Döva och hörselskadade elevers läsförståelse och läslustuu.diva-portal.org › smash › get › diva2:478747 › FULLTEXT01.pdfI Sverige finns det mellan 8 00010 000 döva och

Rapport nr: 2011ht5078

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i Utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Döva och hörselskadade elevers läsförståelse och läslust

En intervjustudie med lärare och elever i specialskolan

Jennie Hagelin

Handledare: Elisabeth Ekegren Johansson Examinator: Gunilla Roos

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hos

specialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svensklärare

som arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva och

hörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar att

både lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. De

upplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna då

han/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok. Ett rikt teckenspråk främjar

förståelsen av texter. Slutsatsen är att självkänsla är viktigt för läslusten och att det gäller för

läraren att se varje elev och möta den där den befinner sig i sin process mot att bli en aktiv

läsare.

Nyckelord: döva/hörselskadade, specialskolan, teckenspråk, läsförståelse och läslust

Innehållsförteckning

Inledning

1

Bakgrund ... 2

Historiskt perspektiv .......... 2 Specialskolan 3 Läsning

3 Begrepp ........ 5

Litteraturöversikt ... 6 Tidigare forskning .. 6 Läsutveckling

8 Läsförståelse ......... 8 Ordförståelse . 11 Teckenspråkets betydelse

13 Läslust . 14 Självkänsla ... 16

Syfte ... 18 Frågeställningar . 18

Metod . 19 Val av metod . 19 Urval ... 19 Genomförande ....... 20

Lärare

20 Elever

21 Etiska överväganden.. .21 Databearbetning ..22 Reflektion av metod ... 22

Resultat .. 23

Läsförståelse . 24 Lärare

24 Elever

26 Ordförståelse .. 27

Lärare

27 Elever

28 Teckenspråkets betydelse

29 Lärare

29 Elever

30 Läslust . 31

Lärare

31

Elever

33

Självkänsla ... 34 Lärare

34

Elever .... 35

Analys .. 36 Läsförståelse ... 36 Ordförståelse ...... 36 Teckenspråkets betydelse . 37 Läslust ... 37 Självkänsla . 38

Diskussion . 39 Tidigare forskning . 39 Teoretiska perspektiv . 40

Konklusion . 43

Referenslista .. 45

Bilagor ... 48

Bilaga 1

48 Bilaga 2

49 Bilaga 3

50 Bilaga 4

51 Bilaga 5 .. 52 Bilaga 6 ... 53

1

Inledning Tänk dig att allt du läser, tidningar, böcker och information på internet är på ditt andraspråk

och/eller på ett språk där du saknar många ord och begrepp. Att ta till sig information och

kunskap blir genast svårare. Detta är situationen för specialskolans döva och hörselskadade

elever.

Jag har sedan år 2005 varit anställd på en av Sveriges specialskolor. Det innebär att mina

elever antingen är döva eller hörselskadade. Jag undervisar i svenska och de

samhällsorienterade ämnena. I mitt arbete används hörseltekniska hjälpmedel,1 teckenspråk

och tecken som stöd (TSS)2 för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Svenska är dövas andraspråk. Då läroböcker, faktatexter, information på Internet och

skönlitterära böcker är skrivna på svenska måste döva lära på sitt andraspråk. Detta kräver att

döva och hörselskadade elever utvecklar sin läsförståelse och viljan att lära genom att läsa.

Läsförståelse är något som varje elev behöver för att skapa sig ett livslångt lärande. I

läroplanen för specialskolan står följande:

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att som döv och hörselskadad behärska både svenska och teckenspråk är värdefullt för att kunna delta aktivt i samhälls- och arbetslivet.3

När jag skulle välja ämne till mitt examensarbete föll det sig naturligt att söka svar på hur jag

som lärare kan främja utvecklingen hos specialskolans elever mot att bli aktiva läsare.

1 Se bilaga 1 2 Se sid 5 3 Skolverket: Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket, 2011, s. 315

2

Bakgrund Bakgrunden presenteras först med en kort historisk information om teckenspråket och

specialskolan. Därefter förklaras relevansen till studiens val av ämne. Bakgrunden avslutas

med att några centrala begrepp som tillhör undersökningen förklaras.

Historiskt perspektiv

Sedan riksdagens beslut 1981 att erkänna teckenspråk som dövas första språk, har det hänt en del på teckenspråksområdet. Utvecklingen har gått framåt i snabb fart. Idag betraktas döva som en tvåspråkig grupp i det svenska samhället.4

Under början och mitten av 1800- talet var teckenspråket accepterat och i de första

dövskolorna var det tillåtet att bedriva undervisning på teckenspråk. På den internationella

dövkongressen i Milano 1880 beslutades dock att det var den orala metoden som skulle gälla

på dövskolorna, varför teckenspråket förbjöds. Detta ledde till att dövskolorna i Sverige

bedrev undervisningen på tal och att de döva eleverna skulle lära sig tala.5 Döva kämpande i

många år för rätten till teckenspråket. 1970 påbörjades forskning om teckenspråket det leder

till att synen på döva och teckenspråket ändrades. 6

1981 erkändes teckenspråket som ett officiellt språk i Sverige. Detta resulterade i att

teckenspråket och tvåspråkigheten förbättrades inom undervisningen. Undervisningen har

gått från att vara monospråkig och baserad på tal till att bli tvåspråkig och baserad på

teckenspråk .7 8 9 Teckenspråket är dövas förstaspråk men används även av hörselskadade för

kommunikation eller stöd för kommunikation.10

I Sverige finns det mellan 8 000 10 000 döva och det finns ungefär 1,3 miljoner

hörselskadade individer. 50 60 procent av de hörselskadade individerna är i behov av

hörseltekniska hjälpmedel11 och/eller TSS.12

4 www.sdrf.se, 7oktober 2011 5 Sara Göransson & Göran Westholm: Nästan allt om döva. Örebro: SIH Läromedel, 1995, s. 23 6 Krister Schönström: tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk. Stockholm, 2010, s. 24 7 Schönström, s. 24 25 8 Monospråkig se sid 5 9 Tvåspråkig se sid 5 10 Göransson & Westholm, s. 23 11 Se bilaga 1 12 Se sid 6

http://www.sdrf.se

3

Specialskolan

Specialskolan tillhör specialpedagogiska skolmyndigheten.13 Specialskolorna vänder sig till

döva och hörselskadade elever. Specialskolorna bedriver undervisning på teckenspråk och

svenska, vilket gör miljön på specialskolorna tvåspråkig. Språken möts i en levande

språkmiljö, där eleverna får utveckla båda språken för att bli trygga, utveckla framtidstro och

hitta sin identitet. Den tvåspråkiga miljön ger eleverna förutsättningar för att kunna utveckla

kommunikation som lämpar sig för alla delar av samhället, både den tecknande delen och den

talande delen, vilket leder till delaktighetskänsla.14 I specialskolan används till största del

grundskolans kursplaner och kunskapskrav.15 Det som avviker från grundskolans kursplan i

svenska är att specialskolan har ett ytterligare mål i form av tvåspråkighet:

Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskaper för att kunna göra jämförelser mellan svenskan och teckenspråket och urskilja likheter och olikheter mellan språken16

genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk och sitt teckenspråk parallellt, så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan använda båda språken för att uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften17

Läsning Svenska och teckenspråket skiljer sig från varandra. Teckenspråket har sin egen grammatik,

ordförråd och ordföljd. Hörande använder röst och hörsel när de kommunicerar med varandra,

medan döva använder händer, kropp, mimik och ögonbryn, det vill säga allt avläses visuellt.

Teckenspråket innehåller lika mycket nyanser som det svenska språket och är inte begränsat

med avseende på kommunikation. Det som däremot är en begränsning är att skönlitterära

texter, faktatexter och samhällsinformation är skrivet på svenska. Det är långtifrån all

information och alla texter som finns översatta till teckenspråk. Detta ställer höga krav på

dövas läsförmåga då de måste kunna läsa och förstå för att tillgodogöra sig information. De

flesta döva svenskarna har vuxit upp i den svenska kulturen, men på grund av att de inte hör

har de inte alltid tillgång till den och samhället, exempelvis missas all kommunikation på

13 Det finns nio specialskolor i Sverige, fem regionala. De regionala skolorna är: Manillaskolan i Stockholm, Birgittaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg, Kristinaskolan i Härnösand och Östervångskolan i Lund. De nationella skolorna finns i Örebro, Gnesta och Sigtuna. 14 www.spsm.se, 20 oktober 2011 15 Det som avviker är att eleverna har rörelse och drama istället för musik, de har teckenspråk som kärnämne och de har andra kursplaner i svenska och engelska. 16 Skolverket: Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 315 17 Skolverket: Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 315

http://www.spsm.se

4

radion och även mycket på teve då de flesta tv-programmen saknar textning. Detta påverkar

de kulturspecifika förkunskaper som ofta krävs vid läsning.18

Ola Hendars rapport, Läsutvecklingen hos hörselskadade elever visar att hörselskadade förstår

texter sämre än hörande elever. Resultatet visade att de yngre eleverna hade en läsutveckling

motsvarande de normalhörande medan de äldre hörselskadade eleverna hade sämre

läsförståelse än normalhörande i samma ålder.19 Enligt undersökningar har andelen starka

läsare i svenska skolor blivit färre. Anledningen till detta är att svenska skolan inte undervisar

eleverna i lässtrategier det vill säga att kunna läsa olika sorters texter. Att som lärare ge

eleverna möjlighet att utveckla lässtrategier verkar vara avgörande för att eleverna ska få en

bredare och djupare läsförmåga, och med anledning av det finns i den nya kursplanen för

specialskolan, lässtrategier med som centralt innehåll i alla årskurser.20

Gunilla Christersson jämför barns läsutveckling med ett husbygge. Christersson skriver att de

flesta byggstenarna är gemensamma för hörande och döva, samtliga barn bygger i sin egen

takt. Det gäller att nå målet det vill säga att äga språket.21 Ingvar Lundberg betonar vikten av

att eleverna ska lära sig att läsa; att ha en bra läsförmåga är viktigt för att eleven ska lyckas i

alla skolans ämnen och även för den personliga utvecklingen. 22Reichenberg menar att en god

läsförmåga är avgörande för elevernas fortsatta skolgång.

Det är genom läsning som de skaffar sig kunskaper och färdigheter inom andra ämnen. En god läsförmåga ökar också förmågan att ta del av skönlitteraturens spännande värld som ger möjlighet till rekreation och personlig utveckling23

För de döva och hörselskadade eleverna innebär det att uppleva att det svenska språket är ett

verktyg för att erhålla kunskap och information och känna delaktighet i samhället. Det innebär

även att eleverna ska känna läslust.24

18 Ingvar Lundberg & Monica Reichenberg: Vad är lättläst?. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten 2009, s. 22 19 Ola Hendar: Läsutvecklingen hos hörselskadade elever, skolåren 2-6. Specialpedagogiska skolmyndigheten 2004, s. 11 20 Skolverket: Kommentarmaterial kursplanen i svenska för döva och hörselskadade. Stockholm: Skolverket 2011, s. 13 21 Gunilla Christersson: Döva barn lär sig läsa. Umeå: Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2007, s. 9 22 Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin: God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur, 2011 s. 4 23 Monica Reichenberg, Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur, 2008, s.7 24 Christersson, s. 9

5

Skolverkets rapport visar att lärarna har bristande kunskaper om ny barn- och

ungdomslitteratur, att eleverna ofta får läsa det som finns till hands och det som alla andra har

fått läsa före dem.25 Att stimulera till läsning är en viktig uppgift för lärare. 26 Om eleven har

svårt med läsförståelsen är det än viktigare att eleven erbjuds bra litteratur.

En lättläst bok måste vara bättre än vanliga böcker eftersom läsaren är mer kritisk än mänga andra läsare, och troligen har många misslyckanden bakom sig i form av olästa eller halvlästa böcker27

Denna uppsats har för avsikt att redogöra för hur lärare och elever inom specialskolan ser på

läsförståelsen och läslusten. Den ska belysa vilka strategier, metoder och stimuli som lärare

kan använda för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för en god läsupplevelse.

Begrepp

Studien kommer att innefatta en del begrepp. Begreppen förklaras närmare nedan. Orsaken till

det är att de flesta inte har den information och förförståelse för döva och hörselskadade som

behövs för att tillgodogöra sig innehållet i studien. Genom att förklara begreppen ökar

läsförståelsen. Några av begreppen kan tolkas på olika sätt och det som presenteras nedan

behöver inte vara det enda rätta.

Döv: Att personen har en identitet som teckenspråkig.28

Hörselskadad: Att personen till största delen har en identitet som talspråkig.29

Monospråkig: Att enbart använda ett språk och i detta fall är det svenska språket och de döva

eleverna fick tala.30

Tvåspråkighet: Tvåspråkighet för döva och hörselskadade personer innebär att de behärskar

och utvecklas med två språk, svenskt teckenspråk och svenska. 31

25 Skolverket: Vad händer med läsningen. En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1997 2007. Rapport 304, 2007, s. 11 26 Skolverket: Kommentarmaterial kursplanen i svenska för döva och hörselskadade. s. 13 27 Lena Maria Nordstrand, hösten 2009. Föreläsning av Monica Reichenberg: Vad är lättläst?. Göteborg, 23 mars 2110 28 Carin Roos: Läslära och skriftspråka. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2009, s. 15 29 Roos, Läslära och skriftspråka, s. 16 30 Schönström, s. 25 31 Roos, Läslära och skriftspråka, s.17

6

TSS (tecken som stöd): Under tiden det förs en kommunikation förstärks ord genom tecken

och det blir lättare att förstå. 32

Svenskpåverkat teckenspråk: Teckenspråk som påverkas av det svenska språket i val av

tecken, grammatik och meningsbyggnad.33

CI-implantat (cochleaimplant): är ett hjälpmedel som kan återskapa hörseln för döva och

gravt hörselskadade barn och vuxna. CI-implantatet omvandlar ljud till elektriska impulser.

Dessa elektriska impulser stimulerar hörselnerven varpå hjärnan tolkar dessa elektriska

impulser som ljud.34 35

Litteraturöversikt Litteraturöversikten kommer först att, helt kort, separat presentera tidigare forskning inom

området. Den tidigare forskningen kommer sen att användas i det teoretiska perspektiv som

ligger till grund för studien. Strategier, metoder och tidigare forskning om läsförståelse och

läslust kommer att beskrivas. Kapitlet kommer att bestå av fem delar; läsförståelse,

ordförståelse, teckenspråkets betydelse för läsförståelsen, läslust och elevens sjävkänsla.

Litteraturöversikten innehåller utöver de fem delarna samt tidigare forskning en redogörelse

för läsutvecklingen för att ge en bild av var läsförståelse och läslust befinner sig i elevens

läsprocess för att bli en aktiv läsare.

Tidigare forskning

Litteraturöversikten innehåller en del tidigare forskning. Nedan följer en kort presentation av

denna.

Anna Strömberg, Hur arbetar man pedagogiskt med läs- och skrivinlärning för döva barn?

Strömbergs syfte med studien var att få en översiktlig bild av hur det går till i praktiken när

döva barn lär sig läsa, samt att få veta hur man arbetar pedagogiskt med läs- och

skrivinlärningen hos döva barn. Strömberg använde till sin studie intervjuer som metod; tre

lärare intervjuades från specialskolan. Resultatet visade att lärarna arbetade tvåspråkigt, det

32 Roos, Läslära och skriftspråka, s. 16 33 Roos, Läslära och skriftspråka. s. 16 34 www.barnplantorna.se, 7 oktober 2011 35 Se bilaga 2

http://www.barnplantorna.se

7

vill säga de arbetade med svenskan och teckenspråket parallellt för att lära eleverna läsa.

Resultatet visade att de flesta döva elever oftast var svagare läsare än hörande elever i samma

ålder, men de döva eleverna kunde bli goda läsare om de fick tidig språklig stimulans i

teckenspråk och att man tidigt gjorde barnen medvetna om det skrivna ordet.36

Carin Roos, Skriftspråkande döva barn. Roos mål med avhandlingen är att beskriva en grupp

döva barns läs- och skrivaktiviteter i förskolan och under dess tidiga skolår. Roos gjorde en

etnografisk studie. 37 Roos använde sig av olika datasamlingstekniker, exempelvis

observation, filmning och intervju. Resultatet av studien visade att döva barn läser ord för ord,

det vill säga de ger varje ord ett tecken, vilket gör att eleverna går vilse i texten och

sammanhanget försvinner. Studien visar även att döva barn aktivt samlar på ord och

intresserar sig för att förstå skriftens konstruktion. Det framkommer även att högläsning ger

döva barn lust till litteratur men att högläsningen inte förmedlar den struktur och form som

finns i den skriften, vilket ofta påpekas som viktigt för hörande barns framtida läsförmåga.38

Krister Schönström, Tvåspråkighet för döva skolelever. Avsikten med avhandlingen är att

belysa döva elevers språkfärdigheter i relation mellan svenska och teckenspråk. Schönström

undersöker elevernas färdigheter i svenska genom processbarhetsteorin.39 Schönström

använder sig även av den narrativa strukturen40 för att försöka hitta ett sätt att jämföra de båda

språken. Ett av resultaten visade att teckenspråket som förstaspråk har betydelse för hur döva

elever lär sig sitt andraspråk, svenskan. Ett fullt teckenspråk gör det lättare att ta till sig

inlärningen av ett annat språk.41

Kjell Lundström, Kampen för ett språk. Avhandlingens syfte är att behandla och påvisa

diskurser om dövas tvåspråkighet. Hur lärarna upplevde införandet av tvåspråkigheten i

undervisningen. Lundström skriver att döva fick kämpa för att få ett erkännande av

teckenspråket. Undervisningen förr bedrevs med den orala metoden. När teckenspråket

återigen fick användas på specialskolan var det viktigt att teckenspråket och svenskan skulle

hållas isär. Anledningen till det är att eleven skulle veta att teckenspråket och svenskan var

36 Strömberg, s 69 74 37 Etnografisk studie är att forskning kring och om människor inte kan ske utan att forskaren själv deltar. Roos, s. 72 38 Roos, s. 170 176 39 Processbarhetsteorin är en grammatisk utvecklingsteori. Schönström, (2010), s. 57 40 Narrativ struktur är att jämföra berättelse strukturer mellan olika sociala grupper. Schönström (2010), s. 47 41 Schönström, s. 192 193

8

två olika språk och risken fanns att eleven skulle producera skriven svenska med

teckenspråkets grammatik. 42

Läsutveckling

Läsutveckling är barnets/elevens väg till att bli en aktiv läsare. Enligt Lundberg och Herrlin

kan läsutvecklingen delas upp i fem olika dimensioner.43

Fonologisk medvetenhet

Ordavkodning

Flyt i läsningen

Läsförståelse

Läsintresse

Lundberg anser att de fem dimensionerna samspelar och att det är viktigt att förstå samspelet

mellan dem:

Fonologisk Medvetenhet

Ordavkodning

Flyt i läsningen

Läsförståelse

Läsintresse

Figur enligt Lundberg och Herrlin44

Förklaring till figurens pilar:

En god fonologisk medvetenhet ger bättre ordavkodning

En bra ordavkodning ger bättre fonologisk medvetenhet och flyt i läsningen

Flyt i läsningen ger bättre läsförståelse och snabbare ordavkodning

Läsförståelse ger bättre flyt i läsningen och läsintresset bli större om förståelsen finns

Finns läsintresset blir läsförståelsen större.

Läsförståelse

Definitionen av läsförståelse kan förklaras med samspelet mellan läsare och texten,45 det vill

säga att det är både läsaren och texten tillsammans som skapar budskapet. Det är många bitar

som ska falla på plats för att uppnå läsförståelse.

42 Lundström, s. 112 113 43 Lundberg & Herrlin, s. 6 44 Lundberg & Herrlin, (2011), s. 9 45 Karin Taube: Barns tidiga läsning. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag, 2007, s. 61

9

Fullgod läsförståelse kräver en korrekt och automatiserad avkodningsförmåga, ett rikt ordförråd, förtrogenhet med skriftspråkets ordval och meningsbyggnad, rika erfarenheter av omvärlden samt läsarens aktiva deltagande i läsningen.46

En text kan tolkas på många olika nivåer, till exempel enkel nivå där förståelsen bygger på

ord och enklare fraser, eller en svår nivå där förståelsen bygger på analytisk och jämförande

förståelse. Beroende av vad en elev har för tidigare erfarenheter, kunskaper och språkliga och

kognitiva förmågor kan texter tolkas olika.47

Läsning är ett möte mellan läsare och text, där läsaren ofta är aktiv och konstruktiv. Läsaren är medskapare och konstruerar innebörder från texten utifrån sina tidigare erfarenheter och förväntningar48

Även elevens metakognitiva förmåga spelar roll vid läsförståelsen.49 Metakognitiv innebär

elevens medvetenhet och förmåga att styra sina egna tankeprocesser.50 Lundberg och

Reichenberg menar att metakognition måste finnas för att eleven ska bli en aktiv läsare.51 I

detta fall innebär det att eleverna kan välja rätt lässtrategier för att förstå en text.

Med lässtrategier menas de mentala aktiviteter som eleven väljer för att tillägna sig,

organisera och få information från texten. Strategierna ska vara målinriktade och flexibla.52

Strategierna:

aktiverar relevant förkunskap

avgör vilka tankegångar och teman som är viktiga i en text

tar fram visuella bilder

gör inferenser och drar slutsatser

sammanfattar texten för sig själv

använder hållpunksstrategier i form av hoppa över, läsa om53

Även elevens metalingvistiska förmåga påverkar läsförståelsen. Med det menas förmågan att

reflektera över sin egen användning av språk.54 Att som elev inte ha förmågan att välja rätt

lässtrategier påverkar förståelsen. 55 Anna Strömbergs rapport visade att lärare upplever det

som att elever läser ord för ord och inte hela texten i ett sammanhang, vilket gör det svårt för

46 Karin Taube: Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag, 2007, s. 70 47 Taube, barns tidiga läsning, s. 62 63 48 Lundberg & Herrlin, s. 15 49 Taube, Läsinlärning och självförtroende, s.62 63 50 Taube, Barns tidiga läsning, s.37 51 Lundberg & Reichenberg, s. 35 52 Barbro Westlund: Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur, 2009, s. 124 53 Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann: Tankens mosaik. Stockholm: Diadalos AB, 2011, s.42 43 54 Taube, Barns tidiga läsning, s. 69 55 Westlund, s 125

10

eleverna att läsa mellan raderna.56 Även Carin Roos tar upp detta problem i sin avhandling.

Eleverna läser ord för ord, det vill säga de ger varje ord ett tecken, vilket gör att eleverna går

vilse i texten och sammanhanget försvinner. 57 Eleven kan utveckla negativa strategier för att

dölja att den inte förstår, strategier för att undvika problemet. Strategierna kan vara att gissa,

hoppa över eller låta en klasskompis berätta innehållet i texten.58

En god läsförståelse hos barn byggs upp redan så tidigt som i 3-4-årsåldern. En studie visar att

genom rim och barnsånger bygger barnet upp en fonologisk medvetenhet som sedan resulterar

i en god läsutveckling. 59 Att som liten få böcker höglästa för sig gör att eleven tidigt berikar

sitt ordförråd för att sedan i skolan lättare kunna förstå texter.60 Jørgen Frost tar upp vikten av

högläsning. Frost skriver att om barnet och den vuxna samspelar i högläsningen och den

vuxna bjuder in till reflektion över texten överförs den vuxnes lässtrategier till barnet. Dessa

strategier gör att barnet kan förstå texter .61 Högläsning för döva barn beskriver Christersson

som något positivt för döva barn. Den vuxna läser och tecknar boken för barnet. Det är viktigt

att det döva barnet ser boken och bilderna.62

Läraren har en viktig roll i elevens läsförståelse. Vygotskijs teori, den närmaste

utvecklingszonen, bygger på att läraren finner barnets kunskapsbehov; att läraren tar tillvara

det eleven redan kan för att vägleda eleven framåt. Läraren agerar som en vägledande

instruktör. Eleven avslutar sedan processen med att reflektera över sina egna framsteg.63 Detta

kan jämföras med Frosts teori om högläsning, där den vuxne hjälper barnet framåt i sin

förståelseprocess. 64 Vygotskijs teori innebär att undervisningen måste anpassas efter varje

elevs individuella förutsättningar, men att klassrummet är en social plats i den bemärkelsen att

eleverna får lära av varandra.65 Att som lärare känna eleverna och deras olika behov är viktigt.

Genom detta kan läraren ge dem rätt förutsättningar för god läsförståelse. Är det elever som

56 Anna Strömberg: Hur arbetar man pedagogiskt med läs- och skrivinlärningen för döva barn

I Ylva Segnestam (red): Från bokstäver till förståelse- rapport samling om läs- och skrivprocessen, normal och avvikande utveckling. Umeå: Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011, s. 73 57 Carin Roos: Skriftspråkande döva barn, Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis, 2004, s. 171 58 Westlund, s. 125 59 Jørgen Frost: Läsundervisning. Stockholm: Natur & Kultur, 2002, s. 39 60 Reichenberg, s 36 37 61 Frost, s. 47 62 Christersson, s. 27 63 Lev Vygotskij: Mind in society. Cambridge: Harvard University Press, 1978, s. 84 91 64 Frost, s. 47 65 Vygotskij, s. 84 91

11

brister i koncentration istället för läsförmågan, är det elever som brister i ordförståelsen, på

grund av att svenska är deras andraspråk eller att eleven brister i sin förförståelse för ämnet.66

Reichenberg anser, precis som Vygotskij, att lärare ska ha en vägledande roll. Läraren ska

leda eleven genom textsamtal och på det sättet nå läsförståelse. Genom textsamtal kan

förmågan att reflektera över texter tränas upp.67 Även Skolverket tar upp vikten av samtal.

Det är i samtalet som eleven får ökat ordförråd och utvecklar lässtrategier.68

Ordförståelse

Det finns samband mellan en bra läsförståelse och en säker avkodning.69 Taube menar

Läsning= avkodning × förståelse70

Läsningen är beroende av två processer, och dålig läsförståelse kan kopplas till bristfällig

avkodningsförmåga.71 Däremot betyder det inte att eleven förstår ordet bara för att han/hon

kan avkoda det rätt.72 Eleven måste använda sig av avkodningsstrategier för att förstå ett nytt

ord. Det kan ske genom att ordet sätts in i en mening för att se sammanhanget, eller genom att

ordet delas upp i kortare beståndsdelar.73 Strömberg skriver i sin rapport att döva elever inte

vet hur orden låter utan lär sig ordbilden, det vill säga hur ordet ser ut. Detta resulterar i att

döva barn sällan stavar ord fel.74 Smith anser att också hörande läser på detta sätt, att läsa utan

fonetik. Läsaren lär sig hur ordet ser ut och avkodar det genom synen. Människor kan lära sig

att känna igen tusentals ord. Därför reagerar de om ett ord är felstavat, även om uttalet blir det

samma (exempelvis kära-tjära).75 Lundberg anser däremot att fonetiken är viktig i läsningen.

Lundberg menar att döva barn kopplar ordet de ser till tecknet istället för ljudet och

avkodning sker på detta sätt.76

66 Reichenberg, s. 56 63 67 Reichenberg, s. 66-79 68 Skolverket: Nya språket lyfter. Bedömningsstöd i svenska i svenska och svenska som andra språk för grundskolans årskurs 1 4. Stockholm. Skolverket 2011, s. 13 69 Frost, s.37 70 Taube, Barns tidiga läsning, s. 58 71 Ibib., s. 60 72 Westlund, s. 97 73 Ibib., s. 101 74 Strömberg, s. 73 75 Frank Smith: Läsning. Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1986, s. 67 68 76 Ingvar Lundberg: Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur, 2010, s. 64

12

Att ha ett rikt ordförråd samspelar med läsförståelsen och gör det lättare att förstå texter;

Om elever har otillräckliga språkliga och kulturspecifika förkunskaper och ett begränsat

ordförråd, kan det vara svårt att läsa aktivt. 77 Ordförståelse utvecklas genom vardagliga

samtal och högläsning.78 Ordförrådet ökar när läsförmågan ökar i samband med elevens

kognitiva utveckling. I ämnesundervisningen tillägnar sig eleven ett ordförråd med

specialord.79 Även ordförståelse och ordförråd redogör Strömberg för i sin studie, för att

eleverna ska utveckla sitt ordförråd behöver lärare jobba med ord och begrepp i alla ämnen.80

När barnen är små utvecklas ordförrådet genom högläsning av bilderböcker. Barnet kan även

utöka sitt ordförråd om den vuxne plockar ut speciella ord och begrepp ur texten för att

samtala om vad de betyder.81 Christersson skriver att den vuxna ska ha det döva barnet i sitt

knä för att visa på ord och berätta vad orden betyder och på detta sätt utvidga barnets ord- och

teckenförråd. Döva barn lär sig även ord och får språkkänsla via ramsor82 Carin Roos betonar

vikten av att lärare presenterar nya ord och texter i ett sammanhang och inte som en samling

glosor.83 Taube skriver att läraren kan presentera ord på alla upptänkliga vis för att eleven ska

ta till sig det nya ordet och för att eleven ska förstå att ord är intressanta. Ord kan skrivas på

tavlan eller i små böcker, sorteras och systematiseras, dramatiseras och illustreras. Ord är

viktiga och intressanta, den insikten ska föras över till barnen.

Forskare har funnit starka band mellan hörförståelse, ordförråd och läsförståelse. Om eleven

har med sig ett stort muntligt ordförråd har eleven redan utvecklat en förförståelse för det

aktuella ordet, och när eleven ska avkoda det för första gången behöver han/hon inte lägga

mental energi för att även förstå det.84 Strömberg håller med om att hörförståelse har ett

samband med ordförståelse och läsförståelse. Strömberg betonar i sin rapport att döva elever

missar många ord som hörande elever får gratis genom hörseln.85

77 Reichenberg, s. 59 78 Westlund, s.110 79 Tua Abrahamsson & Pirkko Bergman: Tankarna springer före. Stockholm: HLS Förlag, 2005, s. 16 80 Strömberg, s. 75 81 Frost, s. 47 82 Christersson, s. 29 83 Carin Roos, Skriftspråkande döva barn, s. 171 84 Westlund, s. 110 111 85 Strömberg, s. 76

13

Teckenspråkets betydelse för läsförståelsen

I boken, Två flugor i en smäll att lära på sitt andraspråk tar man upp vikten av att fortsätta att

utvecklas på sitt modersmål. Att modersmålet har en oerhört stor betydelse för elevens

utveckling är idag ett axiom. Utan modersmålet tar all annan utveckling mycket längre tid,

inklusive andraspråksinlärning. 86 87 Schönströms avhandling behandlar detta faktum, genom

att använda sig av Cummins teori; för att utveckla sitt andraspråk krävs ett välutvecklat

förstaspråk,88 visar Schönström ett samband mellan att de elever som når ett högt resultat i

svenska även har ett rikt teckenspråk.89 Løken och Melkeraaen visar att Cummins teori

bygger på Vygotskijs begrepp den närmaste utvecklingszonen.90 För att förklara Cummins

teori ges följande beskrivning. Den förståliga inputen finns i elevens närmaste zon, detta

skapar en bas för tanken, den kognitiva förmågan. För att utveckling ska kunna ske hos

barnet, bör man utgå från något som är känt (här hemspråket) för att närma sig något som är

okänt (det nya språket)

från känt till okänt. 91Med detta menas att det blir ett språkligt

samspel mellan teckenspråket och svenskan. Rasmussen beskriver teckenspråkets betydelse

för läsningen med orden. De børn, der har et alderssvarende sprog, er alderssvarende læsere,

og de børn, der ikke har et alderssvarende sprog, er ikke særlig gode læsere .92 Det betyder att

de elever som har ett åldersadekvat språk kan tillgodogöra sig texter och böcker som är

skrivna för dem. De elever som inte har ett åldersadekvat språk kan inte heller tillgodogöra

sig dessa texter.

Schönström menar dock att det finns skillnader mellan svenska som andraspråk för döva

respektive hörande elever. Teckenspråket är ett visuellt språk. Om detta skriver Kjell

Lundström om i sin avhandling Kampen om ett språk. Lundström skriver att tvåspråkigheten

med teckenspråk och svenska skiljer sig mer än om det skulle vara tvåspråkighet med två

talade språk. Teckenspråket och svenskan har ingen gemensam fonemuppställning, inte alltid

en temporal grammatik och framförallt har teckenspråket inget skriftspråk.93

86 Pirkko Bergman: Två flugor i en smäll. Att lära på sitt andra språk. Stockholm: Liber, 2009, s. 65 87 Axiom betyder att det antas vara sant utan bevis. www.ne.se, 26 december 88 Schönström, s. 193 89 Ibid, s. 192 90 Vygotskij, s. 84-91 91 Aud Løken & Åse Melkeraaen: Fånga språket!. När svenska är barnens andra språk. Hässelby: Runa Förlag AB 1996, s. 21 22 92 Palle Vesterberg Rasmussen: Undervisning af hørehæmmede børn. Aalborg: Døveskolernes materiallaboratorium, 1983, s.71 93 Kjell Lundström: kampen om ett språk. Dövas två språk och tvåspråkighet i skolundervisningen i Sverige 1809-

1990. Stockholm: HLS Förlag, 2005, s. 119

http://www.ne.se

14

Läslust

Motivation kan delas upp i den inre och yttre motivationen. Den inre motivationen är elevens

egen vilja att lära sig, elevens egen drivkraft. Den yttre motivationen är att eleven handlar för

att få någonting tillbaka i form av belöning. Det är den inre motivationen som lägger grunden

för det livslånga lärandet. Det är den inre motivationen som lärare ska sträva efter att skapa.94

Även elevens förväntningar inför lösandet av en uppgift är avgörande för motivationen.

En persons ansträngningar att nå ett mål (lösa en uppgift), är en kombination av målets värde och förväntan om att lyckas eller misslyckas att nå målet. Förväntan om framgång är beroende av en persons tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande och uppfattningen av den egna kapaciteten i den aktuella situationen. Värdet av framgång beror på hur viktigt ett mål är för en person och dennes omvärld. 95

Aidan Chambers tar upp elevernas förutsättningar för att känna lust till läsning. Eleverna

påverkas av inre och yttre förutsättningar.96 De inre förutsättningarna överensstämmer med

Stensmos citat ovan.97 Chambers anser att de inre förutsättningarna för läslust skapas efter

elevernas tidigare erfarenhet och sinnesstämning. Om elevernas erfarenheter av läsning är

förknippat med krav och plikt kommer läsningen att bli tråkig. Chambers tar även upp de yttre

förutsättningarna, hur den fysiska miljön påverkar lusten. De yttre förutsättningarna kan

påverka elevernas inre förutsättningar.98

Enligt Dewey kan verklig utbildning endast uppnås genom att barnets begåvning stimuleras

av de krav som ställs i den sociala situationen där barnet befinner sig. Det betyder att läraren

måste ta hänsyn till elevens begåvning, smak och intressen. 99 Stensmo beskriver Deweys

teori om motivation med orden; läraren kan ta fasta på elevens intressen för att skapa

motivation. Genom att som lärare stimulera elevens behov: 100

Gemenskap

Nyfikenhet att utforska

Lust att skapa

Etiska intressen

Lundberg lägger vikten på att eleverna måste förstå syftet med läsningen för att känna

motivation och lust till att läsa.

94 Westlund, s. 28 29 95 Christer Stensmo: Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur, 1997, s. 100 96 Aidan Chambers: Böcker omkring oss. Stockholm: Nordstedts Förlag, 1994, s. 20 97 Stensmo, s. 100 98 Chambers, s. 21 99 John Dewey: Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur & Kultur, 2004, s. 46 48 100 Christer Stensmo: pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur, 2007, s. 220

15

[ ] eleverna redan från början måste få uppleva att läsning handlar om mening, glädje, betydelse, budskap, upplevelse och förståelse. de måste få erfara att texter har något att säga som kan vara viktigt101

Även inom läslust anser Reichenberg att det är viktigt att vara aktiv som lärare genom att

välja rätt böcker till eleverna, böcker som väcker nyfikenhet och läslust.102 Även Lundberg

anser att det är viktigt att som lärare vara aktiv i elevernas process till att känna lust till

läsning. Lundberg skriver att det är viktigt att eleverna får uppleva glädjen och lusten inom

läsningen, att läsandet ger nyckeln till en hel värld av fantasi, spänning, kunskap, äventyr

och glädje. 103 Det är lärarnas ansvar att skapa den grundläggande lusten till läsning. Den

grundläggande lusten som gör att eleverna även läser hemma och dessutom fortsätter att läsa

hela livet.104 Som lärare ska du låta dina elever ha integritet som läsare och även låta dem

samtala med varandra. De ska även tillåtas att läsa utan krav105 vilket kan jämföras med

Chambers inre förutsättningar, att eleverna upplever läsningen tråkig om den förknippas med

plikter och krav.106

För att läsningen ska bli rolig, måste den innehålla ett mått av integritet och kravlöshet. Den måste få ett rum i barnkulturens egen sfär. När vi stöttar eleverna i deras läsning ska vi tillåta barnen deras relationer till sina klasskamrater.107

Detta kan även jämföras med Vygotskijs teori att eleverna ska lära av varandra.108 Även

Deweys teori om att gemenskap skapar motivation.109

Aidan Chambers presenterar Läsandets cirkel vilken innebär att eleverna känner att läsning är

lustfyllt och att de vill läsa igen. Eleverna gör valet av bok, de ges tid att läsa denna bok och

de får efter detta respons på läsningen.110 Under tiden cirkeln pågår får eleverna lärarens stöd i

likhet med Vygotskijs teori, den närmaste utvecklings zonen.111

101 Lundberg & Herrlin, s. 10 102 Reichenberg, s. 103 Lundberg & Herrlin s. 16 104 Ibid., s. 16 17 105Anne-Marie Körling: Läsning från början , i Ingrid Norberg (red): LÄSlust och LÄTT läst. Lund: Bibliotekstjänst AB, 2003, s. 19 106 Chambers, s. 20 107 Körlinger, s.19 108 Vygotskij, s. 84 91 109 Stensmo, Pedagogisk filosofi, s. 220 110 Chambers, s. 11 111 Vygotskij, s. 84 91

Figur enligt Aidan C

Läraren ska väcka elevens nyfikenhet över en bok, detta kan läraren göra genom att kort

presentera boken på ett spännande sätt eller att läsa högt ur boken innan eleven får l

själv. 113

Biblioteket har en central roll i elevernas läslust

Chambers anser även att lärarna ska ha ett minibibliotek i klassrummet för att eleverna hela

tiden ska ha tillgång till böcker.

Självkänsla

Elevens självkänsla

att starta process

ett antal punkter:

112 Chambers, 113 Chambers,114 Chambers, s. 22115 Ibid, s. 24116 Martin Hugo: s. 88

Figur enligt Aidan Chambers


presentera boken på ett spännande sätt eller att läsa högt ur boken innan eleven får l113




jälvkänsla

s självkänsla

att starta processen

ett antal punkter: 116

Chambers,

s. 11 Chambers,

s. 12 Chambers, s. 22

. 24 25 Martin Hugo: Från motstånd till framgång, att motivera när ingen motivation finns.

ambers112






s självkänsla

är viktig för läslusten och läraren

en som skapar116

Från motstånd till framgång, att motivera när ingen motivation finns.





tiden ska ha tillgång till böcker.115


skapar

en positiv självkänsla


16



Biblioteket har en central roll i elevernas läslust; eleverna måste







eleverna måste



har en viktig roll i elevens självbild. F


hos eleven




eleverna måste

ha tillgång till böcker


viktig roll i elevens självbild. F

eleven

krävs det enligt Martin Hugo

Från motstånd till framgång, att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber, 2011


presentera boken på ett spännande sätt eller att läsa högt ur boken innan eleven får läsa

ha tillgång till böcker.


viktig roll i elevens självbild. F


Stockholm: Liber, 2011


a

.114


viktig roll i elevens självbild. För


Stockholm: Liber, 2011,

17

Läraren måste tycka om sina elever.

Lärarens förväntningar på eleven

En liten undervisningsgrupp

Läraren ska fokusera på elevernas positiva sidor

Taube håller med Hugo om punkten om att läraren ska tycka om sina elever. Taube uttrycker

sig Jag tycker om dig som du är .117 Taube anser även att Det är lärarens uppgift att

vägleda alla elever i klassrummet så att de lär sig acceptera andras svagheter och eventuellt

bristande förmåga .118 Det kan jämföras med Vygotskijs teori att läraren har en vägledande

roll.119 Genom att läraren vägleder eleverna i klassrummet kan den skapa en positiv

klassrumsatmosfär och på det sättet bidra till ett bättre inlärningsklimat.120 Även Stensmo tar

upp vikten av att skapa en positiv klassrumsatmosfär. Det kan även jämföras med Chambers

teori om att de yttre förutsättningarna påverkar eleven. Chambers skriver även att elevernas

inre förutsättningar påverkas av deras relationer till andra elever i klassen.121

I en klass som kännetecknas av positiva attityder, har eleverna lätt att ta till sig konstruktiv kritik. Samverkan mellan elever i lyckade grupparbeten och projekt resulterar i känslor av stolthet och personlig tillfredställelse, vilket befrämjar sammanhållning och moral.122

En elev med negativ självkänsla använder inte sina förmågor på ett adekvat sätt och använder

strategier negativt. För att förstå en text måste läsaren vara aktiv. Om eleven har en negativ

självkänsla kan eleven utvecklas till en passiv läsare. Orsaken till det är att eleven har

bristande tillit till den egna förmågan. Eleven tar inte texten på allvar och då känns inte ett

misslyckande lika hårt. Elevens metakognitiva förmåga som behövs i läsförståelse är

blockerad.123

En god del av elevens kapacitet sysslar i själva verket inte med uppgiften, utan med att ängsligt oroa sig för hur han/hon skall undvika den skada som det förväntade misslyckandet kommer att tillfoga det redan tidigare illa tilltygade självförtroendet.124

Om elevens erfarenheter är att misslyckas är det lärarens uppgift att lära eleven att den kan

lyckas. Läraren måste forma klassrumssituationer och uppgifter där elever kan känna att de är

framgångsrika och kompetenta. 125

117 Taube, Barns tidiga läsning, s. 110 118 Ibid, s. 110 119 Vygotskij, s. 84 91 120 Taube, barns tidiga läsning, s. 110 111 121 Chambers, s. 20 122 Stensmo, Ledarskap i klassrummet, s. 106 123 Taube, Läsinlärning och självförtroende, s. 86 91 124 Ibid., s. 90

18

Låt barnen förstå att du tror mer om dem som läsare än vad de själva gör. Hjälp dem att uppskatta det svåra

böcker som ligger precis i utkant av deras förmåga, det slags berättelser

och poesi som de ännu inte hört talas om än. För vad har vi annars lärare till, om inte för att ta oss dit vi inte kan gå på egen hand.126

Genom att som lärare pröva en texts läsbarhetsindex127 får man en indikation på huruvida

texten är svår, lätt eller lagom. 128 På detta sätt kan läraren ge eleven en text som den kan klara

av men även är en utmaning.

Syfte

Syftet med min studie är att undersöka hur lärare kan undervisa för att utveckla läsförståelse

och läslust för specialskolans elever.

Studien kommer att redogöra för hur svensklärare inom specialskolan undervisar i

läsförståelse och hur de skapar lust till läsning. Den kommer även att redogöra för hur

specialskolans elever vill öka sin läsförståelse och hur de får lust till att läsa. Studien vänder

sig främst till lärare som undervisar i ämnet svenska för döva och hörselskadade, men även

för ovanstående som undervisar i andra ämnen. Samtliga lärare, oavsett ämnesinriktning, som

ansvarar för elevernas språkutveckling.

Frågeställningar

För att uppnå syftet har jag formulerat följande frågeställningar

Hur kan lärare undervisa för att utveckla läsförståelse och ordförståelse för döva och hörselskadade elever?

Vad har teckenspråket för betydelse för läsförståelsen?

Hur kan lärare stimulera döva och hörselskadade elever till läslust

Hur kan lärare utveckla elevernas självkänsla som läsare?

125 Taube, Läsinlärning och självförtroende s. 105 126 Chambers, s. 103 127 Jag kommer fortsättningsvis benämna läsbarhetsindex med LIX

128 Läsbarhetsindex: LIX utvecklades på 1960-talet. Lix används för att se hur lätt eller svår en text är att läsa. Det kan vara skönlitterära, fakta- eller mediala texter som ska uppskattas. Lix baseras på medeltalet ord per mening och andelen långa ord uttryckt i procent. Se bilaga 3 över skala

19

Metod Detta kapitel är indelat i sex delar: Val av metod, där metoden och även den analysmetod som

används förklaras. Urval, där urvalet av informanter presenteras. Genomförande, där

tillvägagångssättet för att samla in data presenteras. Etiska överväganden. Databearbetning,

hur jag gick till väga för att sammanställa och analysera mina data. Reflektion över metod.

Val av metod

Studiens syfte kommer att besvaras med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det är den metod som

är bäst lämpad för undersökningens syfte och till frågeställningarna eftersom kvalitativa

metoder utgår från studieobjektets perspektiv129 och att den kvalitativa intervjun har öppna

och tilltalande frågor.130131 Det är intervjuaren som styr den kvalitativa intervjun. Att den

kvantitativa metoden valdes bort beror på att syftet med undersökningen inte passar för att få

fram frekvenser eller ett visst antal procent som senare ska redovisas som statistik. 132

De kvalitativa intervjuerna kommer att analyseras enligt hermeneutiken. Det betyder att den

som tolkar resultatet har en förförståelse och tolkar och förstår intervjun utifrån den133.

Förförståelse, tankar, intryck samt känslor är en tillgång inom hermeneutiken.134 Forskaren

ska se en helhet men även se varje del i helheten för att få fram fullständig förståelse.

Perspektivet kan pendla mellan tolkarens perspektiv och perspektivet på den individ som

intervjuas för att få fram en rättvis förståelse.135 Det är förförståelsen som bildar en ny

tolkning och förståelse som sedan blir en ny förförståelse.136

Urval

Studiens urval gjordes på följande sätt: Genom att granska studiens syfte var det av intresse

att intervjua både lärare och elever i specialskolan för att få bådas perspektiv. Efter att de

129 Mats Alvesson & Kaj Sköldberg: Tolkningar och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB, 2008, s. 17 130 Jan Trost: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB, 2010, s. 13 32 131 Se bilaga 4 för lärarnas frågor och se bilaga 5 för elevernas frågor, elevernas frågor har bara jag sett och de fungerade som ett stöd för mig under intervjuerna. Frågorna har inte formulerats på detta sätt till eleverna. 132 Trost, s. 27 133 Alveson & Sköldberg, s. 216 134 Runa Patel & Bo Davidsson: Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB, 2010, s. 30 135 Ibid., s. 30 136 Alveson & Sköldberg, s. 200 201

20

teoretiska perspektiven hade skrivits uppkom även vikten av att studien ska representera

lärare och elever i samtliga årskurser, med andra ord från förskolan till och med årskurs 10.137

Fem lärare som arbetar med svenska i olika årskurser valdes ut till intervjun. Fyra lärare

jobbar på specialskola, varav en är speciallärare inom läs- och skrivinlärning, och en lärare

jobbar på förskola. Förskolan i fråga har en barngrupp med döva och hörselskadade barn.

Sex elever intervjuades i olika årskurser. Eleverna valdes efter samtal med deras respektive

lärare. Eleverna utgör exempel på specialskolans elever i den bemärkelsen att samtliga

hörselnedsättningar är representerade. En elev är döv, två elever har CI-implantat138 och tre

elever har varierad hörselnedsättning. Jag valde att inte intervjua barn i förskolan eftersom jag

anser dem för små för att intervjuas.

Genomförande

Nedanstående text är uppdelat i två delar. En del som förklarar genomförandet av lärarnas

intervjuer, och en del som förklarar genomförandet av elevernas intervjuer. Anledningen till

detta är att genomförandena inte fortlöpte på samma sätt.

Lärare

Fem lärare på en specialskola tillfrågades om de ville delta i mitt examensarbete. Jag

förklarade vad studien sökte svar på. Alla fem lärare valde att delta. Först genomfördes en

pilotintervju. Efter pilotintervjun ändrades de frågor som behövde ändras för att syftet bättre

skulle framgå. Tider bokades och lärarna fick själva välja plats för sin intervju, då det är en

fördel att individen som intervjuas känner sig bekväm och trygg.139 Intervjuerna genomfördes

på olika platser. En intervju genomfördes i ett avskilt grupprum, tre intervjuer genomfördes i

den aktuella lärarens klass-/arbetsrum. En intervju genomfördes avskilt i lärarnas matsal.

Samtliga intervjuer bandades, för att sen transkriberas.140 Lärarna delgavs därefter

sammanfattningen av transkriberingen. Anledningen till detta var att jag ville se om vi hade

förstått varandra och samtidigt få deras godkännande av sammanfattningen av intervjun.141

137137 I specialskolan finns år 1 10 138 Se bilaga 2 och sid 6 139 Trost, s. 65 140 Ibid., s. 147 150 141 Martyn Denscombe: Forskningshandboken

för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur AB, 2009, s. 266

21

Elever

Jag frågade först lärare på specialskolan vilka elever de kunde rekommendera för mitt

examensarbete. När jag hade fått namn på elever frågade jag eleverna om de skulle vilja delta.

Samtliga tillfrågade elever ville delta. Eftersom eleverna inte är myndiga kontaktades även

deras vårdnadshavare för att få samtycke. I samtalet förklarades syftet med intervjun och

vårdnadshavaren fick en kort sammanfattning av frågorna. Samtliga vårdnadshavare medgav

att deras barn tilläts delta. Eleverna fick även hem ett brev142där vårdnadshavaren fick skriva

under medgivandet. De sex eleverna intervjuades i biblioteket eller i ett grupprum.

Anledningen till det var att intervjun skulle ske i lugn och ro. Då intervjuerna skedde i

biblioteket tillsågs att ingen annan var där och de gånger biblioteket var upptaget valdes ett

avskilt grupprum. Fyra av elevintervjuerna genomfördes på talad svenska. Samtliga av dessa

fyra intervjuer bandades för att därefter samma dag transkriberas. Två av elevintervjuerna

genomfördes på teckenspråk. Under dessa intervjuer valde jag att skriva direkt på plats vad

som sades. Jag funderade på att filma de två återstående intervjuerna med videokamera men

efter noggrant övervägande kom jag fram till att en videokamera skulle haft en hämmande

effekt på eleverna.143 Samtliga sex elever har fått läsa min sammanfattning av deras

intervjuer.144 Eleverna har även fått sammanfattningen läst och/eller tecknad av mig. Samtliga

elever har godkänt min sammanfattning av intervjun.

Etiska överväganden

Lärarna, eleverna och vårdnadshavarna har fått information om individskyddskravet. Enligt

Vetenskapsrådet innebär Individskyddskravet att individer inte får utsättas för fysik eller

psykisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Individskyddskravet kan delas upp i fyra

huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt

nyttjandekravet. Lärarna, eleverna och vårdnadshavarna har fått information om studiens syfte

och att det är frivilligt. Jag har mottagit deras samtycke till studien. Konfidentialitetskravet

har uppnåtts genom att jag inte nämner skolans namn i studien. Ej heller nämns några namn

på de individer jag intervjuat. Jag har även valt att inte nämna årskurser på de elever jag

intervjuat. Intervjuerna kommer inte att användas till andra ändamål än min studie.145

142 Se bilaga 6 143 Denscombe, s. 269 144 Ibid., s. 266 145 www.codex.vr.se

http://www.codex.vr.se

22

Databearbetning

Resultatet bearbetades direkt efter att intervjuerna var gjorda. Jag använde mig av fem

färgpennor för att systematiskt markera svaren till mina olika teman i studien. Genom att jag

tolkar och analyserar mitt resultat enligt hermeneutiken valde jag att låta min förförståelse

vara med i tolkningen.146 Analys av kvalitativdata grundar sig dock på fyra principer. Den

första är att analys och slutsatser jag presenterar ska vara fast förankrade i mina data. Den

andra är att det som förklaras av mina data ska komma ur en läsning av data som är noggrant

genomförd. Den tredje är att obefogade fördomar inte tillhör analysen. Den fjärde principen är

att utvecklingen av teorier och hypoteser ska vara i ständig rörelse.147 Resultatet presenteras

efter mina fyra frågeställningar. En del för varje fråga. Det resulterade i fem delar då jag har

valt att dela på läsförståelse och ordförståelse. Resultatet delas i lärare och elever, anledningen

till det är för att senare kunna jämföra de bådas tankar och åsikter i analysen och även senare i

diskussionen.

Reflektion över metoden

Jag anser att den kvalitativa intervjun fungerade bra utifrån det syfte jag har i undersökningen.

Det var däremot skillnad mellan att intervjua lärare och elever. Intervjuerna med lärarna

genomfördes utan problem. Efter att jag genomfört en pilotintervju med en lärare kändes det

som att jag hade kontroll över frågorna. Intervjuerna med eleverna var svårare att genomföra.

De var sparsamma med sina svar. Frågorna gav korta svar, där jag ofta fick ställa följdfrågor.

Mitt val av att inte filma de intervjuer som skedde på teckenspråk var ett bra beslut.148 Min

upplevelse är att jag efter flera intervjuer blev en bättre intervjuare.

Validiteten i mina data är relativt hög. Genom intervjuer skapas det en direkt kontakt där

datans relevans och riktighet kan kontrolleras under tiden den samlas in.149 Jag anser att min

datainsamling har varit fördjupad i den bemärkelsen att intervjuerna var grundligt genomförda

och bearbetningen av mina data har varit noggrann, vilket stärker validiteten.150 Syftet med

min studie är att undersöka hur lärare undervisar för att utveckla läsförståelse och läslust hos

specialskolans elever. Jag anser att de data jag har samlat in stödjer mitt syfte och mina

146 Patel & Davidsson, s. 30 147 Denscombe, s. 367 368 148 Denscombe, s. 269 149 Denscombe, s. 268 150 Ibid., s. 378

23

frågeställningar. Genom att jag både intervjuat lärare och elever anser jag att mina data får

bredd och att de inte är sedda utifrån enbart ett perspektiv. Däremot är undersökningen bara

baserad på åsikter och tankar från lärare och elever. För att ge studien högre reliabilitet kunde

observationer genomförts för att se om det lärarna och eleverna anser i intervjusvaren

stämmer.151 Genom att jag endast har gjort intervjuer blir mina data unika på grund av

kontexten och de individer som deltar. Detta resulterar i att mitt resultat får en sämre

tillförlitlighet.152 Intervjuerna genomfördes med endast lärare och elever från en specialskola

och en lärare på förskola. För att erhålla en bättre reliabilitet kunde jag även intervjuat lärare

och elever från andra specialskolor. Däremot anser jag att de lärare och elever jag valt till min

studie är tillförlitliga och om studien skulle gjorts igen med samma informanter förväntar jag

mig att jag skulle erhållit samma svar.

Tolkning och analys av de data jag samlat in skedde direkt efter att alla intervjuer var

avklarade. Detta gjorde att jag i tolkningen av mina data hade kvar känslan och förståelsen för

vad informanterna svarade. Jag upplevde däremot problem att sätta rätt data under rätt rubrik i

resultatet. Detta löstes genom ett arbetsätt där varje rubrik gavs en färg och sen ströks

respektive data under med dessa färger.

Att tolka mina data enligt hermeneutiken, fungerade väl. Mina data redovisas som en text och

då belyses delarna. I diskussionen visas helheten av delarna och då blir det tydligt att alla

delar hörsammas och de skapar en förståelse. Under bearbetningen av studiens data har min

förförståelse ändrats i den bemärkelsen att den blivit djupare och jag har börjat se nya

sammanhang som jag inte sett tidigare. Detta visar att cirkeln för hermeneutiken fungerar;

min förförståelse tolkas med ny förståelse och bildar en ny förförståelse.

Resultat Nedan redovisas resultatet av intervjuerna. Kapitlet är indelat i sex delar: Läsförståelse,

Ordförståelse, Teckenspråkets betydelse för läsförståelsen, Läslust, Självbild och analys.

Under varje rubrik redovisas först resultatet från lärarintervjuerna och därefter från

elevintervjuerna. Anledningen till att båda resultaten är under samma rubrik är att jag vill

tydliggöra likheter och skillnader i resultaten mellan de båda grupperna. Om resultatet

151 Ibid., s. 266 152 Ibid., s. 268 269

24

redovisades i två helt skilda delar skulle läsaren inte få samma överblick. Lärarna

representeras av fem informanter och eleverna representeras av sex informanter. I resultatet

har lärarna informant-nummer ett till och med fem, där informant två är lärare inom

förskolan, informant tre är speciallärare och övriga lärare är svensklärare i specialskolan.

Eleverna har informant-nummer sex till och med elva, där informant sex, sju och nio är

hörselskadade, informant åtta och elva har CI- implantat och informant tio är döv.153

Läsförståelse

Nedan redovisas resultatet från lärare och elever utifrån frågan; Hur ska lärare utveckla

läsförståelsen och ordförståelsen för döva och hörselskadade elever.

Lärarna

Vad är läsförståelse för döva barn? Eftersom de inte har svenska kan de aldrig få svenska som sitt första språk, det är omöjligt, för de kan inte höra det. Det tar ett tag innan man som hörande fattar detta.154

En lärare uttryckte sig med de här orden när den skulle beskriva hur en lärare ska skapa

läsförståelse. För att skapa läsförståelse måste läraren se barnet och utgå från vad som är

känt för barnet .155 Samtliga lärare i intervjuerna håller med om detta; att det är viktigt att

möta eleven där eleven är för att påbörja sin utveckling. Det är viktigt att som lärare läsa

tillsammans med eleven, och att som lärare känna till svårigheterna för döva och

hörselskadade elever i läsningen 156. Det är genom att läsa tillsammans som svårigheterna kan

övervinnas.

Genom att samtala om böcker och texter på elevernas nivå utvecklar specialskolans lärare

läsförståelse. Redan i förskolan startar samtalet om böcker, oftast i samband med högläsning.

Högläsning är viktigt för eleverna. En lärare uttryckte sig med orden högläsning är den bästa

metoden för att öka läsförståelsen för hörselskadade barn .157 I förskolan läser läraren på

svenska samtidigt som barnen får TSS158. Även i specialskolan läser lärarna och tecknar

153 Fyra av de intervjuade eleverna har gått i kommunalskola. 154 Informant 5 155 Informant 5 156 Informant 3 157 Informant5 158 Se sid 6

25

samtidigt. Eleverna får även högläsning med två lärare, en som läser på svenska och en som

tecknar. Då blir teckenspråket rent, det vill säga teckenspråket blir inte svenskpåverkat.159

Anledningen till att högläsning ges på båda språken är att eleverna får välja vilket språk de

vill lyssna eller se på. En lärare tar upp vikten av att berätta hela historien på teckenspråk. Det

är vanligt att lärare läser texten och sen gör en sammanfattning på teckenspråk för eleven. Det

är inte bra för då försvinner många ord som eleven behöver lära sig. Efter högläsningen sker

ett samtal om boken eller texten. Lärarna ställer frågor som gör att eleverna får tänka och

reflektera och lära sig att läsa mellan raderna. Samtal sker även efter böcker och texter som

eleverna får läsa individuellt.

Vi brukar inleda med frågor om vad boken handlade om, texten handlade om och sen brukar det alltid komma ledfrågor och känslor, varför tyckte den så? och varför upplevde den det så? Ska man göra så mot någon?160

För att läsa mellan raderna, du kan bara diskutera, diskutera och diskutera, fundera reflektera vad är det jag läst och varför står det så. Barnen har ofta jätteroliga idéer och tankar runt en text men det gäller att fånga dem, samtal och diskussion titta på orden. Som lärare gäller det att brinna för det här, bjud på dig själv du kan inte stå där platt som en pannkaka då blir det inget roligt.161

Det är även viktigt att tänka på som lärare för döva och hörselskadade elever att gå igenom

svåra ord och samtala om texten innan, speciellt om det är en svårare text och/eller faktatext.

Om läraren inte går igenom orden innan är det risk för att texten blir sönderhackad av för

många avbrott så att läsförståelsen går förlorad, eller att eleven missar alldeles för många ord

på vägen i texten så att läsförståelsen går förlorad. Lärare ska även tänka på att ställa frågor

som rör omvärlden. Detta motverkar att eleverna blir centrerade kring sig själva. Eleverna

måste öppna upp så att det blir en vettig utveckling 162

En metod för att öka läsförståelsen är att eleverna får berätta vad de gjort på helgen på

teckenspråk och läraren skriver upp meningen på tavlan på teckenspråk det vill säga en

mening som är uppbyggd efter teckenspråkets grammatik. Läraren drar ett streck och skriver

även meningen på svenska, detta gör att eleverna får en bild av hur det ser ut på teckenspråk

och hur det ser ut på svenska. Jag jobbar med texten från två olika håll kan man säga .163

159 Se sid 6 160 Informant 1 161 Informant 5 162 Informant 5 163 Informant 4

26

Att jobba med texten från två olika håll är en bra metod och kan utövas på andra sätt. Två

lärare jobbar på följande sätt: De har en mening på teckenspråk och en mening på svenska.

Den svenska meningen klipps isär och elevens uppgift är att teckna meningen på teckenspråk

och lägga den svenska meningen i rätt ordning. De hörselskadade barnen hör ofta rätt snabbt

hur den svenska meningen ska vara men de döva barnen har svårt med detta.

Exempel:164

Teckenspråk Idag bada pek-c 165

Svenska Jag ska bada idag

Teckenspråk Igår handla pek-c Svenska Jag handlade igår

Att läsa och förstå är viktigt för specialskolans elever. Eleverna måste kunna läsa

tidningsartiklar och faktatexter. Det är svårt för specialskolans elever först måste man lära

sig att läsa och sen när man kan det då kan man lära sig [ ] Jag tror man måste börja tidigare

med svenskan 166

Eleverna Samtliga elever ansåg att läsa var viktigt.

Syftet med att läsa är att utveckla min svenska, om jag inte läser lär jag mig inte svenska. Jag måste lära mig svenska, för det finns i samhället och där finns kunskap167

Samtliga elever tyckte att det var lättare att förstå texter om läraren har gått igenom texten

innan och på det sättet skapat en förförståelse. Eleverna ansåg även att det var lättare att förstå

en text om det fanns bilder med. Speciellt de yngre eleverna tyckte detta och de äldre eleverna

tyckte att när de var yngre var bilderna till hjälp. En äldre elev ansåg däremot att bilder

förstörde fokuseringen på texten.

Eleverna hade olika strategier för att förstå texter. En elev brukade tänka innan vad den skulle

läsa och även efteråt skapa sig en sammanfattning. En elev brukade tänka texten i bilder. Om

eleverna inte förstod texten brukade samtliga läsa en gång till och sen fråga läraren. Det fanns

en elev som brukade översätta texten till engelska för att se om den förstod texten bättre.

Anledningen till det är att eleven tycker att den förstår engelska bättre än svenska på grund av

datorspel och internet. Samtliga elever tyckte att det var bra att diskutera texten efter med

164 Informant 3 165 Pek-c betyder jag, Den som tecknar använder ingen munrörelse. 166 Informant 3 167 Informant 10

27

frågor. Det görs ofta på skolan säger de. Det som är det bästa med att diskutera texter enligt

dem är att de kan lära av varandra. En elev sa, Det är roligt att diskutera, få andras

förklaringar och se hur andra tänker .168

Högläsning tyckte samtliga elever var intressant, de tyckte att det var bra när läraren högläste

och även när de fick högläsa själva. De elever som har svenska som förstaspråk tyckte att

högläsningen var bra för att de fick lära sig att uttala svåra ord.

Jag tycker om högläsning, då lär man sig uttala de svåra orden, prata till punkt och ta djupt andetag.169

En elev tyckte att det är mycket bättre att läraren står framför tavlan och berättar det eleverna

ska lära sig

Om man ska lära sig någonting är det lättare att om läraren står framför tavlan och ritar och skriver än om jag bara ska läsa en text. Jag tycker att det är lättare att lära sig muntligt.170

Ordförståelse

Nedan redovisas resultatet från lärare och elever utifrån frågan; Hur ska lärare utveckla

läsförståelsen och ordförståelsen för döva och hörselskadade elever?

Lärarna Samtliga lärare ansåg att det är ordförståelsen som brukar vara det stora problemet för

specialskolans elever. För de döva eleverna gäller det att lära sig varje litet ord. Eftersom de

inte hör och inte har någon fonologisk medvetenhet gäller det att lära sig alla ordbilder. För de

hörselskadade eleverna gäller det att öva upp sitt ordförråd. De hörselskadade eleverna missar

mycket ord som sägs ute i samhället via radio och tv, även ord i vardagliga kommunikationer

i hemmet missas. Detta resulterar i att eleverna inte har något åldersadekvat ordförråd.

I teckenspråket får individer ofta persontecken171 som symboliserar dess namn. Döva elever

riskerar att läsa fel på flick- och pojknamn i texter, för de har inte begrepp om namnen.

Exempel:172

168 Informant 10 169 Informant 7 170 Informant 6 171 Persontecken används i stället för namnet t ex om man pratar om någon bokstaverar man inte dennes namn utan man använder persontecknet istället 172 Informant 3

28

Mats blir mat+s Björn blir djuret björn Sten blir en sten

Det är något som lärarna måste veta och även gå igenom med eleverna. I förskolan får

eleverna lära sig att bokstavera sitt namn och även se det på skriven svenska. De får titta på

sitt namn och jämföra med kompisars namn. De har foto på barnen i helfigur och barnen får

sätta rätt namnskylt vid rätt barn.

För att döva barn ska lära sig nya ord innebär det att du som lärare får ha en ord-bildmetod,

du kan aldrig ha en ord-ljudmetod 173 Du måste visa bilder. Detta är en metod som samtliga

lärare som intervjuades använder sig av. Direkt när vi stöter på ett ord som är nytt så försöker

vi visa det med en bild. Det innebär dock problem; det gäller att som lärare hitta så rena bilder

som möjligt.

Vad betyder en bild och hur ska en bild se ut och vad är det som man tolkar i en bild. Så att ha så rena bilder som möjligt att det är svårt att misstolkas, men det är inte lätt att hitta.174

Samtliga lärare ansåg att det som lärare gäller att hitta varje ord, begrepp och uttryck och gå

igenom dem. Dels för de döva eleverna för att de ska lära sig nya ordbilder att känna igen och

dels för de hörselskadade eleverna för att öka deras ordförråd. Med de yngre eleverna/barnen

har lärarna lappar med ordbilden vid saken; vid bänken finns det en lapp som det står bänk på,

vid fönstret finns det en lapp där det står fönster och så vidare. Läraren anser att detta är en

bra metod för att lära barnen känna igen ord. Samtliga lärare är överens om att orden ska

förklaras i ett sammanhang på både svenska och teckenspråk.

Jag sätter dem i ett sammanhang annars går det inte. Du är tvungen att ha dem i ett sammanhang för ord kan betyda så väldigt mycket, som till exempel får, det kan vara ett substantiv, det kan vara ett verb.175

En lärare säger att svenska språket är fullt av uttryck som är svåra att förstå, till exempel

uttrycket hal som en ål. En döv elev kan säkert alla ord och läser uttrycket ord för ord rätt,

men innebörden av uttrycket går förlorat.

Eleverna

Samtliga elever svarade att om de inte förstod en text berodde det ofta på att orden var för

svåra och de flesta elever tyckte att faktatexter var svårare att förstå än skönlitterära böcker.

173 Informant 5 174 Informant 5 175 Informant 5

29

Om eleverna inte förstod ett ord hade de olika strategier för att få förklaring på ordet. Några

elever skulle läsa meningen igen för att se om de kunde förstå sammanhanget och därifrån

lista ut ordet. Några elever skulle använt ordlista eller internet för att få förklaring. En elev

skulle fortsätt att läsa och väntat på att förklaringen kom senare. Då läser jag lite mer så

kommer förklaringen, man förstår bättre .176 Samtliga elever skulle frågat lärare eller annan

vuxen om de inte skulle klara att få förklaring på ordet själva. Samtliga elever vill att lärarna

ska förklara ordet i ett sammanhang.

Jag vill ha en bra förklaring, ord är svårt eftersom jag inte hör. Jag vill veta förklaring inte bara att det är så.177

Jag vill få ord förklarade för mig kanske med en berättelse.178

De elever som är beroende av teckenspråk ville även att lärarna skulle förklara ordet på

teckenspråk först och sen på svenska. De yngre eleverna tyckte att det var bra att få ord

förklarade med hjälp av bilder. När det är svåra ord hjälper bilderna .179

Teckenspråkets betydelse

Nedan redovisas resultatet från lärare och elever utifrån frågan, Hur har teckenspråket

betydelse för läsförståelsen?

Lärarna

Samtliga lärare tror på ett samband mellan ett rikt teckenspråk och läsförståelse.

Ja visst finns det det, och även förmågan att diskutera texter. Barn till döva föräldrar, när de kommer hit har de ofta med sig ett rikt berättande, de kan berätta, de kan berätta jättespännande historier, sen ligger stöttestenen i att läsa det, men då finns redan nyfikenheten där, men då gäller det att välja att svenskan är så lätt så att de kan berätta det som står emellan, så att svenskan blir som ett stöd för dem.180

Däremot har en lärare en invändning; bara för att eleven har rikt teckenspråk betyder det inte

att eleven förstår texten. Det finns andra saker som också spelar in som förförståelse och

sociala koder.

Ja men det blir inte automatiskt och nej, då har man kommunikationen och mamma och pappa hemma har förklarat mycket, men det ger inte helt automatiskt ordförråd och läsförståelse, det är

176 Informant 7 177 Informant 10 178 Informant 7 179 Informant 7 180 Informant 5

30

lättare att förstå en text om man upplevt den, man vet vad det är frågan om, måste kunna de sociala koderna.181

Det gäller att veta att teckenspråket och svenska är två helt skilda språk. Det finns inte ett

ord - ett tecken, utan det kan finnas ett tecken

massor med ord.

Exempel:182

Teckenspråk: [ops]183

Svenska: Jag vet inte

Då gäller det för eleven att veta att jag vet inte är samma som teckenspråkets [ops]. En lärare

anser att eleverna ska växla mellan teckenspråk och svenskpåverkat teckenspråk när de lär sig

läsa. Anledningen till det är att eleven ska lära sig läsa och då är det bättre med ett tecken

ett

ord.184 Däremot ska eleven vara medveten om att det inte är äkta teckenspråk.

Samtliga lärare arbetar med svenska och teckenspråk parallellt. 185 Läraren skriver meningar

på både teckenspråk och svenska. Lärarna synliggör skillnader mellan teckenspråk och

svenska.

Eleverna

De elever som är i behov av teckenspråk tycker att teckenspråket stödjer dem i läsningen. Det

är lättare att förstå texter och berättelser om det är på teckenspråk. En elev sa om det är

någon som tecknar en saga är det lättare att förstå 186 Det som redovisades i resultatet ovan;187

att de flesta eleverna hellre vill ha ordet förklarat på teckenspråk gäller även några av de

elever som har svenska som förstaspråk.

181 Informant 3 182 Informant 3 183 Bilderna visar hur tecknet ser ut, tecknet är en rörelse uppifrån till ner. 184 Ett tecken ett ord innebär att teckenspråket blir svenskpåverkat och är därmed inte äkta teckenspråk. 185 Se sid 25 modellen som redovisas i läsförståelsen. 186 Informant 9 187 Se sid. 29

31

Samtliga elever tycker att det är bra att vara tvåspråkig. Det kan vara bra att kunna båda

språken typ om CI:t går sönder eller om jag är i ett badhus .188189

Däremot var det en elev som tyckte att teckenspråk och svenska är samma språk.

Läslust

Nedan redovisas resultatet från lärare och elever utifrån frågan; Hur ska lärare stimulera döva

och hörselskadade elever till läslust.

Lärarna

Samtliga lärare anser att det är viktigt att eleverna känner lust för att läsa. Att väcka

nyfikenhet, att väcka lust, väcka glädje det är förutsättningar för inlärning .190

Eleverna ser texter överallt. En lärare förklarar om berättelsens effekt för läslusten. Genom att

teckna berättelser på teckenspråk eller läsa högt för eleverna skapar läraren läslust. Det gäller

som lärare att teckna eller läsa spännande och inlevelsefullt. På förskolan leker de fram

läslusten genom att barnen får dra ordbilder på substantiv exempel bord och stol . Barnen

tittar på ordbilden och ska sedan hitta en likadan ordbild som är utplacerad på stolen och

bordet. Även handalfabetstavlan är viktig. Barnen stannar till vid den och bokstaverar sina

namn.

Samtliga lärare tog upp nyttan av att låta eleverna/barnen se böcker och att gå till biblioteket

och bara bläddra i böcker. Att andas biblioteksatmosfären 191 som en lärare uttryckte sig

Biblioteket är en centralplats på en dövskola, du ska kunna se böcker, viktigt att låta barnen vara där i fred och välja.192

Några lärare tar upp vikten av att vara en god förebild för barnen/eleverna genom att visa att

man själv tycker om att läsa.

Det är viktigt att som lärare hitta rätt bok till rätt elev och att tänka på elevens intresse men

även att tänka på att texten är på rätt nivå för eleven. För att eleven ska känna stimulans ska

texten vara en lagom utmaning. Jag försöker bygga runt deras intresse och utmana dem lite

188 Informant 11 189 CI se sid 6 se bilaga 2 190Informant 5 191Informant 5 192Informant 5

32

självklart

193 med de orden förklarar en lärare sin process att välja ut rätt böcker till eleverna.

En annan lärare förklarar så här

Titta på individen, jag brukar i början på terminen samla på mig böcker och så brukar jag presentera böckerna och berätta lite från varje bok, låta dem ligga kvar i klassrummet och se om någon nappar.194

Att som lärare skapa ett intresse runt boken. Väcka deras nyfikenhet. En spännande framsida

och baksida gör jobbet lättare 195. En lärare beskriver att hon/han brukar ta vara på ifall

eleven läser fakta om en författare, att man som lärare kan spinna vidare på det. Oftast blir

eleverna intresserade av att läsa något från den författaren.

Eleverna tycker om att läsa böcker där de kan känna igen sig, det är alla lärare överens om.

Lärare kan se i elevernas ögon när intresset väcks, när eleven kan känna igen sig i någon av

huvudpersonerna. Lärarna anser däremot att det inte finns speciellt mycket skönlitterära

böcker och läroböcker där centrala personer i texten är döva eller hörselskadade. Lärarna tar

till andra strategier för att låta eleverna känna identifikation. Jag kan ställa frågor som hur

hade det varit om den personen varit hörselskadad?, vad hade den missat?, vad hade hänt? .196

Vi har läst Pricken, att han är annorlunda, fast har är lika mycket värdefull ändå, att han är annorlunda att man kan dra slutsatser till deras svårigheter. Där fick vi väldigt bra diskussioner med barnen, just detta att man inte är som alla andra men man är lika mycket värd för det.197

Genom att samhället ser ut som det gör idag med sociala medier och sms, måste

specialskolans elever kunna läsa och skriva. Sociala medier och sms bidrar till att våra elever

ser nyttan i att kunna läsa och skriva och genom detta ökar viljan att lära sig läsa säger två

lärare.

Eleverna ser texter överallt de kan inte undgå det, det som är så fantastiskt egentligen de senaste tio åren så är det mobilen, den döves möjlighet att kommunicera via mobil [ ]det är dövas stöttesten men även möjlighet, de blir tvungna att kommunicera och läsa, för att kamrater bor långt bort.198199

193Informant 4 194Informant 5 195Informant 3 196Informant 5 197Informant 1 198 informant5 199 I specialskolan bor eleverna på elevhem. Alla elever åker hem på helgen, vilket gör att deras klasskompisar befinner sig långt bort.

33

Det är även viktigt att skapa för att öka läslusten, döva och hörselskadade barn är väldigt

duktiga på att skapa, framförallt teater. Att eleverna får uppleva texter i verkligheten ökar

motivationen.

Barn här är jätteduktiga på teater, du kan ge dem en text du kan berätta något låt dem sen få spela upp det, de gör de speciellt de små barnen. Upplev åk och titta på saker, texter finns i verkligheten, du kan åka och titta på det, smaka på det.200

Eleverna

Böcker ska se spännande ut 201 var något som samtliga elever var överens om. Böckernas

framsida och baksida spelar stor roll. Två elever bläddrade även i boken för att se om texten

såg för svår ut och om det var många svåra ord. Jag ser om det är svåra ord i boken om det är

många svåra ord i blir det inte roligt att läsa .202

De flesta elever tyckte att det var bättra att få välja böcker själva för då får de en bok de vill

läsa. Om läraren ändå ska välja vill samtliga elever få en bok som intresserar dem. Eleverna

tyckte att lärarna ska få dem intresserade av en bok genom att prata om boken och på det

sättet göra boken intressant. Eleverna vill inte få texter som är för svåra för då tappar de lusten

för att läsa. En elev sa Om jag får en svår bok skiter jag i den eller blir irriterad .203

Några elever tog upp att det är roligare att läsa om det inte ställs för höga krav, att de är

tvungna att läsa en viss typ av bok. Det är inte jättekul att läsa i skolan, hemma är det bättre

för då har jag fått välja själv, här måste jag tänka på betygen, då gör man det mest för

betygen. 204 Samma elev ansåg även att det var viktigt att veta varför boken eller texten skulle

läsas.

Några elever tyckte även att lärarna ska göra något roligt av läsningen efter att boken är

färdig. Att få göra en bild till boken eller skriva dikt utifrån bokens handling, alternativt att se

på film kom som förslag.

Roligt att göra något annat, typ en bild eller dikt eller se film för att jämföra. Se om jag har förstått boken rätt.205

200Informant 5 201 Informant 7 202 Informant 10 203 Informant 10 204 Informant 6 205 Informant 10

34

Gör något annat av läsningen, se någon film som är samma som boken. Det är roligt att se skillnad mellan bok och film.206

Samtliga elever tycker att det är roligt att läsa böcker där de kan känna igen sig själva. läser

man om känslor, kan man ju tänka så har jag också känt .207 Jag skulle vilja ha en bok om en

CI-[ ], det tror jag skulle vara intressant att läsa .208

Självkänsla

Nedan redovisas resultatet utifrån frågan, hur ska lärare utveckla elevernas självkänsla som

läsare?

Lärarna

En lärare måste skapa ett bra klassrumsklimat 209 annars kan läraren inte lära eleven något.

Det är väldigt viktigt att läraren fångar eleverna och att det skapas ett förtroende. Att läraren

uppmuntrar eleven till att läsa.

Det första för att för att man ska lära sig något så måste det finnas glädje i det, men jag anser att för att komma åt ett barn för att skapa läsförståelse, måste du ha tagit nyckeln att jag är viktig för dig, du är viktig för mig. Att man har en bra kommunikation.210

Det gäller som lärare att ta till alla sätt man kan för att locka eleverna till att vilja lära sig,

särskilt specialskolans elever. När barnen kommer hit vet de att det är något som inte

stämmer med mig, jag är inte som alla andra. Jag tror att det är viktigt med vuxna

förebilder .211 De hörselskadade eleverna kommer oftast till specialskolan i högstadiet när de

har misslyckats i den kommunala grundskolan. Samtliga lärare pratar om att de måste vara

förebilder, att läraren måste bekräfta och se varje barn. Att de måste veta att eleven måste få

ett själförtroende inför uppgiften, att eleven tror att de kan lyckas. Det är lärarens uppgift att

ge det självförtroendet. En lärare säger att det är viktigt att inte ge eleverna för svåra

uppgifter, anledningen till det är att risken för misslyckande är för stor och elever som hela

tiden misslyckas får sämre självförtroende och lusten till att lära försvinner. En annan lärare

säger att det är viktigt att få eleverna att förstå att det är okej att göra fel.

206 Informant 6 207 Informant 6 208 Informant 8 209 Informant 5 210 Informant 5 211 Informant 5

35

Alla gör fel, det är här vi lär oss, det är det vi är här för att göra. Det får göra fel alla gör fel, vi går i skolan för att lära oss. Få dem att förstå att det är okej att göra fel och direkt när de gör rätt att säga det. Det gör jag mycket.

En lärare tog upp LIX212 som ett bra tillvägagångssätt för att se till att eleverna får texter på

rätt nivå. Eleverna ska inte få för svåra texter det är inte bra då tappar de intresset men de ska

inte heller få för lätta texter för då utvecklas eleverna inte.

Eleverna

För att få självkänsla som läsare vill samtliga elever få beröm.

Jag tror att om man ger mycket beröm och sånt, så tror jag att i längden så hjälper det, man tar åt sig lite hela tiden fast man inte tänker på det själv.213

Jag tycker om att få beröm, då känner man att man gjort något bra, och då vill man fortsätta att lära sig saker.214

Det är viktigt att läraren vet om elevens problem. En elev sa En lärare måste vara

tillmötesgående och veta att man har svårigheter och sätta sig in, inte fråga framför klassen

utan fråga efteråt .215

Eleverna vill även att lärarna inte ska ge dem för svåra texter. Anledningen till det är att om

de bara får svåra texter kan de känna sig misslyckade om de inte förstår texten.

Lärare ska inte bara ge svåra saker, får man bara svåra saker tänker man oh gud, lite lättare saker också för att få känslan jag kan mer än vad jag tror. Ändå om man utvecklas med svårare saker måste man känna att man kan också.216

Eleverna tycker att klassrumsmiljön betyder mycket för deras lärande och läsande. Att det är

små klasser gör mycket att eleverna vågar fråga när de inte förstår.

I min förra skola vågade jag inte fråga om jag inte förstod, det känns bättre här, mindre grupper och alla har samma problem.217

Här på [ ] vågar jag säga att jag inte förstår, det gjorde jag inte på min gamla skola [ ] lärarna här kan hjälpa mig med språket.218

212 Se bilaga 3 213 Informant 6 214 Informant 7 215 Informant 6 216 Informant 6 217 Informant 8 218 Informant 11

36

De elever som är hörselskadade nämner att de små klasserna gör att det är lättare att lära sig

saker för att det är lugnt och tyst.

Analys

Studiens analys är uppdelad i fem delar med rubrikerna; läsförståelse, ordförståelse,

teckenspråkets betydelse, läslust och självkänsla.

Läsförståelse

Vygotskijs teori, den närmaste utvecklingszonen innebär att eleven utvecklas i samspel med

läraren. Elevens utveckling sker genom att läraren möter eleven där den befinner sig.219 För

att skapa läsförståelse måste läraren utgå från det som är känt för barnet. Frost,220

Reichenberg221 och Christersson.222 Detta anser även specialskolans lärare. Samtliga författare

ovan anser att högläsning utvecklar barns/elevers läsförståelse. De lärare som intervjuades

använder högläsning för att öka läsförståelsen. Eleverna är positiva till högläsning. Efter

läsning sker oftast samtal om texten för att skapa förståelse. Reichenberg anser att genom

textsamtal kan förmågan att reflektera över texter byggas upp.223 Att textsamtalen inte bara

ska handla om texten utan att läraren även ska diskutera omvärlden i samtalen. Samtal om

texter upplever eleverna på specialskolan som utvecklande av läsförståelse och att de lär av

varandra. Teorin den närmaste utvecklingszonen menar att eleven lär av andra elever i

klassrummet. 224 Enligt de intervjuade lärarna är det viktigt att eleverna har en förförståelse

innan de läser en text och att de kan textens svåra ord. Genom att förklara orden innan är det

lättare för eleven att förstå texten. Att förklara ord innan överensstämmer med Reichenbergs

sätt att se läraren som en vägledare i elevens läsförståelse.225

Ordförståelse

Lärarna anser att ordförrådet är det stora problemet i läsförståelsen, detta överensstämmer

med Strömbergs tidigare forskning.226 Att eleverna saknar ordförråd är för att de missar

många ord som de inte hör. Enligt Westlund finns det forskning som tyder på samband mellan

219 Vygotskij, s. 84 91 220 Frost, s. 47 221 Reichenberg, s. 36 37 222 Christersson, s. 27 223 Reichenberg, s. 66 79 224 Vygotskij, s. 84 91 225 Reichenberg, s. 56 63 226 Strömberg, s 75

37

hörförståelse, ordförståelse och läsförståelse.227 Enligt Taube ska en lärare förklara ord genom

att skriva på tavlan, dramatisera och illustrera.228 Specialskolans lärare menar att det bästa

sättet att förklara nya ord är genom att använda bilder. De yngre eleverna tycker att bilder

hjälper dem i förståelsen för ordet. Både de intervjuade lärarna och eleverna anser att ord ska

förklaras i ett sammanhang på både teckenspråk och svenska, det stämmer med Roos tidigare

forskning där Roos anser att ord inte ska redovisas som en samling glosor.229 Westlund menar

att ordförrådet byggs upp i samtal.230 Döva använder persontecken i samtal istället för namn,

det gör att eleverna har svårt med personnamn i texter. Smith menar att läsning sker genom

synen och att fonetiken inte behövs. Människor lär sig att känna igen ord.231 I specialskolan

förklarar lärarna varje nytt ord de upptäcker i undervisningen och eleverna lär sig att känna

igen det. På förskolan lär de barnen att känna igen ord genom att leka.


Samtliga lärare tror på det samband mellan rikt teckenspråk och läsförståelse som återfinns i

Schönströms avhandling angående Cummins teori; för att utveckla sitt andraspråk krävs ett

välutvecklat förstaspråk.232 Detta överensstämmer med Bergman233 och Rasmussen.234 Enligt

Lundberg och Herrlin konstruerar och förstår eleven texten efter tidigare erfarenheter.235 En

lärare ansåg att förförståelsen var viktigare än rikt teckenspråk i utvecklandet av läsförståelse.

Genom att utgå från det som är känt för eleven det vill säga förstaspråket kan läraren utveckla

andraspråket.236 I specialskolan arbetar lärarna med de två språken parallellt.

Läslust

Lärarna försöker hitta eleven där eleven är och bygga runt elevens intresse för att väcka lust

till läsning. Lärarna är medvetna om de inre förutsättningarna som Chambers nämner. Att

elevens erfarenheter och intressen påverkar läslusten237 samt att det är viktigt att hitta rätt text

till rätt elev och att den inte får vara för svår överensstämmer med Chambers teori. Det är

227 Westlund, s. 110 11 228 Taube, Barns tidiga läsning, s. 119 229 Roos, Skriftspråkande döva barn, s. 171 230 Westlund, s. 110 231 Smith, s. 67 68 232 Schönström, s. 193 233 Bergman, s.65 234 Rasmussen, s. 71 235 Lundberg & Herrlin, s. 15 236 Aud Løken & Åse Melkeraaen, s. 21 22 237 Chambers, s. 20

38

något som eleverna håller med om. Eleverna anser att en för svår text hämmar läslusten.

Lärarna i förskolan undervisar läslust genom lek och genom att barnen får lära sig ordbilder

genom att göra. Enligt Deweys teori, learning by doing som beskrivs av Stensmo, skapar

lärare lust och motivation genom nyfikenhet, lust att skapa och etiska intressen.238 Eleverna

vill att läsningen skall bli mer skapande och att den ska kunna resultera i dikter och film.

Lärarna skapar läslust genom att prata om och visa böcker, högläsning, ge eleverna tid för

läsning och respons i form av samtal enligt Chambers läsandets cirkel.239 Eleverna upplever

detta som att det skapar ett intresse för läsningen, speciellt om läraren pratar om boken innan

läsning. Samtliga lärare anser att biblioteket är viktig för elevernas läsning.240 En elev lyfte

vikten av att veta syftet med läsningen. Även Lundberg anser att eleverna måste veta syftet

med läsningen.241 Körling menar att det är mer lustfyllt att läsa om läsningen inte blir till ett

krav. 242Eleverna anser också att läsningen kan bli mer lustfylld om den inte är förknippad

med krav.

Självkänsla

Samtliga lärare anser att det är viktigt att se varje elev och att det skapas ett förtroende dem

emellan; det kan jämföras med det både Taube och Hugo menar med att det är viktigt att

läraren tycker om eleven precis som den är.243244 Enligt Stensmo och Taube är det viktigt att

skapa ett bra klassrumsklimat för att eleverna ska lära.245246 Det håller samtliga lärare och

elever med om. Eleverna och en lärare belyste att det är bra om läraren inte alltid ger eleverna

svåra texter/böcker utan att ibland ge texter/böcker som eleven klarar av för att stärka

självförtroendet hos eleven. Enligt Taube ska lärare forma uppgifter som eleverna kan klara

av och speciellt om det är elever som är vana att misslyckas.247 Liten undervisningsgrupp

betydde mycket för att eleverna skulle våga säga till om de inte förstod. Liten

undervisningsgrupp grupp tillhör Hugos lista med punkter för att bygga upp självkänsla hos

elever.248

238 Stensmo, s. 220 239 Chambers, s. 11 240 Ibid, s. 23 241 Lundberg & Herrlin, s. 16 242 Körling, s. 19 243 Taube, Läsinlärning och självförtroende, s. 110 244 Hugo, s. 88 245 Stensmo, s 106 246 Taube, Läsinlärning och självförtroende, s. 110 247 Ibid., s. 105 248 Hugo, s. 88

39

Diskussion

För att kunna framföra en diskussion om resultatet disponeras texten med rubrikerna tidigare

forskning och teoretiska perspektiv. De fyra frågeställningarna, fem teman hör ihop, enligt

Lundberg och Herrlin påverkas alla dimensioner i läsutvecklingen med varandra.249

I diskussionen är de fem temana blandade; om de skulle delas skulle några slutsatser gå

förlorade. Det är självkänsla och läslust som är nyckeln till läsförståelsen men det är även

läsförståelse som är grunden till att eleven känner lust för läsning och att denne anser sig vara

en god läsare. Om eleven inte har en positiv självkänsla som läsare finns det ingen läslust och

vi lärare kan inte utveckla läsförståelse. Genom att eleven får teckenspråk tidigt i livet blir det

lättare för eleven att läsa och förstå, och den negativa självkänslan behöver inte utvecklas. Det

är också genom samtal och läsning som ordförrådet byggs upp.

Tidigare forskning

De lärare som intervjuats är precis som Schönström eniga om att ett rikt teckenspråk stärker

läsförståelsen.250 Däremot fanns det en lärare som menar att det är viktigt med ett rikt

teckenspråk men det som är ännu viktigare är att eleven har förförståelse och kan de sociala

koderna. Jag anser att detta kan tolkas som att det är viktigt att de döva och hörselskadade

barnen så tidigt som möjligt får tillgång till teckenspråk. Om de barn som är beroende av

teckenspråk erbjuds detta tidigt i livet får de lättare att utvecklas till aktiva läsare. De får även

ett rikare ordförråd. Jag menar att mitt resultat visar att genom tidigt teckenspråk får barnen

ett rikare ordförråd/språk och då kan de även diskutera och argumentera vilket i slutändan

leder till att de får mer erfarenheter och sociala koder som också det stärker förståelsen i

texter. Min studie visar att lärarna på specialskolan arbetar med svenskan och teckenspråket

parallellt och på detta sätt stärks elevernas bild av det svenska språket.

Högläsning är något som stärker elevernas läsförståelse. Enligt Roos ger det lust till läsning

men det stödjer inte elevernas läsförståelse. Jag anser däremot att det resultat jag fått fram kan

tolkas annorlunda. Jag tolkar det som att lärarna som intervjuades upplever att högläsning

stödjer elevernas läsförståelse. Min studie visar även att eleverna anser att högläsning stödjer

dem i läsförståelsen. Roos avhandling redogör bara för döva barn medan min studie innefattar

både döva och hörselskadade, detta kan vara förklaring till de olika resultaten. I tidigare

249 Lundberg & Herrlin, s. 9 250 Schönström, s. 193

40

forskning har det framkommit att döva elever läser ord för ord istället för att läsa texten i ett

sammanhang. 251 252 Detta är jag villig att hålla med om. I mitt resultat har jag funnit att döva

och hörselskadade elever har svårt med ord. Genom att läsa en text går mycket energi åt till

att förstå orden istället för att förstå texten. Eleverna vill att lärare ska förklara nya ord i ett

sammanhang, detta anser även de intervjuade lärarna och Roos.253

Teoretiska perspektiv

Utgå från det som är känt för barnet samt undervisa enligt Vygotskijs teori, Den närmaste

utvecklingszonen,254 tycker samtliga intervjuade lärare. Lärarna utgår från eleven i samtliga

frågesällningar. För att skapa läsförståelse ger lärarna eleverna utmaningar på rätt nivå och

stödjer dem i förståelsen med hjälp av samtal. I ordförståelsen försöker lärarna hitta de ord

som eleverna inte kan och förklara orden utifrån elevens förutsättningar, antigen med bilder,

teckenspråk eller svenska. För att skapa läslust väljer lärarna böcker som eleverna är

intresserade av. Självkänslan förbättras genom att lärarna på specialskolan vet om

svårigheterna kring läsningen för döva och hörselskadade elever. Om en lärare är medveten

om elevens förutsättningar kan han/hon ge stöd och vägledning och på detta sätt stärka

självkänslan.255 Specialskolans lärare vet elevernas svårigheter. Utifrån resultatet sett

framhäver lärarna vilka svårigheter det finns för elever med en hörselnedsättning.

Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten256 och kursplanen för svenska inom

specialskolan257 ska tvåspråkighet finnas i specialskolan. Mitt resultat visar att lärarna skriver

svenska och teckenspråkiga meningar på tavlan och då synliggörs skillnader mellan språken.

Det är viktigt att som lärare och elev veta att det är två olika språk. Genom att lärarna skriver

båda språken på tavlan kan eleven jämföra språken utifrån det språk som är känt, det vill säga

modersmålet. De elever som har svenska som förstaspråk kan lära teckenspråkets grammatik

och tvärtom för de som har teckenspråk som förstaspråk. Att utgå från det som är känt för

barnet gör att andraspråket utvecklas genom vägledning av läraren. 258

251 Roos, s. 171 252 Strömberg, s. 73 253 Roos, 171 254 Vygotskij, s. 84 91 255 Taube, Läsinlärning och självförtroende, s. 105 256 www.spsm.se, 20 oktober 2011 257Skolverket, Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 315 258 Aud Løken & Åse Melkeraaen, s. 21 22

http://www.spsm.se

41

För att skapa en positiv klassrumsmiljö behöver läraren se alla elever.259 Jag tolkar mitt

resultat som att lärarna strävar efter att skapa ett bra klassrumsklimat. Eleverna framhåller att

storleken på undervisningsgruppen påverkar deras självkänsla. I en liten undervisningsgrupp

är det lättare att säga till om de inte förstår. Genom att våga säga till att de inte förstår ökar

inlärningen. Det kan även öka läsförståelsen och ordförståelsen genom att de vågar fråga om

saker de inte förstår i texter, både skönlitterära texter och faktatexter.

Lärarna utgår ifrån elevernas kunskaper och försöker ge eleverna texter som passar dels deras

svårighetsgrad och dels deras intresse. Eleverna vill att lärarna ska se dem och veta deras

svårigheter och på detta sätt stödja dem där det behövs i deras läsning. Läraren kan stärka

elevernas självförtroende som läsare genom att ge dem texter som de klarar av. Läraren kan

använda sig av LIX260 för att ge eleven en text på rätt nivå. Det finns elever som får för svåra

texter och ger upp och skapar en negativ bild av sig själv som läsare. Det finns elever som

sitter med för lätta texter och aldrig blir utmanade till utveckling.

Högläsning används på specialskolan till att både stärka läsförståelsen och att locka till

läslust. Genom att erbjuda högläsning på teckenspråk och på svenska kan eleven själv välja

vilket språk den vill höra/avläsa texten på. Detta anser jag är bra då läraren ser till elevens

bästa. Samtal ökar läsförståelsen och förståelsen för texter.261 Eleverna upplever det som

positivt att samtala om texter, det är genom samtal som de lär sig av de andra eleverna.

Lärarna menar att samtala om texter ökar elevernas kognitiva förmåga. I mitt resultat

framkom det att lärarna använder samtalet om texter för att diskutera saker som eleverna

behöver. Genom att läsa texter som på något sätt berör elevernas hörselnedsättningar kan

lärarna stärka elevernas självkänsla. Mitt resultat visar däremot att litteratur där

huvudpersonen är döv eller hörselskadad är en bristvara. Att läsa litteratur där huvudpersonen

är döv eller hörselskadad skulle ha väckt nyfikenhet hos eleverna och de skulle få läslust.

Andra tillvägagångssätt lärarna använder för att skapa läslust är att göra reklam för böckerna.

Att berätta om boken på ett spännande sätt gör att eleverna vill läsa den.262 Att visa böcker för

eleverna och att gå till biblioteket stärker lusten till läsning. Läsningen blir mer lustfylld om

den inte förknippas med krav. Det är en svår balansgång för lärarna att ge läsuppgifter som

inte känns som krav för eleven men som ändå utvecklar dem till aktiva läsare. Motivation till

259 Hugo, s. 88 260 Se bilaga 3 261 Reichenberg, s. 66 79 262 Chambers, s. 12

42

läsning inom specialskolan kan skapas om eleverna får en arbetsuppgift kopplat till läsningen.

Till exempel: Specialskolans elever är duktiga på teater och genom att läsa texter som ska bli

teater får man eleven att vilja läsa. Motivation kan också skapas genom att läraren erbjuder att

se film baserad på den aktuella boken efter läsningen. Eleverna anser att det är både roligt och

lärorikt att jämföra boken med filmen. Läraren får använda sig av yttre faktorer, så som

belöningar, för att skapa motivation. På förskolan leker lärarna fram lusten till läsning, barnen

får lappar med ord som de ska hitta. Lärarna i specialskolan och förskolan försöker stimulera

barnets/elevens behov för att skapa motivation, dessa kan vara gemenskap, estetiska intressen

och lust att skapa.263

Till döva elever behövs det bilder för att förklara nya ord. Genom att visa en bild förstår

eleven lättare ett nytt ord. Däremot måste bilderna vara rena, det går inte att visa en bild med

många detaljer. Eleverna tycker att bilder ökar förståelsen, speciellt för texter. För de yngre

eleverna är det bra att ha bilder till texter. Lärarna försöker att förklara samtliga svåra ord som

de stöter på i undervisningen. Frågan om döva elever lär sig minnas ordbilder eller om de

förknippar ett ord - ett tecken, är något jag lämnar öppet. De yngre barnen på förskolan lär sig

att känna igen ordbilder genom lek, och det stämmer med Smiths syn, att elever läser genom

synen och att fonetiken inte behövs.264 Däremot har mitt resultat också visat att elever läser

genom att ge varje ord ett tecken. Lundberg förklarar att döva elever avkodar ord med tecken

när de läser.265 Detta stöds då en lärare anser att läsning ska ske på svenskpåverkat

teckenspråk vilket leder till att eleven läser med metoden ett ord ett tecken. Det som

framkommit i resultatet är att döva elever bör lära sig personnamn för att kunna förstå texter

bättre. Jag anser att det kan jämföras med det Westlund menar med att samtal bygger

ordförståelse.266 Då eleverna samtalar och kommunicerar med andra används persontecken

istället för namn. Detta innebär att kunskapen om personnamn riskerar gå förlorad. I förskolan

får eleverna lära sig att bokstavera sina och kompisars namn. De använder handalfabetstavlan

för att lära barnen på förskolan vikten av bokstäver. Detta ser jag är bra då det hjälper

barnen/eleverna att lära sig personnamn. Att inte kunna personnamn resulterar i

misstolkningar i texter. Eleverna måste lära sig vikten av användningen av stor bokstav i

inledningen av egennamn i texter, samtidigt som de bör förstå att stor bokstav inte alltid

innebär ett personnamn.

263 Stensmo, Pedagogisk filosofi, s. 220 264 Smith, s. 67 68 265 Lundberg, s. 64 266 Westlund, s. 110

43

Konklusion Studiens syfte var att redogöra för hur lärare ska utveckla läsförståelse och skapa läslust hos

eleverna i specialskolan. Mitt resultat visar att det är genom samtal och högläsning som

läsförståelse uppkommer. Det är ordförståelsen som gör att eleverna har svårt med

läsförståelsen. Genom att försöka förklara samtliga ord som uppkommer i undervisningen ges

eleverna ett större ordförråd. Orden förklaras i ett sammanhang och med hjälp av bilder. Om

döva och hörselskadade får tillgång till teckenspråk tidigt i livet utvecklas deras ordförråd och

känsla för berättelser, vilket gör att läsförståelsen ökar. Lust till läsning skapas bäst genom att

lärare presenterar böcker på ett spännande sätt och att elever får läsa texter utifrån deras

intressen. Min slutsats är att det är viktigt att möta varje elev där den befinner sig i sin process

mot att bli en aktiv läsare. Detta kan lärare göra genom att välja texter på rätt nivå, som

intresserar och som även utvecklar. Det är också viktigt att ge eleverna möjligheten till att

välja språk

teckenspråket eller svenskan, genom att ge eleverna förutsättningar till båda

språken, utvecklas både första och andraspråket.

Resultatet visar att specialskolans elever har svårt med läsförståelsen och att detta bidrar till

att deras lust till läsning försämras. Det som har kommit fram och som är viktigt i min studie

är att de intervjuade eleverna anser att lärarna på specialskolan kan stödja dem i deras läsning.

Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever detta bättre på specialskolan, och att de

vågar säga ifrån ifall de inte förstår. Det beror främst på att specialskolan har små

undervisningsgrupper och lärare som är insatta i problematiken hos döva och hörselskadade

elever. Min slutsats blir att elever på specialskolan får bättre självkänsla som i slutändan ger

resultatet att de vågar fråga om svåra ord och om texter de inte förstår, och att deras

läsförståelse ökar. Då kommer lusten till läsande tillbaka, lusten som ligger till grund för ett

livslångt lärande.

Genom min studie har två nya delar belysts. Den första är att det är viktigt att lärare

undervisar döva elever i personnamn, och den andra är det faktum att eleverna anser att

specialskolan stärker deras självkänsla. Min åsikt är att det behövs mer forskning om döva

och hörselskadade elever inom många områden. Den forskning som finns idag handlar om

dövas läsinlärning och skriftspråkande. Jag anser att det måste forskas mer djupgående om

läsförståelse och läslust då det är två av faktorerna som bidrar till ett livslångt lärande.

Läroböcker anpassade efter döva och hörselskadade elever är något jag efterfrågar.

44

Läroböcker där texterna kan vara anpassade i svårighetsgrad och innehålla stor mängd

pedagogiska bilder. Jag och de intervjuade eleverna efterfrågar skönlitterära böcker där

centrala figurer är döva eller hörselskadade. Om det finns böcker där specialskolans elever

kan identifiera sig, blir det lättare att väcka nyfikenhet och läslust. Det behövs även

undersökningar som bygger på döva och hörselskadades upplevelser i den kommunala

grundskolan kontra döva och hörselskadade elevers upplevelser i specialskolan.

45

Referenslista Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko: Tankarna springer förre. Stockholm: HLS Förlag,

2005

Alvesson, Mats & Sköldberg: Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativa

metoder. Lund: Studentlitteratur, 2008 2:a

Bergman, Pirkko m fl.: Två flugor i en smäll. Att lära på sitt andra språk. Stockholm: Liber,

2009 2.a

Chambers, Aidan: Böcker omkring oss. Stockholm: Nordstedts förlag AB, 1994

Christersson, Gunilla: Döva barn lär sig läsa. Umeå: Specialpedagogiska institutet, 2007

Denscombe, Marty: Forskningshandboken

för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur AB, 2009

Dewey, John: Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur & Kultur, 2004 4:e

Frost, Jørgen: Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur & Kultur, 2002

Göransson, Sara & Westholm, Göran: Nästan allt om döva. Örebro: SIH Läromedel, 1995

Hendar, Ola: läsutveckling hos hörselskadade elever. Specialpedagogiska skolmyndigheten,

2004

Hugo, Martin: Från motstånd till framgång, att motivera när ingen motivation finns.

Stockholm: Liber, 2011

Keene, Ellin & Zimmerman, Susan: Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare.

Stockholm: Diadalos AB, 2011

Körling, Anne-Marie: Läsning från början , i Nordberg, Ingrid (red): LÄSlust och LÄTT läst.

Lund: Bibliotekstjänst AB, 2003

Lundberg, Ingvar: God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur, 2011

Lundberg, Ingvar: Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur, 2010

Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica: Vad är lättläst?. Specialpedagogiska

skolmyndigheten, 2009 2:a

Lundström, Kjell: Kampen för ett språk. Dövas två språk och tvåspråkighet i

skolundervisningen i Sverige 1809 1990. Stockholm: HLS Förlag, 2005

Løken, Aud & Melkeraaen, Åse: Fånga språket! När svenska är barnens andra språk.

Hässelby: Runa Förlag AB, 1996

Nordstrand, Lena Maria, hösten 2009. Föreläsning av Monica Reichenberg: Vad är lättläst?.

Göteborg, 23 mars 2110

46

Patel, Runa & Davidsson, Bo: Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur AB, 2003 3:e

Rasmussen, Palle Vesterberg: Undervisning af hørehæmmede børn. Aalborg: Døveskolernes

materiallaboratorium, 1983

Reichenberg, Monica: Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur, 2008

Roos, Carin: Läslära och skriftspråka. Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2009

Roos, Carin: Skriftspråkande döva barn. En studie om skriftspråkligt lärande i förskola och

skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis, 2004

Schönström, Krister: tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ

struktur i svenska och svenskt teckenspråk. Stockholm, 2010

Skolverket: Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:

Skolverket, 2011

Skolverket: Kommentarmaterial kursplanen i svenska för döva och hörselskadade.

Stockholm: Skolverket, 2011

Skolverket: Nya språket lyfter. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk för

grundskolans årskurs 1 4. Stockholm: Skolverket 2011

Skolverket: Vad händer med läsningen. En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige

1997 2007. Rapport 304, 2007

Smith, Frank: Läsning. Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1986

Stensmo, Christer: Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB, 1997

Stensmo, Christer: Pedagogisk Filosofi. Lund: Studentlitteratur AB, 2007

Strömberg, Anna: Hur arbetar man pedagogiskt med läs- och skrivinlärningen för döva barn

i Segnestam, Ylva (red): Från bokstäver till förståelse- rapport samling om läs- och

skrivprocessen, normal och avvikande utveckling. Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011

sid 69 77

Taube, Karin: Barns tidiga läsning. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag, 2007

Taube, Karin: Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Nordstedt Akademiska Förlag,

2007

Trost, Jan: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB, 2010 2.a

Vygotskij, Lev: Mind in society. Cambridge: Harvard University Press, 1978

Westlund, Barbro: Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm:

Natur & Kultur, 2009

47

www.barnplantorna.se, 7 oktober 2011

www.barnsidorna.se, 7 oktober 2011

www.hrf.se, 16 december 2011

www.lix.se, 15 oktober 2011

www.ne.se, 26 december 2011

www.sdrf.se, 7 oktober 2011

www.spsm.se, 20 oktober 2011

www.codex.vr.se, 17 november 2011

http://www.barnplantorna.se

http://www.barnsidorna.se

http://www.hrf.se

http://www.lix.se

http://www.ne.se

http://www.sdrf.se

http://www.spsm.se

48

Bilaga 1

Hörseltekniska hjälpmedel

Information hämtat från www.hrf.se

Hörapparat: En hörapparat fångar upp ljud och förstärker dem. Nackdelen är att allt

bakgrundsljud förstärks

T slinga: Läraren pratar i en mikrofon. Ljudet går direkt in i hörapparaten. Nackdel är att

eleven enbart hör läraren allt runtomkring försvinner.

http://www.hrf.se

49

Bilaga 2

CI-implantat

Figur och förklaring hämtat från www.barnsidan.se

1. Ljud fångas upp av en mikrofon och ljudet omvandlas till en elektrisk signal.

Denna signal kodas i talprocessen till ett mönster av små elektriska pulser.

2. Pulserna skickas via en sladd till sändaren som sedan överför pulserna genom huden till

mottagaren i implantatet. 3. Mottagaren läser av signalen och sänder pulserna till elektroderna

som är införda i snäckan. 4. Varje elektrodpar sänder nu elektriska pulser. 5. Pulserna

stimulerar ganglieceller och hörselnerv som i sin tur skickar impulserna till hjärnan. 6.

Hjärnans hörselcentrum reagerar på impulserna och tolkar dem som ljud. Den här processen

går lika snabbt som i ett normalhörande öra.

http://www.barnsidan.se

50

Bilaga 3

Läsbarhetsindex

Information och figur hämtat från www.lix.se

LIX utvecklades på 1960-talet. Lix används för att se hur lätt eller svår en text är att läsa. Det

kan vara skönlitterära, fakta eller mediala texter som ska uppskattas. Lix baseras på medeltalet

ord per mening och andelen långa ord uttryckt i procent. Lix-värdet är inte vetenskap utan

mer en indikation om vilken nivå en text befinner sig på.

< 30 Mycket lättläst, barnböcker

30-40 Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar

40-50 Medelsvår, normal tidningstext

50-60 Svår, normalt värde för officiella texter

>60 Mycket svår, byråkratsvenska

http://www.lix.se

51

Bilaga 4

Intervjufrågor lärare

Läsförståelse och ordförståelse

Vad är läsförståelse

Vilka metoder och strategier använder du?

Hur samtalar du kring böcker

Hur gör du vid högläsning

Hur berikar du elevernas ordförråd

Hur förklarar du nya begrepp och ord

Hur får du eleverna att läsa mellan och bortom raderna


Finns det samband mellan rikt teckenspråk och läsförståelse och ordförråd?

Är det skillnad för betydelsen för döva, CI och hörselskadade elever?

Hur förklarar du att det är skillnad mellan teckenspråk och svenska?

Läsintresse och självbild

Hur stimulerar du till läsning?

Vad är läsintresse

Hur väljer du ut böcker?

Hur ser du på Identifikationens betydelse, att eleverna kan känna igen sig?

Hur förklarar du syftet med läsningen?

Hur ger du eleverna självkänsla som läsare

52

Bilaga 5

Intervjufrågor elever

Läsförståelse och ordförståelse

Vad är läsförståelse?

Hjälper det dig att samtala om texter?

Hur lär du dig nya ord bäst?

Hur gör du om du inte förstår ett ord?

Vad tänker du innan du läser en text?

Hur gör du om du inte förstår en text?

Vågar du säga att du inte förstår?


Hjälper teckenspråket dig i läsningen?

Finns det skillnad mellan teckenspråk och svenska?

Läslust och självbild

Vad är läslust?

Hur får du läslust?

Vad ska läraren tänka på för att skapa läslust?

Påverkar klimatet i klassrummet?

Hur väljer du en bok?

Är det viktigt att känna igen sig i böcker?

Vad tycker du om bilder i böcker?

Har du självkänsla som läsare?

Hur ska läraren göra för att du ska få självkänsla?

53

Bilaga 6 Godkännande

Jag godkänner att mitt barn deltar i Jennie Hagelins examensarbete, genom intervju. Jag vet även att intervjun inte kommer att användas till något annat syfte än examensarbetet. Intervjun kommer att vara anonym i den bemärkelsen att det bara är Jennie som vet vem mitt barn är i examensarbetet. Jag vet också att det är tillåtet att avbryta deltagandet när jag/mitt barn vill.

---------------------------------------- Vårdnadshavare

Documents

Döva och hörselskadade elevers läsförståelse och läslustuu.diva-portal.org › smash › get › diva2:478747 › FULLTEXT01.pdfI Sverige finns det mellan 8 00010 000 döva och