riksintresse för rennäringen berörs av förlängningen av driftplatsen men rennäringens bedrivande bedöms inte påtagligt förändras eller försvåras då markintrånget är mycket marginellt. Flytt av renar över järnvägen kommer även fortsättningsvis att ske i befintligt läge söder om driftplatsen. Norr om driftplatsen anläggs en terrass mellan järnvägen och Vuottasjohka för att underlätta för fri renströvning. Viltstängsel längs banan begränsar renarnas fria strövning i området men är samtidigt ett skydd mot att renar letar sig upp på spåret och blir tågdödade.

Utbyggnaden av driftplatsen stärker järnvägens värde som riksintresse då kapaciteten och funktionen på banan förbättras.

27  

6.3.2. Generellt biotopskydd, artskydd och strandskydd

Inga kända områden eller objekt med generellt biotopskydd eller artskydd berörs förutom utter som omfattas av artskyddsbestämmelserna. Ny vägbro föreslås utformas så att utter och annat småvilt kan passera på en strandremsa under bron. Idag utgör befintlig järnvägsbro och delvis även tillfällig vägbro en barriär för passage längs med vattendraget vid högre vattenstånd.

Strandskyddets syften uppfylls även fortsättningsvis då allmänhetens tillgång till Vuottasjohkas strandområden endast mycket lokalt och i mindre omfattning förändras samt då goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och vatten bevaras och förstärks.

6.3.3. Rennäring

Driftplatsen och järnvägen kommer även fortsättningsvis vara en barriär för rennäringen då järnvägen korsar en viktig flyttled vilket försvårar flytt av renar och är ett hinder för den fria renströvningen.

Utpekat riksintresse för rennäringen berörs av förlängningen av driftplatsen men rennäringens bedrivande bedöms inte påtagligt förändras eller försvåras då det direkta markintrånget är mycket marginellt. Ett nytt mindre markintrång görs framförallt i område som inte bedöms nyttjas av rennäringen och i direkt anlutning till befintlig järnvägsfastighet. Förlängningen av driftplatsen norrut innebär att befintlig flyttled, som korsar järnvägen söder om driftplatsen kan behållas i befintligt läge och nuvarande funktion.

Ny vägbro utformas så att renar kan passera under bron längs med vattendraget vilket är positivt för rennäringen då fria renströvningen och flytt av renar underlättas. På norra sidan av driftplatsen skapas en hylla på östra sidan av järnvägsbanken mellan järnvägen och Vuottasjohka för att vidmakthålla och underlätta den fria renströvningen i området. Positiva konsekvenser bedöms uppstå då framkomligheten för renar förbättras.

Viltstängsel är fortsättningsvis ett hinder för friströvande renar i området men är även ett skydd mot att renar tar sig upp på spåret och blir tågdödade. Viltstängsel anläggs längs med järnvägens fastighetsgräns och ansluts till befintligt viltstängsel.

I övrigt bedöms inte förutsättningarna för rennäringens bedrivande i området att förändras jämfört med nuvarande förhållande. Konsekvenserna för rennäring bedöms sammantaget vara oförändrade eller något positiva jämfört med nuvarande förhållanden.

6.3.4. Landskapsbild

Någon påtaglig förändring av landskapsbilden, som idag domineras av befintlig järnvägsanläggning samt det närliggande garaget och transformatoranläggningen på västra sidan, bedöms inte uppstå. I princip hela det område som berörs är redan idag exploaterat, röjt, avverkat eller på annat sätt påverkat. Rivning av tillfällig vägbro och anläggande av ny vägbro i nytt läge blir ett nytt inslag i området men bedöms endast i försumbar omfattning förändra upplevelsen av landskapet i anslutning till driftplatsen.

I anslutning till passagen av Vuottasjohka flyttas befintlig drift- och underhållsväg ca 15-20 m österut för att ansluta till den nya vägbron som anläggs i nytt läge. Vägprofilen höjs också något för att skapa förutsättningar för en vägbro som inte kräver ett mellanstöd i vatten.

   

28  

Norr om bron förlängs vägen fram till ytan för lyft- och servicefordon samt fram till norra växeln på västra sidan av driftplatsen. Sammantaget bedöms den nya järnvägsanläggningen endast i liten omfattning förändra landskapsbilden. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som små.

6.3.5. Kulturmiljö

Inga kända fornlämningar eller kulturmiljölämningar finns inom det område som berörs av den nya järnvägsanläggningen. I stort sett hela det område som berörs är redan idag exploaterat, röjt, avverkat eller på annat sätt påverkat.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, Enheten för samhällsbyggnad och kulturmiljö, har i oktober 2015 meddelat att ingen arkeologisk utredning krävs.

Då ingen påverkan sker på någon kulturmiljö eller enskilt kulturmiljöobjekt uppstår inga konsekvenser för kulturmiljön.

6.3.6. Naturmiljö

Den nya vägbron utformas utan mellanstöd i vatten vilket innebär ingen eller liten påverkan på Vuottasjohkas vattenområde. Med undantag för schakt och justering av strandkanten bedöms inte omgrävning av bäcken vara nödvändigt. Rivning av tillfälliga vägbrons landfästen och anläggande av ny bro kan innebära grumling av vatten och risk för att sediment lägger sig över lekbottenområdet som finns i ett område från tillfälliga vägbron och ca 5 m nedströms. Åtgärder för att förhindra detta måste därför vidtas under byggtiden. Däremot bedöms inte själva lekbotten beröras vid utrivningen av landfästen eller anläggande av ny bro. I samband med tillståndsansökan för vattenverksamhet kommer dessa frågor att studeras mer i detalj.

I norra delen av driftplatsen kommer järnvägsbankens slänt att nå ner till Vuottasjohkas vattenområde vilket innebär fyllning i vatten på en sträcka av ca 30 m. Genomförd naturvärdesinventering har inte påvisat några särskilda naturvärden varför påverkan bedöms som liten. Vuottasjohka utgörs på denna del av ett bredare lugnflytande sel. Fyllningen i vatten bedöms inte påverka strömningsförhållandena i vattendraget. I samband med tillståndsansökan för vattenverksamhet kommer dessa frågor att studeras mer i detalj.

Det område med vissa naturvärden kring kallkällan i norra delen av det studerade området bedöms inte påverkas av planerade järnvägsåtgärder då det ligger ca 6 m öster om fastighetsgränsen.

Förutsättningar för flodpärlmussla saknas på hela sträckan av vattendraget som berörs. Bäver har observerats i vattendraget. Utter bedöms kunna finnas inom området men i dagsläget finns inga kända observationer eller fynd av spillning. Inga övriga utpekade Natura 2000-arter bedöms finnas i området eller beröras av planerade järnvägsåtgärder. Järnvägsåtgärderna bedöms därför inte på ett betydande sätt påverka de utpekade värdena, naturtyperna och arterna inom Kaitum fjällurskogs Natura 2000-området och naturreservat. Konsekvenserna bedöms som små till måttliga.

Den mindre sjön söder om driftplatsen berörs inte av att drift- och underhållsvägen flyttas och ansluts till det nya broläget. Ett mindre intrång i naturmark i form av fjällbjörkskog görs framförallt vid flytt av drift- och underhållsvägen. I övrigt bedöms inga särskilt utpekade

29  

naturvärden som t.ex. våtmarker påverkas av planerad förlängning av driftplatsen som huvudsakligen sker inom redan exploaterat område. Inga konsekvenser bedöms uppstå.

Ny vägbro utformas utan stöd i vatten så att utter, småvilt och renar kan passera på torr strandkant under bron. Fiskars möjlighet till vandring och lek påverkas inte vilket innebär att den ekologiska statusen i vattendraget vidmakthålls eller förbättras något. Den kemiska statusen i vattendraget påverkas inte eftersom vattendragets funktion, vattenflöde och förutsättningar i övrigt inte förändras.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön vara måttliga.

6.3.7. Rekreation och friluftsliv

Vandringsled norr om driftplatsen som korsar järnvägen berörs av förlängningen av driftplatsen. Passagen av järnvägen måste flyttas norrut så att endast ett spår passeras. Inga negativa miljökonsekvenser bedöms uppstå då förutsättningarna för vandring ej påverkas.

6.3.8. Vindkraft

Sjisjka vindkraft kommer även fortsättningsvis kunna nyttja drift- och underhållsvägen för sina transporter. En ny säker passage av järnvägen är gynnsamt för vindkraftsanläggningen på Sjisjka. Inga negativa konsekvenser uppstår.

6.3.9. Mineraler och malmer

I området som berörs av den nya järnvägsanläggningen finns inga beviljade eller ansökta undersökningstillstånd eller bearbetningskoncessioner. Förbättrad kapacitet på Malmbanan är gynnsamt för gruvindustrin varför positiva konsekvenser uppstår för gruvnäringen.

6.3.10. Vattenresurser

Enskilda vattentäkten på västra sidan av järnvägen ligger utanför järnvägsområdet och på ca 50 m avstånd från befintligt spår. Inga järnvägsåtgärder görs på västra sidan av driftplatsen. Strömningsriktningen i området är i östlig riktning och den enskilda vattentäkten bedöms därför inte beröras av planerade åtgärder. För att säkerställa detta kommer provtagning att ske, se avsnitt 6.6 Påverkan under byggtiden. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.

6.3.11. Grus-, sand- och bergtäkter samt naturgrus

Inga grus-, sand- och bergtäkter eller naturgrusförekomster med registrerade högre värden finns i anslutning till befintlig driftplats. Inga negativa konsekvenser uppstår.

6.3.12. Material och massor

Projektet kommer att kräva byggnadsmaterial i form av material för vägöverbyggnad för drift- och underhållsvägen samt för banvallens överbyggnad. Massor kommer att transporteras till driftplatsen mest troligen via väg men även transport via järnväg kan komma att ske.

   

30  

I detta skede uppskattas följande volymer:

Schakt, totalt ca 23 000 m3, väg, bro och järnväg, varav ej användbara rena jordmassor ca 15 000 – 23 000 m3 (mängden är delvis beroende av årstiden för anläggningsarbeten t.ex. antas att tjälade massor endast i mindre omfattning kan användas).

Fyllning, totalt ca 65 000 m3 inklusive, underbyggnad och makadam för järnväg, förstärkningslager väg.

Eventuella schaktmassor som inte kan återanvändas inom projektet som fyllnadsmaterial eller för annat anläggningsändamål tillfaller entreprenören. Entreprenören ombesörjer transport och omhändertagande av massorna.

Användbara massor från schakt inom området används i så hög grad som möjligt inom projektet. Om andelen användbara massor visar sig vara högre än nu bedömt så kommer dessa att användas för uppbyggnad av vägbank.

Inkommande massor och överskottsmassor som ska transporteras ut från området kommer att hanteras inom etableringsområde med tillfällig nyttjanderätt eller inom järnvägsfastigheten på ytor som redan är röjda och exploaterade varför konsekvenserna av denna hantering bedöms som små.

För konsekvenser av masshanteringen under byggtiden se avsnitten 6.6 Påverkan under byggtiden och 11.2.2 Tillståndsärenden.

Genomförda miljögeotekniska undersökningar har inte påvisat områden med förorenade massor inom järnvägsfastigheten. Inga miljökonsekvenser bedöms uppstå.

Inventering av skåp, stolpar, teknikhus, m.m. har påvisat slipers innehållande kreosot, kvicksilver i lysrör, brandlarm med joniserande strålning och aggregat innehållande kvicksilver samt konstaterades att det finns kontaktledningsstolpar målade med färg (blymönja) som innehåller mycket höga halter av bly. Om hantering genomförs enligt föreslagna skadeförebyggande åtgärder bedöms ingen lokal påverkan ske och miljökonsekvenserna bedöms som små.

6.4. Samhällsekonomisk bedömning

De samhällsekonomiska bedömningarna som är gjorda i förstudieskedet visar att alternativet med förlängning av driftplatsen norrut är mycket samhällsekonomiskt lönsamt och har positiv nettonuvärdekvot. Nettonuvärdekvoten, NNK, bedöms till 0.96- 2.10 beroende på vilken prognos för framtida transporter som används. Den lägre nettonuvärdekvoten baseras på BAS-prognosen (BAS2020) och den högre på en högre transportprognos från LKAB.

31  

6.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser

Transporter till Lappberg kan komma att ske via väg 833 från väg E10 och befintlig drift- och underhållsväg längs med Malmbanan varför boende i Kaitum, Killinge och Skaulo periodvis kan uppleva störningar i form av buller och damning. Transporterna kommer att huvudsakligen ske dagtid vardagar, men i undantagsfall kan tillfälligt även andra tider vara aktuella. Transporter av anläggnings- och byggmaterial kan också komma att ske via järnväg. Projektet innebär att befintlig drift- och underhållsväg mellan Kaitum och Lappberg måste underhållas och förstärkas så att den klarar den omfattande byggtrafiken. Åtgärderna på drift- och underhållsvägen sker i befintligt läge inom järnvägsfastigheten och kräver inte järnvägsplan.

Projektet kommer i övrigt inte att innebära några indirekta eller samverkande effekter.

6.6. Påverkan under byggtiden

Under byggtiden bedöms konsekvenserna kunna bli måttliga men övergående och begränsade i tid till byggtiden. Framförallt är det påverkan genom grumlande arbeten i vatten i vattendraget Vuottasjohka samt störningar för rennäringen som bedöms kunna uppstå. Arbeten med ny vägbro i södra delen och bankfyllningar i norra delen kommer att innebära schakt och fyllning inom Vuottasjohkas vattenområde.

Under byggtiden kan rennäringen störas av byggbuller och byggtrafik samt genom försämrad framkomlighet på den norra sidan av driftplatsen. Transporter till Lappberg kan komma att ske via väg 833 från väg E10 och befintlig drift- och underhållsväg längs med Malmbanan varför boende i Kaitum, Killinge och Skaulo periodvis kan uppleva störningar i form av buller och damning. Transporterna kommer att huvudsakligen ske dagtid vardagar, men i undantagsfall kan tillfälligt även andra tider vara aktuella. Transporter av anläggnings- och byggmaterial kan också komma att ske via järnväg.

Ett stort antal transporter längs väg av anläggningsmaterial och massor som ska tillföras anläggningen eller överskottsmassor och utrivet material som transporteras från anläggningen kommer att krävas. Konsekvenserna för närboende längs vägarna som störs av buller, vibrationer, damning och utsläpp till luft bedöms som måttliga till stora. Transporter via järnväg bedöms innebära försumbara konsekvenser för miljön då dess sker med elektrifierade lok. Fördelningen av transporter via väg respektive järnväg kommer att klarläggas i byggskedet.

Inom etableringsområden kommer endast rena jordmassor att hanteras. Konsekvenserna av masshanteringen bedöms som små då endast rena jordmassor hanteras.

Det finns inga närboende till Lappberg driftplats som påverkas under byggtiden.

Störningar och nedsatt framkomlighet kan periodvis inträffa både för väg- och järnvägstrafik. Drift- och underhållsvägen kommer dock att vara i drift under hela byggskedet.

   

32  

Skadeförebyggande åtgärder

Ytor som skadas ska efterbehandlas efter färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt.

Där det är bedömt möjligt ska markskiktet tas av innan arbeten påbörjas och lagras för att kunna återanvändas vid efterbehandlingen.

Transportvägar ska underhållas så att skador inte uppstår och återställas till befintligt skick vid behov. Vid behov genomförs åtgärder för att begränsa uppkomst av orsakat av byggtrafik.

Vid eventuella fynd av fornlämningar under byggtiden ska arbetena på den aktuella fyndplatsen omedelbart stoppas. Kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet för vidare beslut om arbetets fortskridande.

Rennäringen kontaktas i god tid innan byggstart så att planering av renskötseln underlättas.

För att inte rennäringen ska störas så ska störande byggverksamhet undvikas under perioden från mitten av april till mitten av maj.

Grumlande arbeten i vatten i samband med broarbeten utförs så att minsta möjliga grumling uppstår. Arbetena bör ske under tidpunkter då effekterna av verksamheten är som minst, t.ex. under lågvattenperioder. Arbeten som kan orsaka grumling av vattnet ska inte genomföras under perioderna 15 maj-15 juni och 1 september-15 oktober. Under byggtiden genomförs åtgärder som ska minimera grumling av vattendraget, t.ex. siltgardiner eller sedimentfällor.

Enskild brunn väster om driftplatsen provtas före byggstart och efter byggtidens avslutande.

Fordon och arbetsmaskiner ska använda drivmedel och oljor som är miljöklassade samt ha tillgång till saneringsutrustning.

Förslag till etableringsytor med tillfällig nyttjanderätt för hantering av rena jordmassor och järnvägsbyggnadsmaterial, är gjord i järnvägsplanen med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållanden. Samtliga etableringsytor är förlagda på redan påverkat och röjt markområde samt på ett minsta avstånd av ca 100 m från Vuottasjohka. I byggskedet upprättas vid behov anmälan eller tillståndsansökan enligt miljöbalken, se avsnitt 11.2.2 Tillståndsärenden.

Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter får inte ske på sådant sätt att förorening av Vuottasjohka eller mindre sjö söder om driftplatsen kan ske.

Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial.

Eventuella schaktmassor som inte kan återanvändas inom projektet som fyllnadsmaterial eller för annat anläggningsändamål tillfaller entreprenören. Entreprenören ombesörjer transport och omhändertagande av massorna. Se även se avsnitt 11.2.2 Tillståndsärenden.

Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Gällivare kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas.

Särskild hantering av farligt och miljöstörande material ska ske. För projektet upprättad rivningsplan ska följas.

Om massor som innehåller föroreningar upptäcks under byggskedet ska detta anmälas till Gällivare kommun. För fortsatt hantering ska samråd ske med Gällivare kommun och Länsstyrelsen. Erforderliga tillstånd söks.

33  

7. Samlad bedömning 7.1. Sammanställning av konsekvenser

Förlängningen av driftplatsen innebär att möten med 750 m långa med samtidig infart kan ske vid införande av ERTMS. Förlängningen möjliggör en kapacitetshöjning och effektivisering av transporter på Malmbanan.

Någon förändrad markanvändning bedöms inte uppstå i området. Förutsättningarna för rennäringens bedrivande i området förändras inte jämfört med nuvarande förhållande. Bedrivande av vindkraft i området kommer inte att påverkas då Sjisjka vindkraft även fortsättningsvis kommer att kunna nyttja drift- och underhållsvägen för sina transporter.

Driftplatsen ligger inom riksintresse för rennäringen. Järnvägen korsar en flyttled söder om befintlig driftplats men den berörs inte av planerad förlängning av driftplatsen. I norra delen av driftsplatsen anordnas en terrass mellan järnvägen och Vuottasjohka för att underlätta för renars fria strövning. Slänterna från järnvägsbanken kommer här att nå ner till Vuottasjohkas vattenområde, i en del av vattendraget som utgörs av ett bredare sel med lugnare och där ingen känslig naturtyp finns. Viltstängsel anläggs längs med fastighetsgräns på båda sidorna av järnvägen längs hela driftplatsen och ansluts till befintligt renstängsel.

En potentiell lekbotten för fisk finns i Vuottasjohka i anslutning till befintliga broar i södra delen av driftplatsen. Rivning av tillfälliga vägbrons landfästen och anläggande av ny vägbro kan komma att påverka bäckbotten genom tillfällig grumling av vatten i samband med arbeten i vatten. Ny vägbro innebär inget intrång i vattendragets bottenområde. Flodpärlmussla finns inte i berörd del av Vuottasjohka.

Etableringsområden iordningsställs huvudsakligen inom redan röjda och påverkade områden inom järnvägsfastigheten och i områden med tillfällig nyttjanderätt. Ett större massöverskott bedöms uppstå vilket innebär att dessa massor måste transporteras ut från området antingen via väg eller via järnväg. Transporter längs väg kan innebära buller- och vibrationsstörningar samt problem med damning för boende längs vägen i Kaitum, Killinge och Skaulo.

Driftplatsen ligger inom Kaitum fjällurskogs naturreservat och Natura 2000-område. Järnvägsåtgärderna som huvudsakligen genomförs inom befintlig järnvägsfastighet och inom redan exploaterat område kommer även att beröra vattendraget Vuottasjohka. Åtgärderna bedöms sammantaget inte på ett betydande sätt påverka de utpekade värdena, naturtyperna och arterna i Natura 2000 området. I samband med ansökan om tillstånd för vattenverksamhet avses även prövning beträffande naturreservat och Natura 2000-område att göras.

Under byggtiden bedöms konsekvenserna kunna bli måttliga men övergående och begränsade i tid. Framförallt är det påverkan genom grumlande arbeten i vatten i vattendraget Vuottasjohka samt störningar för rennäringen som bedöms kunna uppstå.

Ett stort antal transporter längs väg av anläggningsmaterial och massor som ska tillföras anläggningen eller överskottsmassor och utrivet material som transporteras från anläggningen kommer att krävas. Konsekvenserna för närboende längs vägarna som störs av buller, vibrationer, damning och utsläpp till luft bedöms som måttliga till stora.

   

34  

7.2. Måluppfyllelse

7.2.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen

Förlängningen av driftplatsen kommer att bidra till uppfyllelse av de transportpolitiska målen genom att:

Ökad kapacitet på Malmbanan är fördelaktigt för miljön då transporter på järnväg är mer miljövänligt än transporter på väg.

Kapacitetsökningen på järnvägen innebär att möjligheterna att flytta över transporter från vägtrafik till järnvägstrafik ökar.

7.2.2. Överensstämmelse med ändamål

Ändamålet med projektet uppfylls genom att:

Den förlängda driftplatsen medverkar till att skapa en effektiv, tillgänglig och väl fungerande järnväg mellan Luleå och Kiruna.

7.2.3. Överensstämmelse med projektmål

Uppställda projektmål uppfylls genom att:

Förbättrade möjligheter att mötas med längre tåg innebär att kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.

Förbättrade möjligheter att mötas med längre tåg innebär att medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.

7.2.4. Nationella miljömål

Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar, se tabell 7.2.1.

Tabell 7.2.1. De nationella miljömålen.

1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet

2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv

 

35  

Projektet kan bedrivas utan att motverka de mål som bedöms vara relevanta:

Levande sjöar och vattendrag. Tillfällig vägbro rivs och ersätts med en ny vägbro i nytt läge nedströms. Den nya bron anläggs utan stöd i vatten och så att utter och annat vilt kan passera på en torr landremsa. Utrivning och byggande av ny bro kan genomföras utan att ta lekbotten i anspråk. Fyllning för järnvägsbank och renpassage görs i del av Vuottasjohka utan högre naturvärden.

Levande skogar. Endast ett begränsat intrång i område med fjällbjörk görs i direkt anslutning till befintlig anläggning. Se även målet Storslagen fjällmiljö nedan.

Storslagen fjällmiljö. Ett marginellt intrång i görs i Kaitum fjällurskogsområde i direkt anslutning till befintlig anläggning och inom företrädesvis redan exploaterat område.

Ett rikt växt- och djurliv. Inga i Natura 2000 området utpekade naturtyper eller arter bedöms komma att påverkas negativt av den nya anläggningen. Se även målet Levande sjöar och vattendrag ovan.

Projektet kan i ett större övergripande transportperspektiv även medverka till att målen Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan kan uppfyllas genom effektivare transporter på järnväg samt genom att möjligheten att överföra transporter från väg till mer miljövänliga transporter på järnväg ökar.

8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden

8.1. Miljöbalken och allmänna hänsynsregler

Miljöbalken ska tillämpas så att:

människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter

värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas

den biologiska mångfalden bevaras

en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas

återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås

I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som ska beaktas i alla anläggningsprojekt. Dessa är bevisbördsregeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, och ansvar för att avhjälpa skador.

I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls.

   

36  

8.2. Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:

Föroreningar i utomhusluft (utomhusluft (SFS 2010:477)). Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet.

Omgivningsbuller (SFS 2004:675). Beträffande järnvägstrafik avser normen buller från större järnvägar med en trafikmängd på 30 000 tåg per år eller mer.

Fisk- och musselvatten (SFS 2001:554). Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa utpekade vatten.

Vattenförekomster (SFS 2004:660). Bestämmelserna gäller förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.

Miljökvalitetsnormen för buller är inte relevant för driftplats Lappberg då trafikeringen är mindre än 30 000 tåg per år och då närboende saknas.

Miljökvalitetsnormen för utomhusluft överskrids inte i området då inga utsläppskällor till luft finns i området.

Vuottasjohka omfattas inte av miljökvalitetsnormen för fisk och musselvatten. Endast miljökvalitetsnormen för vattenförekomster bedöms vara relevant i detta projekt. Ny vägbro utformas utan stöd i vatten och så att utter, småvilt och renar kan passera på torr strandkant under bron. Fiskars möjlighet till vandring och lek påverkas inte vilket innebär att den ekologiska statusen i vattendraget vidmakthålls eller förbättras något. Den kemiska statusen i vattendraget påverkas inte eftersom vattendragets funktion, vattenflöde och förutsättningar i övrigt inte förändras.

8.3. Hushållningsbestämmelserna

De generella hushållningsbestämmelserna, det vill säga att mark- och vattenområden ska användas på lämpligaste sätt, gäller överallt. Med stöd av miljöbalken (3:e och 4:e kapitlet) har områden som är av särskild vikt för något intresse, till exempel naturvård, kulturmiljö eller allmänna kommunikationer, pekats ut som riksintresse.

Förlängningen av driftplatsen bedöms endast marginellt beröra utpekade värden i Kaitums fjällurskogs naturreservat tillika Natura 2000-område och riksintresse för naturvård. Förlängningen av driftplatsen genomförs huvudsakligen inom befintlig järnvägsfastighet och/eller tidigare exploaterat område i direkt anslutning till driftplatsen. Järnvägsåtgärderna bedöms därför inte på ett betydande sätt påverka de utpekade värdena, naturtyperna och arterna.

Utpekat riksintresse för rennäringen berörs av förlängningen av driftplatsen men rennäringens bedrivande bedöms inte påtagligt förändras eller försvåras då markintrånget är mycket marginellt. Flytt av renar över järnvägen kommer även fortsättningsvis att ske i befintligt läge söder om driftplatsen. Norr om driftplatsen anläggs en terrass mellan järnvägen och Vuottasjohka för att underlätta för fri renströvning. Viltstängsel längs banan begränsar renarnas fria strövning i området men är samtidigt ett skydd mot att renar letar sig upp på spåret och blir tågdödade.

Utbyggnaden av driftplatsen stärker järnvägens värde som riksintresse då kapaciteten och funktionen på banan förbättras.

37  

9. Markanspråk och pågående markanvändning 9.1. Markåtkomst

Förlängningen av Lappberg driftplats innebär ett permanent markanspråk för nya spår, drift- och underhållsväg, ny vägbro samt renpassage parallellt med järnvägen.

Under byggtiden kommer även markanspråk med tillfällig nyttjanderätt att behövas för etableringsområden, tillfälliga upplagsytor, o.s.v.

Markanspråk, storleksmässigt och typ av rättighet för respektive fastighet framgår av fastighetsförteckningen och tabell 9.1.1.

Tabell 9.1.1. Markanspråk, äganderätt och tillfälligt nyttjande.

Typ av markanspråk Total areal Varav skog Varav vatten-område

Markanspråk, med äganderätt 15 575 m2 14 325 m2 1 250 m2

Markanspråk med tillfällig nyttjanderätt 27 515 m2 24 525 m2 2 990 m2

Totalt markanspråk 43 090 m2 38 850 m2 4 240 m2

9.2. Mark som behövs permanent för järnvägen

Trafikverket avser att genom fastighetsbildning i lantmäteriförrättning lägga fast avtal rörande markförvärv. Inom ramen för förrättningen kan även:

andra överenskommelser träffas som underlag för lantmäteribesluten

frågorna avgöras av Lantmäterimyndigheten genom beslut utifrån reglerna i Fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988), Anläggningslagen (SFS 1973:1149) m.fl. lagar

9.2.1. Äganderätt

Den mark som enligt järnvägsplanen ska tas i anspråk med äganderätt omfattar bland annat järnvägskonstruktionen med tillhörande bankar, skärningar, slänter, servicevägar på de delar där allmänheten inte har tillträde, vissa dräneringar, diken och överdiken i anslutning till järnvägen.

De fastigheter och rättighetshavare som berörs framgår av fastighetsförteckningen samt plankartor.

9.2.2. Servitutsrätt

Ingen mark med servitutsrätt tas i anspråk.

   

38  

9.2.3. Område med tillfällig nyttjanderätt

Mark kommer även att behövas tillfälligt under järnvägens byggskede, t.ex. ytor för uppläggning och etablering. Marken behövs för att arbetena skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt.

Områden och tid för tillfällig nyttjanderätt anges på plankartorna och för etableringar och tillfälliga upplag på mark som Trafikverket redan äger på illustrationskartor. Den mark som tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt kommer att återställas. Behov av att tillfälligt nyttja väg under byggtiden kan även erhållas genom lantmäteribeslut enligt Anläggningslagen (AL).

De fastigheter och rättighetshavare som berörs framgår av fastighetsförteckningen samt plankartor.

10. Fortsatt arbete 10.1. Viktiga frågeställningar

Under hela byggtiden ska rennäringens framkomlighet för flytt av renar säkerställas.

Drift- och underhållsvägen fram till Lappberg driftplats och vidare till Sjisjka vindkraftverk måste vara i drift under hela byggskedet varför åtgärder för att klara detta måste inplaneras.

Broåtgärder ska genomföras utan att negativt påverka lekbottnar för fisk som finns i anslutning till tillfällig vägbro.

10.2. Miljöuppföljning

Följande föreslås att följas upp:

Påverkan på lekbottnar i anslutning till broarna i Vuottasjohka.

Funktionen av utterpassage och småviltpassage under vägbron.

Provtagning i enskild vattentäkt, före och efter byggtiden.

Hantering av utrivet farligt och miljöstörande avfall.

11. Genomförande och finansiering 11.1. Formell hantering

Denna järnvägsplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.

39  

De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar järnvägsplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.

Järnvägsplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på järnvägsplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.

Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa järnvägsplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.

Hur järnvägsplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 2 kap 12-15§§ lag (1995:1649) om byggande av järnväg.

Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när järnvägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.

När järnvägsplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att järnvägsbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för järnvägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare.

Inlösen kan ske genom att Trafikverket ansöker om lantmäteriförrättning hos lantmäterimyndigheten eller genom att Trafikverket träffar avtal med berörda fastighetsägare i förväg och sedan lämna över avtalet till lantmäterimyndigheten, där den förvärvade marken överförs till en av Trafikverkets fastigheter. Lantmäteriets beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen

Järnvägsplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort järnvägsplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske.

Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen.

Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i järnvägsplanen.

 

   

40  

11.1.1. Kommunala planer

Översiktsplan

Området omfattas av Översiktsplan för Gällivare kommun, antagen av kommunfullmäktige november 2014.

Järnvägsåtgärderna står inte i strid med gällande översiktsplan.

Detaljplaner

Inga detaljplaner berörs av järnvägsplanen.

11.2. Genomförande

11.2.1. Planerad fastställelse och byggstart

Fastställd järnvägsplan beräknas erhållas tidigast år 2017.

Planerad byggstart är preliminärt tidigast år 2019.

11.2.2. Tillståndsärenden

Bygg-, riv- och marklov

Åtgärderna inom ramen för projektet är delvis anmälningspliktiga. I genomförandeskedet kommer övriga erforderliga anmälningar och ansökningar som närmare preciserar aktuella åtgärder att upprättas.

Kulturminneslagen

Inga kända forn- eller kulturhistoriska lämningar som är registrerade hos Riksantikvarieämbetet berörs av projektet. Inga tillstånd eller anmälningar krävs.

Samråd 12:6

Järnvägsplanen bedöms kunna medföra en väsentlig påverkan på naturmiljön inom planområdet. Järnvägsplanen kommer att ta mark permanent i anspråk (ny järnvägsmark) samt genom tillfällig nyttjanderätt ta mark i anspråk temporärt under byggtiden för bland annat byggvägar, etableringsytor, upplag m.m.

Effekterna och konsekvenserna av markanspråket (såväl det permanenta som det tillfälliga under byggtiden) beskrivs översiktligt under avsnitt 6 Effekter och konsekvenser av projektet samt mer utförligt i den separata miljökonsekvensbeskrivningen.

Skyldigheten att göra anmälan för samråd enligt 12:6 MB gäller inte för de verksamheter och åtgärder som behövs för att bygga vägen/järnvägen och som fastställs och ingår i vägområde för allmän väg/järnvägsmark eller område för tillfällig nyttjanderätt.

Samråd har under planprocessens gång genomförts med länsstyrelsen, berörd sameby, kommunen, allmänheten, fastighetsägare och berörda organisationer.

41  

Dispens från artskyddsförordningen

Det finns inga kända arter som omfattas av skydd enligt 8 kap miljöbalken och artskyddsförordningen (2007:845). Dispens krävs inte.

Dispens från strandskydd

Vuottasjohka och mindre tjärn vid södra växeln omfattas av strandskyddsbestämmelserna med ett generellt strandskydd om 100 m enligt miljöbalken 7 kap. 13-18§§.

Dispens från strandskydd behandlas under arbetet med framtagande av järnvägsplanen. Fastställelse av järnvägsplanen i sig ger rättsverkan vilket innebär att det inte behövs någon separat dispens för strandskydd.

Strandskyddets syften uppfylls även fortsättningsvis då allmänhetens tillgång till Vuottasjohkas strandområden endast mycket lokalt och i mindre omfattning förändras samt då goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och vatten bevaras och förstärks

Områdena som omfattas av strandskydd beskrivs närmare i MKB:n.

Generellt biotopskydd

Det finns inga kända objekt eller områden som omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m som berörs. Inga tillstånd krävs.

Tillstånd och anmälan enligt miljöbalken

Söks av Trafikverket

Dispens från reservatsföreskrifterna, miljöbalken 7 kap. § 7, för Kaitum fjällurskog.

Prövning av länsstyrelsen enligt Miljöbalken 7 kap 28b§ för de åtgärder som sker i Kaitum fjällurskogs Natura 2000-område (Vuottasjohka ingår i Natura 2000-området). Prövningen föreslås att ske i anslutning till ansökan om tillstånd för vattenverksamhet.

Tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbaken §§ 9 och 9a för anläggande av ny vägbro och utrivning av tillfälliga vägbrons landfästen över Vuottasjohka samt fyllning för järnvägsbank med hylla/terrass för renpassage i Vuottasjohka.

Särskild skyldighet att göra anmälan för samråd enligt kap. 12 §6 miljöbalken, ansöka om dispens från strandskyddsbestämmelser (kap. 7 § 16 miljöbalken) och dispens från generellt biotopskydd (kap 7, § 11a miljöbalken) gäller inte för verksamheter och åtgärder som krävs för att bygga järnvägen och som fastställs och ingår i planområdet eller område för tillfällig nyttjanderätt. Samråd har utförts under hela järnvägsplaneprocessen.

   

42  

Söks av entreprenör

Deponering av massor och avfall kräver tillstånd enligt miljöbalken kap. 9 och Förordning (2001:512) om deponering av avfall. Tillstånd ges av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.

Miljöprövningsförordningen (2013:251) 1 och 2 §§ omfattar mellanlagring av annat avfall än farligt avfall (t.ex. jordmassor). Mellanlagring av annat avfall än farligt avfall under 10 ton kräver varken anmälan eller tillstånd. För mellanlagring av mer än 30 000 ton annat avfall än farligt avfall som är avsett för byggnads- och anläggningsändamål, krävs tillstånd. Motsvarande mängd för övrigt annat avfall än farligt avfall är 10 000 ton. Tillståndsplikten gäller inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återvinns eller behandlas. Då klassas lagringen som deponi enligt förordning (2001:512) om deponering av avfall. Anmälan sker till miljönämnd i Gällivare kommun och tillstånd söks hos Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.

Tillstånd för att transportera massor och avfall krävs enligt avfallsförordningen (2011:927) och söks hos Länsstyrelsen.

Anläggning för stenkrossning och makadamtvätt kräver enligt miljöbalken anmälan till miljönämnden.

11.2.3. Organisation av arbetet

Trafikverket ansvarar för framtagande av järnvägsplanen.

Arbetet har bedrivits i samråd med Gällivare kommun, allmänheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, berörd sameby och ägare till fastigheter och rättigheter i närheten av planområdet.

Trafikverket ansvarar för upprättande samt granskning av järnvägsplanen. Fastställelse av järnvägsplanen prövas och beslutas av särskild enhet inom Trafikverket. Trafikverket handlägger även marklösenfrågor.

Entreprenörer kommer att upphandlas för själva byggandet och Trafikverket kommer att vara byggherre och utöva kontroll av arbetet.

Trafikverket blir spårinnehavare för den nya järnvägsanläggningen.

11.2.4. Tekniska frågor

I genomförandeskedet tas en bygghandling fram som visar den slutgiltiga tekniska utformningen. Bygghandlingen ska överensstämma med järnvägsplanen.

11.3. Finansiering

11.3.1. Anläggningskostnad

Anläggningskostnaden för projektet beräknas till ca 87,65 Mkr (entreprenörskostnad exklusive byggherrekostnad och osäkerheter).

11.3.2. Nationell transportplan

Finansiering för objektet finns genom nationell transportplan för åren 2014-2025 där objektet är namngivet.

43  

12. Underlagsmaterial och källor Rapporter

Samrådshandling, Lappberg bangårdsförlängning, Malmbanan, Gällivare kommun, Norrbottens län, Underlag för samråd med preliminär miljökonsekvensbeskrivning, Järnvägsplan, Uppdragsnummer: 138248, TRV 2014/61403, 2015-10-29.

Rivningsplan inkl. miljöinventering samt fotodokumentation, 2015-10-14, WSP.

PM- Biotopkartering och inventering av flodpärlmussla i Vuottasjohka, Lappberg – med syfte att identifiera lokaler för flodpärlmussla och lekbotten för laxartad fisk i samband med bangårdsförlängning, Gällivare Kommun, Norrbottens län, LICAB, Trafikverket, 2015-09-21.

Samrådshandling, Lappberg bangårdsförlängning, Malmbanan, Gällivare kommun, Norrbottens län, Underlag för samråd med preliminär miljökonsekvensbeskrivning, Järnvägsplan, Uppdragsnummer: 138248 TRV 2014/61403, 2015-02-27.

Samrådsunderlag, Lappberg bangårdsförlängning, Malmbanan, Gällivare kommun, Norrbottens län, Järnvägsplan, Uppdragsnummer: 138248, TRV 2014/61403, 2014-09-30.

PM-Biotopkartering och inventering av flodpärlmussla, del av vattendraget Vuottasjåkka, Lappberg, Kiruna Kommun-med syfte att identifiera lokaler för flodpärlmussla och lekbotten för laxartad fisk, LICAB, Trafikverket, 2014.

Förstudie, Malmbanan bangårdsförlängning, Lakaträsk, Koskivaara, Ripats och Lappberg, Slutrapport januari 2012, Dnr TRV2010/33470, Trafikverket.

Drift- och underhållsväg för järnväg mellan Kaitum och Lappberg, Gällivare kommun, Norrbottens län, Miljökonsekvensbeskrivning 2011-03-01, Projektnummer: B301317.

Naturreservatsbestämmelser, Kaitum fjällurskog, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2000-04-28.

Bevarandeplan Natura 2000, Kaitum fjällurskog SE0820204, Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11.

Hemsidor och annat digitalt underlag

Sametinget, rennäring, markanvändning, kartor och riksintressen, www.sametinget.se

Länsstyrelsen i Norrbottens län, digitalt underlagsmaterial, www.gis.lst.se.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, www.lansstyrelsen.se/norrbotten.

Artportalen, www.artportalen.se, rödlistade arter.

Musselportalen, www.musselportalen.se, flodpärlmussla.

Naturhistoriska riksmuseet, www.nrm.se, utterobservationer.

Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lst.se.

Riksantikvarieämbetet, www.raa.se/fornsök, fornlämningar, kulturmiljölämningar.

Skogsstyrelsen, underlagsmaterial om naturvärden och skog, www.svo.se.

Bergsstaten, www.bergsstaten.se, undersökningstillstånd.

Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se