En svensk maritim strategi – för människor, jobb och miljö

Produktion NäringsdepartementetTryck Elanders augusti 2015Artikelnummer N2015.28

Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de maritima näringarna och har lagt fast följande vision för det fortsatta arbetet:

Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö.

Strategin är ett inriktningsdokument för en såväl socialt och miljömäs-sigt som ekonomiskt hållbar utveckling och innehåller, utöver vision och inriktning för arbetet, en struktur för uppföljning. Genom fokus på hållbarhet, innovation och utveckling bidrar strategin även till att främja Sverigebilden i utlandet. Strategin har också kopplingar till regeringens arbete med särskilda strategier för export, nyindustrialisering och livsmedel. Genom dialog med berörda aktörer har regeringen identifierat områden där åtgärder behövs för att nå visionen. Strategin för de maritima näringarna anger riktningen för hur visionen ska nås och är en process snarare än en slutprodukt.

Många offentliga aktörer som myndigheter, landsting, regioner och kommuner kan tillsammans med utbildnings- och forskningsaktörer bidra till att förverkliga de maritima näringarnas potential. Strategins framgång förutsätter ett fortsatt engagemang från berörda aktörer, offentliga såväl som från näringslivet. En ytterligare förutsättning för att nå den vision regeringen presenterar är ett kontinuerligt arbete inom de av strategin berörda områdena. Strategin utgör en plattform för fortsatt utveckling, som inkluderar dialog, kunskapsutbyte och samverkansmöjligheter.

Strategi för utveckling av de maritima näringarna

Anna JohanssonInfrastrukturminister

Mikael DambergNärings- och innovationsminister

Sven-Erik BuchtLandsbygdsminister

Åsa RomsonKlimat- och miljö minister

4

Ordlista

Helcom Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö

IMO FN:s internationella sjöfartsorganisation (International Maritime Organization)

FAO FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (Food and Agriculture Organization of the United Nations)

Marin Används i strategin i betydelsen av något som härrör från hav eller sjö, exempelvis marina resurser.

Maritim Används i strategin i betydelsen av något som förekommer vid havet eller som betingas av närheten till havet, exempelvis maritima verksamheter. I vissa delar inkluderas även verksamheter vid de större sjöarna.

UNEP FN:s miljöprogram

Ospar Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten

Innehåll

1 Goda förutsättningar för maritim utveckling 6

1.1 Betydande tillväxtpotential 7

1.2 Utmaningar och möjligheter för utvecklingen av de maritima näringarna 9

2 En svensk integrerad havspolitik 11

3 Vision för utveckling av de maritima näringarna 14

3.1 Hav i balans 14

3.2 Konkurrenskraftiga maritima näringar 15

3.3 Attraktiva kustområden 16

4 Åtgärdsområden 17

4.1 Friskt och säkert hav 18

4.1.1 Friskt hav 18

4.1.2 Säkert hav 20

4.2 Kunskap och innovation 22

4.2.1 Kunskap om havet 22

4.2.2 Innovation 23

4.2.3 Kompetens 24

4.3 Planering med maritimt perspektiv 25

4.4 Funktionella regelverk och tillståndsprocesser 28

4.4.1 Funktionella regler 28

4.4.2 Väl fungerande tillståndsprocesser 30

4.5 Internationellt samarbete 31

4.6 Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder 33

4.6.1 Transport (rederier, hamn- och logistikföretag) 35

4.6.2 Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och

underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin) 37

4.6.3 Havet som naturresurs (livsmedel, energi från våg,

vatten och vind, substrat för biobränslen mineral m.m.) 38

4.6.4 Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet,

skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med fritidsbåtar

samt marinor) 43

4.6.5 Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag,

kommersiell sjömätning och undersökningsverksamhet) 45

5 Uppföljning, utvärdering och utveckling 46

5.1 Uppföljning 46

5.2 Utvärdering och utveckling av strategin 47

6

1 Goda förutsättningar för maritim utveckling

Sverige har en av Europas längsta kustlinjer och en stark tradition av mari-

tim verksamhet. Sveriges maritima näringar har goda möjligheter för tillväxt

och kan dra nytta av den globala expansion som förutspås inom området.

Samtidigt innebär ökade anspråk på havs- och kustområden, användning

av marina resurser och tillväxt inom besöksnäringen, ett ökat tryck på hav

och kust. Med en balanserad utveckling och en aktiv politik för att hantera

dessa utmaningar, kan de maritima näringarnas potential realiseras.

Med sin mångfald av maritima akti-viteter utgör svenska havs- och kust-områden en stor tillgång för svensk ekonomi. Även i de större sjöarna och älvarna pågår maritima aktivite-ter. Haven utgör en förbindelselänk med andra länder. Över 90 procent av Sveriges export och import använder sjöfart som därmed är en livsnerv för handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd. Maritima

verksamheter är därtill i många fall en förutsättning för att behålla levande kustsamhällen och för att skapa för-utsättningar för regional utveckling i hela Sverige.

Med maritima näringar avses i stra-tegin verksamheter som sker på, i el-ler är beroende av resurser från havet samt verksamheter som bidrar med varor eller tjänster direkt riktade till de maritima verksamheterna. I de

Foto

Dor

is B

elin

g/Fo

lio

7

1 2 kap. 18 § regeringsformen stadgas, att oberoende av det skydd som grundlagen ger den enskildes äganderätt ska alla ”/…ha tillgång till naturen enligt allemansrätten…/”.2 Reviving the Ocean Economy – the case for action 2015, WWF3 Douglas-Westwood Limited, Marine Industries Global Market Analysis, 2005, Marine Foresight Series No.1, Marine Institute, Ireland. 4 International Transport Forum 5 IEA, New Policy Scenario 2012–20356 Blue Growth – Scenarios and drivers for Sustainable Growth from the Oceans, Seas and Coasts, Third Interim Report, 2012.

maritima näringarna inkluderas även verksamheter i kustområdet som på annat sätt är beroende av havet, exem-pelvis turism. Även motsvarande verk-samheter i och intill de större sjöarna räknas till de maritima näringarna.

Inom de samlade svenska maritima näringarna finns en omfattande och viktig kompetens. Det finns både stör-re och mindre företag som bidrar till jobb och tillväxt av betydelse för den svenska ekonomin. På flera områden finns världsledande svenska företag med goda förutsättningar för ytterliga-re tillväxt. Den maritima industrin kan därmed i hög grad bidra till regeringens målsättning inom flera områden. Sve-rige har även goda förutsättningar för innovation vilket behövs för att möta flera av de utmaningar som samhället står inför, inte minst på miljöområdet.

Betydande delar av industrin är kunskapsintensiv och efterfrågan på personal med hög kompetens är stor. En rad universitet och högskolor runt om i Sverige bedriver forskning riktad mot det marina området eller mari-tima verksamheter.

Sveriges större städer har präglats av maritima verksamheter och landet har flera världsarv kopplade till kustmiljön. De svenska kust- och skärgårdsområ-dena har ett rikt växt- och djurliv och är en attraktiv miljö för boende och besökare. Här finns en i det närmaste unik miljö sett i ett internationellt perspektiv, med god tillgänglighet och

möjligheter till rekreation och upple-velser via den svenska allemansrätten1.

Den biologiska mångfalden och kustområdets produktivitet kan, rätt använda, utgöra resurser även för ex-empelvis biotekniska syften liksom för utvinning av bioenergi.

1.1 Betydande tillväxtpotential Den globala maritima marknaden är betydande och uppskattas till drygt 210 000 miljarder kronor, vilket är nå-got mindre än världens sjätte största ekonomi Storbritannien. Direkt eller indirekt sysselsätter haven över 200 miljoner människor världen över.2

Verksamheter så som turism och sjöfart, utgör den största delen av den maritima sektorn. Därefter följer marina resurser som fiske, energi och marinteknik.3 Prognosen för de flesta områden som relaterar till den maritima ekonomin talar för fortsatt tillväxt. Fram till år 2050 bedöms exempelvis sjötransporterna öka med närmare 430 procent4 globalt, turism och vat-tenbruk bedöms mer än fördubblas fram till 2030 och havsbaserad vind-kraft växer årligen med mellan 20–25 procent5. Även övriga maritima nä-ringar bedöms ha en fortsatt tillväxt under de kommande åren.

EU:s maritima näringar bidrar med 495 miljarder euro i årligt förädlings-värde och sysselsätter över 5 miljoner människor inom unionen.6 Skattning-en inkluderar såväl etablerade näringar

8

Foto

Cre

w D

rillM

AX

Fort

h 3/

Sten

a R

eder

i AB

Specialiserade fartygsoperationer är vanligt förekommande inom vissa delar av sjöfarten. På bilden opereras borrvinschen ombord på ett fartyg utrustat för borrning på stora djup.

9

7 Den svenska maritima näringen (2007–2011), Vinnova Analys VA 2013:098 Den svenska maritima näringen (2007–2011), Vinnova Analys VA 2013:099 Enligt Tillväxtanalys studie från 2010 återfinns ca 105 000 personer inom den maritima sektorn, då inkluderas dock inte marin turism, en sektor där Havs- och vattenmyndigheten uppskattat kunna uppgå till mellan 39 000 och 53 000 anställda. 10 Beräknat på den tillgängliga arbetskraften i näringslivet 2010, dvs. 2 441 926 personer.

som exempelvis kustturism, som nä-ringar under utveckling som exem-pelvis kryssningsfartygstrafik och nya näringar som blå bioteknik.

De svenska maritima verksamheter-na spänner över ett brett fält och finns över hela landet, även om det av na-turliga skäl finns en koncentration till kustområdena.7 Det finns dock ingen samlad statistik avseende de svenska maritima näringarna, även om enskilda studier har gjorts de senaste åren. An-tal anställda inom de maritima näring-arna uppskattas till mellan 34 0008 och 158 0009 beroende på vilka områden som inkluderas och vilken metodik som används i studierna. De maritima näringarna utgör därmed mellan 1,4 och 6,1 procent10 av arbetskraften i det svenska näringslivet. Omsättningen beräknas uppgå till över 200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ca 5 procent av Sveriges BNP.

Sverige bedöms ha goda förutsätt-ningar att följa den globala och eu-ropeiska utvecklingen med en fort-satt stark tillväxt inom det maritima området. Sverige kan också dra nytta av närheten till Norge och Danmark, länder med stora och framgångsrika maritima näringar och som utgör marknader på vilka svenska företag är väl etablerade. Svensk professionalitet och exportmognad i många tjänster och produkter skapar också, rätt un-derstödd, ett bra utgångsläge. I sam-arbete med våra nordiska grannländer

och länderna kring Östersjön kan vi skapa förutsättningar för de maritima näringarnas tillväxt och utveckling.

Utvecklingen av de maritima nä-ringarna är i mångt och mycket en förutsättning för levande kust- och skärgårdsområden, där näringarna utgör basen för samhällsekonomin. En betydande del av den svenska be-folkningen bor i nära anslutning till kusten, hälften av befolkningen bor mindre än 10 kilometer från havet och hela 71 procent av befolkningen bor närmare än 50 kilometer från kusten.

1.2 Utmaningar och möjligheter för utvecklingen av de maritima näringarna En stark tillväxt inom de maritima nä-ringarna, ökade anspråk på havs- och kustområden liksom en ökad använd-ning av marina resurser innebär ut-maningar för samhället. Det handlar exempelvis om behovet av att åstad-komma ett hållbart nyttjande av land och hav, att bidra till klimat- och miljö-mål och att säkerställa möjligheter till rekreation och bibehålla kulturvärden i havs- och kustområden. Utveckling-en innebär också behov av avvägningar mellan olika intressen, med målet att så långt möjligt minimera negativa ef-fekter. Flera delar av våra kustområden är glesbygdsområden, med ett antal utmaningar som påverkar möjligheten till en god regional tillväxt.

För att ta tillvara den potential

10

11 BCG 2013; Turning adversity into opportunity – A business plan for the Baltic Sea 12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi).13 Samhällsekonomiska konsekvensanalyser av att nå god havsmiljö. Kommersiellt fiske samt marin turism och rekreation. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:5.14 I begreppet ingår även material som sand och grus.

som havs- och kustområden erbjuder behövs en balanserad utveckling och en aktiv politik som hanterar utma-ningarna relaterade till en fortsatt tillväxt. Potentialen är i sig beroende av att havs- och kustmiljön och dess kul-turvärden bevaras. För svensk del har värdet av en framtida återställd havs-miljö i Östersjön bedömts uppgå till 28 miljarder kronor, detta kan skapa 71 000 jobb fram till år 2030 genom ökad turism med mera.11 Enligt Havs- och vattenmyndigheten är värdet av att nå god miljöstatus enligt havs-miljödirektivet12 cirka 200 miljarder kronor (2016–2020), dvs. en fyrdubb-ling av värdet av de maritima tjäns-terna jämfört med i dag.13 Även med en blygsam utveckling på miljöområdet finns således en betydande potential för tillväxt vid en hållbar utveckling av Sveriges havs- och kustområden.

En utveckling av de maritima nä-ringarna kräver att branschspecifika

utmaningar hanteras. Transportsek-torn behöver minska utsläppen av bland annat luftföroreningar och koldioxid. Ett dilemma för besöks-näringen är att den ofta bygger på tillgången till unika miljöer, men där en ökad turism i sig kan innebära ett ökat tryck på, eller i vissa fall hot mot samma miljöer. Ökade anspråk i form av vindkraft, farleder, hamnar, vatten-bruk, camping och bostäder med mera innebär allt större tryck på våra havs- och kustområden. Användningen av de marina resurserna genom exem-pelvis fiske och utvinning av mineral14 ställer krav på ett hållbart nyttjande. Att utveckla de maritima näringarna på ad-hoc basis och utan ett helhets-perspektiv riskerar att leda till att viktiga värden och tillväxtmöjligheter inte kan tas tillvara fullt ut. Därför behöver politikområdena knytas sam-man till en integrerad havspolitik.

Foto

Mar

ia N

ilsso

n/N

ärin

gsde

part

emen

tet

11

En samlad svensk politik för hållbart nyttjande och bevarande av havets resurser grundlades i propositionen En sammanhållen svensk havspolitik.15

Propositionen fokuserade bland annat på åtgärder och styrmedel för en god havsmiljö, utveckling av sjöfartsnä-ringen, ett hållbart fiske samt på för-nybara energikällor till havs.

Denna maritima strategi omfattar och integrerar politik inom följande områden: närings-, arbetsmarknads-, kultur-, miljö-, energi-, transport-, turist-, fiske-, innovations- och regio-nalpolitik. Strategin utgör därigenom ett instrument för att genomföra en integrerad svensk havspolitik.

Näringspolitiken syftar till att skapa förutsättningar för jobb och växande företag i hela landet. Syftet är att bidra till regeringens övergripande mål om att Sverige till år 2020 ska öka antalet

2 En svensk integrerad havspolitik

Havets resurser och utvecklingen av de maritima näringarna påverkas av

många faktorer och politikområden. Det ställer krav på en sammanhållande

och utvecklingsinriktad politik med en tydlig vision för utveckling av de

maritima näringarna. Regional utvecklingskraft, tillväxtpotential och

sysselsättning i de maritima näringarna är beroende av en väl fungerande

och integrerad politik som tar ett samlat grepp om de möjligheter och

utmaningar som finns kopplade till de maritima näringarna.

personer som arbetar så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU. Företagens villkor, entreprenörskap, innovations-kraft och en väl fungerande konkur-rens är centrala delar för att nå målet. Kust- och skärgårdslandskap är med sina natur- och kulturmiljöer viktiga för Sveriges attraktionskraft som tu-ristland och för en långsiktigt konkur-renskraftig besöksnäring.

Inom miljöpolitiken är de av riks-dagen beslutade miljökvalitetsmålen grunden för regeringens ambitioner för havsmiljön. Miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Hav i balans samt Levande kust och skärgård inne-håller frågor som berör de maritima näringarna. Haven utgör även en viktig källa till livsmedel, genom bland annat fiske och vattenbruk. Regeringen har beslutat om preciseringar som anger vad målen innebär. Miljöpolitiken har

15 Proposition 2008/2009:170

12

stora beröringspunkter med fiskeripo-litiken, båda strävar efter en hållbar användning av havets resurser. Fiskeri-politikens mål är att bestånden ska för-valtas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Inom energiområdet har riksdagen beslutat att målet är att andelen för-nybar energi ska vara minst 50 pro-cent år 2020. Förutom havsbaserad vindkraft kan havet bidra till en ökad andel förnybar energi genom teknik för vågenergi, energi från havsström-mar och energiutvinning som byg-ger på skillnader i temperatur eller salthalt. Havet kan även bidra med substrat för produktion av biogas.

Transportpolitiken handlar om att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trans-portförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transport-politiken är en viktig del för reger-ingens mål att Sverige ska uppnå EU:s

lägsta arbetslöshet år 2020. Politik-området bidrar till att havet och kus-terna görs tillgängliga för människor och gods. Vidare möjliggör ett trafik-slagsövergripande synsätt samordning mellan sjöfart, vägtrafik, järnväg och luftfart, vilket underlättar för gods-transporter och personresor.

Kulturella och kreativa näringar blir alltmer betydelsefulla och Sverige har genom en aktiv kulturpolitik lyckats ligga i utvecklingens framkant. Det statliga kulturmiljöarbetet ska i enlig-het med de mål riksdagen har beslutat, bland annat bidra till ett hållbart sam-hälle med en mångfald av kulturmil-jöer som bevaras, används och utveck-las, samt ett inkluderande samhälle. Kulturinstitutioner och kulturmiljöer bidrar till en attraktiv livsmiljö och utgör viktiga besöksmål för både inhemska och utländska turister.

Foto Maria NilssonFoto Doris Beling/Folio Foto Sjöfartsverket

Foto Kustbevakningen

13

FAKTARUTA Havspolitik i omvärlden – globalt, inom EU och regionalt

Havsfrågorna får allt större uppmärksamhet på global nivå. Inom FN,

OECD och Världsbanken pågår ett aktivt arbete med att identifiera

hur haven som resurs kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling

av maritima näringar, samtidigt som behovet av skydd och utvecklad

lagstiftning diskuteras. Samarbete inom olika internationella organisa-

tioner är viktigt för utvecklingen av de maritima näringarna.

EU har lagt stort fokus på en integrerad politik för användning och

bevarande av havsmiljön. EU-kommissionen presenterade 2007 ett

meddelande om en integrerad havspolitik som innebär ett tvärpolitiskt

synsätt på havs- och kustområden och utvecklingsmöjligheter utifrån

dessa. Med denna politik som grund vill EU nå ett harmoniserat syn-

sätt på bland annat kunskapsuppbyggnad och spridning av kunskap,

planering av nyttjandet av havens resurser och övervakning. I nära

koppling till havspolitiken har också ett havsmiljödirektiv antagits.

Ytterligare ett meddelande som styr den integrerade havspolitiken mot

blå tillväxt presenterades 2012 av EU-kommissionen. I meddelandet

lyfts särskilt fem områden som kan bidra till att skapa hållbar tillväxt

och sysselsättning i den ”blå ekonomin”. Områdena är blå energi;

vattenbruk; havs-, kust- och kryssningsturism; havens mineralresur-

ser och blå bioteknik.

På regional nivå har EU arbetat fram särskilda strategier för

de olika havsbassängerna. Strategierna innebär en konkre-

tisering av den integrerade havspolitiken i olika utvecklings-

projekt. EU:s strategi för Östersjöregionen (EU:s Östersjöstra-

tegi) är den regionala havsstrategi som finns i Sveriges närhet

vilken också omfattar ett flertal landbaserade åtgärder. Det regionala

arbetet inom ramen för Ospar och Helcom för Nordsjön respektive

Östersjön spelar en viktig roll, inte minst vad gäller diskussion om och

förslag på regleringar och samarbetsformer inom maritima sektorer.

14

Regeringens vision bygger på en miljö-mässigt, ekonomiskt och socialt håll-bar tillväxt och utveckling av de ma-ritima näringarna. De tre perspektiv som presenteras nedan är grunden för en integrerad politik som syftar till att ta tillvara de maritima näringarnas potential.

3.1 Hav i balans Ekosystemen i havs- och kustområden behöver vara i balans för att säkerställa de ekosystemtjänster som de maritima näringarna samt människors välfärd och möjligheter till rekreation bygger

på. Det är därför angeläget att skydda och i möjligaste mån återställa eko-system och en rik biologisk mångfald samt säkerställa de ekosystemtjänster som havet levererar. Vattenkvalitet, rena hav och kuster, skydd för arter samt bevarade och restaurerade livs-miljöer är viktiga åtgärdsområden för att nå ett Hav i balans.

Förvaltningen av havet och deras resurser lägger grunden för att ha-vet fortsatt ska kunna leverera varor, tjänster och andra värden. En god miljöstatus enligt havsmiljödirekti-vet ska därför nås. Förvaltningen ska

3 Vision för utveckling av de maritima näringarna

Regeringens vision förutsätter en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar

tillväxt och vilar på tre likställda perspektiv: Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva kustområden. Förutsättningar ska finnas för

en attraktiv livsmiljö och för att säkerställa de ekosystemtjänster som behövs

för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna. Marknadsmöjligheter

ska tas tillvara och utvecklingen av maritima näringar behöver ske på ett

hållbart sätt. Utgångspunkten är att miljö- och kulturvärden relaterade till

havs- och kustområden bevaras eller återställs för att bidra till utvecklingen

av näringarna. Det ska fortsatt vara attraktivt att besöka, leva och verka i

svenska kustområden.

Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö.

15

vara aktiv och baseras på god kunskap tillsammans med ett väl utvecklat in-ternationellt samarbete, som bidrar till genomförandet. Sverige ska aktivt bidra till att värna de värden som är viktiga för näringarna och som skapar förutsättningar för att nå regeringens vision. Innovation och ny teknik har en nyckelroll och kan dessutom sam-tidigt bidra till både jobb och tillväxt nationellt. Säkerhetsarbetet ska vara fortsatt aktivt för att minska risken för större olyckor med negativa kon-sekvenser för människor och miljö.

3.2 Konkurrenskraftiga maritima näringar Svensk tillväxt är inte knuten till nå-gon specifik bransch eller verksamhet utan bygger på konkurrenskraftiga företag med förmåga att hävda sig på den internationella marknaden. Det är därför viktigt med goda förutsätt-ningar för företagsamhet i allmän-het, däribland inom de maritima nä-ringarna. Arbetet med de maritima

näringarna ska bidra till att mark-nadsmöjligheter kopplade till näring-arna tas tillvara och till att stärka de maritima näringarnas konkurrens-kraft. Utvecklingen ska dessutom bidra till värdeskapande och en ökad hållbarhet – miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Den maritima industrin kan bidra till nyindustrialisering med sikte på regeringens målsättning att Sverige ska bli världsledande när det gäller industriell produktion.

Företag verksamma inom de mariti-ma näringarna har en viktig roll där de bidrar till hållbarhet, värdeskapande, jobb, företagande och innovation. Ett dynamiskt näringsliv där befintliga företag utvecklas samtidigt som nya startas och en nödvändig struktur-omvandling sker är en förutsättning för utveckling. Företagen bidrar, till-sammans med det offentliga Sverige, till lösningar på de utmaningar som de maritima näringarna möter.

Regering och Riksdag har en vik-tig uppgift i att skapa enkla, tydliga

Foto Volvo Penta

Simris Alg driver en av Europas modernaste algodlingar och utvinner omega-3 från marina kiselalger som alternativ till fiskolja.

Foto

Sim

ris A

lg A

B/D

anie

l Nils

son

16

och långsiktiga spelregler som ger för-utsättningar för långsiktiga investe-ringsbeslut och innovationer. I första hand ska styrmedel väljas som stödjer näringarnas utveckling och bidrar till bland annat miljö- och klimatmål. Områden där Sverige är ett föregångs-land så som exempelvis miljö- och kemikaliehantering och arbetsrätt ska värnas. Miljö- och kulturvärden relate-rade till havs- och kustområden ska tas till vara och bidra till utvecklingen av näringarna. Innovationer är viktiga för näringens produktivitet och konkur-renskraft. Företagen behöver därför ha tillgång till kompetens respektive kunskaps- och innovationssystemet. En rad aktörer har betydelse för detta, däribland centrala statliga myndighe-ter, länsstyrelser, regioner och kom-muner. Utvecklingen ska präglas av samarbete både inom och mellan olika branscher i de maritima näringarna.

3.3 Attraktiva kustområden Kustområden som är attraktiva att be-söka, samt leva och verka vid är viktiga

för utvecklingen av de maritima nä-ringarna och för allmänhetens nyttjan-de som säkerställs bland annat genom allemansrätt och strandskydd. För att ge möjligheter till försörjning, rekrea-tion samt natur- och kulturupplevelser behöver kustområdena vara tillgäng-liga, både fysiskt och virtuellt, med tillgång till nödvändig samhällsservice. Maritima näringar utgör i mångt och mycket grunden för en levande kust och skärgård. De ekosystemtjänster som havet kan leverera behöver förval-tas hållbart eftersom en levande och attraktiv kust och skärgård är beroende av livskraftiga maritima näringar och ett Hav i balans. Möjligheter till god livskvalitet i attraktiva kust- och skär-gårdsområden kan bidra till möjlig-heter för bland annat besöksnäringen.

Kännedom och medvetenhet om näringarnas potential är centralt. Kun-skap om möjligheter inom de mariti-ma näringarna liksom om möjligheter till rekreation och upplevelser i kust-områden, behöver öka.

Foto Maria Nilsson/Näringsdepartementet

17

Vid genomförandet av strategin krävs ett integrerat arbete och insatser som säkerställer utveckling mot perspek-tiven Hav i balans, Konkurrenskraf-tiga maritima näringar och Attraktiva kustområden. Det krävs även specifika åtgärder för vart och ett av dessa. Det handlar inte i första hand om nya stora satsningar utan om att använda befint-liga resurser och verktyg mer effektivt. Den maritima strategin kommer att koordineras med insatser inom ramen för andra områden, till exempel stra-tegier för export, livsmedel och nyin-dustrialisering. Ett flertal insatser kan också tjäna på att genomföras i samar-bete med andra kuststater, till exem-pel med hjälp av EU:s Östersjöstrategi.

Samtliga åtgärdsområden har bäring på de tre perspektiven och har identi-fierats i samverkan med aktörer inom de maritima näringarna. Åtgärdsom-rådena är i huvudsak horisontella ef-tersom de berör flera näringar. Någon inbördes prioritering finns inte, utan flera områden är snarare ömsesidigt

4 Åtgärdsområden

beroende av varandra. Funktionella regler och väl fungerande tillstånds-processer är centralt för att främja fö-retag och företagande, däribland före-tag inom de maritima näringarna. Ett annat exempel är att Hav i balans för-utsätter en sammanhållen och utveck-lad planering. En väl utvecklad plane-ring underlättar också för näringarna att identifiera inom vilka geografiska områden som exempelvis vindkraft, vattenbruk eller annan näringsverk-samhet kan vara aktuell. Planeringen är samtidigt en förutsättning för ut-vecklingen av kust- och skärgårds-samhällen och bidrar till att ta tillvara möjligheterna att bo, besöka och verka i dessa samhällen.

Insatser inom områdena är avgö-rande för att skapa förutsättningar för att nå den övergripande visionen. I den lista över åtgärder som presenteras tillsammans med strategin har reger-ingen identifierat ett antal åtgärder som redan i nuläget kan genomföras för att bidra till visionen. Arbetet för

Strategin anger riktningen för att förverkliga den vision som regeringen har för

de maritima näringarna. För att ta tillvara utvecklingspotentialen behöver

offentliga aktörer bidra till genomförandet. De offentliga insatserna presenteras i

åtgärder inom sex åtgärdsområden: Friskt och säkert hav, Kunskap och innova-tion, Planering med marint perspektiv, Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser, Internationellt samarbete och Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder. För att realisera regeringens vision behöver

offentliga aktörer, enskilda företag och branschorganisationer samverka.

18

att uppnå visionen är emellertid en process. Regeringen presenterar därför också ett arbetssätt för att följa upp, utvärdera och successivt utveckla stra-tegin. Inom ramen för detta arbete är ambitionen att ytterligare åtgärder ska identifieras.

Att öka medvetenheten om de mari-tima näringarnas potential är angelä-get för att de ska beaktas i beslut som fattas av myndigheter, företag och inte minst de maritima näringarna.

För att ta tillvara utvecklingspoten-tialen inom de maritima näringarna presenteras i strategin en inriktning för arbetet inom sex åtgärdsområden:

• Friskt och säkert hav • Kunskap och innovation • Planering med maritimt

perspektiv• Funktionella regler och väl

fungerande tillståndsprocesser • Internationellt samarbete • Förutsättningar för näringslivet

och branschspecifika åtgärder

4.1 Friskt och säkert hav Ett hållbart näringsliv och en attraktiv kust förutsätter ett Hav i balans. Utan en god havsmiljö är möjligheterna till tillväxt och utveckling inom näringar som turism och fiske begränsade. Till-gång till kunskap liksom ökad medve-tenhet om havsmiljön är viktiga bygg-stenar för ett friskt och säkert hav. Men försämringar i havsmiljön behö-ver också aktivt motverkas och förlo-rade miljö- och kulturvärden behöver återställas. Övergödning, klimat- och luftpåverkande utsläpp samt marint skräp behöver åtgärdas vid källan. Det är även angeläget att fortsätta arbetet för att förebygga och förhindra olyckor till sjöss. Integrerad sjöövervakning är ett viktigt instrument.

4.1.1 Friskt havDet behövs ytterligare åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Hav i balans respektive Ingen övergödning. Visserli-gen minskar övergödningseffekterna i vissa kustområden och fiskeförvalt-

Foto Ronny Einarsson

Solsjöstjärna omgiven av Ormsjöstjärnor.

19

ningen har utvecklats, men problem med övergödning kvarstår vilket bland annat leder till algblomningar, påver-kar fiskens reproduktion negativt och leder till syrebrist i vattnet och på havsbottnarna. Algblomningen är ett hot mot havet och kusterna och påver-kar därigenom rekreation med bland annat bad, båtliv och fritidsfiske. Det är därför viktigt att pågående och planerade åtgärder genomförs.

Att vidta åtgärder för att minska ut-släppen av närsalter, främst kväve och fosfor till havet är viktigt för att be-kämpa de problem som övergödningen leder till. Närsaltsläckaget till vatten-drag och hav kommer att öka så länge den externa tillförseln av konstgödsel, foder och livsmedel ökar. Eftersom fosfor är en begränsad resurs behöver växtnäring på sikt återföras för att uppnå ett effektivt kretslopp. Åtgär-der, som berör såväl produktion som konsumtionsmönster, behövs både på land och i havet. Att minska växtnä-ringsläckaget från jordbruksmarken och närsaltsutsläppen från avlopp är två viktiga åtgärder som kan förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag och som dessutom ger positiva effek-ter för havsmiljön. Restaurering av sjöar, samt kust- och havsområden är viktigt för att minska påverkan från tidigare utsläpp.

Flera styrmedel används för att minska jordbrukets effekter på vat-tenmiljön. Regler för hantering av bland annat organiska gödselmedel (stallgödsel) har funnits under många år och skärpts efter hand. Detta arbete bör fortsätta. Inom ramen för EU:s landsbygdsprogram har antalet åtgär-der för att minska jordbrukets växtnä-

ringsförluster ökat i omfattning. Det gäller både stöd till investeringar och till miljöersättningar.

I havet förflyttar sig många arter över stora områden och strömmar spri-der föroreningar så som läkemedels-rester, plaster och annat marint skräp. Det påverkar inte bara havsmiljön, ar-ters livsmiljö och reproduktionsmöj-ligheter, utan även förutsättningarna för fritidsbåtsliv, seglingstävlingar, maritim gastronomi och andra upp-levelser för boende och besökande. Föroreningar behöver åtgärdas vid alla källor, både på land och vid maritima verksamheter.

Att havsmiljön är utsatt för hårt tryck genom bland annat sjöfart, fiske, vattenbruk, rekreation och turism på-verkar möjligheterna att nyttja marina ekosystemtjänster. Ett integrerat åt-gärdsarbete inom havs- och vattenför-valtningen är viktigt och det har också utgjort inriktningen för svensk politik under en längre tid. Vattenmyndighe-terna samt Havs- och vattenmyndig-heten har under 2014–2015 utarbetat åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten16 samt ett åtgärdsprogram enligt havsmiljödirektivet. Om dessa genomförs kommer god miljöstatus på sikt att uppnås. Styrinstrument be-höver gynna miljöanpassade lösningar och stödja företag som går före i mil-jöarbetet. Det kustnära områdesskyd-det ska säkra tillgången till naturom-råden för rekreation och turism. Ett utökat områdesskydd behövs, men det krävs även andra åtgärder för en håll-bar förvaltning. Ett exempel är EU:s reviderade fiskeripolitik som bland annat innebär förbud mot att kasta ut oönskade fångster, och som skapar

16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

20

förutsättningar för en regional för-valtning av havsområden. Den globala uppvärmningen och kli-matförändringar påverkar världshaven och dess storskaliga processer som är livsviktiga för mänsklighetens över-levnad. Havsströmmarnas klimatreg-lerande påverkan, förmåga att binda värme och att buffra atmosfärens ke-miska sammansättning, bland annat genom att ta upp koldioxid, är några av de processer som redan påverkas av mänsklig aktivitet. Vattennivåerna höjs och haven blir varmare, surare och mindre salta vilket påverkar möjlighe-terna att bruka haven och bo kustnära. Förändringarna hotar förutsättningar-na för marint liv och därigenom även fiskbestånd och vattenbruk. Därför är åtgärder som minskar klimatpåverkan viktiga för utvecklingen av flera av de maritima näringarna.

På samma gång innebär utveck-lingen av de maritima näringarna i sig behov av ytterligare åtgärder för att minska påverkan på miljön. Sjöfarten kan bidra till att minska luftutsläp-pen från transportsektorn som helhet genom att gods flyttas från väg- till sjötransporter. Samtidigt behöver sjö-fartens egna luftutsläpp minska ytter-ligare. Ett utvecklat samarbete mellan teknikföretag och forskning kan bidra till att minska sjöfartens miljöpåver-kan. Ekonomiska styrmedel, som ex-empelvis farledsavgiften, bör användas på ett sådant sätt att incitamenten för miljöförbättrande åtgärder är tydliga och att föregångare premieras. Det är viktigt, inte minst för att bidra till innovation och omställning till håll-bara transporter. Motsvarande behov av styrmedel för att skapa incitament

kan föreligga även inom andra mariti-ma näringar, så som marina livsmedel, energi, mineraler och turism, för att minska de samlade negativa effekterna på miljön.

4.1.2 Säkert havOlyckor där fartyg eller oljeplattfor-mar är inblandade utgör en betydande risk för den marina miljön, även om nya regler har minskat riskerna. För att minimera risken för olyckor krävs en god säkerhetskultur och hög kom-petens inom branschen.

Viktiga steg har tagits de senaste åren för att förebygga och hantera olyckor till sjöss. Men mängden oljetranspor-ter från Ryssland genom Östersjön och Västerhavet17 beräknas öka kraftigt fram till år 2025. Detta samtidigt som trängseln på haven fortsätter att öka genom både ökad fartygstrafik och fas-ta installationer som exempelvis vind-kraftsparker. Ansvariga myndigheter bedömer att risken för olyckor som omfattar utsläpp av olja kan komma att öka i svenska vatten. Regeringen ser det som angeläget att berörda myn-digheter fortsätter arbetet med att ut-veckla gemensamma strategier för hur olyckor till sjöss kan förebyggas. Myn-digheterna bör fortsätta arbetet med att utveckla beredskapen för att han-tera olyckor men också utveckla forsk-ning kring oljebekämpningsmetoders effektivitet samt miljöpåverkan.

Integrerad sjöövervakning är ett in-strument som ger myndigheter och länder möjlighet att utbyta informa-tion. Ett utökat utbyte av information förbättrar i sin tur förutsättningarna att förhindra eller upptäcka föroreningar från fartyg respektive plattformar för

17 Kattegatt, Skagerrak och Öresund

21

olja eller gas. Det underlättar också sjöräddningsinsatser, handel och bi-drar till att upprätthålla gränsskyddet. Integrerad sjöövervakning förbättrar därmed förutsättningarna för de mari-tima näringarna, inte minst genom att öka säkerheten till sjöss.

I Sverige pågår en översyn av regel-verket för fartyg i nationell trafik. Ett regelverk som behöver moderniseras och förenklas för att öka så väl tydlig-

het och tillämpbarhet som säkerhet. Globalt pågår ett löpande arbete inom ramen för IMO för att öka sjösäker-heten för olika typer av fartyg. Öster-sjöstrategin är en plattform för bland annat arbetet inom säkerhetsområdet. Ny teknik är ett viktigt instrument för att öka säkerheten ombord, men det innebär också möjligheter att öka miljöprestanda och effektivitet inom sjöfartsnäringen.

VTS, Vessel Traffic Service, en av Sjöfartverkets centraler som bland annat ger trafikinformation och service till sjötrafiken i hårt trafikerade eller miljökänsliga områden.

Foto

Sjö

fart

sver

ket

22

4.2 Kunskap och innovation Kunskap om hav och havets resurser är en förutsättning för förvaltningen liksom för att säkerställa en långsik-tigt hållbar utveckling av näringarna. Det handlar bland annat om att öka kunskapen om havsmiljön och havets resurser. Den kunskap som redan finns behöver bli mer tillgänglig och spridas aktivt. Även olika typer av kompetens behöver utvecklas.

Innovationsfrämjande miljöer och strategiska partnerskap är av stor vikt likväl som insatser som underlättar kommersialisering av de produkter som utvecklas. Här kan flera parter bidra, en rad organisationer har an-svar för utbildning och kompetensut-veckling – det gäller både utbildnings- sektorn och privata aktörer inom de maritima näringarna.

En stark kunskapsbas ger bättre för-utsättningar för innovation och för att bedriva en internationellt konkur-renskraftig verksamhet från Sverige. Forskning är en viktig komponent i innovation och kan bidra till utveck-ling av produkter med högt föräd-lingsvärde. Många lärosäten i Sverige bedriver marin och maritim utbild-ning, forskning eller miljöanalys. Vid universiteten finns i varierande grad industridoktorander där näringsidkare i olika omfattning finansierar dokto-randens lön under utbildningstiden. Även om antalet industridoktorander inom det maritima området ökat på senare år är de fortfarande relativt få. För de maritima näringarna kan ett ökat antal industridoktorander vara ett sätt att utveckla förutsättningarna.

4.2.1 Kunskap om havetTillgång till data och information om fiskebestånd, arter, habitat och havs-bottnar, eller om ekosystem som hel-het är en förutsättning för en väl fung-erande förvaltning av marina resurser och användning av olika havsområden. Data är av betydelse för utvecklingen av flera maritima näringar och för en ändamålsenlig havsplanering samt i internationellt havsmiljöarbete. Det åligger Sverige att inom ramen för EU:s rättsakter och internationella överenskommelser förbättra miljön i Östersjön och Nordsjön. Tillgång till information om utbredning av levan-de resurser och bottnars beskaffenhet är viktigt inte minst för förvaltningen. Samtidigt behöver viss data och infor-mation fortsatt omfattas av sekretess för att förhindra spridning som kan skada svenska intressen. En analys av kunskapsluckor skulle skapa förutsätt-ningar för bättre kunskapsbas inom ett antal områden. Kunskap om bland annat utbredningen av fosforläckande och förorenade sediment i Östersjöns havsbotten behöver öka. Detta för att nå en mer effektiv förvaltning, an-vändning och restaurering av natur-resurser. Ämnesorienterad forskning i kombination med tvär- och mång-vetenskaplig forskning är viktig inte minst för att stimulera nytänkande och innovation samt att angripa havs-miljörelaterade problem ur ett bredare forskningsperspektiv.

Miljöövervakning och forskning behöver säkerställas och redan i dag finns betydande mängder information hos olika aktörer. Däremot används inte informationen optimalt. I syfte

23

att öka tydligheten kring ansvaret för havsrelaterad data och för att trygga långsiktiga kunskapsunderlag om ha-vet behöver ansvaren förtydligas. Det gäller främst djupdata och så kallad ”backscatterdata”18. Mot bakgrund av vikten av data och information samt de kostnader som är förknippade med datainsamlingen, finns också behov av att se över hur samverkan kring data-insamlingen kan öka. Det inkluderar översyn av hur befintliga resurser som används i insamlingen kan användas mer effektivt. Även en översyn av lag-stiftningen pågår genom beredningen av betänkandet Skydd för geografisk in-formation (SOU 2013:51). Det är ange-läget att få till stånd modernare regler och ta tillvara de möjligheter till för-enkling som är lämpliga med hänsyn till behoven av sekretess.

Utöver att samla in och samordna kunskap, är det också viktigt att synlig- och tillgängliggöra kunskapen om, och möjligheterna med, havs- och kustom-

råden. Att synliggöra den maritima po-tentialen på ett bättre sätt än i dag kan bidra till ökade investeringar inom om-rådet. Centrala statliga myndigheter, universitet och andra offentliga aktörer har en viktig uppgift i att göra kun-skapen tillgänglig. Samordning mellan myndigheter är därför eftersträvand-värd, även länsstyrelser, lokala aktörer och kommuner kan ha betydelse för att sprida kunskapsunderlag.

4.2.2 InnovationInnovation är centralt för att stärka företagens konkurrenskraft. Innova-tioner är viktiga också för att möta de samhällsutmaningar som det maritima området berörs av, exempelvis hållbar energiproduktion, hållbara transpor-ter och ett hållbart resursutnyttjande. Mot bakgrund av den relativt starka position som svenska företag har inom vissa områden finns goda förutsätt-ningar för en fortsatt utveckling och för att i ökad utsträckning bidra till

18 Djupdata innebär data om bottentopografin och djup vid specifika vattenstånd. ”Backscatterdata”, dvs. information om de ytliga bottensedimentens beskaffenhet.

Simris Alg driver en av Europas modernaste algodlingar.

Foto Simris Alg AB/Daniel Nilsson

24

jobb och tillväxt i ekonomin. Företa-gen behöver ha goda möjligheter att kommersialisera de produkter som utvecklas. Innovationssatsningar bör därför fokuseras till de strategiska innovationsportföljer som utgår från samhällets utmaningar, företagens be-hovsbild, relevanta målsättningar och svenska styrkeområden.

Det är angeläget att utveckla innova-tionsmiljöer. Särskilt viktigt är det att stimulera miljöer där små och medel-stora företag kan samverka med större företag, forskningsinstitut och andra aktörer. För att realisera potentialen inom det maritima området behövs samverkan och strategiska partnerskap mellan regioner, näringsliv, universitet, forskningsinstitut och aktörer inom offentlig sektor. Befintliga kompetens-centra som, exempelvis Lighthouse för sjöfarten, har bidragit till en utvecklad samverkan och teknikutveckling. Mot-svarande lösningar för andra maritima näringar bör övervägas. Dessutom är det viktigt att utveckla det svenska del-tagandet i internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten, såväl inom som utanför EU.

Det finns ett antal forskningsinrikt-ningar som är av betydelse för det mari-tima området. Utvecklingen av testbäd-dar och demonstrationsprojekt behövs för att ta innovationer till produktion.

Testbäddar kan därmed bidra till att bättre ta tillvara potentialen för utveck-ling av nya produkter för industrin.

4.2.3 KompetensKompetensförsörjning och kontinuer-lig kompetensutveckling är grundläg-gande för att företag ska bli innovativa och konkurrenskraftiga och därigenom kunna utveckla nya varor och tjänster. Rörlighet på arbetsmarknaden, mellan universitet och högskolor, forsknings-institut och näringsliv, samt mellan anställning och företagande, är viktigt för kunskapsöverföring, kompetens-försörjning och omställningsförmåga. Även rörlighet mellan länder är viktigt för att få tillgång till rätt kompetenser. Betydelsen av svensk personal i företag utomlands ska inte underskattas, inte minst för export.

Kompetensförsörjning är en förut-sättning för de enskilda näringarna. Situationen skiljer sig åt mellan de oli-ka branscherna inom de maritima nä-ringarna. Inom den maritima utrust-ningsindustrin finns bristyrken inte minst kopplade till varven. Dessutom har flera utrustningstillverkare svårig-heter att rekrytera teknisk kompetens inom service- och underhåll. Därför är det centralt att arbeta med kompe-tensförsörjningsfrågor inom de mari-tima näringarna. Instrument så som de regionala kompetensplattformarna

FAKTARUTA LighthouseLighthouse är ett nationellt kompetenscenter med uppdraget att främ-

ja samarbete kring tvärvetenskaplig forskning, utveckling och innova-

tion för snabbare och effektivare förnyelse av sjöfarten, samt utveck-

ling av nya lösningar och produkter. Verksamheten bygger på ett

triple helix-samarbete mellan industri, akademi och offentlig sektor.

25

och den Europeiska socialfonden bör kunna användas i ökad utsträckning.

För att attrahera ny arbetskraft till de maritima näringarna behöver den allmänna kunskapen öka om vilka möjligheter som finns inom området. Branscherna har ett ansvar för detta. Högskolor och universitet har också en viktig roll i att utbilda för arbetsmark-nadens behov. Det är brist på kompe-tens framför allt inom det tekniska om-rådet på i princip alla utbildningsnivåer.

För en hållbar kompetensförsörj-ning och matchning på arbetsmark-naden behövs därutöver en väl fung-erande studie- och yrkesvägledning. Det behövs även insatser från de maritima näringarna för att i ökad utsträckning synliggöra jobbmöjlig-heter inom industrin, inte minst för unga. Vidare är det viktigt att göra det mer attraktivt att söka jobb inom de maritima näringarna.

4.3 Planering med maritimt perspektiv

Anspråken på Sveriges havs- och kustområden ökar. Det kräver i sin tur avvägningar mellan intressen och god planering på alla nivåer. Sveriges kommande havsplaner blir ett viktigt instrument för att styra utvecklingen i de svenska yttre havsområdena. På regional och lokal nivå finns lovande exempel på framåtsyftande planering av havs- och kustområden. Regering-en vill uppdatera och förnya det stöd som finns för den kommunala pla-neringen, samt kommer att överväga behovet av vägledning inom området. Det är också angeläget att stödja lokalt och regionalt tematiskt arbete kring de maritima näringarna för att identifiera och ta tillvara deras potential.

Intresset ökar för att använda havs- och kustområden för fiske, sjöfart, havsbaserad energi, eldistribution, bostäder och turism bland annat. Ut-vecklingen väntas bidra till fler jobb, ökad tillväxt och välfärd. Det kräver i sin tur avvägningar mellan olika intressen och insatser för att skydda havet som långsiktig resurs. Eko-systemen behöver fungera för att kunna leverera de ekosystemtjänster som efterfrågas, så som exempelvis rekreation, upplevelser och produk-tion av livsmedel, vilket skapar förut-sättningar för levande kustsamhällen. En långsiktig planering av Sveriges havs- och kustområden, som engage-rar alla berörda aktörer, är därför an-gelägen. I en planeringsprocess kan också synergier mellan näringar som annars hade kunnat förbli oupptäckta identifieras. Huvudsyftet med plane-ringen är att tydliggöra hur olika havs- och kustområden kan användas, vilket bland annat underlättar för de aktörer som bedriver eller avser att bedriva verksamhet i dessa områden.

Kommunernas och statens planering av havsområdena överlappar varandra. För kustkommuner sträcker sig ansva-ret för planering av mark- och vatten-användning ut till Sveriges riksgräns19. Utanför Sveriges riksgräns, inom den ekonomiska zonen, är staten ansvarig för planeringen. Den statliga plane-ringen överlappar den kommunala in till en nautisk mil utanför baslinjen, vilket medför behov av nära samver-kan mellan statlig och kommunal planering. Av Sveriges 80 kustkom-muner är det få som har inkluderat användningen av havsområden i sina översiktsplaner. Men exempel på ini-tiativ för blå översiktsplanering och

19 Sveriges riksgräns i havet ligger 12 nautiska mil (Nm, 1 nautisk mil är 1 852 meter) utanför baslinjen, vilket är en linje som sammanbinder de yttersta delarna av land, öar eller skär. En översyn av de svenska gränserna till havs har genomförts i samband med havsgränsutredningen SOU 2015:10.

26

turistisk tematisk översiktsplanering (TTÖP) finns. Blå översiktsplanering är av stort värde för att öka kunskapen, identifiera viktiga intressen och förut-sättningar för specifika verksamheter lokalt och regionalt. Det är därmed ett viktigt instrument för att förbättra förutsättningarna att leva och verka i kust- och skärgårdssamhällen.

Sverige har länge saknat planering utanför territorialvattengränsen. I juni 2014 antog riksdagen dock pro-positionen Hushållning med havsområ-den20, som innebär att tre havsplaner ska tas fram, en för Bottniska viken, en för Östersjön och en för Väster-havet. Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för att ta fram förslag till havsplaner som sedan ska beslutas av

regeringen. Arbetet sker i nära samar-bete med andra centrala myndigheter med verksamhet som berör havs- och kustområdena. Samarbete sker även med berörda länsstyrelser och kom-muner. Havsplanerna kommer att omfatta områden från en nautisk mil utanför baslinjen och ut till och med Sveriges ekonomiska zon. Planerna blir ett viktigt instrument för utveck-lingen av havsanknutna näringar inte minst genom att öka förutsägbarhe-ten för aktörer som avser att bedriva verksamhet till havs. Havsplaneringen förbättrar möjligheterna att ta hänsyn till ekosystemens förutsättningar och trygga de värden som är grund för nä-ringar som exempelvis turism.

20 Proposition 2013/14:186.

27

FAKTARUTA Planering

I norra Bohuslän har fyra kommuner gått samman för att ta fram en gemensam

översiktsplan för användningen av havs- och kustområdet (Blå ÖP). Den ska

kombineras med en maritim strategi med syftet att stärka blå tillväxt i området.

Ett hav i balans med ett friskt ekosystem är utgångspunkten för norra Bohus-

läns blå översiktsplan. Målen för arbetet beskrivs i en särskild programhandling

(www.tillvaxtbohuslan.se/bla-op/).

Västsvenska turistrådet tog 2010 fram en metodik för att visa hur besöks-

näringens intressen kan tas tillvara i fysisk planering. Projektet utmynnade

i en vägledning som ska underlätta för kommunerna att behandla och pro-

cessa turistiska frågeställningar i översiktsplanering. Även tillämpningsstudier

har genomförts bland annat för att strategiskt och långsiktigt kunna utveckla

turismen genom att turism behandlas i kommunernas översiktsplanering.

Inom ramen för arbetet har det konstaterats behov av ett utvecklat samar-

bete över kommungränserna. En utveckling av besöksnäringen i den omfatt-

ning som använts tillämpningsstudierna visar på fysiska anspråk i form av

bebyggelse och annan infrastruktur som behöver tydliggöras i planeringen och

avvägas mot andra intressen. Även behov av investeringar i turistisk infra-

struktur, nyetablering respektive kvalitetsutveckling av befintliga anläggningar,

attraktioner och miljöer kan vara aktuella.

Utöver de statliga havsplanerna finns behov av att i ökad grad beakta de ma-ritima näringarna inom ramen för den fysiska planeringen på lokal och regio-nal nivå. Det finns sammantaget ett be-hov av att utveckla planeringen kring kustzonen och bättre knyta samman hav och land i planeringen. Det kan i sin tur bidra till att tydliggöra och ta tillvara den potential som finns inom de maritima näringarna. På motsva-rande sätt utgör planeringen ett instru-ment för att göra avvägningar mellan

olika intressen respektive alternativa användningar av kust- och havsområ-den. Mot bakgrund av utvecklingen inom området och den kommande havsplaneringen föreligger ett behov av att uppdatera och förnya det stöd som finns för den kommunala plane-ringen, samt överväga behovet av väg-ledning för planering inom området. Lokalt och regionalt behövs ett ut-vecklat och integrerat tematiskt arbete kring de maritima näringarna, som un-derlag för planeringen.

28

4.4 Funktionella regler och tillståndsprocesser

Många maritima näringar berörs av regelverk inom flera områden. Det är därför nödvändigt att se hur regelverk sammantaget påverkar näringarnas förutsättningar att bedriva sin verk-samhet. Dessutom behöver det inter-nationella regelverket förenklas och, där så är lämpligt, funktions- och re-sultatbaserade regler utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för inno-vation och ny teknik. Regeringen vill bland annat förenkla tillämpningen när flera olika regler i kombination be-rör en och samma entreprenör. Andra prioriterade områden är regler base-rade på funktion, differentierade avgif-ter för bättre miljöprestanda och ökad svensk närvaro i internationellt arbete med standardisering och godkännan-de av produkter. Regeringen avser att i dialog med näringen aktivt verka för att bevaka svenska intressen i utveck-lingen av regler i internationella sam-arbeten och organ.

Enkla tillståndsprocesser förenklar för företagen och skapar förutsättning-ar för fler jobb i både nya och befintliga företag. Regeringen anser att kommu-ner, länsstyrelser och centrala statliga myndigheter behöver harmoniera, för-enkla och effektivisera sina tillstånds-processer. Även åtgärder för kortare handläggningstider hos kommuner och länsstyrelser är viktigt, samt att ta tillvara de förenklingsmöjligheter som nya tekniska system erbjuder, bland annat i fråga om anmälningar och rapporteringar.

4.4.1 Funktionella reglerDagens regelverk upplevs av många näringsidkare inom de maritima nä-ringarna som krångliga, omoderna och riktade mot storskalig industri

eller mot landbaserade verksamheter. Detta riskerar att hämma snarare än att skapa affärsmöjligheter och nya jobb inom maritima företag. Mari-tima näringar omfattas dessutom ofta av regler från flera olika sektorer. Ett exempel på detta är yrkesfiskare vars verksamhet faller under regler för både fiske, transport och livsmedel. Reglerna behöver hänga ihop på ett bra sätt för att näringarna ska ha bra förutsättningar att bedriva sin verk-samhet. I regelutvecklingen behöver det därför i ökad utsträckning beaktas hur reglerna sammantaget påverkar näringarnas förutsättningar. Myndig-heter med ansvar för regelgivning har ett särskilt ansvar.

Förutom att se över svenska regler behöver engagemanget från svensk sida öka ytterligare för att inom EU och internationella organ aktivt verka för förenkling och driva på utveck-lingen av funktions- och resultatbase-rade regler.

Flera av de regler som rör de mari-tima branscherna utvecklas inom EU eller inom internationella organ som exempelvis IMO samt FAO. De re-gionala organen Ospar och Helcom beslutar om rekommendationer på området, i vissa fall beslutar dessa or-ganisationer även om bindande regler. Ospar har exempelvis bindande regler för farliga ämnen i offshoreindustrin. Regler som utvecklats inom dessa or-ganisationer kan gälla generellt i ett geografiskt område eller för en viss typ av verksamhet.

Regelutvecklingen måste skapa tyd-liga och långsiktiga förutsättningar samtidigt som prioriterade allmänna intressen, som exempelvis miljö och sä-kerhet, behöver värnas. Regeringens ut-gångspunkt är att Sverige i arbetet med regelgivning inom EU såväl som inom

29

andra internationella eller regionala organ, ska eftersträva likvärdiga kon-kurrensförutsättningar för företagen. Inom områden med hög grad av inter-nationalisering ska nationella särregler som inte motiveras av specifika svenska förhållanden generellt undvikas för att inte försämra svenska företags kon-kurrensvillkor. Regelutvecklingen bör dock även framöver användas för att driva på en strategisk utveckling som skapar förutsättningar för utveckling och innovation inom näringarna, inte minst genom att ligga i framkant på hållbarhetsområdet.

Funktions- och resultatbaserade reg-ler är regler som beskriver vad som ska uppnås utan att specificera hur de ska uppnås. Sådana regler skapar förutsätt-ningar för innovationer och effektivi-tet. I vissa fall talas om resultatbaserad förvaltning, vilken i princip har mot-svarande funktion – förvaltningen ang-er mål eller resultat och lämnar frihet åt näringarna att själva välja åtgärder.

Att regler utformas på ett sådant sätt att de är teknik- och lösningsneutrala möjliggör kostnadseffektiva lösningar. Funktions- och resultatbaserade regler skapar också förutsättningar för an-passning till lokala eller företagsspe-cifika förutsättningar och kan därmed utgöra en konkurrensfördel för före-tagen. Sådana regler innebär emeller-tid högre krav på dokumentation hos företagen och krav på ett utvecklat ar-bete vid myndigheterna. Där handlar det både om att ta fram allmänna råd, ge stöd och om att följa upp tillämp-ningen av reglerna.

För att utveckla förutsättningarna för de maritima näringarna, i synner-het inom transport och maritim tek-nik, är det särskilt angeläget att Sverige tar en mycket aktiv del i regelutveck-lingen. Regler som möjliggör export av svensk teknik behöver utvecklas och de konkurrensfördelar som finns för svenska företag behöver stärkas. Flera svenska myndigheter har en viktig roll

Vindkraftparken i Kårehamn omfattar totalt 16 stycken vindkraftverk, 136 meter höga. Årsproduktionen är cirka 180 GWh.

Foto EON

30

i fråga om standardisering och god-kännande av produkter inom EU och internationella organ. Detta arbete är i många fall en grundförutsättning för företag som är verksamma inom ma-ritim teknik och produktion och är därför en prioriterad fråga. Ett aktivt deltagande från berörda myndigheter är avgörande för att trygga såväl funk-tion av tekniska system som möjlighe-ter för svensk export.

Utöver att besluta regler förfogar staten över styrinstrument genom skatter och avgifter så som licens-, kontroll-, tillstånds- och tillsynsavgif-ter. För att bidra till utvecklingen av innovativa lösningar för bland annat minskad bränsleförbrukning och mil-jöteknik med mera behöver avgifter-na i större utsträckning än i dag diffe-rentieras för att gynna lösningar som minskar miljöbelastningen. En sådan utveckling gynnar de företag som går före och bidrar därmed till innovation och utveckling. I flera fall behöver regler och ekonomiska styrmedel an-vändas i kombination för att bidra till en viss utveckling.

Tillsyn och kontroll av befintliga regler är dessutom viktigt för att till-försäkra efterlevnaden, såväl som lika konkurrensvillkor mellan aktörerna. Exempelvis behövs en effektiv tillsyn och kontroll för att kunna övervaka sjöfartens luftutsläpp och därigenom åstadkomma likvärdiga konkurrens-villkor.

4.4.2 Väl fungerande tillståndsprocesser Myndigheter med ansvar för tillstånd har i uppdrag att verka för att tillämp-ningen av regler är enkel, konsekvent och inte lägger onödiga hinder för en effektiv verksamhet. Regeringen har uppmärksammat att företagare med

verksamheter kopplade till havs- och kustområden i vissa fall upplever att processer för tillstånd är tidsödande och omfattande. Till exempel upp-levs bristande samordning när flera myndigheter är inblandade. Vissa verksamheter kopplade till havet är av pionjärkaraktär varför ansvarig till-ståndsmyndighet inte alltid har erfa-renhet av den prövning som ska göras. I sådana fall finns det risk att nya verk-samheter får avslag. För att stimulera en ökad hållbar användning av havet och kustområdena behöver rutiner ut-vecklas för hur denna typ av ärenden ska hanteras utan att urholka bland annat miljöhänsyn, allemansrätt och strandskydd.

Inom befintliga tillståndsprocesser finns betydande olikheter nationellt och samordningen mellan berörda myndigheter på statlig, regional och kommunal nivå fungerar i vissa fall bristfälligt. Kommuner och statliga myndigheter behöver arbeta aktivt för att förbättra, förenkla och effektivise-ra sina tillståndsprocesser. De centrala statliga myndigheterna med övergri-pande ansvar för bland annat tillsyns-vägledning, har ett särskilt ansvar för att ta fram vägledningar. Genom sam-verkan med kommuner och länssty-relser kan förenklingar och minskade skillnader i tillämpning åstadkommas. Att företagen möter rimliga handlägg-ningstider är likaledes viktigt.

Regeringen arbetar för att förbättra företagens kontakt med kommuner och länsstyrelser. Arbetet riktar sig till företag som återfinns inom de ma-ritima näringarna som till exempel besöksnäringen. Utifrån erfarenheter från det arbete som har skett under de senaste åren är regeringens avsikt att inrikta det fortsatta arbetet mot att korta handläggningstiderna hos

31

kommuner och länsstyrelser, förbätt-ra service och bemötande samt öka förståelsen för företagens villkor hos myndighetsföreträdare. Myndigheter bör verka särskilt för att identifiera för-enklingsmöjligheter för företagen, så att dessa kan tas tillvara. Det pågående arbetet med att utveckla e-tjänster för att underlätta ansökningsförfaranden och effektivisera handläggningen bör prioriteras inom myndigheterna.

I betänkandet Ett minskat och för-enklat uppgiftslämnande för företagen, SOU 2013:80 presenteras förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel bara ska behöva lämnas en gång och till en mottagare som sedan sprider till övriga. Fokus ligger på upp-gifter där själva uppgiftslämnandet har sin grund i lag, förordning eller myndighetsföreskrift. Betänkandet är för närvarande föremål för remiss. Re-misstiden går ut den 30 oktober 2015.

För att ta tillvara de tekniska land-vinningar som nu sker i olika tekniska system är det angeläget att dessa an-vänds för att underlätta för näring-arna. Exempel på en sådan åtgärd är Single Window för sjöfarten.

4.5 Internationellt samarbete Ett gränsöverskridande samarbete är en förutsättning för att möta de utma-ningar som Sverige och svenska regio-ner står inför i form av ökad global kon-kurrens och miljöpåverkan. Regeringen avser att förenkla för maritima näringar att dra nytta av de finansieringsinstru-ment som aktiveras inom EU:s nya in-tegrerade havspolitik – Blå tillväxt. Ett fortsatt samarbete med EU-länder runt Östersjön och Nordsjön i syfte att skapa goda förutsättningar för maritima nä-ringar att växa är prioriterat. En annan viktig del är det globala samarbetet.

Genom ett bra regionalt samarbete kan innovativa, regionala kluster bil-das. Här kan regler som värnar viktiga resurser antas och förutsättningarna för svenska näringar kan bevakas. Rätt använt kan det gränsöverskridande ar-betet bidra till en hållbar utveckling av näringar kopplade till havs- och kust-områden, samt en hållbar användning av havets och kustområdenas resurser.

I flera fall är internationella organ plattformar för att adressera gemen-samma utmaningar, inte minst inom miljöområdet. Svenska myndigheter och andra relevanta aktörer bör ta en aktiv del i arbetet inom relevanta or-gan för att bevaka svenska intressen. En fördjupad dialog med berörda nä-ringar är viktigt för att detta ska ske på ett effektivt sätt liksom för att på ett bra sätt beskriva konsekvenserna av olika åtgärder. Med ett gemensamt gränsöverskridande arbetssätt skapas förutsättningar för att lösa gemensam-ma utmaningar, förvalta gemensamma resurser och utveckla näringslivet.

Inom EU och den integrerade havs-politiken är politikområdet Blå till-växt högt prioriterat. Det finns stort utrymme i EU:s budget fram till år

FAKTARUTA Single Window för sjöfartenEtt exempel på åtgärder för att underlätta för

sjöfarten är det gemensamma anmälnings-

och rapporteringssystemet Single Window

för fartygsanlöp. I stället för att som tidigare

lämna separata anmälningar via olika rutiner

till bland andra Kustbevakningen, Sjöfartsver-

ket och Tullverket, kommer anmälningarna för

fartyg som anlöper Sverige framöver att kunna

lämnas i en gemensam portal. Informationen

distribueras därefter till berörda myndigheter.

32

2020 genom flera finansiella program och det är angeläget att dessa möjlig-heter tas tillvara nationellt.

Insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram ska bland annat främja ökad gränsöverskridande samverkan för att stärka innovativa miljöer och främja nätverk och sam-verkan i näringslivet. Målet för det gränsöverskridande samarbetet är att främja ökad integration och gränsö-verskridande samarbete mellan re-gioner/länder över landgränser inom EU men även med tredje land. In-satserna ska även bidra till fördjupat samarbete kring miljöproblematiken i Östersjön och Nordsjön. Dessutom sker samarbete med våra grannländer inom ramen för EU:s Östersjöstrategi. Syftet med strategin är att möta de utmaningar som länderna i Östersjöre-gionen gemensamt står inför. Genom strategin har Östersjöländerna och

EU-kommissionen en plattform för närmare samarbete inom en rad om-råden med bäring på maritima frågor. Strategin har resulterat i flera nätverk på nationell, regional och lokal nivå inom sjöfart, sjösäkerhet, havsplane-ring, klimatanpassning, innovation och turism. Större samsyn mellan län-derna i Sveriges närområde om villkor och förutsättningar för investeringar i maritima näringar ökar möjligheterna för företag att växa. Sverige bör därför samarbeta nära EU-länderna runt Öst-ersjön och med andra grannländer.

Som ett led i att förenkla för näring-arna har en särskild sammanställning med information om var ett urval av medel kan sökas tagits fram.

Utöver samarbete regionalt och inom EU pågår ett policyutvecklingsarbete globalt i relation till flera viktiga havs-frågor, exempelvis kopplat till havs-rättskonventionen21, konventionen om

Foto Sjöfartsverket

Forskningsfartyget Oden på expedition vid Nordpolen.

21 Förenta nationernas Havsrättskonvention, United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS), 1982.

33

22 Konvention om biologisk mångfald, Convention on Biological Diversity (CBD).23 Sustainable Development Goals (SDG-målen).

biologisk mångfald22 och frågor rela-terade till marint skräp inom UNEP. Även för frågor relaterade till en håll-bar utveckling av haven är det glo-bala arbetet viktigt, inte minst de nya hållbarhetsmålen23 där Sverige aktivt verkar för en hållbarutveckling inom ramen för Politiken för Global Ut-veckling (PGU). Sverige har historiskt spelat och bör i framtiden fortsatt spe-la en viktig roll som föregångsland för åtgärder relaterade till hållbar tillväxt. För svenskt vidkommande och i syn-nerhet för flera av företagen inom de maritima näringarna är utvecklingen utanför EU av betydelse inte minst för export av varor och tjänster.

4.6 Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder

Konkurrensneutrala förutsättningar, harmoniserade regler och goda villkor ska bidra till att utveckla de svenska maritima näringarna. Sverige ska strä-va efter att erbjuda det bästa regelver-ket i Europa för sjöfart. Utveckling av funktionella regler gör det möjligt att ta tillvara möjligheter för sjötransporter att möta ett ökat transportbehov av perso-ner och gods. De förbättrar bland annat förutsättningarna att utveckla besöks-näringen.

Maritim teknik har förutsättningar att bidra till en nyindustrialisering av Sverige. Exportfrämjande insatser har därför hög prioritet. Tekniska landvin-ningar i företag och projekt ska tas tillvara i syfte att bidra till tillväxt och nya jobb. Miljöutmaningar kan vändas till en fördel – genom att vara ledande inom miljöteknik och miljöanpassade lösningar kan svenska företag få kon-

kurrensfördelar. Regeringen vill stödja utvecklingen av hållbart fiske och vat-tenbruk. Även fortsatta åtgärder för att effektivisera samverkan samt turism- och destinationsutveckling ingår i åt-gärdsområdet.

En grundläggande förutsättning för de maritima näringarna, i likhet med övriga näringslivet, är väl fungerande, ändamålsenliga och stabila ramvillkor, incitament och styrmedel. Exempel på sådana ramvillkor är stabila stats-finanser; fria och öppna marknader med effektiv konkurrens; struktu-rer för beskattning; arbetsmarknad; finansiella marknader; utbildnings- och forskningssystem; infrastruk-tur samt väl fungerande immate-riella rättigheter. Inte bara offentliga regelsystem är relevanta – standardise-ringsarbete hanteras till exempel i hög utsträckning av privata aktörer res-pektive internationella organisationer. Normer och attityder till nyskapande, liksom inställningen till entreprenör-skap i samhället i stort är andra fakto-rer som påverkar företagandet.

Utöver ramvillkoren är de maritima näringsidkarna beroende av de speci-fika regler som gäller för de aktuella verksamheterna. För många företag är också samarbete och kluster på lo-kal och regional nivå viktiga förut-sättningar för tillväxt och utveckling. Klustren spelar en viktig roll även för att synliggöra den maritima potentia-len. Redan i dag pågår på vissa håll ett omfattande arbete med att synliggöra och ta tillvara möjligheterna inom de maritima näringarna lokalt och regio-nalt, men det finns stora möjligheter till ett ökat samarbete. Ytterligare

34

insatser behövs för att skapa förut-sättningar för nya företag och för att befintliga företag ska växa. Regeringen har därför tagit initiativ för att stärka förutsättningarna för företagande, bland annat genom att förbättra till-gången till kapital.

Inom flera områden verkar de ma-ritima företagen på en internationell marknad. I ett globalt sammanhang är det viktigt att kunna samarbeta över gränser för att vidmakthålla och stärka sin konkurrenskraft. Inte minst genom EU-samarbetet har svenska företag tillgång till en större marknad. Sverige har en lång tradition med framgångs-rika svenska exportföretag inom ett flertal branscher som är viktiga både i sig men också för att skapa förutsätt-ningar för nya företag att etablera sig på exportmarknaderna. Under år 2015 planerar regeringen att presentera en strategi för export för att ytterligare stärka svenska företags möjligheter till internationalisering och tillväxt, en strategi som även kommer att stötta företag i de maritima näringarna.

För flera maritima näringar är likvär-diga konkurrensvillkor jämfört med andra företag globalt och inom EU av stor betydelse. Sverige bör därför inom EU och globalt verka för en sådan ut-veckling, där sociala och miljömässiga krav höjs. En central del för konkur-rens på lika villkor är en socialt håll-bar utveckling, där arbetstagare möter schysta villkor och omfattas av grund-läggande rättigheter. Svenska företag ligger generellt sett långt fram inom området. Sjöarbetskonventionen24 är ett exempel på internationella regler som bidragit till att höja lägsta nivån inom den internationella sjöfarten. För svenska aktörer har det bidragit

till att skapa mer likvärdiga konkur-rensvillkor jämfört med andra länder.

Det finns ett behov av ökad kunskap om de svenska maritima näringarna som helhet såväl som om de enskil-da branscherna. Detta för att kunna åstadkomma en bättre långsiktig upp-följning av åtgärder och utvecklingen inom de respektive branscherna. På flera håll finns statistik och nyckeltal, men dessa är inte alltid jämförbara mellan olika branscher och det saknas en sammanställning för de maritima branscherna som helhet.

I strategin används följande indel-ning av de aktuella näringarna:25

• Transport (rederier, hamn- och logistikföretag)

• Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och under-leverantörer, varv samt fritids-båtsindustrin)

• Havet som naturresurs (livs-medel, energi från våg, vatten och vind, substrat för biobräns-len, mineral m.m.)

• Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet, skär-gårdsturism, fritidsfiske, handel med och service av fritidsbåtar, samt marinor)

• Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag, kommersiell sjömätning och undersöknings-verksamhet)

Nedan redovisas, utöver ramvillkor för företagen, även inriktning och ett antal branschspecifika åtgärder för de maritima näringarna.

24 Maritime Labour Convention (MLC).25 Inspirerad av rapporten Den svenska maritima näringen (2007–2011), Vinnova Analys VA 2013:09.

35

4.6.1 Transport (rederier, hamn- och logistikföretag)En allt mer omfattande världshandel och mobilitet innebär allt större trans-portbehov.

Hamnarna utgör nav i transportked-jan med framför allt omlastning från sjöfarten för transport ut i världen el-ler som port in i Sverige. Det finns en hård konkurrens mellan hamnar i Sve-riges närområde. Rent generellt är det viktigt att stärka de svenska hamnar-nas konkurrenskraft i syfte att bidra till ett mer utvecklat transportsystem och ytterst för att svensk industri ska kunna vidmakthålla och utveckla sin konkurrenskraft. Regeringens lång-siktiga ambition är att trafikslagen ska konkurrera på så lika villkor som möjligt både nationellt och interna-

tionellt. Avgiftsstrukturen behöver då stödja en samhällseffektiv användning av transportresurserna och bidra till att uppnå en högre grad av konkur-rensneutralitet mellan trafikslagen än i dag. För ett fungerande transportsys-tem behöver infrastrukturen fungera väl och vara behovsanpassad.

Det är ur miljösynpunkt angelä-get att åtgärder vidtas som innebär att respektive trafikslag betalar sina externa miljökostnader. Sjöfarten är, sett till mängden gods som transpor-teras, ett miljöeffektivt sätt att trans-portera gods. En överföring av gods från land- till sjötransporter bidrar till att minska såväl den samlade mil-jöbelastningen från transportsektorn, som trängselproblematiken på land. Faktorer som kan motverka en sådan

Foto Volvo Penta

36

överflyttning behöver därför identi-fieras och åtgärdas. För att bidra till en konkurrenskraftig sjöfart är också åtgärder som medverkar till att binda samman transportleder inom ramen för EU:s transeuropeiska transport-nätverk viktiga. Det gäller bland annat transportkorridorer med anslutningar från hamnar till järnväg respektive väg. EU har även antagit ett policypa-ket som syftar till att främja närsjöfart (”short-sea shipping”). Sverige bör bidra i denna utveckling och särskilt identifiera kostnadseffektiva åtgärder, från branschen eller det allmänna, som medverkar till att utveckla närsjö-farten i syfte att bättre nyttja vatten-vägen. På motsvarande sätt bör ytter-ligare åtgärder för ökad användning av inlandssjöfart övervägas i diskussion med branschen.

För svenska rederier i internationell trafik är likvärdiga konkurrensvillkor av största vikt. En skillnad mellan Sverige och jämförbara länder i Eu-ropa är att Sverige inte har infört nå-got tonnageskattesystem. Frågan om tonnageskatt har nyligen utretts och förslagen bereds vidare inom Rege-ringskansliet. Vidare behöver reglerna kring cabotage och registrering av fartyg ses över i syfte att modernisera reglerna och förbättra förutsättning-arna för att registrera fartyg i Sverige. Regeringen avser således att se över möjliga regelförändringar inom sjö-fartsområdet och återkomma samlat kring dessa.

Rederierna möter i vissa delar an-dra villkor för hur tillsyn och tillstånd hanteras i Sverige jämfört med andra länder. Transportstyrelsen, som an-svarar för regler och registrering inom sjöfarten, har vidtagit åtgärder för att förbättra och underlätta tillsyn, ny-byggnation och inflaggning av fartyg.

Dessa åtgärder bidrar till att skapa för-utsättningar för svenska rederier som är mer likartade de som andra länder erbjuder och utgör därför ett viktigt steg på vägen för konkurrens på lika villkor. Sverige bör sträva mot att erbjuda det bästa regelverket i Euro-pa. Med bästa regelverket menas här ändamålsenliga och funktionella reg-ler som bidrar till det allmännas mål-sättningar för sjöfarten. Ett intensi-fierat arbete med regelutveckling och förenklingsarbete är därför angeläget för att säkerställa att svenska myndig-heter ligger i framkant vad gäller service och effektivitet gentemot näringen.

Regler har stor betydelse för många företags tillväxtmöjligheter. Det gäl-ler inte minst mindre fartyg med fö-reträdelsevis nationell trafik och de rederier som bedriver specialiserade fartygsoperationer. Det pågående ar-betet med utveckling av funktionella regler framför allt vad avser det natio-nella tonnaget, utgör en mycket vik-tig åtgärd. Därför bör åtgärder för att

Foto Sjöfartsverket

37

underlätta införandet av dessa regler prioriteras. Inom såväl passagerartrafi-ken som fartygstrafik med inriktning mot speciella operationer eller service-tjänster till sjöss, finns en starkt ökan-de marknad. För detta tonnage är det angeläget att svenska myndigheter sä-kerställer att regelverket kontinuerligt utvecklas i syfte att skapa möjligheter för nya och växande näringar under svensk flagg.

En ytterligare aspekt är att både stadsutveckling och möjligheter att resa i kust- och skärgård påverkar för-utsättningarna inte minst för besöks-näringen.

4.6.2 Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin)De maritima näringarna rör ett brett fält av verksamheter med starka kopp-lingar till områden där Sverige har en stark position, till exempel teknik, innovation och miljö. Det produceras varor och tjänster specifikt för de ma-ritima näringarnas behov vilket inklu-derar ett brett spektra av produkter, programvaror, med mera för maritim verksamhet och fritidsändamål, så-väl som olika typer av tjänster inom exempelvis navigation och logistik. Delar av den maritima utrustnings-industrin har ett utvecklat samarbete med sjöfarten som i flera fall utgör testbädd för produktutveckling. Flera delar av utrustningsindustrin, framför allt den del som är inriktad mot sjö-transporter, har dessutom en mycket stark exportorientering. De åtgärder som finns inom ramen för exportstö-det är därför betydelsefulla även för maritima näringar, men det kan fin-nas behov av anpassade åtgärder för företag verksamma inom det marin-

tekniska området. Företag verksamma inom det marintekniska området kan särskilt bidra till regeringens målsätt-ning att öka den svenska exporten och andelen kvalificerad tillverkningsin-dustri i den svenska ekonomin. Vidare har företagen förutsättningar att bidra till en nyindustrialisering av Sverige.

Insatser för att främja export behövs. Exempel är utveckling av plattformar för marknadsföring och kommunika-tion, inte minst inom de områden och marknader där svenska företag är väl positionerade. Det finns även behov av en bättre överblick över de aktiviteter som pågår inom det maritima utrust-ningsområdet. På motsvarande sätt behövs ett bättre kunskapsunderlag i fråga om vilka länder som är intres-santa att utveckla kontakterna med.

Sverige har flera mindre företag som utvecklar unika och lovande tekniker, inte minst inom energi- och transport-området. Utöver de mindre företagen finns större industriföretag med verk-samhet och produkter för det mari-tima området. De större företagens starka position kan bidra till att driva branschutveckling i Sverige och inne-bär en möjlighet för utveckling inom hela sektorn. Framför allt för att skapa möjligheter till industriell produktion i Sverige och därmed bidra till till-växt, jobb och utveckling nationellt. Genom att större företag delar med sig av nätverk, kunskap, resurser och för-mågor kan de mindre branschaktörernas konkurrenskraft stärkas.

För att möta utvecklingen inom energiområdet är det angeläget att ge industrin goda möjligheter att testa ny teknik och nya processer. Regeringen är därför positiv till de initiativ som nu tas lokalt och regionalt för att skapa förut-sättningar för att anlägga olika former av testanläggningar. Tillgängligheten

38

till testanläggningar utgör en förut-sättning för fortsatt utveckling. Re-geringen har fortsatt stora ambitioner vad gäller export av miljö- och klimat-teknik.

Insatser behövs för att öka kunska-pen om befintliga möjligheter till fi-nansiering. De särskilda behov som finns för den maritima industrin be-höver särskilt analyseras och vid be-hov adresseras. Bättre möjligheter för industrin att kommersialisera forsk-ningsresultat och främja introduktio-nen av miljöteknik har tidigare lyfts fram som viktigt.

4.6.3 Havet som naturresurs (livsmedel, energi från våg, vatten och vind, substrat för biobränslen mineral m.m.)Havet som naturresurs har en stor potential att bidra till tillväxt och ut-veckling. En hållbar utveckling av de maritima näringarna gör det möjligt att på ett bättre sätt ta tillvara natur-resurserna.

Marina livsmedelYrkesfiskeAtt stärka fiskbestånden och långsik-tigt bibehålla dem på en säker nivå är en prioriterad fråga för regeringen. Det är viktigt, dels för att nå en håll-bar förvaltning av alla bestånd, dels för att öka förutsättningarna för en ökad avkastning inom fisket. Fortsatt arbete behövs också för att adressera problem med miljögifter som påverkar männis-kors hälsa och möjligheten att använda fiskresursen på ett så effektivt sätt som möjligt. Starka, hållbara och fiskbara bestånd är en grundförutsättning för fiskerinäringen och det skapar förut-sättningar för att öka lönsamheten i fisket. Det pågående arbetet med regio-nalisering och mer regionalt anpassade

regler inom EU är därför en prioriterad fråga för regeringen. Regionaliseringen inom EU kommer att innebära ett ökat ansvar för medlemstaterna i utveck-lingen av förvaltningen. I och med det pågående arbetet med att genom-föra reglerna i EU:s nya fiskeripolitik finns möjligheter till förenklingar för fisknäringen, vilka ska tas tillvara utan att äventyra miljökraven. Även utveck-lingen av mer selektiva fiskeredskap är en viktig åtgärd som skapar förutsätt-ningar för näringen liksom för ett mer hållbart fiske.

För fiskerinäringens fortsatta ut-veckling är långsiktigt förutsägbara förutsättningar, inklusive en balans mellan fiskeflotta och fiskemöjligheter, centralt. Det behövs för att möjliggöra investeringsbeslut och en generations-växling i delar av fisket. Detta behöver beaktas i den kommande regelutveck-lingen såväl inom EU som nationellt. Det är viktigt att ge näringarna inom fiske- och vattenbrukssektorn möjlig-het till utveckling inom hållbara ra-mar, vilket beaktas i förslaget till havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. En annan viktig förutsättning för det svenska yrkesfisket är möjligheterna till avsättning, varför beredningsindustrins förutsättningar är viktiga även för fiske-rinäringen.

För fiske som bedrivs med mindre fartyg med begränsade möjligheter att gå till landningshamnar långt från hem-mahamnen är det av betydelse att det finns goda logistikmöjligheter och en lokal mottagning. En fortsatt positiv ut-veckling för beredningsindustrin är där-med viktig. Det pågående arbetet inom branschen med att utveckla nya mark-nader, logistik och försäljning, är också viktigt. Detta gäller särskilt utmed syd- och ostkusten där färre företag är verk-samma inom beredningsindustrin.

39

Statens jordbruksverk arbetar för närvarande med en strategi för yrkes-fisket. Arbetet kommer att följas upp av regeringen.

VattenbrukVattenbruket har en tillväxtpotential och är den del av livsmedelsbranschen som globalt vuxit i särklass snabbast de senaste åren. Odlingen i Sverige om-fattar fisk, skaldjur och alger. Sveriges vattentillgångar ger förutsättningar för ett hållbart vattenbruk på flera håll runt om i landet, men begränsas av vattnets miljöstatus där vissa områden inte tål en ökad närsaltsbelastning. Det är dock stora regionala skillnader vad gäller odlingstekniker, lämpliga arter samt lokala problem och möjligheter. Odling av fisk och skaldjur måste ske med minsta möjliga belastning på vat-tenmiljön, exempelvis genom använd-ning av odlingstekniker där utsläpp av näringsämnen och smittspridning kan kontrolleras. Då finns plats för fler en-treprenörer och företag som produce-rar mat och skapar sysselsättning, sär-skilt på landsbygden. Ett flertal regler

påverkar också förutsättningarna för att bedriva vattenbruk. Det finns be-hov av att tydliggöra inom vilka geo-grafiska områden vattenbruk kan vara aktuellt och vilka tekniker som kan tillåtas i olika vatten beroende på de-ras känslighet.

Utveckling av nya och förbättrade odlingstekniker och fodermedel kan påverka effektiviteten och lönsamhe-ten i produktionen. I och med fram-växten av mer miljövänliga tekniker ökar möjligheten för enskilda företa-gare att bedriva fiskodling. Viss typ av vattenbruk, exempelvis musselodling, har därutöver möjlighet att minska näringsbelastning i havet. Musslorna tar upp näringsämnen och gör där-med en miljötjänst där de finns. Ökad förädling av produkterna är en viktig åtgärd för förbättrad lönsamhet och ökad sysselsättning. Produktion av sättfisk för fisketurismens behov har en betydande tillväxtpotential.

Odlingen av mikro- och makroalger har stor potential att producera hög-värdesprodukter som oljor, vitaminer och speciella proteiner. Dessa kan på sikt utgöra ingredienser för livsmedel, djurfoder, mediciner eller bränsle, och i större utsträckning ersätta produkter som i dag kommer från ett ohållbart fiske runtom i världen.

Förslaget till havs- och fiskeripro-grammet 2014–2020 innehåller flera åtgärder som kan stödja utvecklingen inom vattenbruket.

BeredningsindustriMånga länder i världen satsar offensivt på forskning, utveckling, innovation och export inom livsmedelsområdet. I Sverige finns goda förutsättningar för att utveckla verksamheter inriktade mot marina livsmedel. Den svenska livsmedelsbranschen är i vissa delar Musselodling i skärgården i Bohuslän.

Foto Orust Shellfish

40

forskningsintensiv. Det gäller fram-för allt de större företagen. Fortsatta satsningar är viktiga för att säkerställa en fortsatt konkurrenskraftig svensk livsmedelsbransch inom marina livs-medel. I Sveriges grannländer pågår ett omfattande utvecklingsarbete med att öka förädlingsvärdet på olika livsmed-elsprodukter, samt med att skapa vär-den av sådant som tidigare har ansetts som restprodukter. I flera fall har fram-gångsrika koncept utvecklats som kan bidra till att öka lönsamheten både för beredningsindustrin och för producen-terna av marina livsmedel. Möjlighe-terna att bidra till en sådan utveckling bör undersökas även i Sverige. Reger-ingen arbetar för närvarande med att ta fram en särskild livsmedelsstrategi där den marina livsmedelsbranschens behov kommer att kunna beaktas på bästa sätt. Livsmedelsstrategin kom-mer att presenteras under 2016.

En central fråga för beredningsindu-strin är tillgången på kvalitativ fiskrå-vara som möter konsumenternas krav till ett konkurrensmässigt pris. Om det inte finns tillräckligt med råvaror inom EU för att tillgodose industrins behov, eller om råvarorna inte upp-fyller kvalitetskraven, kan tillgången säkras genom import. Det finns olika handelsavtal som möjliggör att råva-rorna kan importeras från länder ut-anför EU till konkurrensmässiga pri-ser. De kommande förhandlingarna om en revidering av EU-förordningen om autonoma tullkvoter26 är exempel på en prioriterad fråga, där regeringen avser att verka för att säkerställa im-portmöjligheterna. Importfrämjande ingår också i den exportstrategi som

regeringen planerar att presentera under 2015. Utöver importen, inne-bär även de åtgärder som successivt har vidtagits inom förvaltningen allt starkare fiskbestånd runt våra kuster, vilket är viktigt för att säkerställa till-gången på fisk. Det finns emellertid en fortsatt utvecklingspotential för branschen genom att se över förut-sättningarna för att ytterligare öka förädlingsvärdet på vissa produkter. Fortsatta satsningar på forskning samt produkt- och varumärkesutveckling är viktiga för att öka konkurrenskraften för marina livsmedel som helhet.

För den småskaliga produktionen, som framför allt bidrar till sysselsätt-ning i kustnära samhällen, är tillgång till högkvalitativa råvaror av stor be-tydelse. Den småskaliga produktut-vecklingen har ofta en stark lokal an-knytning och identitet och ger unika produkter där råvarorna är fisk eller skaldjur från egna eller närliggande fis-keföretag. Inom industrin finns poten-tial att öka produktion och förädlings-värde, men utvecklingen är beroende av dels utvecklad marknadsföring, dels affärsutveckling. Stöd i fråga om regel-verk, liksom samverkan är viktiga och det regionala och lokala samarbetet mellan aktörerna utgör en grund för detta. Utvecklad marknadsföring och affärsutveckling kan bidra till att möj-liggöra avsättning på en större mark-nad, vilket kan skapa högre värde för kunden och möjliggör ett högre pris och ökad lönsamhet för producenten.

För att konsumenten ska ha tillgång till fiskeriprodukter som lever upp till konsumentens krav på kvalitet, hållbarhet med mera finns inom EU

26 Rådets förordning (EU) nr 1220/2012 av den 3 december 2012 om handelsrelaterade åtgärder för att garantera försörjning med vissa fiskeriprodukter för unionens beredningsindustri 2013–2015 och om ändring av förordningarna (EG) nr 104/2000 och (EU) nr 1344/2011.

41

Foto

Ann

-Kat

rin H

allin

/SLU

Forskningsfartyget U/F Dana vid en bottentrålprovtagning i Västerhavet för uppföljning av EU:s fiskepolitik.

42

gemensamma regler kring handelsnor-mer samt konsumentinformation och därtill hörande märkning. Förslaget till havs- och fiskeriprogrammet 2015 –2020 innehåller bland annat möjlig-het till projektstöd som bidrar till spårbarhet och certifiering av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Åtgärderna kan exempelvis bidra till att lyfta fram kvalitet och mervärde genom att un-derlätta ansökan om registrering av produkter och anpassning till relevan-ta efterlevnads- och certifieringskrav. Åtgärderna kan även bidra till ökad spårbarhet för fiskeri- eller vatten-bruksprodukter och i tillämpliga fall framtagandet av ett EU-miljömärke för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

EnergiHavsbaserad energitillförsel befinner sig i tillväxt och under utveckling. Ett stort antal utvecklings- och de-monstrationsprojekt pågår runt om i Europa för att utveckla ny teknik re-laterat till vind-, ström- och vågkraft. I Sverige finns ett flertal tillstånd för ut-byggnad av havsbaserad vindkraft. Re-geringen anser att det finns behov av fortsatta satsningar inom området för att nå målen om ökad andel förnybar elproduktion. Havsbaserad vindkraft har fördelen att den ger en jämnare el-produktion än vindkraftverk på land.

Vidare har den potential att stärka elbalansen i södra Sverige. Statens energimyndighet har genomfört en analys av åtgärder för att förbättra för-utsättningarna för utbyggnad av vind-kraft till havs.27

En utbyggnad av energitillförsel i havsområdena för med sig utveck-

lingsmöjligheter för andra maritima näringar. Exempelvis tillverkare av maritim utrustning, som producerar komponenter eller hela system för geotekniska konsultföretag, samt an-läggningsföretag. Det gäller även fö-retag som tillhandahåller transporter under byggnation eller företag som tillhandahåller service och underhåll. Utöver vindkraften utgör havet även en potentiell resurs som producent av biomassa för olika användningsområ-den. Utvinning eller odling av biomas-sa för biogasproduktion kan kombine-ras med vattenrening.

Mineral och bioresurserFörutsättningarna för att utvinna yt-ligt liggande mineral från havsbot-ten är inte alltid gynnsamma och kan innebära risker för miljön. Ett omfat-tande arbete har genomförts för att kartlägga förekomsten av mineraler på havsbotten men trots det finns be-hov av bättre underlag för att dessa resurser ska kunna tas tillvara på ett hållbart sätt. I de ytligt liggande sedi-menten finns särskilda järn- och man-ganbildningar, men utbredningen är inte känd.

I Sverige har sand, grus och sten ut-vunnits endast i begränsad omfattning i marina områden, men i större ut-sträckning i våra grannländer. Kunska-pen inom området behöver öka, varför det finns anledning att se över förut-sättningarna för och konsekvenserna av havsbaserad utvinning av sand, grus och sten.

Levande organismer i haven innehål-ler ett stort antal bioaktiva substanser som kan användas inom biomedicin

27 Statens energimyndighet; Havsbaserad vindkraft regeringsuppdrag 2015 (ER 2015:12).

43

och bioteknik. Kunskapen kring dessa och möjliga tillämpningsområden be-höver utvecklas för att bättre kunna förstå och ta tillvara de möjligheter som finns inom området.

4.6.4 Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med fritidsbåtar samt marinor)Efterfrågan på kustnära upplevelser är stor både hos svenska och utländska gäster. Med flera skärgårdsområden, många sjöar, kanaler och ett unikt ma-ritimt kulturarv finns det goda förut-sättningar för den maritima turismen. Särskilt turismen i de storstadsnära skärgårdarna och kryssningsturismen har potential att utvecklas.

Genom att ta tillvara det maritima kulturarvet bättre finns det möjlighet att utveckla nya besöksmål. Det kan handla om kulturmiljöer respektive forn- och fartygslämningar både över och under havsytan. Det maritima kulturarvet består också av museer med maritim anknytning, som är av

ett stort antal äldre k-märkta fartyg, ofta ägda och underhållna av ideella krafter och i trafik under turistsäsong-erna. För att fartygen fortsatt ska kun-na nyttjas är det viktigt att de beaktas i samband med planering och utbygg-nad av exempelvis kajer.

Ett annat område som har poten-tial att utvecklas är den maritima mål-tidsturismen, där lokal matkultur och maritima produkter kan tas tillvara. Även fritidsfiske och fritidsbåtsliv har en stor utvecklingspotential och kan generera betydelsefulla intäktskällor lokalt, vilket i sin tur kan bidra till att förbättra möjligheterna att bo och verka i glesbygd eller i kust- och skär-gårdsområden.

Kuster med bevarade och attraktiva natur- och kulturvärden utgör en vik-tig del för utvecklingen av en långsik-tigt hållbar maritim turism. Miljöar-bete och kulturmiljöinsatser är därför av stor betydelse, liksom åtgärder på planeringsområdet. Både potentiella besökares intresse för en bevarad na-tur- och kulturmiljö, och att många av besöksmålen i skärgårdsmiljön spänner

MusselgrytaFoto Mattias Nilsson/Folio

44

över stora arealer, talar för att den ma-ritima turismen kan utvecklas utan att det medför allt för stor belastning på miljö och natur. I regel finns även ett stort regionalt och lokalt engagemang i hållbarhetsfrågor.

Möjligheterna att utveckla den ma-ritima turismen påverkas av olika regelverk. Även hur kommuner och regioner hanterar företagsetableringar och annan näringslivsutveckling är betydelsefullt, till exempel hur bygglov handläggs och restaurangkök god-känns. Infrastruktur och tillgänglighet är också en betydelsefull faktor. Väst-svenska turistrådets arbete med turis-tisk översiktsplanering är ett exempel på hur turismperspektivet kan integre-

ras i den lokala fysiska planeringen.För att ta tillvara den potential som

finns inom maritim turism behövs bland annat produktutveckling för att förlänga turistsäsongen. Det be-hövs också en ökad samverkan mel-lan olika aktörer, exempelvis i fråga om tillgänglighet och service. Till-växtverket genomför insatser för fler exportmogna turistdestinationer där Bohuslän och Stockholms skär-gård ingår som två destinationer med koppling till maritim turism. Till-växtverket leder också tillsammans med V.S. VisitSweden AB en samver-kansgrupp på myndighetsnivå för att effektivisera insatser som rör turism.

FAKTARUTA Exempel på åtgärder inom turistområdet

V.S. VisitSweden AB tillförs extra resurser 2015–2017 för att bland

annat marknadsföra hållbar natur- och ekoturism på landsbygden.

Tillväxtverket genomför 2012– 2015 insatser för att stärka och

utveckla hållbara turistdestinationer, där Bohuslän och Stockholms

skärgård ingår. Destination Bohuslän har utvecklat och lanserat fle-

ra nya produkter som ”Cykla i Bohuslän” och ”I Läckbergs fotspår”.

I Kosterhavets nationalpark pågår ett pilotprojekt som syftar till att

utveckla och testa en modell för samverkan mellan förvaltare och

turismföretag, då fler engagerade aktörer i nationalparken kan bidra

till bättre gästupplevelser, större intresse för naturturismföretagens

produktutbud och starkare naturskydd.

45

4.6.5 Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag, kommersiell sjömätning och undersökningsverksamhet)De etablerade delarna av servicesektorn inom de maritima näringarna agerar ofta på en internationell marknad. Reg-ler som möjliggör för företag verksam-ma i Sverige att tillhandahålla tjänster som exempelvis försäkring, bemanning och management gentemot den globala marknaden är därför av betydande vikt. Förutsättningarna för dessa företag behöver bevakas i regelutvecklingen. Även inom tjänsteområden som rör exempelvis sjöfart och vindenergi sker en stark utveckling som kan un-derstödjas genom att inom ramen för regelutvecklingen säkerställa att dessa företag kan bedriva sin verksamhet från Sverige.

Den tjänsteproduktion som har lagts ut, exempelvis inom sjömätnings-området, från myndigheter till pri-vata aktörer har historiskt bidragit till utveckling av företag.

Den enskilt viktigaste förutsätt-ningen för företag verksamma inom serviceområdet är utvecklingen inom övriga maritima näringar i Sverige och Sveriges närområde, till vilka företagen levererar tjänster. En utveckling av de maritima näringarna är därför en viktig förutsättning för fortsatt tillväxt inom området. En positiv utveckling ger både nya affärsmöjligheter och säker-ställer behovet av kompetent personal för aktörerna inom serviceområdet.

Foto Jonas Forsberg/Folio

46

5.1 UppföljningVisionen bör följas upp, dels uti-från de tre perspektiven i strategin: Hav i balans, Konkurrenskraftiga mari-tima näringar och Attraktiva kustom-råden, och dels genom en aggregerad uppföljning. Inom ramen för ett så-dant arbete bör indikatorer för upp-följning identifieras.

Genom att följa upp utvecklingen inom de maritima branscherna skulle regeringen på sikt få en bättre grund för att identifiera och möta behov av ytterligare åtgärder. På så sätt kan ex-empelvis myndighetsstyrningen ut-vecklas inom det maritima området och bidra till att skapa bättre förut-sättningar för näringarna. Regeringen avser därför se över hur en förbättrad uppföljning, inklusive statistik om de maritima näringarna skulle kunna åstadkommas.

Hav i balansFör miljöområdet finns redan i dag ett utvecklat arbete för att följa upp mil-jökvalitetsmålen. Inom ramen för ar-

5 Uppföljning, utvärdering och utveckling

betet med EU:s havsmiljödirektiv finns därutöver ett antal deskriptorer under utveckling, det vill säga mått på miljö-tillståndet i havet. Det befintliga syste-met för uppföljning inom havsmiljö-området bör användas för att följa upp tillståndet för havet och ekosystemen som helhet. För den maritima strategin kan det dock behöva utvecklas mål och mått vad avser de ekosystemtjänster som havet levererar, vilket bör övervä-gas framöver. På motsvarande sätt bör en utvecklad modell för att värdera utvecklingen av ekosystemtjänsterna övervägas. Arbete kring dessa frågor på-går nationellt och internationellt och det pågående arbetet med värdering av ekosystemtjänster bör utnyttjas i upp-följningen av strategin.

Konkurrenskraftiga maritima näringar För att bedöma utvecklingen inom de maritima näringarna behövs dels en uppföljning av branscherna gemen-samt, dels en branschvis uppföljning. Branschanalyser genomförs till viss del redan i dag men behöver göras mer

För att strategin ska bidra till att de maritima näringarna utvecklas i linje

med regeringens vision behövs en process för uppföljning, utvärdering

och utveckling av visionen. Regeringen avser att inleda ett utvecklings-

arbete för att säkerställa en modell för detta. Avsikten är att i samverkan

med berörda aktörer ha en dialog kring behov av åtgärder och en

fortsatt utveckling av arbetet kopplade till de maritima näringarna.

47

jämförbara, bland annat för att se till att analyserna innehåller gemensam-ma nyckeltal. Utveckling av former för detta bör ske i dialog med berörda aktörer för att säkerställa nödvändig information för uppföljning och ut-veckling av näringarna. Det finns där-utöver skäl att se över om befintliga analyser tidsmässigt kan ske mer syn-kroniserat för att underlätta en analys på aggregerad nivå.

Attraktiva kustområdenVad gäller Attraktiva kustområden finns vissa grundläggande nyckeltal kopplade till exempelvis turism och transporter vilka bör utgöra grunden för indikato-rer som kan följa utvecklingen över tid. Inledningsvis bör attraktionskraft och tillgänglighet följas upp.

5.2 Utvärdering och utveckling av strategin Strategin beskriver en ambition, och en strävan, att förverkliga visionen. För detta behövs en kontinuerlig dia-log med de maritima näringarna.

Inom en rad områden finns redan i dag etablerade branschvisa forum för diskussion om utvecklingen inom respektive bransch. Strategin ersätter inte den löpande dialog som finns mel-lan myndigheter, Regeringskansliet och branscherna, men kan bidra till att utveckla den befintliga dialogen. Med strategin finns ambitionen att utveckla den övergripande dialogen kring gemensamma förutsättningar och tematiska frågor kopplade till de maritima näringarna. En sådan dialog kommer att initieras i dialog mellan företrädare för myndigheter, berörda intresseorganisationer, andra relevanta aktörer och Regeringskansliet.

Foto Charlotte Gawell/Folio

www.regeringen.se/naring

Läs mer:www.regeringen.se/maritimstrategi