ELEVMEDVERKAN I SKOLANS ARBETSMILJÖARBETE GENOM … · 2019. 3. 30. · Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. skall med arbetstagare likställas 1. den som genomgår utbildning […]

Förslag till föreskrifter och underlagsrapport

ELEVMEDVERKAN I

SKOLANS ARBETSMILJÖARBETE GENOM

ELEVSKYDDSOMBUD

Elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet RAPPORT

SKOLVERKET 1 (38) 2003-09-29

Elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud

FÖRKORTNINGAR ................................................................................... 2 FÖRORD.................................................................................................. 3 REGERINGSUPPDRAGET.......................................................................... 4 RÄTTSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................. 6

Arbetsmiljölagstiftningen generellt ................................................... 6 Elevmedverkan ur brett perspektiv.................................................... 7 Elevskyddsombud .............................................................................. 8 Skolverkets bemyndigande att utfärda föreskrifter om elevskyddsombud............................................................................. 10 Förändringar av arbetsmiljöarbetet sedan reglerna om elevskyddsombud infördes............................................................... 11

UTREDNINGAR ..................................................................................... 12 Skolverkets rapport Elevinflytande ................................................. 12 Arbetsmiljöverkets enkätundersökning – Skolans arbetsmiljö........ 14 Skollagskommitténs betänkande...................................................... 15

INTERVJUER ......................................................................................... 17 Intervjusynpunkter - Skolan och arbetsmiljön ................................ 17 Intervjusynpunkter - Förslag på åtgärder....................................... 22 Skillnader i beskrivningar och åtgärdsförslag................................ 24

SKOLVERKETS SLUTSATSER ................................................................. 26 Vad borde göras?............................................................................ 26 Uppdragets begränsningar ............................................................. 27 Vad ryms inom detta uppdrag? ....................................................... 28

FÖRSLAG TILL FÖRESKRIFTER OM ELEVMEDVERKAN I SKOLANS ARBETSMILJÖARBETE GENOM ELEVSKYDDSOMBUD ............................. 30 LITTERATURLISTA................................................................................ 32 BILAGA FÖRSLAG TILL FÖRESKRIFTER MED INTERNA KOMMENTARER . 34


SKOLVERKET 2003-09-29

2

Dnr 62-2003:2037

Förkortningar AFS – Arbetsmiljöverkets (Arbetarskyddsstyrelsens) författningssamling AMF – Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) AML – Arbetsmiljölagen (1977:1160) ESO – Elevskyddsombud MBL – Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lpf – 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna Lpo – 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklas-sen och fritidshemmet SAM – Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2001:1) om systematiskt arbets-miljöarbete SCB – Statistiska centralbyrån SKOLFS – Skolverkets författningssamling SVEA – Sveriges elevråd U-92 – Överenskommelsen Utveckling –92 mellan Svenska kommunför-bundet, Landstingsförbundet och de fackliga parterna.



3

Dnr 62-2003:2037

Förord Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att meddela verkställighetsfö-reskrifter till 6 kap. 17 § 1 st. arbetsmiljölagen (1977:1160). I bestäm-melsen ställs krav på att skolhuvudmannen ska ge eleverna ”tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstäl-let, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningspe-riodens längd.” I denna rapport redovisar Skolverket förslag till föreskrifter om elevmed-verkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud. Rapporten består i övrigt av det underlag som tagits fram för att kunna utforma före-skrifterna. Skolverket har försökt att skapa sig en bild av vilka förutsätt-ningarna är för elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete, hur arbetet fungerar praktiskt i dag och vad som kan förändras för att stärka elever-nas och elevskyddsombudens roll och deltagande i detta arbete. Förutom en analys av de rättsliga förutsättningarna har arbetet främst bestått i ett antal djupare intervjuer med personer med erfarenheter av arbetsmiljöar-bete i skolan. I rapporten redovisas även utredningar som belyser detta arbete. Bilagt till rapporten finns också en version av föreskrifterna med sammanfattande kommentarer till bestämmelserna. Förslaget till föreskrifter har i enlighet med regeringsuppdraget tagits fram i samverkan med Arbetsmiljöverket. En referensgrupp har lämnat synpunkter på projektets uppläggning, förslaget till föreskrifter och rap-portens innehåll i övrigt. Gruppen har bestått av representanter för myn-digheter, organisationer, institutioner och av personer med kunskaper om arbetsmiljöarbete i skolan. Följande medarbetare har deltagit i arbetet. Experten Simon Jernelöv har genomfört intervjuerna samt tillsammans med Eva Ulveson sammanställt rapporten och utformat förslaget till föreskrifter. Undervisningsrådet Emma Ahlström har deltagit i föreskriftsarbetet. Även experten Kerstin Rosenqvist Hedler har lämnat synpunkter på rapporten. Skolverket vill tacka alla som bidragit med värdefulla kunskaper om arbetsmiljöarbetet i skolan. Skolverket i september 2003 Ann Carlsson Ericsson Eva Ulveson Avdelningschef Projektledare



4

Dnr 62-2003:2037

Regeringsuppdraget Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att i samverkan med Arbets-miljöverket utfärda föreskrifter om elevskyddsombud. I arbetsmiljölagen finns bestämmelser om elevernas medverkan i arbets-miljöarbetet i skolan genom elevskyddsombud. När bestämmelserna in-fördes 1990 var avsikten enligt regeringen att elevskyddsombuden skulle beredas tillfälle att delta i arbetsmiljöarbetet i ”alla väsentliga avseen-den”. ”Häri ligger bl.a. att delta i planeringen av nya eller ändrade loka-ler, arbetsmetoder eller arbetsförhållanden i övrigt.”1 I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) konsta-terar regeringen att flera undersökningar visar att elever i en hel del avse-enden upplever skolans arbetsmiljö som påfrestande.2 Av undersökning-arna framgår att bristfällig städning, toaletter som inte fungerar etc. ibland ses som en naturlig del av skolmiljön. Sidor av arbetsmiljön som betraktas som viktiga på arbetsplatser för vuxna diskuteras alltför sällan i anslutning till skolelever. Det gäller frågor som ensidiga arbetsställning-ar, ojämn arbetsbelastning, prestationsnivåer, olycksfall och stress. Några tänkbara förklaringar till att elever upplever att stressen i skolan har ökat, är upplevelsen av tidsbrist och bristande kontroll över skolsituationen. I samband med att problemen i elevernas arbetsmiljö behandlas tar reger-ingen upp elevskyddsombudens medverkan i arbetsmiljöarbetet.

Skolverket kan enligt 18 b § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) meddela föreskrifter för verkställighet av elevskyddsombudens medverkan i skyddsverksamhet på arbetsstället. Skolverket har emellertid inte utfärdat några sådana föreskrifter. Detta innebär att det saknas övergripande riktlinjer för hur skolorna skall arbeta med elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet. Regeringen an-ser att elevernas roll och deltagande i arbetsmiljöarbetet behöver förtydligas och stärkas. […] Regeringen avser vidare att uppdra åt Skolverket att i samarbete med Arbetsmiljöverket meddela fö-reskrifter om formerna för elevskyddsombudens medverkan i ar-betsmiljöarbetet och att se över den utbildning som elevskydds-ombud och övriga elever får i arbetsmiljöfrågor.3

I regleringsbrevet för 2003 har regeringen ålagt Skolverket att avsluta ett tidigare lämnat uppdrag:

5. Regeringen har i propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) aviserat uppdrag inom arbetsmiljöområdet. Skol-verket skall i samverkan med Arbetsmiljöverket meddela före-skrifter enligt 18 b § arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Upp-draget skall redovisas senast den 30 september 2003.

1 Propositionen Elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet (prop. 1989/90:61) s. 9 2 Prop. 2001/02:14 s.23 3 Prop. 2001/02:14 s.24



5

Dnr 62-2003:2037

I 18 b § arbetsmiljöförordningen bemyndigas Skolverket att meddela verkställighetsföreskrifter för sitt verksamhetsområde enligt 6 kap 17 § 1 st. arbetsmiljölagen:

De som genomgår utbildning skall av huvudmannen för utbild-ningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är rimligt med hän-syn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd.



6

Dnr 62-2003:2037

Rättsliga förutsättningar

Arbetsmiljölagstiftningen generellt De övergripande bestämmelserna om arbetsmiljön finns i arbetsmiljöla-gen (AML). Skolan är i arbetsmiljölagens mening en arbetsplats i likhet med andra. Arbetsmiljölagen och anslutande författningar gäller på sam-ma sätt för arbetstagare i skolan som på andra arbetsplatser och eleverna jämställs i allt väsentligt med arbetstagare (Se vidare avsnittet Elevmed-verkan ur ett brett perspektiv). Eleverna ska ges tillfälle att medverka i skyddsverksamheten - arbetsmiljöarbetet4 genom elevskyddsombud. Men elevskyddsombudens företrädande av eleverna skiljer sig på några punk-ter från den rätt arbetstagarnas representanter, skyddsombuden, har att vidta åtgärder i arbetsmiljöarbetet. (Se vidare avsnittet Elevskyddsom-bud).

Arbetsmiljölagen är en ramlag. Den innehåller bl.a. grundläggande regler om arbetsmiljöns beskaffenhet, om vem som ansvarar för arbetsmiljön och beskriver former för hur arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att få till stånd en bra arbetsmiljö. Mycket kortfattat kan dessa regler beskrivas på följande sätt.

Ändamålet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. De grundläggan-de kraven på arbetsmiljön är att den ska vara tillfredsställande med hän-syn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhäl-let. Dessa förutsättningar ska skapas genom att arbetet, i samverkan mel-lan arbetsgivare och arbetstagare planläggs och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Därtill ska en skyddskommitté med representanter från arbetsgivare och arbetstagare inrättas på alla större arbetsplatser. Arbetstagarnas representanter i skyddskommittén utses i samverkan med arbetstagarnas organisationer. Det åligger arbetsgivaren att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren ut-sätts för ohälsa eller olycksfall, samt hålla arbetstagaren kunnig, upplyst och utbildad om riskerna med det specifika arbetet. Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder man i samverkan beslutat för att åstadkomma en god arbetsmiljö, samt följa de föreskrifter och använda de skyddsanordningar som behövs. De ramar som arbetsmiljölagen beskriver för arbetsmiljöarbetet får ett närmare innehåll genom att lagen ger ansvar till regeringen och Arbets-miljöverket för detaljreglering och tillsyn av att regelverket följs. Lagens bestämmelser förtydligas i arbetsmiljöförordningen (AMF) och i Ar-betsmiljöverkets (tidigare Arbetarskyddsstyrelsen) föreskrifter. Arbets-miljöverket utfärdar också allmänna råd om de närmare krav som bör 4 Skyddsverksamhet är en benämning som i arbetsmiljölagstiftningen i övrigt ersatts med arbetsmiljöverksamhet eller arbetsmiljöarbete. I AML 6:17 (paragrafen om elev-skyddsombud) kvarstår den dock.



7

Dnr 62-2003:2037

uppfyllas i arbetsmiljöhänseende. För närvarande finns cirka 130 gällan-de föreskrifter som utfärdats med stöd av bemyndiganden i arbetsmiljö-förordningen. Föreskrifterna (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljö-arbete (SAM) anger metodiken för arbetsmiljöarbetet och är därigenom ett slags paraplyföreskrifter eller övergripande föreskrifter, till vilken Arbetsmiljöverkets andra föreskrifter ska knytas. Även i skolförfattning-arna finns vissa föreskrifter som tar sikte på arbetsmiljön i skolan och elevernas roll i arbetet med denna.

Elevmedverkan ur brett perspektiv Redan när AML trädde i kraft 1978 jämställde man elever med arbetsta-gare vad gällde lagens skyddande regler. Däremot var jämställandet av-gränsat till elever från och med grundskolans år 7, och deras representa-tion i samarbetsprocesserna var också inskränkt jämfört med dagens reg-ler. En departementspromemoria, Elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet, m.m. (Ds 1989:5) och en proposition med samma namn (prop. 1989/90:61) föregick den lagändring som gav dagens regler om elevmedverkan. I des-sa underströk man att en anledning till att ”eleverna inte utan vidare kun-nat passas in i systemet med skyddsombud och skyddskommittéer beror bl.a. på att systemet till stor del vilar på avtal mellan arbetsmarknadens parter.5” Förhoppningen hade från början varit att elevmedverkan i dessa processer skulle åstadkommas genom frivilliga överenskommelser par-terna emellan, men nu hade riksdagen ställt sig bakom att det hela skulle lösas lagstiftningsvägen. Lagen har efter detta följande lydelse: 1 kap. 3 § AML Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. skall med arbetstagare likställas 1. den som genomgår utbildning […] Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall likställas med arbetstagare även vid tillämpningen av 5 kap. 1 och 3 §§. I fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och 18 §§.

I arbetsmiljölagens mening utgör skolan en arbetsplats i likhet med and-ra. Alla som genomgår utbildning likställs numera med arbetstagare. Reglerna om skyddsombud och skyddskommittéer samt vissa regler om åldersgränser och arbetstid gäller dock inte. Istället finns särskilda före-skrifter om elevskyddsombud och deras medverkan i skyddskommittén. Också i SAM inbjuds eleverna att medverka i arbetsmiljöarbetet: 4 § SAM Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 5 Prop.1989/90:61 s. 7



8

Dnr 62-2003:2037

Även skolans läroplaner understryker behovet av att inkludera och beakta eleverna i arbetsmiljöarbetet i skolan, och rektor ges ett särkilt ansvar för att detta sker. Lpo och Lpf, avsnitt 2.3 Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Lpo, avsnitt 2.8 Rektorn har […] ett särskilt ansvar för att

• skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. • skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning,

läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Motsvarande bestämmelser finns i Lpf 2.6)

Lpf, avsnitt 2.3 Läraren skall se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervis-ningen.

Elevskyddsombud Det viktigaste sätt på vilket elevernas deltagande i arbetsmiljöarbetet förtydligades i 1990 års ändring av arbetsmiljölagen, var att eleverna gavs rätt att medverka i skolans skyddsverksamhet genom elevskydds-ombud. Genom ändringen av arbetsmiljölagen har eleverna bjudits in till arbets-miljöarbetet i skolan med rättigheter att medverka vid skyddsverksamhe-ten och skyddskommittésammanträden genom valda ombud. Till skillnad från tidigare gäller huvuddelen av lagens regler numera elever i samtliga årskurser och förskoleklasser, medan reglerna om just elevskyddsombud är avgränsade till elever i år 7 och däröver. Även skolans författningar har utifrån demokratisk och pedagogisk fostran understrukit nyttan och nödvändigheten av en sådan elevmedverkan. På många sätt påminner elevernas rättigheter i arbetsmiljösammanhang nu om arbetstagarnas. Men det finns undantag. De anställdas ombud får rösta vid skyddskommitténs sammanträde och sammankalla sådana sammanträden - elevskyddsombuden får bara yttra sig. Skyddsombuden har rätt att stoppa verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot liv och säkerhet – det har inte elevskyddsombuden. De har även undantagits från rätten att ta del av sekretessbelagd information. Personalens skyddsom-bud kan därtill begära ingripande av Arbetsmiljöverket om de bedömer att det finns brister i arbetsmiljön och arbetsgivaren inte åtgärdat detta. Inte heller denna rätt har elevskyddsombuden. Men de kan i likhet med alla medborgare vända sig till Arbetsmiljöverket för att uppmärksamma det om brister i arbetsmiljön.



9

Dnr 62-2003:2037

Elevskyddsombudens medverkan i arbetsmiljöarbetet, hur elevskydds-ombud väljs samt deras rätt till utbildning och information regleras i ar-betsmiljölagen. 6 kap. 17 § AML De som genomgår utbildning skall av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. Elevmedverkan gäller dock inte elever i lägre årskurs än årskurs 7 i grundsko-lan eller motsvarande ungdomsutbildning. 6 kap. 18 § AML Elevskyddsombuden utses av eleverna. Huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt en-ligt 7 kap. 13 § första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100). I arbetsmiljöförordningen anges hur många elevskyddsombud som ska väljas i olika utbildningar, att de får närvara och yttra sig på skyddskom-mittésammanträden och hänvisningar görs till bestämmelser i skolförfatt-ningar som handlar om elevernas rätt till ledighet för att fullgöra uppdra-get som elevskyddsombud. 6 a § AMF För varje årskurs på grundskolans högstadium och för varje linje och special-kurs om minst ett år i gymnasieskolan skall två företrädare för eleverna utses att medverka i skolans skyddsverksamhet såsom elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160). På utbildningsområdet i övrigt bestäms an-talet elevskyddsombud med hänsyn till elevernas antal och arbetsförhållanden. 8 a § 3 st. AMF Två av de elevskyddsombud, som har utsetts enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljöla-gen (1977:1160), får närvara och yttra sig vid skyddskommittésammanträden. Elevskyddsombuden inom varje skyddskommittéområde bestämmer själva vilken eller vilka som skall företräda dem vid sammanträdet.



10

Dnr 62-2003:2037

Möjligheten för elevskyddsombud att få stödundervisning som kompen-sation för vad de går miste om på grund av sina uppdrag är reglerad bara för gymnasiet och gymnasiesärskolan. 8 kap. 1 § Gymnasieförordningen Genom stödundervisning kan också elevföreträdare i skolkonferens, elev-skyddsombud eller de som innehar liknande uppdrag, om det behövs, få ersätt-ning för de delar av utbildningen som de gått miste om på grund av sina upp-drag. 8 kap. 1 § Förordningen om gymnasiesärskolan Genom stödundervisning kan också elevskyddsombud få ersättning för under-visningspass som de gått miste om på grund av sina uppdrag, om detta behövs.

Skolverkets bemyndigande att utfärda föreskrifter om elevskydds-ombud Det uppdrag som Skolverket nu har att skriva föreskrifter angående elev-skyddsombud, grundar sig på ett bemyndigande i arbetsmiljöförordning-en.

18 b § AMF Statens Skolverk och styrelserna för universitet och högskolor bemyndigas att för sina verksamhetsområden meddela föreskrif-ter för verkställighet av 6 kap. 17 § första stycket arbetsmiljöla-gen (1977:1160).

6 8 §: Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet. 7 20 §: Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen följer att en elev som utsetts till elevskyddsom-bud skall få den ledighet från undervisningspass och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet. 8 9 §: Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. 9 5 §: Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet. (5 §) 10 3 §: Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen följer att en elev som utsetts till elevskyddsom-bud skall få den ledighet från undervisningspass och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet.

18 a § AMF Föreskrifter om ledighet för att fullgöra uppdraget som elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (1977:1160) finns i

- 6 kap. grundskoleförordningen (1994:1194)6, - 6 kap. gymnasieförordningen (1992:394)7, - 7 kap. specialskoleförordningen (1995:401)8, - 6 kap. särskoleförordningen (1995:206)9 samt - 6 kap. förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan10.



11

Dnr 62-2003:2037

Detta är det enda bemyndigande som Skolverket har fått att meddela fö-reskrifter i arbetsmiljöförfattningarna. All övrig delegering har givits till regeringen, eller till Arbetsmiljöverket. Skolverket kan därför inte med sina föreskrifter skapa sådana ”övergripande riktlinjer för hur skolorna skall arbeta med elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet”11 som reger-ingen uttryckt önskemål om. Elevskyddsombuden är ju bara en begrän-sad del av elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet, och bemyndigandet täcker inte heller alla regler som gäller elevskyddsombud. Även möjlig-heten att ”se över den utbildning som elevskyddsombud och övriga ele-ver får i arbetsmiljöfrågor”12 ligger av samma anledning utanför detta bemyndigande. Däremot är det naturligtvis möjligt för Skolverket att angripa dessa problem på annat sätt än genom föreskrifter.

Förändringar av arbetsmiljöarbetet sedan reglerna om elevskydds-ombud infördes Sedan elevernas rätt att genom ombud medverka i skyddsarbetet fördes in i arbetsmiljölagen 1990, har ett antal förändringar inträffat som påver-kar hur skydds- eller arbetsmiljöarbetet bedrivs på arbetsplatserna. Några av de fackliga remissinstanserna påpekade redan inför införandet av elev-skyddsombud i AML, att de s.k. samverkansavtalen mellan arbetsmark-nadens parter innebär förändringar i arbetsmiljöarbetet. Samverkansavta-len har gjort att mycket av det lokala arbete som tidigare bedrevs under medbestämmandelagen och i skyddskommittéer, numera samlats i andra samverkansformer. Reglerna om elevskyddsombudens medverkan i skyddskommitté ska gälla även i dessa fall. Detta har dock inte tydlig-gjorts i författningstexten. I flera fall har förändringen inneburit att elev-skyddsombuden inte bjudits in att medverka. På förekommen anledning har Svenska kommunförbundet i ett cirkulär till sina medlemmar (1996:63) påpekat att denna typ av förändringar inte innebär att eleverna ska utestängas från samarbetet kring arbetsmiljön. Tvärtom betonas även där vikten av att eleverna verkligen inkluderas i skolornas arbetsmiljöar-bete. En annan förändring som inträffat sedan 1990, är att formerna och meto-derna för samarbete kring arbetsmiljöfrågor preciserats och i någon mån förändrats. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om internkontroll av arbets-miljön trädde i kraft 1993 och ersattes 2001 med föreskrifterna om Sys-tematiskt arbetsmiljöarbete. I dessa föreskrifter beskrivs en modell för arbetsmiljöarbetet som breddar perspektivet från ett arbete kring frågor om främst fysiskt arbetarskydd som bedrivits av ombud i skyddskommit-téer och samverkansgrupper. Istället beskrivs ett arbete kring arbetsmiljö som i större utsträckning involverar alla arbetstagare och som tydligare breddats till att inkludera även psykosociala frågor. Som nämns ovan inkluderas så väl elever (i sin överförda roll av arbetstagare) som elev-skyddsombuden uttryckligen i denna process genom SAM. 11 Prop. 2001/02:14 s. 24 12 Prop. 2001/02:14 s. 24



12

Dnr 62-2003:2037

Utredningar Lagreglerna om elevskyddsombud infördes alltså för att stärka elevernas roll i skolans arbetsmiljöarbete och har nu varit i kraft i mer än 10 år. I den departementspromemoria som föregick ändringen av arbetsmiljöla-gen redovisas en enkät om elevernas deltagande i skyddsarbetet som un-der 1988 gick ut till Sveriges kommuner. Enligt denna hade c:a 2/3 av gymnasieskolorna elevskyddsombud i någon form, och i runt 1/3 av fal-len fanns elevrepresentation även i skyddskommittén. För grundskolans högstadium var motsvarande siffror 1/2 respektive 1/3.13 Det var alltså dessa nivåer, vilka hade uppnåtts efter 10 år med frivilliga insatser på området, som ändringen i arbetsmiljölagen var avsedd att förbättra.

Skolverkets rapport Elevinflytande Våren 2001 lämnade Skolverket en rapport om elevinflytande till regeringen. I en av rapportens tre delar presenterades resultaten av en enkät-studie om elevskyddsombud man gjort bland 150 grund- och 150 gymna-sieskolor i Sverige. Enkäten bestod av en del riktad till rektor som också bads lämna den andra delen till skolans elevskyddsombud. Svarsfrekven-sen fördelade sig enligt följande: Rektor ElevskyddsombudGrundskola 73 % 51 % Gymnasieskola 77 % 37 % Svarsfrekvens för Skolverkets enkät om eso.

Runt 90 % av de svarande rektorerna angav att det finns elevskyddsom-bud på deras skola (en siffra som överensstämmer med andra bedöm-ningar). Trots detta är det alltså bara drygt hälften av de svarande grund-skolornas elevskyddsombud som besvarat enkäten och en dryg tredjedel av gymnasieskolornas. Det finns få skäl att anta att engagemanget i elev-skyddsfrågor skulle vara högre på den fjärdedel av de tillfrågade skolorna som inte besvarat enkäten alls. Överlag visar enkäten en bild där rektorernas beskrivning av situationen är ljusare än elevskyddsombudens. Exempelvis anger 74 % av grundsko-lerektorerna att elevskyddsombuden fått utbildning för sitt uppdrag, me-dan motsvarande siffra hos ombuden själva är 53 %. För gymnasiet är siffrorna högre, men det skiljer ändå nästan 20 procentenheter mellan rektorernas och elevskyddsombudens svar. Den fråga som även ställdes 1988, innan lagändringen, om eleverna finns representerade i skydds-kommittén, blir lite svårare att besvara med tanke på de förändringar på området som samverkansavtalen givit. Rektorernas svar år 2001 ger vid handen att elevrepresentationen i motsvarande grupper ligger på 40 % för grundskolan och lite högre för gymnasiet. Elevskyddsombudens osäker- 13 Ds.1989:5 s.32



13

Dnr 62-2003:2037

het kring benämningen av grupperna var enligt rapporten stor, men runt 30 % har uppgivit att de medverkar vid skyddskommittémöten. Utifrån elevskyddsombudens svar skulle man kunna tolka detta som att lagstif-tandet om elevskyddsombud haft mycket liten effekt så här långt. Då får man dock ta med i beräkningen att 1988 års enkät riktade sig till kommu-nerna och att de svarande i många fall antagligen satt en bit från skolans vardag. Risken för viss skönmålning i dessa svar kan alltså bedömas vara ännu högre än för rektorernas i 2001 års rapport. Fortfarande är enligt 2001 års enkät skyddsronden den verksamhet där elevernas representanter i huvudsak finns med. Ungefär 1/5 av de sva-rande elevskyddsombuden har dock inte deltagit i någon verksamhet alls. Även en sammanvägning av svaren på de frågor som rör elevskyddsom-budens lagstadgade rättigheter ger en ganska dyster bild av hur reglerna kring elevskyddsombud följs ute i verksamheterna: Rektor ElevskyddsombudGrundskola 50 % 39 % Gymnasieskola 48 % 44 % Skolor som uppfyller minimilagkrav för eso.

Högt räknat hälften av Sveriges skolor följer alltså den lagstiftning om elevskyddsombud som finns idag, och detta baserat på de svar man de facto fick in. I rapporten noteras att den fysiska arbetsmiljön tycks vara totalt domine-rande utifrån de frågor som elevskyddsombuden har väckt. De psykoso-ciala frågorna har således inte gjort sitt inträde i elevskyddsombudens upplevda arbetsfält, trots att många av dem angivit att det var just denna typ av frågor som fick dem att ta uppdraget. Rapporten konstaterar att det också på detta område är en mycket stor skillnad mellan den positiva bild rektorernas svar ger av elevmedverkan, och elevskyddsombudens mer dämpade beskrivning. Mer än hälften av de svarande elevskyddsombu-den uppger att de aldrig har väckt någon fråga, att de inte vet, eller så har de låtit bli att svara på just detta. Skolverkets rapport om elevskyddsombud ger sammanfattningsvis en inblick i arbetsmiljöarbetet i skolorna. Detta ligger i normalfallet ganska långt från det systematiska och elevdemokratiskt förankrade arbete med inflytande och ett brett grepp kring fysiska och psykosociala frågor som författningarna på området beskriver. En bedömning som görs är att sva-rande rektorer och elevskyddsombud är eniga om att ungefär 1/5 av gymnasieskolorna passar in på en sådan beskrivning. Inom grundskolan menar 1/4 av de svarande rektorerna att man gör det, men bara 1/10 av elevskyddsombuden.



14

Dnr 62-2003:2037

Arbetsmiljöverkets enkätundersökning – Skolans arbetsmiljö Sedan 1992 har Arbetsmiljöverket (eller tidigare Arbetarskyddsstyrelsen) gjort fyra enkätundersökningar om arbetsmiljön i Sveriges skolor. Den senaste av dessa gjordes 2002, och i rapporten från denna undersökning, Skolans arbetsmiljö – resultat av en enkätundersökning våren 2002, görs också jämförelser av förändringar mot tidigare undersökningar. I undersökningen har man ställt frågor om såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö till rektorer från samtliga rektorsområden i SCB’s skolregis-ter. Svarsfrekvensen var 57 %. De fysiska arbetsmiljöproblem som 2002 års undersökning kommer fram till är vanligast, är ventilation, värme och kyla, utomhusmiljö och skolgårdar, städning och damm samt buller och akustikfrågor. Motsvarande psykosociala frågor är hög arbetsbelastning och stress, personalens känsla av otillräcklighet samt risken för utbränd-het och långtidssjukskrivning. Var och en av dessa frågor påtalades som problem i mer än hälften av skolorna, vilket påvisar att ett arbetsmiljöar-bete bedrivs. Vad gäller elevperspektivet i många skolors arbetsmiljöar-bete är bilden dock dystrare:

Elevvårdsfrågor och mobbing bland elever har påtalats i en tred-jedel av rektorsområdena. Andra elevrelaterade frågor, i form av vandalisering, trakasserier och våldshot hamnar tillsammans med drogmissbruk och kriminalitet längst ner i listan på de pro-blem som har påtalats. Så var fallet även i tidigare undersök-ningar. Detta kan tolkas som att man helt enkelt glömmer bort elevernas arbetssituation då man diskuterar psykosocial arbets-miljö på skolan14.

Beträffande psykosociala arbetsmiljöproblem uppger 40 % av rektorerna i undersökningen 2002 att dessa har ökat de senaste fem åren, medan bara 20 % menar att de fysiska arbetsmiljöproblemen gjort det. I 1997 års undersökning var dessa siffror emellertid ännu högre för båda typerna av arbetsmiljöfrågor. I enkäten har man även ställt frågor om elevskyddsombud och utbildning av elever i arbetsmiljöfrågor. På gymnasiet anger 86 % av de svarande rektorerna i kommunala skolor att elevskyddsombud deltar i arbetsmiljö-arbetet, medan motsvarande siffra för fristående gymnasier är 63 %. På grundskolenivå är svaren lite svårare att tolka, eftersom det först är fr.o.m. årskurs 7 som elevskyddsombuden är lagstadgade. Det tycks dock som om runt 90 % av dessa skolor hade utsett elevskyddsombud. Ar-betsmiljöverket drar slutsatsen att ”jämfört med resultatet från 1992 så har en påtaglig ökning av antalet elevskyddsombud skett”. Även när det gäller utbildning av elever i arbetsmiljöfrågor visar undersökningen uppmuntrande siffror. I 2002 års undersökning hade mellan 80 och 95 % av eleverna över grundskolans år 7 och på gymnasiet fått sådan utbild-ning, och väl över 60 % av eleverna i lägre årskurser. 14 Skolans arbetsmiljö s. 13



15

Dnr 62-2003:2037

Sammanfattningsvis skriver Arbetsmiljöverket beträffande den fysiska arbetsmiljön i skolan att problemen tycks vara kvar i samma utsträckning som de funnits under hela 90-talet, medan de psykosociala arbetsmiljö-problemen har ökat markant under samma period. Arbetet med arbetsmil-jön tycks dock ha förbättrats, även om verket påpekar att såväl skolhu-vudmännen som skolledare behöver mer kunskap och tydligare rollbe-skrivningar. Även beträffande elevernas medverkan menar man att det saknas riktlinjer för hur elevskyddsombuden ska komma in i arbetsmiljö-arbetet. Överlag tycks det alltså enligt Arbetsmiljöverkets rapport finnas en stor förbättringspotential i att ta fram och sprida kunskap om arbets-miljöarbetet i skolan.

Skollagskommitténs betänkande Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvär-dighet (SOU 2002:121) tagit upp frågor kring skolan och arbetsmiljön. Experten Kerstin Rosenqvist Hedler har skrivit en rapport som bilagts utredningen, och kommittén har beslutat föreslå att skollagen ska erinra om arbetsmiljölagens bestämmelser. Förslaget har föranletts av att brister i skolans arbetsmiljö uppdagats vid upprepade tillfällen, och dessa ”kan till viss del tillskrivas okunnighet om bestämmelserna i arbetsmiljölagen och deras tillämplighet på skolområdet15”.

Arbetsmiljön i skolan I skollagens kapitel med allmänna föreskrifter införs en bestäm-melse vari erinras om att i arbetsmiljölagen finns föreskrifter om krav på en god arbetsmiljö. Det utvidgade utbildningsbegrepp som kommittén föreslår bör få till konsekvens att arbetsmiljöla-gen omfattar även elever i förskola och fritidshem. Vilka föränd-ringar i arbetsmiljölagen som detta kan föranleda bör, enligt kommittén, dock övervägas inom ramen för den översyn som re-geringen aviserat i syfte att förtydliga elevernas inflytande över sin arbetsmiljö.16

Skollagskommittén nämner även att gemensamma informationsinsatser mellan Skolverket och Arbetsmiljöverket kan stödja integrationen av regelverket i skolan. Kommittén menar dock även att skolans speciella förutsättningar gör att man i somliga fall finner det nödvändigt att införa speciella bestämmelser som rör arbetsmiljön, exempelvis gällande kränkande behandling. Denna fråga ges överlag en noggrann genomlysning i betänkandet. Man diskute-rar även arbetsmiljölagstiftningens definition av arbetsgivaransvar och gör vissa förtydliganden av vad detta innebär för skolans vidkommande. Slutligen behandlar kommittén problematiken kring trygghet och arbetsro

15 SOU 2002:121 s. 369 16 SOU 2002:121, s. 28



16

Dnr 62-2003:2037

i skolan och frågor kring disciplinära och andra påföljder för att säkra dessa. Beträffande elevskyddsombuden gör Skollagskommittén först en genom-gång av gällande rätt. Därefter konstaterar man att såväl Barnombuds-mannen som elevorganisationerna har förespråkat att elevskyddsombu-den ges en starkare ställning, med rättigheter i paritet med de anställdas skyddsombud. Även om kommittén menar att denna fråga är mycket an-gelägen, lämnar man inga egna förslag som skulle få en sådan effekt. Istället hänvisar man frågan till den översyn av arbetsmiljölagstiftningen som regeringen aviserat, eftersom denna har till uppgift att se över just denna typ av frågor.



17

Dnr 62-2003:2037

Intervjuer Inom ramen för detta uppdrag har 17 stycken intervjuer hållits med 20 personer representerande sig själva eller organisationer som har engage-rat sig i frågan om arbetsmiljöarbete i skolorna och elevernas medverkan i detta17. Intervjuerna hölls under sommaren 2003 och varje intervju va-rade mellan en och tre timmar. Nedanstående är en sammanställning av uppfattningar om och beskrivningar av arbetsmiljöarbetet i skolorna som de intervjuade lämnade, och som inte motsades av någon av de övriga. I avsnittet efter följer en belysning av skillnader i de beskrivningar och lösningsförslag som framkom. Där Skolverket har uppfattat att synpunk-terna förtjänar någon särskild anmärkning har denna lämnats i fotnoterna.

Intervjusynpunkter - Skolan och arbetsmiljön

Intervjusynpunkter - Hur öka elevernas engagemang? En av de viktigaste frågorna för det här uppdraget borde vara hur man får upp elevernas engagemang i arbetsmiljöfrågor. När man tittar på hur skyddsarbetet går till ute på skolorna, så finner man att elever ganska sällan sitter med i sammanträden med skyddskommittéer och ännu mer sällan i samverkansgrupper, även när de undantagsvis blivit inbjudna. Detta beror naturligtvis på olika saker, men elevorganisationernas för-klaring är att avsaknaden av rösträtt i kommittéerna, avsaknaden av stopprätt och att elevskyddsombuden avstängs från de sekretessbelagda ärendena, ger dem status av andraklassens medverkande och att detta minskar engagemanget. Det brukar vara svårt att få ihop så många som två elevskyddsombud per klass eller program, även på skolor där man arbetar aktivt med detta. Ett av de största problemen med arbetet prak-tiskt, är svårigheterna att hitta tider för samverkansmötena som passar alla inblandade. Detta har nog att göra med att varken elever eller perso-nal gärna tar av sin fritid, men sannolikt också med det stora antalet olika program och personliga studieriktningar som finns på många skolor. Ett annat dilemma i sammanhanget är att arbetsmiljöarbete fortfarande ofta är långsiktigt och rätt långtråkigt. Det handlar mycket om kommunala budgetar och att äska anslag. Det elevskyddsombud som är med och ini-tierar en arbetsmiljöförändring får sällan själv åtnjuta resultatet, och för-lorar därtill antingen lektions- eller fritid på kuppen. Skolledningen har här en viktig roll i att se till att arbetet med arbetsmiljön ger resultat även 17 Arbetslivsinstitutet – Märit Sjögren, Arbetsmiljöverket – Maj-Lis Andersson, Stock-holms läns landsting - Arbets- och Miljömedicin – Sven-Göran Servais, Barnombuds-mannen – Ingalill Söderqvist, Barnsäkerhetsdelegationen – Bodil Långberg och Kaj Sundström, Elevorganisationen i Sverige – Emil Boqvist och Emma Ericsson, Lärar-förbundet – Annika Engström, Lärarnas Riksförbund – Kerstin Skoglund och Lena Davidsson, Myndigheten för Skolutveckling – Eva-Lotta Nyander, Sveriges Skolledar-förbund – Lena Busck, SVEA – Linus Olofsson, Svenska kommunförbundet – Sofia Larsson, Skolsköterskornas förening – Margaretha Stensson; Danold Berg, Susann Häggqvist, Kerstin Rosenqvist Hedler, Maria Steinberg. Samtliga intervjuade har erbju-dits att kommentera texten i kapitlet.



18

Dnr 62-2003:2037

ur tidsperspektiv som är relevanta för de enskilda eleverna. Därtill kan både elevråden och skolledningen göra mycket genom att visa eleverna på hur arbetet fortskrider över årskullarna. Dessvärre fungerar den konti-nuiteten ofta ganska dåligt som det är idag.

Intervjusynpunkter - Behovet av utbildning och att börja tidigt Ett utmärkt sätt att få upp intresset för arbetsmiljöfrågor kan vara att ut-bilda och engagera alla på skolan, personal och elever, helst redan från första klass. Idag har de som arbetar eller studerar på en skola genom arbetsmiljölagstiftningen fått en uppsjö möjligheter och skyldigheter som man på många håll är rätt omedveten om. AML och SAM tycks exem-pelvis ge varje lärare ett ansvar att vara arbetsledare18 och exempelvis vara första instans till vilken eleverna framför sina synpunkter kring ar-betsmiljö. Varken lärare eller elever vet om hur detta förväntas fungera i särskilt stor utsträckning. Utbildning på bred front skulle alltså behövas, kompletterat med specialutbildning för elevskyddsombuden. Dock får man minnas att omsättningshastigheten på eleverna gör att där får man uppdatera utbildningarna på läsårsbasis, i lärarkåren kan det räcka med att göra det lite mer sällan. Att därtill få in utbildning i arbetsmiljö i såväl lärar- som skolledarutbildningarna tycks lika viktigt. Många skolor har grupper som arbetar med frågor som berör arbetsmiljö, men som man inte alltid tänker på som sådana (kamratstödjare, matråd, ämnesråd). Det vore bra om man kunde skapa en ökad förståelse och insikt i att dessa också har med arbetsmiljö att göra, och således med elevskyddsombud för elevernas del. I någon mån tycks de gamla benäm-ningarna med ”skyddsombud”, ”skyddskommitté” och andra begräns-ningar till fysiska arbetsmiljöfrågor leva kvar i tankemönstren ute på många skolor och hindra ett sådant övergripande arbetssätt som skulle behövas.

Intervjusynpunkter - Elevskyddsombudens ”nya roll” i och med systema-tiskt arbetsmiljöarbete Man står inför en del nya frågor när en del av förutsättningarna för elev-medverkan ändrats i och med föreskrifterna om internkontroll av arbets-miljön och därefter systematiskt arbetsmiljöarbete. Sannolikt kommer elevskyddsombuden att fortsätta vara med och vara engagerade i det sys-tematiska arbetsmiljöarbetet även om föreskriften understryker att alla elever ska vara med och påverka. För bevakandet av att detta arbete framskrider på skolan, och utifrån elevdemokratiaspekten, är det alltså bra med elevskyddsombud. Om detta arbete ska fungera ordentligt måste dessa få stöd utanför den egna skolan – troligen vuxenstöd – men defini-tivt stöd utöver skolpersonalens fackligt kopplade skyddsombud. Lärarna 18 Huvudregeln är att en arbetstagare måste få en uttrycklig delegation av arbetsmiljöuppgifter tillsammans med förutsättningar att utföra dessa, för att uppfattas som arbetsmiljöansvarig. Enligt en dom i HovR för Skåne och Blekinge (B 2880-01) kan en lärare emellertid tolkas ha ett straffrättsligt ansvar enbart i kraft av sin tjänst.



19

Dnr 62-2003:2037

har sina fackföreningar som bevakar deras intressen när eventuella mot-satsförhållanden uppstår, men eleverna har egentligen ingen. Elevorgani-sationerna har för lite resurser och har för dålig kontinuitet på personalsi-dan. En engagerad rektor är närmast ovärderlig i sammanhanget – men det kan också vara ett problem att processen blir så beroende av en en-skild persons engagemang för att fungera. Handlingsplanen enligt SAM bör hänga ihop med det lokala arbetet med skolutveckling och kvalitetsredovisning. Dessa processer kan mycket väl drivas gemensamt och utmynna i samma eller snarlika mål. Fokus i den-na process kan med fördel ligga på det enkätsystem, Skolmiljö 2000, som utarbetats i projektet Skolliv19 – åtminstone i 10 år eller så tills samban-den blivit självklara ute i verksamheterna. Troligen är detta nödvändigt för att man på lång sikt ska börja få ner ohälsotalen inom skolan. Ar-betsmiljöarbete är i mycket hög grad en organisationsfråga. Många skolor är kvar i det gamla arbetarskyddstänkandet, där detta var något som nästan alltid kostade pengar. Detta är förvisso fortfarande sant när det gäller t.ex. ventilation, mögel och ergonomiska möbler, men så väldigt mycket av det moderna arbetet under SAM handlar om psykoso-ciala frågor. På skolorna är det därtill ofta det viktigaste arbetet. Här är det sällan stora investeringar som är den ”saliggörande medicinen”. Man kan åstadkomma mycket med samtal, brett engagemang och förståelse för samband, vilket i hög grad kan skapas genom ett bra organiserat sam-arbete. Och ledningens engagemang.

Intervjusynpunkter - Arbetsmiljöarbetet och stigande ohälsotal I statistik som nyligen presenterades låg kvinnliga lärare i gymnasiesko-lan på topp vad gäller sjukskrivningar. Detta har nog inte minst att göra med att elevernas beteenden har förändras väldigt mycket de senaste åren. Barn har ofta trassliga hemförhållanden och får allt svårare att nå målen, samtidigt som samhället drivs åt ett håll där man både vill och begär att i stort sett alla ska genomgå högre utbildningar. Gymnasiet blir så att säga allt mindre frivilligt. Samtidigt är vuxenauktoriteten minskan-de i hela samhället vilket gör det ganska mycket jobbigare att arbeta i skolan. Man kan även se det som att den stigande medelåldern i lärarkåren, kom-binerat med förändrade villkor i form av arbetstidsavtal och krav på kon-tinuerlig uppdatering av lärarnas kunskaper är bovar i dramat. Allt detta är hur som helst arbetsmiljöfrågor ur ett brett perspektiv och oerhört vik-tiga att ta tag i.

19 Arbetslivsinstitutets samarbets- och forskningsprojekt kring skolans arbetsmiljö.



20

Dnr 62-2003:2037

Intervjusynpunkter - Kanaler mellan elevskyddsombuden och övriga elever En viktig fråga är hur man ska skapa kanaler mellan elevskyddsombuden och de övriga eleverna? På en del skolor fungerar detta utmärkt, men i regel känner få elever till vilka deras ombud är och vilka frågor man kan vända sig till dem med - man vet inte hur breda arbetsmiljöfrågorna är. Återigen en fråga om att utbilda. Idag finns det också en tendens att ele-ver blir inbjudna i det systematiska arbetsmiljöarbetet som individer, snarare än som representanter för ett elevkollektiv, och detta placerar dem i strykklass jämfört med lärarnas skyddsombud som har sina fack bakom sig. Hela AML tycks skriven utifrån den fackliga representationen och dess perspektiv20, vilket ibland blir konstigt när man ska tillämpa det hela på elever. Arbetsmiljöverket saknar exempelvis sanktionsmöjlighe-ter för att se till att 6 kap. AML efterlevs21, eftersom detta regleras mellan arbetsmarknadens parter – men vem är elevernas part i sammanhanget? Goda erfarenheter finns så här långt av att låta klassråden välja elev-skyddsombuden och integrera arbetsmiljöfrågan med klassrådsverksam-heten, gärna genom en fast punkt på dagordningen.22 Vad som är intres-sant här är svårigheterna att följa upp att klassråd verkligen hålls. För-vånansvärt ofta tycks rektor vara av uppfattningen att så sker trots att det inte gör det. En alternativ variant är att knyta elevskyddsombuden närma-re elevråden – detta vore naturligt med tanke på att kanalerna för elev-demokrati redan finns där. Däremot har man här ett problem med konti-nuitet. Många skolor har elevråd eller motsvarande som fungerar utmärkt några år och sedan är närmast avsomnade i några år. Det är nog samma sak med engagemanget i elevråd som i elevskyddsombud – det är när man känner att ens engagemang gör någon skillnad som det är roligt och känns lönt att fortsätta. Att engagera eleverna i regelutformningen är dock viktigt. Regler som man själv varit med och påverkat och utformat får betydligt lättare respons än regler som kommer uppifrån och som man kanske inte begriper, hur väl grundade dessa än egentligen är. Det här knyter ju an till skolans demokratiska uppgift och värdegrund, och till hela SAM. Arbetsmiljöområdet kan vara en utmärkt plattform för medverkan och samarbete, men det kräver att skolledningen och lärarna förmedlar detta till eleverna. Varje lärare som beklagande suckar när ett elevskyddsom-bud försvinner ut från klassrummet för att gå skyddsrond eller ha kom-mittémöte bryter denna samarbetsstämning. Lärarna som grupp måste få stöd från rektor att uppfatta elevmedverkan som positiv. All erfarenhet 20 AML har inte en tillblivelse som skiljer sig från andra lagars. Arbetsmarknadens parter har funnits med under utformandet exempelvis som remissinstanser. 21 Däremot har Arbetsmiljöverket möjligheter att utdela sanktioner om bestämmelserna i SAM fortfarande inte efterlevs efter det att man påtalat detta. 22 Klassråd finns reglerat för gymnasieskolan och för gymnasiesärskolan. För de obliga-toriska skolformerna finns i skolformsförordningarna en generellt utformad regel om elevinflytande.



21

Dnr 62-2003:2037

visar att satsningar på elevernas arbetsmiljö gynnar även lärarna. Elever som trivs och känner att de kan påverka sin situation ger en väldigt mycket bättre arbetsmiljö för alla på skolan, än missnöjda, alienerade elever. Denna insikt måste föras ut i lärarkåren.

Intervjusynpunkter - Betyg eller poäng för elevdemokratiskt arbete Ett annat sätt att öka engagemanget kan vara de poängberättigande ar-betsmiljöutbildningar som provas på en del gymnasieskolor. Då syns det på betygen att man gjort något, och skyddsombudsarbetet blir inte bara något som tar tid från skolarbetet. Man kan också fundera kring om elev-demokratiskt engagemang ska synas på betygen (som i USA tex.). Det kunde vara ett sätt att uppmuntra sådant engagemang, istället för att en-gagemanget bara riskerar att sänka betygsnivåerna för de vanliga ämnena genom att ta tid från dessa. Dessa förslag framstår dock för flera av de intervjuade som en temporär lösning i väntan på att samhället lyckas föra elevmedverkan från fina ord till fungerande verklighet.

Intervjusynpunkter - Rektors roll Rektors roll i arbetsmiljösammanhang är lite dubbel - ibland är hon hu-vudmannens representant i förhållande till lärare och elever och ibland istället dessas stöd mot huvudmannen. Om eleverna inte vill utse elev-skyddsombud kan man möjligen tänka sig att rektor gör det som en sista utväg23, men det viktiga är nog att eleverna får reda på vad ombuden kan göra och hur viktigt det arbetet är, så kommer engagemanget att öka. Elevernas rätt att utse sina egna ombud får i alla fall aldrig köras över av skolledningen. Medverkan genom elevskyddsombud är en rättighet för eleverna men en skyldighet för huvudmannen. Som läget är nu finns en relativt välskriven och detaljerad lagstiftning på arbetsmiljöområdet och angående elevmedverkan, men samtidigt en be-tydligt sämre tillämpning ute i de flesta verksamheter. Detta beror kanske i någon mån på att lagen saknar egentliga sanktioner, men framför allt beror skillnaderna på kunskapsbrist. Skolledare har oerhört mycket att ansvara för idag, och arbetsmiljön är bara en av de sakerna. Om inte t.ex. Skolverket, Arbetsmiljöverket eller kommunerna går ut och informerar om arbetsmiljö och lyfter upp betydelsen av detta område, drunknar det i mängden. Det är det vi ser idag. Även skolledarutbildningarna borde be-tona arbetsmiljön - idag tycks det inte ens som om frågan alltid berörs.

Intervjusynpunkter - Samarbete mellan elevskyddsombud och persona-lens skyddsombud Ett samarbete med de fackliga skyddsombuden är nästan alltid bra och viktigt, men det bör aldrig bli fråga om symbios eller beroendeförhållan-den. I många arbetsmiljöfrågor har lärare och elever gemensamma intres-sen, men där de inte har det måste elevskyddsombuden kunna bevaka 23 Denna ståndpunkt strider mot gällande rätt, enligt vilken elevskyddsombuden utses av eleverna (AML 6:18).



22

Dnr 62-2003:2037

elevernas sak utan att vara beroende av lärarnas stöd. Samarbete är dock nästan alltid en bättre form för påverkan än konfrontation. När man pratar om elevskyddsombud och hur man ska få detta system att fungera är det viktigt att tänka på att på de flesta skolor fungerar inte hel-ler det gängse skyddsombudsarbetet särskilt bra i dagsläget. Till och med början av –90 talet var arbetsskydd prioriterat på arbetsplatserna, inte minst för att det fanns pengar till det. Sedan blev det nedskärningar i budgetarna många år i rad och därtill kom samarbetsavtal (U –92 för de offentliga skolornas del) som förvisso har medfört mycket gott, men som för arbetsmiljöfrågornas del har inneburit ett minskat fokus. Arbetsmiljö är därtill numera ett så brett begrepp att det kan bli svårt att avgränsa och fokusera arbetet med det. En ytterligare förklaring till svårigheterna man har ute på skolorna kan vara att både lärare och elever har vardera två kanaler för inflytande över skolans arbete. Å ena sidan finns elevernas elevråd och lärarnas MBL-förhandlingar - å andra sidan medverkan i arbetsmiljöarbetet genom skyddsombud respektive elevskyddsombud. Det finns ett problem i att representanterna enligt den första påverkansformen är ombud för sina organisationer, medan de senare är personligen utsedda. Dessutom är det olika lagstiftningar och olika departement som har hand om de olika ty-perna av inflytande. Detta skapar förvirring med lagstiftningar som inte är anpassade till varandra, otydligheter i tillsyn o dyl.

Intervjusynpunkter - Förslag på åtgärder Nedanstående förslag är sådana som det funnits stor enighet för bland de intervjuade personerna. Antingen så att en idé framförts oberoende av flera av dem, eller så att de tagits upp av intervjuaren och fått stöd under intervjutillfället. I något fall är det fråga om förslag som framförts endast av någon person, men som inte stått i motsats till något som föreslagits av någon annan:

• Vad Skolverket borde tänka på när man skriver föreskrifterna, är

att inte låsa formerna för arbetet mer än absolut nödvändigt. Olika skolor och kommuner arbetar på olika sätt och förändringar sker med tiden. Föreskrifterna måste försöka ta hänsyn till det, vilket naturligtvis är svårt.

• Bland det viktigaste Skolverket kunde göra är att ta fram riktlinjer för elevskyddsombudsutbildningar. Det är oerhört viktigt att ut-bildningarna är bra, och det är de sällan idag. Framför allt finns ingen som helst standard för vad som ska ingå och hur utförlig den ska vara. En ståndpunkt är att utbildningen borde fokusera på vilka mål man har med arbetsmiljöarbetet, och vilka möjligheter lagen ger att nå dit.

• En fråga Skolverket borde få med i sina föreskrifter är att säkra elevernas och elevskyddsombudens inblandning i det systematis-



23

Dnr 62-2003:2037

ka arbetsmiljöarbetet med riskinventering och målformulering. Kan detta fås att fungera skulle oerhört mycket vara vunnet.

• Föreskrifterna kunde med fördel fokusera på att ge skolledningen uppmuntran och stöd för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbe-te. Bara att föreskriften blir till hjälper nog att lyfta upp frågan.

• Man skulle kunna ta fasta på 6 kap. 17 § AML och dess använ-dande av ordet ”medverka”. Detta kan tolkas på flera sätt och en specificering kunde ge mycket stöd till skolorna i det systematis-ka arbetsmiljöarbetet.

• Vi står i en brytpunkt, där de gamla samarbetsformerna som gäll-de när AML skrevs, håller på att bytas ut mot modernare. För att hantera det nya sätt att arbeta med arbetsmiljö som inträtt i och med SAM och dess föregångare (där alla arbetstagare/elever för-väntas medverka) kan Skolverket i sin föreskrift skriva att ”elev-skyddsombuden har till uppgift att engagera och företräda elever-na i det systematiska arbetsmiljöarbetet” el.dyl.

• Föreskrifterna borde betona att elevskyddsombuden (i likhet med alla medborgare) kan vända sig till Arbetsmiljöverket.

• Vad Skolverket definitivt borde kunna skriva in i sina föreskrifter är att elevskyddsombuden ska ges tillfälle till regelbundna åter-kommande enskilda samtal med rektor – detta borde också kunna höja deras status i både lärarnas och elevernas ögon.

• Redan idag talar läroplanerna om att undervisningen ska planeras tillsammans med eleverna. Denna modell har mycket att göra med den psykosociala delen av arbetsmiljön. Det finns en kopp-ling till arbetsplanen och elevmedverkan i denna – även detta kunde Skolverket lyfta fram i sina föreskrifter eftersom det inte fungerar sådär jättebra i praktiken på alla skolor.

• Rektor borde ges en uppmaning om att följa reglerna i 6 kap. 18 § AML om ledighet och utbildning till elevskyddsombuden – både utbildning i AML och skyddsfrågor, men också möjlighet att ta igen förlorad skoltid så inte ombudsarbetet drabbar betygen. Detta följs inte så noga idag.

• Skolverket måste ha ögonen öppna för obalansen mellan hur star-ka lärarna och arbetsgivarna är organisatoriskt och hur svaga ele-verna är, och försöka överbrygga och balansera detta i sina före-skrifter. Det var ju det lagstiftaren ansåg sig göra när bestämmel-serna om elevskyddsombuden infördes, men uppenbarligen har man inte gjort tillräckligt. Detta är förvisso en rätt svår uppgift, men viktig.

• Möten som diskuterar arbetsmiljöfrågor, i synnerhet om de sker som samverkansmöten, borde struktureras för att underlätta elev-medverkan. Om elevskyddsombuden bara ska medverka under några få punkter av ett samverkansmöte bör dessa punkter läggas intill varandra, så att elevskyddsombuden inte är tvungna att springa in och ut ur mötesrummet och offra en hel eftermiddag i



24

Dnr 62-2003:2037

onödan. Även på detta område måste elevskyddsombud räknas som en naturlig och fullvärdig samarbetspart i arbetsmiljöarbetet.

• Om man vill ta fasta på de möjligheter till demokratisk fostran som finns i arbetet kring arbetsmiljö i skolan – och det borde man kanske vara extra intresserad av idag med tanke på hur ”odemo-kratiska mörkerkrafter” ibland får fäste i ungdomars tankar – bor-de man börja så tidigt som möjligt med att involvera eleverna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta stämmer ju också väl-digt bra överens med FN:s barnkonvention som menar att ”bar-nens inflytande ska öka i takt med stigande ålder”. Sett med dessa ögon är inte ”årskurs 7- gränsen” särskilt given, och lagen innebär ju inte heller något hinder för skolorna att börja tidigare. När elev definieras som arbetstagare (1 kap. 3 § AML) sker ju inte heller längre någon avgränsning till grundskolans år 7 och däröver. Det är bara just rättigheten att utse elevskyddsombud den gäller, inte möjligheten. Även detta tankesätt kunde Skolverket använda före-skriften för att förankra.

• Idén att Skolverket och Arbetsmiljöverket ska skriva en gemen-sam bok i frågan verkar lysande och ett välbehövligt undantag från ”revirtänkandet” på detta område. Inte minst för att erfaren-heten är att kommun- och skolledningar allt som oftast saknar kunskap om vad lagen säger och hur man ska göra för att följa den. Det är inte av illvilja som lagen inte alltid följs på skolorna, utan p.g.a. bristande kunskap. Här behöver man alltså ”puffa på ” lite, och en skrift från de båda verken skulle nog vara en mycket bra sådan ”puff”. Och välbehövlig! (Flera av de intervjuade har sagt att de gärna deltar i ett sådant projekt om det blir av.)

• Om man kan hitta formuleringar i föreskriften som knyter an mer till det framåtsyftande och positiva i arbetsmiljöarbetet än till mer negativa frågor som krav och förbud, vore det bra. Det är med den attityden man åstadkommer mest i dessa sammanhang.

Skillnader i beskrivningar och åtgärdsförslag Följande förslag har utgjort skillnader i de intervjuades svar som Skol-verket funnit intressanta att uppmärksamma.

SVEA - Skolverkets föreskrift borde söka minska elevskyddsombudens beroende av rektor. Elevorganisationen - Självklart kan man inte ge fullständiga maktbefo-genheter till hur unga skyddsombud som helst, men straffmyndighetsål-dern kunde t.ex. tjäna som en rimlig åldersgräns för att ge elevskydds-ombuden samma befogenheter som arbetstagarnas skyddsombud har. Barnombudsmannen - Elevskyddsombuden borde ges rättigheter att till-kalla arbetsmiljöinspektörer enligt 6 kap. 6 a § AML, men detta går väl utöver Skolverkets bemyndigande för tillfället.



25

Dnr 62-2003:2037

Lärarförbundet - Elevernas organisationer pratar ju om att de vill ha röst-rätt i skyddskommittéerna, men då ska man komma ihåg att sedan ar-betsgivaren gavs det fulla ansvaret för att AML följs har rösträtten närapå förlorat sin gamla betydelse. Skyddsombuden har dock fått särskilda be-fogenheter enligt 6 kap. 6 a § AML. Arbets- & Miljömedicin - Det är olämpligt att låta lärarnas skyddsombud utbilda elevskyddsombud. Dels är de ofta kvar i det gamla tänket att ar-betsmiljö handlar om fysiska frågor, dels är de lärarfackens ombud och som sådana direkt ovilliga att hantera problem där elevernas och lärarnas intressen står emot varandra, främst problem med lärare. Ibland gömmer sig rektor och lärare bakom frivilligheten i reglerna (att eleverna ska erbjudas möjlighet att medverka) istället för att skapa ett engagemang för att medverka hos eleverna. Också detta problem bottnar i de vuxnas dubbla roller i sammanhanget. Om man som lärare eller skol-ledare är duktig i att informera eleverna om deras rättigheter i arbetsmil-jösammanhang, måste man ju sedan som arbetstagare inom skolan dela med sig av sitt inflytande över skolmiljön till dem. Att arbeta för att höja elevskyddsombudens status är viktigare än att ge dem fler av de ”vapnen” som de anställdas skyddsombud har (stopprätt för verksamheten, rätt att inkalla arbetsmiljöinspektörer, rösträtt i skyddskommittéerna etc). Skolledarförbundet - Elevmedverkan i det systematiska arbetsmiljöarbe-tet är bra ur massor med synvinklar. Däremot finns det skäl att fundera på om man ska ge eleverna riktigt lika stort inflytande över t.ex. målformu-leringar som personalen på skolan. Ur arbetsplatssynpunkt är ju den indi-viduella eleven oftast där betydligt kortare tid än läraren. Lärarnas Riksförbund - Skolverket måste vara vaksamma på att inte hel-ler med denna föreskrift lägga nya uppgifter på någon aktör i skolan utan att i så fall tillskjuta nya resurser. Situationen är alldeles för pressad för elever och personal på skolorna för att tro att det skulle fungera. Däremot borde man understryka att det är kommunen (alternativt den fristående skolans styrelse) som ansvarar för att arbetsmiljöarbetet fungerar på sko-lorna. Detta inbegriper ett ansvar att se till att resurser i form av pengar och/eller tid finns att tillgå för detta arbete.



26

Dnr 62-2003:2037

Skolverkets slutsatser

Vad borde göras? Utifrån intervjuerna och studierna ovan har Skolverket gjort bedömning-en att det finns möjlighet och behov av att åstadkomma förändringar inom åtminstone följande områden. Förslagen presenteras här utan att vi ännu tagit ställning till frågan om vem som ska genomföra dem och på vilket sätt det kan göras.

• En handledning för arbetsmiljöarbete i skolan borde tas fram. Denna bör utifrån AML, Barnkonventionen, AMF, skolförfatt-ningar, läroplaner och SAM beskriva hur man praktiskt och peda-gogiskt kan arbeta med dessa frågor.

• Utbildningarna i arbetsmiljöfrågor för elever och elevskyddsom-bud bör ses över och preciseras. Det borde utredas vad det är rim-ligt att arbetsmiljöutbildningar för olika utbildningsriktningar om-fattar och vilka mål som bör uppnås.

• Valet av elevskyddsombud skulle med fördel kunna knytas till re-dan befintliga elevdemokratiska fora på skolorna (t.ex. klass- eller elevråd), eftersom detta kunde ge en naturlig kommunikationska-nal mellan eleverna och deras skyddsombud.

• Det bör framgå att elevmedverkan genom elevskyddsombud ska erbjudas, oberoende av under vilken benämning man bedriver skyddsverksamheten/arbetsmiljöarbetet. Samverkansavtalen har i många fall exempelvis förlagt skyddskommittémöten till samver-kansmöten. Dessutom bör dessa möten läggas upp så att elevernas medverkan underlättas.

• Elevskyddsombuden (eller åtminstone de av dem som valts att re-presentera eleverna på skyddskommittémöten) bör ges rätt till re-gelbundna, enskilda samtal med rektor eller annan ansvarig per-son från skolledningen. Denna regel är avsedd att ge elevskydds-ombuden en kanal in i beslutsprocesserna kring arbetsmiljöfrågor motsvarande den som personalens skyddsombud har genom sin rätt att sammankalla skyddskommittémöten och lägga förslag vid dessa.

• Det måste skapas förutsättningar att ta tillvara det engagemang och intresse som finns hos eleverna att delta i beslut som rör ar-betsmiljö både i fysiska och psykosociala frågor. Därför bör det förtydligas att elevmedverkan enligt 4 § SAM ska erbjudas i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågan om vilken just elev-skyddsombudens roll i detta arbete ska vara, behöver också utre-das.



27

Dnr 62-2003:2037

• Det bör framgå att även om rätten att utse elevskyddsombud be-gränsas till grundskolans år 7 och äldre elever, så finns det goda skäl att inkludera även yngre elever i arbetsmiljöarbetet.

Skolverket har också noterat några områden där lagstiftningen rörande elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet skulle kunna ses över. Regeringen har i budgetpropositionen för 2004 aviserat en översyn av arbetsmiljöla-gen i syfte att förtydliga elevernas inflytande över arbetsmiljön. Detta kunde vara ett lämpligt sammanhang att beakta nedanstående synpunkter.

• Skollagskommittén har uttalat att frågan om att ge elevskydds-ombuden en starkare ställning är mycket angelägen och bör prö-vas inom ramen för en översyn av lagstiftningen. Skolverket anser att denna rapport ger ytterligare stöd för detta ställningstagande. Ett konkret exempel på behovet är att Skolverkets bemyndigande att utfärda verkställighetsföreskrifter för elevskyddsombud be-gränsas till 6 kap. 17 § 1 st. AML. Detta medför att föreskrifterna bara kan behandla delar av elevskyddsombudens verksamhet.

• Begreppet skyddsverksamhet används fortfarande angående elev-medverkan i 6 kap 17 § AML, trots att det i AML i övrigt och i andra arbetsmiljöförfattningar har ersatts med arbetsmiljöverk-samhet eller arbetsmiljöarbete.

• Möjligheten för elevskyddsombud (och andra elevdemokratiska funktionärer) att få stödundervisning som kompensation för vad de går miste om p.g.a. sina uppdrag, är reglerad bara för gymnasi-et och gymnasiesärskolan. Därtill är de otydligt formulerade. Skolverket föreslår att formuleringarna om att elevskyddsombud kan få ersättning för undervisningspass som de gått miste om på grund av sina uppdrag, om detta behövs, ersätts med Skollags-kommitténs förslag. Enligt detta skall eleverna få sådant stöd om de så önskar.

• I arbetsmiljöförordningen används uttryck som inte längre före-kommer inom skolans regelverk. Bestämmelsen i 6 a § talar om grundskolans högstadium, och linje i gymnasieskolan.

Uppdragets begränsningar Frågan om att utarbeta en handledning för skolans arbetsmiljöarbete kan inte lösas inom ramen för detta uppdrag. Däremot har Skolverket som en följd av uppdraget inlett diskussioner med Arbetsmiljöverket om att ge-mensamt utarbeta en sådan skrift. Denna handledning kommer i så fall att kunna ta upp frågor och exempel som inte ryms i föreskrifterna. När myndigheter skriver föreskrifter är det inte tillåtet att ta in innehåll från lagar, förordningar eller andra föreskrifter men däremot att göra hänvisningar till dem.24 Detta påverkar Skolverkets möjligheter att i före- 24 Myndigheternas föreskrifter, Ds 1998:43 s. 84 ff



28

Dnr 62-2003:2037

skrifterna direkt beröra frågan om medverkan i arbetsmiljöarbetet för andra elever än de som går år 7 eller däröver, eller att förtydliga elev-skyddsombudens roll i arbete enligt SAM.

Skolverkets bemyndigande att utfärda föreskrifter i arbetsmiljöfrågor är, som tidigare nämnts, begränsat. Bemyndigandet gäller verkställighet av 6 kap 17 § 1 st. AML. och rör med andra ord just frågan om elevskydds-ombud, och därtill bara vissa delar av reglerna kring dessa.25 Övrig dele-gation att utfärda föreskrifter till AML ligger på regeringen, eller om denna så beslutar, Arbetsmiljöverket.

Av de frågor som denna studie kommit fram till är i behov av förtydli-ganden, är det alltså flera som faller utanför Skolverkets rätt att utfärda föreskrifter. Detta gäller frågan om utbildning i arbetsmiljöfrågor av elevskyddsombud, övriga elever och skolpersonal. Detsamma gäller lä-rar- och skolledarutbildningarnas hantering av frågan. För elevskydds-ombudens del regleras denna rätt i 6 kap. 18 § AML, och för övriga ele-ver och arbetstagare i 3 kap. 3 § och 6 kap. 4 § AML, och 7 §. SAM. Eleverna måste för att kunna ta tillvara sina rättigheter att medverka ge-nom elevskyddsombud, få information om skolans arbetsmiljö och om sina rättigheter att delta i arbetsmiljöarbetet. Detta informationsbehov tangerar frågan om utbildning, men Skolverket bedömer att det ändå lig-ger inom ramen för verkställighetsbemyndigandet att föreskriva detta.

Även formerna för valet av elevskyddsombud faller utanför Skolverkets rätt att föreskriva. Visserligen talas i 6 kap. 17 § AML om att eleverna genom elevskyddsombud ska ges tillfälle att medverka i skyddsverksam-heten och i 8 a § 3 st. AMF talas om de elevskyddsombud som utsetts enligt 6 kap. 17 § AML. Men då huvudformuleringen, elevskyddsombu-den utses av eleverna, återfinns i 6 kap 18 § AML ligger även denna re-glering utanför Skolverkets befogenhet.

Vad ryms inom detta uppdrag? Som genomgången ovan visat, finns en del begränsningar för vad Skol-verkets föreskrifter kan täcka. Med beaktande av dessa begränsningar har vi gjort bedömningen att följande frågor kan behandlas i föreskrifterna:

1. Elevskyddsombudens roll bör definieras utifrån förarbetenas be-skrivning.

2. Det bör framgå att elevmedverkan genom skyddsombud ska er-bjudas, även när skyddsarbetet bedrivs under annat namn än i skyddskommitté – eftersom samverkansavtalen i de flesta fall har ersatt denna verksamhet. Dessutom bör dessa möten läggas upp så att elevernas medverkan underlättas.

25 Arbetsmiljölagen 6:17 1 st. lyder: Den som genomgår utbildning skall av huvudman-nen för utbildningen ges tillfälle att medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd.



29

Dnr 62-2003:2037

3. Elevskyddsombuden (eller de av dem som valts att representera eleverna på skyddskommittémöten) bör ges rätt till regelbundna, enskilda samtal med rektor eller annan ansvarig person från skol-ledningen.

4. Det bör understrykas att enligt 4 § SAM ska elevskyddsombuden erbjudas medverkan i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

5. Om elevskyddsombuden så önskar, ska deras synpunkter anteck-nas i protokoll som förs vid skyddskommittésammanträden.

6. Några av begreppen i 6 kap. 17 § AML 1 st. skulle behöva preci-seras:

• Vem avses med huvudmannen för utbildningen? Vem är det alltså som har ansvaret för att eleverna ges möjlighet att välja skyddsombud och medverka i arbetsmiljöarbetet?

• Vad innebär det att eleverna och deras elevskyddsombud ska ges tillfälle att medverka i skyddsverksamheten?

• Hur ska skyddsverksamheten tolkas och avgränsas, när detta uttryck inte längre förekommer på andra ställen i lagstiftning-en?

• När genomgår man utbildning och vilken art och längd på ut-bildningen ger eleverna rätt till medverkan?

• Vad menas med arbetsstället? Hur ska arbetsgivaransvaret i förhållande till eleverna exempelvis tolkas vid praktik eller annat arbete utan för skolan?



30

Dnr 62-2003:2037

Förslag till föreskrifter om elevmedverkan i skolans ar-betsmiljöarbete genom elevskyddsombud Skolverkets föreskrifter om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskydds-ombud. Föreskrifterna är utarbetade efter samråd med Arbetsmiljöverket. 2004-xx-xx Skolverket föreskriver med stöd av 18 b § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) följande. Tillämpningsområde och definitioner

1 §. I 6 kap. 17 § första stycket. arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om elevernas medverkan i skolans skydds-verksamhet genom elevskyddsombud. Med skyddsverksamhet menas i dessa föreskrifter arbetsmiljöverksamhet enligt 6 kap. ar-betsmiljölagen. Arbetsmiljöverksamhet kallas nedan för arbets-miljöarbete. I 4 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:01) om syste-matiskt arbetsmiljöarbete finns bestämmelser om elevskyddsom-budens medverkan. Dessa föreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om ele-vers medverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskydds-ombud. Reglerna gäller oberoende av vilken benämning som an-vänds när arbetsmiljöarbetet bedrivs på skolan.

2 §. Föreskrifterna gäller för utbildningar:

• som regleras i skollagen (1985:1100), förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar eller förordningen (2002:1013) om utbildning vid Nationellt centrum för flexibelt lärande,

• där minst fem elever regelbundet deltar, • som pågår i minst 16 veckor, och • som omfattar minst halvtid. Föreskrifterna gäller inte för arbetsgivare som tar emot elever för arbetsplatsförlagd utbildning eller annan praktik utanför sko-lan.

3 §. I 6 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbets-

miljöarbete regleras hur huvudmannen skall fördela uppgifterna i arbetsmiljöarbetet. Den eller de personer som tilldelats sådana uppgifter, benämns i dessa föreskrifter rektor.



31

Dnr 62-2003:2037

Elevskyddsombudens roll

4 §. Elevskyddsombudens roll är att företräda eleverna i arbetsmil-jöarbetet och verka för en bra arbetsmiljö i skolan. Bestämmelser om det antal elevskyddsombud som eleverna skall utse finns i 6 a § arbetsmiljöförordningen.

Rektors uppgifter

5 §. Rektor skall främja elevernas medverkan i skolans arbetsmil-jöarbete genom elevskyddsombud.

6 §. Rektor skall se till att alla elever informeras om på vilket sätt

och i vilka former de har rätt att delta i arbetsmiljöarbetet. Informationen skall syfta till att utveckla elevernas kunskaper om arbetsmiljö, så att de på bästa sätt kan delta i skolans arbets-miljöarbete genom elevskyddsombud.

7 §. Rektor skall se till att information om vilket eller vilka elev-

skyddsombud som valts att företräda en viss grupp elever finns anslagen på skolan.

8 §. Rektor skall se till att arbetsmiljöarbetet organiseras och be-

drivs så att elevskyddsombudens deltagande underlättas. Om protokoll förs vid skyddskommitténs sammanträden, skall synpunkter från elevskyddsombuden antecknas i protokollet om de begär det.

9 §. Elevskyddsombuden skall ges möjlighet att samverka med • andra representanter som eleverna valt att företräda dem i infly-tandefrågor, och • skyddsombud för skolans personal.

10 §. Elevskyddsombuden skall ges möjlighet att regelbundet fram-

föra synpunkter på sin arbetsmiljö till rektor. Hänvisning till ytterligare bestämmelser om elevskyddsombud

11 §. Bestämmelser om val av elevskyddsombud och om att de skall ges information, ledighet och utbildning för att kunna full-göra sitt uppdrag finns i 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen och 18 a § arbetsmiljöförordningen. Bestämmelser om elevskyddsombuds möjlighet att få stödun-dervisning finns i 8 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) och i 8 kap. 1 § förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan. Bestämmelser om elevskyddsombudens medverkan i skydds-kommittésammanträden finns i 8 a § arbetsmiljöförordningen.



32

Dnr 62-2003:2037

Litteraturlista

Författningar • Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1996:6) om internkon-

troll av arbetsmiljön • Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) om kränkan-

de särbehandling i arbetslivet • Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:2) om våld och

hot i arbetsmiljön • Arbetsmiljölagen (1977:1160) • Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) • Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt ar-

betsmiljöarbete • Förordning (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läroplan för de frivil-

liga skolformerna • Förordning (1996:1206) om fristående skolor • Förordning (2000:158) om försöksverksamhet med distansunder-

visning i gymnasieskolan • Förordning (2000:690) om försöksverksamhet med lärande i ar-

betslivet inom gymnasieskolan • Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan • Förordning (1992:403) om kommunal vuxenutbildning • Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsen-

det • Förordning (SKOLFS 1994:1) om läroplan för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet • Förordning (2000:521) om statligt stöd till kompletterande ut-

bildningar • Förordning (1992:601) om utbildning vid Nationellt centrum för

flexibelt lärande • Förordning (SKOLFS 1998:22) om utmärkelsen Miljöskola • Grundskoleförordningen (1994:1194) • Gymnasieförordningen (1992:394) • Skollagen (1985:1100) • Specialskoleförordning (1995:401) • Särskoleförordning (1995:206)

Offentligt tryck • Elevmedverkan i arbetslivet m.m. (Ds 1989:5) • Elevmedverkan i arbetslivet (prop. 1989/90:61) • Myndigheternas föreskrifter – Handbok i författningsskrivning,

(Ds 1998:43) • Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121), Skollags-

kommitténs betänkande



33

Dnr 62-2003:2037

Litteratur • Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön, Arbetsmiljöverket 2001 • Arbetsmiljölagen med kommentarer i lydelse från den 21 juli

2003, Arbetsmiljöverket, Ödeshög 2003 • Eriksson, Gustafsson – Arbetsmiljölagen, Prisma, Falun 2002 • Ett gott arbete – en vägledning vid arbetsmiljöarbetet, Lärarnas

riksförbund, 2003 • Gullberg, Rundqvist - Arbetsmiljölagen i lydelse den 1 januari

2001. Kommentarer och författningar, Norstedts juridik, Stock-holm 2001, tolfte upplagan

• Kommun och landsting som arbetsgivare – enligt arbetsmiljöla-gen, Arbetsmiljöverket 2001, tredje upplagan

• Steinberg – Skyddsombudsrätt, Fritzes förlag, Stockholm 1995 • Systematiskt arbetsmiljöarbete – en vägledning, Arbetsmiljöver-

ket, Ödeshög 2001 • Thornblad, Sederholm – Fokus på arbetsmiljö, Prevent, Kristian-

stad 2001 • Växla perspektiv. Handbok i arbetsmiljöfrågor, Sveriges Skolle-

darförbund, Stockholm 2002 • Werner (red.) – Skolledarpraktika, Norstedts juridik, Göteborg

2001

Rapporter • Elevinflytande, del 3 Elevskyddsombud, enkätundersökning,

Skolverket, 2001 • Elevskyddsombudens betydelse för skolans arbetsmiljö, Berg,

Danold, LR, Arbetslivsinstitutet, 1999 • Elevinflytande i Jönköpings skolor 2000-2001, Jönköpings kom-

mun, Skol- och barnomsorgsförvaltningen, 2001 • Hur har lärare och studie- och yrkesvägledare det på jobbet –

och hur skulle de vilja ha det? Arbetsmiljöundersökning mars 2002, Lärarnas Riksförbund, 2002

• Skolans arbetsmiljö och välbefinnande ur ett elevperspektiv, Häggqvist, Susann, Arbetslivsinstitutet, 2000

• Skolans arbetsmiljö – resultat av en enkätundersökning våren 2002, Arbetsmiljöverket, 2002

• Skolmiljö 2000 – Skolans arbetsmiljörond, Arbetsmiljöinstitutet 2002

• Ungdomars arbetsmiljö och skolans arbetsmiljöarbete, Hägg-qvist, Susann, Arbetslivssinstitutet 1998

• Uppföljning av ÖLA 00 – djupstudie i 20 kommuner hösten 2002, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd, 2002



34

Dnr 62-2003:2037

Bilaga Förslag till föreskrifter med interna kommentarer Förslag till föreskrifter om elevskyddsombud Skolverkets föreskrifter om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskydds-ombud. Föreskrifterna är utarbetade efter samråd med Arbetsmiljöverket. 2004-xx-xx Skolverket föreskriver med stöd av 18 b § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) följande. Tillämpningsområde och definitioner

Kommentar: Begreppet skyddsverksamhet används fortfarande angående elevmedverkan i 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen (AML), trots att det i övriga arbetsmiljöförfattningar har ersatts med ar-betsmiljöverksamhet eller arbetsmiljöarbete. I första stycket görs en definition av vad som menas med skyddsverksamhet och hur det benämns i Skolverkets föreskrifter. I andra stycket görs en hänvisning till reglerna i Arbetsmiljöver-kets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) där elevskyddsombudens medverkan också regleras. Hänvisningen till SAM innebär ett beaktande av förarbetenas intentioner att ”elevskyddsombuden skall beredas tillfälle att delta i skyddsarbe-tet i alla väsentliga avseenden. Häri ligger bl.a. att delta i plane-ring av nya eller ändrade lokaler, arbetsmetoder eller arbetsför-hållanden i övrigt.” (prop. 1989/90:61 s. 9) Allt detta regleras i SAM. Tredje styckets andra mening avser att klargöra att elev-skyddsombuden skall bjudas in att medverka i arbetsmiljöarbetet, även om skyddskommittémöten bedrivs på t.ex. samverkansmö-ten.

1 §. I 6 kap. 17 § första stycket. arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestäm-melser om elevernas medverkan i skolans skyddsverksamhet genom elevskyddsombud. Med skyddsverksamhet menas i dessa föreskrifter arbetsmiljöverksamhet enligt 6 kap. arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverk-samhet kallas nedan för arbetsmiljöarbete. I 4 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:01) om systematiskt arbetsmiljöarbete finns bestämmelser om elevskyddsombudens medver-kan. Dessa föreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om elevers med-verkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud. Reglerna gäller oberoende av vilken benämning som används när arbetsmiljöarbe-tet bedrivs på skolan.



35

Dnr 62-2003:2037

Kommentar: Bemyndigandet att utfärda föreskrifter om elev-skyddsombud begränsar sig till Skolverkets verksamhetsområde. Första punkten avgränsar därför reglerna till de utbildningar som Skolverket enligt sin instruktion är central förvaltningsmyndighet för. Eftersom AML inte gäller i utlandet gäller dessa föreskrifter dock inte utlandsskolor. Andra punkten motsvarar de regler som gäller för arbetstagar-nas utseende av skyddsombud enlig 6 kap. 2§ AML. Tredje punkten formulerar den avgränsning som föredragande statsrådet rekommenderar i förarbetena, nämligen att det inte kan vara rimligt att välja elevskyddsombud som ska sättas in i skyddsarbetet när utbildningsperiodens längd är kortare än ca en termin eller ca fyra månader (prop. 1989/90:61 s. 13). Skolverket har valt att ange denna avgränsning i veckor och i fjärde punkten kompletterat med att omfattningen därtill skall vara minst halvtid. I andra stycket avgränsar vi hur arbetsgivaransvaret ska tolkas i förhållande till eleverna vid exempelvis praktik eller annat arbete utanför skolan. Denna avgränsning är gjord utifrån förarbetenas innehåll ( prop. 1989/90:61 s. 12 f) och avser endast att begrän-sa giltigheten av reglerna om elevskyddsombud på arbetsplat-sen. Däremot gäller AML i övrigt.

Kommentar: Denna paragraf är avsedd att klargöra vilken person som representerar arbetsgivaren/huvudmannen på skolan. Hän-visningen till SAM påminner om att arbetsmiljöns uppgifter måste fördelas av huvudmannen. Genom att använda rektor som gene-rell beteckning, avser Skolverket att underlätta förståelsen av fö-reskrifterna ute i verksamheterna. Har uppgifterna tilldelats nå-gon annan än rektor gäller således skyldigheterna i dessa före-skrifter i stället den andra personen.

2 §. Föreskrifterna gäller för utbildningar:

• som regleras i skollagen (1985:1100), förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar eller förordningen (2002:1013) om utbildning vid Nationellt centrum för flexibelt lärande,

• där minst fem elever regelbundet deltar, • som pågår i minst 16 veckor, och • som omfattar minst halvtid.

Föreskrifterna gäller inte för arbetsgivare som tar emot elever för arbetsplatsförlagd utbildning eller annan praktik utanför skolan.

3 §. I 6 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete regleras hur huvudmannen skall fördela uppgifterna i arbetsmiljöarbe-tet. Den eller de personer som tilldelats sådana uppgifter, benämns i dessa föreskrifter rektor.



36

Dnr 62-2003:2037

Elevskyddsombudens roll

Kommentar: Elevskyddsombudens roll har inte tidigare definie-rats i författningstext, utan endast i förarbeten och tolkningar. De-finitionen är inte avsedd som ett åläggande till elevskyddsombu-den, utan som en förklaring till såväl skolledningen som eleverna om vad elevskyddsombuden förväntas göra. I andra stycket påminner vi om att elevskyddsombuden ska ut-ses av eleverna, och hänvisar till reglerna i AMF om hur många ombud som ska utses.

Rektors uppgifter

Kommentar: Detta är en portalparagraf som placerar ett ansvar hos rektor/huvudman för att reglerna i 6 kap. 17 § AML följs. Ge-nom att använda formuleringen skolans arbetsmiljöarbete istället för lagtextens skyddsverksamhet på arbetsstället avser vi förtyd-liga reglernas innehåll.

Kommentar: I denna paragraf förtydligar vi bestämmelsen i AML 6:17 1 st. om elevernas medverkan genom elevskyddsombud. Frågan om utbildning i arbetsmiljöfrågor av elevskyddsombud, regleras i 6 kap. 18 § AML och av övriga elever och arbetstagare i 3 kap. 3 § och 6 kap. 4 § AML och i 7 § SAM. För att kunna ta tillvara sina rättigheter att medverka genom elevskyddsombud måste eleverna få information om skolans arbetsmiljö och om sina rättigheter att delta i arbetsmiljöarbetet. Detta informationsbehov tangerar frågan om utbildning. Att föreskriva om utbildning ligger alltså utanför Skolverkets bemyndigande, men vi bedömer ändå att det ligger inom ramen för verkställighetsbemyndigandet att föreskriva att eleverna måste få sådan information.

4 §. Elevskyddsombudens roll är att företräda eleverna i arbetsmiljöarbetet och verka för en bra arbetsmiljö i skolan. Bestämmelser om det antal elevskyddsombud som eleverna skall utse finns i 6 a § arbetsmiljöförordningen.

5 §. Rektor skall främja elevernas medverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud.

6 §. Rektor skall se till att alla elever informeras om på vilket sätt och i vilka former de har rätt att delta i arbetsmiljöarbetet. Informationen skall syfta till att utveckla elevernas kunskaper om arbetsmiljö, så att de på bästa sätt kan delta i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud.



37

Dnr 62-2003:2037

Kommentar: Regeln motsvarar vad som gäller för arbetstagarnas skyddsombud enligt 10 § AMF och är avsedd att underlätta kommunikationen mellan eleverna och deras valda ombud.

Kommentar: Första stycket avser att vara ytterligare en del i kon-kretiseringen av lagtextens regel om att eleverna skall ges tillfälle att medverka. Enligt intervjuer och referensgrupp förekommer det att arbetsmiljömöten läggs och struktureras utan hänsyn till ele-vernas möjlighet att delta. Andra stycket hänförs till ett uttalande i förarbetena, där före-dragande statsrådet anser att yttranden av elevskyddsombuden bör antecknas när protokoll förs vid skyddskommittésammanträ-den (prop. 1989/90:61 s. 10). Vi har valt att precisera detta i före-skrifterna främst på uppmaning av elevorganisationerna.

Kommentar: Denna paragraf är avsedd att öka graden av sam-arbete kring arbetsmiljöfrågor i skolan. Första punkten är dessut-om avsedd att underlätta kontakten mellan elevskyddsombuden och de elever som de representerar samt att göra deras elevde-mokratiska koppling starkare. Andra punkten har uttryckligt stöd i förarbetena (prop. 1989/90:61 s. 9). Där underströk man betydel-sen av ett sådant samarbete.

Kommentar: Denna regel är avsedd att ge elevskyddsombuden en kanal in i beslutsprocesserna kring arbetsmiljöfrågor motsva-rande den som personalens skyddsombud har genom sin rätt att sammankalla skyddskommittémöten och lägga förslag vid dessa.

7 §. Rektor skall se till att information om vilket eller vilka elevskyddsombud som valts att företräda en viss grupp elever finns anslagen på skolan.

8 §. Rektor skall se till att arbetsmiljöarbetet organiseras och bedrivs så att elev-skyddsombudens deltagande underlättas. Om protokoll förs vid skyddskommitténs sammanträden, skall synpunkter från elevskyddsombuden antecknas i protokollet om de begär det.

9 §. Elevskyddsombuden skall ges möjlighet att samverka med • andra representanter som eleverna valt att företräda dem i inflytande-frågor, och • skyddsombud för skolans personal.

10 §. Elevskyddsombuden skall ges möjlighet att regelbundet framföra synpunk-ter på sin arbetsmiljö till rektor.



38

Dnr 62-2003:2037

Hänvisning till ytterligare bestämmelser om elevskyddsombud

Kommentar: Referensgruppen poängterade att föreskrifterna borde innehålla så tydliga hänvisningar som möjligt till de övriga författningsbestämmelser där elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet regleras. Det fanns en bred enighet om att detta skulle underlätta användandet av föreskriften ute i verksamheterna.

11 §. Bestämmelser om val av elevskyddsombud och om att de skall ges informa-tion, ledighet och utbildning för att kunna fullgöra sitt uppdrag finns i 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen och 18 a § arbetsmiljöförordningen. Bestämmelser om elevskyddsombuds möjlighet att få stödundervisning finns i 8 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) och i 8 kap. 1 § förord-ningen (1994:741) om gymnasiesärskolan. Bestämmelser om elevskyddsombudens medverkan i skyddskommitté-sammanträden finns i 8 a § arbetsmiljöförordningen.

Documents

ELEVMEDVERKAN I SKOLANS ARBETSMILJÖARBETE GENOM … · 2019. 3. 30. · Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. skall med arbetstagare likställas 1. den som genomgår utbildning […]