”Fotbollen studsar över landsgränser”

- en kvalitativ intervjustudie om

integration inom föreningsfotboll

Sandra Lundqvist

Lizette Wedin

Lundqvist, S., & Wedin, L. (2017). Fotbollen studsar över landsgränser - en kvalitativ

intervjustudie om integration inom föreningsfotboll. [A football bounces across

borders - a qualitative interview study on integration in compound football].

Examensarbete i idrottspedagogik. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Abstract

Integration and sport plays a big part in today's society. By being a part of a sport club

most immigrants experience coherence with the other club members and it helps them

to learn the Swedish language and culture. The purpose of this essay is to find out how

sport clubs work with - and implements - integration. It is a qualitative interview study

where two sport clubs in Umeå have been selected, in association with Umeå

municipality, according to specific criteria. Five people in each club have been

interviewed. This type of study was chosen because it gives the opportunity to collect

the respondent’s perceptions and experiences, and it will also create an opportunity for

further arguments and developed answers.

The result of the study show that the consultants in each sport club had knowledge

about the integration policy and guidelines and the team leaders did not. It also

showed that the sport club who had worked with integration projects in the past and

had an ongoing project at the moment had more immigrant members. The ongoing

project consists of a drop-in activity where football practices are arranged once a week.

The second sport club does not intend to do anything else than their regular activities

because of the energy and time it would take.

Nyckelord: Föreningsidrott, immigrant, integration, idrottare

Keywords: Club sports, immigrants, integration, athletes

Ett stort tack till: Jennie Jonsén på Umeå Kommun som har varit vår

externa uppdragsgivare och ett stort stöd under arbetets gång. Sist men inte minst vill vi tacka alla de personer som tog sig tid och ställde upp på våra intervjuer.

Umeå den 25 Februari 2018. Sandra Lundqvist och Lizette Wedin

Innehållsförteckning

Inledning .......................................................................................................................... 1

Syfte och frågeställningar ................................................................................................ 3

Tidigare forskning ........................................................................................................... 4

Begreppsdefinition...................................................................................................................................3

Metod............................................................................................................................... 8

Urval ........................................................................................................................................................... 9

Genomförande ........................................................................................................................................... 9

Forskningsetiska principer ...................................................................................................................... 10

Resultat ...................................................................................................................................................... 10

Föreningarna ............................................................................................................................................ 10

Policys och riktlinjer för integration ........................................................................................................ 11

Förening Blå ............................................................................................................................................. 12

Policys och riktlinjer ........................................................................................................................... 12

Rekrytering .......................................................................................................................................... 13

Integrationsarbete .............................................................................................................................. 13

Attityder och problematisering .......................................................................................................... 15

Åtgärder för förbättring av integrationsarbete ............................................................................... 16

Förening Röd ........................................................................................................................................... 16

Policys och riktlinjer ........................................................................................................................... 17

Rekrytering .......................................................................................................................................... 17

Integrationsarbete .............................................................................................................................. 18

Attityder och problematisering .......................................................................................................... 19

Åtgärder för förbättring av integrationsarbete ...............................................................................20

Diskussion ................................................................................................................................................. 21

Metoddiskussion .................................................................................................................................... 21

Resultatdiskussion ................................................................................................................................. 23

Framtida forskning ................................................................................................................................ 28

Författardeklaration .............................................................................................................................. 28

Referenser ................................................................................................................................................. 30

1

Inledning

Sverige har under de senaste tio åren tagit emot ett stort antal invandrare och

därigenom blivit ett mer mångkulturellt samhälle. År 2016 tog Västerbotten emot 1207

asylsökande personer och i Sverige beviljades sammantaget 69 682 personer

uppehållstillstånd. Kommunerna tilldelas ansvaret att erbjuda de nyanlända ett

boende, möjligheten att lära sig det svenska språket samt att få dem att känna sig som

en del av det svenska samhället (Migrationsverket, 2016; 2017). Denna

integrationsprocess tillämpas bland annat genom föreningsidrotten, där det ges

möjligheter att lära sig språket och skapa nya relationer (Riksidrottsförbundet, 2017).

Föreningsidrotten i Sverige har varit organiserad på ungefär samma sätt i över 100 år

(Fahlén, 2012). Under dessa år har dock samhället förändrats och ett stort behov av

integration har vuxit fram. Staten lägger stort ansvar på föreningsidrotten gällande

integrationsprocessen, exempelvis genom bidrag på cirka 64 miljoner kronor per år.

Regeringen anser att idrotten har stor inverkan på integrationsfrågan, detta genom

dess möjlighet att få fler nyanlända ungdomar och barn att börja idrotta och på så sätt

komma in i det svenska samhället. Det är därför viktigt att aktivt arbeta med

integration och att det sker en utveckling inom idrotten så att den går parallellt med

samhällsutvecklingen i övrigt (Regeringen, 2015).

En stor del forskning visar att idrotten tillför mycket positivt till samhället. Politiker

använder till exempel idrotten som ett verktyg till integration och till att sammanföra

människor med olika etnisk bakgrund (Theeboom, Schaillée & Nols, 2012). I Walseth

& Fastings (2010) studie har det framkommit att barn och ungdomar med olika etnisk

bakgrund kan lära sig samhällets normer genom att delta i en idrott. Det har även i

olika studier visats att idrott är en viktig del inom integration och att det kan bidra till

ökat socialt kapital i samhället (Theeboom, Schaillée & Nols, 2012).

För att integrationsprocessen ska anses som framgångsrik inom idrott krävs det att

barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund blir medlem i en föreningsidrott

(Riksidrottsförbundet, 2016). Flera undersökningar från Riksidrottsförbundet visar

att största delen av alla barn och ungdomar i Sverige någon gång har varit medlem i en

idrottsförening. Studierna visar dock att invandrarungdomar är mindre aktiva inom

2

föreningsidrotten; endast 30 procent av flickorna och 59 procent av pojkarna har

någon gång varit med i en idrottsförening. För kontrollgruppen svenskfödda, var det

54 procent av flickorna och 74 procent av pojkarna som varit medlemmar. Fotboll och

basket är två av de populäraste idrotterna i Sverige och invandrare väljer i större

utsträckning dessa idrotter (Riksidrottsförbundet, 2002; 2017).

Steget till att bli medlem i en föreningsidrott och delta på träningar kan underlättas

om individen kan känna igen sig i ledaren (Fahlén, 2012). Ett exempel på detta är

Ilham Abdulla som 2007 fick pris för sitt arbete med integration som får flickor att

börja engagera sig i och träna fotboll. En möjlig anledning till denna framgång och

engagemang beskriver Ilham själv ”Tjejerna behöver en förebild och det viktigaste är

att man kan kulturkoden och man måste ha relationen med föräldrarna och berättar

vad man tänker göra”. Ilham vill nå ut till flickor som är i samma situation som hon

själv har varit i och hennes strategi är att knacka dörr och övertyga flickornas föräldrar

att låta dem delta på träningarna. Hennes mål med detta är att integrera en stor del

flickor i det svenska samhället och ett krav hon har för att uppnå detta är att endast det

svenska språket får användas under träningarna (Dagens Nyheter, 2017).

Peterson (2000) undersöker i sin studie Idrotten som integrationsarena hur och vem

som integreras in i samhället via idrotten. Där lyfter han aspekten att människor möts

på särskilda villkor samt att de språkliga och kulturella barriärerna suddas ut.

För att flickor och pojkar ska vilja och våga vara en del av idrotten och därmed

integreras i samhället är det viktigt att idrotten välkomnar idrottare oberoende av

etnisk bakgrund samt anpassar sig och har överseende med de som inte helt förstår

idrottens kultur och regler (Riksidrottsförbundet, 2016).

Syftet med denna studie är att undersöka hur fotbollsföreningar i Umeå kommun

problematiserar och arbetar med integration samt att ta reda hur de jobbar för att nå

ut till ungdomar med annan etnisk bakgrund eftersom detta kan vara problematiskt på

grund av språksvårigheter och kulturskillnader. Huruvida dessa faktorer påverkar

föreningsmedlemmarnas sociala färdigheter och sammanhållning i det specifika

sammanhanget är även det en fråga som lyfts, vilket innebär att studien kan kopplas

till det idrottspedagogiska forskningsfältet.

3

I det följande presenteras olika begrepp som är återkommande i denna studie.

Invandrare definieras i uppsatsen som individer födda utomlands som har invandrat

till Sverige för att sedan folkbokföras (Regeringen, 2000). Andra begrepp som är

återkommande i uppsatsen är etnicitet och integration och dessa har många olika

definitioner. I denna uppsats utgår etnicitet från grupperna svenskfödda och

utlandsfödda (Riksidrottsförbundet, 2002) och integration definieras som en process

där enskilda enheter förenas (Nationalencyklopedin, 2017).

Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur och om

fotbollsföreningar väljer att arbeta med integration i Västerbotten.

De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är följande:

Vilka attityder till integration finns i föreningarna och hur problematiseras det?

Vilka resurser behöver föreningarna för att underlätta integrationsprocessen?

Hur arbetar föreningarna med integration utifrån Riksidrottsförbundets och

Svenska fotbollsförbundets riktlinjer?

4

Tidigare forskning

Det finns många artiklar och genomförda studier inom området integration och idrott.

Nationell och internationell tidigare forskning inom detta område kommer att

presenteras i detta avsnitt.

Idrotten är idag en av de viktigaste sociala miljöerna där invandrare har möjlighet att

umgås med svenskfödda barn. På så vis fungerar idrotten som en mötesplats som

förbereder inför möten inom andra miljöer i samhället (Riksidrottsförbundet, 2017).

Fundberg (2004) menar att det som talar för idrotten ur ett integrationsperspektiv är

att fokus ligger på kroppen och prestationer, till skillnad från andra arenor där det ofta

är språkliga förmågor och sociala kontaktnät som avgör graden av framgång och

möjligheter. Dock finns begränsande förutsättningar även inom idrotten, såsom

ekonomiska och materiella tillgångar, och bristande föräldraengagemang. Samarbete

mellan kommun, distrikt och idrottsföreningarna krävs för att integrationsarbetet ska

fortlöpa smidigt. Ideella föreningars deltagande inom integrationsnätverket behövs

även för att nå ut till så många som möjligt (Riksidrottsförbundet, 2017).

Svensk idrott prioriterar och arbetar konsekvent för att alla medarbetare i landet

oavsett grupptillhörighet ska ha möjlighet att idrotta.. Målet är att svensk idrott ska

vara inkluderande och förebygga utanförskap. Riksidrottsförbundet är en del av

arbetet ”meningsfull väntan” som innebär att starta studiecirklar för nyanlända i form

av idrottsliga aktiviteter. Detta har gett idrottsrörelsen ett ökat ekonomiskt kapital från

staten och ger föreningsidrotten möjlighet att satsa mer på integration. Hur pengarna

används ligger dock på idrottsföreningarna och hur de väljer att agera utifrån

riksidrottsförbundets policy och regler gällande integrationsarbete

(Riksidrottsförbundet, 2017).

Fahlén (2011a) lyfter ett forskningsprojekt där det visat sig att det är få idrotts-

föreningar som ägnar sig åt någon annan verksamhet än träning och tävling. Träning

och tävling utgör den så kallade kärnverksamheten. Sidoverksamhet, i form av

exempelvis insatser för ökad integration, är det få föreningar som ägnar någon tid åt.

Fundberg (2004) menar att integration kräver tid och tålamod och är något som måste

investeras i till hundra procent. I 2016 års budget sköt regeringen till 20 extra miljoner

5

till integrationssatsningar (Riksidrottsförbundet, 2016) vilket väcker förväntningar på

idrotten att utveckla sidoverksamheten.

Fahlén (2012) lyfter en aspekt angående den struktur och organisering som idrotten är

uppbyggd på, med mer än 100 år gamla traditioner, och hur denna struktur möjligen

utesluter en del utövare. Han konstaterar att strukturen inom idrotten är grundad av

vita män och att fokus ligger på tävling och prestation snarare än gemenskap och

glädje. Det strukturerade och organiserade sättet att idrotta, som har varit och som

ännu idag är vanligt i Sverige beskrivs även av Peterson (2000).

Människors tillgänglighet och förutsättningar till idrott ser olika ut i samhället. De

människor som har en högre utbildningsgrad och socioekonomisk status har högre

benägenhet till idrott och fysisk aktivitet (Hyltén-Cavallius, 2012). Medlemskostnad

och boendesituation är två andra faktorer som ofta påverkar valet att delta eller inte i

en idrottsförening (Riksidrottsförbundet, 2017).

En kanadensisk studie menar även den att socioekonomisk status har betydelse och att

integrering av ungdomar kan ge både positiva och negativa effekter. Det psykosociala

och fysiska välbefinnandet hos de integrerade ungdomarna förbättrades, men i många

situationer uppstod social exkludering på grund av språksvårigheter, fördomar mot

deras kultur samt att de inte var bekanta med de aktiviteter som skulle genomföras.

Studien visar att integration kan ha motsatta effekter än de förväntade och att faktorer

som exempelvis ledarens roll i integreringsprocessen och socioekonomisk status kan

spela in (Doherty & Taylor, 2010).

I Riksidrottsförbundets artikel Idrott och integration - en statistisk undersökning

2010 framkommer det att 52 procent av pojkarna med utländsk bakgrund i Sverige är

medlemmar i en föreningsidrott. Detta resultat var endast 2 procent mindre i

jämförelse med pojkar med svensk bakgrund där 54 procent var medlem i en

föreningsidrott. Flickornas resultat var något lägre och visade att 31 procent av

flickorna med utländsk bakgrund var aktiva i en föreningsidrott medan 47 procent av

flickorna med svensk bakgrund var medlem (Riksidrottsförbundet, 2010). En av

anledningarna till att det skiljer sig så mycket mellan flickor och pojkar anses vara att

kvinnans roll historisk sett har varit att ta hand om hemmet och barnen samt att denna

6

roll fortfarande är stark hos flickor med annan etnisk bakgrund (Walseth & Fasting,

2010).

I Australien gjordes en studie om muslimska kvinnors integration via idrotten. Den

visade att muslimska kvinnor idrottar i lägre utsträckning än män, och att detta kan

bero på flera orsaker. En av de anledningar som uppdagades var bland annat att

muslimska föräldrar uppmuntrade sina söner mer än sina döttrar när det gällde idrott,

samt att kommunikationen mellan idrottsföreningen och föräldrarna var bristfällig. I

resultatet framkom det även att de muslimska flickorna upplevde att klubben hade

förväntningar på dem om att de skulle anpassa sig efter rådande normer och

exempelvis delta utan sin Hijab (Maxwell & Taylor, 2010).

Även svenska studier har visat att familjens inställning till det nya samhället har stor

betydelse för förutsättningarna att anpassa sig till den nya kulturen, samt att

kommunikationen mellan olika institutioner såsom idrott och familj är ett vanligt

förekommande problem (Wimelius, Eriksson, Isaksson & Ghazinour, 2017). Flickor

med annan etnisk bakgrund än svensk är en minoritet inom många idrotts-föreningar.

Faktorer som social klass, etnicitet, kön och kultur hindrar många flickor från att

idrotta. Detta är viktigt att uppmärksamma och den svenska idrotten måste jobba

aktivt för att kunna involvera flickor i idrotten (Frisby, 2011).

I USA har bristande integrationsarbete resulterat i mer kriminalitet och Putnam

(2000) menar att genom att få invånarna att delta i olika idrottsföreningar och

organisationer kan man få kriminaliteten att minska. Författaren skriver vidare att

idrotten anses ge större socialt kapital vilket bland annat innefattar bridging och

bonding. Bridging innebär att lära känna människor från en annan kultur och som har

andra intressen än en själv och bonding innebär att förstärka relationer med

människor som har samma kultur och intressen som en själv.

Gällande svenska förhållanden diskuterar Fundberg (2004) kring vad han anser vara

positivt och negativt med idrott och integration. När han intervjuar en ung utlandsfödd

kvinna om skillnaden mellan fotboll och basket menar hon att man inom basket kan

vara ”tjejcool”. Hon och hennes vänners erfarenhet av fotbollsaktivitet med äldre

manliga tränare var en ”grabbig” stämning och ”gubbig” jargong. Unga

7

invandrarkvinnor trivdes bättre i en sport där de tränades av flickor, mättes efter egen

måttstock och kunde vara ”tjejcoola”. Det homogena ledarengagemanget som råder i

många idrottsföreningar med vita medelålders män, ofta pappa till någon i laget, kan

ha betydelse för den relativt låga andel flickor med invandrarbakgrund som finns inom

fotbollen. Tanken att deltagarna ska kunna identifiera sig med ledarna, betyder att

även unga ledare behöver rekryteras menar Fahlén i sin studie (2012).

Som Fahlén (2011a) konstaterat är strukturen för idrotten grundad av vita män, och

har under 100 år inte genomgått några drastiska förändringar. Något som växt under

de senaste åren är projekt med drop-in aktiviteter. Med drop-in är tanken att fånga

upp de ungdomar som inte redan är aktiva inom en idrottsförening, dels för att skapa

en arena för sammanhållning och gemenskap, men dels också för att främja en mer

aktiv livsstil (Fahlén, 2012). Peterson (2000) betonar vikten av idrott som en social

miljö där man inte hindras av språkliga barriärer på samma distinkta sätt som på

många andra mötesplatser i samhället. Han menar att idrotten kan ses som ett

miniatyrsamhälle med egna normer, regler, värderingar och sociala relationer, där en

person exempelvis kan vara arbetslös men en bra och respekterad ledare, eller sämst i

skolan men bäst på planen.

En av anledningarna till att Peterson (2000) vill lyfta engagemang i drop-in idrott är

att det kan verka som en miljö som förbereder deltagarna för det övriga samhället. Den

befintliga föreningsverksamheten tycks dock spegla av sig på drop-in-verksamheten,

vilket gör det svårt att nå de som inte redan är eller har varit föreningsaktiva, oavsett

ursprung och kön (Fahlén, 2012). Att det exempelvis är ett föreningslikt utbud som

erbjuds, ofta med endast fotbollar på plats, gör att det till stor del är de med vana för

fotboll som attraheras. Drop-in-verksamheten består till stor del av just fotboll och

regelrätta matcher där utövarna ofta är pojkar i tonåren. En anledning till detta uppges

kunna vara att de föreningserfarna många gånger kan uttrycka sina åsikter på ett starkt

och tydligt sätt och därigenom blir fotbollen ofta dominerande fortsätter Fahlén.

För en nybörjare är det svårt att försöka delta i aktiviteter som präglas av

föreningsidrottslika träningstillfällen där de flesta andra deltagarna är duktiga

idrottsutövare (Fahlén, 2012). Ytterligare svårigheter kan uppstå när alla deltagare inte

förstår språket, och en nackdel med den drop-in-idrotten är att det sällan blir de unga

8

deltagarna som själva får utforma aktiviteten (Augustsson & Högman, 2017).

För att drop-in-aktiviteterna ska attrahera fler unga flickor och pojkar med olika

bakgrund, och utan erfarenhet av föreningsidrott, behövs en annan utformning av

innehållet i aktiviteten. Det behövs också ledare med större kompetens och mer riktad

marknadsföring (Fahlén, 2011b). För att fler ska kunna identifiera sig med den ledare

som finns inom ett lag inom både drop-in-aktiviteter och föreningsidrott vore det

fördelaktigt att jobba för ett mer varierat utbud på ledarna gällande kön, etnicitet och

ålder menar Fahlén (2012).

Andra menar att uppföljningar med de invandrare som har varit en del i ett

mottagningssystem bör genomföras för att idrotts- och drop-in-verksamheten ska bli

en så attraktiv integrationsarena som möjligt (Wimelius, Eriksson, Isaksson &

Ghazinour, 2017).

Metod

Denna studie har gjorts i samarbete med Umeå kommun för att skapa kunskap kring

attityder, uppfattningar och förhållningssätt hos barn- och ungdomsledare angående

integration via idrotten. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade

intervjuer genomförts, då det enligt Bryman (2011) är ett effektivt sätt att samla in

kvalitativa data. Semistrukturerade intervjuer innebär en intervjuguide uppdelad i

olika teman innehållande följdfrågor. Intervjuaren får därigenom möjlighet att följa

upp svar och ställa de följdfrågor som krävs för att få en förståelse för respondentens

subjektiva upplevelse. Förändringar och ordningsföljd på frågorna kan även göras av

intervjuaren vid behov (Kvale & Brinkman, 2014).

Ett reliabelt arbete ska kunna genomföras av en annan forskare under ett senare

tillfälle och då få samma resultat. I kvalitativa intervjuer innebär reliabiliteten hur och

om intervjupersonerna blir indirekt eller direkt påverkade i sina svar, detta genom

ledande frågor från den som intervjuar (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta skulle i en

studie ej anses som reliabelt eller tillförlitligt och togs till hänsyn till genom

användning av öppna frågor i intervjuguiden. Validitet innebär att intervjuaren får

9

fram den informationens som svarar mot syftet (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta har

tagits hänsyn till genom att frågorna i intervjuguiden svarar mot det syfte som har

framställts.

Urval

Studiens empiriska data utgår från intervjuer med representanter från två olika

fotbollsföreningar inom Umeå kommun. Valet av föreningar gjordes i samråd med

Umeå kommun, och grundades till största del på det kriterium att de båda

föreningarna behövde vara tillräckligt stora för att det skulle finnas både ett yngre och

ett äldre lag för både flickor och pojkar, vilket skulle resultera i sammanlagt åtta lag. I

båda föreningarna har tränare för lagen 9-11 år samt 15-17 år för både flickor och pojkar

intervjuats för att få inblick i hur olika lag arbetar. I varje förening har även en

föreningskonsulent intervjuats.

Genomförande

Med intervju som metod finns alltid en risk att frågorna kan misstolkas (Bryman,

2011). Detta har förebyggts genom att pilotintervjuer genomförts, det vill säga frågorna

har testats på andra personer innan undersökningen genomfördes. Tid och plats för

intervjuer bestämdes tillsammans med respondenterna och endast en person

genomförde intervjun. Kort efter intervjun har materialet transkriberats för att få så

tillförlitliga data som möjligt.

Arbetet med uppsatsen inleddes med att Umeå kommun presenterade sitt uppdrag

med integration inom idrott. När projektplanen blivit godkänd samlades tidigare

forskning inom det aktuella området in. Vetenskapliga artiklar som gick under

kategorin peer reviewed har samlats in via sökmotorn PubMed, som finns tillgänglig

på Umeå universitet hemsida www.centrumforidrottsforskning.se. De sökord som

användes var integration, immigrant och sport.

Intervjumallen skapades (se bilaga) och intervjufrågorna formades utifrån vårt syfte

och frågeställningar med stöd av tidigare forskning samt råd och riktlinjer från

Introduktion till forskningsmetodik (Bell, 2006). Intervjuerna genomfördes,

transkriberades och analyserades därefter med hjälp av meningskodning,

meningskoncentrering och tolkning. Meningskodning innebär att utvalda nyckelord

10

knyts till ett textsegment och med meningskoncentrering menas en systematisk

begreppsbildning kring ett uttalande (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta gjordes genom

att samtliga intervjuer lästes igenom, nyckelord noterades och markerades med

fetmarkering för att sedan plockas ut och placeras in under följande kategorier:

Integrationsarbete och policy, Föreningarnas integrationsarbete och Åtgärder för

förbättrat integrationsarbete. Dessa rubriker användes även för att strukturera

intervjuguiden. Därefter analyserades och tolkades texten genom att den information

som var aktuell för att få svar på frågeställningarna sammanställdes under respektive

rubrik.

Forskningsetiska principer

De intervjuade personerna har informerats om villkoren för deras deltagande, det vill

säga att de kommer vara anonyma, att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta

sitt deltagande när de vill. De har även informerats om studiens syfte och vad som

avses undersökas innan de gett sitt samtycke för deltagande. Genom detta har

informationskravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet tagits hänsyn till.

Även nyttjandekravet har tagits hänsyn till då de uppgifter som samlats in under

studien endast används till just denna studie.

Resultat

Under denna rubrik kommer föreningarna samt deras integrationsarbete i förhållande

till Riksidrottsförbundets, Svenska fotbollsförbundets och Umeå

kommuns integrationsarbete och policy att presenteras. De utvalda föreningarnas

självständiga integrationsarbete, syn och attityd samt lösningar på ökat och förbättrat

integrationsarbete presenteras också.

Föreningarna

I Umeå kommun bor 122 892 invånare och kommunen består av 22 stadsdelar.

Området där Förening Röd verkar är ett av de kommunområden med högst andel

1-15-åringar och tillhör kategorin med kommundelar som har högst ohälsotal. I

området ligger ett flyktingboende.

11

Där Förening Blå verkar är ett av de områden som har en lägre andel 1-15-åringar.

Området har ett av de lägsta ohälsotalen i Umeå kommun och här finns en stor andel

utrikesfödda. Området har höga andelar invånare med eftergymnasial utbildning på

minst tre år och där bor en stor andel studenter (Umeå kommun, 2017).

De två föreningarna verkar i olika områden varav den ena i ett invandrartätt område

och den andra föreningen verkar i ett svensk befolkat område men i närhet av ett

flyktingboende. Den socioekonomiska situationen är såtillvida olika för de två

föreningarna.

Inom Förening Blå finns 96 lag inom idrotterna fotboll, innebandy, handboll och

futsal. De fyra lagen inom sektionen fotboll som har valts ut är Flickor 17, Pojkar 17,

Pojkar 12 och Flickor 10. Inom Förening Röd finns 28 lag inom idrotterna fotboll,

bandy och friidrott. De fyra lagen som valdes ut inom sektionen fotboll är Flickor 15,

Pojkar 15, Flickor 10 och Pojkar 10. Från varje förening har en föreningskonsulent

intervjuats. Föreningskonsulenternas roll i föreningarna är att agera samordnare och

planera, fördela tider och hantera ekonomiska resurser. De båda är heltidsanställda

inom sin förening.

Föreningarna i studien benämns som Förening Blå och Förening Röd, och respektive

lag benämns efter kön och ålder på spelarna i laget, exempelvis Flickor 10 och Flickor

17. Intervjupersonerna har döpts till Ledare inom Förening Blå eller Röd och benämns

med det lag denne tränar, det vill säga kön och åldersgrupp.

Policys och riktlinjer för integration

Riksidrottsförbundets viktigaste byggsten inom idrotten är att alla ska ha rätt att delta.

Detta innebär att samtliga människor, oberoende av nationalitet, etniskt ursprung,

religion, ålder, könsexuell läggning, samt fysiska och psykiska förutsättningar, ska ha

möjlighet att vara medlem i en föreningsdriven idrottsverksamhet

(Riksidrottsförbundet, 2009).

Svenska fotbollsförbundet har grundat projektet Alla är olika - olika är bra, där

värdegrunden är att alla ska ha rätt att vara med. De erbjuder fotbollsföreningar

möjligheten att söka bidrag för integrationsprojekt och lyckades år 2016 avsätta två

12

miljoner kronor till projektet. Varken Förening Blå eller Förening Röd har sökt dessa

bidrag men anser att de har samma värdegrund som både Svenska fotbollsförbundet

och Riksidrottsförbundet.

Umeå kommun erbjuder aktivitetsstöd till lokala idrottsföreningar som bedriver ideell

barn- och ungdomsverksamhet samt är registrerade i Umeå kommuns

föreningsregister. Syftet med detta är att ekonomiskt stödja föreningars barn- och

ungdomsverksamhet i ålder 7-20 år. Aktivitetsstödet innefattar även subventionerade

hyror i kommunala anläggningar och lokaler. Varken Förening Blå eller Förening Röd

har sökt detta bidrag, men har under en längre period varit medvetna om att

möjligheten existerar. Förening Blå har ansökt om ett annat bidrag från Umeå

kommun, till projektet Integration via idrott på social motionsnivå, ett projekt som

pågick under 2016. Projektet innebar att träningar erbjöds en gång per vecka för alla i

åldrarna 7-20 år. Förening Blå har ett pågående projekt med fokus på integration, och

har även avslutade projekt med samma fokus sedan tidigare

Förening Blå

Förening Blå verkar i ett invandrartätt område en bit utanför centrala stan.

Föreningens upptagningsområde är en till två kilometer från träningsplatsen, med

undantag för enstaka spelare. Styrelsen består av åtta medlemmar.

Policys och riktlinjer

Föreningskonsulenten i Förening Blå besitter bred kunskap om riksidrottsförbundets

och Svenska fotbollförbundets policy och riktlinjer inom integration och har varit aktiv

inom föreningen i nio år. Denne har tidigare haft andra uppdrag inom föreningen och

har genom dessa kommit i kontakt med den information som finns gällande

integration, eftersom den kunskapen har krävts. Däremot har ledarna i Förening Blå

inte mycket kunskap om policys och riktlinjer, och majoriteten anser att deras

ledarskap och agerande på och utanför planen troligtvis skulle vara detsamma även om

kunskapen funnits. De menar att sunt förnuft och stämningen som finns i föreningen

räcker för att vara inkluderande.

Förening Blå välkomnar alla spelare oberoende av etniskt ursprung. Deras

träningsanläggningar är dock i dåligt skick vilket ger begränsade träningsmöjligheter.

Spelare som bor inom föreningens upptagningsområde, det vill säga två kilometer,

13

prioriteras. Samtliga spelare, oberoende av etnicitet, förväntas följa de regler och

stadgar som riksidrottsförbundet har arbetat fram. Om spelarna inte följer de regler

och stadgar som finns, har föreningen rätt att utesluta dessa spelare från föreningen.

Förening Blå har möjlighet att bidra med delar av medlemsavgiften till de spelare som

inte har råd med detta. Förening Blå:s vision är att kombinera bredd- och

elitverksamhet med individen i fokus. På sin hemsida skriver föreningen att alla är

välkomna samt att de vill nå ut till underrepresenterade grupper.

Rekrytering

Föreningen består av 96 lag inom fyra idrotter, och sektionen för fotboll rekryterar en

del spelare genom att besöka områdets skola och informera i skolklasserna. De flesta

av barnen i en klass bildar ett lag och när barnen börjar i ettan bildas istället skilda

flick- och pojklag.

Förening Blå har sitt upptagningsområde inom en tvåkilometersradie från

spelplanerna där det bor många människor med varierande etnisk bakgrund.

Föreningen försöker fånga upp barn och ungdomar i åldrarna 7-16 år och når 16

procent av flickorna och 30 procent av pojkarna i detta område. Föreningen informerar

skolklasser med yngre barn i upptagningsområdet samt att barnen får kännedom om

föreningen via muntlig information från de som redan spelar. De flesta barnen är med

och de yngre lagen består av både pojkar och flickor.

Integrationsarbete

Förening Blå har ett projekt som Föreningskonsulenten kallar Mångfaldssatsning.

Denna satsning är en form av drop-in-aktivitet där de till största del spelar fotboll, och

startades för att hjälpa nyanlända att komma in i samhället snabbare, knyta kontakter

och bilda nätverk med andra invandrare och svenskar. Målet var att lika många med

svensk etnisk bakgrund som med utländsk bakgrund skulle delta. Det är dock inga

svenska deltagare som dyker upp på dessa drop-in-tillfällen, och de intervjuade

ledarna benämner detta därför som Invandrarfotboll.

Ledaren för Flickor 10 i Förening Blå anser inte att kunskap om integrationsarbete

skulle göra någon skillnad för dennes agerande och ledarskap. Ledaren antyder också

att föreningens policy, som är att alla ska ha lika villkor, troligtvis är densamma som

14

Riksidrottsförbundets policy och riktlinjer kring integration, och att föreningen

därmed omedvetet jobbar efter dem. Ledaren för Pojkar 12 menar att dennes ledarskap

troligtvis skulle vara annorlunda om det hade funnits en större kunskap om integration

och hur det ska praktiseras. Denne tycker att de obligatoriska ledarträffarna som hålls

i början av varje fotbollssäsong bör ta upp och sprida kunskap om integration i det

forumet.

Ledaren för Flickor 17 anser inte att ledarskapet eller sammanhållningen i laget

kommer förändras om denne besitter mer kunskap om integrationsarbete. Ledaren

menar att föreningen generellt har en välkomnande atmosfär och att föreningen aldrig

aktivt har behövt värva spelare. Intervjupersonen anser även att det bästa sättet för

ledare att få mer kunskap om integrationsarbete är att själv ta ansvar och läsa på.

Ledaren för Pojkar 17 ser ingen mening i att ha den kunskapen som ledare.

Flickor 17 i Förening Blå har 10 spelare av 40 som har en annan etnisk bakgrund och

de flesta av dessa började spela i föreningen via klasslag när de var yngre. En spelare

är ett ensamkommande flyktingbarn och har spelat i laget i ett års tid och denne fick

kontakt med föreningen via sitt flyktingboende.

Figur 1. Andelen invandrare kontra svenskfödda i procent i Förening Blå

I Pojkar 17 har drygt hälften av spelarna en annan etnisk bakgrund, det vill säga 11 av

21 spelare. Flickor 10 har inga spelare med annan etnisk bakgrund än svensk. Pojkar

15

12 har 1 spelare av 13 med annan etnisk bakgrund som är ett ensamkommande

flyktingbarn och började spela fotboll genom en kompis och att lagets ledare var

lärare i dennes klass.

Attityder och problematisering

Den övervägande attityden bland de intervjuade i Förening Blå var att de var öppna

och mottagliga för att lära sig mer om integration och vad det skulle kunna innebära

för föreningen och dem själva i sin roll som ledare.

Föreningskonsulenten lyfter att de skulle vilja bredda utbudet på idrotterna och

anställa fler som aktivt kunde jobba med liknande frågor. Denne lyfter även att det är

svårt att delegera arbetsuppgifter och ansvar för specifika frågor (exempelvis

integration) i en ideell förening; “Man hamnar oftast i konflikter om vem som ska göra

vad, vi är en ideell förening. Vid extrasatsningar så måste vi plocka in folk utifrån och

det är ju ingen som vill göra det jobbet gratis” (Föreningskonsulent, Förening Blå).

Ledaren för Flickor 10 menar att det är en skola där mest svenskar är inskrivna inom

föreningens upptagningsområde och att det förmodligen inte bor så många med annan

etnisk bakgrund än svensk där. Därför menar denne att det inte är så mycket mer som

kan göras.

Ledare för Pojkar 12 känner att mer kunskap möjligen kunde påverka dennes

ledarskap till en liten del. Denne besitter lite kunskap om föreningens arbete med

integration och nämner att föreningen sökt bidrag för arbete med projekt och att de

har hållit i en fotbollsmatch för nyanlända kvinnor. Vidare nämns att information om

exempelvis integration, och vad detta innebär, bör vara med på de ledarträffar som

föreningen har inför varje säsong. Denne menar att det ska vara obligatoriskt då många

annars inte skulle ta tag i det och läsa på själv.

Ledaren för Pojkar 17 anser att föreningen arbetar väldigt bra med integrationsfrågan

och att ingen kan säga att de blir åsidosatta på grund av etnisk bakgrund eller liknande.

Denne anser att föreningen behandlar alla lika och att det fungerar som det ska: “Det

fungerar ju mycket bättre här än på arbetsmarknaden, här tar man ju väldigt mycket

mer hänsyn till varandra, på något sätt är ju fotboll som universellt” (Ledare pojkar 17,

16

Förening Blå). Vidare beskriver ledaren att om en pojke kommer in i laget från

exempelvis Somalia, så umgås han med andra killar från samma land under den första

tiden, men om man ger det något år så umgås han med alla:

Det är en salig blandning med personer, svenskar och invandrare, så visst

de träffas. Min son spelar ju fotboll i det här laget, han har ju helt nya

kompisar sen tre år sedan som han umgås med, som han inte alls kände då,

det är ju killar som har kommit in som ensamkommande flyktingar, deras

sociala nätverk blir ju gigantiskt. (Ledare Pojkar 17, Förening Blå)

Åtgärder för förbättring av integrationsarbete

På frågan om vad föreningen skulle kunna och vilja göra för att underlätta

integrationsarbetet om det fanns mer tid och resurser, ansåg Föreningskonsulenten i

Förening Blå att det vore fördelaktigt att bredda utbudet av idrotter och att kunna ha

fler anställda. Att höja medlemsavgiften vore en genomförbar åtgärd, men det ger

nackdelar som exempelvis avhopp för de spelare som redan har svag ekonomi. En

fördel med att höja medlemsavgiften vore att föreningen skulle kunna arbeta mer

aktivt med projekt och så kallade sidoverksamheter, såsom integration.

Ledaren för Flickor 10 menade att om det varit i ett annat område, där det funnits mer

varierande etnicitet och bakgrund, kunde de startat någon form av drop-in-

verksamhet. I Flickor 17 tror ledaren inte att det sitter i de ekonomiska resurserna, utan

i viljan, vilket gör att denne anser att det viktigaste är att som förening visa vad man

gör och att man finns. Ledaren för Pojkar 17 skulle vilja ordna likadana träningskläder

till alla i laget för att skapa en känsla av tillhörighet och gemenskap, i dagsläget har alla

inte råd. Möjligheten att ta sig till matcher kan också vara begränsad på grund av olika

faktorer, såsom ekonomi och resurser.

Förening Röd

Förening Röd verkar i ett område en bit utanför centrala stan och merparten av de som

är bosatta i området är etniska svenskar men det finns även ett flyktingboende i

närheten. Sektionen för fotboll inom Förening Röd saknar styrelse och kansliet är

medvetna om problemet och vill åtgärda det. Även Förening Röds upptagnings-

område är en till två kilometer från träningsplatsen, med undantag för enstaka spelare.

17

Policys och riktlinjer

Föreningen väljer att avstå från projekt och samarbeten gällande integration, men

lyfter fram att föreningen är öppen och välkomnande för alla att vara med i. Föreningen

planerar inte att jobba med projekt utanför ordinarie verksamhet. De flesta lag inom

föreningen är öppna för att ta emot spelare med annan etnisk bakgrund, men det finns

varierande inställning till frågan. En anledning till detta är att de inte vill gynna företag

som kan göra vinster på kommunala flyktingboenden. En ledare inom Föreningen

lyfter ett missnöje angående huruvida han anser att föreningen inte följer de policys

som finns:

Ja, och nu är jag ganska tydlig här, jag blev väldigt upprörd här, när man

tappar fokus på barnen, med den här andra tränaren som börjar tjafsa om

det ska tjänas pengar på det ena med det andra. Plus att jag tyckte att

föreningen, styrelsen var väldigt svag, som inte vågade samla de här

tränarna och ta dem i örat och säga att nu tar ni in de här killarna och gör

det bästa av deras situation, så att de får precis samma träning som alla

andra, eller så åker ni härifrån, så byter vi ut er mot någon annan. Men det

gjorde man inte, och det tycker jag är jävligt svagt. Och man kan ju ha olika

åsikter i fråga men när det kommer till attityder och värderingar, men det

är ju inte alltid den bästa som är fotbollstränare, 95 procent är ju pappor,

men det är ju inte 95 procent av de bästa papporna. Det finns saker som inte

är okej, när man har en massa policys och så och man inte verkställer dem,

så tar man ändå inte bort tränare som inte följer dem. Så mycket mer

ryggrad och tydlighet, när det gäller konsekvenser och så. Men det är klart

det är svårt, allt bygger ju på frivillighet. (Ledare pojkar 10, Förening röd)

Rekrytering

Föreningen rekryterar inte aktivt utan spelarna kommer själva i kontakt med

föreningen via exempelvis kompisar. I området finns fyra skolor där de flesta eleverna

är aktiva inom föreningen. Föreningskonsulenten nämner att det vore fördelaktigt för

föreningen att synas mer på exempelvis skolor och föräldramöten.

18

Integrationsarbete

I Förening Röd var situationen liknande som hos Förening Blå med en

Föreningskonsulent med stor kunskap om de policys och riktlinjer som finns, medan

ledarna tycks ha mindre kunskap. Föreningskonsulenten i Förening Röd har varit aktiv

i föreningen i 30 år, men inte haft några andra uppdrag. Denne har dock samarbetat

med organisationer som har lyft kunskap kring ämnet. Tre av fyra ledare anser att

kunskap om integrationsprocessen är något som bör lyftas då det finns ledare som

agerar utifrån egna värderingar och åsikter. De tror dock inte att deras eget ledarskap

kommer förändras om de får mer kunskap om riksidrottsförbundets och

Svenska fotbollförbundets policy och riktlinjer inom integration:

Näe, tror inte mitt förhållningssätt skulle förändras något, utan försöker

absolut ta emot så många vi kan oavsett om det är ensamkommande killar

eller de som bor i närområdet. Men det är ju en fråga om resurser. Men

handlar ju alltid om hur många man kan ta emot. (Ledare pojkar 15,

Förening röd)

Två av de fyra intervjuade ledarna i Förening Röd anser att sådan information bör vara

inkluderad i ledarskapsutbildningar som föreningen står för. Ansvaret att läsa på om

dessa riktlinjer ska inte ligga på ledaren själv, då de menar att inläsningen troligtvis

inte blir av. Förening Röd jobbar inte med integration i form av projekt men har en

anställd vars uppgift är att utbilda ledare i bland annat integration och hur detta ska

praktiseras i respektive lag. Föreningskonsulenten anser att integrations- arbete är

viktigt och bör prioriteras men lyfter att tids- och resursbrist gör att det inte alltid

arbetas aktivt:

Det är många föreningar som har samarbete och så men vi har som aldrig

haft något samarbete som har med det och göra. Många föreningar skaffar

pengar och gör business av det. Vi har sagt att de gärna får vara med och så

men vi tänker inte ordna en grupp på sidan som har hand om sånt. Vi kör

ordinarie verksamhet så får vi se sen. De yngre får komma in och sen växa

in i laget. (Föreningskonsulent Förening Röd)

19

Föreningskonsulenten menar att det verkar finnas ett visst intresse från de

ensamkommande på ett närliggande flyktingboende:

Några kom och spelade, men det var inte så jättemånga. Anledningarna var

att träningstiden inte stämde, hade vi träning mellan klockan fem och sex

kunde de inte för de skulle äta. Tjejerna slutade efter 2-3 gånger och det var

synd. Men vi har några tjejer som spelar hela tiden och är jätteduktiga, de

spelar med en sån här slöja. (Föreningskonsulent i Förening Röd)

I Förening Röd har Flickor 10 för närvarande inga spelare med annan etnisk bakgrund,

dock finns spelare med utländska föräldrar men i dessa fall är spelarna själva födda i

Sverige. Pojkar 10 har tidigare haft två spelare med annan etnisk bakgrund men denna

säsong har de flyttat till en annan ort. Flickor 15 i Förening Röd har två spelare av

tretton med annan etnisk bakgrund än svensk, och dessa två har själva sökt sig till

föreningen via sina kompisar som är aktiva medlemmar. Pojkar 15 har en spelare av

arton med annan etnisk bakgrund, denne är ett ensamkommande flyktingbarn och tog

kontakt med föreningen via sin gode man.

Figur 2. Andelen invandrare kontra svenskfödda i procent i Förening Röd

Attityder och problematisering

I Förening Röd är den mest generella beskrivningen av de intervjuade ledarna att

föreningen och lagen är öppna för alla. Föreningskonsulenten pratar om en

20

närliggande flyktinganläggning, och hur en del av de boende kom på ett antal

träningstillfällen. Deltagandet blev dock inte långvarigt:

De från (namn borttaget) har slutat komma då dom tyckte det var töntigt

att ha fasta träningstider och övningar och så. De ville själv träna och ville

att vi skulle flytta på oss för att få plats på planen och spela match. De

började flytta koner och så men det var bara att säga till dom så gav dom sig.

(Föreningskonsulent Förening Röd)

Gällande ett lag inom föreningen nämner föreningskonsulenten att flykting-

ungdomarna hade middagstider som konkurrerade med de träningstider som den

aktuella åldersgruppen hade. Han nämner specifikt att flertalet flickor som

provtränade inte kom tillbaka.

Ledaren för Flickor 15 i Förening Röd har också erfarenhet av att flickor med utländsk

bakgrund slutar:

Ja.. det är inte mycket men det finns några som har varit här i många år. Äh,

det är två systrar här som det bara är ett års skillnad på, familjen kommer

från Somalia. Dom kom ganska tidigt hit så dom kan flytande svenska.. det

är faktiskt dom ända jag kan komma på som har etnisk bakgrund. Det är

den yngre framförallt som har hållit i fotbollen. Den äldre har nu slutat, vet

inte varför egentligen, kan ha att göra med pubertet eller så, pappan satt i

alla fall stopp. (Ledaren Flickor 15, Förening Röd)

Åtgärder för förbättring av integrationsarbete

I förening Röd anser Föreningskonsulenten att fler anställda behövs för att nå fler

underrepresenterade grupper överlag. Exempelvis genom att ha idrott för

handikappade. Ledaren för flickor 10 tänker att en möjlig åtgärd är att ha

kontaktpersoner på diverse flyktingboenden och på så sätt skapa en möjlighet för

barnen att delta i och vara en del av föreningen. Ledaren för Pojkar 10 i föreningen

lyfter en tanke om mentorskap, att nya ledare skulle kunna få hjälp av tränare som har

mer erfarenhet. Vidare uttrycker ledaren även att de som håller i utbildning inom

exempelvis SISU eller Svenska fotbollsförbundet också kunde komma ut till lagen:

21

Jag tycker de ska komma ut, nu förstår jag att de kan vara jättesvårt. Men

varför inte samla alla praktiskt, de kommer ut fysiskt och kanske går ibland

oss, kanske är med på en träning, jag vet att det är mycket begärt, men ta

fem minuter av en träning och så säga; har ni tänkt på det här? Så det blir

praktiskt. Det är ju här vi är och verkar, istället för det där mässandet. De

skjuter som över målet då. Precis som de åldersanpassar träningar kunde

man åldersanpassa informationen så inte de som är tränare för barnen på

8-10 år inte behöver lyssna på hur man gör när de är 15, 16, 17. Det är ju som

ointressant. Det kunde vara lite mer målfokus till vem liksom. (Ledare

pojkar 10, Förening Röd)

Ledare Flickor 15 i Förening Röd tycker föreningen skulle komma ut på skolor och

informera mer, exempelvis på föräldramöten, denne vet att det har funnits affischer

men påpekar att många invandrarföräldrar kan ha svårt att förstå det som står. I Pojkar

15 anser ledaren att det är svårt att arbeta med den här typen av frågor utan styrelse

och att det är bristande att varje lag måste lösa sådant själva. Denne skulle vilja att det

rekryteras fler unga ledare med genuint intresse för denna typ av frågor och har lyft

frågan med SISU.

Diskussion

Under denna rubrik diskuteras och analyseras resultaten med tidigare forskning.

Huruvida syftet har besvarats, tillvägagångssätt, brister och fördelar med uppsatsen

tas också upp.

Metoddiskussion Att jobba med studien utifrån intervjuer var fördelaktigt då det ofta blev många

följdfrågor som hade varit svåra att få svar på med hjälp av en enkät. En svårighet blev

dock att ställa frågor om deltagande och mångfald i lagen, utan att intervju- personen

skulle uppfatta någon värdering från intervjuaren eller känna att något svar var fel.

Trots att frågorna formulerades och ställdes på ett så neutralt sätt som möjligt finns

alltid en risk för feltolkning (Bryman, 2011). Om en intervjuperson feltolkar en fråga

22

finns risken för mindre utvecklade svar och att svaren kan då bli mindre

sanningsenliga.

Tre av de tio intervjuerna blev, på grund av sjukdom, uppskjutna och genomfördes över

telefon istället för på plats. Även detta kan ha en inverkan på intervjupersonens svar,

eftersom dessa intervjuer hade en tendens att bli korta i jämförelse med övriga

intervjuer. En anledning kan vara att intervjupersonerna upplever ett större förtroende

vid ett möte, då de också kan utläsa kroppsspråk och minspel och därmed känner sig

mer bekväma att ge utförliga svar (Bryman, 2011).

Då fotboll är en av de två idrotter i Sverige som invandrare oftast utövar, valde vi att

titta på integration inom just fotboll. Detta för att öka chanserna att intervjua

föreningar som har medlemmar med annan etnisk bakgrund och därmed har möjlighet

till integrationsarbete (Riksidrottsförbundet, 2002;2017).

Valet att undersöka två olika föreningar istället för tio personer inom endast en

förening medför ett bredare perspektiv på hur integration kan uppfattas, hur de

riktlinjer som finns angående integration kan tolkas och om olika sociala miljöer, och

områden där lagen verkar, spelar in. Innan föreningarna valdes ut för studien

bestämdes två åldersgrupper för flick- och pojklag eftersom det kändes intressant att

undersöka integration för både äldre och yngre. Fyra flicklag och fyra pojklag valdes

för att få ett bredare genusperspektiv. I varje förening har även en föreningskonsulent

intervjuats, detta för att kunna jämföra attityder, upplevda resursbehov och hur det

arbetas utifrån Riksidrottsförbundets- och Svenska fotbollsförbundets riktlinjer kring

integration på olika nivåer inom föreningen.

Vid val av föreningarna togs inte faktorer såsom socioekonomisk status,

invandrartäthet eller upptagningsområde i åtanke. Hade föreningar valts efter dessa

faktorer hade vi troligtvis fått ett mer rättvist och jämt resultat. Tanken var att se hur

föreningarnas integrationsarbete såg ut, oberoende av dessa faktorer, det vill säga om

det fanns någon koppling mellan det existerande/ icke existerande integrationsarbetet

och föreningarnas förutsättningar och situation.

23

Resultatdiskussion

Uppsatsens frågeställningar anser vi har besvarats till viss del. Slutsatser kan dras med

den data som har samlats in men en högre validitet hade kunnat nås med fler

deltagande föreningar och intervjupersoner. Vi kan heller inte utgå från att de utvalda

lagen i studien är representativa för hela föreningen, utan att resultatet kunnat se

annorlunda ut om andra lag valts.

I studien framkommer två tydliga resultat. Till att börja med har de två

föreningskonsulenterna större kännedom om de riktlinjer och policys som finns i

jämförelse med ledarna som intervjuats i undersökningen. En orsak till detta kan

tänkas vara att ledarna arbetar ideellt och av tidsmässiga skäl prioriterar

kärnverksamheten medan föreningskonsulenterna är heltidsanställda. Det andra

tydliga resultat som går att utläsa är en skillnad i hur de två föreningarna arbetar med

integration. Skillnaderna finns på flera nivåer och kan till stor del förklaras med att de

verkar i områden med olika andel människor med invandrarbakgrund.

I resultatet har data sammanställts över hur många träningar per vecka respektive lag

har, vilket avstånd spelarna har till träningsanläggningen samt hur föreningarna

fördelade sina träningstider internt. Tillgänglighet är en viktig faktor som ger större

möjlighet för barn och ungdomar att delta i föreningsverksamhet. Föreningarna i

studien har storleksmässigt liknande upptagningsområden samt jämförbara upplägg

när det gäller träningstider. Förening Blå bedriver dock sin verksamhet i ett område

där det bor fler barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund. Det framkom i

intervjuerna att träningsmöjligheter i närområdet är i synnerhet viktigt för gruppen

utlandsfödda, då de ofta har begränsade möjligheter till skjuts i jämförelse med

svenskfödda.

En problematik för Förening röd är avsaknad av styrelse då viktiga frågor, såsom

integrering av ungdomar på närliggande flyktingboende, hamnar på varje lag att

hantera. Vid några intervjuer i föreningen framkom att det fanns ledare som inte ville

möta det behov som fanns gällande att inkludera nyanlända barn i sitt lag. Dessvärre

fick vi inte någon intervju med någon ledare med denna infallsvinkel, men enligt de

ledare som intervjuades kunde en anledning till detta avståndstagande bero på

misstankar om privatägda företag som ville göra vinst på dessa barn. Hur företaget

som ansvarade för flyktinganläggning kunde göra vinster på barnens deltagande i en

24

förening är oklart. Citatet på sidan 17 visar dock att det finns engagerade ledare som

vill att det ska arbetas mer med integration inom Förening Röd.

Varken Riksidrottsförbundet eller Svenska fotbollsförbundet tar ställning i frågan om

personliga vinster. Dessa står för barnens rätt att engagera sig och utöva den idrott de

vill, oavsett etniska och ekonomiska aspekter. De båda föreningarna speglar denna

inställning genom sina ledord att alla är välkomna att delta. Om det finns ledare inom

föreningen som inte vill gå med på detta har föreningen rätt att utesluta dem. En möjlig

anledning till att den här typen av problematik och splittrade arbetssätt har uppstått

inom Förening Röd kan vara avsaknaden av styrelse. En av de intervjuade menar att

den här typen av frågor bör hanteras av en styrelse och inte som det görs i dagsläget,

att varje lag själva får hantera och lösa dessa.

De båda föreningarna har som grundinställning att alla är välkomna att delta. Förening

Blå tycks arbeta mer aktivt dels med rekrytering av spelare och dels med frågor som

integration. Detta grundas på uttalanden om att de går ut och aktivt informerar i

skolklasser och har både avslutade och pågående integrationsprojekt.

Föreningskonsulenterna i båda föreningarna anser att integration och hur det ska

implementeras är viktig kunskap att besitta inom alla positioner i föreningen. Få ledare

i respektive förening har någon kunskap om Riksidrottsförbundets policy kring

integration och anser sig själva ha ett sunt förnuft och ett välkomnande beteende. De

menar att deras beteende och ledarskap troligen inte kommer att ändras i samband

med kunskap om integration. Det framkom dock vid intervjuerna att det skulle kunna

finnas andra ledare i Förening Röd inte var välkomnande mot spelare med annan

etnisk bakgrund och nekade dessa att spela i sitt lag. Då spelare tar efter och ska kunna

identifiera sig med ledare behövs en ledare som har positiv inställning och bra

värderingar (Fahlén, 2012). En som uttryckte det som viktigt med större kunskap inom

området var Ledaren för pojkar 12 i Förening Blå. Ledaren anser att dennes ledarskap

troligen hade förändrats med större kunskap om integrering och menar att detta borde

vara obligatorisk information för alla anställda inom föreningen.

Ledarna är medvetna om att det har funnits integrationsprojekt inom föreningen och

att det inom Förening Blå finns ett pågående. Samtliga föreningskonsulenter och

25

ledare menar att integrationsarbetet skulle förbättras med hjälp av mer resurser i

form av ekonomi och tid. Det är dock ingen av dessa två föreningar som har valt att

söka de projektbidrag för integration som finns tillgängliga hos Umeå kommun.

Fundberg (2004) lyfter att integration kräver tålamod och tid. Förenings-

konsulenterna har som tidigare nämnt en bred kunskap om integration, och dess

riktlinjer och policy, men en anledning till att de inte valt att söka projektbidragen är

för att de endast pågår under ett år. Ledaren för pojkar 17 i förening Blå exemplifierar

hur integrationsprocessen inleds med att de nya pojkarna tyr sig till de pojkar som är

från samma land till en början, men att om man ger det ett år eller två så umgås alla

tillsammans. Projekt bör därför vara mer långsiktiga för en lyckad integration.

Förening Blå arbetar huvudsakligen med kärnverksamhet, något som enligt Fahlén

(2014) är vanligast förekommande inom de föreningar som finns i Sverige idag.

Föreningen har dock en sidoverksamhet som av ledarna benämns som

”invandrarfotboll”, vars huvudsakliga syfte är att ge en möjlighet för svenskar och

invandrare att mötas, knyta kontakter och utvecklas språkmässigt. Spelarna som hittar

hit slussas senare ut i olika lag, baserat på ålder och spelarkompetens.

Som vi förstått vid intervjuerna med olika ledare inom Förening Blå, var den

ursprungliga idén med projektet ”Invandrarfotboll” att det skulle dyka upp lika många

med svensk bakgrund som nyanlända, eller med annan etnicitet och bakgrund. Detta

för att bygga större nätverk, bidra till och underlätta processer som exempelvis få

kompisar i skolan. Resultatet blev dock ett annat med noll deltagare med svensk etnisk

bakgrund på plats vid dessa tillfällen. Även om huvudsyftet misslyckades bestämde sig

föreningen för att fortsätta med verksamheten då samhörighet och nätverk ändå

skapades. Både Theeboom, Schaillée & Nols (2012) och Putnam (2000) menar att det

sociala kapitalet kan öka genom att stärka relationer mellan människor som har

samma såväl som andra kulturer och intressen som en själv, och att idrotten såtillvida

är en väg till ökat socialt kapital.

Fahlén (2012) menar att det oftast är de som redan är föreningsmedlemmar som hittar

till drop-in-aktiviteter. När Förening Blå genomför sitt mångfaldsprojekt är det dock

ingen föreningsaktiv som infinner sig, vad är det som gör att aktiviteten endast tycks

26

tilltala en grupp åt gången? Det svenska strukturerade sättet att idrotta (Peterson,

2000) skulle kunna vara en anledning till frånvaron på dessa drop-in-aktiviteter.

Föreningskonsulenten i Förening Röd vittnar om att invandrarungdomar tycker det är

”töntigt” med fasta träningstider.

Precis som tidigare forskning visat (Walseth & Fasting, 2010), menade ledarna att det

till största del var pojkar som hittat till denna verksamhet med drop-in-aktiviteter. En

ledare menar att av tio deltagare kunde två vara flickor, och Förenings- konsulenten i

Förening Röd menar att de flickor som dyker upp ofta verkar väldigt entusiastiska till

att vara med och spela men inte dyker upp på mer än de två första träningstillfällena.

En ledare från samma förening menar att det saknas kvinnliga ledare och att kvinnor

även behövs på högre positioner inom idrotten. Detta överensstämmer med vad

Fundberg (2004) diskuterar, att det kan vara en svårighet att som kvinna komma in i

vita mansdominerade miljöer.

En annan ledare för Förening Röd tänker att det vore fördelaktigt att engagera yngre i

att bli ledare och som inte nödvändigtvis behöver ha en relation till någon i laget utan

mest bara genuint intresse för idrotten. Enligt Fahlén (2012) är det viktigt för

deltagarna att kunna känna igen sig i den ledare som finns på plats. Att det till största

del är vita medelålders män i rollen som tränare inom föreningsidrotten, såväl som

inom spontanidrotten skulle alltså kunna vara en bidragande faktor till det till synes

låga deltagandet av flickor med en annan etnisk bakgrund.

Sett till figurerna i resultatet över fördelningen av utlandsfödda kontra svenskfödda

syns två skilda mönster. I Förening Blå stämmer den bild som Riksidrottsförbundet

(2017) ger av att det är mer invandrarpojkar som hittar till föreningsidrotten. I Pojkar

17 är det så att stor andel som 50 procent, och i Flickornas fall är det 25 procent som

är utlandsfödda. En möjlig förklaring till skillnaden mellan de yngre och äldre lagen

skulle kunna vara den definition av invandrare som studien utgår från. Spelarna i de

yngre lagen skulle kunna ha föräldrar som är utlandsfödda men själva vara födda i

Sverige, vilket gör att ledaren vid intervjun uppgett dessa som svenskfödda.

I Figur 2, för Förening Röd, ser det dock helt annorlunda ut. Trots att underlaget är

tämligen litet så kan man se utifrån de lag som undersökts att stapeln för

27

invandrarflickor var högre än för invandrarpojkar. Förening Röd verkar, enligt de

intervjuade, i ett område där det bor få utlandsfödda. Detta motsäger

Riksidrottsförbundets (2017) statistik som säger att det är betydligt fler pojkar med

invandrarbakgrund som medverkar i föreningsidrotten. Konsulenterna uppger att

invandrarföräldrar antagligen inte sätter sina barn i föreningsidrotten lika aktivt som

etniskt svenska föräldrar, vilket också skulle kunna ha en viss inverkan på fördelningen

Gemensamt för de båda föreningarna är avsaknaden av utlandsfödda flickor i lagen för

10-åringar. Detta skulle kunna spegla den aspekt som Walseth & Fasting (2010) lyfter,

att deras historiska roll som hemmafru starkt lever kvar, men det förklarar inte varför

det är skillnad mellan de yngre och äldre lagen. Det skulle kunna bero på hur ledarna

kategoriserar spelarna i sina lag, om de vet huruvida spelarna är födda i Sverige eller

inte, då definitionen för invandrare i studien är att spelaren själv ska vara född

utomlands. En annan möjlig anledning kan vara att de invandrare som bor i områdena

nu kommer från kulturer där man inte spelar fotboll.

Det kan även vara svårt för unga nyanlända och invandrare att känna igen sig i en vit

medelålders man. Istället behöver de en ledare som de kan relatera till (Fahlén, 2012).

Ett exempel på när detta tycks fungerat i praktiken var när Ilham Abdulla knackade

dörr och fick unga flickor från 17 olika länder att känna sig delaktiga.

När en undersökning gjordes av Riksidrottsförbundet visade det sig dock att

invandrarungdomar i lägre utsträckning än andra ungdomar får frågan om att bli

ledare inom idrotten (Fundberg, 2004). Fahlén (2012) menar att idrotten kunde bli

mer inbjudande för personer som inte redan är en del av en förening, genom

spontanidrott som inte delar samma struktur som de föreningsledda aktiviteterna. En

aspekt som Peterson (2000) lyfter vore att inte se idrotten som en plats där

invandrarungdomar ska anpassa sig till det svenska systemet, utan att idrotten också

kan omformas på ett sätt som passar fler.

Etnicitet anses vara en aspekt av en relation och inte egenskapen i en grupp. Detta kan

kopplas samman med Nationalencyklopedins definition av integration som menar att

integration är en process där enskilda enheter förenas (Nationalencyklopedin, 2017).

Begreppen etnicitet och integration skapas utifrån varje individ och situation då det är

28

en process. Då människor definierar etnicitet olika och har olika syn på integration och

vad detta innebär kan det vara svårt att implementera detta i ett samhälle. För att

kunna nå det gemensamma målet och få ett så tillförlitligt arbete som möjligt måste

definitionen av dessa begrepp överensstämma med forskarna och intervjupersonerna

(Riksidrottsförbundet, 2003).

Framtida forskning

I vår studie har både positiva och negativa aspekter med att integreras via idrotten

presenterats. Vad som hade varit intressant att undersöka ytterligare är de integrerade

barnens och ungdomarnas åsikter om detta. Wimelius et al. (2017) menar att den

största utvecklingspotentialen inom området Integration är att låta de som har

genomgått integrationsprocessen får utvärdera för- och nackdelar med denna.

Myndigheter och andra institutioner bör göra uppföljningar och se över huruvida de

projekt som genomförs blir framgångsrika eller inte, och vad som händer sen. Lyckas

föreningar, som Förening Blå, efter ett projekt, fånga upp nya spelare eller är de endast

aktiva under projekttiden? Och har projektet i sådana fall lyckats? Hur har andra

idrotter än fotbollen jobbat med integration?

Utifrån de bidrag som ges, inte bara från Umeå kommun, kunde det vara intressant att

forska vidare på de resultat som kommer från de olika projekten för att säkerställa att

de resurser som investeras ger önskat resultat.

Fundberg (2004) menar att det finns en svårighet med att få en klar definition av

integration och vad det innebär. Han lyfter frågor om vad det är som utgör

integrationen som “Är det antalet utövare med invandrarbakgrund inom idrotten?”,

”Är det hur människor behandlas inom idrotten?” och ”Är det idrottens förmåga att

skapa vägar in i samhället utanför själva idrottandet?”. En mer detaljerad forskning på

vad som gör integrationsprojekt mer framgångsrikt skulle underlätta arbetet med

integration. Frågan förblir dock vad som anses som lyckad integration.

Författardeklaration

Båda studenterna har bidragit till uppsatsens olika delar vad gäller förberedelse,

genomförande samt sammanställning av arbetet.

29

30

Referenser

Augustsson, C,. & Högman, J. (2017). To play or not to play, that’s the question –

young people’s experiences of organized spontaneous sport. Sport in Society, 1, 2-16.

Backman, J. (2009). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Brinkmann, S., & Kvale S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

DN. (2017). Förbjöds från fotboll – nu värvar hon spelare.

http://www.dn.se/sport/fotboll/forbjods-fran-fotboll-nu-varvar-hon-

spelare. (Hämtad 2017- 05-01)

Doherty, A., & Taylor, T. (2010). Sport and physical recreation in the settlement of

immigrant youth. Leisure/Loisir, 31 (1), 27-55.

Duerr, G., M.E. (2016). Civic integration or ethnic segregation? Models of ethnic and

civic nationalism in club football/soccer. Soccer and Society, 18 (2-3), 204-217.

Fahlén, J. (2011b). Drop in-idrott: En mötesplats för ungdomar. En utvärdering av

satsningen på organiserad spontanidrott i Umeå. Umeå: Pedagogiska institutionen,

Umeå universitet.

Fahlén, J. (2011a). Idrottsföreningen som nygammal

samhällsbyggare.http://centrumforidrottsforskning.se/wp

content/uploads/2014/03/Idrottsforeningen-nygammal-samhallsbyggare.pdf.

(Hämtad 2017-04-27)

31

Fahlén, J. (2012). Utom tävlan: En studie av föreningsorienterad spontanidrott.

Riksidrottsförbundet FoU-rapport. Stockholm.

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/forskning/idrottslyft

et/utom-tavlan.pdf. (Hämtad 2017-05-03)

Frisby, W. (2011). Promising Physical Activity Inclusion Practices for Chinese

Immigrant Women in Vancouver, Canada. Quest, 63(1), 135-147.

Fundberg, J. (2004). Vi vs Dom: Idrottens förmåga och problem med integration.

Stockholms universitet: Etnologiska institutionen.

Hyltén-Cavallius, C. (2012). Vem platsar i laget?: En antologi om idrott och etnisk

mångfald. Malmö: Holmbergs.

Maxwell, H., & Taylor, T. (2010). A Culture of Trust: Engaging Muslim Women in

Community Sport Organizations. European Sport Management Quarterly, 1 ,465-

483.

Migrationsverket. (2016). Vanliga begrepp när det gäller statliga ersättningar.

https://www.migrationsverket.se. (Hämtad 2017-04-30)

Migrationsverket. (2017). Om migrationsverket. https://www.migrationsverket.se.

(Hämtad 2017-04-20)

Nationalencyklopedin. (2017). Integration.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/integration.

(Hämtad 2017-04-07)

Peterson, T. (2000). Idrotten som integrationsarena? I Lundberg Svante & Rystad

Göran (red.): Att möta främlingar. Kungälv: Grafikerna.

Putnam, R.(2000). Bowling alone: The collapse and revival of American community.

New York: Simon & Schuster.

32

Regeringen. (2000). Begreppet invandrare - användningen i myndigheters

verksamhet.

http://www.regeringen.se/49baf8/contentassets/8592e456f2184550b83c4aa215e3

ebba/begreppet-invandrare---anvandningen-i-myndigheters-verksamhet. .

(Hämtad 2017-05-20)

Riksidrottsförbundet. (2002). Idrott och integration: En kunskapsöversikt.

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/mangfald/idrott-och-

integration---kunskapsoversikt.pdf. (Hämtad 2017-05-22)

Riksidrottsförbundet. (2009). Idrotten vill.

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/barn-och-

ungdom/idrotten_vill_09_kort_webbvers_singlep.pdf. (Hämtad 2017-05-01)

Riksidrottsförbundet. (2016). Stadgar och regler.

http://www.rf.se/Undermeny/Dokumentbank/Stadgarochregler/. (Hämtad 2017-

05-14)

Riksidrottsförbundet. (2017). Idrott för nyanlända.

http://www.rf.se/Inkluderandeidrott/idrottfornyanlanda/. (Hämtad 2017-03-17)

Regeringen. (2015). Ökat stöd till idrotten för fler aktiva och ökad etablering.

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/okat-stod-till-idrotten-for-

fler-aktiva-och-okad-etablering/. (Hämtad 2017-03-17)

Svenska fotbollsförbundet. (2016). Alla är olika - olika är bra.

http://svenskfotboll.se/olikaarbra/beviljade-projekt/. (Hämtad 2017-05-14)

Theeboom, M., Schaillée, H., & Nols, Z. (2012). Social capital development among

ethnic minorities in mixed and separate sport clubs. International Journal of Sport

Policy and Politics, 4(1), 1-21.

Tirone, S., Livingstone, L.A., Miller, J.A., Smith, E.L. (2011). Including immigrants in

elite and recreational sports: the experiences of athletes, sport providers and

immigrants. Leisure/Loisir, 34 (4), 403-420.

33

Umeå kommun. (2017). Befolkning.

http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/befolkning.4

.73474df7141ec1b19d11557.html. (Hämtad 2017-08-20)

Vetenskapsrådet. (2002). Etik.

http://www.vr.se/etik.4.3840dc7d108b8d5ad5280004294.html.

(Hämtad 2016-09-15)

Walseth, K. (2007). Bridging and bonding social capital in sport- experiences of

young women with an immigrant background. Sport, Education and Society, 13 (1),

1-17.

Walseth, K., & Fasting, K. (2004). Sport as a Means of Integrating Minority Women.

Sport in Society, 7 (1), 109-129.

Wimelius, M., Eriksson, E., Isaksson, J., & Ghazinour, M. (2017). Swedish Reception

of Unaccompanied Refugee Children—Promoting Integration? Journal of

International Migration and Integration, 18(1), 143-157.söksök

Bilaga Intervjumall

Denna intervju görs för att undersöka föreningars arbete med

integration. Intervjun är anonym och du kan när som helst välja att

avbryta din medverkan eller att inte svara på någon fråga.

Bakgrund/inledning

1. Hur skulle du beskriva det du jobbar med inom föreningen?

- Har du fler uppgifter inom föreningen?

- Hur länge har du varit aktiv inom föreningen?

- Har du haft andra uppdrag i föreningen tidigare?

Upplägg

2. Kan du beskriva hur träningsmöjligheterna för spelarna ser ut?

- Bor spelarna i närheten till träningsplatsen?

- Hur stort upptagningsområde kommer spelarna från?

- Var hålls träningarna?

- Hur ofta hålls träningarna?

- Hur förhåller sig träningstiderna till åldersgrupperna?

- Hur ser det ut med träningar på sommaren respektive vintern?

Arbete inom föreningen

3. Finns det spelare/deltagare i gruppen med olika etnisk/kulturell bakgrund?

Om JA,

- Hur ser fördelningen ut och var ifrån kommer de olika spelarna?

- Har dessa spelare kommit till föreningen på eget initiativ eller är de rekryterade

till föreningen?

o Om rekryterade, på vilket sätt har ni rekryterat dessa spelare?

o Här kan det vara lämpligt att fråga om de känner till RF:s eller

Fotbollsförbundets strategier för integration och fler av era frågor på detta

område

o Känner du till Riksidrottsförbundet/Svenska fotbollsförbundet policy och

strategier kring integration?

Om JA,

På vilket sätt har du fått ta del av dessa

På vilket sätt arbetar man med detta i föreningen?

Kan du beskriva hur ni jobbar med detta i ert lag?

Om NEJ,

Skulle det göra någon skillnad för ditt arbete och beteende om

du hade mer information om detta?

På vilket sätt tycker du att man ska få ta del av informationen

om detta?

Om NEJ,

- Är spelare med annan etnisk/kulturell bakgrund välkomna att delta?

Om JA,

o Har ni försökt att få spelare med annan etnisk/kulturell bakgrund

att delta i verksamheten

o Hur har detta arbete varit organiserat?

o Är arbetet gemensamt för hela föreningen?

o Hu ser integrationsarbetet ut för detta lag?

o Känner du till Riksidrottsförbundet/Svenska fotbollsförbundet

policy och strategier kring integration?

Om JA,

På vilket sätt har du fått ta del av dessa

På vilket sätt arbetar man med detta i föreningen?

Kan du beskriva hur ni jobbar med detta i ert lag?

Om NEJ,

Skulle det göra någon skillnad för ditt arbete och beteende om

du hade mer information om detta?

På vilket sätt tycker du att man ska få ta del av informationen

om detta?

Om NEJ,

o Varför är dessa spelare inte välkomna i verksamheten?

4. Upplever du att det skett någon förändring gällande andelen icke svenskfödda

inom föreningen sedan du först blev aktiv?

Åtgärder

5. Finns det något som föreningen skulle kunna göra, för att underlätta arbetet med

integrationen, som inte görs idag?

6. Om du fick resurser i form av ersättning/och eller tid, finns det något du skulle

vilja göra för att underlätta arbetet med integration?

Avslut

7. Är det något du vill tillägga eller tycker att jag missat att ta upp i diskussionen

kring detta?

Tack för din medverkan