Framgångsrikt läs- och skrivlärande - vad säger forskningen?

Framgångsrikt läs- och skrivlärande -vad säger forskningen?

Catharina Tjernberg

Läskonferensen 4 april 2014

Föreläsningens tema

• Vilka frågor försöker läs- och skrivforskare idag ge svar på?

• Vari ligger svårigheterna för forskningsresultaten att nå fram till skolverksamheten?

• Vad säger lärarna?

catharinatjernberg.blogspot.com

Klyftan mellan teori och praktik

• Omfattande forskning har bedrivits de senaste 20 åren (Spencer et al., 2011; Snowling & Hulme 2007; Myrberg 2007)

• Kunskaperna idag är goda

• Forskningsresultaten har inte nämnvärt påverkat skolverksamheten (PIRLS; PISA)

• Etablerad forskningsbas MEN ökade svårigheter bland elever

• PISA 2000 jämfört med PISA 2012



• Kunskaper i läsning och läsförståelse sjunker

• Samtidigt är forskningsrönen om läsning och skrivning svårtillgängliga för lärare ute i skolverksamhetenBohlin 2011; Dillon et al. 2011; Hattie 2009

Vad beror det på?och vad kan vi göra åt det?



• Forskningsfokus ligger inte i den pedagogiska praktiken (Hattie 2009)

• Sociologiska, psykologiska och filosofiska ämnen har dominerat den pedagogiska forskningen, men… (IRA 2010)

• Lärarcitat:”Därför tror jag att det är många lärare som känner att ’det

där berör inte mig, det handlar inte om det jag gör’””Forskningen måste betyda något för mig som lärare och

vara användbar i mitt klassrum” (Tjernberg 2013)


Forskningsläget

• Foskningsfältet inom läs- och skrivområdet• Två forskningstraditioner: den kognitiva och den sociokulturella (Bohlin 2011;

Myrberg 2007)

• Båda har viktig kunskap att förmedla• Skickliga lärare använder kunskap från båda i sina pedagogiska handlingar

(Pressley 2006; Tjernberg 2013)

• Säkerställer elevens möjligheter till grundläggande färdigheter och ett meningsfullt lärande (Tjernberg 2013)

Catharinatjernberg.blogspot.com

Lärare – Forskning• Ökade krav på läs- och skrivkompetens• Eleverna måste få stöd att utveckla såväl förståelse som

avkodningsstrategier för att kunna ta till sig den mångfald av ämnen och genrer som de ställs inför(Liberg 2008)

• Ökat krav på lärarkompetens (Crawford & Torgesen 2009)

• Ämneskunskaper och kunskaper om läroprocesser (Dillon et al. 2011)

• Att arbeta språkutvecklande i skolans alla ämnen


Forskare måste ut i verksamheten

• Från forskningsresultat till praktisk pedagogik är steget långt

• Den pedagogiska gestaltningen – missas ofta

• Den traderade yrkeskunskapen

• Det behövs studier som handlar om kunskap i kontext – som förenar teori och praktik (Mattsson 2013; Korthagen 2007)


Forskare måste ut i verksamheten

• Att belysa det arbete som görs i skolan som får positiva effekter (Liberg 2009; Pressley 2006)

• Att forskningen intresserar sig för hur det ser ut i skolan idag och hur lärare tänker och arbetar (Long 2011; Korthagen 2007)

• Viktigt med en helhetssyn på lärandet (Pressley 2006)

• Sådana studier är underrepresenterade i pedagogisk forskning (Pressley 2006)


Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Den nya skollagen betonar samspelet mellan vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet i skolverksamheten

Vad innebär det i praktiken?De forskningsresultat som finns att tillgå har visat sig vara svårtillgängliga för lärare

Det behövs någon med fördjupade kunskaper ”som tolkarden där forskningsrapporten så att den kan omsättas ihandling i klassrummet” (Lärare)

(Tjernberg 2013 s. 214)


Studies in excellent

• Alltmer efterfrågas studier som visar vad som leder till framgång

• Framgångsrika undervisningspraktiker• Michael Pressley (Reading instructions that works), Judith

Langer (Beeting the odds)

• Lärarkompetens är ”färskvara” (Darling-Hammond 2000)

• Kontinuerlig fortbildning - Viktigt med utmaningar• Lärarcitat: ”Jag tror inte att jag hade varit kvar så här många

år på en och samma arbetsplats om det inte varit för att det

händer något roligt här på skolan” (Tjernberg 2013)


Vilka frågor söker forskningen idag ge svar på?

• Metaanalyser av effektiv undervisning (John Hattie, en syntes av 50 000 studier)

• Synliggöra lärandeprocesser (Hattie 2009)

• Forskningsfokus har förflyttats till lärprocessen (Dillon et al. 2011)

• Den sociala miljöns betydelse för lärandet (Allan 2007)


Vilka frågor söker forskningen idag ge svar på?

• Lärprocessen i klassrummet (Björndahl 2012)

• Formativ bedömning – bedömning för lärande (Lundahl 2011; Black & William2005)

• Läs- och skrivstrategier (Snow & Juel 2007; Liberg 2009; Calkins 2011; Gear 2011; Reichenberg & Lundberg 2011; Tjernberg 2013)

• Lärarnas eget lärande – mentorskap, kollegialt lärande och pedagogiska samtal (Dillon et al. 2011)


Lärarfortbildning

• Lärarens eget lärande (Heimdahl Mattson & Tjernberg 2014)

• Det är särskilt viktigt att lärarfortbildning är kontinuerlig och anpassad till sitt sammanhang (Long 2011; Risko et al. 2008)

• att den upplevs som värdefull och användbar i pedagogisk handling (Tjernberg 2013)

• ”job-embedded learning” har blivit ett centralt begrepp (Long 2011; Dana 2010)


Lärarutbildning

• Hur ska den lärarutbildning utformas som ger studenterna de bästa förutsättningarna?

• Resultat från 82 amerikanska studier (Risko et al. 2008)

• Studenterna lär sig på metodkurser men lyckas inte omsätta kunskaper i pedagogisk handling om de inte får stöd (Risko et al.2008)

• Explicit undervisning och vägledning• Grupparbeten leder inte självklart till kunskapsutveckling

(Risko et.al. 2008; Barber & Mourshed 2007)

• Handlingsreflektion som ett verktyg i sitt lärande


Framgångsrika skolor

• Ett starkt ledarskap• Lärarengagemang• En positiv tro på eleverna• Effektiv schemaläggning• Professionell fortbildning• Föräldrasamverkan• Vetenskapligt baserade metoder och arbetssätt

Crawford & Torgesen 2009


Slutsatser• Både lärare och elever behöver utmaningar för att inte hamna

i komfortzonen (Tjernberg 2013)

• Lärarskicklighet är en färskvara (Darling Hammonds 2000)

• Viktigt att forskarna hittar ut till lärarna på skolorna (Tjernberg 2013; Korthagen 2007; Pressley 2006)

• Större resurser satsas på ett praxisinriktat forskningssamarbete där den gemensamma målsättningen är att utveckla verksamheten

• Kontextanknuten fortbildning i kombination med akademiska kurser (Tjernberg & Heimdahl Mattson 2014)


Lärarcitat

”Det är långt till akademin från skolan. Så för att förändra det här tror jag att det krävs att fler lärare själva blir knutna till akademin. Jag tror att man som lärare då blir mer nyfiken på vad forskningen kan ge oss”

(Tjernberg 2013 s. 193)

Forskare – Lärare

I stället för ett ensidigt förmedlande av teoretiska kunskaper från akademi till lärare, blir lärare medaktörer i skapandet och utvecklandet av den egna yrkeskunskapen (Tjernberg & Heimdahl Mattson 2014)


Handlingsorienterad kunskap(Tjernberg, 2013)

Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivunder-visning. En bro

mellan teori och praktik. Stockholm: Natur och KulturTjernberg, C. (2014). Studiehandledning till Framgångs-rik läs- och

skrivundervisning. Forskningsanknuten lärarfortbildning. Stockholm: Natur och Kultur

Tjernberg, C. & Heimdahl Mattson E. (2014).Inclusion in practice: a matter of scool culture. European Journal of Special Needs Education.


Documents

Framgångsrikt läs- och skrivlärande - vad säger forskningen?