Framsidan 3/03Aktuellt magasin från Regionbibliotek Västra Götaland

BIBLIOTEKSUTVECKLING

2

ledare

Taket på först!Är det så man ska bygga en ny statlig bibliotekspolitik?

FörvaltningschefRegionbibliotek Västra Götaland

Är det på efterkälken Sverige åker? är den provocerande titeln på en

bok av Bjarne Stenquist, som pu-blicerades i år. I den argumenteras för attstaten ska ta initiativ till en nationellsamling när det gäller biblioteks- ochinformationsfrågor.

Gunnel Stenqvist (som på intet vis ärsläkt med Bjarne), arbetar på uppdrag avutbildningsdepartementet med att se överKungl. biblioteket. Även om GunnelStenqvists uppdrag primärt är att utredaKB:s roll och funktioner, finns i hennesdirektiv uppmaningen att se på KB:s för-hållande till och samarbete med andra bib-liotek, exemplevis folkbibliotek ochlandstingsbibliotek.

Debattboken och den väntade KB-utred-ningen har satt fart på en nygammal de-batt om behovet av en nationell biblioteks-politik.

Många från forskningsbiblioteksvärldenmenar att en sådan redan finns i biblioteks-lagen medan andra från folkbiblioteks-sektorn menar att lagen är ett skelett till enbibliotekspolitik som måste utökas medinnehåll och nya stödjande funktioner ellerinstitutioner. Behovet av nyordning inombibliotekssektorn beror främst på att dentekniska utvecklingen skapat nya möjlighe-

ter inom området. Tekniken ritar ombibliotekslandskapet och avslöjar att vi harskapat parallella biblioteksstrukturer i lan-det; en för universitet och forskning ochen för folkbildning.

Och när fortbildning, ett livslångt lär-ande och kompetensutveckling i yrkes-rollen blir möjlig att utföra meddistansundervisningsmetoder varhelst ilandet man befinner sig så börjarfolkbiblioteksbesökaren att ställa sammakrav på sitt folkbibliotek som hon redantidigare ställt på sitt universitets- ochforskningsbibliotek.

Så avslöjas att de informationsresursersom är självklara för studenter som ärinskrivna vid högskola eller universitetinte är tillgängliga för alla oss andra somnyttjar folk- och skolbibliotek för vår in-formationsförsörjning.

På många håll i världen skapas i daghybridbibliotek där uppgifter om de tradi-tionella boksamlingarna integreras medljud- och bildmedier och där allt är sökbartoberoende av tid och rum. Redan i dag kanman hemifrån sin dator beställa böcker,leta i katalogen eller ställa frågor till bib-liotekarien. 24-timmarsbiblioteket hägrarrunt knuten.Vad händer med det lokalabiblioteket när de tjänster man tidigare

måste ta sig till biblioteken för att klara av,nu kan skötas hemifrån?

En ny bibliotekspolitik som ska stödja ut-vecklingen i hela landet måste vara natio-nell, inte statlig. Kommunerna står för merän 90% av de medel som går till folk- ochskolbibliotek och därför måste en nationellbibliotekspolitik ta sin utgångspunkt i debehov som kan finnas i Bengtsfors, Luleåoch Bromölla.

I folkbiblioteket möts utbildnings-politiken, kulturpolitiken och informations-politiken. En överbyggnad behövs också, påregional och statlig nivå men bygget måstebörja underifrån. När man läser direktiventill KB-utredaren slås man av det centralisti-ska perspektivet.

Vi får hoppas att denna utredning kanmötas och kompletteras av en annan där ut-gångspunkten är ett nytt biblioteksbyggesom startar från grunden. När grunden ärklar och huskroppen färdigbyggd, först dåkan det bli aktuellt att lägga på taket.

framsidan innehåll

ledare — Taket på först!

nyhet — Sverige på efterkälken? 4-5

intervju — Kunskap är makt 6

personligt — I glaskulan 7

projekt på gång — Det gäller att vässa sina kunskaper 8-9

politik — Nationell politik — behövs det? 10

konferens — Vadan och varthän..!? 11

inblick — Med katalogen i centrum 12-13

aktuellt — KB-utredningen 14-15

internet — Dynamiska länkar 16-17

krönika — Biblioteket- ett demokratiskt verktyg 18

en av oss — Ewa Kollberg 19

sista ordet 21

ansvarigutgivare

Lena Skoglundlena.skoglund@vgregion.se

redaktion

Regionbibliotek Västra GötalandFörlagshuset Heurlins Plats 1413 01 GöteborgTel 031-13 36 03www.bibl.vgregion.se

tryckeri

redaktions-grupp

Ann-Charlotte Hammarénann-charlotte.hammaren@vgregion.se

Lena SkoglundAnn-Charlotte HammarénEwa Kollberg, Malin KoldeniusAnnelie Börjesson, Elisabeth Eriksson

Finn Hensner

NOHABs verkstad i Trollhättan. 1922Innovatum Bildarkiv

redaktör

bildhantering

Litorapid media ABGöteborg

omslagsbild

4

nyhet

I din nyutkomna debattbok gör du jäm-förelser mellan biblioteksväsendet iSverige och några andra europeiska län-der. Vilka är dina viktigaste slutsatser?

– I Sverige har man till skillnad från endel andra europeiska länder inte tagit ettsamlat grepp över folkbibliotekens roll i ettsamhälle där lärande blir allt centralare,såväl för den enskilde som för samhälletsom en helhet. Man ska inte idyllisera si-tuationen för folkbiblioteken i exempelvisDanmark, Holland och Finland. Men i jäm-förelse med dem har Sverige hamnat på ef-terkälken när det gäller att diskutera ochutveckla biblioteksväsendet som en del avkunskapssamhället. – Även vi behöver skapa en sammanhål-len, nationell politik för att säkerställa detman i Finland kallar ”medborgarens jämlikamedia- och informationsförsörjning”.

Hur kommer det sig att Sverige hamnatpå efterkälken och vad kan man göra åtdet?

– På ett övergripande plan har densvenska regeringen inte utarbetat någonnationell strategi för ”informations-samhället”, på det sätt som skedde i mittenpå 1990-talet i t.ex. Nederländerna, Finlandoch Danmark. I dessa länders strategier fickfolkbiblioteken en liten men dock särskildplats. I Sverige kan man säga att statens

politik i första hand inriktats på att moder-nisera de statliga biblioteken, det vill sägauniversitets- och forskningsbiblioteken.

– Den bibliotekspolitik som utarbetatsinom Kulturdepartementet har sett biblio-teken i först hand som redskap för litteratur-politiken. Även om spridning av böcker,och med det läsförståelse, är och även fort-sättningsvis absolut ska tillhöra bibliotekenskärnverksamhet räcker det inte längre somenda målsättning.

– Hälften av besökarna kommer till folk-biblioteken av andra orsaker än att lånaböcker. De kommer för att studera eller sökainformation. I Finland har man tagit fastapå detta för att långsiktigt säkerställa attfolkbiblioteken upplevs som viktiga och re-levanta. På så sätt slår man också vakt ombibliotekens kärnverksamhet; att samla ochlåna ut det tryckta ordet.

Du efterlyser en nationell biblioteksplan.Varför är det så viktigt?

– Det finns ett inbyggt hot i det nyakunskapssamhället; ett nytt klassamhälle äri färd att byggas utifrån tillgången till lär-ande miljöer och lärande nätverk. Vi måstegöra allt vi kan för att motarbeta denna nyaklassklyfta, och i detta arbete har folkbib-lioteken en central roll.

– Det som nu står på dagordningen ären nationell politik för att trygga alla med-

borgares jämlika media- och informations-försörjning. Idag är denna informationsför-sörjning till stora delar tryggad i den aka-demiska världen, även om Sverige fortfa-rande har en bit kvar till de digitalaforskningsbibliotek som finns i Finland ochDanmark. Men för den stora gruppen med-borgare utanför universiteten, till exempelalla läkare som börjat jobba, finns ingen sä-kerställd tillgång till information som be-hövs för att utveckla sig i yrket.

– För den majoritet av befolkningen sominte har akademiska studier bakom sig ärfrågan om deras moderna media- och in-formationsförsörjning till stor del olöst omman ser till kollektiva, offentligt utarbetadelösningar.

– På Island har staten löst det så att allapersoner med en isländsk ip-adress har frioch ohämmad tillgång till 35 stora interna-tionella databaser samt de viktigaste inhem-ska databaserna.

– Kostnaden för detta är ca 13 svenskakronor per år och islänning. En likartad lös-ning i Sverige skulle, med samma ”stycke-kostnad” som på Island kosta ca 100 miljo-ner. Det är ungefär lika mycket som enbartden svenska akademiska världen i dag läg-ger ut på elektroniska licenser till tidskrif-ter och databaser.Vilken lösning man än väljer för att tryggaden enskildes informationsmöjligheter är

Sverige på efterkälken?Bjarne Stenquist, frilansjournalist och aktuell med boken ”Är detpå efterkälken Sverige åker? Folkbiblioteken behöver ett nationelltuppdrag!” propagerar för en mer framsynt och fokuseradbibliotekspolitik.

Text och foto Ann-Charlotte Hammarén

5

folkbiblioteken ett starkt förankrat nätverkmed 1100 ”accesspunkter” fördelade överlandets alla 289 kommuner.

– Det är självklart att staten måste skaffasig en uppfattning om hur detta nätverk skautvecklas. Ytterst handlar detta om vilkeninnebörd vi ger orden ”solidaritet” och”jämlikhet” i ett samhälle där lärande är dencentrala aktiviteten.

– Ett steg på vägen skulle vara enkvalitetsgenomlysning av folkbibliotekenvad gäller tillgänglighet, samlingar ochkompetens. Senast en stor sådan genomlys-ning gjordes var 1984, med 1980 års utred-ning av folkbiblioteksväsendet.

Vilka förutsättningar krävs?– För att biblioteksväsendet i sin helhet

ska komma till sin rätt i samhällsutveck-lingen är det inte tillräckligt att enbart tittapå bibliotekens roll i kunskapssamhället.Det krävs en sammanhållen politik somspänner över flera samhällssektorer. Tre na-tionella verktyg vars betydelse växer ikunskapssamhället är: utbildningsväsendet,biblioteksväsendet och publicservice radiooch TV. Skulle vi få en kreativ samverkanmellan dessa verksamheter skulle det verk-ligen börja hända saker!

– I första hand behövs en gemensam för-ståelse mellan stat och kommun om vad bib-lioteken har för roll. Ska vi nå det behövsinledningsvis en politisk markering avfolkbibliotekens roll. Långsiktigt behöverman vinna kommunernas hjärta och hjärnaför folkbiblioteken som en nödvändig in-grediens i deras egna moderniserings-strategier.

Vilken roll anser du att biblioteken har ikunskapssamhället?

– Övergången till kunskapssamhälletinnebär att fokus flyttas från maskiner ochpengar till människor. För vår fortsatta ut-veckling är det viktigt att vi skapar opti-mala förhållanden för individen att förverk-liga sina drömmar.

– Vi behöver en sammanhållen politikför att bryta ner barriärerna mellan den en-skilda människan och hennes lärande po-tential. Och folkbiblioteken är ett viktigtredskap för just detta eftersom de är öppnaoch ”icke-stigmatiserande”.

Bjarne Stenquist

FAKTA: FINLANDBefolkning: 5,2 miljoner

Invånare per kvadratkilometer: 15

Antal kommuner: 446

Antal kommuner med färre än 30 000 inv: 414

Lån per capita: 19,9

Biblioteksbesök per capita: 12

Utgifter folkbibl.väsendet tot: 1564 miljoner SEK

Utgifter per capita: 304 SEK

FAKTA: NEDERLÄNDERNABefolkning:16,1 miljoner

Invånare per kvadratkilometer: 387

Antal kommuner: 537

Antal kommuner med färre än 30 000 inv: 390

Lån per capita: 9

Biblioteksbesök per capita: ej känt

Utgifter folkbibl.väsendet tot: 4179 miljoner SEK

Utgifter per capita: 265 SEK

FAKTA: DANMARKBefolkning: 5,4 miljoner

Invånare per kvadratkilometer: 124

Antal kommuner: 272

Antal kommuner med färre än 30 000 inv: 232

Lån per capita: 13,5

Biblioteksbesök per capita: 6

Utgifter folkbibl.väsendet tot: 2525 miljoner SEK

Utgifter per capita: 473 SEK

FAKTA: SVERIGEBefolkning: 8,9 miljoner

Invånare per kvadratkilometer: 20

Antal kommuner: 289

Antal kommuner med färre än 30 000 inv: 210

Lån per capita: 9

Biblioteksbesök per capita: 6

Utgifter folkbibl.väsendet tot: 2641miljoner SEK

Utgifter per capita: 296 SEK

Kunskap är maktMellan 10 och 30 miljarder skattekronor går till forskning varje år – kunskap som skattebetalarna allt oftare inte kan ta del av.Resultaten publiceras som forskningsartiklar i utländska tidskrifter ochartiklarna går endast att få tag på via kommersiella databaser ellerkrångliga och långsamma fjärrlån.

Text och foto Ann-Charlotte Hammarén

Det är ytterst odemokratiskt att den vetenskapliga produktionen inte ärmer tillgänglig för allmänheten.

– Kunskap är makt! Det finns en risk atten betydande klassklyfta bildas om man inteinser vikten av lättillgänglig information.Dessutom krävs, för att vara konkurrenskraf-tiga gentemot omvärlden, tillgång till kun-skap såväl ur student- som näringslivs-perspektiv.

Mats Ericson, professor i arbetsveten-skap vid KTH och generaldirektör för Myn-digheten för Sveriges nätuniversitet, propa-gerar för vikten av att tillgängliggöra veten-skaplig forskning. För att komma till rättamed problemet anser Mats Ericson att samt-liga offentliga bibliotek inklusive folkbib-lioteken måste få väsentligt bättre tillgångtill de kommersiella databaserna och elek-troniska tidskrifterna.

– Det kostar staten redan idag mellan100-150 miljoner att få tillgång till de inter-nationella elektroniska databaserna ochforskningstidskrifterna. Dessa upphandlasdock till största del av varje enskild myn-dighet och lärosäte, med alltför liten sam-ordning. Förmodligen skulle Sverige vid enenda gemensam upphandling för alla offent-liga biblioteks räkning kunna ge allmänhe-ten bättre möjlighet att via till exempel folk-biblioteken ta del av den vetenskapligaforskningen utan särskilt stora extra pengar.

– Det är välinvesterade medel om manbetänker att kunskap är ett lands viktigastetillgång. 98 % av Sveriges kunskap produ-ceras dessutom utomlands och behöver im-porteras. Utan kunskap ingen konkurrens-

kraft, och utan konkurrenskraft ingapengar att fördela till skolor, sjukvårdm.m.

– Med ett par tangenttryckningarskulle privatpersoner, yrkesarbetande ochstuderande kunna ha rykande aktuellaforskningsresultaten inom sitt område i sinhand. Via de kommersiella databasernakan man till och med läsa vetenskapligaartiklar innan de gått i tryck.

– Många mycket kvalificeradetjänstemän i offentlig sektor har idag intetillgång till aktuell vetenskaplig forskning.Många läkare saknar till exempel tillgångtill medicinska tidskrifter för att derasarbetsgivare och huvudmän ännu inteförstått att skaffa dessa.

Vad anser Du om Sveriges bibliotekspolitik?

– Folkbiblioteken är för viktiga för atthuvudsakligen skötas av kultur-departementet och kulturnämnderna. Bib-lioteken utvecklas till alltmer strategiskaresurser i informationssamhället.

Av den anledningen bör kultur-, närings-,social- och utbildningsdepartementet ta ettrejält helhetsgrepp över bibliotekspolitiken.Motsvarande helhetsgrepp bör även tas påregional och kommunal nivå.

På vilket sätt kan biblioteken bli ettbättre stöd för lärande? – Folkbiblioteken bör i ökad grad såvälfysiskt som organisatoriskt samordnas medlokala lär- och studiecentra för vuxna. Ettutvidgat samarbete mellan högskolan, läns-och folkbiblioteken vore också bra. När detgäller kurslitteratur däremot bör folkbiblio-teken endast köpa in en begränsad mängdkurslitteratur.

– Istället för att satsa skattepengar påböcker som relativt snart blir inaktuella ärdet nog en bättre investering att köpa in merudda referenslitteratur.

– När det gäller studiebibliotekariernaär det viktigt att de inte är till för stor hjälp.Den största delen av dagens undervisninggår ut på att studenterna ska lära sig att sökainformation själva.

intervju

Mats Ericson

I glaskulanJag tog i för mycket vid ett föredrag häromsistens.Jag utgick från att betrakta mitt eget bibliotekarieliv men ocksåboken Männens bibliotek - en kvinnosak. Och tänkte att manaldrig kan se in i framtiden utan att betrakta vad som skettoch vad som sker nu

Utifrån dessa hundra- och trettiårigaperspektiv försökte jag blicka ut tillandra länder. Jag läste om biblio-

teket i Centre Pompidou och i de london-ska förorterna Hamlet Tower och Mertonoch besökte Glasgow.

Jag ville ha den breda översikten för attfå syn på folkbibliotekens nuläge. Jag häv-dade att en ordentlig närvärldsanalys ochomvärldsanalys är nödvändig för att selärandet i samhället och vår roll i samhälls-utvecklingen tydligare. Vid det här laget vartiden slut. Då skyndade jag mig att dra ige-nom mina höstliga powerpoint-bilder i ra-ketfart. De handlade om hur allt detta på-verkar vårt arbete. Att det är väsentligt föross att lära mer - om bibliotekens utveck-ling, om vår egen historia och varför detser ut som det gör. Att vi måste ge akt påvår närvärld i första hand och sedan blickaut i omvärlden, diskutera och reflekteranoga över det som vi ser, lära nya sakeroch handla därefter. Exempelvis sägs det istyrdokument av alla slag från riksdag ochregering till region och kommuner, att barnoch unga ska prioriteras.

Har vi gjort det, gör vi det nu, tänker vigöra det i framtiden? Hur skulle folkbib-lioteken se ut om vi höll oss till styr-dokumenten? Dit hör också frågor om skol-biblioteken, en viktig fråga för elevers lär-ande och skolutveckling. Att det finnsvälutbildade bibliotekarier i grundskolanser jag som en konsekvens av styr-dokumentens formuleringar.

Det betyder att det behövs utbildningför skolbibliotekarier, att det måste inrät-

tas tjänster i alla skolor och att ett utveck-lingsarbete kring bibliotek måste kommaigång i alla skolor. Se hur det kan gå till iTid för lärande. Rapport från Helvetes-gapet, ett skolutvecklingsprojekt i Språk-rum.

Ett gymnasiebibliotek tvingas stängadärför att elever med invandrarbakgrundstökar i biblioteket. Varför blir det så? Be-folkningen består av ett stort antal männis-kor med annat modersmål än svenska. Hurbemöter vi dem, hur ser deras skol-,gymnasie- och folkbibliotek ut, var finns desom medarbetare i biblioteken? En utma-ning för alla bibliotek!

Samhällsutveckling handlar om utbild-ningsnivå- och kompetenshöjning. Idag in-rättas tjänster eller del av tjänst till studie-bibliotekarie. De vidareutbildar sig inom

IKT-området, lär sig hantera databaser -men det behövs mer! Här kommer när- ochomvärldsanalyserna in. Allt mer måste bib-lioteken arbeta tillsammans med skolor,utbildningsanordnare- från KomVux till stu-dieförbund och fria kunskapsföretag, hög-skolor och universitet. Biblioteken måste ar-beta tillsammans med lärcentra i våra kom-muner.

Samarbetet med högskole- ochuniversitetsbiblioteken är mycket viktigtdärför att tillsammans med dem kan vi gede studerande den bästa hjälpen i sitt lär-ande. Och då menar jag att det behövs föralla - från förskoleålder till seniorer 90+. Vadär livslångt lärande annars?

Därför ska de databaser som de stude-rande behöver naturligt finnas till hands därde behöver dem. Vi måste se till det. Kan-ske inte allt överallt hela tiden men tillgäng-ligt precis där det behövs.

E-studielitteratur borde vara enkelt attlösa. I dessa processer, att närma sig varan-dra och lösa upp omöjligheter ska bibliote-ken spela en roll i framtiden, på kommun-hemmaplan, regionalt och nationellt. Dethandlar om bibliotekens roll i samhällsut-vecklingen.Den tror jag på!

personligt

Text Malin Koldenius

Malin Koldenius

8

projekt på gång

Det gäller att vässa sinakunskaperText Kerstin Lorentzkulturchef i Karlsborg

Det gäller att vässa sina kunskaper Denna rubrik kunde man läsa i Skaraborgs läns Allehanda den 17

oktober och den syftar på en artikel somberättar om en satsning som Karlsborgs-företagens utvecklingsbolag gör på en ut-bildning för det lokala näringslivet. Detkommer att erbjudas utbildning i marknads-föring, IT, företagsekonomi och språk. Bådehandeln och mer traditionella företag är in-bjudna. Som plattform fungerar kommu-nens lärcentrum och Bryggan (se faktaruta)i biblioteket. Det är inte bara av avgörandebetydelse för Karlsborgs kommun utan somMats Ericson, generaldirektör på myndig-heten för nätuniversitetet, uttryckt det ”OmSverige ska förbli en välfärdsstat, måstetillgängligheten till högre utbildning öka påalla nivåer.”

Detta tillvägagångsätt är exempel på hurvi i Karlsborg har arbetat för, med Bryg-gan-konceptet som bas, göra biblioteket tillen av utvecklingsmotorerna i kommunen.Vi är med andra ord entreprenörer; i ordetsbästa mening samhällsentreprenörer, enligtNationalencyklopedin; att på en ort bidratill att skapa entreprenöranda. Definitioneninnebär också experimenterande och risk-tagande.

I vår kommun behövs verkligenentreprenören med tanke på statens domi-nans som arbetsgivare. Karlsborg var Sve-

riges mest försvarsberoende kommun, ochefter den senaste nedläggningen 1994 (F6flygflottilj) och en tioårsperiod framåt, för-lorade kommunen cirka tusen invånare.Detta har lett till en form av kollektiv de-pression som är svår att ta sig ur. Men –kommunen har nu tänkt att ta krafttag ochhar startat ett visionsarbete. För trots allt harvi stora tillgångar: Göta Kanal, Tiveden,Vättern, Fästningen! Tillgångar som görbesöksnäringen stor i kommunen.

Karlsborgs bibliotek invigdes 1967 och vardå ett av Sveriges modernaste. Politikernavar kvalitetsmedvetna och reste till Danmarkför att köpa Arne Jacobsen-möbler som fort-farande fyller sin funktion. Biblioteket haralltid haft ett gediget mediebestånd och fack-utbildade bibliotekarier. Men när Bryggan-projektet startade hade man tappat mycket iutveckling och låg tio år efter sin tid. Loka-lerna hade blivit slitna och bortplottrade.

Per Falk,bibliotekarie och projektledareför Bryggan, hjälpte oss att började gallrabeståndet, planera bibliotekslokalens an-vändning och se över våra rutiner för att fri-göra tid till kvalificerat arbete med besö-karna. Detta var viktigt eftersom kommu-nen inte hade tillfört extra resurser förprojektets genomförande; den inarbetadeprojekttiden genererade EU-medel. Vi vartvingade att bli verkligt effektiva! Förbätt-

rade öppettider var ett måste och Per ini-tierade även utbildning för personalen iolika ämnen.

Den fysiska Bryggan fick en ändamåls-enlig och trevlig plats längst in i lokalen.Förutom ett antal datorarbetsplatser, är denutrustad för undervisning av mindre grup-per. Den virtuella Bryggan nås påwww.karlsborg.se/bryggankarlsborg/

Min roll i projektet har varit att tala förbiblioteket som begrepp, särskilt inom denkommunala förvaltningsapparaten. Det haräven inneburit att bygga upp ett nätverk idet lokala samhället och att ge biblioteketett ansikte. För att åstadkomma en så snabbkvalitetshöjning av verksamheten krävs

Kerstin LorentzFoto: Karin Stattin

9

givetvis att alla gör sitt jobb och lite till,vilket i sin tur förutsätter ett ledarskap sombygger på förtroende.

Resultatet av vårt idoga arbete har visatsig inte bara i en bra stämning på arbets-platsen utan också i statistiken. Besöken harfördubblats, utlåningen har ökat med 30%och antalet fjärrlån har fördubblats. Mer änen tredjedel av kommunens invånare har nulånekort och vårt mål är givetvis att nålängre.

Vad händer efter att projekt Bryggan går igraven vid årsskiftet? I Karlsborg förbere-der vi oss för att arbeta med en kulturstrategioch en biblioteksplan som samordnas medkommunens övergripande visionsarbete.Förutom att generellt erbjuda en bra verk-samhet inom bibliotek och kultur för attskapa en attraktiv kommun, är vuxenutbild-ningen, folkhälsan och besöksnäringenprofilområden som är intressanta att satsapå i vår kommun.

I projektet finns en satsning som heternischade fackbibliotek. I vårt fall innebärdet att knyta fastare band med ForsviksIndustriminnen, museum och centrum förindustrihistoria som vid årsskiftet blir enregional institution.

Tanken är att det lokala folkbiblioteketkompletterar de resurser som finns med enlokal Bryggan-station som blir en resursbl.a. för den högskoleutbildning som be-drivs där. Man kan även tänka sig ett ömse-sidigt nyttjande av personal och medier –allt i ett ABM-perspektiv.

Ytterligare en tung satsning utreds justnu huvudsakligen med hjälp av medel frånVästra Götalandsregionen: ett konstcentrumi de gamla sjukhuslokalerna i anslutning tillFästningen. Ove Thorsén, som är utredare,umgås med tanken att det lokala folk-biblioteket kommer att fungera gentemotcentrumet på liknande sätt som i Forsviks-fallet. Webbplatsen för marknadsföring ochinformation kommer att få adressenwww.karlsborg.se/konst.

För några dagar sedan var representan-ter för ABM-sektorn i norra Skaraborg in-bjudna till hantverksskolan DaCapo iMariestad. Intresset är stort från Göteborgsuniversitets sida för att utveckla det samar-bete med skolan som nu finns, till att bli enhögskoleutbildning. Vi enades om vikten avatt utveckla de kunskapsbaserade verksam-heter som finns i området samt att utveckla

vårt nätverk. Detta är ett måste för att norraSkaraborg inte ytterligare skall halka efter.

Sedan ett antal år tillbaka samarbetar niokommuner i östra Skaraborg i det s.k.Mellansjöområdet. De ansvariga för kulturoch fritid har regelbundet träffats och ge-nomfört gemensamma projekt. Vid årsskif-tet övergår Mellansjösamarbetet iSkaraborgssamverkan.

I samband med övergången startar enutredning om det s.k. Mellansjöbiblioteket

(eventuellt Skaraborgs biblioteket). En pro-jektledare skall anställas för att genomlysaförutsättningarna för ett mer konkret sam-arbete mellan biblioteken. I region-bibliotekets verksamhetsplan för 2004 finnsdessa tankar med som ett av programmen.

Från vår horisont känns det som en brafortsättning på Bryggan-projektet!

”Kraftsamlaren”. Skulpturen köptes in av Karlsborgs kommun efter en konstutställningmed namnet ”Omvandling”, vilket skulle symbolisera den process som Karlsborg hållerpå att arbeta sig igenom i samband med försvarets neddragningar i kommunen.Konstnär: Ingemar ”Lollo” AnderssonFoto: Anders Åkerberg

KORT OM BRYGGAN:

Angöringsplats för utbildning, lokal utveckling och omvärld

- Eu:s strukturfond mål 2 västra har beviljat medel

- Projektledare: Per Falk

- Deltar gör Karlsborg, Gullspång, Västra Götalandsregionen,

Bibliotekstjänst AB, Axiell Bibliotek AB

- Bryggan är en fysisk plats i vardera biblioteken med välutrustade

datorer och referensverk för studier, undervisning m.m.

- Bryggan är en virtuell plats för information och kommunikation

- Följande teman har ägnats särskild uppmärksamhet: det livslånga lärande,

inklusive en 5 poängskurs i informationskompetens vid Högskolan i Skövde,

nischade fackbibliotek, omvärldsbevakning och lokal utveckling

10

Nationell politik - behövs det?

politik

Behövs en statlig bibliotekslag och na-tionell politik?

– Rent allmänt är jag ingen vän av lag-stiftning. Ju mer som skötas utan att statenlägger sig i desto bättre. Det finns privatalösningar på bibliotek som fungerar. Utö-ver att det sköts lika bra kan privata lös-ningar också innebära att kommunerna spa-rar pengar.

– En kommun som funderade på attlägga ner sitt bibliotek, jag tror det varGrythyttan, lämnade istället över driften tillortens bokhandlare som också funderade påatt lägga ner sin verksamhet. Nu finns bib-lioteket och bokhandeln i samma fastighetoch kommunen har räddat bådaverksamheterna.

Otto Linton (m)ledamot i regionens kulturnämnd ochregionfullmäktige, sitter med iGöteborgs stadsteaters styrelse

Behövs en statlig bibliotekslag och na-tionell politik?

– Definitivt! Biblioteksväsendet är iallra högsta grad en nationell angelägenhetoch därför behöver bibliotekslagen utvid-gas. Den nuvarande är inte tillräcklig. Detbör inte som i dagsläget vara upp till varjekommun att bestämma hur mycket som skasatsas på bibliotek.

– Det är ett alltför viktigt område för attöverlämnas åt kommunerna. Det har ju vi-sat sig på många andra områden, exempel-vis skolorna att det blir stora orättvisor närkommunerna själva ska besluta.

– Att alla ska ha tillgång till ett biblio-tek är en rättvisefråga och det är därförsjälvklart att beslut rörande bibliotek börligga på statlig nivå. All erfarenheter visarpå att kultur och utbildning är lågt priorite-rat, något som är oerhört olyckligt eftersomde samtidigt är de viktigaste versamheternasom kommunerna ansvarar för. Att skolor,bibliotek och kulturella verksamheter blir

Rossana Dinamarcariksdagsledamot (v)ledamot i kulturutskottet, konstitutions-utskottet och förtroenderådet

lidande när pengar måste sparas är oaccep-tabelt.

– Det behövs en ny bibliotekslag eller ialla fall bör den nuvarande bli betydligt”köttigare” för att bibliotekens ställning skakunna säkras. Vi kan inte riskera att flerbiblioteksfilialer runt om i landet läggs nedoch att allt fler bibliotek skär ner.

Hur har kulturutskottet arbetat meddessa frågor?

– Behovet av att utvidga bibliotekslagenär en fråga som diskuteras mycket inom par-tiet. Hur man ska kunna bevara och utvidgaarbetsplatsbibliotek och skolbibliotek ärnågra konkreta ämnen.

Vad har du för tankar om staten kontrakommunen och regionen när det gällerbiblioteksväsende. Är staten för svag?

– I dagsläget har staten för litet att sägatill om. Varken kommunerna eller regio-nerna ska ta över ansvaret för biblioteken.

Hur har regionens kulturnämnd ar-betat med biblioteksfrågor?

– Vi har främst diskuterat behovet aven kulturell samlingsplats. Och bibliotekenfungerar ju redan som en samlingsplats,något man skulle kunna vidareutveckla.

– En rent privat åsikt är att bibliotekenborde satsa mer på sin ursprungliga och tra-ditionella roll att tillhandahålla böcker.Många talar om internets betydelse idag,inte så många om bokens – det är bibliote-kets odiskutabla uppgift.

Ser du ingen risk att biblioteken priori-teras bort utan lagstiftning?

– Visst finns det en risk att bibliotekenliksom övrig kultur får allt mindre resursernär kommunerna har dåligt med pengar. Dettycker jag är väldigt tråkigt; att kulturen all-tid ska ställas mot vård, skola och omsorg.

– Biblioteken är ju oerhört viktiga. Menman får inte glömma att biblioteken är tillför dem som bor i kommunerna. Och man

Text Ann-Charlotte Hammarén

får hoppas att de själva begriper att biblio-teken är viktiga utan att staten måste skrivadem det på näsan.

Otto Linton

Rossana Dinamarca

11

Det är utmärkt att barnbibliotek arier gör uppskattade insatserför barn och ungdomar i sina

bibliotek och i samverkan med BVC,förskola och skola i sina kommuner!Men arbetet måste också höras, synasoch förankras såväl i det egna bibliote-ket och nämnden som hos kommunensövriga förvaltningar och nämnder.

Hur får vi in barnfrågorna i politisktförankrade handlings- och biblioteks-planer som blir slagkraftiga verktyg?Arbetar vi med rätt saker? Får barn ochungdomars behov vägleda vår verksam-het och bibliotekslokalens utformning?Ser vi möjligheter i nya samarbetspart-ners eller hot? Hur behåller vi vår lustoch vårt engagemang?

Det fanns mycket att diskutera när25 barnbibliotekarier från kommunerrunt om i Västra Götaland strålade sam-man. De inbjudna föreläsarna inspire-rade många gånger till nya tankegångar.

Cay Corneliuson, Kulturrådet, re-flekterade över hur det var på 80-taletdå biblioteket skulle göra allt till skill-nad från idag då vi insett attbarnbibliotekarier inte själva kan göraallt. Vi har en annan syn på barn därbarnet nu i mycket större utsträckningär subjekt och handlar själv. CayCorneliuson poängterade även att bib-lioteken, för att bli angelägnakulturinstitutioner i barn och ungdomarsliv, måste vara öppna inför nya medieroch inte moralisera över dem.

Karin Semberg, Kultur och fritids-chef i Partille, berättade om sin bak-grund som barnbibliotekarie och

”Vadan och varthän..?!”Hur arbetar barnbibliotekarierna med biblioteksutveckling?Vilka frågor är relevanta att driva? Hur viktiga ärbibliotekscheferna för tydlig uppbackning? Detta ochmycket annat diskuterades på konferensen Vadan ochvarthän i Göteborg 20-21 november 2003.

bibliotekschef och hur tydligt hon upplevdeett behov av att hitta en pedagogik för attförklara för beslutsfattare varför man t.ex.ska arbeta med barnlitteratur i förskola ochskola.

För att få politiskt gehör för verksam-heten måste man tydligt visa och marknads-föra vad man faktiskt gör! Då förstår manatt vård, skola och omsorg är starkt bero-ende av en bra biblioteksverksamhet ochinte står i motsats till varandra. Biblioteketbehöver ett politiskt förankrat styrdokumentsom omfattar en analys – en BIBLIOTEKS-PLAN. Mycket viktigt att arbetet medbiblioteks- och kulturplaner är process-orienterat – alla medarbetare måste varamed och arbetet måste få ta tid. Hela tidenrapportering och förankring hos politikerna.

Lotta Alverlin, chef på barn-avdelningen Göteborgs stadsbibliotek, be-rättade om hur de utifrån enkla frågor somVarför och Hur arbetat fram sin målsättningFör barnens bästa. Arbetslaget hade förut-sättningslöst fått skriva ner alla arbetsupp-gifter på lösa lappar och satt sig ner ochfunderat på vad som skulle prioriteras ochvad som kunde plockas bort. De diskute-rade utifrån detta resultat vem som skullegöra vad - inte nödvändigtvis att alla skullehålla på med de arbetsuppgifter de alltidgjort. Men det var också nödvändigt att fåveta vad barnbibliotekets uppdrag egentli-gen var för att arbeta fram hur det skulleutföras.

Solveig Hedenström, barnbiblioteks-konsulent i Västmanland, var med och ar-betade fram På barns och ungdomars vill-kor, en broschyr nyligen utgiven av Svenskbiblioteksförening. En arbetsgrupp med

länsbibliotekskonsulenter och barn-bibliotekarier har efter många diskussionerformulerat rekommendationer förfolkbibliotekens barn- och ungdomsverk-samhet. Nu fortsätter arbetet speglat i ettdokument kallat Hissa segel och byggavindskydd där ett 70-tal kommunbibliotekarbetar med lokala små och stora utveck-lingsprojekt. Man har bildat Växthus somska utgöra plantskolor för olikabarnbiblioteksområden där man knyter tillsig bibliotekspersoner från olika delar avlandet.

Birgitta Berntson-Ärje, kultursekrete-rare Trollhättan, berättade om hur arbetetmed Kulturbyrån vuxit fram och hur manidag arbetar med alla former av barnkulturför alla barn i Trollhättan. Uppdraget varatt bedriva kulturpedagogisk verksamhetsom uppmuntrade barns egen aktivitet. Ar-betet bedrivs i nära samverkan med övrigapedagoger och också barn som finns med iett elevkulturråd.

Text Eva Kollbergkonsulent Regionbibliotek Västra Götaland

konferens

FAKTA:Ur På barns och ungdomars villkor - Svensk

biblioteksförenings rekommendationer för

folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet.

De avgjort två viktigaste, av de tolv punkterna,

tyckte konferensens deltagare var:

1. Barnperspektivet ska vara utgångspunkt för

biblioteket. Barns och ungdomars egna behov ska

vara vägledande för verksamheten. De ska kunna

påverka denna och de ska erbjudas möjligheter att

uttrycka sig i biblioteket.

2. Biblioteket ska bidra till att stärka barns och

ungdomars personlighetsutveckling, liksom deras

utveckling till aktiva, demokratiska samhällsmed-

borgare.

12

Med katalogen i centrumHur bygger man en ny bibliotekswebb? Den frågan ställde vi oss iMölndal, när vår gamla webbplats hade funnits i ungefär fem år.Då hade vi byggt på successivt, så att det visserligen fanns mängdermed ingångar, men det hade också blivit allt svårare för användarna attskaffa sig överblick och att hitta rätt.

Text Krister Andreasson och Bert HoflundMölndals bibliotek

inblick

Vi började med att flytta ut länkkatalogen till en egen webbplats.Tidigare tjänstgjorde samma sida

som ingång både till Mölndals stadsbib-liotek och till vår länkkatalog. I och medförändringen fick vi en renodling, så attlänkkatalogen, vårt digitala bibliotek sominte bara vänder sig till mölndalsborna,fick en egen identitet. Vad skulle så görasåt själva hemsidan?

Bibliotekens kärnverksamhetDen kände amerikanske webbgurun JakobNielsen har på tal om webbplatser myntatuttrycket: Keep it simple. Content is king.Med det menar han att en webbplats, för-utom att vara tydlig och lättnavigerad,också måste ha ett innehåll som fyller ettbehov hos användaren. En statiskwebbplats, ful eller snygg, besöker mankanske någon gång av nyfikenhet, men närdet är gjort så finns det tyvärr ofta intenågon anledning att återkomma. En le-vande webbplats däremot, som tillfreds-ställer användarens behov, kommer att be-sökas om och om igen.

Samlingarna i centrumVad är då vårt content och vilka behov kanvi tillfredsställa? Ja, om man bortser frånden digitala delen, d.v.s. länkkatalogen, såkretsar bibliotekets verksamhet primärtkring samlingarna. Det är samlingarna folkvill kunna söka i, inspireras av och låna

hem ur. Givetvis vill de också ha koll på sinalån online och kunna reservera, låna om m.m.Det är alltså samlingarna som utgör biblio-tekens kärnverksamhet och följaktligenborde man bygga bibliotekswebben med demi centrum.

Webbplats och katalog blir samborOm samlingarna och därmed katalogen är detprimära, så ter sig gängse webbpraxis där ka-talogen lever sitt eget avskilda liv isoleradfrån den övriga webbplatsen, ofta också medavvikande formgivning, som helt misslyckad.

Lösningen hos oss blev att ”flytta in”webbplatsen i Axiells webbopac. Vi villeförsäkra oss om att man alltid hade nära tillkatalogsökfunktionen och därför placeradevi den enkla fritextsökningen i en vänster-ram som hela tiden följer med användaren. Isamma ram hamnade också:Min bokhylla - det ställe där man loggar inmed pinkodMinneslista - där man sparar sökta titlarSök i biblioteket - som leder till övrigakatalogfunktionerInnehåll - rubrik med valen Vår verksam-het, Våra bibliotek och innehåll A-ÖBoka dator - som snabbt leder till boknings-programmet för publika datorerLänkkatalogen - leder till bibliotekets länk-katalog på egen webbplats

I Mölndal är huvudbibliotek och filialerenheter med egen budget och stor självstän-dighet och vi ville ge varje enhet möjlighet

att utveckla den egna identiteten inom stads-bibliotekets ram. Därför har varje biblio-tek sin egen startsida med egen färgskala,men den ovannämnda vänsterramen medkatalogsök ser likadan ut överallt.

Detta upplägg gör att varje enhet kanha sin egen hemsida som startsida på de publika datorerna. På så sätt kan man användade publika datorerna som informationska-nal på biblioteket. Och användaren kanockså lägga till en favorit till det egna bib-lioteket på sin hemmadator om så önskas.

Obegränsade sökmöjligheterFrestelsen kan vara stor att presentera an-vändaren ett överväldigande smörgåsbordav sökmöjligheter. Så ser det ut i Axiellswebbopac vid leverans. Där kan använda-ren välja mellan att söka på: Titel/författare,ämnesord, ämneskod, valfria sökord,indexsökning och avancerad sökning.Denna alternativrikedom tror vi blir kontra-produktiv. Vi tror att också många i perso-nalen inte behärskar dem alla och/eller harnågon glädje av dem. Smörgåsbordet geralltså en bedräglig känsla av möjligheter,som vi inte tror infrias. Å andra sidan kanman också misstänka att de flesta använ-dare enbart söker i fritext och nöjer sig medde träffar detta ger i tron att de fått ett kom-plett resultat. Finns det då alternativ somligger mellan dessa båda ytterligheter?

13

ning, har vi under rubriken Facklitteraturgjort en Guide till facklitteraturen sommedger browsing i SAB-systemet.

Man vandrar i trädstrukturen och klickarsig fram från huvudavdelning via underav-delning till det önskade ämnet. Därefterklickar man på önskat ämnesord för att fåen titellista ur katalogen. Sökningen är ba-serad på titlarnas hyllplacering. Givetvisersätter detta inte en indexerad sökning på

katalogsignum, men det är en metod sominte lämnar användaren i sticket överläm-nad till ett tomt sökfält och sin egen fan-tasi. Browsingen fyller också en pedago-gisk funktion genom att demonstrera för an-vändaren hur SAB-systemet är uppbyggt.

I Mölndal har vi i flera år indexeratskönlitteratur och biografier med hjälp avämnesordsregistret Edvin. Detta verktygville vi också lyfta fram och det sker medbrowsing i en guide av samma typ som förfacklitteraturen ovan.

Förädling av kataloginformationenVårt grepp med integration av hemsida ochkatalog ger också goda möjligheter att tafram olika typer av listor: nyförvärv, topp-listor, ämneslistor m.m. Dessa blir klickbaraoch användaren kan direkt få fram biblio-grafisk information och lånestatus för varjetitel. Ett framtidsönskemål är att kunnalägga ut listor med exempelvis nya media iett visst ämne som uppdaterar sig själva, så

att man ständigt kunde presentera t.ex. detio senast inköpta titlarna.

Användarstyrda sidorFör framtiden önskar vi oss en utvecklingmot individuella sidor för varje användare.Frågan om inloggning är redan löst med lå-nekort och därtill knuten pinkod. Vi har valtatt placera denna funktion under rubrikenMin bokhylla. I dagsläget finns där sedvan-

liga funktioner för skötsel av deegna lånen. EBSCO:s tidskrifts-databas med individuell inloggninghar nu också kunnat läggas där tackvare regionbibliotekets satsning ge-nom KULDA. Här finns goda möj-ligheter att presentera ytterligarebetaldatabaser.

Mot den skräddarsyda portalenIdealet ser vi i den skräddarsyddaportalen, där användaren själv be-stämmer utformningen efter detegna behovet. Här skulle man kunnage valbara alternativ under olikarubriker, t.ex. favoritsökningar i ka-talogen, databaser, önskade sök-formulär mot katalogen, prenume-ration på nyhetslistor, e-böcker m.m.Fullt utbyggd skulle en sådan avvarje användare själv utformad por-tal, kunna ge lösningen på proble-met med för mycket för individenirrelevant information.

En webbplats blir aldrig färdigNär du läser detta har vi förmodligen gjorten del förändringar. Bl. a. har studien somanförs nedan givit oss en hel del impulsertill förbättringar.

Alternativ till smörgåsbordetI vänstermenyn finns punkten Sök i biblio-teket. Där har vi samlat skräddarsydda sök-formulär som ska vara lätta att överblickaoch använda. Först hamnar man på ett for-mulär för Utökad sökning. Det utgör en re-digering av Axielloriginalets Avanceradsökning. Givet de tekniska begränsningarsom finns inbyggda i originalet, har vi för-sökt förtydliga för användaren så långt möj-ligt.

Den indexeradesökningen med val avsökfält i drop down-boxar känns tyvärr intetillfredsställande, efter-som drop down i sig äroöverskådligt, men därär vi bundna av origina-let. Vid val av medietyp,åldrar och sorteringtycker vi radio-knapparna kommer tillsin rätt och man ser di-rekt vilka alternativsom finns. Originaletsmöjlighet att välja pre-sentation i enkel ellerutförlig lista bortfallereftersom vi inte anseratt utförlig lista är me-ningsfull.

Lätt att hitta cd och videoSeparata formulär för cd och video/dvdunderlättar sökningen av dessa mediatyper.Två fält för fritext alternativt indexeradsökning kan kombineras med musikgenrerrespektive typ av video och dvd. Under utö-kad sökning kan man visserligen filtrerafram rätt medietyp, men genre och andraaspekter är mycket svårsökta för använda-ren utan hjälp av de särskilda sök-formulären.

ÄmnesordsfällanTyvärr lider vi i Mölndal av att inte haämnesord för facklitteraturen i katalogen.De ämnesord byggda på signum som finnsi BURK-genererade kataloger är trubbigaverktyg, men ändå bättre än ingenting.Verkligt användarvänlig ämnessökning avfacklitteratur uppnår man först då varje en-skild titel fått adekvata ämnesord och såborde det egentligen vara i varje dator-baserad bibliotekskatalog. I brist på detta,men också som ett alternativ till vanlig sök-

LITTERATUR:Bolsing, Patrick, Utvärdering av katalogsystemet på

Mölndals stadsbibliotek ur ett användarperspektiv:

examensarbete i systemvetenskap 10p / Patrick Bol-

sing, Amir Shafazand, Junjun Zhou - Trollhättan: Inst.

för informatik och matematik. Högskolan Trollhät-

tan Uddevalla, 2003. http://bibliotek.molndal.se/ge-

mensam/c_uppsats_molndalsbibliotek.doc

Madsen, Jens, Sådan bliver det elektroniske biblio-

tek brugervenligt : samlet rapport / Jens Madsen, Ju-

lia Gardner, Jens Hoffman Hansen. Aarhus, 2003.

http://www.uni-c.dk/produkter/usability/nyheder/bib-

liotek-rapport.html

MyLibrary@NCState

http://dewey.library.nd.edu/mylibrary/

14

KB-utredningen

aktuellt

Text Ann-Charlotte HammarénIllustration Sture Åkerström

Dessa är några av frågorna som sys- selsätter Gunnel Stenqvist, tillsattför att utreda Kungl. bibliotekets

verksamhet och arbetsformer. Strax efterårsskiftet presenterar hon sina förslag tillförändring till utbildningsminister ThomasÖstros.

Berätta om ditt uppdrag!– Jag har fått i uppdrag att göra en ut-

värdering av Kungl. biblioteket, dess verk-samhet och arbetsformer. Som ett led i ut-redningen har en rad enkäter, intervjuer ochkonferenser genomförts, där forskare, stu-denter, lärosäten, bibliotek, myndigheteroch organisationer samt andra brukare fåttkomma till tals.

Varför behövs en utredning?– Utredningen har tillsatts mot bakgrund

av de stora förändringar som har skett i om-världen under de senaste decennierna ochsom berör KB:s verksamhet. Nya uppgif-ter har fortlöpande tillkommit men KB:suppdrag och verksamhetsinriktning har istort sett varit desamma.

Förutsättningarna har de senaste årenradikalt förändrats bland annat genom dentekniska utvecklingen. IT har revolutione-rat såväl arbets- och sökmetoder sombevarandeteknologi, och forsknings-informationen har funnit nya vägar genomdigital publicering.

Skulle Kungl. biblioteket kunna bli ett serviceorgan förfolkbiblioteken i framtiden? På vilket sätt kan man ökatillgängligheten till nationens historiska samlingar?Under vilka former kan den nationella bibliotekskata-logen LIBRIS utvecklas?

– En annan stor förändring är att utbild-ningen byggts ut på olika nivåer och fått enallt viktigare roll i samhället. Satsningenpå det livslånga lärande och allmänhetensökade kunskapsinivå har också stor inver-kan. Även mediesamhället har ändrat ka-raktär, med ny teknik och webb. Bibliote-ken har fått en förändrad roll i samhället.

Vilka verksamhetsområden har duutvärderat?

– Bland annat har jag granskat KB:suppgift som Nationalbibliotek. Jag har settöver pliktlagen för tryckt material och hurman kan reglera insamling av den växandeandel som publiceras på webben. Jag hartittat på hur KB ska kunna tillhandahållaoch bevara det svenska kulturarvet samthur en handlingsplan för digitaliseringskulle kunna se ut. Även hur insatser förbevarande av gamla boksamlingar och en-skilda verk, inklusive bilder, bäst ska gö-ras.

– Jag har även tittat på hur KB skötersin uppgift att stödja samordning och ut-veckling av informationsförsörjning tillforskning/utbildning och hur den kan ut-vecklas. Vidare hur KB fungerar som na-tionell biblioteksmyndighet och möjlighe-terna till större samordning mellan offentlig-finansierade bibliotek med olika huvudmän- för brukarnas bästa och mest effektiva re-sursutnyttjande

Vad kommer utvärderingen leda till? – Utredningen omfattar en analys av da-gens situation när det gäller KB:s uppgif-ter och verksamhet. Utredningen bedrivsförutsättningslöst och när den är färdig skajag lämna förslag till förändringar som ut-värderingen kan föranleda.

FAKTA KUNGL. BIBLIOTEKET:KB har en lång historia som institution.

Bibliotekets ursprung går tillbaka till de

boksamlingar som främst kungahuset Vasa

byggde upp under 1500- och 1600-talen. KB: s

uppgift som kulturarvsinstitution har sedan

tillkomsten varit att samla, beskriva, bevara,

vårda samt tillhandahålla det tryckta ordet.

Redan i kansliordningen från 1661 beordrades

alla boktryckare i Sverige att skicka ett exemplar

av varje skrift de tryckt till Kungl. biblioteket.

KB flyttade från slottet Tre kronor till en egen

byggnad i Humlegården 1878. Biblioteket blev

snabbt trångbott och en första etapp av KB:s

ombyggnad startade 1956 och fortsatte fram till

1971 i olika etapper. KB återinvigdes 1997 efter

om- och tillbyggnad till moderna, ändamålsen-

liga lokaler med nya underjordiska bokmagasin.

Enligt nuvarande beräkningar kommer dessa att

vara fyllda år 2050, om samlingarna ökar i

samma takt som nu.

16

internet

Dynamiska länkar

Ett onekligen lockande erbjudandesärskilt som vi den hösten haft ovanligt många frågor om industrier i

Trollhättan och än en gång – som medmycken lokalhistoria - kunnat konstatera attdet inte var helt lätt att få fram uppgifter.Visserligen finns det i vår lokalsamling endel böcker om de allra största industriernamen allt annat material som vi anade fannsgömt i Trollhättelitteraturen och på andraställen var inte bara svåråtkomligt utan när-mast osynligt eftersom det inte fanns varesig ordentliga index eller någon som på dju-pet inventerat samlingen.

Det kändes inte heller bra att vi närmasti blindo fick skicka frågarna vidare till an-dra i kommunen, som eventuellt kunde ha

Hösten 2001 fick vi ett telefonsamtal från regionbiblioteket. ”De därwebbsidorna om Trollhättan med länkar till katalogen ni gjorde somABM-demo för oss var användbara. Nu skall vi driva ett antalindustrihistoriska projekt; är ni intresserade av att ta fram en modell förhur en industrihistorisk portal skulle kunna se ut?”

material. Ett verktyg för att underlättainformationsarbetet, kanske genom att ut-nyttja ny teknik, hade därför varit en åter-kommande tanke – och här dök plötsligtchansen upp. Vi kunde få de medel somkrävdes för att lägga tid på att inventerasamlingarna och andra resurser samt skapasjälva verktyget.

Att den industrihistoriska portal somskulle bli slutmålet – helst en verkligwebbplats - måste vara rätt självgående närväl grunden var lagd och att katalogen, vårttrots allt grundläggande instrument, skullebli kärnan i det hela var de självklara ut-gångspunkterna. Det som borde kunna göradet hela möjligt var den teknik med dyna-

miska länkar som jag hade utnyttjat i ABM-demon. Där hade jag till texterna omTrollhättans slussar, kanal och industrier lagttill boktips i form av länkar till vårwebbkatalog så att användarna direkt kundese på vilken biblioteksenhet boken fanns ochom den var tillgänglig för lån. Många bib-liotek har utnyttjat tekniken till att lägga upplänkar till bland annat nya medier i sinakatalogmenyer.

ABM-demon hade skapats i samarbetemed teknikcentrat Innovatum-Kunskapenshus så det var naturligt att även nu ta kon-takt med min tidigare samarbetspartner Hen-rik Olsson.

Innovatum inte bara ligger på gammalindustrihistorisk mark - det stora område dären gång det som var Verkstan med stort V iTrollhättan, Nohab, haft sin verksamhet -utan har också ett regionalt industrihistorisktuppdrag samt härbärgerar bild- ochföreningsarkiv.

Vi började med att diskutera vilka portal-ens framtida målgrupper skulle vara ochvalde en nivå som borde passa studerandeoch allmänt intresserade av Trollhättan. För-hoppningen är dock att även forskare skaha nytta av portalen, åtminstone som en för-sta introduktion till traktens industrihistoria.Även om portalen främst skulle gälla Troll-hättan så ville vi också ta med industri-historia i Västra Götaland och Sverige föratt visa på sammanhangen.

Dessutom behövdes åtminstone en för-sta bild av hur portalsidorna skulle struktu-reras. En geografisk huvudindelning verkade

Text Lola ErikssonTrollhättans bibliotek

17

NOHABs industrier i Trollhättan. I den stora svarven tillverkas delar av skruvar till Panamakanalen. Innovatum Bildarkiv

naturligast; Trollhättan, Västra Götalandoch Sverige.

Ingångarna blev till en början allmänindustrihistoria, särskilda industrihistoriskaämnen och för Trollhättan särskilda bran-scher, företag och företagare. Allteftersomarbetet framsteg tillfogades arbetarrörel-sen, industriarbete och en landskaps-indelning för Västra Götaland.

Katalogposterna fylldes och ämnes-ordslistan växte och växte. Arbetet krävdeständiga funderingar kring vilken typ avord som skulle användas. Inför självaportalbyggandet hade jag fått ha en annanfrågeställning i bakhuvudet under arbetetsgång. Vilka ämnesordskombinationer kräv-des för att skapa de dynamiska länkar tillwebbkatalogen som inte skulle ge alltförmycket ’brus’ för de olika ämnes-ingångarna. Här och var blev det nödvän-digt att lägga till ämnesord för att få ihopde rätta kombinationerna, vilket naturligt-vis innebar ändringar i katalogen. Efter enhel del pysslande med detta kunde jag såbörja bygga portalsidorna, skriva texter och

koda. Samt genomföra sökningarna iwebbkatalogen, kopiera söksträngen ochklistra in dem som länkar. Eftersom det varviktigt att strängarna förblev konstanta valdejag att använda den enkla Anteckningar iWindows och inte någon webbeditor.

Under tiden samlade Henrik informationom andra industrihistoriska resurser ochsatte samman till sidor enligt den geogra-fiska grundprincipen. Tillsammans medwebbproducenten resonerade vi oss fram tilldesignen på portalen och efter en intensivslutspurt kunde – Vägar till Trollhättansindustrihistoria http://kh.innovatum.se/industrihistoria/ – öppnas för användning idecember 2002. Med dess hjälp har vi se-dan kunnat lösa ett antal informationsfrågor.

Eftersom de dynamiska länkarna hela ti-den skapar nya sökningar när de aktiveraskommer nya böcker automatiskt med såsnart de rätta ämnesorden lagts in i katalo-gen. Först nu, hösten 2003, har det börjatdyka upp material (företag, branscher) somkommer att kräva några få justeringar i

portalsidorna och naturligtvis skulle mankunna bygga ut sidorna med extern infor-mation.

Om det hade varit möjligt så skulle jagäven ha velat inventera Tidningen Trollhät-tan (1906-), som vi har på mikrofilm, därdet förmodlingen finns en hel del materialatt hämta. Det var något som inte rymdesinom projekttiden och inte heller fanns tidatt testa om man kunde göra dynamsika län-kar till andra databaser. Dessutom vore detönskvärt att i portalen få med länkar till ar-kivmaterial om Trollhättans industirhistoria.

Framtiden? Ja, en tanke är att göra elek-troniska versioner av hela materialet – åt-minstone lokallitteraturen – så att det voremöjligt att länka direkt till rätt text eller text-avsnitt. Dessutom skulle man kunna göraliknande webbsidor med dynamiska länkarför andra lokalhistoriska teman eller varförinte för litterära teman och annat i samling-arna som man skulle vilja synliggöra, ettslags virtuella skylthyllor.

18

krönika

P rogramarbetet har bara börjat. Min förhoppning är att det ska finnas många olika sätt att delta i denna dis-

kussion det kommande året. Eftersomkulturnämnden också valt arbetssättet attparallellt pröva olika utvecklingsmodelleri lokala projekt vid bibliotek runt om i helaregionen, så tror jag att dessa också ska geintressanta ingångar i denna diskussion.

Många frågor är angelägna:1. Hur stärker vi bibliotekens roll som mö-tesplats för kunskapsinhämtning, idéutveck-ling och diskussion?2. Var ligger tyngdpunkten för bibliotekeni det livslånga och livsvida lärandet? Hurser det moderna folkbildningsuppdraget utför biblioteken?3. Hur kan vi med ett sektorsövergripandesynsätt, öppna fler möjligheter för medbor-garna att ta del av våra gemensamma resur-ser och samlingar i bibliotek, arkiv ochmuseer?4. Hur skapas stabila och långsiktiga alli-anser med medborgarnas egna organisatio-ner i civilsamhället – inte minst studieför-bunden och det lokala föreningslivet?5. Vad krävs för att biblioteken ska kunnaleva upp till de nya möjligheter som vårtmångkulturella samhälle ger?6. I många kommuner är biblioteken stra-tegiska kulturella mötesplatser – vilken roll

Biblioteket - ett demokratiskt verktyg

Biblioteken har en stor betydelse för en levande demokrati, för det livs-långa och livsvida lärandet och för ett aktivt kulturliv.Med detta som grund har Västra Götalandsregionens kulturnämnd inlett arbetet med att ta fram ett kulturpolitiskt program för regionensbibliotek och museer.

Text Per Gustafssonledamot Västra Götalands kulturnämnd (c)ordförande i nämndens ABM-grupp

ska biblioteken spela ur ett sådant perspek-tiv?7. Hur omformas biblioteksfunktionen närny informations- och kommunikations-teknik genom internet flyttar databaser ochinformation direkt till vardagsrummen?

När jag skriver detta så har jag nyss ta-git del av folkbiblioteksstatistiken för 2002från Statens Kulturråd. Tyvärr fortsätterminskningen av boklån vid biblioteken(mellan 2001 och 2002 med 2,9%).

Sett över tiden så har antalet boklånfrån biblioteken sjunkit med över 4,1 mil-joner lån sedan 1999, eller med 6%.Minskningen sker i alla kategorier; barn-böcker, facklitteratur, skönlitteratur. Noter-bart är att under samma period har antaletanställda på biblioteken ökat, liksom attbibliotekens öppettider ökat något. Utlån-ingen av AV-media fortsätter dock att öka.

Jag skriver detta som ett observandumför framtiden. Det pekar på en omständig-het som givetvis kommer att betyda nå-got. Fortsätter trenden med sjunkande an-tal boklån, samtidigt som människors möj-ligheter att söka och hämta information ochtexter direkt hemifrån via internet, står bib-lioteken inför en viktig omprövning.

För en del ligger framtiden i att allt-mer bli en del av skolan och den traditio-nella utbildningsapparaten, som ju biblio-

teken redan idag har ett viktigt samspel med.Men för mig ligger den huvudsakliga färd-vägen i ett bredare kulturpolitiskt synsätt påbiblioteken.

Detta är intimt kopplat med det ”demo-kratiska uppdraget”. Som ledamot av denstatliga demokratiutredningen (SOU2000:1) var jag med och pekade på bety-delsen av att främja en deltagardemokratiskfärdväg i syfte att stärka det svenska folk-styret. Det vill säga att demokratin måstebäras upp en av en brett förankrad demo-kratisk medborgaranda som formas genomsamtal och dialog vid många olika lokalamötesplatser i vardagen.

En sådan mötesplats är biblioteken. Oftaden största mötesplatsen i kommunerna! Jagtror att det är denna mötesplats som måstestärkas och breddas – och det kommer attbehövas fler sådana mötesplatser. Det ärockså ur denna grundläggande demokra-tiska roll, som bibliotekens roll i det livs-långa och livsvida lärandet kan definieras.

Per Gustafsson

19

sista ordet...

Ann-Charlotte Hammarén redaktör

en av oss

en av oss / Ewa Kollberg

Aktuell: arbetar med biblioteksutvecklingi olika projekt bl.a. fyra nätverk som syftartill idéutbyte mellan barnbibliotekarier runtom i Västra Götaland, samverkan medandra kulturkonsulenter inom bild, film,musik,teater, dans och hemslöjdJobbar som: bibliotekskonsulent Region-bibliotek Västra Götaland med inriktningpå barn och ungdomarBakgrund: bibliotekarie sedan 1975, undermånga år i Mölndals kommunFamilj: Man och tre vuxna barnBor: GöteborgTycker om: att laga mat, umgås medvänner, läsa, lyssna på musik, trädgårdsar-beteVill: att alla barn ska få positiva tidigamöten med barnlitteratur, att alla barn iVästra Götaland skulle få CD-skivanBarnens första sånger som idag allaföräldrar med annat modersmål än svenska– genom regionbibliotekets initiativ – fårpå BVC.

En kraft att räkna med!– Biblioteken har en enorm potential. Vi måste inse vilka möj-ligheter som finns; vilken sprängkraft det innebär att ha ettbra bibliotek i sin kommun.Ewa Kollberg, bibliotekskonsulent, slår fast att biblioteken harmycket mer att ge.

Text och foto Ann-Charlotte Hammarén

Samverkan. Ewa Kollberg återkom-mer till ordet flera gånger när honska beskriva bibliotekens roll i sam-

hället och biblioteksutveckling. – Samverkan, det är det allt handlar

om. Samverkan mellan bibliotek,barnavårdscentraler, förskola, skola,kulturinstitutioner, studieförbund m.m.

– När vi inser vilka inneboende möj-ligheter som finns kan vi också utnyttjabiblioteken bättre. Tillsammans med andrakan vi nå ut och bli en angelägenhet föralla kommuninvånare.

– Det är så mycket lättare om vi hjälpsåt. Ta till exempel samarbetet med BVC.Det är fantastiskt hur fint det fungerar. Allanyblivna föräldrar får ett presentkort påBVC och kan hämta Barnens första Bokpå sitt biblioteket.

– Detta möte, när de nyblivna föräld-rarna kommer till biblioteket för att hämtaut boken, är ett unikt tillfälle förbibliotekaierna att visa allt biblioteket haratt erbjuda.

Utöver olika projekt, såsom AlfonsEllen, Kotten..., Leka Språka Lära, hållerEwa Kollberg även i fortbildning, konfe-renser och föreläsningar. Allt för att ökasamarbetet mellan biblioteken och förskolaoch föräldrar/barn.

– Nästa spännande projekt kan heta2020 Mars Express, ett samarbetsprojektmellan Länsbibliotek Jönköping, Länsbib-liotek Skåne och Regionbibliotek VästraGötaland tillsammans med sina kommun-ers barn- och ungdomsbibliotekarier. Deska arbeta fram olika framtidsscenarier hurett barn- och ungdomsbibliotek ska se utför att leva upp till de krav, behov ochförväntingar som barn och ungdomar för-

väntas ha 2020. Projektansökan ligger nuhos Kulturrådet.

Demokrati och jämlikhet. Vad inne- bär orden idag och hur kan mankomma i närheten av att uppnå

innebörden av dem.I det nya kunskapssamhället finns, en-

ligt författaren och debattören BjarneStenquist, ett inbyggt hot mot demokrati ochjämlikhet. Ett nytt klassamhälle är i färd attskapas utifrån tillgången till information,lärande miljöer och nätverk, menar han.Och ökad tillgång till information för allaär enda lösningen.

Medhåll får han från Mats Ericson, pro-fessor och generaldirektör vid Sveriges nät-universitet, som upprörs över att den ve-tenskapliga produktionen inte är mer till-gänglig för allmänheten. Kunskap är makt!Det finns en risk att en betydande klass-klyfta bildas om man inte inser vikten avlättillgänglig information, menar han.

Ericson hävdar också att folkbibliote-ken är alltför viktiga för att huvudsakligenskötas av kulturdepartementet ochkulturnämnderna. Med tanke på att biblio-teken utvecklas till alltmer strategiska re-surser i samhället bör istället ett rejält hel-hetsgrepp tas över bibliotekspolitiken, häv-dar han. En slutsats även Stenquist drarutifrån sina jämförande studier avbibliotekspolitik i ett antal europeiska län-der.

Tillgänglig information hänger intimtsamman med ny teknik, något som biblio-teken satsar på. Läs hur de byggt upp dyna-miska länkar i Trollhättans bibliotek och hurMölndals bibliotek utvecklat sin hemsida.Kerstin Lorentz, kulturchef i Karlsborg de-lar med sig av sitt arbete med Bryggan-projektet, ett konkret exempel på hur bib-lioteket kan fungera som en utvecklings-motor i kommunen.

Det är dags att inse vilken sprängkraftdet innebär att ha ett bra bibliotek i sin kom-mun!

20