Examensarbete

Första världskriget, one

hundred years in the making En studie av hur första världskriget framställs i

media under jubileumsåret 2014

Författare: Johannes Nordgren

Examinator: Anders Fröjmark

Handledare: Ulla Rosén

Termin: VT18

Ämne: Historia

Nivå: Kandidat

Kurskod: 2HIÄ06

i

Engelsk titel: The great war, one hundred years in the making - A study of how the first

world war is portrayed in media during 2014

Abstract In this essay I will examine two different forms of media from two different publishers. Throughout the essay I will

study how these differing media cover the First World War and I will focus on both what is highlighted and what is not

in the two different publishers. The two different publishers have a differing reader-base one focusing on the public

while the other is targeted towards historians and history teachers. I will focus on the use of history and what the

different publishers chose to highlight and expose during the anniversary of the great war (2014).

Nyckelord Innehåll, fokus, belysning, media, historiebruk, yttre källor

ii

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Syfte ___________________________________________________________ 1

1.1.1 Disposition __________________________________________________ 1

2 Tidigare forskning ___________________________________________________ 3

3 Frågeställningar _____________________________________________________6

4 Metod ______________________________________________________________6

5 Material ____________________________________________________________8

5.1 Första världskriget i media ________________________________________9

6 Analys/Diskussion ___________________________________________________16

7 Sammanfattning ____________________________________________________18

8 Didaktisk reflektion _________________________________________________19

Käll- och litteraturförteckning _________________________________________21

1

1 Inledning

Den 28 juni 1914 bröt första världskriget ut, då känt som det stora kriget. Konflikten varade i fyra år och involverade

alla stormakter i Europa. Dess inverkan på världshistorien har varit och är enorm. Hundra år efter startskottet till det

första världskriget har konfliktens signifikans påverkat kultur och media. I dagens moderna samhälle har en

medborgare ett brett utbud av media att välja för konsumtion, så vad för händelser blir belysta i media hundra år efter

första världskrigets start?

Den 28 juni 1914 bröt första världskriget ut efter en längre tid av upprustning i Europa. Gnistan som startade kriget

tilldelas oftast mordet på kronprins Franz Ferdinand i Sarajevo den 28 juni; även känt som skotten i Sarajevo. Därav

kallas ofta Balkan för Europas krutdurk (Smedberg 2014; s, 19-20). Kort efter attentatet i Sarajevo förklarade en stor

andel av Europas länder krig emot varandra. Tyskland allierade sig med Österrike-Ungern samt Italien, kort därefter

angrepp Tyskland Frankrike. Den 1 augusti förklarade Tyskland krig emot Ryssland, kort därefter den 4 augusti

förklarade Storbritannien krig mot Tyskland. Storbritannien, Frankrike och Ryssland med senare stöd av USA allierade

sig, och första världskriget som det minns var igång (Smedberg 2014; s, 22-28, 46).

Nymodigheter i krigsföring gjorde första världskriget till en konflikt utan like, borta var gångna tiders små fältslag; nu

stred hela länder emot varandra med stora industrier som uppbackning. Nya vapen så som gas och flygplan började

användas. Tron att kriget skulle bli en kort affär ändrades snabbt då krigsföringen snart ledde till ett skyttegravskrig

där ingen av de stridande parterna skulle komma att vinna mycket mark trots stora manskapsförluster (McKay et al

2012; s, 849). I mars 1917 startade det uttröttade ryska folket en revolution mot tsaren Nikolaj II vilket resulterade i

Vladimir Lenins tillträdande som makthavare i vad som skulle bli det kommunistiska Sovjetunionen (McKay et al

2012; s, 843). Den 11 november 1918 efter en lång och blodig konflikt som kostat livet på 10 miljoner soldater av de

60 miljoner mobiliserade, utöver civila offer var första världskriget över (Smedberg 2014; s, 332). I januari 1919

inledes diskussionerna kring Versaillesfreden som senare signerades den 28 juni samma år, detta skulle lägga grunden

för nästa stora krig som skulle härja i Europa (McKay et al 2012; s, 863).

1.1 Syfte

Syftet med följande studie är att undersöka hur två olika inriktade medier belyser samma ämne. Ämnet som undersöks i

denna studie är framställningen av Första världskriget under jubileumsåret 2014. De två medier som jag valt är

Aftonbladet samt Historielärarnas förenings årsskrift. Dessa två medier är valda utifrån att Aftonbladet är en

massmediakvällstidning avsedd för en bred allmänhet och Historielärarnas förenings årsskrift är riktad mot en speciell

målgrupp som i sin yrkesverksamhet behandlar ämnet. Detta ger två intressanta perspektiv på konflikten och uppsatsen

har som syfte att undersöka vad det är som synliggörs i dessa två olika medier.

2

1.1.1 Disposition

Under studiens gång skall de olika artiklarna synliggöras och anledningar till dessa likheter och olikheter diskuteras och

tydliggöras för att få klarare bild på hur två olika medier framställer en så viktig historisk händelse som Första

världskriget på dess etthundrade jubileumsår. Avslutandevis kommer även uppsatsen att belysa pedagogiskt

applicerande av denna typ av undersökning.

3

2 Tidigare forskning

David Ludvigsson påstår i sin artikel ”Den audiovisuella historien”, att minnet är en

aktiv process som förändras och omskapas med nya intryck ofta från yttre källor. Fem

av dessa yttre källor har identifierats och dessa har en stor makt att skapa och omskapa

vad vi minns och hur vi minns det. Dessa fem är historiker, politiker,

journalister/samhällsdebattörer, historielärare och historieförmedlare som använder sig

av radio- och TV-program (Ludvigsson: 2000; s, 78). Alltså tre av de identifierade

källorna har en koppling till vad som ligger till grunden för denna undersökning,

nämligen journalister/samhällsdebattörer, historielärare samt historiker. Vidare påstås

det att alla dessa olika grupper har olika intressen i sin användning av historia, till

exempel att historiker söker och använder den objektiva sanningen medan journalister

använder sig av den subjektiva sanningen och delvis använder historia som en resurs i

nuet till att kommentera eller kritisera (Ludvigsson: 2000; s, 78-79). Detta är så klart en

förenklad bild över hur detta fungerar men för undersökningen är den passande för att

förstå förhållandet mellan de tre. Den belysning av historiskt material eller historiska

händelser som media väljer att lägga fram åt allmänheten har en stor slagkraft i vad som

blir ihågkommit. Olika typer av media använder sig av bilder, intervjuer eller liknande

för att presentera ett material som på något sätt ger eller får en respons från mottagaren

(Ludvigsson: 2000; s, 78-79). Detta i sig knyter an till vilken historia som är relevant för

det samhälle där det presenteras. Så som Gustav Vasa har en mer central roll i svensk

historia än vad han har i engelsk historia, så belyser media olika historiska händelser

beroende på hur väl det samspelar med det egna samhället och kulturen.

Det blir även belyst att en förmedling av historia via ett medium format såsom TV eller

journalistik endast kan ha för avsikt att belysa eller förmedla en del av historien därav

måste de senaste forskningsrönen inom ämnet ignoreras. Detta leder lätt till att flera

former av historieförmedling via TV eller journalistik kan få kritik från forskningshåll

för att inte hålla sig inom ramarna av vad som är en rättvis bild av en historisk händelse,

speciellt som forskningsläget inte enbart handlar om nya fakta runt händelsen utan även

om nya perspektiv på historien (Ludvigsson: 2000; s, 80-81). Alltså kan en dokumentär

eller en artikel enkelt bli utsatt för kritik om det endast belyser kriget/konflikten av

första världskriget men utelämnar den socialhistoriska bilden av händelsen. Och via

detta så har då dokumentären eller artikeln gett mottagaren en bild av en historisk

4

händelse som är direkt präglad av den bild som författaren väljer att producera, istället

för bilder som framkommer ur forskningsläge som kanske bör belysas för att ge en

korrekt och opartisk bild av den historiska händelsen (Ludvigsson: 2000; s 80-83).

Alla individer i ett samhälle har ett så kallat historiemedvetande. Alltså en förståelse

över historia och hur det påverkar en individs identitetsbild, vetande och handlingar.

Mycket av denna kunskap är «tyst kunskap» alltså inget som utrycks öppet i en individs

beteende Karlsson et.al: 2012; s 48). Karlsson observerar att anledning till skillnader i

det historiska innehåll som presenteras i en öppen miljö, såsom ett museum är väldigt

annorlunda idag än för femtio år sedan. Detta menar Karlsson har att göra med att i

nutida samhällen hanterar vi andra problem och som samhälle finns det annat fokus som

återspeglas i vad vi väljer att belysa i den historia som presenteras till allmänheten

(Karlsson et.al: 2012; s 50). Enligt Aronsson så är historiemedvetande något som omger

oss dagligen och är påtagligt i stora krig och konflikter. Medvetandet av och om

historien gör sig påmint i hur vi presenterar historia i nutiden. Hur vi kan se på det

förflutna och anse att vi är frånkopplade från det som hänt, trots att det påverkar oss i

nuet och är tydligt synligt i vår populärkultur och media. Aronsson anser att vi i den

moderna tiden har skapat en typ av paradox där vi tror oss leva i en värld som är

uppbyggd på förståelsen av vår egen tid i nuet som ett modernt samhälle utan någon

verklig kontakt med historien, som ses som inget annat än ett passerat stadium i vår

utveckling. Men trots detta så firar vi fler jubileer, bygger fler museer, skriver fler

historieböcker och har mer och mer historiepåverkade media och populärkultur än

någonsin (Aronsson: 2000; s. 8-9).

Aronsson menar att Sverige ingick i en ny tid runt 1990-talet då framtidsbilderna blev

många och osäkra, i och med Sovjets fall och den ständiga påverkan som första men

framförallt andra världskriget hade på omvärlden. Formandet av EU har gjort att den

svenska bilden har stärkts men splittrats i flera olika «projekt» eller grupper. Tidigare

kunde en majoritet känna tillhörighet till en viss identitet, men med den nya världen och

allt fler olika framtidsbilder så splittras folket mer och mer mellan olika bilder av

samhället och framtiden. Detta speglas i hur vi belyser och framställer historia. I

Sverige uppvisar folk tendenser till att utesluta sig från omvärlden genom en tydligare

belysning på gammal svenskhistoria, det som gjorde Sverige svenskt. I svenska media,

läroböcker och populärkultur tas ett tydligt steg ifrån omvärlden och framställningen

koncentreras allt mer på det som är intressant för det egna samhället, till exempel så

som första världskriget blir belyst i media. Händelsen ses som en marginalitet i den

5

svenska historien och gemenskapen, det är främmande och något som inte berör det

svenska samhället (Aronsson: 2000; s. 12-14).

Enligt Kenneth Nordgren så innehåller begreppet historia olika former av berättelser

som kan fylla den enskilde individen och det större samhällets vardag med betydelse

och gemenskap. Nordgren anser att historia är en tolkning av det förgångna som kan

användas för att både belysa samtiden och framtiden samt för att få en förståelse för

dåtiden och den tidens samhälle och tankeprocesser. Och det är denna användning och

förståelse av och för historia som kan betecknas som historiemedvetande. Och enligt

Nordgren så innehåller historiemedvetandet ”en individuell tankeoperation men

innehåller ärvda föreställningar” (Nordgren 2006; s, 16).

Enligt Nordgren så är det i regel den aktuella situationen som en individ eller ett

samhälle befinner sig i som bestämmer vilka erfarenheter eller händelser som kommer

upplevas som meningsfulla för individen eller samhället i sig (Nordgren 2006; s, 16-

17). Detta kan påvisas i att Sverige var neutralt under första världskriget och därav inte

investerade liv eller kapital på samma sätt som aktivt deltagande länder gjorde i

konflikten.

Nordgren hävdar att det finns olika former av historiskt berättande och dessa

karaktäriserar hur individer i allmänhet orienterar sig i sin omvärld, genom dessa

berättelser hur de är kopplade till varandra och individen. Nordgren påstår att det finns

fyra olika sätt som historiska berättelser eller händelser kan belysas eller återberättas.

Dessa fyra punkter eller typer är som följer 1: Binder samman två händelser

(kronologin), 2 iscensätter en intrig som förklarar kopplingen mellan händelserna

(mening), 3 bygger på selektivt förhållningssätt där bara det som anses viktigt ägnas

uppmärksamhet (urvalet) och 4 strukturen av tid och rum (sammanhanget). (Nordgren

2006; s, 18).

Nordgren påstår att vi som individer tolkar världen och samhället genom att berätta om

den, och på så viss så tolkar vi även oss själva som enskilda individer genom dessa

berättelser (Nordgren 2006; s, 20). Därav kan belysandet av en historisk händelse

påverka individer genom att bli integrerat in i individens nutid; ett exempel på detta är

om en individ tar del av en tidskrift som belyser en historisk händelse. Hermansson

(2009) påstår i sitt verk Historieundervisningens bygstenar: grundläggande pedagogik

och ämnesdidaktik att vid skapandet av en historisk identitet så har processen av att

använda historia till att relatera en central roll (Hermansson Adler 2009; s, 37-38).

6

Hermansson belyser detta ur perspektivet av elever i en skolmiljö; men då processen av

lärande och bearbetningen av information är densamma mellan en elev i skolmiljö och

en individ som läser en artikel i intressesyfte kan denna tankegång även appliceras i

denna uppsats.

Enligt Hermansson har massmedia en stor inverkan på vad som anses vara rätt eller

sanning i Sverige (Hermansson Adler 2009; s, 39). Historiesyn, eller hur uppfattningen

om historia ändras och hur detta driver samhällets utveckling har ingen tydlig definierad

synvinkel i svenska styrdokument. Gud, slumpen eller mänsklig påverkan anses inte

som det definitiva svaret på vad som kommer hända i framtiden; på grund av denna

historiesyn blir ingen av historiens aktörer blir bortglömda (Hermansson Adler 2009; s,

52-53).

Nordgren hävdar att historiska händelser tolkas annorlunda beroende på den historiska

kontext de upplevs genom, något Nordgren kallar för historiekultur. Med detta menar

Nordgren att en historisk händelse får olika innebörder och effekter beroende på när den

framförs (Nordgren 2006; s, 39-40). Därav har beskrivningar om första världskriget en

annan effekt hos individer i nutiden än på 1930-talet eller under krigsåren.

Nordgren hävdar att media kan skapa en gemensam referensram genom sitt belysande

av händelser, både historiska och sentida; Nordgren applicerar detta på hur två olika

tidskrifter kan tävla om en diasporagrupps identitet (Nordgren 2006; s, 76). Dock går

det att applicera hävdandet om media även på andra tidskrifters belysande av historiska

händelser. Gabriela Bjarne Larsson (2002) hävdar i sitt verk Forma historia:

metodövningar att vid läsandet av en text med historisk signifikans så är det viktigt att

inse att texten är kommunikativ; den försöker förmedla en avsikt. Larsson applicerar

primärt detta på äldre historiska texter men Larsson hävdar även att detta är lika

applicerbart på mer moderna texter som till exempel har för avsikt att utbilda, diskutera

eller underhålla (Larsson 2002; s, 23-25). Detta faller väl in i artiklarna som granskats i

denna uppsats.

Larsson påstår att vid studerandet av en text skall syftet bakom texten ligga till grund

för studerandet. Med detta menar Larsson att texten måste analyseras utefter vilket

ursprungligt syfte texten fyllde eller fyller. Vem är texten anpassad för, eller om det

finns något dolt motiv (Larsson 2002; s, 27). Larsson anser att vid läsandet av en källa

måste dess samtid preciseras (Larsson 2002; s, 28-29). Då alla artiklar som studerats i

denna uppsats är av modern karaktär faller inte artiklarnas samtid långt från nutid.

7

3 Frågeställningar • Vilka händelser med koppling till första världskriget belyser de två olika

medierna?

• Vad finns det för likheter/skillnader i urvalet av händelser av de två olika

medierna?

• Vilken betydelse har typen av yttre källa?

4 Metod

Det empiriska materialet som analyserats för denna uppsats är artiklar från två olika

källor, Aftonbladet samt Historielärarnas förenings årsskrift. Under samlandet av det

empiriska materialet användes diverse krav för att få fram en acceptabel mängd med

empiriskt material att analysera. Historielärarnas förenings årsskrift användes i sin

helhet där artiklar valdes utefter om de använt första världskriget som huvudämne,

utgåvan är från året 2014 såsom syftet av uppsatsen är definierat. Efter detta så blev sex

artiklar valda att vara en del av denna uppsats empiriska material.

Aftonbladets empiriska material begränsades genom att endast artiklar som publicerats

under juni månad 2014 har utvalts, detta för att minska det stora antalet sökträffar som

annars hade gjort analysen av materialet för stort för vidden av denna uppsats. Vidare

användes sökord första världskriget och efter reducerande av artiklar efter relevans

återstod fem artiklar som valdes som empiriskt material för denna uppsats.

För att på ett tillfredställande sätt undersöka det empiriska material som insamlats så har

jag valt att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Enligt Florén och Ågren

så är en kvalitativ undersökningsmetod den mest passande till den typ av

frågeställningar som ställts. Inslag av en kvantitativ metod hade även kunnat passa in i

undersökningen, men då undersökningen har som syfte att urskilja vad och framförallt

varför media belyser olika delar av den valda konflikten anser jag att en kvalitativ

undersökningsmetod är det bättre valet i denna undersökning (Florén & Ågren: 2006; s,

55-57). Vidare för att försäkra att materialet blir analyserat på ett tillfredställande viss så

läggs även fokus på materialets innehåll, enligt Patel och Davidson ligger detta i linje

med en kvalitativ undersökning av det empiriska materialet (Patel & Davidson: 1991; s,

101-102).

8

5 Material

Nedan presenteras de olika artiklarna tillsammans med en kortare sammanfattning av

vad artiklarna berör, samt vidare information om insamlingsprocessen.

Ur Historielärarnas förenings årsskrift publicerad 2014 återfanns sex artiklar som föll

inom rammen för denna uppsats, varav en hade en mer didaktisk inriktning.

Beträffande de sex artiklarna så kan likheter i innehåll och fokus observeras dem

emellan. Artiklarna av Karlsson (Klas Göran), Roth (Thomas) samt Roselius (Aapo)

utnyttjar ett fokus på första världskriget som katalysator till andra sociala eller politiska

faktorer i samtida eller senare historia. Karlsson belyser första världskrigets position

som katalysator för bland annat uppkomsten av nationalstater och senare konflikter (ett

exempel som ges är andra världskriget). Roth och Roselius fokuserar på de politiska

förändringarna i Finland, Sverige samt Ryssland och hur dessa påverkar varandra. Häri

kan ett samband mellan de tre artiklarna observeras. Artiklarna av Carlsson (Carl

Henrik) och Zander (Ulf) använder även de första världskriget för att fokusera på andra

mer specialiserade ämnen, invandringspolitik och antisemitism samt Film, TV och

propaganda respektive. Dessa två artiklars fokus läggs på mer nutida frågor, men följer

även de trenden av att använda historisk information om första världskriget för att

belysa andra aspekter av historieämnet. Intressant så skiljer sig Fabianssons (Nils)

artikel från resterande, men då artikeln är inriktad på hur pedagoger praktiskt ska närma

sig undervisning om första världskriget så är detta förståeligt. Fabiansson reflekterar

mer över hur undervisning bör planeras och genomföras än diskuterar historiska fakta,

dock skall det belysas att även Fabiansson använder första världskriget som fokus för att

föra diskussion om ett mer specialiserat ämne, i detta fall då pedagogik istället för

historieämnet. Vidare kommer jag anknyta till Fabiansson i den didaktiska reflektionen.

Av de fem artiklar som Aftonbladet publicerade under juni månad 2014 har tre skrivits

av Kadhammar (Peter). Två av dess belyser första världskriget i syfte att lägga fokus på

mer nutida konflikter, dock så presenteras historisk information kopplats till första

världskriget för läsaren. Kadhammars tredje artikel har många paralleller med

Wennemos (Irene) artikel då båda författarna använder första världskriget i ytterst ytlig

bemärkelse för att lägga fokus på en modern konflikt såsom Rysslands intrång i

9

Ukraina. Slutligen använder Linderborg (Åsa) sin artikel för att lägga fokus på vem som

bär ansvaret för första världskrigets utbrott, med en tydlig politisk vinkling.

5.1 Första världskriget i media

Nedan följer en genomgång av det empiriska materialet.

Först presenteras artiklar från Historielärarnas förenings årsskrift.

”Urkatastrofen” av Klas Göran Karlsson

Karlsson (2014) påbörjar sin artikel med en kortare beskrivning av första världskriget i

stora drag. Inget fokus läggs på specifika sammandrabbningar eller individer, istället

koncentrerar sig Karlsson på den mer allmänna påverkan av kriget; antalet dödsoffer

och de folkmord samt massflykter som skedde under krigets gång (Karlsson 2014; s,

61-62).

Fortsättningsvis tillämpar Karlsson en fortsatt allmän inblick i första världskrigets gång

men skiftar fokus mot de mer psykologiska och samhälleliga konsekvenser som kunde

observeras som följd av kriget. Karlsson lyfter även fram att forskare som Lina Sturfelt

(2014) samt David Larsson Heidenblad (2014) har tidigare begrundat hur svenska

media gestaltade första världskriget under åren 1914–1918, här belyses att kriget ofta

gestaltades negativt då Sverige inte var en aktiv deltagare kan detta kopplas till denna

mer utåtriktade negativa attityd (Karlsson 2014; s, 63-65).

Karlsson benämner första världskriget som en ”urkatastrof” med detta menar Karlsson

att konflikten urartar i förutsättningar som kommer att prägla senare konflikter eller att

skapa förutsättningar som kan (eller kommer) att leda till senare konflikter (Karlsson

2014; s, 66).

Karlsson belyser även fallet av de förgångna imperiestater som präglade Europa innan

första världskriget som kom att ersättas av de nya nationalstaterna. Enligt Karlsson är

detta skifte en del i det han benämner som ”urkatastrofen”, dessa nya nationalstater har

lett till vidare konflikter, även om Karlsson själv inte påstår att nationalstater i sig är en

konceptuellt dålig statsformation så påpekas att dessa under resterande av 1900-talet har

skapat ett flertal konflikter. Karlsson ger dock inga tydliga exempel på detta (Karlsson

2014; s, 66-67).

10

Karlsson hävdar även att den våg av extremism och totalitarism som följde första

världskriget är en direkt följd av kriget (Karlsson 2014; s, 67-68).

Karlsson hävdar att första världskriget har en paradoxal påverkan på historien. Då kriget

kan ses som en förstörelse av det gamla kan det också framställas som en väg mot vad

som skulle komma att bli framtiden (Karlsson 2014; s, 68).

Karlsson fortsätter med att belysa vad han kallar skyttegravarnas män, med detta

refererar Karlsson till Adolf Hitler samt Vladimir Ilitj Uljanov (Lenin). Karlsson hävdar

att dessa män och de stater de skulle komma att bygga omöjligen hade kunnat hända

ifall första världskriget inte först hade inträffat. Första världskriget och dess konflikter

gav dessa två män en arena att tala utifrån samt en möjlighet till att nå politisk makt.

(Karlsson 2014; s, 69).

Karlsson avslutar med att dra linjer från första världskriget till skapandet av vad som

skulle bli Sovjetunionen (Karlsson 2014; s, 72-73).

”Sverige och första världskriget; yttre och inre hot” av Thomas Roth

Roth (2014) beskriver i sin artikel det politiska läget i Sverige under första världskriget.

Artikeln lägger fokus på olika faktorer som bidrog till oro eller kunde ha bidragit till en

konflikt där Sverige blivit en aktiv deltagare i konflikten.

Roth lägger fokus på Ryssland som yttre hot och den politiska situationen i Sverige; den

spända relationen med Ryssland och bytet av ledande statlig politisk makt i Sverige är

ämnen som Roth belyser (Roth 2014; s, 77-80).

Vidare belyser Roth den svenska säkerhetstjänstens beredskap på spionage från

Ryssland. Hotet och de försiktighetsåtgärder som Sverige tog betraktar Roth som både

yttre och inre hot mot Sverige (Roth 2014; s, 80-83).

Roth fortsätter med att beskriva ett flertal mindre säkerhetshot mot Sverige under

krigets gång, hotet från Ryssland men även en något turbulent situation med England.

Ingen av dessa händelser ansågs vara av oerhörd risk enligt Roth (Roth 2014; s, 82-85).

Slutligen beskriver Roth de protester som bröt ut i Sverige till följd av regeringens

politik¸ främst lägger Roth fokus på kravallerna på Gustav Adolfs torg den femte juni

1917. Vidare hävdar Roth att kravallerna ofta har fått en något överdriven bild i

skönlitterära verk samt populärvetenskapliga skrifter (Roth 2014; s, 85-86). Roth

fortsätter med att ge en historisk skildring om vad som pågick under kravallerna. Roth

11

fastslår att kravallerna har blivit oproportionellt beskrivna i media (Roth 2014; s, 86-

91).

”Från stabilitet till kaos; Finland under första världskriget” av Aapo

Roselius

Roselius belyser Finlands politiska situation under första världskrigets och hur delar av

den finska befolkningen ville delta i kriget på Rysslands sida eller vinna mer

självständighet eller politisk status i och med krigets gång. Roselius belyser även den

patriotiska och revolutionsinspirerade anda som genomsyrade det finska samhället.

Roselius läger vidare fokus på hur den finska industrin förändrades och anpassades för

krigsåren (Roselius 2014; s, 91-98).

Roselius hävdar också vikten av de finska och ryska motståndsrörelserna och belyser att

en andel finska motståndsmän (ca 2000) tog sig till Tyskland för militär träning via

Sverige (Roselius 2014; s, 96-97).

Roselius belyser fortsättningsvis hur Finland kom att påverkas av den ryska

revolutionen 1917, med en belysning på både ekonomi och politisk förändring då

Roselius hävdar att Finland var starkt påverkat av den revolution som hände i Ryssland

(Roselius 2014; s, 98- 103).

Slutligen beskriver Roselius hur Finland efter den ryska revolutionen kämpade för ett

utökande av landet i vad Roselius beskriver som stormaktsambitioner (Roselius 2014; s,

105-107).

”Att få bli en riktig svensk; invandringspolitik, utlänningskontroll och

medborgarskap kring tiden för första världskriget” av Carl Henrik

Carlsson

Carlssons artikel fokuserar på frågan runt medborgarskap som uppstod i samband med

första världskriget i Sverige; Carlsson belyser bland annat invandringspolitik,

utlänningskontroll och naturaliserande av utländska medborgare (Carlsson 2014; s,

109).

Carlsson börjar sin artikel med att beskriva den bakomliggande debatten kring Sveriges

invandringspolitik innan 1914; detta gör Carlsson i korta drag där den första

12

utvisningslagen och andra debatterade ämnen som vad en icke önskvärd benämning

skulle referera till när man diskuterade invandring (Carlsson 2014; s, 109-111).

Carlsson beskriver hur utlänningskontroll och utvisning kom att gestalta sig i Sverige

under första världskriget; den generella mängden och bakomliggande tankar blir belyst.

Ett fokus läggs på hur debatten kring utvisning samt utlänningskontroll bedrevs med

rädsla för spioneri och vad som ses som en antisemitisk syn på folk av judisk härkomst

(Carlsson 2014; s, 111-113).

Carlsson fortsätter med att förklara vikten av medborgarskap genom att först belysa de

aspekter som den svenska regeringen ansåg vara av vikt för att räknas som naturaliserad

svensk. Carlsson belyser även ett par fall då utvisning nästan skedde (Carlsson 2014; s,

113-118).

Slutligen belyser Carlsson den östjudiska diskriminering som lyfts tidigare. Carlsson ger

här således en relativt detaljerad beskrivning av de svårigheter som personer av

östjudiskt ursprung hade vid sökandet av medborgarskap. Carlsson belyser även ett fåtal

juridiska fall där en tydlig diskriminering har skett på grund av den sökandes östjudiska

ursprung; den antisemitiska tankegången som fanns i Sverige blir belyst och andra

juridiska svårigheter blir belysta av Carlsson (Carlsson 2014; s, 118-124).

”Första världskriget på film och i television” av Ulf Zander

Zander påstår i sin artikel att första världskriget aldrig blivit lika uppmärksammat (som

material för film och television) på grund av ett flertal faktorer. Bland annat hävdar

Zander att folk efter första världskrigets slut 1918 har haft svårigheter med att finna

mening i konflikten och därav har de filmiska material som producerats haft ett fokus på

denna meningslöshet. Zander anser att detta kan ha att göra med att det var svårigheter i

att spegla en enkel bild av gott och ont i första världskriget. Zander fortsätter med att

dra paralleller till andra världskriget och den sensationalism som denna konflikt har fått

inom populärmedia (Zander 2014; s, 129-133).

Zander belyser användandet av film som propaganda under första världskrigets krigsår.

Zander hävdar bland annat att USA:s klippande av de fem telegrafikablar som var

kopplade till Tyskland, innebar att Tyskland omöjligen kunde bygga någon form av

sympatisk bild bland det amerikanska folket. Zander fortsätter med att understryka

vikten av denna filmpropaganda; Zander hävdar även att många deltagande länder i

13

första världskriget gjorde sin filmiska propaganda lämplig för neutrala länder, så att

neutrala länder skulle ha lättare att empatisera med dem (Zander 2014; s, 133-136).

Zander fortsätter med att hävda ett skifte av fokus från meningslösheten av första

världskriget till att fokusera på veteranernas återintegrering in i samhället.

Fortsättningsvis så hävdar Zander att filmskaparna hade en negativ inställning till första

världskriget, men trots detta inte kunde låta bli a glorifiera krig genom att tillföra idéer

om kamratskap och mod (Zander 2014; s, 137-140). Zander belyser även ett par av de

filmer (som använde första världskriget som central del) som fick premiär efter första

världskrigets slut (Zander 2014; s, 140-143).

”Första världskriget för lärare” av Nils Fabiansson

Slutligen skriver Nils Fabiansson en artikel med en historiedidaktisk inriktning. Här

hävdar Fabiansson att studerandet av krig är tabubelagt, förutom ett par accepterade

aspekter såsom tragedier, maktstrukturer och ideologiska föreställningar, medan

aspekter om våld skyms undan (Fabiansson 2014; s, 155).

I sin artikel belyser Fabiansson att majoriteten av de monument och gravplatser som

finns från första världskriget i själva verket konstruerades under mellankrigstiden;

Fabiansson hävdar att det är av oerhört stor vikt att belysa detta faktum för elever vid

undervisning. På samma sätt kritiserar Fabiansson användandet av film och annan

media som producerades under mellankrigstiden (och senare) som basis för att studera

första världskriget (Fabiansson 2014; s, 156-163).

Som alternativ till att besöka monument och gravplatser föreslår Fabiansson att göra

mindre mer arkeologiskt inspirerade skolutflykter. Antingen genom att finna platser

med geologiska efterlämningar som kratrar och skyttegravar eller genom att undersöka

marken efter diverse efterlämningar. Fabiansson ger även exempel på ett par platser

som skulle kunna passa sig för denna form av undervisning (Fabiansson 2014; s, 163-

168).

Aftonbladet

Vidare följer en presentation av det empiriska material som samlats från Aftonbladet.

De krav som ställdes inför samlandet av artiklar var som följer, utkommit under juni

månad 2014 samt så var sökordet första världskriget. När dessa krav applicerades till

sökandet av artiklar resulterade i elva träffar. Sex av dessa var artiklar som direkt

14

benämnde eller använde första världskriget i sin kontext eller brödtext, två var artiklar

om TV program samt bokrecensioner med en eller flera hänvisningar till annan media.

Därav kommer dessa inte att betraktas i denna undersökning. Resterande tre sökträffar

var första sidor som hänvisade till de förstnämnda sex artiklarna.

”Olga skulle egentligen inte finnas” av Peter Kadhammar

Utgiven 2014-06-02 och skriven av Kadhammar (Peter) för Aftonbladet är en del av en

längre serie där Kadhammar reser till delar av Europa som varit påverkade av första

världskriget. Denna artikel fokuserar på staden Lviv i nutida Ukraina, ett fåtal individer

intervjuas av Kadhammar till exempel lokalhistorikern Andriy Kozyskyi och

museiarbetaren Olga Lidovska.

Trots en utgångspunkt i första världskriget läggs fokus mer på tiden innan första

världskrigets utbrott; intressant nog läggs även fokus på andra världskriget och dess

förföljelse av judar, det skall dock påpekas att när andra världskriget blir belyst så blir

det belyst ur kontexten som en följd av första världskriget.

”Här föddes diktaturens brutala era” av Peter Kadhammar

Utgiven 2014-06-05 är en fortsättning på Kadhammars serie, denna artikel har St.

Petersburg som utgångspunkt. Artikeln fokuserar på de totalitära regimer som skapades

efter första världskrigets slut. På grund av detta så har artikeln precis som sin

föregångare ett starkt fokus på följderna av första världskriget medan konflikten i sig

benämns sparsamt.

Kadhammar använder de dövstummas förening i St. Petersburg som en utgångspunkt

för att diskutera den diktatoriska politiska naturen som skulle komma att prägla St.

Petersburg efter revolutionen 1917. Kadhammar beskriver fängslandet av oliktänkare,

hemliga polisens jobb och intervjuar en historieprofessor vid Leningrads universitet för

vidare information samt Alexander Skobov som blev fängslad ett flertal gånger under

1900-talet under misstankar av att vara en oliktänkare.

15

”Ukrainakrisen är vår tids viktigaste fråga” av Peter Kadhammar

En kort artikel även denna skriven av Kadhammar publicerad 2014-06-25, artikeln

lägger inget fokus på första världskriget eller dess påverkan på nutiden. Artikeln

fokuserar på Rysslands invasion av Ukraina och hur stormaktens Rysslands intrång i

grannländer drar tankar tillbaka till första världskrigets början.

”Borgarnas krig” av Åsa Linderborg

Linderborgs (Åsa) artikel utgiven 2014-06-28, fokuserar på den allmänna fascinationen

med vem som bär skulden för första världskriget. Linderborg argumenterar i sin artikel

att då det inte gick att peka på en given antagonistisk karaktär som start för konflikten,

Linderborg ger Hitler och Stalin som exempel, så faller första världskrigets start inom

en form av slumpmässig förklaringsmodell. Linderborg hävdar att första världskriget

startades på grund av den geopolitiska politik som bedrevs mellan kapitalistiska

stormakter; Linderborg ger Tysklands ekonomiska mätande med England som ett

exempel.

Vidare i artikeln belyser Linderborg arbetarrörelser och konkurrerande industrier som

faktorer som bidrog och eller motverkade konfliktens start.

”Unga utan framtid är krigets bränsle” av Irene Wennemo

Wennemo (Irene) belyser likheter mellan instabiliteten i Mellanöstern och Nordafrika

efter arabiska våren och första världskrigets Europa i sin artikel som publicerads 2016-

06-28. Wennemo hävdar att likt Europa under första delen av 1900-talet så har

Mellanöstern och Nordafrika sett ett uppsving av yngre individer; enligt Wennemo så

ledde den stora mängden ungdomar som stred i första världskriget till de revolutioner

som senare präglade tiden efter första världskriget.

Wennemo menar att de individer som upplevde vad de ansåg som en meningslös

konflikt ledde till vidare konflikter. Nu anser Wennemo att samma fenomen kommer

upprepa sig i Mellanöstern och Nordafrika. Wennemo använder kontexten av första

världskriget för att förklara ett mer nutida politiskt läge.

16

6 Analys/Diskussion

Alla artiklar som samlats in som empiriskt material för denna uppsats innehåll skall nu

analyseras. Först kommer innehållet och fokus av artiklar ur Historielärarnas förenings

årsskrift att analyseras samt kortare slutsatser att presenteras. Därefter presenteras

innehåll samt fokus av Aftonbladets artiklar. Slutligen besvaras uppsatsen

frågeställningar samt slutsatser dras.

Som Ludvigsson (2000) påpekat tidigare i Den audiovisuella historien så påverkas

minnet aktivt av nya intryck oftast från yttre källor, tre av dessa fem källor som

Ludvigsson identifierar är representerade i denna uppsats empiriska material historiker,

journalister/samhällsdebattörer samt historielärare (Ludvigsson 2000; s, 78-79).

Historiker och historielärare representeras tydligt i Historielärarnas förbunds årsskrift

medan journalister/samhällsdebattörer representeras av Aftonbladets artiklar, förutom

Linderborg som har disponerat i historia tidigare. Valet av händelser som de olika

artiklarna belyser varierar självfallet men samband mellan artiklar inom samma

publikation går att identifiera.

Historielärarnas förenings årsskrifts artiklar använder sig av specifika händelser för att

belysa artikelns huvudämne. Exempelvis så belyser Roth (2014) kravallerna på Gustav

Adolfs torg den femte juni 1917 för att diskutera svensk säkerhetspolitik under första

världskriget. Zanders (2014) fokus på klippandet av mediallänkar mellan USA och

Tyskland för att belysa svårigheter i propagandaförandet mellan länderna och Carlssons

(2014) presentation av rättegångar runt invandring för att belysa antisemitism och

invandringspolitik under första världskriget. Ett mindre tydligt exempel är Fabianssons

(2014) artikel vars syfte är att presentera förslag på pedagogiska alternativ till vanlig

historieundervisning om första världskriget. Fabiansson presenterar dock historiska

fakta som stöd för sin slutsats att majoriteten av monument tillägnade första världskriget

inte byggdes eller skapades under konflikt såldes är därav från en senare tid i historien.

Detta är i linje med Ludvigssons påstående att historiker (och i utsträckning

historielärare) använder sig av objektiva historiska sanningar för att belysa och utbilda

(Ludvigsson 2000; s, 78-79).

Aftonbladets artiklar följer i linje med Ludvigssons slutsats att journalister och

samhällsdebattörer använder historia som en resurs för att kommentera samt kritisera

mer nutida fenomen eller händelser (Ludvigsson 2000; s, 78-79). Kadhammar (2014)

som författat tre av artiklarna använder i två av sina artiklar sig av personhistoria i from

17

av intervjuer och samlande av material för att belysa mer nutida händelser eller

problem. Kadhammar drar paralleller mellan första världskriget och senare totalitära

regimer och extremism, i sin tredje artikel använder Kadhammar historia tydligt som en

resurs för kritik när paralleller dras mellan Rysslands intrång i grannländer med den mer

nutida Ukrainakrisen. Wennemos (2014) artikel följer samma mönster som Kadhammar

genom att använda historia som en resurs för att kommentera en nutida händelse.

Undantaget bland Aftonbladets artiklar är Linderborgs (2014) artikel som fokuserar på

händelser tidigare och vid starten av första världskriget för att diskutera vem som bar

ansvaret för konfliktens utbrott. Dock skall det påpekas att Linderborg är rätt tydlig i sin

kritik mot borgliga industriländers ledare i sin artikel och kan därmed anses tjäna ett

mer politiskt syfte än de artiklar som står att finna i Historielärarnas förenings årsskrift.

De frågeställningar som ställts som grund för denna uppsats besvaras som följer: Vilka

händelser med koppling till första världskriget belyser de två olika medierna?

Historielärarnas förenings årsskrifts belyser isolerade händelser för att kunna fokusera

och diskutera kring ett mer specialiserat ämnesområde som till exempel Carlssons

presenterande av historisk information om invandringspolitik. Majoriteten av

Historielärarnas förenings årsskrifts artiklar presenterar dock grundläggande

information runtomkring första världskriget primärt i dess introduktionsdelar. De

händelser som Aftonbladets artiklar belyser är mer inriktade på breda händelseförlopp

såsom krigets start eller judeförföljelse.

Vad finns det för likheter/skillnader i innehållet i de två olika medierna? Tydliga

likheter eller skillnader i val av innehåll är svårare att tydligt identifiera. Skillnader visar

sig i mer specialiserade och inriktade form av innehåll som Historielärarnas förenings

årsskrifts artiklar använder sig av medan Aftonbladets artiklar är av bredare karaktär.

Detta är förståeligt då Aftonbladet avses läsas av individer med olika bakgrund,

förkunskaper och intressen medan Historielärarnas förenings årsskrifts är inriktad mot

en yrkeskår som förväntas ha nytta av och förkunskaper inom ämnet.

Vilken betydelse har typen av yttre källa? Källan visar sig ha en tydlig påverkan samt

betydelse för hur artiklar presenteras och använder sig av historisk information för att

utbilda och informera. I Aftonbladets fall som yttre källa så faller syftet inom att träffa

en så vid läsarbas som möjligt medan Historielärarnas förenings årsskrift är specifikt

inriktade till en typ av läsare (historiker och historielärare). Historielärarnas förenings

årsskrifts har även möjlighet till att producera längre artiklar omkring ämnet då de utges

18

mindre frekvent än Aftonbladet och kan därav utnyttja mer sidutrymme till varje artikel,

Aftonbladet producerar naturligtvis dock fler artiklar per år.

7 Sammanfattning

För att sammanfatta kommer en återknytning till uppsatsens syfte och frågeställning att

göras. Detta skulle åstadkommas genom att samla in och analysera empiriskt material i

form av artiklar publicerade av två medier, de media som valdes av Aftonbladet samt

Historielärarnas förenings årsskrift. För att begränsa mängden material till en

genomförbar nivå så valdes fem artiklar från Aftonbladet ut samt sex artiklar ur

Historielärarnas förenings årsskrift. Alla artiklar var publicerade under jubileumsåret

(2014), dock i syfte av begränsning valdes artiklar från Aftonbladet endast ifall de

publicerats under juni månad 2014. Vidare så användes sökordet ”första världskriget”

för att finna artiklar via artikelarkivet https://www.retriever.se/, detta arkiv besöktes via

Linnéuniversitetets interna nätverk. Alla artiklar som publicerades i Historielärarnas

förenings årsskrift användes som empiriskt material då mängden artiklar var mer

begränsade än i Aftonbladets fall.

Efter att samtliga artiklar valts och samlats in som empiriskt material analyserades

artiklarna enligt en kvalitativ metod med fokus på innehåll och de händelser som varje

artikel valde att belysa. De två olika mediernas artiklar jämfördes enligt samma metod

för att tydliggöra skillnader och likheter dem emellan.

Efter att ha analyserat artiklarna påbörjades processen av att besvara uppsatsens

frågeställningar. Frågeställningarna var som följer vilka händelser med koppling till

första världskriget belyser de två olika medierna? Vad finns det för likheter/skillnader i

urvalet av händelser i de två olika medierna? Samt, vilken betydelse har typen av yttre

källa?

Slutligen samanställdes frågorna och besvarades utefter de material och slutsatser som

dragits under uppsatsens gång.

19

8 Didaktisk reflektion

Aronsson påpekar att vid tillkomsten av det moderna demokratiska industriella

samhället så tog Sverige stegen in i att lägga ett stort fokus på nationalismen. Enligt

Aronsson kan alla länder och nationer visa upp en stor kulturell och intellektuell

investering i nationella institutioner, symboler, läroplaner och firanden av olika

nationella höjdpunkter. För Sverige så når detta sin höjd i tiden innan första

världskriget, runt tiden för Norges brott med Sverige även demokratiseringen och

parlamentarismens intåg är höjdpunkter i Sveriges nationalisering.

Aronsson menar att i det nutida moderna samhället så har vi inte längre något delat

minne som kultur eller samhälle, utan vi har istället flera olika «projekt» som

konkurrerar med varandra om utrymme som en viktig del i samhället. Jubileet till första

världskriget är ett sådant exempel. I Sverige där vi antog en anda av att framhäva

nationen innan första världskriget så är inte den konflikten speciellt central eller synlig

(Aronsson: 2000; s. 11). För att vidare försvåra belysandet av första världskriget så kan

det vara problematiskt att producera autentiskt material som ger elever en god och

korrekt insyn i första världskriget, detta är något som Fabiansson belyser i sin artikel.

Fabiansson föreslår att utföra ett större grundarbete där eleverna kommer komma i

kontakt med kvarlämningar från första världskriget. Genom att göra utflykter till

slagfält och skyttegravar där eleverna kan göra mindre undersökningar av terrängen,

liknande mindre arkeologiska utgrävningar. Fabiansson menar att detta ger eleverna en

mer autentisk bild av första världskriget ur ett historieämne perspektiv då majoriteten av

monument, museum, filmer och annan media är konstruerat efter krigets slut. I sin

artikel ger Fabiansson exempel på lämpliga platser för att göra denna form av

pedagogisk verksamhet (Nilsson 2014; s, 163-168). Denna form av undervisning som

Fabiansson föreslår är krävande då elever måste förberedas med förkunskaper och

tydliga instruktioner. Den ansvariga läraren måste samtidigt administrera och ge

eleverna de verktyg som behövs för att genomföra aktiviteten samt vara tillgänglig så att

elever får möjlighet att tillämpa sig ny kunskap.

Fabianssons förslag eller alternativt göra en liknande studie som denna uppsats med en

klass av elever är möjligt och stödjs av läroplanen. Exempelvis så säger läroplanen att

elever skall veta ”Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella

identiteter” samt ”De båda världskrigen, deras orsaker och följder” (Skolverket 2018).

Detta är exempel tagna från grundskolans kursplan då den tydligast påpekar

20

undervisning om första världskriget, men användandet av media för att belysa hur

historia skildras kan även tillämpas i senare åldrar.

21

Käll- och litteraturförteckning

Tidskrift

• Nilson, Bengt (red.) (2014). Historielärarnas förenings årsskrift. 2014.

Stockholm: Historielärarnas förening

Tidningsartiklar från Aftonbladet

• ”Olga skulle egentligen inte finnas” Kadhammar, Peter (2014-60-02)

http://web.retriever-

info.com.proxy.lnu.se/services/archive/displayDocument?documentId=0573492

014060214b20f9f05d7c7a0afea691257430a1b&serviceId=2

• ”Här föddes diktaturens brutala era” Kadhammar, Peter (2014-06-05)

http://web.retriever-

info.com.proxy.lnu.se/services/archive/displayDocument?documentId=0573492

0140605fafa381a091491fb6ca2f145759a6681&serviceId=2

• ”Ukrainakrisen är vår tids viktigaste fråga” Kadhammar, Peter (2014-06-25)

http://web.retriever-

info.com.proxy.lnu.se/services/archive/displayDocument?documentId=0573492

0140625dfd992cdf1f0600ea46a9e87300fec57&serviceId=2

• ”Borgarnas krig” Linderborg, Åsa (2014-06-28) http://web.retriever-

info.com.proxy.lnu.se/services/archive/displayDocument?documentId=0573492

0140628852a444571301307a5f1b3623d040de4&serviceId=2

• ”Unga utan framtid är krigets bränsle” Wennemo, Irene (2014-06-28)

http://web.retriever-

info.com.proxy.lnu.se/services/archive/displayDocument?documentId=0573492

01406281a81bdd04a5a4794c3b031f094c761d2&serviceId=2

Litteratur

• Ammert, Niklas (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och

praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

• Aronsson, Peter (2004). Historiebruk: att använda det förflutna. Lund:

Studentlitteratur

• Aronsson, Peter (red.) (2000). Makten över minnet: historiekultur i förändring.

Lund: Studentlitteratur

• Bjarne Larsson, Gabriela (red.) (2002). Forma historia: metodövningar. Lund:

Studentlitteratur

• Carlsson, Carl Henrik (2014). ”Att få bli en riktigt svensk – Invandringspolitik,

utlänningskontroll och medborgarskap kring tiden för första världskriget..”

Historielärarnas förenings årsskrift. 2014 / Bengt Nilsson (red.) S. 109-125

• Fabiansson, Nils (2014). ”Första världskriget för lärare..” Historielärarnas

förenings årsskrift. 2014 / Bengt Nilsson (red.) S. 155-168

22

• Florén, Anders & Ågren, Henrik (2006). Historiska undersökningar: grunden i

historisk teori, metod och framställningssätt. 2., [uppdaterade] uppl. Lund:

Studentlitteratur

• Hermansson Adler, Magnus (2009). Historieundervisningens byggstenar:

grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. 2. Uppl. Stockholm: Liber

• Karlsson, Klas-Göran. & Zander, Ult. (red.) (2012). Historien är nu en

introduktion till historiedidaktiken. Johanneshov: TPB • Karlsson, Klas-Göran (2014). ”Urkatastrofen – Första världskrigets plats i den

moderna historien..” Historielärarnas förenings årsskrift. 2014 / Bengt Nilsson

(red.) S. 61-74

• Ludvigsson, David (2000). ”Den audiovisuella historien..” Makten över minnet /

Peter Aronsson (red.) S. 78-90

• McKay, John P. (2012). A history of world societies. 9. Ed., comb. Ed. Boston:

Bedford / St. Martin´s

• Nordgren, Kenneth (2006). Vems är historien?: Historia som medvetande,

kultur och handling i det mångkulturella Sverige

• Roth, Thomas (2014). ”Sverige och första världskriget – Yttre och inre hot..”

Historielärarnas förenings årsskrift. 2014 / Bengt Nilsson (red.) S. 77-91

• Roselius, Aapo (2014). ”Från stabilitet till kaos – Finland under Första

världskriget..” Historielärarnas förenings årsskrift. 2014 / Bengt Nilsson (red.)

S. 93-107

• Skolverket [Elektronisk resurs]. (2018-). Stockholm: Skolverket

export:Oninternet t: http://www.skolverket.se/

• Smedberg, Marco (2014). Första världskriget. Lund: Historiska media

• Hermansson Adler, Magnus (2009). Historieundervisningens byggstenar:

grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. 2. Uppl. Stockholm: Liber

• Patel, Runa & Davidson, Bo (1991). Forskningsmetodikens grunder: att

planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

• Zander, Ulf (2014). ”Första världskriget på film och i television..”

Historielärarnas förenings årsskrift. 2014 / Bengt Nilsson (red.) S. 129-147