Fysisk aktivitetsmönster och kondition för hälsa hos barn och ungdomar

Örjan Ekblom, docentÅstrandlaboratoriet, GIH

Stability of the behaviour across age (Finland, 14 yrs vs. 31 yrs, n=7794)

Tammelin, et al 2003

Tidstrender?• Inga längre dataserier med objektiv metodik

– Tid i stillasittande

– Tid i måttlig till intensiv aktivitet

• Självrapporterad data tyder på en uppdelning – Ökad föreningsanslutning (minskad i gymnasiet!!!)

– Minskat spontanidrottande

Riksmaten Barn (2016-1017)(n=558, kl 07-23, skoltid 08-16)

Riksmaten Barn (2016-1017)(n=558, kl 07-23, skoltid 08-16)

Riksmaten Barn (2016-1017)(n=558, kl 07-23, skoltid 08-16)

Insulinkänslighet• Effekten av fysisk träning på insulinkänslighet har

främst studerats hos barn med övervikt och fetma specifikt, men också på blandad population.

• Samband mellan insulinkänslighet och fysisk aktivitet rapporteras i tre översiktsartiklar (Fedawa FA, Pediatrics 2014, Berman LJ, Diabetes 2012, Kim Y, Int J Edocrin 2013)

• Konditionsträning enbart eller konditionsträning i kombination är förknippat med effekt. Kondition i sig tycks vara viktigt

• 3–4 pass i veckan om 45–60, minimum 8 veckor och uppåt. Intensiteten 50–80 procent av maximal syreupptagningsförmåga

Insulinkänslighet• Samma resultat återfinns i majoriteten av de

longitudinella studier där samband mellan fysisk aktivitet (accelerometri eller pedometri) eller kondition och insulinkänslighet studerats.

• Måttligt starkt till begränsat vetenskapligt underlag.

• Ett fåtal studier på styrketräning på insulinkänslighet undersökts.

• 10–15 repetitioner med en intensitet mellan 50 och 70 procent av 1 RM under två 60-minuterspass per vecka i 12–16 veckor.

Blodtryck

• De flesta experimentella studierna har genomförts på barn och ungdomar som redan har övervikt/fetma och/eller högt blodtryck.

• Konditionsträning tycks ge säkrast blodtryckssänkande effekt, men träningens utformning behöver undersökas närmare.

• Akuta effekter av fysisk aktivitet på blodtrycket är ofullständigt undersökt hos friska barn. Begränsat vetenskapligt underlag.

• Janssen I, IJBNPA 2008

Blodfetter

• De flesta experimentella studierna har genomförts på barn och ungdomar med övervikt/fetma och höga blodfetter.

• De studier som påvisat effekt har innefattat konditionshöjande fysisk aktivitet. Exakt mängd och intensitet behöver närmare undersökas.

• Begränsat vetenskapligt underlag• Janssen I, IJBNPA, 2008, Janssen I Canadian journal of public health 2007

Endotelfunktion• Ökad fysisk aktivitet påverkar endotelfunktion

gynnsamt hos barn med fetma. Måttligt starkt till begränsat vetenskapligt underlag.

• I en översiktsartikel redovisas signifikanta effekter av huvudsakligen konditionsträning endotelets funktion hos barn med fetma. Montero D. Obesity rev 2012.

• I en annan översiktsartikel påvisas signifikanta effekter av konditionsträning, men också en återgång efter 6 veckor, vilket indikerar att träningen både kan användas för behandling och prevention, men måste vara regelbunden. Cote AT. J Am Coll Cardiol 2013

Blodfetter• I en metaanalys rapporteras tydliga gynnsamma

effekter av konditionsträning i kombination med kostrestriktioner på HDL och LDL samt av kombinationsträning (styrketräning och konditionsträning) på fasteglukos och insulinnivåer.

• Dessa effekter var större än de som erhölls av enbart kostrestriktioner.

• Ho M, et al JAMA, 2013

Gäller detta barn?

Hong et al Int J Sports Med 2009

Skeletthälsa• Friska barn som i experimentella studier utför

regelbunden och viktbelastande aktivitet(exempelvis hopp, styrketräning, acceleration och inbromsning) har uppvisat positiva effekter på benmineraltäthet. Måttligt starkt vetenskapligt underlag

• Aktiviteten utfördes minst 2–3 gånger i veckan och durationen var 3–60 minuter. Träningsperiodens längd var 2 månader till 2 år.

• Janssen IJBNPA, 2008

Mental hälsa• Studier på samband mellan mental hälsa/ohälsa

hos barn och ungdomar (oftast studerat som självkänsla, symtom på depression eller ångest) och fysisk aktivitet är ännu förhållandevis få.

• De flesta är observationsstudier, även om experimentella studier finns. I de studier som redovisats finner man positiva effekter av fysisk aktivitet på självkänsla och självuppfattning.

• Liten/ingen effekt på oro/ångest (hos vuxna).

• Begränsat vetenskapligt underlag. • Brown HE Sports Med 2013, Biddle, S, Br J Sport Med 2011, Larun L Cochrane

Rev 2006

Fysisk aktivitet vid depression hos unga

Brown et al Sport Med, 2013

Riksmaten Barn (2016-1017)(n=558, kl 07-23, skoltid 08-16)

Riksmaten Barn (2016-1017)(n=558, kl 07-23, skoltid 08-16)

Endotelfunktion – ett test

Endotelfunktion hos ungdomar

Effekt av tre timmars sittande (9 år gamla)

McManus et al Exp Phys 2015

Precis samma sak gäller barn (7-11 år)

Belcher et al 2015

Precis samma sak gäller barn (7-11 år)

Belcher et al 2015

Precis samma sak gäller barn (7-11 år)

11 - 15 years; n = 4639.

Emmanuel Stamatakis et al. Pediatrics 2015;135:e1432-e1441

Relation between sedentary time and CVD risk

11 - 15 years; n = 4639.

Emmanuel Stamatakis et al. Pediatrics 2015;135:e1432-e1441

Relation between MVPA and CVD risk

Longitudinell prediktion (n=700, 10 år)SED, MPA, VPA och MVPA

Skrede et al AJCN 2017

Obesity travels with exercise, rather thansedentary time(11.3 yrs, n=20 871)

Ekelund et al JAMA 2012

Stillasittande och skolprestation

Riksmaten Barn (2016-1017)(n ca 1640, självrapport)

Mäta kondition• Arbetsprov på

ergometercykel.

• Kräver inte maximal insats

• Innehåller inte prestation

Kondition• Typ av fysisk träning: löpning, simning, cykling

• Intensitet: ≥ 85 procent av maximal puls

• Duration: 30–60 minuter per gång.

• Frekvens: 3–4 dagar i veckan.

• Träningsperiodens längd: Minst 12 veckor

• Janssen I, Leblanc AG. IJBNPA, 2010.

• Armstrong N, Medicine and sport science 2011

Mer är inte alltid bättre!

Hansen et al MSSE 2014

Kondition och basala ganglier

Chaddock, et al. Dev Neurosci2010

Interventioner hos barn

Kamijo at al 2011

Registerdata från mönstring

Starka samband mellan mönstringsdata och framtida- Hjärt- och kärlsjukdomar inkl stroke- Depression och bipolär sjukdom- Epilepsi- Tidig kognitiv nedsättning

Trender i 16-åringars konditionsnivåer.

Ekblom et al, 2011

Skolprestation eller kognition• I tvärsnittsstudier liksom i experimentella studier har

man funnit tydliga positiva samband mellan konditionoch skolprestation, men mer sällan direkta, tydliga samband mellan grad av total fysisk aktivitet och skolprestation.

• Experimentella studier avseende skolprestation och/eller kognition visar att de tydligaste effekterna på kognitiva förmågor uppnås vid förbättrad kondition. Begränsat vetenskapligt underlag.

• Castelli DM, Journal of sport & exercise psychology 2007.

• Fedewa AL Research quarterly for exercise and sport 2011.

• Hillman CHDevelopmental psychology 2009.

• Hillman CH, Neuroscience 2009.

• Kamijo K. Developmental science 2011.

Fysisk aktivitet och kognition

Icke-blindad assessorInga mått på kondition eller aktivitetUtfall: betyg Eriksson et al Scand J Med Sci Sport 2014

Fysisk aktivitet och kognition/stress

Sjöwall et al Front Psych 2017

Skolprestation eller kognition

• Effekter av motorikträning och muskelstyrka är inte tillräckligt undersökta för att slutsatser ska kunna dras. De genomförda studierna har generellt metodologiska brister.

• Träningsdoserna är sällan angivna, men det är sannolikt att aktiviteten bör vara av konditionshöjande slag, det vill säga vara förhållandevis intensiv och utföras flera gånger i veckan.

• Stroth S. Brain research 2009, Themanson JR Neuroscience 2006., Martin A Cochrane Rev 2014.

Arbetsgruppen• Ulrika Berg, Leg läkare, Med Dr, specialist i Barn- och

Ungdomsmedicin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset

• Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, Med Dr, Universitetslektor, Linneuniversitetet

• Örjan Ekblom, docent, Gymnastik- och Idrottshögskolan

• Bengt O. Eriksson, Professor, Leg läkare, Pediatriska institutionen, Sahlgrenska akademinDrottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

• Gisela Nyberg, Med Dr, Forskare, Karolinska Institutet

• Li Villard, Specialistsjukgymnast, Med dr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset

Barn 0 - 5 år• Det finns stora behov av ytterligare studier av

sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa i åldersgruppen 0–5 år.

• En review i denna åldersgrupp visar samband mellan ”hög fysisk aktivitetsgrad/ökad fysisk aktivitet”– grovmotorisk utveckling,

– skeletthälsa,

– kroppssammansättning (oftast mätt som BMI),

– psykosocial utveckling (självkänsla, interaktion med andra barn, frånvaro av aggressivitet och kognition)

– samt en gynnsam profil för indikatorer för framtida hjärt-kärlsjukdom/metabol sjukdom Timmons DW et al 2012

Barn 0 - 5 år• I översikten anges att studier gjorda med

accelerometer visat att barn mellan 1 månad till 2,9 års ålder normalt är fysiskt aktiva i medeltal 130 minuter per dag.

• Det är i dag inte möjligt att ange den exakta mängd (frekvens/duration/intensitet) fysisk aktivitet som krävs för att uppnå hälsoeffekter i den här åldersgruppen.

Barn och unga (6 - 17 år)• I åldersgruppen 6–17 år finns vetenskapliga belägg

för positiva samband mellan fysisk aktivitet och en rad olika hälsorelaterade funktioner och tillstånd.

• Dessa samband har till stor del påvisats i tvärsnittsstudier.

• De som är mer fysiskt aktiva har en bättre hälsa än de som är mindre fysiskt aktiva.

– Janssen I, Leblanc AG. IJBNPA, 2010.

– The Secretary of Health and Human Services, PAGAC. 2008

– Trost S.Dep of Health and Ageing, 2005

– Janssen I, Canadian journal of public health 2007

– Strong A. The Journal of pediatrics 2005

Stillasittande• Det finns otillräcklig evidens rörande stillasittande

och dess effekter på hälsan under barn- och ungdomsåren.

• Ofta har ”skärmtid” likställs med ”stillasittande tid”.

• Skärmtid utgörs då av såväl TV-tittande som datoranvändning.

• Studier tyder på ett samband mellan över två timmars TV- tittande/dag och ohälsosam kroppssammansättning, metabola riskfaktorer, sämre fysisk kondition, lägre självförtroende, utåtagerande beteende och lägre skolprestation

• Tremblay et al 2011, LeBlanc et al 2012

Stillasittande• Vid mätning med objektiva metoder har man inte

kunnat finna ett samband mellan TV-tittande och tid i stillasittande hos barn och ungdomar.

• TV-tittande har däremot till exempel visats vara förenat med ohälsosamma matvanor såsom läskintag och småätande.

• Samband mellan ohälsa och objektivt uppmätt total inaktivitet (med accelerometer) har inte kunnat bevisas i den här åldersgruppen Ekelund et al 2012.