Forskning i framkant

FORSKNING I FRAMKANTINNOVATIONER FÖR TILLVÄXT

Lars Anell – om framtidens forskning

Förnybar energi – svensk innovation ger el från havsströmmar

Christer Fuglesang– om rymdteknikensbetydelse

Thomas Helleday – om den revolutionerande cancerbehandlingen

SEPTEMBER 2014

Nanoteknikens palett– möjligheter för globala utmaningar

Madelene Sandström– samproducerad forskning

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

Erbjudanden från

ledande factoringbolag – kostnadsfritt!

JÄMFÖR FAKTURAK

ÖPfakturum.se

NY SMART TJÄNST FRÅN SMART MEDIA

www.pwc.se/pharma-life-sciences

From vision to decisionOur advisors help you evaluate your strategic business options, improve management and control and help identify cost saving initiatives.

2


LEDARE

Forskning och utbildning hänger i högsta grad ihop. Likaså hänger forskning och utbildning ihop med näringslivet. Den samproducerade forskningen leder till kompetens-utveckling och den löser problem. Och detta stärker i sin tur samhäl-lets kunskap och kompetens, skapar utveckling och är förutsättningen för tillväxt. Det är genom detta Sverige kan konkurrera, inte med lågkost-nadsproduktion och låga löner.

Lika viktigt som samproduktion med näringslivet är att lärosätena har en profi lering av sin verksamhet. Det går inte att vara nummer ett på allt, men med medel från oss fi nns det förutsättningar att bli mycket stark inom något eller några områden. I dag ger vi stöd till 18 profi lerade forskningsmiljöer, som i många fall inte bara tillhör de bästa i landet utan även kan konkurrera interna-tionellt inom sitt område.

Sverige måste utnyttja kraft en i denna form av samarbete, genom att uppmuntra och stimulera samverkan i forskningen. Brist på samverkan får inte vara anledningen till att företagens forskning och utveckling lämnar landet. Enligt regeringen (prop. 2011/12:100) är en stark konkurrenskraft en förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt. McKinseys redovisar i sin rapport Tillväxt och förnyelse i den svenska

ekonomin (2012) att den svenska ekonomiska tillväxten under de senaste 15 – 20 åren överstigit tillväxten i både USA och EU-15. McKinsey konstaterar, att vi för att bibehålla denna tillväxt måste säkra full utväxling på våra FoU-investeringar och bli ledande inom innovationsproduktivitet.

Då menar jag är det viktigt att innova-tionerna utvecklas där förädlingsvär-det kan bli som störst i den svenska, ibland världsledande, industrin. Den svenska basindustrin har oft ast sina produktionsanläggningar runt hög-skolorna och de nya universiteten. Det är här som vi kan få en reell påverkan på FoU-investeringarna. Det är här som vi måste investera.

Men tyvärr tycks svensk basin-dustris behov av samverkan inte stå högt upp på den forskningspolitiska agendan. Ett Nobelpris vart tionde år är inte tillräckligt för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa

tillväxt. Elitförespråkarna får inte ens medhåll av Nobelpristagaren Paul Krugman (Krugman, Wells & Graddy, 2008), som skriver att ekonomisk tillväxt skapas även tack vara tusentals modesta innovationer, att viktiga teknologiska framsteg inte ens behöver vara cutting-edge science, och att kunskap måste om-vandlas till användbara produkter och processer. Visst är vi kapabla att tillhandahålla både och.

KK-stift elsen gör just detta i sina program. Två decenniers erfaren-heter av vad som fungerar och vad som inte fungerar, har gjort att KK-stift elsen är en aktiv - och möjligen krävande - fi nansiär. Få fi nansiärer följer förmodligen projekten lika in-tensivt från start till mål som vi gör. Vi har utvecklat en noga genomtänkt arbetsgång, och har ett långsiktigt perspektiv på den forskning som vi fi nansierar. Däremot är det lärosätena själva som måste defi niera sina mål om våra program ska generera största möjliga nytta för såväl forskare i aka-demin som medverkande företag.

Vi skapar förutsättningar för vetenskaplig forskning tillsammans med näringslivet. Forskning som vi vet utvecklar akademin och leder till stärkt konkurrenskraft för företagen. Jag hoppas att fl er aktörer tar intryck och engagerar sig i detta viktiga arbete. Det vinner vi alla på.

Madelene Sandström,Vd, KK-stiftelsen

LÄS MER OM...

1008

04 Rymdtekniken viktig för industrin

05 Nanoteknik – möjliggör globala utmaningar

06 Deep Green förvandlar havsströmmar till el

08 Profilintervju Lars Anell

10 Forskningsprojekt inom informationssäkerhet

12 Expertpanel

14 Krönika

Globaliseringen innebär att svensk forskning står inför nya möjligheter och utmaningar. KK-stiftelsen stödjer vetenskaplig forsk-ning då den utförs i sam-arbete med näringslivet. Utvärderingar visar att det leder till nya produkter, metoder och processer, effektivare verksamhet, breddning av marknaden, ny kunskap och kom-petens samt stimulerar personalen.

»Sverige måste ut-nyttja kraften i denna form av samarbete.

Samproducerad forskning löser problem

FORSKNING I FRAMKANTProjektledare

Richard Seger Johansson

[email protected]

Produktionsledare

Daniel Sivertsson

Affärsutvecklare

Marcus Carloni

Text

Waldemar Ingdahl, Annika Wihlborg

Textkorrektur

Pål Johansson

Omslagsbild

Kristian Pohl

Redaktionschef

Ruxandra Bocaciu

Grafisk formgivning

Smart Media Publishing AB

Layout och repro

Martin Isaksson

Distribution

Dagens Nyheter, september 2014

Tryck Bold Printing Stockholm

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media hjälper sina kunder att förstärka

varumärken, driva försäljning och skapa mer-

värden inom deras målgrupper – genom att

producera innehåll som är behovsmotiverad

och som engagerar. Smart Media har levere-

rat Content marketing-lösningar i världsklass

sedan 2007. Ring oss i dag så kan vi berätta

mer om hur vi kan hjälpa ert företag.

Smart Media Publishing Sverige AB

Riddargatan 17, 114 57 Stockholm

Tel

08-660 84 39

Email

[email protected]

Webb

www.smartmediapublishing.com

Trevlig läsning!Richard Seger Johansson Projektledare

FO

TO

: J

OH

AN

OL

SS

ON

GE DITT STÖD PÅ RAHFO.SE

Min dröm är att förhindra uppkomst av cancer. Det här är ett steg i rätt riktning.”

”

Just nu lanseras ett helt nytt läkemedel mot prostatacancer. Professor Sten Nilsson och hans forskarteam på Karolinska Institutet har varit med om att utveckla detta. Vi är oerhört stolta över att ha bidragit till läkemedlet som förlänger livet på patienter med spridd prostata cancer. Det här är bara ett exempel på hur vårt stöd till forskningen räddar liv. Vi är Sveriges äldsta cancerfonder och har bidragit till forskningen i över hundra år.

Cancerföreningen i Stockholm – Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond

TILLSAMMANS KAN VI ÖVERLISTA CANCER

Sverige behöver konkurrenskraftig

forskning

Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturve-tenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.

www.naturvetarna.se

Helene Andersson Svahn,professor i Nanobioteknik och medlem i Naturvetarna.

Naturvetenskaplig forskning bidrar till att lösa samhällsproblem

så som åldrande befolkning, pandemier, energibrist och klimat-

förändringar. Forskning behövs för fortsatt utveckling och tillväxt.

Idag är det svårt att vara forskare i Sverige.

Det vill vi ändra på.

Lyfte r NAtu rvetAr e

Vi arbetar för att göra skillnad i patienters liv

www.bms.se

Vi arbetar för att göra skillnad i patienters liv

www.bms.se

4


FOKUS RYMDTEKNIK

Utforskningen av rymden går framåt men det är svårare att exploatera rymden genom att till exempel anlägga industrier i omloppsbanans mikrogravitation och rymdbebyg-gelse är ännu långt borta. Det kostar fortfarande lika mycket per kilogram att få upp en last i omloppsbana som när Apollo 11 landade på månen. Entusiasmen har lagt sig, och fram-gångarna från månlandningarna har bleknat i allmänhetens medvetande.

Forskningen och rymdfarten har sett minskade anslag, men utveckling-en av rymdtekniken går framåt. Det talas om ”New Space”, att det våras för rymden. Elektroniken har blivit billi-gare och mindre, så allt mer datakraft kan sättas in i allt mindre satelliter. Då sjunker uppskjutningskostnaderna. DET HAR GETT en informations-revolution för data insamlade från rymden, även om antalet satelliter

inte ökat. Den tidigare användning-en för telekommunikationer och tv-sändningar har minskat, då fi bernät är billigare. Det medför mer ledig kapacitet. Fler hyr in sig på en satel-lit, snarare än skjuter upp sin egen. Rymdstyrelsens satellitstation på rymdbasen Esrange har de senaste tio åren fått sin omsättning sexfal-digad, till cirka 250 miljoner kronor per år. Marknaden för positione-ringstjänster som gps växer med 25 procent varje år. Utan vädersatel-liternas data skulle det vara svårt för SMHI och andra väderlekstjänster att kunna göra prognoser. Satelliter används för att övervaka jordbruket, havet och klimatet.

CHRISTER FUGLESANG, SVERI-

GES förste astronaut, arbetar nu 80 procent vid KTH och 20 procent vid ESA. Hans uppgift är att vara föreståndare för KTH:s nya rymd-center. Det fi nns mycket forskning och undervisning på KTH som kan kopplas till rymden, och högsko-lan ser nyttan i att samordna dem. Exempel på vad KTH som utvecklar är instrumentering och maskinvara till satelliten SEAM som ska mäta magnetfältet runt jorden och satel-

litprojektet Sphinx som ska mäta hur strålningen från en gammablixt från rymden är polariserad.

– Det är viktigt att vi nu får en nationell strategi för rymden genom regeringens enmansutredning och stärker rymdindustri och forskning-en, säger Fuglesang. Han menar att vi i Sverige är lite för lite inblandade i själva utforskningen, som i interna-tionella rymdstationen ISS.

– Rymden är viktig för att vi inte längre är begränsade som art till bara en planet, om vi lär oss att leva där. På vägen dit löser vi utmaningar som ger ny kunskap och många spinoff er, sammanfattar Fuglesang rymdens betydelse.

– Framtidens utmaningar behöver extrema lösningar, inte att kapaciteten förbättras med sju till åtta procent utan 70 till 80 procent. Cecilia Hertz är vd för innovations- och rymddesignföretaget Umbilical Design. Företaget är den svenska representanten inom ESA:s nätverk för tekniköverföring från rymdindu-strin. De lösningar som tagits fram för rymdens extrema förhållanden kan få nya användningsområden inom industrin. Samarbetena med industrin kan gälla alltifrån mate-

rial, teknologier, design, ergonomi, människa–datorinteraktion eller att förbättra arbetsmiljön.

– Med Jernkontoret ser vi över hur framtidens kontrollrum på stålverk skulle kunna inspireras av rymdcentret i Houston. De ser över lättviktsmaterial med exempelvis Electrolux och Volvo, berättar Hertz.

UTMANINGEN LIGGER I att synlig-göra den relativa nyttan av rymd-tekniken. Hon ger ett exempel på en störtloppshjälm som inspirerats av rymdtekniken, den skyddar tio till 15 procent bättre än motsvarande hjälmar.

– Vi har mycket att lära av NASA om hur rymden kan kommersialise-ras, påpekar hon.

Banbrytande ”allergivaccin” förebygger allergi hos spädbarnMellan 30 och 40 procent av alla barn utvecklar någon form av allergi. Forskningsrön från läkemedelsbolaget Swecure tyder på att man kan förebygga allergi hos nyfödda barn genom att behandla dem med protei-ner från gula stafylokocker.

– I dag finns inga läkemedel som botar allergi, det finns enbart symptomlindrande behandlingar och immunterapi. Även om immunterapi kan ha effekt på somliga individer så behöver man fortsätta behandlingen livet ut. Det ”al-lergivaccin” vi utvecklar är en engångsbehandling som förhoppningsvis kan förebygga allergier livet ut, vilket förstås innebär att behandlingen har en enorm potential, säger Lars Fahlén, vd på Swecure.

Swecure fokuserar på att initiera partnerskap med andra läkemedelsföretag som är intresserade av att satsa på ge-mensam utveckling av behand-lingen. Den baseras på super-antigener som finns i proteiner från gula stafylokocker och stärker barnets immunförsvar, vilket gör dem mer motstånds-kraftiga mot allergier.

– Vårt forsknings- och ut-vecklingsarbete skiljer oss från andra aktörer eftersom vi i det här fallet utgick från positiva resultat i kliniska observatio-ner i människa. Man kan säga att vi genomför en omvänd forsknings- och utvecklingspro-cess, vilket är både intressant och utmanande. Vi bedriver för närvarande fem parallella utvecklingsprojekt med fokus på allergi och IBD.

Rymdstyrelsen satsar 900 miljoner kronor per år på rymd-verksamhet. Staten ger ytterli-gare 100 miljoner till forskning vid Institutet för rymdfysik, SMHI och Esrange i Kiruna.

Smart fakta

Rymdteknik är ett vitt begrepp som innefattar en rad olika teknikområden som också används i till-lämpningar på jorden.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Rymden redo att lyfta

»Vi har mycket att lära av NASA om hur rymden kan kommersia-liseras.Cecilia Hertz

Christer Fuglesang

Halo och TruLink är komplatibla med iPhone 5s, iPhone 5c, iPhone 5, iPhone 4s, iPad Air, iPad 4, iPad mini med Retinaskärm, iPad mini och iPad touch (5:e generationen), “Made för iPod”, “Made for iPhone” och “Made for iPad” innebär att ett elektroniskt tillbehör är designat att anslutas speciellt till iPod, iPhone eller iPad, var för sig, och har blivit certifierat av utvecklaren att möta Apples prestanda. Apple är inte ansvarig för användandet av denna enhet eller dess överensstämmelse med säkerhet och föreskrivna standarder. Observera att användningen av detta tillbehör tillsammans med iPod, iPhone eller iPad kan påverka den trådlösa prestandan. Apple, Appleloggan, iPhone, iPad och iPod touch är Apple inc´s varumärken, registrerade i USA och andra länder. App Store är ett varumärke som tillhör Apple Inc.

Den smarta hörapparaten skapad för iPhonePå Bra Hörsel är vi stolta över att få presentera Starkeys senaste innovation som ger dig en förstklassig hörupplevelse helt trådlöst. Med Halo följer en lättanvänd App som gör det möjligt att fjärrstyra volymen, finjustera ljudet samt skapa program som lägger dina olika ljudmiljöer på minnet. En annan finess är att du kan strömma telefonsamtal, musik eller annan media direkt i hörapparaten.

Vill du testa den redan idag? Hos oss har du alltid en fri provtid på 2 månader utan förpliktelser.

Prova den hos oss!Nyhet! Halo™

Globen: 070-796 97 76 Danderyd: 073-595 57 22

Göteborg/Lilla Bommen: 073-595 29 89www.brahorsel.se

5


NANOTEKNIK ÖVERBLICK

Från data till informationProfessor Erwin Laure arbetar som föreståndare vid KTH:s avdelning High Performance Computing and Visualization (HPCViz) och chef för super-datorcentret PDC.

– PDC tillhandahåller en infrastruktur för att kartlägga vetenskapliga problem, model-lera dem och hantera komplexa data, förklarar Laure.

Hårdvaran är grunden för arbetet inom Svenskt e-vetenskapligt forskningscen-ter (SeRC), där man arbetar med datorbaserad forskning inom många vetenskapliga områden. SeRC kombinerar kraftfulla datorer och system, som görs tillgängliga av PDC och NSC, med en visualiserings-infrastruktur på Linköpings Visualiseringscenter C och KTH:s visualiseringsstudio för att skapa exempelvis bilder, diagram och animationer. Visu-alisering åskådliggör komplexa, flerdimensionella sammanhang. En viktig del av arbetet är att skräddarsy och effektivisera vetenskapliga programvaror.

– Det handlar om hårdvara, men även om människor. Vi bygger expertis för applikatio-nerna och för att programmera maskinerna. Forskare är själva skickliga på sådana uppgifter men de är inte specialister. Genom vårt arbete, kan de dra bättre nytta av sin tid med att forska än att optimera datakod, säger Laure.

Materialvetenskapen studerar hur ett materials underliggande struktur och egenskaper är kopplade till vad materialet kan användas till. Material kan vara naturliga som trä eller konstgjorda som plast. Det finns om-kring 300 000 olika kända material och fler tillkommer allteftersom forskningen skapar nya.

En nanometer är en millimeter delad en miljon gånger. På nanoni-vån har material andra egenskaper än när de är en del av en stor struktur. För att beskriva dessa egenskaper får man använda kvantmekanik, den beskrivning som bäst lämpar sig för att förstå hur exempelvis magne-tism, ljuspartiklar och elektroner uppför sig. Nanotekniken använder sig av dessa speciella egenskaper i tvärvetenskapliga tillämpningar där kunskaper från fysik, kemi och bio-logi behövs och är en möjliggörande teknologi.

Sveptunnelmikroskopet gör det möjligt att både se och röra atomerna. Det mäter strömmen av elektroner som flyter mellan ett materialprov och en spets, vilket påminner om hur en gammal skiv-spelare fungerade. Fast i stället för att ”avbilda” ett magnetiskt mönster i en skiva, så ”avbildar” man atomära funktionella strukturer på en yta.

EGENSKAPER HOS MATERIAL som hårdhet, formbarhet, ledningsför-måga, magnetism, genomskinlighet eller motståndskraft mot korro-sion påverkar råvarans kvalitet för

användning inom industrin, som konstruktionsmaterial eller till mikroelektronik, mediciner och bränsleceller. Små transportörer som levererar medicin på exakt rätt plats i kroppen och i rätt dos, lättare och starkare material, mindre och snabbare datorer och mer miljövän-lig tillverkning är några exempel på vad forskningen kan ge. De nya nanomaterialen kan få lika stor effekt som glas, stål och plast fick.

LARS MONTELIUS, PROFESSOR i nanoteknologi vid Lunds universitet har varit med från början. 1988 var han med om att starta forskningen vid Nanometerkonsortiet, vilket i dag omfattar fler än 250 forskare vid Lunds Universitet.

– Nanotekniken är en ”key

enabling technology”, den gör annan teknik möjlig. Den kan fungera som en palett av möjligheter för att kunna möta globala utmaningar runt energi, miljö, hälsa och säker IT, förklarar han.

SVERIGE ÄR ETT av de få länder i världen som inte har en nationell strategi för nanoteknik.

– Därmed saknas den viktiga bredden för förståelsen av nanotek-nik. Detta även om spetsen finns, och även om svensk forskning är bland de tio bästa i världen på vissa områden. Kunskapen om nano-teknik bland riskkapitalbolagen i Sverige är tyvärr alltför låg. Det kan ta tio år från upptäckt till produkt. Patent är givetvis viktiga för företa-gen, även om det ibland kan vara en

utmaning att visa vad som särskiljer en produkt som förbättrats med nanoteknik från ett tidigare patent, berättar Montelius.

DET UPPFATTAS INTE som nöd-vändigt av tillverkaren att framhäva nanotekniken i sig, i stället framhävs tillämpningarna. En risk med nano-teknik är att det saknas kunskap om hur ämnen reagerar på nanonivån, och att de då kan få farliga egenska-per. Det gör många i allmänheten oroliga, särskilt som kunskapen om nanotekniken minskar då allt färre företag diskuterar den.

– Det är fantastiskt att få visa upp den bredd på svenskt nanoföretagande som de här nominerade företagen representerar, säger Åsalie Hartmanis. Hon är vd för SwedNanoTech, en förening för de företag och forskare som arbetar med nanoteknik. Den anordnar mötet NanoForum och delar ut priset Årets Nanoföretag.

Vinnaren är Applied Nano Surfaces. De har utvecklat en metod för ytbeläggningar av komponenter i motorer och maskiner med ett nano-komposit av volframdisulfid, vilket minskar friktion och slitage.

– Vi vinner för att vi har en unik teknik med stor tillämpning på miljön för att effektivisera bränslean-vändningen och att vi har kommit så långt med produkten och våra kun-der, kommenterar Christian Kolár, bolagets tillförordnade vd.

Nanotekniken avgränsas till teknik eller tekniska detaljer som är en till 100 nanometer. En nanopartikel är lika stor i jämförelse med en fotboll, som en fotbolls storlek till jordens.

Smart fakta

Nanovetenskapen, kun-skap om material på atom-nivån, är ett av de vikti-gaste forskningsområdena just nu. Kan den komma till sin rätt?TEXT WALDEMAR INGDAHL

Nanoteknik – materialets minsta byggsten

»Nanotekniken kan fungera som en palett av möjligheter för att kunna möta globala utma-ningar runt en-ergi, miljö, hälsa och säker IT.Lars Montelius

6


MÖJLIGHETER HAVSKRAFT

Sedan ett par år tillbaka producerar svenska Minesto, Nordens största miljöteknikföretag inom marin en-ergi, elektricitet utanför Nordirlands kust. Projektet Deep Green skiljer sig från andra havskraftverk på en avgörande punkt – den förnybara energin genereras av långsamma tidvatten- och havsströmmar.

– Det är en tuff miljö med saltvatten och väldigt stora krafter, framför allt i och med att vatten har så mycket högre densitet än luft vilket innebär stora påfrestningar som måste hanteras med rätt typ av material och rätt design. Egentligen ligger den stora utmaningen i att det är kapitalkrävande att bygga verk-samheten men å andra sidan är elen som produceras vid fullskaliga an-läggningar väldigt konkurrenskraftig, säger Minestos vd Anders Jansson.

En av de största fördelarna med att generera energi från tidvattenström-mar är att man kan förutsäga hur mycket energi som produceras vid en given tidpunkt, till skillnad från andra förnybara energikällor som sol- och vindkraft som är väderberoende, och den stora fördelen med havsström-marna är att de är kontinuerliga.

– El är en färskvara som måste konsumeras direkt och det här är en väldigt stabil energikälla, vi har

samma pålitlighet som ett kärnkraft-verk. Vi kan producera konstant från de här strömmarna och det är unikt inom förnybar energi.

YTTERLIGARE EN FÖRDEL med vattenkraft är att det är ett kostnads-effektivt sätt att framställa energi på eftersom vatten kan generera mer energi än vind på grund av den höga densiteten.

– Med få kraftverk kan vi pro-ducera mycket energi, och på så sätt kan vi konkurrera med konventio-nell elproduktion. Vi är konkur-renskraftiga med olja med dagens oljepris, vilket sannolikt kommer att gå upp, och vi kommer att vara bil-ligare än kärnkraft – utan utsläpp.

Under 2014 har Minesto tagit ett stort steg mot den första kommersi-ella parken, i och med ett avtal med The Crown Estate i Storbritannien. Avtalet innebär att Minesto nu kan förbereda installationen av kommer-siella kraftverk nära Holyhead Island

i Wales som på sikt är tänkt att leve-rera el till 8 000 hushåll. Dessutom har ett MOU-avtal undertecknats med amerikanska partners för att producera el från Golfströmmen och projektförberedelser pågår i både Chile och Taiwan.

TILL SKILLNAD FRÅN andra ma-rina kraftverk är Deep Green-kraft-verken förhållandevis små med sina 14 ton per megawatt jämfört med konkurrenternas som ligger mellan 150 till 300 per megawatt.

– Det här är små och effektiva kraftverk. Materialåtgången är vik-tigt eftersom materialkostnaderna är relativt höga så vi kan producera mycket el med förhållandevis lite material vilket i slutändan innebär ett lägre elpris. Vi jagar verkligen ören, små skillnader kan göra mycket på elpriset.

På Minesto har åtskilliga timmar lagts på miljöfrågan, eller snarare hur kraftverken skulle kunna på-

verka den marina miljön.– Det är oerhört viktigt för oss

att vi inte har en negativ inverkan på miljön och djurlivet, och det vi har kommit fram till är att vi snarare har en positiv inverkan eftersom funda-menten på botten blir som rev vilket hjälper djurlivet i områdena. En positiv konsekvens är också att man inte kan bottentråla där kraftverken ligger – det blir som en skyddad nationalpark på botten.

JANSSON SPÅR EN ljus framtid för förnybar energi men understryker att man måste tänka globalt och inte bara titta på sitt eget land.

– I Sverige har vi ju mycket förny-bar energi i form av exempelvis vatten-kraft och vi befinner oss på en stabil grund om man ser till kärnkraftsäker-het, men tittar man på andra områden som Chile, Japan och Taiwan där det förekommer många jordbävningar vill man gärna inte ha kärnkraftverk, då blir marknaden väldigt stor.

ENERGIFRÅGAN HANDLAR INTE

heller bara om miljö. I dagens politiska klimat kan energi vara synonymt med makt.

– Det handlar inte bara om förnybar eller icke förnybar energi, utan det handlar också om nationell säkerhet. Det är väldigt oroligt i flera av de länder som äger de fossila bränslekällorna. Länder som Japan och Taiwan, som importerar mellan 50 till 100 procent av sin energi, skulle kunna få en stabilare nationell säkerhet om de skulle ta tillvara på sina egna resurser i stället för att behöva vara beroende av andra länders energi.

Jansson tror på en framtid där en kombination av förnybara energi-källor råder, och där varje land tar tillvara på sina resurser.

– Varje lands förutsättningar är unika. Vi är extremt priviligierade att vi har så mycket vattenkraft i Sverige men vissa andra länder har inga berg och älvar och kan därför inte använda sig av vattenkraft. Man måste balan-sera med olika källor, det är också ett sätt att få ett stabilt elnät, och minska kostnaderna och förlusterna. Jag tror på sol, vind och vatten.

Deep Green

Kraftverket, i form av en drake, rör sig i en bana, formad som en åtta under vattnet. Turbinen är fäst på draken som sitter fast i havsbotten med en för-ankringslina.

Smart fakta

I takt med att miljöhotet växer sig allt större spirar nya idéer och innovatio-ner, senast i raden är el från långsamma tidvatten- och havsströmmar.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Svenskt havskraftverk levererar snart el till brittiska hushåll

»Vissa andra länder har inga berg och älvar och kan därför inte användasig av vattenkraft.Anders Jansson

»Man måste balansera med olika källor, det är också ett sätt att få ett stabilt elnät, och minska kostnaderna och förlusterna.Anders Jansson

Om man tittar med lupp på änden av ett vedträ kan man se de fibrer som är trädets byggsten. En fiber är ett

par millimeter lång och är i sin tur uppbyggd av tiotals miljoner s k fibriller. När fibern skapas ordnas fibrillerna i ett spiralformat välordnat mönster som är optimerat för att trädet ska kunna klara alla påfrestningar utan att falla. Fibrillen är ett exempel på ett natur-ligt nanomaterial och kallas därför ofta för nanofibrill och runt om i världen pågår forsk-ning för att använda dessa nanofibriller som byggsten för framtida avancerade material, t ex nanopapper, textilfibrer, biokompositer för bil- industrin, förpackningsfilmer från trä, lätta bioplastskum för isolering och oljesanering, miljövänliga plaster, färg och lack mm.

Inom Wallenberg Wood Science Center (WWSC) har en ny teknik utveck-lats som kan spinna superstarka trådar från nanofibriller, vatten och vanligt salt. Tekniken använder avancerad strömningsmekanik och kemi för att kontrollera hur fibrillerna är ordnade i tråden, på samma sätt som i ett träd. Tekniken är patentsökt och tråden som framställs har ett flertal möjliga framtida användningsområden, t ex kan den erbjuda en ersättning till bomull eller en förstärk-ningsfiber i kompositmaterial. Att ersätta bomull skulle kunna hantera problemet med ”Peak cotton” som världen står inför, det vill säga att odlingen av bomull inte kan öka mer för bomullens krav på bevattning. Som en beståndsdel i kompositmaterial skiljer sig materialet från t ex glasfiber i och med att det är biodegraderbart, vilket gör att materi-alet i princip kan läggas på komposten.

Den nya tekniken har utvecklats i ett samarbete mellan olika forskargrupper

inom WWSC och Deutsches Elektro-nen-Synchrotron (DESY) i Hamburg och är ett exempel på att tekniska och vetenskap-liga genombrott oftast sker när en grupp av forskare från olika vetenskapliga discipliner samarbetar i s k tvärdisciplinär forskning. I det här fallet dök själva idén upp på ett möte mellan kemister och strömningsmekaniker inom WWSC, vilket resulterade i ett gemen-samt forskningsprojekt där processen och de trådar som framställdes vidareutvecklades med hjälp av synkrotronljuskällan PETRAIII på DESY. Detta var steg var nödvändigt för att lyckas, synkrotronljuset gör det möjligt

att studera processer och material i nanoskala och används t ex för utvecklingen av de flesta avancerade material eller för att förstå vad som händer på molekylnivån i celler. Möjligheten att göra fler likande studier kommer öka kraftigt när synkrotronljuskällan MAX IV i Lund invigs 2016.

Resultaten publicerades nyligen i tidskrif-ten Nature Communications, ”Hydrodynamic alignment and assembly of nano-fibrils resul-ting in strong cellulose filaments”; Håkansson K.M.O. et al; Nature Communications, 2014; http://dx.doi.org/10.1038/ncomms5018;

Wallenbergstiftelsen finansie-rar satsningen, och har skapat ett forsknings-centrum med 60 forskare som samverkar för att bli världsledande. – Det är hög tid att flytta fokus från materialpro-duktion till nya material, säger professor Lars Berglund på KTH, föreståndare för WWSC. Svensk industri behöver ny teknologi för att konkurrera med produkter från snabbväxande Eukalyptus-odlingar. WWSC-forskningens resultat ska stödja utvecklingen av nya material som t ex nanopapper, textilfibrer, biokompositer för bil-industrin, förpackningsfilmer från trä, lätta bioplastskum för isolering och oljesanering, miljövänliga plaster, färg och lack mm.

Dagens produktionsinriktade skogsindustri erbjuder ett begrän-sat materialutbud ”på hyllan”.

– En kollega påpekade att tiotals miljoner kubikmeter svensk skog används till produkter baserade på en och samma materialstruktur (fibernätverk), fortsätter Lars Berg-lund. Modern materialforskning domineras istället av sökandet efter nya strukturer som kan förbättra produktegenskaperna dramatiskt. Vi diskuterar t ex med WWSC:s materialkemister från Stockholms universitet att använda nanoteknik för lätta och starka byggskivor som är brandtåliga.

Professor Hans Theliander på Chalmers ansvarar för forskningen inom skogsindustriell processtek-nik: - Vår främsta uppgift är forsk-ning kopplad till processer för nya komponenter från ved, som kan användas i nya material. Vi kombi-nerar kemi- och bioteknik för nya processvägar, och nya komponen-ter i form av t ex kemikalier, ved-polymerer och nanofibriller. Hans Theliander är mannen bakom Lig-noboost, en industriell teknik för att fälla ut lignin i samband med tillverkningen av pappersmassa.

På Chalmers arbetar man också med karbonisering av

ved komponenter. Karboniserad cellulosa kan användas i elektriskt ledande högvärdesprodukter. Inom WWSC finns flera exempel på nanoteknisk forskning med till-lämpningar utanför de traditionella marknaderna: filter, högtalarmem-bran, elektriskt ledande material, magnetiskt papper, optiskt trans-parenta filmer mm. Forskningen inom WWSC är multidisciplinär, med nya arbetssätt. Nanoteknik och bioteknik är nya inslag och man utvecklar internationella allianser. Viktiga samarbeten är kopplade till starka japanska och amerikanska universitet.

– Nanoteknik kan revolutionera svensk skogsindustri, avslutar Lars Berglund. WWSC stödjer utveck-lingen med basforskning kopplad till nya träbaserade nanomaterial. De nya processer som vi utvecklar är ofta småskaliga och mer miljö-vänliga än dagens metoder.

Nanoteknik för en ny skogsindustri – Wallenberg Wood Science CenterÄntligen blåser förändringens vindar genom internationell träforskning. Det är inte längre papper, kartong och fiberskivor som dominerar vetenskaplig utveckling, utan helt nya material från träd. I spetsen går Wallenberg Wood Science Center (WWSC), där främst KTH och Chalmers tillsammans har en budget på 400 MSEK under 10 år.

Ultralätta aerogeler från nanocellulosa för användning för t ex termisk isolering. Notera att materialet kan innehålla 99% luft. (Samarbete Biomime-WWSC, bildrättigheter RSC, England)

a n n o n s En ny process kan ge superstarka trådar eller en ersättning till bomull

Vid Wallenberg Wood Science Center (WWSC) pågår intensiv forskning kring användandet av svensk skogsråvara för att ta fram framtidens material. Uppbyggnaden av WWSC och de forskningsprojekt som bedrivs inom centrumet har finansieras genom en satsning av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och har en budget på 400 miljoner kronor för en tioårsperiod med start 2009. Målet med dessa tio år är att skapa en miljö för forskning i världsklass som lockar de bästa forskarna natio-nellt och internationellt. WWSC består huvudsakligen av forskare från KTH och Chalmers men ut-ökas gradvis och inkluderar även forskare från Stockholms Uni-versitet, Luleå Teknisk Universitet och Umeå Universitet samt från olika forskningsinstitut.

En illustration av den nya tekniken att spinna trådar från nanofibriller. Fibriller i vatten pumpas fram i en kanal ut där två sidoströmmar möts och accelererar fibrillerna så att de lägger sig ordnat i den blivande trådens riktning. (Samarbete WWSC-DESY, bildrättigheter DESY, Tyskland)

Information

8


PROFILINTERVJU LARS ANELL

Vilken är Vetenskapsrådets uppgift?– VR ska främja forskning med en budget på sex miljarder kronor. Det är det enda forskningsrådet som inbjuder alla svenska forskare vid samtliga akademiska institutioner att forska enligt vetenskaplig kvalitet. Forskaren tar själv initiativ och for-mulerar sitt projekt, vilket ger frihet, förutsatt att projektet håller kvalitet. Vårt uppdrag är även att höja den genomsnittliga kvaliteten. Det är det viktigaste uppdraget vi fått från regeringen, det har vi bett om och det vill vi ha, säger Lars Anell.

– Vi ser över vilka områden vi vill initiera forskning på för att stärka det svenska forskningssystemet. Ett exempel är satsningen som görs på beräkningsmatematisk kompetens. Den bör finnas, då annan forskning har stor nytta av den.

Hur ser läget ut för svensk forskning i allmänhet?– I huvudsak bra med hög kvalitet inom givna resurser. Det är viktigt att kvalitetsvärdera anslagen till forskningen.

Hur utvärderar VR den forskning ni finansierar?– VR utvärderar årligen de svenska lärosätenas prestationer med hjälp av statistiska mätinstrument, som tar hänsyn till såväl hur mycket som

produceras och genomslaget i cite-ringar. Forskningsresurser fördelas efter mätningarnas utfall.

– Det är stora belopp som beviljas på urval av historiska data, bibliome-tri, vilket gynnar naturvetenskaperna men är inte lika bra för humaniora och samhällsvetenskaperna. Anslag går på ”track record” – det har ett brett stöd i universitetsvärlden och är mycket säkrare än en ansöknings-process.

– Stora forskningsprogram rymmer en metodik som ställer särskilda krav på forskningsgruppen. Det gäller att bedöma mervärdet från forskningsprogrammen. Diskussio-nen, satsa på stora program eller en forskare med en idé, är lika evig som frågan om man ska satsa på grund-forskning eller tillämpad forskning.

Hur bör rekryteringen till forsk-ningen gå till?– Universiteten bedömer vem de vill rekrytera. VR bevakar utvecklingen internationellt och stödjer universi-teten med att rekrytera framstående forskare. Då kan vi ge en snabb utvärdering av forskaren.

– Den viktigaste resursen är fors-karens och lärarens tid och den kan mätas till stor del. Meriteringsan-ställning ger trygghet, men kan den utvärderas med rimliga resultat?

De mest framstående forskarna får medel till att bedriva långsiktig forskning genom rådsprofessors-programmet som löper på tio år. Universitet nominerar och liknande program finns för framstående yngre forskare.

Den strategiska forskningen orga-niseras genom stödet till Linnémil-jöer och de starka forskningsmiljöer som utses till Berzelii Centra, där ger medel ges under en längre tidspe-riod.

Hur kan forskarnas rörlighet för-bättras och dra nytta av internatio-naliseringen?– Vi ser över mått på rörligheten in-ternationellt. Regeringen har sagt åt oss att vi ska ta hänsyn till det när vi fördelar basanslagen och uppmuntra programmen för internationella postdocstudier.

Vi diskuterar myndigheten Vetenskapsrådets uppgifter med dess styrelseordförande Lars Anell. Hur ser forskningens villkor ut framöver?TEXT WALDEMAR INGDAHL FOTO KRISTIAN POHL

»Det är viktigt att kvalitetsvärdera anslagen till forsk-ningen.

Vetenskapsrådet och forskningens villkor

Kungliga Tekniska Högskolan, Linköpings uni-versitet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet har samordnat sina resurser inom e-vetenskap till ett gemensamt center: Swedish e-Science Research Center SeRC (Svenskt e-Vetenskapligt forskningscenter, www.e-sci-ence.se).

Nyligen fick KTH anslag från finansiärerna på 110 miljoner kronor och använder ytterligare 60 miljoner av egna medel för att införskaffa en ny superdator, vilket är den största enskilda investeringen i en forskningsdator som gjorts i Sverige. Det blir Nor-dens kraftfullaste dator på ungefär två petaflop, vilket är fem gånger så snabb som sin föregångare.

Vetenskapen producerar enorma mängder data, så mycket att det kan vara svårt att samla upp information och kunskap ur materialet. Genom informationsteknikens utveckling kan forskarna ta sig an problem som hittills varit allt för komplexa och omfattande för att kunna avgränsas och stu-deras. Datorerna kommer allt mer i fokus genom att datorsimuleringar blir mer omfattande samt att det krävs datorer för att hantera de stora datamäng-derna. Nya samarbeten mellan forskningsfält och forskare i olika världsdelar blir också möjliga vilket främjar ny metodik och nya tillämpningar.

Det började med superdatorer hos de natur-vetenskaper som hade de största behoven av

beräkningskapacitet. I dag används databaser, visualiseringsverktyg, högpresterande datorer, nätverk och avancerad mjukvara brett inom alla vetenskapliga fält. Men e-vetenskap handlar inte bara om superdatorer och avancerade program, utan även om omfattande avancerat användarstöd där det behövs personal med särskild kompetens.

Forskning görs inom SeRC om beräkningar, lagring, databaser, visualisering, interaktivitet och modellering. SeRC tillämpar den forskningen för att förstå sjukdomar som beror på kombinationer av arv och miljö, analysera molekylärbiologiska data, elek-tronernas rörelser i atomen, strömningsmekaniska beräkningar och att till att bygga klimatmodeller.

E-vetenskapen öppnar nya dimensioner för forskningen

9


LARS ANELL PROFILINTERVJU

– Det är lättare att forska på vad som för tillfället är aktuellt vid universitet. Det finns en tendens hos universitet att profilera sig, men om man som forskare inte tillhör den profilen? Utvärderingarna visar var förbättringspotentialen är som störst, för när man är bäst så kan man inte bli så mycket bättre. De forskarna har redan de resurser de behöver.

Hur är det med industridoktorander, någon som doktorerar inom ramen för en annan anställning utanför universitetet? Där beslutade VR att inte dela ut bidrag framöver?

– Jag tog upp programmet när jag kom hit för fyra år sedan, det var en oöverskådlig flora av stödformer. Systemet var ohanterligt och kostade mer än universitetens nytta. Uni-versiteten själva är bättre på att be-stämma vilka som är meriterade för en tjänst, vilka konferensresor som ska få stöd eller vilka publikationer som ska tryckas. Det är inte rimligt att vi gör det, forskarnas karriärvägar kan bara universiteten lösa.

Kommer open access, att vetenskap-ligt material blir fritt tillgängligt på internet, att bli betydelsefullt för forskningen?– Det har varit viktigt för forskare att publiceras i vetenskapliga tidskrifter men de är mycket dyra då förlagen håller en hög vinstmarginal. Open access kommer att komma, kanske att materialet publiceras på open access efter sex månader. Det får an-passas till forskningsorganisationen bakom publiceringen.

Hur ser du på EU:s roll inom forskningen?– Forskningsdebatten i EU går i rätt riktning. Byråkrati ger rättssäkerhet när många olika system ska fungera ihop, så kritiken är lite orättfärdig. Europeiska forskningsrådet (ERC) är ett rent forskningsråd där vetenskap-lig kvalitet är meriterande för anslag till yngre forskare. Problemet är att den stora delen av dessa program har så snäva mål, då man skrivit dem för någon institution och knutit den till en politisk problemformulering. För det behövs en bredare konkurrens och att en större del av EU:s budget går till europeisk forskningsinfra-struktur. Att det varit så svårt för ett så viktigt projekt som European Spallation Source (ESS) att hitta finansiering sätter oss minst tio år efter på området även om Europa i nuläget är ledande.

Blodprov ersätter fostervattenprovInnovativa metoder för dna-analys innebär att medicinska tester som tidigare genom-förts med biopsi i stället kan genomföras med ett enkelt blodprov. Dessa metoder, som bland annat används på cancerpatienter och blivande mödrar, har använts ett tag runtom i världen. Nu introdu-ceras de även i den svenska sjukvården.

– Även när man avlägsnat en tumör hos en cancerpatient finns risk att cancerceller sprids via blodet och ger upp-hov till nya tumörer; metas-taser. Genom att analysera patientens blod kan läkarna upptäcka dessa spridande cancerceller och i bästa fall anpassa behandlingen, säger Mikael Kubista, vd på TATAA Biocenter, som sedan 2001 utvecklar molekylära metoder för dna-analys.

I dagarna introduceras blo-danalys av blivande mödrar. Metoden baseras på en upp-täckt i Hongkong och erbjuder ett alternativ till traditionella fostervattenprov och moder-kaksprov, som riskerar att framkalla missfall hos en dryg procent av de patienter som genomgår provet.

– Provet genomförs via ett initialt blodprov som kartläg-ger eventuella trisomier hos fostret. Om provet visar på ett positivt resultat genomförs ett traditionellt fostervatten- eller moderkaksprov. Blod-provsanalysen erbjudas via samarbetande vårdcentraler, vår målsättning är att erbjuda ett riskfritt sätt att undersöka fostrets dna.

Namn: Lars Anell.

Född: 1941.

Familj: Fru och fyra barn.

Utbildning: Civilekonom.

Yrke: Styrelseordförande i Vetenskapsrådet sedan 2010. Har tidigare varit ambassadör till FN och EU. Chefsförhandlare för European Spallation Source, ESS. Författare till ett flertal böcker om så skilda ämnen som den skotske moralfilosofen Adam Smith och EU.

Smart fakta

»Vi ser över vilka områden vi vill initiera forskning på för att stärka det svenska forskningssystemet.

Taurus Energy medverkar till en kostnadseffektiv och miljövänlig produktion av etanol från skogs- och jordbruksavfall

www.taurusenergy.eu

10


FRAMTID INFORMATIONSSÄKERHET

Horisont 2020 är ett omfattande ramprogram med en samlad budget på 80 miljarder euro och utgör därmed världens hittills största sats-ning på forskning och innovation. Fokus i Horisont 2020 ligger på att förvandla vetenskapliga genom-brott till innovativa produkter och tjänster. Forskningen kan bedrivas på såväl universitet och högskolor som på företag, i offentlig sektor och forskningsinstitut. Eftersom programmet är så omfattande består det av flera fokusområden, flera av utmaningarna kräver tvärvetenskap-liga samarbeten.

ETT AV PROGRAMMETS fokusom-råden är samhälleliga utmaningar, som tar ett grepp om de utmaningar såväl EU som övriga världen står in-för. Inom fokusområdet samhälleliga utmaningar har sju utmaningsområ-den pekats ut: • Hälsa, demografiska förändringar

och välbefinnande • Livsmedelstrygghet, hållbart

jord- och skogsbruk, marin,

maritim samt insjöforskning och bioekonomi

• Säker, ren och effektiv energi • Smarta, gröna och integrerade

transporter • Klimatåtgärder • Europa i en föränderlig värld • Säkra samhällen

Bidrar till implementering av cyber-säkerhetsstrategiI utmaningen säkra samhällen ingår delutmaningen att säkerställa frihet och trygghet för Europa och dess medborgare. Som en del av detta ingår satsningar på digital säkerhet. Inom området digital säkerhet fo-kuserar Horisont 2020 på aktiviteter som ökar säkerheten i appar, digitala tjänster och tjänster som berör säker

informationshantering, forskning som bland annat kan bidra till att stärka den personliga integriteten och infrastrukturen. En målsättning är att de forskningsprojekt som bevil-jas finansiering inom detta fokusom-råde ska bidra till implementeringen av EU:s cybersäkerhetsstrategi.

Behovet av ett robust och tillförlit-ligt informationssäkerhetsskydd ökar i takt med att hela samhället förlitar sig allt mer på IT-lösningar. Det inkluderar förstås kommuner och myndigheter, som lanserar många olika typer av e-tjänster. När allt mer myndighetsutövning sker via nätet krävs förstås tekniska lösningar som minskar systemens sårbarhet.

– Ett krav för att beviljas pro-jektfinansiering är att de ansökande

forskningsprojekten inkluderar samarbetspartners från minst tre EU-länder. Ramprogrammet pågår till 2020, med löpande utlysningar. Ett delsyfte är att skapa starka samar-betsallianser mellan olika europeiska länder samt att resultatet av forsk-ningen, nya produkter och tjänster som stärker informationssäkerheten, ska komma hela Europa till del, säger Johan Lindberg, kontaktperson för Horisont 2020 på Vinnova.

Stärker den europeiska ICT-industrin– Våren 2014 utlystes ansökningarna om forskningsmedel från det här området. Drygt 1 600 ansökningar från samverkansprojekt med fokus på ICT har strömmat in från hela Euro-pa, i slutet av september presenteras de forskningsprojekt som beviljats finansiering, säger Johan Lindberg.

Universitet, högskolor och storfö-retag har en lång tradition av att delta i den här typen av forskningsprojekt. Vinnova arbetar med att öka intresset även bland andra offentliga aktörer samt små och medelstora företag.

– Ett viktigt syfte med att bevilja finansiering till forskning inom informationssäkerhet är att stärka den europeiska ICT-industrins in-ternationella konkurrenskraft genom att tillföra medel till forskning och utveckling som gör oss mindre bero-ende av leverantörer från andra delar av världen, säger Johan Lindberg.

Horisont 2020 är ett euro-peiskt ramverksprogram som pågår till år 2020. Inom ramen för programmet genomförs regelbundet nya utlysningar.

Smart fakta

Ny teknik skapar nya möjligheter men medför ofta också nya risker, inte minst ur ett informations-säkerhetsperspektiv. Forskningsprojekt som kan bidra till att stärka den digitala säkerheten ingår därför som en del av Horisont 2020; EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Nya resurser till informationssäkerhetsforskning

»Ett krav för att beviljas pro-jektfinansiering är att de ansökande forskningspro-jekten inkluderar samarbetspart-ners från minst tre EU-länder.Johan Lindberg

Hälsoappar hett forsknings- och utvecklings-områdeEtt område som är hett just nu ur såväl teknikutvecklings- som investerarperspektiv är olika typer av hälsoappar som hjälper individer att överblicka och följa sin hälsoutveckling. I USA attraherar företagen som utvecklar framtidens hälsoap-par mycket riskkapital och intresset ökar även i Sverige, både bland patienter och vårdgivare.

– De hälsoappar som utveck-las nu kan grovt delas in i tre kategorier; hälsoappar som vänder sig till friska individer som vill förbättra sin hälsa, appar som vänder sig till patienter med exempelvis kro-niska sjukdomar som gör det möjligt för dem att överblicka sin hälsoutveckling över tid samt appar som vänder sig till sjukvården för effektivare arbete inom vården och bättre informationsspridning och delning samt mer patienten-gagemang exempelvis genom att skapa förutsättningar för patienter att boka egna läkar-tider och se sin journal, säger Nima Jokilaakso, projektledare för Digital Health Days, en Stockholmsbaserad konfe-rens med fokus på framtidens hälsoappar.

Patienterna driver på utvecklingen

Han menar att Stockholms-regionen har potential att utvecklas till en av världens ledande utvecklingsregioner för hälsoappar. Här finns många innovativa företag som arbetar med att utveckla häl-soappar för olika målgrupper och med olika inriktningar.

– Utvecklingen är delvis teknikdriven, men i första hand är det patienterna själva som driver på utvecklingen av nya smarta hälsoappar. Man kan kalla utvecklingen för en slags gräsrotsrörelse som ger patienten ökad insyn i vården och fler verktyg för att kunna förebygga ohälsa, säger Nima Jokilaakso.

– Problemet är att trots att vi vet att det finns ett samband mellan kost, tarmflora, hjärnfunktion och många sjukdomar – inte minst hos äldre – så vet vi ännu inte exakt hur samspelet fungerar. Det gör att vi inte kan utveckla effektiva behandlingsmetoder, vilket i sin tur innebär att många människor tvingas leva med kronisk ohälsa och sämre livskvalitet, säger Robert Brummer, pro-fessor vid Örebro universitet och specialist inom gastroenterologi och klinisk nutrition.

– Med tanke på det ökande antalet depressions- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden så finns det ett växande behov av nya och mer effektiva behandlingar utan läkemedel.

Det är genom ett långsiktigt stöd från KK-stiftelsen, som Örebro universitet fått en unik möjlighet att bygga upp forsknings-miljön NGB Interactions Research Centre.

Förutom KK-stiftelsen, Örebro universitet och Örebro läns landsting så bidrar fem företag inom livsmedels- och hälsokost-branschen med både pengar och kunnande till forskningsmiljön; Lantmännen, Valio, BioGaia, Pfizer Consumer Healthcare och Wennström Integrated CD.

– Tillsammans med våra partners identifierar och selekterar vi de viktigaste forskningsfrågorna utifrån ett samhälls- och näringslivsperspektiv, och kan på så sätt väsentligt bidra till att våra innovationer snabbt kommer patienter och konsumenter till nytta, säger professor Robert Brummer.

Unik forskning kring samspelet mellan tarm och hjärna

Robert Brummer

Det finns tio gånger fler bakterier i tarmen än det finns celler i kroppen. Många av dessa bakterier är livsviktiga för oss. På Örebro universitet studerar forskarna samspelet mellan kost, bakterier, tarm och hjärna. Målet är att utveckla nya metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla vanliga åkommor som irritabel tarm (IBS), inflammatorisk tarm-sjukdom (IBD), depression, autism och ADHD.

FOT

O:

UN

IVE

RS

ITE

TS

SJU

KH

US

ET

ÖR

EB

RO

FOT

O:

ULL

A-C

AR

IN E

KB

LOM

Friktion och slitage orsakar hög ener-giförbrukning och kostsamma produk-tionsstopp för många industriföretag. Problemen orsakar varje år skador för tiotals miljarder kronor på produk-tionsutrustning, bilar och maskiner. I basindustrin är runt hälften av drifts-kostnaderna relaterade till underhåll på grund av slitage och friktion.

Utmaningarna för företagens processer och produkter ökar dessutom ständigt; energiförbrukningen och emissionerna ska minskas kraftigt, andelen förnyelseba-ra bränslen, smörjmedel och återvunnet material måste öka. De � esta förändringar av de slag som då krävs, leder till tu� are påkänningar för komponenter och verktyg. Det blir högre tryck, högre temperaturer, tunnare smörj� lmer, mindre slitagemån och så vidare.

– Allt detta gör tribologin till ett nyckel-område för att möjliggöra att framtidens energisnålare, miljövänligare och resurs-snålare teknik kan kombineras med ökad livslängd och prestanda, säger Sta� an

Jacobson vid Uppsala universitet. Målet med tribologiforskningen vid

Luleå tekniska universitet är att söka svar på tribologiska frågeställningar för att möjliggöra utveckling av nya produkter och processer. Forskarna jobbar nära företagen för att lösa problem relaterade till smörjning, nötning och friktion. Stora samarbetspartners är bland annat Scania, BorgWarner, Volvo Construction Equip-ment, SKF, Gestamp HardTech, Shell, och Bosch Rexroth.

– Nästan alla nya produkter från dessa företag möter ett tribologiskt problem som måste lösas innan de kan användas på ett tillförlitligt och energie� ektivt sätt, säger Ro-land Larsson vid Luleå tekniska universitet.

Tribologi är ett tvärvetenskapligt område som kräver breda kunskaper inom fysik, kemi och materialvetenskap liksom inom mer ingenjörsinriktade områden som maskin- och underhållsteknik. Forskningen inriktar sig exempelvis mot grundläggande egenskaper hos smörjmedel, utveckling av beräkningsmodeller, utveckling av nya ytbehandlingar och nya keramiska ytskikt.

Världsledande forskning inom tribologi viktigt för Sverige

www.uu.se / www.ltu.se

Det välkända svenska stålet har nått sitt rykte tack vare stora och långsiktiga satsningar på forskning och utveckling. Jern-kontoret, svensk stålindustris branschorganisation, planerar fortsatt framgång genom inno-vationsprogrammet Metalliska material.

Jernkontoret ägs av de svenska stålverken och har funnits sedan 1747. Organisationen tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsätt-ningar för verksamheten i Sverige. Därför är Jernkontoret en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt, samt arbetar för att öka intresset för de utbildningar som tillgodoser stålindustrins behov.

Gert Nilson är teknisk direktör på Jernkontoret. Han ansvarar därmed för att den forskning som industrin gör gemensamt fungerar bra och får bra stöd från finansiärer, och för att det finns bra utbildningar.

Huvuddelen av stålindustrins forskning utförs förstås inom de olika stålföretagen, men omkring 10–15%

utförs som gemensam forskning inom Jernkontorets teknikområden. Denna gemensamma forskning är unik i sitt slag. Den bildar ett stort nätverk och är ett effektivt instrument för att föra ut resultat till praktisk användning hos företagen.

– Inom den akademiska forsk-ningen är vi starka på grundläggande materialteknik, det vill säga metall-lers uppbyggnad och varför de får de egenskaper de får. Vi är också duktiga på många delar i framställnings- processerna.

Svensk metallindustris forskning är helt enkelt världsledande inom flera områden där industrin är aktiv.

– Samtidigt är Sverige litet. Vi är inte med överallt, men där vi är med, inom de avancerade materialen, är vi i topp.

För ett par år sedan bestämde sig svensk metallindustri för att beskriva vilka möjligheter och utmaningar de ser i framtiden, och vilka steg som måste tas för att man ska hänga med och utvecklas. När regeringen tog initiativ till strategiska program som skulle satsa pengar på viktiga inno-vationsområden, var Jernkontorets Metalliska material ett av de första.

– Så nu har vi både en agenda, och pengar att driva den med, säger Gert Nilson.

Metalliska material ska öka forsk-ningens slagkraft genom att peka ut en färdriktning att gemensamt orien-tera sig mot. Enligt Gert Nilson ökar programmet möjligheterna att:

• Välja rätt. Forskningssatsningar kompletterar varandra istället för att överlappa och leda till dubbelarbete.

• Hålla kursen. Alla arbetar mot en gemensam målbild.

• ”Bredda och förlänga”. Genom att jobba lite bredare och mer fram-tidsorienterat än vad företagen själva orkar med, kan forskningen fortsätta att ligga i framkant under en lång tid framöver.

Vilken är den största utmaningen?– Forskningsmässigt handlar

mycket om att attrahera och ut-veckla människor så att vi håller uppe kompetens och kreativitet. För stålindustrin som helhet är den stora utmaningen att hantera överkapaci-teten i världen, som byggdes upp för att försörja Kinas uppbyggnad av sin infrastruktur men som just nu är lite för stor, säger Gert Nilson.

Svensk stålindustris forskning i täten

Gert NilsonTeknisk direktör på Jernkontoret

12


EXPERTPANEL

Innovation i allt vi gör

läs mer på www.amgen.se

AMG-

SWE-

AMG-

249-

2013

- De

cem

ber-

P

Experterna har ordet

Cancervården står inför ett paradigmskifte med immunonkologiska läkemedel. Vad är det?– Allt fler drabbas av cancer i och med att vi lever längre. Tillsammans med kirurgi, strålning och kemoterapi (cytostatika) kan immunonkologiska läkemedel bli en ny hörn-pelare i cancervården. Patienter med somliga cancertyper, exempelvis lung- eller hudcancer, responderar ofta dåligt på cytostatikabehand-ling. Nu utvecklas innovativa immunonkolo-giska läkemedel, som utifrån den forskning som gjorts ofta visat sig ha en mer gynnsam effekt på dessa tumörer.

Hur fungerar de?– Immunförsvaret fyller en nyckelfunktion i behandlingen av specifika cancerformer. Te-rapiformen innebär att T-cellerna i patientens immunförsvar aktiveras, vilket gör att man bland annat kan hämma den signal som gör att tumörcellerna undviker upptäckt. Vi har sedan en tid tillbaka ett godkänt immunonko-logiskt läkemedel mot metastaserande malignt melanom och forskar för närvarande på ett nytt läkemedel vid olika typer av cancer. Vår förhoppning är att dessa läkemedel i framtiden ska kunna användas för patienter med flera olika tumörtyper.

Hur ser framtidspotentialen ut för den här typen av läkemedel?– Alla läkemedel har biverkningar, som skiljer sig åt jämfört med cytostatika, vilket kräver utbildningsinsatser i vården. Enligt tidskriften Science är det här den största innovationen inom läkemedelsbehandling på många år, den representerar ett nytt sätt att tänka vad gäller vård och behandling av cancer och ger därmed fler patienter tillgång till en alternativ behand-lingsform som kan vara effektfull för just dem.

Vilka globala megatrender påverkar life science-sektorn?– Vi ser i första hand fem globala megatrender som väntas få en stor inverkan på life science-sektorn: Den demografiska förändringen med en åldrande befolkning, teknologisk utveckling som förändrar vården, klimatförändringarna och en accelererande global urbanisering samt en ökad expansion i världens nya tillväxtländer – en förskjutning av tillväxt från västvärlden till nyare marknader.

Vilka konsekvenser har megatrenderna på life science-sektorn?– De globala megatrenderna har en omfat-tande inverkan på life science-sektorn. Den åldrande befolkningen ökar kraven på sjuk-vården med krav på ökat värde för pengarna. Svensk life science har med sin starka tradition och position globalt stora möjligheter att möta de framtida utmaningarna. Forskning och utveckling sker i stor utsträckning i innovativa miljöer där förutsättningarna att lyckas nå resultat är högre. En stor utmaning för mindre verksamheter är att finna kapital. Det är en stor fråga för branschen.

Hur bör industrin agera för att möta dessa utmaningar?– Genom att se dessa förändringar som en drivkraft i sina verksamheter och anpassa sin vision om hur man vill möta framtidens ut-maningar – våga fatta beslut om nya strategier. Använda den position som den svenska life science-branschen har i dag för att samverka och utveckla sina idéer. Att använda teknologi på nya sätt. E-hälsa är ett växande område som kan rationalisera kontakten mellan vårdgivare och patient samt diagnostisering och läkeme-delshantering.

Novartis Onkologi är ett forskande läkemedelsföretag med stort fokus på innovation – vad innebär det?– Att vi ständigt flyttar fram positionerna. Vi låter vetenskapen och inte marknadspoten-tialen leda vår forskning och utveckling. Man måste spränga gränser. Vägen mot verklig framgång är många gånger kantad av misslyck-anden – att vara innovativ är att bygga nytt på dessa lärdomar.

Vad väntar i er pipeline när det gäller forskning inom cancerområdet?– Massor. Bara under de kommande fem åren räknar vi med att få fram 20 nya behandlingar – för både vanliga och ovanliga former av cancer.

Vad har ni för mål och förhoppningar inför framtiden?– Vad gäller tidigare dödliga former av blodcancer är vi redan på gång att förflytta oss från att bromsa sjukdomsförlopp till att faktiskt bota patienter. Nu är målet att ta dessa fantastiska vinster från forskningen vidare till flera olika cancerområden för att förbättra patienters livskvalitet och förlänga liv.

Vilken är er största utmaning för att tillgodose de behov som finns?– Att möjliggöra för svenska patienter att ta del av våra innovationer oavsett bostadsort. Vi är måna om att driva forskning också i Sverige och jag önskar att vi kunde ha ett ännu starkare samarbete med akademin kring våra framtida produkter.

Vilken är din främsta drivkraft?– Att genom innovativ forskning kunna er-bjuda hjälp till svårt sjuka människor. Att aldrig ge upp och alltid göra det där lilla extra. Mitt engagemang började för många år sedan när jag arbetade på ett hospice för cancerpatienter i livets slutskede.

Hur ser förutsättningarna ut för forskande läkemedelsbolag i Norden?– Möjligheter till forskning är överlag goda, både för nyutveckling och forskning på befintliga läkemedel. Norden är en guldgruva sett ur ett datainsamlingsperspektiv, det världsunika nordiska systemet med person-nummer gör att vi kan samla och följa data. Här bedrivs mycket innovativ forskning inom bland annat cancerområdet. Samtidigt kämpar de forskande läkemedelsbolagen för utveckla fler samarbeten i regionen. Regionen måste i större utsträckning sätta av resurser som krävs för att bättre utnyttja de möjligheter som finns.

Hur har er roll som forskande läkemedelsföretag förändrats?– I dag fokuserar vi på nära samverkan med forskningsvärlden eftersom det ökar sannolik-heten att utveckla helt nya typer av läkemedel. Johnson & Johnson gör alla kliniska studier samt all patientinformation tillgänglig för forskning. Detta görs i samarbete med Yale Medical School Open Data Access (YODA) där forskare självständigt kan söka informa-tion via en publik webbportal.

Vad krävs för att effektivisera det nordiska forskningssamarbetet?– En ökad samverkan mellan läkemedelsfö-retag, akademin och kliniker är en avgörande framgångsfaktor. Samverkan på ett tidigt stadium gör att vi kan öka förståelsen för hur olika behandlingsformer bör användas och kombineras. Förutsättningslösa samverkans-former där man undersöker hur olika projekt kan utvecklas. Janssen har valt att stötta små nordiska biotechbolag med infrastruktur och expertis som stimulerar till utveckling, något som skapat ett stort intresse.

Annette Alaeus

Medicinsk direktör på Bristol-Myers Squibb i Sverige.

Eva Blom

Ansvarig för branschfrågor inom pharmaceuticals och life science-branschen på PWC.

Anna-Lena Engwall

Chef för Novartis Onkologi i Norden

Kristina Sandström

Ansvarig för Jans-sens medicinska avdelning i Norden

Våra minnesvärdarAndreas Dregen, Pernilla Andersson Dregen,Susanne Reuter, Tomas von Brömssen, Sissela Kyle,Claes Malmberg och Sven Wollter stöder patientnäraklinisk forskning kring Alzheimers sjukdom.

MinnesvärtDemenssjukdomar kostar idag svenska samhället ca 63 000 000 000 kronor per år... Lika mycket somcancer, hjärt-/kärl-sjukdomar och stroke tillsammans.Ändå satsas bara 10% av forskningsanslagen påAlzheimers sjukdom – en av våra största folksjukdomar.Hjälp den nya patientnära kliniska forskningen attbesegra Alzheimers sjukdom.Ditt bidrag gör skillnad.

Ge din gåva på alzheimerstiftelsen.se

Stiftelsen Alois AlzheimerPG: 90 03 39-3 BG: 900-3393Kostnadsfri gåvotelefon: 0200-75 17 17Minst 75% av våra insamlade medel går oavkortat till den nyakliniska, patientnära forskningen om Alzheimers sjukdom.Det garanterar Svensk Insamlingskontroll!

Gå gärna in på alzheimerstiftelsen.se för att läsa mer.

En av världens största folkhälsoutmaningar är den stadigt ökande antibiotikaresistensen. En stadigt ökande resistens och överanvändning av antibiotiska är ett problem som kan få ödesdigra konsekvenser. Bland annat en ökad spridning av MRSA som är ett välkänt resistent bakteria som ligger bakom �era svårbotade infektioner hos människor. MRSA orsakar stora ekonomiska påfrestningar på sjukhus och vårdhem globalt och dödar årligen 19 000 människor, enbart i USA.

Abigo Medical har utvecklat en unik och patenterad

produktlinje, Sorbact, som underlättar sårläkning och stöter bort bakterier, utan att riskera resistensutveck-ling mot antibiotika. Produktlinjen bygger på den patenterade Sorbactmetoden och distribueras till över 60 länder. Abigo Medical är ett komplett läkemedels-företag som fokuserat hela sin verksamhet till Sverige, med egen FoU inklusive ett mikrobiologiskt labo-ratorium på Sahlgrenska Science Park. Produkterna som exporteras till stora delar av världen tillverkas på företagets anläggning i Askersund.

Interagerar med bakterier på ett innovativt sättSorbactmetoden utvecklades ursprungligen av två svenska professorer, Torkel Wadström och Stellan Hjertén. Sorbact avlägsnar e�ektivt bakterier från huden utan att döda dem, vilket innebär att Sorbact interagerar med bakterier på ett innovativt sätt som skiljer sig från antibiotika.

– Trots att behovet av alternativ till antibiotika är mycket stort i hela världen saknas i dagsläget andra metoder som bygger på likvärdig teknik. Vi ser det därför som vår skyldighet att konsekvent vidareu-tveckla vår produktlinje och fortsätta tillgängliggöra Sorbact till patienter runtom i världen, säger Mattias Andrup, FoU-ansvarig på Abigo Medical.

Abigo Medical har som målsättning är att under de kommande tre till fem åren bli en globalt ledande aktör inom avancerad sårläkning, med ambitionen att lansera mellan två och tre nya produkter per år. Företaget ägs av bröderna Jan G Smith och Leif Smith, som båda är engagerade i den dagliga verksamheten.

– Möjligheten att kunna behandla sår och infek-tioner e�ektivt utan att behöva använda antibiotika i någon form är ett viktigt steg i arbetet med att hantera en accelererande antibiotikaresistens, säger Mattias Andrup.

ABIGO Medical AB – ett unikt snabbt växande svenskt läkemedelsföretagResistenta bakterier är ett stort hot mot den globala folkhälsan och behovet av alternativ till den traditionella antibiotikabehandlingen är omfattande. Det svenska läkemedelsföretaget Abigo har utvecklat en innovativ bakteriebekämp-ningsmetod som erbjuder en långsiktigt hållbar metod för bland annat sårläkning.

Jan G. Smith och Leif Smith

14


KRÖNIKA

För att överleva i 100 år behöver människans celler tygla skadliga fria radikaler. Cancerceller har tappat denna förmåga och vi visar nu att de använder sig av ett uråldrigt enzym (MTH1) för att överleva, ett enzym som normala celler inte längre behöver. Detta är ett nytt spännande målprotein för cancerbehandlingar.

Eft er Astra Zenecas nedläggningar har regeringen satsat på SciLifeLab, där vi byggt upp plattformar för läke-medelsutveckling. Med dessa plattfor-mar har vi gemensamt med forskare vid fem svenska universitet utvecklat ett specifi kt läkemedel som bara hämmar MTH1-proteinet. I tidiga studier dödar hämmaren mänskliga tumörer som utvecklat resistens mot all nuvarande behandling, detta utan att ge allvarliga biverkningar eft ersom normala celler inte behöver MTH1-enzymet. Nästa år kan vi kanske testa konceptet i patienter.

VÅR FORSKARGRUPP ÄR med och leder den revolution som nu pågår inom livsvetenskaperna, med helt ny molekylär förståelse om sjukdomar och hur dessa ska kunna angripas. Denna insikt gör att vi står i startgro-

parna till att utveckla helt nya medi-cinska angreppssätt, vilket kommer förändra hur vi behandlar patienter i framtiden. Numer görs de stora medicinska upptäckterna i akade-miska grupper som oft a arbetar i nära anslutning till universitetssjukhusen.

NÄR PROJEKT VÄXER längre inom akademin kan nya aff ärsmo-deller prövas, som inte pådrivs av kortsiktigt vinstintresse. I vårt eget fall har vi startat en allmännyttig stift else som kan driva den medi-cinska utvecklingen långsiktigt utan risk för att bli uppköpt av kortsiktiga utländska kapitalister.

DEN DANSKE FORSKAREN August Krogh upptäckte insulinet och star-tade en allmännyttig stift else 1922, utan kortsiktigt vinstintresse. Detta genidrag har gjort att företaget Novo Nordisk A/S inte kunnat bli uppköpt utan istället långsiktigt kunnat foku-sera på diabetesforskning i över 90 år. I dag är Novo Nordisk A/S det högst värderade bolaget i Norden, sysselsät-ter tiotusentals läkemedelsutvecklare i Danmark och stift elsen delar årligen ut miljardbelopp till forskning.

SVERIGE HAR UNIKA patientregister, skickliga läkare, spjutspetsforskning och en enorm kompetens inom läke-medelsutveckling. Lärarundantaget ger forskare möjlighet till nya samar-betsformer som öppen innovation och crowdsourcing, där spjutspetsforskare i hela världen kan bidra till att driva projekten framåt. Svenska forskare kan leda det paradigmskift e som sker inom läkemedelsutveckling. I min framtidsspaning kommer omoderna felfokuserade konservativa läkeme-delsjättar bli omkörda av forsknings-fokuserade nyskapande entreprenörer.

Vi har tagit fram en ny generell cancerbehandling som skulle kunna revo-lutionera cancervården. Tidig läkemedelsutveckling sker nu av grundforskare på universiteten i patient-nära miljöer.TEXT THOMAS HELLEDAY, PROFESSOR,

TORSTEN OCH RAGNAR SÖDERBERGS

STIFTELSE, KAROLINSKA INSTITUTET

»Vi står i startgroparna till att utveckla helt nya medicinska angreppssätt.

Cancerläkemedel utvecklas i akademin

Ny metod revolutionerar etanolindustrinTaurus Energy utvecklar en innovativ metod för framställ-ning av etanol ur avfallspro-dukter från skogs- och jord-bruk. Med hjälp av företagets egenutvecklade metod, som omvandlar C5-sockerarter till etanol, kan drygt 40 procent mer etanol utvinnas ur en växt. Resultatet är en poten-tiell exportsuccé som minskar framställningskostnaden och ger stora miljövinster.

Efterfrågan på etanol är hög i USA, här finns 220 aktiva etanolanläggningar som fram-ställer etanol ur majskärnor, som består av C6-socker. Det innebär att man endast till-varatar en tredjedel av varje växt i framställningen. Med Taurus Energys metod, som omvandlar även hemicellulo-sans C5-socker till etanol, kan etanolutvinningen från varje växt öka med 40 procent.

– I samarbete med etanol-producenter i Indien, USA och Europa testar vi för närva-rande produkten som fått namnet Xyloferm, som kan bli en framtida exportsuccé. Med hjälp av molekylärteknik har vi lyckats med det ingen annan hittills lyckats med i övriga världen, nämligen att utvinna etanol ur C5-sockerarter, med en hög jäsningshastighet och utvinningsgrad. Det är en innovation med en omfattande potential, säger Lars Welin, vd på Taurus Energy.

Critical samples.

On time. In perfect condition.• All shipments are placed on the first available flight

and monitored until delivery

• Expertise in handling complex documentation andregulatory requirements

• More than 140 company owned o�ces in over 50countries, operating 24 hours a day, 365 days a year

• Worldwide logistical support for clinical trials

• IATA accredited Dangerous Goods training for sitepersonnel

• Development of Investigator Manuals

• Specialists in temperature controlled, IATA approvedpackaging

For contact information visitwww.worldcourier.com

Forskning idag. Business i morgon.

Det handlar om antenner som fångar energi ur din kroppsvärme, sensorer som känner av fukt och mögel, blinkande tryckfärg, solceller och millimetertunna batterier. Det handlar om Tryckt elektronik, byggt på världsledande forskning.

Från forskning till produktionI Norrköping finns en unik spetskompetens inom Tryckt elektronik. 50 specialister och en välutvecklad testmiljö gör det möjligt att gå från forskning till produktion.

Linköpings universitet | Acreo Swedish ICT | Norrköping Science Park

Var med vid nästa genombrott!

www.printedelectronicsarena.com

Vi söker drivna entreprenörer, företag och investerare.

Är du en av dem som vill vara först på marknaden med Tryckt elektronik?

Som ett forskningsintensivt företag inom cancerområdet måste vi kunna bedriva kliniska studier i samarbete med hälso- och sjukvården. Det är bara på det sättet som medicinsk spetsforskning kan leda fram till nya behandlingar.

Vi som arbetar inom Novartis Onkologi i Sverige är angelägna om att delar av vår innovativa läkemedelsforskning bedrivs här i vårt land. Var tredje svensk kommer någon gång i sitt liv att drabbas av cancer, och vårt land har världsledande forskare på flera viktiga områden. Därför vill vi att Sverige ska vara med i forskningens framkant, och vi vill agera snabbt. För oss handlar det mer om tid än om resurser – tid som kan rädda liv.

Vi vill att den svenska hälso- och sjuk-vården tidigt får använda och utvärdera nya behandlingar. Vi vill att svenska cancerpatienter får möjlighet att delta i forskningsstudier som kan leda till bättre livskvalitet, ett längre liv och att allt fler kan botas från cancer.

Våra innovationer har bidragit till att förvandla kronisk myeloisk leukemi, KML, från att vara en dödlig sjukdom till en sjukdom som patienterna kan leva med år efter år. Tidigare avled majoriteten av patienterna inom fem år efter diagnos. Tack vare forskningen och den medicinska framgången med ett första bromsläkemedel kan patienterna nu leva i stort sett normala liv.

Nu står vi inför nästa steg i utvecklingen där vi undersöker om det går att bota sjukdomen helt med hjälp av en ny generation läkemedel. Vi genomför omfattande prövningsprogram för att utvärdera möjligheten att avsluta behandlingen när det inte längre går att hitta några spår av leukemiceller i blodet. Flera svenska sjukhus deltar i detta angelägna forskningsprojekt.

Att kunna bota en tidigare obotlig form av blodcancer – för oss är det ett exempel på innovativ forskning i livets tjänst.

Från broms till bot – innovationer för livet

Det viktigaste för Novartis som ett forskande läkemedelsföretag är att utveckla nya läkemedel som förbättrar patienternas hälsa och livskvalitet – och förlänger liv. I skrivande stund har vi omkring 140 innovativa projekt i vår forskningsportfölj, projekt som har potential att utvecklas till just sådana cancerläkemedel. Men intressanta substanser och lovande laboratorieresultat är bara början.

Novartis Sverige AB Box 1150, 183 11 Täby Telefon 08-732 32 00. www.novartis.se

SE14

0521

40

48

Janssens sätter innovation i främsta rummet

– Vi arbetar för att lösa viktiga medi-cinska utmaningar där effektiva tera-pier idag saknas. Därför är en gedigen satsning på forskning och utveckling avgörande för att lyckas. Idag har vi verksamhet och forskning inom onkologi, immunologi och neuropsy-kiatri samt infektions-, metaboliska och kardiovaskulär sjukdomar. Vi investerar mer än 20 procent av vår vinst i forskning och utveckling, säger Janssens medicinska chef i Nor-den, Kristina Sandström.

Nya innovationscentraUnder 2013 startade Janssen fyra innovationscentra runt om i värl-den. Syftet var att tydligare koppla företagets verksamhet till akademisk forskning i olika program. Janssen har dessutom ett nätverk av ”forsknings-inkubatorer” – laboratoriemiljöer där forskargrupper får hjälp att komma igång med sin verksamhet.

– Vår forskning riktar in sig på nya verkningsmekanismer och angrepps-sätt att bekämpa till exempel cancer. För fem år sedan hade vi 250 substan-ser i forskning, idag har vi minskat till 150. Poängen är att vi nu har mer

specialiserade substanser och vi lägger mer resurser på färre substanser för att nå bästa möjliga resultat, säger Kristina Sandström.

Välkomnar ökad transparensJanssen är övertygad om att klinisk forskning är nödvändig för att ut-veckla säkra och effektiva mediciner. Forskning och utveckling ska ske i samarbete mellan läkemedelsindu-strin, akademin och sjukvården.

– Vi måste dra nytta av regionala högkvalitativa forskningscentra, ha omfattande register samt tillgång till epidemiologisk information, säger Kristina Sandström.Janssen står för öppenhet inom klinisk forskning och alla företagets kliniska prövningar fi nns tillgängliga i externa webbregister. Inom ett år efter avslu-tad studie publicerar företaget resulta-tet i vetenskapliga tidskrifter. Johnson & Johnson gör även data från studier tillgänglig för forskning. Detta görs i samarbete med Yale Medical School Open Data Access, YODA.

Cancer viktigt terapiområdeEtt terapiområde som Janssen lägger

extra stor tonvikt vid är cancer. Företagets vison är omvandla cancer till en sjukdom som går att bota eller kan förebyggas. Målet är att hitta terapeutiska lösningar som förlänger och förbättrar patienters liv via målin-riktade behandlingar.

− Vi har tidigare haft cancer-behandlingar inom fl era områden. Nu expanderar vi inom onkologi och satsar på betydligt fl er områden. Det fi nns ett enormt stort ouppfyllt med-icinskt behov. De fl esta behandlingar har hittills varit inriktade på princi-pen att förgifta cellerna eller kroppen. Nu fi nns äntligen teknologin för att ta fram mer riktade behandlingar som är effektiva, medför lägre risk för bi-verkningar och ökar livskvaliteten för patienterna, säger Kristina Sandström.

Rätt till jämlik vårdJanssen stödjer nationellt godkän-nande och introduktion av nya läkemedel. Samtidigt är det viktigt med tidigt införande av nya, inn-ovativa läkemedel genom speciella godkännandeprogram för patienter med särskilda medicinska behov. Janssen anser att läkemedlen bör göras tillgängliga för alla så fort som möjligt efter det att läkemedlet har godkänts för försäljning.

– Vi anser att innovativa behand-lingar ska bedömas utifrån det värde de tillför patienten, sjukvården och samhället. I ett inledande skede

värderas ett läkemedel enbart utifrån kliniska resultat, men det är viktigt att i samarbete med sjukvården fortsätta att bedöma läkemedlets värde över tid, säger Kristina Sandström.

Nära dialog med vårdenJanssen har haft förmånen att ha hittat bra samarbetspartners och har även kunnat köpa substanser som har varit unika. Företaget strävar efter att fortsätta introducera produkter som är helt nya i sitt slag. För att kunna göra detta krävs kontinuerlig dialog med myndigheter och vård – så att gemen-samma modeller kan upprättas för hur läkemedlen bäst ska göra nytta.

Ett viktigt styrinstrument för affärs-strategiska beslut är Johnson & John-sons Credo. På detta dokument vilar vision och strategi och dokumentet såg dagens ljus redan 1943, skrivet av General Robert Wood Johnson.

– Vi är inte intresserade av att sälja läkemedel till största möjliga volym, utan hänsyn till nytta för patient och samhälle. Istället vill vi genom att kontinuerligt samla in kunskap, erfarenheter och data om våra pro-dukter skaffa oss insikter om vilka patienter som har bäst nytta av just våra läkemedel. Kunskapsinsamlingen från den kliniska vardagen är ett vik-tigt inslag i hur vi arbetar. Samarbetet med vården är därför inte bara viktigt utan helt avgörande för patientens bästa, säger Kristina Sandström.

Läkemedelsbolaget Janssen bidrar aktivt med med forsk-ning inom en rad olika områden. Företaget tillhör John-son & Johnson-koncernen som under 2013 bland annat initierade fyra nya forskningscentra spridda över fl era kontinenter.

Kristina Sandström,Janssens medicinska chef i Norden

Janssen, som utgör läke-medelsdivisionen av John-son & Johnson-koncernen, är att av de tio största läkemedelsbolagen i världen med cirka 40 000 anställda på fem kontineter. Företaget är verksamt inom fem terapiområden: neurologiska sjukdomar, infektionssjukdomar, onkologiska och hema-tologiska sjukdomar, immunologiska sjukdomar samt metabola och kardi-vaskulära sjukdomar. Janssen fi nns i alla fem nordiska länder med cirka 250 anställda.

Fakta

ANNONS

Documents

Forskning i framkant