Upload
others
View
3
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
UPPSALA UNIVERSITET Teologiska Institutionen Magisteruppsats Bibelvetenskap D2NT VT2019 Emmy Lindgren
En maringltid att minnas En historisk-kritisk studie av historiciteten i den sista maringltiden
Handledare Cecilia Wasseacuten
Examinator James Kelhoffer
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Inneharingll
1 Inledning 3
11 Fraringgestaumlllning och syfte 3
12 Val av material och avgraumlnsningar 3
13 Teori och metod 4
131 Teori 4
1311 Historisk-kritisk metod 5
1312 Formhistorisk kritik 6
1313 Sitz im Leben 7
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier 8
132 Metod 10
14 Forskningslaumlget 15
2 Huvuddel 21
21 Fyra kaumlllor 21
211 Synops och oumlversaumlttning 21
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter 23
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000 23
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna 25
3 Applicerande av kriterier 34
38 Sammanfattning 37
4 Slutsats 38
5 Bibliografi 40
av 2 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1 Inledning Den sista maringltiden aumlr vad maringltiden i passionsberaumlttelsen innan Jesus tillfaringngatas brukar kallas
Maringltiden aumlr antagligen den mest kaumlnda i Nya testamentet konstaterar Thomas Kazen i sin artikel i
boken The Eucharist - Its Origins and Contexts Omstaumlndigheterna och historiciteten kring 1
maringltiden aumlr ifraringgasatta och Kazen menar att det aumlr troligt att de foumlrsta kristustroende han ha firat en
maringltid likt den som i Nya testamentet beskrivs som Jesus sista Om det var Jesus sista maringltid aumlr inte
lika sjaumllvklart Foumlr denna uppsats aumlr beskrivningen sista inte vad som aumlr intressant det intressanta 2
aumlr att undersoumlka de fyra versioner av denna maringltid som aringterges i Nya testamentet samt att proumlva
dessas historicitet Narrativen aumlr av houmlg stilnivaring och aumlr anpassade till en liturgisk miljouml I dessa fyra
versioner finns tvaring sparingr dels Markus och Matteus och dels Lukas och Paulus i 1 Korintierbrevet 3
11 Fraringgestaumlllning och syfte Fraringgestaumlllningen aumlr tvaringdelad och lyder
i) Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
ii) Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
Foumlr att undersoumlka fraringgan om Jesus historicitet i den sista maringltiden kommer jag att undersoumlka de
olika beskrivningarna av haumlndelsen som finns aringtergivna i Nya testamentet Dessa aumlr Mark 1422-25
Matt 2626-28(29) Lukas 2219-20 samt 1 Kor 1123-25 Jag kommer ocksaring att utvaumlrdera
anvaumlndandet av autenticitetskriterierna
12 Val av material och avgraumlnsningar I denna uppsats kommer jag att jaumlmfoumlra de fyra kanoniska beraumlttelserna av den sista maringltiden som
finns aringtergivna i Matteus Markus Lukas och Paulus i 1 Kor Foumlr den grekiska grammatiken
kommer jag att anvaumlnda mig av K Alands The Greek New Testament rev 5 I de fall jag anvaumlnder
mig av Gamla TestamentetHebreiska Bibeln anvaumlnder jag Bibel2000s oumlversaumlttning med
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) 1
och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502 Haumlr s 477 Kazen 2017 s 4782
Kazen 2017 s 4793
av 3 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
komplement fraringn Septuaginta Utoumlver kommentarer fraringn KNT Hermeneia och The Anchor Bible
mfl anvaumlnder jag mig ocksaring av olika monografier och antologin The Eucharist - Its Origins and
Contexts redaktoumlr David Hellholm och Dieter Saumlnger John P Meier har skrivit en samlingsvolym
om den historiske Jesus i fem delar daumlr den sista handlar om nattvarden denna bok kommer ocksaring
att anvaumlndas i detta arbete
13 Teori och metod 131 Teori
Jag vill undersoumlka historiciteten av den sista maringltiden Detta kommer jag att goumlra genom att proumlva
de fyra versioner som aringterges i Nya testamentet utifraringn formhistorisk kritik med saumlrskilt fokus paring
autenticitetskriterier samt Sitz im Leben Jag vill med dessa metoder foumlrsoumlka naumlrma mig en 4
foumlrstaringelse av vad som historiskt kan sagts eller skett under denna maringltid Cecilia Wasseacuten och Tobias
Haumlgerland skriver i sin bok Den okaumlnde Jesus att foumlr att komma den historiske Jesus naumlra behoumlver
man garing via arkeologi eller genom nedskrivna texter I denna uppsats kommer jag att fokusera paring det
senare av dessa 5
EP Sanders skriver 1985 i sin bok Jesus and Judaism att forskningen kring den historiske Jesus aumlr
oumlverens om att det aumlr svaringrt att dra slutsatser om den historiske Jesus utifraringn enskilda individuella
perikoper Trots det skapar forskare en relativt enhetlig bild av vad Jesus undervisade och hur han 6
betedde sig menar Sanders Vidare beskriver Sanders en vaumlndning i forskningen kring den
historiske Jesus daumlr man inte laumlngre aumlr raumldd foumlr att staumllla fraringgor som vad Jesus menade med sitt
handlande Att laumlsa Sanders visar paring den foumlraumlndring av forskningsparadigm som har skett vid 7
studiet av den historiske Jesus Sanders skriver exempelvis om rdquodouble dissimilarityrdquo som ett av de
viktigaste kriterier naringgot som Tobias Haumlgerland i sin artikel rdquoThe future of criteria in the historical
Begrepp som rdquoAutenticitetskriterierrdquo rdquoSitz im Lebenrdquo och rdquoFormhistorisk kritikrdquo redogoumlrs mer noggrant 4
senare i uppsatsen Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades 5
Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016 s 63 Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007 s 151 Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985 s 16
Sanders 1985 s 27
av 4 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jesus researchrdquo 2015 kritiserar ca 30 aringr efter Sanders bok Precis som Sanders 1985 foumlrutsparingdde en 8
foumlraumlndring i studiet av den historiske Jesus goumlr ocksaring Haumlgerland det 2015 9
Sanders menar att tidigare forskare har ibland gjort Jesus saring unik och judendomen kategoriserad
som saring mycket saumlmre att laumlsaren naumlstan tvingats att ifraringgasaumltta hur det kan komma sig att Jesus vaumlxt
upp i en judisk kontext I och med detta visar ocksaring Sanders paring en brytning i forskares relation med
kristendom vs judendom Sander haumlnvisar till Klausners foumlrstaringelse av Jesus som just jude men 10
som ocksaring menar att Jesus sedan bryter medveten med den judiska bakgrund han kommer ifraringn 11
I en senare bok av Sanders The Historical Figure of Jesus fraringn 1993 anvaumlnder han sjaumllv
autenticitetsprinciperna foumlr att proumlva historiciteten hos Jesus Han inleder med
dissimilaritetskriteriet i detta fall handlar det om Jesus foumlrutsaumlgelse om det kommande Gudsriket
och Sanders menar att en ouppfylld profetia aumlr mer sannolik aumln en uppfylld saringdan Daumlrefter
argumenterar Sanders foumlr att denna foumlrutsaumlgelse aringterfinns i oberoende kaumlllor i detta fall hos Paulus
och evangelierna Paulus hade inte evangelierna att tillgaring naumlr han skrev sina brev och de synoptiska
evangeliernas foumlrfattare hade antagligen inte Paulus brev naumlr de skrev Aumlven om det som sades eller
gjordes kunde uppfattas som pinsamt anvaumlndes det aumlndaring foumlr att det var saring ingrott i traditionen 12
Sanders anvaumlnder haumlr i sin bok 1993 samma vaumllkaumlnda kriterier som anvaumlnds aumln idag
1311 Historisk-kritisk metod
En historisk-kritisk metod har utvecklats under de senaste 300 aringren i syfte att studera Bibeln menar
David R Law i sin metodbok The Historical Critical Method Att anvaumlnda en historisk-kritisk 13
metod aumlr att anvaumlnda ett kluster av olika tillvaumlgagaringngssaumltt daumlr alla har samma fokus - att foumlrstaring
textens historiska karaktaumlr Detta goumlrs utifraringn fyra olika foumlrstaringelser av begreppet historicitet 1) 14
Sanders 1985 s 16 8
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo Journal for the Study of the Historical Jesus 13 (2015) s 43-65 s 63 Sanders 1985 s 2 9
Haumlgerland 2015 s 63 Sanders 1985 s 1810
Sanders 1985 s 1911
Sanders 1993 s 18212
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012 s 13
VIII Law 2012 s 114
av 5 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Den historiska sanningen bakom haumlndelsen - har det haumlnt 2) Den historiska bakgrunden kring
texten - redaktion och aumlndringar 3) Den historiska konsekvens texten hade i sin tillkomsttid 4)
Den sekulaumlrhistoriska metoden som anvaumlnds foumlr att tolka texten Det innebaumlr ett antagande att de
som laumlste texten i dess tillkomsttid har samma referensramar som de som laumlser texten idag Det
skulle innebaumlra att naringgot som var omoumljligt daring fortfarande aumlr det idag och detsamma tvaumlrt om 15
Eftersom jag vill naring foumlrstaringelse om den historiske Jesus kommer jag att i denna uppsats anvaumlnda mig
av en historisk-kritisk metod med huvudfokus paring formhistorisk kritik och anvaumlndningen av
autenticitetskriterierna Jag utgaringr fraumlmst fraringn David R Laws The Historical Critical Method a
Beginners Guide foumlr en mer allmaumln foumlrstaringelse av historisk-kritisk metod Daumlrefter anvaumlnder jag mig
av autenticitetskriterierna och Sitz im Leben Forskare aumlr inte ense oumlver anvaumlndandet av
autenticitetskriterierna i efterstraumlvan av historiciteten hos Jesus Jag har satt mig in i diskussionerna
och staringr daumlrfoumlr enad med Tobias Haumlgerland i fraringgan som menar att detta aumlr en relevant metod foumlr att
naring historiciteten hos Jesus Diskussionen kommer att redogoumlras foumlr senare i uppsatsen
1312 Formhistorisk kritik
Formhistorisk kritik aumlr baserad paring paringstaringendet att det finns olika former paring texterna i Bibeln Det
finns vissa fraser som anvaumlnds saring som rdquoSaring saumlger Herrenrdquo eller Jesus rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden 16
Formhistorisk kritik aumlr att upptaumlcka de litteraumlra drag som saumlrskiljer sig och kategorisera dem Detta
har lett till att den formhistoriska kritiken ocksaring kategoriseras in i fyra grupper I) Genre - vad aumlr 17
det foumlr typ av text Det aumlr viktigt att inte blanda samman form och genre menar Law Formen boumlr
beteckna en textpassages struktur och uppbyggnad Genre aumlr en del i den passage daring den beraumlttar
vilken typ av text det aumlr II) Sitz im Leben - i vilken situation texten tillkommit i och till vilken 18
funktion III) Muntlig tradition - att texten innan den blivit text traderats muntligt En del av den
formhistoriska kritiken aumlr att identifiera dessa delar i texten som kommer fraringn en muntlig
tradering IV) Oumlverfoumlringshistoria (the history of transmission) - formhistoria - fraringn foumlrsta ord till 19
Law 2012 s 5-615
Exempel paring rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden aumlr naumlr Jesus i Johannesevangeliet saumlger Jag aumlr livet broumld (Joh 635) Jag 16
aumlr vaumlrldens ljus (Joh 812) Jag aumlr grinden (Joh 109) Law 2012 s 14017
Law 2012 s 14118
Law 2012 s 142 19
av 6 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
idag Den fjaumlrde kategorin aumlr inte bara intresserad av vad texten betyder eller till vilken situation
den aumlr skriven den aumlr ocksaring intresserad av resan texten har gjort foumlr att komma dit 20
Utoumlver dessa fyra kategorier av formhistorisk kritik presenterar Law sju foumlrutsaumlttningar foumlr dessa
vilka aumlr foumlljande I) Bibeltexterna aumlr konstruerade av mindre delar II) Texter kan ha traderats
muntligen innan det blev skriven text III) I processen av att traderas muntligt normaliserades
texten Foumlr att kunna tradera naringgot muntligt kraumlvs att den aumlr enkel att memorera Daumlrfoumlr kan dessa
kaumlnnas igen paring sin simpelhet IV) Innan beraumlttelserna blev skriven text sammanfoumlrdes beraumlttelser
beroende paring tema snarare aumln kronologi V) Bibliska foumlrfattare aumlr inte foumlrfattare i den betaumlckning vi
anvaumlnder idag Texterna har inte tillkommit och uppkommit fraringn en person en garingng utan har istaumlllet
blivit konstruerade av aumlrvt material Law menar att produkten av dessa texten aumlr snarare av
foumlrsamlingen aumln den som var rdquofoumlrfattarerdquo VI) Man kan med hjaumllp av den skrivna formen sparingra 21
den muntliga formen Detta resulterar i att den formhistoriska kritiken aumlr beroende av kaumlllkritiken
VII) Former som uppkommit ur en saumlrskild kulturell social eller religioumls miljouml kallas Sitz im
Leben Daumlr staringr varje tradition i relation till samhaumlllet som vaumlrnat om den och laringtit den garing i arv 22
genom generationer Daumlrfoumlr aumlr traditionen en bild foumlr sociala foumlrharingllanden i samhaumlllet religioumlsa
politiska och filosofiska aringsikter i det samhaumllle texten uppstod 23
Dessa sju kan sedan sammanstaumlllas i sex principer foumlr anvaumlndandet av formhistorisk kritik
Inom dessa principer aringterfinns Sitz im Leben och vad Law kallar foumlr traditionskritik - eller
autencitetskriterium som de ocksaring kan kallas - vilka aumlr de som aumlr av stoumlrst vikt foumlr detta arbete
1313 Sitz im Leben
Uttrycket rdquoSitz im Lebenrdquo kommer ifraringn tyskan och kan oumlversaumlttas med (miljoumlplatsmitt) i livet
Som naumlmnt tidigare handlar Sitz im Leben om att former uppkommit ur en saumlrskild kulturell social
eller religioumls miljouml Law exemplifierar med att sorgetexter houmlr till genren begravningsliturgi Det 24
finns tre huvudfaktorer som bidrar till foumlrstaringelsen av Sitz im Leben a) historisk miljouml - situationen
som bidrog till formens skapande b) social miljouml - situationen daumlr formen var bevarad c) den
Law 2012 s 14320
Law 2012 s 16221
oumlversaumltts mitt i livet 22
Law 2012 s 142 16323
Law 2012 s 141-142 16324
av 7 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
litteraumlra miljoumln - rollen som formen spelat i den litteraumlra kontexten under denna tid Sitz im Leben
identifieras med hjaumllp av genre Jag kommer att analysera texterna utifraringn Sitz im Leben foumlr att 25
foumlrsoumlka utskilja vad som kan ha varit sagt av den historiske Jesus och vad som leder tillbaka till den
liturgi som praktiserades i de tidiga kristustroende foumlrsamlingarna
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier
Foumlr att sparingra en texts autenticitet och ursprung kan man applicera vissa kriterier paring texten Detta
kallar Law foumlr traditionskritik Att anvaumlnda dessa kriterier har gjorts sedan ca 1950-talet Det raringder 26
delade meningar hos forskare kring antalet kriterier och deras inneharingll samt anvaumlndbarhet Bengt
Holmberg skriver i Jesus och de foumlrsta kristna om dessa kriterier daring under namnet aumlkthetskriterier
Jag har valt att kalla dem autenticitetskriterier daring jag anser att den oumlversaumlttningen klingar baumlttre med
det engelska rdquocriteria of authenticityrdquo Som jag nyss naumlmnt raringder delade meningar om hur dessa boumlr
anvaumlndas och i vissa fall om de ska anvaumlndas oumlver huvud taget detta aumlr en diskussion jag tagit del
av och kommer att redogoumlra foumlr senare i denna uppsats Haumlr nedan presenterar jag kriterierna med
baringde engelska och svenska termer daumlrefter kommer jag att anvaumlnda den svenska termen
The criterion of dissimilarity Olikhetskriteriet
Om en tradition inte verkar staumlmma oumlverens med den tidiga kyrkan eller judendomen under Jesu tid
kan vi anta att traditionen aumlr sann Detta aumlr ett komplicerat kriterium daring Jesus sjaumllv var jude och
kyrkan som byggs efter hans doumld antagligen bygger paring de uttalanden och handlingar som han utfoumlrt
I fall daumlr houmlg kristologi antyds kan man ifraringgasaumltta om det uppfyller kriteriet daring dessa antagligen aumlr
av en senare konstruktion fraringn kyrkan Holmberg aumlr kritisk och menar att anvaumlnda detta kriterium 27
aumlr snarare ett rdquoteologiskt staumlllningstagande om Jesus rdquounikhetrdquo aumln en historievetenskaplig principrdquo
Vidare menar Holmberg att det daumlrfoumlr inte borde vara de saker i Jesustraditionen som skiljer sig fraringn
den judiska- eller den tidiga kyrkans kontext under foumlrsta aringrhundradet - istaumlllet borde det vara de
saker som paring ett oumlvertygande saumltt kan bevisas passa in i en judisk kontext och i den tidiga kyrkans
kontext under foumlrsta aringrhundradet som boumlr anses som aumlkta
Law 2012 s 164-16525
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 26
(2015) s (352-356) haumlr 352 Kriteriet kan anvaumlndas baringde i positiv och negativ bemaumlrkelse foumlr att legitimera och avskriva paringstaringenden 27
om den historiske Jesus av 8 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
The criterion of multiple attestation Tvaumlrsnittskriteriet
Om traditionen finns aringtergiven hos fler kaumlllor oberoende av varandra aumlr den mer sannolik Dock
kraumlver det att vi vet vilka kaumlllor som aumlr beroende av varandra
The criterion of coherence Koherenskriteriet
Om ett material (uttalandehaumlndelse) svarar med inneharingll eller tankestruktur till det som tidigare
saumlkerstaumlllt som autentiskt det vill saumlga att det staumlmmer oumlverens med vad som klargjorts autentiskt
och sannolikt av Olikhetskriteriet och Tvaumlrsnittskriteriet
Utoumlver dessa tre som Law och Holmgren aumlr oumlverens om finns ytterligare kriterium som Holmberg
naumlmner Genanskriteriet - naumlr en haumlndelse skapar svaringrighet eller problematik och garingr i polemik med
urkyrkan men aumlndaring finns bevarad i traditionen
Aramaismkriteriet - ett Jesusord daumlr arameiskan skymtas under grekiskan (Daring Jesus antagligen
talade arameiska) 28
Ett sjaumltte kriterium belyses hos Wasseacuten och Haumlgerland dock inte ett vedertaget
autenticitetskriterium men ett kriterium foumlr att proumlva historicitet samtidskriteriet Samtidskriteriet
proumlvar textens historiska tillfoumlrlitlighet I princip aumlr en tidigare kaumllla att foumlredra oumlver en kaumllla daumlr
textens tillkomsttid aumlr distanserad fraringn haumlndelsen i fraringga Desto mer tid som garingtt desto stoumlrre chans
att beraumlttelsen minns och aringterberaumlttas annorlunda fraringn originalberaumlttelsen Hur vaumll evangelierna
uppfyller samtidskravet aumlr inte helt oproblematiskt att undersoumlka Dateringen av evangelierna aumlr
naumlstintill omoumljlig att faring exakt daring det inte finns ett originaldokument utan snarare bestaringr av ca 5000
handskrivna kopior fraringn olika tider Det finns heller inte en saumlker kaumlnd foumlrfattare till evangelierna
En tredje problematik med dateringen aumlr att evangelierna har en del biografiska beraumlttelser och att
det daumlrfoumlr aumlr svaringrt att dra slutsatser om dess datering 29
Law 2012 s 166 28
Holmberg 2007 S 155 Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 6429
av 9 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Inneharingll
1 Inledning 3
11 Fraringgestaumlllning och syfte 3
12 Val av material och avgraumlnsningar 3
13 Teori och metod 4
131 Teori 4
1311 Historisk-kritisk metod 5
1312 Formhistorisk kritik 6
1313 Sitz im Leben 7
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier 8
132 Metod 10
14 Forskningslaumlget 15
2 Huvuddel 21
21 Fyra kaumlllor 21
211 Synops och oumlversaumlttning 21
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter 23
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000 23
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna 25
3 Applicerande av kriterier 34
38 Sammanfattning 37
4 Slutsats 38
5 Bibliografi 40
av 2 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1 Inledning Den sista maringltiden aumlr vad maringltiden i passionsberaumlttelsen innan Jesus tillfaringngatas brukar kallas
Maringltiden aumlr antagligen den mest kaumlnda i Nya testamentet konstaterar Thomas Kazen i sin artikel i
boken The Eucharist - Its Origins and Contexts Omstaumlndigheterna och historiciteten kring 1
maringltiden aumlr ifraringgasatta och Kazen menar att det aumlr troligt att de foumlrsta kristustroende han ha firat en
maringltid likt den som i Nya testamentet beskrivs som Jesus sista Om det var Jesus sista maringltid aumlr inte
lika sjaumllvklart Foumlr denna uppsats aumlr beskrivningen sista inte vad som aumlr intressant det intressanta 2
aumlr att undersoumlka de fyra versioner av denna maringltid som aringterges i Nya testamentet samt att proumlva
dessas historicitet Narrativen aumlr av houmlg stilnivaring och aumlr anpassade till en liturgisk miljouml I dessa fyra
versioner finns tvaring sparingr dels Markus och Matteus och dels Lukas och Paulus i 1 Korintierbrevet 3
11 Fraringgestaumlllning och syfte Fraringgestaumlllningen aumlr tvaringdelad och lyder
i) Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
ii) Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
Foumlr att undersoumlka fraringgan om Jesus historicitet i den sista maringltiden kommer jag att undersoumlka de
olika beskrivningarna av haumlndelsen som finns aringtergivna i Nya testamentet Dessa aumlr Mark 1422-25
Matt 2626-28(29) Lukas 2219-20 samt 1 Kor 1123-25 Jag kommer ocksaring att utvaumlrdera
anvaumlndandet av autenticitetskriterierna
12 Val av material och avgraumlnsningar I denna uppsats kommer jag att jaumlmfoumlra de fyra kanoniska beraumlttelserna av den sista maringltiden som
finns aringtergivna i Matteus Markus Lukas och Paulus i 1 Kor Foumlr den grekiska grammatiken
kommer jag att anvaumlnda mig av K Alands The Greek New Testament rev 5 I de fall jag anvaumlnder
mig av Gamla TestamentetHebreiska Bibeln anvaumlnder jag Bibel2000s oumlversaumlttning med
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) 1
och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502 Haumlr s 477 Kazen 2017 s 4782
Kazen 2017 s 4793
av 3 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
komplement fraringn Septuaginta Utoumlver kommentarer fraringn KNT Hermeneia och The Anchor Bible
mfl anvaumlnder jag mig ocksaring av olika monografier och antologin The Eucharist - Its Origins and
Contexts redaktoumlr David Hellholm och Dieter Saumlnger John P Meier har skrivit en samlingsvolym
om den historiske Jesus i fem delar daumlr den sista handlar om nattvarden denna bok kommer ocksaring
att anvaumlndas i detta arbete
13 Teori och metod 131 Teori
Jag vill undersoumlka historiciteten av den sista maringltiden Detta kommer jag att goumlra genom att proumlva
de fyra versioner som aringterges i Nya testamentet utifraringn formhistorisk kritik med saumlrskilt fokus paring
autenticitetskriterier samt Sitz im Leben Jag vill med dessa metoder foumlrsoumlka naumlrma mig en 4
foumlrstaringelse av vad som historiskt kan sagts eller skett under denna maringltid Cecilia Wasseacuten och Tobias
Haumlgerland skriver i sin bok Den okaumlnde Jesus att foumlr att komma den historiske Jesus naumlra behoumlver
man garing via arkeologi eller genom nedskrivna texter I denna uppsats kommer jag att fokusera paring det
senare av dessa 5
EP Sanders skriver 1985 i sin bok Jesus and Judaism att forskningen kring den historiske Jesus aumlr
oumlverens om att det aumlr svaringrt att dra slutsatser om den historiske Jesus utifraringn enskilda individuella
perikoper Trots det skapar forskare en relativt enhetlig bild av vad Jesus undervisade och hur han 6
betedde sig menar Sanders Vidare beskriver Sanders en vaumlndning i forskningen kring den
historiske Jesus daumlr man inte laumlngre aumlr raumldd foumlr att staumllla fraringgor som vad Jesus menade med sitt
handlande Att laumlsa Sanders visar paring den foumlraumlndring av forskningsparadigm som har skett vid 7
studiet av den historiske Jesus Sanders skriver exempelvis om rdquodouble dissimilarityrdquo som ett av de
viktigaste kriterier naringgot som Tobias Haumlgerland i sin artikel rdquoThe future of criteria in the historical
Begrepp som rdquoAutenticitetskriterierrdquo rdquoSitz im Lebenrdquo och rdquoFormhistorisk kritikrdquo redogoumlrs mer noggrant 4
senare i uppsatsen Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades 5
Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016 s 63 Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007 s 151 Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985 s 16
Sanders 1985 s 27
av 4 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jesus researchrdquo 2015 kritiserar ca 30 aringr efter Sanders bok Precis som Sanders 1985 foumlrutsparingdde en 8
foumlraumlndring i studiet av den historiske Jesus goumlr ocksaring Haumlgerland det 2015 9
Sanders menar att tidigare forskare har ibland gjort Jesus saring unik och judendomen kategoriserad
som saring mycket saumlmre att laumlsaren naumlstan tvingats att ifraringgasaumltta hur det kan komma sig att Jesus vaumlxt
upp i en judisk kontext I och med detta visar ocksaring Sanders paring en brytning i forskares relation med
kristendom vs judendom Sander haumlnvisar till Klausners foumlrstaringelse av Jesus som just jude men 10
som ocksaring menar att Jesus sedan bryter medveten med den judiska bakgrund han kommer ifraringn 11
I en senare bok av Sanders The Historical Figure of Jesus fraringn 1993 anvaumlnder han sjaumllv
autenticitetsprinciperna foumlr att proumlva historiciteten hos Jesus Han inleder med
dissimilaritetskriteriet i detta fall handlar det om Jesus foumlrutsaumlgelse om det kommande Gudsriket
och Sanders menar att en ouppfylld profetia aumlr mer sannolik aumln en uppfylld saringdan Daumlrefter
argumenterar Sanders foumlr att denna foumlrutsaumlgelse aringterfinns i oberoende kaumlllor i detta fall hos Paulus
och evangelierna Paulus hade inte evangelierna att tillgaring naumlr han skrev sina brev och de synoptiska
evangeliernas foumlrfattare hade antagligen inte Paulus brev naumlr de skrev Aumlven om det som sades eller
gjordes kunde uppfattas som pinsamt anvaumlndes det aumlndaring foumlr att det var saring ingrott i traditionen 12
Sanders anvaumlnder haumlr i sin bok 1993 samma vaumllkaumlnda kriterier som anvaumlnds aumln idag
1311 Historisk-kritisk metod
En historisk-kritisk metod har utvecklats under de senaste 300 aringren i syfte att studera Bibeln menar
David R Law i sin metodbok The Historical Critical Method Att anvaumlnda en historisk-kritisk 13
metod aumlr att anvaumlnda ett kluster av olika tillvaumlgagaringngssaumltt daumlr alla har samma fokus - att foumlrstaring
textens historiska karaktaumlr Detta goumlrs utifraringn fyra olika foumlrstaringelser av begreppet historicitet 1) 14
Sanders 1985 s 16 8
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo Journal for the Study of the Historical Jesus 13 (2015) s 43-65 s 63 Sanders 1985 s 2 9
Haumlgerland 2015 s 63 Sanders 1985 s 1810
Sanders 1985 s 1911
Sanders 1993 s 18212
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012 s 13
VIII Law 2012 s 114
av 5 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Den historiska sanningen bakom haumlndelsen - har det haumlnt 2) Den historiska bakgrunden kring
texten - redaktion och aumlndringar 3) Den historiska konsekvens texten hade i sin tillkomsttid 4)
Den sekulaumlrhistoriska metoden som anvaumlnds foumlr att tolka texten Det innebaumlr ett antagande att de
som laumlste texten i dess tillkomsttid har samma referensramar som de som laumlser texten idag Det
skulle innebaumlra att naringgot som var omoumljligt daring fortfarande aumlr det idag och detsamma tvaumlrt om 15
Eftersom jag vill naring foumlrstaringelse om den historiske Jesus kommer jag att i denna uppsats anvaumlnda mig
av en historisk-kritisk metod med huvudfokus paring formhistorisk kritik och anvaumlndningen av
autenticitetskriterierna Jag utgaringr fraumlmst fraringn David R Laws The Historical Critical Method a
Beginners Guide foumlr en mer allmaumln foumlrstaringelse av historisk-kritisk metod Daumlrefter anvaumlnder jag mig
av autenticitetskriterierna och Sitz im Leben Forskare aumlr inte ense oumlver anvaumlndandet av
autenticitetskriterierna i efterstraumlvan av historiciteten hos Jesus Jag har satt mig in i diskussionerna
och staringr daumlrfoumlr enad med Tobias Haumlgerland i fraringgan som menar att detta aumlr en relevant metod foumlr att
naring historiciteten hos Jesus Diskussionen kommer att redogoumlras foumlr senare i uppsatsen
1312 Formhistorisk kritik
Formhistorisk kritik aumlr baserad paring paringstaringendet att det finns olika former paring texterna i Bibeln Det
finns vissa fraser som anvaumlnds saring som rdquoSaring saumlger Herrenrdquo eller Jesus rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden 16
Formhistorisk kritik aumlr att upptaumlcka de litteraumlra drag som saumlrskiljer sig och kategorisera dem Detta
har lett till att den formhistoriska kritiken ocksaring kategoriseras in i fyra grupper I) Genre - vad aumlr 17
det foumlr typ av text Det aumlr viktigt att inte blanda samman form och genre menar Law Formen boumlr
beteckna en textpassages struktur och uppbyggnad Genre aumlr en del i den passage daring den beraumlttar
vilken typ av text det aumlr II) Sitz im Leben - i vilken situation texten tillkommit i och till vilken 18
funktion III) Muntlig tradition - att texten innan den blivit text traderats muntligt En del av den
formhistoriska kritiken aumlr att identifiera dessa delar i texten som kommer fraringn en muntlig
tradering IV) Oumlverfoumlringshistoria (the history of transmission) - formhistoria - fraringn foumlrsta ord till 19
Law 2012 s 5-615
Exempel paring rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden aumlr naumlr Jesus i Johannesevangeliet saumlger Jag aumlr livet broumld (Joh 635) Jag 16
aumlr vaumlrldens ljus (Joh 812) Jag aumlr grinden (Joh 109) Law 2012 s 14017
Law 2012 s 14118
Law 2012 s 142 19
av 6 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
idag Den fjaumlrde kategorin aumlr inte bara intresserad av vad texten betyder eller till vilken situation
den aumlr skriven den aumlr ocksaring intresserad av resan texten har gjort foumlr att komma dit 20
Utoumlver dessa fyra kategorier av formhistorisk kritik presenterar Law sju foumlrutsaumlttningar foumlr dessa
vilka aumlr foumlljande I) Bibeltexterna aumlr konstruerade av mindre delar II) Texter kan ha traderats
muntligen innan det blev skriven text III) I processen av att traderas muntligt normaliserades
texten Foumlr att kunna tradera naringgot muntligt kraumlvs att den aumlr enkel att memorera Daumlrfoumlr kan dessa
kaumlnnas igen paring sin simpelhet IV) Innan beraumlttelserna blev skriven text sammanfoumlrdes beraumlttelser
beroende paring tema snarare aumln kronologi V) Bibliska foumlrfattare aumlr inte foumlrfattare i den betaumlckning vi
anvaumlnder idag Texterna har inte tillkommit och uppkommit fraringn en person en garingng utan har istaumlllet
blivit konstruerade av aumlrvt material Law menar att produkten av dessa texten aumlr snarare av
foumlrsamlingen aumln den som var rdquofoumlrfattarerdquo VI) Man kan med hjaumllp av den skrivna formen sparingra 21
den muntliga formen Detta resulterar i att den formhistoriska kritiken aumlr beroende av kaumlllkritiken
VII) Former som uppkommit ur en saumlrskild kulturell social eller religioumls miljouml kallas Sitz im
Leben Daumlr staringr varje tradition i relation till samhaumlllet som vaumlrnat om den och laringtit den garing i arv 22
genom generationer Daumlrfoumlr aumlr traditionen en bild foumlr sociala foumlrharingllanden i samhaumlllet religioumlsa
politiska och filosofiska aringsikter i det samhaumllle texten uppstod 23
Dessa sju kan sedan sammanstaumlllas i sex principer foumlr anvaumlndandet av formhistorisk kritik
Inom dessa principer aringterfinns Sitz im Leben och vad Law kallar foumlr traditionskritik - eller
autencitetskriterium som de ocksaring kan kallas - vilka aumlr de som aumlr av stoumlrst vikt foumlr detta arbete
1313 Sitz im Leben
Uttrycket rdquoSitz im Lebenrdquo kommer ifraringn tyskan och kan oumlversaumlttas med (miljoumlplatsmitt) i livet
Som naumlmnt tidigare handlar Sitz im Leben om att former uppkommit ur en saumlrskild kulturell social
eller religioumls miljouml Law exemplifierar med att sorgetexter houmlr till genren begravningsliturgi Det 24
finns tre huvudfaktorer som bidrar till foumlrstaringelsen av Sitz im Leben a) historisk miljouml - situationen
som bidrog till formens skapande b) social miljouml - situationen daumlr formen var bevarad c) den
Law 2012 s 14320
Law 2012 s 16221
oumlversaumltts mitt i livet 22
Law 2012 s 142 16323
Law 2012 s 141-142 16324
av 7 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
litteraumlra miljoumln - rollen som formen spelat i den litteraumlra kontexten under denna tid Sitz im Leben
identifieras med hjaumllp av genre Jag kommer att analysera texterna utifraringn Sitz im Leben foumlr att 25
foumlrsoumlka utskilja vad som kan ha varit sagt av den historiske Jesus och vad som leder tillbaka till den
liturgi som praktiserades i de tidiga kristustroende foumlrsamlingarna
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier
Foumlr att sparingra en texts autenticitet och ursprung kan man applicera vissa kriterier paring texten Detta
kallar Law foumlr traditionskritik Att anvaumlnda dessa kriterier har gjorts sedan ca 1950-talet Det raringder 26
delade meningar hos forskare kring antalet kriterier och deras inneharingll samt anvaumlndbarhet Bengt
Holmberg skriver i Jesus och de foumlrsta kristna om dessa kriterier daring under namnet aumlkthetskriterier
Jag har valt att kalla dem autenticitetskriterier daring jag anser att den oumlversaumlttningen klingar baumlttre med
det engelska rdquocriteria of authenticityrdquo Som jag nyss naumlmnt raringder delade meningar om hur dessa boumlr
anvaumlndas och i vissa fall om de ska anvaumlndas oumlver huvud taget detta aumlr en diskussion jag tagit del
av och kommer att redogoumlra foumlr senare i denna uppsats Haumlr nedan presenterar jag kriterierna med
baringde engelska och svenska termer daumlrefter kommer jag att anvaumlnda den svenska termen
The criterion of dissimilarity Olikhetskriteriet
Om en tradition inte verkar staumlmma oumlverens med den tidiga kyrkan eller judendomen under Jesu tid
kan vi anta att traditionen aumlr sann Detta aumlr ett komplicerat kriterium daring Jesus sjaumllv var jude och
kyrkan som byggs efter hans doumld antagligen bygger paring de uttalanden och handlingar som han utfoumlrt
I fall daumlr houmlg kristologi antyds kan man ifraringgasaumltta om det uppfyller kriteriet daring dessa antagligen aumlr
av en senare konstruktion fraringn kyrkan Holmberg aumlr kritisk och menar att anvaumlnda detta kriterium 27
aumlr snarare ett rdquoteologiskt staumlllningstagande om Jesus rdquounikhetrdquo aumln en historievetenskaplig principrdquo
Vidare menar Holmberg att det daumlrfoumlr inte borde vara de saker i Jesustraditionen som skiljer sig fraringn
den judiska- eller den tidiga kyrkans kontext under foumlrsta aringrhundradet - istaumlllet borde det vara de
saker som paring ett oumlvertygande saumltt kan bevisas passa in i en judisk kontext och i den tidiga kyrkans
kontext under foumlrsta aringrhundradet som boumlr anses som aumlkta
Law 2012 s 164-16525
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 26
(2015) s (352-356) haumlr 352 Kriteriet kan anvaumlndas baringde i positiv och negativ bemaumlrkelse foumlr att legitimera och avskriva paringstaringenden 27
om den historiske Jesus av 8 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
The criterion of multiple attestation Tvaumlrsnittskriteriet
Om traditionen finns aringtergiven hos fler kaumlllor oberoende av varandra aumlr den mer sannolik Dock
kraumlver det att vi vet vilka kaumlllor som aumlr beroende av varandra
The criterion of coherence Koherenskriteriet
Om ett material (uttalandehaumlndelse) svarar med inneharingll eller tankestruktur till det som tidigare
saumlkerstaumlllt som autentiskt det vill saumlga att det staumlmmer oumlverens med vad som klargjorts autentiskt
och sannolikt av Olikhetskriteriet och Tvaumlrsnittskriteriet
Utoumlver dessa tre som Law och Holmgren aumlr oumlverens om finns ytterligare kriterium som Holmberg
naumlmner Genanskriteriet - naumlr en haumlndelse skapar svaringrighet eller problematik och garingr i polemik med
urkyrkan men aumlndaring finns bevarad i traditionen
Aramaismkriteriet - ett Jesusord daumlr arameiskan skymtas under grekiskan (Daring Jesus antagligen
talade arameiska) 28
Ett sjaumltte kriterium belyses hos Wasseacuten och Haumlgerland dock inte ett vedertaget
autenticitetskriterium men ett kriterium foumlr att proumlva historicitet samtidskriteriet Samtidskriteriet
proumlvar textens historiska tillfoumlrlitlighet I princip aumlr en tidigare kaumllla att foumlredra oumlver en kaumllla daumlr
textens tillkomsttid aumlr distanserad fraringn haumlndelsen i fraringga Desto mer tid som garingtt desto stoumlrre chans
att beraumlttelsen minns och aringterberaumlttas annorlunda fraringn originalberaumlttelsen Hur vaumll evangelierna
uppfyller samtidskravet aumlr inte helt oproblematiskt att undersoumlka Dateringen av evangelierna aumlr
naumlstintill omoumljlig att faring exakt daring det inte finns ett originaldokument utan snarare bestaringr av ca 5000
handskrivna kopior fraringn olika tider Det finns heller inte en saumlker kaumlnd foumlrfattare till evangelierna
En tredje problematik med dateringen aumlr att evangelierna har en del biografiska beraumlttelser och att
det daumlrfoumlr aumlr svaringrt att dra slutsatser om dess datering 29
Law 2012 s 166 28
Holmberg 2007 S 155 Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 6429
av 9 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1 Inledning Den sista maringltiden aumlr vad maringltiden i passionsberaumlttelsen innan Jesus tillfaringngatas brukar kallas
Maringltiden aumlr antagligen den mest kaumlnda i Nya testamentet konstaterar Thomas Kazen i sin artikel i
boken The Eucharist - Its Origins and Contexts Omstaumlndigheterna och historiciteten kring 1
maringltiden aumlr ifraringgasatta och Kazen menar att det aumlr troligt att de foumlrsta kristustroende han ha firat en
maringltid likt den som i Nya testamentet beskrivs som Jesus sista Om det var Jesus sista maringltid aumlr inte
lika sjaumllvklart Foumlr denna uppsats aumlr beskrivningen sista inte vad som aumlr intressant det intressanta 2
aumlr att undersoumlka de fyra versioner av denna maringltid som aringterges i Nya testamentet samt att proumlva
dessas historicitet Narrativen aumlr av houmlg stilnivaring och aumlr anpassade till en liturgisk miljouml I dessa fyra
versioner finns tvaring sparingr dels Markus och Matteus och dels Lukas och Paulus i 1 Korintierbrevet 3
11 Fraringgestaumlllning och syfte Fraringgestaumlllningen aumlr tvaringdelad och lyder
i) Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
ii) Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
Foumlr att undersoumlka fraringgan om Jesus historicitet i den sista maringltiden kommer jag att undersoumlka de
olika beskrivningarna av haumlndelsen som finns aringtergivna i Nya testamentet Dessa aumlr Mark 1422-25
Matt 2626-28(29) Lukas 2219-20 samt 1 Kor 1123-25 Jag kommer ocksaring att utvaumlrdera
anvaumlndandet av autenticitetskriterierna
12 Val av material och avgraumlnsningar I denna uppsats kommer jag att jaumlmfoumlra de fyra kanoniska beraumlttelserna av den sista maringltiden som
finns aringtergivna i Matteus Markus Lukas och Paulus i 1 Kor Foumlr den grekiska grammatiken
kommer jag att anvaumlnda mig av K Alands The Greek New Testament rev 5 I de fall jag anvaumlnder
mig av Gamla TestamentetHebreiska Bibeln anvaumlnder jag Bibel2000s oumlversaumlttning med
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) 1
och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502 Haumlr s 477 Kazen 2017 s 4782
Kazen 2017 s 4793
av 3 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
komplement fraringn Septuaginta Utoumlver kommentarer fraringn KNT Hermeneia och The Anchor Bible
mfl anvaumlnder jag mig ocksaring av olika monografier och antologin The Eucharist - Its Origins and
Contexts redaktoumlr David Hellholm och Dieter Saumlnger John P Meier har skrivit en samlingsvolym
om den historiske Jesus i fem delar daumlr den sista handlar om nattvarden denna bok kommer ocksaring
att anvaumlndas i detta arbete
13 Teori och metod 131 Teori
Jag vill undersoumlka historiciteten av den sista maringltiden Detta kommer jag att goumlra genom att proumlva
de fyra versioner som aringterges i Nya testamentet utifraringn formhistorisk kritik med saumlrskilt fokus paring
autenticitetskriterier samt Sitz im Leben Jag vill med dessa metoder foumlrsoumlka naumlrma mig en 4
foumlrstaringelse av vad som historiskt kan sagts eller skett under denna maringltid Cecilia Wasseacuten och Tobias
Haumlgerland skriver i sin bok Den okaumlnde Jesus att foumlr att komma den historiske Jesus naumlra behoumlver
man garing via arkeologi eller genom nedskrivna texter I denna uppsats kommer jag att fokusera paring det
senare av dessa 5
EP Sanders skriver 1985 i sin bok Jesus and Judaism att forskningen kring den historiske Jesus aumlr
oumlverens om att det aumlr svaringrt att dra slutsatser om den historiske Jesus utifraringn enskilda individuella
perikoper Trots det skapar forskare en relativt enhetlig bild av vad Jesus undervisade och hur han 6
betedde sig menar Sanders Vidare beskriver Sanders en vaumlndning i forskningen kring den
historiske Jesus daumlr man inte laumlngre aumlr raumldd foumlr att staumllla fraringgor som vad Jesus menade med sitt
handlande Att laumlsa Sanders visar paring den foumlraumlndring av forskningsparadigm som har skett vid 7
studiet av den historiske Jesus Sanders skriver exempelvis om rdquodouble dissimilarityrdquo som ett av de
viktigaste kriterier naringgot som Tobias Haumlgerland i sin artikel rdquoThe future of criteria in the historical
Begrepp som rdquoAutenticitetskriterierrdquo rdquoSitz im Lebenrdquo och rdquoFormhistorisk kritikrdquo redogoumlrs mer noggrant 4
senare i uppsatsen Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades 5
Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016 s 63 Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007 s 151 Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985 s 16
Sanders 1985 s 27
av 4 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jesus researchrdquo 2015 kritiserar ca 30 aringr efter Sanders bok Precis som Sanders 1985 foumlrutsparingdde en 8
foumlraumlndring i studiet av den historiske Jesus goumlr ocksaring Haumlgerland det 2015 9
Sanders menar att tidigare forskare har ibland gjort Jesus saring unik och judendomen kategoriserad
som saring mycket saumlmre att laumlsaren naumlstan tvingats att ifraringgasaumltta hur det kan komma sig att Jesus vaumlxt
upp i en judisk kontext I och med detta visar ocksaring Sanders paring en brytning i forskares relation med
kristendom vs judendom Sander haumlnvisar till Klausners foumlrstaringelse av Jesus som just jude men 10
som ocksaring menar att Jesus sedan bryter medveten med den judiska bakgrund han kommer ifraringn 11
I en senare bok av Sanders The Historical Figure of Jesus fraringn 1993 anvaumlnder han sjaumllv
autenticitetsprinciperna foumlr att proumlva historiciteten hos Jesus Han inleder med
dissimilaritetskriteriet i detta fall handlar det om Jesus foumlrutsaumlgelse om det kommande Gudsriket
och Sanders menar att en ouppfylld profetia aumlr mer sannolik aumln en uppfylld saringdan Daumlrefter
argumenterar Sanders foumlr att denna foumlrutsaumlgelse aringterfinns i oberoende kaumlllor i detta fall hos Paulus
och evangelierna Paulus hade inte evangelierna att tillgaring naumlr han skrev sina brev och de synoptiska
evangeliernas foumlrfattare hade antagligen inte Paulus brev naumlr de skrev Aumlven om det som sades eller
gjordes kunde uppfattas som pinsamt anvaumlndes det aumlndaring foumlr att det var saring ingrott i traditionen 12
Sanders anvaumlnder haumlr i sin bok 1993 samma vaumllkaumlnda kriterier som anvaumlnds aumln idag
1311 Historisk-kritisk metod
En historisk-kritisk metod har utvecklats under de senaste 300 aringren i syfte att studera Bibeln menar
David R Law i sin metodbok The Historical Critical Method Att anvaumlnda en historisk-kritisk 13
metod aumlr att anvaumlnda ett kluster av olika tillvaumlgagaringngssaumltt daumlr alla har samma fokus - att foumlrstaring
textens historiska karaktaumlr Detta goumlrs utifraringn fyra olika foumlrstaringelser av begreppet historicitet 1) 14
Sanders 1985 s 16 8
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo Journal for the Study of the Historical Jesus 13 (2015) s 43-65 s 63 Sanders 1985 s 2 9
Haumlgerland 2015 s 63 Sanders 1985 s 1810
Sanders 1985 s 1911
Sanders 1993 s 18212
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012 s 13
VIII Law 2012 s 114
av 5 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Den historiska sanningen bakom haumlndelsen - har det haumlnt 2) Den historiska bakgrunden kring
texten - redaktion och aumlndringar 3) Den historiska konsekvens texten hade i sin tillkomsttid 4)
Den sekulaumlrhistoriska metoden som anvaumlnds foumlr att tolka texten Det innebaumlr ett antagande att de
som laumlste texten i dess tillkomsttid har samma referensramar som de som laumlser texten idag Det
skulle innebaumlra att naringgot som var omoumljligt daring fortfarande aumlr det idag och detsamma tvaumlrt om 15
Eftersom jag vill naring foumlrstaringelse om den historiske Jesus kommer jag att i denna uppsats anvaumlnda mig
av en historisk-kritisk metod med huvudfokus paring formhistorisk kritik och anvaumlndningen av
autenticitetskriterierna Jag utgaringr fraumlmst fraringn David R Laws The Historical Critical Method a
Beginners Guide foumlr en mer allmaumln foumlrstaringelse av historisk-kritisk metod Daumlrefter anvaumlnder jag mig
av autenticitetskriterierna och Sitz im Leben Forskare aumlr inte ense oumlver anvaumlndandet av
autenticitetskriterierna i efterstraumlvan av historiciteten hos Jesus Jag har satt mig in i diskussionerna
och staringr daumlrfoumlr enad med Tobias Haumlgerland i fraringgan som menar att detta aumlr en relevant metod foumlr att
naring historiciteten hos Jesus Diskussionen kommer att redogoumlras foumlr senare i uppsatsen
1312 Formhistorisk kritik
Formhistorisk kritik aumlr baserad paring paringstaringendet att det finns olika former paring texterna i Bibeln Det
finns vissa fraser som anvaumlnds saring som rdquoSaring saumlger Herrenrdquo eller Jesus rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden 16
Formhistorisk kritik aumlr att upptaumlcka de litteraumlra drag som saumlrskiljer sig och kategorisera dem Detta
har lett till att den formhistoriska kritiken ocksaring kategoriseras in i fyra grupper I) Genre - vad aumlr 17
det foumlr typ av text Det aumlr viktigt att inte blanda samman form och genre menar Law Formen boumlr
beteckna en textpassages struktur och uppbyggnad Genre aumlr en del i den passage daring den beraumlttar
vilken typ av text det aumlr II) Sitz im Leben - i vilken situation texten tillkommit i och till vilken 18
funktion III) Muntlig tradition - att texten innan den blivit text traderats muntligt En del av den
formhistoriska kritiken aumlr att identifiera dessa delar i texten som kommer fraringn en muntlig
tradering IV) Oumlverfoumlringshistoria (the history of transmission) - formhistoria - fraringn foumlrsta ord till 19
Law 2012 s 5-615
Exempel paring rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden aumlr naumlr Jesus i Johannesevangeliet saumlger Jag aumlr livet broumld (Joh 635) Jag 16
aumlr vaumlrldens ljus (Joh 812) Jag aumlr grinden (Joh 109) Law 2012 s 14017
Law 2012 s 14118
Law 2012 s 142 19
av 6 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
idag Den fjaumlrde kategorin aumlr inte bara intresserad av vad texten betyder eller till vilken situation
den aumlr skriven den aumlr ocksaring intresserad av resan texten har gjort foumlr att komma dit 20
Utoumlver dessa fyra kategorier av formhistorisk kritik presenterar Law sju foumlrutsaumlttningar foumlr dessa
vilka aumlr foumlljande I) Bibeltexterna aumlr konstruerade av mindre delar II) Texter kan ha traderats
muntligen innan det blev skriven text III) I processen av att traderas muntligt normaliserades
texten Foumlr att kunna tradera naringgot muntligt kraumlvs att den aumlr enkel att memorera Daumlrfoumlr kan dessa
kaumlnnas igen paring sin simpelhet IV) Innan beraumlttelserna blev skriven text sammanfoumlrdes beraumlttelser
beroende paring tema snarare aumln kronologi V) Bibliska foumlrfattare aumlr inte foumlrfattare i den betaumlckning vi
anvaumlnder idag Texterna har inte tillkommit och uppkommit fraringn en person en garingng utan har istaumlllet
blivit konstruerade av aumlrvt material Law menar att produkten av dessa texten aumlr snarare av
foumlrsamlingen aumln den som var rdquofoumlrfattarerdquo VI) Man kan med hjaumllp av den skrivna formen sparingra 21
den muntliga formen Detta resulterar i att den formhistoriska kritiken aumlr beroende av kaumlllkritiken
VII) Former som uppkommit ur en saumlrskild kulturell social eller religioumls miljouml kallas Sitz im
Leben Daumlr staringr varje tradition i relation till samhaumlllet som vaumlrnat om den och laringtit den garing i arv 22
genom generationer Daumlrfoumlr aumlr traditionen en bild foumlr sociala foumlrharingllanden i samhaumlllet religioumlsa
politiska och filosofiska aringsikter i det samhaumllle texten uppstod 23
Dessa sju kan sedan sammanstaumlllas i sex principer foumlr anvaumlndandet av formhistorisk kritik
Inom dessa principer aringterfinns Sitz im Leben och vad Law kallar foumlr traditionskritik - eller
autencitetskriterium som de ocksaring kan kallas - vilka aumlr de som aumlr av stoumlrst vikt foumlr detta arbete
1313 Sitz im Leben
Uttrycket rdquoSitz im Lebenrdquo kommer ifraringn tyskan och kan oumlversaumlttas med (miljoumlplatsmitt) i livet
Som naumlmnt tidigare handlar Sitz im Leben om att former uppkommit ur en saumlrskild kulturell social
eller religioumls miljouml Law exemplifierar med att sorgetexter houmlr till genren begravningsliturgi Det 24
finns tre huvudfaktorer som bidrar till foumlrstaringelsen av Sitz im Leben a) historisk miljouml - situationen
som bidrog till formens skapande b) social miljouml - situationen daumlr formen var bevarad c) den
Law 2012 s 14320
Law 2012 s 16221
oumlversaumltts mitt i livet 22
Law 2012 s 142 16323
Law 2012 s 141-142 16324
av 7 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
litteraumlra miljoumln - rollen som formen spelat i den litteraumlra kontexten under denna tid Sitz im Leben
identifieras med hjaumllp av genre Jag kommer att analysera texterna utifraringn Sitz im Leben foumlr att 25
foumlrsoumlka utskilja vad som kan ha varit sagt av den historiske Jesus och vad som leder tillbaka till den
liturgi som praktiserades i de tidiga kristustroende foumlrsamlingarna
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier
Foumlr att sparingra en texts autenticitet och ursprung kan man applicera vissa kriterier paring texten Detta
kallar Law foumlr traditionskritik Att anvaumlnda dessa kriterier har gjorts sedan ca 1950-talet Det raringder 26
delade meningar hos forskare kring antalet kriterier och deras inneharingll samt anvaumlndbarhet Bengt
Holmberg skriver i Jesus och de foumlrsta kristna om dessa kriterier daring under namnet aumlkthetskriterier
Jag har valt att kalla dem autenticitetskriterier daring jag anser att den oumlversaumlttningen klingar baumlttre med
det engelska rdquocriteria of authenticityrdquo Som jag nyss naumlmnt raringder delade meningar om hur dessa boumlr
anvaumlndas och i vissa fall om de ska anvaumlndas oumlver huvud taget detta aumlr en diskussion jag tagit del
av och kommer att redogoumlra foumlr senare i denna uppsats Haumlr nedan presenterar jag kriterierna med
baringde engelska och svenska termer daumlrefter kommer jag att anvaumlnda den svenska termen
The criterion of dissimilarity Olikhetskriteriet
Om en tradition inte verkar staumlmma oumlverens med den tidiga kyrkan eller judendomen under Jesu tid
kan vi anta att traditionen aumlr sann Detta aumlr ett komplicerat kriterium daring Jesus sjaumllv var jude och
kyrkan som byggs efter hans doumld antagligen bygger paring de uttalanden och handlingar som han utfoumlrt
I fall daumlr houmlg kristologi antyds kan man ifraringgasaumltta om det uppfyller kriteriet daring dessa antagligen aumlr
av en senare konstruktion fraringn kyrkan Holmberg aumlr kritisk och menar att anvaumlnda detta kriterium 27
aumlr snarare ett rdquoteologiskt staumlllningstagande om Jesus rdquounikhetrdquo aumln en historievetenskaplig principrdquo
Vidare menar Holmberg att det daumlrfoumlr inte borde vara de saker i Jesustraditionen som skiljer sig fraringn
den judiska- eller den tidiga kyrkans kontext under foumlrsta aringrhundradet - istaumlllet borde det vara de
saker som paring ett oumlvertygande saumltt kan bevisas passa in i en judisk kontext och i den tidiga kyrkans
kontext under foumlrsta aringrhundradet som boumlr anses som aumlkta
Law 2012 s 164-16525
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 26
(2015) s (352-356) haumlr 352 Kriteriet kan anvaumlndas baringde i positiv och negativ bemaumlrkelse foumlr att legitimera och avskriva paringstaringenden 27
om den historiske Jesus av 8 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
The criterion of multiple attestation Tvaumlrsnittskriteriet
Om traditionen finns aringtergiven hos fler kaumlllor oberoende av varandra aumlr den mer sannolik Dock
kraumlver det att vi vet vilka kaumlllor som aumlr beroende av varandra
The criterion of coherence Koherenskriteriet
Om ett material (uttalandehaumlndelse) svarar med inneharingll eller tankestruktur till det som tidigare
saumlkerstaumlllt som autentiskt det vill saumlga att det staumlmmer oumlverens med vad som klargjorts autentiskt
och sannolikt av Olikhetskriteriet och Tvaumlrsnittskriteriet
Utoumlver dessa tre som Law och Holmgren aumlr oumlverens om finns ytterligare kriterium som Holmberg
naumlmner Genanskriteriet - naumlr en haumlndelse skapar svaringrighet eller problematik och garingr i polemik med
urkyrkan men aumlndaring finns bevarad i traditionen
Aramaismkriteriet - ett Jesusord daumlr arameiskan skymtas under grekiskan (Daring Jesus antagligen
talade arameiska) 28
Ett sjaumltte kriterium belyses hos Wasseacuten och Haumlgerland dock inte ett vedertaget
autenticitetskriterium men ett kriterium foumlr att proumlva historicitet samtidskriteriet Samtidskriteriet
proumlvar textens historiska tillfoumlrlitlighet I princip aumlr en tidigare kaumllla att foumlredra oumlver en kaumllla daumlr
textens tillkomsttid aumlr distanserad fraringn haumlndelsen i fraringga Desto mer tid som garingtt desto stoumlrre chans
att beraumlttelsen minns och aringterberaumlttas annorlunda fraringn originalberaumlttelsen Hur vaumll evangelierna
uppfyller samtidskravet aumlr inte helt oproblematiskt att undersoumlka Dateringen av evangelierna aumlr
naumlstintill omoumljlig att faring exakt daring det inte finns ett originaldokument utan snarare bestaringr av ca 5000
handskrivna kopior fraringn olika tider Det finns heller inte en saumlker kaumlnd foumlrfattare till evangelierna
En tredje problematik med dateringen aumlr att evangelierna har en del biografiska beraumlttelser och att
det daumlrfoumlr aumlr svaringrt att dra slutsatser om dess datering 29
Law 2012 s 166 28
Holmberg 2007 S 155 Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 6429
av 9 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
komplement fraringn Septuaginta Utoumlver kommentarer fraringn KNT Hermeneia och The Anchor Bible
mfl anvaumlnder jag mig ocksaring av olika monografier och antologin The Eucharist - Its Origins and
Contexts redaktoumlr David Hellholm och Dieter Saumlnger John P Meier har skrivit en samlingsvolym
om den historiske Jesus i fem delar daumlr den sista handlar om nattvarden denna bok kommer ocksaring
att anvaumlndas i detta arbete
13 Teori och metod 131 Teori
Jag vill undersoumlka historiciteten av den sista maringltiden Detta kommer jag att goumlra genom att proumlva
de fyra versioner som aringterges i Nya testamentet utifraringn formhistorisk kritik med saumlrskilt fokus paring
autenticitetskriterier samt Sitz im Leben Jag vill med dessa metoder foumlrsoumlka naumlrma mig en 4
foumlrstaringelse av vad som historiskt kan sagts eller skett under denna maringltid Cecilia Wasseacuten och Tobias
Haumlgerland skriver i sin bok Den okaumlnde Jesus att foumlr att komma den historiske Jesus naumlra behoumlver
man garing via arkeologi eller genom nedskrivna texter I denna uppsats kommer jag att fokusera paring det
senare av dessa 5
EP Sanders skriver 1985 i sin bok Jesus and Judaism att forskningen kring den historiske Jesus aumlr
oumlverens om att det aumlr svaringrt att dra slutsatser om den historiske Jesus utifraringn enskilda individuella
perikoper Trots det skapar forskare en relativt enhetlig bild av vad Jesus undervisade och hur han 6
betedde sig menar Sanders Vidare beskriver Sanders en vaumlndning i forskningen kring den
historiske Jesus daumlr man inte laumlngre aumlr raumldd foumlr att staumllla fraringgor som vad Jesus menade med sitt
handlande Att laumlsa Sanders visar paring den foumlraumlndring av forskningsparadigm som har skett vid 7
studiet av den historiske Jesus Sanders skriver exempelvis om rdquodouble dissimilarityrdquo som ett av de
viktigaste kriterier naringgot som Tobias Haumlgerland i sin artikel rdquoThe future of criteria in the historical
Begrepp som rdquoAutenticitetskriterierrdquo rdquoSitz im Lebenrdquo och rdquoFormhistorisk kritikrdquo redogoumlrs mer noggrant 4
senare i uppsatsen Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades 5
Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016 s 63 Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007 s 151 Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985 s 16
Sanders 1985 s 27
av 4 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jesus researchrdquo 2015 kritiserar ca 30 aringr efter Sanders bok Precis som Sanders 1985 foumlrutsparingdde en 8
foumlraumlndring i studiet av den historiske Jesus goumlr ocksaring Haumlgerland det 2015 9
Sanders menar att tidigare forskare har ibland gjort Jesus saring unik och judendomen kategoriserad
som saring mycket saumlmre att laumlsaren naumlstan tvingats att ifraringgasaumltta hur det kan komma sig att Jesus vaumlxt
upp i en judisk kontext I och med detta visar ocksaring Sanders paring en brytning i forskares relation med
kristendom vs judendom Sander haumlnvisar till Klausners foumlrstaringelse av Jesus som just jude men 10
som ocksaring menar att Jesus sedan bryter medveten med den judiska bakgrund han kommer ifraringn 11
I en senare bok av Sanders The Historical Figure of Jesus fraringn 1993 anvaumlnder han sjaumllv
autenticitetsprinciperna foumlr att proumlva historiciteten hos Jesus Han inleder med
dissimilaritetskriteriet i detta fall handlar det om Jesus foumlrutsaumlgelse om det kommande Gudsriket
och Sanders menar att en ouppfylld profetia aumlr mer sannolik aumln en uppfylld saringdan Daumlrefter
argumenterar Sanders foumlr att denna foumlrutsaumlgelse aringterfinns i oberoende kaumlllor i detta fall hos Paulus
och evangelierna Paulus hade inte evangelierna att tillgaring naumlr han skrev sina brev och de synoptiska
evangeliernas foumlrfattare hade antagligen inte Paulus brev naumlr de skrev Aumlven om det som sades eller
gjordes kunde uppfattas som pinsamt anvaumlndes det aumlndaring foumlr att det var saring ingrott i traditionen 12
Sanders anvaumlnder haumlr i sin bok 1993 samma vaumllkaumlnda kriterier som anvaumlnds aumln idag
1311 Historisk-kritisk metod
En historisk-kritisk metod har utvecklats under de senaste 300 aringren i syfte att studera Bibeln menar
David R Law i sin metodbok The Historical Critical Method Att anvaumlnda en historisk-kritisk 13
metod aumlr att anvaumlnda ett kluster av olika tillvaumlgagaringngssaumltt daumlr alla har samma fokus - att foumlrstaring
textens historiska karaktaumlr Detta goumlrs utifraringn fyra olika foumlrstaringelser av begreppet historicitet 1) 14
Sanders 1985 s 16 8
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo Journal for the Study of the Historical Jesus 13 (2015) s 43-65 s 63 Sanders 1985 s 2 9
Haumlgerland 2015 s 63 Sanders 1985 s 1810
Sanders 1985 s 1911
Sanders 1993 s 18212
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012 s 13
VIII Law 2012 s 114
av 5 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Den historiska sanningen bakom haumlndelsen - har det haumlnt 2) Den historiska bakgrunden kring
texten - redaktion och aumlndringar 3) Den historiska konsekvens texten hade i sin tillkomsttid 4)
Den sekulaumlrhistoriska metoden som anvaumlnds foumlr att tolka texten Det innebaumlr ett antagande att de
som laumlste texten i dess tillkomsttid har samma referensramar som de som laumlser texten idag Det
skulle innebaumlra att naringgot som var omoumljligt daring fortfarande aumlr det idag och detsamma tvaumlrt om 15
Eftersom jag vill naring foumlrstaringelse om den historiske Jesus kommer jag att i denna uppsats anvaumlnda mig
av en historisk-kritisk metod med huvudfokus paring formhistorisk kritik och anvaumlndningen av
autenticitetskriterierna Jag utgaringr fraumlmst fraringn David R Laws The Historical Critical Method a
Beginners Guide foumlr en mer allmaumln foumlrstaringelse av historisk-kritisk metod Daumlrefter anvaumlnder jag mig
av autenticitetskriterierna och Sitz im Leben Forskare aumlr inte ense oumlver anvaumlndandet av
autenticitetskriterierna i efterstraumlvan av historiciteten hos Jesus Jag har satt mig in i diskussionerna
och staringr daumlrfoumlr enad med Tobias Haumlgerland i fraringgan som menar att detta aumlr en relevant metod foumlr att
naring historiciteten hos Jesus Diskussionen kommer att redogoumlras foumlr senare i uppsatsen
1312 Formhistorisk kritik
Formhistorisk kritik aumlr baserad paring paringstaringendet att det finns olika former paring texterna i Bibeln Det
finns vissa fraser som anvaumlnds saring som rdquoSaring saumlger Herrenrdquo eller Jesus rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden 16
Formhistorisk kritik aumlr att upptaumlcka de litteraumlra drag som saumlrskiljer sig och kategorisera dem Detta
har lett till att den formhistoriska kritiken ocksaring kategoriseras in i fyra grupper I) Genre - vad aumlr 17
det foumlr typ av text Det aumlr viktigt att inte blanda samman form och genre menar Law Formen boumlr
beteckna en textpassages struktur och uppbyggnad Genre aumlr en del i den passage daring den beraumlttar
vilken typ av text det aumlr II) Sitz im Leben - i vilken situation texten tillkommit i och till vilken 18
funktion III) Muntlig tradition - att texten innan den blivit text traderats muntligt En del av den
formhistoriska kritiken aumlr att identifiera dessa delar i texten som kommer fraringn en muntlig
tradering IV) Oumlverfoumlringshistoria (the history of transmission) - formhistoria - fraringn foumlrsta ord till 19
Law 2012 s 5-615
Exempel paring rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden aumlr naumlr Jesus i Johannesevangeliet saumlger Jag aumlr livet broumld (Joh 635) Jag 16
aumlr vaumlrldens ljus (Joh 812) Jag aumlr grinden (Joh 109) Law 2012 s 14017
Law 2012 s 14118
Law 2012 s 142 19
av 6 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
idag Den fjaumlrde kategorin aumlr inte bara intresserad av vad texten betyder eller till vilken situation
den aumlr skriven den aumlr ocksaring intresserad av resan texten har gjort foumlr att komma dit 20
Utoumlver dessa fyra kategorier av formhistorisk kritik presenterar Law sju foumlrutsaumlttningar foumlr dessa
vilka aumlr foumlljande I) Bibeltexterna aumlr konstruerade av mindre delar II) Texter kan ha traderats
muntligen innan det blev skriven text III) I processen av att traderas muntligt normaliserades
texten Foumlr att kunna tradera naringgot muntligt kraumlvs att den aumlr enkel att memorera Daumlrfoumlr kan dessa
kaumlnnas igen paring sin simpelhet IV) Innan beraumlttelserna blev skriven text sammanfoumlrdes beraumlttelser
beroende paring tema snarare aumln kronologi V) Bibliska foumlrfattare aumlr inte foumlrfattare i den betaumlckning vi
anvaumlnder idag Texterna har inte tillkommit och uppkommit fraringn en person en garingng utan har istaumlllet
blivit konstruerade av aumlrvt material Law menar att produkten av dessa texten aumlr snarare av
foumlrsamlingen aumln den som var rdquofoumlrfattarerdquo VI) Man kan med hjaumllp av den skrivna formen sparingra 21
den muntliga formen Detta resulterar i att den formhistoriska kritiken aumlr beroende av kaumlllkritiken
VII) Former som uppkommit ur en saumlrskild kulturell social eller religioumls miljouml kallas Sitz im
Leben Daumlr staringr varje tradition i relation till samhaumlllet som vaumlrnat om den och laringtit den garing i arv 22
genom generationer Daumlrfoumlr aumlr traditionen en bild foumlr sociala foumlrharingllanden i samhaumlllet religioumlsa
politiska och filosofiska aringsikter i det samhaumllle texten uppstod 23
Dessa sju kan sedan sammanstaumlllas i sex principer foumlr anvaumlndandet av formhistorisk kritik
Inom dessa principer aringterfinns Sitz im Leben och vad Law kallar foumlr traditionskritik - eller
autencitetskriterium som de ocksaring kan kallas - vilka aumlr de som aumlr av stoumlrst vikt foumlr detta arbete
1313 Sitz im Leben
Uttrycket rdquoSitz im Lebenrdquo kommer ifraringn tyskan och kan oumlversaumlttas med (miljoumlplatsmitt) i livet
Som naumlmnt tidigare handlar Sitz im Leben om att former uppkommit ur en saumlrskild kulturell social
eller religioumls miljouml Law exemplifierar med att sorgetexter houmlr till genren begravningsliturgi Det 24
finns tre huvudfaktorer som bidrar till foumlrstaringelsen av Sitz im Leben a) historisk miljouml - situationen
som bidrog till formens skapande b) social miljouml - situationen daumlr formen var bevarad c) den
Law 2012 s 14320
Law 2012 s 16221
oumlversaumltts mitt i livet 22
Law 2012 s 142 16323
Law 2012 s 141-142 16324
av 7 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
litteraumlra miljoumln - rollen som formen spelat i den litteraumlra kontexten under denna tid Sitz im Leben
identifieras med hjaumllp av genre Jag kommer att analysera texterna utifraringn Sitz im Leben foumlr att 25
foumlrsoumlka utskilja vad som kan ha varit sagt av den historiske Jesus och vad som leder tillbaka till den
liturgi som praktiserades i de tidiga kristustroende foumlrsamlingarna
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier
Foumlr att sparingra en texts autenticitet och ursprung kan man applicera vissa kriterier paring texten Detta
kallar Law foumlr traditionskritik Att anvaumlnda dessa kriterier har gjorts sedan ca 1950-talet Det raringder 26
delade meningar hos forskare kring antalet kriterier och deras inneharingll samt anvaumlndbarhet Bengt
Holmberg skriver i Jesus och de foumlrsta kristna om dessa kriterier daring under namnet aumlkthetskriterier
Jag har valt att kalla dem autenticitetskriterier daring jag anser att den oumlversaumlttningen klingar baumlttre med
det engelska rdquocriteria of authenticityrdquo Som jag nyss naumlmnt raringder delade meningar om hur dessa boumlr
anvaumlndas och i vissa fall om de ska anvaumlndas oumlver huvud taget detta aumlr en diskussion jag tagit del
av och kommer att redogoumlra foumlr senare i denna uppsats Haumlr nedan presenterar jag kriterierna med
baringde engelska och svenska termer daumlrefter kommer jag att anvaumlnda den svenska termen
The criterion of dissimilarity Olikhetskriteriet
Om en tradition inte verkar staumlmma oumlverens med den tidiga kyrkan eller judendomen under Jesu tid
kan vi anta att traditionen aumlr sann Detta aumlr ett komplicerat kriterium daring Jesus sjaumllv var jude och
kyrkan som byggs efter hans doumld antagligen bygger paring de uttalanden och handlingar som han utfoumlrt
I fall daumlr houmlg kristologi antyds kan man ifraringgasaumltta om det uppfyller kriteriet daring dessa antagligen aumlr
av en senare konstruktion fraringn kyrkan Holmberg aumlr kritisk och menar att anvaumlnda detta kriterium 27
aumlr snarare ett rdquoteologiskt staumlllningstagande om Jesus rdquounikhetrdquo aumln en historievetenskaplig principrdquo
Vidare menar Holmberg att det daumlrfoumlr inte borde vara de saker i Jesustraditionen som skiljer sig fraringn
den judiska- eller den tidiga kyrkans kontext under foumlrsta aringrhundradet - istaumlllet borde det vara de
saker som paring ett oumlvertygande saumltt kan bevisas passa in i en judisk kontext och i den tidiga kyrkans
kontext under foumlrsta aringrhundradet som boumlr anses som aumlkta
Law 2012 s 164-16525
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 26
(2015) s (352-356) haumlr 352 Kriteriet kan anvaumlndas baringde i positiv och negativ bemaumlrkelse foumlr att legitimera och avskriva paringstaringenden 27
om den historiske Jesus av 8 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
The criterion of multiple attestation Tvaumlrsnittskriteriet
Om traditionen finns aringtergiven hos fler kaumlllor oberoende av varandra aumlr den mer sannolik Dock
kraumlver det att vi vet vilka kaumlllor som aumlr beroende av varandra
The criterion of coherence Koherenskriteriet
Om ett material (uttalandehaumlndelse) svarar med inneharingll eller tankestruktur till det som tidigare
saumlkerstaumlllt som autentiskt det vill saumlga att det staumlmmer oumlverens med vad som klargjorts autentiskt
och sannolikt av Olikhetskriteriet och Tvaumlrsnittskriteriet
Utoumlver dessa tre som Law och Holmgren aumlr oumlverens om finns ytterligare kriterium som Holmberg
naumlmner Genanskriteriet - naumlr en haumlndelse skapar svaringrighet eller problematik och garingr i polemik med
urkyrkan men aumlndaring finns bevarad i traditionen
Aramaismkriteriet - ett Jesusord daumlr arameiskan skymtas under grekiskan (Daring Jesus antagligen
talade arameiska) 28
Ett sjaumltte kriterium belyses hos Wasseacuten och Haumlgerland dock inte ett vedertaget
autenticitetskriterium men ett kriterium foumlr att proumlva historicitet samtidskriteriet Samtidskriteriet
proumlvar textens historiska tillfoumlrlitlighet I princip aumlr en tidigare kaumllla att foumlredra oumlver en kaumllla daumlr
textens tillkomsttid aumlr distanserad fraringn haumlndelsen i fraringga Desto mer tid som garingtt desto stoumlrre chans
att beraumlttelsen minns och aringterberaumlttas annorlunda fraringn originalberaumlttelsen Hur vaumll evangelierna
uppfyller samtidskravet aumlr inte helt oproblematiskt att undersoumlka Dateringen av evangelierna aumlr
naumlstintill omoumljlig att faring exakt daring det inte finns ett originaldokument utan snarare bestaringr av ca 5000
handskrivna kopior fraringn olika tider Det finns heller inte en saumlker kaumlnd foumlrfattare till evangelierna
En tredje problematik med dateringen aumlr att evangelierna har en del biografiska beraumlttelser och att
det daumlrfoumlr aumlr svaringrt att dra slutsatser om dess datering 29
Law 2012 s 166 28
Holmberg 2007 S 155 Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 6429
av 9 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jesus researchrdquo 2015 kritiserar ca 30 aringr efter Sanders bok Precis som Sanders 1985 foumlrutsparingdde en 8
foumlraumlndring i studiet av den historiske Jesus goumlr ocksaring Haumlgerland det 2015 9
Sanders menar att tidigare forskare har ibland gjort Jesus saring unik och judendomen kategoriserad
som saring mycket saumlmre att laumlsaren naumlstan tvingats att ifraringgasaumltta hur det kan komma sig att Jesus vaumlxt
upp i en judisk kontext I och med detta visar ocksaring Sanders paring en brytning i forskares relation med
kristendom vs judendom Sander haumlnvisar till Klausners foumlrstaringelse av Jesus som just jude men 10
som ocksaring menar att Jesus sedan bryter medveten med den judiska bakgrund han kommer ifraringn 11
I en senare bok av Sanders The Historical Figure of Jesus fraringn 1993 anvaumlnder han sjaumllv
autenticitetsprinciperna foumlr att proumlva historiciteten hos Jesus Han inleder med
dissimilaritetskriteriet i detta fall handlar det om Jesus foumlrutsaumlgelse om det kommande Gudsriket
och Sanders menar att en ouppfylld profetia aumlr mer sannolik aumln en uppfylld saringdan Daumlrefter
argumenterar Sanders foumlr att denna foumlrutsaumlgelse aringterfinns i oberoende kaumlllor i detta fall hos Paulus
och evangelierna Paulus hade inte evangelierna att tillgaring naumlr han skrev sina brev och de synoptiska
evangeliernas foumlrfattare hade antagligen inte Paulus brev naumlr de skrev Aumlven om det som sades eller
gjordes kunde uppfattas som pinsamt anvaumlndes det aumlndaring foumlr att det var saring ingrott i traditionen 12
Sanders anvaumlnder haumlr i sin bok 1993 samma vaumllkaumlnda kriterier som anvaumlnds aumln idag
1311 Historisk-kritisk metod
En historisk-kritisk metod har utvecklats under de senaste 300 aringren i syfte att studera Bibeln menar
David R Law i sin metodbok The Historical Critical Method Att anvaumlnda en historisk-kritisk 13
metod aumlr att anvaumlnda ett kluster av olika tillvaumlgagaringngssaumltt daumlr alla har samma fokus - att foumlrstaring
textens historiska karaktaumlr Detta goumlrs utifraringn fyra olika foumlrstaringelser av begreppet historicitet 1) 14
Sanders 1985 s 16 8
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo Journal for the Study of the Historical Jesus 13 (2015) s 43-65 s 63 Sanders 1985 s 2 9
Haumlgerland 2015 s 63 Sanders 1985 s 1810
Sanders 1985 s 1911
Sanders 1993 s 18212
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012 s 13
VIII Law 2012 s 114
av 5 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Den historiska sanningen bakom haumlndelsen - har det haumlnt 2) Den historiska bakgrunden kring
texten - redaktion och aumlndringar 3) Den historiska konsekvens texten hade i sin tillkomsttid 4)
Den sekulaumlrhistoriska metoden som anvaumlnds foumlr att tolka texten Det innebaumlr ett antagande att de
som laumlste texten i dess tillkomsttid har samma referensramar som de som laumlser texten idag Det
skulle innebaumlra att naringgot som var omoumljligt daring fortfarande aumlr det idag och detsamma tvaumlrt om 15
Eftersom jag vill naring foumlrstaringelse om den historiske Jesus kommer jag att i denna uppsats anvaumlnda mig
av en historisk-kritisk metod med huvudfokus paring formhistorisk kritik och anvaumlndningen av
autenticitetskriterierna Jag utgaringr fraumlmst fraringn David R Laws The Historical Critical Method a
Beginners Guide foumlr en mer allmaumln foumlrstaringelse av historisk-kritisk metod Daumlrefter anvaumlnder jag mig
av autenticitetskriterierna och Sitz im Leben Forskare aumlr inte ense oumlver anvaumlndandet av
autenticitetskriterierna i efterstraumlvan av historiciteten hos Jesus Jag har satt mig in i diskussionerna
och staringr daumlrfoumlr enad med Tobias Haumlgerland i fraringgan som menar att detta aumlr en relevant metod foumlr att
naring historiciteten hos Jesus Diskussionen kommer att redogoumlras foumlr senare i uppsatsen
1312 Formhistorisk kritik
Formhistorisk kritik aumlr baserad paring paringstaringendet att det finns olika former paring texterna i Bibeln Det
finns vissa fraser som anvaumlnds saring som rdquoSaring saumlger Herrenrdquo eller Jesus rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden 16
Formhistorisk kritik aumlr att upptaumlcka de litteraumlra drag som saumlrskiljer sig och kategorisera dem Detta
har lett till att den formhistoriska kritiken ocksaring kategoriseras in i fyra grupper I) Genre - vad aumlr 17
det foumlr typ av text Det aumlr viktigt att inte blanda samman form och genre menar Law Formen boumlr
beteckna en textpassages struktur och uppbyggnad Genre aumlr en del i den passage daring den beraumlttar
vilken typ av text det aumlr II) Sitz im Leben - i vilken situation texten tillkommit i och till vilken 18
funktion III) Muntlig tradition - att texten innan den blivit text traderats muntligt En del av den
formhistoriska kritiken aumlr att identifiera dessa delar i texten som kommer fraringn en muntlig
tradering IV) Oumlverfoumlringshistoria (the history of transmission) - formhistoria - fraringn foumlrsta ord till 19
Law 2012 s 5-615
Exempel paring rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden aumlr naumlr Jesus i Johannesevangeliet saumlger Jag aumlr livet broumld (Joh 635) Jag 16
aumlr vaumlrldens ljus (Joh 812) Jag aumlr grinden (Joh 109) Law 2012 s 14017
Law 2012 s 14118
Law 2012 s 142 19
av 6 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
idag Den fjaumlrde kategorin aumlr inte bara intresserad av vad texten betyder eller till vilken situation
den aumlr skriven den aumlr ocksaring intresserad av resan texten har gjort foumlr att komma dit 20
Utoumlver dessa fyra kategorier av formhistorisk kritik presenterar Law sju foumlrutsaumlttningar foumlr dessa
vilka aumlr foumlljande I) Bibeltexterna aumlr konstruerade av mindre delar II) Texter kan ha traderats
muntligen innan det blev skriven text III) I processen av att traderas muntligt normaliserades
texten Foumlr att kunna tradera naringgot muntligt kraumlvs att den aumlr enkel att memorera Daumlrfoumlr kan dessa
kaumlnnas igen paring sin simpelhet IV) Innan beraumlttelserna blev skriven text sammanfoumlrdes beraumlttelser
beroende paring tema snarare aumln kronologi V) Bibliska foumlrfattare aumlr inte foumlrfattare i den betaumlckning vi
anvaumlnder idag Texterna har inte tillkommit och uppkommit fraringn en person en garingng utan har istaumlllet
blivit konstruerade av aumlrvt material Law menar att produkten av dessa texten aumlr snarare av
foumlrsamlingen aumln den som var rdquofoumlrfattarerdquo VI) Man kan med hjaumllp av den skrivna formen sparingra 21
den muntliga formen Detta resulterar i att den formhistoriska kritiken aumlr beroende av kaumlllkritiken
VII) Former som uppkommit ur en saumlrskild kulturell social eller religioumls miljouml kallas Sitz im
Leben Daumlr staringr varje tradition i relation till samhaumlllet som vaumlrnat om den och laringtit den garing i arv 22
genom generationer Daumlrfoumlr aumlr traditionen en bild foumlr sociala foumlrharingllanden i samhaumlllet religioumlsa
politiska och filosofiska aringsikter i det samhaumllle texten uppstod 23
Dessa sju kan sedan sammanstaumlllas i sex principer foumlr anvaumlndandet av formhistorisk kritik
Inom dessa principer aringterfinns Sitz im Leben och vad Law kallar foumlr traditionskritik - eller
autencitetskriterium som de ocksaring kan kallas - vilka aumlr de som aumlr av stoumlrst vikt foumlr detta arbete
1313 Sitz im Leben
Uttrycket rdquoSitz im Lebenrdquo kommer ifraringn tyskan och kan oumlversaumlttas med (miljoumlplatsmitt) i livet
Som naumlmnt tidigare handlar Sitz im Leben om att former uppkommit ur en saumlrskild kulturell social
eller religioumls miljouml Law exemplifierar med att sorgetexter houmlr till genren begravningsliturgi Det 24
finns tre huvudfaktorer som bidrar till foumlrstaringelsen av Sitz im Leben a) historisk miljouml - situationen
som bidrog till formens skapande b) social miljouml - situationen daumlr formen var bevarad c) den
Law 2012 s 14320
Law 2012 s 16221
oumlversaumltts mitt i livet 22
Law 2012 s 142 16323
Law 2012 s 141-142 16324
av 7 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
litteraumlra miljoumln - rollen som formen spelat i den litteraumlra kontexten under denna tid Sitz im Leben
identifieras med hjaumllp av genre Jag kommer att analysera texterna utifraringn Sitz im Leben foumlr att 25
foumlrsoumlka utskilja vad som kan ha varit sagt av den historiske Jesus och vad som leder tillbaka till den
liturgi som praktiserades i de tidiga kristustroende foumlrsamlingarna
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier
Foumlr att sparingra en texts autenticitet och ursprung kan man applicera vissa kriterier paring texten Detta
kallar Law foumlr traditionskritik Att anvaumlnda dessa kriterier har gjorts sedan ca 1950-talet Det raringder 26
delade meningar hos forskare kring antalet kriterier och deras inneharingll samt anvaumlndbarhet Bengt
Holmberg skriver i Jesus och de foumlrsta kristna om dessa kriterier daring under namnet aumlkthetskriterier
Jag har valt att kalla dem autenticitetskriterier daring jag anser att den oumlversaumlttningen klingar baumlttre med
det engelska rdquocriteria of authenticityrdquo Som jag nyss naumlmnt raringder delade meningar om hur dessa boumlr
anvaumlndas och i vissa fall om de ska anvaumlndas oumlver huvud taget detta aumlr en diskussion jag tagit del
av och kommer att redogoumlra foumlr senare i denna uppsats Haumlr nedan presenterar jag kriterierna med
baringde engelska och svenska termer daumlrefter kommer jag att anvaumlnda den svenska termen
The criterion of dissimilarity Olikhetskriteriet
Om en tradition inte verkar staumlmma oumlverens med den tidiga kyrkan eller judendomen under Jesu tid
kan vi anta att traditionen aumlr sann Detta aumlr ett komplicerat kriterium daring Jesus sjaumllv var jude och
kyrkan som byggs efter hans doumld antagligen bygger paring de uttalanden och handlingar som han utfoumlrt
I fall daumlr houmlg kristologi antyds kan man ifraringgasaumltta om det uppfyller kriteriet daring dessa antagligen aumlr
av en senare konstruktion fraringn kyrkan Holmberg aumlr kritisk och menar att anvaumlnda detta kriterium 27
aumlr snarare ett rdquoteologiskt staumlllningstagande om Jesus rdquounikhetrdquo aumln en historievetenskaplig principrdquo
Vidare menar Holmberg att det daumlrfoumlr inte borde vara de saker i Jesustraditionen som skiljer sig fraringn
den judiska- eller den tidiga kyrkans kontext under foumlrsta aringrhundradet - istaumlllet borde det vara de
saker som paring ett oumlvertygande saumltt kan bevisas passa in i en judisk kontext och i den tidiga kyrkans
kontext under foumlrsta aringrhundradet som boumlr anses som aumlkta
Law 2012 s 164-16525
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 26
(2015) s (352-356) haumlr 352 Kriteriet kan anvaumlndas baringde i positiv och negativ bemaumlrkelse foumlr att legitimera och avskriva paringstaringenden 27
om den historiske Jesus av 8 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
The criterion of multiple attestation Tvaumlrsnittskriteriet
Om traditionen finns aringtergiven hos fler kaumlllor oberoende av varandra aumlr den mer sannolik Dock
kraumlver det att vi vet vilka kaumlllor som aumlr beroende av varandra
The criterion of coherence Koherenskriteriet
Om ett material (uttalandehaumlndelse) svarar med inneharingll eller tankestruktur till det som tidigare
saumlkerstaumlllt som autentiskt det vill saumlga att det staumlmmer oumlverens med vad som klargjorts autentiskt
och sannolikt av Olikhetskriteriet och Tvaumlrsnittskriteriet
Utoumlver dessa tre som Law och Holmgren aumlr oumlverens om finns ytterligare kriterium som Holmberg
naumlmner Genanskriteriet - naumlr en haumlndelse skapar svaringrighet eller problematik och garingr i polemik med
urkyrkan men aumlndaring finns bevarad i traditionen
Aramaismkriteriet - ett Jesusord daumlr arameiskan skymtas under grekiskan (Daring Jesus antagligen
talade arameiska) 28
Ett sjaumltte kriterium belyses hos Wasseacuten och Haumlgerland dock inte ett vedertaget
autenticitetskriterium men ett kriterium foumlr att proumlva historicitet samtidskriteriet Samtidskriteriet
proumlvar textens historiska tillfoumlrlitlighet I princip aumlr en tidigare kaumllla att foumlredra oumlver en kaumllla daumlr
textens tillkomsttid aumlr distanserad fraringn haumlndelsen i fraringga Desto mer tid som garingtt desto stoumlrre chans
att beraumlttelsen minns och aringterberaumlttas annorlunda fraringn originalberaumlttelsen Hur vaumll evangelierna
uppfyller samtidskravet aumlr inte helt oproblematiskt att undersoumlka Dateringen av evangelierna aumlr
naumlstintill omoumljlig att faring exakt daring det inte finns ett originaldokument utan snarare bestaringr av ca 5000
handskrivna kopior fraringn olika tider Det finns heller inte en saumlker kaumlnd foumlrfattare till evangelierna
En tredje problematik med dateringen aumlr att evangelierna har en del biografiska beraumlttelser och att
det daumlrfoumlr aumlr svaringrt att dra slutsatser om dess datering 29
Law 2012 s 166 28
Holmberg 2007 S 155 Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 6429
av 9 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Den historiska sanningen bakom haumlndelsen - har det haumlnt 2) Den historiska bakgrunden kring
texten - redaktion och aumlndringar 3) Den historiska konsekvens texten hade i sin tillkomsttid 4)
Den sekulaumlrhistoriska metoden som anvaumlnds foumlr att tolka texten Det innebaumlr ett antagande att de
som laumlste texten i dess tillkomsttid har samma referensramar som de som laumlser texten idag Det
skulle innebaumlra att naringgot som var omoumljligt daring fortfarande aumlr det idag och detsamma tvaumlrt om 15
Eftersom jag vill naring foumlrstaringelse om den historiske Jesus kommer jag att i denna uppsats anvaumlnda mig
av en historisk-kritisk metod med huvudfokus paring formhistorisk kritik och anvaumlndningen av
autenticitetskriterierna Jag utgaringr fraumlmst fraringn David R Laws The Historical Critical Method a
Beginners Guide foumlr en mer allmaumln foumlrstaringelse av historisk-kritisk metod Daumlrefter anvaumlnder jag mig
av autenticitetskriterierna och Sitz im Leben Forskare aumlr inte ense oumlver anvaumlndandet av
autenticitetskriterierna i efterstraumlvan av historiciteten hos Jesus Jag har satt mig in i diskussionerna
och staringr daumlrfoumlr enad med Tobias Haumlgerland i fraringgan som menar att detta aumlr en relevant metod foumlr att
naring historiciteten hos Jesus Diskussionen kommer att redogoumlras foumlr senare i uppsatsen
1312 Formhistorisk kritik
Formhistorisk kritik aumlr baserad paring paringstaringendet att det finns olika former paring texterna i Bibeln Det
finns vissa fraser som anvaumlnds saring som rdquoSaring saumlger Herrenrdquo eller Jesus rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden 16
Formhistorisk kritik aumlr att upptaumlcka de litteraumlra drag som saumlrskiljer sig och kategorisera dem Detta
har lett till att den formhistoriska kritiken ocksaring kategoriseras in i fyra grupper I) Genre - vad aumlr 17
det foumlr typ av text Det aumlr viktigt att inte blanda samman form och genre menar Law Formen boumlr
beteckna en textpassages struktur och uppbyggnad Genre aumlr en del i den passage daring den beraumlttar
vilken typ av text det aumlr II) Sitz im Leben - i vilken situation texten tillkommit i och till vilken 18
funktion III) Muntlig tradition - att texten innan den blivit text traderats muntligt En del av den
formhistoriska kritiken aumlr att identifiera dessa delar i texten som kommer fraringn en muntlig
tradering IV) Oumlverfoumlringshistoria (the history of transmission) - formhistoria - fraringn foumlrsta ord till 19
Law 2012 s 5-615
Exempel paring rdquoJag aumlrrdquo- uttalanden aumlr naumlr Jesus i Johannesevangeliet saumlger Jag aumlr livet broumld (Joh 635) Jag 16
aumlr vaumlrldens ljus (Joh 812) Jag aumlr grinden (Joh 109) Law 2012 s 14017
Law 2012 s 14118
Law 2012 s 142 19
av 6 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
idag Den fjaumlrde kategorin aumlr inte bara intresserad av vad texten betyder eller till vilken situation
den aumlr skriven den aumlr ocksaring intresserad av resan texten har gjort foumlr att komma dit 20
Utoumlver dessa fyra kategorier av formhistorisk kritik presenterar Law sju foumlrutsaumlttningar foumlr dessa
vilka aumlr foumlljande I) Bibeltexterna aumlr konstruerade av mindre delar II) Texter kan ha traderats
muntligen innan det blev skriven text III) I processen av att traderas muntligt normaliserades
texten Foumlr att kunna tradera naringgot muntligt kraumlvs att den aumlr enkel att memorera Daumlrfoumlr kan dessa
kaumlnnas igen paring sin simpelhet IV) Innan beraumlttelserna blev skriven text sammanfoumlrdes beraumlttelser
beroende paring tema snarare aumln kronologi V) Bibliska foumlrfattare aumlr inte foumlrfattare i den betaumlckning vi
anvaumlnder idag Texterna har inte tillkommit och uppkommit fraringn en person en garingng utan har istaumlllet
blivit konstruerade av aumlrvt material Law menar att produkten av dessa texten aumlr snarare av
foumlrsamlingen aumln den som var rdquofoumlrfattarerdquo VI) Man kan med hjaumllp av den skrivna formen sparingra 21
den muntliga formen Detta resulterar i att den formhistoriska kritiken aumlr beroende av kaumlllkritiken
VII) Former som uppkommit ur en saumlrskild kulturell social eller religioumls miljouml kallas Sitz im
Leben Daumlr staringr varje tradition i relation till samhaumlllet som vaumlrnat om den och laringtit den garing i arv 22
genom generationer Daumlrfoumlr aumlr traditionen en bild foumlr sociala foumlrharingllanden i samhaumlllet religioumlsa
politiska och filosofiska aringsikter i det samhaumllle texten uppstod 23
Dessa sju kan sedan sammanstaumlllas i sex principer foumlr anvaumlndandet av formhistorisk kritik
Inom dessa principer aringterfinns Sitz im Leben och vad Law kallar foumlr traditionskritik - eller
autencitetskriterium som de ocksaring kan kallas - vilka aumlr de som aumlr av stoumlrst vikt foumlr detta arbete
1313 Sitz im Leben
Uttrycket rdquoSitz im Lebenrdquo kommer ifraringn tyskan och kan oumlversaumlttas med (miljoumlplatsmitt) i livet
Som naumlmnt tidigare handlar Sitz im Leben om att former uppkommit ur en saumlrskild kulturell social
eller religioumls miljouml Law exemplifierar med att sorgetexter houmlr till genren begravningsliturgi Det 24
finns tre huvudfaktorer som bidrar till foumlrstaringelsen av Sitz im Leben a) historisk miljouml - situationen
som bidrog till formens skapande b) social miljouml - situationen daumlr formen var bevarad c) den
Law 2012 s 14320
Law 2012 s 16221
oumlversaumltts mitt i livet 22
Law 2012 s 142 16323
Law 2012 s 141-142 16324
av 7 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
litteraumlra miljoumln - rollen som formen spelat i den litteraumlra kontexten under denna tid Sitz im Leben
identifieras med hjaumllp av genre Jag kommer att analysera texterna utifraringn Sitz im Leben foumlr att 25
foumlrsoumlka utskilja vad som kan ha varit sagt av den historiske Jesus och vad som leder tillbaka till den
liturgi som praktiserades i de tidiga kristustroende foumlrsamlingarna
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier
Foumlr att sparingra en texts autenticitet och ursprung kan man applicera vissa kriterier paring texten Detta
kallar Law foumlr traditionskritik Att anvaumlnda dessa kriterier har gjorts sedan ca 1950-talet Det raringder 26
delade meningar hos forskare kring antalet kriterier och deras inneharingll samt anvaumlndbarhet Bengt
Holmberg skriver i Jesus och de foumlrsta kristna om dessa kriterier daring under namnet aumlkthetskriterier
Jag har valt att kalla dem autenticitetskriterier daring jag anser att den oumlversaumlttningen klingar baumlttre med
det engelska rdquocriteria of authenticityrdquo Som jag nyss naumlmnt raringder delade meningar om hur dessa boumlr
anvaumlndas och i vissa fall om de ska anvaumlndas oumlver huvud taget detta aumlr en diskussion jag tagit del
av och kommer att redogoumlra foumlr senare i denna uppsats Haumlr nedan presenterar jag kriterierna med
baringde engelska och svenska termer daumlrefter kommer jag att anvaumlnda den svenska termen
The criterion of dissimilarity Olikhetskriteriet
Om en tradition inte verkar staumlmma oumlverens med den tidiga kyrkan eller judendomen under Jesu tid
kan vi anta att traditionen aumlr sann Detta aumlr ett komplicerat kriterium daring Jesus sjaumllv var jude och
kyrkan som byggs efter hans doumld antagligen bygger paring de uttalanden och handlingar som han utfoumlrt
I fall daumlr houmlg kristologi antyds kan man ifraringgasaumltta om det uppfyller kriteriet daring dessa antagligen aumlr
av en senare konstruktion fraringn kyrkan Holmberg aumlr kritisk och menar att anvaumlnda detta kriterium 27
aumlr snarare ett rdquoteologiskt staumlllningstagande om Jesus rdquounikhetrdquo aumln en historievetenskaplig principrdquo
Vidare menar Holmberg att det daumlrfoumlr inte borde vara de saker i Jesustraditionen som skiljer sig fraringn
den judiska- eller den tidiga kyrkans kontext under foumlrsta aringrhundradet - istaumlllet borde det vara de
saker som paring ett oumlvertygande saumltt kan bevisas passa in i en judisk kontext och i den tidiga kyrkans
kontext under foumlrsta aringrhundradet som boumlr anses som aumlkta
Law 2012 s 164-16525
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 26
(2015) s (352-356) haumlr 352 Kriteriet kan anvaumlndas baringde i positiv och negativ bemaumlrkelse foumlr att legitimera och avskriva paringstaringenden 27
om den historiske Jesus av 8 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
The criterion of multiple attestation Tvaumlrsnittskriteriet
Om traditionen finns aringtergiven hos fler kaumlllor oberoende av varandra aumlr den mer sannolik Dock
kraumlver det att vi vet vilka kaumlllor som aumlr beroende av varandra
The criterion of coherence Koherenskriteriet
Om ett material (uttalandehaumlndelse) svarar med inneharingll eller tankestruktur till det som tidigare
saumlkerstaumlllt som autentiskt det vill saumlga att det staumlmmer oumlverens med vad som klargjorts autentiskt
och sannolikt av Olikhetskriteriet och Tvaumlrsnittskriteriet
Utoumlver dessa tre som Law och Holmgren aumlr oumlverens om finns ytterligare kriterium som Holmberg
naumlmner Genanskriteriet - naumlr en haumlndelse skapar svaringrighet eller problematik och garingr i polemik med
urkyrkan men aumlndaring finns bevarad i traditionen
Aramaismkriteriet - ett Jesusord daumlr arameiskan skymtas under grekiskan (Daring Jesus antagligen
talade arameiska) 28
Ett sjaumltte kriterium belyses hos Wasseacuten och Haumlgerland dock inte ett vedertaget
autenticitetskriterium men ett kriterium foumlr att proumlva historicitet samtidskriteriet Samtidskriteriet
proumlvar textens historiska tillfoumlrlitlighet I princip aumlr en tidigare kaumllla att foumlredra oumlver en kaumllla daumlr
textens tillkomsttid aumlr distanserad fraringn haumlndelsen i fraringga Desto mer tid som garingtt desto stoumlrre chans
att beraumlttelsen minns och aringterberaumlttas annorlunda fraringn originalberaumlttelsen Hur vaumll evangelierna
uppfyller samtidskravet aumlr inte helt oproblematiskt att undersoumlka Dateringen av evangelierna aumlr
naumlstintill omoumljlig att faring exakt daring det inte finns ett originaldokument utan snarare bestaringr av ca 5000
handskrivna kopior fraringn olika tider Det finns heller inte en saumlker kaumlnd foumlrfattare till evangelierna
En tredje problematik med dateringen aumlr att evangelierna har en del biografiska beraumlttelser och att
det daumlrfoumlr aumlr svaringrt att dra slutsatser om dess datering 29
Law 2012 s 166 28
Holmberg 2007 S 155 Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 6429
av 9 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
idag Den fjaumlrde kategorin aumlr inte bara intresserad av vad texten betyder eller till vilken situation
den aumlr skriven den aumlr ocksaring intresserad av resan texten har gjort foumlr att komma dit 20
Utoumlver dessa fyra kategorier av formhistorisk kritik presenterar Law sju foumlrutsaumlttningar foumlr dessa
vilka aumlr foumlljande I) Bibeltexterna aumlr konstruerade av mindre delar II) Texter kan ha traderats
muntligen innan det blev skriven text III) I processen av att traderas muntligt normaliserades
texten Foumlr att kunna tradera naringgot muntligt kraumlvs att den aumlr enkel att memorera Daumlrfoumlr kan dessa
kaumlnnas igen paring sin simpelhet IV) Innan beraumlttelserna blev skriven text sammanfoumlrdes beraumlttelser
beroende paring tema snarare aumln kronologi V) Bibliska foumlrfattare aumlr inte foumlrfattare i den betaumlckning vi
anvaumlnder idag Texterna har inte tillkommit och uppkommit fraringn en person en garingng utan har istaumlllet
blivit konstruerade av aumlrvt material Law menar att produkten av dessa texten aumlr snarare av
foumlrsamlingen aumln den som var rdquofoumlrfattarerdquo VI) Man kan med hjaumllp av den skrivna formen sparingra 21
den muntliga formen Detta resulterar i att den formhistoriska kritiken aumlr beroende av kaumlllkritiken
VII) Former som uppkommit ur en saumlrskild kulturell social eller religioumls miljouml kallas Sitz im
Leben Daumlr staringr varje tradition i relation till samhaumlllet som vaumlrnat om den och laringtit den garing i arv 22
genom generationer Daumlrfoumlr aumlr traditionen en bild foumlr sociala foumlrharingllanden i samhaumlllet religioumlsa
politiska och filosofiska aringsikter i det samhaumllle texten uppstod 23
Dessa sju kan sedan sammanstaumlllas i sex principer foumlr anvaumlndandet av formhistorisk kritik
Inom dessa principer aringterfinns Sitz im Leben och vad Law kallar foumlr traditionskritik - eller
autencitetskriterium som de ocksaring kan kallas - vilka aumlr de som aumlr av stoumlrst vikt foumlr detta arbete
1313 Sitz im Leben
Uttrycket rdquoSitz im Lebenrdquo kommer ifraringn tyskan och kan oumlversaumlttas med (miljoumlplatsmitt) i livet
Som naumlmnt tidigare handlar Sitz im Leben om att former uppkommit ur en saumlrskild kulturell social
eller religioumls miljouml Law exemplifierar med att sorgetexter houmlr till genren begravningsliturgi Det 24
finns tre huvudfaktorer som bidrar till foumlrstaringelsen av Sitz im Leben a) historisk miljouml - situationen
som bidrog till formens skapande b) social miljouml - situationen daumlr formen var bevarad c) den
Law 2012 s 14320
Law 2012 s 16221
oumlversaumltts mitt i livet 22
Law 2012 s 142 16323
Law 2012 s 141-142 16324
av 7 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
litteraumlra miljoumln - rollen som formen spelat i den litteraumlra kontexten under denna tid Sitz im Leben
identifieras med hjaumllp av genre Jag kommer att analysera texterna utifraringn Sitz im Leben foumlr att 25
foumlrsoumlka utskilja vad som kan ha varit sagt av den historiske Jesus och vad som leder tillbaka till den
liturgi som praktiserades i de tidiga kristustroende foumlrsamlingarna
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier
Foumlr att sparingra en texts autenticitet och ursprung kan man applicera vissa kriterier paring texten Detta
kallar Law foumlr traditionskritik Att anvaumlnda dessa kriterier har gjorts sedan ca 1950-talet Det raringder 26
delade meningar hos forskare kring antalet kriterier och deras inneharingll samt anvaumlndbarhet Bengt
Holmberg skriver i Jesus och de foumlrsta kristna om dessa kriterier daring under namnet aumlkthetskriterier
Jag har valt att kalla dem autenticitetskriterier daring jag anser att den oumlversaumlttningen klingar baumlttre med
det engelska rdquocriteria of authenticityrdquo Som jag nyss naumlmnt raringder delade meningar om hur dessa boumlr
anvaumlndas och i vissa fall om de ska anvaumlndas oumlver huvud taget detta aumlr en diskussion jag tagit del
av och kommer att redogoumlra foumlr senare i denna uppsats Haumlr nedan presenterar jag kriterierna med
baringde engelska och svenska termer daumlrefter kommer jag att anvaumlnda den svenska termen
The criterion of dissimilarity Olikhetskriteriet
Om en tradition inte verkar staumlmma oumlverens med den tidiga kyrkan eller judendomen under Jesu tid
kan vi anta att traditionen aumlr sann Detta aumlr ett komplicerat kriterium daring Jesus sjaumllv var jude och
kyrkan som byggs efter hans doumld antagligen bygger paring de uttalanden och handlingar som han utfoumlrt
I fall daumlr houmlg kristologi antyds kan man ifraringgasaumltta om det uppfyller kriteriet daring dessa antagligen aumlr
av en senare konstruktion fraringn kyrkan Holmberg aumlr kritisk och menar att anvaumlnda detta kriterium 27
aumlr snarare ett rdquoteologiskt staumlllningstagande om Jesus rdquounikhetrdquo aumln en historievetenskaplig principrdquo
Vidare menar Holmberg att det daumlrfoumlr inte borde vara de saker i Jesustraditionen som skiljer sig fraringn
den judiska- eller den tidiga kyrkans kontext under foumlrsta aringrhundradet - istaumlllet borde det vara de
saker som paring ett oumlvertygande saumltt kan bevisas passa in i en judisk kontext och i den tidiga kyrkans
kontext under foumlrsta aringrhundradet som boumlr anses som aumlkta
Law 2012 s 164-16525
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 26
(2015) s (352-356) haumlr 352 Kriteriet kan anvaumlndas baringde i positiv och negativ bemaumlrkelse foumlr att legitimera och avskriva paringstaringenden 27
om den historiske Jesus av 8 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
The criterion of multiple attestation Tvaumlrsnittskriteriet
Om traditionen finns aringtergiven hos fler kaumlllor oberoende av varandra aumlr den mer sannolik Dock
kraumlver det att vi vet vilka kaumlllor som aumlr beroende av varandra
The criterion of coherence Koherenskriteriet
Om ett material (uttalandehaumlndelse) svarar med inneharingll eller tankestruktur till det som tidigare
saumlkerstaumlllt som autentiskt det vill saumlga att det staumlmmer oumlverens med vad som klargjorts autentiskt
och sannolikt av Olikhetskriteriet och Tvaumlrsnittskriteriet
Utoumlver dessa tre som Law och Holmgren aumlr oumlverens om finns ytterligare kriterium som Holmberg
naumlmner Genanskriteriet - naumlr en haumlndelse skapar svaringrighet eller problematik och garingr i polemik med
urkyrkan men aumlndaring finns bevarad i traditionen
Aramaismkriteriet - ett Jesusord daumlr arameiskan skymtas under grekiskan (Daring Jesus antagligen
talade arameiska) 28
Ett sjaumltte kriterium belyses hos Wasseacuten och Haumlgerland dock inte ett vedertaget
autenticitetskriterium men ett kriterium foumlr att proumlva historicitet samtidskriteriet Samtidskriteriet
proumlvar textens historiska tillfoumlrlitlighet I princip aumlr en tidigare kaumllla att foumlredra oumlver en kaumllla daumlr
textens tillkomsttid aumlr distanserad fraringn haumlndelsen i fraringga Desto mer tid som garingtt desto stoumlrre chans
att beraumlttelsen minns och aringterberaumlttas annorlunda fraringn originalberaumlttelsen Hur vaumll evangelierna
uppfyller samtidskravet aumlr inte helt oproblematiskt att undersoumlka Dateringen av evangelierna aumlr
naumlstintill omoumljlig att faring exakt daring det inte finns ett originaldokument utan snarare bestaringr av ca 5000
handskrivna kopior fraringn olika tider Det finns heller inte en saumlker kaumlnd foumlrfattare till evangelierna
En tredje problematik med dateringen aumlr att evangelierna har en del biografiska beraumlttelser och att
det daumlrfoumlr aumlr svaringrt att dra slutsatser om dess datering 29
Law 2012 s 166 28
Holmberg 2007 S 155 Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 6429
av 9 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
litteraumlra miljoumln - rollen som formen spelat i den litteraumlra kontexten under denna tid Sitz im Leben
identifieras med hjaumllp av genre Jag kommer att analysera texterna utifraringn Sitz im Leben foumlr att 25
foumlrsoumlka utskilja vad som kan ha varit sagt av den historiske Jesus och vad som leder tillbaka till den
liturgi som praktiserades i de tidiga kristustroende foumlrsamlingarna
1314 Traditionskritik - autencitetskriterier
Foumlr att sparingra en texts autenticitet och ursprung kan man applicera vissa kriterier paring texten Detta
kallar Law foumlr traditionskritik Att anvaumlnda dessa kriterier har gjorts sedan ca 1950-talet Det raringder 26
delade meningar hos forskare kring antalet kriterier och deras inneharingll samt anvaumlndbarhet Bengt
Holmberg skriver i Jesus och de foumlrsta kristna om dessa kriterier daring under namnet aumlkthetskriterier
Jag har valt att kalla dem autenticitetskriterier daring jag anser att den oumlversaumlttningen klingar baumlttre med
det engelska rdquocriteria of authenticityrdquo Som jag nyss naumlmnt raringder delade meningar om hur dessa boumlr
anvaumlndas och i vissa fall om de ska anvaumlndas oumlver huvud taget detta aumlr en diskussion jag tagit del
av och kommer att redogoumlra foumlr senare i denna uppsats Haumlr nedan presenterar jag kriterierna med
baringde engelska och svenska termer daumlrefter kommer jag att anvaumlnda den svenska termen
The criterion of dissimilarity Olikhetskriteriet
Om en tradition inte verkar staumlmma oumlverens med den tidiga kyrkan eller judendomen under Jesu tid
kan vi anta att traditionen aumlr sann Detta aumlr ett komplicerat kriterium daring Jesus sjaumllv var jude och
kyrkan som byggs efter hans doumld antagligen bygger paring de uttalanden och handlingar som han utfoumlrt
I fall daumlr houmlg kristologi antyds kan man ifraringgasaumltta om det uppfyller kriteriet daring dessa antagligen aumlr
av en senare konstruktion fraringn kyrkan Holmberg aumlr kritisk och menar att anvaumlnda detta kriterium 27
aumlr snarare ett rdquoteologiskt staumlllningstagande om Jesus rdquounikhetrdquo aumln en historievetenskaplig principrdquo
Vidare menar Holmberg att det daumlrfoumlr inte borde vara de saker i Jesustraditionen som skiljer sig fraringn
den judiska- eller den tidiga kyrkans kontext under foumlrsta aringrhundradet - istaumlllet borde det vara de
saker som paring ett oumlvertygande saumltt kan bevisas passa in i en judisk kontext och i den tidiga kyrkans
kontext under foumlrsta aringrhundradet som boumlr anses som aumlkta
Law 2012 s 164-16525
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 26
(2015) s (352-356) haumlr 352 Kriteriet kan anvaumlndas baringde i positiv och negativ bemaumlrkelse foumlr att legitimera och avskriva paringstaringenden 27
om den historiske Jesus av 8 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
The criterion of multiple attestation Tvaumlrsnittskriteriet
Om traditionen finns aringtergiven hos fler kaumlllor oberoende av varandra aumlr den mer sannolik Dock
kraumlver det att vi vet vilka kaumlllor som aumlr beroende av varandra
The criterion of coherence Koherenskriteriet
Om ett material (uttalandehaumlndelse) svarar med inneharingll eller tankestruktur till det som tidigare
saumlkerstaumlllt som autentiskt det vill saumlga att det staumlmmer oumlverens med vad som klargjorts autentiskt
och sannolikt av Olikhetskriteriet och Tvaumlrsnittskriteriet
Utoumlver dessa tre som Law och Holmgren aumlr oumlverens om finns ytterligare kriterium som Holmberg
naumlmner Genanskriteriet - naumlr en haumlndelse skapar svaringrighet eller problematik och garingr i polemik med
urkyrkan men aumlndaring finns bevarad i traditionen
Aramaismkriteriet - ett Jesusord daumlr arameiskan skymtas under grekiskan (Daring Jesus antagligen
talade arameiska) 28
Ett sjaumltte kriterium belyses hos Wasseacuten och Haumlgerland dock inte ett vedertaget
autenticitetskriterium men ett kriterium foumlr att proumlva historicitet samtidskriteriet Samtidskriteriet
proumlvar textens historiska tillfoumlrlitlighet I princip aumlr en tidigare kaumllla att foumlredra oumlver en kaumllla daumlr
textens tillkomsttid aumlr distanserad fraringn haumlndelsen i fraringga Desto mer tid som garingtt desto stoumlrre chans
att beraumlttelsen minns och aringterberaumlttas annorlunda fraringn originalberaumlttelsen Hur vaumll evangelierna
uppfyller samtidskravet aumlr inte helt oproblematiskt att undersoumlka Dateringen av evangelierna aumlr
naumlstintill omoumljlig att faring exakt daring det inte finns ett originaldokument utan snarare bestaringr av ca 5000
handskrivna kopior fraringn olika tider Det finns heller inte en saumlker kaumlnd foumlrfattare till evangelierna
En tredje problematik med dateringen aumlr att evangelierna har en del biografiska beraumlttelser och att
det daumlrfoumlr aumlr svaringrt att dra slutsatser om dess datering 29
Law 2012 s 166 28
Holmberg 2007 S 155 Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 6429
av 9 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
The criterion of multiple attestation Tvaumlrsnittskriteriet
Om traditionen finns aringtergiven hos fler kaumlllor oberoende av varandra aumlr den mer sannolik Dock
kraumlver det att vi vet vilka kaumlllor som aumlr beroende av varandra
The criterion of coherence Koherenskriteriet
Om ett material (uttalandehaumlndelse) svarar med inneharingll eller tankestruktur till det som tidigare
saumlkerstaumlllt som autentiskt det vill saumlga att det staumlmmer oumlverens med vad som klargjorts autentiskt
och sannolikt av Olikhetskriteriet och Tvaumlrsnittskriteriet
Utoumlver dessa tre som Law och Holmgren aumlr oumlverens om finns ytterligare kriterium som Holmberg
naumlmner Genanskriteriet - naumlr en haumlndelse skapar svaringrighet eller problematik och garingr i polemik med
urkyrkan men aumlndaring finns bevarad i traditionen
Aramaismkriteriet - ett Jesusord daumlr arameiskan skymtas under grekiskan (Daring Jesus antagligen
talade arameiska) 28
Ett sjaumltte kriterium belyses hos Wasseacuten och Haumlgerland dock inte ett vedertaget
autenticitetskriterium men ett kriterium foumlr att proumlva historicitet samtidskriteriet Samtidskriteriet
proumlvar textens historiska tillfoumlrlitlighet I princip aumlr en tidigare kaumllla att foumlredra oumlver en kaumllla daumlr
textens tillkomsttid aumlr distanserad fraringn haumlndelsen i fraringga Desto mer tid som garingtt desto stoumlrre chans
att beraumlttelsen minns och aringterberaumlttas annorlunda fraringn originalberaumlttelsen Hur vaumll evangelierna
uppfyller samtidskravet aumlr inte helt oproblematiskt att undersoumlka Dateringen av evangelierna aumlr
naumlstintill omoumljlig att faring exakt daring det inte finns ett originaldokument utan snarare bestaringr av ca 5000
handskrivna kopior fraringn olika tider Det finns heller inte en saumlker kaumlnd foumlrfattare till evangelierna
En tredje problematik med dateringen aumlr att evangelierna har en del biografiska beraumlttelser och att
det daumlrfoumlr aumlr svaringrt att dra slutsatser om dess datering 29
Law 2012 s 166 28
Holmberg 2007 S 155 Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 6429
av 9 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
132 Metod
I detta arbete vill jag proumlva historiciteten hos Jesus i den sista maringltiden foumlr att goumlra det kommer jag
att anvaumlnda mig av autenticitetskriterierna Att anvaumlnda dessa kriterier aumlr inte ett sjaumllvklart val i
dagens exegetiska faumllt daring det raringder delade meningar kring anvaumlndandet av dessa kriterier Kritik har
riktats till autenticitetskriterierna och formhistoriska kritiken Tobias Haumlgerland redogoumlr foumlr och
bemoumlter denna kritik i sin artikel rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i
Journal for the Study of the Historical Jesus Haumlgerland menar att foumlrr loumld diskussionen snarare 30
om vilket kriterium och hur detta skulle anvaumlndas foumlr att naring historiciteten i en perikop Hur 31
anvaumlndbara och vilka dessa kriterier var debatterades Oavsett vilka foumlraumlndringar som oumlnskades
kring anvaumlndandet av kriterierna saring var huvudsaken att minst ett av dem behoumlvdes foumlr att driva
naringgon typ av metodologisk forskning kring den historiske Jesus Haumlgerland menar att tidigare naumlr
man haft foumlr avsikt att helt avskriva sig dessa kriterier skulle det aumlven innebaumlra att den som vill
avskriva kriterierna ocksaring foumlrdoumlmer all forskning kring den historiske Jesus Saring aumlr det inte idag 32
Dale C Allison kritiserar autencitetkriterierna och menar att det inte aumlr troligt att detaljer skulle ha
blivit iharinggkomna utan snarare enbart yttre konturer av dessa haumlndelser Att de rdquoyttrerdquo 33
handlingarnapersonerna skulle blivit iharinggkomna aumlr mer i enlighet med memory research vilket jag
valt att oumlversaumltta med minnesforskning Allison menar att om texterna aumlr saring splittrade skulle ingen
autenticitet finnas paring detaljnivaring Att daring anvaumlnda delar av jesusord och narrativ som har klassats som
autentiska genom dessa kriterier skapar enbart en illusion av objektiv visshet som omoumljligt kan
svara med dessa individuella traditioner som texterna aumlr haumlmtade fraringn Allison menar att istaumlllet foumlr
kriterierna boumlr studiet av den historiske Jesus boumlrja i evangeliernas bilder av Jesus med aumlmnen och
motiv som aringterkommer vid upprepade tillfaumlllen Ett exempel paring detta menar Allison aumlr Jesus som
en exorcist som aumlr i konflikt med Satan Detta finns utspritt i kaumlllmaterialet - evangelierna vilket
skulle betyda att det aumlr historiskt oavsett om det finns enskilda uttalanden och haumlndelser som anses
vara autentiska Allison menar att problematiken kring autenticitetskriterierna ligger delvis i att det
inte raringder naringgon konsensus mellan forskare om hur kriterierna ska anvaumlndas I vissa fall
rdquoThe Future of Critera in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the Study of the Historical 30
Jesus 13 2015 s 43-65 Haumlgerland 2015 s 4331
Fraringn 2015 och framaringt 32
Haumlgerland 2015 s 4433
av 10 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kategoriserar man in textdelarna i rdquoautentisktrdquo- och rdquoicke-autentisktrdquo-material Allison menar att det
i grund och botten inte handlar om kriterierna i sig och att det aumlr de som aumlr problematiska utan
snarare att man ska applicera just kriterier till textdelar foumlr att hitta Jesus
Rafael Rodriacuteguez aumlr inne paring ett liknande sparingr naumlr han kritiserar bristen paring raringdande konsensus mellan
laumlror och forskare angaringende autenticitetskriterierna Han menar att kriterierna nu mer fungerar som
ett uttrycksmedel foumlr varingr subjektivitet istaumlllet foumlr emot den Likt Allison kritiserar Rodriacuteguez
kategoriseringen av visst material som autentiskt och visst som icke-autentiskt och foumlreslaringr att
resultat inom forskningen av den historiske Jesus kan ske utan hjaumllp av autenticitetskriterierna
Rodriacuteguez menar att kriterierna skulle kunna vara till hjaumllp vid interpretation 34
En tredje forskare som kritiserar kriterierna aumlr Chris Keith han staumlller kriterierna mot rdquoJesus-
memory approachrdquo Keith menar att autenticitetskritiken kommer fraringn en tidig typ av formhistorisk
kritik och kan anvaumlndas till studier av evangelierna vilket enligt Keith menar att forskare laumlmnat
bakom sig foumlr laumlnge sedan Minnesmetoden oumlverblickar de inomkanoniska evangeliernas material 35
och narrativen som koherenta enheter som rdquominnenrdquo av Jesus Alla bitar bidrar till bilden av Jesus
dock med varierande historisk anknytning Keith menar att autenticitetskriterierna faller daring
materialet vi har att tillgaring i de skriftliga kaumlllorna bygger paring att naringgon gjort en representation av den
historiske Jesus I denna representation har denne gjort vissa val vilket innebaumlr att foumlrfattaren kunde
begraumlnsat sig desto mer eller byggt ut materialet desto mer Haumlgerland menar att aumlven om faring
kritiserat autenticitetskriterierna likt Keith kan man dra slutsatsen att det finns en stark tendens att
problematisera anvaumlndandet av dessa kriterier 36
Haumlgerland svarar paring den kritik som ges autenticitetskriterierna angaringende det faktum att konsensus
mellan forskare inte raringder Han menar att det aumlr en oumlverspelad diskussion daring majoriteten aumlr oumlverens
om bilden av den judiska profeten och helaren med apokalyptiska foumlrvaumlntningar En total
konsensus aumlr aumlven kritikerna oumlverens om inte noumldvaumlndig eller oumlnskvaumlrd Haumlgerland bekraumlftar att 37
forskare aumlr oense om exakt hur maringnga kriterier som boumlr finnas med och vad de inneharingller men
Haumlgerland 2015 s 4534
Jesus memory approach35
Haumlgerland 2015 s 4636
Haumlgerland 2015 s4837
av 11 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar att grunden ligger i tre kriterier olikhetskriteriet tvaumlrsnittskriteriet och koherenskriteriet
Dessa menar Keith haumlrroumlr fraringn den formhistoriska kritikens uppkomst och boumlr daumlrfoumlr anses som en
foumlraringldrad teknik idag
Naringgot som ocksaring aumlr foumlrknippat med den tidiga formhistoriska kritiken aumlr antagandet om
evangelierna som bestaringende av baringde autentiska delar och icke-autentiska delar Att applicera
autenticitetskriterierna paring texterna hjaumllper forskare att urskilja vilka delar som aumlr autentiska och
vilka som aumlr icke-autentiska Haumlgerland menar att Keiths fraumlmsta argument gentemot 38
autenticitetskriterierna aumlr att de aumlr passeacute daring de houmlr till den formhistoriska kritiken som sedan laumlnge
blivit foumlrkastat som metod inom nytestamentlig exegetik av vissa forskare Anledningen till
foumlrdoumlmandet av formhistorisk kritik av Keith menar Haumlgerland kommer av Samuel Byrskogs och
Christopher Tucketts granskning av det formhistorisk-kritiska paradigmet dock aumlr dessa inte lika
avvisande av metoden som Keith Keith anvaumlnder Byrskog men naringgot feltolkat menar Haumlgerland
Byrskog skriver att den formhistoriska kritiken aumlr i behov av modifikation som sker naumlr man inte
enbart utforskar texten i korrelation med Sitz im Leben Haumlgerland menar att Keiths kritik aumlr desto 39
haringrdare aumln Byrskogs och Tucketts daring Keith avskriver allt som har med formhistorisk kritik att goumlra
och daumlrmed ocksaring autenticitetskriterierna Keiths kritik behoumlver inte avskrivas helt menar Haumlgerland
som bekraumlftar att delar i kritiken aumlr vaumllbehoumlvd dock aumlr Keiths slutsats att foumlrkasta metoden
inkorrekt menar Haumlgerland Keith har inte sett till den metodologiska diskussionen kring
forskningen av den historiske Jesus innan den formhistoriska kritiken David Strauss var ledande 40
inom detta och menade att myt skulle skiljas fraringn historia Det var alltsaring den formhistoriska kritiken
som aumlrvde synen paring rdquoautentisktrdquo och rdquoicke-autentisktrdquo inte noumldvaumlndigtvis autenticitetskriterierna
som skapade denna uppdelning 41
Den tidiga formhistoriska kritiken kraumlvde att den litteraumlra formen av traditionen skulle svara
ofelbart gentemot Sitz im Leben detta foumlrutsaumltter att traditionen alltid ska svara gentemot de som
skrivit texten och deras minnesbilder av Jesus Detta menar Keith aumlven gaumlller foumlr
Haumlgerland 2015 s 4938
Haumlgerland 2015 s 5039
Under 1800-talet enades forskare om att man kunde och borde saumlrskilja vad i forskningen om den historisk 40
Jesus som aumlr autentiskt och vad som aumlr icke-autentiskt Haumlgerland 2015 s51 41
av 12 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
autenticitetskriterinera Haumlgerland avslaringr detta foumlrslag och menar att det aumlr omoumljligt i relation till
dissimilaritetskriteriet som bygger paring att inneharingllet i texten inte staumlmmer oumlverens med den kontext
som foumlrfattaren levde i Tom Holmeacuten menar att om vi accepterar tanken bakom den tidiga
formhistoriska kritikens Sitz im Leben borde vi avvisa dissimilaritetskriteriet Ingen tradition som 42
kan studeras i dessa texter kan vara olik den kristna traditionen Om menar Haumlgerland sjaumllva
oumlverfoumlrandet av traditionen exkluderar olikheter skulle dissimilaritetskriteriet inte garing att applicera
Ytterligare en kritiker Mark Goodacre menar att genanskriteriet och kriteriet om multiple 43
attestation staringr i motsaumlgelse med varandra eftersom upprepning fraringn olika kaumlllor skulle antyda att
ingen av de som oumlverfoumlrde informationen ansaringg den som pinsam Aumlven detta avskriver Haumlgerland
kritiken och menar att minnen alltid tjaumlnar den som aringterberaumlttat dem minnen som inte tillgodoser
dessa intressen kommer att vissna paring vaumlgen 44
I den tredje delen av artikeln svarar Haumlgerland under titeln rdquoA future without criteriardquo Haumlr lyfter
han aringterigen Allison som menar att man kan skapa en helhetsbild av den historiske Jesus genom att
se vad som aumlr aringterkommande i evangelierna utan att behoumlva kategorisera perikoperna i autentiskt
och icke-autentiskt Haumlgerland menar att Allison kan ha raumltt att det garingr att skapa en bild av den
historiske Jesus genom enbart se paring de aringterkommande moumlnster och inslag som finns i individuella
narrativ och beraumlttelser Haumlgerland fraringgar sig och laumlsarna om det egentligen skulle vara naringgon
foumlrlust att avskriva sig anvaumlndandet av autenticitetskriterna Att enbart se till de upprepningar som
sker i evangelierna skulle ge oss en bild av Jesus tal och handling om hans undervisning och teman
som kan vara detaljerad men denna bild skulle bli endimensionell menar Haumlgerland Den bild som
skulle skapas av denna metod skulle sakna delar av Jesus liv som inte naumlmns fler aumln en garingng olika
haumlndelser som varit avgoumlrande foumlr formandet av hans liv och hans beraumlttelse Om vi bortser fraringn
dessa haumlndelser menar Haumlgerland naringr vi inte en bild av den historiske Jesus Haumlgerland erkaumlnner
att metoden upprepningar som Allison foumlreslaringr enbart aumlr hans foumlrsta steg i sin metod Foumlr att
bekraumlfta saker saring som Jesus foumldelsetid (aringr) dop av Johannes doumlparen hans resa fraringn Galileen till
Jerusalem (sista eller enda resa) hans arrest och dom och hans korsfaumlstelse skulle vi behoumlva andra
bevis som bevittnar samma sak fraringn utombibliska kaumlllor 45
Haumlgerland 2015 s 5242
I artikeln noterat som criteria of embarrassment 43
Haumlgerland 2015 s 5344
Haumlgerland 2015 s 5445
av 13 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutligen i Haumlgerlands artikels fjaumlrde och sista del skriver han om hans tankar foumlr
autenticitetskriterna i framtiden Haumlgerland konstaterar att vi nu garingr in ett nytt paradigm av
forskning kring den historiske Jesus Precis som att kriterierna redan har genomgaringtt viss utveckling
kommer de att fortsaumltta goumlra det Autenticitetskriterna kommer att finnas kvar och anvaumlndas av
forskare men de som anvaumlnder dem kommer att behoumlva goumlra det paring ett mer sofistikerat och
ansvarstagande saumltt aumln tidigare Haumlgerland presenterar tre taumlnkbara scenarion foumlr
autenticitetskriteriernas framtid
1 Autenticitet handlar om var traditionen har sin bas om det aumlr i rdquoperceptionrdquo eller i rdquoinventionrdquo 46
vilket inte aumlr helt enkelt att separera daring dessa baringda uttryck har med tolkning att goumlra
Avgraumlnsningarna man goumlr mellan material som aumlr autentiskt och icke-autentiskt kommer att
vara aumlkta och samtidigt naringgot suddiga Oavsett om materialet har sin grund i rdquoperceptionrdquo 47
eller i rdquoinventionrdquo saring har de baringda med minnen och minnesmetoder att goumlra den enda skillnaden
aumlr att det autentiska materialet har sin primaumlra tradition i rdquoperceptionrdquo Definitionen av
autenticitet aumlr vag menar Haumlgerland men poaumlngen aumlr inte att bedoumlma om en tradition kommer
av rdquoperceptionrdquo eller rdquoinventionrdquo
2 Anvaumlndandet av kriterierna maringste ske mer precist baringde i val av applicerande och intern
korrelation mellan autenticitetskriterina Haumlgerland ger ett exempel daumlr han presenterar att det
fortfarande finns forskare som aumlnnu anvaumlnder termen rdquodouble dissimilarityrdquo vilket innebaumlr
olikhet fraringn judendomens tradition detta kan inte vara ett argument foumlr historicitet menar
Haumlgerland Detta aringterfinns bland annat hos Sanders i Jesus and Judaism och visar paring den 48
foumlraumlndring jag beskrivit tidigare 49
3 Slutligen menar Haumlgerland maringste forskare upphoumlra med att enbart anvaumlnda ett kriterium som
metod det aumlr oharingllbart Autenticitetskriterierna boumlr anvaumlndas tillsammans med en hel metod foumlr
att vara ett saumltt att bedriva forskning paring 50
Jag har valt att anvaumlnda de engelska orden daring jag tycker de aumlr tydligare aumln de svenska 46
Haumlgerland 2015 s 6247
Haumlgerland 2015 s 6348
Sanders 1985 s 1649
Haumlgerland 2015 s 64-6550
av 14 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Jag anser att Haumlgerland argumenterar foumlr autencitetskriteriernas fortsatta anvaumlndande och tror som
han saumlger att dessa boumlr anvaumlndas Alla aumlr dock inte oumlverens och Thomas Kazen skriver samma aringr en
artikel i Svensk Kyrkotidning under rubriken rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo om
forskningen kring den historiske Jesus I artikelns bibliografi finner vi Haumlgerlands artikel bland
andra trots det verkar Kazen inte ha laumlst Haumlgerlands artikel saumlrskilt vaumll daring han baringde felrefererar till
kriterierna saring som rdquodubbla olikhetskriterietrdquo - vilket Haumlgerland avskriver paring sida 63 i sin artikel
samt kritiserar anvaumlndandet av kriterierna som ofullstaumlndiga vid forskning Jag haringller med 51
Haumlgerland i anseendet av specificeringen av kriterierna och att de boumlr anvaumlndas i relation till en
metod vilket aumlr vad jag kommer att goumlra i denna uppsats daring jag moumlter texterna med hjaumllp av
formhistorisk kritik
14 Forskningslaumlget 2017 publicerades The Eucharist - Its Origins and Context ut med redaktoumlrer David Hellholm och
Dieter Saumlnger Det aumlr en samlingsvolym i tre volymer Jag har i denna uppsats anvaumlnt mig av Vol 1
och 3 Den foumlrsta under namnet Old Testamen Early Judaism and New Testament Den tredje heter
Near Eastern and Greco-Roman Traditions Archaeology
Samuel Byrskog skriver i volym 1 om maringltiden och templet och diskuterar kultaspekten av den sista
maringltiden Byrskog lyfter Joachim Jeremias syn paring den sista maringltiden i relation till offer eskatologi
och tempelkulten Byrskog menar att aumlven om Jeremias inte kritiserar det judiska offersystemet
indikerar hans slutsats att den sista maringltiden aumlr den slutliga ersaumlttningen foumlr det tidigare
offersystemet Jesus doumld fyller samma funktion som paringsklammets under uttaringget ur Egypten daumlr 52
Guds foumlrbund med folket aringteruppraumlttades Jesus doumld blir nu till raumlddning foumlr alla maumlnniskors synder
Jeremias menar att naumlr laumlrjungarna aringt av broumldet och drack av vinet var detta den tolkning de levde
efter att de genom Jesus doumlds foumlrsonande kraft nu blivit representanter foumlr Guds nya och foumlrsonade
folk Naumlr Jesus uppmanar sina laumlrjungar att goumlra detta till minne av honom (i Luk 2219 1 Kor 53
Kazen 2015 s 353 51
Haumlgerland 2015 s 63 Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo 52
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452 haumlr s 425
Byrskog 2017 s 42553
av 15 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
1124) aumlr det naringgot som Jeremia menar antagligen kommer fraringn Jesus sjaumllv och aumlr en konsekvens av
det offer- och eskatologiska spraringk Jesus anvaumlnder sig av haumlr 54
Byrskog moumlter upp Jeremias foumlrstaringelse av sista maringltiden med Gerd Theissen och Annette Merz som
inte aumlr oumlverens med Jeremias tolkning och foumlrstaringelse av den sista maringltiden De menar att maringltiden
inte aumlr en ersaumlttning foumlr hela offersystemet utan snarare en temporal ersaumlttning foumlr det judiska
templet och tempelkulten Maringltiden aumlr en symbolhandling foumlr Jesus handlande i templet under sin
sista vecka i Jerusalem Templet var doumlmt till foumlrstoumlrelse och med det ocksaring tempelkultens fall
Jesus foumlrutsaumltter att Gudsriket aumlr naumlra bara naringgra dagar bort tills dess ersaumltter broumldet tempelkulten
Broumldet var inte taumlnkt som Jesus kropp utan skulle ersaumltta det offerkoumltt som annars skulle aumltits vid
templet Baumlgaren som skickas runt aumlr det nya foumlrbundet som inte kraumlver offer vilket har sin grund i
Jer 3131-33 Att maringltiden skulle vara en tillfaumlllig ersaumlttning foumlr tempelkulten foumlrutsaumltter inte naringgot
samband mellan broumldet och vinet med Jesu doumld Om saring skulle vara fallet skulle maringltiden dels vara
en symbolik foumlr dels en avskedsmiddag och dels foumlr den himmelska festen i gudsriket och detta
hade ingen direkt koppling till ett offer 55
Byrskog belyser att det aumlr problematiskt att kunna saumlga vad som historiskt har haumlnt Forskare
aumlr oense om vilken text som aumlr aumlldst och mest sannolik historisk Jeremias menar att Markus text aumlr
den mest sannolika och historiska daring Markus spraringk aumlr naumlrmare den hebreiska- eller arameiska
tradition som kan sparingras till foumlrsta aringrhundradet efter korsfaumlstelsen Theissen och Merz menar i
kontrast att Paulus text aumlr den tidigaste traditionen 56
Karl Olov Sandnes goumlr i sin artikel en uppstaumlllning och analys av synoptikernas redogoumlrelse foumlr 57
den sista maringltiden Han diskuterar historiciteten bakom beraumlttelserna och menar att synoptikernas
redogoumlrelse i foumlrsta hand aumlr av narrativ karaktaumlr Sandnes redogoumlr foumlr Adela Yarbro Collins
uppmaumlrksammande av Markus struktur i nattvardsberaumlttelsen (som Matteus foumlljer naumlra) Strukturen
liknar tidigare beraumlttelser i evangeliet saring som matundren i Mark 641 86 Jesus I) tar broumld II)
tackar III) bryter IV) ger aringt de som aumlr daumlr Den sista maringltiden menar Collins behoumlver daumlrfoumlr inte ha
Byrskog 2017 s425-42654
Byrskog 2017 s 42755
Byrskog 2017 s 43656
I analysdelen anvaumlnds denna uppstaumlllning i en uppdaterad version57
av 16 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
naringgon liturgisk mening utan kan vara en enbart rdquovanligrdquo maringltid Sandnes haringller inte med 58
Synoptikerna ger maringltiden en eskatologisk betydelse Det aumlr en sista maringltid som Jesus delar med
sina laumlrjungar alltsaring aumlr det en avskedsmiddag I synoptikerna vittnar texterna om ett hopp vilket goumlr
att maringltiden inte bara aumlr en beraumlttelse om ett tragiskt avslut det finns hopp om en aringterfoumlrening i
Guds rike 59
Thomas Kazen menar i sin artikel att det faktum att Paulus i 1 Kor anvaumlnder samma ord som
anvaumlnds i synoptikerna om broumldet och vinet visar paring ordens vikt bland de foumlrsta kristustroende Det
som idag garingr under begreppet instiftelseorden har traditionellt setts som ett instituationsnarrativ foumlr
den kristna eukaristin menar Kazen Omstaumlndigheterna kring denna haumlndelse aumlr ifraringgasatta det aumlr
troligt att de foumlrsta kristna kan ha firat en maringltid likt Jesus men om detta var den sista maringltiden och
hur exakt denna gick till aumlr inte sjaumllvklart Alla har haft en sista maringltid konstaterar Kazen dock aumlr
det inte saumlkert att Jesus sista maringltid saringg ut exakt saring som dessa fyra tolkningar beskriver Vi har fyra
narrativ av houmlg stilnivaring som aumlr vaumllanpassade till en liturgisk miljouml Dessa fyra versioner kan delas i 60
tvaring sparingr Markus-Matteus och Lukas-Paulus Det aumlr sjaumllvklart menar Kazen att Lukas och Paulus
delar en annan tradition aumln den som Markus-Matteus har 61
Kazen menar att den sista maringltiden aumlr en paringskmaringltid Trots detta naumlmns faring indikationer foumlr
en paringskliturgi menar Kazen det ligger snarare fokus paring broumldet och vinet som symboliserar Jesus
egen doumld snarare aumln uttaringget ur Egypten Kazen lyfter en tolkning av rdquofoumlr maringngardquo som inte en 62
frihet foumlr folks synder utan snarare en frihet fraringn slaveri och tyranni Uthaumlllandet av blodet har en 63
kopplingen till 4 Mos Det aumlr inte enbart ett foumlrnyande av foumlrbundet utan ocksaring ett rdquosin offeringrdquo
menar Adela Yarbo Collins som Kazen haumlr haumlnvisar till 64
I synoptikerna firar Jesus och hans laumlrjungar paringsk vid denna maringltid dock syns detta inte
saumlrskilt tydligt i beskrivningen av texten mer aumln att de bryter broumld och har en baumlgare Om naringgot 65
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo 58
Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475 Haumlr s 457-458
Sandnes 2017 s 47359
Kazen 2017 s 47860
Kazen 2017 s 47961
Kazen 2017 s 48162
Kazen 2017 s 48263
Kazen 2017 s 48264
Kazen 2017 s 49365
av 17 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
menar Kazen aumlr den sista maringltidens narrativ ett bevis foumlr en liturgi i utveckling och foumlr en moumljlig
oumlmsesidig relation och inflytande mellan kristustroende och tidig-judiska paringskritualer redan under
foumlrsta aringrhundradet 66
Vi behoumlver inte konstatera att alla delar aumlr autentiska Jesus-beraumlttelser men sammanslaget
skapar de en bild av hur Jesus - en populaumlr profet - talade och agerade Situationen som erbjuds haumlr i
denna maringltid aumlr dock passande foumlr visst menar Kazen vore det vaumll passande att han under en
maringltid med sina naumlrmaste skulle varingga uttrycka sina raumldslor och foumlrutsaumlgelser infoumlr den kommande
tiden Detta aumlr inget bevis intygar Kazen men det aumlr ett argument foumlr sannolikhet foumlr viss
historicitet i beraumlttelsen och maringltidstraditionen 67
Handbook for the study of the historical Jesus som publicerade 2011 med Tom Holmeacuten och Stanley
E Porter som redaktoumlrer Jag har anvaumlnt en artikel fraringn volym tvaring The Study of Jesus
Michael F Bird haumlvdar daumlr i sin artikel att Jesus tar avstaringnd fraringn judendomen Vidare redogoumlr Bird i
sin artikel foumlr olika forskares synpunkter paring fraringgan om relationen judendom-kristendom Jag har
valt att naumlmna tvaring Han haumlnvisar bland annat till Jacob Neusner som menar att Jesus i sista maringltiden
instiftar ett nytt foumlrbund som aumlr ett ersaumlttande av pengavaumlxlarnas bord i templet Att naumlr Jesus i Mark
1115 (+ paralleller) rensar templet vaumllter han pengavaumlxlarnas bord och naumlr Jesus aumlter den sista
maringltiden tillsammans med laumlrjungarna separerar de sig sjaumllva fraringn judendomen menar Bird Bird 68
haumlnvisar till CH Dodd i fraringgan om Jesus medvetet foumlrsoumlker att separera sig fraringn judendomen Dodd
menar daring att Jesus har maringnga likheter i sin undervisning med rabbinsk judendom men att till slut
var hans olikheter foumlr maringnga samt foumlr stora och hade blivit till ett hot mot judendomens integritet
Jesus maringl var aldrig att reformera judendomen utan att han ville foumlrkroppsliga ett nytt Israel som
skulle ta emot det nya himmelriket Den sista maringltiden blev det slutliga oumlvertrampet 69 70
Brant Pitre har skrivit boken Jesus and the Last Supper som publicerades 2015 Det aumlr en vaumllskriven
bok som redogoumlr foumlr Jesus relation till judendomen den sista maringltiden som en maringltid i en judisk
Kazen 2017 s 49666
Kazen 2017 s 49767
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of 68
Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s 1183 Bird 2011 s118569
Bird 2011 s 118670
av 18 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
kontext Pitre foumlrklarar att det faktum att Jesus foumlrklarar broumldet och vinet som hans kropp och blod 71
inte alls aumlr icke-judiskt utan snarare tvaumlrt om en koppling tillbaka till foumlrbundet paring Sinai Pitre
redogoumlr ocksaring foumlr Jesus sjaumllvfoumlrstaringelse och menar att Jesus inte aumlr enbart en eskatologisk profet i
klass med Mose han aumlr snarare stoumlrre aumln Mose Mose utgjoumlt blodet fraringn djur Jesus utgjuter sitt eget
blod - det tyder paring storhet I boken redogoumlrs ocksaring foumlr Jesus eskatologiska motiv samt slutligen 72
Jesus intentioner
John P Meier har skrivit en serie paring totalt fem volymer under namnet A Marginal Jew i den sista
delen som utkom 2016 diskuterar Meier den sista maringltiden Haumlr redogoumlr han foumlr bakgrunden till de
likheter och skillnader som finns mellan de olika versionerna av den sista maringltiden fraumlmst med
fokus paring Matteus och Lukas Meier diskuterar inledande i den sista delen av fem 73
autenticitetskriterierna - han raumlknar dem fem Det aumlr genanskriteriet olikhetskriteriet 74 75
tvaumlrsnittskriteriet koherenskriteriet och slutligen kriteriet om rdquoJesusrsquo rejection and executionrdquo 76
vilket ser till den stoumlrre bilden och analyserar Jesus verksamhet utifraringn ord och gaumlrningar som
passar in och foumlrklarar Jesus dom och korsfaumlstelse Dessa kriterier menar Meier aumlr primaumlra han har
aumlven foumlrslag paring sekundaumlra kriterier och daumlr finner vi bland annat aramaismkriteriet Meier foumlr en 77
diskussion kring Matteus och Lukas material och relation till Q-kaumlllan foumlr att reda i om den sista
maringltiden uppfyller kraven foumlr tvaumlrsnittskriteriet Meier menar att kriteriet uppfylls daring Matteus och
Lukas kommer fraringn olika traditioner 78
Slutligen delade meningar raringder om den sista maringltiden och ocksaring om studiet av denna Jag har valt
att studera maringltiden utifraringn dess eventuella historicitet Kazen anser att maringnga foumlrsoumlker utlaumlsa Jesus
historicitet i den sista maringltiden men skiljer inte mellan litteraumlr-teologiska och historiska fraringgor 79
Daumlrfoumlr vill jag applicera autenticitetskriterierna paring dessa narrativ foumlr att naumlrma mig en foumlrstaringelse av
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids 71
Michigan 2015 s 513 Pitre 2015 s 51472
Meier John P A marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of 73
the Parables Yale University Press New Haven 2016 s 254 Meier 2016 s 1274
Meier 2016 s 1475
Meier 2016 s 1676
Meier 2016 s 1777
Meier 2016 s 27078
Kazen 2017 s 49379
av 19 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
historiciteten Jag foumlrstaringr att studiet av den historiske Jesus aumlr en process och jag baumlr med mig
tolkningshistorien och skapar haumlr ytterligare en tolkning i hopp om att foumlrstaring Jesus handlande i sista
maringltiden ur historicitetens ljus Jag kommer nu foumlrst att analysera de fyra olika narrativ som
beskriver den sista maringltiden Daumlrefter applicerar jag aumlkthetskriterierna foumlr att saring smaringningom besvara
min fraringgestaumlllning Vilka spraringkliga skillnader ser vi mellan de tvaring sparingren av nattvardsberaumlttelser
Vad kan vi utifraringn dessa versioner och sparingr med hjaumllp av autenticitetskriterierna utlaumlsa av
haumlndelsens historicitet
av 20 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2 Huvuddel
21 Fyra kaumlllor I Nya testamentet finns fyra versioner av Jesus sista maringltid en haumlndelse som aumlr central i den kristna
kyrkan Dessa fyra versioner ger oss tvaring traditioner en av Markus och Matteus den andra av Lukas
och Paulus i 1 Korintierbrevet Jag har daumlrfoumlr jaumlmfoumlrt dessa fyra versioner genom att oumlversaumltta 80
beroumlrda perikoper fraringn den grekiska texten foumlr att se vilka skillnader och likheter som finns Karl
Olav Sandnes har i The Eucharist gjort en uppstaumlllning daumlr Sandnes jaumlmfoumlr Markus Matteus och
Lukas Jag har anvaumlnt mig av denna uppdelning som mall i min tabell nedan men med mina egna 81
oumlversaumlttningar och tillaumlgget av 1 Korintierbrevet Jag har ocksaring valt att boumlrja lite tidigare aumln Sandnes
goumlr Jag har fetmarkerat de rader i tabellen nedan som uppvisar betydelsebaumlrande skillnader mellan
de olika sparingren (grekiska texten) Foumlr att belysa de skillnader som finns inom sparingren har jag
kursiverat dessa i tabellen (svenska texten)
211 Synops och oumlversaumlttning
Mark 1422-25 Matt 2626-29 Luk 2219-20 1 Kor 1123-25
1 Καὶ ἐσθιόντων αὐτῶν Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - - - ὅτι ὁ κύριος
Ἰησοῦς ἐν τῇ νυκτὶ
ᾗ παρεδίδετο
Och medan de aringt Medan de aringt - - - att den natt daring herren Jesus oumlverlaumlmnades
2 λαβὼν ἄρτον λαβὼν ὁ Ἰησοῦς ἄρτον καὶ λαβὼν ἄρτον ἔλαβεν ἄρτον
tog han ett broumld tog Jesus ett broumld och han tog ett broumld tog han ett broumld
3 εὐλογήσας ἔκλασεν καὶ εὐλογήσας ἔκλασεν
εὐχαριστήσας ἔκλασεν
καὶ εὐχαριστήσας ἔκλασεν
prisade (Gud) broumlt (det)
och prisade (Gud) broumlt (det)
tackade broumlt (det) och tackade broumlt (det)
4 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - - -
och gav till dem och gav laumlrjungarna och gav till dem - - -
Sandnes 2017 s 45480
Sandnes 2017 s 454-45581
av 21 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 καὶ εἶπεν εἶπεν λέγων καὶ εἶπεν
och sa (och) sa (och) sa och sa
6 Λάβετε λάβετε φάγετε - - - - - -
tag tag (och) aumlt - - - - - -
7 τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου
Τοῦτό microού ἐστιν τὸ σῶmicroα
detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp detta aumlr min kropp
8 - - - - - - τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν
- - - - - - utgiven foumlr er till er
9 - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - goumlr detta till minne av mig
goumlr detta till minne av mig
10 καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ λαβὼν ποτήριον καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι
ὡσαύτως καὶ τὸ ποτήριον microετὰ τὸ δειπνῆσαι
och han tog en baumlgare och han tog en baumlgare och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
paring samma saumltt tog han efter maringltiden en baumlgare
11 εὐχαριστήσας καὶ εὐχαριστήσας - - - - - -
tackade och tackade - - - - - -
12 ἔδωκεν αὐτοῖς ἔδωκεν αὐτοῖς - - - - - -
gav till dem gav till dem - - - - - -
13 καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες
λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες
- - - - - -
och alla drack av den (och) sa drick av den alla
- - - - - -
14 καὶ εἶπεν αὐτοῖς - - - λέγων λέγων
och han sa till dem - - - (och) sa han sa
15 Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
τοῦτο γάρ ἐστιν τὸ αἷmicroά microου
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
Τοῦτο τὸ ποτήριον ἡ καινὴ διαθήκη
av 22 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
22 Naumlrlaumlsning - skillnader och likheter
I tabellen ser vi de fyra versionerna parallellt jag kommer nedan att belysa de skillnader och
likheter som finns mellan de baringda sparingren Markusevangeliet + Matteusevangeliet och
Lukasevangeliet + Paulus 1 brev till Korintierna samt inom de tvaring sparingren Jag anvaumlnder mig av
mina egna oumlversaumlttningar I vissa val foumlljer jag Bibel2000s alternativ vissa tar jag en egen vaumlg
Innan jag garingr igenom synopsen vill jag daumlrfoumlr kommentera naringgra spraringkliga olikheter
221 Min oumlversaumlttning moumlter Bibel 2000
Min oumlversaumlttning skiljer sig inte saumlrskilt mycket fraringn Bibel 2000 men nyansskillnader kan aumlndaring
vara betydelsefulla Nedan foumlljer dessa skillnader
Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
ty detta aumlr mitt foumlrbundsblod
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
denna baumlgare aumlr det nya foumlrbundet
16 - - - - - - ἐν τῷ αἵmicroατί microου ἐστὶν ἐν τῷ ἐmicroῷ αἵmicroατι
- - - - - - genom mitt blod genom mitt blod
17 τῆς διαθήκης τὸ ἐκχυννόmicroενον ὑπὲρ πολλῶν
τῆς διαθήκης τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον
τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν ἐκχυννόmicroενον
- - -
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
(foumlrbundsblod) som blir utgjutet foumlr maringnga
som blir utgjutet foumlr er
- - -
18 - - - εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - - - - - -
- - - till syndernas foumlrlaringtelse
- - - - - -
19 - - - - - - - - - τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε
- - - - - - - - - varje garingng ni dricker (av det) goumlr det
20 - - - - - - - - - εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν
- - - - - - - - - till minne av mig
av 23 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2211 Markusevangeliet 1422 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta εὐλογήσας som tacka istaumlllet foumlr
vaumllsigna I beraumlttelsens handling blir det ingen stoumlrre skillnad utan det aumlr enbart etymologiskt som
det blir en skillnad naumlr man oumlversaumltter εὐλογήσας med tacka istaumlllet foumlr vaumllsigna Lukas och Paulus
anvaumlnder sig av εὐχαριστήσας vilket betyder tacka denna spraringknyans foumlrsvinner om baringda orden
oumlversaumltts samma menar jag Det grekiska ordet εὐλογήσας (ευλογεω) ska enligt BDAG oumlversaumlttas
som I) prisa lova II) vaumllsignabe om naringgot fraringn Gud Daumlrfoumlr har jag valt att oumlversaumltta εὐλογήσας 82
till rdquoprisaderdquo med tillaumlgget rdquoGudrdquo efterfoumlljande Bibel2000 har ocksaring gjort ett tillaumlgg eller ett
foumlrtydligande Λάβετε τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου Ta detta aumlr min kropp Bibel2000 har valt Ta
detta det aumlr min kropp
Mark 1423 Bibel2000 har gjort ett tillaumlgg eller foumlrtydling av vem Jesus tackar naumlr han tar
baumlgaren Haumlr foumlljer jag inte Bibel2000s foumlrslag med tillaumlgget av Gud utan tycker att texten fungerar
vaumll aumlven utan det tillaumlgget 83
Mark 1424 Jag har valt att likt Bibel2000 oumlversaumltta τὸ αἷmicroά microου τῆς διαθήκης till mitt
foumlrbundsblod Dock har jag inte gjort den upprepning som finns i Bibel2000 rdquo[hellip]blod
foumlrbundsblod [hellip]rdquo istaumlllet har jag enbart foumlrbundsblod
2212 Matteusevangeliet 2626 se Mark 1422
Matt 2627 skriver Bibel2000 efter att Jesus rdquo[hellip] tackat Gud [hellip]rdquo Detta aumlr ett tillaumlgg gjort av
Bibel2000 foumlr att foumlrtydliga vad Jesus tackar foumlr till vem Jag har foumlljer det valet med tillaumlgget av
rdquoGudrdquo eftersom att BDAG haumlnvisar till oumlversaumlttningen prisa och daumlrmed behoumlver ett subjekt foumlr
detta prisande 84
Matt 2628 se Mark 1424
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early 82
Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000 s 408 Lars Hartman ger en moumljlig foumlrklaring i sin kommentar till Markusevangeliet 827-1620 att det aumlr ett 83
foumlrtydligande daring det bland icke-judar var vanligt att man offrade lite av sin dryck innan man boumlrjade dricka vinet till sin maringltid och att nu aringsyftas att det aumlr Gud som tackas Dock tycker jag att det verkar vara en utdragen foumlrklaring av Bibel2000s oumlversaumlttningsval Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005 s 504
BDAG 2000 s 40884
av 24 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2213 Lukasevangeliet 2219 Bibel2000 goumlr som i Matt 2627 och foumlrtydligar att det aumlr Gud som
faringr tacket jag har valt att inte goumlra det tillaumlggetfoumlrtydligandet haumlr daring jag inte anser att det behoumlvs
foumlr att oumlversaumlttningen ska bli bra Daumlrefter foumlljer Bibel2000 med rdquoDetta aumlr min kropp som blir offrad
foumlr er [hellip]rdquo Jag har valt detta aumlr min kropp (som blir) utgiven foumlr er Grekiska ordet som anvaumlnds
διδόmicroενον - (δίδωmicroι) betyder given (foumlr er) men jag vaumlljer att oumlversaumltta med utgiven som jag anser
passar vaumll in i den liturgiska kontexten BDAG foumlreslaringr foumlrklaringarna I) to dedicate oneself for
some purpose or cause II) give up III) sacrifice Offra skulle inte vara en felaktig oumlversaumlttning
men jag har valt utgiven daring jag anser att denna passar gott i detta sammanhang och skapar ett flyt i
texten i relation till utgjutet som aringterkommer senare i texten 85
2214 1 Korintierbrevet 1123 παρεδίδετο - kan oumlversaumlttas som foumlrraringdd men ocksaring som
oumlverlaumlmnad Jag har valt oumlverlaumlmnad daring jag i min C-uppsats om Judas kom fram till att det var en
baumlttre oumlversaumlttning av det ordet Foumlrraringdd anvaumlnds naumlmligen enbart naumlr det handlar om Judas paring
grekiska aumlr ordet παραδίδωmicroι vilket i foumlrsta hand betyder oumlverlaumlmna Conzelmann menar att 86
anvaumlndandet av παρεδίδετο placerar aumlven Paulus text mitt i passionsdramat likt hos synoptikerna 87
1 Kor 1124 Se Matt 2627 och Luk 2219
1 Kor 1125 Bibel2000 vaumlljer att oumlversaumltta ὡσαύτως med rdquolikasaringrdquo jag valde rdquosamma saumlttrdquo precis
som Bibel2000 goumlr naumlr de oumlversaumltter samma ord hos Luk 2220 BDAG foumlrklarar att ὡσαύτως aumlr ett
uttryck foumlr likhet i saring vaumll form som handling Uttrycken likasaring och samma saumltt bidrar inte till 88
naringgon stoumlrre betydelseskillnad och jag valde det senare foumlr att jag tycker att det skapar ett baumlttre
floumlde i texten
23 Likheter och skillnader mellan de fyra versionerna
Samtliga fyra versioner ligger naumlra varandra textmaumlssigt Matteus och Markus aumlr naumlstintill identiska
med naringgra smaring grammatiska foumlraumlndringar och Matteus tillaumlgg av foumlrlaringtelsen av synder Lukas aumlr
naumlrmare Paulus Trots skillnader finns tre gemensamma huvudpunkter som aringterfinns i alla fyra
BDAG 2000 s 24285
BDAG 2000 s 762 86
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press 87
Philadelphia 1975 s 197 BDAG 2000 s 110688
av 25 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
versioner I) Brytandet av broumldet aumlr en symbol foumlr Jesu kropp II) Vinet aumlr hans blod och har en
foumlrbundsfunktion III) kropp och blod ska erbjudas gemenskapen
Den tidigaste textkaumlllan och tolkningen av maringltiden aringterfinns i 1 Korintierbrevet och daumlri
aringterfinns litteraumlra drag som inte passar in i den paulinska spraringkstilen menar William Orr i sin
kommentar till 1 Korintierbrevet Hartman haringller med om Paulus tidiga datering och menar att 89
texten uppkommit redan paring 40-talet 90
231 Ἐσθιόντων δὲ αὐτῶν - Medan de aringt (rad 1)
Markus och Matteus boumlrjar paring samma saumltt I den laumlngre versionen i Luk 2214-22 antyds detta i de
foumlrsta verserna ocksaring Paulus har ingen motsvarighet Daniel J Harrington skriver i sin kommentar
till Matteusevangeliet att inledningen i v26 antyder att denna vers i en tidigare kontext skulle kunna
tyda paring att detta inte skedde samma dag som oumlvriga verser i kap 26 saumlrskilt sekvensen foumlre maringltiden
2621-25 om utpekandet av foumlrraumldaren Luz kommenterar att man traditionellt varit relativt eniga 91
om att tolkningen av Ἐσθιόντων - inte ska oumlversaumlttas med medan de aringt utan det handlar om att
precis efter att paringskmaringltiden aumlr avslutad goumlr Jesus detta som en troumlst foumlr sina vaumlnner Jesus sista 92
maringltid aumlr inte ett paringskfirande utan ersaumltter den judiska paringsken Denna tanke vaumlxer och under 1500-
talet och den katolska exegetiken att hela maringltiden har tre olika faser I) paringskmaringltiden II) en vanlig
maringltiden foumlr att stilla hunger - inget saumlrskild betydelse III) instiftandet av nattvarden Detta skulle
innebaumlra tvaring saker att den sista maringltiden aumlr separat fraringn paringskmaringltiden och att eukaristin inte aumlr en
maringltid Forskare aumlr inte ense om vilken typ av maringltid det aumlr och i Achor Bible Commentary menar 93
att det finns en dubbelhet i Lukas maringltid med en paringskmaringltid och samtidigt att Jesus omtolkar den i
och med att broumld och vin blir hans kropp och blod 94
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New translation introduction with a 89
study of the life of Paul notes and commentary 1 ed Doubleday New York 1976 s 573 Hartman 2005 s 50390
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991 s 91
367 Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005 s 372-37392
Luz 2005 s 37393
Fitzmyer Joseph A The Gospel According to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed 94
Doubleday Garden City NY 1981-1985 s 1390 av 26 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
232 ἄρτον - ett broumld (rad 2)
De fyra kaumlllorna aumlr oumlverens om att anvaumlnda ἄρτον Hartman kommenterar att detta begrepp foumlr det
mesta betyder vanligt broumld och inte osyrat (vilket har ett annat ord - ἄζυmicroος) I Markus fall menar
Hartman att det antagligen bara aringsyftar broumld inte att Jesus vaumlljer att garing emot Guds ord om hur
paringsken ska firas (med osyrat broumld) Luz i Hermeneiaserien kommenterar Matteus anvaumlndande av 95
ἄρτον och goumlr samma poaumlng som Hartman goumlr i relation till Markus BDAGs kommentar av 96
ἄρτον aumlr att det avser just detta tillfaumllle och haumlnvisar till eukaristins broumld som blev tackat foumlr och
sedan brutet och daumlrefter aumltet 97
233 εὐλογήσας eller εὐχαριστήσας - vaumllsigna eller tacka (rad 3)
samt καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - efter att de aumltit tog han paring samma saumltt baumlgaren
Matteus och Markus anvaumlnder εὐλογήσας betyder vaumllsigna om naumlr Jesus tagit ett broumld Lukas och
Paulus anvaumlnder istaumlllet εὐχαριστήσας vilket betyder tacka Skillnaden i sammanhanget aumlr inte
saumlrskilt stor men det aumlr en skillnad Senare i perikoperna om baumlgaren anvaumlnder Matteus och Markus
tacka Upprepningen av tackande aringterfinns inte hos Lukas eller Paulus de tackar i relation till
broumldet och goumlr sedan paring samma saumltt - ὡσαύτως - med baumlgaren Handlingen att tackavaumllsigna 98
broumldet houmlr till den judiska maringltidsseden daring man tackar foumlrst och daumlrefter bryter broumldet och delar ut
det till gaumlsterna 99
καὶ τὸ ποτήριον ὡσαύτως microετὰ τὸδειπνῆσαι - och efter att de aumltit tog han paring samma saumltt en baumlgare
Jag har valt att oumlversaumltta rdquoparing samma saumlttrdquo istaumlllet foumlr rdquolikasaringrdquo Bibel2000 aumlr inte konsekvent det kan
bero paring den liturgiska vikten av orden Det kan bero paring de tvaring betydelsernas konnotationer paring
samma saumltt aumlr ett vardagligt uttryck medan likasaring har en viss liturgisk konnotation Jag menar att
oavsett konnotation av det svenska ordet kan ὡσαύτως vara en haumlnvisning till det tidigare tackandet
och daumlrfoumlr inte behoumlver upprepas Detta aumlr dock enbart en spekulation
Hartman 2005 s 50495
Luz 2005 s 37296
BDAG 2000 s 13697
Byrskog 2017 s 439 44098
Orr amp Walther 1976 s 26799
av 27 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
234 καὶ ἔδωκεν αὐτοῖς - och gav till dem (rad 4)
καὶ δοὺς τοῖς microαθηταῖς - gav till laumlrjungarna
Markus specificerar inte vilka som fick ta del av broumldet Matteus bestaumlmmer att det var laumlrjungar
Naumlr Jesus senare ska dela ut baumlgaren goumlr han det till dem och inte laumlrjungarna men det aumlr av
situationen klart att dem aringsyftar laumlrjungarna Lukas foumlljer haumlr Markus ordagrant med rdquooch gav till
demrdquo 100
235 λάβετε - Tag (rad 6)
λάβετε φάγετε - Tag Aumlt
Markus och Matteus har imperativformen i ordet tag paring grekiska - λάβετε Detta indikerar en
uppmaning till den tilltalade i Markus och Matteus fall aumlr det laumlrjungarna Lukas och Paulus saknar
detta Dock senare i perikopen uppmanar de att sjaumllva utfoumlrandet ska goumlras till minne av Jesus
naringgot vilket saknas helt hos Matteus och Markus τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta
till minne av mig eller som vi kaumlnner den i den svenskkyrkliga handboken goumlr detta till min
aringminnelse 101
Markus och Matteus aumlr dock inte helt oumlverens och Matteus har utsmyckat sin text λάβετε
φάγετε vilket skulle kunna oumlversaumlttas med Tag Aumlt eller som vi ser i Bibel2000s oumlversaumlttning Tag
och aumlt (Matt 2626) Aumlven φάγετε - rdquoaumltrdquo aumlr boumljt enligt imperativform och indikerar en uppmaning
Ulrich Luz som aumlr kommentarsfoumlrfattare till Matteusevangeliet i Hermeneiaserien menar att det aumlr
svaringrt att sparingra var detta tillaumlgg med φάγετε har kommit ifraringn om det aumlr en redaktionell aumlndring fraringn
Matteus eller om det beror paring liturgin i den kyrkan han verkade i I kyrkans liturgi aumlr det logiskt
med imperativformen eftersom ledaren uppmanar foumlrsamlingen till att baringde aumlta och dricka Detta 102
fortsaumltter i Matteus 2627 daumlr uppmanas aumlven att dricka av baumlgaren Jesus ger I Markus finns det
dock inte Uppmaningen saknas ocksaring helt hos Lukas och Paulus
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm 100
David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602 Haumlr s 600
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte 101
Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018 s 102 Luz 2005 s 365 102
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007 s 992 av 28 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Byrskog klargoumlr Matteus har imperativen aumlt och drick Markus har uppmaningen att de ska ta emot
broumldet och beskriver sedan hur de drack av den alla Hos Lukas och Paulus menar Byrskog aumlr detta
underfoumlrstaringtt Jag menar dock att den uppmaning som aringterfinns hos Markus och Matteus finns i 103
Lukas och Paulus ocksaring men att det kommer i τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - goumlr detta till
minne av mig
236 Τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - Detta aumlr min kropp (rad 7)
Denna mening finns i alla fyra versioner synoptikerna aumlr exakt likadana och Paulus har en annan
ordfoumlljd men oumlversaumlttningen blir densamma - detta aumlr min kropp France menar i kommentar till
Matteusevangeliet (2626-29) att fraringn boumlrjan fanns inte kopplingen med broumldet som doumldandet av
offerlammet men naumlr Jesus foumlrklarar broumldet som sin kropp knyts en ny symbolik till broumldet vilket
bekraumlftas naumlr Jesus goumlr detsamma med vinet tvaring verser senare Brytandet av broumldet symboliserar
Jesu doumld och det garingr inte att bortse fraringn symboliken av fullfoumlljandet av foumlrutsaumlgelserna om
maumlnniskosonens doumld menar France Fornberg kommenterar att kropp och blod broumld och vin 104
skiljs aringt genom att Jesus foumlrst ska ha tagit broumldet och brutit det och sagt rdquoDetta aumlr min kropprdquo och
daumlrefter tagit vinet I denna separation ligger en djupare symbolik med koppling till den judiska
paringsken som kan haumlrleda till paringskoffret och soningsoffret menar Fornberg 105
237 τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν διδόmicroενον - utgiven foumlr er (rad 8)
Alla fyra oumlverens om τοῦτό ἐστιν τὸ σῶmicroά microου - detta aumlr min kropp Paulus uttrycker sig paring ett
annat saumltt men jag anser att oumlversaumlttningen blir densamma Daumlrefter har Lukas och Paulus ett
tillaumlgg τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν (διδόmicroενον) - (utgiven) foumlr er I en kommentar till Lukasevangeliet fraringn serien
The Anchor Bible Commentary menar Joseph A Fitzmyer att Lukas garingr ett steg laumlngre aumln Markus
och Matteus naumlr han skriver att kroppen aumlr rdquoutgiven foumlr errdquo Tillaumlgget resulterar i en soteriologisk
nyans i texten och Jesus haumlnvisar haumlr till sin egen doumld I samma kommentarserie men till 1 106
Korintierbrevet menas istaumlllet att τὸ ὑπὲρ ὑmicroῶν - foumlr er - aumlr sammankopplat med den liturgiska
handlingen 107
Byrskog 2017 s 439103
France 2007 s 991-992104
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999 s 434105
Fitzmyer 1981-1985 s 1391106
Orr 1976 s 267 En personlig spekulation aumlr att detta fungerar likt imperativet kommenterat i tidigare 107
stycke av 29 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
238 τοῦτο ποιεῖτε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - Goumlr detta till minne av mig (rad 9)
Efter att ha foumlrtydligat att kroppen aumlr utgiven till den som mottagit den kommer nu en uppmaning
fraringn Lukas och Paulus rdquoGoumlr detta till minne av migrdquo eller rdquoaringminnelserdquo Jag har valt att oumlversaumltta till
minne av mig eftersom det flyter baumlttre i spraringket paring svenska Aringminnelse anvaumlnds i svenska kyrkans
nattvardsboumlner vilken innefattar stoff fraringn alla fyra versioner I 1917 aringrs oumlversaumlttning anvaumlnds 108
aringminnelse som oumlversaumlttning foumlr ἀνάmicroνησιν baringde hos Lukas och Paulus men inte i Bibel2000 109
239 λέγων πίετε ἐξ αὐτοῦ πάντες - sa drick av den alla (rad 13)
Aumlven i detta fall staringr verbet dricka i imperativform Detta saknas dock hos Markus som istaumlllet
beskriver hur alla drack av den καὶ ἔπιον ἐξ αὐτοῦ πάντες Detta aumlr underligt menar Sandnes som
paringpekar att denna fras inte passar inte in i textens rytm eller narrativ Sandnes menar att detta kan
bero paring dess liturgiska bakgrund Det aumlr ocksaring en diskussion bland forskare om vem som 110
innefattas av rdquoallardquo Aumlr det alla judar eller alla maumlnniskor paring jorden Wasseacuten och Haumlgerland skriver
att judendomen inte aumlr en missionerande religion 111
Uttrycket rdquodrick av den allardquo hos Matteus indikerar paring att det aumlr en och samma baumlgare som
skickas mellan laumlrjungarna Enligt paringskmaringltidstraditon hade man sin egen baumlgare men det aumlr inte
sjaumllvklart hur traditionen saringg ut under foumlrsta aringrhundradet France foumlrstaringr situationen som att det som
tidigare varit paringsklammets blod ersaumltts nu av Jesus blod Dock att dricka lammets blod skulle vara
helt foumlrbjudet foumlr en jude France markerar hur underligt denna uppmaning att dricka Jesu blod
skulle ha varit foumlr laumlrjungarna paring grund av sin foumlrkunskap av moselag och daumlrmed kunskap om att
det aumlr foumlrbjudet att konsumera blod Om Jesus saumlger detta faringr laumlrjungarna antagligen bilder av baringde
maumlnskligt offer och kannibalism samtidigt som de oumlverskrider moselag 112
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan 2018 s 102f108
httpwwwbibelnselas1917lukq=Luk+223A19 - haumlmtad 20190819109
Sandnes 2017 s 458110
Wasseacuten och Haumlgerland 2016 s 37 111
France 2007 s 993 112
av 30 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
2310 καινὴ διαθήκη - nya foumlrbundet (rad 15-16)
Τοῦτό ἐστιν τὸ αἷmicroά microου (τῆς διαθήκης) - Detta aumlr mitt foumlrbundsblod
Varken Matteus eller Markus skriver att detta foumlrbund aumlr ett nytt foumlrbund det goumlr Lukas och Paulus
Craig A Evans menar i sin kommentar att aumlven om Matteus inte anvaumlnder καινὴ aringsyftar han det
Bakgrunden till detta aumlr Jer 3131 daumlr Herren lovar ett nytt foumlrbund Jesus offer genom sin doumld
kommer att bekraumlfta detta nya foumlrbund instiftat i och med den sista maringltiden Foumlrbundsblodet aumlr 113
en koppling till 2 Mos 248 och blodet som Mose staumlnkte paring folket vid Sinai Lukas och Paulus 114
har inte med foumlrbundsblod utan skiljer dem aringt Foumlrbundet blir relaterat till baumlgaren och sedan
kommer tillaumlgget rdquogenom mitt blodrdquo Det nya foumlrbundet menar Conzelmann har stor eskatologisk
betydelse foumlr Paulus 115
Naumlr man slaringr upp rdquobloodrdquo i The Anchor Bible Dictionary staringr det att blod och liv aumlr samhoumlrande
lexikala delar i hebreiskan Blod aumlr liv och du faringr inte foumlrtaumlra det belaumlgg foumlr detta aringterfinns i 5 Mos
1223 samt 3 Mos 1711 som konstaterar att rdquovarje varelses liv aumlr dess blodrdquo 5 Mos 12 beskriver 116
hur man inte fick aumlta blod men haumllla ut det utgjuta det eftersom blodet innehar livskraft kunde
blodet anvaumlndas i riter vars syfte var att skydda levande ting mot doumlden 117
2311 τὸ περὶ πολλῶν ἐκχυννόmicroενον - som blir utgjutet foumlr maringnga (rad 17)
Naumlr sedan Jesus har tagit baumlgaren saumlger han att det aumlr foumlrbundsblodet som blivit utgjutet -
ἐκχυννόmicroενον - foumlr maringnga Utgjutet (ἐκχύννω) aumlr nyckelordet det aringterfinns i synoptikerna men inte
hos Paulus det betyder att haumllla ut eller utgjutas och kan kopplas till 1 Mos 96 daumlr septuaginta
vaumlljer att anvaumlnda samma verb Talbert menar att Jesus sjaumllv tolkar sin egen doumld som ett
foumlrbundsoffer genom att saumlga att rdquodetta aumlr mitt foumlrbundsblod som blir utgjutet foumlr maringngardquo Naumlr Jesus
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012 s 431 113
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010 s 289 France 2007 s 994 114
Harrington 1991 s 368 BDAG 2000 s 228
Conzelmann 1975 s 200115
David Sperling rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor 116
Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992 s 762 Sperling 1992 s 763 117
av 31 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
saumlger rdquoutgjutet foumlr maringngardquo aumlr det ett saumltt att inraumltta foumlrbundet mellan Gud och maumlnniskorna (Mer 118
om detta under naumlsta kategori)
2312 εἰς ἄφεσιν ἁmicroαρτιῶν - till syndernas foumlrlaringtelse (rad 18)
Ett unikt saumlrstoff hos Matteus som enligt Craig A Evans aringsyftar Matteus foumlrsta kapitel Aumlngeln
saumlger till Josef att hans trolovade Maria ska foumlda en son och rdquo[hellip] ty han skall fraumllsa sitt folk fraringn
deras synderrdquo (Matt 121) France menar att detta saumlrstoff aumlr en haumlnvisning till Jer 3131-33 119
precis som foumlrbundsblodet att det aumlr till syndernas foumlrlaringtelse haumlnvisar till den nya relationen genom
det nya foumlrbundet Harrington menar ocksaring att foumlrlaringtandet av synder staumlrker kopplingen till Jer 120
3131 samt visar paring Jesus gudom och oumlvermakt att han faktiskt kan foumlrlaringta synder 121
Evans markerar att aumlven om Jesus doumld faringr syfte som offer foumlr rdquoatt fraumllsa sitt folk fraringn syndrdquo
samt att det finns en offerkultur inom judendomen skulle aldrig en maumlnniska offras Exempelvis i
beraumlttelsen om Isac och Abraham aumlr detta inte sjaumllvklart men Gud hindrar haumlndelsen fraringn att ske i
sista sekund (1 Mos 221-19) Evans argumenterar daumlrfoumlr att laumlrjungarna borde ha foumlrstaringtt Jesus 122
ord och vad han menar med det nya foumlrbundet och hans offer Fornberg menar att Matteus aumlr 123
trogen moselag och att denna tankegaringng och betydelse hos Matteus foumlljer foumlrsoningsdagensdagens
ceremoni med bocken som faringr baumlra folkets alla synder och sedan douml ute i oumlknen tillsammans med
synderna som den burit i sin kropp (3 Mos 16) 124
2313 τοῦτο ποιεῖτε ὁσάκις ἐὰν πίνητε εἰς τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν (rad 20)
- Varje garingng ni goumlr detta goumlr det till minne av mig
Jag har valt att oumlversaumltta τὴν ἐmicroὴν ἀνάmicroνησιν - till minne av mig av spraringkliga skaumll vilket jag
tidigare redogjort foumlr (rad 9) Det som aumlr unikt haumlr aumlr att Paulus saumlger att varje garingng vi goumlr detta ska
vi taumlnka paring Jesus Han uppmanar alltsaring foumlrsamlingen i Korint att goumlra detta upprepade garingnger Detta
visar paring att det finns en rit och liturgi befaumlst i traditionen Luz skriver i sin kommentar till 125
Talbert 2010 s 289 118
Evans 2012 s 430119
France 2007 s994120
Harrington 1991 s 368 Harrington 1991 s 368121
Det finns aumlven en beraumlttelse i Domarboken 11 om Jeftas dotter 122
Evans 2012 s 431123
Fornberg 1999 s 438-439124
Sandnes 2017 s 460125
av 32 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Matteusevangeliet att eftersom Matteus inte naumlmner att haumlndelsen ska upprepas likt Paulus kan
detta tyda paring att uppmaningen om upprepning aumlr ett senare tillaumlgg som aumlr relaterat till textens kult-
etiologi och sakramentala tolkning av broumldet och baumlgaren 126
24 En maringltid - av vilket slag
Anchor Bible fastslaringr att forskare aumlr oense om Markusevangeliets versers historicitet Man kan 127
inte veta om Jesus uppdrag till laumlrjungarna att foumlrbereda paringskmaringltiden i v12 haumlnvisar till maringltiden i
v17-21 eller sista maringltiden 22-25 Istaumlllet boumlr den sista maringltiden faring betydelse i ljuset av hela Jesus 128
verksamhet och boumlr inte isoleras fraringn den helheten Den sista maringltiden beraumlttar om en 129
bordsgemenskap som speglar hela Jesus verksamhet Bordsgemenskap aumlr en symbol foumlr fred tillit
och att naringden segrar Genom sin verksamhet faringr Jesus staumlndiga klagomaringl ang sin bordsgemenskap
med olaumlmpliga bordsgaumlster saring som Sackaios (Luk 192-10) Det aumlr inom judisk tradition viktigt
med bordsgemenskapen och det houmlr ocksaring till att man tackar foumlr den vilket aumlr sammankopplat med
en broumldsbrytelse och tackande infoumlr Gud Denna maringltid aumlr den sista i en hel serie maringltider vilken 130
nu lett till fullaumlndande av den redan foumlrkunnade fraumllsningen 131
Paulus och synoptikerna aumlr oumlverens om att maringltiden sker precis innan Jesus arrest men i
kontrast till synoptikerna aumlr inte Paulus maringltid en paringskmaringltid Lukas text som aumlr yngst bland de 132
fyra baumlr paring en gammal tradition daring han delar naumlstan ordagrannt narrativ med Paulus utoumlver det har
Lukas paringskkonnotationer men det menar Mikael Winninge antagligen kommer fraringn ett senare
tillaumlgg Denna uppsats behandlar inte Johannesevangeliet i naringgon form fraumlmst av den anledning 133
att den sista maringltiden inte redogoumlrs foumlr hos Johannes Johannes skriver om tvaumlttandet av
laumlrjungarnas foumltter men har inte med konstaterandet av broumldet som hans kropp och vinet som hans
blod I Joh 13 konstateras ocksaring att Johannes haringller en annan tidsram aumln synoptikerna och menar att
maringltiden sker innan paringsk och att Jesus sedan doumlr paring samma dag som paringsklammet offras i templet 134
Luz 2005 s 364 126
Orr 1976 s 273 Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed 127
Doubleday New York NY 1986 s 561 Mann 1986 s 562128
Mann 1986 s 571129
Mann 1986 s 572130
Mann 1986 s 573131
Conzelmann 1975 s 197132
Winninge 2017 s 600133
Fornberg 1999 s 435134
av 33 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
3 Applicerande av kriterier
Som jag redogjort foumlr under metod-delen i denna uppsats kommer jag att anvaumlnda mig av fem
autenticitetskriterier och utoumlver det ytterligare ett kriterium som Wasseacuten och Haumlgerland kallar foumlr
samtidskriteriet Nedan kommer jag att applicera dessa paring de fyra versioner av den sista maringltiden
som jag bearbetat i denna uppsats
31 Samtidkriteriet
Wasseacuten och Haumlgerland uppmaumlrksammar att evangelierna som de aumlr i sin helhet inte aumlr en garanti foumlr
historicitet eftersom texterna skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Utifraringn 135
samtidskriteriet aumlr Paulus text starkast i historicitet daring 1 Korintierbrevet ligger naumlrmare haumlndelsen i
tiden Lars Hartman menar att Paulus text kan sparingras tillbaka till 40-talet och placeras daumlrmed
naumlrmast haumlndelsen i tid Sandnes anser ocksaring han att Paulus text aumlr aumlldst men att det aumlr en kult-136
etiologi som snarare foumlrklarar en praxis som aringterfinns i kyrkan i Korint aumln redogoumlrelse foumlr den
historiske Jesus handlande Joseph A Fitzmyer i The Achor Bible Commentary till Lukas menar 137
att ocksaring Markus som aumlr tidigt foumlrankrad i traditionen tyder paring just det att han aumlr en del av en
liturgisk tradition 138
Slutsats Baringda sparingren garingr tillbaka till en tidig tradition Textmaumlssigt aumlr Paulus text aumlldst Eftersom de
aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de uppfyller samtidskriteriet
32 Olikhetskriteriet
Delar av den sista maringltiden foumlljer en typisk judisk houmlgtidsmaringltid dock aumlr det inte oumlvertydligt av
texten som enbart beskriver brytandet av broumld tackande samt utdelande av baumlgare Att maringltiden 139
gick till som den gjorde med tackande och brytande av broumld och tackande av vin har belaumlgg inom
judisk maringltidssedtradition Eftersom Paulus text anses haumlrstamma fraringn 40-talet visar den paring en
liturgi som uppmanas och antagligen sker ett aringrtionde efter Jesus doumld Beroende paring hur man
Holmberg 2007 s 155135
Hartman 2005 s 503136
Sandnes 2017 s 456137
Fitzmyer 1981-1985 s 1387138
Kazen 2017 s 493 139
Luz 2005 s 373 av 34 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
oumlversaumltter διδόmicroενον jag valde utgiven - men kunde lika gaumlrna valt offrad vilket enligt BDAG hade
varit att foumlredra Man skulle ocksaring kunna diskutera Jesus offrande av sig sjaumllv daumlr han uppmanar
laumlrjungarna att dricka av vinet som aumlr hans blod och att fortsaumltta goumlra det efter hans bortgaringng 3 Mos
1712 konstaterar att ingen faringr foumlrtaumlra blod daumlrfoumlr kan detta tolkas som underligt foumlr naringgon under
denna tid
Slutsats Olikhetskriteriet uppfylls eftersom Jesus tar paring sig rollen som offer Delarna i oumlvrigt i
maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den tradition Jesus antas ha
befunnit sig i
33 Tvaumlrsnittskriteriet
Detta kriterium kraumlver att flera kaumlllor oberoende av varandra ska beraumltta samma beraumlttelse Det
raumlcker inte med att synoptikerna beraumlttar en enhetlig historia att Paulus ocksaring goumlr det staumlrker dock
haumlndelsens historicitet I detta fall har vi tvaring tydliga sparingr daumlr Markus och Matteus aumlr naumlstintill
identiska och saring aumlven Lukas och Paulus i andra sparingret Naringgot som aumlr underligt aumlr dock att det finns
garingnger daring Lukas staumlmmer oumlverens med Markus som i Luk 2219 och Mark 1422 - gav aringt dem
Oavsett denna lilla detalj saring finns beraumlttelsens stora drag redogjord foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra dvs synoptikerna och 1 Korintierbrevet
Slutsats Likt John P Meier kommer fram till i sin femte bok i serien A Marginal Jew uppfylls
tvaumlrsnittskriteriet genom att Markus-Matteus verkar komma fraringn en tradition och Lukas-Paulus fraringn
en annan
34 Koherenskriteriet
Koherenskriteriet innebaumlr att det ska finnas koherens mellan det som antas vara autentiskt i detta
fall skulle det vara att en maringltid har aumlgt rum och att Jesus handlande i maringltiden kan ses som ett
offer Jesus uppmuntrande till foumlrtaumlring av blodet samt roll som offer uppfylls av olikhetskriteriet
Daumlrefter uppfylls detta genom tvaumlrsnittskriteriet daring maringltiden redogoumlrs foumlr i kaumlllor oberoende av
varandra Konsekvensen resulterar i en slutsats daumlr jag menar att koherens finns i foumlrstaringelsen av
Jesus som deltagande i maringltiden samt som offer och daumlrmed uppfylls aumlven detta kriterium
av 35 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Slutsats Koherens paringvisas i att maringltiden aumlgt rum och att Jesus deltog i den och att hans deltagande
foumlrstarings som ett offer
35 Genanskriteriet
Kriteriet uppfylls fraumlmst genom relationen till blodet Till viss del aumlr det i full enlighet med den
judiska offertraditionen och paringskfirandet Exempel finner vi i 2 Mos 127 blodet fraringn offerlammet
som aumlr det som raumlddar Israel naumlr Gud drabbar Egypten Ocksaring diskussionen om offer fraringn
olikhetskriteriet houmlr samman med detta kriterium Brant Pitre menar att Jesus handlande i den sista
maringltiden inte aumlr saumlrskilt uppseendevaumlckande ur en judisk kontext Att Jesus paringstaringr broumldet och vinet
aumlr hans kropp och blod aumlr inte underligt eftersom man foumlrstaringr denna haumlndelse likt den daring man sloumlt
foumlrbundet paring Sinai och nu vaumlntar paring en ny exodus Paringsklammet som bekraumlftar det nya foumlrbundet aumlr
nu Jesus i broumld och vin 140
Naumlr Jesus ska ha uppmanat laumlrjungarna att dricka fraringn baumlgaren (blodet) uppfylls
genanskriteriet Uppmaningen anser jag aumlr problematiskt i relation till bland annat 3 Mos 317 716
daumlr det staringr att man inte faringr aumlta varken fett eller blod Varfoumlr skulle daring en man av judisk slaumlkt
uppmana till naringgot som bryter mot Moselag
Slutsats Genanskriteriet uppfylls i relation till blodet av tvaring anledningar I) foumlrtaumlrandet av blod II)
maumlnskligt offer
36 Aramaismkriteriet
Hartman skriver att Markus spraringkbruk i stil aumlr beslaumlktat med det arameiska spraringkbruket I dessa
perikoper finns dock inga direkta arameiska uttryck som i Mark 541 men Hartman haumlnvisar till
Maurice Casey som i sin bok Aramaic sources of Markrsquos Gospel menar att denna sekvens
(1412-25) ingaringr en samling av texter som troligen haft en arameisk foumlrlaga Samuel Byrskog 141
menar att Markus och Matteus och aumlr mycket lika och att de skillnader som Matteus har fraumlmst
beror paring att Matteustexten aumlr ett liturgiskt utfoumlrande av Markustextens redogoumlrelse Ser vi till 142
Pitre 2015 s 514140
Hartman 2005 s 502141
Byrskog 2017 s 437142
av 36 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Lukas saring aumlr det troligt att han haft tillgaringng till Markustexten och skrivit inspirerad av den samt med
de element som kommer fraringn delvis samma tradition som Paulus faringtt del av maringltiden genom Men
Lukas har inte haft tillgaringng till Paulus text aumlven om den skrevs foumlrst Anledningen till Lukas och 143
Paulus oumlverensstaumlmmande texter menar Byrskog aumlr att de baringda garingr tillbaka till en tradition som
bygger paring minnen fraringn jesusfoumlljare under 40- och 50-talet 144
Slutsats Sekvenserna kring den sista maringltiden har inga laringneord fraringn arameiskan och jag anser paring
dessa grunder daumlrfoumlr att aramaismkriteriet inte uppfylls Casey menar dock att en arameisk foumlrlaga
oumlver sekvensen i Markus kan ha existerat 145
37 Sitz im Leben
Genom arbetet med denna analys landar jag ofta med hjaumllp av kommentarer vid insikten att det
naumlrmaste historicitet i dessa texter jag kommer aumlr beraumlttelser om hur den tidiga jesusroumlrelsen
agerade och undervisade Tecken paring Sitz im Leben har uppvisats i Matteus utlaumlggning av Markus
med tillaumlgget i imperativformerna paring λάβετε φάγετε (tag aumlt) samt detsamma om att πίετε (dricka)
(Matt 262628) Det samma gaumlller naumlr Paulus uppmanar till ett upprepande av maringltiden till minne
av Jesus och naumlr han beskriver hur Jesus paring samma saumltt tog baumlgaren (1 Kor 1125)
Slutsats De tydligaste tecknen paring Sitz im Leben i de fyra narrativen aumlr beskrivningarna paring hur
utfoumlrandet garingtt till Att det aringterfinns saringpass detaljerade ordaringtergivelser tyder paring att dessa kommit ur
en tradition naringgot vi kan se sparingr av aumln i dag i den svenskkyrkliga kyrkohandboken vid
nattvardsfoumlrberedelser
38 Sammanfattning
Enkelhet aumlr inte noumldvaumlndigtvis ett aumlkthetskriterium men det kan vara ett foumlnster mot den liturgi och
undervisning som format traditionen Det kan ocksaring beraumltta om ett skede i traditionens
utveckling Att med hjaumllp av aumlkthetskriterierna komma fram till en bild av den historiske Jesus aumlr 146
svaringrt kanske naumlst paring snudd omoumljligt men med hjaumllp av kriterierna kan vi bilda oss en uppfattning
Byrskog 2017 s 438143
Byrskog 2017 s 439144
Hartman 2005 s 502145
Sandnes 2017 s 468146
av 37 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
om den tidiga Jesusroumlrelsen och deras liv Sandnes skriver att det aumlr sannolikt att olika versioner av
herrens maringltid (den sista maringltiden) firades i den tidiga kyrkan de olika versionerna maringste inte
noumldvaumlndigtvis vara fel foumlr att det inte aumlr just den versionen som har aumlldst text Jag haringller med 147
Enligt samtidskriteriet kan vi se att Paulus text aumlr aumlldst men att den staumlmmer oumlverens med
Lukas staumlrker Lukas historiska trovaumlrdighet ocksaring Markus kommer inte laringngt daumlrefter och foumlljs av
Matteus som vi kan se har arbetat en del med texten liturgiskt Detta aumlr inte konstigt daring texterna
antagligen skrivits ner efter en till tvaring generationers traditionsbildning Baringda sparingren garingr tillbaka 148
till en tidig tradition och eftersom de aumlr texter tillkomna under foumlrsta aringrhundradet anser jag att de
aumlndaring uppfyller samtidskriteriet
Olikhetskriteriet uppfylls paring ett saumltt genom blodet men tydligast genom att Jesus faringr rollen
som offer Oumlvriga delar i maringltiden aumlr inte unika men tanken paring en maumlnniska som offer aumlr olikt den
tradition Jesus antas ha befunnit sig i
Tvaumlrsnittskriteriet uppfylls genom oumlverensstaumlmmande av synoptikerna och Paulus daumlr
Markus och Matteus delar en tradition och Lukas och Paulus en annan - men aumlndaring redogoumlr foumlr
liknande maringltider
Koherenskriteriet uppfylls genom maringltidens utfoumlrande och Jesus deltagande daumlri Detta stoumlds
genom olikhetskriteriet och tvaumlrsnittskriteriet
Genanskriteriet kriteriet uppfylls eftersom Jesus uppmanar till foumlrtaumlrande av blod samt att
Jesus anvaumlnds som maumlnskligt offer
Aramaismkriteriet saknar ett tydligt exempel paring arameisk relation i narrativen men vid en
mer noggrann laumlsning av Maurice Casey skulle detta kriterium garanterat uppfyllas
4 Slutsats
Spraringkligt finns vissa skillnader Markus beskrivande karaktaumlr aumlr typiskt foumlr honom Jesus goumlr paring ett
saumltt sedan goumlr han paring ett annat Matteus kategoriseras av I) imperativen (tag aumlt) II) syndernas
foumlrlaringtelse Lukas som delar material fraumlmst med Paulus delar ocksaring material med Markus Typiskt
foumlr Lukas aumlr I) utgiven foumlr er II) nya foumlrbundet [hellip] utgjutet foumlr er Paulus som redogoumlr foumlr
maringltiden i en annan kontext utanfoumlr passionsberaumlttelsen kategoriseras dels av det men ocksaring av sitt
avslut med I) uppmaningen att goumlra det flera garingnger och II) att goumlra det till minne av Jesus
Sandnes 2017 s 468147
Holmberg 2007 s 155148
av 38 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Historiskt vill jag argumentera foumlr att maringltiden har aumlgt rum i naringgon form Exakt vilka ord
Jesus anvaumlnde menar jag inte aumlr vaumlsentligt foumlr sjaumllva utfoumlrandet av maringltiden Maringltiden har enligt
min analys utifraringn autenticitetskriterierna aumlgt rum Jesus var deltagande och det deltagandet handlar
om ett offer broumldet och vinet blir en liturgisk symbolhandling foumlr den tidiga kyrkan Jesus doumld paring
korset faringr det nya foumlrbundet att traumlda i verk enligt kyrkans tolkning Avslutningsvis vill jag dela ett
citat av John P Meier om komplexiteten i forskning kring den historiske Jesus
rdquoWe begin to appreciate the complexity of tradition history in the New Testament Viewed
from different angles the same text may represent both earlier and later forms of a basic
traditionrdquo 149
John P Meier rdquoThe Eucharist at the Last Supperrdquo s 341 Via Sandnes 2017 s 468149
av 39 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
5 Bibliografi 51 Textutgaringvor och oumlversaumlttning
Bibel 2000 Texterna Gamla Testamentet Tillaumlgg Till Gamla Testamentet - De Apokryfa Eller Deuterokoanoniska Skrifterna Nya Testamentet Bibelkommissionens oumlversaumlttning 1999 Stockholm Verbum 1999
The Greek New Testament utgiven av KAland mfl 5 rev upplagan Stuttgart Deutsch Bible gestellschaftUnited Bible Societies 2014
52 Referenslitteratur
Bauer Walter och Danker Frederick W A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature 3th ed Chicago Univ of Chicago Press 2000
Sperling David rdquoBloodrdquo Herion Gary A Beck Astrid B amp Freedman David Noel (red) The Anchor Bible Dictionary Vol 1 A-C Doubleday New York 1992
53 Oumlvrig litteratur
Bird Michael F rdquoJesus and the Parting of the Waysrdquo Holmeacuten Tom Porter Stanley E (Red) The Study of Jesus Vol 2 Leiden Boston Brill 2011 s
Byrskog Samuel rdquoMeal and the Temple Probing the Cult-Critical Implications of the Last Supperrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 424-452
Conzelmann Hans 1 Corinthians a Commentary on the First Epistle to the Corinthians Fortress Press Philadelphia 1975
Evans Craig A Matthew New York Cambridge University Press 2012
Fitzmyer Joseph A The Gospel according to Luke Introduction Translation and Notes 2 ed Doubleday Garden City NY 1981-1985
Fornberg Tord Matteusevangeliet 1353-2820 KNT Uppsala EFS 1999
av 40 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
France Richard Thomas The Gospel of Matthew Grand Rapids Mich Eerdmans 2007
Harrington Daniel J The Gospel of Matthew Sacra pagina series Collegeville MinnLiturgical 1991
Hartman Lars Markusevangeliet 827-1620 KNT Stockholm EFS-foumlrlaget 2005
Holmberg Bengt rdquoDen historiske Jesusrdquo s 149ndash174 i Jesus och de foumlrsta kristna Red Mitternacht Dieter amp Runesson Anders Stockholm Verbum 2007
Kazen Thomas rdquoSacrificial Interpretation in the Narratives of Jesusrsquo Last Mealrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 477-502
Law David R The Historical-Critical Method a Guide for the Perplexed T amp T Clark London 2012
Luz Ulrich Matthew 21-28 a Commentary Fortress Press Minneapolis Minn 2005
Mann Christopher Stephen (red) Mark a New Translation with Introduction and Commentary 1 ed Doubleday New York NY 1986
Meier John P A Marginal Jew Rethinking the Historical Jesus Volume five Probing the Authenticity of the Parables Yale University Press New Haven 2016
Orr William F amp Walther James Arthur (red) I Corinthians a New Translation Introduction with a Study of the Life of Paul Notes and Commentary 1 ed Doubleday New York 1976
Pitre Brant James Jesus and the Last Supper William B Eerdmans Publishing Company Grand Rapids Michigan 2015
Sanders Ed Parish Jesus and Judaism London SCM1985
Sanders Ed Parish The Historical Figure of Jesus 1 ed Allen Lane London 1993
Sandnes Karl Olov rdquoJesusrsquo Last Meal According to Mark and Matthew Comparison and Interpretationrdquo Hellholm David och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts
av 41 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42
UPPSALA UNIVERSITETTeologiska Institutionen
Bibelvetenskap D2NT - VT19 Emmy Lindgren
Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s453-475
Svenska kyrkan Kyrkohandbok foumlr Svenska kyrkan antagen foumlr Svenska kyrkan av 2017 aringrs kyrkomoumlte Del 1 Svenska kyrkan [Uppsala] 2018
Talbert C H Matthew Grand Rapids MI Baker Academic 2010
Wasseacuten Cecilia amp Haumlgerland Tobias Den okaumlnde Jesus beraumlttelsen om en profet som misslyckades Bokfoumlrlaget Langenskioumlld Stockholm 2016
Winninge Mikael rdquoThe Lordrsquos Supper in Cor 11 and Luke 22 Traditions and Developmentrdquo Hellholm David (red) och Saumlnger Dieter (red) The Eucharist Its Origins and Contexts Sacred Meal Communal Meal Table Fellowship in Late Antiquity Early Judaism and Early Christianity Vol 1 Old Testament Early Judaism New Testament Tuumlbingen Mohr Siebeck 2017 s 579-602
54 Artiklar
Haumlgerland Tobias rdquoThe Future of Criteria in Historical Jesus Researchrdquo publicerad i Journal for the study of the historical Jesus 13 (2015) s 43-65
Kazen Thomas rdquoProblem och moumljligheter i Jesusforskningenrdquo publicerad i Svensk Kyrkotidning 11 (2015) s 352-356
av 42 42