Margareta Rehnredaktören
SvenskaBarnmorskeförbundetBaldersgatan 1 114 27 Stockholmtfn
08-10 70 88e-mail [email protected]
www.barnmorskeforbundet.se
ManusgranskningBirgita KlepkeGrafiskformgivningAB Huset
MakalösatryckÅtta.45 Tryckeri AB
innehåll
ansvarigutgivare&FörbundsordförandeIngela
WiklundChefredaktörMargareta Rehn
[email protected] Ekstrand Karin
Reimegård Maria Sahlin Pernilla Ny Eva TimerdalRedaktionen
förbehåller sig rätten att korta och redigera insänt material.
Jordemodern
Jordemodernutkommer med 10 nummer per årPrenumeration förnyas
årligen, 600 kronorannonsbokning [email protected]
Tfn 08-10 70 88Sistabokningdagförmedlemsannonserden 10:e i månaden
före utgivningsdatum
04
29
30
EvidensVårdforskningens viktigaste uppgift är att bidra till
människors hälsa och välbefinnande.
04 Att bli far
08 Evidensbaserad vård – föräldrautbildning
13 Reproduktiv Hälsa 2012 i Göteborg
15 Har vi nått vägs ände?
17 Reproduktiv- och perinatal hälsa ur ett interkulturellt
perspektiv
18 Birthplace
20 Maternella dödsfall i Sverige 2010
26 Moderslycka – Vart tog glädjen vägen?
29 Preventivmedelsanvändning bland unga i Uganda
30 Chicago – en resa som överraskade
34 Gullmarsplan ungdomsmottagning åker till Polen
36 Ordförande har ordet
38 Förbundsnytt
40 Medlemsmöten
Så GiCk Mina tankar efter förra Jordemodernsamningstema.
Vi pratar om vetenskap och
beprövaderfarenhetochenvårdtillgängligföralla.Menhurmångagöregentligenettinformeratval?Ochvadhardeattväljapå?HurärdetmedrättigheternaiSverige?
Barnmorskormåstebli bättrepå att ta tillsig
forskningsresultatocharbetaevidensbaserat. Det kan vi läsa om i
detta nummer avJordemodern. Men det gäller också andraaktörer inom
hälso och sjukvård.
Politikerochcheferpåolikanivåermåsteocksåtatillsigochvägainevidensnärdeskafattabeslutomhurhälsoochsjukvårdenskaorganiserasochbedrivas.
Åtminstone om Sverige ska
kunnahävdaattävenvibeaktarrättigheternaiSRHR.
Omvårabeslutskavaravälgrundademåstevilyftablickenochvidgavyerna.Omvipåallvarbryrossomdemsomvårdas–ochdesomvårdar–måsteviocksåbeaktaforskninginomandraområden.Taentittpåarbetsmiljöforskning,folkhälsaochhälsoekonomioch
tittaliteextrapåforskningeniländersomliknar oss (även om de
kanske har större
problemochohälsotal).JämförävengärnainomSverige.Varförserdetsåolikaut?
Ibland inför vi nya rutiner och teknikerutan att egentligen veta
om de har
någonnytta–ellerensärofarliga.Sparbetinginnebärfärrevårdplatserochpersonal.Verksamheterflyttasrunt,slåssammanochförsvinner.Media
debatterar det som skapar rubrikerochsäljer.
Vadgöralltdettamedmänniskorstillittillvården?
Iförlängningendrabbasbådepatienterochpersonaleftersomvityckskunnavänjaossvidnästanvadsomhelst.Personalenärsolidariskoch
står ut, patienter är i
beroendeställningochstårocksåut.Ochomviinteseruppkandetmest
tokiga–omdetvill sig riktigt illa–blibåderutinoch”normalt”.
detärdaGSattlyFtaFraMallaSvåra
rättiGheter!
Närjagläseromamningocheffekterpåbådemorochbarnshälsaochvälbefinnandeärdetskrämmandeattmångaidaginteverkartroattdetharnågonbetydelseomdebyterutamningochbröstmjölkmotmjölkersättning.Deärjufaktisktlurade…
36 JordeModern•nr4•2012 37
ordFörandeharordet ordFörandeharordet
i en
iCkePuBliCeradundersökningfrånettavStockholmsstorasjukhussvarade95procent
av de nyblivna mammorna att
devilleammahelt.Treprocentsvaradeattdeville delamma och två procent
svarade attde
intevilleammaalls.Dettastämmervälöverensmedundersökningarpåandraklinikerdärcirka97procentavkvinnornasomskrivsutammarheltellerdelvis.Omvisomkår
fokuserar på att hjälpa dem som villammahelt ellerdelvis skulle
amningsstatistikenivårtlandvarastrålande.Vikanalltså,efteratthainformeratallanyblivnaföräldrar
om amningens fördelar ur olikaaspekter,
lugntlåtademsjälvaväljahurdevillgöraochdärefterägnavårenergiåtdesomvillammamensomharnågonformavproblem.
För vi ska väl inte underlåta
attlämnainformationomamningensfördelarbaraförattvissakvinnorkännersigpressadeavsinomgivningattamma?Detärsomattunderlåtaatttalaomrökningensnackdelarförattintestressarökarna.Sombarnmorska
amningstalibanerochjämställdhetMed jämna mellanrum drar
amningsdebatten igång och oftast handlar det inte om bröstmjölkens
fördelar framför industriell modersmjölksersättning. Istället
handlar det om amning ur ett jämställdhetsperspektiv och
amnings-hets. I den senaste debatten har dessutom barnmorskor
beskrivits som okänsliga ”amningstalibaner”; vad kvinnan än vill
”sliter barnmorskan upp skjortan på nyförlösta kvinnor och trycker
barnet till bröstet”. Även om medias beskrivningar ofta är
tillspetsade så är det inte trevligt att höra dessa berättelser om
kvinnors upplevelser av vården – för helt tagna ur luften är de väl
inte?
är jag mycket medveten om att det
finnskvinnorsomvillamma,mensomavolikaskäl inte kan och gentemot dem
kan
vibarnmorskorgenerelltblibättrepåattförmedlakunskapomhurdedåskamatasittbarn.Detvillsägavilkentypaversättningbarnetskaha,hurmycketochhurofta.Alltför
många kvinnor säger i debatten att deinte får sådan information.
När man
talaromamningensfördelarhandlardetinteomattbarnintekanöverlevaochblifriskaochlyckligautanbröstmjölk,menurettvetenskapligtperspektivärdetoomtvistat
såattamningen har stora fördelar och att
varjedagmanammarärvärdefullförbarnet.
detärmycketolyckligtattgöraamningtillenjämställdhetsfrågaeftersomdethandlarom
att ge det gemensamma barnet
denbästatänkbarastartilivet.Problemetärattmångakvinnor avolika skäl
slutar ammainnanbarnetärtremånader.Vivetattammande kvinnor som inte
får stöd av
sinomgivning(partner)läggernedamningensnabbareändesomharstöd.Detärviktigtattbådaföräldrarnafårmöjlighettillnärhetmedbarnetochhudmothudkontakt.Detbörvibarnmorskoruppmuntra.Riktiga
jämställdhetsfrågor, såsom delad föräldraledighet,
likamöjlighetertillattgöra
karriärrespektiveattvarahemmamedsinabarnoavsettommanärmanellerkvinna,ärviktigafrågoreftersomdepåverkarbarnets
utvecklig positivt. Jämställdhet är
enfrågaommänskligarättigheter.
eftersom barnmorskor är en av de
yrkesgruppersomarbetarmestmedamningsfrågorblirvilättföremålförenallmänfrustrationnärman
intevill
ellerkanamma.Attvårtfokuspåproblemochvårviljaatthjälpademsomharproblemgörattkårenlätt
uppfattas som ”amningstalibaner” fårvi ta till ossochgöranågot åt.
Jagmåstedock
sägaattdeverkligtamningskunnigakollegorsomjagträffat,äroerhörtlyhördaochödmjukainfördesvårigheteramningeninnebärförvissakvinnor.Jagvetattingenavdessakollegorvillattnågonkvinnasomintekanellervillammaskatvingasattgöradetochattdeocksåhjälperkvinnorattlägganedamning.
en omständighet som försvårar god vårdefter förlossning är
vårdens
organisationmedkortavårdtider,snabbomsättningavpatienterochhögarbetsbelastning
förossbarnmorskor.Kanskeärdet en
förklaringtillattvissakvinnorvittnaromattdeintefåtträtthjälpochinformationpåBB.
ingelaWiklundFörbundsordförande
Detärmycketolyckligtattgöraamningtillenjämställdhetsfråga
