Frida FranzénM.Sc. Environmental Science

Samhällsekonomiska konsekvenser av minskade kustbestånd av torsk i Skagerrak

- Kostnader och nyttor förenade med en återhämtning av torskbestånden i Skagerrak

Varför detta ämne?

• Forum Skagerrak• EU-finansierat INTERREG II C + län/amt/fylken• Fyra problemområden för Skagerraks miljö:

– Oljeutsläpp – Marin nedskräpning– Eutrofiering– Minskat kustfiske

Varför torsk?

• En av de viktigaste målarter för yrkesfiske och fritidsfiske i Skagerrakregionen

• Mycket data finns såsom beståndsutveckling och ekonomiska värderingsstudier

• Torsken kan illustrera många andra bottenlevande fiskarters nedgång

Bakgrund

• Kraftigt minskande torskbestånd i hela världen, ex nordkanadensiska torskkollapsen 1992

• Storskaliga flottor, oftast genom subventioner i syftet att bygga upp konkurrenskraftigt fiske

• Överkapacitet• Många fiskbestånd i Skagerrak under biologiskt

säkra gränser

Problembild

• Minskande fiskbestånd • Minskande lönsamhet för

fiskare och samhälle

• ”Grundproblemet”: Tragedy of the commons– Otydligt ägande– Inga incitament för

långsiktigt sparande av resursen

Hotade sociala, kulturella och ekonomiska värden

• Förlust för yrkesfisket• Förlust för fritidsfisket• Förluster för fiskerelaterad

turism• Kulturella och sociala

förluster (trad. bosättn.)• Förluster för

beredningsindustrin och andra relaterade industrier

= förlust för samhället

Möjliga åtgärder

• TAC – Total Allowable Catch– Grundproblemet kvarstår ”först till kvarn”

• ITQ – Individual Transferable Quotas• Trålgränser• Förbud mot vissa typer av fisken• Fiskestopp• Marina reservat• Utveckling av fiskeredskap

Teori och metod

• Kostnads-nyttoanalys för ett visst project/policy– Är projektet samhällsekonomiskt lönsamt?

• Hur skatta nyttan av miljöförbättringar?• Värderingsmetoder t ex CV (Contingent

Valuation)• WTP – Willingness To Pay• Vad är projektet i detta fall?

Exemplet Sveriges Västkust

• Genom ”Torskprojektet” har vi fått mycket kunskap om torskbeståndens utveckling

• Spillror kvar av de svenska kustbestånden, fåtal procent vuxen torsk jämfört med 1970-talet

• Rekrytering av ungtorsk är god varför miljöfaktorer inte ensamt kan förklara nedgången (Nordsjötorskrekryter)

• Det har funnits lokala bestånd längs Västkusten• Tillgången på vuxen torsk i Öresund är god

Karta Skagerrak

1. Skagerrak2. Kattegatt3. Öresund4. Nordsjön

A. Västra Götalands länB. Hallands län

Öresund som referensområde

• Trålningsförbud sedan 1930-talet• God tillgång på torsk i samtliga åldrar• Yrkesfisket i Öresund landar ca 2300 ton torsk

varje år, dubbelt så mycket som hela kvoten för Kattegatt, även fritidsfisket är stort

• De vitala torskbestånden i Öresund indikerar på att det genom teknisk reglering i ett begränsat område går att arbeta för ett bestånd

Åtgärder för att öka torskbestånden

• Hårt fisketryck största orsaken, därför rimligt att lätta på fisketrycket

• Detta kan göras på många olika sätt men det kommer här illustreras genom kostnaderna för:

Torskstopp i Skagerrak och Kattegatt

- Kattegatt inkluderat på grund av eventuellt utbyte av rekryter

• Biologiska effekter och ekonomiska konsekvenser av ett unilateralt torskstopp för år 2003 (FiV 2002)

• Kostnader som inkomstbortfall• MSEK mellan 530 – 700 (FiV 2002)• MSEK 300 – 395 (Nord 2003)

• 10 % av Sveriges torsk fiskas i Kattegatt och Skagerrak, därför kostnaden ca MSEK 30-70

Kostnader

Nyttor

• Värderingsstudier – Eggert & Olsson 2004, Olsson 2004, Nord 2003– WTP (betalningsvilja) för projekt som syftar till att

återfå torsken till 1970-talets nivå

• Resultat: medel WTP från 230-1300 SEK/pers• Aggregerat värde från MSEK 254-1430

Kostnader och nyttor

Låg skattning Hög skattning

Nyttan (WTP för de två länen som engångsbel.)

MSEK 254 MSEK 1430

Kostnad (1-årigt torskstopp)

MSEK 30 MSEK 70

Hur långt torskstopp innan kostnaderna övergår nyttan?

MSEK 254 / MSEK 30

=

8,5 år

MSEK 1430 / MSEK 30

=

47,6 år

MSEK 254 / MSEK 70

=

3,6 år

MSEK 1430 / MSEK 70

=

20,4 år

NYTTOR

LÅG HÖG

KOS LÅG

TNADE HÖG

R

Sammanfattning

• Studien visar att torsken har ett stort samhällsekonomiskt värde

• Svårt att se Skagerrak som ett isolerat område

• Om kostnaderna i den ekonomiska analysen skulle bestå av vinstförluster skulle nyttan räcka i 33 – 600 år!

Norges kusttorsk - diskussion

• I norska Skagerrak finns lokala bestånd

• Minskning har noterats i både den norska kusttorskens rekrytering och vuxna individer

• Med utvecklingen längs den svenska Skagerrakkusten som påminnelse: Hotade värden om norska kusttorsken skulle kollapsa?

• Titta gärna in på:• www.enveco.se• www.forumskagerrak.com

• Bild på slide 2 : Thomas Carlén – torskfiske från klippor på Västkusten

• Karta på slide 11 : Gateway to the European Union 2006 http://europa.eu.int/abc/maps/members/sweden_sv.htm bearbetad av Frida Franzén