Flickors utbildning i Afrika

Ämne & Termin: Projektarbete 2011/2012

Namn & Klass: Vesta Valestany N3C

Handledare: Anders Jonsson

Innehållsförteckning

FLICKORS UTBILDNING I AFRIKA 3

SYFTE, METOD OCH MATERIAL 3

KÄLLKRITIK 3

BESKRIVNING 4

FAKTORER 7

VÅLD 7 DISKRIMINERING PÅ GRUND AV TRADITIONER OCH PRIORITERINGAR 7 HÄLSA 8 TIDIGA ÄKTENSKAP OCH GRAVIDITETER 8 BRISTANDE TILLGÅNG TILL VATTEN OCH HYGIEN 9 KONFLIKTER OCH NATURKATASTROFER 9 TRAFFICKING 10 ANALYS 11

KÄLLOR OCH REFERENSER 16

Flickors utbildning i Afrika

Syfte, metod och material Syftet med denna uppsats är att beskriva hur det ser ut med utbildningen för flickor i Afrika

söder om Sahara. Utgångspunkten för projektarbetet är millennium målet 2. Dessutom är

syftet att ta upp faktorer som hindrar flickor att gå i skolan samt analysera vilka åtgärder

som måste vidtas för att millenniemålet ska uppnås och hur effektiva dessa åtgärder är.

Följade uppsats innehåller en beskrivande inledningsdel, en grundläggande faktadel och en

avslutande analysdel. Under mitt projektarbete använde jag mig med en metod av inläsning

av artiklar, bloggar och åsikter. Analysdelen innehåller även mina egna intryck och

värderingar. Dessa intryck och värderingar har jag inte bara fått under arbetsprocessen utan

även under och efter resan ner till Zambia, Afrika.

Källkritik Källorna jag har använt mig av är internetbaserade artiklar, bloggar och egna observationer.

När det gäller ett ämne som är kopplat till hållbar utveckling, är det viktigt att granska

källorna noggrant. Det finns mycket information på nätet, i böcker och diverse media.

Ämnen som handlar om utveckling innehåller statistik som kan vara opålitliga, felaktiga eller

ofullständiga. Utveckling är svårt att mäta eftersom den inte är konstant, innehåller

mörkertal och kan inte bara förändras dag för dag utan timme för timme.

För att undvika statistikfel så mycket som möjligt använde jag mig av källor som världskända

organisationer som t.ex. Världsbanken eller UNICEF. Dessa organisationer bedriver ständigt

en verksamhet i länder som är i behov av extern hjälp. De uppdaterar sina siffror ständigt.

Om man fortfarande är tveksam på källorna, kan man jämföra siffrorna och fakta mellan

dessa organisationer och se om de skiljer sig mycket mellan åt.

BESKRIVNING

En mänsklig rättighet säger att var och en har rätt till utbildning, som ska vara kostnadsfri

och obligatorisk på de elementära och grundläggande stadierna.1Alla har rätt till utbildning!

Rätten till utbildningen fastställs i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. I princip har

alla länder i världen skrivit under deklarationen.

För bland annat att åstadkomma denna rättighet har man infört ett antal millennium mål.

Syftet med millennium målen är att minska fattigdomen bland befolkningen och se till att

den befolkningen får en bättre tillvaro samt en bättre framtid. Millennium målet 2 lyder att

2015 ska alla barn få möjligheten att få en grundutbildning. Fram till dess ska man öka

antalet barn inskrivna i grundskolan, andel elever som skrivs in i årskurs 1 och som

fullföljer det sista året av grundskolan och andel läs- och skrivkunniga i åldern 15-24 år.

Startår för jämförelser över tid är 1990.2 År 2000 lovade världens ledare att se till att lika

många flickor som pojkar skulle börja skolan till år 2005. Många regeringar lovade också att

alla barn ska ha möjlighet att genomgå fullständig grundskoleutbildning tills 2015. Som det

ser ut nu kommer man missa målen med 15-20 år.

Figur A

1 http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008) 2 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2011K03_TI_02_A05TI1103.pdf (Nyman, Anna, Välfärdsstatistik, 2011)

Det som är glädjande är att

andelen barn som är inskrivna i

grundskolan idag ökat jämfört

med t.ex. år 1991 (jämför andel

barn som går färdigt skolan 1991

och 2008 i Figur A).

Världen är på god väg att uppfylla

millenniemålet med grundskola

för alla, men situationen är

fortfarande svår, framförallt i

Afrika Söder om Sahara.

Fortfarande står ännu 30 procent

av barnen utanför

utbildningssystemet i Afrika söder

om Sahara.3 Dessutom är det

långt ifrån alla barn som är

inskrivna i skolan som faktiskt går

dit, och ännu färre tar sig genom

hela grundskolan. Enligt

beräkningar har 32 miljoner barn i

Afrika söder om Sahara idag ingen

möjlighet att få gå i skolan alls. (

för procentantal i specifika länder

se Fig. E) Majoriteten av dessa

barn är flickor. 4

3 http://www.missionskyrkan.se/upload/18431/20_milleniemalen.pdf (2008, maj) 4 http://www.missionskyrkan.se/upload/18431/20_milleniemalen.pdf (2008, maj)

Åren 2000-2006 gick bara 60 procent flickor klart primärskolan och 22 procent gick klart

sekundärskolan. 5 Störst obalans råder på landsbygden och i de fattigaste familjerna och

hushållen.

Fattiga familjer har ofta inte råd att skicka alla barnen till skolan. Bland annat måste man i

många länder betala både avgifter och skoluniformer. I det läget väljer många att satsa de

pengar som finns på pojkarnas skolgång. Flickorna får istället arbeta i hemmet. Problemet

visar sig till exempel i statistiken över läskunnighet. I de fattiga länderna saknar 14 procent

av flickorna i åldern

15­24 år läs­ och

skrivkunnighet medan

motsvarande siffra för

pojkarna i samma ålder

är 9 procent.

En positiv progress är

att andelen flickor som

går i läroanstalten ökat

avsevärt under senaste

åren. Att flickor får gå

klart skolan har inte

bara en positiv verkan

på deras egna liv, utan

påverkar enligt klara

undersökningar hela

samhället i positiv riktning. Ett extra utbildningsår ökar flickornas framtida inkomst med

mellan 10 och 20 procent.6

Att siffran ser ut som de gör måste ha flera orsaker. Vad är det som gör att flickor inte kan gå

i skolan och vilka faktorer påverkar deras rätt till en utbildning?

5 http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008) 6 http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008)

FAKTORER

Våld

Våld är en av de främsta orsakerna till att flickor inte går i skolan. I många skolor i världen

blir flickor regelmässigt utsatta för våld. Våldet tar sig många olika uttryck som till exempel i

våldtäkt, sexuella trakasserier, hot, förtryck och mobbning. Alla flickor är i riskzonen, oavsett

ålder eller etnicitet. Våldet leder till förlorat självförtroende, depression, risk för självmord,

oönskade graviditeter, hiv-infektioner och rädsla för att bli offer. Det finns flera rapporter

om detta från olika världsorganisationer. En av de organisationerna som har gjort en

undersökning är Action Aid. Det visade sig att flickor möter våld i och runtom skolan i

omkring tolv länder i Afrika och den visade även att våldet är det främsta motivet som gör

att flickor hoppar av skolan. 7

Diskriminering på grund av traditioner och prioriteringar

En av de nyckelorsakerna varför så få flickor får gå i skolan är diskriminering på grund av

traditioner och principer. Det handlar mycket om kulturella värderingar och traditioner som

sträcker sig långt bak i historien. Det kan handla om att man inte kan se flickor och kvinnor

att ta andra roller förutom husligt arbete, som att ta hand om småsyskon, städa, laga mat

eller hämta vatten.

De flesta familjer tycker att det inte är värt att ”investera” i sina döttrar eftersom de ändå

kommer att gifta sig tidigt och flytta till sina nya familjer. Efter att de har gift sig, anser

föräldrarna att döttrarna inte kommer kunna “bidra” med något till sina ”barndomsfamiljer”.

Detta gör att det anses att det är onödigt att spendera pengar, tid och krafter på döttrarna.

Som det nämnts ovan har man sen långt tillbaka i de afrikanska länderna alltid prioriterat

sönerna. I dessa länder är utbildningen dyr och familjer som inte har råd att låta sina barn

att gå i skolan, ger förtur till sönerna. Döttrarna får däremot stanna hemma och hjälpa till

med hushållsarbetet.

7 http://www.actionaid.se/omraden/afrika/zambia/ (svensk insamlingskontroll)

Man prioriterar inte bara flickor när det gäller utbildning utan även i andra sammanhang

också. En flicka ammas ofta under kortare period än en pojke och får även mindre

omvårdnad. I många fattiga länder vaccineras pojkar i större utsträckning än flickor.

Eftersom pojkar anses mer värda än flickor får döttrarna inte heller samma tillgång till mat,

sjukvård och omsorg, som sönerna. Risken för att dö är alltså större för flickorna än för

pojkarna.

Hälsa Rapporter från olika håll i världen visar att en högre andel flickor än pojkar är undernärda.8

Främst beror detta på som tidigare nämnt på deras lägre ställning/ prioritering i familjen.

Om det finns mat hemma t.ex. så är det männen och sönerna som ska bli mätta först.

En annan hälsorisk för unga kvinnor och flickor är hiv/ aids. I många länder är det just de som

är mest sensitiva. Mer än 60 procent av alla unga människor som lever med hiv i världen idag

är kvinnor. I Afrika, söder om Sahara, är den siffran nästan 70 procent.9 Kvinnor smittas av

biologiska skäl lättare av hiv­viruset än män. Flickor och unga kvinnor är allra mest utsatta

eftersom de ofta utsätts för sexuellt våld och tvång och ofta inte har möjlighet att säga nej

till sex eller kräva att preventivmedel används. Unga kvinnor har också sämre kunskaper om

hiv och aids än de unga männen. På många platser, i Afrika, är det vanligt att tonårsflickor

har en äldre så kallad ”Sugar Daddy” som förser dem med pengar i utbyte mot sex, något

som bidrar till hivspridningen. Inte sällan har manliga lärare liknande förhållanden med

kvinnliga elever.

Tidiga äktenskap och graviditeter

I södra och centrala Afrika gifts många flickor bort i mycket tidig ålder. Det är 43 procent

som gifter sig eller blir bortgifta innan 18 års ålder. Ett jämförelsetal är 10 till 25 procent av

pojkar i samma åldersgrupp. Flickor som blir bortgifta eller gifta i tidig ålder, får fler barn och

löper därmed större risk för sjukdomar eller dödsfall i samband med graviditet. 10

8 http://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor (UNICEF, 2012) 9 http://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor (UNICEF, 2012) 10 http://www.fn.se/PageFiles/14110/1-11%20Flickors%20rättigheter.pdf (Andrews,

Anna Lena, UNICEF, UNFPA, PLAN, 2012)

Liksom barnäktenskapen minskar andelen tonårsgraviditeter i alla regioner i världen,

förutom i Afrika söder om Sahara. Ändå står tonårsflickor för tio procent av alla förlossningar

i världen. För flickor mellan 15 och 19 år är den vanligaste dödsorsaken relaterad till

graviditet. Barn till unga flickor under 18 år föds för tidigt och är mycket små. Detta gör att

deras chanser till överlevnad och till ett hälsosamt liv är mycket små. Barnadödligheten för

barn under ett år är 60 procent större när mamman är yngre än 18 år, jämfört med om

mamman är över 19 år.

Varje år föder 14 miljoner flickor mellan 15 och 19 år barn. 70 000 av dem dör av

förlossningskomplikationer som ofta hänger samman med att deras kroppar inte är

färdigutvecklade. Många andra tonårsflickor dör i samband med osäkra aborter.

Bristande tillgång till vatten och hygien

Bristen på skoltoaletter och medför särskilda problem för flickor, eftersom det gör att många

undviker att gå till skolan, särskilt i samband med menstruation, och att de hoppar av från

skolan i förtid. Hygien på skoltoaletterna är också ett problem, då det är lätt att bli smittad

av sjukdomar. Utöver detta har många hem varken toaletter eller badrum. När flickor är

hemma tvingas de ofta ge sig ut nattetid i fälten eller skogarna, eller till offentliga toaletter,

något som ofta är både pressande och farligt.

En av flickors och unga kvinnors uppgift i hemmet är att hämta rent vatten. Detta kan ta

flera timmer, eftersom det kan handla om långa distanser. En sådan syssla kan hindra dem

till studier. Den tiden kunde de lika gärna ägna åt skolarbete eller åt en liknande verksamhet.

Konflikter och naturkatastrofer Katastrofer och konflikter drabbar alltid fattiga unga kvinnor och flickor hårdast, eftersom de

alltid är mest utsatta och minst inflytelserika. I det kaos som uppstår i krig och katastrofer

ökar alltid våldet mot flickor och kvinnor allmänt. I krig kidnappas många flickor och unga

kvinnor av väpnade grupper och används som barnsoldater eller som sex­ och hushållsslavar.

I krigen i bland annat Kongo och Sudan har väpnade styrkor satt i system att våldta flickor

och kvinnor som ett sätt att knäcka samhällen psykiskt, skrämma människor till lydnad och

förödmjuka fiender. De risker som flickor utsätts för i en väpnad konflikt gör att många

föräldrar förbjuder sina döttrar att röra sig fritt i samhället eller att ens lämna hemmet,

vilket visserligen innebär ökad trygghet, men samtidigt medför att de till exempel inte kan gå

i skolan.

Klimatförändringar som orsakar översvämningar eller torka är också värst för fattiga unga

kvinnor och flickor som oftast har ansvaret för matförsörjningen genom lokalt jordbruk

hemma eller djurhushållning. 11 Utöver detta råder ofta kaos efter naturkatastrofer och

familjer har splittrats. Detta utnyttjas av kriminella till att röva bort ensamma barn och

ungdomar till trafficking. 12

Trafficking

Den vanligaste formen av trafficking – människohandel – är sexuellt utnyttjande. 79 procent

av all trafficking handlar om sexuell exploatering och dess offer är nästan uteslutande flickor

och unga kvinnor. De som lyckas fly och återvända till sin hemort möter ofta en tuff

verklighet. På grund av skam och skvaller blir de ofta socialt utstötta, både av sin familj och

av samhället i stort. Risken är därför stor att de hamnar i prostitution eller annan

exploatering. Flickor är generellt sett mer utsatta för våld och sexuella övergrepp än pojkar.

Det innebär att flickor specifikt som lever på gatan är extremt utsatta. 30 miljoner flickor

lever idag som gatubarn runt om i världen. I Etiopien uppger 95 procent av flickorna som bor

på gatan att de utnyttjats sexuellt.

En orsak till att unga tjejer utnyttjas beror på att de är lättare att förtrycka än vuxna. En del

betraktar flickor, som objekt utan några som helst rättigheter. De flesta sexköpare är också

män vilket gör flickor mer utsatta.

11 http://www.actionaid.se/omraden/katastrofer/ (svensk insamlingskontroll) 12 http://www.fn.se/PageFiles/14110/1-11%20Flickors%20rättigheter.pdf (Andrews,

Anna Lena, UNICEF, UNFPA, PLAN, 2012)

ANALYS Vilka åtgärder ska vidtas för att millenniemålet ska nås? Är dessa åtgärder hållbara?

Det finns flera åtgärder som kan öka flickors skolgång. Ofta är de åtgärder som krävs för att

öka flickornas skolgång kända och relativt enkla. De flesta insatser kostar pengar. Den mest

självklara åtgärden är att man ska investera i utbildning. Utbildning är något som lönar sig i

längden. Flera studier, från bland annat Världsbanken slår fast att "det allra mest effektiva

sättet att bekämpa fattigdom är att utbilda flickor och kvinnor".

En flicka med utbildning har större möjligheter att få ett högre betalt arbete och därmed

kunna försörja sig själv. Dessutom föder en utbildad flicka färre barn, är medveten om

riskerna och löper därmed 50 procents mindre risk att drabbas av hiv eller andra sjukdomar.

Om flickor får tillgång till utbildning leder det till att de gifter sig senare, får barn senare, får

färre barn och har med sin utbildning en annan kunskap, självförtroende och status som

hjälper dem att styra mer över sina egna liv. Att utbilda flickor ger dock inte enbart

individuella fördelar utan kommer på längre sikt att ge kvinnor högre status i samhället och

minska befolkningsökningen.

För att kunna införa den ovannämnda åtgärden, måste man se till att familjen har råd att

betala döttrarnas utbildning. Ett stort problem är man prioriterar sönerna framför döttrarna.

Därför vill man slopa skolavgifter och skoluniformer. Man kanske har råd att betala

skolavgifter och skoluniformer, men då är det pojkarna som i första hand som får den

möjligheten. Flickorna tänker man på i sista hand och därför har familjen oftast inte längre

råd att betala döttrarnas skolavgifter och skoluniformer. Detta har man redan gjort i

Burundi, Etiopien, Ghana, Kenya, Malawi, Moçambique, Tanzania och Uganda. Bara i Ghana

ökade antalet barn som gick i skolan med drygt en miljon på bara ett år efter att skolavgiften

försvann.13

13 http://www.gavle.se/PageFiles/13920/MDG%20artikelserien%20till%20kommuner

%20(2).pdf (FN-förbundet, UNA- Sweden)

Annat problem som är av samma orsak när det gäller prioritering av pojkar i familjerna är att

de flesta flickorna är undernärda. För att flickor ska kunna koncentrera sig på sina studier,

klara sig i skolan måste de få mat och näringsmineraler. Därför ska man införa gratis

skolluncher. Detta minskar föräldrarnas försörjningsbörda och ökar flickornas chanser till

bättre studier.

En av de viktigaste aspekterna är att öka flickors säkerhet i skolan och på vägen till och från

skolan så att de inte riskerar att utsättas för övergrepp. Man kan möjligtvis ha skolbussar

som skjutsar flickor säkert hem eller låta dem bo på skolan och istället höja säkerheten på

skolan. Utöver detta ska flickor få separata toaletter. Många överfall sker just på

skolområden. Det kan vara av både elever eller lärare på skolan. Lärare eller elever som

utnyttjar flickor ska straffas.

Många har t.ex. inte råd att betala resan till och från skolan. Något man kan satsa på för att

flickor ska slippa en lång väg till och från skolan är lokala lärcentra. Man ska etablera flera

lokala skolor. Då kommer klassrummen att fyllas med fler flickor. Frågan om bristen på

lärare kommer att lösas. Fler elever kommer att utbildas, oron om att utbildas till lärare för

att det finns för få arbetsplatser kommer att minskas.

En dotter kan ofta gå i moderns spår. Mödrar som giftes bort tidigt och har kanske inte fått

möjligheten att få gå i skolan, borde få gå en grundläggande utbildning. Ju högre utbildad en

kvinna är desto fler år går hennes barn i skola. Kvinnor som har gått i skola och som har

inflytande över de beslut som fattas inom familjen, får också barn som är friskare, och som

går i skola i högre utsträckning än andra barn. Jämställdhet mellan könen ger direkt positiva

resultat när det gäller barns överlevnad och utveckling. Det finns en stark koppling mellan

jämställdhet och barns hälsa och utveckling. När kvinnor får mer att säga till om, får det

också en positiv effekt för barns rättigheter. Kvinnors möjlighet att kontrollera sitt eget liv

och fatta beslut påverkar starkt barns näringsintag, hälsa och utbildning. I familjer där

kvinnan har ett starkt inflytande, är nämligen de resurser som avsätts för barnen betydligt

större än i familjer där kvinnan har en svagare ställning.

Om män och kvinnor hade samma inflytande i hemmet skulle antalet underviktiga barn

under tre års ålder minska. I länder söder om Sahara i Afrika, skulle 1,7 miljoner barn få

tillräckligt att äta. 14

Äktenskap innan 18 år borde förbjudas. Många flickor gifts bort innan de har hunnit fylla 18

år. De föder barn och får inte chansen att gå i skolan. Utan utbildning tvingas de jobba för

att kunna försörja familjen. Dessutom ska alla skolor ha sexualundervisning med fokus på

kön och maktrelationer. Många flickor saknar den kunskapen och vet inte hur de ska hantera

vissa situationer där de hamnar i trubbel och problem. 15

Alla dessa åtgärder ökar chanserna för flickor och kvinnor till en bättre tillvaro. Det är alltså

viktigt att flickor får tillgång till utbildning inte bara för att de idag är underrepresenterade

både i grundskola och högre utbildning utan också för att det ger så fantastiska effekter när

flickor får utbildning. Åtgärderna beror på och går in i varandra. För att nytt system ska

fungerade, måste man ändra på hela det gamla systemet. Ett system kan baseras på

samhällsnormer, värderingar och traditioner. Det är inte så enkelt att ändra ett helt samhälle

som har sina egna traditioner och/eller samhällssyn. Ett exempel är övergrepp. För att

antalet övergrepp ska minska måste hela samhället ändra sin syn på männens position i

samhället. I första hand accepterar kvinnorna att övergrepp inträffar. De har inte så mycket

att säga till om. Som ovan nämnt måste kvinnorna i första hand vara mer jämställda med

männen så att de åtminstone vågar/ har rätten att säga något. Även lagstiftningen måste

förstärkas. Återigen grundläggs lagstiftningen på samhällsynen. Vilka är det som stiftar

lagarna? Männen! Det blir en cirkel. Hur får man fler kvinnor i maktpositionerna? Man

utbildar dem!

En annan aspekt som baseras på samhällsyner och traditioner är hur kvinnor behandlas i

hemmen. Visst, i skolan behandlar man flickor och pojkar någorlunda jämställt. Men att man

14 http://www.millenniemalen.nu/blir-varlden-battre/framsteg-som-gjorts/fler-barn-gar-i-

skolan/ (UNICEF: The State of the World's Children. 2006)

15 http://www.millenniemalen.nu/blir-varlden-battre/framsteg-som-gjorts/fler-barn-gar-i-skolan/ (UNDP, FN:s globala utvecklingsprogram, 2012)

har den kvinnoförtryckande synen beror på vilka värderingar man kommer med hemifrån.

Det jag menar med att åtgärderna går in i varandra är att även i det här exemplet ska

kvinnor ha mer att säga till om. Den jämställdheten får de av en genomgången utbildning.

Det handlar om att visa fördelarna med att gå i skolan och berätta att om deras dotter får en

utbildning kan hon försörja sig själv. För att få en långvarig förändring är det viktigt att

samarbeta med nyckelpersoner i samhället, till exempel religiösa ledare. När budskapet

kommer från dem får det större genomslag.16

I flera länder Söder om Sahara, är arbetslösheten väldigt hög. Den beror inte på att det är för

få utbildade utan att det inte finns några jobb. I Zambia i synnerhet är arbetslösheten väldigt

hög pga. bland annat fackliga organisationer.17 21, 4 procent mellan 15-24 år är

arbetslösa.18 Många välutbildade väljer därför att lämna landet. Andra väljer att inte utbilda

sig för att chanserna att hitta ett jobb är små. De kan lika gärna hitta ett annat jobb utan att

utbilda sig. Återigen är det en ändring på samhällsystemet som krävs.

Å andra sidan behöver man inte göra hastiga och stora ändringar på en gång som att ändra

traditioner och samhällssyn. Sådant kommer med tiden, generation efter generation. Man

kan börja med betydligt mindre reformer. Att förbättra tillgången på rent vatten är

betydelsefullt. Detta kan man åstadkomma genom att till exempel bygga lokala brunnar.

Detta innebär en avgörande förbättring. Lokala brunnar sparar många timmar i veckan för

många flickor och unga kvinnor.

Bättre hygienen på skoltoaletterna skulle inte bara förbättra flickornas tillvaro samt minska

risken för sjukdomar. Inte bara hygien utan även preventivmedel och sexualkunskap skulle

reducera antalet dödsfall av sjukdomar. Dessa åtgärder är kanske minimala jämfört med de

större problemen, men dessa åtgärder är definitivt hållbara och betydelsefulla för många

16 http://plansverige.org/nyheter/utbildning-förhindrar-barnäktenskap (Emanuelsson, Anette,

2011-10-14)

17 http://www.lotcobistand.org/zambia#/4534 (Kjel. Kempe,2012, januari) 18 http://www.globalis.se/Laender/Zambia/(show)/indicators/(indicator)/445 (FN-

förbundet, UNA- Sweden)

unga kvinnor och flickor.

Även vi i Sverige kan arbeta för att uppfylla Millenniemålet 2. Ett sätt är genom kommunala

samarbeten och utbyten. Många svenska kommuner samarbetar redan internationellt kring

frågor gällande flickors utbildning. Det utbildningssystemet vi har i Sverige idag bygger på

välfärd och ett lokalt engagemang, vilket är fundamentalt för en positiv utveckling i alla

samhällen. Därför förutsätter en hållbar utveckling kunskapsutbyte och samarbete mellan

kommuner i rika och fattiga delar av världen.

Genom skolsamarbeten och utbyten kan svenska kommuner och andra rika länder bidra till

att höja kvaliteten i partnerskolor i fattiga länder. Gemensamt kan till exempel den svenska

kommunen och partnerkommunen arbeta med att lösa de problem och hinder som bidrar

till att många flickor inte går i skolan alls och att andra flickor inte fullföljer sin skolgång.

Ett konkret exempel är att etablera, grunda flera och nya lokala lärcentra. Inte bara för

flickor har en för lång väg till skolan utan för att alla ska få möjligheten att få gå i skolan. På

det sättet får alla flickor en säker väg till skolan och det tar mindre tid att färdas till skolan. 19

Slutligen kan man säga att man har kommit en bra bit på vägen för nå millenniemålet 2. Det

är mycket som måste uträttas och de åtgärder man vill införa är hållbara. Det gäller inte bara

på individuell nivå utan även samhällsnivå. Det blir ett mer jämställt samhälle, ökar landets

tillväxt, höjer levnadsstandarden, stärker demokratin och freden. Kunskap och utbildning

minskar antalet giftermål och barn, vilket minskar populationstillväxten.20

Svårigheterna uppstår när man försöker göra något åt en sak och inser att även andra saker

måste uträttas för att något ska kunna fungera. Det är inte lätt att ändra samhällssyn,

makthavare eller traditioner. Det är en process som komplicerad och tidskrävande. Sen

1990, då millenniemålen sattes upp, har man gjort framsteg och man kan idag se många

förändringar när det gäller flickors utbildning i Afrika, söder om Sahara. Flickors tillvaro har

blivit betydligt bättre och kommer definitivt bli ännu bättre i framtiden.

19 http://plansverige.org/nyheter/utbildning-förhindrar-barnäktenskap (Emanuelsson, Anette,

2011-10-14)

20 http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008)

Källor och Referenser

Actionaid

http://www.actionaid.se/omraden/utbildning/flickor/ (svensk Insamlingskontroll)

http://www.actionaid.se/omraden/afrika/zambia/ (svensk Insamlingskontroll)

http://www.actionaid.se/omraden/katastrofer/ (svensk insamlingskontroll)

Biståndsnämnden

http://www.lotcobistand.org/zambia#/4534, (Kjel. Kempe,2012, januari)

Globalis

http://www.globalis.se/Laender/Zambia/(show)/indicators/(indicator)/445 (FN-

förbundet, UNA- Sweden)

FN:s Millennium mål

http://www.millenniemalen.nu/blir-varlden-battre/framsteg-som-gjorts/fler-barn-gar-i-

skolan/ (UNDP, FN:s globala utvecklingsprogram, 2012)

http://www.fn.se/PageFiles/14110/1-11%20Flickors%20rättigheter.pdf (Andrews, Anna

Lena, UNICEF, UNFPA, PLAN, 2012)

http://www.millenniemalen.nu/blir-varlden-battre/framsteg-som-gjorts/fler-barn-gar-i-

skolan/ (UNICEF: The State of the World's Children. 2006)

Missionskyrkan

http://www.missionskyrkan.se/upload/18431/20_milleniemalen.pdf (2008, maj)

Plansverige

http://plansverige.org/nyheter/utbildning-förhindrar-barnäktenskap (Emanuelsson, Anette,

2011-10-14)

http://www.gavle.se/PageFiles/13920/MDG%20artikelserien%20till%20kommunerna%20(2).

pdf

PMU

http://www.pmu.se/objfiles/1/0804grafik_-143712596.pdf (Lind, Noomi, 2008)

SCB

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2011K03_TI_02_A05TI1103.pdf

(Nyman, Anna, Välfärdsstatistik, 2011)

Twiga

http://www.twiga.se/sv/utbildning

Unicef

http://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor (UNICEF, 2012)

Världsbanken