Friskvårdens betydelse i skola och förskola

Malin Karlsson Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2007

Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2007

SAMMANFATTNING Malin Karlsson

Friskvårdens betydelse i skola och förskola The importance of health maintenance in school and preschool Antal sidor: 31 Syftet med arbete är att undersöka om några skolor och förskolor anser att friskvård och hälsa är viktigt. Syftet är också att undersöka om skolorna arbetar med hälsa och hälsoarbete och i så fall på vilket sätt. För att få svar på dessa frågor använde jag den kvalitativa metoden och jag valde att ha ostrukturerade intervjufrågor som jag ställde till tre skolledare och tre pedagoger. De tre skolledarna respektive pedagogerna har alla olika bakgrunder, har varit ute olika länge på fältet och har olika erfarenheter när det gäller friskvård och hälsa. Jag har även tagit del av tidigare forskning kring friskvård som hälsa och hälsoarbete, kosten, rörelse och motion och leken. Resultatet av undersökningen visar att skolorna och förskolorna anser att friskvård och hälsa är viktigt, men endast en skola jobbar aktivt med friskvård. Alla skolorna och förskolorna anser att de har ett friskvårdstänkande men endast en skola har en utarbetad friskvårdsplan. Den skolan som jobbar aktivt med friskvård och hälsa planerar varje termins aktiviteter i hälsans tecken och har varje dag någon form av rörelse som idrott, promenader och lekaktiviteter. Sökord: Friskvård, hälsa, kost, rörelse, leken. Postadress Gatuadress Telefon E-post Växjö universitet Universitetsplatsen 0470-70 80 00 lub@lub.vxu.se 351 95 Växjö

Innehåll Inledning 4 Syfte 5 Problemformulering 5 Bakgrund 6 Hälsa och hälsoarbete 6 Kosten 8 Rörelse och motion 10 Leken 12 Styrdokument 14 Metod 15 Urval 15 Genomförande 15 Etiskt förhållningssätt 16 Metodkritik 16 Resultat 17 Analys 24 Diskussion 26 Referenser 29 Bilaga

4

Inledning I dagens samhälle pratas det mycket om friskvård och just om överviktiga barn som rör på sig för lite och äter allt för dålig kost. Efter att ha arbetat på en skola som bedriver ett bra hälsoarbete ville jag undersöka om fler skolor och förskolor jobbar med friskvård och hälsoarbete aktivt och har det som en del av sin verksamhet. Eftersom barn tillbringar så mycket av sin tid just i skola och förskola anser jag att det är viktigt att vi som pedagoger är goda förebilder när det gäller friskvård och hälsa, och att skola och förskola tar sitt ansvar och har ett bra hälsoarbete i verksamheten.

5

Syfte Syftet med arbetet är att undersöka om några skolor och förskolor anser att friskvård och hälsa är viktigt. Syftet är också att undersöka om skolorna arbetar med hälsa och hälsoarbete och i så fall på vilket sätt. Jag kommer att utgå från vad styrdokumenten, Lpo94 och Lpfö98 säger om friskvård i skola och förskola.

Problemformulering

• Vad är friskvård? • Får friskvården ett utrymme i några skolor och förskolor? • På vilket sätt arbetar skolorna och förskolorna med friskvård?

6

Bakgrund Hälsa och hälsoarbete Hälsa är att må bra både psykiskt och fysiskt. För att må bra är det viktigt att skratta, äta bra, röra på sig och ha en bra social situation. Miljön är också viktigt för vår hälsa och skoltiden är en viktig del i barnets liv. Om skolan är bra, personalen och kamraterna är bra så befinner sig barnen i en hälsobefrämjande miljö. Men om ett barn befinner sig på en skola där det är mycket våld och mobbing och det finns personal som inte bryr sig om barnen är hälsan starkt hotad. Även föreningsliv och fritidsutbud har stor betydelse för hälsan. Att det finns ett bra utbud med fritidsaktiviteter som bland annat leder till skratt, kamratskap och rörelse, allt det som gör att man mår bra. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt med en bra fungerande närmiljö som hemmet, skolan och där fritidsutbuden finns. Att ha ett bra socialt fungerande nätverk, där man umgås med människor man tycker om och som tycker om en själv. Att man har en livsstil som skapar en god hälsa. (Rydqvist & Winroth 2004) Hälsoarbete Hälsoarbete handlar om att jobba för att påverka hälsan på ett positivt sätt och man kan jobba med hälsoarbete på olika sätt. Sjukvården jobbar med att lindra och bota genom medicin och operation. Hälsovården jobbar med att förhindra ohälsa eller att förebygga genom hälsokontroller. Friskvårdens sätt att jobba med hälsa är att se var en individ befinner sig när det gäller personens hälsa. För att sedan ge kunskap om vad som påverkar vår hälsa och vad personen själv kan göra för sin hälsa, och sedan hitta aktiviteter som är meningsfulla och stimulerande. Sjukvården ställer sig frågor som vilka faktorer leder till ohälsa och hur ska vi förhindra att ohälsa uppstår. Medan de som jobbar inom friskvården ställer sig frågor som vad bidrar till att vi bibehåller vår hälsa och vad bidrar till att hälsan förbättras. (Rydqvist & Winroth 2004) Hälsoarbete inriktar sig för ofta på den fysiska hälsan som kost och motion. Man får inte glömma bort själens hälsa, som hälsoproblem i skolan och hemmet. Man måste se kroppen och själen som en helhet samt inse att miljön också påverkar vår hälsa. Under en dag i förskolan och skolan möter barn en mängd miljöer och händelser som kommer att betyda mycket för hälsan och välbefinnandet. Barn möter kamrater och leker på gården, de möter lärarna och den planerade skoltiden, de upplever ljus, ljud och temperaturförhållanden i olika lokaler, de utsätts för olika arbetsställningar och rörelsemönster, de möter olika känslor som att lyckas, att göra framsteg och ibland även ledsna känslor. Allt detta påverkar barnets hälsa. Hälsoarbete måste därför få ett stort utrymme i förskola och skola. Och miljöarbete är viktigt att tänka på när man jobbar med barns hälsa.

7

Man måste tänka på att planera hälsoarbetet långsiktigt i förskola och skola, och att hälsoarbetet finns med i förskolans verksamhetsplan och skolans arbetsplan. Hälsoarbetet och hälsoundervisningen i förskola och skola ska ge kunskap till barn hur man sköter sin hälsa, men även att utvecklar värderingar och attityder som leder till att barn vill ta ansvar för sin hälsa. Förskolan och skolans verksamhet måste bidra till barnens välbefinnande och innehållet ska vara anpassat till barns behov. Innehållet i hälsoarbetet ska upplevas som spännande, intressant och nyttigt. Arbetssättet måste ge barn upplevelse av framsteg och växande självkänsla. Arbetssättet ska engagera många sinnen och aktiverar hjärta och hjärna. Det ska stimulera deras nyfikenhet och öka deras kunskap och erfarenhet. Arbetssättet ska ge barn möjlighet till ansvar och delaktighet efter varje barns förmåga. Hälsoarbetet ska ge barn kunskap och erfarenhet kring deras hälsa. (Nordlund, Rolander & Larsson 1997)

8

Kosten Kosten är viktig för barns kroppsliga utveckling. Om ett barn inte får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen påverkar det kroppens utveckling och hälsa. Om energi- och näringstillförseln är tillräckligt för barn utvecklas de efter den normala tillväxtkurvan. Barn ska, för ett tillräckligt näringsintag, äta ca. fyra mål mat om dagen, frukost, lunch, mellanmål och middag/kvällsmål. Frukost är ett viktigt mål för barn och det bör innehålla cirka 25 % av det totala näringsintaget. Frukost bör vara stadig med produkter som gröt, fil och mysli, bröd och då helst grovt och fiberrikt bröd, även frukt kan finnas på frukostbordet. Lunchen ska stå för cirka 30 % av dagens energiintag. Mellanmålet är tillfället att fylla på med energi till exempel med en frukt eller en smörgås. Middagen/kvällsmålet är betydelsefullt för det växande barnet, den ska vara väl sammansatt och bör innehålla ordentligt med potatis, kött, fisk, sallad och grönsaker. Barn bör dricka vatten eller mjölk varje dag men då helst i form av lätt- eller mellanmjölk. (Nordlund, Rolander & Larsson 1997) Matvanorna bland svenska barn har ändrats dramatiskt, det har gått från gröt till chips. En ny livsstil har fötts och det är den industriella maten. Mat som, chips, hamburgare, läsk, potatismospulver, färdiggjord fryst pytt, frukostflingor med smak av godis, vitt rostat bröd som aldrig möglar, konstgjorda fruktdrinkar med sötningsmedel, mm, mm. Den nya maten finns överallt och pockar på uppmärksamhet och uppmuntrar barn till storkonsumtion. Den nya maten innehåller mindre näring än den hemlagade maten och rik på kalorier. Den nya maten är bekväm men dyr och skadar dagens barn. Dagens mat har förändrats ordentligt och industrin tillverkar maten för att den ska hålla länge, bli billigare att producera och se snyggare ut. Matindustrins mål är att öka försäljningen med lägre tillverkningskostnader. Maten odlas med hjälp av kemikalier och konstgödsel och näringen minskar på grund av att mineralerna i jorden lakas ur. Ekologiskt odlade livsmedel innehåller dubbelt så mycket mineraler än de som är konventionellt odlade. Studier visar att barn i dagens samhälle får diabetes 2. Det är något som läkarna har ansett vara helt otänkbart. Diabetes 2 är det samma som åldersdiabetes. Det började i USA och har snabbt spridit sig till Europa. Barndiabetes kallas diabetes 1 och det uppkommer oavsett kost och motionsvanor. Denna diabetes som barn kan drabbas av misstänks bero på virus eller gener och behandlas alltid med insulin. Diabetes 2 eller åldersdiabetes drabbar framförallt äldre som har ätit mycket sött och fet mat och tillbringat sin vardag mest stillasittande. Behandling för åldersdiabetes är oftast bättre kostvanor och mer motion. Forskare har konstaterat att barn lever mer och mer som vuxna med åldersdiabetes, de äter fel och rör sig för lite. Om några år beräknas en halv miljon svenskar ha åldersdiabetes och nu läggs grunden tidigt i livet. ( Borelius & Bloom 2002)

9

Maten i förskola och skola Det finns vissa riktlinjer för hur maten på förskola och skola ska serveras, vad den ska innehålla, mm. Men förskolor och skolorna behöver inte följa dessa riktlinjer, och därför ser det ganska olika ut beroende på skola och kommun. Under 2006 kom det nya riktlinjer för förskola och 2007 för skolan. Några bra principer som livsmedelsverket har tagit fram för maten i förskola är (Lindeberg 2006):

• Att frukt och grönt serveras till varje måltid. • Att endast vatten och lättmjölk serveras till varje måltid. • Att bullar, kakor, glass och saft serveras högst en gång i månaden. • Att barnen får möjlighet till att äta i lugn och ro. • Att det finns tillräckligt med till barnen. • Att måltiderna är på regelbundna tider.

Några bra principer för skolan är:

• att det endast serveras vatten och lättmjölk till skollunchen. • Att det finns färskt, kallt vatten till barnen om de blir törstiga på rasten. • Att scheman läggs så att barnen får äta i lugn och ro. • Att det finns tillräckligt med mat till barnen. • Att skolan är fri från godis, glass, bakverk, snacks och söta drycker. (www.slv.se

2007) Skolorna får betyg för skolmaten och för att få mycket väl godkänt måste skolan bland annat servera två rätter varje dag, att det finns minst fem olika sorters grönsaker på salladsbordet, att barnen har god tid på sig att äta, att miljön är bra i skolmatsalen, att det finns ett matråd på skolan och att barnen kan äta sig mätta varje dag. Av 2500 testade skolor fick endast 6 % mycket väl godkänt, medan 43 % fick icke godkänt. Maten på skolan är oftast bra sammansatt och varje skola serverar säkert grönsaker varje dag, även om kreativiteten och entusiasmen inte är lika stor på alla skolor. När det gäller dryck så rekommenderas vatten och mjölk till måltiderna, men på många skolor serveras söta måltidsdrycker där ett glas kan innehålla cirka fyra socker bitar. (Lindeberg 2006) Maten i förskola och skola är viktig på flera sätt. Barn som är mätta är mer koncentrerade, de har lättare för att lära sig än barn som är hungriga. Mätta barn är även gladare. Förskola och skola har stora möjligheter att på ett positivt sätt visa på en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn. Genom en god och näringsriktig måltid i trevlig miljö kan personalen i förskola och skola förmedla en positiv attityd till mat och måltider. Personalen är förebilder för barnen och de kan främja bra matvanor genom att prata positivt om maten i förskolan och skolan. Att uppmuntra barn att ta med sig frukt varje dag och att prata om betydelsen av en bra kost. (www.slv.se 2007)

10

Rörelse och motion Det är viktigt med regelbunden fysisk aktivitet. När man rör på sig förbättras hälsan och risken att drabbas av bland annat hjärtinfarkt, högt blodtryck, övervikt, benskörhet och åldersdiabetes minskar. Den som är fysiskt aktiv regelbundet lever i genomsnitt längre än den som rör sig betydligt mindre. Genom att röra på sig regelbundet blir man avstressad och mår bättre både fysiskt och psykiskt, samtidigt som man får mer energi och ork. (Fel! Ogiltig hyperlänkreferens. 2007). Fysisk aktivitet påverkar både kroppsliga och själsliga funktioner. Den fysiska aktiviteten har gynnsamma effekter på jaguppfattning och självförtroende. Fysisk aktivitet i grupp medverkar också till att barn stimulerar samarbetsförmåga, anpassningsförmåga och hänsynstagande. (Nordlund, Rolander & Larsson 1997) Idag är motion mer som en kulturell handling som man måste göra som en separat uppgift, än som det var förr då motion var en naturlig del i vardagen. Idag behöver inte barn röra sig särskilt mycket för att klara av sysslorna i vardagen. Barn sitter mycket idag framför olika underhållnings produkter, som tv och dator. Dessa barn kallar forskarna ”skärmgenerationen”, det är barn som inte rör på sig regelbundet. Tv och dator är mer lockande för barn än vad lek och rörelse i naturen är. Men våra kroppar är inte gjorda för att sitta still, våra kroppar är gjorda för att röra på sig dagligen. Det är därför viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med rörelse och lekar. (Borelius & Bloom 2002) Alla råd, rekommendationer och riktlinjer betonar hur viktig den fysiska aktiviteten är. Alla är överens om att barn bör röra sig minst en timme varje dag. Barn mår bra av att hoppa, springa, leka och röra sig på olika sätt. Det är viktigt att barn tidigt får upptäcka att det är kul och nyttigt att röra sig och att det är naturligt att vara i rörelse. De flesta barn tycker att rörelse är något helt naturligt i vardagen, men vissa barn lever ett inaktivt liv. Barn rör sig mer om de inte lockas av inaktiva lekar. Därför är det viktigt att man begränsar tiden framför tv och datorer. (Lindeberg 2006) Barns erfarenhet under uppväxtåren har stor betydelse när det gäller deras förståelse för sin egen utveckling och hälsa. (Nordlund, Rolander & Larsson 1997) Om alla barn får en positiv upplevelse av rörelse under sin uppväxttid kommer de att behärska det som krävs för att kunna delta i socialt fysiska aktiviteter så länge de lever. (Grindberg & Langlo/Jagtöien 1999) Om barn och ungdomar får en möjlighet att utveckla egna rörelseformer kommer de att få ett aktivare vuxenliv och en rörligare ålderdom. (Folkhälsoinstitutet 1997) Rörelse i förskolan Förskolan har ett ansvar att ge barn goda möjligheter till rörelse. Detta på grund av att barn har ett behov av rörelse och att en allsidig rörelseerfarenhet är viktig för barns totala utveckling. Genom fysisk aktivitet får barn ett positivt förhållande till sin kropp och tack vare det använder de kroppen ledigt i olika sorters lekar. Om ett barn kan använda sin kropp på ett avspänt och ledigt sätt lever de i samspel och känner tillit till sin kropp. När ett barn leker, leker de med hela sig själv och för barn är ”hela sig själv” samma som hela kroppen. Det är därför viktigt att barn känner tillit till sin kropp och tror på sig själv. Om ett barn är motoriskt säker i sin kropp leker det bättre med andra barn, men ett motoriskt osäkert barn blir lätt utesluten i leken. (Grindberg & Langlo/Jagtöien 1999). Rörelse är naturligt för barn, de barn som rör på sig regelbundet får en form av vila och avspändhet. De som inte rör på sig regelbundet tröttas ut. (Folkhälsoinstitutet 1997).

11

Förskolan har stora möjligheter till fysisk aktivitet både inne, men framförallt ute. Förskolans utegård har som regel olika anordningar som inspirerar till att bland annat klättra, hänga, kasta sig, balansera, springa, hoppa, gunga. Inne är oftast aktiviteterna anpassade till mindre utrymmen som att dansa, leka sånglekar, slå kullebytta, stå på huvudet, krypa över och under hinder. Om förskolan även har tillgång till en gymnastiksal blir utbudet av rörelseaktiviteter betydligt större än det som förskolans miljö kan erbjuda. (Grindberg & Langlo/Jagtöien 1999) Rörelse i skolan Samhällsstrukturen i dag har genomgått stora förändringar och därför är det viktigt att skolan erbjuder ett allsidigt utbud av rörelse och motion som en del av skolvardagen. Skolan har en central roll när det gäller barn och rörelse, och detta på grund av att barn tillbringar en så stor del av sin tid i skolan. Skolan är en naturlig plats att fånga upp de barn som inte är fysiskt aktiva, genom stimulerande aktiviteter på skolgården och i gymnastiksalen. Skolan har som uppdrag att skapa hälsofrämjande miljöer och skolan kan vara det enda stället där vissa barn rör på sig mer än på promenadnivå på grund av en inaktiv fritid. Det är därför viktigt att det finns personal som har kunskap kring rörelsens och hälsans betydelse. (www.oru.se 2007) Den fysiska miljön i skolan är viktig och bör utformas så att den inspirerar till allsidig rörelse. (Grindberg & Langlo/Jagtöien 1999) För att få barn att röra sig mer och få dem intresserade av motion bör man låta barn vara med och bestämma vad idrottslektionerna och andra planerade rörelseaktiviteter ska innehålla till viss del. Detta är extra viktigt när det gäller de barn som inte är fysiskt aktiva. (Borelius & Bloom 2002) Vill man att barn ska röra på sig måste man utgå från deras nyfikenhet, förutsättningar och behov och inte bygga på prestationer. Barns olika vardagsarenor bör skapa gynnsamma förutsättningar för fysik aktivitet, ge barn utrymme och skapa tillfällen. Men tyvärr har antalet obligatoriska timmar minskat för idrott och hälsa. Skolbarnens behov av rörelse tillgodoses inte av skolans idrottsundervisning och spontanidrotten på fritiden har också minskat. (Folkhälsoinstitutet 1997) Sverige är nästan sämst i Europa på att ge barn möjlighet att röra på sig. På många skolor satsar de mer på baskunskaperna. Men det är lika viktigt med fysisk aktivitet i skolan som teoretisk kunskap, för kroppen och hjärnan är en helhet. Det finns studier som visar att de som har bra betyg i idrott också har bra betyg i huvudämnena. Folkhälsoinstitutet menar att om man medvetet använder sig av motorisk träning och allsidig stimulans kan det leda till att många barns inlärningssvårigheter skulle minska. (Borelius & Bloom 2002).

12

Leken Att leka är bland det viktigaste för ett barn för genom leken utvecklas barn. Man kan säga att leken på sätt och vis blir en arena för lärandet för genom leken lär sig barnen om vardagen, leken förklarar och strukturerar världen, de sociala sammanhangen och människors olika förhållande utforskas och regler prövas. Genom leken får barn del av varandras reaktioner och de leker alla på samma nivå. De kan genom leken se möjligheter tillsammans utan att förnuftet sätter gränser, leken ger erfarenhet och insikt. (Grindberg & Langlo/Jagtöien 1999) Leken stimulerar alla sinnen hos barn och de utvecklas både motoriskt och språkligt. Genom leken samlar barn erfarenhet som ger kunskap och färdigheter, de får även nya kunskaper om sig själva och omvärlden. Barn vet omedvetet vad som är viktigt och värdefullt för växandet och barn utmanar, prövar och utvecklas hela tiden för att behärska vardagen. Leken ska vara rolig och väcka lyckokänslor samtidigt som barn genom leken utvecklar många kroppsliga och själsliga egenskaper. Lekbetonad motorisk träning är en förutsättning för optimal inlärning, framförallt för de motoriskt hämmade barnen. (Nordlund, Rolander & Larsson 1997) Kroppen är viktig i barns lek för om barnet inte kan behärska sin kropp begränsas lek möjligheterna för barnet, barnet känner sig osäker och kan inte leva ut i leken. Men om barnet kan behärska sin kropp finns det inte några hinder. Om de kan sitta, stå, springa, tvärstanna, klättra, hoppa, kasta sig, hänga, rulla, kasta, fånga, vrida, hoppa på ett ben och sparka behärskar barn de grundläggande färdigheterna. Dessa grundläggande färdigheter bidrar till att barn lättare kommer att kunna uttrycka känslor, visa spontanitet och leva ut sitt rörelse behov. För att barn ska kunna upptäcka både sin kropps och själs möjligheter måste det finnas en rörelse glädje och leken gör detta möjligt. Leken i förskola och skola På dagen är barnen utvilade och beredda på nya utmaningar och därför är förskola och skolan viktiga arenor när det gäller fysiskt aktiva lekar. Det måste finnas utrymme för den fysiskt aktiva leken och uteaktiviteter ger stora möjligheter till barns aktiva lek. Man måste ge dem goda och varierande möjlighet till rörelselekar, därför är det viktigt med lärare som har god kunskap i fysisk lek. (Grindberg & Langlo/Jagtöien 1999) Lekarna på skolgården och på lekplatser är inte i första hand utslagslekar, utan lekens mål är att hållas igång. För barnen i förskoleåldern handlar den individuella leken om att utveckla kunskaper och färdigheter som är förknippade med perception, kroppsuppfattning och begreppsbildning. När det gäller samarbetslekar tränar barn på att vara tillsammans. För barnen i skolåren handlar den individuella leken om att förbättra barnens kroppsuppfattning och att konkretisera och förstå abstrakta begrepp. För barnen i skolan anpassas och utvecklas samarbetsleken för fler barn i grupp. I skolan utformas även regler i leken som t.ex. att hålla en boll i spel. (Nordlund, Rolander & Larsson 1997) För barn är det inte så viktigt vad de leker, de är mest upptagna av vad som sker just då och nya idéer bubblar hela tiden fram. I barns lek finns det inte någon logisk ordningsföljd i det som händer och de kan i leken växla från den ena aktiviteten till den andra.

13

Det är viktigt att varje enskilt barn får möjlighet att lära känna sin kropp och rörelsemöjligheter. Därför måste det finnas ett intresse i förskola och skola att skapa lekmoment som ger barn rörelseerfarenhet. I leken använder nämligen barn sina tankar, känslor och rörelse. (Grindberg & Langlo/Jagtöien 1999) Lärarna i förskolan och skolan måste verka för barns lust till rörelse och de organiserade rörelselekarna måste utgå från barnens värld. Lärarna har ett stort ansvar när det gäller att skapa de yttre och inre formerna som kan stimulera barns utveckling och rörelseskolning. Leken har stor betydelse för en gynnsam utveckling hos barnet och lärarna är ense om att idrottslektionerna bör vara lekbetonade för barnen. Detta är viktigt för deras sociala utveckling. Lekmiljön för barnen är viktig både inne och ute. Men man måste skilja på inne- och utemiljön vad gäller möjligheter till olika fysiska lekar. Förskolan och skolans innemiljö är mer begränsad när det gäller fysiska aktiviteter i hög fart och lekar som kräver stora ytor. Men det finns ändå möjlighet till fysiska lekar som att till exempel åla, smyga, hoppa, rulla, ligga, sitta, gunga och springa i lägre fart. Man kan också genomföra lekar som tränar balans, tystnad och lättare ansträngning. Inne kan man även genomföra aktiviteter som sånglekar och ringdanser. När man möblerar bör man se till att det finns en tom golvyta där det finns möjlighet för barn att röra sig och leka fritt. Utemiljön skapar möjlighet till mer rörligare lekar, men även den miljön kan vara en aningens oinspirerad. Det är då viktigt att lärarna är öppna för barnens idéer och skapar möjlighet till inspirerande lek. När det gäller planering och förberedelse för olika former av lek får man tänka på att inne- och utemiljön ska komplettera varandra och fungera som en helhet. Man måste tänka på att barn inte bör sitta för länge åt gången till exempel i ett klassrum. Därför är det viktigt att barn får röra på sig även under lektionstid. Det finns olika former av mindre fysiskt krävande lekar som man kan genomföra i ett trångt klassrum, bland annat olika regellekar. (Nordlund, Rolander & Larsson 1997).

14

Styrdokument I Lpo94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet) står det att olika former av idrott och motion har stor betydelse för hälsan och därför behöver barn och ungdomar få kunskap om hur kroppen fungerar och hur regelbunden aktivitet förhåller sig till ett fysiskt och psykiskt välbefinnande. Ämnet idrott och hälsa syftar till att ge eleverna kunskap om deras fysiska, psykiska och sociala förmåga, samt ge kunskap den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnet syftar också till att skapa förutsättningar för att alla ska kunna delta på sina egna villkor i de olika aktiviteterna. De ska även utveckla gemenskap, samarbetsförmåga, förståelse och respekt för andra, samt att väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Undervisningen i ämnet idrott och hälsa strävar efter att eleverna ska:

• Utveckla sin fysiska, psykiska och sociala förmåga och utveckla en positiv självbild • Få kunskap om vad som främjar hälsan • Få kunskap som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett

hälsoperspektiv samt få en god kroppsuppfattning • Stimuleras till ett intresse för regelbunden fysisk aktivitet och att ta ansvar för sin

hälsa som är bestående. • Utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lust att röra sig • Utveckla förmågan att, på egen hand och tillsammans med andra, leka, motionera och

idrotta. I Lpfö98 (Läroplan för förskola) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga, samt få kunskap om vikten av att värna om sin hälsa. Riktlinjer i förskolan är bland annat att barn får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling. Förskolans uppdrag är bland annat att barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under en dag. Verksamheten ska vara utformad så att den ger utrymme för barnens egna planer, fantasier och kreativiteter i lek och lärande såväl inne som ute. Miljön ute bör vara utformad så den ger möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och naturmiljö. Leken ska prägla verksamheten i förskolan. Ett medvetet arbete kring leken främjar barns utveckling och lärande. Genom leken får barnmöjlighet att bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (www.skolverket.se 2007).

15

Metod I mitt examensarbete har jag valt att använda mig av den kvalitativa metoden. Patel & Davidson (2003) skriver att syftet med en kvalitativ undersökning är att skaffa en djupare kunskap, medan man i en kvantitativ undersökning får fler delar av en kunskap. Den kvantitativa metoden innebär mätning av datainsamling och statistisk bearbetning. I en kvantitativ metod använder man sig främst av siffror. Den kvalitativa metoden är datainsamling från tillexempel intervjuer. I den kvalitativa metoden använder man främst ord och inte siffror. Om man vill ha svar på frågor som: Var?, Hur? Och Vilka är skillnaderna? Bör man använda sig av den kvantitativa metoden om man däremot vill tolka och förstå människors upplevelse bör man använda sig av den kvalitativa metoden. Patel & Davidson (2003) skriver om strukturerade och ostrukturerade intervjufrågor. Strukturerade frågor kan formuleras så att intervjupersonen endast kan svara till exempel ”ja” och ”nej”, denna intervjuperson har då inte några möjligheter att svara fritt på frågorna som ställs. När det gäller ostrukturerade intervjufrågor lämnar de maximalt utrymme för intervjupersonen att svara inom. Dessa frågor är öppna frågor, utan fasta svarsalternativ och frågorna är formulerade så att man lämnar svarsutrymmet fritt, som tillexempel ”Vad anser du om…?”. Jag valde att ha ostrukturerade intervjufrågor så att intervjupersonerna skulle få möjlighet att svara fritt och för att jag skulle få ut så mycket som möjligt ur intervjuerna. Jag hade även möjlighet att ställa följdfrågor på intervjupersonernas svar. Urval Jag valde att intervjua tre skolledare som ansvarar för varsin lågstadieskola, två skolledare som ansvarar för en respektive två förskolor, samt tre pedagoger från olika lågstadieskolor, Jag valde också att intervjua tre förskollärare på olika förskolor. Jag kontaktade de fem skolledarna via telefon, de rekommenderade sedan en pedagog på varje skola och förskola som jag också kontaktade via telefon. Jag valde att intervjua fem skolledare och sex pedagoger för att kunna jämföra svaren och få så mycket information som möjligt kring friskvård och hälsa i de olika skolorna och förskolorna. Intervjuerna är gjorda i en medelstor kommun i södra Sverige, på tre olika skolor och förskolor. När jag gjorde mitt val av skolor och förskolor använde jag mig av personlig kännedom ett s.k. bekvämlighetsurval. (Patel & Davidson 2003) Genomförande När jag gjorde mina intervjuer ägde de rum på intervjupersonernas arbetsplatser. Jag spelade in mina intervjuer med bandspelare. Patel & Davidson (2003) skriver att fördelen med denna typ av registreringar är att svaren från intervjupersonen registreras exakt, detta var viktigt för mig så att jag skulle få med varje detalj ur intervjuerna. När intervjuerna var klara frågade jag intervjupersonerna om de ville ha ett utskrivet ex av deras intervju innan sammanställningen av arbetet, men för samtliga intervjupersoner räckte det med det färdiga arbetet.

16

Etiskt förhållningssätt Patel & Davidson (2003) menar att när man gör en intervju måste man värna om intervjupersonens integritet och uppgifter som lämnas av intervjupersonen måste behandlas konfidentiellt. Uppgifterna får inte lämnas till utomstående och när resultatet presenteras ska det inte vara möjligt att identifiera intervjupersonen. Det är viktigt att tala om att intervjuerna är frivilliga och att uppgifterna endast kommer att användas i arbetet. För att få använda bandspelare måste man ha tillåtelse av intervjupersonen. I mitt arbete kan man inte identifiera mina intervjupersoner. Metodkritik Jag använde mig av kvalitativ intervju för jag tror att man får ut det mesta ur intervjuerna och svaren på frågorna blir tydligare än om man tillexempel hade använt sig av enkäter där intervjupersonerna inte har möjlighet att svara fritt. Under intervjuernas gång dök det upp följdfrågor som gav intressanta och givande svar. Jag tror att svaren på mina intervjufrågor blev mer olika för att de ser på idrott och hälsa på olika sätt. Genom att ställa mina frågor till dessa intervjupersoner har jag fått svar på mina problemformuleringar.

17

Resultat av empiri Jag har valt att sammanställa resultatet av intervjuerna i löpande text. I texten har jag valt att använda mig av benämningen skola 1, skola 2 och skola 3 för att tydliggöra resultatet. Här redovisar jag intervjuerna med pedagogerna. 1. Vad har du för bakgrund/utbildning? Två av pedagogerna är utbildade 1-7 lärare i sv/so, de har även läst kurser i idrott. En av dem har även läst musik och drama kurser. En av pedagogerna är utbildad fritidspedagog, hon har även läst till simlärare och nu läser hon en kurs i psykomotorik. Hon jobbar som fritidspedagog och idrottslärare. 2. Vad är friskvård för dig? Alla pedagogerna är överens om att friskvård handlar om motion och kost. En av pedagogerna menar att friskvård handlar främst om välbefinnande och hur man gör för att må bra. Hon tycker också att friskvård handlar om fritidsintressen, en bra social situation hemma, en bra ekonomi och detta bidrar till att man mår bra. En annan av pedagogerna tycker att friskvård är något återkommande, det är aktiviteter man gör regelbundet. Friskvård för henne är något alla kan göra, tränade som otränade. En pedagog tycker att friskvård även handlar om lek och skapande. 3. Har skolan ett friskvårdstänkande i sin verksamhet? Skola 1 anser att de har ett friskvårdstänkande. Pedagogen på skola 2 tycker inte att de har något friskvårdstänkande. Hon tycker att skolan har för lite idrott och på grund av säkerhets regler från EU har skolan blivit tvungna att ta bort redskap på skolgården. På skola 3 finns ett friskvårdstänkande och en friskvårdsprofil och det är ett samarbete mellan skolans personal och föräldraföreningen. Pedagogen på skolan tycker att föräldraföreningen har varit ett stort stöd och de har sett till att skolgården är så bra som möjligt för att bedriva hälsoarbete med bland annat öppna gröna ytor och stora lekmöjligheter för eleverna. Föräldraföreningen har gjort en friskvårdsplan där de beskriver vad de vill göra med skolan ur ett friskvårdstänkande och även vad de kan bidra med i hemmet.

18

4. Hur arbetar skolan med friskvård? På skola 1 finns det en hinderbana på skolgården. Det finns en förhoppning att eleverna ska kunna använda banan vid speciella tillfällen, till exempel när de har dubbellektioner. Klasserna i skolan har en utedag i veckan och klass ett och två är och simmar en gång i veckan. Många klasser har pausgymnastik under lektionerna, då de gör lekaktiviteter i klassrummen. Fritids har tillgång till gymnastiksalen minst en gång i veckan, där de kan göra olika aktiviteter. Skolan ska starta upp skol-IF och då kommer fritids att ha mer tid i gymnastiksalen. På fritids tänker de på att ha ett mer kostriktigt mellanmål med mindre socker. Personalen på skolan får frukt varje dagen och det finns alltid citronvatten i personalrummet. Personalen i kommunen får ett friskvårdskort där man får välja ett idrottspass i veckan att gå på gratis. Pedagogen på skola 2 jobbar mycket med skolgården just nu. Hon menar att eleverna ska vara med och bestämma vad för redskap som ska finnas på skolgården. Hon tycker att det är viktigt med en bra skolgård. Det är framförallt på rasterna som eleverna rör på sig. De ska kunna hänga, klättra och gunga. Rasterna ska vara aktiva. Även denna skola har en hinderbana på skolgården. Det finns olika redskap som eleverna kan använda och bygga med på hinderbanan, det främjar elevernas fantasi. Pedagogen tycker att skolgården är den viktigaste platsen på skolan för elevernas rörelse. Skola 3 har varje dag någon form av rörelse som idrott, promenad och lekaktiviteter. Inför varje termin planeras olika aktiviteter i hälsans tecken. De har bland annat haft föreläsare som pratat om friskvård, det lätta och glada i livet och hur man tar sig an en jobbig vardag. De har även sett filmer som bland annat handlar om hur man ska vara mot varandra. Dessa aktiviteter har varit både för elever och föräldrar. Under hösten 2005 hade skolan en nobeldag och ett av skolan nobelpris var fysikpriset. Under en månad skulle varje elev skriva upp hur mycket de rörde på sig och den klass som hade rört på sig mest fick fysikpriset. Syftet med uppgiften var att eleverna skulle bli medvetna om hur mycket och var de rörde sig. Skolan har haft ett samarbete med en idrottsanläggning i kommunen, där personalen har gjort konditionstester på eleverna vid två olika tillfällen, med några månaders mellanrum, för att sedan se om elevernas kondition har blivit bättre. Detta var också ett sätt att få barnen att bli medvetna om hur, var och hur mycket de rör på sig, och att man kan mäta konditionen. Eleverna har provat på olika aktiviteter som spinning, vatten gymnastik och vatten lekar. Skolans elever är ofta iväg och simmar. Skolan hade under våren en hälsodag, då de pratade om hälsa. Barnen fick prova olika exotiska frukter. Elever och föräldrar har fått ta del av en sockerutställning som skolsköterskan har haft hand om. Där har man sett hur många sockerbitar olika produkter innehåller. Under en vecka varje år har kommunen en hälsovecka och då har skolan olika aktiviteter inplanerade. Till exempel ska personalen i skolmatsalen prata om tallriksmodellen och så ska de göra en sallad till dagens lunch. Eleverna ska mäta sina steg under ett dygn med hjälp av en steg mätare. De ska även väga frukt under veckan. En vuxen människa bör äta 500 g frukt och grönsaker o dagen, så varje elev ska få väga hur mycket 500 g egentligen är. Alla tre skolorna har olika typer av idrottsdagar under året. På skola 1 och skola 2 har de en grönsaksbuffè i skolmatsalen, där eleverna kan välja de grönsaker de vill ha och tycker om, detta är omtyckt av eleverna.

19

5. Informeras elever och föräldrar om friskvård? På skola 1 och skola 2 har de ingen regelbunden information till elever och föräldrar, men en av dessa två skolor har delat ut ett papper till föräldrarna där det bl.a. står, att det är viktigt att barnen äter frukost varje dag, att lägga sig i tid och att inte titta för mycket på tv. Den andra av dessa två skolor informerar på föräldramöten och utvecklingssamtal om hur viktigt det är för eleverna att röra på sig. På skola 3 kommer det ut information till elever och föräldrar från skolan och föräldraföreningen regelbundet. Föräldrarna är med och jobbar med skolans friskvårdstänkande.

20

Jag har valt att sammanställa resultatet av intervjuerna i löpande text. I texten har jag valt att använda mig av benämningen skola 1, skola 2 och skola 3 för att tydliggöra resultatet. Här redovisar jag intervjuerna med skolledarna som jag gjorde på skolorna år 1-7. 1. Vad har du för bakgrund/utbildning? Två av skolledarna är i grunden lärare och en är förskollärare. En av skolledarna är utbildad skolledare, en läser nu till skolledare och är snart färdig med sin utbildning. En av skolledarna har gått en ledarutbildning. 2. Vad är friskvård för dig? Alla tre skolledarna tycker att friskvård handlar om både kropp och själ, både fysisk och psykisk hälsa. Alla tycker att kost och motion är två stora bitar i friskvård. En av skolledarna tycker att friskvård är att jobba förebyggande, för att man ska orka med att leva ett sunt och bra liv. En av skolledarna tycker att social samverkan är friskvård. ”Man mår bra om man har ett gott umgänge.” 3. Har skolan ett friskvårdstänkande i sin verksamhet? På skola 1 och skola 2 finns det ingen utarbetad friskvårdsplan, men en av skolledarna menar att det finns ett friskvårdstänkande bland personalen på den skolan. På skola 3 finns ett stort friskvårdstänkande och har haft det i många år. Skolan har en friskvårdsplan som föräldraföreningen har jobbat fram. 4. Hur arbetar skolan med friskvård? På skola 1 har en del klasser massage. Massagen har de på måndagar för att samla ihop klassen efter helgen och få en lugn start på veckan. Under lektionerna gör de små pauser, då de har korta motionspass i klassrummen. När det är många elever som fyller år i en klass under en månad firar de alla de eleverna vid ett tillfälle med glass. Innan kunde de äta glass 3-4 gånger under en månad. På det sättet tänker skolan på kosten. Fritids är ute varje dag och en dag i veckan går det till skolan. Det tycker skolledaren på skolan är bra för det är inte många elever som leker i skogen på fritiden.

21

På skola 2 har de olika aktiviteter under året, ett av dem är Piggelinrundan, eleverna ska gå en sträcka på ca 1 km så många gånger de kan under en period. De tävlar då mot en annan skola. Skolan har även ett samarbete med samhällets orienteringsklubb. Eleverna får tidigt lära sig att orientera i något som heter skogsäventyret. På skolgården finns det en hinderbana som eleverna kan leka med på rasterna. Skolsköterskan är inne i klasserna och informerar om friskvård då och då. Skola 3 har haft många föreläsare under åren, det har bland annat varit idrottsmän och friskvårds kunniga. Skolan har haft ett samarbete med en idrotts anläggning i kommunen. De har gjort konditionstester på eleverna vid ett tillfälle, sedan har de väntat några månader och gjort testet igen. Under dessa månader har eleverna motionerat för att få upp konditionen. Skolan har, förutom idrott, rörelse på elevens val och på det sättet har skolan tänkt på att få in extra motion under veckan. När eleverna på skolan ska på utflykt och ha med sig matsäck, tar de med sig mackor och frukt istället för bullar och kakor. Skolan har ett friskvårdsprojekt där vuxenskolan, föräldraföreningen och skolan har ett samarbete. Vuxenskolan har bidragit med pengar för olika friskvårds aktiviteter för eleverna, detta för att skolan har haft ett friskvårdstänkande i många år. Alla tre skolorna har olika idrottsdagar under läsåret. På skola 1 har de haft en sockerutställning där man ser hur många sockerbitar olika produkter innehåller, denna utställning har både barn och föräldrar fått tagit del av. Samma utställning ska de ha på en av de andra skolorna. Kommunen har varje år en friskvårdsvecka och då planerar skolorna lite extra aktiviteter. På skola 3 bjuder föräldraföreningen på frukt varje dag under friskvårdsveckan. 5. Informeras elever och föräldrar om friskvård? På skola 3 är det ofta information om friskvård till elever och föräldrar, föräldrarna är delaktiga i friskvårdsarbetet på skolan. På skola 1 och skola 2 informeras elever och föräldrar när det är olika idrotts dagar och andra aktiviteter, men det finns ingen information om friskvård i det stora hela. På skola 1 ska föräldraföreningen upptas igen och det kan vara ett bra forum för friskvårdsfrågor. På samma skola ska skolan bjuda in kostchefen vid en föräldrainformation.

22

Jag har valt att sammanställa resultatet av intervjuerna i löpande text. Här redovisar jag intervjuerna med förskollärarna. 1. Vad har du för bakgrund/utbildning? De tre förskollärarna jag har intervjuat är alla högskoleutbildade och har lång erfarenhet av olika förskolor. 2. Vad är friskvård för dig? Alla tre förskollärarna tycker att friskvård främst handlar om att röra på sig och äta bra mat. En av pedagogerna tycker att personalen bör få möjlighet till regelbunden motion genom arbetet. Hon menar att man blir piggare, gladare och orkar med sitt arbete lättare, det är viktigt att man håller sig stark som förskollärare. 3. Har förskolan ett friskvårdstänkande i sin verksamhet? De tre förskollärarna anser att det finns ett friskvårdstänkande på deras förskolor, men inte någon av förskolorna har en utarbetad friskvårdsplan. 4. Hur arbetar förskolan med friskvård? Eleverna på de tre förskolorna är mycket ute och leker på respektive gård och närliggande skog. Eleverna är ute varje dag. De tre förskolorna har även tillgång till gymnastiksal, där de har olika aktiviteter för de äldre eleverna. På en förskola går eleverna till ett badhus och badar ibland. Förskolläraren på den förskolan tyckeratt det är bra att eleverna får vattenvana, det är både roligt och annorlunda att röra sig i vatten. På en annan förskola har man tänkt lite extra på kosten, bland annat får eleverna inte ta med sig godis när de fyller år, utan endast glass serveras. 5. Informeras elever och föräldrar om friskvård? Det finns inte någon direkt information om friskvård på någon av de tre förskolorna. Föräldrarna får däremot information om att eleverna är ute varje dag oavsett väder på alla tre förskolorna. På en förskola ges information ibland på föräldramöten om hur viktigt det är att barn rör på sig mycket, men denna information är inte återkommande På två av förskolorna har kostchefen varit och informerat föräldrar om maten på förskolan

23

Jag har valt att sammanställa resultatet av intervjuerna i löpande text. Här redovisar jag intervjuerna med skolledarna som jag gjorde på förskolorna. 1. Vad har du för bakgrund/utbildning? Båda skolledarna är i grunden utbildade fritidspedagoger. En av dem är även utbildad specialpedagog och blev för några år sedan färdig med sin rektorsutbildning. Den andra har vikarierat som skolledare sedan 2002 och just nu ansvarar hon för fritidsdelen på ett antal skolor och en förskola. 2. Vad är friskvård för dig? Skolledarna anser att friskvård handlar om att må bra både själsligt och kroppsligt. Att man ska trivas med livet både på jobbet och hemma. Att man ser till att kroppen hänger med, att man har en god fysik och att man tänker på vad man äter. 3. Har förskolorna ett friskvårdstänkande i sin verksamhet? På de förskolor som skolledarna är ansvariga för finns det ett friskvårdstänkande, men inte någon utarbetad friskvårdsplan. En av skolledarna menar att friskvård är en del av det dagliga pedagogiska arbetet. Den andra skolledaren säger att det pratas mycket om friskvård i ett helhetsperspektiv, där eleverna är ute mycket och rör på sig och att de äter bra mat på förskolan. 4. Hur arbetar förskolorna med friskvård? På de förskolorna som de båda skolledarna ansvara för är eleverna ute mycket både på gårdarna och i närliggande skogar. De berättar att kommunen just nu jobbar mycket med kosten och framförallt sockret. På förskolorna planerar de att ta bort sötsaker i kosten. En av skolledarna anser att detta även kan vara en förebild för föräldrarna. Samma skolledare tycker att det är viktigt att eleverna mår bra och trivs på förskolan och det jobbar förskolorna mycket med. De jobbar också med att skapa dagar för eleverna som både är spännande och lugna. Att de får olika sinnes upplevelser varje dag och att de har och är bra kamrater. 5. Informeras elever och föräldrar om friskvård? Båda skolledarna berättar att ibland får föräldrarna information kring friskvård på föräldramöten, men det är inte något återkommande- Kostchefen har tillexempel varit och informerat om maten i förskolan och då främst om sockerfälla.

24

Analys Samhällsstrukturen idag har genomgått stora förändringar, och www.oru.se menar att skolan idag har ett stort ansvar när det gäller barns rörelse och motion just för att ett barn tillbringar så mycket av sin tid i skolan. Resultatet av empirin visar att en av skolorna lägger stor vikt på rörelse och motion. Förutom idrott har skolan tänkt på att få in extra rörelse och motion under veckan bland annat på elevens val. Personalen på skolan tänker på att eleverna ska röra på sig varje dag i någon form av planerad verksamhet som bland annat promenader lekaktiviteter och den planerade idrotten. Enligt Grindberg & Langlo, Jagtöien (1999) är den fysiska miljön i skolan viktig och bör utformas så att den inspirerar till allsidig rörelse. En av intervjupersonerna anser att skolgården på hennes skola inte har en miljö som lockar till spontan rörelse. På grund av EU- regler har skolan blivit tvungna att ta bort redskap. Hon tycker att det är viktigt med en bra skolgård för det är framför allt på rasterna som eleverna rör på sig mycket. Hon anser att eleverna ska vara med och planera hur skolgårdens miljö ska se ut för att rasterna ska vara aktiva. En annan av skolorna i empirin har en välplanerad skolgård utifrån ett fysiskt tänkande med möjlighet till aktivt spontana lekar. Enligt Lpfö98 så ska miljön ute på förskolorna vara utformad så den ger möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Två av intervjupersonerna berättar att eleverna på förskolorna är ute mycket både på gårdarna och i närliggande skogar. Enligt Nordlund, Rolander Larsson (1997) måste man tänka på att barn inte bör sitta för länge åt gången som till exempel i ett klassrum. Därför bör barn röra på sig även under lektionstid. Det finns olika former av mindre fysiskt krävande lekar som kan genomföras i ett trångt klassrum. I resultatet av empirin visar att på en av skolorna har många klasser pausgymnastik under lektionstid, då de gör olika aktiviteter i klassrummen. Skolan har även en hinderbana på gården där det finns en förhoppning att eleverna ska kunna använda vid bland annat långa lektionspass för att de inte ska sitta stilla för länge. Nordlund, Rolander & Larsson (1997) anser att hälsoarbetet måste ha ett stort utrymme i skolan. Man måste tänka på att planera hälsoarbetet långsiktigt i förskola och skola och att hälsoarbetet måste finnas med i arbetsplanerna. Hälsoarbetet och hälsoundervisningen ska ge barn kunskap om hur man sköter och tar ansvar för sin hälsa vilket även framgår i Lpo94 och Lpfö98. En av skolorna i empirin planerar inför varje termin olika aktiviteter i hälsans tecken, som till exempel olika rörelseaktiviteter och föreläsningar där även föräldrarna får vara med. Under en vecka varje år har kommunen en hälsovecka och då har skolan olika aktiviteter inplanerade. Till exempel informerar personalen i skolmatsalen om tallriksmodellen och eleverna får hjälpa till med lunchen. Under ett dygn får eleverna mäta hur många steg de tar med hjälp av en stegmätare. De lär sig hur mycket frukt och grönsaker man bör äta under en dag, sedan väger de frukt och ser hur mycket det är. De har även olika rörelseaktiviteter inplanerade. Föräldraföreningen bjuder alla eleverna på frukt varje dag under hela denna vecka. På denna skola finns det ett stort friskvårdstänkande och skolan har en friskvårdsprofil med en utarbetad friskvårdsplan. Denna satsning är ett samarbete mellan skolans personal och föräldraföreningen. De två andra skolorna anser att de har ett friskvårdstänkande på sina skolor men de har inte friskvård som en profilering med utarbetade friskvårdsplaner.

25

Enligt www.slv.se har förskola och skola stora möjligheter att på ett positivt sätt visa på en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn. Att personalen ska vara förebilder för barn och genom att prata positivt om maten i förskola ska främja bra matvanor. Det är viktigt att personalen pratar med barnen om betydelsen av en bra kost med mycket frukt. Resultatet av empirin visar att två av skolorna har en grönsaksbuffé i matsalen där eleverna kan välja vad de tycker om och även pröva nya grönsakssorter, detta är omtyckt av eleverna. På en av skolorna har de haft en sockerutställning som visar hur mycket socker olika produkter innehåller. Detta gör att eleverna blir medvetna om att dagens mat innehåller mycket socker. Utställningen har även varit tillgänglig för föräldrarna. Denna utställning kommer också att visas på de andra två skolorna. På www.slv.se har livsmedelsverket tagit fram några bra principer, bland annat ska skolorna vara fria från glass, godis, bakverk, snacks och söta drycker. På två av skolorna i min empiri har de tagit bort mycket av det söta. På en av dessa två skolor har det valt att fira de elever som fyller under samma månad vi ett tillfälle med glass. På det sättet har skolan dragit ner på sockerkonsumtionen. Förut kunde de äta glass 3-4 gånger under samma månad. Även på fritids har de tänkt på en mer kostriktig mat med mindre socker. På den andra av de två skolorna ta eleverna med sig ”mackor” och frukt istället för bullar och kakor när de ska på utflykt och har med sig matsäck. Även på denna skola har man tänkt på ett mer kostriktigt mellanmål på fritids. Resultatet från empirin i förskolorna visar att de jobbar mycket med kosten och framförallt sockret, de planerar att ta bort sötsakerna ur kosten. Borelius & Bloom (2002) menar att motion idag är mer som en kulturell handling som man måste göra som en separat uppgift i vardagen. Dagens barn behöver inte röra på sig mycket för att klara av de vardagliga sysslorna. Tv och datorer är mer lockande för barn än vad lek och rörelse i naturen är. Men våra kroppar är gjorda för att röra på sig dagligen och det är viktigt att barn kommer i kontakt med lek och rörelse tidigt och att de får lära sig hur viktig regelbunden motion är. Lindeberg 2006 anser att det är viktigt att barn tidigt får upptäcka att det är kul och nyttigt att röra sig. En av skolorna i empirin har haft ett samarbete med en idrottsanläggning i kommunen, där personalen har gjort konditionstester på eleverna vid två olika tillfällen, med några månaders mellanrum, för att sedan se om elevernas kondition har blivit bättre. Enligt intervjupersonen på skolan var detta också att sätt att få eleverna att bli medvetna om hur, var och hur mycket de rör på sig. Enligt Lpo94 ska eleverna stimuleras till ett intresse för regelbunden fysisk aktivitet och att ta ansvar för sin hälsa samt att utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lusten att röra sig.

26

Diskussion I min empiri ställde jag frågan till mina intervjupersoner: Vad är friskvård för dig? För mig är friskvård framförallt att må bra i min vardag med mitt jobb, med min familj och med min fritid. Rörelse och kost är också en stor del när det gäller friskvård, där regelbunden motion och bra kost måste vara en del av vardagen. Därför måste vi som vuxna och pedagoger vara goda förebilder för barn i vår omgivning. Lindeberg (2006) anser att barn tidigt bör få upptäcka att det är kul och nyttigt att rör sig. Jag tror att barn som tidigt introduceras för rörelse och motion kommer att fortsätta att röra sig och motionera regelbundet resten av sitt liv och motverka de sjukdomar som en inaktiv vardag kan innebära. Förskola och skola har ett stort ansvar när det gäller barns rörelse. I förskolan får de in mycket rörelse i vardagen och barn i förskola är i regel ute varje dag och deras dag utformas och planers efter lekbehovet. Miljön på förskolan, både inne och ute, är ofta bra lämpad för en aktiv dag med en massa lek och rörelse. Enligt Lpfö98 bör utemiljön på förskolan vara utformad så den ger möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och naturmiljö. Resultatet av min empiri visar att barnen på förskolorna är ute mycket både på gårdarna och närliggande skogar. Däremot tror jag att skolorna får anstränga sig lite extra för att få barn aktiva. Nu när idrottslektionerna har blivit färre måste man få in mer rörelse under andra tillfällen på dagen. Skolgårdsmiljön är viktig och en bra utformad skolgård skapar tillfällen för lek och rörelse. Men resultatet av empirin visar att många skolgårdar inte ser ut så idag. Jag tycker att det är viktigt med en bra skolgård som inspirerar till lek och rörelse och att skolorna borde lägga mer energi på att utforma en god skolmiljö utomhus. Jag anser precis som en av intervjupersonerna i min empiri att barnen borde få vara med och planera utformandet av deras skolgård. Precis som Borelius & Bloom (2002) anser även jag att vill man att barn ska röra på sig, måste man utgå från deras nyfikenhet, förutsättningar och behov och detsamma gäller även när man planerar utformningen av en skolgård. Under en skoldag är det just på rasterna, på skolgården, som barn verkligen rör sig. I resultatet av empirin ser jag att två av tre skolor inte har lagt ner lika mycket jobb med sina skolgårdar som den tredje skolan har. På den tredje skolan tillbringar eleverna också mycket av sin tid på skolgården både på rasterna och vid planerade tillfällen under veckan. Nordlund, Rolander & Larsson (1997) anser att hälsoarbetet måste få ett stort utrymme i förskola och skola. Man måste tänka på att planera hälsoarbetet långsiktigt och att hälsoarbetet finns med i förskolans verksamhetsplan och skolans arbetsplan. Det tycker jag också, men resultatet av min empiri visar att endast en av tre skolor har friskvård och hälsa med i sin arbetsplan. De två andra skolorna menar att de har ett friskvårdstänkande i sin verksamhet men de har ingen utarbetad friskvårdsplan. Ingen av de tre förskolorna har någon utarbetad friskvårdsplan. Detta tycker jag är synd, man behöver inte ha hälsa och friskvård som en profil på skolorna och förskolorna, men man borde lägga större vikt vid det och ha någon form av hälsoarbete i verksamheten som även finns med i arbetsplanen, det tror jag både barn och personal mår bättre av. Två av skolledarna menar att friskvård är en del av det dagliga pedagogiska arbetet i förskolan och att det pratas mycket om friskvård i ett helhetsperspektiv, där barnen är ute mycket, rör på sig och äter bra mat.

27

Nordlund, Rolander & Larsson (1997) anser att hälsoarbetet och hälsoundervisningen i förskola och skola ska ge kunskap till barn om hur man sköter sin hälsa. De menar att innehållet i hälsoarbetet ska upplevas som spännande, intressant och nyttigt. Hälsoarbetet ska stimulera deras nyfikenhet och öka deras kunskap och erfarenhet. Arbetssättet ska ge barn möjlighet till ansvar och delaktighet efter varje barns förmåga vilket även framgår i Lpo94 och Lpfö98. Resultatet av min empiri visar att en av skolorna lägger ner ett stort arbete på hälsa. Skolan har ett friskvårdstänkande och har haft det i många år, bland annat har en friskvårdsplan arbetats fram i samarbete med föräldraföreningen på skolan. Skolan har också ett friskvårdsprojekt där vuxenskolan, föräldraföreningen och skolan har ett samarbete. Vuxenskolan har bidragit med pengar till olika friskvårdsaktiviteter och detta på grund av att skolan har ett friskvårdstänkande och har haft det i många år. Jag tycker att det skolan gör är jätte bra, och jag anser att denna skola kan vara en god förebild för andra skolor när det gäller friskvård och hälsoarbete. Skolan har fått mycket hjälp ifrån vuxenskolan och framförallt föräldraföreningen som verkligen engagerar sig i skolans hälsoarbete. Jag förstår att andra skolor kan ha svårt att lägga ner så mycket tid på hälsoarbete som denna skola gör, tack vare den hjälp de får, men om det finns ett intresse så borde det inte vara omöjligt att få in hälsoarbete vid olika tillfällen under läsåret. Denna skola planerar inför varje termin olika aktiviteter i hälsans tecken och varje dag har skolan någon form av rörelse som idrott, promenad och lekaktiviteter. Detta tycker jag är bra och man behöver inte lägga ner så mycket tid för att eleverna ska få en bra hälsoundervisning och jag tror att eleverna både får mycket nytta och nöje av friskvård i sin vardag. Man kan tillexempel ha olika temadagar under läsåret där hälsa och hälsoarbete står i centrum, det tror jag är uppskattat av både barn och föräldrar. Kosten är viktig i förskola och skola. Jag tror att förskolans mat är bra sammansatt för barn och jag tror inte att det förekommer särskilt mycket sötsaker i form av godis, glass, bakverk, snacks och söta drycker. När det gäller skola och förskola tror jag att skolmåltiderna är bra sammansatt med bra mat och olika sorters grönsaker för barnen att välja mellan, det visar även min empiri. Men när det gäller måltidsdrickat vet jag av erfarenhet att det kan serveras söta drycker. Mellanmålet i skola och förskola brukar vara väldigt sockerrik, de produkter som serveras till mellanmål, som yoggi, kräm, oboy, saft och vitt bröd innehåller mycket socker och det är dessa produkter som barn generellt tycker om. Men resultatet av min empiri visar att skolorna och förskolorna har gjort lite extra när det gäller kosten och en av skolorna har haft en socker utställning, där man ser hur mycket socker olika produkter innehåller. Jag tycker att det är viktigt att personalen är förebilder för barnen och de kan främja bra matvanor genom att prata positivt om maten i förskola och skola. Att man även uppmuntrar barn att ta med sig frukt varje dag och att prata om betydelsen av en bra kost. Nordlund, Rolander & Larsson (1997) menar att leken har stor betydelse för en gynnsam utveckling hos barnet och lärarna är ense om att idrottslektionerna bör vara lekbetonade för barnen. Detta tycker jag är viktigt och man måste tänka på att inte göra alla aktiviteter tävlingsinriktade, detta kan ge barn prestationsångest och skapa negativitet i leken. Men tyvärr är många aktiviteter i skolan tävlingsinriktade, som de idrottsdagar som anordnas under läsåret. Jag tycker att det är viktigt att barn får vara barn så länge det går och att pedagogerna uppmuntrar till lek i de aktiviteter som ordnas på skolan. Enligt Lpfö98 ska leken prägla verksamheten i förskolan för att ett medvetet arbete kring leken främjar barns utveckling och lärande.

28

Nordlund, Rolander & Larsson (1997) menar att skolans innemiljö är mer begränsad när det gäller fysiska aktiviteter i hög fart och lekar som kräver stora ytor. Men det finns ändå möjligheter till fysiska lekar som att till exempel åla, smyga, hoppa, rulla, ligga, sitta, gunga och springa i lägre fart. Resultatet i min empiri visar på lekmöjligheter i mindre klassrum, där en av skolorna har pausgymnastik under lektionerna, då de gör olika lekaktiviteter som inte kräver stora ytor. De gör dessa lekar för att barnen ska få en paus i skolarbetet och få nya krafter inför resten av lektionen. Jag tycker att det är bra att gör pauser under långa lektionstimmar, man kan inte förvänta sig att barnen kan hålla samma tempo som vi vuxna. Men jag tror inte att många lärare har ”pauslekar” under lektionerna, de anser att det som lärs ut under lektionen är viktigare. Men om inte hjärnan och kroppen tillsammans är aktiva kommer eleverna ändå inte att lära sig något och det kan lätt bli stökigt i klassrummet. Rörelse och lek är viktigt i skola och förskola, och man måste ge leken större utrymme. Nordlund, Rolander & Larsson (1997) menar att leken ska vara rolig och väcka lyckokänslor samtidigt som barnen genom leken utvecklar många kroppsliga och själsliga egenskaper. I Lpfö98 står det att genom leken får barn möjlighet att bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Av lek blir barn glada och pigga och jag tror att dessa barn också har lättare för att lära. Om man i skolan tar in leken i lärandet tror jag att barnen kommer att tycka att lektionerna är mycket roligare och även personalen. Jag känner att jag är nöjd över resultatet av min empiri, men jag anser att resultatet från intervjuerna med skolledarna på förskolorna och förskollärarna blev en aning tunn och jag tror att det beror på att dessa tre förskolor jobbar väldigt lika och att det är så i det stora hela i kommunen. Jag tycker att hälsa och hälsoarbete bör finnas med i läroplanen, utöver idrotten, för att det är en stor del av vår vardag. Jag tror också man i framtiden kan forska vidare i frågor som vad kan skolan gör för de överviktiga och inaktiva barnen och vilka resurser ska tas till.

29

Referenser Borelius, Maria & Bloom, Marie. (2002). Motboken Finland: Bonnier Fakta. Folkhälsoinstitutet. (1997). Vårt behov av rörelse Stockholm: Förlagshuset Gothia. Grindberg, Tora. & Langlo Jagtöien, Greta. (1999). Barn i rörelse Lund: Studentlitteratur. Lindeberg, Gunilla. (2006). Runda barn Stockholm: Bonniersförlag AB. Nordlund, Anders. Rolander, Ingemar & Larsson Leif. (1997). Lek, idrott, hälsa, del 1 Stockholm: Liber. Nordlund, Anders. Rolander, Ingemar & Larsson Leif. (1997). Lek idrott, hälsa, del 2 Stockholm: Liber. Patel, Runa & Davidson Bo. (2003). Forkningsmetodikens grunder Lund: Studentlitteratur. Rydqvist, Lars-Göran & Winroth, Jjan. (2004). Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion Malmö: Sisu idrottsböcker. Internetadresser www.oru.se/templates/oruExtNormal-21919.aspx hämtat 2007-03-11 www.slv.se/templats/SLV_Page.aspx?id=14761&epslanguage=SV hämtat 2007-03-11 www.sjukvardsradgivningen.se/innehall.asp?CategoryID=2255 hämtat 2007-03-11. www.skolverket.se hämtat 2007-08-15

Bilaga Intervjufrågor

1. Vad har du för bakgrund/utbildning? 2. Vad är friskvård för dig? 3. Har skolan ett friskvårdstänkande i sin verksamhet? 4. Hur arbetar skolan med friskvård? 5. Informeras elever och föräldrar om friskvård?