EN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN ULRICEHAMNS PASTORAT NR 2 … nr 2 2020.pdf · 2020. 6. 9. · 2 KYRKBACKEN #2 | 2020 Är församlingstidning för Svenska kyrkan i Ulricehamns pastorat

EN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN ULRICEHAMNS PASTORAT NR 2 | 2020

• Tema Hopp

• Mannen bakom Instagramkontot ”Kapten Coronaljus”

• Vad tänker smittskyddsläkare Leif Dotevall om pandemin?

• Livet bakom murarna

• Internationellt i pastoratet

2 K YRKBACKEN #2 | 2020

Är församlingstidning för Svenska kyrkan i Ulricehamns pastorat. Den delas ut till alla hushåll i Ulricehamns, Åsundens, Timmele och Hössna församlingar.

Redaktion i detta nummer:Martin Landgren, Christer Anderssonoch Jenny Nyberg.

Redaktör: Jenny NybergTexter, om inget annat anges, är skrivna av Jenny Nyberg.

Ansvarig utgivare: Henrik Lööv

Tryck & grafisk form:LH Tryck, Ulricehamn, 2020

Kontakt:[email protected]

Med reservation för ev. ändringar.

Smått&gottFölj Svenska kyrkan i Ulricehamn på Facebook och Instagram. /svenskakyrkaniulricehamn @svenskakyrkaniulricehamn @ungiulricehamn

KyrkskjutsTill pastoratet kommer ofta frågan vad som gäller

angående kyrkskjuts. Det går bra att ta kyrkskjuts i

hela pastoratet. Vill man exempelvis gå på gudstjänst

i Gällstad och man bor i Ulricehamn så går det alldeles

utmärkt. Ring Taxi Ulricehamn och beställ i god tid,

0321-53 33 33.

BokmyllanHar du inte möjlighet att komma till expeditionen i Ulricehamn men vill köpa något från Bokmyllan? Kanske böcker, kort eller något annat. Hör av dig till oss så hjälper vi dig. Ring expeditionen, 0321-283 00, måndag-fredag kl. 10-13.

3#2 | 2020 K YRKBACKEN

Första sidan. Foto: Christer Andersson

I den kristna tron finns de tre storheterna Tro, Hopp och Kärlek. Hop-pet spelar alltså en avgörande roll i den kristna tron. Men vad består

då hoppet av och finns det ett unikt kristet hopp? En bärande grund i det kristna hoppet kan beskrivas med Paulus ord från Romarbrevet: ”Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår.” Eller med en enkel parafras ”Det bli bättre”. Det betyder inte att livet här och nu inte kan vara fantastiskt. Men det innebär att detta liv inte är allt. Att vi inte behöver söka all mening och lycka i det vi har här och nu. Vi kan älska det och finna det oerhört betydelsefullt. Men skall vi bygga en livsmening utifrån det vi själva format till vårt eget liv är jag rädd att det förr eller senare kommer krackelera. Och för all dem som verkligen får utstå lidande i detta livet innebär hoppet ett trotsigt försäkrande om att det onda inte får sista ordet.

Ett hopp som det kristna är inte självklart. Det finns betydande idé-strömningar som istället menar att vägen till frid är att acceptera läget. Att vi inför insikten om att denna värld inte kan bära vår törst på me-ning endast kan acceptera alltings meningslöshet. Andra religioner me-nar istället att det kommer fler chanser. Att vi skall göra det bästa av situationen här och nu så kan läget blir något bättre i nästa liv. Men den dominerande uppmaningen i vår tid är dock den hedonistiska, ”njut så länge du kan, snart är det slut”.

Så vad består det kristna hoppet av? Jo, övertygelsen om att detta inte är allt. Det är inte nu eller aldrig. Hoppet inbjuder till vila i nuet. En frid inför insikten om att lyckan, friden och meningsfullheten inte hänger på mig. Gud har framtiden i sin hand. Då kan stressen över det egna livs-projektet hamna i ett nytt perspektiv. Visst är prologen viktig för vilken bok som helst. Men om det som sedan följer är en oändlig mängd med sidor att fylla och leva så blir inledningen inte riktigt så avgörande.

Detta nummerTankar i tiden .......................... 3Henrik skriver om det kristna hoppet.

Varför då då? ..................... 4-5Martin reder ut kyrkans språk.

Hej Leif Dotevall ....................6Martin pratar med smittskyddsläkare Leif.

Ljusglimtar i Coronatid .....8-9Jenny tar reda på vem mannen bakom instagramkontot ”Kapten Coronaljus” är.

Interimsinformation ..............9Carolina skriver om samgåendet.

Störst av allt är försoningen ................ 10-13Gudmund Erling jobbar som häktes- och fängelsepräst i Borås.

Korsord ..................................13Vinn kaffe.

Kyrkogårdsförvaltningen informerar ....................... 14-16Söker gravrättsinnehavare.

En praktikants betraktelser ..........................17Rasmus skriver om sin praktiktid i Ulricehamns pastorat.

Hört på kyrkbacken .............. 18Vad händer i sommar?

Internationellt i pastoratet .............................20Christer berättar om det internationella arbetet.

Tankar i tiden:

Henrik Lööv, Kyrkoherde

EN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN ULRICEHAMNS PASTORAT NR 2 | 2020

• Tema Hopp

• Mannen bakom Instagramkontot ”Kapten Coronaljus”

• Vad tänker smittskyddsläkare Leif Dotevall om pandemin?

• Livet bakom murarna

• Internationellt i pastoratet


Om man tittar på en fotbollsmatch så är det helt nödvändigt att känna till vissa ord som används i fotboll. Man kan säkert förstå att det är bra när någon gör mål, men spelet växer betänkligt bara man får lära sig vad till exempel offside innebär. Dessutom är det så att den som förstår offsideregeln får mycket lättare att förstå varför domaren blåser av när en spelare äntligen blir fri med målvakten.

Faktiskt är det så att för den som ofta spelar fotboll eller för den som tittat mycket på fotboll blir det så att man tvingas lära sig en rad nya begrepp, som bara kan användas i sam-manhanget fotboll.

Likadant är det för olika yrkesgrupper. För den som ut-bildar sig till en rad yrken finns det vissa begrepp som man måste känna till inom varje yrkeskår. För en person som inte är svenskalärare är biff-regeln kanske något totalt okänt (ty-värr- för det är en jättepraktisk regel), och för den som inte jobbar inom vården kanske intubering låter mycket gåtfullt.

Om man skulle våga sig in i kyrkan på en vanlig högmässa möter man jättemånga ord man inte hör på många andra ställen; exempelvis evangelium, epistel, förbön. Sen kanske man tittar i agendan och ser sådana uttryck på latin som Glo-

ria, laduamus och prefation. Kanske känner sig den ovane som den totalt fotbollsokunnige som vågar sig in på Gamla Ullevi när hela publiken ropar OFFSIDE och ser förgrym-made ut – alltså helt borta. Vad händer? Vad är meningen? Kanske blir den här ovane kyrkobesökaren också lite irrite-rad; kan de inte prata så man förstår? Så vad är egentligen meningen med kyrkligt språk? I den här texten argumenterar jag för att vissa saker är värda att sätta sig in i, för det gör livet bättre (men inte enklare).

Kristen tro är förstås en religion, och poängen med en re-ligion är att den är ett sätt att se på världen. Det finns vissa saker som förutsätt inom kristen tro – att Gud finns till ex-empel. Men också att Gud går att lära känna för helt van-liga människor, och att Gud kallar på alla människor att lära känna honom. Under 2000 år har kyrkan försökt att hitta ord som täcker in vad det är att vara en människa som söker Gud, och som är sökt av Gud. Man har ansträngt sig för att försöka definiera vad man tror.

En del i den processen har inneburit att teologer har för-sökt definiera vilka förutsättningar vi som människor har i livet – vad är det att vara människa, att vi alla kommer dö så småningom, vad innebär det att vi kan se godhet och ondska i världen, att vi själva kan fatta goda och onda beslut? Frå-gorna är många och allmänmänskliga. Alla ord man möter i kyrkan är ett resultat av den processen. Kanske kan man sam-

Varför då då?Varför har man så konstiga ord i kyrkan? Eller: Med en väl använd karta till nya platser.

FOTO

: JO

HAN

NES

FRA

ND

SEN


manfatta den med ordet teologi: Ett systematiskt tänkande kring vad kyrkan tror att Gud gjort och gör i världen, och hur vi människor kan reagera på det Gud gör.

I vårt land var länge det kristna språket något alla hade tillgång till – fram till 1969 hade man så kallad kristendoms-kunskap i skolan, och morgonbön förekom också fram till mitten av 1960-talet. Helt oavsett vad man tänker om det, och helt oavsett att Sverige aldrig kommer vara som det en gång var, så fanns det i det språket någonting alldeles fantas-tiskt: ett språk för att tala om liv och död. Man fick när man lärde sig det språket tillgång till ett par tusen år av tänkande, även om mycket i kristendomsundervisningen fokuserade på Luther och 1500-talets reformatoriska rörelse.

Det betydde också att när det kom till de här riktigt svåra sakerna i livet så fanns det åtminstone ett språk att använda sig av som fångade in människors erfarenhet av exempelvis sorg, förtvivlan och hopp. När man skall gå till mörka platser där man sällan annars är, så är det skönt att ha en karta med sig. Kartor bygger ju på tanken att någon annan varit där innan.

Nu förändrar inte kartan hur det faktiskt ser ut på platsen man kommer till. Att man har ett språk för död, liv och hopp betyder inte att man kommer slippa undan svåra saker i livet. Men kartan kan också visa på en bra väg igenom svårighe-terna när de kommer.

Men hur skall man göra för att få tillgång till det där språ-ket idag då? Det finns lite olika sätt:1. Slå upp orden! Det finns en ordbok som heter Kyrk-

Svensk ordbok skriven av prästerna Markus Leandersson och Hans Weichbrodt.1 Finska kyrkan har en ordlista med förklaringar av krångliga begrepp i kyrkan.2 I Kyrk-backen har vi sen några nummer haft ett återkommande inslag som heter Varför då då? Vi försöker där förklara varför vissa saker händer i en gudstjänst, och vad de be-tyder. Man kan ofta också komma väldigt långt bara med att googla på telefonen.

2. Fråga en präst! Det är prästens jobb att veta vad den håller på med. Det finns inga dumma frågor!

3. Läs bibeln! Många svar på frågor varför vi gör som vi gör kan man faktiskt hitta i bibeln. Om man undrar över nå-got i bibeln, se punkt 2.

4. Gå/titta på en gudstjänst! På vår hemsida hittar du inspe-lade gudstjänster.3 Så småningom kommer vi naturligtvis återgå till att fira våra gudstjänster i kyrkan på söndagar som vanligt. På samma sätt som det bästa sättet att lära sig fotbollsregler är att spela eller titta mycket på fotboll är bästa sättet att få tillgång till det kyrkliga språket att gå mycket i kyrkan.

Om nu det kristna språket är en karta så leder den också någonstans. Det finns ett kors utmärkt på kartan som är själ-va skatten. Men även om man bara använder kartan lite har den en poäng - den visar en väg in i en lång tradition av tän-kande kring livets allra mest grundläggande frågor och den

traditionen används fortfarande – den är rentav större än någonsin! Aldrig tidigare har det funnits lika många kristna levande samtidigt i så många länder som det gör idag.

Martin Landgren

1Boken är tyvärr slut på förlaget, Argument förlag, men finns att köpa via sidor för begag-nade böcker på nätet.2https://evl.fi/ordlista/3https://www.svenskakyrkan.se/ulricehamn/inspelade-gudstjanster


Jag ringer sista veckan i april upp biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen Leif Dotevall för att samtala om hopp, det goda samhället och hur det är att försöka skydda en befolkning från ett nytt virus. Leif är frånsett infektionsläkare och smitt-skyddsläkare, även en trogen kyrkobesökare i Sätila pastorat i Göteborgs stift. Han är 63 år, och har varit läkare sedan 1981 och har jobbat med smittskydd sedan 2008.

Det har varit hektiska veckor för dig det senaste förstår jag. Hur tänker du om den senaste tidens utveckling?-Jo, jag ser just nu att vi inte kan se över krönet i pandemins utveckling, när detta skrivs, kanske är det annorlunda när detta läses, utan pandemin har en fortsatt kraft, i hela landet och även här i Västra Götaland.

De här senaste månaderna har varit omvälvande för oss alla, vi ser hur många äldre som drabbats och vi ser att hela samhällets har förändrats på ett sätt ingen hade kunnat tänka sig förra året. Samtidigt – är det vi är med om nu egentli-gen ingen nytt eftersom mänsklighetens historia i hög grad är epidemiernas historia. Det var ju ett hundratal år sen detta hände senast i och med spanska sjukan, 1918-20, och även om del saker framstått som allvarliga sen dess, har inget blivit så här allvarligt som den epidemi vi befinner oss i nu. Jag kan annars vara oroad över andra saker som exempelvis antibio-tikaresistens, men den här epidemin har ju på ett dramatiskt sätt kastat om samhället, och inte bara här i Sverige utan i hela världen.

Tycker ni att man tagit Folkhälsomyndighetens och smitt-skyddets råd på allvar i befolkning?-Jag tycker i alla fall att man tidigare har man tagit åtgärder på allvar, men märker att många börjar bli trötta och upp-givna nu. I Göteborg är det många som vill gå på restaurang eller sitta tätt på uteserveringar trots regler om social distan-sering. Men just nu gäller att hålla ut för att skydda de som riskerar att drabbas hårdast och stoppa smittspridningen- det är den verkligt stora utmaningen.

Hur tänker du om det här med att Sverige har mildare res-triktioner än många andra länder?-Just nu vandrar alla i länder och instanser i väglöst land; det är ju en avvägning vi gjort mellan att inte stänga ner helt, samtidigt som vi också vill skydda riskgrupper.

Så här långt tycks många saker ha funkat bra, men en stor sorg är att vi inte kunnat skydda de äldre som vi borde. Det här är sådant vi kommer lära oss mycket av i framtiden, när vi utvärderar.

Du är ju själv aktivt troende kristen och en regelbunden kyrkobesökare. Hur har du tänkt om kyrkans hantering av frågan?-Jag tycker kyrkan har agerat bra; man har betonat vikten av visa respekt mot de mest sårbara - den följsamhet mot regelverk som man kan se är viktig. Jag har sett att man varit noggrann när man funderat över vilka former man kan ha i det fortsatta arbetet. Jag har också sett mycket kreativitet, man har hittat olika nya sätt att mötas.

Samtidigt finns det ju en stor sorg i att inte kunna fira mässa tillsamman, träffas som vanligt, krama om varandra när man möts – det är en sorg som jag delar.

Jag kan också tänka att vi kan få syn på att det inte är själv-klart i alla världens länder att man får ses. Krisen har blivit en smärtsam påminnelse att det inte är självklart att kunna gå till kyrkan i många länder där kyrkan exempelvis är förbju-den. Vi borde inse det mer nu, att det är en sådan förmån att kunna gå fritt till nattvarden, exempelvis.

Vad kan man lära av krisen?-Krisen är ju en ständig påminnelse om att livet är ändligt, varje dag är en dag av nåd, livet är inte självklart. I sjukvår-

Hej Leif Dotevall

FOTO

: AN

DER

S PE

RSSO

N


den finns en stor vånda i att även så många yngre personer behöver intensivvård. Kanske har vi alla tagit våra liv och allt vi gör för givet, och glömt hur skör vår tillvaro är

Krisen föder samtidigt både det bästa och det sämsta hos oss människor.

Det bästa med alla insatser där frivilliga går in för att möta de äldre, handla åt en granne, ringa någon som är ensam. Har sett många goda insatser som har imponerat, det föder ett hopp när vi inser vi behöver varandra. Samtidigt kan man också märka av det sämsta hos människan; I tider av kriser finns det tendenser att skylla på andra, roffa åt sig på andras bekostnad, peka ut syndabockar mellan och inom nationer.

Har du själv tappat modet under den här krisen någon gång?-Jag har ju varit läkare i många år och bland oss som arbetar med infektioner har det alltid funnits en stark medvetenhet att snart kommer en ny världsvid pandemi. Vi har levt med detta som ett mörkt hot i alla år. Men ändå, när denna coro-napandemin drabbade oss, och insikten under början av fe-bruari månad att detta verkligen kommer att drabba många även i Sverige och att vi omgående måste ställa om till kris-hantering kände jag en enorm vånda. De första veckorna var mycket tunga. En del av smärtan var att så många underskat-tade den enorma kraften i smittan, man ville fortsätta sitt vanliga liv, åka till Italien eller vad det kunde vara, trots faran i smittan. Att arbeta med att stoppa smittspridningen har varit och är en smärtsam resa.

Vad har gett dig hopp i detta?-Ett hopp har varit den energi människor gått in med i sam-hället för att stödja andra, att göra saker tillsammans. Även den fantastiska insats som så många i sjukvården gör. Om detta vänder snart är det gott att se hur mycket som blev bra i samhället; det föddes en starkare känsla av solidaritet som visar på att det goda samhället inte är så långt bort. Jag har också en enorm respekt för alla som kämpar, i allt från perso-nalen på äldreboenden som ju inte alltid lyfts upp så mycket, till intensivvårdspersonalen.

Hur tänker du själv, personligen, om det här utifrån din tro? Hur kan Gud tillåta detta kan vara en fråga man bär på.-De här frågorna är oerhört svåra att svara bra på, men jag tänker att ingen har lovat oss ett enkelt liv; livet är till låns. Ur ett moraliskt perspektiv kan ingen svara på varför detta sker, men som kristen ser man även här Guds öppna famn och utsträckta famn, mitt i min kamp är jag alltid omsluten och får ta del av kraften att bli buren. Man kan ju som kris-ten brottas med vånda och smärta, men kanske är det också en kallelse att bära detta och att stödja varandra i det som sker, det är ju vad som gör oss människor.

Som läkare kan jag se att jag också är i en större Läkares hand. Samtidigt är detta också livets betingelser: Pandemier hän-der, och de kommer hända i framtiden också. För mig är det viktigt att få gripa tag i en större hand. Inte för att det tar bort vrede och sorg, men det finns en hand, och det är ok att ställa frågorna, jag får ändå vara trygg i en större fars hand.

Vad tänker du i att Smittskyddet och Folkhälsomyndighe-ten även blir ständigt ifrågasatta från många som hävdar sin egen expertkunskap?-I grunden vill jag ändå säga att det är någonting bra med att ifrågasätta, och vi lever i en demokrati där alla har rätt att protestera. För den som arbetar med vetenskap är det alltid nyttigt att bli ifrågasatt; det vetenskapliga letandet kräver att man ständigt slipar sina argument. Sanningen är det vikti-gaste, att den kommer fram. Ryggdunkar är i sig ingen väg framåt inom det vetenskapliga fältet. Det tråkiga är när pro-tester sker genom invektiv och personpåhopp. Den destruk-tiva tonen i debatten nu är ett problem.

Just nu ser vi här i Sverige mycket elände, men utan att ta bort allvaret i det som sker här, av det alla människor i värl-den utsatts för, exempelvis den hungersnöd många männ-iskor lever i varje dag, och har gjort genom historien.

Hur tänker du kring att många klagar på att inte kunna ge-nomföra sina planer inför sommaren, till exempel utlands-semestrar?-Man måste se att det är många som kämpar i hela samhäl-let just nu: I isolering, bland sörjande familjer som mist nå-gon i Covid-19 som inte kommer kunna vara med på ens en begravning och så vidare. Det finns mycket sorg i den här pandemin.

Samtidigt är mänskligt liv så dyrbart; vi skyddar de gamla, vi skaffar nya intensivvårdsplatser, stänger ner samhället för att livet är dyrbart. Och det är vad ett gott samhälle måste göra. Det finns något oerhört gott i att en människa är värd vår respekt, och är värd att skyddas även när den är som sva-gast och som mest utsatt.

Det är vad jag skulle säga en kristen människosyn, i det att samhället ser till den slagne och den sårade, inte därför att den enskilde levererar så mycket, utan för att den är män-niska.

Martin Landgren

Foto: Daniel Fekete /HIA/ACT Alliance/Ikon

svenskakyrkan.se/act

HUR STANNAR MAN HEMMA UTAN NÅGOT HEM

VI LEVER ALLA UNDER SAMMA HIMMEL

Tillsammans med partner världen över ger Act Svenska kyrkan människor i utsatta situationer tillgång till hygienartiklar, skyddsutrustning, matpaket och information om

hur spridningen av coronaviruset kan minskas. Tillsammans gör vi skillnad.


Ljuset i tunnelnHan är en kreativ helikopterpi-lot och en fena på marknads-föring men Corona väckte en rädsla. Inte för viruset i sig, men hur människor och media agerade. För att stävja den känslan öppnade han ett Ins-tagramkonto som enbart hand-lar om pandemin och som just nu har över 110 000 visningar i veckan.

Jag träffar Niclas på ett fik i Ulrice-hamn. Vi ska prata om hans konto ”Kapten Coronaljus”. Ett konto som fokuserar på det som är positivt i en svår tid. På hans sida kan man läsa föl-jande: ”Faran med att fastna i faran är att tappa modet. Här publiceras gran-skande ljusglimtar och hopp för att ge lite lugn i vår märkliga värld och oroliga hjärnor.”

Vi slår oss ner vid ett bord med en kopp kaffe. Pandemin gör sig påmind då de flesta har valt att sitta ute på fi-kets uteservering. Själv önskade jag att vi skulle sitta inne för att kunna spela in intervjun på min telefon. Min stän-diga följeslagare Christer går runt oss för att ta lite bilder på oss och jag ber under tiden Niclas att berätta vem han är.

- Jag är en person som hela tiden ser nästa steg i allt jag gör. Jag jobbar med kommunikation och är kreatör, det har jag jobbat med i 20 år. Jag är även yr-kespilot på helikopter och på somrarna spelar jag teater med Torpa slottsteater.

Jag blir provocerad av folk som är ne-gativa och framför allt när det beror på rädslor.

Var det rädslorna som fick dig att bör-ja med Instagramkontot?- Det började med att jag kände att det var något som inte stämde med all rap-portering. Inte att det var ”fake news” utan det var en känsla av att så här kan det inte vara. För om det är som de sä-ger så har vi typ 15 dagar kvar att leva. Jag insåg att när länder som i vanliga fall har miljoner med människor som dör på gatan började stänga sina grän-ser för eventuellt en minoritet döda så var det av ledarnas personliga rädsla och vilja att visa politiska muskler. Då

startade jag kontot för jag insåg att rädslan var farligare än själva sjukdo-men (hos friska personer).

- Jag kommer ihåg att jag satt uppe på Kråkeboberget och så såg jag en flash news (nyhet som kommer upp på din mobilskärm, reds anm.) som det stod ”Stormen är snart framme i Stockholm”. Jag klickade på nyheten och då var det något helt annat inne-håll än vad rubriken sa. Det de sa var att ”Vi förväntar oss att det kommer att öka och tittar vi på andra länder så har de haft samma förväntningar men det har inte blivit så”. Detta var ett reso-nemang runt vad som kunde ske. Våra hjärnor är kodade att söka rädsla, det är ju därför vi överlever när exempelvis

FOTO

: CH

RIST

ER A

ND

ERSS

ON


vi ser ett lejon och det är ju bra. Detta fungerar även så i media, vi klickar på uppseendeväckande rubriker.

Jag kan förstå hur Niclas menar. Själv klickar jag ju nästan jämt när det kommer upp en spännande rubrik men oftast är innehållet något helt annat än vad jag hade trott när jag klickade.

- Jag såg ju att det fanns en mer ny-anserad bild när jag började läsa på. Jag är en sökande av riktig fakta och när jag gick ut på Instagram så fanns det hundratals konton som handlade om Corona och alla belyste hur nära döden vi var. Det fanns inte ett enda positiv konto.

Var söker du fakta som du baserar dina inlägg på?- Direkt hos Folkhälsomyndigheten, Karolinska institutet och forskarnas egna kanaler plus alla de vanliga ka-nalerna som TT, SVT, P3-nyheter, all fakta finns där. Det är bara så att fakta finns på rad sex eller sju. Media har ett uppdrag att rapportera men de är också baserade på antal klick. Ju mer klick de får in på deras sida desto mer kan de ta

betalt för annonseringen. Om jag drev en tidning och det gav mig mer trafik på min sida att jag skriver att det går åt fanders än att det finns faktiskt en ljus-glimt då hade jag ju skrivit att det går åt fanders. Det finns en enorm okun-skap om detta.

Jag ser att du har drygt 1700 följare på ditt konto. Gör du något för att sprida det?- Jag har inte gjort något särskilt utan det har vuxit organiskt. En gång har jag har jag lagt ett inlägg där jag skrev ”var med och sprid det här hoppet för det är viktigt”.

Hur är upplever du responsen?- Jag får flera meddelande om dagen som tackar mig. Det är häftigt. Från början gjorde jag ju det för min egen skull för jag behövde få ordning på det i min hjärna. Men nu känner jag att jag inte kan sluta då det hjälper människor. Har responsen varit enbart positivt?- Nej. I början var det mycket hat. Man skrev att jag var naiv. En skrev till och

med att jag var en mördare. Den per-sonen menade att det finns människor som följer mitt konto slaviskt och tror att det är lugnt och går ut och smittar andra vilket gör att jag är orsaken till många människors död. Det går inte svara på ett sådant meddelande. Vad ska man säga i sådana lägen?

Hur känner du själv inför pandemin? Finns det rädslor hos dig?- Det är klart att det finns. Jag är ju människa jag också så jag har haft ont i halsen varannan dag, då man känner efter, men jag ligger inte sömnlös. Jag är sannerligen mer rädd för rädslan och vad den kan ställa till med snarare än för sjukdomen. Givetvis ska man ha respekt för sjukdomen och då fram-för allt för att inte sprida smitta till de människor som är i riskgrupper.

När vaccinet kommer, kommer du då att vaccinera dig?- Jag kommer inte att ställa mig i kö och ta upp plats för dem som verkligen behöver det. Men när det blir min tur så kommer jag att ta det.

Samgående i coronatiderI det kyrkliga året finns det sånt som måste göras i rätt tid – bokslut och budget måste gö-ras ”regelrätt” till exempel. Annat går att ”puffa framåt” – konfirmationerna i våra tre pastorat har flyttats till augusti/september, och dop och vigslar avbokas för att återkomma när livet blivit mer som vi är vana.

Arbetet med samgåendet hamnar litegrann i mellanlandet mellan det vi måste och det som får vänta. Eftersom många av våra förtroendevalda lokalt och i interimsarbetet faktiskt är 70+ eller räknas in i andra riskgrupper har vi svårt att ha sammanträden med bred och representativ uppslutning. Några av våra planerade möten har därför pausats – och vi hoppas kunna hämta upp det vi tappat under hösten. Därför ligger just nu förslaget på organisation och ”väntar in” tidig höst för att kunna beslutas. Det är olyckligt för vår personal som efterfrågar framtidstankar om de egna tjänsterna och eventuella förändringar i hur eller var man ska jobba, men blir ändå en konsekvens av nuläget med corona-pandemin.Något som ändå kommer att fortgå är arbetet med att rekry-tera den som ska bli kyrkoherde i vårt nya, stora Ulricehamns pastorat. Förtroendevalda och medarbetare tänker i dagarna

till om vad som är ledord och viktigt att tänka på när vi går ut med annons. Målet är att ha en ny kyrkoherde på plats i januari 2021 så att kyrkoherden kan leda det arbetet som behöver göras med församlingsinstruktion och annat inför samgåendet.

Så coronatider påverkar oss – i vardagen nu och i arbetet inför framtiden. Så välsignat att vi ändå fick rätt bra med tid att jobba med samgåendet!

Carolina Davidson, kyrkoherde i Redväg


En dag i slutet av april var jag inne på Instagram och tit-tade runt. Jag hamnade på Skara stifts konto och den veckan var det en häktes- och fängelsepräst som gästade och berättade om sina dagar på anstalten. Prästen heter Gudmund Erling och jag blev nyfiken på hans arbete så jag kontaktade honom och bad om en intervju. Till min stora glädje tackade han ja.

Jag parkerar bilen snett framför anstal-ten i Borås. Anstalten omges av höga stängsel med taggtråd högst upp. Mina tankar vandrar runt lite medan jag sit-ter och tittar. Vem finns på andra si-dan? Vad har man gjort för att hamna där? Hur är det att vara inlåst i måna-der och år?

På anstalter och häkten har alla in-tagna rätt att utöva sin religion, oav-sett vilken tro man bekänner sig till. I svensk kriminalvård finns det runt 180 präster, pastorer, diakoner och imamer.

Dessa har som uppdrag att möta de in-tagnas behov av samtal, ha gudstjänster och vägleda i etiska och existentiella frågor. Dessa själavårdare har tystnads-plikt för att den intagne ska kunna pra-ta tryggt om det som tynger. Sveriges kristna råd har det övergripande an-svaret för andlig vård i kriminalvården och vid varje anstalt och häkte finns en nämnd för andlig vård, NAV, som sam-ordnar arbetet på anstalten.

”För Kriminalvårdens klienter har själavårdarna inte sällan en livsviktig funktion. Oavsett tro och religion, så finns en möjlighet till samtal och reflek-tion kring oro, skuld och inte minst hopp. För organisationen är NAV en viktig källa till kunskap, dels utifrån erfarenhet och kompetens, men också genom att vi får återkoppling från ögon utifrån de som ser vår verksamhet inifrån. Ett samarbete som jag värnar om.”

Nils Öberg, tidigare generaldirektör Kriminalvården

Jag står framför anstalten och väntar på Gudmund. Jag ser att han kommer gåendes bakom de höga staketen. Vi har bestämt att vi ska mötas utanför då

jag inte får komma in på grund av Co-ronapandemin. Alla anstalter i Sverige har besöksförbud för att försöka und-vika att få in Covid-19 hos de intagna.

- Vi kan ta lite bilder här, säger Gud-mund, men bilderna måste godkännas av Gry Gustavsen som är kriminal-vårdsinspektör.

Christer, som i vanlig ordning får hänga med mig för att fota, tar ett gäng bilder. Därefter kommer Gry ut för att titta så inget känsligt har kommit med på bilderna. De blir godkända och vi bestämmer oss för att gå och sätta oss på en närliggande restaurang för att prata om livet som präst på anstalt.

Gudmund Erling är en person som, utan att känna honom, inger mig trygghet och lugn. En person som jag känner att jag kan prata med och då till och med berätta väldigt person-liga saker. Han jobbar sedan september 2019 halva tiden på häkte och fängelse och halva tiden som församlingspräst i Gustav Adolfs församling. Anledning-en att han sökte sig dit var för att det ingick tjänst som häktes- och fängelse-präst. Varför ville han jobba med det?

Störst av allt är försoningenFO

TO: C

HRI

STER

AN

DER

SSO

N


- Jag har haft det i tankarna väldigt länge att jag vill jobba inom kriminal-vården men det har funnits få tjäns-ter att söka. Jag tror att det i mitt fall handlar om att jag som präst alltid sökt mig till externa tjänster snarare än församlingsrelaterade tjänster. Jag har sökt mig till det här att vara kyrka i ett slags gränslöst land och inte i den traditionella verksamheten. Jag läg-ger ingen värdering i det traditionella men så som jag är och så som jag har blivit så har jag sökt mig dit. Tidigare har jag jobbat som studentpräst, jobbat i Svenska kyrkan i utlandet och funnit väldigt mycket gott i att få vara präst på en plats där kyrkan inte har så mycket muskler och resurser i att möta männ-iskor.

Vi pratar lite om hans utlandstjäns-ter under tio år som bland annat inne-fattade ambulerande präst i Afrika, präst i Sydostasien och i Belgien. Hur det är att vara tillbaka i Sverige efter så lång tid utomlands.

- På många sätt har både Sverige och kyrkan förändrats och både jag och fa-miljen har försökt anpassa oss till ett liv som är väldigt olikt det vi lämnade. Innan jag flyttade utomlands hade jag jobbat i Sveriges till ytan minsta för-samling, Haga. Där kom man upp på

expeditionen och bokade sitt dop och pratade med kyrkoskrivaren. Relatio-nen där var väldigt nära och nu har jag hamnat i ett stort pastorat med 150 anställda och för mig är det en anpass-ning till något som jag inte känner till så väl.

Jag känner också att Sverige har fått ett hårdare klimat. Inte minst efter flyktingvågen 2015. Det är något som vi inte har upplevt, åtminstone inte så nära, när vi var utomlands.

Visst har klimatet hårdnat i Sverige. Det är nog något som många upplever. Men klimatet på anstalter måste ju ock-så vara hårt tänker jag. Vad är det som lockar med att jobba som präst där?

- Många saker egentligen. Jag hade en kollega som heter Ulrika Fritzson

och hon initierade mig i ett arbete som handlade om försoning på ett fängelse i Sydafrika. Hon jobbade tillsammans med fängelsekyrkan där med att hjälpa intagna att försonas med sitt brott både i sig själva, sina anhöriga och till sist brottsoffret. Detta blev startskottet för mig till att söka en tjänst som denna. Att komma ut på ett bra sätt efter en tillvaro som frihetsberövad kräver nog försoning tänker jag.

Det är en så tunn hinna mellan oss människor. Det kan vara vägskäl man

ställs inför och någon hamnar i ett häk-te andra inte. Jag har blivit mer ödmjuk inför detta. Man får höra livsberättelser som kantas av svårigheter redan tidigt.

Man får inte glömma att alla inte har samma förutsättningar. Det är lätt att döma människor som begår olika brott, men man måste komma ihåg att alla inte ens vet att de har ett val. Är du uppvuxen i missbruk och krimina-litet så vet du inget annat. Kanske har du redan som barn behövt begå brott, kanske tvingats att stjäla mat för att få något i magen, och sedan blir det gröv-re och grövre handlingar. Det är ingen ursäkt men det är en förklaring till att du en dag sitter bakom lås och bom.

Kan prästen vara en hjälp för dessa människor? Hur får man kontakt?

- Det är av många som av olika an-ledningar vill träffa en präst, det är ju en möjlighet till att bryta isoleringen en stund. Redan där blir det väldigt tydligt att vi har ett uppdrag. Vi går runt och knackar på celldörren och öppnar och säger att jag finns här och du får gärna komma ut och möta mig i ett samtal. I stort sett alla väljer att komma ut. Dessa dagar blir det många samtal.

Vet du vad personerna sitter inne för?

- Jag väljer oftast att inte veta vad personen sitter misstänkt för. Jag kan få reda på det om jag vill, men jag väl-jer oftast att inte veta. Kollegan som hade min tjänst tidigare tyckte det var bra att veta. Speciellt när någon sitter misstänkt för mord, övergrepp på barn eller sexualförbrytare för att då kunna hjälpa klienten med skulden och det har jag funderat kring. Ska jag välja ut dessa kategorier med tanke på detta? Men jag har valt att inte veta för det skapar en större förtrolighet i samtalet med klienten. För mig har det varit det centrala i att visa att du inte är krimi-nell i mina ögon utan du har begått en kriminell handling. Man möts männis-ka mot människa och jag säger: ”jag vet inte varför du är här men vill du berätta så får du göra det”.

Vid enskilda själavårdssamtal har prästen absolut tystnadsplikt. Det finns inga undantag från tystnadsplikten. Även om du som samtalat med prästen vill att prästen ska föra uppgifter vidare går det inte. En präst får inte heller

”Jag har sökt mig till det här att vara kyrka i ett slags gränslöst land och inte

i den traditionella verksamheten”.

FOTO

: CH

RIST

ER A

ND

ERSS

ON


kallas att vittna i rättegång om sådant som prästen har fått veta under själa-vårdssamtalet.

Detta kan ju bli en väldigt tung börda att bära, tänker jag. Speciellt när det rör sig om grova brott där de finns brottsoffer inblandat.

- Det är både en börda och en välsig-nelse att få bära människors tunga be-rättelser. Jag kan ju ta upp det i hand-ledningen, det som drabbar mig. Jag har valt att ha enskild handledning och där kan jag beskriva vad som händer i mig när jag hör till exempel att någon har tagit livet av en annan människa.

Vi pratar vidare om häktena i Sve-rige, hur det är alldeles för långa häk-testider. Det finns de som sitter upp till 2 år i häkte och det är omänskligt. Am-nesty International har kritiserat Sve-rige för det. Att sitta häktad är lite som ”ingenmansland”, du är inte dömd men sitter ofta med hårda restriktio-ner som att exempelvis sitta isolerad i en cell största tiden av dygnet. Där har man som präst en stor funktion att fyl-la då man kanske är den enda kontakt den intagne har. Men hur är det på en anstalt, där de intagna inte är isolerade på samma sätt? Har man samma behov av samtal då?

- På anstalten behöver den intagne vara ”street smart” och odla sin plats i hierarkin. Men det finns en slags roll som prästen har som är så självklar i den miljön som inte personalen har till exempel. Jag upplever inte att det ses som en svaghet att ta kontakt med oss på anstalten.

Det är en helt annan värld inne på anstalter. Att exempelvis prata enskilt med personal kan tolkas som att man är en golare (Någon som skvallrar. Reds. anm.) och det ses inte med blida ögon. Hierarkin är tydlig. Är du längst ner så har du det tufft och det är inte sällan misshandel sker. Vad gör detta med människor? Hur kan man komma ut och vara samma person som man var innan man åkte in? Är det så att våra anstalter fostrar till att bli än mer

kriminell? Speciellt tänker jag på unga personer. Är fängelse det bästa vi har att erbjuda? Det känns i alla fall skönt att prästen har en så bra ställning där inne, att det finns en fristad för den som behöver det.

- Så är det verkligen och det tog tid för mig att lära mig det. Det gäller att plocka upp många i det enskilda trygga rummet där de kan prata och berätta.

Pratar du om Jesus i samtalen?- Jag tror att det är väldigt viktigt att

vara lite varsam och lyhörd då det är många som provoceras av detta. Här på anstalten har det börjat växa en trend

att bära ett kors. Jag tror det kan vara lite relaterat till gänggruppering. Man ska dela upp sig bland muslimer och

kristna. Sedan finns det också de som bär ett kors för de känner sig burna.

Jag tror att när det kommer till tro kan det vara stor variation och jag ber sällan för någon om det inte tydligt efterfrågas Jag som präst representerar ju relativt tydligt en trostillhörighet, vilket ofta öppnar upp för samtal och frågor kring tro. Många bibelberättel-ser tangerar frågan om skuld och skam, inte minst evangelierna, vilket också kan innebära att dessa kommer på tal. Här träder Jesus fram som försonaren. Ofta brukar jag säga till klienterna att jag ber för dem i min egen förbön.

Hur kan man inge hopp till någon bakom murarna?

- I mina samtal märker jag att vi alla har misslyckats med att bygga ett samhälle där unga människor tidigt i livet inte kan välja väg och liv, där kri-minalitet blir det enda sättet att få en inkomst. I dessa fall har vi misslyckats och det ansvaret bär vi alla. Fast det lig-ger faktiskt ett hopp i detta där männ-

”Det är både en börda och en välsignelse att få bära människors tunga berättelser”

AnstalterI Sverige finns det 45 anstalter med olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta.

Rätt intagen ska vara på rätt plats. Ingen ska behöva sitta med mer över-vakning än vad som är nödvändigt. Därför är svenska fängelser indelade i tre säkerhetsklasser.

Förmågan att motstå rymningar och fritagningsförsök avgör vilken säkerhets-klass en anstalt har. Varje intagen bedöms individuellt för att den ska hamna på rätt anstalt.

Säkerhetsklass 1Den högsta säkerhetsklassen av slutna anstalter. Anstalter i säkerhetsklass 1 är utrustade för att klara de mest riskfyllda intagna. Anstalterna Hall, Kumla och Saltvik har även så kallade säkerhetsavdelningar. De är speciellt anpassade för klienter som bedöms ha en särskilt hög risk för rymning eller fritagning.

Säkerhetsklass 2Slutna anstalter med lägre säkerhetsnivå. Anstalter inom denna kategori kan ha olika grad och form av övervakning och kontroll. Vissa har mur och staket, vissa är renodlade behandlingsanstalter medan andra har ett blandat innehåll i verksamheten.

Säkerhetsklass 3Anstalterna saknar direkta rymningshinder.

Borås är en anstalt med säkerhetsklass 2 och har 74 platser. Anstalten öppnades 1982 och 1995 byggdes den ut med 32 platser. Det finns ca 60 anställda här.

Faktaruta


iskor kan förstå att det inte bara är jag och mitt eget misslyckande utan också ett samhälle som har drivits till att iso-lera grupper med varandra.

Jag har träffat många på den korta tiden jag har varit här, som har visat en stark vilja att de ska inte tillbaka hit flera gånger. Sedan hör man av andra att de fallit tillbaka till kriminaliteten igen. Där kanske vi som kyrka kan vara bättre på att fånga upp människor som kommer ut efter en tid på anstalt. Man är så skör då.

Häromdagen satt jag i ett samtal med en som sa: ”Ska jag berätta det som är sant kanske? Ska jag välja att be-rätta sanningen om vad som hände. Jag har suttit och tänkt på det och är osäker på vad som hände egentligen, men jag borde väl berätta sanningen?” Jag satt och tittade på honom och tänkte att nu ska jag vara väldigt varsam för han är nära något nu. Han har levt som kri-minell länge och plötsligt kommer han till insikt att det kan vara värt något att närma sig sanningen. Det känns stort.

På väg tillbaka mot Ulricehamn går tankarna runt. Är jag snabb på att

döma? Jag vill svara nej på den frå-gan men då är jag inte helt ärlig. Visst dömer jag och ofta väldigt fort. Ofta tror jag att mitt dömande grundar sig i rädsla, en rädsla för det jag inte fullt ut kan förstå. Ju mer jag tänker på det ju mer skäms jag över mig själv. Jag är född i en stabil familj med arbetande föräldrar, mat på bordet och årliga se-mesterresor. Allt var serverat framför

mig och då är det lätt att tro att alla andra också har det så. Fast jag vet att bakom murarna sitter det människor som inte hade en trygghet i föräldrarna och inte hade mat på bordet. De hade aldrig valen i livet, de hade bara sig själva.

Jenny Nyberg

FOTO

: CH

RIST

ER A

ND

ERSS

ON

Kons

truk

tör:

hann

a.fr

edho

lm@

gmai

l.com

STRÅ-LANDE!

EN FÖRMÅGA

JEANS-MÄRKE

SES MED HUVUDET I SANDEN

HERR NILSSON

OCHCHEETHA

OST

ÄR JOBS BOK DEL

AV

AV I LONDON

MITT I NATTEN

SMÅ TOMTAR

SE EN SKYMT

AV

I DET FRIA

RYMMER MÅNGA

NISCHTAR

SKROCK-FULL I

STRAVI-NSKIJ

LÅNG-TRÅKIG

155 Ho p pet . . .

RESER-VERA

FÖR MÖDAN

KRAFT-KÄLLA HOSTIA

VÄG-KORSNING

BEHÖVER INTE

FULLÄRD

BLIR ALLT I PSALM 199

KLAG 3:26DET ÄR GOTT ATT

HOPPAS I ........?

KAN MAN P ILGRIMSVANDRA

GENOM

LITEN SÄL

BRA

VASST FÖREMÅL

BÖRS-KATA-STROF

GLÄDJE-RUS

T ILLTALA

HUGG IN !

HÖRS FRÅN UPP-

TAGEN

TECKEN PÅ

SORG

SYNS I EN SORTS MATTA

IDROTT, LEK OCH

SPEL

ÖGON-SJUK-DOM

KAN MAN SÄGA

NÅGON

KAN PRÄST OCH DIAKON GE

SES MED KORN

FÖRETAG

KREATIV PERSON

SLAM

HON VAR FÖRST

SKEPPS-BRO

UPPÅT VÄGG-ARNA

KARTBOK

FARKOST

LIKNAR HALLON

DOSSIER

EN SORTS MINNE

BRUTEN

PRO-NOMEN

SVÄNG

FINNAS TILL

RYGGBEN

BIFALL I MINSK

UTERUM

DJUR-SORT

HELA BUNTEN

KISEL

SIFFRA

FELAKTIG

VASSBÅT

SOM FÅGELN

I LISABETSNÄSA

2020

HA KRAFTVÄRME-KÄLLA

HÄSTHÅR

Skicka in svaret på de gröna rutorna senast 1 juli till:Ulricehamns pastoratVästra Kyrkogatan 3b523 30 UlricehamnEller till:[email protected]

Två vinnare får ett paket kyrkkaffe.

Förra korsordets rätta svar var: ”Bästa som du har”. Många skickade in det rätta svaret men denna gång vann: Inger Svensson i Timmele och Lars-Åke Alterby i Ulricehamn. Grattis till er!


Askgravplats eller gemensam kistgravplats är en utveckling av urn- kistgravplats och är en gravplatstyp med begränsad gravrätt avseende gravanordning, utsmyckning och skötsel.

Våra askgravplatser på våra kyrkogårdar är utformade på lite olika vis.Askgravplatsen eller den gemensamma kistgravplatsen är en gravplats med gravrätt och det skall finnas en gravrättsinne-havare till varje gravplats.- Anhöriga får närvara vid gravsättningen.- Plantering och skötsel av askgravplatsen sköts av kyrko-

gårdsförvaltningen. - Lösa blommor och ljus placeras i blom och ljushållaren.- En avgift tas ut för namnplattan/namnstenen samt för

gravskötsel i 25 år.

Askgravplatser i Ulricehamns pastorat finns på följande kyrkogårdar- Gamla kyrkogården i Ulricehamn- Kapell kyrkogården- Vist kyrkogård- Brunns kyrkogård- Timmele kyrkogård, finns två olika askgravplatser med lite

olika utformningar- Hössna kyrkogård- Gullereds kyrkogård- Strängsereds kyrkogård- Tvärreds kyrkogård

Under år 2020 så ska man anlägga en askgravplats på Gäll-stad & S Säms kyrkogård samt en på Grönahögs kyrkogård.På Gällstad & S Säms kyrkogård så kommer vi att återan-vända en grusgrav.

Askgravplatser och gemensam kistgravplats

INFORMATION FRÅN KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN

FOTO

: CH

RIST

ER A

ND

ERSS

ON


I skrivande stund pågår en renovering av Tvärreds kyrkas fönster. Det är Markku Timonen med personal från Dekormäster som är där och skrapar och målar. Man byter ut murket trä och sätter nytt kitt där det behövs.

Markku berättar att färgen som ska målas på fönsterna är samma nyans som det var när dessa tillverkades. Idag är färgen vit men det kommer att bli åt det grå hållet när det är klart. Han jobbar med gamla tekniker vilket är nödvändigt när man jobbar med så gamla byggnader.

Utformningen på denna askgravplats är tänkt att man har liggande gravstenar i grusytan och på dessa liggande stenar så kommer man sedan att gravera in namnet på de avlidna.

Det finns plats för två namn per gravplats och gravsten. I varje gravplats finns det plats för 2 urnor. Totalt kommer det att finnas 24 gravplatser i denna askgravplats.

Man väljer själv vilken av de liggande stenarna som man vill har. Gravsättningen sker sedan i grusytan vid stenen.

På Grönahögs kyrkogård kommer utformningen att vara en större sten med fin blomsterdekoration. På denna grav-sten så kommer man att fästa namnplattor. Finns plats för två namn per namnplatta. Och i varje gravplats så kommer det att finnas plats för 2 urnor. Totalt kommer det att finnas 20 gravplatser i denna askgravplats.

Vist kyrkogårdPastoratets första askgravplats anlades på Vist kg år 2004.

Askgravplatserna på Vist kg är utformad som en kulle med naturstenar där man fäster en namnplatta på naturstenen. Själva gravplatsen finns sedan i gräsmattan runt stenkullen.

Anhöriga får välja vilken sten som man vill att namnplat-tan skall fästas på och man får välja en gravplats/placering i gräsmattan.

Den första askgravplatsen som anlades år 2004 på Vist kyrkogård, har ca 160 gravplatser och i varje gravplats så finns det plats för upp till sex urnor.

År 2011 så anlades den andra askgravplatsen på Vist kg ef-tersom den första askgravplatsen inte hade några lediga plat-ser kvar. Antal gravplatser som finns i denna askgravplats är

ca 200 platser och i varje gravplats finns det plats för upp till fyra urnor.

År 2019 så anlades den tredje askgravplatsen på Vist kyr-kogård eftersom platserna i den första började ta slut. Antal gravplatser som finns i denna askgravplats är ca 200 platser och i varje gravplats finns det plats för upp till fyra urnor.

År 2019 så anlades den första gemensamma kistgravplat-sen för kistor på Vist kyrkogård. Samma villkor och avgifter som det är i askgravplatserna.

Utformningen på den gemensamma kistgravplatsen är tre större gravstenar som man fäster namnplattor på.

Gravsättningen av kistan sker sedan i gräsmattan runt dessa stenar. Man får välja vilken sten man vill att namn-platta skall fästas på och man får välja gravplats i gräsmattan.

Renovering av fönster

Kyrkogårdsförvaltningens expedition.

Markku Timonen målar fönster i Tvärred.

FOTO

: CH

RIST

ER A

ND

ERSS

ON

FOTO

N: C

HRI

STER

AN

DER

SSO

N


Ulricehamns pastorat söker gravrättsinnehavare till gravplatser på Kapellkyrkogården, Brunns kyrkogård, Hössna kyrkogård, Gällstad & S Säms kyrkogård, Marbäcks kyrkogård, Finne-kumla kyrkogård samt Tvärreds kyrkogård.

Huvudmannen för begravningsverksamheten är skyldig att föra gravbok där det ska anges namn, personnummer och adress på den eller dem som gravplatsen upplåtits, överlåtits eller gått över till. Det innebär att huvudmannen ska föra register över gravrättsinnehavarna.

Vilka gravar gäller detDe gravar som berörs av denna delgivning är försedda med en skylt med uppmaningen att kontakta kyrkogårdsförvalt-ningen. På anslagstavlorna på ovanstående kyrkogårdar och på församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/ulrice-hamn finns förteckning över de gravplatser som försetts med skyltar.

Hur får du kontakt med förvaltningenDu som vill veta om denna delgivning berör dig eller om du verkligen är antecknad som gravrättsinnehavare ska kontakta kyrkogårdsförvaltningens expedition.

Expeditionen har telefonnummer 0321-283 00 och har tele-fontid måndag-fredag 10.00–13.00. Vår besöksadress: Vist 916, Vist kyrkogård. E-post: [email protected]

Kontakt ska tas senast den 2020-09-06.Får inte huvudmannen kontakt med anhöriga för grav-

platsen kommer den att betraktas som återlämnad till huvud-mannen. Detta kan medföra att gravanordningen tas bort.

Kyrkogårdsförvaltningen 2020Ulricehamns pastorat

Kapellkyrkogården, UlricehamnKvarter Gravnr. Gravsatta5 44 Erik, Elin, Stig och Ingrid Åberg5 112 Knut och Gulli Vanja PaulssonC 320 Anders Karlssons familjegrav

Brunns kyrkogårdKvarter Gravnr. GravsattaO 27-28 Erik och Olga Roth

Hössna kyrkogårdKvarter Gravnr. Gravsatta1 32-34 C L Josefssons familjegrav1 53-55 Systrarna Kroon5 46 Johannes Larsson2 64 Philip o Ester Johansson

Gällstad & S Säms kyrkogårdKvarter Gravnr. Gravsatta5 21B Peter Andreas Warenius familjegrav10 61 10 62 10 72 Alfred Johansson10 139 Stig Stomberg18 67-68 Arthur och Berta Svantesson

Marbäcks kyrkogårdKvarter Gravnr. Gravsatta3 14-16 J T och Ellen Karlander

Tvärreds kyrkogårdKvarter Gravnr. Gravsatta1 68-70 J V Olssons familjegrav1 258 Karl Karlsson3 20-22 Augusta Wilhelmina Dorén3 96 Alma och Edit Svensson4 95 Alida Maria Svensson4 99 Elin Svensson4 249-253 Adolf Johanssons familjegrav5 49 Bertil och Anna Romild

Finnekumla kyrkogårdKvarter Gravnr. GravsattaG 25-26 Levin och Karolina ClaessonG 107 Weit, Klarina och Einar ClaessonG 322 Håkan Lars

Delgivning

Pernilla Johansson är den som svarar på frågor gällande gravar.

FOTO

: CH

RIST

ER A

ND

ERSS

ON


En praktikants betraktelserJag heter Rasmus Rudberg och går tredje året på ekono-miprogrammet på Tingsholms-gymnasiet. Utöver skolan satsar jag även på längdskidor och det blir mycket träning på fritiden.

För sju veckor sedan började jag min praktik på Svenska kyrkan i Ulrice-hamn. Tio torsdagar skulle jag vara på Svenska kyrkan i Ulricehamn och se vad de gör och hur verksamheten fung-erar. Målet med praktiken är att få en helhetssyn på organisationen, för att få det har jag dels fått berättat för mig om organisationen men framförallt fått vara med och se det arbete kyrkan gör. Jag gick till praktiken första veckan utan att veta alls vad jag skulle för-vänta mig. Jag hade ingen relation till Svenska kyrkan och visste inte alls vad man gör på en församlingsexpedition. Även om arbetet här säkerligen inte sett ut som vanligt på grund av corona-pandemin, så tror jag att jag har fått en ganska bra förståelse för det arbete som Svenska kyrkan gör.

Att det blev hos Svenska kyrkan jag skulle göra var egentligen bara en slump, ursprungligen hade jag tänkt att jag skulle vara på en bank eller på ett ställe där jag kunde få utlopp för mitt

skidintresse. Då min praktik krånglade i höstas, valde vi att flytta fram den, och nu till våren kunde jag börja. Det var min lärare som berättade att Svens-ka kyrkan var intresserade av att ha en praktikant hos sig och jag tyckte det verkade spännande att prova på något helt nytt som jag inte hade någon sär-skild relation till och på den vägen var det. Jag är väldigt nöjd att det blev som det blev och det har varit väldigt intres-sant att få testa något helt annat än vad man är van med.

Praktiken har både bestått av skol-uppgifter som att analysera årsredo-

visningar och förstå organisationens uppbyggnad men framförallt av att vara med och se hur en dag på försam-lingsexpeditionen ser ut. Första dagen fick jag följa med på middagsbön, sopplunch och samtalsmöte i Blids-berg under temaveckan för psykisk hälsa. Mycket av tiden har spenderats på expeditionen, där jag har fått vara med i det vardagliga arbetet som bland mycket annat inneburit att scanna pap-per, diarieföra och bokföra kollekter. Utöver detta har jag också varit med på ett möte inför sammanslagningen och varit med och spelat in gudstjänster.

Under dessa veckor har min syn på kyrkan förändrats, innan min praktik tänkte jag lite fördomsfullt att kyrkans arbete bestod av att anordna vigslar, be-gravningar och gudstjänster, men un-der dessa veckor har jag förstått att det finns väldigt mycket utöver det. Öppen församlingsgård, språkcafé och diako-nin är bara några av de saker kyrkan gör och den största delen av arbetet är enligt mig att finnas där för dem som behöver det.

Slutligen skulle jag vilja tacka alla på Svenska kyrkan i Ulricehamn, för att jag blivit så väl mottagen och för att jag kunnat se fram emot torsdagarna och praktiken.

Rasmus Rudberg

FOTO

: CH

RIST

ER A

ND

ERSS

ON

Foto: Daniel Fekete /HIA/ACT Alliance/Ikon

svenskakyrkan.se/act

HUR STANNAR MAN HEMMA UTAN NÅGOT HEM

VI LEVER ALLAUNDER SAMMA HIMMEL

Tillsammans med partner världen över ger Act Svenska kyrkan människor i utsatta

situationer tillgång till hygienartiklar, skyddsutrustning, matpaket och information om

hur spridningen av coronaviruset kan minskas.Tillsammans gör vi skillnad.


Vad händer i pastoratet i sommar?Då vi för tillfället lever i en osäker tid så är det väldigt svårt att redan nu skriva om vad som händer i sommar. Allt beror ju på hur det ser ut med smittspridning av Covid-19. Några saker som vi redan nu kan skriva om är följande:

Gudstjänstvandring på egen hand i Åsundens församlingVandringen går du i egen takt och under promenaden kan du läsa på de olika lapparna med bibeltexter, sånger och böner som finns längst med spåret. Det finns även lappar för barnen. Gudstjänsten startar vid kyrkan och du kan gå när du vill mel-lan kl. 10-18. Du kan välja att gå en vandring på 1-2 km som är rullator- och barnvagnsvänlig eller så kan du ta den längre som är på 5-6 km. I kyrkan kan du också gå in och tända ett ljus.

14 juni Gällstad21 juni Tvärred Dammen, Equmenia*28 juni Tvärred

12 juli Finnekumla26 juli Grönahög

9 augusti Gällstad23 augusti Marbäck6 september Tvärred

*Equmeniakyrkan ordnar vandringsgudstjänster på Dammen, 2 km.

SommarkyrkorFinnekumla kyrka och Ulricehamns kyrka kommer att ha som-mar/vägkyrkor. Det är ännu inte klart under vilken period så håll utkik efter annons och information på hemsidan, www.svenska-kyrkan.se/ulricehamn

GudstjänsterFrån Kristi Himmelsfärds dag har vi friluftsgudstjänster. Vi hop-pas att även vanliga gudstjänster snart ska kunna genomföras. Återigen får vi hänvisa till information på hemsidan som uppda-teras kontinuerligt. Tack för din förståelse!

Har du frågor? Välkommen att höra av dig till expeditionen. Telefon, 0321-283 00 (måndag-fredag kl. 10-13) eller skicka e-post till: [email protected]

Med reservation för ändringar.

Inspelade gudstjänsterNär Coronapandemin började beslutades det att offentliga gudstjänster sattes på paus. Ett beslut som var svårt men nödvändigt att ta. Detta gällde även söndagsskolan och mu-sikevent.

I skrivande stund gäller detta fortfarande men hur det ser ut när denna tidning delas ut i brevlådorna är svårt att säga. Oavsett så finns det på Ulricehamns pastorats hemsida inspelade gudstjänster, söndagsskolor och musikevent som man kan titta på. www.svenskakyrkan.se/ulricehamn

Har du inte tillgång till Internet så hänvisar vi till SVT:s gudstjänster eller SR:s gudstjänster.


Expeditionen:Västra Kyrkogatan 3B, 523 30 UlricehamnTelefon ..................................................0321-283 00Öppet måndag-fredag 10.00-13.00ulricehamn.pastorat@svenskakyrkan.sewww.svenskakyrkan.se/ulricehamn

Kyrkogårdsförvaltningen:Besöksadress: Vist 916Telefon (växel) ....................................0321-283 [email protected]

Präster:Henrik Lööv, Kyrkoherde .................0321-283 08Mikael Henning (Åsunden) ..............0321-283 02Jan-Olof Broberg (Ulricehamn) .....0321-283 03

Martin Landgren (Ulricehamn).......0321-283 04Beatrice Yngvesson (Hössna, Ulricehamn) ................................................................0321-283 06Per Jonstoij (Timmele) .....................0321-283 07

Diakoni:Ulrika Palmqvist (Ulricehamn) ........0321-283 21Erika Erlén (Ulricehamn) ..................0321-283 22Frida Gustafsson (Åsunden) ...........0321-283 26Inger Mellåker (Ulricehamn, Timmele) ................................................................0321-283 27Ziad Makrous (integrationsassistent) ................................................................0321-283 28

Kyrkomusiker:Emma Boehm .....................................0321-283 11Ann-Catrin Johansson ......................0321-283 12Mikael Ryde.........................................0321-283 14Monica Johansson .............................0321-283 15Annika Persson ...................................0321-283 16Ruth Lindholm ....................................0321-283 17

Församlingspedagoger:Anette Andersson ..............................0321-283 32Christer Andersson ...........................0321-283 33Pernilla Wetterstrand ........................0321-283 37

Fritidsledare:Siv Andersson .....................................0321-283 29Carina Jonsson ...................................0321-283 34Anna Hultin ..........................................0321-283 35Anna Lundgren ...................................0321-283 38Elaine Sigfridsson ...............................0321-283 39Johanna Svensson .............................0321-283 81

Änglagårdens förskola, Brunn:Besöksadress: Kyrkans Gård i BrunnTelefon ..................................................0321-283 91Rektor Malin Ek ..................................0321-283 31

Christer Andersson

Vad är din uppgift i Kyrkbacken?Jag ansvarar för sista sidan i Kyrkbacken med information om det internationella engagemanget som vi i pastoratet har. Sedan tar jag många av korten som finns i tidningen.

Vad jobbar du med i pastoratet och hur länge har du jobbat här?Jag arbetar som församlingspedagog och har jobbat här länge. Så länge att jag inte minns exakt när jag började.

Vad gör du helst på fritiden?På fritiden tycker jag om att fotografera.

Favoritmat?Just nu är det asiatiskt.

Fotbollslag?Det finns bara ett lag att hålla på och det är GAIS. Ödmjukare lag får man leta efter.

Martin Landgren

Vad är din uppgift i Kyrkbacken?Jag är del i redaktionen och skribent.

Vad jobbar du med i pastoratet och hur länge har du jobbat här?Jag har varit präst i Ulricehamns församling sedan juni 2012.

Vad gör du helst på fritiden?Jag gillar att vara med min familj, läsa böcker och jag gillar populärkultur- vad det än må vara. Allt från TV-serier till obskyr pop. Väldigt ofta kan man hitta teologiskt relevanta frågor i en vanlig Netflix-serie.

Favoritmat?Jag äter gärna det mesta men har haft svårt för fiskbullar sen skolåldern.

Fotbollslag?Sveriges äldsta fotbollsklubb Örgryte IS- Lirarnas lag. Vilket årtionde som helst är vi tillbaka i allsvenskan.

Jenny Nyberg

Vad är din uppgift i Kyrkbacken?Jag är redaktör och skribent.

Vad jobbar du med i pastoratet och hur länge har du jobbat här?Jag är kommunikatör sedan 2 år. Dock började jag i pastoratet 2014 med att arbetsträna efter en lång tids sjukdom.

Vad gör du helst på fritiden?Jag hänger gärna med familjen. Älskar att laga mat, pyssla med blommor och att läsa böcker. Kan också fastna i spännande kriminalserier.

Favoritmat?Svår fråga, det finns ju så mycket att välja på. Men om jag ska välja något så får det bli makens indiska linsgryta.

Fotbollslag?Oj oj oj! Om ni frågar mina kollegor så kan de intyga att jag och sport inte är kompisar. Jag kan absolut ingenting om detta förutom om hästsport. Ska jag välja ett lag så måste jag säga HIF som den skåning jag är.

Vilka är vi?Kanske undrar ni vilka som jobbar med Kyrkbacken? Här en kort presentation av oss som sitter i redaktionen.

Det är samma värld Act Svenska kyrkan, SKUT och övrigt

Internationellt arbete i pastoratet

Tillsammans kan vi sprida medmänsklighet och hopp!En global pandemi kräver globala lösningar. I en kris som drabbar oss alla i olika utsträckning blir det tydligare än någonsin att vi lever under samma himmel, men att våra villkor för att be-kämpa pandemin ser väldigt olika ut.

De senaste månaderna har Act Svenska kyrkan i nära samråd med partner sett över hur de verksamheter vi stödjer påverkas av coronaepidemin. Tillsammans har vi gått igenom vad som kan göras för att minimera smittspridning, stödja insatser för att hantera sjuka och för att kunna fortsätta det långsiktiga utvecklingssamarbetet under olika restriktioner.

Stoppa spridningen av coronaviruset Coronaviruset skapar kaos i stora delar av världen och männ-iskor som lever i utsatthet drabbas hårdast. Smittspridningen i samhällen med få resurser och dåligt rustad sjukvård kom-mer att få katastrofala följder. Act Svenska kyrkan uppmanar nu till gåvor för insatser som: • Delar ut tvål och rengöringsmedel till skolor i Sydsudan. • Stödjer barn och ungdomar som drabbas av stängda skolor

i flyktingläger i Kenya.

• Sprider information om viruset på olika språk i flykting-läger i Myanmar.

• Delar ut matpaket till palestinska familjer som förlorat sin inkomst i Betlehem.

Vi finns på plats innan, under och efter krisen Det är lätt att vända sig inåt i en global kris. Men vi måste i alla lägen tänka både kort- och långsiktigt, både lokalt och globalt. Act Svenska kyrkan är med och räddar liv på platser där handtvätt och social distansering överhuvudtaget inte är möjliga.

Människans förmåga att gemensamt hantera kriser är stor. Efter den akuta fasen måste det också finnas stöd för att orka leva vidare. Drama, gemensam matlagning, fotbollsträning, säkra lekplatser och samtalsgrupper är exempel på psykosociala insatser din gåva bidrar till. I en kris som drabbar oss alla i olika utsträckning, oavsett var i världen vi befinner oss, blir det tydligare än någonsin att vi alla lever under samma himmel.

Swisha din gåva till 123 084 48 60 Läs mer på svenskakyrkan.se/act/corona

FOTO

: PAU

L JE

FFRE

Y

Documents

EN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN ULRICEHAMNS PASTORAT NR 2 … nr 2 2020.pdf · 2020. 6. 9. · 2 KYRKBACKEN #2 | 2020 Är församlingstidning för Svenska kyrkan i Ulricehamns pastorat