Dom från Södertörns Tingsrätt i Kraft & Kultur-målet

PARTER (Antal tilltalade: 4)

TilltaladBoris Benulic, 19550621-2439Rsundavgen 152 Lgh 1602169 36 Solna

Offentlig frsvarare: Advokat Olle KullingerAdvokatfirman NORDIA KBBox 70389107 24 Stockholm

Offentlig frsvarare: Advokat Hans StrandbergAdvokatfirman NORDIA KBBox 70389107 24 Stockholm

klagareVice chefsklagare Lennart Gollard och kammarklagare Ted MureliusEkobrottsmyndighetenAndra ekobrottskammaren i StockholmBox 820101 36 Stockholm

___________________________________

DOMSLUT

Brott som den tilltalade dms fr1. Svindleri, grovt brott, 9 kap 9 1 st och 3 st brottsbalken

2003-01-01 -- 2011-10-172. Grovt bokfringsbrott, 11 kap 5 2 st brottsbalken

2005-07-01 -- 2011-04-14

Pfljd m.m.Fngelse 3 r 6 mnader

NringsfrbudBoris Benulic meddelas nringsfrbud enligt lagen (2014:836) om nringsfrbud fr en tidav fem r rknat frn dagen fr tingsrttens dom. Nringsfrbudet gller omedelbart utanhinder av att tingsrttens dom inte vunnit laga kraft.

SDERTRNS TINGSRTTAvdelning 5

DOM2015-07-08meddelad iHuddinge

Ml nr: B 5582-12

Postadress141 84 Huddinge

BesksadressBjrnkullavgen 5 A

Telefon08-561 660 00E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning5@dom.sewww.sodertornstingsratt.domstol.se

Telefax08-711 05 80

Expeditionstidmndag - fredag08:30-16:00

1

Frverkande och beslag1. Beslaget av material frn Boris Benulic ska best till dess domen vunnit laga kraft

(Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p.1-2 ).2. Beslaget av material frn Kraft & Kultur i Sverige AB ska best till dess domen vunnit

laga kraft (Polismyndigheten; beslagsprotokoll 2011-90000-BG1136 p.1-11 ).

SekretessSekretessen enligt 36 kap 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fr uppgifterna iaktbil 92 s 2-14, 84-97, 104-106, 185-202, aktbil 94 s 5-19, aktbil 95 s 14-15, 42-43, aktbil96 s 190-191, aktbil 97 s 162-163, aktbil 109 s 23-39, aktbil 113 s 247, aktbil 119 s 58-61,aktbil 125 s 1663, 1673, 1757, 1765, 1789, 1798, 1827-1832, 1840, 1843, 1863, 1877, aktbil126 s 2026, aktbil 127 s 2510-2512, 2519-2521, 2527-2530, aktbil 134 s 175-177, aktbil 137s 77-113, 120-126, 135-147, 390 samt motsvarande aktbilagor och sidor i aktbil 185, skabest i mlet.

BrottsofferfondDen tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) ombrottsofferfond.

Ersttning1. Hans Strandberg tillerknns ersttning av allmnna medel med 2 164 949 kr, varav

432 990 kr avser mervrdesskatt.2. Olle Kullinger tillerknns ersttning av allmnna medel med 1 048 353 kr, varav

209 353 kr avser mervrdesskatt.3. Kostnaden fr frsvaret ska stanna p staten.

___________________________________


DOM2015-07-08

Ml nr: B 5582-122

TilltaladPIERRE Mikael Philippe Sj, 19590829-0017Ekuddsvgen 3, 2tr131 38 Nacka

Offentlig frsvarare: Advokat Christina BergensteinAdvokatfirman Samuelson, Schnmeyr &Wall HBFleminggatan 17, 6 tr112 26 Stockholm


___________________________________

DOMSLUT

Brott som den tilltalade dms fr1. Medhjlp till bokfringsbrott, grovt brott, 11 kap 5 1 st 2 men brottsbalken i sin

lydelse fre 1 juli 2005 samt 23 kap 4 brottsbalken2003-01-01 -- 2005-06-30

2. Medhjlp till grovt bokfringsbrott, 11 kap 5 2 st samt 23 kap 4 brottsbalken2005-07-01 -- 2009-03-13

tal som den tilltalade friknns frnMedhjlp till svindleri, grovt brott, 9 kap 9 1 st och 3 st samt 23 kap 4 brottsbalken

2003-01-01 -- 2009-08-17

Pfljd m.m.1. Villkorlig dom2. Dagsbter 120 250 kr






Ml nr: B 5582-123

SekretessVad gller sekretess se domen s 2.


ErsttningChristina Bergenstein tillerknns ersttning av allmnna medel med 1 884 263 kr, varav 376 853 kr avser mervrdesskatt. Av denna kostnad ska Pierre Sj terbetala 50 000 kr tillstaten.

___________________________________


DOM2015-07-08

Ml nr: B 5582-124

TilltaladJONAS Erik Olof Lundberg, 19770816-0218Ramsdalsvgen 26136 68 Vendels

Offentlig frsvarare: Advokat Henrik Olsson LiljaAdvokatfirman AlthinSkeppsbron 28, 3 tr111 30 Stockholm


___________________________________

DOMSLUT

Brott som den tilltalade dms frMedhjlp till grovt bokfringsbrott, 11 kap 5 2 st samt 23 kap 4 brottsbalken

2007-01-01 -- 2010-03-16

tal som den tilltalade friknns frnMedhjlp till svindleri, grovt brott, 9 kap 9 1 st och 3 st samt 23 kap 4 brottsbalken

2007-01-01 -- 2010-06-15

Pfljd m.m.1. Villkorlig dom2. Dagsbter 80 350 kr







Ml nr: B 5582-125


ErsttningHenrik Olsson Lilja tillerknns ersttning av allmnna medel med 1 555 338 kr, varav311 068 kr avser mervrdesskatt. Av denna kostnad ska Jonas Lundberg terbetala50 000 kr till staten.

___________________________________


DOM2015-07-08

Ml nr: B 5582-126

TilltaladHELENA Elisabeth Ridderstrle, 19680422-7905Astrakanstigen 47746 33 Blsta

Offentlig frsvarare: Advokat Kent SooaruAdvokatfirman Fyksen SooaruBox 22253104 22 Stockholm


___________________________________

DOMSLUT

tal som den tilltalade friknns frnMedhjlp till grovt bokfringsbrott, 11 kap 5 2 st samt 23 kap 4 brottsbalken

2009-01-01 -- 2011-04-14





ErsttningKent Sooaru tillerknns ersttning av allmnna medel med 1 496 583 kr, varav299 317 kr avser mervrdesskatt. Denna kostnad ska stanna p staten.

___________________________________



Ml nr: B 5582-127

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

INNEHLLSFRTECKNING

SAMMANFATTNING AV DOMEN ................................................................................... 11

INLEDNING ..................................................................................................................................................... 11

FRIHETSBERVANDEN ............................................................................................................................... 11

TINGSRTTENS SLUTSATSER .................................................................................................................... 11

LSANVISNINGAR ........................................................................................................................................ 12

BAKGRUND........................................................................................................................... 12

PRESENTATION AV KRAFT OCH KULTUR I SVERIGE AB (KKAB) ..................................................... 12

DE TILLTALADES ROLLER I KKAB ........................................................................................................... 13

NGOT OM ELHANDELN P SPOTMARKNADEN .................................................................................. 14

KORT OM KKAB:S ELHANDEL ................................................................................................................... 15

BALANSPOSTEN UPPLUPNA INTKTER I KKAB:S RKENSKAPER .................................................. 16

FRUNDERSKNINGEN OCH MLETS FORTSATTA HANDLGGNING ........................................... 17

KLAGARENS YRKANDEN ............................................................................................. 19

ANSKAN OM STMNING DEN 9 MAJ 2014 (RKENSKAPSRET 2003) ........................................... 19

ANSKAN OM TILLGGSSTMNING DEN 20 DEBRUARI 2015 (RKENSKAPSREN

2004-2010) ........................................................................................................................................................ 20

talspunkten 1 (rkenskapsret 2004) .............................................................................. 20

talspunkten 2 (rkenskapsren 2005 - 2010).................................................................. 21

DE TILLTALADES INSTLLNINGAR ............................................................................ 24

BORIS BENULIC ............................................................................................................................................. 24

PIERRE SJ ................................................................................................................................................... 24

JONAS LUNDBERG ........................................................................................................................................ 24

HELENA RIDDERSTRLE ............................................................................................................................ 25

DEN RTTSLIGA REGLERINGEN .................................................................................. 25

SVINDLERI ...................................................................................................................................................... 25

GROVT BOKFRINGSBROTT ...................................................................................................................... 27

BROTTSKONKURRENS ................................................................................................................................. 29

MEDHJLP ...................................................................................................................................................... 30

KLAGARENS SAKFRAMSTLLNING ......................................................................... 31

NGRA BAKGRUNDSOMSTNDIGHETER............................................................................................... 31

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2003 ................................................................................................. 34








8

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

DE TILLTALADES SAKFRAMSTLLNINGAR ............................................................ 45

BORIS BENULIC ............................................................................................................................................. 45

PIERRE SJ ................................................................................................................................................... 47

JONAS LUNDBERG ........................................................................................................................................ 48

HELENA RIDDERSTRLE ............................................................................................................................ 49

UTREDNINGEN I TINGSRTTEN ................................................................................... 50

SKRIFTLIG BEVISNING ................................................................................................................................ 50

FRHR MED DE TILLTALADE ................................................................................................................. 50

Boris Benulic .................................................................................................................... 50

Pierre Sj ......................................................................................................................... 54

Jonas Lundberg ................................................................................................................. 57

Helena Ridderstrle ........................................................................................................... 61

KORT OM VITTNESFRHREN .................................................................................................................. 62

TINGSRTTENS DOMSKL ............................................................................................. 64

FRGAN OM DE TILLTALADE HAR BETAGITS RTTEN TILL EN RTTVIS

RTTEGNG ................................................................................................................................................... 64

NGRA UTGNGSPUNKTER FR PRVNINGEN ................................................................................... 66

FRGAN OM BORIS BENULIC HAR GJORT SIG SKYLDIG TILL BROTT ............................................ 68

Boris Benulics egna berkningar av de upplupna intkterna ............................................ 68

Bevisvrdet av Annicka Holmgrens rapporter .................................................................. 71

Ngot om storleken p de upplupna intkterna ................................................................. 73

Boris Benulics grningar................................................................................................... 74

Sammanfattning av frgan om Boris Benulics ansvar fr brott ........................................ 76

FRGAN OM PIERRE SJS, JONAS LUNDBERGS OCH HELENA RIDDERSTRLES

MEDVERKAN .................................................................................................................................................. 77

Pierre Sj ......................................................................................................................... 77

Jonas Lundberg ................................................................................................................. 79

Helena Ridderstrle ........................................................................................................... 79

PFLJDER ..................................................................................................................................................... 80

Boris Benulic .................................................................................................................... 80

Pierre Sj ......................................................................................................................... 81

Jonas Lundberg ................................................................................................................. 81

VRIGA FRGOR .......................................................................................................................................... 82

Nringsfrbud ................................................................................................................... 82

Beslag ................................................................................................................................ 82

Ersttning till frsvararna ................................................................................................. 82

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga 4 (Dv 400) ............................................................. 91

SKILJAKTIG MENING ....................................................................................................... 92

9

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

BILAGOR TILL DOMEN

Bilaga Avrkningsunderlag

Bilaga 1 Referat av vittnesfrhr

Bilaga 2 Ngra mejlkonversationer

Bilaga 3 Underrttelse enligt 14 lagen om nringsfrbud (DV 377)

Bilaga 4 Anvisning fr verklagande (DV 400)

10

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

SAMMANFATTNING AV DOMEN

INLEDNING

Tingsrtten prvar i denna dom tal mot Boris Benulic avseende grovt svindleri och

grovt bokfringsbrott, tal mot Pierre Sj och Jonas Lundberg avseende medhjlp

till samma brott samt tal mot Helena Ridderstrle avseende medhjlp till grovt

bokfringsbrott. Tingsrtten prvar ven frgor om nringsfrbud, beslag m.m.

FRIHETSBERVANDEN

Boris Benulic, Pierre Sj och Helena Ridderstrle har varit frihetsbervade ssom

anhllna eller hktade med anledning av misstanke om brott som prvas genom

denna dom enligt med vad som antecknats i bifogade avrkningsunderlag till

domen.

TINGSRTTENS SLUTSATSER

Tingsrtten har genom denna dom funnit styrkt att Boris Benulic, som varit

verkstllande direktr i Kraft & Kultur i Sverige AB (KKAB), under rkenskaps-

ren 2003-2010 uppstligen offentliggjort vilseledande uppgifter, som varit gnade

att pverka bedmandet av bolaget i ekonomiskt hnseende och drigenom medfra

skada. De vilseledande uppgifterna har besttt i att Boris Benulic under de nmnda

rkenskapsren ltit bokfra oriktiga uppgifter avseende balansposten Upplupna

intkter genom att dessa intkter har tagits upp med alltfr hga vrden. Brottslig-

heten har avsett betydande belopp och varit systematisk. Tingsrtten har drfr

funnit honom skyldig till grovt svindleri. Fr ren 2005-2010 ska han ocks dmas

fr grovt bokfringsbrott. Pfljden har bestmts till fngelse i tre r och sex

mnader och Boris Benulic har ocks lagts nringsfrbud under fem r.

11

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Pierre Sj och Jonas Lundberg har befunnits skyldiga till att genom oaktsamhet ha

frmjat Boris Benulics bokfringsbrott. Bda har drfr dmts fr medhjlp till

grovt bokfringsbrott till villkorlig dom och dagsbter. talen mot dem avseende

medhjlp till grovt svindleri har dremot ogillats.

talet mot Helena Ridderstrle fr medhjlp till grovt bokfringsbrott har

tingsrtten ogillat, eftersom hon inte kan anses ha frmjat Boris Benulics

brottslighet.

LSANVISNINGAR

Domen inleds med en redogrelse fr bolaget och dess verksamhet och ngra andra

ostridiga omstndigheter. Drefter redovisas klagarens yrkanden och de tilltalades

instllning till talet mot dem. Sedan fljer en sammanfattning av klagarens

sakframstllning och den av honom beropade skriftliga bevisningen samt de

tilltalades sakframstllningar och berttelser. Redogrelser fr vittnenas berttelser

terfinns i en bilaga till domen (domsbilaga 1). Slutligen redovisas tingsrttens

vervganden och slutsatser i skuldfrgorna, pfljdsfrgorna, i frgorna om

nringsfrbud och beslag samt betrffande ersttningen till frsvararna.

ven om Ekobrottsmyndigheten i mlet har fretrtts av tv klagare, har

tingsrtten valt att anvnda begreppet klagaren i domen.

BAKGRUND

PRESENTATION AV KRAFT OCH KULTUR I SVERIGE AB

(KKAB)

Troms Kraft AS (Troms Kraft) r moderbolag i en norsk koncern p elmarknaden,

som gs av Troms kommun och landsting. Troms Kraft Handel AS (TK Handel) r

ett dotterbolag. I brjan av 2000-talet var Knut Einar Olsen VD i TK Handel.

12

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Kraft & Kultur i Sverige AB (KKAB) bildades r 2001 som ett dotterbolag till TK

Handel. Senare blev KKAB dotterbolag till Troms Kraft. Avsikten med bildandet

av KKAB var att frska sl sig in p den svenska elmarknaden, som med

undantag av elntsverksamheten hade avreglerats i mitten av 1990-talet. KKAB

var ett elhandelsbolag utan egen produktionskapacitet och utan eget elnt. Bolaget

skulle p affrsmssig basis kpa el p spotmarknaden Nord Pool Spot (Nord Pool)

och frslja denna till frmst kommuner men ven till fretag och privatpersoner.

Bolaget erbjd ocks sina kunder, frutom miljvnlig el, bcker och ett utbud av

andra varor inom kultursektorn.

Under ren 2000- 2006 bestod KKAB:s styrelse av frmst personer frn

moderbolaget med Knut Einar Olsen som ordfrande. r 2007 blev Odd Halvorsen

ordfrande, men han ersattes under slutet av 2008 av Hanne May Karde. I juli 2010

utsgs Oddbjrn Schei till ordfrande i KKAB. Verksamheten i KKAB bedrivs

alltjmt men nu under firman Switch Nordic Green AB (SNG).

Frn starten r 2001 var auktoriserade revisorn Inger Fjellner, hrlings Price

Waterhouse (PwC) i Enkping, KKAB:s revisor. Hon eftertrddes i december 2003

av auktoriserade revisorn Elisabeth Simonsson, Lindeberg Grant Thornton (Grant

Thornton), bitrdd bl.a. av auktoriserade revisorn Anna Persson p samma byr.

DE TILLTALADES ROLLER I KKAB

Boris Benulic var frn starten r 2001 KKAB:s verkstllande direktr (VD). I den

egenskapen var han ytterst ansvarig fr KKAB:s operativa verksamhet. Boris

Benulic kom ocks att ing i KKAB:s styrelse under ren 2003-2004. Han hade

dessfrinnan bl.a. varit journalist och marknadschef i Ordfront.

13

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Pierre Sj anlitades av KKAB som konsult i eget bolag med ansvar frmst fr

bolagets lpande bokfring under ren 2001-2008. Jonas Lundberg anstlldes av

bolaget kring rsskiftet 2001/02 och har bl.a. haft ansvar fr bolagets fakturering.

Han kom efterhand att tillhra elhandelsavdelningen. Helena Ridderstrle anstlldes

r 2008/09 av KKAB och fick snart rollen som ekonomichef. Samtliga tre var

understllda Boris Benulic.

NGOT OM ELHANDELN P SPOTMARKNADEN

Elmarknaden i Sverige kan delas upp i tv delar, dels en reglerad del som omfattar

verksamhet som bedrivs i elntsfretagen (ntverksamhet), dels en konkurrentutsatt

del som omfattar produktion av och handel med el (elproduktion respektive

elhandel). Aktrerna p elmarknaden r allts elntsbolagen, elproducenterna,

elhandelsbolagen, till vilka KKAB hrde, samt elkonsumenterna/kunderna.

Marknadsplats fr den avreglerade elhandeln i bl.a. Sverige, Finland och Norge r

Nord Pool, som fungerar som en elbrs. Huvuddelen av den el som elproducenterna

levererar sljs genom Nord Pools spotmarknad till elhandelsbolagen, som i sin tur

sljer elen till kunderna. Elkraft kan inte lagras. Den el som kps p Nord Pools

marknadsplats levereras allts omgende till kund. Priset fr elen kan vara fast,

fastprisavtal, eller rrligt, som motsvarar spotpriset med pslag.

P Nord Pools spotmarknad bestms elpriset varje timme. Priset fr leveransen

faststlls en timme fre leveransen och ska betalas inom ngra dagar. Detta

frhllande pverkar elhandelsbolagens kassaflde, eftersom fakturering av

elkunder vanligen sker i efterskott mnadsvis, varannan mnad eller var tredje

mnad beroende p vad som avtalats.

Volymen kpt och levererad el mts i kWh eller gWh. Uppgift om sdana volymer

erhlls frn Svenska Kraftnt i den s.k. Kraftbalansen och frn den s.k. Engros-

rapporten.

14

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Spotpriset p elmarknaden, som styrs av utbud och efterfrgan, kan frn tid till

annan variera beroende p exempelvis vder och vind, vattenmagasin, kyla och

vrme. Detta skapar en ekonomisk oskerhet och risk fr frluster. Om elpriserna

p spotmarknaden skulle stiga under kontraktstiden kan elhandelsbolaget, om det r

fast pris som gller, f betala kundens el till den del som verstiger det med kunden

avtalade priset. Om elpriset p spotmarknaden andra sidan sjunker kan

elhandelsbolaget gra en motsvarande vinst p kontrakt med fast elpris.

Fr att minska risken fr att frluster p fastprisavtal ska uppst p grund av

prisfluktuationer, finns det ett behov av s.k. prisskring, som r en sorts frskring

mot prishjningar p spotmarknaden. Prisskring innebr att man kper s.k.

terminer och prisskring innebr drmed en kostnad fr elhandelsbolaget. Prisskrar

man inte nr kunden kper el till fast pris utan ligger med s.k. ppna positioner, tar

man en risk, men om spotpriset under aktuell period r lgre n det med kunden

avtalade fasta priset kan man gra en vinst.

KORT OM KKAB:S ELHANDEL

Med varje kund hade KKAB ett elavtal. Avtalen var i regel standardiserade. I

avtalet angavs vanligen hur mycket el som kunden frvntades frbruka. Avtalet

reglerade vidare priset, som kunde vara fast eller rrligt. I avtalet reglerades ven

hur faktureringen skulle ske. Fakturering skedde normalt i efterskott mellan en och

tre mnader efter leverans. P grund av faktureringsperioderna kunde el som

levererats ett visst r komma att faktureras fljande r.

Under de i talet aktuella ren hade KKAB ett faktureringssystem, en databas, som

frst kallades Pomax och sedan CAB (CAB). Databasen innehll rdata fr bl.a.

fakturerade intkter baserade p frbrukad volym jmte uppgifter om pslag, elskatt

och moms. En del data i CAB inflt automatiskt, t.ex. vissa uppgifter om kundernas

15

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

frbrukning, och andra uppgifter matades in manuellt, t.ex. uppgifter frn

kundavtalen. Inmatade data kunde inte ndras manuellt.

Framfr allt under de frsta verksamhetsren hade KKAB problem med

faktureringen av kunder. Dessa problem orsakades av olika omstndigheter ssom

bristflliga rutiner och underbemanning, svrigheter att f in avlsningsrapporter

frn elntbolagen m.m. Man upplevde ocks att man hade problem att hnfra

levererad el till rtt period i samband med rsskiften, dvs. med periodiseringen vid

fakturering.

Fr driften av CAB hade KKAB i maj 2002 ingtt supportavtal med det norska

bolaget Enita AS i Trondheim (Enita). Av detta framgick bl.a. att Enita mot

ersttning tog sig att bist KKAB med rdgivande tjnster vid infrande och drift

av CAB.

Troms Kraft och KKAB hade i juli 2002 ingtt ett prisskringsavtal. Enligt detta

avtal tog sig TK Handel att mot ekonomisk gottgrelse skra KKAB:s slda

elvolymer till fast pris, som kpts p elspotmarknaden. Detta medfrde att KKAB

till TK Handel enligt ett visst schema veckovis skulle rapportera slda elvolymer

och samtidigt gra en prisskringsbestllning p volymerna.

BALANSPOSTEN UPPLUPNA INTKTER I KKAB:S

RKENSKAPER

I KKAB:s balansrkning redovisades en post kallad Upplupna elintkter. Den

utgjorde skillnaden mellan priset fr den el som slts och levererats till kunderna

och priset fr den el som hade fakturerats, dvs. hade blivit en kundfordran eller en

intkt. Fakturerad el kunde, som nmnts, ven avse el som levererats tidigare r.

Uppgift om volymen frn Nord Pool kpt och till kund levererad el fick KKAB frn

Kraftbalansen och frn Engros-rapporter, som levererades av TK Handel.

16

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Fr att rkna fram till storleken av de upplupna intkterna anvnde KKAB fljande

formel: rets ingende balans avseende volymen av levererad men inte fakturerad

el mtt i kWh + volymen av rets elinkp mtt i kWh rets fakturerade el mtt i

kWh. Den p detta stt erhllna volymen multiplicerades med ett genomsnittspris i

kr per kWh. Det belopp som d erhlls var den upplupna elintkten. I bokfringen

redovisades denna under Konto 1701 Upplupna elintkter.

Boris Benulic hade ptagit sig ansvaret fr redovisningen av posten Upplupna

intkter i KKAB:s rkenskaper. Som underlag fr hans berkningar togs det fram

excelfiler frn rdatan i CAB. Om han ansg att dessa var felaktiga p ngot stt,

bad han ngon medarbetare, t.ex. Jonas Lundberg, att gra justeringar i excelfilerna.

Pierre Sj och Helena Ridderstrle bokfrde sedan de upplupna intkterna som

Boris Benulic hade berknat. Excelfilerna tillstlldes bolagets revisorer vid

granskningen av bolagets rsredovisning.

I november 2011 uppkom en misstanke om att de upplupna intkterna i KKAB:s

rkenskaper hade tagits upp till ett alldeles fr hgt belopp. Resultatet blev att ca

1,5 miljarder kr bokades bort ur balansrkningen. Samtidigt fick Boris Benulic

lmna VD-tjnsten.

FRUNDERSKNINGEN OCH MLETS FORTSATTA

HANDLGGNING

Den 22 november 2011 skickade KKAB och dess moderbolag Troms Kraft ut ett

pressmeddelande om att felaktigheter hade avsljats i rkenskaperna, vars

ackumulerade negativa effekt berknades uppg till cirka 1,8 miljarder kr.

I november 2011 gjorde styrelsen i KKAB ocks en anmlan till Ekobrotts-

myndigheten (EBM) om misstanke om ekonomiskt brottslighet. I anmlan gjordes

fljande gllande. Styrelsen hade upptckt att rkenskaperna i KKAB fr de senaste

17

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

rkenskapsren innehll oriktiga uppgifter, allvarliga felaktigheter och stora brister

och gjorde bedmningen att rkenskaperna medvetet hade manipulerats i en sdan

omfattning att bolagets resultat inte i huvudsak kunde bedmas med ledning av

bokfringen samt att rsredovisningen inte terspeglade bolagets finansiella

stllning p ett rttsvisande stt. Styrelsen pekade ut Boris Benulic som ansvarig fr

den pstdda brottsligheten.

Till fljd av KKAB:s styrelses anmlan inledde EBM en frunderskning.

Frunderskningsledaren bestllde en extern utredning om frhllandena i KKAB

av en auktoriserad revisor, Annicka Holmgren. Hon har hrefter verlmnat till

EBM tre skriftliga rapporter, en den 11 april 2014 avseende rkenskapsret 2003, en

den 19 maj 2014 avseende rkenskapsren 2004-2010 och en den 9 oktober 2014

avseende efterfljande fakturering 2009.

I samband med hndelserna i november 2011 inleddes p KKAB:s och Troms

Krafts initiativ ytterligare ett antal utredningar. Troms Kraft har hrefter vid

Stockholms tingsrtt vckt skadestndstalan mot Elisabeth Simonsson och Grant

Thornton och vid Oslo tingsrtt mot bl.a. frre koncernrevisorn i Troms Kraft Frode

Danielsen, PwC och ngra tidigare styrelseledamter i KKAB.

I det inledande skedet av frunderskningen frihetsbervades bl.a. Boris Benulic

och Pierre Sj. Brottsmisstanken mot Boris Benulic avsg inledningsvis grov

trolshet mot huvudman och grovt bokfringsbrott, och mot Pierre Sj samt en

annan person medhjlp hrtill. Sedermera uppkom misstankar om brott ven

avseende Jonas Lundberg och ytterligare en person. Den 8 oktober 2012 beslutade

klagaren dock att lgga ned frunderskningen med undantag fr

brottsmisstankarna mot Boris Benulic och Pierre Sj.

I en stmningsanskan den 9 maj 2014 vckte klagaren vid EBM tal mot Boris

Benulic och Pierre Sj fr brott under rkenskapsret 2003. I en tillggsstmning

18

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

den 20 februari 2015 vckte klagaren dessutom tal mot Boris Benulic fr brott

under rkenskapsren 2004-2010, mot Pierre Sj fr brott under rkenskapsren

2004-2008, mot Jonas Lundberg fr brott under rkenskapsren 2007-2009 och mot

Helena Ridderstrle fr brott under rkenskapsren 2009-2010.

Huvudfrhandlingen i mlet inleddes den 13 april 2015 och avslutades, efter 21

frhandlingsdagar, den 10 juni 2015.

KLAGARENS YRKANDEN

ANSKAN OM STMNING DEN 9 MAJ 2014 (RKENSKAPSRET

2003)

Grovt svindleri (Boris Benulic)

Boris Benulic har som verkstllande direktr varit ansvarig fretrdare fr Kraft &

Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med ste i Stockholm - Globen. Bolaget har

under r 2012 namnndrat till Switch Nordic Green AB, men benmns nedan

Kraft & Kultur Sverige AB (KKAB).

Boris Benulic, som p grund av sin stllning som verkstllande direktr i KKAB,

bort ga srskild knnedom om fretaget, har fr rkenskapsret/kalenderret

2003 uppstligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort vilseledande uppgifter

gnat att pverka bedmandet av fretaget i ekonomiskt hnseende och drigenom

medfra skada.

De vilseledande uppgifterna har besttt i att Boris Benulic i fr

rkenskapsret/kalenderret 2003 upprttad rsredovisning, undertecknad av

styrelsen och verkstllande direktren med datering 8 juni 2004, ltit bokfra

oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att intkterna

tagits upp med ett alltfr hgt vrde om ca 113 000 000 kr eller ett mycket

betydande belopp, vilket inte motsvarar verkliga frhllanden.

Brottet r att bedma som grovt eftersom sidosttandet avsett mycket betydande

belopp och ingtt som ett led i en systematiskt begngen brottslighet.

Medhjlp till grovt svindleri (Pierre Sj)

Pierre Sj har frmjat Boris Benulics grova svindleri med rd eller dd genom att

upprtta bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.

Alternativt: Grovt bokfringsbrott (Boris Benulic)

Boris Benulic har som ansvarig fretrdare fr Kraft & Kultur i Sverige AB,

19

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

556567-4347, (KKAB) uppstligen sidosatt bolaget vilande

bokfringsskyldighet enligt bokfringslagen genom att i fr

rkenskapsret/kalenderret 2003 upprttad rsredovisning, undertecknad

av styrelsen och verkstllande direktren med datering den 8 juni 2004, ltit

bokfra oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att

intkterna tagits upp med alltfr hgt vrde om ca 113 000 000 kr eller mycket

betydande belopp, vilket inte motsvarar verkliga frhllanden med fljd att

rrelsens ekonomiska resultat eller stllning inte i huvudsak kan bedmas med

ledning av bokfringen.

Brottet r att bedma som grovt eftersom sidosttandet avsett mycket

betydandebelopp och ingtt som ett led i en systematiskt begngen brottslighet.

Alternativt: Medhjlp till grovt bokfringsbrott (Pierre Sj)

Pierre Sj har fr rkenskapsret/kalenderret 2003 frmjat Boris Benulics

grova bokfringsbrott med rd eller dd genom att upprtta bokfring med

oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.

Lagrum

9 kap. 9 2 st brottsbalken alternativt 11 kap. 5 1 st 2 meningen brottsbalken i

sin lydelse fre 1 juli 2005 och 23 kap. 4 brottsbalken.

ANSKAN OM TILLGGSSTMNING DEN 20 DEBRUARI 2015

(RKENSKAPSREN 2004-2010)

talspunkten 1 (rkenskapsret 2004)


Boris Benulic har som verkstllande direktr varit ansvarig fretrdare fr Kraft &

Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med ste i Stockholm - Globen. Bolaget har

under r 2012 namnndrat till Switch Nordic Green AB, men benmns under

denna talspunkt Kraft & Kultur i Sverige AB eller frkortat KKAB.

Boris Benulic, som p grund av sin stllning som verkstllande direktr i KKAB,

bort ga srskild knnedom om fretaget, har fr rkenskapsret/kalenderret

2004 uppstligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort vilseledande uppgifter

gnat att pverka bedmandet av fretaget i ekonomiskt hnseende och drigenom

medfra skada.

De vilseledande uppgifterna har besttt i att Boris Benulic i fr rkenskapsret/-

kalenderret 2004 upprttad rsredovisning, undertecknad av styrelsen och

verkstllande direktren med datering den 24 maj 2005, ltit bokfra oriktiga

uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att intkterna tagits

upp med ett alltfr hgt vrde om ca 136 000 000 kr eller mycket betydande

belopp, som inte motsvarar verkliga frhllanden.

20

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Brottet r att bedma som grovt eftersom grningen avser mycket betydande


Medhjlp till grovt svindleri (Pierre Sj)

Pierre Sj har fr rkenskapsret/kalenderret frmjat grovt svindleri med rd

eller dd genom att upprtta bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna

intkter.

Alternativt: Grovt bokfringsbrott (Boris Benulic)

Boris Benulic har, som ansvarig fretrdare fr Kraft & Kultur i Sverige AB,

556567-4347, med ste i Stockholm - Globen, uppstligen sidosatt bolaget

vilande bokfringsskyldighet enligt bokfringslagen genom att i fr

rkenskapsret/kalenderret 2004 upprttad rsredovisning, undertecknad av

styrelsen och verkstllande direktren med datering den 24 maj 2005, ltit bokfra

oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att intkterna

tagits upp med alltfr hgt vrde om ca 136 000 000 kr eller mycket

betydande belopp, som inte motsvarar verkliga frhllanden med fljd att

rrelsens resultat eller stllning inte i huvudsak kan bedmas med ledning av

bokfringen.

Brottet r att bedma som grovt eftersom sidosttandet avsett mycket betydande


Alternativt medhjlp till grovt bokfringsbrott (Pierre Sj)

Pierre Sj har fr rkenskapsret/kalenderret 2004 frmjat Benulics grova

bokfringsbrott med rd eller dd genom att upprtta bokfring med

oriktigauppgifter avseende upplupna intkter.

Lagrum

9 kap 9 2 st och 23 kap 4 brottsbalken alternativt 11 kap 5 1 st 2

meningen brottsbalken i sin lydelse fre 1 juli 2005 och 23 kap 4

brottsbalken.

talspunkten 2 (rkenskapsren 2005 - 2010)


Boris Benulic har som verkstllande direktr varit ansvarig fretrdare fr

Kraft & Kultur i Sverige AB, 556567-4347, med ste i Stockholm - Globen.

Bolaget har under r 2012 namnndrat till Switch Nordic Green AB, men

benmns under denna talspunkt Kraft & Kultur i Sverige AB eller frkortat

KKAB.

Boris Benulic, som p grund av sin stllning som verkstllande direktr i

KKAB, bort ga srskild knnedom om fretaget, har fr rkenskapsren/-

kalenderren 2005 2010 uppstligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort vilseledande uppgifter gnat att pverka bedmandet av

fretaget i ekonomiskt hnseende och drigenom medfra skada.

21

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

De vilseledande uppgifterna har besttt i att Benulic i rsredovisningen fr

rkenskapsren/ kalenderren 2005-2010 ltit bokfra oriktiga uppgifter

avseende balansposten upplupna intkter p s stt att intkterna enligt vad

som anges i nedanstende tabell tagits upp med alltfr hga vrden, som inte

motsvarar verkliga frhllanden.

Bokfringsbrott (Boris Benulic)

Boris Benulic har som ansvarig fretrdare fr KKAB uppstligen sidosatt

bolaget vilande bokfringsskyldighet enligt bokfringslagen genom att i

rsredovisningarna fr rkenskapsren/kalenderren 2005-2010 lta bokfra

oriktiga uppgifter avseende balansposten upplupna intkter p s stt att

intkterna enligt vad som anges i nedanstende tabell tagits upp med alltfr

hga vrden, som inte motsvarar verkliga frhllanden, med fljd att

rrelsens ekonomiska resultat eller stllning fr respektive rkenskapsr inte

i huvudsak kan bedmas med ledning av bokfringen.

Brotten r att bedma som grova eftersom sidosttandet avsett mycket

betydande belopp och ingtt i ett led i en systematiskt begngen brottslighet.

Medhjlp till grovt svindleri och grovt bokfringsbrott (Pierre Sj och

Jonas Lundberg) och medhjlp till grovt bokfringsbrott (Helena

Ridderstrle)

Pierre Sj har fr rkenskapsren/kalenderren 2005-2008 frmjat Benulics

grova svindleri och grova bokfringsbrott med rd eller dd genom att

upprtta bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.

Helena Ridderstrle har fr rkenskapsren/kalenderren 2009-2010 frmjat

Benulics grova bokfringsbrott med rd eller dd genom att upprtta

bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.

Jonas Lundberg har fr rkenskapsren/kalenderren 2007-2009 frmjat

Benulics grova svindleri och grova bokfringsbrott med rd eller dd genom

att upprtta bokfring med oriktiga uppgifter avseende upplupna intkter.

Tabell

Rkenskapsr=kalenderr Upplupna intkter med alltfr hga belopp

2005 ca 263 000 000 kr eller mycket betydande belopp





2010 ca 1 100 000 000 kr eller mycket betydande belopp

22

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Andrahandsyrkande: Grovt bokfringsbrott (Boris Benulic)

Boris Benulic har som ansvarig fretrdare fr KKAB uppstligen eller av

grov oaktsamhet sidosatt bolaget vilande bokfringsskyldighet enligt

bokfringslagen genom att underlta att i bolagets rkenskapsinformation p

betryggande stt bevara erforderligt bokfringsunderlag med dokumen-

tation/specifikation till balansposten upplupna intkter upptagna i rsredo-

visningarna fr rkenskapsren/kalenderren 2005-2010 med fljd att

rrelsens ekonomiska resultat eller stllning fr respektive rkenskapsr inte

i huvudsak kan bedmas med ledning av bokfringen.

Brotten r att bedma som grova eftersom sidosttandet avsett mycket

betydande belopp och ingtt som ett led i en systematiskt begngen

brottslighet.

Lagrum

9 kap 9 2 st brottsbalken, 11 kap 5 brottsbalken och 23 kap 4

brottsbalken

klagarens yrkande om nringsfrbud

Boris Benulic har som verkstllande direktr varit ansvarig fretrdare fr

Kraft & Kultur i Stockholm AB, 556567-4347, och i denna egenskap grovt

sidosatt vad som legat honom i nringsverksamheten och drvid gjort sig

skyldig till brott som inte r ringa enligt talspunkterna 1-2 ovan (i

tillggsstmningen, rttens anmrkning). Lgsta freskrivna straffet fr grovt

bokfringsbrott och grovt svindleri r fngelse sex mnader.

Nringsfrbudet br glla omedelbart utan hinder av att domen inte vunnit

laga kraft.

klagarens yrkande om beslag

1. Det yrkas att rtten mtte frordna att frn Kraft & Kultur i Sverige AB med ovan angiven adress i beslag taget material enligt beslagsprotokoll 2011-

90000-BG1136 p 1-11 (fup daterat 2013-03-22 sid 499-500) skall best till

dess domen vunnit laga kraft.

2. Det yrkas att rtten mtte frordna att frn Boris Benulic i beslag taget material enligt beslagsprotokoll 2011-9000-BG139 p 1-2 (fup daterat 2013-

03-22 sid 501) skall best till dess domen vunnit laga kraft.

23

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

DE TILLTALADES INSTLLNINGAR

BORIS BENULIC

Han har vitsordat att han har varit VD och ansvarig fretrdare fr KKAB under

aktuell tid. Han har emellertid frnekat brott. Han har frnekat och har heller inte

kunnat vitsorda att balansposten Upplupna intkter redovisats felaktigt p stt

klagaren pstr. Han har under alla frhllanden varit av uppfattningen att

balansposten Upplupna intkter har redovisats p ett korrekt stt och han har ocks

haft skl att frlita sig p att rsredovisningarna varit korrekta i dessa avseenden.

Han har inte haft psttt uppst och inte heller agerat grovt oaktsamt. I frga om

talet under punkten 2 i tillggsstmningen avseende det alternativa yrkandet om

grovt bokfringsbrott har han frnekat att erforderligt bokfringsmaterial inte har

bevarats under pstdd tid. Om materialet befinnes inte ha varit bevarat, har han

varit av uppfattningen att det har bevarats, varfr han har saknat uppst. Under inga

frhllanden har han som VD agerat oaktsamt. Han har slutligen bestritt yrkandet

om nringsfrbud och anfrt att i vart fall br ett sdant frbud frst trda i kraft nr

dom i mlet slutligen vinner laga kraft.

PIERRE SJ

Han har frnekat brott och bestritt ansvar. Han har inte frmjat brott begngna av

Boris Benulic. Han har inte upprttat bokfring med oriktiga uppgifter avseende

upplupna intkter. Han har fram till den 30 juni 2008 svitt gller upplupna intkter

bara stansat in uppgifter enligt instruktion frn Boris Benulic.

JONAS LUNDBERG

Han har frnekat brott. Han har inte agerat p stt som klagaren pstr i

grningsbeskrivningen och han har i vart fall saknat brottsligt uppst och inte heller

agerat oaktsamt. Han kan inte vitsorda ngra belopp.

24

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

HELENA RIDDERSTRLE

Hon har frnekat brott och bestritt ansvar. De berkningar som enligt klagaren

visar att bokfringen varit felaktig kan inte vitsordas och inte heller kan metoden

fr berkningarna vitsordas. Det r drmed inte visat att det freligger ett

bokfringsbrott. Skulle det anses att bokfringen varit felaktig och att Boris Benulic

har ett ansvar fr detta, har Helena Ridderstrle bestritt att hon frmjat Boris

Benulics grning med rd eller dd. Hon har inte haft anledning att misstnka och

borde inte heller ha frsttt att de underlag som Boris Benulic frsg henne med var

felaktiga och att de instruktioner som han gav henne stod i strid med regelverket.

Hon har inte heller varit oaktsam i ngot annat avseende.

DEN RTTSLIGA REGLERINGEN

talet avser allts grovt svindleri och grovt bokfringsbrott samt medhjlp till dessa

brott. Hr fljer en redogrelse fr den rttsliga regleringen av respektive brott, fr

bestmmelserna om brottskonkurrens p grund av en lagndring 2005 i

bestmmelsen om bokfringsbrott samt fr medhjlpsbegreppet. Redogrelsen

grundas p kommentarerna till de berrda lagrummen ssom de redovisas i

rttsdatabasen Zeteo.

SVINDLERI

Bestmmelsen om svindleri terfinnes i 9 kap. 9 brottsbalken och lyder som

fljer.

Den som offentliggr eller eljest bland allmnheten sprider vilseledande

uppgift fr att pverka priset p vara, vrdepapper eller annan egendom,

dms fr svindleri till fngelse i hgst tv r eller, om brottet r ringa, till

bter eller fngelse i hgst sex mnader.

Om ngon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat fretag

eller p grund av sin stllning br ga srskild knnedom om ett fretag,

uppstligen eller av grov oaktsamhet offentliggr eller eljest bland

allmnheten eller fretagets intressenter sprider vilseledande uppgift gnad

25

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

att pverka bedmandet av fretaget i ekonomiskt hnseende och drigenom

medfra skada, dms ssom i frsta stycket sgs.

r brott, som i denna paragraf sgs, grovt, dms till fngelse, lgst sex

mnader och hgst sex r.

Boris Benulic har talats fr att i egenskap av verkstllande direktr ha gjort sig

skyldig till grovt svindleri. Den av klagaren pstdda grningen regleras drfr i

lagtextens andra stycke, enligt vilket endast den som tillhr en viss personkrets och

drmed utgr ett s.k. specialsubjekt kan anses vara grningsman. Till en sdan

personkrets hnfrs personer som p grund av sin stllning br ha srskild

knnedom om fretaget, t.ex. verkstllande direktrer. Det speciella med

regleringen i frhllande till just specialsubjekt r att dessa personer p grund av sin

stllning inom fretaget inte kan urskta sig med okunnighet i frhllande till

fretagets angelgenheter.

Fr att dmas fr svindleri, och d ven i egenskap av specialsubjekt, krvs att en

vilseledande uppgift offentliggjorts eller spritts bland allmnheten eller fretagets

intressenter. Nr det r frga om rsredovisningar i ett aktiebolag anses uppgiften ha

offentliggjorts i samband med att rsredovisningen inges till Bolagsverket (tidigare

Patent- och Registreringsverket).

Vidare krvs att uppgiften har varit gnad att pverka bedmandet av fretaget i

ekonomiskt hnseende och att offentliggrandet eller uppgiften medfrt skada fr

fretaget. Skaderekvisitet innebr dock endast ett krav p abstrakt fara. Det krvs

drfr inte att ngon faktiskt lider en skada.

Nr det gller just specialsubjekt krvs att uppgiften som offentliggrs eller sprids

r en sdan uppgift som grningsmannen p grund av sin stllning bort ga srskild

knnedom om. Det fordras allts att det kan konstateras ett samband mellan

uppgiften och grningsmannens position i fretaget. Detta innebr att om ngon

lmnat en uppgift angende ngot som han eller hon inte p grund av sin stllning

26

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

gt srskild knnedom om, r det allts inte frga om svindleri. S r fallet ven om

uppgiften varit gnad att skada fretaget i ekonomiskt hnseende.

Som framgr av lagtexten r svindleri ett brott som kan begs uppstligen eller av

grov oaktsamhet. Uppstet ska kunna relateras till den vilseledande uppgiften samt

att uppgiften varit gnad att pverka bedmandet av fretaget. Det uppstlls dock

inte ett krav p att grningsmannen ocks haft ett skadeuppst, varfr ven den som

i vlmening sprider oriktiga uppgifter om resultatet i vad han eller hon tror rr sig

om en vergende kris i ett fretag kan hllas ansvarig fr svindleri.

Vid bedmningen av om ett svindleribrott r grovt eller inte ska domstolen beakta

grningarnas omfattning och grningsmannens tillvgagngsstt (se RH 1990:102).

GROVT BOKFRINGSBROTT

Bokfringsbrott regleras i 11 kap. 5 brottsbalken. Bestmmelsen ndrades den 1

juli 2005, varfr lydelsen svl fre som efter ndringen terges i det fljande.

Lydelsen fre 2005 rs ndring

Den som uppstligen eller av oaktsamhet sidostter bokfringsskyldighet

enligt bokfringslagen (1999:1078), genom att underlta att bokfra

affrshndelser eller bevara rkenskapsinformation eller genom att lmna

oriktiga uppgifter i bokfringen eller p annat stt, dms, om rrelsens

frlopp, ekonomiska resultat eller stllning till fljd hrav inte kan i

huvudsak bedmas med ledning av bokfringen, fr bokfringsbrott till

fngelse i hgst tv r eller, om brottet r ringa, till bter. r brottet grovt

dms till fngelse i lgst sex mnader och hgst fyra r.

Frsta stycket gller inte om bokfringsskyldigheten avser en juridisk person

som anges i 2 kap. 2 bokfringslagen och som inte bedriver

nringsverksamhet.

Lydelsen efter 2005 rs ndring

Den som uppstligen eller av oaktsamhet sidostter bokfringsskyldighet

enligt bokfringslagen (1999:1078) genom att underlta att bokfra

affrshndelser eller bevara rkenskapsinformation eller genom att lmna

oriktiga uppgifter i bokfringen eller p annat stt, dms, om rrelsens

frlopp, ekonomiska resultat eller stllning till fljd hrav inte kan i

27

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

huvudsak bedmas med ledning av bokfringen, fr bokfringsbrott till

fngelse i hgst tv r eller, om brottet r ringa, till bter eller fngelse i

hgst sex mnader.

Om brottet r grovt, dms fr grovt bokfringsbrott till fngelse i lgst sex

mnader och hgst sex r. Vid bedmande av om brottet r grovt skall

srskilt beaktas om sidosttandet avsett mycket betydande belopp eller om

grningsmannen anvnt falsk handling eller om grningen ingtt som ett led

i en brottslighet som utvats systematiskt eller om grningen annars varit av

srskilt farlig art.

Frsta och andra styckena gller inte om bokfringsskyldigheten avser en

juridisk person som anges i 2 kap. 2 bokfringslagen och som inte bedriver

nringsverksamhet.

Personer som kan dmas ssom grningsman fr bokfringsbrott r i frsta hand

den som sjlv r bokfringsskyldig enligt bokfringslagen. Detta gller bl.a.

nringsidkare. I ett aktiebolag, som det hr r frga om, har styrelsen ansvaret fr

kontrollen av bokfringen och den verkstllande direktren fr att bokfringen

utfrs i enlighet med gllande lag (se 8 kap. 4 och 29 aktiebolagslagen

2005:551). ven om varje person i styrelsen fr ett aktiebolag har ett ansvar fr

hans eller hennes egna sidosttanden av bokfringsskyldigheten, gller drfr att

den verkstllande direktren ocks kan hllas ansvarig fr bokfringsbrott fr att ha

brustit i sina instruktioner och sin vervakning av bokfringen i fretaget. Styrelsen

har dessutom rtt att utg frn att de uppgifter som lmnas av den verkstllande

direktren om bokfringen i fretaget stmmer, i den mn det inte finns skl att

misstnka att uppgifterna r felaktiga.

Sjlva grningen i bokfringsbrottet r direkt relaterad till de skyldigheter som

ligger en bokfringsskyldig person. Skyldigheterna innefattar bl.a. att fullgra

lpande kronologisk och systematisk bokfring med grund- och huvudbokfring

och verifikationer till samtliga bokfringsposter samt att upprtta rsbokslut. Det

krvs dessutom att bokfringsmaterial bevaras i Sverige i ordnat skick och p ett

betryggande stt under minst tio r frn utgngen av kalenderret d rkenskapsret

avslutades (se 7 kap. 1 och 2 bokfringslagen 1999:1078). Ett bokfringsbrott

kan sledes utgras av positiva tgrder svl som underltenhet.

28

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Den bokfringsskyldighet som vilar en juridisk person r mycket lngtgende. Av

denna anledning har de straffbara grningarna begrnsats till att omfatta fall d

bokfringsfelet har resulterat i att fretagets frlopp, ekonomiska resultat eller

stllning inte i huvudsak kan bedmas med ledning av bokfringen. Vidare krvs att

avvikelsen mellan bokfringen och verkliga frhllanden r av en viss omfattning.

Enstaka felaktigheter eller frsummelser ska inte bedmas som bokfringsbrott.

Enligt lagtexten kan bokfringsbrott, liksom svindleribrott, begs uppstligen eller

av oaktsamhet. Oaktsamhet eller uppst ska minst freligga i frhllande till att

bokfringsskyldighet frelg, till att bokfringsskyldigheten sidosattes och till att

detta ledde till att rrelsens ekonomiska resultat eller stllning och frlopp inte

kunde bedmas med utgngspunkt i bokfringen.

Som framgr av regleringen ska vid bedmningen av om ett bokfringsbrott r

grovt beaktas bl.a. om sidosttandet avsett ett mycket betydande belopp, om

grningen ingtt i en brottslighet som utvats systematiskt och under flera r, och

om grningen varit av srskild farlig art. Det sistnmnda kan vara fallet om rrelsen

har haft en stor omfattning och/eller om osanna uppgifter anvnts.

BROTTSKONKURRENS

Som redogjorts fr ovan innebar ndringen i lagrummet om bokfringsbrott att

straffmaximum fr grovt bokfringsbrott hjdes till fngelse i sex r. Straff-

hjningen som detta medfrde gav frutsttningar att dma ngon fr grovt

bokfringsbrott i s.k. konkurrens med andra brott, dvs. srskilt fr detta brott ven

om det brott som den talade dms fr ven innefattar bokfringsbrott. Gllande det

nu aktuella talet innebr detta att tingsrtten, fr den del av den talade perioden

som faller efter lagndringen, har mjlighet att dma fr bde grovt svindleri och

grovt bokfringsbrott; fr grningar som begtts fre lagndringen kan tingsrtten

dremot endast flla till ansvar fr ett av brotten. Om tingsrtten finner att talet fr

29

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

grovt svindleri avseende rkenskapsren 2003 och 2004 r styrkt, kan allts den

som dms inte samtidigt dmas fr grovt bokfringsbrott.

MEDHJLP

Medhjlp regleras i 23 kap. 4 brottsbalken, som lyder:

Ansvar som i denna balk r freskrivet fr viss grning skall dmas inte

bara den som utfrt grningen utan ven annan som frmjat denna med rd

eller dd. Detsamma skall glla betrffande i annan lag eller frfattning

straffbelagd grning, fr vilken fngelse r freskrivet.

Den som inte r att anse som grningsman dms, om han har frmtt annan

till utfrandet, fr anstiftan av brottet och annars fr medhjlp till det.

Varje medverkande bedms efter det uppst eller den oaktsamhet som ligger

honom till last. Ansvar som r freskrivet fr grning av syssloman,

gldenr eller annan i srskild stllning skall dmas ven den som

tillsammans med honom medverkat till grningen.

Vad som sgs i denna paragraf skall inte glla, om ngot annat fljer av vad

fr srskilda fall r freskrivet.

Utgngspunkten i lagstiftningen verlag r att samtliga personer som samverkat vid

brottslighet ska straffas fr sitt eget deltagande. Medverkan frutstter inte att de

andra inblandade personerna dms fr brott, utan varje medverkande r allts

sjlvstndigt ansvarig. Den person som inte r att anse som grningsman kan dmas

fr medhjlp eller anstiftan.

Anstiftan innebr att genom psykisk pverkan frm en annan person att utfra en

grning. Eftersom sdan medverkan inte har psttts i mlet, berrs inte det

begreppet ytterligare.

Eftersom det inte krvs att ngon dms ssom grningsman fr att medhjlp ska

kunna aktualiseras, har man att bedma om brottet rent objektivt kan anses ha skett

p s stt att en otillten grning kommit till stnd. Medhjlp kan ske genom ett

30

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

fysiskt agerande eller genom uppmuntran. Det r allts tillrckligt att en person kan

anses ha frmjat ett brott och att grningsmannen pverkats i sitt uppst av

frmjandet, fr att han eller hon ska kunna hllas ansvarig som medhjlpare.

Dremot krvs inte att frmjandet faktiskt varit ndvndigt fr att brottet kunde

begs.

Som framgr av bestmmelsen om medhjlp ska varje medhjlpare bedmas efter

det uppst eller den oaktsamhet som kan lggas honom eller henne till last.

Medhjlpsansvaret krver allts inte uppst utan det r tillrckligt att oaktsamhet

freligger, men detta gller endast i de fall huvudbrottet r straffbart i oaktsam

form. Svl svindleri som bokfringsbrott r, som redogjorts fr ovan, straffbara

ven i oaktsam form. Fr bokfringsbrott ska dessutom noteras att omrdet fr

medverkan r stor. ven en person som bara har haft hand om bokfringen kan

dmas till ansvar ssom grningsman fr bokfringsbrott. En medhjlpare kan dock

dmas endast fr den del av ett brott som omfattas av hans eller hennes uppst eller

oaktsamhet.

KLAGARENS SAKFRAMSTLLNING

NGRA BAKGRUNDSOMSTNDIGHETER

Boris Benulic har i egenskap av verkstllande direktr fr KKAB varit ansvarig fr

rsredovisningen i KKAB under perioden 2003 - 2010. Infr varje rsredovisning

har Boris Benulic till KKAB:s revisorer lmnat bokfringsunderlag avseende

posten Upplupna intkter. De berkningar som utfrts av Boris Benulic och som

sedermera flutit in i rsredovisningarna fr de aktuella rkenskapsren har varit

felaktiga och saknat underlag. De av bolagsstmman faststllda balans- och

resultatrkningarna har offentliggjorts genom registrering hos Patent- och

Registreringsverket eller efter den 1 juli 2004 hos Bolagsverket.

31

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Affrssystemet CAB (liksom Pomax) anvnds av mnga elhandelsbolag och det

saknas anledning att ifrgastta den rdata som finns i systemet. Det har varit

mjligt att ta fram rttvisande rapporter om exempelvis fakturerad elvolym ur

systemet, lt vara att det d kanske behvdes hjlp av vissa verktyg som Business

Objects. KKAB hade dessutom ett supportavtal med Enita avseende CAB-frgor.

Sedan KKAB brjat anvnda Datavaruhusets faktureringssystem, som r en

utveckling av CAB, har nya fakturerings- och volymrapporter tagits ut frn detta

system fr tiden 2004-2010. Dessa rapporter utvisar bara en mindre och frsumbar

differens jmfrt med rapporter frn CAB-systemet.

Nr Boris Benulic har berknat de upplupna intkterna i bolaget har han ltit Jonas

Lundberg eller ngon annan i bolaget ta fram rapporter i excelfiler om fakturerad

volym och fakturerad intkt fr de tre kundkategorierna kommuner, fretag och

privatpersoner frn CAB. Boris Benulic har fr att f fram ett nskat resultat

emellertid begrt vissa ndringar i filerna, oftast att de fakturerade volymerna eller

de fakturerade beloppen ska minskas. Hrigenom kar storleken p de upplupna

intkterna och detta ger ocks till resultat att genomsnittspriset p fakturerad el

kar, vilket i sin tur pverkar bolagets resultat. Filerna kunde komma att ndras

flera gnger fr att uppn nskat resultat. Resultatet av Boris Benulic berkningar

av de upplupna intkterna har sedan Pierre Sj och Helena Ridderstrle bokfrt

utan att det har funnits ett korrekt och tillrckligt underlag fr bokfringen annat n

Boris Benulic egna uppgifter.

Om posten Upplupna intkter inte blsts upp p det stt som grs gllande, skulle

KKAB:s eget kapital blivit negativt och bolaget hade varit skyldigt att ta fram en

kontrollbalansrkning. Rtteligen borde KKAB fr rkenskapsren 2003-2010

redovisat frluster.

Boris Benulic har ensam hanterat posten Upplupna intkter och vilselett svl

styrelsen som revisorerna i KKAB. Vid de tillfllen d ngon ifrgasatt hans

32

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

hantering av de upplupna intkterna har Boris Benulic gett felaktiga frklaringar till

posten eller hanterat situationen p annat stt. Ett talande exempel fr detta r nr

KKAB:s frsta revisor, Inger Fjellner frn PwC, i skrivelser till styrelsen reagerade

p bl.a. redovisningen av bolagets upplupna intkter, som kat ptagligt under r

2003, och gjorde gllande att ngot mste vara fel. Fr att frhindra en frdjupad

kontroll av de upplupna intkterna entledigades, p Boris Benulics initiativ, Inger

Fjellner under pgende rkenskapsr och infr revisionen av rsbokslutet och

ersattes av Elisabeth Simonsson frn Grant Thornton.

Rkenskapsret 2010 uppgick de upplupna intkterna enligt rsredovisningen till ett

belopp verstigande 1 miljard kr. KKAB.s styrelse knde oro fr detta och ville

vidta kontrolltgrder och frska se till att efterslpningen av utfaktureringen

tgrdades. Av mejlkonversationer den 21 juni 2011 framgr emellertid att Boris

Benulic frskte frhindra en av styrelseledamoten Tobias Langseth initierad

kvalitetskontroll av uppgifterna i CAB-systemet avseende upplupna intkter. Boris

Benulic utlovade i stllet att en monumental utfakturering skulle ske, nrmare

bestmt av ca 570 miljoner kr.

Nr auktoriserade revisorn Lars Jonsson frn Pro Executive Consultants AB (PEC),

som utsetts till CFO (nrmast finansdirektr) i KKAB, hsten 2011 skulle gra en

likviditetsprognos p uppdrag av styrelsen, frgade han Jonas Lundberg om den av

Boris Benulic pstdda utfaktureringen. Drvid framkom att det inte fanns ett s

omfattande belopp kvar att fakturera bolagets kunder, som Boris Benulic uppgett.

KKAB inledde drefter en internutredning som snart gav vid handen att de

upplupna elintkterna, som redovisats i bokfringen under ren 2003-2010, till stor

del saknade substans i verkligheten.

I samband med rsredovisningen fr 2011 minskades fljaktligen de upplupna

intkterna i rkenskaperna per den 31 december 2010 med ca 1,5 miljarder kr,

varefter de upplupna intkterna avseende leveranser i Sverige berknades uppg till

33

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

ca 54,4 miljoner kr vid rsskiftet 2010/11. tgrden resulterade i en frlust

rkenskapsret 2010 om ca 783 miljoner kr och fr rkenskapsret 2011 om ca 113

miljoner kr. Den 31 december 2011 redovisade KKAB sledes en frlust och

negativt eget kapital. Vid en extra bolagsstmma den 21 februari 2012 beslutades

dock att driva KKAB vidare. Troms Kraft tvingades genom frsljning av tillgngar

skaffa fram nytt kapital, varefter KKAB:s skulder hos kreditinstitut till strsta delen

reglerades av Troms Kraft i dess egenskap av borgensman.

Resultatet av KKAB:s internutredning har senare vsentligen bekrftats av andra

utredningar vidtagna av revisionsbyrerna Deloitte och PwC.

NRMARE OM RKENSKAPSRET 2003

Den 13 maj 2003 mejlade Pierre Sj ver rapporten fr frsta kvartalet 2003 till

Inger Fjellner. I denna utvisade kontot Upplupna intkter en ingende balans p ca

78 miljoner kr och ett utgende saldo den 31 mars 2003 p drygt 193 miljoner kr.

Den 20 augusti 2003 mejlade Pierre Sj ver balansrapporten fr frsta halvret

2003 till Boris Benulic. Den utgende balansen svitt avsg upplupna intkter hade

den 30 juni 2003 kat till drygt 204 miljoner kr.

Inger Fjellner reagerade p dessa uppgifter och ansg att ngot mste vara fel. Hon

begrde hjlp av en medbedmande revisor fr att kvalitetsskra sin revision. Hon

underrttade ocks Pierre Sj om att det saknades bokfringsunderlag fr det

bokfrda saldot p 204 Mkr.

Den 19 augusti 2003 lmnade Inger Fjellner en skrivelse till KKAB:s styrelse som

innehll Vsentliga iakttagelser vid granskningsret 2002. Skrivelsen, som rymde

kritik mot bolagets bokfring i olika avseenden, borde enligt Inger Fjellner

behandlas av styrelsen enligt 10 kap. 35 aktiebolagslagen.

34

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

I ytterligare en skrivelse av den 14 december 2003, stlld till KKAB och benmnd

Iakttagelser vid granskning av frvaltning och intern kontroll under rkenskapsret

2003 anfrde Inger Fjellner bl.a. fljande.

Ekonomiansvarig saknar dokumentation i bokfringen och i sin

avstmningsprm hur upplupna intkter avs. levererad kraft som ej

fakturerats har berknats. Sledes finns ej heller hos ekonomiansvarig ngon

avstmning dokumenterad av denna balanspost i huvudboken. Posten uppgr

per 2003-09-30 till 189 Mkr.

-----

Varje anlggning finns inlagd i systemet med information om bl.a.

preliminr frbrukning p anlggningen och senaste avlsning. Det torde

drfr inte freligga ngra strre svrigheter att ur Pomax-systemet generera

rapporter ver ofakturerade/ej avlsta anlggningar med uppskattad

frbrukning som ekonomiansvarig kan anvnda fr avstmning att upplupna

intkter avs. levererad ofakturerad el r rimliga.

Den 17 februari 2004 anmlde Inger Fjellner i ett mejl till koncernrevisorn Frode

Danielsen att hon inte lngre var KKAB:s revisor, att hon entledigats i frtid och att

det drfr lg henne att gra en avrapportering. Drvid anfrde hon bl.a.:

Med anledning av de problem som frelg vid frra rets bokslutsrevision

avs. sena underlag och brister i dokumentation frn bolaget frmst avs.

upplupna intkter samt de noteringar vi gjort vid granskning 2:a halvret

2003 s bedmer jag att revisionsuppdraget har frhjd risk. Drav mitt

beslut att tillstta en CRP infr rets bokslutsrevision.

Jag knner en oro infr rets bokslutsrevision. Frmst avs. faststllande av

posten upplupna intkter avs. levererad elkraft nnu ej fakturerad. Enligt periodbokslut 2003-09-30 uppgick denna balanspost till 189 Mkr.

Omsttningen uppgick i januari september 2003 till 397 Mkr. Postens storlek r enligt min uppfattning inte heller tillfredstllande ur

frvaltningssynpunkt med hnsyn till bolagets likviditet. Vad som ocks

framkommit vid vr revision fre bokslutsdagen s har inte all

verfrbrukning avs. 2002, som i bokslutet 2002-12-31, var upptagen som

upplupen intkt till ca 35 Mkr, nnu ej fakturerats kund. Risk freligger att

delar av denna post r osker. Differens freligger ocks mellan

kundreskontran i Pomax och kundfordringssaldot i huvudboken p 4,1 Mkr

per 2003-10-31. Vad denna differens i huvudbok bestr av r ej

dokumenterat.

35

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

I ett mejl den 22 februari 2004 till KKAB:s styrelseordfrande Knut Einar Olsen

frklarade Frode Danielsen att han knde behov av att gra ett besk hos KKAB:s

revisorer fr att f ett underlag fr sina slutsatser nr det gllde koncernen. Knut

Einar Olsen vidarebefordrade Frode Danielsens mejl till Boris Benulic med frgan

hur styrelsen skulle stlla sig till Frode Danielsens avsikter. Den 23 februari 2004

stllde sig Boris Benulic i ett mejl avvisande till Frode Danielsens nskan att trffa

KKAB:s revisor och kritiserade ven Inger Fjellner.

Den 27 februari 2004 anmlde Inger Fjellner till Patent- och Registreringsverket att

hennes uppdrag som revisor i KKAB upphrt i frtid och att hon i strid med

aktiebolagslagens regler inte beretts tillflle att fullgra sitt uppdrag och utfra

granskning i enlighet med god redovisningssed av bolagets rsredovisning,

bokfring och frvaltning.

KKAB:s rsredovisning fr r 2003, undertecknades av bland andra Boris Benulic,

faststlldes av bolagsstmman den 25 juni 2004 och registrerades hrefter i slutligen

i vederbrlig ordning hos Bolagsverket. Till redovisningen var fogad en s.k. ren

revisionsberttelse av Elisabeth Simonsson.

klagaren har i denna del vidare i stor utstrckning hnfrt sig till Annicka

Holmgrens rapport avseende rkenskapsret 2003. I rapporten har Annicka

Holmgren bl.a. gjort en jmfrelse mellan uppgifterna om den upplupna intkten

baserad p revisionsdokumentationen, som revisorn ftt av bolaget, ena sidan, och

uppgifter frn KKAB:s faktureringssystem CAB. Enligt revisionsdokumentationen

fann hon att de upplupna elintkterna uppgick till drygt 182 miljoner kr, mot-

svarande ca 30 procent av totala rsomsttningen, medan uppgifterna frn CAB gav

en upplupen intkt p drygt 68 miljoner kr, motsvarande ca 16 procent av rs-

omsttningen. Skillnaden, drygt 113 miljoner kr, r det belopp som klagaren har

gjort gllande i sin grningsbeskrivning avseende 2003.

36

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

klagaren har fr detta rkenskapsr beropat bl.a. ett meil mellan Boris Benulic

och Pierre Sj av den 18 februari 2004 och benmnt sista justeringarna fr att

visa att Boris Benulic utan bokfringsunderlag instruerat Pierre Sj att skriva upp

elintkterna med ytterligare cirka 20 miljoner kr, att Pierre Sj fljt instruktionen

och bokfrt ytterligare intkter.


ven i rapporten avseende rkenskapsret 2004 har Annicka Holmgren bl.a. gjort

en analys av de excelfiler och andra uppgifter om fakturerade volymer och

elintkter som Boris Benulic enligt uppgift har gett till Elisabeth Simonsson som

underlag fr revisionen. I rapporten gr Annicka Holmgren en jmfrelse mellan

uppgiften om den upplupna intkten enligt revisionsdokumentationen, ena sidan,

och uppgifter frn CAB, andra sidan. Enligt Annica Holmgren uppvisar

revisionsdokumentationen en betydligt lgre total faktureringsvolym i kWh n den

som framgr av CAB. Den upplupna fakturerade volymen uttryckt i procent av

bolagets totala elleverans fr r 2004 uppgr enligt Annicka Holmgren till 33

procent, att jmfras med 14 procent berknat p uppgifterna i CAB. Enligt hennes

berkningar upptar revisionsdokumentationen en upplupen intkt 2004 som r 136

miljoner kr hgre n den som kan rknas fram med std av uppgifterna i CAB,

vilket r det belopp som klagaren har lagt till grund fr sitt grningspstende i

denna del.

Annicka Holmgren redovisar i rapporten ocks en kvalitetskontroll, som hon gjort

av revisionsfilerna avseende volymer och elintkter p kundniv. Drvid har hon

funnit fljande: 42 kundnamn hade en uppgiftsvolym men saknade intktsuppgift,

109 kundnamn hade en intktsuppgift men saknade volymuppgift, sju kundnamn

hade ett snittpris understigande 0 kr/kWh och 15 kundnamn hade ett snittpris, som

versteg 2 kr/kWh.

37

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

klagaren har betrffande detta rkenskapsr som skriftlig bevisning bl.a. beropat

en mejlkonversation den 2 och 4 mars 2005 mellan Pierre Sj och Boris Benulic

och ett mejl den 15 mars 2005 frn Pierre Sj till Boris Benulic fr att styrka att

Pierre Sj bokfrt enligt Boris Benulics instruktioner utan underlag.


Av Annicka Holmgrens rapport avseende rkenskapsret 2005 framgr bl.a. att den

upplupna intkten enligt revisionsfilerna r drygt 263 miljoner kr hgre n den som

kan rknas fram med hjlp av data i CAB. Detta belopp har klagaren lagt till grund

fr sitt grningspstende i denna del. Den upplupna volymen uppgr enligt

revisionen till 49 procent av rets totala omsttningen medan CAB-data ger en

upplupen volym om 12 procent av omsttningen.

Hennes analys visar vidare p inkonsekventa data i revisionsfilerna: 2 997 kund-

namn hade en angiven volym men saknade intktsuppgift, 238 kundnamn hade en

angiven intkt men saknade volymuppgift, 540 kundnamn hade ett snittpris under-

stigande 0 kr/kWh, 234 kundnamn hade ett snittpris som versteg 2 kr/kWh och 281

kundnamn hade ett snittpris mellan 1 - 2 kr/kWh.

klagaren har som skriftlig bevisning bl.a. beropat tre mejl den 13 december 2005,

den 1 och den 13 februari 2006 frn Boris Benulic till Pierre Sj samt tv mail av

den 9 mars 2006 frn revisorn Anna Persson till Pierre Sj fr att visa att Pierre

Sj agerat enligt Boris Benulics instruktioner och bokfrt elintkter som

vsentligen verensstmmer med uppgifterna i bolagets rsredovisning fr 2005.


Av Annicka Holmgrens rapport fr rkenskapsret 2006 framgr bl.a. att den

upplupna volymen enligt revisionen uppgick till 942 120 871 kWh, eller 44 procent

av den totala frbrukningen, och den upplupna intkten till 356 858 732 kr.

38

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

Motsvarande uppgifter baserade p CAB-data uppges vara en upplupen volym

uppgende till 216 424 853 kWh, motsvarande 10 procent, och upplupen intkt

uppgende till 77 714 518 kr. Skillnaden betrffande upplupen intkt r drmed

drygt 279 miljoner kr, vilket belopp har beropats i klagarens grningsbeskrivning.

I rapporten tillgger hon fljande. Eftersom revisionsfiler avseende fakturerade

volymer under frsta halvret 2006 och avseende fakturerade elintkter under andra

halvret 2006 saknas, s r det inte mjligt att exemplifiera kundnamn med

avvikelse mellan revisionsfil och CAB p helrsbasis avseende differenser. Av

samma anledning r det inte heller mjligt att genomfra kvalitetsskring p stt

som skett tidigare r.

klagaren har, utom annat, beropat ett antal mejl och mejlkonversationer bl.a.

mellan Boris Benulic och Pierre Sj samt ett mail mellan Pierre Sj och Anna

Persson, allt under tiden den 20 april 2006 28 februari 2007. Med denna bevisning

avser klagaren att visa bl.a. att Pierre Sj enligt Boris Benulics instruktioner i

bokfringen fr rkenskapsret 2006 ndrat elintkterna, inklusive de upplupna

intkterna, med olika belopp till dess Boris Benulic uppntt ett nskvrt resultat,

vilket ftt till resultat att de bokfrda elintkterna vsentligen verensstmde med

uppgifterna i KKAB:s rsredovisning fr rkenskapsret. klagaren har ocks

beropat mejl den 23 oktober och den 15 december 2006 frn Boris Benulic till

Pierre Sj som ska visa att Boris Benulic gett Pierre Sj frslag till tgrder och

frklaringar till det frhllandet att de upplupna elintkterna var fr hga och

frslag p hur beloppen p ett omrkbart stt skulle kunna snkas under kommande

r och att bokfringen skulle manipuleras och revisorerna vilseledas.


Enligt Annicka Holmgrens rapport fr detta rkenskapsr utvisar revisions-

dokumentationen bl.a. p en upplupen volym om 1 002 318 284 kWh fr ret, eller

39

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

50 procent av den totala rsfrbrukningen. Den upplupna intkten skulle drmed

uppg till 474 602 505 kr. Motsvarande siffror grundade p CAB-data utvisar enligt

henne en upplupen volym om 196 927 465 kWh, eller 10 procent av den totala

rsfrbrukningen, och en upplupen intkt uppgende till 84 908 950 kr. Skillnaden

mellan revisionens och CAB:s uppgifter om upplupen intkt, ca 398 miljoner kr, har

klagaren grundat sitt ansvarspstende p i denna del.

Hon har ocks ltit genomfra en kvalitetskontroll genom att analysera tillgngliga

revisionsfiler avseende volymer och elintkter p kundniv och drvid funnit att

270 kundnamn hade en angiven volym men saknade intktsuppgift, att 2 868

kundnamn hade en intktsuppgift men saknade volymuppgift, att 193 kundnamn

hade ett snittpris p el som understeg 0 kr/kWh samt att 95 kundnamn hade ett

snittpris, som versteg 2 kr/kWh (de hgsta tio snittpriserna lg mellan 120 kr/kWh

och 12 kr/kWh).

klagaren har under denna talspunkt beropat ett stort antal mejl, bl.a. en

mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg under tiden 18-23

februari 2008 till styrkande att Boris Benulic uppdragit t Jonas Lundberg att ta

fram faktureringsrapporter frn CAB fr hushll, fretag och kommuner avseende

andra halvret 2007, att Boris Benulic instruerat Jonas Lundberg om hur data i

faktureringsfilerna skulle ndras med bl.a. nedjusterade volymer, att Boris Benulic

ansett sig verbalt kunna vilseleda revisorerna samt att de ndrade uppgifterna i

faktureringsfilerna verensstmde med uppgifterna i revisorernas revisions-

dokument. klagaren har ocks beropat tre mejl, den 3 april, 24 april och den 25

april 2007, frn Boris Benulic till Pierre Sj fr att visa att Pierre Sj medverkat

till upprttande av bolagets bokfring och att Boris Benulic utan att tillhandahlla

erforderligt bokfringsunderlag instruerat Pierre Sj att ndra elintkterna till dess

att Boris Benulic uppntt ett nskvrt resultat fr frsta kvartalet 2007.

40

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12


I Annicka Holmgrens rapport fr detta rkenskapsr har hon med std av revisions-

dokumentationen bl.a. rknat fram en upplupen volym p 889 712 296 kWh, eller

42 procent av den totala rsfrbrukningen under ret, och en upplupen intkt p

519 638 044 kr. Mot detta stller hon uppgifter som grundas p CAB-data, som

resulterar i en upplupen elvolym p 141 033 131 kWh, eller 7 procent av den totala

rsfrbrukningen, och en upplupen intkt uppgende till 66 699 009 kr. Skillnaden

mellan de upplupna intkterna enligt revisionsdokumentationen och CAB-data

uppgr till ca 452 miljoner kr, vilket belopp klagaren gjort gllande i

grningsbeskrivningen fr detta rkenskapsr.

Vid sin kvalitetskontroll av tillgngliga revisionsfiler har hon funnit att 215

kundnamn hade en angiven volym men saknade intktsuppgift, att 30 kundnamn

hade intktsuppgift men saknade volymuppgift och att 93 kundnamn uppvisade ett

snittpris verstigande 2 kr/kWh.

klagaren har ven hr beropat ett stort antal mejl, bl.a. en mejlkonversation

mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg den 11 och den 22 februari 2009, som

avser att visa att Boris Benulic instruerat Jonas Lundberg att ta fram rapporter fr

fretag och kommuner avseende 2008, att Boris Benulic ltit Jonas Lundberg

justera volymuppgifterna i rapporterna och att Boris Benulic tillhandahllit

revisorerna justerade volymuppgifter avseende fretag och kommuner fr andra

halvret 2008. Vidare har beropats ett mejl den 28 februari 2009 frn Boris

Benulic till Jonas Lundberg, som avses visa att Boris Benulic bestmt och

tillhandahllit revisorerna uppgifter om vilka belopp som var fakturerade intkter

andra halvret 2008 avseende kommuner och fretag. klagaren har ocks beropat

mejl den 9-10 och den 14 april 2008 frn Boris Benulic till Pierre Sj som ska visa

att Pierre Sj p Boris Benulics instruktion men utan erforderligt bokfrings-

underlag justerat upp elintkterna med 3 miljoner kr samt mejlkonversationer 2008

mellan flera personer som ska visa att Boris Benulic utan tillhandahllande av

41

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

erforderligt bokfringsunderlag instruerat Pierre Sj att ndra elintkterna till dess

Boris Benulic uppntt ett nskvrt resultat fr frsta halvret 2008.


klagaren har i denna del gjort gllande att av den redovisade posten Upplupna

intkter motsvarades 845 000 000 kr inte av verkliga frhllanden. Av detta belopp

avsg 411 miljoner kr sjlva leveransret 2009, 360 miljoner kr leveransret 2008

och 74 miljoner kr leveransret 2007.

I Annicka Holmgrens rapport fr rkenskapsret 2009 konstateras bl.a. att det av en

revisions-PM framgick att de upplupna intkterna fr KKAB:s elverksamhet i

Sverige uppgick till sammanlagt 987,8 miljoner kr (i rsredovisningen dock 990,3

miljoner kr). Av dessa hnfrde sig 481,7 miljoner kr till r 2009 (exkl. Finland),

375,2 miljoner kr till r 2008 och 114,3 miljoner kr till r 2007. De upplupna

elintkterna Finland uppgick enligt samma revisions-PM till 16,6 miljoner kr. Den

upplupna intkten fr el levererad i Sverige, 481 715 893 kr, motsvarade en

upplupen elvolym om 797 221 658 kWh, eller 34 procent av den totala

rsfrbrukningen. Utgick man i stllet frn uppgifterna i CAB blev enligt Annicka

Holmgren den totala upplupna elvolymen 137 160 756 kWh, eller 6 procent av den

totala rsfrbrukningen, vilket skulle motsvara en upplupen intkt uppgende till

69 960 288 Mkr. Skillnaden mellan de upplupna intkterna blev drmed ca 411

miljoner kr, vilket belopp klagaren tagit upp i sitt grningspstende.

Betrffande pstendet om kvarstende upplupna intkter frn leveransren 2007

och 2008 har klagaren hnfrt sig till den tredje rapporten av Annicka Holmgren

benmnd Analys av volym- och intktsfiler avseende efterfljande fakturering

rkenskapsr 2009 fr leveransren 2007 och 2008. Svitt avser fakturering 2009

av el levererad 2007 fann Annicka Holmgren att revisionsdokumentationen upptog

en upplupen intkt hnfrlig till leveransret 2007 som var nstan 74 miljoner hgre

42

SDERTRNS TINGSRTT

Avdelning 5

DOM

2015-07-08

B 5582-12

n den som kunde tas fram frn rdata i CAB. Motsvarande belopp avseende el

levererad 2008 var nstan 360 miljoner kr hgre n uppgifterna ur CAB.

klagaren har ocks fr detta rkenskapsr beropat ett stort antal mejl. Hr kan

t.ex. nmnas en mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg den 5

november 2009, som enligt klagaren visar att Boris Benulic har instruerat Jonas

Lundberg att ta fram volymrapporter fr fretag, kommuner och privatpersoner med

viss bestmd fakturerad volym fr frsta halvret 2009, att Jonas Lundberg sedan

tagit fram rapporter fr fretag och kommuner med fakturerad volym om

320 056 588 kWh och fr privatpersoner med fakturerad volym om 216 999 938

kWh enligt instruktion och att Boris Benulic tillhandahllit revisorerna nmnda

volymuppgifter fr berkning av upplupna elintkter. ven en liknande

mejlkonversation mellan Boris Benulic och Jonas Lundberg under tiden den 29-30

januari 2010 visar enligt klagaren att Boris Benulic hade instruerat Jonas Lundberg

att ta fram volymrapporter fr privatpersoner med viss bestmd fakturerad volym

avseende mnaderna juli december 2009 och att Jonas Lundberg sedan har tagit

fram sdana rapporter, som Boris Benulic drefter har tillhandahllit revisorerna.

Det finns vidare mejlkonversationer frn tiden den 31 januari-den 12 mars 2010

som ska visa att Boris Benulic har instruerat Jonas Lundberg att ta fram tre

volymrapporter fr fretag och kommuner fr andra halvret 2009 med ett

sammanlagt voly

Documents

Dom från Södertörns Tingsrätt i Kraft & Kultur-målet