för 2008/09 - intra.kth.se/Menu/general/column... · Industriell ekonomi Sedan starten av civilingenjörsprogrammet Indu-striell ekonomi har integration varit nyckelordet för utbildningen

Civilingenjörsprogrammet

Industriell ekonomi

Fördjupningarför 2008/09

Teknik

Katalogen om fördjupningar för Industriell ekonomi ges ut av KTH Industriell teknik och management. Upplaga 300 ex. Grafisk form: Henrik Sahlström. Tryck: US-AB

Teknikfördjupningarför 2008/2009

Val av teknikfördjupning sker 15 - 26 maj 2008.www.kth.se/student - välj din programsida

Industriell ekonomi �

Sedan starten av civilingenjörsprogrammet Indu-striell ekonomi har integration varit nyckelordet för utbildningen. Integrationen mellan teknik, ekonomi och ledarskap löper som en röd tråd genom de fyra åren. Nu under slutet av första läsåret ska du välja teknikfördjupning. Denna teknikfördjupning är inte en snäv specialisering eller en yrkesutbildning utan du kommer att få tränga in i ett tillämpat teknikområde och dessutom få inblick i vetenskapliga och ingen-jörsmässiga arbetsmetoder.

På Industriell ekonomi finns det läsåret 2008/2009 sju teknikfördjupningar:

BioteknikEnergisystemFinansiell matematikIntegrerad produktionKommunikationssystemMekatronikProgramvarudesign

Fördjupningarna är platsbegränsade.Gemensamt för fördjupningarna är att du

läser ett teknikområde lika djupt som övriga civilingenjörsprogram på KTH. Anledningen till detta är att du i framtiden då lättare kommer att kunna tillägna dig nya teknikområden. Detta är viktigt då teknikutvecklingen kommer att gå i en allt snabbare takt.

Parallellt med teknikämnena kommer du att

Inledningläsa ekonomi- och managementrelaterade kur-ser. De kunskaper du tillägnar dig i dessa kurser kommer du under ditt fjärde år att tillämpa i en avslutande projektkurs.

I denna kurs genomför du, med de andra som läser kursen, ett större projekt, där ni har handledare dels från det teknikområde du läst, dels från institutionen Industriell ekonomi och organisation.

Under våren kommer du att få information om kompetensinriktningarna av mig som pro-gramansvarig och av fördjupningsansvariga. Du kommer också att få information om hur valet av inriktning går till.

Välkommen!

Per Lundqvist Grundutbildningsansvarig Skolan för industriell teknik och management

Industriell ekonomi2

Teknikfördjupningar

Inriktning Institution/avdelning Ansvarig besöksadressBioteknik Biokemi Pål Nyrén Roslagstullsbacken 21

Energisystem Energiteknik Per Lundqvist Brinellvägen 68

Finansiell matematik Matematisk statistik Harald Lang Lindstedtsvägen 25

Integrerad produk-tion

Industriell produktion Jan-Olof Svebéus Brinellvägen 68

Kommunikations-system

Mikroelektronik och informationsteknik

Kommunikationsteori

A* Björn Pehrson

B* Mikael Skoglund

Isafjordsgatan 22

Osquldas väg 10Mekatronik Maskinkonstruktion Jan Wikander Brinellvägen 83

Programvarudesign Nada Yngve Sundblad

Henrik Artman

Lindstedtsvägen 5

* A = Internetteknik, B = Trådlös kommunikation


Anvisningar

TidplanInformation 25 marsMinimässa i maj (se sid 5)Val inlämnas �5 - 26 majResultat juli

Behörighet att söka till fördjupningDu som läser civilingenjörsprogrammet Indu-striell ekonomi, årskurs �, är behörig att ansöka till teknikfördjupning inför årskurs 2.

Ansökan till teknikfördjupningDin ansökan lämnar du i ett webbformulär länkat från din programsida på Studentwebben. För att kunna logga in och göra ditt val behöver du ett kth.se-konto. Det är samma kontouppgifter som du använder till ”Mina sidor” på Student-webben.

Du får direkt en bekräftelse till din @kth.se e-post att din ansökan är mottagen. Behåll denna bekräftelse som ett kvitto att du gjort ansökan.

Urval genom rangordningOm det finns fler behöriga sökande till en för-djupning än antalet platser kommer ett urval av de sökande göras.

Urvalsgrundande kurser för fördjupningsvalet våren 2008 är obligatoriska kurser i årskurs �:

Urvalet grundas på resultat som är godkända/presterade senast den 26 maj 2008 och inrappor-terade i Ladok senast den �0 juni 2008.

Det är viktigt att du själv kontrollerar att dina studie-resultat är införda i Ladok. Intyg från institutionen att du klarat en kurs godtas inte. Endast resultat införda i Ladok får medräknas!

På Mina sidor kontrollerar du enklast om resultaten rapporterats in i Ladok. Om något saknas måste du själv kontakta institutionerna så att inrapportering sker.

UrvalskriterierRangordning sker enligt följande kriterier:

�. Poängkvot X/Y, där:X = Σ antal avklarade obligatoriska

poäng ur årskurs �.Y = Σ antal möjliga obligatoriska poäng

i årskurs � (60 hp).

2. BetygSlutbetyget på kurserna sammanvägs

med kurspoängenΣ (betyg x poäng)/Σ(poäng)

�. StudietidKortare studietid ger företräde

Resultat av urvalResultatet skickas till dig per post till den adress som finns registrerad i Ladok, alternativt den tillfälliga adress du angett på Mina sidor.

ReservlistorVid urvalet upprättas reservlistor till de inrikt-ningar som har fler sökande än antalet tillgäng-liga platser.

Webbformuläret för ansökan är öppen:

15 - 26 maj 2008

www.kth.se/student - välj ditt program

DD1312 Programmeringsteknik och Matlab ME1300 Industriell ekonomi och organisationME1302 Teknik-ekonomi-ledarskap, grundkurs SF1633 Differentialekvationer I SF1643 Tal och funktioner SF1644 Analys i en variabel SF1645 Linjär algebra SF1646 Analys i flera variabler SG1109 Mekanik

Summa: 60 högskolepoäng

Industriell ekonomi�

Anvisningar

Reservation för eventuella ändringarFördjupningarna är under ständig utveckling. Kurser kan komma att bytas ut, ändras, tas bort eller läggas till i läroplanen inför varje läsår.

FrågorHar du frågor, funderingar av olika slag är du all-tid välkommen att kontakta studievägledningen på utbildningkansliet.

I samband med val av fördjupningen har vi en kursvalsmejl dit du kan skicka enklare frågor [email protected].

Vill du besöka oss har vi drop-in mån - tors kl �0 - �2. Övriga tider ring/mejla och boka en tid. Vi sitter på Lindstedsvägen �0 nb. Övriga kontaktuppgifter hittar du på:www.kth.se/student (välj ditt program i rullmenyn till höger).

Industriell ekonomi 5

Informationsprogram våren 2008

Tisdag 25 mars kl 15-17 i sal E1Presenteras fördjupningarna vid de olika teknik-institutionerna av de fördjupningsansvariga.

Minimässa majStudenterna på Industriell ekonomi i årskurs � och � på de olika fördjupningarna informerar om sina teknikfördjupningar.

Lokal: Sing Sing, Lindstedtsvägen �0.

Information


UtbildningsbeskrivningBioteknik är biologi och teknik i samverkan. Biotekniken finns runt omkring oss och omfattar allt från klassisk biotekniksom framställning av öl, vin och andra livsmedel, till modern bioteknik som bland annat är ett hjälpmedel vid utveck-ling av läkemedel, för skogsindustrin samt för modern miljövård.

Nya landvinningar inom biotekniken har re-volutionerat vår förståelse av biologiska system. Inom många tillämpningar som medicin och klinisk analys har detta gett helt nya möjligheter att lösa komplexa problem. Ett annat exempel på tillämpning är produktion av skräddarsydda proteiner med genetiskt modifierade växter och mikroorganismer. Inom miljövården och skogsindustrin ger den nya kunskapen möjlighet att relativt snabbt komma fram med bra och förhållandevis billiga lösningar.

Bioteknik och industriell ekonomi

Biotekniken är en teknik som samverkar med många andra discipliner och kan ge nya, alter-nativa lösningar till gamla problem. Med goda kunskaper i bioteknik, matematik, fysik och kemi i kombination med ekonomi finns unika möjligheter att vara med att forma framtidens samhälle.

En civilingenjör i Industriell ekonomi med inriktning mot bioteknik har en given plats vid utveckling av ny teknik, eftersom den ekono-miska aspekten är oerhört viktig. Vid etablering av nya företag kommer entreprenörskapet fram på samma sätt som management är viktig för nyetablerade och redan etablerade företag.

Fördjupningens kurser ger goda kunskaper i bioteknik, cellbiologi, mikrobiologi och biokemi samt inom molekylär bioteknik vilket inte minst är viktigt vid medicinska tillämpningar.


Bioteknik och industriell ekonomi

Obligatoriska kurser1

KD1020 Inledande kemi ..............................................................................6 hpBB1010 Inledande bioteknik ...................................................................7,5 hpKD1090 Organisk kemi..............................................................................7,5 hpNy V08 Kemisk jämvikt ............................................................................7,5 hpBB1020 Cellbiologi ......................................................................................6 hpKD1050 Kemisk termodynamik för Bio ..................................................6 hpKD1110 Kemisk mätteknik .......................................................................7,5 hpBB1030 Mikrobiologi .................................................................................. 9 hpBB1060 Molekylär bioteknik ...................................................................7,5 hpDD2396 Bioinformatik .................................................................................6 hpBB2050 Biokemi ...........................................................................................6 hpBB2250 Tillämpad genteknologi2.............................................................6 hpBB2170 Läkemedelsutveckling2 ................................................................6 hpME2304 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ...................6 hpME2306 Bioteknik-ekonomi-ledarskap ..................................................12 hp

1) Teknikfördjupningen är under förändring och utveckling. Det slutliga upplägget inför varje läsår kan du se när Studiehandboken publiceras på kth-webben våren innan läsåret börjar. 2) Rekommenderad valfri.

ÖvrigtI-studenter antagna till fördjupningen Bioteknik och industriell ekonomi erbjuds att deltaga i introduktionskursen i kemi under mottagnings-veckorna tillsammans med Bioteknik årskurs �.

Ta kontakt med studievägledningen för ut-bildningskansliet vid skolan för Bioteknologi för schema.

KontaktpersonProfessor Pål Nyrén08-55�� 8� 92E-post: [email protected]


Energisystem och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningIndustriell ekonomi med inriktning Energisys-tem är en bred civilingenjörsutbildning. Sverige och svenska företag är framgångsrika både när det gäller utveckling av energitekniska maskiner och anläggningar (t ex ABB, Vattenfall, Elec-trolux, E.ON, Skanska, SAAB, Volvo, Scania, m.fl.) och när det gäller sociala innovationer på det energitekniska området (t ex avreglering av elmarknaden och progressiv miljölagstiftning).

Syftet med fördjupningen mot Energisystem inom Industriell Ekonomi är att förmedla en utbildning där helhetsperspektivet på energifrå-gorna och energitekniken är i fokus. Fördjup-ningen har även fokus på affärsskapande och -utveckling. Civilingenjörer från Industriell eko-nomi Energisystem kommer kanske inte i första hand att i detalj leda teknisk utveckling utan snarare lämpar sig utbildningen för deltagande i och så småningom ledning av affärsutveck-ling inom energiföretag eller andra branscher där ett systemsynsätt är användbart. Därmed kommer civilingenjörer från I-programmets Energisysteminriktning indirekt vara med och styra teknikutvecklingen för en hållbarare och effektivare resursanvändning i samhället. Före-tag, perspektiv, systemtänkande, integration och kunskapsbildning är nyckelord som genomsyrar utbildningen.

Utbildningen bygger på en god naturveten-skaplig och teknisk bas. En av grundidéerna med Industriell ekonomi är att civilingenjörer därifrån skall kunna kommunicera på djupet med både ingenjörer och ekonomer. Inom energiområdet finns det en liknande kommunikationsklyfta mellan olika ingenjörstraditioner varför såväl mekanistens, kemistens som elektrikerns syn

på energitekniken kommer att förmedlas i ut-bildningen.

En god grund ges i Tillämpad termodynamik, Värmeöverföring och Fördjupningsarbete i uthålliga energisystem. Tillsammans med Elek-troteknik ger dessa kurser en mycket god bas att utgå ifrån.

En fördjupning sker mot energianvändning och systemanalys (Uthållig energianvändning, Energisystem och modeller och Systemplane-ring). Miljöperspektivet är hela tiden närvarande och en självklar aspekt i alla energisystemreso-nemang, men för den som är särskilt intresserad finns valfria kurser i t ex Energi och miljö och Miljömanagement att tillgå.

Energiföretagens förutsättningar och roller kommer i fokus i kursen Energiföretagande och ytterligare breddning kan ges i den valfria kursen Uthållig kraftproduktion.

Det fjärde året innehåller kursen Energisys-tem-Ekonomi-Ledarskap där integrationen mellan de inriktningsspecifika kunskaperna och industriell ekonomikunskaperna praktiseras i projektform på företag.

Fördjupningen är bred, men utan att förlora i vetenskaplig ansats eller träning i modellering och problemlösning. Djupet i utbildningen bibe-hålls genom en ökad träning i systemanalys och att kunskaper om hela energisystemet förmedlas. Energiflöden från ”ax till limpa” analyseras, ener-giföretag som äger, driver, använder och handlar med energi diskuteras, omgivningens krav i form av miljötänkande och globala drivkrafter skall märkas i utbildningen.

Industriell ekonomi 9

Energisystem och industriell ekonomi

ArbetsmarknadEnergiområdet är inne i en mycket intres-sant fas, både i Sverige och internationellt. I industrivärlden brottas vi med klimatfrågor och frågor om hur vi skall kunna förändra vår energianvändning i en hållbarare riktning. Andra länder är samtidigt inne i en industrialiseringsfas, vilket oundvikligen leder till en globalt sett ökad energianvändning.

Det här ställer krav på nytänkande både när det gäller teknisk utveckling och när det gäller institutionella ramverk. Man går alltmer ifrån storskaliga lösningar och söker tillfredställa behov av energi med hjälp av lokala resurser.

Utveckling av solenergiteknik och utveckling av bränslecellsteknik är två av de tekniska utveck-lingslinjer som vi ser framför oss.

Energimarknaderna i väst avregleras vilket leder till intressanta affärsutvecklingar och strukturaffärer inom energibranschen. Norden är något av en ”experimentverkstad” och stora internationella energiföretag som Electricité de France, Texas Utitilities, E.ON vill vara här för att lära sig inför omstruktureringarna på deras hemmamarknader.


MJ1112 Tillämpad termodynamik ...........................................................9 hpMF1016 Elektroteknik ..................................................................................9 hpMJ1401 Värmetransporter .........................................................................6 hpEG2050 Systemplanering .........................................................................7,5 hpMJ1404 Fördjupningsarbete i uthålliga energisystem ...................... 15 hpME2307 Energiföretagande .......................................................................6 hpMJ2140 Energisystem och modeller I .....................................................6 hpMJ2407 Uthållig energianvändning ........................................................9 hpME2304 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ...................6 hpMJ2145 Energisystem-ekonomi-ledarskap .........................................12 hp

1) Teknikfördjupningen är under förändring och utveckling. Det slutliga upplägget inför varje läsår kan du se när Studiehandboken publiceras på kth-webben våren innan läsåret börjar.

Rekommenderade valfria kurserMJ2405 Uthållig kraftproduktion ............................................................9 hpMJ2411 Renewable Energy ........................................................................6 hpMJ2413 Energy & Environment ................................................................6 hpMJ2663 Miljömanagement .......................................................................6 hp

Kontaktpersoner Anders JohanssonTel: 08-�90 ��E-post: [email protected]

Per LundqvistTel: 08-�90 ��52E-post: [email protected]

Industriell ekonomi�0

Finansiell matematik och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningTeknikfördjupningen i Finansiell matematik ger kvalificerade kunskaper inom området finansma-tematiska metoder samt förståelse för hur sådana metoder kan användas. Fördjupningen skall ses mot bakgrund av att den finansiella sektorn är ett viktigt område för tillämpad matematik och att KTH har stark kompetens inom området.

Att agera på finansiella marknader och an-vända sig av finansiella instrument har blivit allt mer komplicerat och kräver allt större kunskaper. Detta gäller både för företag som tillhandahål-ler finansiella tjänster, och därmed utgör den finansiella sektorn (banker, fondbolag, försäk-ringsbolag m fl), och företag och privatpersoner som använder sig av tjänsterna. Vill man förstå och analysera finansiella tjänster krävs kunskaper i matematik.

Begreppet risk är centralt i sammanhanget. Företag och privatpersoner utsätts ofta för risker som de egentligen inte vill ta. Råvarupriser, väx-elkurser och räntor förändras över tiden. Värdet på värdeportföljer, t ex pensionsfonder, utsätts för stokastiska variationer. På den finansiella marknaden finns därför olika typer av finansiella kontrakt (såsom terminskontrakt och optioner) som gör att man kan försäkra sig mot riskerna (och också spekulera i dem). Den finansiella ma-tematiken behandlar dels hur finansiella kontrakt kan prissättas och dels hur finansiella risker kan uppskattas och minimeras.

De väsentliga verktygen på området är ma-tematisk statistik, såsom sannolikhetsteori, tidsserieanalys och regressionsanalys. Fördjup-ningen inleds med studier på dessa områden och fortsätter sedan med studier inom tre finansma-tematiska områden:

– Portföljteori (Sammansättning av in-vesteringar med hänsyn till avkastning och risk)

– Risk (Riskbedömning och riskhante-ring)

– Derivat (Prissättning/värdering av optioner, terminer etc.)

Studierna avslutas med en projektkurs samt ett examensarbete. Förutom kurser i Finansiell matematik läses – på samma sätt som för övriga inriktningar på I-programmet – kurser i ekonomi och ”managment” samt reflekterande kurser. Kurser kommer här att ges som stöder studierna i finansiell matematik. De matematiska model-lerna måste värderas även ur andra synpunkter än rent matematiska. Resultaten skall inte bara vara formellt korrekta utan skall också kunna tolkas och användas på ett vettigt sätt. Utbildningen ger träning i att kritiskt granska modellerna tex ur beteendevetenskapliga synpunkter. Bl a ges en kurs i ”Behavioral finance” och en kurs i ”Använding av matematiska metoder” kommer att utvecklas.

De matematiska kunskaper som inriktningen ger är generella och används i många till-lämpningar inom vitt skilda fält. En utbildning i finansiell matematik innebär därför inte enbart en specialilsering mot detta område. Utbildningen ger en träning i att formulera och analysera matematiska meodeller. Detta är en generell kompetens som är användbar i många sammanhang.

ArbetsmarknadArbetsmarknaden utgörs primärt av den finan-siella sektorn (banker, fondbolag, försäkrings-bolag mfl) samt finansavdelningar/-funktioner inom vissa storföretag.

Industriell ekonomi ��

Finansiell matematik och industriell ekonomi


DD1320 Tillämpad datalogi .......................................................................6 hpSF1906 Matematisk statistik, gk .............................................................9 hpSF1811 Optimeringslära för F ..................................................................6 hpSF1941 Sannolikhetsteori och linjära modeller .................................7,5 hpSF1974 Portföljteori och riskvärdering ..................................................6 hpME2029 Finansiering ...................................................................................6 hpSF1945 Tidsserieanalys ..............................................................................6 hpSF1951 Ekonometri ...................................................................................7,5 hpSF2701 Finansiell matematik, gk ...........................................................7,5 hpSF2980 Riskvärdering och riskhantering .............................................7,5 hpME2304 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ...................6 hpSF2976 Portföljteori, fördjupningskurs ................................................7,5 hpME2308 Finansiell matematik-ekonomi-ledarskap ............................12 hp


KursbeskrivningarFör utförligare beskrivningar av kurser i finansiell matematik se webbsidan för finansiell matema-tik; www.math.kth.se/matstat/gru/finans.htm

KontaktpersonerHarald Lang Tel: 08-�90 6� 9� E-post: [email protected]


Integrerad produktion och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningMålet med utbildningen är att ge en grund för arbete med utveckling och förändring av pro-duktionssystem. Produktion i vid bemärkelse omfattar framtagning av såväl fysiska produk-ter som underlag för tillverkningen, d.v.s. även informationen om produkten. Produktion är den industriverksamhet som berör oss mest, dels för att här sysselsätts de flesta industrian-ställda, och dels för att här skapas de produkter vi behöver för vårt välstånd som är den basala motorn i vår ekonomi. Produktion är t ex ett av de största tillämpningsområdena för informa-tionsteknologi.

Fördjupningen är tvärvetenskaplig och systemorienterad. Produktion omfattar dels framtagning av alla underlag som behövs för tillverkningen i form av CAD- ritningar (Com-puter Aided Design), operationsbeskrivningar, materialadministration, arbetsplanering mm och dels de fysiska system och processer som står för själva tillverkningen. Datorstöd för konstruktion och tillverkning, automatisk utrustning som industrirobotar, CNC-maskiner (datorstyrda) och mätutrustning, principer för system och fabrikslayout, flöden mm ingår. Inte minst viktig är kunskap om människan och organisationen. Ramvillkor är ekonomi och miljö.

Bland kärnkurser i fördjupningen finns MG�02� ”Produktion för M” 6 hp, MF�0�� ”Maskinkomponenter” 6 hp och ”Produkt-framtagning 2” 9 hp som ger grunderna för hela produktframtagningsprocessen, dvs från idé till färdig produkt. Det innebär bl.a. analys och konstruktion av maskinelement, val av till-verkningsmetoder, utformning av tillverknings- och monteringssystem. I alla stegen i processen utnyttjas av datorstöd för visualisering, kon-struktion (CAD) och beräkningar, framtagning av tillverkningsunderlag (CAM), simuleringar

mm. ”Styr- och Reglerteknik” 6 hp, behandlar principer för automatiska system och ger förstå-else för hur återkopplade system (även ekono-miska) fungerar. ”Produktionsautomatisering” �,5 hp, ger grundkunskap om den utrustning som används i moderna tillverkningssystem och monteringssystem.

De tyngsta karaktärskurserna är, förutom examensarbetet, ” Integrerad Produktion” 12 hp samt ”Produktion, Ekonomi och Ledarskap” �2 hp. De läses i fjärde årskursen och ger helheten och kopplingen mellan de olika delområdena.

I ”Integrerad Produktion” sammanförs bl a konstruktions- och tillverkningsaspekter. Här beskrivs de sammanhållande delarna i produktionen såsom produktionsfilosofier, verkstadsorganisation, beredning och planering, lagerstyrning, modulindelning av produkt och produktionsavsnitt, konstruktionsanpassning för tillverkning, driftsäkerhetsstyrning, integrerat datorstöd, digitala fabriker mm.

”Produktion, ekonomi och ledarskap” är en projektkurs där problemen som behandlas är av den arten att kompetens från hela ämnesområ-det, produktionsteknik och ekonomi/ledarskap, krävs och utvecklas.

Examensarbetet 30 hp, genomförs individuellt eller två teknologer tillsammans, inom området för kompetensinriktningen men kan också för-djupas mer tydligt mot antingen produktions-teknik eller ekonomi.

Baskurser i maskintekniska ämnen, konstruk-tionsmaterial, hållfasthetslära, elektroteknik och maskinelement ingår för att kunna följa kärnkur-serna och ge en komplett profil.

Fördjupningsspecifika kurser startar redan i årskurs 2 och vi ordnar därefter bl.a. studiebesök i varje årskurs.


Integrerad produktion och industriell ekonomi

Arbetsmarknad En vanlig uppgift för den som gått igenom inriktningen är att vara med, kanske som pro-jektledare, och införa ny teknik och nya system i företag. Exempel på uppgifter man kan få är att förbättra: kvalitet, effektivitet, materialflöden, informationsflöden, arbetsorganisation mm. Industrianställningar kan gälla produktions-styrning, produktionsutveckling, projektering, inköp, marknadsföring, produktionsledning,

drift och underhåll, processutveckling mm. För arbetsuppgifter inom dessa områden är det en kraftig konkurrensfördel att förutom de tekniska kunskaperna ha det ekonomiska kunnandet som I-programmet ger. Utbildningens bredd gör det möjligt att arbeta i olika branscher (verkstads-, läkemedel-, bioteknik-, livsmedelsindustrin, etc.) med varierande uppgifter.


MF1016 Elektroteknik .................................................................................9 hpSE1012 Hållfasthetslära gk ......................................................................9 hp MG1024 Produktion för M ...........................................................................6 hpMF1044 Maskinkomponenter ...................................................................6 hpMH1004 Materiallära ...................................................................................6 hp MG1004 Produktframtagning 2 .................................................................9 hpMG1023 Styr- och reglerteknik ..................................................................6 hpMG1018 Produktionsautomatisering ....................................................7,5 hpMG2019 Integrerad produktion ................................................................12 hpME2304 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ..........6 hpMG2017 Produktion-ekonomi-ledarskap ..............................................12 hp

1) Teknikfördjupningen är under förändring och utveckling. Det slutliga upplägget inför varje läsår kan du se när Studiehandboken publiceras på kth-webben våren innan läsåret börjar. Bl.a kommer årskurs 3 innehålla ett kandidatexamensarbete.

KontaktpersonJan-Olof SvebéusTel: 08-�90 6�8� E-post: [email protected]

BesöksadressInstitutionen för Industriell produktionBrinellvägen 68

Industriell ekonomi��

Kommunikationssystem och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningKommunikationsområdet utvecklas mycket snabbt både vad gäller nya tekniska lösningar, tjänster och företag. Vi är alla bekanta med Inter-nets fantastiska utveckling och mobil-telefonins explosionsartade tillväxt det senaste decenniet. Industriell ekonomi med inriktning mot Kom-munikations-system ger dig en bred teknisk bas inom komunikationsområdet och därefter djup kunskap inom ett mer specialiserat område.

Kommunikationsområdet är en av Sveriges starkaste industriella nischer. Utvecklingen går snabbt mot en integrering av traditionell tele-kommunikationsteknik med datorteknik och multimediateknik. Nya integrerade databehand-lings- och kommunikationtjänster utvecklas med krav på en infrastruktur som medger mobilitet, hög kommunikationskapacitet och global kon-nektivitet. Den traditionella teknikdrivningen inom området har kompletterats med en stark tillämpningsdrivning där både tekniska och icke-tekniska, exempelvis ekonomiska, juridiska och sociala perspektiv är viktiga för förståelsen av utvecklingen inom området.

Projekten inom fördjupningenAlla som väljer fördjupningen läser årskurs två gemensamt. Inför årskurs tre kan du välja att spe-cialisera dig mot två olika fördjupningsblock:

Fördjupning A - InternetteknikFördjupning A inriktas mot utveckling och analys bland annat mot: distribuerade tillämpningar, nya teletjänster, kommuni-kationsprotokoll för mobil access, höghastighetsnät, nya nätverk-stopologier, kommunikationssäkerhet, network management, etc.

- Projektkursen Kommunikationssys-tem-ekonomi-ledarskap, �8 hp, kan läsas som 2� eller �0 hp. Projekten är delvis förlagda utomlands. Kursen omfattar tekniska lösningar, värde-kedjor, affärsmodeller, projektledning, presentationsteknik, mm.

- Projektkursen Datakommunikation-ekonomi-ledarskap omfattar �2 hp. Kursen fokuseras på design, imple-mentering och analys av tekniska lösningar inom området kommunika-tionsnät, med betoning på avancerade nätverkstjänster och Internet-baserade tillämpningar.

Fördjupning B - Trådlös kommunikationFördjupning B inriktas mot utveckling och analys bland annat av:

- trådlösa system- digital kommunikation- signalbehandling

ExamensarbeteBåda skolorna (ICT och EES)� har mycket väl-utvecklade kontakter med näringslivet som ger möjlighet till examensarbete med stark industriell anknytning som ofta tjänar som en ingång till en anställning. Forskningsorienterade examensarbe-ten inom institutionen kan också erbjudas.

ArbetsmarknadInriktningen ger en bred bas för system-inriktad forskarutbildning och för yrkesverksamhet inom kommunikationsområdet, både som anställd och som egen företagare. Utbudet av arbetsupp-gifter spänner över ett brett område, såsom forskning och utveckling, konstruktion och vali-dering, drift och underhåll, marknadsanalys och försäljning etc. Forskarutbildning ges vid båda skolorna ICT och EES och arbetsmarknaden för forskarutbildade är mycket god.

1) ICT - Skolan för informations och kommunikationsteknik/ Mikroelektronik och informationsteknik

2) EES - Skolan för elektro- och systemteknik/ Kommunikationsteori

Industriell ekonomi �5

Kommunikationssystem och industriell ekonomi


Fördjupning A - InternetteknikSF1906 Matematisk statistik ................................................................... 9 hpEP1100 Datorkommunikation och datornät ....................................... 6 hpEQ1100 Signaler och system, II ...............................................................7,5 hpIS1200 Datorteknik, gk ............................................................................7,5 hpDD1320 Tillämpad datalogi .......................................................................6 hpEP2200 Köteori och teletrafiksystem .....................................................6 hpIK1550 Internetworking ............................................................................6 hpDD2385 Programutvecklingsteknik .........................................................6 hpID2200 Operativsystem .............................................................................6 hpME2304 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ...................6 hpIK2201 Kommunikationssystem-ekonomi-ledarskap ......................18 hp

Fördjupning B - Trådlös kommunikationSF1906 Matematisk statistik ....................................................................9 hpEP1100 Datorkommunikation och datornät ........................................6 hpEQ1100 Signaler och system, II ...............................................................7,5 hpIS1200 Datorteknik, gk ............................................................................7,5 hpEQ1210 Introduktion till signalteori ....................................................4,5 hpIK2500 Radiokommunikation, gk ...........................................................6 hpEQ2310 Digital kommunikation ...............................................................9 hp

EQ2300 Digital signalbehandling 4 ........................................................7,5 hpEQ2410 Avancerad digital kommunikation 4 ........................................6 hpEN2300 Talsignalbehandling 4 ..................................................................6 hpEQ2400 Adaptiv signalbehandling 4 ........................................................6 hpEN2500 Informationsteori och källkodning 4 ......................................7,5 hpEP2200 Köteori och teletrafiksystem 4 ...................................................6 hpEQ2460 Seminarier i trådlösa system 4 ................................................... 3 hp IK2501 Trådlös transmissionsteknik 4 ....................................................6 hpIK2502 Radionät 4 ......................................................................................12 hpEQ2430 Projektkurs i signalbehandling och digital kommunikation 4 ..........12 hp

ME2304 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ...................6 hp Trådlös kommunikation-ekonomi-ledarskap .......................12 hp

3) Teknikfördjupningen är under förändring och utveckling. Det slutliga upplägget inför varje läsår kan du se när Studiehandboken publiceras på kth-webben våren innan läsåret börjar.4) minst 24 högskolepoäng (hp) av dessa kurser skall läsas.

Kontaktpersoner

Professor Björn Pehrson, ICT (ansvarig för inriktning A) Tel: 08-�90 �28� E-post: [email protected]

Björn Knutsson, ICT (inriktning A) Tel: 08-�90 �282 E-post: [email protected]

Professor Mikael Skoglund, EES (ansvarig för inriktning B) Tel: 08-�90 8��0 E-post: [email protected]


Mekatronik och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningMånga produkter som för bara 20 år sedan bara var uppbyggda av mekaniska element innehåller idag elektronik och programvara. Räknesnurran har ersatts av kalkylatorer, bensinpumpen styrs av elektronik, kassa-apparaten i affären läser av priset med laser. Ser du dig omkring märker du att kombinationen mekanik elektronik är påtag-lig i många, många produkter. Kunskapen att konstruera och producera dessa nya produkter kallas dagligen mekatronik. Kunskapen att hitta nya marknader och applikationer samt konstru-era och producera mekatroniska produkter är intressant ur ett managementperspektiv.

Även en till synes enkel produkt blir snart komplex när man integrerar mekanik, elektronik och programvara. Just det faktum, att det är ett dataprogram, t ex skrivet i programmeringssprå-ket C, som till stor del bestämmer hur produkten kommer att uppföra sig. Det gör att det är mycket svårt att konstruera produkter som alltid beter sig som det är tänkt.

Många applikationer kräver hög prestanda. Om man vill styra förbränningen i varje cy-linder i en bilmotor för att minimera utsläpp och maximera verkningsgraden krävs att man hinner mäta, besluta hur man skall reglera och sedan utföra regleringen. Elektronisk styrning av en bilmotor är ett bra exempel på en meka-tronikprodukt.

Mekatronik utgör en ämnesintegrering av maskinteknik, elektronik, datateknik och reg-lerteknik. Ämnesområdet mekatronik är nu eta-blerat både vad gäller forskning och utbildning världen över.

Kurserna i teknikbasen skall ge baskunska-per i maskinteknik, elektronik, datateknik och reglerteknik, förutom baskunskaper i teknik, ekonomi och ledarskap. De tekniska fortsätt-ningskurserna skall ge fördjupade kunskaper i digital- & mikrodatorteknik, realtidsprogram-mering, reglerteknik och maskinkonstruktion. Förutom ämneskunskaper så fokuserar vi mycket på färdigheter i ingenjörs-mässigt arbetssätt och din personliga utveckling och arbetar därför mycket i projektform.

ArbetsmarknadGenom att välja mekatronik som fördjupning får du en nyckelkompetens för ett flertal in-dustrigrenar och branscher. Några exempel bland många andra är fordon (väg, spår, flyg, off-road), industriautomation (robotik, process, elektronikproduktion, verktyg), medicinsk teknik (handikapphjälpmedel, livsuppehållande system, simulatorer).

Civilingenjörer som läst mekatronik arbetar idag i framgångsrika företag inom svensk verk-stadsindustri, många i storföretag och efter några år ofta i ledande ställning. Under de senaste åren har andelen nyutexaminerade som fått sina första jobb i småföretag, konsultföretag och utomlands ökat markant. Alla som har läst inriktningen bil-dar en aktiv alumniförening som ger dig ett bra nätverk direkt efter utbildningen. Genom för-eningen ser du också var tidigare meaktroniker arbetar och vilka erfarenheter de har, dvs vilka uppgifter de arbetat med de senaste åren.


Mekatronik och industriell ekonomi


MF1016 Elektroteknik ..................................................................................9 hpSE1012 Hållfasthetslära gk .......................................................................9 hpMF1036 Maskinkomponenter och CAD ................................................7,5 hpSG1140 Mekanik II .......................................................................................6 hpEL1000 Reglerteknik ak..............................................................................6 hpDD1320 Tillämpad datalogi .......................................................................6 hpDD1324 Tillämpad programmering och datalogi, del 2 ...................... 3 hpMF1022 Fördjupningsarbete i mekatronik ............................................ 15 hp MF2007 Dynamik och rörelsestyrning ...................................................9 hpMF2008 Inbyggda styrsystem ...................................................................9 hpMF2003 Mekatronik, högre kurs ..............................................................18 hp


KontaktpersonerJan Wikander, fördjupningsansvarigTel: 08-�90 ��0E-post: [email protected]

Margareta Paulson, studierektorTel: 08-�90 62��E-post: [email protected]

BesöksadressBrinellvägen 8�


Programvarudesign och industriell ekonomi

Utbildningsbeskrivning Teknikfördjupningen för programvarudesign och industriell ekonomi (PDI) handlar om att utveckla datorprogram som tar hänsyn till män-niskans förmåga och tar till vara och utvecklar hennes förmåga, liksom tar vara på en verksam-hets strategiska förutsättningar. Sådana program leder inte bara till bättre arbetstillfredsställelse utan är också kostnadseffektiva. Området är tvärvetenskapligt med knytningar till andra discipliner såsom psykologi, design, lingvistik, socialantropologi och sociologi, liksom före-tagsekonomi och ledarskap. Projekt till kursen PEL – programvarudesign-ekonomi-ledarskap tas fram i samspråk med företag och bygger på att studenterna aktivt arbetar med ett komplex och integrerat problem med praktiska konse-kvenser. Det finns gott om examensarbeten inom industrin. Mer forskningsorienterade exa-mensarbeten på Skolan för Datavetenskap och Kommunikation kan också erbjudas.

MålAvsikten med PDI-fördjupningen är att ut-bilda civilingenjörer med teknisk kompetens inom programvarudesign med och förmåga att integrera teknik, ekonomi och ledarskap vid behandlingen av tekniska problem. Utbildningen har som mål att ge teknologerna förutsättningar att närma sig ingenjörsmässiga problem som de uppträder i industrin, dvs som sammansatta och bestående av mer än tekniska överväganden.

Teknikområdet Datorer används i dag inom de flesta verk-samhetsområden, där många människor, utan att vara datorspecialister, utför komplicerade arbetsuppgifter med hjälp av datorer. Dator-användarna ställer krav på att programmen ska vara kraftfulla, felfria och lättanvända och ställer, tillsammans med verksamhetsansvariga, krav på att programmen ska vara lätt anpassningsbara, utbyggbara och ha ett rimligt pris/prestanda-förhållande. Programvarudesign är inte längre en konst eller något man gör på känn utan det finns väl utvecklade teorier och metoder inom området. Dessa bör sättas in i sitt sammanhang så att programvarudesignern även ser till använ-darna och till organisationen som helhet.

Arbetsmarknad Personer med god kompetens inom såväl programvarudesign som industriell ekonomi och med förmåga till ett övergripande och in-tegrerat synsätt behövs inom ett brett område. Arbetsuppgifter finns bl.a. inom forskning och utveckling, konstruktion och validering, mark-nadsanalys och försäljning. Arbetsgivare kan vara såväl storföretag som små konsultfirmor och forskningsinstitutioner.

Industriell ekonomi �9

Programvarudesign och industriell ekonomi


DD1320 Tillämpad datalogi .............................................................6 hp (åk2)DD1334 Databasteknik .....................................................................6 hp (åk2)DD2377 Maskinnära programmering och datorarkitektur....7,5 hp (åk2)DD2385 Programutvecklingsteknik ...............................................6 hp (åk2)IV2007 Verksamhets- och affärssystem ....................................7,5 hp (åk3)DH2620 Människa-datorinteraktion inledande kurs. ................6 hp (åk3)DH2622 Människa-datorinteraktion, forts.kurs ..........................6 hp (åk3)DH2640 Grafik- och interaktionsprogrammering ......................9 hp (åk3)DH2655 Kooperativ IT-design ..........................................................9 hp (åk3)ME2304 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet .....6 hp (åk4)DH2460 Programvarudesign-ekonomi-ledarskap .....................12 hp (åk4)

1) Avser dem som går i I2 våren 2008. Teknik- fördjupningen är under förändring och utveckling. Den slutliga uppläggningen inför varje läsår kan du se när Studiehandboken publiceras på kth- webben våren innan läsåret börjar.

Förslag till kompletterande kurserDD2354 Algoritmer och komplexitet ..................................................... 6 hpDD2390 Internetprogrammering .............................................................6 hpDH2408 Utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion ..6 hpDH2413 Avancerad grafik och interaktion ............................................ 9 hpDH2416 Datorstöd för samarbete ............................................................9 hpDD2395 Datasäkerhet ................................................................................ 6 hp

Kontaktpersoner vid Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC)

Professor Yngve SundbladTel: 08-�90 ��E-post: [email protected]

Universitetslektor Henrik ArtmanTel: 08-�90 605�E-post: [email protected]


Anteckningar

Innehåll

Inledning ............................................................................... 1

Teknikfördjupningar .........................................................2

Anvisningar ..........................................................................3

Information ..........................................................................5

Bioteknik och industriell ekonomi ............................ 6

Energisystem och industriell ekonomi .................... 8

Finansiell matematik och industriell ekonomi .. 10

Integrerad produktion och industriell ekonomi .12

Kommunikationssystem och industriell ekonomi ......14

Mekatronik och industriell ekonomi ...................... 16

Programvarudesign och industriell ekonomi ......18

Anteckningar ....................................................................20

KTH Industriell teknik och managementUtbildningskansli ITMLindstedtsvägen 30, nb100 44 Stockholm

Besökstider studievägledningen: måndag - torsdag, kl 10 - 12Övriga tider enligt överenskommelse.Kansliet öppet måndag - torsdag, kl 10 -12 och 13 - 16

Kontaktuppgifter: www.kth.se/student (välj ditt program i rullmenyn)E-post: [email protected]

Documents

för 2008/09 - intra.kth.se/Menu/general/column... · Industriell ekonomi Sedan starten av civilingenjörsprogrammet Indu-striell ekonomi har integration varit nyckelordet för utbildningen