Upload
salma
View
54
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Finanskrisens effekter på svensk industri. En rapport av Industrins Ekonomiska Råd 27 Mars 2009. Industrins Ekonomiska Råd. Olle Djerf, Ordförande Pontus Braunerhjelm, Professor, Forum för småföretagsforskning (FSF) - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Finanskrisens effekter på svensk industri
En rapport av Industrins Ekonomiska Råd
27 Mars 2009
Industrins Ekonomiska Råd
Olle Djerf, Ordförande
Pontus Braunerhjelm, Professor, Forum för småföretagsforskning (FSF)
Håkan Frisén, Prognoschef, SEB
Henry Ohlsson, Professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
IER-rapportens kapitel
1. Sammanfattning2. Finanskrisen, ekonomisk politik och
protektionistiska hot3. Finanskrisens effekter på den reala
ekonomin4. Konsekvenserna för den svenska industrin 5. Industrins konkurrenskraft6. De industrianställda och deras arbeten
Uppläggning • Finanskrisens effekter på den reala
ekonomin och industrin (Olle Djerf)
• Protektioniska hot och industrins konkurrenskraft (Pontus Braunerhjelm)
• Varsel främst mot de industrianställda (Henry Ohlsson)
Finanskrisens negativa
spiral 1. Direkta effekter
– Högre finansieringskostnader– Kreditåtstramning
2. Negativa förmögenhetseffekter– Fallande börskurser– Sjunkande bostadspriser
3. Mer pessimistisk framtidstro4. Effekter via utrikeshandeln
Är finanskrisen över? Diagram 2.2 Statsskuldväxlar och interbankräntor Skillnad i procentenheter, 3-månaders löptid
Sverige
Euro-zonen
USA
Storbritannien
jan
07
apr jul okt jan
08
apr jul okt jan
09
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
Mot nollpunkten i rask takt
Euro-zonen
USA
Storbritannien
Sverige
99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 0
1
2
3
4
5
6
7
0
1
2
3
4
5
6
7
Ekonomisk-politiska motåtgärder
• Likviditetsstöd • Räntesänkningar • Kvantitativa lättnader (trycka pengar) • Finanspolitisk stimulans• Garantier för det finansiella systemet • Branschstöd
Från finanskris till realekonomisk kris
-4
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010
Varor och tjänster Varor
Volymökning i procent Prognos IMF
Protektionistiska vindar • Tariffära – tullar (fordon, livsmedel)• Utökat statsstöd tillåtet• Främst icke-tariffära hinder: - Efterfrågesidan ”buy american/spanish etc”-
kampanjer, uttalade hot/smutskastning av importerade produkter, offentlig upphandling
- Utbudssidan stödja inhemska företag och arbetskraft
Protektionistiska vindar • Stöd till permitteringsåtgärder – främst i länder med
svagare arbetslöshetsförsäkringar och striktare arbetsmarknadsregleringar. Från 2 månader i Belgien upp till 18 månader i Tyskland
• Branschstöd – finans- och fordonsbranscherna. Den senare – lån och direkta stöd. Exakt utformning oklar
• Per sysselsatt 370’ i Frankrike, 290 i Spanien, 180’ i UK och 25’ i Tyskland. Tillkommer andra insatser som skrotpremier
Synkroniserad global nedgång
Industriproduktion, OECD totalt (vä axel)
Export (hö axel)
01 02 03 04 05 06 07 08
-50
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
40
-35
-30
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
25
30
Sveriges BNP sjönk mest 4 kv-08Diagram 3.4 BNP-tillväxt Årlig procentuell förändring
USA Eurozonen Sverige UK
00 01 02 03 04 05 06 07 08
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
(Kv/Kv)
Prognoserna revideras ned- BNP-fall i år på 3-4 %
Diagram 3.2 BNP-prognoser för 2009 enligt konsensus Procentuell förändring, bedömningar vid olika tidpunkter
USA
Japan
Euro-zonen
Storbritannien
Sverige
jan mar maj jul sep nov jan
08 09
-6
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
-6
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
Ingen permanent deflation –
bara tillfälligt under 2009
Råvarupriseffekten kulminerar under 2009Konjunkturraset pressar lönerna Dagens krispolitik är i praktiken "att leka med inflationselden"När vaknar inflationen?1) Då kreditmarknaden börjar fungera bättre2) Efterfrågan tar fart3) Produktionsgapen sluts Först därefter inflationsrisker (efter 2010)
KPI i Sverige, EMU och USA
KPI, årlig procentuell förändring
Euro-zonen Sverige USA
Källa: Reuters EcoWin
03 04 05 06 07 08 09 10
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
SEB
Prognos
KPI på minus 0,5% 2009, +0,5% 2010
Årl ig p rocen tu ell fö rän d rin g
K P IX exkl en erg i och l ivsm ed el K P IF
K P I
0 0 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 06 0 7 08 0 9 10
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5P rogno s
S E B
Effekter för svensk ekonomi
• Efterfrågeras i hela globala ekonomin• Sverige drabbas minst lika hårt som OECD• BNP sjunker mellan 3 och 4 procent 2009• Svag SEK, starka balansräkningar, lägre ränta
kan ge starkare svensk återhämtning• Det går inte att undvika en kraftig försämring på
arbetsmarknaden 2010-2011• KPI -0,5% 2009, +0,5 % 2010• Större risker på nedåtsidan
Effekter för den svenska industrin
Diagram 4.2 Utveckling av industriproduktion och BNP, kvartalsdata
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
25
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08
Industriproduktion BNP
Procentuell förändring, kv/kv
Industriproduktionen ned 23%
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
2006 2007 2008
Effekter i olika branscherTabell 4.1 Produktionsökning jämfört med motsvarande period föregående år
Produktionsvolymökning i olika industribranscher, procent2007 2008 4 kv 2008 Dec 2008 Jan 2009
Gruvindustri 5,3 1,5 -4,2 -19 -28 Livsmedelsindustri -1,1 -2,1 -4,6 -3 0 Tekoindustri -1,3 -8,7 -13,9 -16 -10 Träindustri 7,3 -9,9 -15,0 -16 -23 Massa o papper -1,0 -3,6 -9,1 -12 -13 Grafisk industri -1,9 -6,9 3,4 -14 -6 Kemisk industri -7,1 -0,5 5,6 -11 -12 Jord- och stenindustri 4,8 2,1 -5,9 -17 -17 Stål o metallverk 9,9 -7,6 -21,2 -30 -39 Metallvaruindustri 10,0 -6,1 -22,5 -26 -30 Maskinindustri 5,6 -0,9 -13,3 -23 -31 El, tele optikindustri 2,5 3,3 -7,2 -7 -12 Motorfordonsindustri 1,4 -3,7 -27,7 -41 -57 Andra transportmedel -2,7 -2,8 -6,2 -10 -23 Övrig industri 2,9 -16,1 -28,5 -27 -13
Hela industrin 2,4 -3,1 -12,5 -20 -23Källa: SCB. Förändringstalen för jan 2009 enligt ny näringsgrensindelning (SNI 2007)
Sysselsättningen
680 000
700 000
720 000
740 000
760 000
780 000
800 000
820 000
840 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
280
290
300
310
320
330
340
350
360
370
Antal sysselsatta, vänster skala
Milj arbetade timmar, höger skala
Sysselsättningen per bransch
-12
-10
-8
-6
-4
-2
0
Mot
orfo
rdon
Träind
Övr til
lv
Kemisk
Mas
kin
Järn
o st
ål
Teko
Grafis
k
Hela in
d
Mas
sa o
p
El, tele
opt
ik
Jord
o st
en
Övr tr
ansp
ortm
Livsm
edels
ind
Gruvin
d
Met
allind
Industrins konkurrenskraft
• Konkurrenskraft på kort sikt– Produktivitet– Arbetskraftskostnader per producerad enhet– Terms-of-trade– Växelkursen– Produktpriser, råvarupriser, insatsvarupriser– Lönsamhet
• Konkurrenskraft på lång sikt
Produktiviteten negativ 2008
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Produktion Syssels, tim Produktivitet
Produktiviteten i olika länder
0
20
40
60
80
100
120
140
160
Aus
tral
ien
Öst
errik
eB
elgi
enK
anad
aT
jeck
ien
Dan
mar
kF
inla
ndF
rank
rike
Tys
klan
dG
rekl
and
Ung
ern
Isla
ndIr
land
Italie
nJa
pan
Kor
eaLu
xem
b.M
exik
oN
eder
l.N
yaN
orge
Pol
enP
ortu
gal
Slo
vaki
enS
pani
enS
verig
eS
chw
eiz
Tur
kiet
UK
US
AO
EC
DG
7N
orda
mer
ika
OE
CD
-E
U-1
5E
U-1
9E
uro-
zon
BN
P p
er a
rbet
ad t
imm
e, U
SA
= 1
00
Relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet i
tillverkningsindustrin Index 1991=100, USD
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Sverige Storbritannien USA Norge
Danmark Finland Tyskland
Källa: OECD, Economic Outlook
Kronan och konkurrenskraften
• Slår olika i olika branscher
• Ökar generellt exportindustrins konkur-renskraft
• Efterfrågeraset väger tyngre
• Kronan fortsatt svag på kort sikt…
• ..men stärks ned mot under 10 mot euron under loppet av 2010
Oljepriset i USD och SEK
Terms of-trade
80
90
100
110
120
130
140
150
160
170
180
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Importprisindex, industrivaror
Exportprisindex, industrivaror
Index 1990 = 100
Lönsamheten tydligt försvagad Lönsamhetsomdöme enligt konjunkturbarometern
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
40
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Nettotal
Industriinvesteringarna
5
10
15
20
25
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Bruttoinvesteringarnas andel av förädlingsvärdet
Genomsnitt 1980-2008
Industriinvesteringarna
Diagram 5.13 Nettoflöden av FDI till och från Sverige, hela ekonomin, miljoner SEK
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
1 998 1 999 2 000 2 001 2 002 2 003 2 004 2 005 2 006 2 007 2 008
Utgående FDI (Nettoflöden) Ingående FDI (Nettoflöden)
Källa: SCB (2009)
De industrianställda och deras arbeten
• varsel
• friställning
• arbetslöshet
• lediga platser
• nyanställningar
Varsel månadsdata
0
0.5
1
1.5
2
2.5
2007 2008 2009 2010
pro
cen
t
industrin
övriga
Varsel årsdata
0
2
4
6
8
10
12
1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
proc
ent
övriga
industrin
Andelen tillsvidareanställda
75
80
85
90
95
100
1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
pro
cent
övriga
industrin
Andel varslade per bransch 2008
0
2
4
6
8
10
pro
cen
t
Andel varslade per län 2008
0
1
2
3
4
5
pro
cen
t
Lediga platser
0
0.5
1
1.5
2
2007 2008 2009 2010
pro
cen
t nyanmälda
kvarstående
Bruttoflöden på arbetsmarknaden, industrin
0
1
2
3
4
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
proc
ent
nyanställda
avgångna
Antal varslade och antalet arbetslösa
0
10
20
30
40
50
60
70
06 kv 1 06 kv 3 07 kv 1 07 kv 3 08 kv 1 08 kv 3
antal varsel
antal arbetslösa pgapersonal- ellerdriftsinskränkningar
Tusental
Andelen arbetslösa kassamedlemmar
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
2007 2008 2009 2010
pro
cent
industrikassor
övriga kassor