FORES - Etanol-Litteratur - WEB_enkelt

FORES Studie 2012:7

Etanolens hållbarhet – en litteraturöversikt

”I denna studie har 192 vetenskap-ligt granskade artiklar om etanol studerats och slutsatserna kvantifierats”

Edgard Antunes Dias Batista

Etanolens hållbarhet – en litteraturöversikt Edgard Antunes Dias Batista

1:a upplagan, 1:a tryckningenFORES 2012

FORESBellmansgatan 10118 20 Stockholm

Tfn: 08-452 26 60E-post: [email protected]

www.fores.se

Form och sättning: Kalle MagnussonTryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012

Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brödtext) Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga)

ISBN: 978-91-979505-9-6

Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållnaFORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via www.fores.se. Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via [email protected]. Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på www.creativecommons.se). Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på.


Edgard Antunes Dias Batista

fores studie 2012:7

FORES, 2012

FORES – Forum för reformer och entreprenörskap – är en grön och

liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på

entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv.

Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, in-

tegritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad

välfärd – det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och

oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akade-

miker och beslutsfattare i hela Sverige.

Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar

på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och

kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna sam-

hällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och se-

riös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar semina-

rier och debatter.

Besök gärna vår webbplats www.fores.se

En grön och liberal tankesmedja

Om Fores

Kort om författarna_____________________________________________x

Kort om studien________________________________________________ xi

Förord_ ________________________________________________________ xiii

Sammanfattning_____________________________________________ xvii

Kapitel 1. Inledning______________________________________________ 1

Kapitel 2. Metod_______________________________________________ 5

Kapitel 3. Data_________________________________________________ 11

Kapitel 4. Resultat_____________________________________________15

Kapitel 5. Slutsatser__________________________________________ 39

Referenser_____________________________________________________ 43

Appendix______________________________________________________ 67

Innehåll

Edgar Antunes Dias Batista är doktorand på KTH på avdel-

ningen för energi- och klimatstudier. Hans ämnesområde är hållbar

stadsutveckling med fokus på smarta elnät. Edgard har en Master of

Science i hållbar teknik från KTH och en master i kommunikations-

vetenskap vid University of São Paulo i Brasilien. Han har en elin-

genjörsexamen vid universitetet i Campinas i Brasilien. Förutom

att undervisa vid universitet inkluderar hans breda yrkesbakgrund

affärsupplevelser som projektledare, konsult och försäljningschef.

Kort om författaren

x

Etanol är ett omdebatterat bränsle bland miljödebattörer

och politiker, men även bland forskare. I denna studie har 192 ve-

tenskapligt granskade artiklar om etanol studerats och slutsatser-

na kvantifierats. Slutsatserna har delats in i sex frågeområden, utö-

ver de övergripande slutsatser om etanol som hållbart drivmedel.

Litteraturstudien visar att en majoritet av artiklarna har slutsat-

ser som är positiva till att använda etanol som biodrivmedel. Sam-

manställningen över artiklarnas övergripande slutsatser, som är

den viktigaste frågan i studien, visar att 65 procent av slutsatserna

är positiva eller mycket positiva, 10 procent av artiklarna är neutra-

la eller ofullständiga, medan summan av de negativa och helt nega-

tiva slutsatserna är 25 procent.

Inom samtliga sex områden är andelen positiva slutsatser högre

än de negativa. Frågan där fördelningen är jämnast gäller den om

etanolens inverkan på livsmedelspriser och livsmedelsproduktion

där 54 procent av artiklarna var positiva eller mycket positiva till

använda etanol som drivmedel. 43 procent var negativa eller myck-

et negativa

Kort om studien

xi

xiiixiii

Förord

Att använda etanol som biodrivmedel är en av det senaste

decenniets hetaste miljöfrågor. I mitten av 2000-talet ökade eta-

nolförsäljningen raskt i Sverige, inte minst beroende på ett antal

politiska åtgärder. Den så kallade pumplagen bidrog till att eta-

nol fanns på tankstationer runt om i landet. Etanolen var kon-

kurrenskraftig i pris med bensin med koldioxid. Det nya bränslet

skattebefriades och den som köpte en etanolbil fick ett antal för-

måner.

Ungefär samtidigt dök det upp ett antal rapporter om att etano-

len inte var det miljövänliga bränsle många hade hoppats på. Årets

bild 2008 illustrerade att etanolen var »det smutsiga miljöbräns-

let«. Svenska dagstidningar fyllde bakluckor med brödlimpor för

att visa att man för en tank etanol istället kunde baka 120 limpor.

Forskare uttalade sig och sade att den som vill köra sin bil på etanol

låter 40-50 personer svälta ihjäl. I debatten cirkulerar också upp-

gifter om att de sociala villkoren vid etanolproduktionen är dåliga

och att etanol inte alls bidrar till minskade utsläpp när effekterna

av ändrad markanvändning tagits i beaktande.

I ett sådant infekterat debattläge, och med etanolen som fort-

satt ett av de främsta alternativen till diesel och bensin, menade vi

att det inte räcker att skriva en ny studie eller rapport. Lite enligt

samma princip som FN:s klimatpanel IPCC arbetar önskade vi gå

igenom alla olika forskningsrapporter i frågan för att få ett rättvi-

sande bild.

FORES har därför bett Edgard Batista, doktorand vid KTH, att

gå igenom de senaste årens forskning om etanol som drivmedel.

xiv

Huvudresultatet är att utifrån den sammantagna forskningen är

etanol ett hållbart bränsle, trots fel och brister.

I studien ingår 192 artiklar som publicerats i akademiska fack-

granskade tidskrifter 2001-2011 och som är relevanta för ämnet

utifrån ett antal enkla kriterier. I 65 procent av artiklarna är slut-

satsen att det är hållbart att använda etanol som biodrivmedel. I 34

procent är slutsatserna negativa eller mycket negativa.

Inte på något av de sex områden som Edgard Batista har under-

sökt var andelen negativa slutsatser högre än de positiva. Inom

några områden, som etanol kontra livsmedelsproduktion, var skill-

naden så liten att det är uppenbart att frågan är omtvistad och att

ytterligare forskning krävs. Inom andra områden, som huruvida

etanolen leder till minskade utsläpp av växthusgaser, var andelen

positiva slutsatser i stor majoritet.

En av frågorna som ofta debatteras är vilken typ av etanol som

används och hur den produceras. Olika typer av råvaror ger olika

mycket utsläppsminskningar jämfört med bensin. Den etanol som

användes 2011 i Sverige kom enligt Energimyndigheten från elva

olika råvaror.1 Mer än 80 procenten av etanolen kom 2011 från vete,

majs, sockerrör och korn. Likaså är tillvägagångssätt vid produk-

tion och vilken typ av mark som används vid odlingen avgörande

för om etanolen är hållbar eller ej.

I genomgången görs ingen explicit differentiering mellan de

olika etanoltyperna. Däremot berörs frågorna om råvaror, produk-

tion och odlingsmark implicit i de olika frågeställningarna. Att eta-

nol med skilda produktionsvillkor behandlas tillsammans är inte

nödvändigtvis en nackdel för studien. Dels är det ändå så debat-

1. Energimyndigheten 2012 ”Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2011”. http://www.energimyndighe-ten.se/Global/Press/Hallbara-biodrivmedel-o-flytande-biobransle-2011-NY.pdf

xvxv

ten ser ut – för eller emot etanol? Dels blir slutsatsen inte mindre

tydlig, snarare tvärtom. Om de samlade resultaten för etanol som

bränsle är positiva är rimligtvis effekterna av den etanol som pro-

duceras och används på det bästa sättet ännu bättre.

FORES har i en tidigare studie av Semida Silveira berört just att

det finns bra och dålig etanol. Hennes studie visar exempelvis skill-

naden i utsläppsminskningar från etanol på sockerrör och majs.

För ytterligare information kring detta hänvisas alltså till FORES

studie 2010:1 »Ska jag tanka etanol«

Edgard Batistas studie visar att frågan om etanol inte är svart

eller vit. Det finns negativa aspekter. Men enligt 192 vetenskapligt

granskade artiklar överväger de positiva aspekterna av att använda

etanol. Det är en viktig insikt att ha med sig när diskussionen om

vilka drivmedel som ska få ner de svenska utsläppen från transpor-

ter åter drar igång.

FORES vill tacka Edgard Batista för ett gediget arbete, Semi-

da Silveira och Henrique Pacini på KTH samt Ulrika Stavlöt på

FORES som granskat tidigare utkast av studien.

Martin Ådahl, chef FORES

xviixvii

Sammanfattning

Under det senaste decenniet har ett ökat antal länder vidtagit

politiska åtgärder för att främja användandet av biodrivmedel in-

klusive etanol. Etanolen har setts som ett komplement till fossila

bränslen och som ett bränsle som bidrar till minskade utsläpp av

växthusgaser. Etanol är emellertid ett omdebatterat bränsle bland

miljödebattörer och politiker. Inte heller bland forskare råder kon-

sensus om etanolens hållbarhet. Ett antal vetenskapliga artiklar drar

slutsatsen att etanolens sammanlagda miljöeffekt är negativ. Därför

är det intressant att ställa frågan – är etanolen ett hållbart bränsle?

Denna litteraturstudie söker svaret i 192 vetenskapligt granskade

artiklar. I studien sammanställs slutsatserna för att visa på forsk-

ningens övergripande syn på sex centrala frågor gällande etanol:

• Markanvändning: vilken blir effekten av förändrad

markanvändning, inklusive avskogning, om företräde

ges till etanolproduktion?

• Mat kontra bränsle: vilka blir effekterna på tillgången

och priset på mat om produktionen av etanol ökar?

• Utsläpp av växthusgaser: vilken blir effekten på växt-

husgasutsläppen när etanol används istället för fossila

bränslen?

• Potentiell fordonsflotta: vilken är den potentiella storle-

ken på en etanolbaserad fordonsflotta? Kommer etanol

att kunna täcka en betydande del av världens framtida

bränslebehov?

xviii

• Sociala frågor: Hur påverkar etanolproduktionen de lo-

kala förhållandena i produktionsområdet, exempelvis

gällande arbetstillfällen, välfärd, folkhälsa med mera?

• Ekonomiska frågor: är etanol kostnadseffektivt ur ett

livscykelperspektiv?

Dessutom görs en sammanställning av artiklarnas övergripande

slutsatser om etanol.

Slutsatserna kategoriseras enligt följande: helt positiv (till eta-

nol som drivmedel), positiv, neutral/ofullständig, negativ och helt

negativ. Dessutom visar ett ”slutsatsindex” fördelningen av slut-

satser över tid. Det är viktigt att uppmärksamma att värderingen

av huruvida en slutsats är positiv eller negativ baseras på författa-

rens egen bedömning.

ResultatLitteraturstudien visar att en majoritet av artiklarna har slutsat-

ser som är positiva till att använda etanol som biodrivmedel. Sam-

manställningen över artiklarnas övergripande slutsatser, som är

den viktigaste frågan i studien, visar att 65 procent av slutsatserna

är positiva eller mycket positiva, 10 procent av artiklarna är neutra-

la eller ofullständiga, medan summan av de negativa och helt nega-

tiva slutsatserna är 25 procent.


än de negativa. Frågan där fördelningen är jämnast gäller den om eta-

nolens inverkan på livsmedelspriser och livsmedelsproduktion där

54 procent av artiklarna var positiva eller mycket positiva till använda

etanol som drivmedel. 43 procent var negativa eller mycket negativa.

xixxix

Studiens trendlinje visar att för de flesta frågorna har andelen

slutsatser varit närmast oförändrad över tid. En tydlig avvikelse

är emellertid att antalet helt negativa övergripande slutsatser är

betydligt högre under 2009 jämfört med andra år. Vad som ligger

bakom detta resultat är intresseväckande och kanske ett ämne för

vidare forskning.

Resultatet kan anses ge en bild av det senaste decenniets forsk-

ningsresultat om drivmedelsetanol. Förhoppningsvis kan denna

litteraturstudie bidra till en mer informerad debatt om etanolens

roll i världens energimix.

0

Procent

Fördelning slutsatser, positiva och negativa

Sociala frågor

20 40 60 80 100

Växthusgasutsläpp

Potentiella fordonsflotta

Övergripande slutsats

Förändrad markanvändning

Ekonomiska frågor

Mat kontra Bränsle

90 % 10 %

83 % 12 %

82 % 18 %

65 % 25 %

61 % 29 %

57 % 36 %

54 % 43 %

Positiv

Negativ

1

1

InledningKapitel 1

Under det senaste decenniet har ett ökat antal länder vidta-

git politiska åtgärder för att främja användandet av biodrivmedel.

Etanolen har setts som ett komplement till fossila bränslen som

bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Etanol är emellertid

ett omdebatterat bränsle bland miljödebattörer och politiker. Inte

heller bland forskare råder konsensus om etanolens hållbarhet. Ett

antal vetenskapliga artiklar drar slutsatsen att etanolens samman-

lagda miljöeffekt är negativ. Därför är det intressant att ställa frå-

gan – är etanolen ett hållbart bränsle?

Att definiera hållbarhet är i sig ingen enkel uppgift. I en av de

första definitionerna av begreppet, från FN:s Brundtlandsrappor-

ten (1987), definieras en utveckling som hållbar om den uppfyller

dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlig-

het att uppfylla sina behov. Hållbarhetsanalysen av etanol är kom-

plex och måste ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömäs-

siga aspekter av produktion, distribution och användning. Svaret

på frågan om användningen av etanol är positiv eller negativ ur ett

hållbarhetsperspektiv är därför inte enkelt.

Det är också viktigt att hålla i åtanke att etanol kan tillverkas på

flera olika sätt och att produktionen ser mycket olika ut på olika

2


platser, vilket påverkar bränslets hållbarhet. I denna studie görs

emellertid ingen explicit distinktion mellan de olika typerna av

etanol utan slutsatserna gäller etanol i allmänhet. Däremot faller

det sig naturligt att de undersökta artiklarna når olika slutsatser

kring etanolens hållbarhet beroende på vilken typ av etanol de sär-

skådat. På så vis är olika etanoltyper del i analysen.

Syftet med litteraturstudien är att bidra med fakta i denna kon-

troversiella diskussion.

Studien utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av 192 artiklar

från inflytelserika akademiska tidskrifter, som kvantifierar övergri-

pande och även specifika slutsatser om etanol inom sex områden:

• Förändrad markanvändning

• Matproduktion kontra bränsleförsörjning

• Växthusgasutsläpp (GHG)

• Den potentiella etanol-baserade fordonsflottan

• Sociala frågor

• Ekonomiska frågor

Slutsatserna rangordnas enligt följande: helt positivt (till etanol

som drivmedel), positiv, neutral/ofullständig, negativ och helt ne-

gativ. Dessutom ingår det i samtliga diagram ett ”slutsatsindex”

som visar fördelningen av slutsatser över tid.

Endast artiklar som publicerats i vetenskapligt granskade och

erkända tidskrifter är inkluderade i studien. Resultatet kan ses

som en allmän överblick av forskningens syn på drivmedelsetanol

under det senaste decenniet och förhoppningen är att litteratur-

studien blir ett bidrag till debatten om etanolens roll i den globala

energimixen.

Inledning

3

SyfteSyftet med litteraturstudien är att kvantifiera slutsatserna från de

192 utvalda artiklarna, både vad gäller den allmänna synen på eta-

nol och för var och en av studiens frågeställningar, som är följande:

• Markanvändning: vilken blir effekten av förändrad

markanvändning, inklusive avskogning, om företräde

ges till etanolproduktion?

• Mat kontra bränsle: vilka blir effekterna på tillgången

och priset på mat om produktionen av etanol ökar?

• Utsläpp av växthusgaser: vilken blir effekten på växt-

husgasutsläppen när etanol används istället för fossila

bränslen?

• Potentiell fordonsflotta: vilken är den potentiella storle-

ken på en etanolbaserad fordonsflotta? Kommer etanol

att kunna täcka en betydande del av världens framtida

bränslebehov?

• Sociala frågor: Hur påverkar etanolproduktionen de lo-

kala förhållandena i produktionsområdet, exempelvis

gällande arbetstillfällen, välfärd, folkhälsa med mera?

• Ekonomiska frågor: är etanol kostnadseffektivt ur ett

livscykelperspektiv?

Det finns ett flertal andra frågor som berör etanol men som inte

omfattas av forskningsfrågorna ovan. Exempel på dessa är bland

annat vattenanvändning, diverse föroreningar, energisäkerhet,

nettoenergivärde. Dessa frågor diskuteras i korthet i studiens slut.

2

5

Litteraturstudien är en så kallad innehållsanalys, en metod

som Neuendorf (2002) beskriver som en kvantitativ analys av bud-

skap, enligt en strukturerad plan baserad på en vetenskaplig metod

som beaktar objektivitet, tidigare design, upprepning med mera.

I huvudsak syftar studiens metod till att kvantifiera slutsatser-

na från ett urval av kvalificerade akademiska artiklar. Denna studie

drar alltså inga egna slutsatser kring frågan om användningen av

etanol som drivmedel är hållbar eller ej utan sammanfattar andra

slutsatser. De genomgångna artiklarna värderas lika. Slutsatser-

na värderas inte olika utifrån hur väl de belagts genom kvalitativa

eller kvantitativa data, utan forskarnas egna slutsatser har accep-

terats och använts vid kvantifieringen.

Ett exempel på en studie som på liknande sätt syftar till att ut-

värdera slutsatser inom omdiskuterade ämnen är Anderegg et al.

(2010) som kvantifierat författares studier kring det kontroversi-

ella temat om antropogena klimatförändringar.

Nedan presenteras studiens metodiska ramverk som används i

genomförandet av en innehållsanalys av de utvalda vetenskapliga

artiklarna samt för att ta fram artiklarnas slutsatser om etanol:

MetodKapitel 2

6

Etanolens_hållbarhet_–_en_litteraturöversikt

Val av tidskrifterAnvända tidskrifter har valts utifrån följande kriterier:

• Studien använder endast tidskrifter inom ämnesområ-

den med anknytning till ISI - Web of Knowledge. Artik-

larna återfinns i följande kategorier:

- Tvärvetenskapliga ämnen, energi och bränsle, jordbrukseko-nomi, jordbruk, tvärvetenskap, miljövetenskap, ingenjörsve-tenskap, miljö, transportstudier, ekonomi, miljöstudier.

- (Multidisciplinary Sciences; Energy and Fuel; Agricultural Economics and Policy; Agriculture, multidisciplinary; Envi-ronmental Sciences; Engineering, Environmental; Transport Science; Economics; Environmental Studies.)

• De topprankade tidskrifterna inom varje kategori valdes

utifrån deras påverkningsgrad i ”Journal Citation Re-

ports i ISI - Web of Knowledge” (De 27 utvalda tidskrif-

terna har det viktade medelvärdet av påverkningsgrad

på 6,273).

Kommentar:

• Beslutet att även välja tidskrifter efter kategori, och inte

bara efter deras påverkningsgrad, var för att undvika

situationer där kategorier med tidskrifter av högre på-

verkningsgrad skulle osynliggöra tidskrifter av lägre på-

verkningsgrad men som innehåller artiklar särskilt re-

levanta för studiens syfte. I kapitel 3 finns en lista med

använda tidskrifter och respektive påverkningsgrad

samt kategorier.

• Endast tidskrifter med onlineåtkomst har använts.

7

Metod

Beskrivning av sökningen Efter valet av tidskrifter, var nästa steg att söka efter artiklar som

berörde etanol. Nedan beskrivs hur denna sökning genomfördes:

• Söktermer: drivmedelsetanol (fuel ethanol)

• Resultat sorterade efter relevans (algoritmen som fast-

ställer betydelsen av en artikel är en egenskap hos res-

pektive tidskrifts sökmotor);

• Datum: Från januari 2001 till december 2011;

• De 20 första relevanta artiklarna från de första 50 sökre-

sultaten för varje tidskrift valdes.

Kommentar:

• Endast artiklar som publicerats i akademiska fackgran-

skade tidskrifter inkluderades;

• Journalistiska artiklar, nyheter eller korrespondens ex-

kluderades (även om de publicerats i akademiska veten-

skapligt granskade tidskrifter);

• Grå litteratur (forskningsbaserade studier som ges ut

av exempelvis organisationer men som inte publicerats

i vetenskapliga tidskrifter med krav på kvalitetsgransk-

ning) exkluderades;

• Tekniska forskningsartiklar om etanol inkluderades en-

dast om de innehöll någon typ av jämförelse med andra

bränslen, eller övervägningar relaterade till studiens frå-

geställningar.

8


Kriterier för analys Endast sammanfattningar och slutsatser för varje artikel analyse-

rades, vilket gjorde det möjligt att granska ett större antal artiklar

samtidigt som de huvudsakliga slutsatserna behölls. Andra liknan-

de studier (exempelvis Oreskes 2004) har använt samma metod.

SlutsatsindexI analysen användes ett rangordnat intervall för att kategorisera

artikelns övergripande slutsatser och även för slutsatser för varje

enskild frågeställning. Dessa är följande:

• helt positiv (till etanolen som bränsle)

• positiv

• neutral eller ofullständig

• negativ

• helt negativ

Utvärderingen av litteraturstudiens slutsatser var föremål för för-

fattarens egen bedömning, men med objektivitet i åtanke. Inga ga-

rantier kan göras att studiens utvärdering överensstämmer med

läsarens egna.

En sammanställning av slutsatserna utifrån kategoriseringen

ovan presenteras i diagramform för var och en av de sex forsk-

ningsfrågorna, samt i ett diagram som ger en övergripande slut-

sats. Slutsatserna har även fördelats per år och skapar ett slutsats-

index för att kunna jämföra hur slutsatserna förändrats över tid.

Index ”Xy” inkluderas för att jämföra resultaten per år ”y”. Först

tilldelas en vikt ”W” för varje typ av slutsats ”i”. Vikterna är de föl-

9

Metod

jande: två (2) för helt positivt, en (1) för positiv, noll (0) för neu-

tral, minus en (-1) för negativ och minus två (-2) för helt negativ.

Baserat på dessa värden beräknades ett medelvärde av vikterna

från alla slutsatser för varje år. Resultatet blir en siffra som sträcker

sig från intervallet -2 (helt negativ) till 2 (helt positiv), som vi kall-

lar slutsatsindex och som visar utvecklingen av slutsatserna om

etanol genom åren. Indexet beräknas enligt formeln nedan:

Xy = Slutsatsindex för ett givet år »y«

Niy= Antal artiklar för varje typ av »i« slutsats, år »y«

Wi = Vikt för varje typ av slutsats

3

11

DataKapitel 3

Tabell 1 (nästa uppslag) visar de tidskrifter där de 192 analy-

serade artiklarna publicerades. Dessa valdes utifrån kriterier som

beskrivs i metoddelen ovan och är tidskrifterna med störst påverk-

ningsgrad i varje relevant kategori enligt ISI Web of Knowledge

Journal Citation rapport från år 2010.

Artiklarnas ursprungslandLitteraturstudiens resultat visar att flest artiklar kommer från län-

der där etanolproduktionen är störst. Tabell 2 och tabell 3 (nästa

uppslag) visar att de 15 länder som producerar flest artiklar också

är de som producerar mest etanol (exklusive Turkiet och Japan).

12


Tidsskrifter Påverk- ningsgrad

Kategori

Nature 36,104

Tvärvetenskap

Science 31,377

Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA 9,771

Journal of the Royal Society Interface 4,259

Annals of the New York Academy of Sciences 2,847

Progress in Energy and Combustion Science 10,362

Energi och Bränsle

Energy & Environmental Science 9,488

Renewable & Sustainable Energy Reviews 4,595

Bioresource Technology 4,365

BioEnergy Research 4,019

Applied Energy 3,915

Biomass & Bioenergy 3,840

Energy 3,597

Food Policy 1,831 Jordbruk, Ekonomi och PolitikAgricultural Economics 1,329

Agricultural Systems 2,907 Jordbruk, TvärvetenskapAgriculture Ecosystems & Environment 2,790

International Journal of Life-Cycle Assessment 3,148 Ingenjörsveten-skap, Miljö

Global Change Biology 6,346

Miljövetenskap

Global Environmental Change – Human and Po-licy Dimensions 4,918

Environmental Science & Technology 4,827

Environment International 4,691

Journal of Environmental Economics and Management 2,989 Ekonomi

Ecology and Society 3,310

Miljövetenskapliga studier

Energy Policy 2,629

Land Use Policy 2,070

Resources and Energy Economics 1,778

Tabell 1. Tidskrifter som användes i litteraturstudien med deras respektive påverkningsgrad och kategorier.

13

Data

Land Artiklar Procent

USA 66 34

Brasilien 16 8

Storbritannien 12 6

Kanada 11 6

Nederländerna 11 6

Thailand 10 5

Kina 9 5

Sverige 9 5

Spanien 7 4

Colombia 6 3

Tyskland 4 2

Indien 4 2

Japan 4 2

Turkiet 4 2

Australien 3 2

Österrike 2 1

Belgien 2 1

Frankrike 2 1

Italien 2 1

Mexiko 2 1

Irland 1 1

Nya Zealand 1 1

Norge 1 1

Pakistan 1 1

Sydafrika 1 1

Schweiz 1 1

Totalt 192 100

LandMiljoner Gallons

USA 10600

Brasilien 6578

EU 1040

Kina 542

Thailand 435

Kanada 291

Övriga 247

Colombia 83

Indien 92

Australien 57

Total 19535

Tabell 2. Ursprungsland för artiklar använda i litteraturstudien.

Tabell 3. Etanolproduk-tion per land, 2009.

Källa: Renewable Fuel Association (RFA, 2012)

4

15

ResultatKapitel 4

I kapitel 4 presenteras resultaten för litteraturstudiens sex

forskningsfrågor. För varje fråga ges en kort beskrivning och exem-

pel på argument för och emot etanol från de artiklar som analyse-

rats. Huvudresultatet av denna studie är den övergripande slutsat-

sen om etanol från artiklarna som visas på sidan 33.

Figur 1 visar andelen artiklar som hänvisar till varje forsknings-

fråga. Det är viktigt att notera att en artikel kan ha slutsatser som

berör mer än en forskningsfråga.

Den mest förekommande forskningsfrågan är den om utsläpp

av växthusgaser, som berörs i cirka 47 procent av artiklarna. Detta

avspeglar att behovet av ett koldioxidsnålt substitut till fossila

bränslen har varit den mest uppmärksammade frågan vid akade-

miska studier av etanol som drivmedel. Därefter följer frågor om

förändrad markanvändning, mat kontra bränsle, potentiell for-

donsflotta och ekonomiska frågor, alla med en frekvens på cirka 20

procent. Sociala frågor är den kategori som berörs i minst antal ar-

tiklar, ungefär 10 procent.

Resultaten för varje frågeställning visas i de följande avsnitten.

16


Markanvändning: Vilken blir effekten av förändrad markanvändning, inklusive avskog-ning, om företräde ges till etanolproduktion?

Biomassan som finns i skog och grödor på odlingsbar mark funge-

rar som koldioxidlagring. När biomassan ersätts av en energigröda

släpps det lagrade kolet ut i atmosfären. Sådan förändrad markan-

vändning (LUC, Land Use Change) kan påverka biobränslens net-

toutsläpp av växthusgaser. Förändrad markanvändning kan vara

direkt (dLUC) eller indirekt (iLUC). Ett exempel på dLUC är när

lantbrukare i en region byter från livsmedelsproduktion till pro-

duktion av energigrödor. iLUC uppstår om till exempel lantbruka-

re från en annan region avverkar ett skogsområde för att produce-

50

40

30

20

10

0markanvändning

mat kontra bränsle

växthusgasutsläpp

potentiell fordonsflotta

sociala frågor

Figur 1. Procentantal av artiklar som behandlar respektive forskningsfråga

Procent

ekonomiska frågor

17

Resultat

ra de livsmedel vars produktion försvann från den första regionen.

Förändringen av markanvändning behandlas i 42 (22 procent)

av de genomgångna artiklarna. Antalet har sedan år 2008 ökat

(figur 3). Silalertruksa, Gheewala och Sagisaka (2009), hävdar att

LUC är etanolens största källa till utsläpp av växthusgaser. Far-

gione et al. (2008) hävdar att LUC vid produktion av energigrödor

skulle kunna skapa en koldioxidskuld, som skulle kunna vara högre

än de minskade växthusgasutsläppen som uppnås genom att an-

vända biobränsle som substitut till fossila bränslen. Searchinger

et al. (2008) delar samma ståndpunkt, medan Goldemberg (2008)

tillbakavisar Fargiones resultat genom att lyfta fram Brasilien som

ett exempel där sockerrörsodling, enligt honom, sker på försäm-

rad betesmark och långt ifrån känsliga biomer. Dessutom bekräftar

Moraes (2011) att Brasilien har specifika lagar mot odling av ener-

gigrödor i känsliga biomer. Lapola et al. (2010) varnar för att iLUC

relaterat till betesmarker kan äventyra biobränslens effektivitet i

Brasilien.

Bindraban et al. (2009) hävdar att förlusten av biologisk mång-

fald, till följd av efterfrågan på mark för biobränsle, bidrar till

ökade nettoutsläpp av växthusgaser. Enligt Landis et al. (2008) or-

sakar ett ökat antal majsodlingar för biobränslen förluster av bio-

logisk mångfald. Det resulterar i sin tur i negativa konsekvenser för

flera ekosystemtjänster, exempelvis försvinner mycket av den na-

turliga skadebekämpningen, vilket leder till sämre skörd, ökad an-

vändning av bekämpningsmedel och ekonomiska förluster.

Georgescu, Lobell och Field (2011) tar hänsyn till en annan as-

pekt av LUC, nämligen den om de bio-geofysiska effekterna på

jordytans energi- och vattenbalans. De hävdar att omvandlingen

från årliga till perenna bioenergigrödor har en kylande effekt som

18


orsakas av transpirationen och den högre albedoeffekten. Denna

effekt har potential att delvis kompensera en del av konsekvenser-

na från den globala uppvärmningen.

I Figur 2 sammanställs slutsatserna från de genomgångna artik-

larna. Den visar att slutsatserna i 61 procent av artiklarna är posi-

tiva till användningen av etanol som biodrivmedel i förhållande till

markanvändning. 29 procent av artiklarna har negativa slutsatser.

10 procent av artiklarna har bedömts ha neutrala eller ofullständi-

ga slutsatser.

Figur 3 visar antalet artiklar med hänvisningar till frågan om

markanvändning per år (staplar) och slutsatsindex (linje). Anta-

let artiklar som berör frågan har ökat markant sedan 2008. 2009

publicerades ett större antal negativa och helt negativa slutsatser

jämfört med övriga år. Slutsatsindex visar att med undantag för

Figur 2. Slutsatser relaterade till frågor om förändrad markanvändning

21% Helt positiv

40% Positiv

10% Neutral eller ofullständig

24% Negativ

5% Helt negativ

19

Resultat

2009 är den genomsnittliga slutsatsen för frågan om markanvänd-

ning positiv, men på grund av högt antal negativa slutsatser under

2009 visar indexets trendlinje (streckade linjen) en negativ trend

under åren.

16

14

12

10

8

6

4

2

02001 2003 2005 2007 2009

Figur 3. Antal artiklar om förändrad markanvändning per år

Antal artiklar Slutsatsindex

2

1

0

-1

-22011

Helt negativ Neutral eller ofullständig

Positiv

Negativ

Helt positiv

Linje: Slutsatsindex plottas på höger axel (den streckade linjen visar den linjära regressionen för slutsatsindex).

Index

20


Mat kontra bränsle: Vilka blir effekterna på tillgången och priset på mat om användningen av etanol ökar?

Odlingen av ätbara grödor som råvara till produktion av biobränsle

är en annan orsak till kontroverser inom akademin. Flera förfat-

tare, som Headey och Fan (2008), Ciaian och Kancs (2011), Serra

et al. (2011) och Piesse och Thirtle (2009), hävdar att biobränslen

konkurrerar med livsmedelsproduktionen vilket kan orsaka en ök-

ning av globala livsmedelspriser. Å andra sidan hävdar författare

som Lynd och Woods (2011) och Murphy et al. (2011) att produk-

tionen av energigrödor kan bidra till utveckling på landsbygden

tack vare exempelvis förbättrad infrastruktur och därmed även

öka livsmedelsproduktionen.

Nigam och Singh (2011), Tao et al. (2011), Inderwildi och King

(2009) och Tilman et al. (2006), hävdar att vid användning av pe-

rifer jordbruksmark och odling av icke-ätbara grödor som agave,

rödhirs eller elefantmiskantus används billig mark med låg vatten-

förbrukning. Produktionen konkurrerar då inte med livsmedels-

produktionen. Heaton et al. (2008) betonar att valet av den mest

effektiva grödan för energiproduktion är mycket viktigt, eftersom

grödor med bättre förmåga att omvandla solenergi till biomassa

behöver mindre odlingsyta för att leverera samma mängd energi.

Frågeställningen behandlas i 37 av litteraturstudiens 192 artiklar

(19 procent av artiklarna).

I figur 4 framgår att 54 procent av artiklarna har en positiv eller

helt positiv slutsats om etanol kontra mat, det vill säga att de inte

anser att en ökad användning av etanol som biodrivmedel har

någon negativ inverkan på tillgången till eller priset på livsmed-

21

Resultat

Figur 4. Slutsatser om bränsle kontra mat

13% Helt negativ

43% Positiv


30% Negativ

11% Helt positiv

16

14

12

10

8

6

4

2

02001 2003 2005 2007 2009

Figur 5. Antal artiklar om mat kontra bränsle per år


2

1

0

-1

-2

2011

Linje: Slutsatsindex plottas på höger axel (den streckade linjen visar den linjära regressionen för Slutsatsindex)


Positiv

Negativ

Helt positiv Index

22


el. I 43 procent av artiklarna dras däremot slutsatsen att det finns

ett sådant samband. Som synes delar frågan forskarvärlden och

av de frågor som denna studie behandlar är frågan om mat och

etanol den fråga där andelen artiklar med negativa slutsatser är

högst.

Staplarna i diagrammet i figur 5 visar antalet artiklar som be-

handlar bränsle kontra mat fördelat per år och linjen represente-

rar trenden av slutsatsindex. Diagrammet visar en ökning i antalet

artiklar från år 2008 och framåt. Slutsatsindex varierar kring noll,

vilket innebär att slutsatserna är relativt delade för denna fråga.

Trendlinjen (den streckade linjen) visar balansen. Det är svårt att

tala om någon trend och värdet ligger konstant något under det

neutrala (noll).

Utsläppen av växthusgaser: Vilken blir effekten på växthusgasutsläpp när etanol används som drivmedel jämfört med fossila bränslen?

Växthusgaser (GHG) som avges av transportsektorn utgör 23 pro-

cent av de globala utsläppen och användningen av fossila bränslen

är den största källan till dessa utsläpp (IEA 2011). Ett ofta före-

kommande argument för etanol är också att det är ett koldioxid-

neutralt bränsle, eftersom utsläppen från användningen av etanol

balanseras av kolet som ”fångas” under odlingen av energigrödor.

Detta är emellertid ett omdebatterat område som rönt intresse i

den akademiska sfären. Frågeställningen om utsläpp av växthusga-

23

Resultat

ser är den mest förekommande i artikelurvalet och återfinns i 93 av

de 192 artiklarna (45procent).

Effekterna av att fossila bränslen byts mot etanol måste mätas

genom att analysera växthusgasutsläppen under etanolens hela

livscykel, från odling till produktionen, distributionen och använd-

ningen. Ett antal författare som t.ex. Tao et al. (2011), Kumarap-

pan och Joshi (2011), Agarwal (2007), Hammerschlag (2006) och

Smeets et al. (2009), anser att nettoutsläppen av växthusgaser från

etanol är lägre än utsläppen från fossila bränslen. Andra forskare

som Fargione et al. (2008) hävdar att om hela etanolens effekt tas

med i beräkningarna, det vill säga livscykeln av etanol samt föränd-

ringen av markanvändningen, blir nettoutsläppen av växthusgaser

från etanol högre än från fossila bränslen.

En viktig faktor som bidrar till att minska etanolens växthus-

gasutsläpp är användningen av dess biprodukter, till exempel i

kraftvärmeverksprocesser. Garcia et al. (2011), och Botha och von

Blottnitz (2006), hävdar att användningen av blast från sockerrör

Figur 6. Slutsatser relaterade till utsläpp av växthusgaser

2% Helt negativ

47% Positiv


10% Negativ

36% Helt positiv

24


som bränsle i etanolproduktionen minskar utsläppen av växthus-

gaser och ökar dess energieffektivitet.

Växthusgasutsläpp används också för att jämföra etanolens

olika råmaterial. Kalogo et al. (2007) ger ett exempel med en jäm-

förelse av etanol som produceras av kommunalt hushållsavfall,

majs-etanol och bensin. Hans slutsats är:

Resultaten (figur 6) visar att 83 procent av artiklarna i litteratur-

studiens urval har en positiv eller helt positiv slutsats till att driv-

medelsetanolen bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. En-

dast 12 procent har en negativ eller helt negativ slutsats.

25

20

15

10

5

02001 2003 2005 2007 2009

Figur 7. Antal artiklar om utsläppen av växthusgas per år


2

1

0

-1

-22011

Linje: Slutsatsindex plottas på höger axel (den streckade linjen visar den linjära regressionen för slutsatsindex)


Positiv

Negativ

Helt positiv Index

25

Resultat

I diagrammet i figur 7 illustreras att antalet artiklar ökat under

senaste decenniet, med en topp år 2009. 2009 publicerades också

ett större antal artiklar med negativa slutsatser jämfört med övriga

år. Slutsatsindex är positivt under samtliga år. Trendlinjen (streck-

ad linje) visar en svagt negativ trend för slutsatserna.

Den potentiella fordonsflottan: Vilken är den potentiella storleken på en etanol-baserad fordonsflotta? Kommer etanol att kunna täcka en betydande del av de framtida bränslebehoven i världen?

Att hitta koldioxidneutrala bränslen för transporter är en central

fråga för att få ner de totala globala utsläppen. Fossila bränslen

som bensin och diesel är idag de vanligaste bränslena och det är

stora kvantiteter bränsle som behöver ersättas. En central fråga är

därför hur mycket etanol som kan produceras på ett hållbart sätt.

Med denna frågeställning vill studien få fram artiklarnas slutsat-

ser om huruvida etanol kan leverera en betydande del av världens

bränslebehov eller inte.

Etanol kan till olika priser användas ren eller blandad med

bensin. E85 betyder 85 procent etanol och 15 procent bensin, E10

innebär 10 procent etanol och 90 procent bensin och så vidare.

Tekniken för flexbränslefordon tillåter användningen av olika pro-

centsatsblandningar inklusive E100 (100 procent etanol), vilket

ökar fordonets bränsleflexibilitet. Därför är det viktigt att ta reda

på om det finns potential för etanolen att utgöra en betydande

andel av bränslemixen.

26


3% Helt negativ

62% Positiv0% Neutral eller ofullständig

15% Negativ 20% Helt positiv

Figur 8. Slutsatser relaterade till den potentiella etanolbaserade fordonsflottan

12

10

8

6

4

2

02001 2003 2005 2007 2009

Figur 9. Antal artiklar om potentiell etanolbaserad fordonsflotta per år


2

1

0

-1

-22011

Linje: Slutsatsindex plottas på höger axel (den streckade linjen visar den linjära regressionen för slutsatsindex)


Positiv

Negativ

Helt positiv Index

27

Resultat

I litteraturstudiens artiklar kan vi hitta exempel på positiva slut-

satser om den potentiella etanoldrivna fordonsflottan i Kina (Tao

et al., 2011), i Brasilien (Moraes, 2011 och Leite et al., 2009) och i

USA (Corts, 2010) och om den globala potentiella etanoldrivna

fordonsflottan från Goldemberg (2008). Å andra sidan har Gho-

niem (2011) en negativ slutsats om den potentiella fordonsflottan

vid en jämförelse av biomassabaserade bränslen och andra bräns-

len för transport. Yan, Inderwildi och King (2010) tror inte att bio-

bränslen kan utgöra det stora substitutet för den aktuella efterfrå-

gan på fossila bränslen.

Frågeställningen behandlas i 40 av litteraturstudiens 192 artik-

lar (21procent). Figur 8 visar att 82 procent av artiklarna har posi-

tiva eller helt positiva slutsatser medan 18 procent drar slutsatsen

att etanol inte kan användas för att täcka en betydande del av det

globala bränslebehovet.

Antalet artiklar har ökat stabilt sedan 2005. Slutsatsindex är po-

sitiva för samtliga år och trendlinjen är i det närmaste oförändrad

med ett värde på närmare 1 (positivt).

Sociala frågor: Hur påverkar etanolproduk-tionen de lokala förhållandena i produktions-området, exempelvis gällande arbetstillfällen, välfärd, folkhälsa med mera?

Sociala frågor relaterade till etanol är ofta förknippade med väl-

färden i områdena där etanolindustrier är belägna. En etanolindu-

stri anses av somliga öka det lokala välbefinnandet, med mer in-

komster och fler arbetstillfällen på landsbygden. Andra menar att

28


etanolindustrin istället kan bidra till att skapa skadliga strukturer

med stora monokulturplantager som ägs av ett fåtal aktörer och

där arbetsförhållanden är undermåliga.

I ett antal artiklar dras positiva slutsatser om de lokala sociala

effekterna av etanolproduktion, som till exempel Mukhopadhyay

och Thomassin (2011), Moraes (2011), Martinelli et al. (2011) och

Lapan och Moschini (2011). De anser att etanolaktiviteter förbätt-

rar välfärden, ger fördelar för arbetstagare och för lokalsamhällen

jämfört med andra verksamheter på landsbygden. En annan möj-

lighet som framhålls av Inderwildi och King (2009) är användning-

en av små lokala bioraffinaderier, vilket enligt dem skulle minska

transportkostnaderna, användningen av marginell jordbruksmark

och har potential att förbättra livskvaliteten på landsbygden.

Vissa artiklar påpekar skadliga hälsoeffekter som följd av etanol-

produktionen. Uriarte et al. (2009) hänvisar till problem som or-

sakas av bränder som används vid skörden av sockerrör. Garcia et

al. (2011) betonar att mekaniserad skörd av sockerrör är att föredra

framför bränder men att det leder till ökad dieselanvändningen.

Jacobson (2009) jämför i en studie luftföroreningar vid produk-

tion och användning av 11 olika teknologier (vindkraft, två typer av

solkraft, kärnkraft, tidvattenkraft, jordvärme, vattenkraft, vågkraft,

kolkraft med CCS, majsetanol och cellulosaetanol). Av de analyse-

rade teknologierna finner studien att luftföroreningarna från cellu-

losaetanol har störst skadeverkan på människan.

De sociala frågorna berörs i 20 av artiklarna (10 procent) och är

därmed det ämne som behandlas i minst antal artiklar.

Figur 10 visar att 90 procent av artiklarna har positiva slutsat-

ser. I resterande 10 procent av artiklarna finns negativa eller helt

negativa slutsatser.

29

Resultat

10% Helt negativ

60% Positiv 0% Neutral eller ofullständig

0% Negativ

30% Helt positiv

Figur 10. Slutsatser relaterade till sociala frågor

8

7

6

5

4

3

2

1

02001 2003 2005 2007 2009


2

1

0

-1

-22011

Linje: Slutsatsindex plottas på höger axel (den streckade linjen visar trendlinjen för slutsatsindex)

Figur 11. Antal artiklar om sociala frågor per år


Positiv

Negativ

Helt positiv Index

30


Slutsatsindex för denna fråga är positiv för samtliga år och

trendlinjen visar på en svagt positiv trend.

Ekonomiska frågor: Är etanol kostnadseffektivt ur ett livscykelperspektiv?

Den ekonomiska bärkraften är en viktig fråga vid en analys av en

hållbar etanolindustri och marknad. Etanolens kostnadseffektivi-

tet påverkas av olika faktorer. De olika stegen i odling, produktion,

distribution och användning av etanol behöver vara ekonomiskt

sunda för att garantera dess hållbarhet. Hughes (2011) och Richard

(2010) nämner att logistiken för produktion och distribution har in-

flytande på det ekonomiska resultatet. Schneider et al. (2007) och

Kumarappan och Joshi (2011) pekar på att etanolen kan påverka

priserna på koldioxidmarknaden. Kalt och Kranzl (2011) anser att

den höga känsligheten för varierande priser på råmaterial är en stor

nackdel med dagens biobränslen. En annan punkt som kan göra bio-

bränslen icke-konkurrenskraftiga, enligt Van der Hilst et al. (2010),

är felaktigt val av mark för produktion av energigrödor.

Det finns även andra faktorer som bör tas i beaktande vid en

analys av etanolens kostnadseffektivitet ur ett bredare perspektiv.

Lynd och Woods (2011) hävdar att biobränslen kan öka den ekono-

miska säkerheten, eftersom de bidrar till att minska ett lands be-

roende av importerade fossila bränslen. Viljan att betala en premie

för biobränslen är en annan punkt som kan påverka etanolens eko-

nomiska resultat. Anderson (2011) diskuterar konsumentens vilja

att betala mer för biobränslen på grund av att de är förnybara.

31

Resultat

I vissa fall är en bioenergisatsning som är positiv ur miljösyn-

punkt inte ekonomiskt genomförbar. De Vuyst et al. (2011) ger ex-

empel på en etanolfabrik, en boskapsbesättning och en metanan-

läggning, sammankopplade som ett kretslopp, där resultatet från

den ena blir till råvara för den andra. Resultatet, även om det var

miljövänligt, var inte ekonomiskt hållbart.

Ändå kan begreppet kretslopp tillämpas på etanolproduktion

för att förbättra det ekonomiska resultatet. En effektivare använd-

ning av biomassa kan uppnås genom att använda biprodukter som

råvaror vid etanolproduktion, såsom sockerrör, blast och majs-

destillat (DGS). Starfelt et al. (2010) föreslår en integrerad bio-

bränslebaserad kraftvärmeanläggning (CHP), som under somma-

ren använder sin överkapacitet för att producera biodrivmedel,

med anledning av det minskade behovet av värmeproduktion.

Denna frågeställning tas upp i 45 av litteraturstudiens 192 artik-

lar, eller i cirka 23 procent av artiklarna. Figur 12 visar att 57 pro-

cent av artiklarna har en slutsats som är positiv eller helt positivt

5% Helt negativ

44% Positiv


31% Negativ

13% Helt positiv

Figur 12. Slutsatser relaterade till ekonomiska frågor

32


när det gäller drivmedelsetanolens ekonomiska hållbarhet. 36 pro-

cent är negativa eller mycket negativa.

Antalet artiklar som behandlade etanolens ekonomiska hållbar-

het ökade kraftigt under 2009. Slutsatsindex varierar mellan nega-

tiva värden under de första åren och därefter positiva. Därför pekar

trendlinjen uppåt.

14

12

10

8

6

4

2

0

2001 2003 2005 2007 2009


2

1

0

-1

-2

2011

Linje: Slutsatsindex plottas på höger axel (den streckade linjen visar trendlinjen för slutsatsindex)

Figur 13. Antal artiklar om ekonomiska frågor per år


Positiv

Negativ

Helt positiv Index

33

Resultat

Övergripande slutsatser om etanolEfter genomförd litteraturstudie är det möjligt att presentera

forskningens övergripande slutsats om etanol. Det är viktigt att

uppmärksamma att värderingen för huruvida en slutsats är positiv

eller negativ, baserades på författarens egen bedömning. Den över-

gripande slutsatsen visar hur varje artikel från litteraturstudiens

urval bedömer etanol i ett bredare perspektiv, med hänsyn till de

sex forskningsfrågorna och andra möjliga frågor som är relaterade

till etanol. Några exempel på dessa andra frågor är: den andra gene-

rationens biobränslen som baseras på lignocellulosa, föroreningar

och vattenanvändning i samband med produktion och användning

av etanol, nettoenergivärdet av etanol, och användningen av bio-

massa för att producera elektricitet i stället för biobränslen.

Figur 14 visar de övergripande slutsatserna om drivmedelseta-

nol. Summan av andelen positiva och helt positiva slutsatser är 65

5% Helt negativ

48% Positiv


20% Negativ

17% Helt positiv

Figur 14. Övergripande slutsatser om etanol från de analyserade artiklarna

34


procent, 10 procent av artiklarna är neutrala eller ofullständiga,

medan summan av de negativa och helt negativa slutsatserna är 25

procent.

Antalet artiklar per år följer en ganska stabil ökande kurva med

en liten topp under 2009. Dessutom uppvisar 2009 också ett stör-

re antal artiklar med helt negativa slutsatser. Undersökning av or-

sakerna till dessa avvikelser i 2009 ligger utanför ramen för denna

litteraturstudie, men skulle vara av intresse för en framtida studie.

50

40

30

20

10

0

2001 2003 2005 2007 2009


1

0

-1

-2

2011

Linje: Slutsatsindex plottas på höger axel (den streckade linjen trendlinjen för slutsatsindex)

Figur 15. Antal artiklar övergripande slutsats


Positiv

Negativ

Helt positiv Index

35

Resultat

Slutsatsindex är positivt för merparten av åren. Trendlinjen

visar ingen betydande trend och har ett närmast konstant värde

kring 0,5.

Figur 16 visar en översikt över alla sex forskningsfrågor och den

övergripande slutsatsen med sina respektive antal artiklar och

slutsatser.

Summan av andelen positiva slutsatser (helt och med delvis)

och de negativa slutsatserna (helt och med delvis) för varje forsk-

ningsfråga och för den övergripande slutsatsen är följande:

Forskningsfrågorna och den övergripande slutsatsens resultat

är oberoende av varandra, vilket betyder att en artikel med negativ

syn på en punkt kan ha en positiv övergripande slutsats, och vice

versa.

Med tanke på alla de forskningsfrågor och den övergripande

slutsatsen framstår att majoriteten av artiklarna har dragit slutsat-

ser som är positiva till produktion och användning av etanol. För

den övergripande slutsatsen, som är den viktigaste frågan i stu-

dien, är en stor majoritet av slutsatserna (65 procent) helt positiva

eller delvis positiva medan endast 25 procent är helt negativa eller

delvis negativa.

36


0

Procent

Figur 16. Fördelning slutsatser, positiva och negativa

Sociala frågor

20 40 60 80 100

Växthusgasutsläpp

Potentiella fordonsflotta

Övergripande slutsats

Förändrad markanvändning

Ekonomiska frågor

Mat kontra Bränsle

90 % 10 %

83 % 12 %

82 % 18 %

65 % 25 %

61 % 29 %

57 % 36 %

54 % 43 %

Positiv

Negativ

Extra avsnitt: Etanol i Sverige – Vad är effek-ten av etanol i den svenska kontexten?

Sverige är ett av de ledande länderna i Europa när det gäller etano-

lanvändning. Införandet av etanol som bränsle i svenska bilar och

bussar startade en debatt - ofta förd i lokala tidningar - om etano-

lens hållbarhet i landet med argument för och emot användningen

av etanol. I litteraturstudiens urval av 192 vetenskapliga artiklar

hittades sex artiklar med anknytning till den svenska kontexten.

Deras slutsatser om etanol i Sverige är:

37

Resultat

• Harvey och Pilgrim (2011) anser att dispensen om han-

delshinder, som beviljats Sverige av EU för att importera

etanol från Brasilien, är ett banbrytande steg i den nord-

sydliga relationen.

• Pacini och Silveira (2011) analyserade användningen av

flexbränslefordon i Brasilien och Sverige och deras val

mellan bensin och etanol. De drar slutsatsen att den nya

svenska etanolmarknaden är känsligare för prisvariatio-

ner än den väletablerade marknaden i Brasilien.

• Bright och Strømman (2010) anser att den andra gene-

rationens biobränslen är av särskilt intresse för efter-

som landet har en stor skogsindustri.

• Leduc et al. (2010) studerar den bästa placeringen för

etanolraffinaderier med kombinerad produktion i Sve-

rige.

• Hansson et al. (2007) analyserar möjligheten att ersätta

diesel med biobränslen i ekologiska gårdar i Sverige.

• Bernesson, Nilsson och Hansson (2006) anser att eta-

nol under svenska förhållanden minskar den globala

uppvärmningspotentialen (GWP) jämfört med diesel,

men att det ökar försurningspotentialen (AP), övergöd-

ningspotentialen (EP), den fotokemiska ozonbildande

potentialen (POCP) samt energibehoven.

5

39

SlutsatserKapitel 5

I en analys av etanolen som hållbart drivmedel måste alla

aspekter i bränslets livscykel; från odling till produktion, distri-

bution och användning, beaktas. Det är viktigt att analysera den

valda råvaran och om den är ätbar eller inte, i vilken typ av mark

den odlas, hur bränslet producerats, om biprodukter används eller

inte, distributionskedjan, kostnadseffektivitet och hälsoproblem

etc. De miljömässiga, sociala och ekonomiska effekterna av etanol

måste också bedömas när man tar hänsyn till lokala, regionala, na-

tionella och globala perspektiv. En robust och tillförlitlig utvärde-

ring kan hjälpa beslutsfattare och vanliga användare att fatta in-

formerade beslut om eventuell användning av etanol. Här spelar

vetenskapen en viktig roll.

Etanol har under de senaste åren varit en tvistefråga i den aka-

demiska världen. Författare hänvisar till en mängd olika orsaker i

sina påståenden om huruvida etanol är bra eller dåligt. Denna lit-

teraturstudie har inte värderat slutsatserna från de valda artik-

larna utan enbart kvantifierat hur många artiklar som har positiva

slutsatser och hur många som har negativa slutsatser om etanol.

Slutsatser som är delvis positiva eller negativa är vanligare än de

som är helt positiva eller helt negativa slutsatser, vilket i och för sig

40


kan förväntas på grund av komplexiteten i denna mångfacettera-

de fråga. En tydlig avvikelse är antalet helt negativa övergripande

slutsatser under 2009 jämfört med andra år. Vad som ligger bakom

detta resultat är intresseväckande och kanske ett ämne för vidare

forskning.

Utöver de övergripande slutsatserna från varje artikel, kvantifi-

erar litteraturstudien slutsatser rörande sex aspekter av etanol. Ett

index inkluderas också för att kontrollera det viktade medelvär-

dets slutsats för varje år som kallas slutsatsindex och dess trend-

linje, för att visa slutsatsernas trend. För alla sex forskningsfrå-

gor fanns en övervikt av positiva resultat. Matproduktion kontra

etanol är den fråga där slutsatserna är jämnast fördelade med 54

procent positiva och 43 procent negativa, utan någon trend över

tid. Slutsatsindex för förändrad markanvändning är positivt under

merparten av åren, men på grund av det stora antalet negativa slut-

satser från 2009, visar den en genomsnittligt negativ trend. Eko-

nomiska frågor har den näst högsta negativa procentsatsen på 36

procent, men där är trenden positiv. Utsläppen av växthusgaser,

den potentiella fordonsflottan och de sociala frågorna är de forsk-

ningsfrågor som artiklar i högst grad besvarat med positiva slut-

satser (alla över 80 procent positiva) det är svårt att utläsa någon

trend över tid.

De övergripande slutsatserna från artiklarna är också mestadels

positiva. Cirka två tredjedelar av artiklarna (65 procent) drar slut-

satsen som positiva eller helt positiva till etanolen som hållbart

drivmedel. Endast en fjärdedel av artiklarna (25 procent) har slut-

satser som bedömts vara negativa eller helt negativa. En majori-

tet av slutsatsindex är positiva och visar heller nästan ingen trend.

Med god marginal, men utan konsensus, visar resultaten att etanol

41

Slutsatser

presenteras med en positiv slutsats av majoriteten av de analyse-

rade artiklarna.

I slutändan var beslutet om huruvida en slutsats var positiv eller

negativ beroende på författarens egen bedömning. I största möjli-

ga mån försökte objektivitet upprätthållas i litteraturstudiens ana-

lys. Därför inkluderades endast fackgranskade artiklar från kända

tidskrifter. Resultatet kan anses ge en bild av akademins slutsatser

om drivmedelsetanol under det senaste decenniet och förhopp-

ningsvis kan denna litteraturstudie bidra till en mer informerad

debatt om etanolens roll i världens energimix.

43

Referenser

43

Abbas, A. and Ansumali, S. (2010) »Global Potential of Rice Husk

as a Renewable Feedstock for Ethanol Biofuel Production«. Bio-

energ. Res. 3, 328–334.

Adviento-Borbe, M. A. A. et al. (2007) »Soil greenhouse gas

fluxes and global warming potential in four high-yielding maize

systems«. Global Change Biology, 13, 1972–1988.

Agarwal, A. K. (2007) »Biofuels (alcohols and biodiesel) applica-

tions as fuels for internal combustion engines«. Progress in En-

ergy and Combustion Science 33 (2007) 233–271.

Anderegg, W. R. L. et al. (2010) »Expert credibility in climate

change«. PNAS Early Edition.

Anderson, L. G. (2009) »Ethanol fuel use in Brazil: air quality im-

pacts«. Energy Environ. Sci., 2, 1015–1037.

Anderson, S. T. (2011) »The demand for ethanol as a gasoline sub-

stitute«. Journal of Environmental Economics and Manage-

ment.

Arvizu, D. (2010) »New science strengthens the promise of rene-

wable fuels«. Energy Environ. Sci., 3, 1378–1381.

Balat, M. and Balat, H. (2009) »Recent trends in global produc-

tion and utilization of bio-ethanol fuel«. Applied Energy 86,

2273–2282.

Balat, M., Balat, H. and Öz, C. (2008) »Progress in bioethanol

processing«. Progress in Energy and Combustion Science 34,

551–573.

44


44

Berndes, G. (2002) »Bioenergy and water—the implications of

large-scale bioenergy production for water use and supply«.

Global Environmental Change 12, 253–271.

Bernesson, S., Nilsson, D. and Hansson, P.-A. (2006) »A limited

LCA comparing large- and small-scale production of ethanol for

heavy engines under Swedish conditions«. Biomass and Bioen-

ergy 30, 46–57.

Bindraban, P. S., Bulte, E. H. and Conijn, S. G. (2009) »Can lar-

ge-scale biofuels production be sustainable by 2020?«. Agricul-

tural Systems 101, 197–199.

Botha, T. and von Blottnitz, H. (2006) »A comparison of the en-

vironmental benefits of bagasse-derived electricity and fuel

ethanol on a life-cycle basis«. Energy Policy 34, 2654–2661.

Bright, R. M. and StrØmman, A. H. (2010) »Fuel-Mix, Fuel Effi-

ciency, and Transport Demand Affect Prospects for Biofuels in

Northern Europe«. Environmental Science & Technology, 44,

2261–2269.

Brundtland, G. H. (1987) »Our Common Future«. Report of the

World Commission on Environment and Development, United

Nations.

Campbell, J. E. et al. (2009) »Greater Transportation Energy and

GHG Offsets from Bioelectricity than Ethanol«. Science 324,

1055.

Chan, A., Hoffman, R. and McInnis, B. (2004) »The Role of Sys-

tems Modeling for Sustainable Development Policy Analysis:

the Case of Bio-Ethanol«. Ecology and Society 9(2): 6.

45

Referenser

Chang, T.-H. and Su, H.-M. (2010) »The substitutive effect of bio-

fuels on fossil fuels in the lower and higher crude oil price peri-

ods«. Energy 35, 2807-2813.

Ciaian, P. and Kancs, d’A. (2011) »Food, energy and environment:

Is bioenergy the missing link?«. Food Policy 36, 571–580.

Ciaian, P. and Kancs, d’A. (2011) »Interdependencies in the en-

ergy–bioenergy–food price systems: A cointegration analysis«.

Resource and Energy Economics 33, 326–348.

Corts, K. (2010) »Building out alternative fuel retail infrastructu-

re: Government fleet spillovers in E85«. Journal of Environmen-

tal Economics and Management 59, 219–234.

Cozzarelli, N. R. (2004) »Responsible authorship of papers in

PNAS«. Proc. Natl. Acad. Sci. USA., vol. 101 no. 29, 10495.

Crago, C. L. et al. (2010) »Competitiveness of Brazilian sugar-

cane ethanol compared to US corn ethanol«. Energy Policy 38,

7404–7415.

Dalla Marta, A. et al. (2011) »Energy and Water Use Related to the

Cultivation of Energy Crops: a Case Study in the Tuscany Regi-

on«. Ecology and Society 16(2): 2.

De Figueiredo, E. B. and La Scala Jr., N. (2011) »Greenhouse gas

balance due to the conversion of sugarcane areas from burned

to green harvest in Brazil«. Agriculture, Ecosystems and Envi-

ronment 141, 77–85.

Delucchi, M. A. (2010) »Impacts of biofuels on climate change,

water use, and land use«. Ann. N.Y. Acad. Sci. 1195, 28–45.

46


Demirbas, A. (2007) »Progress and recent trends in biofuels«.

Progress in Energy and Combustion Science 33 (2007) 1–18.

DeVuyst, E. A. et al. (2011) »Cattle, ethanol, and biogas: Does clo-

sing the loop make economic sense?«. Agricultural Systems 104,

609–614.

Dewbre, J. et al. (2008) »High food commodity prices: will they

stay? who will pay?«. Agricultural Economics 39 (2008) supple-

ment 393–403.

Donner, S. D. and Kucharik, C. J. (2008) »Corn-based ethanol

production compromises goal of reducing nitrogen export by

the Mississippi River«. Proc Natl Acad Sci USA, vol. 105, no. 11,

4513–4518.

Eaves, J. and Eaves, S. (2007) »Renewable corn-ethanol and en-

ergy security«. Energy Policy 35, 5958–5963.

Eriksson, G. and Kjellström, B. (2010) »Assessment of combi-

ned heat and power (CHP) integrated with wood-based ethanol

production«. Applied Energy 87, 3632–3641.

Evans, J. M. and Cohen, M. J. (2009) »Regional water resource

implications of bioethanol production in the Southeastern Uni-

ted States«. Global Change Biology, 15, 2261–2273.

Faraco, V. and Hadar, Y. (2011) »The potential of lignocellulosic

ethanol production in the Mediterranean Basin«. Renewable

and Sustainable Energy Reviews 15, 252–266.

Fargione, J. et al. (2008) »Land Clearing and the Biofuel Carbon

Debt. Science 319, 1235.

Farrell, A. E. et al. (2006) »Ethanol Can Contribute to Energy and

Environmental Goals«. Science 311, 506.

47

Referenser

Felix, E. and Tilley, D. (2009) »Integrated energy, environmen-

tal and financial analysis of ethanol production from cellulosic

switchgrass«. Energy 34, 410–436.

Fu, G. Z., Chan, A. W. and Minns, D. E. (2003) »Life Cycle Assess-

ment of Bio-ethanol Derived from Cellulose«. Int J Life Cycle

Assess 8 (3) 137- 141.

García, C. A. et al. (2011) »Life-cycle greenhouse gas emissions

and energy balances of sugarcane ethanol production in Mexi-

co«. Applied Energy 88, 2088–2097.

García, C. A., Manzini, F. and Islas, J. (2010) »Air emissions sce-

narios from ethanol as a gasoline oxygenate in Mexico City Met-

ropolitan Area«. Renewable and Sustainable Energy Reviews 14,

3032–3040.

Gasparatos, A., Stromberg, P. and Takeuchi, K. (2011) »Biofuels,

ecosystem services and human wellbeing: Putting biofuels in

the ecosystem services narrative«. Agriculture, Ecosystems and

Environment 142, 111–128.

Gawel, E. and Ludwig, G. (2011) »The iLUC dilemma: How to

deal with indirect land use changes when governing energy

crops?«. Land Use Policy 28, 846–856.

Gelfand, I. et al. (2011) »Carbon debt of Conservation Reserve

Program (CRP) grasslands converted to bioenergy production«.

Proc Natl Acad Sci USA, vol. 108, no. 33, 13864–13869.

Gelfand, I., Snapp, S. S. and Robertson, G. P. (2010) »Energy Ef-

ficiency of Conventional, Organic, and Alternative Cropping

Systems for Food and Fuel at a Site in the U.S. Midwest«. Envi-

ronmental Science & Technology, 44, 4006–4011.

48


Georgescu, M., Lobell, D. B. and Field, C. B. (2011) »Direct cli-

mate effects of perennial bioenergy crops in the United States«.

Proc Natl Acad Sci USA, vol. 108, no. 11, 4307–4312.

Gerbens-Leenes, W. and Hoekstra, A. Y. (2011) »The water foot-

print of biofuel-based transport«. Energy Environ. Sci, 4, 2658–

2668.

Gerbens-Leenes, W., Hoekstra, A. Y. and van der Meer, T. H.

(2009) »The water footprint of bioenergy«. Proc Natl Acad Sci

USA, vol. 106, no. 25, 10219–10223.

Ghoniem, A. F. (2011) »Needs, resources and climate change:

Clean and efficient conversion technologies«. Progress in Ener-

gy and Combustion Science 37, 15-51.

Gnansounou, E., Dauriat, A. and Wyman, C. E. (2005) »Refining

sweet sorghum to ethanol and sugar: economic trade-offs in the

context of North China«. Bioresource Technology 96, 985–1002.

Goldemberg, J. (2008) »The challenge of biofuels«. Energy Envi-

ron. Sci., 1, 523–525.

Goldemberg, J., Coelho, S. T. and Guardabassi, P. (2008) »The

sustainability of ethanol production from sugarcane«. Energy

Policy 36, 2086– 2097.

Goldemberg, J. (2007) »Ethanol for a Sustainable Energy Futu-

re«. Science 315, 808.

González-García, S. et al. (2011) »Environmental assessment of

black locust (Robinia pseudoacacia L.)-based ethanol as poten-

tial transport fuel«. Int J Life Cycle Assess, 16:465–477.

49

Referenser

González-García, S., Moreira, M. T. and Feijoo, G. (2010)

»Comparative environmental performance of lignocellulosic

ethanol from different feedstocks«. Renewable and Sustainable

Energy Reviews 14, 2077–2085.

González-García, S. et al. (2009) »Environmental aspects of

ethanol-based fuels from Brassica carinata: A case study of se-

cond generation ethanol«. Renewable and Sustainable Energy

Reviews 13, 2613–2620.

González-García, S. et al. (2009) »Life cycle assessment of flax

shives derived second generation ethanol fueled automobiles in

Spain«. Renewable and Sustainable Energy Reviews 13, 1922–

1933.

Graefe, S. et al. (2011) »Energy and carbon footprints of ethanol

production using banana and cooking banana discard: A case

study from Costa Rica and Ecuador«. biomass and bioenergy 35,

2640-2649.

Greenwell, H. C. et al. (2010) »Placing microalgae on the biofuels

priority list: a review of the technological challenges«. J. R. Soc.

Interface, 7, 703–726.

Gross, R., Leach, M. and Bauen, A. (2003) »Progress in renewa-

ble energy«. Environment International 29, 105– 122.

Gupta, K. K., Rehman, A. and Sarviya, R. M. (2010) »Bio-fuels for

the gas turbine: A review«. Renewable and Sustainable Energy

Reviews 14, 2946–2955.

Halleux, H. et al. (2008) »Comparative Life Cycle Assessment of

Two Biofuels Ethanol from Sugar Beet and Rapeseed Methyl

Ester«. Int J Life Cycle Assess 13 (3) 184–190.

50


Hamelinck, C. N., van Hooijdonk, G. and Faaij, A. P. (2005)

»Ethanol from lignocellulosic biomass: techno-economic per-

formance in short-, middle- and long-term«. Biomass and Bio-

energy 28, 384–410.

Hammerschlag, R. (2006) »Ethanol’s Energy Return on Invest-

ment: A Survey of the Literature 1990-Present«. Environmental

Science & Technology, 40, 1744-1750.

Hansen, A. C., Zhang, Q. and Lyne, P. W. L. (2005) »Ethanol–die-

sel fuel blends – a review«. Bioresource Technology 96, 277–285.

Hansson, P.-A. et al. (2007) »Self-sufficiency of motor fuels on

organic farms – Evaluation of systems based on fuels produ-

ced in industrial-scale plants«. Agricultural Systems 94 (2007)

704–714.

Harijan, K. et al. (2009) »Potential contribution of ethanol fuel to

the transport sector of Pakistan«. Renewable and Sustainable


Harvey, M. and Pilgrim, S. (2011) »The new competition for land:

Food, energy, and climate change«. Food Policy 36, S40–S51.

Hasegawa, F., Yokoyama, S. and Imou, K. (2010) »Methanol or

ethanol produced from woody biomass: Which is more advanta-

geous?«. Bioresource Technology 101, S109–S111.

He, J. and Zhang, W. (2011) »Techno-economic evaluation of

thermo-chemical biomass-to-ethanol«. Applied Energy 88,

1224–1232.

Headey, D. and Fan, S. (2008) »Anatomy of a crisis: the causes

and consequences of surging food prices«. Agricultural Econo-

mics 39, supplement 375–391.

51

Referenser

Heaton, E. A., Dohleman, F. G. and Long, S. P. (2008). »Meeting

US biofuel goals with less land: the potential of Miscanthus«.

Global Change Biology, 14, 2000–2014.

Henke, J. M., Klepper, G. and Schmitz, N. (2005) »Tax ex-

emption for biofuels in Germany: Is bio-ethanol really an op-

tion for climate policy?«. Energy 30, 2617–2635.

Hernández Sobrino, F., Rodríguez Monroy, C. and Hernández

Pérez, J. L. (2010) »Biofuels in Spain: Market penetration ana-

lysis and competitiveness in the automotive fuel market«. Re-

newable and Sustainable Energy Reviews 14, 3076–3083.

Hettinga, W. G. et al. (2009) »Understanding the reductions in

US corn ethanol production costs: An experience curve ap-

proach«. Energy Policy 37, 190–203.

Hill, J. et al. (2009) »Climate change and health costs of air emis-

sions from biofuels and gasoline«. Proc Natl Acad Sci USA,

vol.106, no.6, 2077-2082.

Hill, J. et al. (2006) »Environmental, economic, and energetic

costs and benefits of biodiesel and ethanol biofuels«. Proc Natl

Acad Sci USA, vol. 103, no. 30, 11206–11210.

Hira, A. (2011) »Sugar rush: Prospects for a global ethanol mar-

ket«. Energy Policy 39, 6925–6935.

Hu, Z., Tan, P. and Pu, G. (2006) »Multi-objective optimization

of cassava-based fuel ethanol used as an alternative automotive

fuel in Guangxi, China«. Applied Energy 83, 819–840.

Hu, F. et al. (2004) »Net energy, CO2 emission, and life-cycle cost

assessment of cassava-based ethanol as an alternative automo-

tive fuel in China«. Applied Energy 78, 247–256.

52


Huangab, W.-D. and Zhang, Y.-H. P. (2011) »Analysis of biofuels

production from sugar based on three criteria: Thermodyna-

mics, bioenergetics, and product separation«. Energy Environ.

Sci., 4, 784.

Hughes, J. (2011) » The higher price of cleaner fuels: Market power

in the rail transport of fuel ethanol«. Journal of Environmental

Economics and Management 62, 123–139.

Içöz, E. et al. (2009) »Research on ethanol production and use

from sugar beet in Turkey«. Biomass and Bioenergy 33, 1–7.

Inderwildi, O. R. and King, D. A. (2009) »Quo vadis biofuels?«

Energy Environ. Sci., 2, 343–346.

Jacobson, M. Z. (2009) »Review of solutions to global warming,

air pollution, and energy security.« Energy Environ. Sci., 2, 148–

173.

Kadam, K. L. (2002) »Environmental benefits on a life cycle basis

of using bagasse-derived ethanol as a gasoline oxygenate in

India«. Energy Policy 30, 371–384.

Kaliyan, N., Morey, V. and Tiffany, D. G. (2011) »Reducing life

cycle greenhouse gas emissions of corn ethanol by integrating

biomass to produce heat and power at ethanol plants«. Biomass

and Bioenergy 35, 1103-1113.

Kalogo, Y., Habibi, S., Maclean, H. L. and Joshi, S. V. (2007) »En-

vironmental Implications of Municipal Solid Waste-Derived

Ethanol«. Environmental Science & Technology, 41, No. 1, 35-41.

53

Referenser

Kalt, G. and Kranzl, L. (2011) »Assessing the economic efficiency

of bioenergy technologies in climate mitigation and fossil fuel

replacement in Austria using a techno-economic approach«.

Applied Energy 88, 3665–3684.

Khan, S. and Hanjra, M. A. (2009) »Footprints of water and en-

ergy inputs in food production – Global perspectives«. Food Po-

licy 34, 130–140.

Khatiwada, D. and Silveira, S. (2009) »Net energy balance of mo-

lasses based ethanol: The case of Nepal«. Renewable and Sustai-

nable Energy Reviews 13, 2515–2524.

Kim, S. and Dale, B. E. (2006) »Ethanol Fuels: E10 or E85 – Life

Cycle Perspectives«. Int J Life Cycle Assess 11 (2) 117 – 121.

Kim, S. and Dale, B. E. (2005) »Environmental aspects of ethanol

derived from no-tilled corn grain: nonrenewable energy con-

sumption and greenhouse gas emissions«. Biomass and Bioen-

ergy 28, 475–489.

Kim, S. and Dale, B. E. (2002) »Allocation Procedure in Ethanol

Production System from Corn Grain«. Int J Life Cycle Assess 7

(4) 237 - 243.

Koga, N. (2008) »An energy balance under a conventional crop ro-

tation system in northern Japan: Perspectives on fuel ethanol

production from sugar beet«. Agriculture, Ecosystems and En-

vironment 125, 101–110.

Kumarappan, S. and Joshi, S. (2011) »Trading greenhouse gas

emission benefits from biofuel use in US transportation: Chal-

lenges and opportunities«. Biomass and Bioenergy XXX, 1-8.

54


Kusiima, J. M. and Powers, S. E. (2010) »Monetary value of the

environmental and health externalities associated with pro-

duction of ethanol from biomass feedstocks«. Energy Policy 38,

2785–2796.

Lal, R. (2005) »World crop residues production and implications

of its use as a biofuel«. Environment International 31, 575– 584.

Landis, D. A. et al. (2008) »Increasing corn for biofuel production

reduces biocontrol services in agricultural landscapes«. Proc

Natl Acad Sci USA, vol.105, no.51, 19252-19257.

Lapan, H. and Moschini, G. (2011) »Second-best biofuel policies

and the welfare effects of quantity mandates and subsidies«.

Journal of Environmental Economics and Management.

Lapola, D. M. et al. (2010) »Indirect land-use changes can overco-

me carbon savings from biofuels in Brazil«. Proc Natl Acad Sci

USA, vol. 107, no. 8, 3388–3393.

Lavigne, A. and Powers, S. E. (2007) »Evaluating fuel ethanol

feedstocks from energy policy perspectives: A comparative en-

ergy assessment of corn and corn stover«. Energy Policy 35,

5918–5930.

Leduc, S. et al. (2010) »Optimal location of lignocellulosic etha-

nol refineries with polygeneration in Sweden«. Energy 35, 2709–

2716.

Leite, R. C. C. et al. (2009) »Can Brazil replace 5% of the 2025 ga-

soline world demand with ethanol?«. Energy 34, 655–661.

Li, S.-Z. and Chan-Halbrendt, C. (2009) »Ethanol production in

(the) People’s Republic of China: Potential and technologies«.

Applied Energy 86, S162–S169.

55

Referenser

Linton, J. A. et al. (2011) »Economic feasibility of producing sweet

sorghum as an ethanol feedstock in the southeastern United

States«. Biomass and Bioenergy 35, 3050-3057.

Lovett, J. C. et al. (2011) »Multiple objectives in biofuels sustaina-

bility policy«. Energy Environ. Sci., 4, 261–268.

Luo, L. et al. (2009) »Allocation issues in LCA methodology: a

case study of corn stover-based fuel ethanol«. Int J Life Cycle

Assess, 14:529–539.

Lynd, L. R. and Woods, J. (2011) »A new hope for Africa«. Nature,

vol 474, S20-S21.

Mabee, W. E., McFarlane, P. N. and Saddler, J. N. (2011) »Bio-

mass availability for lignocellulosic ethanol production«. bio-

mass and bioenergy 35, 4519-4529.

Macedo, I. C., Seabra, J. E. and Silva, J. E. (2008) »Green house

gases emissions in the production and use of ethanol from su-

garcane in Brazil: The 2005/2006 averages and a prediction for

2020«. Biomass and Bioenergy 32, 582-595.

Maclean, H. L. and Lave, L. B. (2003) »Life Cycle Assessment of

Automobile/Fuel Options«. Environmental Science & Techno-

logy 37, 5445-5452.

Martinelli, L. A. et al. (2011) »Sugar and ethanol production as a

rural development strategy in Brazil: Evidence from the state of

São Paulo«. Agricultural Systems 104 (2011) 419–428.

Mohamadabadi, H. S., Tichkowsky, G. and Kumar, A. (2009)

»Development of a multi-criteria assessment model for ranking

of renewable and non-renewable transportation fuel vehicles«.

Energy 34, 112–125.

56


Moraes, M. (2011) »Lessons from Brazil«. Nature, vol 474, S25.

Morrow, W. R., Griffin, W. M. and Matthews, H. S. (2006) »Mo-

deling Switchgrass Derived Cellulosic Ethanol Distribution in

the United States«. Environmental Science & Technology 40,

No. 9, 2877-2886.

Mukhopadhyay, K. and Thomassin, P. J. (2011) »Macroeconomic

effects of the Ethanol Biofuel Sector in Canada«. b Biomass and

bioenergy 35, 2822-2838.

Murphy, R. et al. (2011) »Global developments in the competition

for land from biofuels«. Food Policy 36, S52–S61.

Murphy, D. J. and Hall, C. A. (2010) »Year in review—EROI or

energy return on (energy) invested«. Ann. N.Y. Acad. Sci. 1185,

102–118.

Murphy, J. D. and McCarthy, K. (2005) »Ethanol production

from energy crops and wastes for use as a transport fuel in Ire-

land«. Applied Energy 82, 148–166.

Nakata, T. Silva, D. and Rodionov, M. (2011) »Application of en-

ergy system models for designing a low-carbon society (Re-

view)«. Progress in Energy and Combustion Science 37, 462-

502.

Neuendorf, K. A. (2002) »The Content Analysis Guidebook«.

Sage Publications.

Nguyen, T. L. and Gheewala, S. H. (2008) »Life cycle cost ana-

lysis of fuel ethanol produced from cassava in Thailand«. Int J

Life Cycle Assess, 13:564–573.

57

Referenser

Nguyen, T. L. and Gheewala, S. H. (2008) »Fuel ethanol from

cane molasses in Thailand: Environmental and cost performan-

ce«. Energy Policy 36, 1589–1599.

Nguyen, T. L. and Gheewala, S. H. (2008) »Life cycle assessment

of fuel ethanol from cane molasses in Thailand«. Int J Life Cycle

Assess, 13:301–311.

Nguyen, T. L., Gheewala, S. H. and Garivait, S. (2008) »Full

chain energy analysis of fuel ethanol from cane molasses in

Thailand«. Applied Energy 85, 722–734.

Nguyen, T. L., Gheewala, S. H. and Garivait, S. (2007) »Full

Chain Energy Analysis of Fuel Ethanol from Cassava in Thai-

land«. Environmental Science & Technology, 41, 4135-4142.

Nguyen, T. L. T., Gheewala, S. H. and Garivait, S. (2007) »Energy

balance and GHG-abatement cost of cassava utilization for fuel

ethanol in Thailand«. Energy Policy 35, 4585–4596.

Nigam P. S. and Singh, A. (2011) »Production of liquid biofuels

from renewable resources«. Progress in Energy and Combus-

tion Science 37, 52-68.

Niven, R. K. (2005) »Ethanol in gasoline: environmental impacts

and sustainability review article«. Renewable and Sustainable


Ohlrogge, J. et al. (2009) »Driving on Biomass«. Science 324, 1019.

Ojeda, K., Sánchez, E. and Kafarov, V. (2011) »Sustainable etha-

nol production from lignocellulosic biomass e Application of

exergy analysis«. Energy 36, 2119-2128.

58


Ometto, A. R., Hauschild, M. Z. and Roma, W. N. (2009) »Life-

cycle assessment of fuel ethanol from sugarcane in Brazil«. Int J

Life Cycle Assess, 14:236–247.

Oreskes, N. (2004) »The scientific consensus on climate change«.

Science, vol. 306, p. 1686.

Pacini, H. and Silveira, S. (2011) »Consumer choice between

ethanol and gasoline: Lessons from Brazil and Sweden«. Energy

Policy 39, 6936-6942.

Pellegrini, L. F. and Oliveira Junior, S. (2011) »Combined pro-

duction of sugar, ethanol and electricity: Thermoeconomic and

environmental analysis and optimization«. Energy 36, 3704-

3715.

Piesse, J. and Thirtle, C. (2009) »Three bubbles and a panic: An

explanatory review of recent food commodity price events«.

Food Policy 34, 119–129.

Pohit, S. et al. (2009) » International experiences of ethanol as

transport fuel: Policy implications for India«. Energy Policy 37,

4540–4548.

Powell, E. E. and Hill, G. A. (2010) »Carbon dioxide neutral, inte-

grated biofuel facility«. Energy 35, 4582-4586.

Prasara-A, J. and Grant, T. (2011) »Comparative life cycle assess-

ment of uses of rice husk for energy purposes«. Int J Life Cycle

Assess, 16, 493–502.

Querini, F. et al. (2011) »Life cycle assessment of automotive

fuels: critical analysis and recommendations on the emissions

inventory in the tank to wheels stage«. Int J Life Cycle Assess,

16, 454–464.

59

Referenser

Quintero, J. A. et al. (2008) »Fuel ethanol production from sugar-

cane and corn: Comparative analysis for a Colombian case«. En-

ergy 33, 385–399.

Regalbuto, J. R. (2009) »Cellulosic Biofuels - Got Gasoline?«. Sci-

ence 325, 822.

RFA (2012) World Fuel Ethanol Production - Renewable Fuel As-

sociation, available at: http://ethanolrfa.org/pages/World-Fuel-

Ethanol-Production

Richard, T. L. (2010) »Challenges in Scaling Up Biofuels In-

frastructure«. Science 329, 793.

Rosentrater, K. (2005) »Expanding the Role of Systems Modeling:

Considering Byproduct Generation from Biofuel Production«.

Ecology and Society 11(1): r2.

Sampaio, M. R., Rosa, L. P. and D’Agosto, M. de A. (2007) »Etha-

nol–electric propulsion as a sustainable technological alterna-

tive for urban buses in Brazil«. Renewable and Sustainable En-

ergy Reviews 11, 1514–1529.

Sánchez, Ó. J. and Cardona, C. A. (2008) »Trends in biotechno-

logical production of fuel ethanol from different feedstocks«.

Bioresource Technology 99, 5270–5295.

Schmer, M. R. et al. (2008) »Net energy of cellulosic ethanol from

switchgrass«. Proc Natl Acad Sci USA, vol. 105, no. 2, 464–469.

Schneider, U. A., McCarl, B. A. and Schmid, E. (2007) »Agricul-

tural sector analysis on greenhouse gas mitigation in US agricul-

ture and forestry«. Agricultural Systems 94, 128–140.

60


Seabra, J. E. and Macedo, I. C. (2011) »Comparative analysis for

power generation and ethanol production from sugarcane resi-

dual biomass in Brazil«. Energy Policy 39, 421–428.

Searchinger et al. (2008) »Use of U.S. Croplands for Biofuels In-

creases Greenhouse Gases through Emissions from Land-Use

Change«. Science 319, 1238.

Serra, T. et al. (2011) »Nonlinearities in the U.S. corn-ethanol-oil-

gasoline price system«. Agricultural Economics 42, 35–45.

Serrano-Ruiz, J. C. and Dumesic, J. A. (2011) »Catalytic routes

for the conversion of biomass into liquid hydrocarbon transpor-

tation fuels«. Energy Environ. Sci., 4,83.

Silalertruksa,, T. and Gheewala, S. H. (2009) »Environmental

sustainability assessment of bio-ethanol production in Thai-

land«. Energy 34, 1933–1946.

Silalertruksa, T., Gheewala, S. H. and Sagisaka, M. (2009) »Im-

pacts of Thai bio-ethanol policy target on land use and green-

house gas emissions«. Applied Energy 86, S170–S177.

Silveira, J. L. et al. (2009) »The benefits of ethanol use for hydro-

gen production in urban transportation«. Renewable and Sus-

tainable Energy Reviews 13, 2525–2534.

Silveira, S. and Khatiwada, D. (2010) »Ethanol production and

fuel substitution in Nepal—Opportunity to promote sustaina-

ble development and climate change mitigation«. Renewable

and Sustainable Energy Reviews 14, 1644–1652.

Sims, R. E. et al. (2006) »Energy crops: current status and future

prospects«. Global Change Biology, 12, 1924–2076.

61

Referenser

Smeets, E. M. W. et al. (2009) »Contribution of N2O to the green-

house gas balance of first-generation biofuels«. Global Change

Biology, 15, 1–23.

Smeets, E. et al. (2008) »The sustainability of Brazilian ethanol—

An assessment of the possibilities of certified production«. Bio-

mass and Bioenergy 32, 781–813.

Solomon, B. D. (2010) »Biofuels and sustainability«. Ann. N.Y.

Acad. Sci. 1185, 119-134.

Solomon, B. D., Barnes, J. R. and Halvorsen, K. E. (2007) »Grain

and cellulosic ethanol: History, economics, and energy policy«.

Biomass and Bioenergy 31, 416–425.

Somerville, C., Youngs, H., Taylor, C., Davis, S. C. and Long, S.

P. (2010) »Feedstocks for Lignocellulosic Biofuels«. Science

329, 790.

Sorapipatana, C. and Yoosin, S. (2011) »Life cycle cost of ethanol

production from cassava in Thailand«. Renewable and Sustai-

nable Energy Reviews 15, 1343–1349.

Souza, R. R., Schaeffer, R. and Meira, I. (2011) »Can new legisla-

tion in importing countries represent new barriers to the deve-

lopment of an international ethanol market?«. Energy Policy 39,

3154–3162.

Spatari, S., Bagley, D. M. and MacLean, H. L. (2010) »Life cycle

evaluation of emerging lignocellulosic ethanol conversion tech-

nologies«. Bioresource Technology 101, 654–667.

Starfelt, F. et al. (2010) »Performance evaluation of adding etha-

nol production into an existing combined heat and power

plant«. Bioresource Technology 101, 613–618.

62


Sukumaran, R. K. et al. (2010) »Lignocellulosic ethanol in India:

Prospects, challenges and feedstock availability«. Bioresource

Technology 101 (2010) 4826–4833.

Szklo, A., Schaeffer, R. and Delgado, F. (2007) »Can one say

ethanol is a real threat to gasoline?«. Energy Policy 35, 5411–5421.

Szulczyk, K. R., McCarl, B. A. and Cornforth, G. (2010) »Market

penetration of ethanol«. Renewable and Sustainable Energy Re-

views 14, 394–403.

Taheripour, F. Hertel, T. W. and Tyner, W. E. (2011) »Implica-

tions of biofuels mandates for the global livestock industry: a

computable general equilibrium analysis«. Agricultural Econo-

mics 42, 325–342.

Tao, J. Yu, S. and Wu, T. (2011) »Review of China’s bioethanol de-

velopment and a case study of fuel supply, demand and distri-

bution of bioethanol expansion by national application of E10«.

Biomass and bioenergy 35, 3810-3829.

Thomas, V. and Kwong, A. (2001) »Ethanol as a lead replace-

ment: phasing out leaded gasoline in Africa«. Energy Policy 29,

1133–1143.

Thomson, A. M. et al. (2010) »Climate mitigation and the future

of tropical landscapes«. Proc Natl Acad Sci USA, vol. 107, no. 46,

19633–19638.

Tilman, D. et al. (2006) »Carbon-Negative Biofuels from Low-In-

put High-Diversity Grassland Biomass«. Science 314, 1598.

Triana, C. F. et al. (2011) »Analysis of coffee cut-stems (CCS) as

raw material for fuel ethanol production«. Energy 36, 4182-4190.

63

Referenser

Tyner, W. E. (2010) »The integration of energy and agricultural

markets«. Agricultural Economics.

Uriarte, M. et al. (2009) »Expansion of sugarcane production in

São Paulo, Brazil: Implications for fire occurrence and respi-

ratory health«. Agriculture, Ecosystems and Environment 132,

48–56.

van den Wall Bake, J. D. et al. (2009) »Explaining the experience

curve: Cost reductions of Brazilian ethanol from sugarcane«.

Biomass and Bioenergy 33, 644–658.

van der Hilst, F. et al. (2010) »Potential, spatial distribution and

economic performance of regional biomass chains: The North

of the Netherlands as example«. Agricultural Systems 103, 403–

417.

Vadas, P. A., Barnett, K. H. and Undersander, D. J. (2008) »Eco-

nomics and Energy of Ethanol Production from Alfalfa, Corn,

and Switchgrass in the Upper Midwest, USA«. Bioenerg. Res. 1,

44–55.

Velásquez-Arredondo, H. I., Ruiz-Colorado, A. A. and De Oli-

veira junior, S. (2010) »Ethanol production process from bana-

na fruit and its lignocellulosic residues: Energy analysis«. En-

ergy 35, 3081-3087.

Walter, A. et al. (2008) »Perspectives on fuel ethanol consump-

tion and trade«. Biomass and Bioenergy 32, 730–748.

Wang, M. Q. et al. (2011) »Energy and greenhouse gas emission ef-

fects of corn and cellulosic ethanol with technology improve-

ments and land use changes«. biomass and bioenergy 35, 1885-

1896.

64


Wakeley, H. L. et al. (2009) »Economic and Environmental

Transportation Effects of Large-Scale Ethanol Production and

Distribution in the United States«. Environmental Science &

Technology, VOL. 43, No. 7, 2228-2233.

Weber, R. P. (1990) »Basic Content Analysis«. Second Edition.

Sage University Paper Series on Quantitative Applications in

the Social Sciences, Volym 49. Newbury Park, CA: Sage.

Yan, X. and Crookes, R. J. (2010) »Energy demand and emissions

from road transportation vehicles in China«. Progress in Energy

and Combustion Science 36 (2010) 651-676.

Yan, X. and Crookes, R. J. (2009) »Life cycle analysis of energy

use and greenhouse gas emissions for road transportation fuels

in China«. Renewable and Sustainable Energy Reviews 13, 2505–

2514.

Yan, X. et al. (2011) »Life cycle energy and greenhouse gas analysis

for agave-derived bioethanol«. Energy Environ. Sci., 4, 3110.

Yan, X., Inderwildi, R. and King, D. A. (2010) »Biofuels and synt-

hetic fuels in the US and China: A review of Well-to-Wheel en-

ergy use and greenhouse gas emissions with the impact of land-

use change«. Energy Environ. Sci., 2010, 3, 190–197.

Yang, H. et al. (2011) »Emergy analysis of cassava-based fuel etha-

nol in China«. biomass and bioenergy 35, 581-589.

Yeh, S., Lutsey, N. P. and Parker, N. C. (2009) »Assessment of

Technologies to Meet a Low Carbon Fuel Standard«. Environ-

mental Science & Technology, Vol. 43, No. 18, 6907-6914.

65

Referenser

Yu, S. and Tao, J. (2009) »Economic, energy and environmen-

tal evaluations of biomass-based fuel ethanol projects based on

life cycle assessment and simulation«. Applied Energy 86, S178–

S188.

Yu, S. and Tao, J. (2009) »Simulation-based life cycle assessment

of energy efficiency of biomass-based ethanol fuel from diffe-

rent feedstocks in China«. Energy 34, 476–484.

Yu, S. and Tao, J. (2009) »Energy efficiency assessment by life

cycle simulation of cassava-based fuel ethanol for automotive

use in Chinese Guangxi context«. Energy 34, 22–31.

Yu, S. and Tao, J. (2008) »Life cycle simulation-based economic

and risk assessment of biomass-based fuel ethanol (BFE) pro-

jects in different feedstock planting areas«. Energy 33, 375–384.

Zhang, C. et al. (2003) »Life cycle economic analysis of fuel etha-

nol derived from cassava in southwest China«. Renewable and

Sustainable Energy Reviews 7, 353–366.

Zhang, Z., Qiu, C. and Wetzstein, M. (2010) »Blend-wall econo-

mics: Relaxing US ethanol regulations can lead to increased use

of fossil fuels«. Energy Policy 38, 3426–3430.

Zhang, Z., Vedenov, D. and Wetzstein, M. (2007) »Can the U.S.

ethanol industry compete in the alternative fuels market?«.

Agricultural Economics 37, 105–112.

Zylbersztajn, D. (2010) »Reshaping the global agricultural lands-

cape: perspectives from Brazil«. Agricultural Economics.

67

Appendix

Bilaga 1. Resultat per land

Figuren nedan visar resultaten av de övergripande slutsatserna

från artiklarna för varje enskilt land. Att USA med bred marginal

hamnar överst är inget förvånande med tanke på att landet är värl-

dens största etanolproducent och även med tanke på att de har

flest topprankade universitet. Procentandelen av de amerikanska

artiklarnas slutsatser ligger mycket nära denna litteraturstudies

slutliga resultat, med 68% positiva och 29% negativa slutsatser.

Näst flest studier kommer från Brasilien. Jämfört med littera-

turstudiens resultat är de brasilianska slutsatserna mer positiva

till etanol, med 94% positiva och 6% negativa. En möjlig förklaring

till detta kan vara att de främst studerat den brasilianska etanolen,

som kommer från sockerrör. Den amerikanska etanolen har oftast

majs som råvara.

Sverige hamnar på 7:e plats i antal artiklar, och har också en stor

majoritet av positiva slutsatser: 78% av de svenska artiklar är posi-

tiva och helt positiva till etanol.

Bilaga 2. Resultat per tidskrift

Figuren nedan visar resultaten av den övergripande slutsatsen per

tidskrift.

Bilaga 3. Resultat per kategori

Figuren nedan visar resultaten per kategori. Dessa är kategorierna

där tidskrifterna är uppdelade i databasen för ISI Web of Knowled-

ge (en tidskrift kan eventuellt återfinnas i mer än en kategori).

68

Country totally positive

positive neutral or incon-

clusive

negative totally negative

total

Ireland 0 1 0 0 0 1

New Zealand 0 1 0 0 0 1

Norway 0 1 0 0 0 1

Pakistan 1 0 0 0 0 1

South Africa 0 1 0 0 0 1

Switzerland 0 1 0 0 0 1

Austria 0 1 0 1 0 2

Belgium 0 1 1 0 0 2

France 0 0 1 1 0 2

Italy 0 0 1 1 0 2

Mexico 0 2 0 0 0 2

Australia 0 1 1 0 1 3

Germany 0 1 0 2 1 4

India 2 2 0 0 0 4

Japan 0 2 2 0 0 4

Turkey 3 1 0 0 0 4

Colombia 1 3 1 1 0 6

Spain 0 2 1 3 1 7

China 0 7 0 2 0 9

Sweden 3 4 2 0 0 9

Thailand 1 5 1 3 0 10

Canada 1 4 2 2 2 11

The Netherlands 0 2 4 4 1 11

UK 1 9 1 1 0 12

Brazil 7 8 0 1 0 16

USA 13 32 2 16 3 66

TOTAL 192

Bilaga 1. Resultat per land

69

totally positive

positive

neutral or incon-

clusive

negative

totally nega-

tive

sum

Global Environmental Change

0 0 1 0 0 1

Journal of the Royal Society Interface

0 1 0 0 0 1

Land Use Policy 0 0 0 1 0 1

Resource and Energy Economics

0 0 1 0 0 1

BioEnergy Research 0 2 0 0 0 2

Environment International 0 1 1 0 0 2

Nature 2 0 0 0 0 2

Ann. N.Y. Acad. Sci. 0 1 0 2 0 3

Ecology and Society 0 2 0 1 0 3

Agriculture, Ecosystems and Environment 0 1 2 0 1 4

Journal of Environmental Economics and Management 0 3 0 1 0 4

Food Policy 0 2 0 1 2 5

Global Change Biology 2 2 0 1 0 5

Agricultural Systems 2 2 0 1 1 6

Agricultural Economics 0 3 0 4 0 7

Bioresource Technology 3 4 0 0 0 7

Progress in Energy and Combustion Science

4 2 1 0 0 7

Environmental Science & Tech-nology 3 3 2 0 1 9

Proc Natl Acad Sci USA 1 4 0 5 0 10

Science 1 4 0 5 0 10

Energy & Environmental Science 2 4 1 4 0 11

Int J Life Cycle Assess 1 4 4 2 0 11

Applied Energy 1 9 0 2 0 12

Energy 1 8 1 2 3 15

Renewable and Sustainable Energy Reviews 5 6 3 3 0 17

Biomass and Bioenergy 3 11 2 2 0 18

Energy Policy 2 13 1 1 1 18

TOTAL 192

Bilaga 2. Resultat per tidskrift

70

totally positive

positive neutral or incon-

clusive

negative totally negative

sum

Economics 0 3 0 1 0 4

Agriculture, Multidisciplinary 2 3 2 1 2 10

Engineering, Environmental 1 4 4 2 0 11

Agricultural Econo-mics and Policy 0 5 0 5 2 12

Environmental Sciences 5 6 4 1 1 17

Environmental Studies 2 15 2 3 1 23

Multidisciplinary Sciences 4 10 0 12 0 26

Energy and Fuel 19 46 8 13 3 89

Bilaga 3. Resultat per kategori

71

Universitet med högst antal artiklar Antal artiklar

USA - Michigan State University 9

Thailand - King Mongkut’s University of Technology Thonburi

9

Kina - Shanghai Jiao Tong University 7

Brasilien - University of São Paulo 7

Nederländerna - Utrecht University 6

USA - University of Minnesota 5

USA - University of California 4

Storbritannien - University of Oxford 4

Storbritannien - Imperial College London 4

Colombia - National University of Colombia at Manizales 4

Brasilien - State University of Campinas 4

Nederländerna - University of Twente 3

Sverige - Swedish University of Agricultural Sciences 3

Sverige - Royal Institute of Technology 3

Spanien - University of Santiago de Compostela 3

Brasilien - Federal University of Rio de Janeiro 3

USA - University of Nebraska 2

USA - University of Maryland 2

USA - University of Illinois 2

USA - University of Georgia 2

USA - University of Colorado 2

USA - Stanford University 2

USA - Purdue University 2

USA - Princeton University 2

USA - National Renewable 2

Energy Laboratory, the U.S. Department of Energy 2

USA - Michigan Technological University 2

USA - Clarkson University 2

USA - Carnegie Mellon University 2

Mexiko - Universidad Nacional Autonoma de Mexico 2

Kanada - University of Toronto 2

Kanada - National Research Council 2

Bilaga 4. Universitet med högst antal artiklar (två eller flera artiklar)

Etanol är ett omdebatterat bränsle bland miljödebattörer och

politiker, men även bland forskare. I denna studie har 192 veten-

skapligt granskade artiklar om etanol studerats och slutsatserna

kvantifierats. Slutsatserna har delats in i sex frågeområden, utöver

de övergripande slutsatser om etanol som hållbart drivmedel.

Litteraturstudien visar att en majoritet av artiklarna har slut-

satser som är positiva till att använda etanol som biodrivmedel.

Sammanställningen över artiklarnas övergripande slutsatser, som

är den viktigaste frågan i studien, visar att 65 procent av slutsatser-

na är positiva eller mycket positiva, 10 procent av artiklarna är neu-

trala eller ofullständiga, medan summan av de negativa och helt

negativa slutsatserna är 25 procent.


än de negativa. Frågan där fördelningen är jämnast gäller den om

etanolens inverkan på livsmedelspriser och livsmedelsproduk-

tion där 54 procent av artiklarna var positiva eller mycket positiva

till använda etanol som drivmedel. 43 procent var negativa eller

mycket negativa

Documents

FORES - Etanol-Litteratur - WEB_enkelt