Drivabutik 3

De nappade på appar

Ljuspunkter i hyllorna

Shoppingcenter växer

Så ökar du din försäljning

Medföljer som bilaga i Aftonbladet - april 2011

FDT Butiksdata. Nu i över 1200 butiker och 23 butikskedjor.Elon, Önska, Elkedjan, Hemmabutikerna, Electrolux Home, Jaktia, Cykloteket, Ljusexperten, Bildelsspecialistenär några av våra nöjda kunder. Bli kund du också! Läs mer på vår nya hemsida, www.fdt.se

Vi har kontor i Luleå, Stockholm, Sölvesborg & Malmö

Denna bilaga är en annons från

Driva Butik

En eloge till alla butikscheferStändiga förändringar i om-världen ställer allt högre krav på butikschefer. Oavsett om man arbetar i en kedja driver en egen butik liknar kraven på den som leder butiken de som ställs på en företagsledare: Att kunna jonglera förväntningar från me-darbetare, kunder, leverantörer och ägare, arbeta med både kort- och långsiktiga frågor, leda ett framgångsrikt team samt att administrera och organisera.

Detaljhandeln står för 10 % av vår BNP och vi har över 60 000 butiker spridda över landet. Detaljhandelns tillväxt och företagens framgångar har många orsaker där butiksche-fens betydelse ofta kommer i skymundan. En skicklig butik-schef kan vända fiasko till succé genom sitt ledarskap. Det är förklaringen till att butiker som har liknande förutsättningar- samma upptagningsområde, jämförbara lägen, sortiment, marknadsföringsinsatser ändå kan prestera mycket olika.

Vad gör en butikschef framgångs-rik? Denna har givetvis förmå-gan att skapa nöjda kunder, mo-tiverade medarbetare, en lönsam försäljning samt inte minst- nöj-da ägare. Att arbetsbördan blir större, tempot högre och tiden inte räcker till är en situation som många butikschefer känner igen sig i. Även om uppgifterna som arbetsgivare med adminis-tration och planering tar tid, är det lika viktigt att ägna tid till att hela tiden utvecklas i rollen som ledare och affärsstrateg. Att motivera och utveckla me-darbetare tar tid, kräver flexi-bilitet, lyhördhet och tydlighet. Att fånga upp förändringar i omvärlden, kundernas behov och ständigt förnya butiken kräver kunskap om analys och strategi.

Traditionellt brukar man säga att de tre viktigaste framgångs-faktorerna för en butik är läge, läge och läge. Men det är mer relevant idag att säga ledarskap, ledarskap och ledarskap.

Q-publishing är ett ny tänkande medie-företag som producerar adverto rials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medie relationer bygger vi smarta medie lösningar tillsammans med våra kunder.

Producerad av: Q-publishing • 08-611 06 [email protected] Projektledare: Stefan Envall Redaktör: Jenny Nirfalk • Grafisk form: AndiMedarbetare: Johan Bentzel, Johan Müller Hansen, Nina Eggerth, Katarina Arnstad Elmbladh och Jeanette Thuresson • [email protected]öljer: Aftonbladet Tryck: V-tab, Södertälje

20

18

4

12

84

Helena Schmidt Thurow, detaljhandels konsult och författare till ”Butiksboken” och den nyutkomna boken ”Ledarskap i Butik”.

Redo för en bra affär?Teckna vårt kortavtal!

Som medlem i Svensk Handel kan du teckna ett av marknadens bästa kortavtal. Du betalar från 75 öre per transaktion. Avtalet är så bra att till och med kedjeföretagen byter kortavtal.

På svenskhandel.se kan du testa vår räknesnurra. Du får direkt svar på vad du sparar. svenskhandel.se

2 Denna bilaga är en annons från

Medlemsavgift 130 kr/månad

Dun

bar D

irect

Vi vet att många småföretagare lever ett otryggt liv. Det vill vi ändra på!

Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna dig trygg även om du skulle bli arbetslös. Försäkra dig

i Sveriges största a-kassa för företagare.

Vi försäkrar företagare i alla branscher. Även familjemedlemmar som deltar i verksamheten

kan bli medlemmar i SmåA.

Det räcker inte att vara medlem i en företags- eller branschorganisation, du måste också vara medlem i en

a-kassa för att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.

Så för din trygghets skull, ring SmåA på 08-723 44 00 eller besök

www.smakassa.se och bli medlem.

Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, 102 31 StockholmBesöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1

Telefon 08-723 44 00 www.smakassa.se

Ett kontantlöst samhälle skulle slå undan benen på butiksrånarna. Men de oproportionerligt stora kortav-gifterna vid småbetalningar gör det svårt att nå dit. Handlaren ju vill inte propagera för det, eftersom det är en förlustaffär.

− Det är med blandade käns-lor som vi pushar för kortan-vändning, säger Bengt Niler-vall, betalansvarig på Svensk Handel.

Avgifterna täcker inte bara servicefunktionerna, utan också de flygpoäng och för-säkringar som kunden får

genom kortet. Handlaren betalar utan att själv få nytta av det.

Bengt Nilervall inser att avgifterna troligen aldrig avskaffas helt. Men de bör anpassas till varan och de för-delar som handlaren

har, menar han.Pålagorna från

kortföretagen är många. Lösning-

en med chip och pinkod, som fungerar väl i detaljhandeln, har varit ett sätt att öka kundernas tillit till korten.

− Men det kostar en hel del att in-vestera i säkerheten. Sedan får de som gör det betala lika mycket som de som struntar i det. Där tycker vi också att det borde finnas olika nivåer.

Det lär dröja innan möjliga alterna-tiv till kort, såsom betalning via mo-bilen, når handeln.

Däremot är slutna kassasystem redan en realitet. Butiken har bara tillgång till en mindre växelkassa. Resten av peng-arna ligger oåtkomliga i systemet och hanteras via ett transportbolag.

Bengt Nilervall är ändå skeptisk till att alla enligt lag ska tvingas att skaffa ett sådant system, vilket bland andra Handelsanställdas förbund har förordat. Tanken är god, men det känns lite bakåtsträvande att handeln ska satsa stora pengar på ett system som kanske snart har spelat ut sin roll.

− Många av oss jobbar ju för att få bort kontanthanteringen helt. Då är det bättre med andra lagar som stär-ker alternativa betalningssystem.

Enligt Svensk Handel är det betydligt mer angeläget att justera kassaregis-

terlagen, så att den även omfattar torg- och marknadshandel. I sin nuvarande forn snedvrider den konkurrensen.

− Vi har en hel sektor som inte le-ver under samma regler, säger Bengt Nilervall.

Bristande tekniska lösningar har motiverat undantaget. Nu finns det kassasystem som duger i torg- och marknadsmiljö. Skatteverket har också insett att beloppsgränsen på fyra basbelopp bör sänkas till ett, för att reformen inte ska bli ett slag i luften.

För den enskilde torghandlaren innebär det en investering på cirka 10 000 kronor. I gengäld blir struktu-ren på finanserna bättre. Bengt Niler-vall ser det även som ett viktigt steg mot ökad säkerhet.

− Om torghandlarna kliver in i det här systemet kan man tänka sig att fler också börjar erbjuda kortbetal-ningar.

Motiga steg mot kontantlös handelI en värld utan kontanter skulle butiksrånen minska drastiskt. Svensk Handel strävar också mot detta mål, men inte utan problem.

Det är med blandade känslor som vi pushar för kortanvändning,

Kortbetalningar

•

•

•

•

•

•

För att öka säkerheten ser Svensk Handel gärna att kontanthanteringen ersätts av kortbetalningar, men det kräver att dagens avgiftssys-tem reformeras.

70 procent av dagens köp betalas med kort, 30 procent är kontantbetalningar.

Merparten av kontantbetalnin-garna är så kallade ”småbetal-ningar”. Utmaningen ligger i att få även dessa att betalas med kort.

Enligt Svensk Handels defini-tion är en ”småbetalning” ett köp som understiger 20 euro, alltså cirka 200 svenska kronor.

När en kund betalar med ett kreditkort, till exempel Visa eller Master Card, måste han-dlaren betala en avgift på 1–3 kronor plus 1 ½–3 tre procent på köpesumman.

Vid små köp, till exempel tug-gummi för sju kronor, innebär det att en betalning med kort är en ren förlustaffär för handlaren.

Säkerhet

Ärligt talat visste vi inte om att vi hade ett behov av den här tjänsten förrän vi fick den förevisad

Appar underlättar för personalen

De var inte sena att nappa på att börja använda appar i sin butik, ivrigt på-hejade av Johan Minten, avdelnings-chef på FHD, Fackhandelsdata, som sålt in konceptet till butiken.Appar är i dag på allas läppar.

Det finns appar, applikationer, för alla upptänkliga behov. För barn finns till exempel ”Create a car” och ”Mulle Mecks första bok” och den hälsomed-vetna kan med fördel installera trä-nings- och meditationsappar.

Det unika med den specialdesignade bu-tiksappen från FHD är att den underlät-tar arbetet för per-sonalen som nu har nödvändig datainfor-mation ”på sig”, och slipper springa runt och inventera, vilket

är en tidsvinst och en besparing efter-som man slipper ta in extrapersonal, vilket ofta krävs vid en inventering.

Med ett enkelt knapptryck ger ap-pen all information om en viss vara, såsom pris, antal i lager, varugrupp eller lagerplats. Appen ger också vik-tig statistik om dagens försäljning, snittkund, antal kunder, fördelning kontant och kredit.

– Ärligt talat visste vi inte om att vi hade ett behov av den här tjänsten förrän vi fick den förevisad. Vi tycker att den fungerar kanon. Vi får mer tid att ägna åt kontakt med kunderna och sälja varor, säger Teodor Vågerö.

Personalen spar många timmar ge-nom att använda smartphones med FHDs appar.

Rent tekniskt fungerar det så att mobiltelefonerna är kopplade till ett trådlöst lokalt nätverk inne i butiken, där programvaran i sin tur kommu-nicerar med datorn i andra änden.

– På det sättet kan jag plocka upp informa tion i mobilen som är lagrad i datorn, säger Johan Minten och vi-sar exempel på hur tjänsten fungerar.

Han riktar mobilen mot en streck-kod på en av hyllorna där färgburkar-na är placerade. På ett kick kommer all information om aktuell vara upp på displayen efter att först ha hämtats i butikens databas och säljaren slipper gå till en fast dator för att få tillgång till informationen.

– Det är verkligen jättebra, efter-som mobilen har man ju med sig hela tiden. Jag kan beställa varor direkt, ändra pris direkt vid hyllan, lägga en beställning, se vad varan kostar och hur mycket som finns i lager, poäng-terar Teodor Vågerö.

Nästa steg blir att interagera tjänsten mot kunderna, vilket då förutsätter att dessa installerat butikens app i sina mobiler.

Homestajl är en inspirerande lifestylebutik i Johannelund i västra Stockholm där kunderna erbjuds ett stort utbud av till exempel färg, tapeter, golv och badrumsinredning. I butiken jobbar Teodor Vågerö och Magnus Lindestreng.

– Då kan man tänka sig att buti-ken skickar information till kun-derna om när det är extrapris eller liknande. Det blir ett mervärde för kunden som får tillgång till direkt information om vad som är på gång i butiken, säger Johan Minten som är övertygad om att detta kommer att vara verklighet inom ett halvår. Den statistik information som vår app ger, kan också användas för att tillåta utvalda samarbetspartners att se dagens försäljning och direkt se utfallet av en aktivitet. Han tror att Homestajl i Johannelund är banbry-tande med att lansera den här typen av butiksanpassad app i mobilen.

– Jag tror inte att den här tjänsten finns någon annanstans, men det här med appar exploderar ju nu så det finns säkert många som går omkring med dessa tankar.

Men egentligen, vilken är vinsten för kunden som ju faktiskt kan plocka fram samma information på Internet?

– Därför att man går ju inte och bär med sig en dator ständigt och jämt, mobilen däremot har man ju med sig överallt, säger Johan Minten.

Till sist; finns det några svagheter med butiksappen?

Svaret är givet. – Nej, svarar Johan, Teodor och

Magnus unisont.

Magnus Lindestreng och Teodor Vågerö på Homestajl tycker att den nya tjänsten funge-rar kanon. -Vi får mer tid att ägna åt kontakt med kunderna och sälja varor, säger Teodor. Personalen spar många timmar genom att använda smartphones med FHDs appar.

Ny teknik

Bengt Nilervall, betalansvarig Svensk Handel. Fo

to: M

RÖFo

to: M

RÖ


Vi finns i Gränna, Knivsta, Vänersborg, Falun, Malmö, Borlänge, Hofors och Karlskrona.

För mer information kontakta Fackhandelsdatapå www.fhd.se eller 08 – 447 56 00

Besök oss i monter B:02B på

Butiksleverantör 201112-13 april

Ett heltäckande företag med unik branschkompetens och lång erfarenhet av kassor, kassasystem, butiksdata och affärssystem.

System attväxa med

– Det finns en otroligt stor hajp kring sociala medier idag, men kanske är fokus på sociala medier fortfarande inte riktigt i paritet till traditionella medier, så som dagspress och tv, säger Charlotte Thür, VD för online-marknadsföringsorganisationen IAB Sverige.

När det gäller marknadsföring online är det en sak som en del glömmer bort, menar Charlotte Thür.

– En brist hos många detaljhandlare är att de saknar bra hemsidor. Det är jätteviktigt att faktiskt ha en tydlig och överskådlig hemsida.

– Sociala medier, som Facebook och Twit-ter, och appar kan vara ett bra sätt att locka till intresse men man måste backa upp det med en bra hemsida.

Hur kan en bra hemsida se ut?– Den ska vara väl genomarbetad och

tydligt visa utbudet. Dagens etablerade online bolag som bedriver näthandel har bra hemsidor.

Hur kan man med teknikens hjälp synas bra?– En sak man ser är att detaljhandeln kom-mer att integreras mer och mer med mo-biltelefoner. Jag var nyligen i New York där man använder sig mycket av så kallade tag-gar, kopplade till exempelvis en butik. På så sätt kan man läsa av taggen via mobilen eller att man får ett meddelande.

Är traditionell marknadsföring och reklam död nu?– Nej, men vi befinner oss i en brytpunkt, när digitala kanaler börjar bli så pass bra att de kan konkurrera med tryckta medier.

Samtidigt är fortfarande traditionella me-dier som TV-reklam och tidningsannon-sering effektiv.

– Det finns en hip-faktor kring sociala medier idag som kanske inte helt och hål-let stämmer överens med den mediabild har. Tillgänglighet och möjlighet till kon-sumentkommunikation är viktigt men alla nya grejer måste testas och mätas innan man kan säga något definitivt.

Vad är mer viktigt att tänka på?– Förutom en bra webbplats är det viktigt att se till att webbplatsen är sökoptimerad. Det är centralt för att bli hittad. Först och främst gäller det då att tydligt beskriva vad man gör. Det är en självklarhet som många glömmer bort. Synbarhet och sökbarhet ger helt enkelt mer trafik.

Överskådlig hemsida ärFinns du inte på internet så finns du inte brukar man höra. Och visst är den digitala marknadsföringen viktig i vår tidsålder. Frågan är hur, var och på vilket sätt man syns.

IAB Sverige

IAB, Interactive Advertising Bureau, är, den ledande världsorganisationen för onlinemarknadsföring. IAB Sverige samlar landets intressenter inom digital marknadskommunikation. IAB Sverige verkar som en oberoende och transparent medlemsorganisation.IAB Sverige bildades 2008 för att samla landets intressenter inom digi-tal marknadskommunikation och har i dagsläget ungefär 50 medlemmar.(Källa: iabsverige.se)

Sökoptimera bättre

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Fundera först ut vilka sökord som folk kan tänkas använda för att hitta information hos dina olika sidor på webbplatsen, skriv ner dem. Försök begränsa detta till max 3-5 sökord per undersida.

Skriv för människor (inte sökmotorer) men nämn viktiga sökord i texten på ett naturligt sätt. En krystad text fullproppad med sökord kommer inte att leda till någon positiv reaktion hos dina besökare.

Använd gärna länkar i texter OM det kan hjälpa dina besökare.

Använd en H1-tag (rubrik med mest tyngd) som inledning till texten på sidan.

Använd riktiga HTML-länkar, inte länkar med JavaScript.

Skriv olika innehåll i s.k. Metataggar (Title, description, key-words) för varje sida.

”Title” skall vara relevant för varje enskild sida men också locka till klick i sökresultaten. Detsamma gäller för ”description”.

Se till att alla sidor kan nås från startsidan med max 3 klick.

Använd gärna en sajtkarta (sitemap). Det uppskattar både människor och sökmotorer.

Du kan låta en webbyrå bygga hemsida åt er men de bör då ha kunskap om sökmotoroptimering.(Källa: att-skaffa-hemsida.se)

Digital marknadsföring

A och O

En genomtänkt, överskådlig och lättåt-komlig hemsida är A och O när man vill synas på nätet menar Charlotte Thür, VD på IAB Sverige. Foto: Pressbild IAB

Uppdatera dina menyer på ett ögonblick


MiniPOS• AdmiPro Lite 10 tums pek-skärm• Godkänd kontrollbox• Kassalåda• Kvittoskrivare• Kunddisplay•• Kortläsare

Tillval• Samport kortkoppling• Vågkoppling• Scannerkoppling

Den kompletta lösningen för det mindre företaget!

EX MOMS

16 900:-

Cicita Computer ABFannys väg 5131 54 Nacka

RING! 08 - 515 107 02

MiniPOS Touch

0303-663 70 www.hogia.se/handel

För framgångsrika handlarePoint of Sale, Ekonomi, Lön, Personal m.m.

Vi visar dig – kontakta oss idag!

Det handlar om Handel

Ladda ner en gratisversionav JobOffice Kassa påwww.joboffice.se

DET PÅLITLIGA KASSASYSTEMET som underlättar både försäljarens ochköpmannens vardagEtt modernt och komplett kassasystem, under ständig utveckling och med en professionell kundsupport.

Kontakta vårt proffsiga Winpos-team!

KASSASYSTEM

Välkomna att besöka oss på easyFairs –mässan, Kista 12-13 april, avd E:28

Ekbacksvägen 28, 16896 BROMMA Tfn 08-555 36350, sales@winpos.

www.winpos.se

Digitalt skyltsystem som är byggt medanvändaren i fokus.För Dig som vill att det bara ska fungera!

HÖG KVALITETANVÄNDARVÄNLIGTPRISVÄRT

www.effektfabriken.se011 125890

Mats Jäderberg, centrumchef för Grand Samarkand i Växjö. Foto: Grand Samarkand

På Grand Samarkand i Växjö har man satsat på en stilren inredning och att samla varugrupperna så att till exempel klädbutikerna ligger tillsammans. Foto: Grand Samarkand

I småländska Växjö bygger man ett stort shoppingcenter med närmare 70 butiker. Tidigare Samarkand växer till sig och blir till Grand Samarkand. Med 1 450 parkeringsplatser och en total yta på 46 000 kvadratmeter för butiker och matställen hoppas man inom tre år kunna komma upp i fyra miljoner besökare årligen. Vid start-en innan ombyggnaden hade man drygt 2,2 miljoner.

– Köpcentra hör ihop med vårt be-teende som konsumenter. Bekväm-lighet, tillgänglighet och generösa öppettider som gör livet enklare. Allt finns på ett ställe som inte påverkas av dåligt väder. Det är ”sommar” året runt, förklarar Mats Jäderberg, centrumchef för Grand Samarkand, anledningen till trenden med stora shoppingcenter som vi har sett i Sverige de senaste åren.

Öppnandet av Grand Samarkand sker i etapper. Med början den 26 augusti

Det råder delade meningar om framtidens shopping kommer att ske i stora gallerior eller i city med fristående butiker. Oavsett vilket så byggs köpcenter ut och renoveras runt om i landet.

Tillsammans under ett tak

HärBekvämlighet, tillgänglighet och generösa öppet-tider som gör livet enklare för människor

satsar man 400 miljoner på shoppingcenter

www.scala.com

Scala QuickStart –rätt budskap på rätt plats i rätt tid helt enkelt!

Scala har mer än 20 års erfarenhet av skärmbaserade kommunikationslösningar och levererar en lösning till ert företag som är enkel att använda, lätt att lära och har ett attaraktivt inköpspris.

Scala har en stor installerad bas och har lokal närvaro med egna kontor i Sverige,

Med QuickStart erbjuder Scala en enkel och kostnadseffektiv lösning för att förmedla ert budskap via ett nätverk av centralt styrda skärmar till era: kunder, anställda, besökare i receptionen eller för det offentliga rummet.

Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Holland, Spanien, USA, Canada, Indien, Japan samt ett stort nätverk av återförsäljare runt om i världen.www.scala.com

Få fram ditt budskap,sälj upp – sälj mer!

Kontakta Scala på telefon (0)8 477 04 90 eller mail: [email protected]

Vi ses på EasyFair på

Kistamässan i Stockholm12-13 april!


förra året har man öppnat i tre etap-per med 15–20 nya butiker varje gång. Den 28 april är det grand open-ing med ytterligare 20 nya butiker.

Samarkands historia startade 1973 då Ica och Coop slog upp portarna under samma tak på Hejaregatan i utkanten av Växjö.

– För fyra fem år sedan köpte Eu-rocommercial Properties AB Sam-arkand-fastigheten för att utveckla den till ett attraktivt köpcentrum i Småland. Genom ett samarbete med Ågren Konsult i Göteborg har centrat nu utvecklats.

Investeringen ligger på cirka 400 mil-joner kronor och man hoppas kom-ma upp i en omsättning på 1,3 mil-jarder kronor om tre år tillsammans med Ica Maxi som ingår i Grand Sa-markand.

– Det är mycket mer än vad vi om-sätter nu.

För att hitta den rätta mixen av butiker har man tittat på hur vi kon-sumenter använder en hundralapp. Hälften går till mode, en fjärdedel till hälsa och skönhet, mellan en femte-del och en sjättedel läggs på mat eller kafébesök. Resten används till bland annat böcker, sport och teknik.

Målgruppen är alla människor. Man lägger ner mycket tid och peng-

ar på att skapa en tilltalande miljö. – Vi har jobbat en hel del med att få butiksfronterna så attraktiva som möjligt, att hitta ett sätt att utmärka varje butik samtidigt som vi satsar på en stilren miljö.

Butikernas placering är naturligtvis också genomtänkt. Man har försökt att samla de stora varugrupperna. Till exempel ligger klädbutikerna samla-de precis som skoaffärerna.

När människor shoppar blir de hungriga och det ska såklart vara trevligt att äta. På Grand Samarkand satsar man på ett brett utbud av mat och kaféer.

– Vi vill att det ska bli det perfekta stället med trendiga, mysiga matplatser där man vill spendera tid och umgås.

Även barnfamiljerna har man tänkt på genom att skapa ett speciellt familjerum med bland annat möj-lighet att värma mat och med till-gång till toalett.

För att ytterligare göra köpcentrat attraktivt kommer man att satsa på aktiviteter och olika teman under året.

– Varje vecka blir det mindre hän-delser som till exempel en trubadur eller trollkonstnär som underhåller. Till hösten ska vi ha en modevecka. Känslan ska vara att man vill komma hit ofta för att inte missa något!

Dagens Grand Samarkand började 1973 med två mataffärer. Idag är det ett köpcentra med snart när-mare 70 butiker, kaféer, restauranger och familjerum. Foto: Grand Samarkand

satsar man 400 miljoner på shoppingcenter

Gick det för fort när du bytte till ett certifierat kassaregister? Nu ger vi dig chansen att rätta till ett felköp. Vi betalar 5 000 kr för ditt certifierade kassaregister, när du beställer ett nytt kassasystem av oss före den 15 april 2011. Besök oss på Kistamässan easyFairs Butiksleverantör 12–13 april, monter F:12, så får du uppleva fördelarna med våra användarvänliga kassasystem.

Har du valt fel kassaregister?

Besök oss på

easyFairs Butiksleverantör

12–13 april. Kistamässan.

Monter F:12.

[email protected] | Lantvärnsgatan 7, Karlstad | 054-21 75 50 | cash-it.se

9Denna bilaga är en annons från

Handelsanställdas förbund och ar-betsgivarföreningen KFO har ett gemensamt intresse av att få fram fler kvinnliga butikschefer.

− Kvinnorna dominerar inom han-deln. Däremot är det i första hand män som blir chefer. Ett sätt att få fler kvinnor i ledande ställning är att satsa på utbildning och personlig ut-

veckling, säger Anita Fink Knudsen, chefsförhandlare på KFO.

Därför valde de två organisation-erna att förra året tillsammans med Svensk Handel driva projektet ”Kvin-

nor handlar”, i samarbete med utbild-ningsföretaget Kulan Kompetens.

− Det var fantastiskt bra och myck-et, mycket lyckat. Därför har vi pre-cis dragit i gång en ny omgång, säger Anita Fink Knudsen.

Projektet vänder sig till kvinnor inom handeln som vill utveckla sig själva och sitt ledarskap.

Många av deltagarna är i 40-årsål-dern. Antingen har de redan en ledande ställning och vill avancera ytterligare eller ligger precis i startgroparna för att ta klivet upp på chefsnivå.

Kompetensutvecklingen sker del-vis genom gemensamma träffar med alla deltagare, då det förs diskus-sioner och ges föreläsningar om olika teman som är viktiga i deltagarnas ledarskapsutveckling.

Men projektet har också ett annat inslag, som Anita Fink Knudsen me-nar är dess främsta styrka.

− Det som är unikt med utbildning-en är att man jobbar med mentorer, som också är ledare inom handeln.

Med hjälp av ett inledande test, som visar deltagarnas styrkor och sva-gheter, paras mentorer och adepter

ihop utifrån vilka egenskaper de senare behöver utveckla. Just nu del-tar 14 adepter och lika många men-torer i projektet.

Varje par har kontinuerliga kon-takter under hela projekttiden. Erfa-renheter från fjorårets omgång visar att många, om än inte alla, väljer att hålla kontakten även efteråt.

− Vi har personer som har blivit bäs-ta vänner, säger Anita Fink Knudsen, som också vill framhålla värdet av pro-jektets betydelse för att bygga nätverk för kvinnliga chefer inom handeln.

KFO och Handelsanställdas för-bund har en gemensam kompeten-sutvecklingsstiftelse, som bekostar utbildningen för medlemmarna.

− Det finns alldeles för få kvin-nor i ledande ställning. Så det här är ett alldeles utmärkt sätt att använda stiftelsemedlen på, säger Anita Fink Knudsen.

Hon tror att ”Kvinnor handlar” har goda chanser att leva vidare och kan-ske bli ett permanent erbjudande till medlemmarna.

− Jag hoppas det. I alla fall så länge vi har pengar i vår stiftelse och det fortsätter att ge goda resultat.

lyfter kvinnors ledarskapFler kvinnor än män jobbar inom handeln. Ändå är det främst män i ledande positioner. Projektet ”Kvinnor handlar”, vars senaste omgång precis har startat, har som mål att ändra på det.

”Kvinnor handlar”

Anita Fink Knudsen, chefsförhandlare på KFO, och en av de ansvariga för satsningen på ”Kvinnor handlar”, som ska sporra fler kvinnor inom handeln att ta på sig ledaransvar. Foto: Pressbild/KFO

Personalutveckling

Kvinnorna dominerar inom handeln. Däremot är det i första hand män som blir chefer. Ett sätt att få fler kvinnor i ledande ställning är att satsa på utbildning och personlig utveckling


Taco Bar växer stadigt genom franchisingMed ett väletablerat koncept växer man sakta men säkert genom franchising.

– Att expandera genom franchising är väldigt effektivt för den som driver res-taurangen. Man får en färdig modell att jobba med och kan istället koncentrera sig på kunder och medarbetare, säger Lars Callebro, VD på Tacobar.

Så här 28 år senare är den bärande idén så gott som det samma, även om Taco Bar har genomgått en del förän-dringar. 2006 sålde grundarna Judy och Peter Nordin och Håkan Thorell företaget till Nordic Service Part-ner. En ny logga, en enkel och effek-tiv meny och öl- och vinrättigheter spetsade till konceptet. 2009 köpte Lars Callebro franchiserättigheterna. Idag finns 16 restauranger, de flesta i Stockholmsområdet, med två till i pipelinen.

Vad är fördelarna med franchising?– Alla restaurangerna i kedjan är inte sprungna ur franchising men det har alltid varit Taco Bars huvudsakliga sätt att expandera på. För den enskilde fran-chisetagaren innebär det att man inji-cerar finansieringen in i ett färdigt var-umärke. Med franchise avgiften kommer ett färdigt paket med exempelvis lever-antörer, så man slipper jaga sådant själv. Man får också marknadsföring och hjälp med rent operationella frågor, berättar Lars Callebro.

För den enskilde restauratören handlar det då om att bygga sin verksamhet på ett beprövat och fungerande koncept. In-nebär det då att man som enskild krögare inte har någon som helst input?

– När det gäller en franchisekedja handlar det om ett ömsesidigt förhållan-de. Alla ska gilla varumärket och känna att de kan stå för det. Samtidigt finns det så klart saker man inte kan rucka på. Me-nyn är låst vilket är viktigt. Om man bör-jar spreta för mycket tappar man drivet och gör det svårt för kunderna att känna igen sig.

– Men vi är också lyhörda för våra franchisetagare. Vi träffar dem löpande och lyssnar på vad de vill åstadkomma. Det handlar inte om konsensusmöten vi har högt i tak. Jag skulle själv ha svårt med att inte få säga till om något. Vi är inte rädda för feedbacken utan jobbar hela tiden för att utveckla konceptet.

Idag finns Taco Bar nästan enbart i Stockholm. När kommer ni i ut i Sverige i större skala?

– Utöver de 16 restauranger vi har idag är det två stycken till på gång i sommar. Vi har inte bråttom. Vi ska växa, men växa med förnuft.

1983 stod tre kamrater hemma vid spisen och experimenterade med mexikanska kryddblandningar, såser och recept. Resultat blev Taco Bar, en texmexkedja som idag har 16 restauranger i Sverige.

Franchising ett sätt att växa

Foto

: Mar

tin A

spe

Foto

: Mar

tin A

spe

Foto: SXC


Taco Bar växer stadigt genom franchising… Lasse Fredriksson, som driver en Taco Bar i Kung-shallen i Stockholm. Hur kom det sig att du blev fran-chisetagare?

– Det var faktiskt av slumpen. Jag hade varit i krog-världen under lång tid och letade efter något nytt att göra. Jag stötte på grundaren Peter Nordin som jag kände sedan tidigare. Han skulle sälja Taco Baren i Kungshallen och letade efter en mäklare. Efter att jag hört mig för om omsättning och liknande blev jag in-tresserad. Peter gick aldrig till mäklaren. Istället blev jag den första franchisetagaren.

Hur var det i början?– Först var jag lite skeptisk till det här med tacos. Det fanns inte i Sverige då och jag tyckte kanske inte att det var särskilt upphetsande käk. Men snart märkte jag att kunderna gillade det. Jag kände att upplägget var helt suveränt. Efter att ha drivit en egen krog och lagt ner massor med jobb på inköp och leverantörer såg jag att här var det bara att tuta och köra och följa en manual.

– I början var det svårt att hålla fingrarna i styr efter-som man var så van vid att vara med och pilla i allting. Men när jag märkte att upplägget fungerade så var det lätt att förstå att det här var en bra grej.

Har du någon frihet som franchisetagare?– Jadå, det är ganska högt i tak. Jag har dessutom ald-rig ångrat mig utan tycker fortfarande det är kul att gå till jobbet varje dag. Man har verkligen tillbaka fran-chiseavgiften. Man får inte bara varumärket utan också kontakter till leverantörer med rätt pris. Samtidigt har man hjälp om man får problem med hyresvärdar eller liknande. Det är bra engagemang från ägarna. Det är också lätt att både få tag på och lära upp personal.

Finns det några nackdelar?– Jag tycker faktiskt inte det. Jag har hållit på sedan 1990 och kunderna är fortfarande nöjda.

Franchising ett sätt att växa

Hallå där

Vi är också lyhörda för våra franchisetagare. Vi träffar dem löpande och lyssnar på vad de vill åstadkomma.

Foto

: SXC

Med ett medvetet musikval kan du förstärka din butiks profil och attrahera rätt kundgrupp.

Gör musiken till en del av ditt koncept.

Läs mer om hur du bäst använder musik för att skapa rätt atmosfär i din butik på stim.se/musiktips.

Teckna din licens idag!

Stärk din image med rätt musik!

Stim ägs av dem som skrivit musiken och vi drivs utan vinstintresse för egen del. Vi ser till att avgiften du betalar för att använda musik går till rätt kompositörer och textförfattare.

13Denna bilaga är en annons från

Rätt val av betalterminal– När man köper en betalterminal är det allra viktigaste att man ser till att den är godkänd och certifierad - speci-ellt om man tar över en begagnad. An-nars riskerar man att få köpa en ny igen inom kort, säger Sean Wiklund, affärs-konsult och marknadsadministratör på Nets Sweden AB, Nordens största leverantör av betalningslösningar.

Först bör man fundera på om man behöver en fristående eller kassa-kopplad betalningslösning. I mindre butiker har det historiskt sett varit vanligast med fristående mobila el-ler stationära betalterminaler där personalen först slår in på kassan vad kunden ska betala och sedan samma belopp på betalterminalen. Antalet kassakopplade lösningar ökar däre-mot eftersom de kan vara enklare, men de kan även kan kosta lite mer.

Allt börjar med inlösenavtalet. Innan man kan hyra eller köpa en betalter-minal måste man teckna ett inlösen-avtal med en inlösare. Det är i inlö-senavtalet som transaktionsavgiften regleras, det vill säga vad man som

enskild företagare betalar till inlösa-ren vid varje kortköp. Det kan kosta mellan cirka 75 öre och upp mot fyra kronor per transaktion. Inlö-sarna tar olika mycket betalt vilket kan göra en väsentlig skillnad för en enskild företagare. Det kan alltså löna sig att jämföra priserna.

– För oss på Nets så spelar det oss ingen roll vilken inlösare en kund till oss väljer då vi jobbar med dem alla. Är ni med i en medlemsorgani-sation, så kan ni även se om de har något bra erbjudande.

Kostnaden för att hyra en betalter-minal brukar ligga runt 300 kronor i månaden och att köpa en betalter-minal kostar runt 6 000 kronor. Till detta kan man välja till saker som trygghetspaket med drullegaranti och andra funktioner, beroende på vad man behöver i sin verksamhet.

Sean Wiklund tipsar också om att det brukar bli mycket billigare att använda sig av bredband istället för att låta kommunikationen gå via te-lefonjacket.

– Med bredband får man en fast månadskostnad, betydligt snabbare transaktioner och troligen också kortare köer i kassan. För telefon-jacket betalar man oftast både en öppningsavgift och en minutavgift. Det är som att lyfta telefonluren, ringa upp någon, prata i 30 sekunder och sedan lägga på igen – varje gång man gör en transaktion.

Hittills har 70 000 företag bytt till ett certifierat kassaregister sedan den 1 januari 2010. Bytet har inte vållat någon nämnvärd irritation bland butiksägare. Däremot är det svårt att säga hur många företag som totalt berörs av lagen.

– Det har varit väldigt lite klagan över lagen. De flesta inser att det finns ett syf-te, alltså att gynna de seriösa företagarna. Men Skatteverket vet inte hur många som egentligen berörs av lagen och det är en stor miss, säger Bengt Nilervall, be-talansvarig hos Svensk Handel.

Ett kassaregister kostar från 10 000 kronor och uppåt. Nästa steg i arbetet med kassaregister är att inbegripa även torg- och marknadshandeln, som i nu-läget inte omfattas av lagen.

– Svensk Handel har uppvaktat Skat-teverket och fått dem att presentera ärendet för skatteutskottet. Tidigare skyllde man på att tekniken inte skulle fungera på torg och marknad, men det gör det nu. Alla måste ha samma spel-regler! Man ska inte kunna sälja sam-ma sak på torget som i exempelvis en blomsterhandel intill utan att det går till på samma sätt.

En nyligen släppt rapport om torg- och marknadshandel från Skatteverket visar att det är dåligt ställt med bokfö-ringsunderlag.

– Det var mycket dåligt med underlag och många hade medvetet lagt sig un-der 170 000 kronor som är gränsen. Nu måste gränsen sänkas till ett basbelopp, cirka 52 000 kronor, om det inte ska bli ett slag i luften.

Sedan årsskiftet måste alla näringsidkare som låter kunder och gäster betala med kort ha en EMVgodkänd ”Chip & PINterminal” och det kan löna sig att investera nytt.

Kassaregister även för torghandlare

När man köper en betalterminal är det allra viktigaste att man ser till att den är godkänd och certifierad - speciellt om man tar över en begagnad

– Det viktigaste är att man hittar en godkänd och certifierad betalterminal, säger Sean Wiklund hos Nets AB.

Kassasystem


– Boomen för att bygga nya, stora shoppingcenter är över. Framöver kommer vi att se fler etableringar i alla kategorier, säger Tony Holmberg.

Han märker tydligt att kunderna vill handla närmare.

– Närbutiker och områdesbutiker ökar. Det är en global trend också, säger Tony Holmberg.

Större butiker handlar såklart med större volymer och kan därför ha lite lägre priser, men Tony Holm-berg menar att det tidigare var större

prisskillnad för den som handlade på stormarknaderna utanför stan och de som handlar lokalt. Och dessutom väljer många mindre bu-tiker av andra anledningar.

– Tid är en bristvara för många. Ta familjer med två vuxna som ar-betar heltid. Det gör att man inte

åker iväg för att handla i samma utsträckning.

Miljömässiga hänsyn är också en del i kundernas beslut att handla lite när-mare hemmet.

– Men framförallt tror jag att hus-hållen haft större disponibla inkom-ster nu när räntorna varit låga och då värderar man tid före pengar, säger Tony Holmberg.

En annan viktig del är att lokala handlare känner sin kundkrets och specialiserar sig.

Vissa butiker säljer idag mycket fär-diga luncher, i andra områden har kunderna andra behov.

– Vi ser att färdigmat går framåt. Det är mycket färdigskurna sallader och så vidare. Tidigare var det myck-et fryst färdigmat, nu är det färsksku-ren mat som gäller.

Hos Ica kan handlaren själv an-passa sortimentet efter demografi och geografiskt läge. Handlaren kan välja ur Ica:s sortiment men även välja andra leverantörer. Mellan tjugo och fyrtio procent köps inte via Ica, en siffra som varit ganska konstant över tid.

– Ibland tar handlaren in något i sitt sortiment som vi sedan lägger till i Ica:s stora sortiment, säger Tony Holmberg.

Företaget har även en tjänst kallad ”Smak på lokalt” dit mindre lever-antörer kan ansluta sig och där han-dlare kan finna kontakter.

– Kunden vill ha närhet, säger Tony Holmberg.

Det är inte så att stormarknaderna avtar, men kommunerna tillåter inte i samma utsträckning stora nyetable-ringar utanför stan, dels på grund av bostadsbyggande och hur man vill att stan ska se ut, dels på grund av invå-narnas önskemål och av miljömässi-ga skäl. Fler mindre och mellanstora butiker är att vänta framöver.

Kunden vill ha närhetKFO på FacebookArbetsgivarföreningen KFO, som sedan 1943 ger service åt koopera-tiva företag, ideella organisationer och folkrörelser, bland annat inom detaljhandeln, lanserar sig nu på Facebook.

Bilder och nyheter kommer att läggas upp på www.facebook.com/arbetsgivarforeningen.kfo, där du förstås också kan ”gilla” KFO.

Sockerrör i plastkassenEn plastkasse som går att återvin-na lanseras nu i Sverige. Det är i Hemköps butiker som kunderna från och med vecka 12 kan välja kassen som är gjord på så kallad grön polyeten. Råvaran är sock-errör som skeppas från Brasilien med båt.

Enligt Hemköp innehåller andra så kallade miljöplastkassar oljebase-rad plast och det betyder att de inte kan materialåtervinnas.

Första miljökassen härHemköp är först ut i Sverige med en plastkasse tillverkad av förnyelsebar råvara, i det här fallet grön poly-eten som görs av sockerrör. Jämfört med en vanlig plastkasse minskar miljökassen koldioxidutsläppen med upp till 75 procent.

− För att minska klimatpåverkan så mycket som möjligt bör man även återanvända kassen några gånger innan man lämnar den till plaståtervinning, säger Åsa Domeij, miljöchef på Axfood/Hemköp, i ett pressmeddelande.

Under det senaste decenniet har de stora butikskedjorna etablerat allt större butiker utanför stan. Men den trenden håller på att mattas av, enligt Tony Holmberg som är chef för Ica:s olika butiksprofiler.

Det är inte så att stormarknaderna avtar, men kommunerna tillåter inte i sam-ma utsträckning stora nyetableringar utanför stan

NoteratTrend

Tony Holmberg på Ica ser trenden med stormarknader mattas av.


Bara en så enkel sak som ordning och reda kan bättra på försäljningen avsevärt.

– Om hyllorna är stökiga väljer ögat snabbt bort produkterna, säger Anna Landin på HL Display.

Många butiker drar ner på belys-ning när det ska sparas. Men att stra-tegiskt använda belysning kan istället vara en lönsam investering.

– Ett misstag man ofta ser i svenska affärer är att man bräker på med ett jämt ljusflöde uppifrån. Då är det bättre att ha olika ljuspunkter i hyl-lorna, i olika nyanser, för att high-lighta specifika varor.

– Ögat reagerar på olika skuggor och dimensioner. Genom att använda till exempel ett varmtt ljus signalerar man ett lyxigare känsla. Ett rödaktigt ljus över kött kan man förmedla tan-ken på en ”god saftig köttbit”. Med färger och punktljussättning kan man alltså driva försäljningen mycket.

Att jobba med olika färger kan också resultera en ökad försäljning.

– Färgsegmentering är något som borde göra mer. På sätt delar man upp hyllorna för kunden och gör dem mer överskådliga. Traditionellt använder man grönt för nyhet, rött för extrapris men det går att göra mycket mer än så. Med segmentering vid exempelvis kyldisken kan man dela upp mellan mellanmål, frukost och så vidare. Det lockar både till im-pulsköp och att kunden blir intresse-rad av att testa nya produkter. Viktigt att komma ihåg är att färgsegmentera vertikalt. Ögat scannar uppifrån och ner vilket gör att man behöver ha avbrott i hyllan för att markera olika produkter.

En annan värdefull strategi är så kal-lad frontning.

– Genom att fronta produkterna, dels genom att använda frammatare som per automatik matar fram varor

på hyllan, och dels med avdelare un-derlättar man också för kunden. Detta bör man ha på alla raka förpackning-ar, exempelvis mjölkförpackningar. På så sätt uppnår man ett starkt varutryck och varor säljer varor. Bildas hål bland varorna störs ögat och produkten väljs bort. Frammatning underlättar samti-digt för personalen.

Finns det fler bra strategier för att maximera försäljning?– Samexponering är mycket effek-tivt. Det innebär att man placerar produkter som ”passar ihop” tillsam-mans. I tacohyllan kan man till exem-pel sätta in en kyl med gräddfil och

riven ost. Sommartid kan exponera tårtbottnar, grädde och jordgubbar på samma ställe. Detta är något som man är mycket bra på utomlands. En undersökning som Proctor & Gamble gjorde i England visade att samexponering ökade försäljningen med 22 procent.

Det är inte mycket som krävs för att öka butiksförsäljningen. Små strategiska grepp med ljus, inredning och frontning kan underlätta för kunden och uppmuntra till fler köp.

Ett misstag man ofta ser i svenska affärer är att man bräker på med ett jämt ljusflöde uppifrån

Enkla knepförbättrar försäljningen

Inredning

Belysning kan vara ett smart sätt att exponera produkterna. Exempelvis bidrar ett varmt ljus till en lyxig känsla.

Genom att färgsegmentera underlättar man för kunden. Varorna blir överskådliga och samtidigt motverkar man att hyllorna blir plottriga. Studier visar att kunden snabbt väljer bort oordning i butiken.

Att samexponera innebär att man placerar varor som ”passar ihop” med varandra. Exempelvis kan man placera blöjor med baby wipes. Pa så sätt slipper kunden springa mellan olika delar av butiken och blir samtidigt mer benägen att göra impulsköp.

www.prolight.seProfessionell belysning för butik, kontor & offentlig miljö!

tel. 033-20 56 50


– Potentialen är stor! Men det är vik-tigt för butiksägarna att förstå att det handlar om ett helt system och att man måste se över de olika delarna i kylsystemet, säger Ulla Lindberg, forskare på SP, Sveriges Tekniska

Forskningsinstitut, där hon arbetar med livsmedelskyla.

Det största energispillet i butiken kommer från öppna, stående kyldis-kar där mycket av den kalla luften ramlar rakt ut. I liggande frysdiskar, så kallade gondoler, stannar mer av kylan kvar i frysdisken. Det rör sig om två olika tekniska system. För att behålla mer av kylan i frysdisken kan butiken förse den med lock.

Genom att installera dörrar på de stående kylarna sänks temperatur-spridningen, temperaturen blir lägre och jämnare och man får ett minskat kylbehov. Matens kvalitet och håll-barhet förbättras också, vilket är en resursbesparing.

Innan matvarorna kommer till butiken har de genomgått flera steg från råvara till färdig produkt där kyla är viktigt ingrediens vid till-verkning och förvaring. I Ulla Lind-bergs jobb ingår också att titta på hela kylkedjan.

– Det är viktigt att hålla en obru-ten kylkedja hela vägen för att minska svinnet av energi. Även hemtran-sporten till konsumenten är en del av kedjan. Vi måste även minska på utsläppet av köldmedier med stor in-verkan på miljön.

Den sista delen av kylkedjan är alltså den där slutkonsumenten transporte-rar hem sina kalla matvaror. För att minska energisvinnet är det viktigt att planera sina inköp så att man kan åka hem meddetsamma med varorna.

– Vi måste också ta vårt ansvar. Det kostar mycket resurser att vänta med att åka hem.

I hemmet kastas cirka 25 procent av all hemburen mat vilket innebär mycket transporter och energiför-brukning helt i onödan.

Den som vill delta i Forum där diskussioner och projekt genomförs inom området med kylteknik och livsmedelshantering kan kontakta SP och Ulla Lindberg.

Mycket att vinnaUngefär hälften av livsmedelsbutikernas el går till att kyla matvaror, men det är möjligt att effektivisera energianvändningen med upp till 40 procent vilket är en vinst både för miljön och butiksägarna.

Energi

på effektivare livsmedelskyla

– Det går att effektivisera energianvändningen för nedkylning av matvaror med upp till 40 procent, säger Ulla Lindberg, forskare hos SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut.

Det största energispillet i butiken kommer från öppna, stående kyl-diskar där mycket av den kalla luften ramlar rakt ut.


Paketpris 27 000 kr

Stockholm 08 - 122 01 557 , Lysekil 0523 - 131 00

Butikskassa med pekskärmAnpassat för olika branscherFrisörer med flera företagTidbokningIntegrerad kortbetalning

Ancon kassasystem för butiker

Komplett paketinkl. dator, pekskärm,kvittoskrivare, kassalåda,streckkodsläsare och kontrollbox

[email protected]

Lager inne är uteFör detaljhandeln är en anledning höga hyror, en annan är att det är krångligt att ta upp saker två gånger; på lagret och i butik.

– Distributionsapparaten är effek-tiv men om det blir störningar så blir det nervöst. Genast kommer lagren att öka. Men när allt går bra tycker man att lager bara kostar pengar, sä-ger Bo Svensson.

Det finns olika anledningar till att hålla lager. Ofta handlar det om att

sammanställa sortiment. Man har till exempel ett vårsortiment med ute-möbler, spadar, krukor och så vidare.

Från centrallagret kör man sedan ut saker den 23:e i månaden eftersom många handlar strax därefter.

På samma sätt gäller det att ha varor i centrallager som körs ut då en kam-

panj startar eller lagom till en lång-helg då man säljer mycket.Ett centrallager är därför en buffert. Om en ny butik öppnar måste alla varor kunna levereras från central-lagret, för att butiken ska kunna erb-juda ett helt sortiment.

I Sverige är handeln småskalig, påpekar Bo Svensson. Den andra yt-terligheten är Kina, som vill leverera stora containers. Därför kan företag som Schenker eller DHL hålla lager med hela containers. Man försöker hålla fullt för jämnan, så att man har varor till exempel Plantagen när det behövs plantor och blommor, och för andra företag när det ska säljas skidor och vinterutrustning. Och så går det på, året runt.

När det gäller livsmedel används oftast genomströmningslager. Livs-medel produceras främst i södra Sverige, men konsumtionscentrum är i Stockholm och Göteborg. Då är det bra med ett genomströmning-slager i Helsingborg. Producenterna kör dit med sina varor, som packas om i järnvägsvagnar och körs till ex-empelvis Konsums lager i Bro.

Lagret i Bro är ett plocklager och där packar man för butiker.

Vissa varor, som bröd, levereras vanligtvis direkt till butik av leveran-tören. Med jämna mellanrum kom-

mer Pågens med sina bröd, Skoga-holm med sina och så vidare.

– Trenden generellt sett är att de stora blir större medan mindre buti-ker struntar i lager helt och hållet, det är vad jag tror, säger Bo Svensson.

Detta gör bland annat att små butiker främst beställer ur det sortiment som finns i centrallagret. Samtidigt efter-frågar konsumenterna mer närpro-ducerat.

– Men till exempel Ica har ju fattat att de ska ha närproducerat, säger Bo Svensson. Och Saluhallar har blivit mer populära också.

Lager ska inte stå still, det ska vara på väg. Det är vad som gäller idag.– Ingen vill ha lager, säger Bo Svensson som är ansvarig för import och tullfrågor på Svensk Handel.

För detaljhandeln är en anledning höga hyror, en annan är att det är krångligt att ta upp saker två gånger; på lagret och i butik

Id-stölderna ökarChip- och pinsystemet har min-skat kortbedrägerierna rejält, men samtidigt har problemet med stulna identiteter ökat kraft-igt – med hela 35 procent under 2010. Framför allt har telekom-branschen och branscher med kreditköp och tecknande av abonnemang drabbats.

Därför är det extra viktigt för handeln att göra korrekta id-kon-troller, understryker Svensk Handel i ett pressmeddelande.

Svensk Handel har bidragit till att ta fram sju steg för hur en id-kontroll bör gå till. Du hittar dessa på Svensk Handels webbplats samt i en broschyr speciellt framtagen för ändamålet.

Kreativ samlingsplatsFrån galleria till galleri – nu flyttar kreatörerna in i Liljeholmstorget Galleria. Room for art & design är det nya namnet på samlingsplat-sen för konstnärer och designers i området strax söder om Horn-stull i Stockholm. Fokus är tänkt att ligga på hållbarhet, kreativitet och miljötänk.

Vi får möjlighet till en direkt dialog med besökarna. Och att synas i ett så ovanligt samman-hang för kreatörer som en galle-ria, säger Adrian Faber som är en av skaparna av Bag of Light, tren-diga lampor tillverkade av gamla plastkassar, enligt ett pressmed-delande från Citycon som äger gallerian.

Noterat

Bo Svensson på Svensk Handel

Lagerhållning


Documents

Drivabutik 3