Ekonomiska förutsättningar för den kommunala verksamheten

Ekonomiska frutsttningar fr den kommunala verksamheten

Jordbvning i JapanBolneinstitut kollapsar och utlser finanskrisFinansiell kris p IslandGrekland kmpar med ekonomin och tvingas ta ndlnFolkliga uppror och fallande diktaturer i Mellanstern Extrema vdersituationer Hndelser i omvrlden pverkar vrldsekonomin och den svenska ekonomin och drmed ven kommunernas ekonomi

Diagram 1 Handel och industriproduktion i vrldenSsongrensade vrden, index 2000=100

Klla: Konjunkturinstitutet> 110 Lget mycket starkt< 90 Lget mycket svagt

Intkter Kostnader Resultat Kommunens ekonomiska frutsttningar en frenklad bild

Hur fljer vi p vergripande niv kommunens ekonomiska utveckling?Vi behver svara p frgorna?Hur har det sett ut bakt och varfr blev det som det blev?Vad hnder just nu? Expanderar vi eller bromsar vi och nr vnder utvecklingen?Hur ser frutsttningarna ut framver?

Finansiering av kommunen 2010

Mdkr64%Skatteintkter19,910%Kommunalekonomisk utjmning3,2 6%Avgifter2,04%Hyror och arrenden1,15%Statsbidrag/EU-bidrag1,56%Fsg verksamhet o entrepr1,72%vriga intkter0,73%Finansiella intkter0,8Summa30,9

Skatteintkter och utjmningHur berknas skatteintkterna?

Varfr utjmning?Stora skillnader i beskattningsbara inkomsterStora skillnader i geografiska frutsttningar

Jokkmokk1 inv/km2Stockholm4 100 inv/km2Gteborg1 075 inv/km2Riket22 inv/km2

Varfr utjmning?Stora skillnader i ldersstrukturAv 1 000 kommuninvnare r:

294 personer ver 65 r iPajala99 personer ver 65 r iHbo149 personer ver 65 r iGteborg173 personer ver 65 r iSverige

Varfr utjmning?Kommunalekonomisk utjmning fr o m 2005Syfte (liksom i tidigare system):Att skapa likvrdiga ekonomiska frutsttningar fr alla kommuner och landsting att kunna tillhandahlla sina invnare likvrdig service oberoende av kommuninvnarnas inkomster och andra strukturella frhllanden. Meningen r att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsniv och inte bero p skillnader i strukturella frutsttningar.

UtjmningssystemetUtjmningssystemet bestr av fem olika delar

Inkomstutjmning Utjmnar fr variationer i skattekraft KostnadsutjmningUtjmnar fr strukturella kostnadsskillnader (behov och produktion) StrukturbidragRegionalpolitik InfrandebidragFr att mildra effekter av frndringar Regleringsbidrag/avgiftRegleringar mellan stat och kommun. Garantera Inkomstutjmningen. Frndrad ansvarsfrdelning mellan stat och kommun, finansieringsprincipen. Statens regleringsmjlighet av kommunernas finansiella utrymme.

UtjmningssystemetGteborg fick ca 3,2 Mdkr i utjmning 2010.Hur frdelade sig dessa medel i systemet?

Mkr Inkomstutjmning 2 097 Kostnadsutjmning-172 Strukturbidrag- Infrandebidrag- Regleringsbidrag/avgift130Delsumma2 055 LSS-utjmning-4 Kommunal fastighetsavgift694 Tillflligt konjunkturstd494Summa3 239

InkomstutjmningSkattekraften varierar kraftigtKommun 1-290115%Stockholm 186 000 kr/invGteborg 159 000 kr/invMalm 134 000 kr/inv

KostnadsutjmningKommuner 1 - 290GenomsnittPrincipskissStatenBidrag/avgiftAvdrag fr kommuner med gynnsam strukturTillgg fr kommuner med ogynnsam strukturAvdrag = TillggDvs systemet ska finansiera sigsjlv

KostnadsutjmningKostnadsutjmningen utjmnar frstrukturella kostnadsskillnadermen inte fr kostnadsskillnader som beror pambitionsniveffektivitetavgifterBestr av 9 delmodeller

Frskoleverksamhet och skolbarnsomsorgldreomsorgFrskoleklass och grundskolaBefolkningsfrndringarGymnasieskolaBebyggelsestrukturIndivid- och familjeomsorgKollektivtrafikBarn och ungdomar med utlndsk bakgrund

KostnadsutjmningHur r utfallet i kostnads-utjmningssystemet fr Gteborg 2010?

MkrFrskoleverksamhet och skolbarnsomsorg209Frskoleklass och grundskola643Gymnasieskola-377Individ- och familjeomsorg728Barn och ungdomar med utlndsk bakgrund71ldreomsorg376Befolkningsfrndringar-88Bebyggelsestruktur-30Lner24Kollektivtrafik310Summa-172

Skatter och kommunalekonomisk utjmning

*