för 2006/07 - intra.kth.se/Menu/general/column...Integrationen mellan teknik, ekonomi och ledarskap löper som en röd tråd genom de fyra åren. Nu under slutet av första läsåret

Civilingenjörsprogrammet

Industriell ekonomi

Fördjupningarför 2006/07

Teknik

Aktivera ditt kth.se-konto!Du måste ha ett giltigt kth.se-konto för att kunna registrera ditt val!

InnehållInledning .................................................................. Sid 1Teknikfördjupningar ............................................sid 2Anvisningar .......................................................sid 3 - 4Information ............................................................. sid 5Fördjupningsbeskrivningar ..................... sid 6 - 19

Katalogen om fördjupningar för Industriell ekonomi ges ut av KTH Industriell teknik och management. Upplaga 175 ex. Grafisk form: Henrik Sahlström. Tryck: US-AB

Teknikfördjupningarför 2006/2007

Val av fördjupning sker 8 - 29 maj 2006.www.kth.se/student/itm/i180

Industriell ekonomi �

Sedan starten av civilingenjörsprogrammet Indu-striell ekonomi har integration varit nyckelordet för utbildningen. Integrationen mellan teknik, ekonomi och ledarskap löper som en röd tråd genom de fyra åren. Nu under slutet av första läsåret ska du välja teknikfördjupning. Denna teknikfördjupning är inte en snäv specialisering eller en yrkesutbildning utan du kommer att få tränga in i ett tillämpat teknikområde och dessutom få inblick i vetenskapliga och ingen-jörsmässiga arbetsmetoder.

På Industriell ekonomi finns det läsåret 2006/07 sju teknikfördjupningar:

BioteknikEnergisystemFinansiell matematikIntegrerad produktionKommunikationssystemMekatronikProgramvarudesign

Fördjupningarna är platsbegränsade.

Gemensamt för fördjupningarna är att du läser ett teknikområde lika djupt som övriga civilingenjörsprogram på KTH. Anledningen till detta är att du i framtiden då lättare kommer att kunna tillägna dig nya teknikområden. Detta är viktigt då teknikutvecklingen kommer att gå i en allt snabbare takt.

InledningParallellt med teknikämnena kommer du att

läsa ekonomi- och managementrelaterade kur-ser. De kunskaper du tillägnar dig i dessa kurser kommer du under ditt fjärde år att tillämpa i en avslutande projektkurs.

I denna kurs genomför du, med de andra som läser kursen, ett större projekt, där ni har handledare dels från det teknikområde du läst, dels från institutionen Industriell ekonomi och organisation.

Under våren kommer du att få information om kompetensinriktningarna av mig som pro-gramansvarig och av fördjupningsansvariga. Du kommer också att få information om hur valet av inriktning går till.

Välkommen!

Matti Kaulio Programansvarig

Industriell ekonomi2

Teknikfördjupningar

Inriktning Institution/avdelning Ansvarig besöksadressBioteknik Biokemi Pål Nyrén Roslagstullsbacken 21

Energisystem Energiteknik Per Lundqvist Brinellvägen 68

Finansiell matematik Matematisk statistik Harald Lang Lindstedtsvägen 25

Integrerad produk-tion

Industriell produktion Jan-Olof Svebéus Brinellvägen 83

Kommunikations-system

Elektronik-, dator-, och programvarusystem.

S3: Signaler och system

A* Björn Pehrson

B* Mikael Skoglund

Isafjordsgatan 22

Osquldas väg 10Mekatronik Maskinkonstruktion Mats Hansson Brinellvägen 83

Programvarudesign Nada Yngve Sundblad

Henrik Artman

Lindstedtsvägen 5

* A = Internetteknik, B = Trådlös kommunikation

Industriell ekonomi �

Anvisningar

TidplanInformation � 9 febInformation 2 2� marsMinimässa v �8 (se sid 5)Val inlämnas 8 - 29 majResultat juli

BehörighetDu är behörig att välja teknikfördjupning om du t o m �0 juni 2006 har klarat minst 25 poäng av de obligatoriska kurserna i årskurs � på civilin-genjörsprogrammet Industriell ekonomi.

Val av fördjupningDitt val lämnar du i ett webbformulär länkat från din programsida på Studentwebben. För att kunna logga in och göra ditt val behöver du ett kth.se-konto. Det är samma kontouppgifter som du använder till ”Mina sidor” på Student-

webben.Du får direkt en bekräftelse till din @kth.se

e-post att ditt val är mottaget.

Urval genom rangordningOm det finns fler behöriga sökande till en för-djupning än antalet platser kommer ett urval av de sökande göras.

Urvalsgrundande kurser för fördjupningsvalet 2006/07 är obligatoriska kurser i årskurs � (se ovan under behörighet).

Urvalet grundas på resultat som är godkända/presterade senast den �0 maj 2006 och inrappor-terade i Ladok senast den �0 juni 2006.

Det är viktigt att du själv kontrollerar att dina studie-resultat är införda i Ladok. Intyg från institutionen att du klarat en kurs godtas inte. Endast resultat införda i Ladok får medräknas!

På Mina sidor kontrollerar du enklast om resultaten rapporterats in i Ladok. Om något saknas måste du själv kontakta institutionerna så att inrapportering sker.

Urvalskriterier

Rangordning sker enligt följande kriterier:

�. Poängkvot X/Y, där:X = Σ antal avklarade obligatoriska

poäng ur årskurs �.Y = Σ antal möjliga obligatoriska poäng

i årskurs � (40 poäng).

2. BetygSlutbetyget på kurserna sammanvägs

med kurspoängenΣ (betyg x poäng)/Σ(poäng)

�. StudietidKortare studietid ger företräde

Urvalet baseras på de registrerade resultat som är:

Godkända/presterade senast: 30 maj 2006

Inrapporterade senast: 30 juni 2006

1. Poängkvot X/Y

2. Medelbetyg

3. Studietid

Valfunktionen är öppen:

8 - 29 maj 2006

www.kth.se/student/itm/i180

2D1312 Programmeringsteknik och matlab, 5 p4D1112 Ingenjörsarbete: teknik o. hum, 5 p4D1123 Industriell ekonomi o. org., gk, 6 p5B1135 Matematik I, 6 p5B1136 Matematik II, 6 p5C1103 Mekanik, baskurs, 6 p5B1230 Matematik IV, 6 p

Summa: 40 poäng


Anvisningar

Resultat av urvalResultatet skickas till dig per post till den adress du anger vid val av fördjupning.

ReservlistorVid urvalet upprättas reservlistor till de inrikt-ningar som har fler sökande än antalet tillgäng-liga platser.

Reservation för eventuella ändringarFördjupningarna är under ständig utveckling. Kurser kan komma att bytas ut, ändras, tas bort eller läggas till i läroplanen inför varje läsår. Det slutliga kursupplägget för årskurs 2 kan du se när Studiehandboken 2006/2007 publiceras på kth-webben i mars 2006.

FrågorHar du frågor, funderingar av olika slag är du all-tid välkommen att kontakta studievägledningen på utbildningkansliet.

I samband med val av fördjupningen har vi en kursvalsmejl dit du kan skicka enklare frågor [email protected].

Vill du besöka oss har vi drop-in mån - tors kl �0 - �2. Övriga tider ring/mejla och boka en tid. Vi sitter på Lindstedsvägen �0 nb. Övriga kontaktuppgifter hittar du på:www.kth.se/student/itm.

Industriell ekonomi 5

Informationsprogram våren 2006

Torsdag 9 februari kl 15-16 i sal F2Informerar I-programmets programansvarig om teknikfördjupningarna och strukturen med dessa

MinimässaMinimässa vecka �8 då I-studenterna i årskurs � och 4 på de olika fördjupningarna informerar om sina teknikfördjupningar. Tid och plats meddelas senare på www.kth.se/student/itm/i180

Tisdag 21 mars kl 15-17 i sal Q1Presenteras fördjupningarna vid de olika teknik-institutionerna av de fördjupningsansvariga.

Information


UtbildningsbeskrivningBioteknik är biologi och teknik i samverkan. Biotekniken finns runt omkring oss och omfattar allt från klassisk biotekniksom framställning av öl, vin och andra livsmedel, till modern bioteknik som bland annat är ett hjälpmedel vid utveck-ling av läkemedel, för skogsindustrin samt för modern miljövård.

Nya landvinningar inom biotekniken har re-volutionerat vår förståelse av biologiska system. Inom många tillämpningar som medicin och klinisk analys har detta gett helt nya möjligheter att lösa komplexa problem. Ett annat exempel på tillämpning är produktion av skräddarsydda proteiner med genetiskt modifierade växter och mikroorganismer. Inom miljövården och skogsindustrin ger den nya kunskapen möjlighet att relativt snabbt komma fram med bra och förhållandevis billiga lösningar.

Bioteknik och industriell ekonomi

Biotekniken är en teknik som samverkar med många andra discipliner och kan ge nya, alter-nativa lösningar till gamla problem. Med goda kunskaper i bioteknik, matematik, fysik och kemi i kombination med ekonomi finns unika möjligheter att vara med att forma framtidens samhälle.

En civilingenjör i Industriell ekonomi med inriktning mot bioteknik har en given plats vid utveckling av ny teknik, eftersom den ekono-miska aspekten är oerhört viktig. Vid etablering av nya företag kommer entreprenörskapet fram på samma sätt som management är viktig för nyetablerade och redan etablerade företag.

Fördjupningens kurser ger goda kunskaper i bioteknik, cellbiologi, mikrobiologi och biokemi samt inom molekylär bioteknik vilket inte minst är viktigt vid medicinska tillämpningar.


Bioteknik och industriell ekonomi

Obligatoriska kurser3B1700 Inledande kemi .................................................................................4 p3A1501 Inledande bioteknik ........................................................................4 p3B1750 Organisk kemi...................................................................................5 p3B1711 Kemisk jämvikt .................................................................................4 p3A1512 Cellbiologi .........................................................................................4 p3B1725 Kemisk termodynamik för BIO ....................................................4 p3B1770 Kemisk mätteknik ............................................................................5 p3A1307 Mikrobiologi ..................................................................................... 6 p3A1503 Molekylär bioteknik ........................................................................5 p2D1396 Bioinformatik ....................................................................................4 p3A1115 Biokemi ..............................................................................................4 p3A1507 Funktionsgenomik* .........................................................................4 p3A1506 Läkemedelsutveckling* ..................................................................4 p4D1144 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ......................4 p4D1190 Bioteknik-ekonomi-ledarskap ......................................................8 p

* Rekommenderad valfri.

ÖvrigtI-teknologer antagna till fördjupningen Biotek-nik och industriell ekonomi erbjuds att deltaga i introduktionskursen i kemi under mottagnings-veckorna tillsammans med Bioteknik årskurs �.

Ta kontakt med studievägledningen för ut-bildningskansliet vid skolan för Bioteknologi för schema.

KontaktpersonProfessor Pål Nyrén08-55�7 8� [email protected]

OBS!Teknikfördjupningen är under förändring och utveckling. Det slutliga upplägget inför varje läsår kan du se när Studiehandboken publiceras på kth-webben våren innan läsåret börjar.


Energisystem och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningIndustriell ekonomi med inriktning Energisys-tem är en bred civilingenjörsutbildning. Sverige och svenska företag är framgångsrika både när det gäller utveckling av energitekniska maskiner och anläggningar (t ex ABB, Vattenfall, Electro-lux, Syd-kraft, Skanska, SAAB, Volvo, Scania, m.fl.) och när det gäller sociala innovationer på det energitekniska området (t ex avreglering av elmarknaden och progressiv miljölagstiftning).

Syftet med fördjupningen mot Energisystem inom Industriell Ekonomi är att förmedla en utbildning där helhetsperspektivet på energi-frågorna och energitekniken är i fokus. Civilin-genjörer från Industriell ekonomi Energisystem kommer kanske inte i första hand att i detalj leda teknisk utveckling utan snarare lämpar sig utbildningen för deltagande i och så småningom ledning av affärsutveckling inom energiföretag eller andra branscher där ett systemsynsätt är användbart. Därmed kommer civilingenjörer från I-programmets Energisysteminriktning in-direkt vara med och styra teknikutvecklingen för en hållbarare och effektivare resursanvändning i samhället. Företag, perspektiv, systemtänkande, integration och kunskapsbildning är nyckelord som genomsyrar utbildningen.

Utbildningen bygger på en god naturveten-skaplig och teknisk bas. En av grundidéerna med Industriell ekonomi är att civilingenjörer därifrån skall kunna kommunicera på djupet med både ingenjörer och ekonomer. Inom energiområdet finns det en liknande kommunikationsklyfta mellan olika ingenjörstraditioner varför såväl mekanistens, kemistens som elektrikerns syn på energitekniken kommer att förmedlas i ut-bildningen.

En god grund ges i Tillämpad termodynamik, Värmeöverföring och Fördjupningsarbete i uthålliga energisystem. Tillsammans med Elek-troteknik ger dessa kurser en mycket god bas att utgå ifrån.

En fördjupning sker mot energianvändning och systemanalys (Uthållig energianvändning, Energisystem och modeller och Systemplane-ring). Miljöperspektivet är hela tiden närvarande och en självklar aspekt i alla energisystemreso-nemang, men för den som är särskilt intresserad finns valfria kurser i t ex Energi och miljö och Miljömanagement att tillgå.

Energiföretagens förutsättningar och roller kommer i fokus i kursen Energiföretagande och ytterligare breddning kan ges i den valfria kursen Uthållig kraftproduktion.

Det fjärde året innehåller kursen Energisys-tem-Ekonomi-Ledarskap där integrationen mellan de inriktningsspecifika kunskaperna och industriell ekonomikunskaperna praktiseras i projektform på företag.

Fördjupningen är bred, men utan att förlora i vetenskaplig ansats eller träning i modellering och problemlösning. Djupet i utbildningen bibe-hålls genom en ökad träning i systemanalys och att kunskaper om hela energisystemet förmedlas. Energiflöden från ”ax till limpa” analyseras, ener-giföretag som äger, driver, använder och handlar med energi diskuteras, omgivningens krav i form av miljötänkande och globala drivkrafter skall märkas i utbildningen.


Energisystem och industriell ekonomi

ArbetsmarknadEnergiområdet är inne i en mycket intres-sant fas, både i Sverige och internationellt. I industrivärlden brottas vi med klimatfrågor och frågor om hur vi skall kunna förändra vår energianvändning i en hållbarare riktning. Andra länder är samtidigt inne i en industrialiseringsfas, vilket oundvikligen leder till en globalt sett ökad energianvändning.

Det här ställer krav på nytänkande både när det gäller teknisk utveckling och när det gäller institutionella ramverk. Man går alltmer ifrån storskaliga lösningar och söker tillfredställa behov av energi med hjälp av lokala resurser.

Utveckling av solenergiteknik och utveckling av bränslecellsteknik är två av de tekniska utveck-lingslinjer som vi ser framför oss.

Energimarknaderna i väst avregleras vilket leder till intressanta affärsutvecklingar och strukturaffärer inom energibranschen. Norden är något av en ”experimentverkstad” och stora internationella energiföretag som Electricité de France, Texas Utitilities, Preussen Electra vill vara här för att lära sig inför omstrukturerigarna på deras hemmamarknader.

Obligatoriska kurser4A1112 Tillämpad termodynamik ............................................................. 6 p4F1816 Elektroteknik .................................................................................... 6 p4A1601 Värmetransporter ............................................................................4 p2C1118 Systemplanering ..............................................................................5 p4A1604 Fördjupningsarbete i uthålliga energisystem ........................10 p4D1191 Energiföretagande ..........................................................................4 p4A1140 Energisystem och modeller I ........................................................4 p4A1607 Uthållig energianvändning .......................................................... 6 p4D1144 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ......................4 p4A1145 Energisystem-ekonomi-ledarskap .............................................8 p

Rekommenderade valfria kurser4A1605 Uthållig kraftproduktion4A1611 Renewable Energy4A1613 Energy & Environment3C1380 Miljömanagement

Kontaktpersoner Per LundqvistTel: 08-790 7452E-post: [email protected]

Anders JohanssonTel: 08-790 744�E-post: [email protected]


Industriell ekonomi�0

Finansiell matematik och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningTeknikfördjupningen i Finansiell matematik ger kvalificerade kunskaper inom området finansma-tematiska metoder samt förståelse för hur sådana metoder kan användas. Fördjupningen skall ses mot bakgrund av att den finansiella sektorn är ett viktigt område för tillämpad matematik och att KTH har stark kompetens inom området.

Att agera på finansiella marknader och an-vända sig av finansiella instrument har blivit allt mer komplicerat och kräver allt större kunskaper. Detta gäller både för företag som tillhandahål-ler finansiella tjänster, och därmed utgör den finansiella sektorn (banker, fondbolag, försäk-ringsbolag m fl), och företag och privatpersoner som använder sig av tjänsterna. Vill man förstå och analysera finansiella tjänster krävs kunskaper i matematik.

Begreppet risk är centralt i sammanhanget. Företag och privatpersoner utsätts ofta för risker som de egentligen inte vill ta. Råvarupriser, väx-elkurser och räntor förändras över tiden. Värdet på värdeportföljer, t ex pensionsfonder, utsätts för stokastiska variationer. På den finansiella marknaden finns därför olika typer av finansiella kontrakt (såsom terminskontrakt och optioner) som gör att man kan försäkra sig mot riskerna (och också spekulera i dem). Den finansiella ma-tematiken behandlar dels hur finansiella kontrakt kan prissättas och dels hur finansiella risker kan uppskattas och minimeras.

De väsentliga verktygen på området är ma-tematisk statistik, såsom sannolikhetsteori, tidsserieanalys och regressionsanalys. Fördjup-ningen inleds med studier på dessa områden och fortsätter sedan med studier inom tre finansma-tematiska områden:

– Portföljteori (Sammansättning av in-vesteringar med hänsyn till avkastning och risk)

– Risk (Riskbedömning och riskhante-ring)

– Derivat (Prissättning/värdering av optioner, terminer etc.)

Studierna avslutas med en projektkurs samt ett examensarbete. Förutom kurser i Finansiell matematik läses – på samma sätt som för övriga inriktningar på I-programmet – kurser i ekonomi och ”managment” samt reflekterande kurser. Kurser kommer här att ges som stöder studierna i finansiell matematik. De matematiska model-lerna måste värderas även ur andra synpunkter än rent matematiska. Resultaten skall inte bara vara formellt korrekta utan skall också kunna tolkas och användas på ett vettigt sätt. Utbildningen ger träning i att kritiskt granska modellerna tex ur beteendevetenskapliga synpunkter. Bl a ges en kurs i ”Behavioral finance” och en kurs i ”Använding av matematiska metoder” kommer att utvecklas.

De matematiska kunskaper som inriktningen ger är generella och används i många till-lämpningar inom vitt skilda fält. En utbildning i finansiell matematik innebär därför inte enbart en specialilsering mot detta område. Utbildningen ger en träning i att formulera och analysera matematiska meodeller. Detta är en generell kompetens som är användbar i många sammanhang.

ArbetsmarknadArbetsmarknaden utgörs primärt av den finan-siella sektorn (banker, fondbolag, försäkrings-bolag mfl) samt finansavdelningar/-funktioner inom vissa storföretag.

Industriell ekonomi ��

Finansiell matematik och industriell ekonomi

Obligatoriska kurser2D1320 Tillämpad datalogi ..........................................................................4 p5B1506 Matematisk statistik, gk ............................................................... 6 p5B1712 Optimeringslära för F .....................................................................4 p5B1541 Sannolikhetsteori och linjära modeller ......................................5 p5B1574 Portföljteori och riskvärdering .....................................................4 p4D1166 Finansiering ......................................................................................4 p5B1545 Tidsserieanalys .................................................................................4 p5B1551 Ekonometri ........................................................................................5 p5B1306 Finansiell matematik, gk ................................................................5 p5B1580 Riskvärdering och riskhantering ..................................................5 p4D1144 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ......................4 p5B1576 Portföljteori, fördjupningskurs .....................................................5 p4D1192 Finansiell matematik-ekonomi-ledarskap ................................8 p

KursbeskrivningarFör utförligare beskrivningar av kurser i finansiell matematik se webbsidan för finansiell matema-tik; www.math.kth.se/matstat/gru/finans.htm

KontaktpersonerHarald Lang Tel: 08-790 6� 97 E-post: [email protected]

Birger Ljung Tel: 08-790 67 4� E-post: [email protected]

Charlotta Mankert Tel: 08-790 6786 E-post: [email protected]



Integrerad produktion och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningMålet med utbildningen är att ge en grund för arbete med utveckling och förändring av pro-duktionssystem. Produktion i vid bemärkelse omfattar framtagning av såväl fysiska produk-ter som underlag för tillverkningen, d.v.s. även informationen om produkten. Produktion är den industriverksamhet som berör oss mest, dels för att här sysselsätts de flesta industrian-ställda, och dels för att här skapas de produkter vi behöver för vårt välstånd som är den basala motorn i vår ekonomi. Produktion är t ex ett av de största tillämpningsområdena för informa-tionsteknologi.

Fördjupningen är tvärvetenskaplig och systemorienterad. Produktion omfattar dels framtagning av alla underlag som behövs för tillverkningen i form av CAD- ritningar (Com-puter Aided Design), operationsbeskrivningar, materialadministration, arbetsplanering mm och dels de fysiska system och processer som står för själva tillverkningen. Datorstöd för konstruktion och tillverkning, automatisk utrustning som industrirobotar, CNC-maskiner (datorstyrda) och mätutrustning, principer för system och fabrikslayout, flöden mm ingår. Inte minst viktig är kunskap om människan och organisationen. Ramvillkor är ekonomi och miljö.

Bland kärnkurser i fördjupningen finns ”Pro-duktframtagning � och 2”, �4 poäng som ger grunderna för hela produktframtagningssproces-sen, dvs från idé till färdig produkt. Det innebär bl.a. analys och konstruktion av maskinelement, val av tillverkningsmetoder, utformning av till-verknings- och monteringssystem. I alla stegen i processen utnyttjas av datorstöd för visuali-sering, konstruktion (CAD) och beräkningar, framtagning av tillverkningsunderlag (CAM), simuleringar mm. ”Styr- och Reglerteknik” 4 po-äng, behandlar principer för automatiska system

och ger förståelse för hur återkopplade system ( även ekonomiska) fungerar. ”Produktionsauto-matisering” 5 poäng, ger grundkunskap om den utrustning som används i moderna tillverknings-system och monteringssystem.

De tyngsta karaktärskurserna är, förutom examensarbetet, ” Integrerad Produktion” 8 poäng samt ”Produktion, Ekonomi och Ledar-skap” 8 poäng. De läses i fjärde årskursen och ger helheten och kopplingen mellan de olika delområdena.

I ”Integrerad Produktion” sammanförs bl a konstruktions- och tillverkningsaspekter. Här beskrivs de sammanhållande delarna i produktionen såsom produktionsfilosofier, verkstadsorganisation, beredning och planering, lagerstyrning, modulindelning av produkt och produktionsavsnitt, konstruktionsanpassning för tillverkning, driftsäkerhetsstyrning, integrerat datorstöd, digitala fabriker mm.

”Produktion, ekonomi och ledarskap” är en projektkurs där problemen som behandlas är av den arten att kompetens från hela ämnesområ-det, produktionsteknik och ekonomi/ledarskap, krävs och utvecklas.

Examensarbetet 20 poäng, genomförs indi-viduellt eller två teknologer tillsammans, inom området för kompetensinriktningen men kan också fördjupas mer tydligt mot antingen pro-duktionsteknik eller ekonomi.

Baskurser i maskintekniska ämnen, kontruk-tionsmaterial, hållfasthetslära, elektroteknik och maskinelement ingår för att kunna följa kärnkur-serna och ge en komplett profil.

Fördjupningsspecifika kurser startar redan i årskurs 2 och vi ordnar därefter bl a studiebesök i varje årskurs.

Industriell ekonomi ��

Integrerad produktion och industriell ekonomi

Arbetsmarknad En vanlig uppgift för den som gått igenom inriktningen är att vara med, kanske som pro-jektledare, och införa ny teknik och nya system i företag. Exempel på uppgifter man kan få är att förbättra: kvalitet, effektivitet, materialflöden, informationsflöden, arbetsorganisation mm. Industrianställningar kan gälla produktions-styrning, produktionsutveckling, projektering, inköp, marknadsföring, produktionsledning,

drift och underhåll, processutveckling mm. För arbetsuppgifter inom dessa områden är det en kraftig konkurrensfördel att förutom de tekniska kunskaperna ha det ekonomiska kunnandet som I-programmet ger. Utbildningens bredd gör det möjligt att arbeta i olika branscher (verkstads-, läkemedel-, bioteknik-, livsmedelsindustrin, etc.) med varierande uppgifter.

Obligatoriska kurser

Årskurs 2 4F1816 Elektroteknik ................................................................................... 6 p4C1012 Hållfasthetslära gk ........................................................................ 6 p 4G1162 Produktframtagning 1 ....................................................................8 p

Årskurs 3 4H1063 Materiallära ......................................................................................4 p 4G1163 Produktframtagning 2 ................................................................... 6 p4K1101 Styr- och reglerteknik .....................................................................4 p4K1111 Produktionsautomatisering .........................................................5 p

Årskurs 44K1112 Integrerad Produktion ....................................................................8 p4D1144 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet .............4 p4K1110 Produktion-ekonomi-ledarskap ..................................................4 p

KontaktpersonJan-Olof SvebéusTel: 08-790 6�8�E-post: [email protected]

BesöksadressInstitutionen för Industriell produktionBrinellvägen 68

OBS!Teknik fördjupningen är under förändring och utveck-ling. Det slutliga upplägget inför varje läsår kan du se när Studiehandboken publiceras på kth-webben våren innan läsåret börjar.


Kommunikationssystem och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningKommunikationsområdet utvecklas mycket snabbt både vad gäller nya tekniska lösningar, tjänster och företag. Vi är alla bekanta med Inter-nets fantastiska utveckling och mobil-telefonins explosionsartade tillväxt det senaste decenniet. Industriell ekonomi med inriktning mot Kom-munikations-system ger dig en bred teknisk bas inom komunikationsområdet och därefter djup kunskap inom ett mer specialiserat område.

Kommunikationsområdet är en av Sveriges starkaste industriella nischer. Utvecklingen går snabbt mot en integrering av traditionell tele-kommunikationsteknik med datorteknik och multimediateknik. Nya integrerade databehand-lings- och kommunikationtjänster utvecklas med krav på en infrastruktur som medger mobilitet, hög kommunikationskapacitet och global kon-nektivitet. Den traditionella teknikdrivningen inom området har kompletterats med en stark tillämpningsdrivning där både tekniska och icke-tekniska, exempelvis ekonomiska, juridiska och sociala perspektiv är viktiga för förståelsen av utvecklingen inom området.

Projekten inom fördjupningenAlla som väljer fördjupningen läser årskurs två gemensamt. Inför årskurs tre kan du välja att spe-cialisera dig mot två olika fördjupningsblock:

Fördjupning A - InternetteknikFördjupning A inriktas mot utveckling och analys bland annat mot: distribuerade tillämpningar, nya teletjänster, kommuni-kationsprotokoll för mobil access, höghastighetsnät, nya nätverk-stopologier, kommunikationssäkerhet, network management, etc.

- Projektkursen Kommunikationssys-tem-ekonomi-ledarskap, �2 p, kan läsas som �6 eller 20 poäng. Projekten är delvis förlagda utomlands. Kursen omfattar tekniska lösningar, värde-kedjor, affärsmodeller, projektledning, presentationsteknik, mm.

- Projektkursen Datakommunikation-ekonomi-ledarskap omfattar 8 poäng. Kursen fokuseras på design, imple-mentering och analys av tekniska lösningar inom området kommunika-tionsnät, med betoning på avancerade nätverkstjänster och Internet-baserade tillämpningar.

Fördjupning B - Trådlös kommunikationFördjupning B inriktas mot utveckling och analys bland annat av:

- trådlösa system- digital kommunikation- signalbehandling

ExamensarbeteBåda skolorna (ICT och EES) har mycket väl-utvecklade kontakter med näringslivet som ger möjlighet till examensarbete med stark industriell anknytning som ofta tjänar som en ingång till en anställning. Forskningsorienterade examensarbe-ten inom institutionen kan också erbjudas.

ArbetsmarknadInriktningen ger en bred bas för system-inriktad forskarutbildning och för yrkesverksamhet inom kommunikationsområdet, både som anställd och som egen företagare. Utbudet av arbetsupp-gifter spänner över ett brett område, såsom forskning och utveckling, konstruktion och vali-dering, drift och underhåll, marknadsanalys och försäljning etc. Forskarutbildning ges vid båda skolorna ICT och EES och arbetsmarknaden för forskarutbildade är mycket god.

1) ICT - Skolan för informations och kommunikationsteknik

2) EES - Skolan för elektro- och sys-temteknik

Industriell ekonomi �5

Kommunikationssystem och industriell ekonomi


Fördjupning A - Internetteknik5B1506 Matematisk statistik .................................................................... 6 p2E1616 Datorkommunikation och datornät .......................................... 4 p2E1313 Signaler och system, II ....................................................................5 p2G1518 Datorteknik,gk .................................................................................5 p2D1320 Tillämpad datalogi ..........................................................................4 p2E1618 Köteori och teletrafiksystem ........................................................4 p2D1385 Programutvecklingsteknik ............................................................4 p2G1504 Operativsystem ................................................................................4 p2G1305 Internetworking ...............................................................................4 p4D1144 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ......................4 p2G1321 Kommunikationssystem-ekonomi-ledarskap1,2 ................... 12 p2E1603 Datakommunikation-Ekonomi-Ledarskap1 ..............................8 p

1) Antingen 2G1321 eller 2E1603 skall läsas.2) 2G1321 kan ersättas av 2G1712 (16p), 2G1713 (20p) efter övenskommelse med kursledningen.

Fördjupning B - Trådlös kommunikation5B1506 Matematisk statistik ...................................................................... 6 p2E1616 Datorkommunikation och datornät ...........................................4 p2E1313 Signaler och system, II ....................................................................5 p2G1518 Datorteknik, gk .................................................................................5 p2E1422 Introduktion till signalteori ..........................................................3 p2E1511 Radiokommunikation .....................................................................4 p2E1432 Digital kommunikation ................................................................. 6 p2E1340 Digital signalbehandling3 .............................................................5 p2E1436 Avancerad digital kommunikation3............................................4 p2E1400 Talsignalbehandling3 .....................................................................4 p2E1350 Adaptiv signalbehandling3 ...........................................................4 p2E1410 Informationsteori och källkodning3 ...........................................5 p2E1618 Köteori och teletrafiksystem3 ......................................................4 p2E1381 Seminarier i trådlösa system3 ......................................................2 p2E1512 Radionät3 ...........................................................................................8 p2E1367 Projektkurs i signalbehandling ................ och digital kommunikation1 8 p4D1144 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet ......................4 p2E1xxx Trådlös kommunikation-ekonomi-ledarskap ...........................8 p

3) minst 16 poäng av dessa kurser skall läsas.

KontaktpersonerProfessor Björn Pehrson, ICT (ansvarig för inriktning A)Tel: 08-752 �4 8�, e-post: [email protected]

Studierektor Thomas Sjöland, ICT (inriktning A) Tel: 08-790 4��, e-post: [email protected]

Professor Mikael Skoglund, EES (ansvarig för inriktning B)Tel: 08-790 84�0, [email protected]

Studierektor Elling Jacobsen, EES (inriktning B) Tel: 08-790 7�25, e-post: [email protected]

OBS!Teknikfördjupningen är un-der förändring och utveck-ling. Det slutliga upplägget inför varje läsår kan du se när Studiehandboken publi-ceras på kth-webben våren innan läsåret börjar.


Mekatronik och industriell ekonomi

UtbildningsbeskrivningMånga produkter som för bara 20 år sedan bara var uppbyggda av mekaniska element innehåller idag elektronik och programvara. Räknesnurran har ersatts av kalkylatorer, bensinpumpen styrs av elektronik, kassa-apparaten i affären läser av priset med laser. Ser du dig omkring märker du att kombinationen mekanik elektronik är påtag-lig i många, många produkter. Kunskapen att konstruera och producera dessa nya produkter kallas dagligen mekatronik. Kunskapen att hitta nya marknader och applikationer samt konstru-era och producera mekatroniska produkter är intressant ur ett managementperspektiv.

Även en till synes enkel produkt blir snart komplex när man integrerar mekanik, elektronik och programvara. Just det faktum, att det är ett dataprogram, t ex skrivet i programmeringssprå-ket C, som till stor del bestämmer hur produkten kommer att uppföra sig. Det gör att det är mycket svårt att konstruera produkter som alltid beter sig som det är tänkt.

Många applikationer kräver hög prestanda. Om man vill styra förbränningen i varje cy-linder i en bilmotor för att minimera utsläpp och maximera verkningsgraden krävs att man hinner mäta, besluta hur man skall reglera och sedan utföra regleringen. Elektronisk styrning av en bilmotor är ett bra exempel på en meka-tronikprodukt.

Mekatronik utgör en ämnesintegrering av maskinteknik, elektronik, datateknik och reg-lerteknik. Ämnesområdet mekatronik är nu eta-blerat både vad gäller forskning och utbildning världen över.

Kurserna i teknikbasen skall ge baskunska-per i maskinteknik, elektronik, datateknik och reglerteknik, förutom baskunskaper i teknik, ekonomi och ledarskap. De tekniska fortsätt-ningskurserna skall ge fördjupade kunskaper i digital- & mikrodatorteknik, realtidsprogram-mering, reglerteknik och maskinkonstruktion. Förutom ämneskunskaper så fokuserar vi mycket på färdigheter i ingenjörs-mässigt arbetssätt och din personliga utveckling och arbetar därför mycket i projektform.

ArbetsmarknadGenom att välja mekatronik som fördjupning får du en nyckelkompetens för ett flertal in-dustrigrenar och branscher. Några exempel bland många andra är fordon (väg, spår, flyg, off-road), industriautomation (robotik, process, elektronikproduktion, verktyg), medicinsk teknik (handikapphjälpmedel, livsuppehållande system, simulatorer).

Civilingenjörer som läst mekatronik arbetar idag i framgångsrika företag inom svensk verk-stadsindustri, många i storföretag och efter några år ofta i ledande ställning. Under de senaste åren har andelen nyutexaminerade som fått sina första jobb i småföretag, konsultföretag och utomlands ökat markant. Vi har en matrikel över alla som har läst inriktningen. Där du kan se var de arbetar och vilka erfarenheter de har, dvs vilka uppgifter de sysslat med de senaste åren.


Mekatronik och industriell ekonomi


Årskurs 24F1816 Elektroteknik .................................................................................... 6 p4C1012 Hållfasthetslära gk ......................................................................... 6 p4F1815 Produktframtagning .......................................................................8 p5C1140 Mekanik II ..........................................................................................4 p2E1200 Reglerteknik ......................................................................................4 p2D1320 Tillämpad datalogi ..........................................................................4 p2D1324 Tillämpad programmering och datalogi, del 2 .........................2 p

Årskurs 34F xxxx Elektroteknik påbyggnad ..............................................................2 p4F1822 Fördjupningsarbete i mekatronik ..............................................10 p

Årskurs 44F1907 Dynamik och rörelsestyrning ..................................................... 6 p4F1908 Inbyggda styrsystem ..................................................................... 6 p4F1903 Mekatronisk syntes högre kurs .................................................. 12 p

KontaktpersonerMats HansonTel: 08-790 6�09E-post: [email protected]

Margareta PaulsonTel: 08-790 6244E-post: [email protected]

BesökdadressBrinellvägen 8�



Programvarudesign och industriell ekonomi

Utbildningsbeskrivning Teknik fördjupningen programvarudesign handlar att utveckla program som tar hänsyn till människans begränsningar och tar till vara och utvecklar hennes förmåga, liksom om att skapa program som skapar fördel för företaget strategiska förutsättningar. Sådana program leder inte bara till bättre arbetstillfredsställelse utan är också kostnadseffektiva. Området är tvärvetenskapligt med knytningar till andra discipliner såsom psykologi, design, lingvistik, socialantropologi och sociologi, liksom före-tagsekonomi och ledarskap. Projekt till kursen Teknik — ekonomi — ledarskap tas fram i sam-språk med företag och bygger på att studenterna aktivt arbetar med ett komplex och integrerat problem med praktiska konsekvenser. Det finns gott om examensarbeten inom industrin. Mer forskningsorienterade examensarbeten på Skolan för Datavetenskap och Kommunikation kan också erbjudas.

MålTeknik fördjupningen för programvarudesign och industriell ekonomi utbildar civilingenjörer med en teknisk kompetens inom programvaru-design och med förmågan att integrera teknik, ekonomi och ledarskap vid behandlingen av tekniska problem. Utbildningen har som mål att ge teknologerna förutsättningar att närma sig ingenjörsmässiga problem som de uppträder i industrin, dvs som sammansatta och bestående av mer än tekniska överväganden.

Teknikområdet Datorer används i dag inom allt fler verksam-hetsområden. Allt fler människor arbetar med datorer och utför allt mer komplicerade arbets-uppgifter med datorer. Datorer hanteras inte längre enbart av datorspecialister. Datoranvän-darna ställer krav på att programmen ska vara kraftfulla, felfria och lättanvända. Programkö-pare ställer krav på att programmen ska vara lätt anpassningsbara, utbyggbara och ha ett rimligt pris/prestandaförhållande. Programvarudesign är inte längre en konst eller något man gör på känn utan det finns väl utvecklade teorier och metoder inom området. Dessa bör sättas in i sitt sammanhang så att programvarudesignern även ser till användarna och till organisationen som helhet.

Arbetsmarknad Personer med god kompetens inom såväl programvarudesign som industriell ekonomi och med förmåga till ett övergripande och in-tegrerat synsätt behövs inom ett brett område. Arbetsuppgifter finns bl.a. inom forskning och utveckling, konstruktion och validering, mark-nadsanalys och försäljning. Arbetsgivare kan vara såväl storföretag som små konsultfirmor och forskningsinstitutioner.


Programvarudesign och industriell ekonomi

Obligatoriska kurser2D1320 Tillämpad datalogi ..........................................................................4 p2D1334 Databasteknik ..................................................................................4 p2D1377 Maskinnära programmering och datorarkitektur...................5 p2D1385 Programutvecklingsteknik ............................................................4 p2D1620 Människa-datorinteraktion inled. ...............................................4 p2D1622 Människa-datorinteraktion, fk .....................................................4 p2D1640 Grafik- och interaktionsprogrammering .................................. 6 p2D1363 Mjukvarukonstruktion ...................................................................8 p2I1228 Verksamhets- och affärssystem ...................................................5 p2B1545 Digital elektronik* ...........................................................................5 p4D1144 Ekonomi och ledarskap i teknikintensiv verksamhet .............4 p2D1460 Programvarudesign-ekonomi-ledarskap ...................................8 p

* Rekommenderad valfri.

Förslag till kompletterande kurser2D1354 Algoritmer och komplexitet, ........................................................ 4 p2D1378 Text- och bildbehandling, .............................................................4 p2D1381 Industriella tillämpningar av artificiell intelligens, ...............4 p2D1390 Internetprogrammering, ..............................................................4 p2D1408 Utvärderingsmetoder inom människa-datorinteraktion, ....4 p2D1413 Avancerad grafik och interaktion,............................................... 6 p2D1416 Datorstöd för samarbete, ............................................................ 6 p2I1273 Principer för datasäkerhet, ........................................................... 4 p

KontaktpersonerProfessor Yngve SundbladTel: 08-790 7�47E-post: [email protected]

Universitetslektor Henrik ArtmanTel: 08-790 6054E-post: [email protected]



Anteckningar

Innehåll

Inledning ............................................................................... 1

Teknikfördjupningar .........................................................2

Anvisningar ..........................................................................3

Information ..........................................................................5

Bioteknik och industriell ekonomi ............................ 6

Energisystem och industriell ekonomi .................... 8

Finansiell matematik och industriell ekonomi .. 10

Integrerad produktion och industriell ekonomi .12

Kommunikationssystem och industriell ekonomi 14

Mekatronik och industriell ekonomi ...................... 16

Programvarudesign och industriell ekonomi ......18

Anteckningar ....................................................................20

KTH Industriell teknik och managementUtbildningskansli ITMLindstedtsvägen 30, nb100 44 Stockholm

Kansliet öppet mån - tors, kl 10 -12 och 13 - 16Besökstider studievägledningen: Drop-in, mån - tors, kl 10 - 12Övriga tider enligt överenskommelse

Kontaktuppgifter: www.kth.se/student/itm

Documents

för 2006/07 - intra.kth.se/Menu/general/column...Integrationen mellan teknik, ekonomi och ledarskap löper som en röd tråd genom de fyra åren. Nu under slutet av första läsåret