Församlingsinstruktion för Svenska kyrkan i Lund

svenska kyrkan i lund– ett större vi

Församlingsinstruktion

Svenska kyrkan i Lund

Församlingsinstruktion för Lunds pastorat 2015-2018. Antagen av kyrkofullmäktige och domprosten i juni 2015 och utfärdad av Lunds domkapitel i september samma år.

Lunds pastorat, Box 1096, 221 04 [email protected]

Församlingsinstruktionen för Lunds pastorat och alla de dokument som ansluter till den finns samlade på webbplatsen för Svenska kyrkan i Lund.www.svenskakyrkan.se/lund

Form: Eva-Marie Wadman www.wadmans.seTryck: Exakta Print 2015Första upplagans första tryckning 1 000 exemplar

Innehåll

Förord .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Livets mosaik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Omvärld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Utmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Programförklaring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Vision och identitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Prioriteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Fördjupningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Processen .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

Psalm .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Guds mission är sändning som pågår.

Gudstjänst gestaltar människors möte med Gud och varandra.

Undervisning är utveckling.

Diakoni är evangelium uttryckt i handling.

Förord

5

Svenska kyrkan i Lund – ett större vi

Svenska kyrkan i Lund är vi tillsam-mans. Vi – en kyrka av människor som lever i, verkar i och gästar vår

stad. Den här boken är tänkt som inspiration

i uppgiften att vara kyrka. Församlings-instruktionen ska vara ett levande doku-ment som anger färdriktning för Svenska kyrkan i Lund, i dialog med vår omvärld. Min förhoppning är att den hjälper oss att prioritera vad vi ska göra, vila i gudstjäns-ten och vara i människovimlet. Gud har lagt god växtkraft i oss, det finns hopp!

Kerstin Hesslefors PerssonDomprost i Lund

6

Svenska kyrkan i Lund – församlingsinstruktion

Det var en bit av det som skulle bli en stola, det långsmala band som biskop, präst och diakon bär över

axlarna utanpå den vita dräkten. Stolan finns i olika färger, vitt signalerar fest och glädje.

Ungdomar från olika håll i Lund tillverkade, med stor kreativitet, en bit var och satte samman till en feststola som jag använde när jag togs emot som domprost.

För mig blev den ett synligt tecken på att vi hör ihop, vi människor i Guds värld, fragment och bitar av helheten.

Så långt österut man kan komma i Lunds domkyrka, i den riktning solen går upp, finns en mosaik av framtids-hopp som heter Kristi återkomst. Nya testamentets term för återkomst, parousia, betyder både ankomst och närvaro.

Det händer att mosaiken stiger fram hela vägen in i mitt hjärta, som den gjort för många andra och kommer fortsätta att göra. En gång när den kom nära tänkte jag på ett bibelord ”genom lugn och tillit vinner ni styrka.”(Jesaja kapitel 30, vers 15).

Livets mosaik

Det kom ett brev med internposten. Ett vanligt, brunt ytterkuvert

som öppnas, stämplas med dagens datum och läggs vidare till

rätt person. I kuvertet fanns en vit tygbit med mönster på, den

fick ingen ankomststämpel.

7

Livets mosaik

Lugn kommer inifrån och hör inte nödvändigtvis ihop med ett långsamt tempo. Tillit låter likadant framifrån som bakifrån. När vi kan läsa tillit från båda hållen finns den mellan oss, den har med ömsesidighet att göra.

Genom lugn och tillit – det är att ta emot, mitt i allt vi brottas med, så vi har något att ge. Det är styrkan. För var och en har sina skärvor av ljusa och mörka stråk. När vi ser varandras skär-vor blir bilden hel. Tillsammans andas skärvorna gudsnärvaro i det mänskliga.

Vi övar oss på att vara ett större vi. Ett vi som är mer än de närmaste och dem det är lätt att tycka om. Ett vi med ett diakonalt förhållningssätt – vi finns för varandra i kärleksfull respekt.

Att vara där Gud behöver oss är att lägga örat mot marken och lyssna efter grundtonen inom, tro att livet kan vara helt i befintligt skick och Gud närva-rande.

Vi är människor i Guds värld, frag-ment och bitar av helheten. Vi får vara de skärvor i livets mosaik vi faktiskt är, så vi vågar vara där Gud vill att vi ska vara.

Se varandras skärvor, så blir bilden hel. Gud och mänska nära, närvaro ger hopp. Genom lugn och tillit öppnar sig en väg.

Kerstin Hesslefors PerssonDomprost i Lund

Omvärld

9

Omvärld

Lunds pastorat med 90 000 invå-nare har en ung och rörlig befolk-ning, som ökar med en och en

halv procent per år. Omflyttningen är tio procent om året. In- och utpendling är omfattande. Mer än hälften av alla som vistas dagligen i staden för arbete eller studier bor på annan ort. 30 000 är mellan 19 och 35 år, många av dem vistas i Lund under en kort period.

Hälften av alla hem är ensamhus-håll. Var sjätte invånare är född i annat land. Av lundaborna är 51 000 med-lemmar i Svenska kyrkan. Medlem-stalet har under det senaste decenniet minskat med omkring en halv procent om året.

Lund har en ung och rörlig befolkning.

10


Så här berättar några barn och ung-domar om Lund: I Lund kan man leka med lego, kolla film och leka med kompisar. Att bo i Lund är roligt och skönt, men jag vill helst bo någon an-nanstans där man kan gå till havet. Det är kul med badhuset i Stadspar-ken. I Lund finns traktorer, katt, hund, häst, människor, vänner, fjärilar, luft, hus, himmel och änglar.

Det finns ett stort sjukhus och de som jobbar med datorer. Man kan ha olika jobb: doktor eller lära barn engelska, jobba med musik och teater, vara snickare eller meka med bilar. Det finns både många barn och gamla. Det finns långa och korta hus, stora och

Lund är bra för man kan cykla nästan överallt.

11

Omvärld

små hus. Man kan bo på en kulle el-ler vid vägen. Det finns många kyrkor i Lund. Det är en bra stad med Domkyr-kan och alla mysiga byar. Den är bra för man kan cykla nästan överallt. Det finns roliga lekplatser och lärorika mu-seum. Man kan spela fiol, spela hand-boll och spela spel. Det går tåg hit och från och det finns busshållplatser. Här är tryggt och fint.

Lund är en stad där man vet att vi kan förändra inom medicin, material, kultur, musik och tro. Som ung är det en bra stad att leva i, för Lund ger en möjlighet att drömma. När man är i Lund upptäcker man att det händer saker på så många platser: karneval,

12


humorfestival, siste april, musik, dans och galenskap. Lund är och ska vara en stad där man får vara den man är.

universitetet, Universitetssjukhuset och en rad kunskapsintensiva företag bidrar till Lunds karaktär av student-liv, forskning och utveckling – kompe-tens och konkurrens.

Tre fjärdedelar av invånarna har eftergymnasial utbildning och en fjär-dedel är i studier från förskola till uni-versitet. Två tredjedelar av lundaborna i arbetsför ålder arbetar, fyrtio procent av dessa utanför Lund. Arbetslösheten är runt fyra procent.

Kunskapsstråket från universitets-

Lund är och ska vara en stad där man får vara den man är.

13

Omvärld

området över Ideon växer och förtätas med bostäder på båda sidor om motor-vägen. Brunnshög blir en stadsdel stor som Lunds centrum. Forskningen och närheten till Köpenhamn och dess flyg-plats bidrar till internationalisering.

människor väljer livsstil och egna lösningar istället för kollektiva, samti-digt växer ensamheten. Den sociala ut-

Brunnshög blir en stadsdel stor som Lunds centrum.

14


sattheten ökar och det psykiska välbe-finnandet minskar. En av tio lundabor har årligen kontakt med psykiatrin, som patient eller anhörig. Tusen famil-jer är beroende av ekonomiskt bistånd.

Miljömedvetenheten utvecklas med ekologisk, social och ekonomisk håll-barhet i fokus. Kommunikation sker i allt större utsträckning genom soci-ala medier, med större genomslag och hastighet, i riktning från ord till bild. Upplevelser blir viktigare än prylar, det lokala viktigare än det globala, es-tetik viktigare än innehåll och projekt viktigare än organisation.

Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i fokus.

15

Omvärld

Pastoratet har sju församlingar som finns i staden och på lundaslätten, var och en med sin särprägel och historia:

Helgeands församling, Lunds All-helgonaförsamling, Lunds domkyrko-församling, Lunds östra stadsförsam-ling, Norra Nöbbelövs församling, Sankt Peters klosters församling och Torns församling.

I dessa har pastoratet femton kyr-kor och tre kapell. Den största försam-lingen har 30 000 invånare och den minsta 3 500.

UTMANINGAR och möjligheter

Utmaningar

17

Att bygga församling i Lund är att bygga i ett samhälle med tradition och förändring, i stän-

dig växelverkan, att beröra och ibland uppröra, mitt i stadens rörlighet. För kyrkan lever när den är i rörelse, när den andas Ande. Vi är levande stenar i Guds kyrka på jorden.

Svenska kyrkan i Lund är en del av den världsvida kyrkan. Förlåtelsen och försoningen i Jesus Kristus är grunden. Gud gör trasigt helt, upprättar kränk-ta, skapar nytt och försonar världen. Därför är uppdraget att bidra till ett värdigt liv i denna sköna och sköra värld.

Vi vill värna demokratin i samhället

Kyrkan lever när den är i rörelse.

18


och utveckla den i pastoratet. Att välja Fairtrademärkt skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Vi vill inspirera till att välja miljövänliga al-ternativ för ekologisk, social och eko-nomisk hållbarhet, minimera resurs och miljöbelastning, samt skapa rikt-linjer för upphandling och hållbar ut-veckling.

Ideella och anställda medarbetare är en profetisk röst genom att leva i ord och handling med Jesus Kristus i vår samtid, närvarande i kyrkor och på tidens arenor.

Genom utbyte mellan kyrka, konst och kultur är pastoratets kyrkor mötes-

Utmaningar

19

platser för existentiella erfarenheter och fördjupade upplevelser.

När människor i allt högre grad själva söker information och förvänt-ningarna på snabb och ärlig kommu-nikation ökar, blir god kommunika-tion en allt viktigare förutsättning för att möta människors behov och skapa relationer.

Det är angeläget för Svenska kyrkan i Lund att ha goda kontakter med män-niskor i arbetslivet, lokalt och interna-tionellt, samt vara stöd när drastiska och snabba förändringar genomförs.

Kunskapsstråket sträcker sig från stad till landsbygd, MAX IV och ESS blir betydelsefulla för europeisk forsk-

Det är angeläget att ha goda kontakter med människor ...

20


ning och innovation. Här ska Svenska kyrkan i Lund skapa kyrklig närvaro bland människor med skiftande etnisk, religiös och kulturell bakgrund.

lund är också ett domkyrkopasto-rat. Katedralen är en mötesplats för stiftets församlingar, för turister och pilgrimer, för internationella utblickar och intryck.

Något av vår tids spiritualitet kom-mer till uttryck i pilgrimsrörelsen, som erbjuder fördjupning i kristen tro och samlar människor med olika bak-grund. Vandringen genom kyrkoåret, liksom pilgrimens fysiska och andliga vandring mot heligt mål, öppnar för

Utmaningar

21

närhet in mot måltidens centrum. Rö-relsen inåt ger kraft till sändning utåt till tjänst.

Musiken förkunnar evangelium bortom orden, i ett samhälle som är internationellt präglat och känneteck-nas av ett ökat andligt sökande.

lund har en stor ung befolkning och åldrarna 0-18 ökar mest, från 17 000 till 20 000 år 2020. De är viktiga nu och för framtiden, därför är det ange-läget att lyssna till deras behov nu och utveckla kyrkan för framtiden tillsam-mans.

Kyrkans förskolor blir allt viktigare. Att vara konfirmand är en möjlighet

22


att fundera över livets stora frågor. Studietiden är en tid av förändring

och många livsval görs som präglar framtiden. Genom gymnasieprästernas verksamhet och genom student- och universitetskyrkan kan Svenska kyr-kan i Lund bidra till tillitsfulla möten i dessa avgörande livsskeden.

genom diakoniarbetet i försam-lingarna, på Diakonicentralen, i Sjuk-huskyrkan och på Familjerådgivning-en möter Svenska kyrkan i Lund sjuka, sörjande, utsatta och pressade männis-kor.

Det är svårt att få livet med arbete, familj och fritid att gå ihop. Många

Utmaningar

23

saknar någon att samtala med. Kyr-kans stöd i den palliativa vården, som allt mer sker i hemmen, efterfrågas av patienter, anhöriga och sjukhusets per-sonal. Det är angeläget att ge rum för god själavård i livets olika skeden.

Den sociala utsattheten växer i Lunds kommun, antalet EU-medbor-gare och flyktingar som behöver stöd på kort och lång sikt ökar. Det dia-konala arbetet står inför stora utma-ningar. En är att se möjligheter i möten med människor som inte nås av sam-hällets skyddsnät.

Det diakonala

arbetet står inför stora ut-

maningar.

PROGRAMförklaring

Vision och identitet

25


Svenska kyrkan i Lund tar emot evangeliets sprängkraft och tröst som ger mod att ta vara på människor och bygga församling; i livets skeden, i befintligt skick, i ständig rörelse – ett större vi.

26


Det ska vara möjligt att mötas i befintligt skick.

Pastoratets vision har förbindelse med visionen för Lunds stift om att bottna i nåden och skapa i

världen. Nåden är det givna livet. När vi tar emot har vi något att ge, så kan vi skapa i världen.

Evangeliets sprängkraft får oss att våga, evangeliets tröst hjälper oss att orka. Så får vi mod att ta vara på män-niskor och bygga församling.

Svenska kyrkan i Lund vill vara kyr-ka i livets skeden; vid dop, konfirma-tion, vigsel och begravning, i sorg och glädje, i vardag och fest. Det ska vara möjligt att mötas i befintligt skick, som vi är, med våra förutsättningar. I Lund med rörlig befolkning och många som


27

Till-sammans bidrar vi till ett större vi.

vistas i staden, tillfälligt och regelbun-det, ska det också vara möjligt att mö-tas i ständig rörelse.

Livet Gud ger är mer än vi ser och anar. Jag är en del av ett vi. Vägen till delaktighet går ofta genom att ta an-svar. Tillsammans bidrar vi till ett större vi. Vi, är alla som vill vara kyrka i Lund.

Vi värnar Fairtrade och hållbar ut-veckling, människovärde, likabehand-ling och god kommunikation, samt att barnens bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

Denna vision för Svenska kyrkan i Lund om ett större vi gestaltas i guds-tjänst- och församlingsliv, med vidblick för det gemensamma.

28


Den grundläggande uppgiftenDet är ett gemensamt uppdrag att utföra den grundläggande uppgiften. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemen-skap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Så här och i följande ordning beskriver Lunds pastorat uppgiftens fyra perspek-tiv:

Guds mission är en sändning som pågår. Vi är öppna för ekumeniskt samarbete och religionsdialog, och är en del av den världsvida kyrkan. Vi strävar efter att se människor och om-värld med Guds ögon i dialog, ömse-sidighet och tillit – detta förhållnings-

Guds mission är en sändning som pågår.


29

sätt är klangbotten i allt. Guds mission är en aktiv kraft i världen och i män-niskors liv.

Gudstjänst gestaltar människors möte med Gud och varandra. Kyrkliga handlingar bekräftar och upprättar i sorg och glädje, i vardag och fest. Vi strävar efter ett varierat gudstjänstliv med alla åldrar, som har vår tids ut-tryck och är grundat på tradition.

Undervisning är utveckling. Vi lå-ter allt församlingsliv präglas av dopet som livstydning och arbetar medvetet med att inbjuda till, gestalta och följa upp dopet. Vi strävar efter att ge män-niskor i alla åldrar möjlighet att växa och utvecklas i sin förmåga att samta-

Gudstjänst gestaltar människors möte med Gud och varandra.

Under-visning är utveckling.

30


la om och leva i tro, samt att fördjupa förståelsen för Bibelns berättelser.

Diakoni är evangelium uttryckt i handling. Vi kämpar för allas lika vär-de och social rättvisa, vi tror på män-niskans egna resurser och förmåga till förändring. Vi ger rum för god själa-vård och skapar platser av hopp där var och en tillåts bottna. Vi strävar ef-ter att se, bekräfta och upprätta med den gyllene regeln i våra hjärtan: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”

Diakoni är evangelium uttryckt i handling.


31

i pastoratets församlingar gestaltas den grundläggande uppgiften på föl-jande sätt:

Helgeands församling vill vara en öppen gemenskap av kontinuitet, igenkännande och tillhörighet. För-samlingen är en plats där var och en blir sedd, kan känna sig delaktig och tagen i bruk, ett färgrikt vi som känne-tecknas av lyhördhet, en välkomnande känsla och gemenskap.

Lunds Allhelgonaförsamling präg-las av ett rikt musikliv och ett diako-nalt perspektiv. Församlingen andas in Guds liv i gudstjänst och andas ut Guds liv i ord och handling.

32


Lunds domkyrkoförsamling med katedralen i centrum, förankrad i evangeliet och bärare av traditionen, vill vara riktad mot framtiden och erbjuda sammanhang för gudstjänst, lärande och gästfria möten. Försam-lingen vill utveckla Domkyrkans funk-tion som symbol för staden, arena för gränsöverskridande möten, som pas-toratets gemensamma mötesplats och som stiftets katedral i nordisk och in-ternationell kontext.

Lunds östra stadsförsamling vill vara kyrka här och nu, i glädje och i sorg, ett hem med allt det rymmer. En församling som vill finnas på plats i de delar av Lund som expanderar och en


33

församling som driver samarbetskyrka med EFS på Sankt Knut.

Norra Nöbbelövs församling efter-strävar att vara en öppen kyrka, en församling i mångfald med männis-kors lika värde i fokus. En församling med kristen tro som grund som vill er-bjuda rum för aktiv dialog, präglad av ömsesidig respekt och tillit.

Sankt Peters klosters församling bär spår av det klosterliv som en gång levts i församlingen. Bönens eftertanke och stillhet kombineras med barnens lek-fulla frihet och blicken för utåtriktat engagemang, både i närmiljö och i den världsvida kyrkan.

34


Torns församling finns där lands-bygd möter stad och tradition möter utveckling och vill vara en nära, varmt välkomnande församling, förankrad i kristen tro, som möter människor i li-vets vardag och högtid. En lyhörd för-samling som svarar upp mot försam-lingsbornas behov av att mötas och att fira gudstjänst i varierande samman-hang, med olika innehåll och med hög delaktighet.

utöver församlingsliv finns också gemensamma områden:

Pastoratet har huvudmannaskap för begravningsverksamheten och strävar efter att den utövas med respekt och


35

bemötande präglat av omtanke, inte-gritet och etisk hänsyn.

De begravningar som sker i Svenska kyrkans ordning ingår i ett samman-hang som sträcker sig från dödsbäd-den till avskedet vid graven. Mycket av detta hör själavården och det pas-torala handlandet till och måste därför präglas av en betydande frihet. Anhö-riga får tid för reflektion, avsked och fördjupning med ett budskap av hopp i mörkret. Det finns en begravnings-pastoral för musiken som delas ut till alla anhöriga som hjälp i förberedelsen inför begravningen.

36


lund har ett rikt musikliv för alla åldrar, i gemensamma stora satsningar och i varje församling. Gudstjänstsång-en är central och den liturgiska musi-ken har en självklar plats i alla körer.

Det rika musiklivet med god kvali-tet stärks genom samordning av mu-sik. De pastoratsgemensamma konser-ter, som vi kallar Oratorium, stärker och främjar musikens roll.

unga människor funderar över livet och behöver ges tillfälle att utforska kristen tro. Ungas behov av att välja form för sitt andliga sökande möts av samordning av konfirmandverksamhet med god kvalitet.

Lund har ett rikt musikliv för alla åldrar.


37

Genom gymnasiepräster finns Svenska kyrkan närvarande på gym-nasieskolor och delar liv och tro.

Studentprästverksamhet och eng-elskspråkiga gudstjänster är gemen-

Unga människor funderar över livet och behöver ges tillfälle att utforska kristen tro.

38


samt ansvar för arbetet med universi-tetet.

Svenska kyrkan i Lund strävar efter att tydliggöra kyrkan bland studenter och anställda inom universitetet – att vara en plats för växt, möten och tro i avgörande livsskeden, i rörelse och dia-log med en dynamisk utveckling.

diakonicentralen utgör, i samver-kan med församlingarna, ett gemen-samt centrum för diakoni. Sjukhus-kyrkan och Familjerådgivningen utgör gemensamma centra för krisomhän-dertagande, själavård och reflektion kring själavårdens teologi, som i tillit till människans inneboende möjligheter


39

Det är kyrkans uppdrag att möta män-niskor i utsatta livs-situationer.

ger omsorg, krisstöd och själavård. Svenska kyrkan i Lund strävar efter

att fullfölja kyrkans uppdrag att se och vara bland utsatta, sjuka och sörjande genom att erbjuda existentiella samtal, samtal inför döden, samtal vid pro-blem i nära relationer, genom sorge-grupper och personalstöd.

Det är kyrkans uppdrag att genom delaktighet, respekt och ömsesidig so-lidaritet möta människor i utsatta livs-situationer, oavsett om det är i Lund eller i andra delar av världen.

Prioriteringar

Prioriteringar

41

Ett större vi• Gestalta visionen om ett större vi

genom att stärka samordning och samverkan, inom pastoratet och utåt i samhället, också i ekumeniska kon-takter och internationella relationer.

• Visa att Guds mission är en sändning som pågår.

• Verka för kommunikation som en del av det pastorala livet; skapa relatio-ner och stärka den profetiska rösten.

• Göra evangeliet trovärdigt på ett sätt som också får konsekvens för förvaltning, fastigheter och ekonomi.

Mötesplatser• Se kyrkor och församlingsgårdar som

gästfria mötesplatser som gestaltar den världsvida kyrkans närvaro, och ta till vara gemenskapen när män-niskor möts och äter tillsammans.

• Pröva nya former för hur pastoratets byggnader används.

• Ta till vara kyrkornas olika profiler; utveckla samarbetskyrkan med EFS på Sankt Knut och fördjupa samver-kan mellan Lunds tre citykyrkor med bevarad särart: Klosterkyrkans still-het, Allhelgonakyrkans musikliv och Domkyrkans internationella utblick.

Från 2015 till 2018 vill Lunds pastorat prioritera på följande sätt

42


Samhället• Värna demokratin i samhället och

utveckla den i pastoratet.• Delta aktivt i arbetet med Kunskaps-

stråket och skapa kyrklig närvaro på Brunnshög bland människor med skiftande etnisk, religiös och kulturell bakgrund.

• Utveckla kontakter och nätverk med arbetsplatser, ideella och offentliga organisationer.

• Ta ansvar för skapelsen genom handling för hållbar utveckling och rättvis fördelning och påbörja arbe-tet med att alla pastoratets sju för-samlingar blir Fairtrade-certifierade.

Gudstjänst och musik• Fira gudstjänster som gestaltar män-

niskors möte med Gud och varan-dra, tillgängliga för alla åldrar, på skiftande tider, dagar och platser.

• Utöka det musikaliska samarbetet med flera delprojekt, för att värna sång och musik för alla åldrar och uppmuntra samverkan med utbild-ningar och musikaliska institutioner.

• Arbeta för en förnyad, bestående form för gosskör utifrån gosskörs-projektet.

• Ta till vara bildkonst, musik, dans, ord och drama som uttrycker evangeli-um och tolkar människors erfarenhe-ter, som en del av gudstjänsten.

Prioriteringar

43

Livslångt lärande • Låta allt församlingsliv präglas av

dopet som livstydning och arbeta medvetet med att inbjuda till, ge-stalta och följa upp dopet.

• Ge människor i alla åldrar möjlighet att växa och utvecklas i sin förmåga att samtala om och leva i tro samt fördjupa förståelsen för bibelns berättelser.

• Förstärka samverkan mellan pasto-ratets kristna förskolor.

• Samordna konfirmationsundervisning och förbättra rekrytering, ledarut-bildning och pedagogik.

• Inspireras av de skolprojekt pasto-ratet genomför i dialog med såväl Lunds stift som med andra och värna unga vuxnas lärande.

Diakoni• Låta diakoni vara ett handlingens

språk i varje församling och i det internationella arbetet.

• Samverka med andra samhällsaktö-rer.

• Skapa opinion och agera när män-niskovärdet kränks.

Ideella medarbetare• Skapa platser av hopp där var och en

tillåts bottna. • Ta vara på människors engagemang

i kyrkan och rekrytera fler ideella medarbetare.

• Fördjupa samverkan mellan anställda och ideella medarbetare.

• Komma ihåg att kyrkan är vi tillsam-mans.

Fördjupningar Vilken kyrka vill vi vara?

Fördjupningar

45

Vilken kyrka vill vi vara? Fördjupning från pastoratets sju församlingar, gemensam musik, konfirmandverksamhet, diakoni och kyrkoförvaltning.

Helgeands församling

Helgeands församling vill vara en öppen gemenskap som kän-

netecknas av kontinuitet, igenkännande och tillhörighet. Försam-

lingen är en plats där var och en blir sedd, kan känna sig delaktig

och tagen i bruk. Ett färgrikt vi som kännetecknas av lyhördhet,

en välkomnande känsla och gemenskap.

Mission i församlingens kontext innebär att bryta brödet och dela det med varandra. Så är

vi, fastän många, en enda kropp; ty alla får vi del av ett och samma bröd. Orden som sägs i nattvardsliturgin förmedlar det förhållningssätt som Helgeands församling vill ha som grund. Att öppna

dörrar och sträcka ut händer till en värld som hungrar och törstar. Att på ett gott sätt och i fruktbart samarbete möta människor med annan tro. I samklang med skapelsen lägger vi särskilt fokus på Fairtrade, hållbar utveckling och internationellt engagemang.

Söndagens högmässa är puls och

46


centrum; en kraftkälla som ger liv till församlingens verksamheter; ett nav kring vilket församlingslivet rör sig och en sändning ut i världen. Gudstjäns-ten är en mötesplats där broar mellan människor byggs, generationsöverskri-dande möten med unika möjligheter. Många människor är engagerade och gudstjänstens innehåll består av en rik, i demokratisk anda utformad liturgi. Ett kontinuerligt arbete med högmäs-sans kvalitet pågår; samtal kring de ord och den musik som används att gestalta livets djupaste mysterium. I gudstjänstgrupperna kan var och en tas i bruk, vara delaktig och växa i tro och ansvar. Kontinuerlig rekrytering till gudstjänstgrupper är ett pågående arbete. Barnens gudstjänst är ett viktigt inslag i gudstjänsten, liksom musiken och körerna.

Diakonin har också sin grund i delandet av brödet – i mässan och i måltidsgemenskapen. Att visa omsorg

Fördjupningar

47

är församlingens väsen. Det är ett sammanhang där liv och vardag delas, där varje människa får vara på sina villkor, inte för vad hen presterar utan för den hen är. Diakonin sträcker sig ut och tar ansvar för den trasighet som finns i vår närmiljö. Måltidsgemenskap är viktigt i Helgeand. Ett öppet kök och ett församlingshem där det är lätt att göra sig hemmastadd. Församlingshem-met står till församlingsmedlemmarnas förfogande och många grupper samlas på ideell basis. Ett särskilt öga riktas till EU-migranter som inte har tak över huvudet och övernattning erbjuds i Härbärge Helgeand, som möjliggörs i samarbete med Diakonicentralen och frivilliga krafter.

Undervisningens uppgift är att gestalta evangelium och erfarenheten av Guds nåd här och nu; att locka fram nyfikenhet som leder till frågor, samtal och växande. En kvinna slår sönder en flaska nardusbalsam. Doften sprider sig

likt en äng med färgrika blommor. Ingen förstår riktigt vad hon gör när hon smörjer Jesus med oljan. Men berättel-sen har väckt nyfikenhet i 2000 år. Att berätta denna berättelse och alla andra berättelser - den rikedom som finns i vår kristna tradition, hör till kärnan av uppdraget att vara kyrka. Helgeand vill vara den miljö av trygghet, värme och blomdoft, som väcker nyfikenhet och öppnar upp för möten med varandra och traditionen.

Församlingen vill vidareutveckla nätverk i sin närhet, inte minst i relation till skolorna, med pedagogiskt program för att möta människor i olika åldrar. Vi vill satsa på den kommunikation som gör att språk och lyssnande möts – där det blir möjligt att koppla människors längtan till evangeliet.

48


Lunds Allhelgonaförsamling

Lunds Allhelgonaförsamling präglas av ett rikt musikliv och

diakonalt perspektiv. Församlingen andas in Guds liv i gudstjänst

och andas ut Guds liv i ord och handling.

Allhelgonakyrkan är en av Lunds tre citykyrkor och genom sin storlek en resurs för Lunds

pastorat. En församling är i första hand människor som firar gudstjänst tillsam-mans. Att fira gudstjänst är utgångs-punkten för de övriga uppdragen att bedriva undervisning samt att utöva diakoni och mission. Gud är verksam i världen och sänder församlingen att delta i sitt arbete för upprättelse och befrielse. Församlingens sändning är att följa människor till tro och att hjälpa människor i nöd. För att dessa uppdrag ska kunna förverkligas måste försam-lingen leva i bön och vara i aktiv dialog

med sin samtid. Allhelgonakyrkan finns intill det så kallade kunskapsstråket som enligt prognoser kommer att bli en alltmer expansiv del av staden.

Musiklivet i församlingen är sedan länge stort och livaktigt. Musikens uppgift är att förmedla möte mel-lan människan och Gud, men även att samla människor för lovsång och bön. Genom musiken förkunnas evangelium med ett språk som når bortom orden. Många frivilliga medarbetare engageras speciellt i körverksamheten. Musiken tillsammans med diakonin är delar av församlingens identitet och ansiktet utåt för lundabor i alla åldrar.

Fördjupningar

49

Församlingen vill prioritera bred delaktighet, att möta människors andliga sökande och att finnas till för människor i nöd. För att detta ska vara möjligt fordras att församlingen rekry-terar och rustar anställda och frivilliga

medarbetare. Det förutsätter även ett mångfaldigt gudstjänstliv och musikliv. Många behöver bli delaktiga genom att få en plats och känna sig hemma. Vägen till delaktighet går ofta genom att ta ansvar.

50


Församlingen ska vara ett samman-hang där människor finner vägar till tro och där tron kan mogna. Undervisning-en stöder och fördjupar tron. I försam-lingen ska det finnas en röd tråd från dopet till vuxenlivet. Körverksamheten, konfirmand- och ungdomsarbetet med musikinriktning är centralt i denna kristna undervisning.

Diakoni är att leva varje dag i sam-hället och att lindra människors andliga och materiella nöd. Församlingen ska samverka med andra goda krafter i samhället och världen. Sjukhuskyrkan och Familjerådgivningen är delar av för-samlingen och ger den en tydlig diakonal prägel och skapar trovärdighet utifrån evangeliets sändning i världen, med omsorg, krisstöd och andlig vård. Parken runt kyrkan, med närhet till sjukhuset, har potential att bli en stilla, själavår-dande oas med möjlighet till rekreation och existentiell reflektion i stadsmiljön. En möjlighet som bör prövas.

Guds mission är en aktiv kraft i världen och människors liv och är därför församlingens gemensamma uppdrag i alla de uppgifter som de döpta sänds ut till. I snävare betydelse står mission för det evangeliserande arbete som bedrivs för församlingens kvantitativa och kvalitativa tillväxt. Det är nödvändigt att finna nya vägar att vara kyrka för de människor som bor eller vistas i försam-lingen. En möjlighet är att finna inspira-tion i det som kallas Fresh Expressions – inte minst när det gäller mötet med unga och med det innovativa näringsli-vet. Församlingen är medveten om att det behövs kontinuerliga förändringar för att uppdragen ska kunna bli utförda. Församlingen behöver arbeta utifrån det som i Church of England kallas ”mix-ed economy of Church”. Det innebär att traditionella former för gudstjänst och verksamhet varsamt förnyas samtidigt som nya grepp prövas.

Fördjupningar

51

Lunds domkyrkoförsamling

Med katedralen i centrum, förankrad i evangeliet och bärare

av traditionen, vill Lunds domkyrkoförsamling vara riktad mot

framtiden och erbjuda sammanhang för gudstjänst, lärande

och gästfria möten. Vi vill utveckla Domkyrkans funktion som

symbol för staden, arena för gränsöverskridande möten, som

pastoratets gemensamma mötesplats och som stiftets katedral i

nordisk och internationell kontext.

Gudstjänsten är centrum i för-samlingens liv. Gudstjänsten ger möjlighet till ritualisering, tolkning

och livsförändring. Gudstjänsten går i dialog med känslor, erfarenheter och aktuella frågeställningar och belyser dem med hjälp av bibelns texter och kyrkans tradition. Domkyrkan är hela stiftets kyrka, olika församlingar och skilda from-hetsriktningar ska känna hemhörighet

här. I katedralen får både den nyskapande och den traditionsvärnande gudstjänsten rum. I Domkyrkans gudstjänstliv upp-märksammas olika minnesdagar, såväl traditionella helgondagar som andra och nya. Genom att vara en plats för utbyte mellan kyrkan och den samtida konsten och kulturen, fungerar Domkyrkan som en mötesplats för existentiella erfaren-heter och fördjupade upplevelser.

52


Musiken vid gudstjänster och konserter öppnar för möten med Gud. Vår tids spiritualitet kommer till uttryck i pil-grimsrörelsen som erbjuder fördjupning i kristen tro och samlar människor med olika bakgrund. Domkyrkoförsamlingen är på stiftets uppdrag ansvarig för pilgrimsverksamheten i Lunds stift och arbetet utvecklas fortsatt.Katedralens funktion som en lärande mötesplats går tillbaka till hennes historiska rötter. Med Domkyrkan som utgångspunkt ger vi genom omsorgs-

fulla möten möjlighet till ett differen-tierat och upplevelsebaserat lärande. Lärandet är inte primärt en verksamhet utan en attityd som präglar församling-ens arbete. Genom lärandet rustas den enskilde att vara ett vittne om tro bland människor i sin närhet. En viktig del av lärandet är knutet till kyrkorummet i sig. Istället för att enbart visa kyrkorum-met som en historisk plats, berättas och gestaltas det levande kyrkorum-met i visningar och verksamheter av olika slag. Mötet med skolklasser tar sin

Fördjupningar

53

utgångspunkt i, och genomförs inom ramen för, läroplanen. Fokus för vuxnas lärande ligger på korta serier och ensta-ka händelser, årligen erbjuds grundkurs i kristen tro och flera olika fördjupande mötesplatser. Församlingen vill för stiftets församlingar utveckla arenor för lärande och erfarenhetsutbyte.

En känsla av gästfrihet och öppen-het ska prägla alla möten som äger rum i församlingen. På bestämd tid varje vardag finns präst eller diakon tillgäng-lig i Domkyrkan för samtal och bikt. Arbetet utvecklas och former söks för en ökad närvaro av präster och diakoner i kyrkorummet. Församlingen utvecklar sina rutiner och möjligheter för män-niskor att ta aktiv del i ansvaret för sin församling. Människor som är engage-rade i församlingen stärks i bilden av att de är myndiga medarbetare i Guds rike, alla sporras att vara Kristi budbä-rare i möten med människor. Som del i den världsvida kyrkan är Domkyrkan en

självklar aktör i det ekumeniska arbetet i Lund. Svenska kyrkans internationella arbete är tydligt i församlingens liv. Olika internationella kontakter vårdas och utvecklas liksom församlingens miljöarbete och Fairtradearbete.

Domkyrkan, Domkyrkoplatsen, Domkyrkoforum och Liberiet är del av stadens offentliga rum. Tillsammans med andra aktörer stärker församlingen denna roll ytterligare. Företrädare för Domkyrkan medverkar regelbundet i till exempel lektioner och krisgrupper, är delaktiga i nätverk av olika slag och fö-reträder kyrkan gentemot företag och föreningar. Eftersom Domkyrkan har en stark ställning i Lund har församlingen stora möjligheter att vara en tydlig profetisk röst i staden. Vid sidan om Lunds domkyrka är Lunds universitet stadens främsta kännetecken. Försam-lingen vill ytterligare stärka samarbetet med universitetets olika institutioner, föreningar, nationer och kårer.

54


Lunds östra stadsförsamling

Lunds östra stadsförsamling vill vara kyrka här och nu, i

glädje och i sorg. Ett hem med allt det rymmer. En församling

som vill finnas på plats i de delar av Lund som expanderar

och en församling som driver samarbetskyrka med EFS på

Sankt Knut.

Lunds östra stadsförsamling står inför många möjligheter och utma-ningar. Vi vill bevara och fördjupa

våra mötesplatser mellan Gud och män-niskor och samtidigt finna nya platser för möten. Dessa platser skapas genom gudstjänster med både bredd och djup, för olika åldrar, på olika dagar och tider, samt genom mellanmänskliga möten som uppmuntrar till reflektion över livet och tron.

Ideella medarbetare gör det möjligt att bedriva en bred, öppen, välkomnan-

de verksamhet, och deras engagemang behöver samordnas.

Lunds pastorat bedriver genom Lunds östra stadsförsamling samar-betskyrka med EFS-föreningen på Sankt Knut. Föreningen har utvecklings-planer för närområdet, närmast bland annat barnkyrka och språkkafé.

Kunskapsstråket sträcker sig genom församlingen och det kommer att byggas skolor, forskningsanläggningar och minst 3.400 bostäder. För kyrkans närvaro på Brunnshög krävs någon form

Fördjupningar

55

av lokal.På Gastelyckan – Råbylund pågår

också stor nybyggnation, som kommer att påverka användningen av Stora Råby kyrka.

En stor del av församlingen består av barnfamiljer. Församlingen vill förstärka arbetet kring dopet och lyfta barnens plats i gudstjänsten. Målet är att 2019 ha ökat antalet dop av barn till 70 procent av tillhöriga.

Vi vill göra bibelns berättelser le-vande och kända för barn och unga.

Dagligen möter församlingen för-äldrar i olika sammanhang. Utmaningen är att ta emot dem på ett mer fördjupat sätt.

I församlingen finns många förskolor och skolor och församlingen vill för-bättra och fördjupa relationen till dessa.

40 procent av ungdomarna i konfirmationsålder i Lund bor i försam-lingen. Andelen konfirmander kan ökas dels genom samverkan i pastoratet så

56


att konfirmanderna kan erbjudas fler valmöjligheter, och dels genom att för-samlingens medarbetare ökar närvaron där ungdomar rör sig. Uppföljning av konfirmationstiden sker på mötesplatser där ungdomar får fortsätta samtalet om tro och liv, och stöds av en pågående ungdomsledarsatsning.

I församlingen finns en gymnasie-präst som verkar i gymnasieskolan. Församlingen, med norra Europas största studentboende, vill ta vara på erfarenheter från Studentprojektet och hitta nya vägar in i studentvärlden.

Församlingen vill öppna för fler vuxna att hitta till kyrkan så att den blir en naturlig del i deras dagliga liv,

Musiklivet med gudstjänster och konserter är viktiga som både dia-koni och mission. Körverksamheten är omfattande från yngsta till äldsta och är efterfrågad. Den musikpedagogiska verksamheten ska utvecklas ytterligare.

De internationella kontakterna,

vänförsamlingarna, stödprojekten och insamlingsarbetet ska stärkas ytterli-gare.

Målet med församlingens informa-tion är att nå alla hushåll i församlingen, vilket kräver ytterligare satsning.Med Jesus som förebild möter försam-lingen människor i utsatta livssituatio-ner. Ett diakonalt förhållningssätt ska genomsyra all församlingens verksam-het. Många av församlingens invånare behöver stöd och även professionell hjälp i kontakt med myndigheter. Därför behövs ett kraftfullt strategiskt tän-kande och ett långsiktigt arbete när det gäller diakonin.

Fördjupningar

57

Norra Nöbbelövs församling

Norra Nöbbelövs församling

eftersträvar att vara en öppen

kyrka, en församling i mång-

fald med människors lika

värde i fokus, en församling

med kristen tro som grund

som vill erbjuda rum för aktiv

dialog, präglad av ömsesidig

respekt och tillit.

Det finns många typer av guds-tjänster – den lilla middagsbönen i kyrkan, konfirmandandakten i

mörker med levande ljus eller sönda-gens högmässa med fest och firande. Människor kommer också i kontakt med församlingens gudstjänster vid de

kyrkliga handlingarna – dop, konfirma-tion, vigsel och begravning, livsriter som följer människan från vaggan till graven. Gudstjänsterna utformas av gudstjänst-grupper i bred delaktighet med olika åldrar, språk och erfarenheter. Tillsam-mans gestaltar körer, musiker, präster,

58


diakoner och frivilliga en gudstjänst buren av enkelhet och närhet. Kyrkkaf-fet ger tillfälle att ta upp frågor kring dagens gudstjänst.

Kyrkans undervisning handlar om fördjupning och reflektion kring vad det kan innebära att leva som troende i världen. Människor lever i ett samhälle där många olika traditioner finns sida vid sida och inget är egentligen självklart längre. Därför behöver samtalen fördju-pas om hur tron uttrycks i samtiden och förstås i världen. Undervisningen om dopet tar sin utgångspunkt i Jesu egen livshistoria. De döpta blir en del av en större gemenskap – kyrkans världsvida familj. I olika tider av livet klär människor sina erfarenheter i olika språk. Kristen undervisning handlar om mognad och växt. Barn har ett perspektiv, ungdomar och konfirmander ett annat, vuxna ett tredje. Därför ska konfirmandarbetet få stort tydligt utrymme i församlingen, enskilda samtal erbjudas, liksom öppna

Fördjupningar

59

grupper för barn och föräldrar.Diakonin betyder tjänst och kan

beskrivas som kyrkans sociala och ge-menskapsskapande arbete, den del av tron som i praxis handlar om att mötas och göra livet bättre. Kyrkans diakoni är därför alltid något som är centralt, den är inte en konsekvens av den kristna tron utan tron i handling. I församlingen finns många olika typer av diakoni: Dag-träffar, samtalsgrupper, enskilda samtal och hembesök. Diakoni är varje kristens uppdrag och i församlingen finns också en diakon som fokuserar just på detta område.

Församlingen har en öppen, kreativ och relationell syn på mission. Samtal om evangeliets innehåll, skapandet av en miljö där det är möjligt att ställa sina frågor om den kristna tron ska uppmuntras. Missionsbefallningens ord bjuder in till delaktighet och gemen-skap, till att berätta om tron och hur den gestaltas i världen. Församlingens

missionssyn ger inriktning för hela verk-samheten och i samma anda arbetar församlingen för levande relationer med vänkyrkor och stift i andra länder. Mission handlar om förändring och om att ge vidare av den kärlek Gud visar världen. Norra Nöbbelövs kyrka ska vara öppen alla dagar för bön och stillhet. Församlingen arbetar för att dopet ska vara en självklar del i högmässan.

Församlingen ska vidareutveckla den teologiska identitet som format och formar församlingslivet. En strävan att integrera olika verksamheter stäl-ler krav på medarbetarnas flexibilitet, liksom samverkan med Torns församling. Församlingen rör sig utanför sina egna närområden, där skola, vård och omsorg, socialtjänst, idrottsföreningar såsom Lundagård och Lunds BoIs och kom-munens fritidsverksamheter är självklara arenor för möten och samarbete. Kom-munikation och informationsmaterial behövs utvecklas för åren som kommer.

60


Sankt Peters kloster

Sankt Peters klosters församling bär spår av det klosterliv som en

gång levts i församlingen. Bönens eftertanke och stillhet kom-

bineras med barnens lekfulla frihet och blicken för utåtriktat

engagemang, både i närmiljö och i den världsvida kyrkan.

När Jesus uppväcker synagogföre-ståndarens dotter gestaltar han en gräns-överskridande tro på

människan, på barnet, och ger henne vad hon behöver. Med samma tro ska var och en bli bemött med den blick som ger möjlighet att vara och växa i församlingen. Liksom nunnorna en gång i tiden mötte varje människa som om det vore Jesus själv, så ska alla känna sig sedda, välkomnade och bekräftade.

När människor i gemenskap ber och bryter brödet, då sker ett möte. Guds-tjänsten är både nav och sändning, och

präglas av en tydlig rytm, delaktighet, närhet och kontinuitet. Den är också lyhörd för den kontext som de två olika kyrkorummen utgör, Petersgårdens kyrka och Klosterkyrkan.

I Petersgårdens kyrka finns ut-rymme för liten som stor. Här finns en frihet i rummet, en tillåtande atmosfär, kreativitet, rörelse och generations-möten. Mässa med små och stora firas på söndagarna med söndagsskola för barn 0-12 år. Musik, rörelse och liturgi finns som en röd tråd från söndag till öppen förskola. Nyfikenhet är ett

Fördjupningar

61

redskap för växande i tro och ansvar. Petersgården är i stor utsträckning en kyrka i vardagen med tydlig rytm, där många människor i olika åldrar ström-mar genom huset. Varje vecka firas morgonbön, middagsbön, vardagsguds-tjänst och mässor. Så förvaltas klostrets arv och påminnelser om människans djupaste tillhörighet och innersta va-rande. Gudstjänstfirandet på Värpinge serviceboende och Papegojelyckan är en gudstjänstnärvaro på Väster.

Klosterkyrkans gudstjänstliv bär en ton av närhet, innerlighet, närvaro och lågmäldhet. Oftast firas gudstjänst på kvällstid, innan natten kommer. Här går det att slinka in och slinka ut, samtidigt som det finns en lyhördhet för delaktig-het och ansvarstagande i gudstjänst-livet. Som citykyrka bär Klosterkyrkan prägel av stillhet – i stadens larm nära Centralstationen. Rytmen i kyrkan andas vardagsvila, med stor diakonal öppenhet och trygghet. Här firas Sinnesromässan.

Kyrkan är omtyckt för kyrkliga handling-ar, med sitt omslutande kyrkorum, goda akustik och varma atmosfär.

Församlingen vill vara en plats som möjliggör växandet i tro. Det pedago-giska arbetet är en stomme i uppdraget att gestalta evangelium; att nå olika åldersgrupper, inte minst barn och skolelever. Ett prioriterat område är att fokusera ännu tydligare på undervis-ning. Uppdraget att gestalta evan-gelium och mötet med det heliga tar sig uttryck i den miljö som församlingen är, i berättandet och de uttryckssätt som

62


används. Kyrkorummet är ett pedago-giskt rum som pekar mot det inre livet. I mötet med barnen ges utrymme för deras egna reflektioner, funderingar och andlighet. Att lyssna och ta vara på barnens nyfikenhet blir ett redskap. Förskolan Prästkragen är en del av församlingens arbete. Mötet med vuxna och deras väg i tro ska ta avstamp i ny-fikenhet och frågor som ställs. Kloster-kyrkan är en öppen plats för möten och fördjupande samtal.

Diakonin ska vara ett förhållnings-sätt som genomsyrar varje mänskligt möte och blir tydligt på torget i Peters-gården. Genom att dela måltid, se och bekräfta varje människa för den hen är, gestaltas det vattnets rörelse, dopvatt-nets, som bär in i det okända. Altarbor-det och matbordet hör nära samman.

Mission är seendets rörelse; att leva transparent i solidaritet med resten av världen; det som finns i församlingens närområde och på andra sidan jordklo-

tet. Internationellt arbete, Fairtrade, och hållbar utveckling är viktig identitet för församlingen; liksom ett ekume-niskt perspektiv, samt öppenhet och dialog med andra religiösa grupper, det multireligiösa arbetet. En strategi ska utvecklas för närvaro och kommunika-tion på platser där mycket människor rör sig, exempelvis på Centralstationen och i köpcentrum.

Fördjupningar

63

Torns församling

Torns församling finns där landsbygd möter stad och tradi-

tion möter utveckling. Församlingen vill vara en nära, varmt

välkomnande församling, förankrad i kristen tro, som möter

människor i livets vardag och högtid. En lyhörd församling som

svarar upp mot församlingsbornas behov av att mötas och att

fira gudtjänst i varierande sammanhang, med olika innehåll

och med hög delaktighet.

Torns församling, norr om Lund bildades 1992 genom en sam-manläggning av sex församlingar.

Här finns en intressant miljö med gamla gårdar sida vid sida, gamla byar, nya bostadsområden i Stångby stations-samhälle. Snart är området också med ESS en mittpunkt i europeisk forskning och innovation.

De senaste åren har förutsättning-

arna för församlingens arbete och liv förändrats. Av församlingens 3500 inne-vånare bor nu nästan 2000 i Stångby stationssamhälle, som för tio år sedan hade knappt 700 invånare. Närmare en tredjedel av nuvarande befolkning är 0-18 år. Gudstjänster, aktiviteter för barn och familjer och samarbete med skolorna måste därför prioriteras.

Den demografiska förändringen,

64


generationsskiftet i byarna och inflytt-ningen till Stångby under de kommande åren blir fortsatt stark. Det är också här den fina församlingsgården ligger. Därför är det naturligt att i denna miljö fortsätta att utveckla ett levande för-samlingsliv som sträcker sig från vardag till söndag. Detta är ett resurskrävande arbete som involverar såväl anställda

som frivilliga. Vikten av ett strategiskt tänkande kring hur församlingen verkar i skärningspunkten mellan tradition och förnyelse, mellan generationer av boende och nyinflyttade, kan därför inte underskattas.

Det är också angeläget att för-samlingen under resan in i en ny tid lyfter fram och har med de fem kyrkor, Håstad, Igelösa, Stångby, Vallkärra och Västra Hoby, som viktiga samlings-platser och bärare av församlingens historiska och andliga identitet. Försam-lingen eftersträvar att hålla kyrkorna öppna för besök och andaktsliv och ser dem som naturliga samlingspunkter vid kyrkoårets högtider. Församlingen vill också på ett särskilt sätt lyfta fram kyrkorummens samlande betydelse vid kyrkliga handlingar såsom dop, kon-firmation, vigsel och begravning. Den vackra sjätte kyrkan, Odarslöv, ska efter många år i malpåse renoveras. Tankarna på hur den ska användas i framtiden är

Fördjupningar

65

en angelägenhet för hela pastoratet. Förutom att fira gudtjänst är för-

samlingen också bärare av kultur med särskild betoning på musik, konst och litteratur som bjuder in till upplevelser i kyrkorummet. Att möta människor i vardag och högtid innebär även att erbjuda fördjupade samtal kring kristen tro och existentiella frågor.

De sju kyrkogårdarna runt för-samlingens kyrkor och Fredentorps begravningsplats är av betydelse för många människor, för att vårda min-nen, att uppleva stillhet och för andlig rekreation.

Församlingen är en del av Lunds pastorat med ett nära samarbete med Norra Nöbbelövs församling, vilket öppnar för en ny positiv dimension till församlingslivet. Församlingen ska bidra till det viktiga arbete som diakonin i Lund, Familjerådgivningen och Sjukhus-kyrkan utför.

Torns församling finns där horison-

terna öppnar sig. I söder syns staden och runt omkring ligger de öppna fälten där friska vindar ofta blåser. Öppen-het och vidgade vyer är församlingens kallelse idag.

I Jesus ord om vinstocken och grenarna finner församlingen inspiration och ledning, som uppmuntrar till att skapa en öppen och delaktig försam-lingsgemenskap, buren av tron på och gemenskapen med Jesus.

Fördjupningar

67

Gemensam musik

Målet för oratorieverksamheten, den pastoratsgemensamma mu-

siken i Allhelgonakyrkan och Domkyrkan, är att framföra fyra

oratorier per kyrka och år, och sker under namnet Oratorium.

Pastoratets körer, så väl barn- och ungdomskörer som vuxenkörer, ska göra ett antal gemensamma

projekt för att stärka gemenskapen, utveckla musikverksamheten och visa vad Lund har att erbjuda.

Pastoratets musiker ska ha god dialog med varandra, så att de olika för-samlingarnas musikprofiler ryms under samma tak och att kyrkomusikernas identitet stärks.

En ny del av den pastoratsge-mensamma musiken är gosskören, projekt under 2015- 2016 i pastora-tets församlingar. Kören har sin bas i gudstjänstlivet och knyts till Oratorium

för konsertverksamhet, en morot för gosskören. Det är en förhoppning att knyta gosskören till pastoratet under projekttiden på ett sådant sätt att verksamheten kan fortsätta i framti-den. Lunds pastorat ska värna sång och musik för livets alla åldrar.

Församlingarnas notarkiv läggs samman till ett gemensamt notbiblio-tek för hela Lund. Noterna finns kvar i varje församling, men är tillgängliga i ett gemensamt digitalt arkiv. Detta är ett sätt att hushålla med de resurser vi har och göra notarkivet tillgängligt i hela pastoratet.

68


Gemensam konfirmandverksamhet

”Konfirmationen är en aktualisering av dopet. […] Framför allt

får konfirmanderna genom bön med handpåläggning förnyad

delaktighet av Andens gåva och de sänds ut i världen som med-

arbetare i Guds rike.” (Kyrkoordningen)

Svenska kyrkan i Lund vill ge konfirmanden möjlighet att upptäcka att Gud kommer oss till

mötes. Konfirmanderna ska mötas just där de befinner sig, och mötet mellan konfirmanderna, mellan präst, försam-lingspedagog och ungdomsledare och med den övriga församlingen fördjupas. Både undervisning och redovisning ska präglas av konfirmandernas egna självständiga reflektion över det kristna budskapet. Varje konfirmand ska nås av budskapet att Gud finns och älskar var och en av oss. Att de med dopet som

grund får erfara att Jesus går med oss genom död till liv.

Arbetet med att bygga och möjlig-göra mötesplatser för ungdomar i konfirmandåldern är ett arbete som vi i Lund behöver ha i fokus, i varje för-samling genom kontakter på arenor där ungdomar finns och verkar, på skolor, i fritidsaktiviter och idrott. Lunds pasto-rat har många goda och bärande arenor för att möte konfirmandernas liv och frågor men man behöver också verktyg och möjligheter. Att ständigt ha tankar kring att kunna utvecklas för att komma

Fördjupningar

69

närmare och längre.Inom konfirmandverksamheten är

läger ett av de viktiga verktygen för att bygga gemenskap, vänskap och leva till-sammans. Lägerliv är kostsamt, men är ett av de främsta verktygen för att ge konfirmander en bärande konfirmandtid. Det andra viktiga verktyget är konfir-

mandledarna som är en mycket viktig resurs men också en egen verksamhet i verksamheten.

Det behövs personella resurser och ekonomiska resurser för att kunna bygga dessa arenor för konfirmander, och ge möjlighet för ledare att ta ansvar och handledare som kan vara med att

70


få bärande konfirmandgrupper. Det behövs båda pedagogiska och teolo-giska kompetenser i församlingarna som kan och vill bära dessa sammanhang. Gemensamma informationssatsningar och kunskapssatsningar är viktigt.

Genom att vi kan gå ut gemensamt till alla kyrkotillhöriga i Lund och erbjuda konfirmandgrupper som kan möta deras tillvaro, intressen och livsmönster. Att fortsätta att skapa goda informations-kanaler för gemenskap information är en av bitarna vi har att jobba med under åren framåt. Information och inbjudan är viktigt för att den som söker sig till en grupp ska veta vad det handlar om.

Målsättningen är att verka för att fler ska få möjligheten att göra valet att bekräfta sitt dop, sitt liv och vara med i kyrkans sammanhang i Lund. Tydliga siffror pekar på att konfirmandverk-samhet inte bara är pastoratets nutid utan också mycket av framtiden. Den som får upptäcka, uppleva och känna

sig hemma i Svenska kyrkan kommer att stanna kvar och verka, stödja och utveckla kyrkan, samhället och världen med en kristen livstolkning.

Utmaningen är att verka för att bli ett större vi än varje församling varit tidigare. Att kunna lära av varandra och andra för att göra oss till bra och bättre mötesplatser. Genom gemensamma utbildningar för unga, genom att tillsam-mans möta skolor och samhälle. Genom att tillsammans jobba med intern och extern kvalité av konfirmandverksam-heten. Konfirmanden ska få möjlighet att upptäcka och medverka i kyrkans olika rum såväl i och med gudstjänst som att få uttrycka sina tankar och sin tro. Kon-firmanden ska få möjlighet att samtala och uppleva kring livets frågeställningar.

Konfirmandverksamhet handlar mycket om att ge verktyg för livet. Hur man kan tolka sitt liv och verka i andras liv. Här får konfirmanden följa i Kristus fotspår.

Fördjupningar

71

Gemensam diakoni

Det diakonala arbetet strävar efter att utvecklas, fördjupas

och breddas, såväl i församlingarna som i det gemensamma

pastoratsövergripande arbetet, där Diakonicentralen ingår.

Här ryms många arbetsuppgifter och utmaningar: Såväl

samhällets som egna förväntningar på förnyelse, samverkan

och goda medarbetare.

Diakonin ska se, synliggöra och ta ställning i aktuella frågor, där människo-värdet kränks,

av orättvisor, männi-skors utsatthet, övergrepp eller negativ utveckling i samhället. Opinionsbildning kräver en aktiv insats och insatser som kan medverka till att möjliggöra förändring. Diakonin ska bevaka samhällsutveck-lingen och utvecklingen i församlingar i landet, kring möjligheter att starta so-

ciala verksamheter, och ska finnas med i stiftets kursdagar om social ekonomi och i nätverk kring socialekonomi i Re-gion Skåne. Lunds pastorat ska bedriva Kyrkans familjerådgivning.

Lunds pastorat samverkar genom det diakonala arbetet på Diakonicentra-len med kommunen kring flera områ-den. Utmaningarna för nästa fyraårspe-riod gäller framförallt samarbete med alla goda krafter inom kommun, region

72


och ideella organisationer för EU-med-borgare och hur arbetet kan utvecklas kring stöd för boende, arbete, mat och hälsa, för flyktingar och ensamkom-mande flyktingbarn, i samverkan med Barn i väntan – Barn i start kring grupp-verksamhet och Svenska för invandrare. För människor långt från arbetsmark-naden på grund av missbruk, sjukdom, arbetslöshet, långtidssjukskrivning, utvärdera nuvarande arbete på Uggle-torpet och finna vägar för att utveckla arbetet med rehabilitering i samverkan med kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och ideella organisa-tioner på Uggletorpet.

Församlingarna samarbetar med kommunen kring flera områden, fram-förallt inom vård, hemvård, avancerad sjukvård i hemmet och med Sjukhus-kyrkan. Samverkan finns också med Ar-betsförmedling och Försäkringskassan. Utmaningarna för församlingarna är att utveckla pastoratets samverkan med

Fördjupningar

73

nämnda organ i samhället framförallt i relation till äldre, funktionshindrade och anhöriga till svårt sjuka samt till män-niskor som på grund av sjukdom eller arbetslöshet har behov av rehabilitering, själavård eller ekonomiska insatser.

Lunds pastorat har via sina för-samlingar och på Diakonicentralen många mötesplatser som fyller en viktig funktion för individer som av olika skäl söker sig dit. Mötesplatser där män-niskor från olika generationer, kulturer och oberoende av sexuell läggning eller religiös uppfattning kan mötas för att motverka ensamhet och utanförskap ska vara under ständigt utveckling. Pastoratets gemensamma diakoni ska arbeta för att samordna resurser och verksamheter för gemenskap i Lunds pastorat utveckla pastoratets diakonala lägerverksamhet för olika åldrar, finnas närvarande i samhället där möten mel-lan människor kan ske.

Alla församlingar och Diakoni-

centralen har ett stort kontaktnät och stödjer individer och familjer med sam-tal, rådgivning och ekonomiskt stöd. Pastoratets gemensamma diakoni ska utvärdera och samordna det individu-ella stödet gällande fondansökningar, utveckla själavård och samtalsmöjlighe-ter för enskilda och i olika stödgrupper såsom sorgegrupp, utveckla stöd till människor utanför arbetsmarknaden på grund av sjukdom eller arbetslöshet.

För att det diakonala arbetet i församlingarna och på Diakonicentralen ska utvecklas på bästa sätt krävs goda medarbetare, ideella krafter, lokaler lämpliga för diakonal verksamhet och samordning.

Pastoratets anställda diakoner och diakonimedarbetare ska utvärdera, för-nya och samverka kring gemensamma frågor.

74


Gemensam förvaltning

Kyrkoförvaltningen vill ak-

tivt bidra till att genomdriva

visionen om ett större vi med

vidblick för det gemensamma.

Målet är att ge bäst möjliga

stöd till alla verksamheter

inom pastoratet genom service

och information till beslutande

och verkställande organ och

till förtroendevalda, anställda

och allmänhet.

Fördjupningar

75

Alla har tillsammans ansvaret för att församlingarnas grundläg-gande uppgift blir utförd. Det

framgår av kyrkoordningen, och det betyder att uppdraget också omfattar kyrkoförvaltningen och de medarbetare i pastoratet som har sin tjänst här.

Kyrkoförvaltningens medarbe-tare tar sitt ansvar genom att ge bäst möjliga stöd på områden som personal, ekonomi, fastighet och i begravnings-verksamheten. Medarbetarna ges också stöd på andra områden, som till exempel IT och kommunikation. Kyrko-förvaltningen är sekretariat åt Kyrko-fullmäktige, Kyrkoråd, Valnämnd och Kyrkorådets utskott och medverkar i hela kedjan från beredning, till verkstäl-lighet och delgivningar. Allt med syfte att stödja ansvaret för att den grund-läggande uppgiften blir utförd.

Kyrkoförvaltningens arbetssätt tar sin utgångspunkt i gällande rätt, kyrkans ordning, och i alla de beslut som

fattas inom kyrkans nationella, stifts- och lokala nivå.

Prioriterade verksamheter res-terande del av mandatperioden: Kyrkoförvaltningen ska medverka i genomförandet och tillämpningen av en ny gemensam församlingsinstruk-tion innefattande en ny budgetprocess. Kyrkoförvaltningen ska förbättra och underlätta tillgängligheten till handlingar och protokoll för förtroendevalda.

Kyrkoförvaltningen ska fortsätta utveckla sin verksamhet för att ge både församlingar och de pastoratsöver-gripande verksamheterna bäst möjliga stöd. I detta ligger att Kyrkoförvalt-ningen ska följa den utveckling som sker på nationell- och stiftsnivå avseende nya arbetssätt och metoder samt att anpassa verksamheten till nya arbets-sätt och metoder när så är möjligt.

76


För att kunna beskriva vår omvärld och prioritera hur vårt uppdrag ska gestaltas de närmaste fyra åren har

vi lyssnat till många röster i alla åldrar. Vi började arbetet visionärt med att ställa frågan: Vilken kyrka vill vi vara?

Barn och ungdomar har berättat om Lund och färgat vår omvärldsbeskriv-ning som mynnat ut i utmaningar och möjligheter.

Vi inspirerades av nomineringsgrup-pernas handlingsprogram inför mandat-perioden, stiftets vision och dompros-tens vision för det nya pastoratet.

Vi ställde frågan om vilken kyrka vi

vill vara till alla församlingar och pas-toratsgemensamma områden som fick i uppdrag att koncentrera förståelsen av uppdraget i sin egen kontext i två meningar.

Svaren blev en viktig grund i det gemensamma arbetet med att hitta en gemensam färdriktning för de fyra närmaste åren. Varje del arbetade sedan vidare med att fördjupa dessa tankar för det egna sammanhanget, med vid-blick för det gemensamma.

Under processen har vi identifierat ge-mensamma verksamhetsområden och

Så här blev församlingsinstruktionen till

Församlingsinstruktionen har växt fram i en bred process från

det att Svenska kyrkan i Lund blev ett gemensamt pastorat vid

årsskiftet 2014 tills dess den utfärdades av Lunds domkapitel i

september 2015.

Processen

77

församlingarnas särarter. Våra olikheter berikar och är bra för helheten.

Vi har hittat vårt sätt att be-skriva den grundläggande uppgiftens fyra perspektiv; mission, gudstjänst, undervisning och diakoni. Slutligen har detta arbete mynnat ut i sju prioriterade områden för 2015 till 2018.

Kyrkorådets arbetsutskott, försam-lingsrådens ordföranden, samordnare för pastoratets gemensamma områden och arbetsledare för kyrkans verksamhet

har mötts kontinuerligt för att samtala om och formulera vår vision och vårt uppdrag. Arbetet har letts av oss tre, domprosten har varit slutlig redaktör.

Många ideella och anställda medar-betare har hjälpts åt att tänka och for-mulera. Arbetet har bara börjat, nu är en utmaning att församlingsinstruktionen blir ett redskap i det dagliga arbetet. Vi ska utvärdera kontinuerligt och snart vara beredda att påbörja revidering för därpå följande fyraårsperiod.

Bo Ahrén Kerstin Hesslefors Persson Walter Übelackerkyrkofullmäktiges domprost kyrkorådets ordförande ordförande

Psalm

79

80


BilderOmslag och titelsida Detalj från den stola dom-

prost Kerstin Hesslefors Persson bar vid sin mot-tagning

Mattias Nilsson3 Mattias Nilsson5 Lunds domkyrka Kennet Ruona7 Mattias Nilsson8 Sankt Hans kyrka Kennet Ruona11 Kennet Ruona12 Sankt Hans kyrka Kennet Ruona13 Kennet Ruona15 Helgeands kyrka Kennet Ruona17 Kennet Ruona18 Sjukhuskyrkan Kennet Ruona20 Lunds domkyrka Kennet Ruona21 Lunds domkyrka Kennet Ruona22 Maria Magdalena kyrka

Kennet Ruona23 Sankt Knuts kyrka Kennet Ruona

24 Sankt Peters klosters kyrka Kennet Ruona26 Mattias Nilsson28 Kenneth Ruona31 Allhelgonakyrkan Kennet Ruona32 Lunds domkyrka Kennet Ruona33 Stora Råby kyrka Kennet Ruona34 Maria Magdalena kyrka Kennet Ruona35 Sankt Olofs kapell Kennet Ruona36 Allhelgonakyrkan Mattias Nilsson37 Stångby kyrka Kennet Ruona40 Helgeands kyrka Kennet Ruona41 Allhelgonakyrkan Mattias Nilsson42 Allhelgonakyrkan Mattias Nilsson43 Allhelgonakyrkan Mattias Nilsson44 Lunds domkyrka Kennet Ruona

46 Helgeandskyrkan Kennet Ruona49 Allhelgonakyrkan Mattias Nilsson52 Lunds domkyrka Kennet Ruona55 Maria Magdalena kyrka Kennet Ruona57 Norra Nöbbelövs kyrka Kennet Ruona58 Norra Nöbbelövs kyrka Kennet Ruona61 Sankt Peters klosters kyrka Kennet Ruona62 Petersgården Kennet Ruona64 Västra Hoby kyrka Kennet Ruona65 Igelösa kyrka Kennet Ruona67 Lunds domkyrka Kennet Ruona69 Kennet Ruona72 Diakonicentralen Ugglan

Kennet Ruona74 Kennet Ruona77 Lunds domkyrka Kennet Ruona


81

Gud, tack för att vi får ta emot evangeliets sprängkraft och tröst som ger mod att ta vara på människor och bygga församling; i livets skeden, i befintligt skick, i ständig rörelse – ett större vi. Amen.

svenska kyrkan i lund – ett större vi

Församlingsinstruktion

Det här är en liten bok om en stor uppgift: att vara kyrka i Lund.

Församlingsinstruktionen ska vara ett levande dokument som anger färdriktning för Svenska kyrkan i Lund, i dialog med omvärlden.

Under året då texten växte fram identifiera-des pastoratets gemensamma områden och de sju församlingarnas särarter. Olikheterna inom Svenska kyrkan i Lund är berikande.

Sju områden är särskilt prioriterade fram till 2018: Ett större vi, Mötesplatser, Samhället, Gudstjänst och musik, Livslångt lärande, Dia-koni och Ideella medarbetare.

Documents

Församlingsinstruktion för Svenska kyrkan i Lund