192
Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping Energieffektivisering av en 1960-talsvilla Energy efficiency of a house from the 1960s Karin Roth Victoria Stålheim EXAMENSARBETE 2011 BYGGTEKNIK

Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

  • Upload
    others

  • View
    10

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Energieffektivisering av en 1960-talsvilla Energy efficiency of a house from the 1960s

Karin Roth

Victoria Stålheim

EXAMENSARBETE 2011

BYGGTEKNIK

Page 2: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

ämnesområdet byggteknik. Arbetet är ett led i den treåriga

högskoleingenjörsutbildningen Byggnadsteknik, inriktning byggnadsutformning

med arkitektur.

Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Peter Johansson

Handledare: Peter Karlsson

Omfattning: 15 hp (grundnivå)

Datum: 2011-05-19

Page 3: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Abstract

1

Abstract

Environmental issues are in the current situation a subject of interest and concern to many people at various levels and in different subject areas. The demands from our government and the EU is becoming increasingly tight and the study of construction technology available today requires a building's specific energy consumption in new buildings. The problem is that there is no specific requirement for existing buildings and these buildings often have high energy consumption. The possibility that in the near future there will come demands for the existing population, like the demands which exists for new construction, is not unreasonable. It is therefore important that we now look at what action that is possible to take to reduce energy consumption in older buildings and as a guideline strive to achieve the requirements for new construction.

There are many possibilities and approaches to energy efficiency of the older population of housing. In order to achieve quality of work has a boundary made to only study house from the 1960s and see what actions it is possible to take and its profitability. In order to give an answer, three questions were presented dealing with energy declarations for buildings from the 1960s in the municipality of Jönköping, and a case study of a 1960s building.

The study of energy declarations gave knowledge of the most common energy leaks and the cost-effective measures that the municipality is recommended. The most common energy leaks were found to be thermal bridges, natural ventilation, water loss and heat loss through the fireplace. The cost-effective measures that the municipality’s recommended proved to be, as expected, based on the most common energy leaks and are water saving products, new adjustment techniques for indoor temperature, window measures, supplementary insulation of the attic and an installation of a cassette in the fireplace. The case study with its energy calculations of the house from the 1960s showed the same energy villains who were most common according to the energy declarations. In order to improve the building from an energy perspective was different complete renovation proposals for improving energy efficiency of building raised, and the various proposals profitability was calculated. Renovation proposals consist of replacing the heating source, additional insulation of facade, wind and ground, the replacement of windows as well as solar power contribute to. To obtain profitability is annual energy cost for the complete renovation proposals compared to the original oil-heated house's annual energy costs. All the designed renovation options gives a lower annual energy costs compared to the original oil-heated house, and within 20 years it has earned the renovation. According to estimates, the most profitable complete renovation proposal after 15 years is to have chosen plaster façade with pellet heating, and after 20 years it has been most profitable to choose plaster façade with combined solar and pellet heating.

The disadvantage of the complete renovation proposals is that not everyone has the ability to accomplish everything, but for example to only change the source of heat and can make a difference both for his wallet and the environment.

Page 4: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Abstract

2

Keywords

Energy efficiency, 1960s house, renovation measures, cost-effective measures, energy declaration, energy villains.

Page 5: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Sammanfattning

3

Sammanfattning

Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar många människor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regering och från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på en byggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det inte finns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har ofta hög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer komma krav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inte orimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidta för att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje sträva efter att nå det krav som ställs på nybyggnation.

Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera det äldre beståndet av bostäder. För att uppnå kvalitet i arbetet har en avgränsning gjorts till att endast studera 1960-talshus och se vilka åtgärder det finns att vidta samt dess lönsamhet. För att kunna ge ett svar har tre frågeställningar tagits fram som behandlar energideklarationer för 1960-talshus inom Jönköpings kommun, samt en fallstudie av ett 1960-talshus.

Studien av energideklarationerna gav kunskap om de vanligaste energibovarna och vilka kostnadseffektiva åtgärder som kommunen rekommenderar. De vanligaste energibovarna konstaterades vara köldbryggor, självdragventilation, varmvattenförluster samt värmeförluster via öppen spis. Kommunens rekommenderade kostnadseffektiva åtgärder visade sig som förväntat ha utgångspunkt i de vanligaste energibovarna och är vattenbesparingsprodukter, ny regleringsteknik för inomhustemperaturen, fönsteråtgärder, tilläggsisolering av vind samt installation av kassett i öppen spis. Fallstudien med dess energiberäkningar av 1960-talshuset visade på samma energibovar som var vanligast enligt energideklarationerna. För att förbättra byggnaden ur energisynpunkt togs olika totalrenoveringsförslag för energieffektivisering av byggnaden fram, och de olika förslagens lönsamhet beräknades. Renoveringsförslagen består av byte av uppvärmningskälla, tilläggsisolering av fasad, vind och grund, byte av fönster samt vilken effekt solfångare bidrar med. För att få fram lönsamheten ställs energiårskostnaden för de olika totalrenoveringsförslagen mot det ursprungliga oljeuppvärmda husets årliga energikostnad. De framtagna totalrenoveringsalternativen ger alla en lägre årlig energikostnad jämfört med det oljeuppvärmda ursprungshuset, och inom 20 år har man tjänat in renoveringen. Enligt beräkningar är det mest lönsamma totalrenoveringsalternativet att efter 15 år ha valt putsad fasad med pelletsuppvärmning, och efter 20 år har det varit mest lönsamt att välja putsad fasad med kombinerad sol- och pelletsuppvärmning.

Nackdelen med totalrenoveringsförslagen är att alla inte har möjligheten att utföra allt, men att exempelvis enbart byta värmekälla och tilläggsisolera vinden kan göra en skillnad för plånbok och miljö.

Page 6: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Sammanfattning

4

Nyckelord

Energieffektivisering, 1960-talshus, renoveringsåtgärder, kostnadseffektiva åtgärder, energideklaration, energibovar.

Page 7: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Innehållsförteckning

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ................................................................................... 7

1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING .................................................................................... 7 1.2 SYFTE, MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................ 8 1.3 AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................... 8 1.4 DISPOSITION ............................................................................................................................... 9

2 Teoretisk bakgrund ............................................................... 10

2.1 60-TALSVILLAN......................................................................................................................... 10 2.2 KÖLDBRYGGOR OCH VÄRMETRANSMISSION ............................................................................. 10 2.3 SJÄLVDRAG ............................................................................................................................... 12 2.4 VATTENFÖRLUSTER .................................................................................................................. 12 2.5 ENERGIDEKLARATIONER ........................................................................................................... 12 2.6 BIDRAG ..................................................................................................................................... 13

2.6.1 ROT-avdrag .................................................................................................................... 13 2.6.2 Solvärmestöd .................................................................................................................. 13 2.6.3 Radonbidrag ................................................................................................................... 14

2.7 OLIKA TYPER AV UPPVÄRMNING ............................................................................................... 14 2.7.1 Olja ................................................................................................................................. 14 2.7.2 Fjärrvärme...................................................................................................................... 15 2.7.3 Biobränsle ....................................................................................................................... 15 2.7.4 Solvärme ......................................................................................................................... 16

3 Metod och genomförande ..................................................... 17

3.1 METOD ...................................................................................................................................... 17 3.1.1 Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-

talet? 17 3.1.2 Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i olika

energideklarationer? ..................................................................................................................... 17 3.1.3 Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett 60-talshus? .......... 17

3.2 GENOMFÖRANDE ...................................................................................................................... 17 3.2.1 Studie av energideklarationer ......................................................................................... 17 3.2.2 Studie av energideklarationer ......................................................................................... 18 3.2.3 Fallstudie av 60-talshus .................................................................................................. 18

4 Resultat och analys ................................................................ 26

4.1 VILKA ÄR DE VANLIGASTE ENERGIBOVARNA I ENBOSTADSHUS I JÖNKÖPINGS KOMMUN FRÅN

60-TALET? .......................................................................................................................................... 26 4.2 VILKA KOSTNADSEFFEKTIVA ÅTGÄRDER REKOMMENDERAR JÖNKÖPINGS KOMMUN I OLIKA

ENERGIDEKLARATIONER? ................................................................................................................... 27 4.3 VILKA TOTALRENOVERINGSALTERNATIV ÄR GENERELLT MEST LÖNSAMMA FÖR ETT 60-

TALSHUS? ........................................................................................................................................... 28 4.3.1 Sammanställning av de olika åtgärdsförslagen .............................................................. 28 4.3.2 Analys ............................................................................................................................. 29

4.4 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN ........................................................................................ 30

5 Diskussion och slutsatser ...................................................... 31

5.1 RESULTATDISKUSSION .............................................................................................................. 31 5.1.1 Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-

talet? 31 5.1.2 Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i olika

energideklarationer? ..................................................................................................................... 32 5.1.3 Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett 60-talshus? .......... 34

5.2 METODDISKUSSION ................................................................................................................... 37

Page 8: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Innehållsförteckning

6

5.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .................................................................................. 37

6 Referenser .............................................................................. 39

7 Sökord ..................................................................................... 41

8 Bilagor ..................................................................................... 42

Page 9: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Inledning

7

1 Inledning

Den inledande delen av rapporten består av bakgrunden till varför ämnet energieffektivisering är aktuellt inom området byggteknik. I dagsläget arbetar man med miljöfrågor inom många olika områden, och ett sätt att ge en ökad kunskap om byggnaders miljöpåverkan, och hur den kan minska, är de energideklarationer som utfärdas. För att få rapporten mer generell för 1960-talshus har, utöver en fallstudie som gjorts, även energideklarationer studerats för 60-talshus inom Jönköpings kommun.

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

I dagspress och TV kommer ständigt nya rapporter om olika naturkatastrofer runt om i världen. Jordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan står för blir allt större.

I Sverige är vi år 2011 relativt förskonade från större naturkatastrofer även om klimatförändringen märks av i form av återkommande översvämningar och starkare stormar. Regeringens arbete med miljömålen är ett viktigt och kontinuerligt pågående arbete som på lång sikt ska få ner våra utsläpp och bidra till en bättre miljö. Ett exempel är miljömål 15 som behandlar god bebyggd miljö. Där finns ett delmål som säger att till år 2020 ska energianvändningen minska med 20 % i förhållande till år 1995 samt bryta beroendet av fossila bränslen. Vidare ska energianvändningen till år 2050 uppgå till 50 % i förhållande till användningen år 1995. [1]

Miljömålen har bidragit till att miljömedvetenheten hos allmänheten ökar och att det byggs allt tätare, energisnålare och miljövänligare byggnader. Vid nybyggnation ställer BBR (Boverkets byggregler) krav på byggnadens specifika energianvändning1. Byggs energieffektivare hus där kraven från FEBY (Forum för energieffektiva byggnader) uppfylls kan byggnaden få klassningen minienergihus, passivhus eller noll-/plushus [2]. Det är naturligtvis jätteviktigt att nya byggnader blir med energieffektiva, men vi får inte förbise den befintliga bebyggelsen och dess påverkan på miljön som år 2011 inte har några specifika energikrav. Då majoriteten av dagens byggnader inte räknas som energieffektiva krävs det för miljöns skull insatser för att dessa byggnader ska komma närmare BBR:s krav som finns för nybyggda bostäder. Förändringar krävs såväl i byggnaden som i beteendet hos de boende.

1 Högsta årliga energiförbrukning per kvadratmeter.

Page 10: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Inledning

8

1.2 Syfte, mål och frågeställningar

Syftet med rapporten är att se vilka lönsamma energieffektiviseringsåtgärder som kan göras på äldre enbostadshus från 60-talet.

Målet är att med utgångspunkt från energideklarationer ta fram generella renoveringsförslag med hänsyn till kostnaden för hus byggda under 1960-talet i Jönköping. Med renoveringsförslagen är målet att med betydande sänkt energianvändning närma kraven som BBR ställer på nybyggnation. Även de vanligaste energibovarna i hus uppförda i Jönköpings kommun kommer fastställas.

Följande frågeställningar kommer besvaras i denna rapport:

1. Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-talet?

2. Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i olika energideklarationer?

3. Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett 60-talshus?

1.3 Avgränsningar

Frågeställning 1 och 2 utförs som stickprov och begränsas således av att ett fåtal energideklarationer har studerats. Då energideklarationer innehåller personuppgifter kan energideklarationerna inte bifogas då detta strider mot personuppgiftslagen.

För att besvara frågeställning 3 har en begränsning satts till studie av ett hus vars beräkningar kan användas generellt för liknande hus. Lokalisering och solberäkningar av byggnaden gäller ej där klimat och soltimmar skiljer sig från Jönköping. Bidrag och avdrag är beskrivet i den teoretiska bakgrunden för att få en inblick i vad det finns för alternativ och möjligheter, men de är ej medtagna i resultatet. Anledningen till detta är att de kan kombineras på många olika sätt. Kombinationssätten beror på hur många fastighetsägare som finns, vad man väljer att göra avdrag och söka bidrag för, vilken inkomst man har samt vilket politiskt klimat som råder. Av de olika typerna av uppvärmningsalternativ ingår fjärrvärme, biobränsle och solvärme i beräkningarna, medan alternativet FTX-system diskuteras i avsnitt 5.1.1. Olika typer av värmepumpar tas ej upp i rapporten då det finns en diskussion om att de går under kategorin eluppvärmning. Eluppvärmning av en byggnad innebär stramare energikrav, enligt BBR, vad gäller byggnadens tillåtna totala energianvändning per kvadratmeter och år. Vad gäller valet av fasadmaterial har begränsning gjorts till två alternativ. Första alternativet är ny tegelfasad med lockpanel på gavelspetsarna, en fasadbeklädnad som är karakteristiskt för en 60-talsvilla. Det andra alternativet är putsad fasad, som har valts utifrån att den har ett lågt underhållskrav, samt att en putsad fasad påminner mer om en tegelfasad utseendemässigt jämfört med till exempel en träfasad.

Page 11: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Inledning

9

1.4 Disposition

Rapporten är uppdelad i fyra delar, alla med olika underrubriker. Avsnitt 2 ger en förberedande bakgrund för ökad förståelse för efterföljande avsnitt. Arbetsmetoderna för att besvara de olika frågeställningarna tas upp i avsnitt 3, och i avsnitt 4 presenteras resultatet följt av en diskussionsdel i avsnitt 5.

Under den teoretiska bakgrunden i avsnitt 2 presenteras den typiska 60-talsvillan, definitionen av köldbrygga och vad en energideklaration är. Vidare följer olika typer av bidrag och avdrag samt exempel på olika uppvärmningsmöjligheter det finns som alternativ till en oljeuppvärmd byggnad.

Metoden och genomförandet för hur energideklarationerna har behandlats och hur fallstudien av 1960-talshuset har bedrivits finns beskrivet i avsnitt 3.

Avsnitt 4 är uppdelad i tre underrubriker, en för vardera frågeställning. Till varje frågeställningsresultat finns en tillhörande analysdel, och under resultatet för frågeställning 3 finns även en sammanfattning över de olika föreslagna renoveringsåtgärderna.

Även avsnitt 5 finns en uppdelning där resultatet till varje frågeställning diskuteras separat. I slutet av avsnittet diskuteras metodval samt slutsatser och rekommendationer tas upp.

I bilagorna återfinns ritningar och beräkningar. Utgångsberäkningarna för totalrenoveringsalternativen är samma för de olika alternativen, vilket gör att Bilaga 3 och Bilaga 4 är grunden för Bilaga 5-10.

Page 12: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Teoretisk bakgrund

10

2 Teoretisk bakgrund

Under den teoretiska bakgrunden tas begrepp och förklaringar upp för att öka förståelsen för arbetet och dess resultat.

2.1 60-talsvillan

Under 60-talet tog villabyggandet fart på grund av den rådande bostadsbristen. 1964 beslutade riksdagen att bygga en miljon nya bostäder på 10 år, det så kallade miljonprogrammet. Av en miljon nya bostäder blev en tredjedel av dessa småhus. För att klara den höga produktionstakten utvecklades nya byggtekniker med prefabricerade element, där bra lösningar till sammanfogningen togs fram samtidigt som man försökte spara på material. [3]

Typiskt för en 60-talsvilla är indragen fasad vid entré och vardagsrum. Villorna uppfördes med fasadtegel av typen mexisten kombinerat med stående eller liggande träpanel på gavelspetsarna samt runt större fönsterpartier och dörrar. Panelen målades ofta i starka eller mörka kulörer exempelvis rött och brunt. Enplanshusen dominerades, ofta utan källare, med sadeltak eller pulpettak. Normalvillan bestod av 4-5 rum och kök på cirka 100 kvm, och dess vanligaste uppvärmningskälla kom från en oljepanna. [3]

2.2 Köldbryggor och värmetransmission

En köldbrygga är en del av en konstruktion som har högre värmeledningsförmåga än övriga delar av konstruktionen. Detta innebär att kalluft lättare tar sig igenom konstruktionen där klimatskalet bryts [4]. Även de material som har hög värmeledningsförmåga bidrar till köldbryggor, samt hur konstruktionen är uppbyggnad. Ett exempel är en vägg med dubbel isolering. Förskjuts reglarna i förhållande till varandra ger detta en mindre köldbrygga jämfört med om reglarna placeras efter varandra. Följande delar av en konstruktion är mest utsatta för köldbryggor:

Anslutning yttervägg – fönster/dörr

Anslutning väggytterhörn

Anslutning yttervägg – grund/bjälklag/tak

Anslutning balkong

Page 13: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Teoretisk bakgrund

11

Figur 5. Byggnadens värmetransmissioner. [5]

Figur 6. Ytterväggskonstruktion från ett 60-talshus.

Hur stora köldbryggor som uppstår beror på hur noga man utför anslutningar i en byggnads konstruktion, en teknik och kunskap om utförande som ständigt ökar med medvetenheten om människans påverkan på klimatförändringen. Detta har bidragit till att köldbryggor i dagsläget är relativt små, bortsett från byggnader uppförda där byggaren saknar kompetens, om man jämför med hus byggda under 1960-talet. Under 60-talet tog man under byggnationsskedet ingen större hänsyn till köldbryggorna. Detta berodde dels på att uppvärmning av byggnaden var relativt billigt, och dels på att miljonprojektet bidrog till en ökad byggnationstakt där kvantitet ofta föregick kvalitet. Även bristfällig kunskap kan ses som en orsak till de stora köldbryggorna på 60-talshusen. Utöver att en köldbrygga bidrar till värmeförluster ger den även upphov till drag, kondens och nedsmutsning. Kondens kan uppstå där den varma delen av konstruktionen möter den del av konstruktionen som kylts ner på grund av köldbryggorna. På lång sikt kan kondensen inne i konstruktionen bidra till fuktskador. Kondensen binder även dammpartiklar som bidrar till nedsmutsning.

Figur 5 visar var värme främst försvinner ut ur byggnaden via värmetransmission. Den största delen av värmetransmissionen sker via fönster och dörrar, vilket beror på dåligt utförda anslutningar till väggen. Har man en byggnad med stor vindsarea är en dåligt isolerad vind en stor energibov, vilket beror på att värme stiger uppåt, och det är därför viktigt att vinden är bra isolerad för att bibehålla värmen i byggnaden. Utöver dåligt isolerad konstruktion spelar materialets värmemotstånds- förmåga in i hur stor transmissionen blir, ju sämre motstånd desto högre transmission. Ett 60-talshus har i regel endast ett isolerlager i ytterväggarna (se figur 6), där värme lätt försvinner ut ur byggnaden och skapar en kall konstruktion som bidrar till ett kallare inomhusklimat. Skulle man under 60-talet lagt till ett lager isolering hade man fått en varmare konstruktion där större del av värmen stannat kvar i byggnaden, och således hade man uppnått en lägre värmetransmission. [6]

Page 14: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Teoretisk bakgrund

12

2.3 Självdrag

Som figur 5 visar står ventilationen för 15 % av värmeförlusterna i en byggnad. Villor byggda under 60-talet har generellt sett ventilation i form av självdrag. I de självdragsventilerade 60-talsvillorna passerar kall luft fritt in genom ventilerna i ytterväggen, samtidigt som varm luft försvinner ut ur byggnaden genom ventilationskanaler i kök och badrum. Det finns ingen mekanisk fläkt i ett självdragssystem, utan reglering av luftintaget sker genom hur öppna ventilerna är, något som sker för hand. Detta gör det svårt att reglera luftflödet, vilket innebär att lufttillförseln är väderberoende. Systemet fungerar bäst när det är stora temperaturskillnader mellan ut- och innerluft, vilket till exempel innebär att en varm sommardag, då utomhusluften står still, blir byggnaden sämre ventilerad. Å andra sidan ger stora temperaturskillnader upphov till kallras under tilluftsventilerna. Självdragssystemets fördelar är att det är tyst och ej beroende av elektricitet.

2.4 Vattenförluster

Varmvattenförluster hör till en av de mindre och beror ofta på gammal apparatur. Äldre byggnader är ofta utrustade med tvågreppsblandare som gör det svårare att reglera värmen jämfört med engreppsblandare. Blandare börjar med tiden läcka vatten, vilket resulterar i ett konstant droppande. Även vattenbehållare hos äldre WC-stolar kan läcka vatten och har dessutom en generellt sett större vattenförbrukning per spolning än nyare WC-stolar.

2.5 Energideklarationer

En energideklaration är ett dokument där uppgifter om byggnadens energianvändning och inomhusmiljö redovisas. Energideklarationen innehåller även information om en OVK (obligatorisk ventilationskontroll) har utförts, om en radonmätning är gjord samt rekommendationer för kostnadseffektiva åtgärder. De kostnadseffektiva åtgärderna bidrar, om de genomförs, till att minska byggnadens energianvändning för uppvärmning och varmvatten, men det finns inga krav på att de måste genomföras. [7]

Energideklarationer bygger på fastighetsägarens uppgifter om byggnadens energianvändning samt på ritningar över byggnadens konstruktion och dess installationer, men utförs av ett ackrediterat kontrollorgan. Energiexperten kontrollerar och bedömer uppgifterna om byggnaden och utför om information saknas en besiktning av byggnaden. Därefter registreras uppgifterna och skickas elektroniskt till Boverket, och byggnaden ges flera jämförelsetal för att kunna jämföras med andra byggnader av samma typ. Energideklarationer är efter utfärdandet giltiga i 10 år. [7]

Page 15: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Teoretisk bakgrund

13

Den 1 oktober 2006 trädde en lag ikraft om att flerbostadshus och andra byggnader med uthyrning ska energideklareras. Lagen bygger på ett EG-direktiv vars syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och sänka byggnaders energianvändning, vilka i dagsläget står för cirka 40 % av Sveriges energianvändning. Sedan 1 januari 2009 berörs även småhus av lagen om energideklarationer. Alla nybyggda småhus ska ha en energideklaration senast 2 år efter att slutbevis utfärdats, medan äldre byggnader ska vara energideklarerade senast vid försäljningstillfället av byggnaden. Om en energideklaration inte har utförts vid försäljningstillfället har köparen rätt att inom 6 månader efter kontraktsskrivning utföra en på säljarens bekostnad. [8]

2.6 Bidrag

Vid ändringar på befintliga byggnader finns det i Sverige olika bidrag att söka, bland annat ROT-avdrag, solvärmestöd och radonbidrag.

2.6.1 ROT-avdrag

Den 30 Juni 2009 började ROT-avdraget att gälla [9]. Det innebär att villaägare och bostadsinnehavare kan vid renovering, ombyggnad eller tillbyggnad dra av 50 % av den köpta arbetskraften. Avdraget gäller inte materialkostnaderna utan bara arbetskostnaden, dessutom ska företaget som anlitas ha en F-skattsedel. ROT-avdraget är kopplat till antalet delägare av huset eller bostadsrätten. Bidragets maxgränsen är 50 000 kr per år och fastighetsägare, exempelvis ger två delägare en maxgräns på 100 000 kr per år [10]. Maxgränsen på 50 000 kr per år och fastighetsägare beror dock på hur mycket man tjänar. Vill man utnyttja ROT-avdraget fullt ut krävs en inkomst på minst 25 000 kr i månaden, och om andra avdrag görs på till exempel räntekostnader behöver inkomsten vara ännu högre än 25 000 kr i månaden [11].

2.6.2 Solvärmestöd

ROT-avdraget gäller vid bland annat byte av vitvaror, element, värmepanna, samt vid installation av solvärme. Nyttjar man ROT-avdraget vid installations av solvärme kan man inte få solvärmestödet från länsstyrelsen [12]. Solvärmestödet baseras på det årliga värmeutbytet som solfångaren genererar med 2 kronor och 50 öre för varje kilowattimme per år. Stödet kan inte överstiga 7 500 kr per lägenhet i småhus. Utöver detta ställs det vissa krav på solfångarna, till exempel att solfångaren ska vara certifierad vilket visar att den uppfyller de tekniska krav som ställs. [13]

Page 16: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Teoretisk bakgrund

14

2.6.3 Radonbidrag

I äldre hus som uppfördes före 1970 var det vanligt att blåbetong, som är en typ av lättbetong, användes som byggmaterial. Blåbetong innehåller uran och när uran sönderfaller bildas bland annat gasen radon, en gas som även kan förekomma i marken runt och under huset. Radon skadar människan långsamt, och då oftast i form av att radon följer med luften ner i luftvägarna och så småningom ger lungcancer [14]. Ett bidrag för sanering av ett radondrabbat hus kan sökas hos länsstyrelsen. De gör en bedömning gällande åtgärder för att få ner radonhalten till minst 200 Bequerel per kubikmeter, vilket är den högsta tillåtna halten i byggnader. Bidragets maxbeloppet är 15 000 kr, dock högst 50 % av kostnaden för åtgärden. Bidraget för radonsanering kan om det endast används för materialkostnaden kombineras med ROT-avdraget. [15]

2.7 Olika typer av uppvärmning

Det finns flera sätt att värma upp en byggnad. De vanligaste uppvärmningsalternativen för småhus är elvärme, fjärrvärme och biobränslen. Andra uppvärmningsalternativ är bland annat solvärme, värmepump, olja och FTX-system (från- och tilluftssystem med värmeåtervinning). (Figur 1)

2.7.1 Olja

Olja är ett fossilt bränsle (ej förnybart) som i dagsläget är det absolut dyraste alternativet för uppvärmning, vars förbränning ger miljöskadliga utsläpp. Oljekonsumtionen ökade kraftig under efterkrigstiden, dels på grund av ökat antal bensin bilar och dels på grund av uppvärmning. Oljeuppvärmning var då ett billigt alternativ och krävde en låg arbetsinsats vid installation av oljepannan. Fram till 1970-talet dominerade oljan som uppvärmningsform, men som efter oljekriserna

Figur 1. Energianvändning för bostäder och service år 1970-2009. [16]

Page 17: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Teoretisk bakgrund

15

ersattes av eluppvärmning alternativt el kombinerat med olja. Som figur 1 visar står oljan år 2009 fortfarande för en del av energianvändningen för bostäder. [17]

Vid uppvärmning av olja finns en extern oljetank som förser oljepannan med olja. Där förbränns oljan och värmen går ut till radiatorer och uppvärmning av varmvatten. (Figur 2)

2.7.2 Fjärrvärme

Fjärrvärme har sedan 1948 sakta byggts upp i Sverige, och är idag ett miljövänligt alternativ som inte kräver någon arbetsinsats av nyttjarna. Produktionen av fjärrvärme sker i ett lokalt värmeverk som normalt förbränner biobränslen för att producera värme (figur 3). Värmen distribueras via ett vattenburet fjärrvärmenät ut till byggnader, där en fjärrvärmecentral förser byggnaden med värme via en värmeväxlare. Värmeväxlaren mäter skillnaden på in- och utgående vattentemperatur, vilket kostnaden för uppvärmning sedan baseras på. [18]

2.7.3 Biobränsle

Biobränsle är ett samlingsord för förnybara bränslen, till exempel ved, pellets och torv. I denna rapport behandlas enbart pellets som alternativ uppvärmningskälla. Pellets tillverkas av bark, sågspån och övrigt spill från träindustrin som pressas samman till cylindrar med låg fukthalt. Förbränning av pellets är inte miljöpåfrestande men kräver viss tillsyn varierande beroende på om bulk eller småsäck används. Både vid användning av bulk och småsäck förses förbränningspannan automatisk med bränsle, men skillnaden är att bulk köps i lösvikt och påfyllning av förrådet sker via en pelletstankbil. Vid användning av småsäck sker påfyllnad manuellt. [19]

Figur 2. Oljeuppvärmning. [17]

Figur 3. Fjärrvärmeuppvärmning. [18]

Page 18: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Teoretisk bakgrund

16

2.7.4 Solvärme

Solvärme är värme från solen som fångas upp av en solfångare, oftast installerade på tak, som i sin tur värmer upp varmvattnet i en byggnad. Solvärme är det uppvärmningsalternativet som är mest miljövänligt, bortsett från passiv uppvärmning. Passiv uppvärmning sker via värmeavgivning från bland annat människor och apparatur i byggnaden, men behandlas inte i denna rapport. Kostnaden för solvärme består enbart av en installationskostnad då tillverkning och användning av egentillverkad solvärme är gratis. Installation av solfångare är en långsiktig investering som en del kommuner kräver bygglov för. [20]

Den stora nackdelen med solvärme i Sverige uppstår under vinterhalvåret då tillgång på sol är begränsad. För att klara uppvärmningsbehovet i en byggnad under denna tidsperiod bör solvärmen kombineras med ytterligare en värmekälla. Detta kan lätt ske via den ackumulatortank som krävs vid varmvattenuppvärmning av solvärme. Exempel på ytterligare värmekällor är biobränsle och värmepump. Figur 4 visar solfångare kombinerat med en pelletspanna.

Figur 4. Pelletspanna kombinerat med solvärmevärme. 1. Solfångare 2. Pelletspanna 3. Elpatron 4. Ackumulatortank 5. Utgående varmvatten 6. Radiator 7. Returvatten 8. Tappvarmvatten 9. Inkommande kallvatten. [21]

Page 19: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Metod och genomförande

17

3 Metod och genomförande

Lämpliga metoder har valts för att underlätta genomförandet av arbetet, vilka beskrivs nedan.

3.1 Metod

För att kunna genomföra arbetet har metoder till varje frågeställning tagits fram för att nå ett bra resultat.

3.1.1 Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-talet?

Frågeställning 1 besvarades genom en studie av energideklarationer där de vanligaste energibovarna kartlades.

3.1.2 Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i olika energideklarationer?

Frågeställning 2 besvarades genom en studie av energideklarationer där en sammanställning av de mest rekommenderade kostnadseffektiva åtgärderna genomfördes.

3.1.3 Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett 60-talshus?

Frågeställning 3 besvarades genom en litteraturstudie där karaktären på ett typiskt 60-talshus studerades, samt genom en fallstudie. I fallstudien studerades en 60-talsvilla ur energianvändningssynpunkt för olika åtgärder i form av tilläggsisolering och byte av uppvärmningskälla.

3.2 Genomförande

I genomförandet har de metoder som tidigare nämnts använts för att besvara de olika frågeställningarna.

3.2.1 Studie av energideklarationer

Frågeställning 1, vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-talet, besvarades genom en studie av energideklarationer. Energibovarna fastställdes utifrån tillhandahållna energideklarationer från Boverket. Studien baserades på gjorda energideklarationer för Jönköpings kommun på hus byggda under 60-talet. Utav de 581 erhållna energideklarationer gjordes ett stickprov på 50 stycken av dessa, 5 stycken för varje årtal 60-69. Stickproverna studerades och utifrån studien konstaterades vilka de vanligaste energibovarna, i enbostadshus uppförda under 60-talet i Jönköpings kommun, är.

Page 20: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Metod och genomförande

18

3.2.2 Studie av energideklarationer

Även frågeställning 2, vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i olika energideklarationer, besvarades genom en studie av energideklarationer. I studien, som genomfördes på samma energideklarationer som användes för att besvara frågeställning 1, sammanställdes rekommendationerna av de mest kostnadseffektiva åtgärderna utifrån stickproverna (se figur 7). Graden av kostnadseffektivitet på åtgärderna kan dock inte konstateras då varje byggnad har olika förutsättningar.

3.2.3 Fallstudie av 60-talshus

För att besvara frågeställning 3, vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett 60-talshus, genomfördes en fallstudie. För att få en djupare förståelse för vad som karaktäriserar en typiskt 60-talsvilla inhämtades information från befintlig och lämplig litteratur. [3]

Fallstudien utfördes genom att en 60-talsvilla på 210 kvm (enplanshus med uppvärmd källare) studerades och energianalyserades både före och efter åtgärder. Analysen grundades på beräkningar av husets olika konstruktionsdelar med utgångspunkt från ritningar över huset (figur 10)[Bilaga 1]. För att effektivisera arbetet gjordes ett omfattande beräkningsdokument i programmet Excell som sedan användes för beräkning av de olika åtgärderna.

Beräkningsdokumentet inleddes med beräkningar av U-värden2 för byggnadens olika konstruktionsdelar, som sammanställdes med hänsyn till yta och köldbryggor för att på så sätt få fram ett totalt U-värde för hela byggnaden. Beräkningar av U-värde utfördes både på ursprungshuset och på valda alternativ, det vill säga:

Fjärrvärmeuppvärmning och tilläggsisolering med tegelfasad

Pelletsuppvärmning och tilläggsisolering med tegelfasad

Pelletsuppvärmning och solvärme samt tilläggsisolering med tegelfasad

Fjärrvärmeuppvärmning och tilläggsisolering med putsfasad

Pelletsuppvärmning och tilläggsisolering med putsfasad

Pelletsuppvärmning och solvärme samt tilläggsisolering med putsfasad

2 U-värde är ett värmetransmissionstal. Ju lägre värde, desto bättre isoleringsförmåga.

Figur 10. 60-talsvilla. [3]

Page 21: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Metod och genomförande

19

samt att en månadsvis solenergiberäkning för Jönköpings kommun utfördes. Alternativen av uppvärmningskälla har valts utifrån miljöskäl och fasadmaterialet har valt för att bevara byggnadens karaktär, vilket förklaras under avgränsningar, avsnitt 1.3. Anledningen till att byggnaden valts att tilläggsisoleras samt att fönster byts ut är dels för att konstruktionsritningarna visade på dålig isolering, och dels på grund av de kostnadseffektiva åtgärder som rekommenderats i de studerade energideklarationerna.

I nästa steg utfördes, med utgångspunkt från gjorda beräkningar, energiberäkningar som presenterades månadsvis för att sedan sammanställas. I sammanställningen finns varje månads specifika energianvändning, samt varje månads energianvändning för uppvärmning och varmvatten presenterade och sammanställda till byggnadens totala energitillskottsbehov i enheten kWh per kvm och år.

I ett sista steg gjordes kostnadsberäkningar för den årlig energiförbrukning, samt kostnader och återbetalningstid för eventuellt gjorda åtgärder. Aktuella prisuppgifter för material och arbetstider hämtades ur boken Sektionsfakta-ROT [22] med undantag för materialkostnad på fönster och fönsterdörr, som valdes från tillverkaren Allmoge, inhämtades pris externt [23].

Förutsättningar

Förutsättningarna för alla förslag på totalrenoveringsåtgärder har sin utgångspunkt i det oljeuppvärmda 60-talshuset som hela fallstudien baseras på. Utifrån givna ritningar [Bilaga 1] har beräkningar på hur stor energianvändning byggnaden har totalt. I alla olika beräkningsfall har beräkningar för uppvärmningskostnader baseras på en förbrukning på 17 000 kWh/år, exklusive uppvärmning för varmvatten som tillkommer med knappt 5 700 kWh/år. Beräkningarna har lett fram till ett totalt energitillskottsbehov på 233,9 kWh/kvm och år för det oljeuppvärmda 60-talshuset, vilket ger en total årskostnad på 71 225 kr/år om oljepriset är 1,45 kr/kWh [24] [Bilaga 2]. Energitillskottsbehovet är över det dubbla jämfört med BBR:s krav för nybyggnation. Priserna för beräkning av material, arbetskostnader och uppvärmning är hämtade för år 2011.

Page 22: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Metod och genomförande

20

Fjärrvärme och tilläggsisolering med tegelfasad

För att kunna se på kostnader vid åtgärder på ursprungshuset har tillägg och ändringar utförts på byggnadens konstruktion enligt tabell 1.

Vid tilläggsisolering av väggar har tegelfasaden rivits och byggts upp på nytt utanför de tillagda isolerskikten. Lockpanelen på gavelspetsarna rivs, väggen byggs ut med reglar och ny lockpanel sätts i liv med tegelfasaden. Tillsammans med de andra tilläggen och ändringarna som utförts på byggnaden enligt tabell 1 har det totala energitillskottsbehovet sänkts till 120,9 kWh/kvm och år. Den totala kostnaden för att genomföra åtgärderna blir 793 056 kr, och vinsten per år för uppvärmning jämfört med olja blir 46 692 kr/år. Detta ger en återbetalningstid på 17 år, då eventuella bidrag ej är medräknade. [Bilaga 3]

Konstruktionsdel Tillägg Ändring

Väggar 120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Ny tegelfasad

Ny lockpanel

Vindsbjälklag 200 mm isolering

Källarvägg under mark 70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark 70 mm styrofoam

Fönster Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla Byte till fjärrvärme

Tabell 1. Totalrenoveringsåtgärder med fjärrvärme.

Page 23: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Metod och genomförande

21

Pellets och tilläggsisolering med tegelfasad

Samma åtgärder har vidtagits som beskrevs under rubriken ”Fjärrvärme och tilläggsisolering med tegelfasad”, med undantag för uppvärmningskälla som valdes till pelletspanna (Tabell 2).

Efter vidtagna åtgärder landar det totala energitillskottsbehovet på 121 kWh/kvm och år och den totala kostnaden för att genomföra åtgärderna blev 767 956 kr. Vinsten per år för uppvärmning blev 57 255 kr/år jämfört med olja, vilket medförde en återbetalningstid på 13,4 år. Installationskostnad för pelletspanna är ej medräknad. [Bilaga 4]

Konstruktionsdel Tillägg Ändring

Väggar 120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Ny tegelfasad

Ny lockpanel

Vindsbjälklag 200 mm isolering

Källarvägg under mark 70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark 70 mm styrofoam

Fönster Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla Byte till pelletspanna

Tabell 2. Totalrenoveringsåtgärder med pellets.

Page 24: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Metod och genomförande

22

Tabell 3. Totalrenoveringsåtgärder med pellets och solvärme.

Pellets och solvärme samt tilläggsisolering med tegelfasad

I alternativet med pelletspanna kombinerat med solfångare vidtogs, med undantag för uppvärmningskälla, samma åtgärder som beskrevs under rubriken ”Fjärrvärme och tilläggsisolering med tegelfasad”. (Tabell 3)

Resultatet av åtgärderna resulterade i ett totalt energitillskottsbehov på 104,2 kWh/kvm och år med en total kostnad på 804 001 kr, och en återbetalningstid på 13,6 år. Vinsten per år i förhållande till det oljeuppvärmda ursprungshuset blev 59 192 kr/år. Installationskostnad för pelletspanna, solfångare och ackumulatortank är ej medräknade. [Bilaga 5]

Konstruktionsdel Tillägg Ändring

Väggar 120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Ny tegelfasad

Ny lockpanel

Vindsbjälklag 200 mm isolering

Källarvägg under mark 70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark 70 mm styrofoam

Fönster Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla Installation av solfångare

Installation av ack.tank

Byte till pelletspanna

Page 25: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Metod och genomförande

23

Fjärrvärme och tilläggsisolering med putsfasad

I alternativen med putsad fasad har samma åtgärder vidtagits med undantag för uppvärmningskällan. Till skillnad från fallen med tegelfasad kommer hela fasaden kläs med puts. (Tabell 4)

Det totala energitillskottsbehovet blev 121,1 kWh/kvm och år, totalkostnad för åtgärder blev 764 994 kr och vinsten i förhållande till olja blev 46 662 kr/år. Detta resulterade i en återbetalningstid på 16,4 år. [Bilaga 6]

Konstruktionsdel Tillägg Ändring

Väggar 120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Putsfasad

Vindsbjälklag 200 mm isolering

Källarvägg under mark 70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark 70 mm styrofoam

Fönster Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla Byte till fjärrvärme

Tabell 4. Totalrenoveringsåtgärder med fjärrvärme.

Page 26: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Metod och genomförande

24

Pellets och tilläggsisolering med putsfasad

Samma åtgärder som beskrevs under rubriken ”Fjärrvärme och tilläggsisolering med putsfasad” vidtogs i detta alternativ, med undantag för uppvärmningskällan som här blev pelletspanna istället för uppvärmning med fjärrvärme. (Tabell 5)

Resultatet av åtgärderna blev ett totalt energitillskottsbehov på 121,1 kWh/kvm och år till en total kostnad av 739 894 kr för vidtagna åtgärder. Vinsten i förhållande till det oljeuppvärmda huset blev 57 235 kr/år, vilket gav en återbetalningstid på 12,9 år. Installationskostnad för pelletspanna är ej medräknad. [Bilaga 7]

Konstruktionsdel Tillägg Ändring

Väggar 120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Putsfasad

Vindsbjälklag 200 mm isolering

Källarvägg under mark 70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark 70 mm styrofoam

Fönster Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla Byte till pelletspanna

Tabell 5. Totalrenoveringsåtgärder med pellets.

Page 27: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Metod och genomförande

25

Pellets och solvärme samt tilläggsisolering med putsfasad

Även för alternativet med uppvärmningskälla pelletspanna kombinerat med solfångare för 60-talshuset vidtogs samma åtgärder som nämnts under rubriken ”Fjärrvärme och tilläggsisolering med putsfasad”, och då med undantag för uppvärmningskällan. (Tabell 6)

I fallet med kombinerad uppvärmningskälla av pellets och sol, samt ovan nämnda åtgärder, blev det totala energitillskottsbehovet 104,4 kWh/kvm och år. Kostnaden för åtgärderna uppgick till 775 939 kr, vilket gav en vinst på 59 172 kr/år i förhållande till det oljeuppvärmda huset. Återbetalningstid uppgick till 13,1 år. Installation av pelletspanna, solfångare och ackumulatortank är ej medräknade. [Bilaga 8]

Konstruktionsdel Tillägg Ändring

Väggar 120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Putsfasad

Vindsbjälklag 200 mm isolering

Källarvägg under mark 70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark 70 mm styrofoam

Fönster Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla Installation av solfångare Installation av ack.tank

Byte till pelletspanna

Tabell 6. Totalrenoveringsåtgärder med pellets och solvärme.

Page 28: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Resultat och analys

26

Figur 9. Vanligaste energibovarna för 60-talshus. Staplarna visar antalet energibovar.

4 Resultat och analys

De tre frågeställningarna som arbetet bygger på har mynnat ut i ett resultat. Resultatet har sin grund i köldbryggor, värmekälla och byggnadens konstruktion samt dess betydelse för energianvändningen hos ett 60-talshus.

4.1 Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus

i Jönköpings kommun från 60-talet?

De vanligaste energibovarna, enligt utfört stickprov av energideklarationerna, är som figur 9 visar köldbryggor, hög värmetransmission, ventilation i form av självdrag och läckage via öppen spis samt varmvattenförluster. Hög värmetransmisson och varmvattenförluster är de största bovarna i enbostadshus från 60-talet belägna i Jönköpings kommun, följt av köldbryggor och ventilationsförluster samt värmeläckage.

Page 29: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Resultat och analys

27

Figur 7. Rekommenderade kostnadseffektiva åtgärder för 60-talshus. Staplarna visar antalet rekommendationer.

4.2 Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar

Jönköpings kommun i olika energideklarationer?

De vanligast kostnadseffektiva åtgärder som Jönköpings kommun rekommenderar (se figur 7) är vattenbesparingsprodukter, ny regleringsteknik med innegivare, fönsteråtgärder samt tilläggsisolering på vinden. Finns en öppen spis i byggnaden bör en installation av en kassett övervägas.

Page 30: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Resultat och analys

28

4.3 Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest

lönsamma för ett 60-talshus?

4.3.1 Sammanställning av de olika åtgärdsförslagen

Tabell 7 visar en sammanställning över ovan nämnda förslag på åtgärder för det oljeuppvärmda 60-talshuset.

Pelletsuppvärmning med putsad fasad ger kortast återbetalningstid, medan uppvärmning av pelletspanna kombinerat med solfångare med tegelfasad ger lägst årlig kostnad för uppvärmningen av byggnaden. För att lättare kunna se lönsamheten av de olika åtgärderna visar tabell 8 vinsten, i förhållande till det oljeuppvärmda huset, utifrån olika boendetider efter åtgärdernas färdigställande. Siffrorna för vinsten är avrundade för att göra tabellen mer lättöverskådlig.

Fasad-typ

Uppvärm.-källa

Energitillskotts-behov

[kWh/kvm/år]

Åtgärdskost.

[kr]

Årskost.

[kr/år]

Återbet.tid

[år]

Tegel

Olja 233,9 0 71 225 0

Fjärrvärme 120,9 793 056 24 534 17,0

Pellets 121,0 767 956 13 970 13,4

Pellets+sol 104,2 804 001 12 033 13,6

Puts

Fjärrvärme 121,1 764 994 24 563 16,4

Pellets 121,1 739 894 13 991 12,9

Pellets+sol 104,4 775 939 12 053 13,1

Tabell 7. Sammanställning av totalrenoveringsförslag.

Page 31: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Resultat och analys

29

4.3.2 Analys

Jämfört med den ursprungliga byggnadens totala energitillskottsbehov på 233,9 kWh/kvm och år har åtgärderna sänkt energitillskottsbehovet till mellan 104,2-121,1 kWh/kvm och år. Detta innebär att sänkningen i vissa fall är över en halvering och även under BBR:s krav för nybyggnation. Även den årliga kostnaden för uppvärmning har sänkts radikalt, från 71 225 kr/år till som lägst 12 033 kr/år. Ett byte från oljepanna till något av ovan nämnda uppvärmningskällor bidrar inte bara till en lägre energiförbrukning utan sänker även årskostnaden för byggnaden.

Återbetalningstiden för de olika förslagna åtgärderna sträcker sig mellan 12,9-17 år då inga avdrag/bidrag är medräknade. Detta kan ses som en lång tid, men vinsten efter att återbetalningstiden har passerat är påtaglig och renovering är en investering på lång sikt. I samband med omfattande renoveringar, likt ovan nämnda, får byggnaden en hälsokontroll och dolda skador kan upptäckas och åtgärdas.

Den stora nackdelen, och för vissa även ett hinder, att genomföra förslagna åtgärder är kostnaden. Kostnaden för att anlita en firma som utför åtgärderna landar mellan cirka 740 000 kr och 800 000 kr. Utöver detta tillkommer vid val av pelletspanna, ackumulatortank och solfångare arbetskostnad för installation.

Fasad-typ

Uppvärm.-källa

Vinst per år

[kr/år]

Återbet.tid [år]

Vinst efter 10

år [kr]

Vinst efter 15

år [kr]

Vinst efter 20

år [kr]

Tegel

Fjärrvärme 46 692 17,0 -326 000 -93 000 141 000

Pellets 57 255 13,4 -195 000 91 000 377 000

Pellets+sol 59 192 13,6 -212 000 84 000 380 000

Puts

Fjärrvärme 46 662 16,4 -298 000 -65 000 168 000

Pellets 57 235 12,9 -168 000 119 000 405 000

Pellets+sol 59 172 13,1 -184 000 112 000 408 000

Tabell 8. Lönsamheten vid totalrenovering. (-åtgärdskostnad + (vinst per år x antalet år))

Page 32: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Resultat och analys

30

4.4 Sammanfattning av resultaten

Resultatet från studien av energideklarationer, som har pågått parallellt med fallstudien av 60-talshuset, visar att de vanligaste energibovarna är bland annat varmvattenförluster och köldbryggor. De vanligaste åtgärderna som vidtas för ovan nämnda energibovar är byte till vattenbesparingsprodukter och tilläggsisolering av vinden.

Energianvändningen för det 60-talshus som studerats har efter åtgärder fått betydligt sänkt energianvändning. Hur stor sänkningen blir beror på vilka åtgärder som vidtas, och i detta fall finns förslag på sex stycken olika totalrenoveringsåtgärder. Renoveringsalternativen är ställda mot kostnaden och utifrån detta har det mest lönsamma alternativet tagits fram. Det mest lönsamma totalrenoveringsalternativet i det studerade 60-talshuset är att, efter tilläggsisolering och byte av fönster, beklä fasaden med puts och byta ut oljepannan mot en pelletspanna. Återbetalningstiden för ovan nämnda åtgärder blir 10,4 år, vilket är beskrivet i avsnitt 4.3. Resultatet av studien visar att de rekommenderade åtgärderna tilläggsisolering och fönsteråtgärder är relevanta och ger ett positivt resultat, i form av en minskad energiförbrukning.

Page 33: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Diskussion och slutsatser

31

5 Diskussion och slutsatser

I detta avsnitt ges vår syn på och tankar kring resultat och analys, dels som en diskussion och dels som en jämförelse för att tydliggöra arbetet.

5.1 Resultatdiskussion

Resultaten för frågeställningarna känns både rimliga och logiska. Frågeställning 1 och frågeställning 2, vars resultat går hand i hand, har ett relevant samband till frågeställning 3. De vanligaste energibovarna, enligt studerade energideklarationer, förekommer även i det studerade 60-talshuset, vilket gör att de kostnadseffektiva åtgärderna är relevanta att titta på och ta hänsyn till även i fallstudien av huset.

5.1.1 Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-talet?

Köldbryggor som en av de vanligaste energibovarna kändes givet, och bekräftades av energideklarationerna. Köldbryggor är även idag en relativt stor energibov, men kunskapen om köldbryggor uppkomst i byggnader och förebyggande åtgärder har de senaste åren ökat markant, jämfört med kunskapen under 1960-talet. Bidragande faktorer kan dels ses som medvetenheten, dels för ökad byggteknisk kunskap, dels på grund av ökade energikostnader samt på senare tid på grund av högre energikrav. Det ovan nämnda gäller även för värmetransmissionen och vid byggnationer i dagens samhälle ser man till att konstruktionen hålls varm.

Med dagens energikrav är ett självdragssystem, där kalluft har fri passage in samtidigt som varmluft ventileras ut, inte optimalt för nybyggnation då målet är att bevara värmen inom byggnaden. Vanligt vid nybyggnation i dagens samhälle är ett ventilationssystem av typen FTX-system, vilket dock kräver visst utrymme för kanaler och återvinningsaggregat. För att i ett självdragsventilerat 60-talshus installera ett FTX-system krävs omfattande åtgärder då det inte finns några befintliga kanaldragningar, vilket är anledningen till att ett FTX-system inte ses som ett alternativ i denna rapport då installationen blir komplex.

Varmvattenförluster i ett hus från 1960-talet påverkar inte byggnadens energianvändning i speciellt stor utsträckning, jämfört med ovan nämnda energibovar, men är samtidigt lättåtgärdad. En enkel åtgärd är att byta ut en gammal tvågreppsblandare till en engreppsblandare. Är byggnaden försedd med en engreppsblandare kan en översyn av packningarna vara aktuell. Allmänt bör alla vattenförbrukande enheter i ett hushåll ses över och eventuellt bytas mot vattensnåla apparaturer, oavsett om de förbrukar varmvatten eller ej. Utöver byte av apparatur bör de boendes livsstil ses över. Att duscha kortare och kallare, inte diska under rinnande vatten och att fylla tvättmaskinen helt innan den sätts på är exempel på beteendeåtgärder som kan spara vatten.

Page 34: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Diskussion och slutsatser

32

Figur 8. Insats/kassett i en öppen spis. [25]

En öppen spis kompletterar ordinarie uppvärmningskälla och är samtidigt för många en mysfaktor. Nackdelen med ventilationsförluster bör dock tas i beaktning. Trots att en öppen spis förses med spjäll läcker varm rumsluft ut ur byggnaden, eftersom det är svårt att få spjällen helt täta samt att de inte har någon isolerförmåga. Fördelen med en öppen spis är möjligheten att via eldning av organiska material förse byggnaden med värme. Ventilationsförlusterna kan åtgärdas genom att en kassett installeras i den öppna spisen. En kassett för en öppen spis är en insats i form av en kamin som placeras i den öppna spisens eldstad, se figur 8. Kassetten bidrar dels till att mer värme tas tillvara på vid eldning, och dels hindras varm rumsluft från att passera ut ur byggnaden jämfört med en traditionell öppen spis.

5.1.2 Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i olika energideklarationer?

Byte av vattenapparatur är den vanligaste kostnadseffektiva åtgärden för 60-talshus i Jönköpings kommun enligt energideklarationerna. Detta är logiskt med tanke på att kostnaden är relativt låg, till exempel jämför med byte av fönster, men samtidigt inte den mest energieffektiva åtgärden. För att spara energi hos en byggnad som inte genomgått några energieffektiviseringsåtgärder finns effektivare åtgärder än att byta vattenapparatur, till exempel tilläggsisolering av vinden.

Ny reglerteknik med innegivare innebär att justering av värmetillförsel i byggnaden regleras automatiskt utifrån rådande inomhustemperatur. Fördelen med detta är att man får en jämnare inomhustemperatur då systemet även tar hänsyn till ”gratisvärme”, vilket leder till en lägre energiförbrukning jämfört med utegivare. Utegivaren, som är placerad på byggnadens utsida, kan behöva regleras utifrån till exempel väder- och beteendeförändringar. Dock är energibesparingen, precis som vid byte av vattenapparatur, låg i förhållande till andra energibesparande åtgärder. Vill man ha en mer märkbar sänkning av energikostnaden är beteendet viktigt, då en grads sänkning av inomhustemperaturen ger en sänkning av energikostnaden på fem procent.

Page 35: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Diskussion och slutsatser

33

Fönsterbyte på äldre byggnader bidrar i olika grad, beroende på ursprungsfönstrets U-värde och det nya fönstrets U-värde, till en sänkt av energiförbrukningen. Ju större skillnad mellan U-värdena, desto större sänkning av energiförbrukningen och således mer lönsamt, då kostnaden för fönsterbyte är relativt hög. En fördel med att byta ut hela fönsterpartier är att de nya fönsterna kan monteras samma dag. Den mest rekommenderade åtgärden för fönster är dock att byta ut det befintligt fönsterglaset till energiglas. Detta är en bra åtgärd om man vill behålla byggnadens charm och karaktär, samtidigt som sänker energiförbrukningen. Nackdelen är att fönster måste demonteras och skickas till en glasmästare som utför åtgärder, vilket innebär att man under en kort period är helt utan fönster. En annan nackdel är att ett lika lågt U-värde inte kan uppnås vid byte till energiglas jämfört med vid byte av hela fönsterpartier. När det kommer till fönsteråtgärder rekommenderar kommunen även är drevning runt fönster. Detta kan vara en bra åtgärd om fönsterna är relativt bra, men att man trots detta upplever drag kring fönster. Vid byte av fönster är drevningsbehovet något som alltid bör ses över.

Den åtgärd som är mest kostnadseffektiv och energibesparande av de kommunen rekommenderat är tilläggsisolering av vinden. Jämfört med vattenbesparande produkter och regleringsteknik är kostnaden högre, men energibesparingen betydligt större. Att tilläggsisolering av vindsbjälklag hamnar först på en delad tredjeplats kan därför vara anmärkningsvärt. Ett 60-talshus har som regel inte mer än 150 mm isolering på vinden, och eftersom värmen stiger uppåt är vikten av en väl isolerad vind därför stor. För att uppfylla dagens krav för en energiförbrukning på 110 kWh per kvm och år brukar man vid nybyggnation isolera vinden med 500 mm, vilket är mer än en tredubbling av isolermängden som användes på 60-talet. Att tilläggsisolera vinden är en billig åtgärd, i förhållande till att byta fönster, och är samtidigt en effektiv åtgärd att genomföra om man vill spara in på energiförbrukningen. Ytterliggare en fundering är varför byte av uppvärmningskälla inte ligger högre, vilket vi kan tänkas bero på att många redan genomfört den åtgärden.

Installation av en kassett är en relativt okomplicerad åtgärd då inga nya utrymmen för kanaler krävs, och kassetten placeras i den befintliga eldstaden. Fördelarna med den öppna spisen bevaras samtidigt som ventilationsförlusterna praktiskt taget försvinner.

Page 36: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Diskussion och slutsatser

34

5.1.3 Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett 60-talshus?

Att lämna ett oljeuppvärmt hus från 1960-talet utan någon form av energieffektiviserande renovering eller byte av uppvärmningskälla påverkar både miljön och privatekonomin i en negativ riktning. Utsläppen som kommer från oljeförbränning bidrar till klimatförändringar som både ger förändringar i vår närmiljö, men även ökar risken för större naturkatastrofer som kan komma att få globala omfattningar. Med hänsyn till utsläppen som oljeförbränning genererar, och att oljan är ett fossilt bränsle, kan den användas till mer relevanta områden där utvecklingen till alternativ i dagsläget saknas. Ur privatekonomiskt perspektiv får man inte bara en lägre energikostnad för sin byggnad, utan även en mer förutsägbar sådan vid byte av energikälla. Detta på grund utav att oljekriser leder till ett ständigt högre och osäkert pris för oljan. Av de alternativ av uppvärmningskällor som tagits upp i fallstudien har vid endast byte av uppvärmningskälla en villaägare gått med vinst inom två år [Bilaga 9]. En annan relevant tanke är att BBR kan komma med energikrav på äldre bebyggelse likt de som finns för nybyggnation, en tanke som inte är helt oväsentlig då regeringens miljömål kan frambringa ett krav på äldre byggnation (se avsnitt 1.1).

För att renoveringsåtgärderna som behandlats i avsnitt 4.3 ska blir lönsamma krävs, från det att renoveringen är avslutad, en boendetid på mellan 12,9-17 år beroende på vilka åtgärder man väljer att vidta (tabell 8, avsnitt 4.3.1). En viktig tanke innan totalrenoveringar påbörjas är hur länge man har tänkt att bo i byggnaden och vilket värde byggnaden ökar med inför en eventuell försäljning. Är man kunnig inom gällande områden finns det möjligheter att utföra en del av eller alla renoveringsåtgärderna på egen hand, vilket är ett sätt att sänka återbetalningstiden. Dock tar utförandetiden längre tid om man har ett ordinarie arbete och andra sysselsättningar i livet tar ofta upp mycket av ens fritid. Utför man arbetet på egen hand får man heller ingen garanti på utfört arbete, jämfört med om en tjänsteman utför arbetet som enligt konsumenttjänstlagen har en garantitid på 10 år. Saker att tänka på vid renovering av fasad är att takfoten minskas och att karaktären på byggnaden kan ändras beroende på val av fasadmaterial. En annan sak att ta i beaktning är hur mycket arbete man vill lägga på uppvärmning av byggnaden. Medan fjärrvärme i princip inte kräver någon tillsyn måste man vid pelletseldning se till att pelletslagret aldrig sinar. Även avdrag och bidrag kan tas i beaktning när man väljer att genomföra olika åtgärder på sin byggnad.

Page 37: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Diskussion och slutsatser

35

Har man inte möjligheten eller viljan att utföra en totalrenovering finns det givetvis en uppsjö av alternativa åtgärder för att energieffektivisera sin 60-talsbyggnad. Ser man till de rekommenderade kostnadseffektiva åtgärderna som Jönköpings kommun rekommenderar är tilläggsisolering av vind samt fönsteråtgärder bra och effektiva åtgärder. När det gäller oljeuppvärmda byggnader är även ett byte av uppvärmningskällan högst relevant. Tabell 9 visar en vinstjämförelse mellan ovan nämnda kostnadseffektiva åtgärder, enskilt och kombinerade, med byte av uppvärmningskälla. Detta är relativt lätta och effektiva åtgärder med låga arbetsinsatser jämfört med totalrenoveringar, och i alla fallen har man inom 10 år gått med vinst. Vinstsiffrorna är avrundade för att skapa en bättre överblick. [Bilaga 9] [Bilaga 10] [Bilaga 11] [Bilaga 12]

Rekommendationen att installera vattenbesparande apparatur tror vi har en märkbar effekt på vattenförbrukningen, och då främst på uppvärmningen av varmvatten. Detta är för våran del svårt att räkna på då det finns så många olika faktorer som spelar in, samt att det skiljer sig från hus till hus och vad och vilken apparatur som är installerad i byggnaden.

Energideklarationerna tar upp de vi anser vara de mest relevanta åtgärderna för att minska energiförbrukningen i en 60-talsvilla. Som tidigare diskuterats valde vi att lägga tyngden på byte av uppvärmningskälla, och som tabell 9 visar är återbetalningstiden, av de alternativ vi valt att titta på, som längst 1,3 år. Man kan även utav tabellen utläsa en märkbar ekonomisk vinning, med upp till 49 000 kr mindre i energikostnad per år. De rekommenderade åtgärderna att tilläggsisolera vinden eller att utföra fönsteråtgärder, vilket enligt vår studie av energideklarationerna ligger på topp 3, har vi konstaterat ger en positiv skillnad på energiförbrukningen och även på privatekonomin.

Det finns givetvis andra alternativ, så som tilläggsisolering av grunden eller upprätta ett vindfång i form av en farstu som minskar utbytet av kall uteluft mot varm inneluft. Att ha i åtanke är att en farstu ändrar husets karaktär och utbytet av varm och kall luft fortfarande sker, fast endast i mindre grad. Ser man till tilläggsisolering av grunden är detta en kostsam och krävande åtgärd, som innebär att man gräver upp runtom hela byggnaden för att komma åt grundkonstruktionen. En tilläggsisolering hindrar visserligen markkyla från att tränga sig in i byggnaden, men den hindrar inte varm luft från att lämna byggnaden. Detta för att varm luft stiger, vilket är anledningen till att vi ser tilläggsisolering av vinden som mer relevant.

Page 38: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Diskussion och slutsatser

36

Ny uppv.källa

Övriga åtgärder

Vinst per år

[kr/år]

Återbet.tid [år]

Vinst efter 5 år [kr]

Vinst efter 10 år

[kr]

Fjärrvärme

31 891 1,3 118 000 277 000

Fönsterbyte 35 439 6,9 -67 000 110 000

Tilläggsisolering vind

33 368 2,1 97 000 264 000

Fönster + vind 36 917 7,4 -89 000 96 000

Pellets

47 079 0,4 217 000 452 000

Fönsterbyte 49 519 4,4 30 000 277 000

Tilläggsisolering vind

48 095 0,9 197 000 438 000

Fönster + vind 50 535 4,9 5 000 258 000

Pellets+sol

49 017 1,1 191 000 436 000

Fönsterbyte 51 457 5,0 0 257 000

Tilläggsisolering vind

50 032 1,6 170 000 420 000

Fönster + vind 52 472 5,4 -21 000 241 000

Tabell 9. Lönsamheten vid alternativa åtgärder.

Page 39: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Diskussion och slutsatser

37

5.2 Metoddiskussion

Val av metoder i detta arbete har bidragit till att arbetet har fungerat smidigt och bra. Arbetet har i det stora hela pågått smärtfritt och fortlöpt utan större hinder. En bidragande faktor till detta kan vara att vi har fått stå på egna ben och själva bidra till hela fallstudien av 60-talshuset utan behov av samarbete med externa företag.

Studien av energideklarationer kunde inte genomföras så väl som planerats då begränsad tillgänglighet var ett hinder och sättet informationen tillhandahölls på var rörig. Även tillgången på bra och passande litteratur för detta examensarbete har varit si sådär. Endast två lämpliga böcker hittades och användes, i övrigt fick information sökas på internet.

Valet att använda programmet Excell för att bygga upp en beräkningsmall var klokt då effekten av små och stora ändringar snabbt har kunnat fastställas. Ett exempel är att vid endast byte av U-värde på fönster få fram en ny specifik energianvändning för byggnaden, och insikten om varje ändrings betydelse har klargjorts på ett tydligt sätt. Dock hade detta arbete varit ett bra tillfälle att bekanta sig med olika energiberäkningsprogram, till exempel BV2 som har funnits tillgängligt under arbetets gång.

Syftet anser vi vara uppfyllt och alla frågeställningar har besvarats bra med hänsyn till de avgränsningar som gjorts. Som helhet känns val av metod och tillvägagångssätt bra även om vi kunde varit mer påstridiga angående tillgång till energideklarationer. Strukturen av hela arbetet var välplanerad från start.

5.3 Slutsatser och rekommendationer

I den här rapporten konstateras att de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-talet är i följande ordning;

värmetransmission

varmvattenförluster

köldbryggor samt

ventilation/värmeläckage

Utifrån frågeställning 2, vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i olika energideklarationer, fastställdes att

installation av vattenbesparingsprodukter

ny regleringsteknik

tilläggsisolering av vindsbjälklag

fönsteråtgärder

Page 40: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Diskussion och slutsatser

38

komplettering av värmepump

byte till värmepump

sänkning av inomhustemperaturen

är de mest rekommenderade. Ett resultat som går hand i hand med resultatet från frågeställning 1, vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-talet. Utifrån detta kan det konstateras att energideklarationer effektivt kan användas som ett verktyg för att uppmärksamma och bidra till ökad medvetenhet om byggnaders påverkan på miljön. Nackdelen med energideklarationer är att det inte finns några krav på att genomföra de kostnadseffektiva åtgärderna som ofta ger en snabb återbetalning (se tabell 9, avsnitt 5.1.3).

Studien som genomfördes för att besvara frågeställning 3, vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett 60-talshus, visade på att

1. Pelletsuppvärmning och solvärme samt tilläggsisolering med tegelfasad har lägst årskostnad, 12 033 kr/år.

2. Pelletsuppvärmning och solvärme samt tilläggsisolering med putsfasad har kortast återbetalningstid, 13,1 år.

Anledningen till att ovan nämnda alternativ med tegelfasad inte har kortast återbetalningstid, trots lägst årskostnad, beror på att kostnaden för att genomföra åtgärderna är större, se tabell 7, avsnitt 4.3.1. Vid renovering av en byggnad är det viktigt att se på kostnaderna över en lång tid och inte bara för stunden. Möjligheten att skräddarsy lösningar efter ens möjligheter är stor och alla kan bidra till sin byggnads energianvändning, likväl omfattande renovering som beteendeändringar. Oavsett vilka energibesparingsåtgärder man väljer att genomföra kommer man på sikt att spara både pengar och göra en insats för miljön.

Som fortsättning på detta arbete kan liknande studier genomföras för byggnader uppföra under andra årtionden då sättet att uppföra byggnader skiljer sig åt allteftersom utvecklingen går framåt. Även andra renoveringsåtgärder och alternativa uppvärmningskällor kan studeras, och alternativ för byggnader med annan karaktär kan tas fram som passar just den typen av byggnader bättre.

Page 41: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Referenser

39

6 Referenser

[1] Miljömål (2011) http://www.miljomal.se/15-God-bebyggd-miljo/Delmal/Energianvandning-m-m-i-byggnader-20202050/ (Acc. 2011-04-01)

[2] FEBY (2011) http://www.energieffektivabyggnader.se/ (Acc. 2011-04-01)

[3] Björk, C., Nordling, L., Reppen, L. (2009) Så byggdes villan – svensk villaarkitektur från 1890 till 2010. Forskningsrådet Formas, Stockholm, ISBN 9789154060054

[4] Rockwool, köldbryggor (2011) http://www.rockwool.se/inspiration/passivhus+pumpk%C3%A4llehagen/v%C3%A4rt+att+veta+om+passivhus/k%C3%B6ldbryggor (Acc. 2011-04-01)

[5] Boverket, Energideklaration (2011) http://www.boverket.se/Global/Bygga_o_forvalta/Dokument/Energideklaration/Mer%20information/Energideklaration_DNbilaga_webb.pdf (Acc. 2011-04-11)

[6] Swedisol, köldbryggor (2011) http://www.swedisol.se/sw1366.asp (Acc. 2011-04-01)

[7] Energideklaration – en investering du hämtar hem (2011) http://webbshop.cm.se/System/ViewResource.aspx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/0012cd9976704095ba67cc061ab91999/2076.pdf (Acc. 2011-04-01)

[8] Energideklarationen – nu gäller den dig som ska sälja din villa! (2011) http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2008/energideklaration_nu_galler_den_dig.pdf (Acc. 2011-04-01)

[9] Energirådgivningen (2011) http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=33&Itemid=40 (Acc. 2011-04-01)

[10] ROT-avdrag (2011) http://www.rotavdrag.se/About.asp (Acc. 2011-04-01)

[11] Byggmentor, ROT-avdrag (2011) http://byggmentor.se/rot-avdrag/skatteverket-tittar-extra-rot-avdrag-2011/#Inkomstgr%C3%A4ns+ROT-avdrag (Acc. 2011-04-08)

[12] Boverket, solvärmestöd (2011) http://www.boverket.se/Bidrag--Stod/Villa/Solvarmestod-nytt/ (2011)

[13] Boverket – Information om stöd för investeringar i solvärme (2011) http://www.boverket.se/Global/Bidrag_o_stod/Dokument/Blanketter/Solvarmestod_nytt/1168-2-Info-Solvarmestod.pdf (Acc. 2011-04-01)

[14] Radonguiden (2011) http://www.radonguiden.se/ (Acc. 2011-04-01)

Page 42: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Referenser

40

[15] Boverket, radonbidrag (2011) http://www.boverket.se/Bidrag--Stod/Villa/Radonbidrag/ (Acc. 2011-04-01)

[16] Energimyndigheten, Energiläget 2010 (2010) http://webbshop.cm.se/System/ViewResource.aspx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/6792e3736ce045c4a41f2c397b1eff97/ET2010_45.pdf (Acc. 2011-04-15)

[17] Energimyndigheten, Olja (2011) http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Olja/ (Acc. 2011-04-15)

[18] Energimyndigheten, Fjärrvärme (2011) http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Fjarrvarme/ (Acc. 2011-04-15)

[19] Energimyndigheten, Pellets och briketter (2011) http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Biobransle---ved-och-pellets/Pellets/ (Acc. 2011-04-15)

[20] Energimyndigheten, Solvärme (2011) http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Solvarme/ (Acc. 2011-04-15)

[21] Energimyndigheten, Biobränsle – ved och pellets (2011) http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Biobransle---ved-och-pellets/ (Acc. 2011-04-15)

[22] Wikells (2011) Sektionsfakta-ROT 11/12 : teknisk-ekonomisk sammanställning av ROT-byggdelar. Wikells Byggberäkningar, Växjö.

[23] Bygghemma (2011) http://www.bygghemma.se/ (Acc. 2011-04-01)

[24] Energirådgivningen, oljepris (2011) http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=70&Itemid=1#BytaFrånOlja (Acc. 2011-04-11)

[25] Bygg-Ole, Insatser/kassetter (2011) http://www.byggole.se/sortiment/insatser.htm (Acc. 2011-04-11)

Page 43: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Sökord

41

7 Sökord

6

60-talsvilla . 3, 7, 9, 10, 11, 12, 17, 19, 25, 26, 28, 31, 32, 33, 34, 35, 37

B

BBR:s krav ............................................. 7, 19, 29, 34 Beteende ................................................... 31, 32, 38 Biobränsle ............................................. 8, 14, 15, 16

E

Energideklaration ..... 3, 7, 8, 9, 12, 18, 30, 31, 32, 37 Energideklarationer .............................................. 17

F

Fjärrvärme............................ 8, 14, 15, 23, 24, 28, 34

K

Kassett ...................................................... 27, 32, 33 Kostnadseffektiva åtgärder ... 3, 8, 12, 17, 27, 31, 32,

35, 38 Köldbrygga .................................................. 9, 10, 31

M

Miljö ............................................. 3, 7, 14, 16, 34, 38

O

Olja ..... 3, 9, 10, 14, 20, 22, 23, 24, 25, 28, 30, 34, 35

P

Pellets .................... 15, 16, 21, 22, 24, 25, 28, 30, 34

R

Regleringsteknik ........................................ 27, 32, 33

S

Självdrag .......................................................... 26, 31 Solfångare ....................................... 3, 16, 22, 25, 28 Solvärme ......................................... 8, 13, 16, 22, 25 Specifik energianvändning ...................... 3, 7, 19, 37

T

Tilläggsisolering .. 3, 17, 20, 21, 22, 24, 27, 30, 32, 35 Transmission ................................................... 11, 31

U

U-värde ..................................................... 18, 33, 37

V,W

Vattenbesparingsprodukt ......................... 27, 30, 33 Vattenförluster ......................................... 12, 26, 31

Ö

Öppen spis ................................................ 26, 32, 33

Page 44: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Bilagor

42

8 Bilagor

Bilaga 1 Ritningar för 1960-talsvillan

Bilaga 2 Energiberäkningar, oljeuppvärmt originalhus

Bilaga 3 Gemensamma beräkningar – beräkningar för Ukorr och Um för totalrenoveringsalternativen

Bilaga 4 Gemensamma beräkningar – solberäkningar för totalrenoveringsalternativen

Bilaga 5 Energiberäkningar, totalrenoverat med tegelfasad och fjärrvärme

Bilaga 6 Energiberäkningar, totalrenoverat med tegelfasad och pellets

Bilaga 7 Energiberäkningar, totalrenoverat med tegelfasad och pellets samt sol

Bilaga 8 Energiberäkningar, totalrenoverat med putsfasad och fjärrvärme

Bilaga 9 Energiberäkningar, totalrenoverat med putsfasad och pellets

Bilaga 10 Energiberäkningar, totalrenoverat med putsfasad och pellets samt sol

Bilaga 11 Kostnadsberäkning, byte av uppvärmningskälla

Bilaga 12 Kostnadsberäkning, byte av uppvärmningskälla och fönster

Bilaga 13 Kostnadsberäkning, byte av uppvärmningskälla och tilläggsisolering av vind

Bilaga 14 Kostnadsberäkning, byte av uppvärmningskälla samt byte av fönster och tilläggsisolering av vind

Page 45: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Bilaga 1

Page 46: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Vägg Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner

Skikt Material d λber R = d/λber Skikt Material R = d/λber R = d/λber

m W/m°C m2°C/W m2°C/W m2°C/W

0 - 1 Rsi 0,13 0 - 1 Rsi 0,13 0,13

1 - 2 P. träfiberskiva 0,013 0,05 0,26 1 - 2 P. träfiberskiva 0,26 0,26

2 - 3 Diff.tät papp - 2 - 3 Diff.tät papp - -Spontad Spontad

3 - 4 plank 0,035 0,14 0,25 3 - 4 plank 0,25 0,25Isolering 85% 0,04

4 - 5 Regel 15% 0,070 0,14 1,27 4 - 5 Isolering 1,750 -Asfaltimp.

5 - 6 board 0,013 0,07 0,20 5 - 6 Regel - 0,50Luftspalt + Asfaltimp.

6 - 7 Fasadtegel 0,120 0,70 0,17 6 - 7 board 0,20 0,20Luftspalt +

7 - 8 Rse 0,04 7 - 8 Fasadtegel 0,17 0,17

8 - 9 8 - 9 Rse 0,04 0,04RT = 2,32 RT2 = 2,80 1,55

ΔRw = 0 ΣRT2 = 1/((0,15/1,55)+(0,85/2,80)) = 2,50

RT1 = 2,32 RT3 = 2,41((RT1+RT2)/2)

Uber = 1 /RT 0,41

ΣΔU = 0

Ukorr = 0,41

Bilaga 2

Page 47: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Grund Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner

0-6 >6Skikt Material d λber R = d/λber R = d/λber

m W/m°C m2°C/W m2°C/W

0 - 1 Rsi 0,17 0,17

1 - 2 Sontat trägolv 0,025 0,14 0,18 0,18

2 - 3 Träfiberskiva 0,004 0,13 0,03 0,03

3 - 4 Betong 0,120 1,70 0,07 0,07

4 - 5 Makadam 0,200 0,20 0,20

5 - 6 Lera 3,40 4,40

6 - 7 Rse 0,04 0,04

7 - 8

8 - 9RT = 4,09 5,09

ΔRw = 0 0

RT = 4,09 5,09

Uber = 1 /RT 0,245 0,197

ΣΔU = 0 0

Ukorr = 0,24 0,20

Area (m2)= 120 0

Tot. area (m2)= 120

RT = 4,09

Uber = 1 /RT 0,245

ΣΔU = 0

Ukorr = 0,245

Bilaga 2

Page 48: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Tak Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner

Skikt Material d λber Rmedel = d/λber Skikt Material Ra Rb

m W/m°C m2°C/W m2°C/W m2°C/W

0 - 1 Rsi 0,10 0 - 1 Rsi 0,10 0,10

1 - 2 H. board 0,013 0,13 0,10 1 - 2 H. board 0,10 0,10

2 - 3 Diff.tät papp - 2 - 3 Diff.tät papp - -

3 - 4 Glespanel 54% 0,013 0,14 0,17 3 - 4 Glespanel 0,17 0,17Isolering 95% 0,04

4 - 5 Regel 5% 0,070 0,14 1,56 4 - 5 Isolering 1,75 -

5 - 6 Isoleringsmatta 0,070 0,04 1,94 5 - 6 Regel - 0,50Vent. yttertak

6 - 7 m. takpannor 0,30 6 - 7 Isoleringsmatta 1,94 1,94Vent. yttertak

7 - 8 Rse 0,04 7 - 8 m. takpannor 0,30 0,30

8 - 9 8 - 9 Rse 0,04 0,04RT = 4,21 RT2 = 4,41 3,16

ΔRw = 0 ΣRT2 = 1/((0,05/3,16)+(0,95/4,41)) = 4,32

RT1 = 4,21 RT3 = 4,27((RT1+RT2)/2)

Uber = 1 /RT 0,23

Glespanel: 80/150=0,533=53,3% ΣΔU = 0

Ukorr = 0,23

Bilaga 2

Page 49: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Källarvägg under mark Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner

0-1 1-2 >2Skikt Material d λber R = d/λber R = d/λber R = d/λber

m W/m°C m2°C/W m2°C/W m2°C/W

0 - 1 Rsi 0,13 0,13 0,13

1 - 2 Puts 0,010 1,00 0,01 0,01 0,01Betonghålstens-

2 - 3 block 0,250 0,80 0,31 0,31 0,31

3 - 4 Makadam 0,200 0,20 0,20 0,20

4 - 5 Lera 0,50 1,70 3,40

5 - 6 Rse 0,04 0,04 0,04

6 - 7

7 - 8

8 - 9RT = 1,19 2,39 4,09

ΔRw = 0 0 0

RT = 1,19 2,39 4,09

Uber = 1 /RT 0,839 0,418 0,244

ΣΔU = 0 0 0

Ukorr = 0,84 0,42 0,24

Area (m2)= 46,6 46,6 0

Tot. area (m2)= 93,2

RT = 1,79

Uber = 1 /RT 0,56

ΣΔU = 0

Ukorr = 0,56

Bilaga 2

Page 50: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Källarvägg ovan mark Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner

Skikt Material d λber R = d/λber

m W/m°C m2°C/W

0 - 1 Rsi 0,13

1 - 2 Puts 0,010 1,00 0,01Betonghålstens-

2 - 3 block 0,250 0,80 0,31

3 - 4 Puts 0,010 1,00 0,01

4 - 5 Rse 0,04

5 - 6

6 - 7

7 - 8

8 - 9RT = 0,50

ΔRw = 0

RT = 0,50

Uber = 1 /RT 1,99

ΣΔU = 0

Ukorr = 1,99

Bilaga 2

Page 51: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Um Enbostadshus, 60‐tal

AtempB:  210 m2

Antal lägenheter:  1 st

Byggnadsdel Area (m2) Ukorr Ujust*A

Tak 120 0,23 28,13

Väggar 100,83 0,41 41,81

Grund 120 0,24 29,37Källarväggovan mark 30,66 1,99 61,01Källarväggunder mark 88,54 0,56 49,39

Fönster 20,19 4 80,76

Dörrar 2,1 2 4,20A om: 482,32 Summa Ujust*A: 294,67

Köldbryggor ψ Längd l ψ lVertikal anslutning vid ytterväggshörn 0,047 20,8 0,98Vert. ansl. ytterväggshörn, källarvägg ovan mark 0,22 6,4 1,41Anslutning yttervägg- takbjälklag 0,017 44,6 0,76Anslutning yttervägg-golvbjälklag 0,00Anslutning yttevägg-mellanbjälklag 0,056 44,6 2,50Balkonganslutning 0,00Fönstersmygar och dörr 0,02 71,4 1,43Fönstersmygar i källarvägg 0,058 15,4 0,89

Summa ψ*l: 7,96

Um=  Summa Ujust*A + Summa ψ*l 0,63ABom + ALom

Um,krav= 0,50AtempB + 0,70AtempL 0,5Atemptot

Um < Um,krav FALSE

Bilaga 2

Page 52: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av solenergi Enbostadshus, 60‐tal

Januari

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 2426 11,96 29014,96 2,6 75438,90 0,9 67895,01Halvklart 1489 11,96 17808,44 8,5 151371,74 0,9 136234,57Mulet 357 11,96 4269,72 19,9 84967,43 0,9 76470,69

O, VHelklart 436 1,72 749,92 2,6 1949,79 0,9 1754,81Halvklart 323 1,72 555,56 8,5 4722,26 0,9 4250,03Mulet 135 1,72 232,20 19,9 4620,78 0,9 4158,70

NHelklart 126 5,04 635,04 2,6 1651,10 0,9 1485,99Halvklart 141 5,04 710,64 8,5 6040,44 0,9 5436,40Mulet 101 5,04 509,04 19,9 10129,90 0,9 9116,91

Total solen. 306,8 kWh

Februari

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4017 11,96 48043,32 3,1 148934,29 0,9 134040,86Halvklart 2570 11,96 30737,20 8,7 267413,64 0,9 240672,28Mulet 692 11,96 8276,32 16,2 134076,38 0,9 120668,75

O, VHelklart 1223 1,72 2103,56 3,1 6521,04 0,9 5868,93Halvklart 910 1,72 1565,20 8,7 13617,24 0,9 12255,52Mulet 378 1,72 650,16 16,2 10532,59 0,9 9479,33

NHelklart 313 5,04 1577,52 3,1 4890,31 0,9 4401,28Halvklart 371 5,04 1869,84 8,7 16267,61 0,9 14640,85Mulet 276 5,04 1391,04 16,2 22534,85 0,9 20281,36

Total solen. 562,3 kWh

Bilaga 2

Page 53: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Mars

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4793 11,96 57324,28 5,6 321015,97 0,9 288914,37Halvklart 3260 11,96 38989,60 11,2 436683,52 0,9 393015,17Mulet 1029 11,96 12306,84 14,2 174757,13 0,9 157281,42

O, VHelklart 2315 1,72 3981,80 5,6 22298,08 0,9 20068,27Halvklart 1755 1,72 3018,60 11,2 33808,32 0,9 30427,49Mulet 745 1,72 1281,40 14,2 18195,88 0,9 16376,29

NHelklart 591 5,04 2978,64 5,6 16680,38 0,9 15012,35Halvklart 722 5,04 3638,88 11,2 40755,46 0,9 36679,91Mulet 550 5,04 2772,00 14,2 39362,40 0,9 35426,16

Total solen. 993,2 kWh

April

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4571 11,96 54669,16 4,6 251478,14 0,9 226330,32Halvklart 3407 11,96 40747,72 12,1 493047,41 0,9 443742,67Mulet 1318 11,96 15763,28 13,3 209651,62 0,9 188686,46

O, VHelklart 3471 1,72 5970,12 4,6 27462,55 0,9 24716,30Halvklart 2699 1,72 4642,28 12,1 56171,59 0,9 50554,43Mulet 1189 1,72 2045,08 13,3 27199,56 0,9 24479,61

NHelklart 963 5,04 4853,52 4,6 22326,19 0,9 20093,57Halvklart 1182 5,04 5957,28 12,1 72083,09 0,9 64874,78Mulet 900 5,04 4536,00 13,3 60328,80 0,9 54295,92

Total solen. 1097,8 kWh

Bilaga 2

Page 54: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Maj

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4079 11,96 48784,84 5,9 287830,56 0,9 259047,50Halvklart 3323 11,96 39743,08 14,2 564351,74 0,9 507916,56Mulet 1516 11,96 18131,36 10,9 197631,82 0,9 177868,64

O, VHelklart 4303 1,72 7401,16 5,9 43666,84 0,9 39300,16Halvklart 3406 1,72 5858,32 14,2 83188,14 0,9 74869,33Mulet 1534 1,72 2638,48 10,9 28759,43 0,9 25883,49

NHelklart 1610 5,04 8114,40 5,9 47874,96 0,9 43087,46Halvklart 1762 5,04 8880,48 14,2 126102,82 0,9 113492,53Mulet 1224 5,04 6168,96 10,9 67241,66 0,9 60517,50

Total solen. 1302,0 kWh

Juni

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 3802 11,96 45471,92 4,1 186434,87 0,9 167791,38Halvklart 3261 11,96 39001,56 14,9 581123,24 0,9 523010,92Mulet 1617 11,96 19339,32 11 212732,52 0,9 191459,27

O, VHelklart 4726 1,72 8128,72 4,1 33327,75 0,9 29994,98Halvklart 3767 1,72 6479,24 14,9 96540,68 0,9 86886,61Mulet 1714 1,72 2948,08 11 32428,88 0,9 29185,99

NHelklart 2343 5,04 11808,72 4,1 48415,75 0,9 43574,18Halvklart 2240 5,04 11289,60 14,9 168215,04 0,9 151393,54Mulet 1426 5,04 7187,04 11 79057,44 0,9 71151,70

Total solen. 1294,4 kWh

Bilaga 2

Page 55: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Juli

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 3894 11,96 46572,24 4,2 195603,41 0,9 176043,07Halvklart 3275 11,96 39169,00 15,7 614953,30 0,9 553457,97Mulet 1575 11,96 18837,00 11,1 209090,70 0,9 188181,63

O, VHelklart 4579 1,72 7875,88 4,2 33078,70 0,9 29770,83Halvklart 3636 1,72 6253,92 15,7 98186,54 0,9 88367,89Mulet 1645 1,72 2829,40 11,1 31406,34 0,9 28265,71

NHelklart 2013 5,04 10145,52 4,2 42611,18 0,9 38350,07Halvklart 2063 5,04 10397,52 15,7 163241,06 0,9 146916,96Mulet 1349 5,04 6798,96 11,1 75468,46 0,9 67921,61

Total solen. 1317,3 kWh

Augusti

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4308 11,96 51523,68 4,3 221551,82 0,9 199396,64Halvklart 3352 11,96 40089,92 14,6 585312,83 0,9 526781,55Mulet 1410 11,96 16863,60 12,1 204049,56 0,9 183644,60

O, VHelklart 3928 1,72 6756,16 4,3 29051,49 0,9 26146,34Halvklart 3072 1,72 5283,84 14,6 77144,06 0,9 69429,66Mulet 1359 1,72 2337,48 12,1 28283,51 0,9 25455,16

NHelklart 1265 5,04 6375,60 4,3 27415,08 0,9 24673,57Halvklart 1454 5,04 7328,16 14,6 106991,14 0,9 96292,02Mulet 1054 5,04 5312,16 12,1 64277,14 0,9 57849,42

Total solen. 1209,7 kWh

Bilaga 2

Page 56: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

September

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4722 11,96 56475,12 4 225900,48 0,9 203310,43Halvklart 3341 11,96 39958,36 13,6 543433,70 0,9 489090,33Mulet 1157 11,96 13837,72 12,4 171587,73 0,9 154428,96

O, VHelklart 2818 1,72 4846,96 4 19387,84 0,9 17449,06Halvklart 2164 1,72 3722,08 13,6 50620,29 0,9 45558,26Mulet 935 1,72 1608,20 12,4 19941,68 0,9 17947,51

NHelklart 741 5,04 3734,64 4 14938,56 0,9 13444,70Halvklart 913 5,04 4601,52 13,6 62580,67 0,9 56322,60Mulet 699 5,04 3522,96 12,4 43684,70 0,9 39316,23

Total solen. 1036,9 kWh

Oktober

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4428 11,96 52958,88 3,1 164172,53 0,9 147755,28Halvklart 2905 11,96 34743,80 11,8 409976,84 0,9 368979,16Mulet 837 11,96 10010,52 16,1 161169,37 0,9 145052,43

O, VHelklart 1609 1,72 2767,48 3,1 8579,19 0,9 7721,27Halvklart 1217 1,72 2093,24 11,8 24700,23 0,9 22230,21Mulet 518 1,72 890,96 16,1 14344,46 0,9 12910,01

NHelklart 422 5,04 2126,88 3,1 6593,33 0,9 5934,00Halvklart 509 5,04 2565,36 11,8 30271,25 0,9 27244,12Mulet 384 5,04 1935,36 16,1 31159,30 0,9 28043,37

Total solen. 765,9 kWh

Bilaga 2

Page 57: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

November

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 3084 11,96 36884,64 1,7 62703,89 0,9 56433,50Halvklart 1919 11,96 22951,24 8,1 185905,04 0,9 167314,54Mulet 479 11,96 5728,84 20,2 115722,57 0,9 104150,31

O, VHelklart 687 1,72 1181,64 1,7 2008,79 0,9 1807,91Halvklart 509 1,72 875,48 8,1 7091,39 0,9 6382,25Mulet 211 1,72 362,92 20,2 7330,98 0,9 6597,89

NHelklart 186 5,04 937,44 1,7 1593,65 0,9 1434,28Halvklart 213 5,04 1073,52 8,1 8695,51 0,9 7825,96Mulet 156 5,04 786,24 20,2 15882,05 0,9 14293,84

Total solen. 366,2 kWh

December

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 1901 11,96 22735,96 1,7 38651,13 0,9 34786,02Halvklart 1156 11,96 13825,76 8 110606,08 0,9 99545,47Mulet 269 11,96 3217,24 21,3 68527,21 0,9 61674,49

O, VHelklart 279 1,72 479,88 1,7 815,80 0,9 734,22Halvklart 209 1,72 359,48 8 2875,84 0,9 2588,26Mulet 90 1,72 154,80 21,3 3297,24 0,9 2967,52

NHelklart 88 5,04 443,52 1,7 753,98 0,9 678,59Halvklart 97 5,04 488,88 8 3911,04 0,9 3519,94Mulet 68 5,04 342,72 21,3 7299,94 0,9 6569,94

Total Solen. 213,1 kWh

Bilaga 2

Page 58: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Energiberäkningar Enbostadshus, 60-tal

Totalt energibehov GratisEtot= Etrans+Ell+Event+Evv‐EGRATIS EG=0,7*EEl+0,2*Evv+Esol+EP

Transmission Sol

Etrans= (∑Ui*Ai+∑Ψi*li+∑χi)*Ggradtim Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1

Luftläckage Person

Ell= 0,33*nll*V*G gradtim EP=(14h*0,080kW*antal personer)*antal dagar 

Ventilation Drift återvinningsagregat

Event=0,33*n*V*Ggradtim EDrift=Drift åt. ag. * tim per dygn * antal dagar

Varmvatten Värmeåtervinning av ventilationsluft

Evv=(5*antal lgh+0,05*uppvärmd area)*antal dagar Eåt.vent=Event*återvinningens verkningsgrad

Hushållsel GradtimmarEEl=(2500+800*antal personer)/365*antal dagar Gradtim.=(Innetemp.‐medeltemp.) * tim per dygn * antal dagar

Uppvärmning oljaUo=(kubik olja per år * 9 980) / 365 * antal dagar

Bilaga 2

Page 59: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Januari Februari Mars April Maj Juni

Dagar 31 28 31 30 31 30

Gradtim. 18302,4 16665,6 16293,6 12456,0 8481,6 5112,0

Etrans 5538939,418 5043587,112 4931007,043 3769616,52 2566825,584 1547068,051

Ell 291722,0 265633,0 259703,7 198536,2 135188,2 81480,2

Event 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Evv 480,5 434,0 480,5 465,0 480,5 465,0

Eel 484,1 437,3 484,1 468,5 484,1 468,5

Eg 880,7 1080,6 1567,1 1653,1 1875,8 1849,8

Esol 306,8 562,3 993,2 1097,8 1302,0 1294,4

Ep 138,9 125,4 138,9 134,4 138,9 134,4

Edrift 0 0 0 0 0 0

Eåt.vent 0 0 0 0 0 0

Uo 1864,8 1684,3 1864,8 1804,6 1864,8 1804,6

Variablar:Uppvärmd area= 210 Tvv= 55 Drift åt.ag= 0Antal pers.= 4 Tinkom= 7 Åt. grad= 0%m3 olja/år= 2,2 n= 0 U*A= 294,67V= 483 nll= 0,1 Ψ*l= 7,96Antal lgh= 1

Bilaga 2

Page 60: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Juli Augusti September Oktober November December

31 31 30 31 30 31

4464,0 5133,6 7776,0 10862,4 14040,0 17112,0

1350960,834 1553604,959 2353286,613 3287338,028 4248989,719 5178683,195 Wh

71151,7 81824,5 123941,7 173135,8 223783,6 272748,2 Wh

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Wh

480,5 480,5 465,0 480,5 465,0 480,5 kWh

484,1 484,1 468,5 484,1 468,5 484,1 kWh

1891,1 1783,5 1592,2 1339,7 921,6 786,9 kWh

1317,3 1209,7 1036,9 765,9 366,2 213,1 kWh

138,9 138,9 134,4 138,9 134,4 138,9 kWh

0 0 0 0 0 0 Wh

0 0 0 0 0 0 Wh

1864,8 1864,8 1804,6 1864,8 1804,6 1864,8 kWh

Bilaga 2

Page 61: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Januari

Beräkning av antalet gradtimmar 18302,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 306,80 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 880,66 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,18 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1864,76 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 5538,94 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 291,72 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

5830,66

gratisenergi EG -880,66 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-880,66

Totalt energibehov ETOT=  4950,00 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   23,57 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 62: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Februari

Beräkning av antalet gradtimmar 16665,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,8 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 28= 437,26 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 28= 125,44 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 28= 434,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 562,31 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1080,63 kWh/mån

PG=EG/(24x28)= 1,61 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1684,30 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 5043,59 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 265,63 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

5309,22

gratisenergi EG -1080,63 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1080,63

Totalt energibehov ETOT=  4228,59 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   20,14 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,02 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 63: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Mars

Beräkning av antalet gradtimmar 16293,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -0,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 993,20 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1567,06 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 2,11 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1864,76 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 4931,01 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 259,70 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

5190,71

gratisenergi EG -1567,06 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1567,06

Totalt energibehov ETOT=  3623,65 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   17,26 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 64: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - April

Beräkning av antalet gradtimmar 12456,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 3,7 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 1097,77 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1653,12 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 2,30 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1804,60 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 3769,62 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 198,54 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

3968,15

gratisenergi EG -1653,12 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1653,12

Totalt energibehov ETOT=  2315,03 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   11,02 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,59 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 65: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Maj

Beräkning av antalet gradtimmar 8481,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 9,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 1301,98 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1875,84 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 2,52 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1864,76 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2566,83 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 135,19 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2702,01

gratisenergi EG -1875,84 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1875,84

Totalt energibehov ETOT=  826,17 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   3,93 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 66: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juni

Beräkning av antalet gradtimmar 5112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 13,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 1294,45 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1849,79 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 2,57 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1804,60 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1547,07 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,48 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1628,55

gratisenergi EG -1849,79 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1849,79

Totalt energibehov ETOT=  -221,25 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐1,05 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,59 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 67: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juli

Beräkning av antalet gradtimmar 4464,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 15 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 1317,28 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1891,13 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 2,54 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1864,76 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1350,96 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 71,15 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1422,11

gratisenergi EG -1891,13 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1891,13

Totalt energibehov ETOT=  -469,02 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,23 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 68: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Augusti

Beräkning av antalet gradtimmar 5133,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 14,1 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 1209,67 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1783,53 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 2,40 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1864,76 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1553,60 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,82 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1635,43

gratisenergi EG -1783,53 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1783,53

Totalt energibehov ETOT=  -148,10 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,71 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 69: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - September

Beräkning av antalet gradtimmar 7776,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 10,2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 1036,87 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1592,21 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 2,21 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1804,60 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2353,29 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 123,94 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2477,23

gratisenergi EG -1592,21 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1592,21

Totalt energibehov ETOT=  885,01 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   4,21 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,59 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 70: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Oktober

Beräkning av antalet gradtimmar 10862,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 6,4 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 765,87 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1339,73 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,80 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1864,76 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 3287,34 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 173,14 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

3460,47

gratisenergi EG -1339,73 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1339,73

Totalt energibehov ETOT=  2120,75 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   10,10 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 71: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - November

Beräkning av antalet gradtimmar 14040,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 1,5 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 366,24 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 921,59 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,28 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1804,60 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 4248,99 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 223,78 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

4472,77

gratisenergi EG -921,59 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-921,59

Totalt energibehov ETOT=  3551,19 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   16,91 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,59 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 72: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - December

Beräkning av antalet gradtimmar 17112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 213,06 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 786,92 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,06 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 302,63 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 398,27 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

olja (Uo=(m3 per år * 9980) / 365 * antal dagar) 1864,76 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 5178,68 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 272,75 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

5451,43

gratisenergi EG -786,92 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-786,92

Totalt energibehov ETOT=  4664,51 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   22,21 kWh/m2 och mån

Energianvändning olja (Uo)/Atemp=kWh/m2 och år 8,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 2

Page 73: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecSpecifik energianvändning: 23,57 20,14 17,26 11,02 3,93 -1,05 -2,23 -0,71 4,21 10,10 16,91 22,21 129,36 kWh/m2 och årEnergianvändning olja: 8,88 8,02 8,88 8,59 8,88 8,59 8,88 8,88 8,59 8,88 8,59 8,88 104,55 kWh/m2 och år

Totalt energitillskottsbehov: 233,91 kWh/m2 och år

Klimatzon 3BBR:s krav vid nybyggnationAlternativ uppvärmning: max 110 kWh/m2 och årDirektverkande el: max 55 kWh/m2 och år

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

Energianvändning för

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

‐10,0

‐5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Energianvändning för varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

Energianvändning exkl varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

Bilaga 2

Page 74: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Kostnad för oljaKo=totalt energitillskottsbehov per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr

Variablar:

Oljepris= 1,45

Bilaga 2

Page 75: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Vägg Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner Skikt Material R = d/λber R = d/λber

m2°C/W m2°C/W

Skikt Material d λber R = d/λber

m W/m°C m2°C/W 0 - 1 Rsi 0,13 0,13

0 - 1 Rsi 0,13 1 - 2 P. träfiberskiva 0,26 0,26

1 - 2 P. träfiberskiva 0,013 0,05 0,26 2 - 3 Diff.tät papp - -Spontad

2 - 3 Diff.tät papp - 3 - 4 plank 0,25 0,25Spontad

3 - 4 plank 0,035 0,14 0,25 4 - 5 Isolering 1,750 -Isolering 85% 0,04

4 - 5 Regel 15% 0,070 0,14 1,27 5 - 6 Regel - 0,50Isolering 85% 0,036

5 - 6 Regel 15% 0,120 0,14 2,33 6 - 7 Isolering 3,33 -

6 - 7 Klimatskiva 0,070 0,033 2,12 7 - 8 Regel - 0,86Luftspalt +

7 - 8 Fasadtegel 0,120 0,70 0,17 8 - 9 Fasadskiva 2,12 2,12Luftspalt +

8 - 9 Rse 0,04 9 - 10 Fasadtegel 0,17 0,17

9 - 10 10 - 11 Rse 0,04 0,04RT2 = 8,06 4,33

10 - 11RT = 6,57 ΣRT2 = 1/((0,15/4,33)+(0,85/8,06)) = 7,13

RT3 = 6,85ΔRw = 0 ((RT1+RT2)/2)

Uber = 1 /RT 0,15RT1 = 6,57

ΣΔU = 0

Ukorr = 0,15

Bilaga 3

Page 76: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Grund Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner

0-6 >6Skikt Material d λber R = d/λber R = d/λber

m W/m°C m2°C/W m2°C/W

0 - 1 Rsi 0,17 0,17

1 - 2 Sontat trägolv 0,025 0,14 0,18 0,18

2 - 3 Träfiberskiva 0,004 0,13 0,03 0,03

3 - 4 Betong 0,120 1,70 0,07 0,07

4 - 5 Makadam 0,200 0,20 0,20

5 - 6 Lera 3,40 4,40

6 - 7 Rse 0,04 0,04

7 - 8

8 - 9RT = 4,09 5,09

ΔRw = 0 0

RT = 4,09 5,09

Uber = 1 /RT 0,245 0,197

ΣΔU = 0 0

Ukorr = 0,24 0,20

Area (m2)= 120 0

Tot. area (m2)= 120

RT = 4,09

Uber = 1 /RT 0,245

ΣΔU = 0

Ukorr = 0,245

Bilaga 3

Page 77: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Tak Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner Skikt Material Ra Rb

m2°C/W m2°C/W

Skikt Material d λber Rmedel = d/λber

m W/m°C m2°C/W 0 - 1 Rsi 0,10 0,10

0 - 1 Rsi 0,10 1 - 2 H. board 0,10 0,10

1 - 2 H. board 0,013 0,13 0,10 2 - 3 Diff.tät papp - -

2 - 3 Diff.tät papp - 3 - 4 Glespanel 0,17 0,17

3 - 4 Glespanel 54% 0,013 0,14 0,17 4 - 5 Isolering 1,75 -Isolering 95% 0,04

4 - 5 Regel 5% 0,070 0,14 1,56 5 - 6 Regel - 0,50

5 - 6 Isoleringsmatta 0,070 0,04 1,94 6 - 7 Isoleringsmatta 1,94 1,94Isolering 95% 0,036

6 - 7 Regel 5% 0,200 0,14 4,85 7 - 8 Isolering 5,56 -Vent. yttertak

7 - 8 m. takpannor 0,30 8 - 9 Regel - 1,43Vent. yttertak

8 - 9 Rse 0,04 9 - 10 m. takpannor 0,30 0,30

9 - 10 10 - 11 Rse 0,04 0,04RT2 = 9,96 4,58

10 - 11RT = 9,07 ΣRT2 = 1/((0,05/4,58)+(0,95/9,96)) = 9,41

RT3 = 9,24ΔRw = 0 ((RT1+RT2)/2)

Uber = 1 /RT 0,11RT1 = 9,07

ΣΔU = 0

Ukorr = 0,11Glespanel: 80/150=0,533=53,3%

Bilaga 3

Page 78: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Källarvägg under mark Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner

0-1 1-2 >2Skikt Material d λber R = d/λber R = d/λber R = d/λber

m W/m°C m2°C/W m2°C/W m2°C/W

0 - 1 Rsi 0,13 0,13 0,13

1 - 2 Puts 0,010 1,00 0,01 0,01 0,01Betonghålstens-

2 - 3 block 0,250 0,80 0,31 0,31 0,31

3 - 4 Styrofoam 0,070 0,036 1,94 1,94 1,94

4 - 5 Makadam 0,200 0,20 0,20 0,20

5 - 6 Lera 0,50 1,70 3,40

6 - 7 Rse 0,04 0,04 0,04

7 - 8

8 - 9RT = 3,14 4,34 6,04

ΔRw = 0 0 0

RT = 3,14 4,34 6,04

Uber = 1 /RT 0,319 0,231 0,166

ΣΔU = 0 0 0

Ukorr = 0,32 0,23 0,17

Area (m2)= 46,6 46,6 0

Tot. area (m2)= 93,2

RT = 3,74

Uber = 1 /RT 0,27

ΣΔU = 0

Ukorr = 0,27

Bilaga 3

Page 79: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Ukorr-värde Källarvägg ovan mark Enbostadshus, 60-talHomogena konstruktioner

Skikt Material d λber R = d/λber

m W/m°C m2°C/W

0 - 1 Rsi 0,13

1 - 2 Puts 0,010 1,00 0,01Betonghålstens-

2 - 3 block 0,250 0,80 0,31

3 - 4 Styrofoam 0,070 0,036 1,94

4 - 5 Puts 0,010 1,00 0,01

5 - 6 Rse 0,04

6 - 7

7 - 8

8 - 9RT = 2,45

ΔRw = 0

RT = 2,45

Uber = 1 /RT 0,41

ΣΔU = 0

Ukorr = 0,41

Bilaga 3

Page 80: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av Um Enbostadshus, 60‐tal

AtempB:  210 m2

Antal lägenheter:  1 st

Byggnadsdel Area (m2) Ukorr Ujust*A

Tak 120 0,11 12,99

Väggar 100,83 0,15 14,71

Grund 120 0,24 29,37Källarväggovan mark 30,66 0,41 12,53Källarväggunder mark 88,54 0,27 23,69

Fönster 20,19 1 20,19

Dörrar 2,1 2 4,20A om: 482,32 Summa Ujust*A: 117,68

Köldbryggor ψ Längd l ψ lVertikal anslutning vid ytterväggshörn 0,034 20,8 0,71Vert. ansl. ytterväggshörn, källarvägg ovan mark 0,22 6,4 1,41Anslutning yttervägg- takbjälklag 0,017 44,6 0,76Anslutning yttervägg-golvbjälklag 0,00Anslutning yttevägg-mellanbjälklag 0,008 44,6 0,36Balkonganslutning 0,00Fönstersmygar och dörr 0,02 71,4 1,43Fönstersmygar i källarvägg 0,05 15,4 0,77

Summa ψ*l: 5,43

Um=  Summa Ujust*A + Summa ψ*l 0,26ABom + ALom

Um,krav= 0,50AtempB + 0,70AtempL 0,5Atemptot

Um < Um,krav TRUE

Bilaga 3

Page 81: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av solenergi Enbostadshus, 60‐tal

Januari

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 2426 11,96 29014,96 2,6 75438,90 0,5 37719,45Halvklart 1489 11,96 17808,44 8,5 151371,74 0,5 75685,87Mulet 357 11,96 4269,72 19,9 84967,43 0,5 42483,71

O, VHelklart 436 1,72 749,92 2,6 1949,79 0,5 974,90Halvklart 323 1,72 555,56 8,5 4722,26 0,5 2361,13Mulet 135 1,72 232,20 19,9 4620,78 0,5 2310,39

NHelklart 126 5,04 635,04 2,6 1651,10 0,5 825,55Halvklart 141 5,04 710,64 8,5 6040,44 0,5 3020,22Mulet 101 5,04 509,04 19,9 10129,90 0,5 5064,95

Total solen. 170,4 kWh

Februari

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4017 11,96 48043,32 3,1 148934,29 0,5 74467,15Halvklart 2570 11,96 30737,20 8,7 267413,64 0,5 133706,82Mulet 692 11,96 8276,32 16,2 134076,38 0,5 67038,19

O, VHelklart 1223 1,72 2103,56 3,1 6521,04 0,5 3260,52Halvklart 910 1,72 1565,20 8,7 13617,24 0,5 6808,62Mulet 378 1,72 650,16 16,2 10532,59 0,5 5266,30

NHelklart 313 5,04 1577,52 3,1 4890,31 0,5 2445,16Halvklart 371 5,04 1869,84 8,7 16267,61 0,5 8133,80Mulet 276 5,04 1391,04 16,2 22534,85 0,5 11267,42

Total solen. 312,4 kWh

Bilaga 4

Page 82: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Mars

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4793 11,96 57324,28 5,6 321015,97 0,5 160507,98Halvklart 3260 11,96 38989,60 11,2 436683,52 0,5 218341,76Mulet 1029 11,96 12306,84 14,2 174757,13 0,5 87378,56

O, VHelklart 2315 1,72 3981,80 5,6 22298,08 0,5 11149,04Halvklart 1755 1,72 3018,60 11,2 33808,32 0,5 16904,16Mulet 745 1,72 1281,40 14,2 18195,88 0,5 9097,94

NHelklart 591 5,04 2978,64 5,6 16680,38 0,5 8340,19Halvklart 722 5,04 3638,88 11,2 40755,46 0,5 20377,73Mulet 550 5,04 2772,00 14,2 39362,40 0,5 19681,20

Total solen. 551,8 kWh

April

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4571 11,96 54669,16 4,6 251478,14 0,5 125739,07Halvklart 3407 11,96 40747,72 12,1 493047,41 0,5 246523,71Mulet 1318 11,96 15763,28 13,3 209651,62 0,5 104825,81

O, VHelklart 3471 1,72 5970,12 4,6 27462,55 0,5 13731,28Halvklart 2699 1,72 4642,28 12,1 56171,59 0,5 28085,79Mulet 1189 1,72 2045,08 13,3 27199,56 0,5 13599,78

NHelklart 963 5,04 4853,52 4,6 22326,19 0,5 11163,10Halvklart 1182 5,04 5957,28 12,1 72083,09 0,5 36041,54Mulet 900 5,04 4536,00 13,3 60328,80 0,5 30164,40

Total solen. 609,9 kWh

Bilaga 4

Page 83: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Maj

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4079 11,96 48784,84 5,9 287830,56 0,5 143915,28Halvklart 3323 11,96 39743,08 14,2 564351,74 0,5 282175,87Mulet 1516 11,96 18131,36 10,9 197631,82 0,5 98815,91

O, VHelklart 4303 1,72 7401,16 5,9 43666,84 0,5 21833,42Halvklart 3406 1,72 5858,32 14,2 83188,14 0,5 41594,07Mulet 1534 1,72 2638,48 10,9 28759,43 0,5 14379,72

NHelklart 1610 5,04 8114,40 5,9 47874,96 0,5 23937,48Halvklart 1762 5,04 8880,48 14,2 126102,82 0,5 63051,41Mulet 1224 5,04 6168,96 10,9 67241,66 0,5 33620,83

Total solen. 723,3 kWh

Juni

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 3802 11,96 45471,92 4,1 186434,87 0,5 93217,44Halvklart 3261 11,96 39001,56 14,9 581123,24 0,5 290561,62Mulet 1617 11,96 19339,32 11 212732,52 0,5 106366,26

O, VHelklart 4726 1,72 8128,72 4,1 33327,75 0,5 16663,88Halvklart 3767 1,72 6479,24 14,9 96540,68 0,5 48270,34Mulet 1714 1,72 2948,08 11 32428,88 0,5 16214,44

NHelklart 2343 5,04 11808,72 4,1 48415,75 0,5 24207,88Halvklart 2240 5,04 11289,60 14,9 168215,04 0,5 84107,52Mulet 1426 5,04 7187,04 11 79057,44 0,5 39528,72

Total solen. 719,1 kWh

Bilaga 4

Page 84: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Juli

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 3894 11,96 46572,24 4,2 195603,41 0,5 97801,70Halvklart 3275 11,96 39169,00 15,7 614953,30 0,5 307476,65Mulet 1575 11,96 18837,00 11,1 209090,70 0,5 104545,35

O, VHelklart 4579 1,72 7875,88 4,2 33078,70 0,5 16539,35Halvklart 3636 1,72 6253,92 15,7 98186,54 0,5 49093,27Mulet 1645 1,72 2829,40 11,1 31406,34 0,5 15703,17

NHelklart 2013 5,04 10145,52 4,2 42611,18 0,5 21305,59Halvklart 2063 5,04 10397,52 15,7 163241,06 0,5 81620,53Mulet 1349 5,04 6798,96 11,1 75468,46 0,5 37734,23

Total solen. 731,8 kWh

Augusti

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4308 11,96 51523,68 4,3 221551,82 0,5 110775,91Halvklart 3352 11,96 40089,92 14,6 585312,83 0,5 292656,42Mulet 1410 11,96 16863,60 12,1 204049,56 0,5 102024,78

O, VHelklart 3928 1,72 6756,16 4,3 29051,49 0,5 14525,74Halvklart 3072 1,72 5283,84 14,6 77144,06 0,5 38572,03Mulet 1359 1,72 2337,48 12,1 28283,51 0,5 14141,75

NHelklart 1265 5,04 6375,60 4,3 27415,08 0,5 13707,54Halvklart 1454 5,04 7328,16 14,6 106991,14 0,5 53495,57Mulet 1054 5,04 5312,16 12,1 64277,14 0,5 32138,57

Total solen. 672,0 kWh

Bilaga 4

Page 85: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

September

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4722 11,96 56475,12 4 225900,48 0,5 112950,24Halvklart 3341 11,96 39958,36 13,6 543433,70 0,5 271716,85Mulet 1157 11,96 13837,72 12,4 171587,73 0,5 85793,86

O, VHelklart 2818 1,72 4846,96 4 19387,84 0,5 9693,92Halvklart 2164 1,72 3722,08 13,6 50620,29 0,5 25310,14Mulet 935 1,72 1608,20 12,4 19941,68 0,5 9970,84

NHelklart 741 5,04 3734,64 4 14938,56 0,5 7469,28Halvklart 913 5,04 4601,52 13,6 62580,67 0,5 31290,34Mulet 699 5,04 3522,96 12,4 43684,70 0,5 21842,35

Total solen. 576,0 kWh

Oktober

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 4428 11,96 52958,88 3,1 164172,53 0,5 82086,26Halvklart 2905 11,96 34743,80 11,8 409976,84 0,5 204988,42Mulet 837 11,96 10010,52 16,1 161169,37 0,5 80584,69

O, VHelklart 1609 1,72 2767,48 3,1 8579,19 0,5 4289,59Halvklart 1217 1,72 2093,24 11,8 24700,23 0,5 12350,12Mulet 518 1,72 890,96 16,1 14344,46 0,5 7172,23

NHelklart 422 5,04 2126,88 3,1 6593,33 0,5 3296,66Halvklart 509 5,04 2565,36 11,8 30271,25 0,5 15135,62Mulet 384 5,04 1935,36 16,1 31159,30 0,5 15579,65

Total solen. 425,5 kWh

Bilaga 4

Page 86: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

November

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 3084 11,96 36884,64 1,7 62703,89 0,5 31351,94Halvklart 1919 11,96 22951,24 8,1 185905,04 0,5 92952,52Mulet 479 11,96 5728,84 20,2 115722,57 0,5 57861,28

O, VHelklart 687 1,72 1181,64 1,7 2008,79 0,5 1004,39Halvklart 509 1,72 875,48 8,1 7091,39 0,5 3545,69Mulet 211 1,72 362,92 20,2 7330,98 0,5 3665,49

NHelklart 186 5,04 937,44 1,7 1593,65 0,5 796,82Halvklart 213 5,04 1073,52 8,1 8695,51 0,5 4347,76Mulet 156 5,04 786,24 20,2 15882,05 0,5 7941,02

Total solen. 203,5 kWh

December

S Solinstråln. Fönsterarea Summa Dagar Summa Solavskärmn. SummaHelklart 1901 11,96 22735,96 1,7 38651,13 0,5 19325,57Halvklart 1156 11,96 13825,76 8 110606,08 0,5 55303,04Mulet 269 11,96 3217,24 21,3 68527,21 0,5 34263,61

O, VHelklart 279 1,72 479,88 1,7 815,80 0,5 407,90Halvklart 209 1,72 359,48 8 2875,84 0,5 1437,92Mulet 90 1,72 154,80 21,3 3297,24 0,5 1648,62

NHelklart 88 5,04 443,52 1,7 753,98 0,5 376,99Halvklart 97 5,04 488,88 8 3911,04 0,5 1955,52Mulet 68 5,04 342,72 21,3 7299,94 0,5 3649,97

Total Solen. 118,4 kWh

Bilaga 4

Page 87: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Energiberäkningar Enbostadshus, 60-tal

Totalt energibehov GratisEtot= Etrans+Ell+Event+Evv‐EGRATIS EG=0,7*EEl+0,2*Evv+Esol+EP

Transmission Sol

Etrans= (∑Ui*Ai+∑Ψi*li+∑χi)*Ggradtim Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1

Luftläckage Person

Ell= 0,33*nll*V*G gradtim EP=(14h*0,080kW*antal personer)*antal dagar 

Ventilation Drift återvinningsagregat

Event=0,33*n*V*Ggradtim EDrift=Drift åt. ag. * tim per dygn * antal dagar

Varmvatten Värmeåtervinning av ventilationsluft

Evv=(5*antal lgh+0,05*uppvärmd area)*antal dagar Eåt.vent=Event*återvinningens verkningsgrad

Hushållsel GradtimmarEEl=(2500+800*antal personer)/365*antal dagar Gradtim.=(Innetemp.‐medeltemp.) * tim per dygn * antal dagar

Uppvärmning fjärrvärmeUfv=kWh per år / 365 * antal dagar

Bilaga 5

Page 88: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Januari Februari Mars April Maj Juni

Dagar 31 28 31 30 31 30

Gradtim. 18302,4 16665,6 16293,6 12456,0 8481,6 5112,0

Etrans 2253247,145 2051737,238 2005939,531 1533484,485 1044187,701 629349,1239

Ell 291722,0 265633,0 259703,7 198536,2 135188,2 81480,2

Event 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Evv 480,5 434,0 480,5 465,0 480,5 465,0

Eel 484,1 437,3 484,1 468,5 484,1 468,5

Eg 744,3 830,7 1125,6 1165,2 1297,2 1274,5

Esol 170,4 312,4 551,8 609,9 723,3 719,1

Ep 138,9 125,4 138,9 134,4 138,9 134,4

Edrift 0 0 0 0 0 0

Eåt.vent 0 0 0 0 0 0

Ufv 1443,8 1304,1 1443,8 1397,3 1443,8 1397,3

Variablar:Uppvärmd area= 210 Tvv= 55 Drift åt.ag= 0Antal pers.= 4 Tinkom= 7 Åt. grad= 0%kWh/år= 17000 n= 0 U*A= 117,68V= 483 nll= 0,1 Ψ*l= 5,43Antal lgh= 1

Bilaga 5

Page 89: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Juli Augusti September Oktober November December

31 31 30 31 30 31

4464,0 5133,6 7776,0 10862,4 14040,0 17112,0

549572,4744 632008,3455 957319,7941 1337293,021 1728494,073 2106694,485 Wh

71151,7 81824,5 123941,7 173135,8 223783,6 272748,2 Wh

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Wh

480,5 480,5 465,0 480,5 465,0 480,5 kWh

484,1 484,1 468,5 484,1 468,5 484,1 kWh

1305,7 1245,9 1131,4 999,3 758,8 692,2 kWh

731,8 672,0 576,0 425,5 203,5 118,4 kWh

138,9 138,9 134,4 138,9 134,4 138,9 kWh

0 0 0 0 0 0 Wh

0 0 0 0 0 0 Wh

1443,8 1443,8 1397,3 1443,8 1397,3 1443,8 kWh

Bilaga 5

Page 90: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Januari

Beräkning av antalet gradtimmar 18302,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 170,45 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 744,30 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,00 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2253,25 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 291,72 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2544,97

gratisenergi EG -744,30 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-744,30

Totalt energibehov ETOT=  1800,67 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,57 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 91: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Februari

Beräkning av antalet gradtimmar 16665,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,8 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 28= 437,26 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 28= 125,44 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 28= 434,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 312,39 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 830,72 kWh/mån

PG=EG/(24x28)= 1,24 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1304,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2051,74 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 265,63 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2317,37

gratisenergi EG -830,72 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-830,72

Totalt energibehov ETOT=  1486,65 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   7,08 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,21 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 92: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Mars

Beräkning av antalet gradtimmar 16293,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -0,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 551,78 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1125,64 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,51 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2005,94 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 259,70 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2265,64

gratisenergi EG -1125,64 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1125,64

Totalt energibehov ETOT=  1140,01 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,43 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 93: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - April

Beräkning av antalet gradtimmar 12456,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 3,7 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 609,87 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1165,22 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,62 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1397,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1533,48 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 198,54 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1732,02

gratisenergi EG -1165,22 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1165,22

Totalt energibehov ETOT=  566,80 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,70 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,65 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 94: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Maj

Beräkning av antalet gradtimmar 8481,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 9,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 723,32 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1297,18 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,74 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1044,19 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 135,19 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1179,38

gratisenergi EG -1297,18 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1297,18

Totalt energibehov ETOT=  -117,80 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,56 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 95: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juni

Beräkning av antalet gradtimmar 5112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 13,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 719,14 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1274,48 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,77 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1397,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 629,35 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,48 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

710,83

gratisenergi EG -1274,48 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1274,48

Totalt energibehov ETOT=  -563,65 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,68 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,65 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 96: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juli

Beräkning av antalet gradtimmar 4464,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 15 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 731,82 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1305,68 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,75 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 549,57 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 71,15 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

620,72

gratisenergi EG -1305,68 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1305,68

Totalt energibehov ETOT=  -684,95 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐3,26 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 97: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Augusti

Beräkning av antalet gradtimmar 5133,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 14,1 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 672,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1245,90 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,67 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 632,01 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,82 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

713,83

gratisenergi EG -1245,90 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1245,90

Totalt energibehov ETOT=  -532,06 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,53 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 98: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - September

Beräkning av antalet gradtimmar 7776,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 10,2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 576,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1131,38 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,57 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1397,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 957,32 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 123,94 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1081,26

gratisenergi EG -1131,38 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1131,38

Totalt energibehov ETOT=  -50,12 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,24 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,65 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 99: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Oktober

Beräkning av antalet gradtimmar 10862,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 6,4 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 425,48 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 999,34 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,34 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1337,29 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 173,14 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1510,43

gratisenergi EG -999,34 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-999,34

Totalt energibehov ETOT=  511,09 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,43 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 100: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - November

Beräkning av antalet gradtimmar 14040,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 1,5 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 203,47 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 758,81 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,05 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1397,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1728,49 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 223,78 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1952,28

gratisenergi EG -758,81 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-758,81

Totalt energibehov ETOT=  1193,47 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,68 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,65 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 101: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - December

Beräkning av antalet gradtimmar 17112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 118,37 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 692,23 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 0,93 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2106,69 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 272,75 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2379,44

gratisenergi EG -692,23 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-692,23

Totalt energibehov ETOT=  1687,22 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,03 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 5

Page 102: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecSpecifik energianvändning: 8,57 7,08 5,43 2,70 -0,56 -2,68 -3,26 -2,53 -0,24 2,43 5,68 8,03 39,93 kWh/m2 och årEnergianvändning fjärrvärme: 6,88 6,21 6,88 6,65 6,88 6,65 6,88 6,88 6,65 6,88 6,65 6,88 80,95 kWh/m2 och år

Totalt energitillskottsbehov: 120,89 kWh/m2 och år

Klimatzon 3BBR:s krav vid nybyggnationAlternativ uppvärmning: max 110 kWh/m2 och årDirektverkande el: max 55 kWh/m2 och år

10,0

15,0

20,0

Energianvändning för

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

‐10,0

‐5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Energianvändning för varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

Energianvändning exkl varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

Bilaga 5

Page 103: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 24534 kr/år

Vinst per år fjärrvärme vs olja 46692 kr

Kostnader Area Material exkl moms Arbete exkl moms Material + arbete exkl moms

Fönster 20,19 m2

88929,7 kr 62715,0 kr 151644,7 kr

Fönsterdörr 2,1 m2

7608,9 kr 3300,8 kr 10909,7 kr

Yttervägg med tegel 100,83 m2

806,3 kr/m2

1308,4 kr/m2

213218,1 kr

Yttervägg med lockpanel 14,82 m2

301,1 kr/m2

1314,6 kr/m2

23944,8 kr

Källarvägg ovan mark 30,66 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

11974,0 kr

Källarvägg under mark 88,54 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

34578,4 kr

Schaktning för källarvägg 46,6 m 0,0 kr/m 2019,3 kr/m 94099,4 kr

Vindsbjälklag 120 m2

115,1 kr/m2

74,8 kr/m2

22783,2 kr

Rivning av fasadtegel 100,83 m2

0,0 kr/m2

373,8 kr/m2

37692,3 kr

Summa 600844,6 kr

Investeringskostnader

Fjärrvärmeinstallation 42000 kr Variablar:

Oljepris= 1,45 kr/kWh

Total kostnad inkl moms 793055,8 kr Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Intjäningstid fjärrvärme vs olja 17,0 år Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Bilaga 5

Page 104: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Energiberäkningar Enbostadshus, 60-tal

Totalt energibehov GratisEtot= Etrans+Ell+Event+Evv‐EGRATIS EG=0,7*EEl+0,2*Evv+Esol+EP

Transmission Sol

Etrans= (∑Ui*Ai+∑Ψi*li+∑χi)*Ggradtim Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1

Luftläckage Person

Ell= 0,33*nll*V*G gradtim EP=(14h*0,080kW*antal personer)*antal dagar 

Ventilation Drift återvinningsagregat

Event=0,33*n*V*Ggradtim EDrift=Drift åt. ag. * tim per dygn * antal dagar

Varmvatten Värmeåtervinning av ventilationsluft

Evv=(5*antal lgh+0,05*uppvärmd area)*antal dagar Eåt.vent=Event*återvinningens verkningsgrad

Hushållsel GradtimmarEEl=(2500+800*antal personer)/365*antal dagar Gradtim.=(Innetemp.‐medeltemp.) * tim per dygn * antal dagar

Uppvärmning pelletsUp=(ton per år * utvunna kWh per ton) / 365 * antal dagar

Bilaga 6

Page 105: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Januari Februari Mars April Maj Juni

Dagar 31 28 31 30 31 30

Gradtim. 18302,4 16665,6 16293,6 12456,0 8481,6 5112,0

Etrans 2253247,145 2051737,238 2005939,531 1533484,485 1044187,701 629349,1239

Ell 291722,0 265633,0 259703,7 198536,2 135188,2 81480,2

Event 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Evv 480,5 434,0 480,5 465,0 480,5 465,0

Eel 484,1 437,3 484,1 468,5 484,1 468,5

Eg 744,3 830,7 1125,6 1165,2 1297,2 1274,5

Esol 170,4 312,4 551,8 609,9 723,3 719,1

Ep 138,9 125,4 138,9 134,4 138,9 134,4

Edrift 0 0 0 0 0 0

Eåt.vent 0 0 0 0 0 0

Up 1445,1 1305,3 1445,1 1398,5 1445,1 1398,5

Variablar:Uppvärmd area= 210 Antal lgh= 1 Drift åt.ag= 0Antal pers.= 4 Tvv= 55 Åt. grad= 0%ton/år= 4,15 Tinkom= 7 U*A= 117,68utv. kWh/ton= 4100 n= 0 Ψ*l= 5,43V= 483 nll= 0,1

Bilaga 6

Page 106: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Juli Augusti September Oktober November December

31 31 30 31 30 31

4464,0 5133,6 7776,0 10862,4 14040,0 17112,0

549572,4744 632008,3455 957319,7941 1337293,021 1728494,073 2106694,485 Wh

71151,7 81824,5 123941,7 173135,8 223783,6 272748,2 Wh

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Wh

480,5 480,5 465,0 480,5 465,0 480,5 kWh

484,1 484,1 468,5 484,1 468,5 484,1 kWh

1305,7 1245,9 1131,4 999,3 758,8 692,2 kWh

731,8 672,0 576,0 425,5 203,5 118,4 kWh

138,9 138,9 134,4 138,9 134,4 138,9 kWh

0 0 0 0 0 0 Wh

0 0 0 0 0 0 Wh

1445,1 1445,1 1398,5 1445,1 1398,5 1445,1 kWh

Bilaga 6

Page 107: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Januari

Beräkning av antalet gradtimmar 18302,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 170,45 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 744,30 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,00 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2253,25 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 291,72 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2544,97

gratisenergi EG -744,30 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-744,30

Totalt energibehov ETOT=  1800,67 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,57 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 108: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Februari

Beräkning av antalet gradtimmar 16665,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,8 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 28= 437,26 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 28= 125,44 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 28= 434,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 312,39 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 830,72 kWh/mån

PG=EG/(24x28)= 1,24 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1305,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2051,74 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 265,63 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2317,37

gratisenergi EG -830,72 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-830,72

Totalt energibehov ETOT=  1486,65 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   7,08 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,22 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 109: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Mars

Beräkning av antalet gradtimmar 16293,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -0,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 551,78 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1125,64 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,51 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2005,94 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 259,70 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2265,64

gratisenergi EG -1125,64 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1125,64

Totalt energibehov ETOT=  1140,01 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,43 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 110: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - April

Beräkning av antalet gradtimmar 12456,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 3,7 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 609,87 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1165,22 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,62 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1533,48 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 198,54 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1732,02

gratisenergi EG -1165,22 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1165,22

Totalt energibehov ETOT=  566,80 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,70 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,66 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 111: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Maj

Beräkning av antalet gradtimmar 8481,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 9,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 723,32 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1297,18 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,74 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1044,19 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 135,19 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1179,38

gratisenergi EG -1297,18 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1297,18

Totalt energibehov ETOT=  -117,80 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,56 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 112: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juni

Beräkning av antalet gradtimmar 5112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 13,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 719,14 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1274,48 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,77 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 629,35 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,48 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

710,83

gratisenergi EG -1274,48 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1274,48

Totalt energibehov ETOT=  -563,65 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,68 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,66 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 113: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juli

Beräkning av antalet gradtimmar 4464,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 15 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 731,82 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1305,68 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,75 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 549,57 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 71,15 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

620,72

gratisenergi EG -1305,68 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1305,68

Totalt energibehov ETOT=  -684,95 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐3,26 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 114: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Augusti

Beräkning av antalet gradtimmar 5133,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 14,1 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 672,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1245,90 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,67 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 632,01 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,82 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

713,83

gratisenergi EG -1245,90 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1245,90

Totalt energibehov ETOT=  -532,06 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,53 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 115: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - September

Beräkning av antalet gradtimmar 7776,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 10,2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 576,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1131,38 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,57 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 957,32 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 123,94 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1081,26

gratisenergi EG -1131,38 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1131,38

Totalt energibehov ETOT=  -50,12 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,24 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,66 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 116: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Oktober

Beräkning av antalet gradtimmar 10862,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 6,4 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 425,48 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 999,34 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,34 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1337,29 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 173,14 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1510,43

gratisenergi EG -999,34 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-999,34

Totalt energibehov ETOT=  511,09 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,43 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 117: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - November

Beräkning av antalet gradtimmar 14040,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 1,5 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 203,47 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 758,81 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,05 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1728,49 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 223,78 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1952,28

gratisenergi EG -758,81 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-758,81

Totalt energibehov ETOT=  1193,47 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,68 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,66 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 118: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - December

Beräkning av antalet gradtimmar 17112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 118,37 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 692,23 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 0,93 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2106,69 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 272,75 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2379,44

gratisenergi EG -692,23 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-692,23

Totalt energibehov ETOT=  1687,22 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,03 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 6

Page 119: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecSpecifik energianvändning: 8,57 7,08 5,43 2,70 -0,56 -2,68 -3,26 -2,53 -0,24 2,43 5,68 8,03 39,93 kWh/m2 och årEnergianvändning pellets: 6,88 6,22 6,88 6,66 6,88 6,66 6,88 6,88 6,66 6,88 6,66 6,88 81,02 kWh/m2 och år

Totalt energitillskottsbehov: 120,96 kWh/m2 och år

Klimatzon 3BBR:s krav vid nybyggnationAlternativ uppvärmning: max 110 kWh/m2 och årDirektverkande el: max 55 kWh/m2 och år

10,0

15,0

20,0

Energianvändning för

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

‐10,0

‐5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Energianvändning för varmvatten uppvärmning per kvm och månad

Energianvändning exkl varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

Bilaga 6

Page 120: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 24534 kr/år

Kp=totalt energitillskottsbehov för pellets per år * uppvärmd area * pelletspriset 13970 kr/år

Vinst per år pellets vs olja 57255 kr

Vinst per år pellets vs fjärrvärme 10563 kr

Kostnader Area Material exkl moms Arbete exkl moms Material + arbete exkl moms

Fönster 20,19 m2

88929,7 kr 62715,0 kr 151644,7 kr

Fönsterdörr 2,1 m2

7608,9 kr 3300,8 kr 10909,7 kr

Yttervägg med tegel 100,83 m2

806,3 kr/m2

1308,4 kr/m2

213218,1 kr

Yttervägg med lockpanel 14,82 m2

301,1 kr/m2

1314,6 kr/m2

23944,8 kr

Källarvägg ovan mark 30,66 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

11974,0 kr

Källarvägg under mark 88,54 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

34578,4 kr

Schaktning för källarvägg 46,6 m 0,0 kr/m 2019,3 kr/m 94099,4 kr

Vindsbjälklag 120 m2

115,1 kr/m2

74,8 kr/m2

22783,2 kr

Rivning av fasadtegel 100,83 m2

0,0 kr/m2

373,8 kr/m2

37692,3 kr

Summa 600844,6 kr

Investeringskostnader

Pelletspanna 16900 kr Variablar:

Oljepris= 1,45 kr/kWh

Total kostnad inkl moms 767955,8 kr Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Intjäningstid pellets vs olja 13,4 år Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Pelletspris (småsäck)= 0,55 kr/kWh

Bilaga 6

Page 121: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Energiberäkningar Enbostadshus, 60-tal

Totalt energibehov GratisEtot= Etrans+Ell+Event+Evv‐EGRATIS EG=0,7*EEl+0,2*Evv+Esol+EP

Transmission Sol

Etrans= (∑Ui*Ai+∑Ψi*li+∑χi)*Ggradtim Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1

Luftläckage Person

Ell= 0,33*nll*V*G gradtim EP=(14h*0,080kW*antal personer)*antal dagar 

Ventilation Drift återvinningsagregat

Event=0,33*n*V*Ggradtim EDrift=Drift åt. ag. * tim per dygn * antal dagar

Varmvatten Värmeåtervinning av ventilationsluft

Evv=(5*antal lgh+0,05*uppvärmd area)*antal dagar Eåt.vent=Event*återvinningens verkningsgrad

Hushållsel GradtimmarEEl=(2500+800*antal personer)/365*antal dagar Gradtim.=(Innetemp.‐medeltemp.) * tim per dygn * antal dagar

Uppvärmning solfångare Uppvärmning pelletsUs=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar Up=(ton per år * utvunna kWh per ton) / 365 * antal dagar

Bilaga 7

Page 122: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Januari Februari Mars April Maj Juni

Dagar 31 28 31 30 31 30

Gradtim. 18302,4 16665,6 16293,6 12456,0 8481,6 5112,0

Etrans 2253247,145 2051737,238 2005939,531 1533484,485 1044187,701 629349,1239

Ell 291722,0 265633,0 259703,7 198536,2 135188,2 81480,2

Event 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Evv 480,5 434,0 480,5 465,0 480,5 465,0

Eel 484,1 437,3 484,1 468,5 484,1 468,5

Eg 744,3 830,7 1125,6 1165,2 1297,2 1274,5

Esol 170,4 312,4 551,8 609,9 723,3 719,1

Ep 138,9 125,4 138,9 134,4 138,9 134,4

Edrift 0 0 0 0 0 0

Eåt.vent 0 0 0 0 0 0

Up 1445,1 1305,3 1445,1 1398,5 1445,1 1398,5

Us 299,2 270,3 299,2 289,6 299,2 289,6

Variablar:Uppvärmd area= 210 V= 483 nll= 0,1Antal pers.= 4 Antal lgh= 1 Drift åt.ag= 0ton/år= 4,15 Tvv= 55 Åt. grad= 0%utv. kWh/ton= 4100 Tinkom= 7 U*A= 117,68sol kWh/år= 3523 n= 0 Ψ*l= 5,43

Bilaga 7

Page 123: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Juli Augusti September Oktober November December

31 31 30 31 30 31

4464,0 5133,6 7776,0 10862,4 14040,0 17112,0

549572,4744 632008,3455 957319,7941 1337293,021 1728494,073 2106694,485 Wh

71151,7 81824,5 123941,7 173135,8 223783,6 272748,2 Wh

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Wh

480,5 480,5 465,0 480,5 465,0 480,5 kWh

484,1 484,1 468,5 484,1 468,5 484,1 kWh

1305,7 1245,9 1131,4 999,3 758,8 692,2 kWh

731,8 672,0 576,0 425,5 203,5 118,4 kWh

138,9 138,9 134,4 138,9 134,4 138,9 kWh

0 0 0 0 0 0 Wh

0 0 0 0 0 0 Wh

1445,1 1445,1 1398,5 1445,1 1398,5 1445,1 kWh

299,2 299,2 289,6 299,2 289,6 299,2 kWh

Bilaga 7

Page 124: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Januari

Beräkning av antalet gradtimmar 18302,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 170,45 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 744,30 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,00 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2253,25 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 291,72 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2544,97

gratisenergi EG -744,30 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-744,30

Totalt energibehov ETOT=  1800,67 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,57 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 125: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Februari

Beräkning av antalet gradtimmar 16665,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,8 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 28= 437,26 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 28= 125,44 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 28= 434,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 312,39 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 830,72 kWh/mån

PG=EG/(24x28)= 1,24 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1305,26 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 270,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2051,74 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 265,63 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2317,37

gratisenergi EG -830,72 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-830,72

Totalt energibehov ETOT=  1486,65 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   7,08 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 4,93 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 126: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Mars

Beräkning av antalet gradtimmar 16293,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -0,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 551,78 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1125,64 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,51 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2005,94 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 259,70 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2265,64

gratisenergi EG -1125,64 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1125,64

Totalt energibehov ETOT=  1140,01 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,43 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 127: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - April

Beräkning av antalet gradtimmar 12456,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 3,7 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 609,87 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1165,22 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,62 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 289,56 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1533,48 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 198,54 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1732,02

gratisenergi EG -1165,22 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1165,22

Totalt energibehov ETOT=  566,80 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,70 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,28 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 128: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Maj

Beräkning av antalet gradtimmar 8481,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 9,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 723,32 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1297,18 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,74 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1044,19 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 135,19 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1179,38

gratisenergi EG -1297,18 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1297,18

Totalt energibehov ETOT=  -117,80 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,56 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 129: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juni

Beräkning av antalet gradtimmar 5112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 13,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 719,14 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1274,48 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,77 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 289,56 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 629,35 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,48 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

710,83

gratisenergi EG -1274,48 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1274,48

Totalt energibehov ETOT=  -563,65 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,68 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,28 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 130: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juli

Beräkning av antalet gradtimmar 4464,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 15 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 731,82 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1305,68 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,75 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 549,57 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 71,15 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

620,72

gratisenergi EG -1305,68 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1305,68

Totalt energibehov ETOT=  -684,95 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐3,26 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 131: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Augusti

Beräkning av antalet gradtimmar 5133,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 14,1 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 672,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1245,90 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,67 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 632,01 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,82 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

713,83

gratisenergi EG -1245,90 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1245,90

Totalt energibehov ETOT=  -532,06 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,53 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 132: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - September

Beräkning av antalet gradtimmar 7776,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 10,2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 576,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1131,38 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,57 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 289,56 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 957,32 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 123,94 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1081,26

gratisenergi EG -1131,38 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1131,38

Totalt energibehov ETOT=  -50,12 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,24 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,28 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 133: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Oktober

Beräkning av antalet gradtimmar 10862,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 6,4 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 425,48 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 999,34 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,34 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1337,29 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 173,14 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1510,43

gratisenergi EG -999,34 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-999,34

Totalt energibehov ETOT=  511,09 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,43 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 134: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - November

Beräkning av antalet gradtimmar 14040,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 1,5 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 203,47 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 758,81 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,05 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 289,56 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1728,49 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 223,78 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1952,28

gratisenergi EG -758,81 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-758,81

Totalt energibehov ETOT=  1193,47 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,68 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,28 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 135: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - December

Beräkning av antalet gradtimmar 17112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 118,37 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 692,23 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 0,93 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,11 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 218,75 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2106,69 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 272,75 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2379,44

gratisenergi EG -692,23 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-692,23

Totalt energibehov ETOT=  1687,22 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,03 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 7

Page 136: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecSpecifik energianvändning: 8,57 7,08 5,43 2,70 -0,56 -2,68 -3,26 -2,53 -0,24 2,43 5,68 8,03 39,93 kWh/m2 och årEnergianvändning pellets-sol: 5,46 4,93 5,46 5,28 5,46 5,28 5,46 5,46 5,28 5,46 5,28 5,46 64,25 kWh/m2 och år

Totalt energitillskottsbehov: 104,18 kWh/m2 och år

Klimatzon 3BBR:s krav vid nybyggnationAlternativ uppvärmning: max 110 kWh/m2 och årDirektverkande el: max 55 kWh/m2 och år

10,0

15,0

20,0

Energianvändning varmvatten

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

‐10,0

‐5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Energianvändning varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

Energianvändning exkl varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

Bilaga 7

Page 137: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 24534 kr/år

Kp=totalt energitillskottsbehov för pellets per år * uppvärmd area * pelletspriset 13970 kr/år

Kp-s=totalt energitillskottsbehov för pellets-sol per år * uppvärmd area * pelletspriset 12033 kr/år

Vinst per år pellets-sol vs olja 59192 kr

Vinst per år pellets-sol vs fjärrvärme 12501 kr

Vinst per år pellets-sol vs pellets 1938 kr

Kostnader Area Material exkl moms Arbete exkl moms Material + arbete exkl moms

Fönster 20,19 m2

88929,7 kr 62715,0 kr 151644,7 kr

Fönsterdörr 2,1 m2

7608,9 kr 3300,8 kr 10909,7 kr

Yttervägg med tegel 100,83 m2

806,3 kr/m2

1308,4 kr/m2

213218,1 kr

Yttervägg med lockpanel 14,82 m2

301,1 kr/m2

1314,6 kr/m2

23944,8 kr

Källarvägg ovan mark 30,66 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

11974,0 kr

Källarvägg under mark 88,54 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

34578,4 kr

Schaktning för källarvägg 46,6 m 0,0 kr/m 2019,3 kr/m 94099,4 kr

Vindsbjälklag 120 m2

115,1 kr/m2

74,8 kr/m2

22783,2 kr

Rivning av fasadtegel 100,83 m2

0,0 kr/m2

373,8 kr/m2

37692,3 kr

Summa 600844,6 kr

Investeringskostnader

Pelletspanna 16900 kr Variablar:

Ackumulatortank 13550 kr

Solfångare 22495 kr Oljepris= 1,45 kr/kWh

Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Total kostnad inkl moms 804001 kr Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Intjäningstid pellets-sol vs olja 13,6 år Pelletspris (småsäck)= 0,55 kr/kWh

Bilaga 7

Page 138: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Energiberäkningar Enbostadshus, 60-tal

Totalt energibehov GratisEtot= Etrans+Ell+Event+Evv‐EGRATIS EG=0,7*EEl+0,2*Evv+Esol+EP

Transmission Sol

Etrans= (∑Ui*Ai+∑Ψi*li+∑χi)*Ggradtim Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1

Luftläckage Person

Ell= 0,33*nll*V*G gradtim EP=(14h*0,080kW*antal personer)*antal dagar 

Ventilation Drift återvinningsagregat

Event=0,33*n*V*Ggradtim EDrift=Drift åt. ag. * tim per dygn * antal dagar

Varmvatten Värmeåtervinning av ventilationsluft

Evv=(5*antal lgh+0,05*uppvärmd area)*antal dagar Eåt.vent=Event*återvinningens verkningsgrad

Hushållsel GradtimmarEEl=(2500+800*antal personer)/365*antal dagar Gradtim.=(Innetemp.‐medeltemp.) * tim per dygn * antal dagar

Uppvärmning fjärrvärmeUfv=kWh per år / 365 * antal dagar

Bilaga 8

Page 139: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Januari Februari Mars April Maj Juni

Dagar 31 28 31 30 31 30

Gradtim. 18302,4 16665,6 16293,6 12456,0 8481,6 5112,0

Etrans 2259570,104 2057494,729 2011568,507 1537787,679 1047117,853 631115,1746

Ell 291722,0 265633,0 259703,7 198536,2 135188,2 81480,2

Event 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Evv 480,5 434,0 480,5 465,0 480,5 465,0

Eel 484,1 437,3 484,1 468,5 484,1 468,5

Eg 744,3 830,7 1125,6 1165,2 1297,2 1274,5

Esol 170,4 312,4 551,8 609,9 723,3 719,1

Ep 138,9 125,4 138,9 134,4 138,9 134,4

Edrift 0 0 0 0 0 0

Eåt.vent 0 0 0 0 0 0

Ufv 1443,8 1304,1 1443,8 1397,3 1443,8 1397,3

Variablar:Uppvärmd area= 210 Tvv= 55 Drift åt.ag= 0Antal pers.= 4 Tinkom= 7 Åt. grad= 0%kWh/år= 17000 n= 0 U*A= 118,03V= 483 nll= 0,1 Ψ*l= 5,43Antal lgh= 1

Bilaga 8

Page 140: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Juli Augusti September Oktober November December

31 31 30 31 30 31

4464,0 5133,6 7776,0 10862,4 14040,0 17112,0

551114,6595 633781,8585 960006,1811 1341045,672 1733344,494 2112606,195 Wh

71151,7 81824,5 123941,7 173135,8 223783,6 272748,2 Wh

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Wh

480,5 480,5 465,0 480,5 465,0 480,5 kWh

484,1 484,1 468,5 484,1 468,5 484,1 kWh

1305,7 1245,9 1131,4 999,3 758,8 692,2 kWh

731,8 672,0 576,0 425,5 203,5 118,4 kWh

138,9 138,9 134,4 138,9 134,4 138,9 kWh

0 0 0 0 0 0 Wh

0 0 0 0 0 0 Wh

1443,8 1443,8 1397,3 1443,8 1397,3 1443,8 kWh

Bilaga 8

Page 141: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Januari

Beräkning av antalet gradtimmar 18302,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 170,45 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 744,30 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,00 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2259,57 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 291,72 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2551,29

gratisenergi EG -744,30 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-744,30

Totalt energibehov ETOT=  1806,99 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,60 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 142: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Februari

Beräkning av antalet gradtimmar 16665,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,8 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 28= 437,26 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 28= 125,44 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 28= 434,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 312,39 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 830,72 kWh/mån

PG=EG/(24x28)= 1,24 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1304,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2057,49 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 265,63 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2323,13

gratisenergi EG -830,72 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-830,72

Totalt energibehov ETOT=  1492,41 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   7,11 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,21 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 143: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Mars

Beräkning av antalet gradtimmar 16293,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -0,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 551,78 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1125,64 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,51 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2011,57 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 259,70 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2271,27

gratisenergi EG -1125,64 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1125,64

Totalt energibehov ETOT=  1145,64 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,46 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 144: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - April

Beräkning av antalet gradtimmar 12456,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 3,7 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 609,87 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1165,22 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,62 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1397,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1537,79 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 198,54 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1736,32

gratisenergi EG -1165,22 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1165,22

Totalt energibehov ETOT=  571,10 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,72 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,65 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 145: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Maj

Beräkning av antalet gradtimmar 8481,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 9,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 723,32 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1297,18 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,74 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1047,12 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 135,19 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1182,31

gratisenergi EG -1297,18 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1297,18

Totalt energibehov ETOT=  -114,87 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,55 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 146: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juni

Beräkning av antalet gradtimmar 5112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 13,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 719,14 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1274,48 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,77 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1397,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 631,12 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,48 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

712,60

gratisenergi EG -1274,48 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1274,48

Totalt energibehov ETOT=  -561,89 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,68 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,65 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 147: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juli

Beräkning av antalet gradtimmar 4464,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 15 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 731,82 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1305,68 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,75 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 551,11 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 71,15 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

622,27

gratisenergi EG -1305,68 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1305,68

Totalt energibehov ETOT=  -683,41 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐3,25 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 148: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Augusti

Beräkning av antalet gradtimmar 5133,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 14,1 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 672,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1245,90 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,67 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 633,78 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,82 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

715,61

gratisenergi EG -1245,90 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1245,90

Totalt energibehov ETOT=  -530,29 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,53 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 149: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - September

Beräkning av antalet gradtimmar 7776,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 10,2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 576,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1131,38 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,57 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1397,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 960,01 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 123,94 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1083,95

gratisenergi EG -1131,38 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1131,38

Totalt energibehov ETOT=  -47,44 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,23 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,65 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 150: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Oktober

Beräkning av antalet gradtimmar 10862,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 6,4 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 425,48 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 999,34 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,34 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1341,05 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 173,14 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1514,18

gratisenergi EG -999,34 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-999,34

Totalt energibehov ETOT=  514,84 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,45 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 151: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - November

Beräkning av antalet gradtimmar 14040,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 1,5 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 203,47 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 758,81 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,05 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1397,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1733,34 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 223,78 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1957,13

gratisenergi EG -758,81 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-758,81

Totalt energibehov ETOT=  1198,32 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,71 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,65 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 152: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - December

Beräkning av antalet gradtimmar 17112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 118,37 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 692,23 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 0,93 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

fjärrvärme (Ufv=(kWh per år) / 365 * antal dagar) 1443,84 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2112,61 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 272,75 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2385,35

gratisenergi EG -692,23 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-692,23

Totalt energibehov ETOT=  1693,13 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,06 kWh/m2 och mån

Energianvändning fjärrvärme (Ufv)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 8

Page 153: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecSpecifik energianvändning: 8,60 7,11 5,46 2,72 -0,55 -2,68 -3,25 -2,53 -0,23 2,45 5,71 8,06 40,11 kWh/m2 och årEnergianvändning fjärrvärme: 6,88 6,21 6,88 6,65 6,88 6,65 6,88 6,88 6,65 6,88 6,65 6,88 80,95 kWh/m2 och år

Totalt energitillskottsbehov: 121,06 kWh/m2 och år

Klimatzon 3BBR:s krav vid nybyggnationAlternativ uppvärmning: max 110 kWh/m2 och årDirektverkande el: max 55 kWh/m2 och år

10,0

15,0

20,0

Energianvändning för

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

‐10,0

‐5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Energianvändning för varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

Energianvändning exkl varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

Bilaga 8

Page 154: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 24563 kr/år

Vinst per år fjärrvärme vs olja 46662 kr

Kostnader Area Material exkl moms Arbete exkl moms Material + arbete exkl moms

Fönster 20,19 m2

88929,7 kr 62715,0 kr 151644,7 kr

Fönsterdörr 2,1 m2

7608,9 kr 3300,8 kr 10909,7 kr

Yttervägg med puts 100,83 m2

804,5 kr/m2 1065,4 kr/m

2 188537,0 kr

Yttervägg vind med puts 14,82 m2

682,2 kr/m2

1084,1 kr/m2

26176,4 kr

Källarvägg ovan mark 30,66 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

11974,0 kr

Källarvägg under mark 88,54 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

34578,4 kr

Schaktning för källarvägg 46,6 m 0,0 kr/m 2019,3 kr/m 94099,4 kr

Vindsbjälklag 120 m2

115,1 kr/m2

74,8 kr/m2

22783,2 kr

Rivning av fasadtegel 100,83 m2

0,0 kr/m2

373,8 kr/m2

37692,3 kr

Summa 578395,0 kr

Investeringskostnader

Fjärrvärmeinstallation 42000 kr Variablar:

Oljepris= 1,45 kr/kWh

Total kostnad inkl moms 764993,8 kr Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Intjäningstid fjärrvärme vs olja 16,4 år Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Bilaga 8

Page 155: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Energiberäkningar Enbostadshus, 60-tal

Totalt energibehov GratisEtot= Etrans+Ell+Event+Evv‐EGRATIS EG=0,7*EEl+0,2*Evv+Esol+EP

Transmission Sol

Etrans= (∑Ui*Ai+∑Ψi*li+∑χi)*Ggradtim Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1

Luftläckage Person

Ell= 0,33*nll*V*G gradtim EP=(14h*0,080kW*antal personer)*antal dagar 

Ventilation Drift återvinningsagregat

Event=0,33*n*V*Ggradtim EDrift=Drift åt. ag. * tim per dygn * antal dagar

Varmvatten Värmeåtervinning av ventilationsluft

Evv=(5*antal lgh+0,05*uppvärmd area)*antal dagar Eåt.vent=Event*återvinningens verkningsgrad

Hushållsel GradtimmarEEl=(2500+800*antal personer)/365*antal dagar Gradtim.=(Innetemp.‐medeltemp.) * tim per dygn * antal dagar

Uppvärmning pelletsUp=(ton per år * utvunna kWh per ton) / 365 * antal dagar

Bilaga 9

Page 156: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Januari Februari Mars April Maj Juni

Dagar 31 28 31 30 31 30

Gradtim. 18302,4 16665,6 16293,6 12456,0 8481,6 5112,0

Etrans 2259570,104 2057494,729 2011568,507 1537787,679 1047117,853 631115,1746

Ell 291722,0 265633,0 259703,7 198536,2 135188,2 81480,2

Event 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Evv 480,5 434,0 480,5 465,0 480,5 465,0

Eel 484,1 437,3 484,1 468,5 484,1 468,5

Eg 744,3 830,7 1125,6 1165,2 1297,2 1274,5

Esol 170,4 312,4 551,8 609,9 723,3 719,1

Ep 138,9 125,4 138,9 134,4 138,9 134,4

Edrift 0 0 0 0 0 0

Eåt.vent 0 0 0 0 0 0

Up 1445,1 1305,3 1445,1 1398,5 1445,1 1398,5

Variablar:Uppvärmd area= 210 Antal lgh= 1 Drift åt.ag= 0Antal pers.= 4 Tvv= 55 Åt. grad= 0%ton/år= 4,15 Tinkom= 7 U*A= 118,03utv. kWh/ton= 4100 n= 0 Ψ*l= 5,43V= 483 nll= 0,1

Bilaga 9

Page 157: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Juli Augusti September Oktober November December

31 31 30 31 30 31

4464,0 5133,6 7776,0 10862,4 14040,0 17112,0

551114,6595 633781,8585 960006,1811 1341045,672 1733344,494 2112606,195 Wh

71151,7 81824,5 123941,7 173135,8 223783,6 272748,2 Wh

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Wh

480,5 480,5 465,0 480,5 465,0 480,5 kWh

484,1 484,1 468,5 484,1 468,5 484,1 kWh

1305,7 1245,9 1131,4 999,3 758,8 692,2 kWh

731,8 672,0 576,0 425,5 203,5 118,4 kWh

138,9 138,9 134,4 138,9 134,4 138,9 kWh

0 0 0 0 0 0 Wh

0 0 0 0 0 0 Wh

1445,1 1445,1 1398,5 1445,1 1398,5 1445,1 kWh

Bilaga 9

Page 158: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Januari

Beräkning av antalet gradtimmar 18302,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 170,45 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 744,30 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,00 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2259,57 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 291,72 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2551,29

gratisenergi EG -744,30 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-744,30

Totalt energibehov ETOT=  1806,99 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,60 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 159: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Februari

Beräkning av antalet gradtimmar 16665,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,8 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 28= 437,26 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 28= 125,44 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 28= 434,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 312,39 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 830,72 kWh/mån

PG=EG/(24x28)= 1,24 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1305,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2057,49 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 265,63 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2323,13

gratisenergi EG -830,72 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-830,72

Totalt energibehov ETOT=  1492,41 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   7,11 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,22 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 160: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Mars

Beräkning av antalet gradtimmar 16293,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -0,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 551,78 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1125,64 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,51 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2011,57 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 259,70 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2271,27

gratisenergi EG -1125,64 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1125,64

Totalt energibehov ETOT=  1145,64 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,46 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 161: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - April

Beräkning av antalet gradtimmar 12456,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 3,7 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 609,87 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1165,22 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,62 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1537,79 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 198,54 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1736,32

gratisenergi EG -1165,22 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1165,22

Totalt energibehov ETOT=  571,10 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,72 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,66 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 162: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Maj

Beräkning av antalet gradtimmar 8481,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 9,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 723,32 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1297,18 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,74 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1047,12 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 135,19 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1182,31

gratisenergi EG -1297,18 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1297,18

Totalt energibehov ETOT=  -114,87 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,55 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 163: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juni

Beräkning av antalet gradtimmar 5112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 13,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 719,14 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1274,48 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,77 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 631,12 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,48 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

712,60

gratisenergi EG -1274,48 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1274,48

Totalt energibehov ETOT=  -561,89 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,68 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,66 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 164: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juli

Beräkning av antalet gradtimmar 4464,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 15 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 731,82 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1305,68 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,75 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 551,11 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 71,15 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

622,27

gratisenergi EG -1305,68 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1305,68

Totalt energibehov ETOT=  -683,41 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐3,25 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 165: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Augusti

Beräkning av antalet gradtimmar 5133,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 14,1 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 672,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1245,90 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,67 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 633,78 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,82 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

715,61

gratisenergi EG -1245,90 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1245,90

Totalt energibehov ETOT=  -530,29 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,53 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 166: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - September

Beräkning av antalet gradtimmar 7776,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 10,2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 576,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1131,38 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,57 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 960,01 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 123,94 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1083,95

gratisenergi EG -1131,38 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1131,38

Totalt energibehov ETOT=  -47,44 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,23 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,66 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 167: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Oktober

Beräkning av antalet gradtimmar 10862,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 6,4 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 425,48 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 999,34 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,34 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1341,05 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 173,14 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1514,18

gratisenergi EG -999,34 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-999,34

Totalt energibehov ETOT=  514,84 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,45 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 168: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - November

Beräkning av antalet gradtimmar 14040,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 1,5 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 203,47 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 758,81 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,05 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1733,34 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 223,78 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1957,13

gratisenergi EG -758,81 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-758,81

Totalt energibehov ETOT=  1198,32 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,71 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,66 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 169: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - December

Beräkning av antalet gradtimmar 17112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 118,37 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 692,23 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 0,93 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2112,61 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 272,75 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2385,35

gratisenergi EG -692,23 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-692,23

Totalt energibehov ETOT=  1693,13 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,06 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets (Up)/Atemp=kWh/m2 och år 6,88 kWh/m2 och mån

Bilaga 9

Page 170: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecSpecifik energianvändning: 8,60 7,11 5,46 2,72 -0,55 -2,68 -3,25 -2,53 -0,23 2,45 5,71 8,06 40,11 kWh/m2 och årEnergianvändning pellets: 6,88 6,22 6,88 6,66 6,88 6,66 6,88 6,88 6,66 6,88 6,66 6,88 81,02 kWh/m2 och år

Totalt energitillskottsbehov: 121,13 kWh/m2 och år

Klimatzon 3BBR:s krav vid nybyggnationAlternativ uppvärmning: max 110 kWh/m2 och årDirektverkande el: max 55 kWh/m2 och år

10,0

15,0

20,0

Energianvändning för

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

‐10,0

‐5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Energianvändning för varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

Energianvändning exkl varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

Bilaga 9

Page 171: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 24563 kr/år

Kp=totalt energitillskottsbehov för pellets per år * uppvärmd area * pelletspriset 13991 kr/år

Vinst per år pellets vs olja 57235 kr

Vinst per år pellets vs fjärrvärme 10572 kr

Kostnader Area Material exkl moms Arbete exkl moms Material + arbete exkl moms

Fönster 20,19 m2

88929,7 kr 62715,0 kr 151644,7 kr

Fönsterdörr 2,1 m2

7608,9 kr 3300,8 kr 10909,7 kr

Yttervägg med puts 100,83 m2

804,5 kr/m2

1065,4 kr/m2

188537,0 kr

Yttervägg vind med puts 14,82 m2

682,2 kr/m2

1084,1 kr/m2

26176,4 kr

Källarvägg ovan mark 30,66 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

11974,0 kr

Källarvägg under mark 88,54 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

34578,4 kr

Schaktning för källarvägg 46,6 m 0,0 kr/m 2019,3 kr/m 94099,4 kr

Vindsbjälklag 120 m2

115,1 kr/m2

74,8 kr/m2

22783,2 kr

Rivning av fasadtegel 100,83 m2

0,0 kr/m2

373,8 kr/m2

37692,3 kr

Summa 578395,0 kr

Investeringskostnader

Pelletspanna 16900 kr Variablar:

Oljepris= 1,45 kr/kWh

Total kostnad inkl moms 739893,8 kr Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Intjäningstid pellets vs olja 12,9 år Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Pelletspris (småsäck)= 0,55 kr/kWh

Bilaga 9

Page 172: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Energiberäkningar Enbostadshus, 60-tal

Totalt energibehov GratisEtot= Etrans+Ell+Event+Evv‐EGRATIS EG=0,7*EEl+0,2*Evv+Esol+EP

Transmission Sol

Etrans= (∑Ui*Ai+∑Ψi*li+∑χi)*Ggradtim Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1

Luftläckage Person

Ell= 0,33*nll*V*G gradtim EP=(14h*0,080kW*antal personer)*antal dagar 

Ventilation Drift återvinningsagregat

Event=0,33*n*V*Ggradtim EDrift=Drift åt. ag. * tim per dygn * antal dagar

Varmvatten Värmeåtervinning av ventilationsluft

Evv=(5*antal lgh+0,05*uppvärmd area)*antal dagar Eåt.vent=Event*återvinningens verkningsgrad

Hushållsel GradtimmarEEl=(2500+800*antal personer)/365*antal dagar Gradtim.=(Innetemp.‐medeltemp.) * tim per dygn * antal dagar

Uppvärmning solfångare Uppvärmning pelletsUs=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar Up=(ton per år * utvunna kWh per ton) / 365 * antal dagar

Bilaga 10

Page 173: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Januari Februari Mars April Maj Juni

Dagar 31 28 31 30 31 30

Gradtim. 18302,4 16665,6 16293,6 12456,0 8481,6 5112,0

Etrans 2259570,104 2057494,729 2011568,507 1537787,679 1047117,853 631115,1746

Ell 291722,0 265633,0 259703,7 198536,2 135188,2 81480,2

Event 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Evv 480,5 434,0 480,5 465,0 480,5 465,0

Eel 484,1 437,3 484,1 468,5 484,1 468,5

Eg 744,3 830,7 1125,6 1165,2 1297,2 1274,5

Esol 170,4 312,4 551,8 609,9 723,3 719,1

Ep 138,9 125,4 138,9 134,4 138,9 134,4

Edrift 0 0 0 0 0 0

Eåt.vent 0 0 0 0 0 0

Up 1445,1 1305,3 1445,1 1398,5 1445,1 1398,5

Us 299,2 270,3 299,2 289,6 299,2 289,6

Variablar:Uppvärmd area= 210 V= 483 nll= 0,1Antal pers.= 4 Antal lgh= 1 Drift åt.ag= 0ton/år= 4,15 Tvv= 55 Åt. grad= 0%utv. kWh/ton= 4100 Tinkom= 7 U*A= 118,03sol kWh/år= 3523 n= 0 Ψ*l= 5,43

Bilaga 10

Page 174: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Juli Augusti September Oktober November December

31 31 30 31 30 31

4464,0 5133,6 7776,0 10862,4 14040,0 17112,0

551114,6595 633781,8585 960006,1811 1341045,672 1733344,494 2112606,195 Wh

71151,7 81824,5 123941,7 173135,8 223783,6 272748,2 Wh

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Wh

480,5 480,5 465,0 480,5 465,0 480,5 kWh

484,1 484,1 468,5 484,1 468,5 484,1 kWh

1305,7 1245,9 1131,4 999,3 758,8 692,2 kWh

731,8 672,0 576,0 425,5 203,5 118,4 kWh

138,9 138,9 134,4 138,9 134,4 138,9 kWh

0 0 0 0 0 0 Wh

0 0 0 0 0 0 Wh

1445,1 1445,1 1398,5 1445,1 1398,5 1445,1 kWh

299,2 299,2 289,6 299,2 289,6 299,2 kWh

Bilaga 10

Page 175: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Januari

Beräkning av antalet gradtimmar 18302,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 170,45 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 744,30 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,00 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2259,57 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 291,72 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2551,29

gratisenergi EG -744,30 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-744,30

Totalt energibehov ETOT=  1806,99 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,60 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 176: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Februari

Beräkning av antalet gradtimmar 16665,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -3,8 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 28= 437,26 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 28= 125,44 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 28= 434,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 312,39 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 830,72 kWh/mån

PG=EG/(24x28)= 1,24 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1305,26 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 270,26 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2057,49 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 265,63 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2323,13

gratisenergi EG -830,72 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-830,72

Totalt energibehov ETOT=  1492,41 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   7,11 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 4,93 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 177: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Mars

Beräkning av antalet gradtimmar 16293,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -0,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 551,78 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1125,64 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,51 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2011,57 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 259,70 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2271,27

gratisenergi EG -1125,64 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1125,64

Totalt energibehov ETOT=  1145,64 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,46 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 178: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - April

Beräkning av antalet gradtimmar 12456,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 3,7 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 609,87 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1165,22 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,62 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 289,56 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1537,79 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 198,54 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1736,32

gratisenergi EG -1165,22 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1165,22

Totalt energibehov ETOT=  571,10 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,72 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,28 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 179: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Maj

Beräkning av antalet gradtimmar 8481,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 9,6 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 723,32 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1297,18 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,74 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1047,12 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 135,19 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1182,31

gratisenergi EG -1297,18 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1297,18

Totalt energibehov ETOT=  -114,87 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,55 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 180: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juni

Beräkning av antalet gradtimmar 5112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 13,9 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 719,14 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1274,48 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,77 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 289,56 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 631,12 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,48 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

712,60

gratisenergi EG -1274,48 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1274,48

Totalt energibehov ETOT=  -561,89 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,68 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,28 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 181: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Juli

Beräkning av antalet gradtimmar 4464,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 15 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 731,82 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1305,68 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,75 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 551,11 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 71,15 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

622,27

gratisenergi EG -1305,68 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1305,68

Totalt energibehov ETOT=  -683,41 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐3,25 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 182: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Augusti

Beräkning av antalet gradtimmar 5133,60Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 14,1 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 672,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1245,90 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,67 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 633,78 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 81,82 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

715,61

gratisenergi EG -1245,90 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1245,90

Totalt energibehov ETOT=  -530,29 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐2,53 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 183: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - September

Beräkning av antalet gradtimmar 7776,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 10,2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 576,04 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 1131,38 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,57 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 289,56 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 960,01 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 123,94 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1083,95

gratisenergi EG -1131,38 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-1131,38

Totalt energibehov ETOT=  -47,44 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   ‐0,23 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,28 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 184: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - Oktober

Beräkning av antalet gradtimmar 10862,40Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 6,4 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 425,48 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 999,34 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 1,34 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  20,99 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1341,05 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 173,14 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1514,18

gratisenergi EG -999,34 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-999,34

Totalt energibehov ETOT=  514,84 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   2,45 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 185: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - November

Beräkning av antalet gradtimmar 14040,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= 1,5 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 30= 468,49 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 30= 134,40 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 30= 465,00 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 203,47 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 758,81 kWh/mån

PG=EG/(24x30)= 1,05 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1398,49 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 289,56 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 1733,34 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 223,78 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

1957,13

gratisenergi EG -758,81 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-758,81

Totalt energibehov ETOT=  1198,32 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   5,71 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,28 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 186: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov - December

Beräkning av antalet gradtimmar 17112,00Volym (m3): 483,00

Innetemp= 21 °COrtens medeltemp tm= -2 °C

Hushållsel Eel= (QV= 2500 + 800 x antal personer) / 365 x 31= 484,11 kWh/mån

Personenergi EP= (14h*0,080kW*antal personer)x 31= 138,88 kWh/mån

Varmvatten Evv= (QV= 5 x ant.lgh + 0,05 x uppv.area) x 31= 480,50 kWh/mån

Sol Esol=transm.solinstrålning*fönsterarea*F1= 118,37 kWh/mån

Gratisenergi EG= 0,7xEEl+0,2Evv+Ep+ESol= 692,23 kWh/mån

PG=EG/(24x31)= 0,93 W

Specifik värmeeffektförlust Q trans=summa(UxA)+summa( Ψxl) 123,46 W/°C

QL=0,33xnxV 79,695 W/°C

QL=0,33xnllxV 15,94 W/°C

Qtot 219,09 W/°C

Balanstemperatur Tgräns=Ti-PG/Qtot  21,00 °C

Tabell 6.10 gerEnergibehov n= 0,5

nll= 0,1

pellets (Up=(ton per år * utv. kWh per ton) / 365 * antal dagar) 1445,11 kWh/månsolfångare Us=kWh per år för solfångare / 365 * antal dagar 299,21 kWh/mån

transmission Etrans=(summa(UxA)+summa( Ψxl))xGgradtim 2112,61 kWh/mån

luftväxling Event=0,33xnxVxGgradtim 0,00 kWh/mån

luftläckage ELL=0,33xnllxVxGgradtim 272,75 kWh/måndrift av återvinningsagg. Edrift=drift.åt.ag*tim/dygn*antal dagar 0,00 kWh/mån

2385,35

gratisenergi EG -692,23 kWh/månVärmeåtervinning av ventilationsluft 0,00 kWh/mån

-692,23

Totalt energibehov ETOT=  1693,13 kWh/mån

Specifik energianvändning ETOT/Atemp= kWh/m2 och år   8,06 kWh/m2 och mån

Energianvändning pellets‐solfångare (Up‐Us)/Atemp=kWh/m2 och år 5,46 kWh/m2 och mån

Bilaga 10

Page 187: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Beräkning av energibehov

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov DecSpecifik energianvändning: 8,60 7,11 5,46 2,72 -0,55 -2,68 -3,25 -2,53 -0,23 2,45 5,71 8,06 40,11 kWh/m2 och årEnergianvändning pellets-sol: 5,46 4,93 5,46 5,28 5,46 5,28 5,46 5,46 5,28 5,46 5,28 5,46 64,25 kWh/m2 och år

Totalt energitillskottsbehov: 104,35 kWh/m2 och år

Klimatzon 3BBR:s krav vid nybyggnation Alternativ uppvärmning: max 110 kWh/m2 och årDirektverkande el: max 55 kWh/m2 och år

10,0

15,0

20,0

Energianvändning för

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

‐10,0

‐5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Energianvändning för varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

Energianvändning exkl. varmvatten och uppvärmning per kvm och månad

kWh/m2 Energiförbrukning per kvm och månad

Bilaga 10

Page 188: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 24563 kr/år

Kp=totalt energitillskottsbehov för pellets per år * uppvärmd area * pelletspriset 13991 kr/år

Kp-s=totalt energitillskottsbehov för pellets-sol per år * uppvärmd area * pelletspriset 12053 kr/år

Vinst per år pellets-sol vs olja 59172 kr

Vinst per år pellets-sol vs fjärrvärme 12510 kr

Vinst per år pellets-sol vs pellets 1938 kr

Kostnader Area Material exkl moms Arbete exkl moms Material + arbete exkl moms

Fönster 20,19 m2

88929,7 kr 62715,0 kr 151644,7 kr

Fönsterdörr 2,1 m2

7608,9 kr 3300,8 kr 10909,7 kr

Yttervägg med puts 100,83 m2

804,5 kr/m2 1065,4 kr/m

2 188537,0 kr

Yttervägg vind med puts 14,82 m2

682,2 kr/m2

1084,1 kr/m2

26176,4 kr

Källarvägg ovan mark 30,66 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

11974,0 kr

Källarvägg under mark 88,54 m2

166,3 kr/m2

224,3 kr/m2

34578,4 kr

Schaktning för källarvägg 46,6 m 0,0 kr/m 2019,3 kr/m 94099,4 kr

Vindsbjälklag 120 m2

115,1 kr/m2

74,8 kr/m2

22783,2 kr

Rivning av fasadtegel 100,83 m2

0,0 kr/m2

373,8 kr/m2

37692,3 kr

Summa 578395,0 kr

Investeringskostnader

Pelletspanna 16900 kr Variablar:

Ackumulatortank 13550 kr

Solfångare 22495 kr Oljepris= 1,45 kr/kWh

Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Total kostnad inkl moms 775939 kr Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Intjäningstid pellets-sol vs olja 13,1 år Pelletspris (småsäck)= 0,55 kr/kWh

Bilaga 10

Page 189: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 39335 kr/år

Kp=totalt energitillskottsbehov för pellets per år * uppvärmd area * pelletspriset 24146 kr/år

Kp-s=totalt energitillskottsbehov för pellets-sol per år * uppvärmd area * pelletspriset 22209 kr/år

Vinst per år fjärrvärme vs olja 31891 kr

Vinst per år pellets vs olja 47079 kr

Vinst per år pellets-sol vs olja 49017 kr

Investeringskostnader

Fjärrvärmeinstallation 42000 kr

Pelletspanna 16900 kr

Ackumulatortank 13550 kr

Solfångare 22495 kr

Fjärrvärme: total kostnad inkl moms 42000 kr

Intjäningstid fjärrvärme vs olja 1,3 år

Variablar:

Pellets: total kostnad inkl moms 16900 kr

Intjäningstid pellets vs olja 0,4 år Oljepris= 1,45 kr/kWh

Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Pellets-sol: total kostnad inkl moms 52945 kr Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Intjäningstid pellets-sol vs olja 1,1 år Pelletspris (småsäck)= 0,55 kr/kWh

Bilaga 11

Page 190: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 35786 kr/år

Kp=totalt energitillskottsbehov för pellets per år * uppvärmd area * pelletspriset 21706 kr/år

Kp-s=totalt energitillskottsbehov för pellets-sol per år * uppvärmd area * pelletspriset 19769 kr/år

Vinst per år fjärrvärme vs olja 35439 kr

Vinst per år pellets vs olja 49519 kr

Vinst per år pellets-sol vs olja 51457 kr

Kostnader Area Material exkl moms Arbete exkl moms Material + arbete exkl moms

Fönster 20,19 m2

88929,7 kr 62715,0 kr 151644,7 kr

Fönsterdörr 2,1 m2

7608,9 kr 3300,8 kr 10909,7 kr

Summa inkl moms: 203193

Investeringskostnader

Fjärrvärmeinstallation 42000 kr

Pelletspanna 16900 kr

Ackumulatortank 13550 kr

Solfångare 22495 kr

Fjärrvärme: total kostnad inkl moms 245193 kr

Intjäningstid fjärrvärme vs olja 6,9 år

Variablar:

Pellets: total kostnad inkl moms 220093 kr

Intjäningstid pellets vs olja 4,4 år Oljepris= 1,45 kr/kWh

Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Pellets-sol: total kostnad inkl moms 256138 kr Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Intjäningstid pellets-sol vs olja 5,0 år Pelletspris (småsäck)= 0,55 kr/kWh

Bilaga 12

Page 191: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 37857 kr/år

Kp=totalt energitillskottsbehov för pellets per år * uppvärmd area * pelletspriset 23131 kr/år

Kp-s=totalt energitillskottsbehov för pellets-sol per år * uppvärmd area * pelletspriset 21193 kr/år

Vinst per år fjärrvärme vs olja 33368 kr

Vinst per år pellets vs olja 48095 kr

Vinst per år pellets-sol vs olja 50032 kr

Kostnader Area Material exkl moms Arbete exkl moms Material + arbete exkl moms

Vindsbjälklag 120 m2

115,1 kr/m2

74,8 kr/m2

22783,2 kr

Summa inkl moms: 28479

Investeringskostnader

Fjärrvärmeinstallation 42000 kr

Pelletspanna 16900 kr

Ackumulatortank 13550 kr

Solfångare 22495 kr

Fjärrvärme: total kostnad inkl moms 70479 kr

Intjäningstid fjärrvärme vs olja 2,1 år

Variablar:

Pellets: total kostnad inkl moms 45379 kr

Intjäningstid pellets vs olja 0,9 år Oljepris= 1,45 kr/kWh

Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Pellets-sol: total kostnad inkl moms 81424 kr Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Intjäningstid pellets-sol vs olja 1,6 år Pelletspris (småsäck)= 0,55 kr/kWh

Bilaga 13

Page 192: Energieffektivisering av en 1960-talsvilla545182/FULLTEXT01.pdfJordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och medvetenheten om de miljöpåverkningar människan

Kostnadsberäkning Enbostadshus, 60-tal

Uppvärmningskostnad

Ko=totalt energitillskottsbehov för olja per år * uppvärmd area * oljepriset 71225 kr/år

Kfv=totalt energitillskottsbehov för fjärrvärme per år * uppvärmd area * fjärrvärmepriset + fast avgift 34309 kr/år

Kp=totalt energitillskottsbehov för pellets per år * uppvärmd area * pelletspriset 20691 kr/år

Kp-s=totalt energitillskottsbehov för pellets-sol per år * uppvärmd area * pelletspriset 18753 kr/år

Vinst per år fjärrvärme vs olja 36917 kr

Vinst per år pellets vs olja 50535 kr

Vinst per år pellets-sol vs olja 52472 kr

Kostnader Area Material exkl moms Arbete exkl moms Material + arbete exkl moms

Fönster 20,19 m2

88929,7 kr 62715,0 kr 151644,7 kr

Fönsterdörr 2,1 m2

7608,9 kr 3300,8 kr 10909,7 kr

Vindsbjälklag 120 m2

115,1 kr/m2

74,8 kr/m2

22783,2 kr

Summa inkl moms: 231672

Investeringskostnader

Fjärrvärmeinstallation 42000 kr

Pelletspanna 16900 kr

Ackumulatortank 13550 kr

Solfångare 22495 kr

Fjärrvärme: total kostnad inkl moms 273672 kr

Intjäningstid fjärrvärme vs olja 7,4 år

Variablar:

Pellets: total kostnad inkl moms 248572 kr

Intjäningstid pellets vs olja 4,9 år Oljepris= 1,45 kr/kWh

Fjärrvärmepris= 0,8 kr/kWh

Pellets-sol: total kostnad inkl moms 284617 kr Fast avgift för fjärrvärme= 4225 kr/år

Intjäningstid pellets-sol vs olja 5,4 år Pelletspris (småsäck)= 0,55 kr/kWh

Bilaga 14