Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn Signild Östgren SKL, sektionen för ekonomisk analys

1

Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn

Signild ÖstgrenSKL, sektionen för ekonomisk analys

Härnösand14 oktober 2009

2

Mjuklandning som blev krasch !

Icke ont anade augusti 2008

BNP prognostiserades av t.ex. KI

2008 2009 2010

Sverige 1,7 1,4 3,3

Världen 3,9 3,8 4,3

OECD 1,7 1,7 2,6

3

Konjunkturinstitutet i augusti 2008

Risker för den globala konjunkturen är råvarupriser och den finansiella krisen

”Den finansiella krisen utgör fortfarande en risk för den globala konjunkturen. Om krisen skulle förvärras, t.ex. till följd av att husmarknaden i USA utvecklas svagare än i prognosen skulle det få än större negativa konsekvenser för den reala ekonomiska utvecklingen.”

Bankekonomerna mer på hugget men ingen förutspådde den globala recessionen!

4

BNP prognoser augusti 2008 resp. 2009

2008 20092010

Sverige 1,7 1,4 3,3

-0,2 -5 1,5

Världen 3,9 3,8 4,3

3 -1,2 2,8

OECD 1,7 1,7 2,6

0,6 -3,7 1,2

5

Finanskrisens genombrott den 15 september 2008

•Lehman Brothers konkurs

•Krediterna innästlade i varandra ”inpackade” vem har svartepetter ?

•Förtroendet borta

•Brist på långa lån - inga pengar finns

•Ingen fungerande marknad -

•Fall i den reala ekonomin

6

Global BNP krymper för första gången i modern tid

6

BNP-tillväxt

-4,0

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Globalt

OECD

7

Ras i världshandeln

Världshandeln i volym , index 2000=100 källa: CPB

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

1991

.1m

1991

.7m

1992

.1m

1992

.7m

1993

.1m

1993

.7m

1994

.1m

1994

.7m

1995

.1m

1995

.7m

1996

.1m

1996

.7m

1997

.1m

1997

.7m

1998

.1m

1998

.7m

1999

.1m

1999

.7m

2000

.1m

2000

.07m

2001

.1m

2001

.07m

2002

.1m

2002

.07m

2003

M1

2003

M7

2004

M1

2004

M7

2005

M1

2005

M7

2006

M1

2006

M7

2007

M1

2007

M7

2008

M1

2008

M7

2009

M1

8

Världens stora samlades och agerade – ingen 30-tals depression

•Centralbankerna sänkte styrräntorna mot noll

•CB – Stimulerat marknaden - Lånade ut pengar långt mot säkerheter

•Toppmöte i London – alla var där!

•Finanspolitiska stimulanser

•Allt för att undvika kollaps

9

100806040200

7

6

5

4

3

2

1

0

-1

7

6

5

4

3

2

1

0

-1

EuroområdetUSA

Kraftigt expansiv ekonomisk politik, styrräntor

10

Faran avvärjd!

•TED- spreadarna minskat – riskrädslan försvunnit

•Bankerna finansierar sig åter normalt

•Börskurserna stiger

•Hushållen får låna billigt ( i Sverige)

•Svårare för småföretag?

11

090807

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

USAEuroområdetSverige

De finansiella marknaderna fungerar Räntespreaden mellan interbank och styrräntan

12

Konjunkturläget september

• Tecken på stabilisering efter den värsta, samtida tvärniten i den globala ekonomin i modern tid

• Risken för en upprepning av 1930-talskrisen har minskat påtagligt

• Dock betydande, kvarstående obalanser i globala finansiella systemet samt i hushållssektorn i USA, Storbritannien, etc

• USA:s hushåll, det traditionella lokomotivet för världsekonomin, saknar bränsle

– Ovanligt seg global återhämtning troligaste scenariot

• Sverige starkt beroende av global konjunktur, kan inte vända av egen kraft

• Fortsatt försvagning av arbetsmarknaden väntar, trots att värsta BNP-fallen ligger bakom oss

13

Nya problem att hantera

•Stora budgetunderskott

•Stor arbetslöshet

•Förmögenhetstapp - bostadsbubbla

•Hur/när ska den penning- och finanspolitiska stimulansen dras tillbaka – vad sägs i Pittsburgh

14

Amerikanerna panka efter bostadsbubblan?

Hushållens nettoförmögenhet

Källa: Reuters EcoWin

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10

Pro

cent

av

disp

onib

el in

kom

st

400

425

450

475

500

525

550

575

600

625

650

15

USA: Skuldsättning all-time high


55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05

Pro

cent

av

disp

onib

el in

kom

st

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

130

140

Hushåll

16

Skuldsatta danskar

Hushållens skuldsättning, 2007

0

20

40

60

80

100

120

140

Pro

cen

t a

v B

NP

17

Recessioner orsakade av finansmarknaden

Övriga recessioner

Antal kvartal från recessionens början

Ind

ex

Tröga återhämtningar efter lågkonjunktur med finansiell kris

18

Globala obalanser har byggts upp

94 96 98 00 02 04 06 08

Pro

cent

av

BN

P

-12,5

-10,0

-7,5

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

Kina, bytesbalans

Sverige, bytesbalans

UK, bytesbalans

Tyskland, bytesbalans

Spanien, bytesbalans

USA, bytesbalans

Japan, bytesbalans

19

Kina växer fort men konsumerar fortfarande lite och har stora handelsöverskott

Kina v.s. USA


85 90 95 00 05

Tuse

n m

iljar

der U

SD

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

Konsumtion, Kina

BNP, USA

Konsumtion, USA

BNP, Kina

20

09070503019997

70

60

50

40

30

70

60

50

40

30

USAEuroområdetSverige

Mindre pessimistiska företagInköpschefsindex,

tillverkningsindustri,

månadsvärden

21

Hushållens konfidensindikator, nettotal, säsongrensade månadsvärden

0907050301999795

160

140

120

100

80

60

40

20

0

40

30

20

10

0

-10

-20

-30

-40

USAEuroområdet (höger)Sverige (höger)

22

Fallet i BNP bakom oss!

1109070503019997

850

800

750

700

650

600

550

6

4

2

0

-2

-4

-6

Miljarder kronorProcentuell förändring (höger)

23

Men arbetslösheten stiger fram till 2011 enligt KI

10080604020098969492908886848280

14

12

10

8

6

4

2

0

14

12

10

8

6

4

2

0

ArbetslöshetJämviktsarbetslöshet

24

25

Arbetslösa 16-64 år augusti 2009

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

Ant

al p

erso

ner

Antal arbetslösa Förändring motsvarande period föreg. år

26

Preliminärt antal personer berörda av varsel (okt 2009)

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Ant

al p

erso

ner

27

BP 2010 Några nyckeltal, procentuell förändring

2009 2010 2011 2012

BNP (kalenderkorr) –5,1 0,3 3,1 4,2

Produktivitet (kalenderkorr) –1,4 2,4 2,7 3,2

Arbetade timmar (kalenderk) –3,7 –2,1 0,4 1

Sysselsatta –2,6 –3,5 –0,5 0,9

Arbetskraft 0,2 –0,8 –0,3 0,2

Arbetslöshet (% av arbetskraft) 8,8 11,4 11,6 10,9

Programdelt.(% av arbetskraft) 2,7 5 4,9 4,8

Timlön 3,1 2 1,9 2,3

KPI –0,4 0,4 0,8 1,8

28

Budgetpropositionen 2010 Försörjningsbalans Procentuell

förändring.

2009 2010 20112012

Hushållens konsumtion –1,8 1,2 3 3,4

Offentlig konsumtion 1,2 1,1 –0,3 –0,5 Staten 3,2 2,6 –0,3 –1,3

Kommunsektorn 0,5 0,5 –0,3 –0,2

Fasta bruttoinvesteringar –16,6 –6,6 4 8,4

Lagerinvesteringar* –0,7 0,4 0,4 0,2

Export –15,3 2,2 6,7 7,9

Import –16,1 1,3 6,2 7,8

BNP –5,2 0,6 3,1 3,8

*Bidrag till BNP-tillväxt.

29

Nedrevidering av skatteintäkter

29

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Skatteunderlagsprognoserprocentuell tillväxt i kommunalt skatteunderlag

April 08

Okt 08

Dec 08

Feb 09

Apr 09

3030

..men också lägre prisökning

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

3,5%

4,0%

4,5%

2007 2008 2009 2010 2011

Förändring i prisindex för kommunal verksamhet

Aprilprognos 08

Decemberprognos

Februariprognos

Aprilprognos 09

31

Nominell och real förändring av skatteunderlaget

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Nominell

Real

Procent

32

BP 2010 Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring

2008 2009 2010 2011 2012 2008–2012

korrigerat 1,3 13,9

BP10, sep 2009 5,6 1,1 0,6 2,2 3,2 13,2

SKL, aug 2009* 5,5 0,6 1,1 2,3 3,3 13,4

ESV, sep 2009* 5,4 0,7 0,3 1,9 2,6 11,3

VP09, apr 2009* 5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2

*Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2010 i Budgetpropositionen för år 2010 har inte kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 0,7 procent.

33

SKL:s Prognoser på kommunsektorns skatteintäkter vid oförändrad skattesats, mdkr

2009 2010 2011

Aug 2008 523 547 573

Augusti 2009 506 512 523

Summa -17 -35 -50

Tillskott från regeringen!

+7 +17 +5

34

BUDGETPROPOSITIONEN 2010

ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN INRIKTAS PÅ

ATT:

•dämpa fallet i sysselsättningen

•förhindra att arbetslösheten biter sig fast

•värna välfärdens kärna

•stimulera till fler och växande företag

•värna klimatet

35

BUDGETPROPOSITION 2010Regeringens åtgärder

36

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 - de viktigaste först

• 10 mdkr till kommuner och landsting år 2010

• LYFT ny arbetsmarknadsåtgärd inom offentlig sektor 40 000 platser 2010

• Vuxenutbildning riktat bidrag 500 mkr

37

BUDGETPROPOSITIONEN 2010Historiskt djup kris drabbar SverigeÅrlig procentuell förändring BNP 1920–2012

-15

-10

-5

0

5

10

1519

20

1924

1928

1932

1936

1940

1944

1948

1952

1956

1960

1964

1968

1972

1976

1980

1984

1988

1992

1996

2000

2004

2008

2012

Anm.: Tidsserierna före och efter 1950 är inte fullt jämförbara. Kvaliteten för tidigare år är mer osäker.Källor: Edvinsson (1920-1949), Statistiska centralbyrån (1950-2008) och egna beräkningar (2009-2012).

Källa: Budgetpropositionen 2010

38

BUDGETPROPOSITIONEN 2010NyckeltalBP 2010. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes

Procentuell förändring 2009 2010 2011 2012

BNP* -5,2 (-4,2) 0,6 (0,2) 3,1 (2,4) 3,8 (4,0)

BNP-gap** -6,4 (-7,2) -6,5 (-8,7) -5,0 (-7,9) -3,0 (-6,2)

Arbetade timmar -3,7 (-4,1) -2,1 (-2,9) 0,4 (-0,6) 1,0 (0,6)

Sysselsatta (15-74 år) -2,6 (-2,8) -3,5 (-3,3) -0,5 (-1,0) 0,9 (0,6)

Arbetslöshet (15-74 år)*** 8,8 (8,9) 11,4 (11,1) 11,6 (11,7) 10,9 (11,3)

* Faktisk BNP till marknadspris

** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt

*** Procent av arbetskraften

39

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Förbättrade offentliga finanser

Procent av BNP 2008 2009 2010 2011 2012

VÅP 09 (apr) - Prognos 2,5 -2,7 -3,8 -3,1 -2,0

BP 10 (sep) 2,5 -2,3 -3,5 -2,1 -1,1

• De offentliga finanserna har utvecklats bättre jämfört med bedömning i våras– Stabilisering av svensk ekonomi– Minskade risker i vår omvärld

Finansiellt sparande

40

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Vad förklarar förbättrad bild av de offentliga finanserna?

•Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09

–Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp

–Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom arbetsmarknadsområdet

•Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser

•Stabilare ekonomiskt läge

–Minskad risk för en fördjupad nedgång och utdraget förlopp

•Normalisering på finansmarknaderna

41

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Kraftigt expansiv politik för att möta krisenStorlek på finanspolitiska åtgärdspaket och automatiska stabilisatorer 2009 och

2010. Källa: OECD Economic Outlook juni 2009

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

SE DK FI DE JPN ES UK IT FR PO USA

Automatiska stabilisatorer

Diskretionär finanspolitik

Procent av BNP

42

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Statsskuldens utveckling 1990-2012

Utfall samt prognos för åren 2009-2012

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Miljarder kronor

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90% av BNP

Statsskuld Andel av BNP

43

Euroområdet USA Sverige

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

pro

cent

av

arb

ets

kra

fte

n

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

pro

cent

av

arb

ets

kra

fte

n

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

BUDGETPROPOSITIONEN 2010Stigande arbetslöshetArbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD

44

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Förstärkning av kommunsektorn 2010-2012

Tillfälligt Konjunkturstöd (dec.2009) för 2010

Statsbidrag

2010

Statsbidrag

2011

Statsbidrag

2012

Totalt

Våp09 7 mdr 5 mdr 5 mdr 17 mdr

BP10 6 mdr 4 mdr 10 mdr

Totalt 13 mdr 4 mdr 5 mdr 5 mrd 27 mdr

45

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Total resursförstärkning till kommunsektornInkl. effekter av ökad fastighetsavgift samt sänkta socialavgifter

Miljarder kronor 2007 2008 2009 2010Sänkt arbetsgivaravgift 2,9

Nedsättning av arbetsgivaravgift unga 0,8 0,8 1,5

Fastighetsavgift 1,7 0,2

Generella bidrag 1,3 4,8 0,4 0,2

Riktade bidrag* 1,1 1,3 1,6 2,5

Tillfälligt tillskott VÅP 09 7

Pandemihantering 1 -1

Tillfälligt tillskott BP 10 10

Årlig nivåhöjning 3 7 9 19

Ackumulerad nivåhöjning 3 10 19 38

* Inkl. kompensation för verksamheter som direkt påverkar kommunernas kostnader, exempelvis tandvårdsförmåner

46

BUDGETPROPOSITIONEN 2010Kommunsektorns finanserBp 2010. Löpande priser, mdkr

2008 2009 2010 2011 2012Inkomster 731 747 773 772 791förändring sedan VÅP09 -2 24 9 9Utgifter 728 758 773 772 792förändring sedan VÅP09 13 12 0 1Finansiellt sparande 2 -11 0 0 -2procent av BNP 0,1 -0,3 0,0 0,0 -0,1Resultat före extraordinära poster 8 -6 4 6 3Anm.: I VÅP09 redovisades tillskotten på 7 mdkr som betalas ut i år men som avses att användas 2010 som bidrag 2009. NR har nu periodiserat dessa bidrag till 2010. Detta i sig medför att inkomster och finansiellt sparande dras ner med 7 mdkr 2009 men upp med 7 mdkr 2010 sedan VÅP09. Justerat för detta har inkomsterna reviderats upp med 3 mdkr 2009 och med 12 mdkr 2010 sedan VÅP09.

47

BUDGETPROPOSITIONEN 2010Resultat före extraordinära poster och finansiellt sparande(mdkr)

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20Finansiellt sparandeResultat, kommunsektornKommuner, resultatLandsting, resultat

48

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Ökad stabilitet i kommunal ekonomi

• Frågan om hur kommunsektorns inkomster kan få en ökad stabilitet över konjunkturen ska utredas snarast.

– En möjlighet som i sammanhanget bör belysas är införandet av en s.k. kommunstabiliseringsfond.

– Detta kan vara en väg att utjämna inkomsterna över tid och motverka stora ekonomiska svängningar i kommunsektorn

49

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Värna jobben: Fler skattesänkningar för låg-

och medelinkomsttagare

• Mer pengar i plånboken– Ökar den disponibla inkomsten och därmed

hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster och håller uppe sysselsättningen

• Motverkar att arbetslösheten biter sig fast och ger fler i arbete på lång sikt

– Arbetslinjen förstärks när drivkrafterna för att jobba ökar

– Bidrar till en bättre fungerande arbetsmarknad

50

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Mer kvar i plånboken Jobbskatteavdragen för olika yrken 2010

Yrke Grundlön plus normala

rörliga tillägg (månadslön),

kr

Jobbskatte-avdrag, steg

4kr/mån

Totalt jobbskatte-

avdrag, kr/mån

Sänkt skatt som andel

av månadslön,

%

Vårdbiträde 21 900 225 1 480 6,8

Metallarbetare 25 600 252 1 681 6,6

Sjuksköterska 27 200 252 1 734 6,4

Gymnasielärare 28 600 252 1 752 6,1

Läkare 57 000 252 1 752 3,1

51

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Värna jobben: Ett tillfälligt utbildningspaket och aktiv arbetsmarknadspolitik

•Tillfällig utbildningssatsning om ca 20 000 platser per år 2010-2011– Komvux/Yrkesvux– Yrkeshögskolan– Universitet och Högskolor

• Insatser för kort- och långtidsarbetslösa om totalt ca 50 000 platser 2010

– Coachning (intensifierade förmedlingsinsatser)– Arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling–Ny aktiveringsinsats (LYFT) inom statlig och kommunal verksamhet samt ideella organisationer verksamma med skogsvård, omsorg och kulturarvs vård 40 000 platser

– Arbetsmarknadsutbildning– Fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till

arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning

52

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Värna välfärden

•Prioriterar kärnverksamheterna–Dämpar fallet i sysselsättningen i kommunsektorn

–Rättsväsendet–Skolan–Sjukvården

•Rättvisare fördelning– Jobbskatteavdrag steg 4–Höjt grundavdrag för pensionärer–Höjt bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning

–Höjda studiemedel

53

BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Värna välfärden och rättvisan: Sänkt skatt för pensionärer

•Sänkt skatt för pensionärer med 3,5 miljarder

–En pensionär med full garantipension får ca 1 000 och 1 200 kronor per år i lägre skatt

–En pensionär som har 150 000 kronor i inkomst får mellan ca 1 750 och 2 100 kronor per år i lägre skatt

– Inklusive 2009 års skattesänkning blir den totala effekten för en garantipensionär mellan ca 3 500 och 4 400 kronor per år och för en pensionär med 150 000 kronor i inkomst ca 2 750 kronor per år

•En effektiv åtgärd för att stärka pensionärernas disponibla inkomster

•Detta räcker dock ej för att ersätta fallet i pensionerna!

54

Inriktningen på regeringens politik

•Motverka att arbetslösheten ökar

–Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar

•Motverka att arbetslösheten biter sig fast

–Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a. ökade resurser till utbildning och omställning

–Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta

•Värna välfärdens kärna

55

Planeringsförutsättningarna

– Besked om tillfälligt tillskott i VP09 för 2010 och generella statsbidrag 2011. (hål 2010)

– Besked om tillfälligt tillskott och generella statsbidrag i BP10 för 2010

– Budgetförhandlingar startar i många kommuner redan januari-februari 2008 för budget 2009 och januari-februari 2009 för budget 2010

– Sena besked/Ryckighet

– Balanskravet

– Konjunkturfonder?

56

Budgetpropositionen 2010

•VP 09 År 2010 Tillfälligt konjunkturstöd 7 miljarder, till kommunerna 4,9 miljarder

•BP 10 År 2010 Tillfälligt konjunkturstöd 6 miljarder, till kommunerna 4,2 miljarder

•BP 10 År 2010 Kommunalek.utjämning 4 miljarder, till kommunerna 2,8 miljarder

•VP 09 År 2011 Kommunalek.utjämning 1 miljarder, till kommunerna 0,7 miljarder

57


•1 miljard till landstingen för att täcka kostnader för pandemin år 2009

58

Vad händer 2011?

Tillfälliga bidragen upphör

- 12 mdkr ( -9,1 i kommuner)

Kärvare tider

Besked om 2011 behövs!

59


•Kommunalekonomisk utjämning kompenseras för sänkt skatt till pensionärer med 2,3 miljarder

•Kommunalekonomisk utjämning kompenseras för skatteavtal mellan Sverige och Danmark med 185 miljoner

•Utvidgad fastighetsskatt (småhus som saknar byggnadsvärde och småhus på ofri grund) minskar anslaget för kommunalekonomisk utjämning med 130 miljoner

•Det nationella jämförelseprojektet förlängs år 2010. Anslaget för Kommunalekonomisk utjämning minskas med 2,3 miljoner.

60


Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, Ds 2009:25

–Planerat ikraftträdande 1 juli år 2011

– År 2011 tillförs 30 miljoner för elevhälsa ( 16 mkr och 12 mkr för skolbibliotek)

–År 2012 tillförs 60 miljoner (helårseffekt)

–Är inte förhandlad enligt finansieringsprincipen

61


•Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan prop.2008/09:199

–Tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011

–Förväntas ge ökad genomströmning i gymnasieskolan och effektivisering i kommunsektorn

–År 2012 minskar därför Anslaget för Kommunalekonomisk utjämning med - 675 miljoner. År 2013 kommer helårseffekten???.

62


Rektorsutbildningen blir obligatorisk – alla som anställs efter 15 mars år 2010 ska gå en särskild befattningsutbildning för rektorer (motsvarar 30 högskolepoäng under 3 år) 7 miljoner till kommunerna

Gömda barn 50 miljoner år 2010 för skolgång för barn som avvisas eller utvisas

Elevhälsa 22 miljoner för vaccination mot humant papillomvirus (HPV) från år 2010 och 93 mkr till landstingen

63


Förändrad skuldsaneringslag

•Kommunerna får 5 miljoner kronor för förändringar i skuldsaneringslagen som förväntas öka efterfrågan på skuldrådgivning

64


•Äldreomsorgen får 60 miljoner nästa år. År 2011 satsas ytterligare 60 miljoner. Syftet är att utveckla tillgången på data och kvalitetsindikatorer, främja utvecklingen av en mångfald av utförare liksom en förnyelse inom vården och omsorgen vad gäller samverkan kring bland annat äldre och multisjuka personer.

•Anhörigstöd (300 mkr) glömt? i proppen men ska läggas in i det generella år 2011 (fördelas av socialstyrelsen2009 och 2010)

• Investeringsbidrag ska kunna sökas för (boverket) den som vill bygga trygghetsbostäder för äldre

- de 500 miljoner som redan finns för särskilda boenden förlängs men ska under perioden 2009-2012 även innefatta trygghetsboenden

65


• Vuxenutbildningen 10 000 nya utbildningsplatser 2010 och 2011 – ”sökbidrag” 500 mkr

-Yrkeshögskolan 3 000 nya platser från HT10 och 2011

• Högskoleplatser 10 000 platser

• Studiemedlen höjs år 2010

- lånedelen + 390 kr/mån

- bidragsdelen + 40 kr/mån

• Fribeloppet höjs år 2011 med ca 30 000 kr till ca 136 000 kr/år

66


•Läkarutbildningen byggs ut för fjärde året i rad – antalet utbildningsplatser ökar med 30 år 2010

67


•Jobbskatteavdrag steg fyra kostar 10 miljarder (Alla fyra steg totalt 70 mdkr)

•Generellt högkostnadsskydd för sjuklönekostnader för arbetsgivare beräknas kosta 380 miljoner. Ger möjlighet till ersättning för sjuklönekostnader som överstiger den genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare

•Sänkt egenavgift – 5 % för egna företagare och delägare i handelsbolag

•Kvinnors företagande förlängs med ett år (100 miljoner)

68


•Arbetsförmedlingen tar över huvudansvaret för nyanlända flyktingar

- etableringslotsar ska skaffa fram arbete mot en prestationsbaserad ersättning (generell och lika för alla)

•LYFT ny aktiveringsinsats 40 000 nya platser på arbetsmarknaden

– Inriktning miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och skola

– varar längst 6 månader för de inom jobb- och utvecklingsgarantin

– varar 3 månader för unga och korttidsarbetslösa

– 25 % =söka arbete

69


•Coaching, arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling tillsammans 12 000 platser

•Arbetsmarknadsutbildning 1 000 platser

•Folkhögskolorna 1 000 platser (för studiemotivation till arbetslösa som inte avslutat sin gymnasieutbildning).

70


Problemet med de sjuka som utförsäkras av f-kassan

Arbetsförmedlingen tar över de vars sjukskrivningsperiod tar slut. 54 000 på väg att utförsäkras 2010 med början vid årsskiftet. Ger möjlighet till försörjning och ny försäkringsperiod och i bästa fall arbete.

•Under tre år satsar staten extra för att få långtidssjuka tillbaka i arbete

- introduktionsstöd

- ny möjlighet till återkval. arbetslöshetskassa

- förlängd sjukpenning i vissa fall (”stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen – kompletterande förändringar i lagen om allmän försäkring” PM på remiss till 5 okt.)

71


•Rättsväsendet får 4 miljarder för bättre brottsbekämpning (avser både 2009, 1,4 och 2010, 2,6)

•Försäkringskassan får 350 miljoner i år och 600 miljoner år 2010 för att förbättra servicen till medborgarna.

•BTP (bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning/förtidspension) höjs med ca 6600 kr per år

- gränsen för högsta bostadskostnad höjs från 4500 till 5000 kr/mån och andelen som ersätts höjs från 91 till 93 procent

72


•Reseersättning vid rehabilitering höjs från 11 till 18,50 kr/mil

•Sänkt skatt för pensionärer (ca 100 kr/mån), kompenseras i anslaget Kommunalekonomisk utjämning

•Infrastruktursatsning 1,6 miljarder (2009-2011)

73

Ska kommunsektorn stabilisera ekonomin?

Billigaste sättet att värna sysselsättning

Efterfrågan finns

Värna välfärden

Dumt att förstärka lågkonjunkturen med kommunala besparingar

Ska kommunerna agera kontracykliskt investera i lågkonjunkturer ?

Balanskrav ? Konjunkturjusterat statsbidrag, eller skatteintäkter ? Eller ???

74

Pengar tillbaka?

• Kommuner och landsting har felaktigt betalt in särskild löneskatt för uppdragstagare som fyllt 65 år avseende åren 2001 – 2007

• Felaktigt inbetalda belopp kan återsökas hos Skatteverket i Jönköping.

• www.skv.se. Skrivelserna återfinner ni i sökfunktion ange 131 26486-08/5481

• Bjuvs kommun med 15 000 invånare har prel beräknat att de ska få 800 000 kr för åren 2003 – 2007.

• För alla kommuner handlar det om hundratals miljoner.

75

Prel arbetsgivargifter 2010Cirkulär 08/90 Reviderade Preliminära

2009 2009 2010

jan–dec jan–dec jan–dec

Arbetsgivaravgifter enligt lag

Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 10,21

Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 1,70

Sjukförsäkringsavgift 6,71 6,71 5,95

Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 0,68

Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 2,20

Arbetsmarknadsavgift 2,43 2,43 4,65

Allmän löneavgift 7,49 7,49 6,03

Summa 31,42 31,42 31,42

Avtalsförsäkringar

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) 0,30 0,30 0,30

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) 1,44 0,80 1,20

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) 0,01 0,01 0,01

Avgiftsbefrielseförsäkring (AFA), inkl. löneskatt 0,45 0,25 0,37

Summa 2,20 1,36 1,88

Kollektivavtalad pension

Kommunalt kollektivavtalad pension 5,50 5,50 5,50

Kommunalt kollektivavtalad pension, löneskatt (24,26%) 1,33 1,33 1,33

Summa 6,83 6,83 6,83

Summa arbetsgivaravgifter 40,45 39,61 40,13

76

Problemområden

• Ekonomiskt bistånd

• LSS

• Nya reformer

– En ny skollag ( massa förslag ej förhandlade ek ersättning)

– Gymnasiet ( snabbare genomströmning -> -675 mkr)

77

Utvecklingen av ekonomiskt bistånd

Det ekonomiska biståndet kostade år 2008 nästan 9,5 miljarder kronor inklusive introduktionsersättningen. I regeringens vårproposition görs en bedömning att antalet som beräknas bli i behov av att försörjas stiger från 80 000 till 121 000 helårsekvivalenter år 2012.

Med utgångspunkt i denna bedömning skulle det ekonomiska biståndet nästa år beräknas kosta 12,5 miljarder kronor. En ökning med 31 procent.

År 2011 ökar kostnaderna till 13,8 miljarder kronor och år 2012 till 14,3 miljarder kronor.

Om regeringens bedömning av volymökningen stämmer ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning med över 50 procent mellan år 2008 och år 2012.

78Ekonomirapporten. Maj 2009

Antalet arbetslösa och ekonomiskt bistånd 1983–2012Index genomsnitt 1983–2008=100

79

0

2

4

6

8

10

12

14

16

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Mil

jard

er

kro

no

r

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

Resultat Andel av skatter och gen statsbidrag

Efter tre år med starka ekonomiska resultat har överskotten minskat och idag understiger tumregeln för god ekonomisk hushållning.

Kommunernas resultat före extraordinäraposter Miljarder kronor respektive procent

80

Antal kommuner med ekonomiskt underskott och

resultat över 2 procent av skatter och bidrag,

samt sektorns resultat som andel av skatter och bidrag

0

50

100

150

200

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

An

tal

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

Underskott

Resultat > 2%av skatter och bidrag

Sektorns resultat i % av skatter och generella statsbidrag

År 2001 hade 3 av 10 kommuner underskott och 6 av 10 kommuner hade ett resultat som understeg 2 procent av skatter och bidrag. Antalet ökade efter den förra lågkonjunkturen

men minskade sedan när tillväxten vände uppåt 2005–2007.Källor: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting.

81

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

0 290

Antal kommuner

Re

su

lta

t, p

roc

en

t a

v s

ka

tte

r o

ch

bid

rag

2006 2007 2008

Betydligt färre kommuner uppvisade ett resultat i nivå med tumregeln för god ekonomisk hushållning, två procent av skatter och generella statsbidrag. En stor del av utvecklingen förklaras dock av en försämrad finansnetto som följd av finanskrisen.Källa: SCB.

Resultat per kommun 2006–2008

Resultat i procent av skatter och

bidrag, sorterat efter resultat

82

Resultat före e o år 2008

-1500

-1000

-500

0

500

1000

1500

kr p

er in

v

83

Totalt ekonomiskt bistånd inkl introd.ers. kvartal 2 år 2009 jmf samma kvartal föregående år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Västernorrland Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Riket

pro

cen

t fö

rän

dri

ng

jmf

84

LSS-utjämning 2010 Bidrag/Avgifter

-15 000

-10 000

-5 000

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik

tkr

85

Olika verksamheters volymutveckling 2006–2012Index 2006=100

Ekonomirapporten. Maj 2009

86

Tillskott; konjunkturbidrag och generella statsbidrag 2010-2012, tkr

Tillskott VP09 o BP10År 2010 2011 2012Kr/invÅnge 13 097 3 853 3 853Timrå 23 027 6 774 6 774Härnösand 31 579 9 290 9 290Sundsvall 121 960 35 877 35 878Kramfors 24 760 7 284 7 283Sollefteå 26 230 7 716 7 716Örnsköldsvik 70 813 20 832 20 831

87

Välfärdens finansiering på lång sikt – en utmaning

•Den ekonomiska tillväxten ökar utrymmet för privat finansierad konsumtion

• Utrymmet för skattefinansierade tjänster ökar inte, trots ekonomisk tillväxt

•Skälet är att de offentliganställdas löner ökar i samma takt som tillväxten i ekonomin…

•…och att produktiviteten i den kommunala verksamheten inte kan växa i samma takt som i näringslivet.

88Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Senaste skatteunderlagsprognosenOktober 2009

Sektionen för ekonomisk analys

89

Några makroekonomiska nyckeltal

2008 2009 2010 2011 2012 2013

BNP -0,5 -4,3 2,7 2,5 2,7 3,5

Arb. Timmar 0,9 -3,6 -2,2 0,7 1,2 1,8

Arbetslöshet 6,1 8,5 10,7 10,6 9,6 8,2

Timlön 4,8 3,4 2,3 2,3 2,3 3,0

KPI 3,4 -0,2 1 1,3 1,8 1,9

90

SKL:s nya skatteunderlagsprognos

4,1

3,4

2,50,4

0,8

5,5

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Pro

cent

ÖvrigtTimlönSysselsättning SummaExkl. regeleffekter

91

Inga stora förändringarjämfört med förra prognosen

5,5 5,5

0,60,8

1,1

0,4 2,3 2,5

3,3 3,4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

Aug Okt Aug Okt Aug Okt Aug Okt Aug Okt

2008 2009 2010 2011 2012

Övrigt

Timlön

Sysselsättning

Summa

Procent

92

Effekt på skatteintäkterna (ca)

• 2009: 37 kr/invånare

• 2010: -84 kr/invånare

(Reglering för höjt grundavdrag för pensionärer: 130 kr/invånare)

93

Ganska likt regeringens prognos

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

SKL ESV Reg SKL ESV Reg SKL ESV Reg SKL ESV Reg SKL ESV Reg

2008 2009 2010 2011 2012

ÖvrigtTimlönSysselsSumma

Procent

94

Realt sett krymper skattebasenbåde i år och nästa år, index=100 år 2001

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

95

Svag utveckling i ett historiskt perspektivProcentuell utveckling, treårsgenomsnitt

0

1

2

3

4

5

6

7

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Nominellt

Exkl. regeleffekter

Documents

Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn Signild Östgren SKL, sektionen för ekonomisk analys