Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköping University Linköpings universitet

gnipökrroN 47 106 nedewS ,gnipökrroN 47 106-ES

LiU-ITN-TEK-G--20/030--SE

Digitala detektiver - Hurmedialisering och

konvergenskultur låter ossgenomföra rättegångar online

Ottilia Eriksson Derestam

2020-06-05

LiU-ITN-TEK-G--20/030--SE

Digitala detektiver - Hurmedialisering och

konvergenskultur låter ossgenomföra rättegångar onlineExamensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation

vid Tekniska högskolan vidLinköpings universitet

Ottilia Eriksson Derestam

Handledare Gary SvenssonExaminator Niklas Rönnberg

Norrköping 2020-06-05

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat förickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrättenvid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning avdokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativart.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman iden omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovanbeskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådanform eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litteräraeller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press seförlagets hemsida http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possiblereplacement - for a considerable time from the date of publication barringexceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission foranyone to read, to download, to print out single copies for your own use and touse it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other usesof the document are conditional on the consent of the copyright owner. Thepublisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to bementioned when his/her work is accessed as described above and to be protectedagainst infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Pressand its procedures for publication and for assurance of document integrity,please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/

© Ottilia Eriksson Derestam

Digitala detektiver -

hur medialisering och

konvergenskultur låter oss

genomföra rättegångar

online

Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

Ottilia Derestam

Handledare Gary Svensson

Examinator Niklas Rönnberg

Norrköping 2020-05-25

!1

Förord

Jag vill börja med att tacka de informanter som varit en del av undersökningen. Utan era åsikter,

tankar och känslor hade denna studie inte gått att genomföra, er hjälp har varit ovärderlig. Jag vill

även tacka min handledare Gary Svensson som med sin inställning från start till slut motiverat mig

att slutföra arbetet på bästa sätt.

!2

Sammanfattning

True crime har etablerat sig som en genre med en enorm mängd dedikerade tittare världen över,

och har gått från stämpeln ”skräpkultur” till Emmy-vinnande storproduktioner. Konsumenterna av

genren har rört sig från att passivt titta på serien i soffan, till att aktivt engagera sig i fallet över

forum på internet som s.k. ”digitala detektiver”. I kombination med den teknologiska utvecklingen

samt framväxten av media och det maktskifte detta har bidragit med står vi nu inför nya utmaningar

som samhället ännu inte har hunnit ta ställning till. Genrens inflytande på dess konsumenter är

omdebatterat, likaså den påverkan som dagens mediaklimat har på vår uppfattning om världen. Undersökningar som behandlar varför vi utsätter oss för denna typ av program har även

dokumenterats på åtskilliga sätt. Däremot saknas en redogörelse för mottagarnas egna uppfattning

kring sambandet mellan medielandskapet, ökade kommunikationsmöjligheter och genrens

intensifierade popularitet. Detta ämnar denna studie att undersöka med syfte att ta reda på hur

dagens mediaklimat och den digitala kultur vi lever i har bidragit till det fenomen som true crime är

idag, samt vilka faktorer som får konsumenterna att gå från passiva till aktiva. Som underlag i

studien används dokumentärserien Making a Murderer, den finns i två säsonger och skildrar mordet på

Teresa Halbach.

För att uppfylla studiens syfte användes en kvalitativ metodansats. Som en del av förstudien

genomfördes en fokusgrupp som sedan kompletterades med personliga intervjuer. Datan som

framkom i dessa undersökningar bearbetades och analyserades tematiskt med stöd från redovisade

teorier. Ur de teman och mönster som togs fram kunde sedan slutsatser formuleras, delfrågorna

besvaras och studiens syfte uppfyllas. Jag kom fram till att medialisering och konvergenskultur

kan antas spela en stor roll i framväxten av digitala detektiver, samt i utvecklingen av en relativt ny

form av spoilerkultur där den kollektiva intelligensen används till att reformera samhället. Vidare

fann jag en oro hos konsumenterna över hur farligt det kan bli om media och gemene man agerar

domare i samhället, samt hur den brist på källkritik som möjligtvis finns kan påverka

allmänhetens uppfattning om världen. För att konsumenterna ska gå från passiva till aktiva och

påverkas på ett känslomässigt plan bör en verklig, detaljerad bild av fallet skildras, med inslag av

socioekonomiska faktorer samt en insyn i huvudpersonens liv.

!3

Abstract

True crime has established itself as a genre with a huge amount of dedicated viewers worldwide,

and has gone from ”trash culture” to big, Emmy award-winning productions. Consumers of the

genre has evolved from passively watching the series on the couch, to actively getting engaged in the

case over internet forums as ”digital detectives”. In combination with the technological development

and the growth of the media, including the shift in power this has contributed to, we now face new

challenges that society has not yet been able to address. The genres influence on its consumers is

widely debated, as is the influence of today’s media climate on our perception of the world, and

studies that address why we expose ourself to this type of content have been written about and

documented in numerous ways. However, there is no account of the consumers’ own understanding

of the relationship between the media, increased opportunities of communication and the genres' growing popularity. This study aims to investigate how today’s media climate and the digital culture

we live in have contributed to the phenomenon that true crime is, and what factors cause

the consumers to evolve from passive to active. The documentary Making a Murderer serves as

basis for the study, it is available in two seasons and depicts the murder of Teresa Halbach.

To fulfill the purpose of the study, a qualitative method approach was used. As part of the pilot

study a focus group was conducted, which was then supplemented with personal interviews. The

data that emerged in these studies were processed and analyzed thematically with the support of the

documented theories. From the themes and patterns that were developed, conclusions could be

written, the sub-questions could be answered and the purpose of the study was fulfilled. I came to

the conclusion that mediatization and convergence culture can be assumed to play a major part in

the emergence of digital detectives, as well as in the development of a relatively new form of spoiler

culture in which collective intelligence is used to reform society. Furthermore, I found a concern

among the consumers about how dangerous it can be if media and civilians act as judges in

society, and how the possible lack of source criticism can affect the public’s perception of the world.

In order for consumers to evolve from passive to active, and for them to be affected on an emotional

level, a real and detailed picture of the case needs to be portrayed, with socio-economic factors as

well as an insight into the protagonist’s life.

!4

Innehållsförteckning

1 Inledning 7

1.1 Bakgrund 7

1.2 Making a Murderer 8

1.3 Problemdiskussion 8

1.4 Syfte & forskningsfrågor 9

1.5 Förstudie 10

1.6 Avgränsningar 10

1.7 Disposition 11

2 Tidigare forskning och teoretisk ram 11

2.1 Tidigare forskning 11

2.2 Digital kommunikation 12

2.3 Konvergenskultur 13

2.3.1 Kollektiv intelligens 13

2.3.2 Spoilerkultur 14

3 Metod 15

3.1 Ansats och upplägg 15

3.2 Datainsamlingsmetoder 16

3.2.1 Kvalitativ fokusgrupp 16

Tabell 1. Urval av informanter till fokusgruppen. 17

3.2.2 Kvalitativa intervjuer 17

Tabell 2. Urval av informanter till de personliga intervjuerna. 18

3.4 Analysprocess 18

3.5 Forskningsetiska principer 19

3.5.1 Informationskravet 19

3.5.2 Samtyckeskravet 19

3.5.3 Konfidentialitetskravet 20

3.5.4 Nyttjandekravet 20

3.6 Metodkritik 21

4 Utfall av datainsamling 22

4.1 Fokusgrupp 22

4.1.1 Media 22

4.1.2 Samhälle 23

4.1.3 True crime 24 !5

Tabellförteckning Tabell 1. Urval av informanter till fokusgruppen Tabell 2. Urval av informanter till de personliga intervjuerna

Bilagor Bilaga 1. Intervjuguide för fokusgrupp

Bilaga 2. Intervjuguide för personliga intervjuer

4.1.4 Mönster och teman i diskussionen 26

4.1.5 Avvikelser i diskussionen 27

4.2 Personliga intervjuer 28

4.2.1 Media 28

4.2.2 Samhälle 28

4.2.3 True crime 29

4.2.4 Mönster och teman i personliga intervjuer 32

4.2.5 Avvikelser i de personliga intervjuerna 32

5 Avslut och resultat 34

5.1 Slutsatser 34

5.1.1 Vilken roll har medialisering och konvergenskultur i utvecklingen av s.k. ”digitala detektiver”? 34

5.1.2 Vilka ideér finns kring hur genren kan påverka vårt samhälle samt rättssystem?35

5.1.3 Vilka faktorer i dokumentären påverkar om tittaren blir känslomässigt involverad? 35

5.2 Sammanfattande slutdiskussion 36

5.3 Förslag till vidare forskning 39

Referenser 40

!6

1 Inledning

1.1 Bakgrund

”I’ve watched the first season 4 times and the second 3 times. I find more and more out the more I

watch”. Så lyder ett av de många svaren på frågan ”how many of you guys have seen the series

more than once?”. Frågan ställs av en av de mer aktiva medlemmarna i facebookgruppen ”Making

a Murderer - theories and discussions”. Gruppen har nästan 20000 medlemmar och är endast en av

ett stort antal som finns att gå med i. Facebook är även det bara ett av många forum där dessa

diskussioner och möten av teorier äger rum. Fans, amatördetektiver, personer av erfarenhet och

de som endast söker någon form av gemenskap har hittat varandra i samband med att riktiga

mordgåtor nu finns för allmänheten att lösa.

True crime genren har de senaste åren etablerat sig hos tittare världen över och har gått från

stämpeln ”skräpkultur” till Emmy-vinnande storproduktioner. Detta fenomen har skapat nya

subkulturer i samhället. Fans av genren har gått från att vara passiva mottagare till att vara s.k.

”digitala detektiver” som arbetar tillsammans över olika forum. Tillgången till olika

medieplattformar och den makt som kan skapas inom medielandskapet med hjälp av kollektiva

insatser hjälper gemene man att ta medierna i egna händer för att skapa eller upprätthålla rättvisa,

på gott och ont. Sociala medier är samlingsnamnet för de kommunikationskanaler som låter var och

en av oss ta del av information, sprida den vidare samt kommunicera direkt med varandra med

hjälp av bild, text samt ljud. Det som skiljer sociala medier ifrån andra sorters medier är att det är

användarna som producerar innehållet och därmed även har makt över vad som produceras (NE,

2018b). Enligt Internetstiftelsen (2019) så använder 83 % av svenskarna någon form av sociala

medier och det dagliga användandet ligger på 65 %.

Jansson (2009) skriver att mediernas förmåga att öka vår delaktighet ger möjlighet till en ny icke

institutionell inbäddning av kommunikation. Han menar alltså att när medierna har blivit allas

egendom, förändras produktionsvillkoren. Medialisering tillsammans med konvergenskultur,

spoilerkultur och den form av kollektiv intelligens som dessa skapar över sociala medier är i denna

studie grunden för undersökningen av genren true crime, och specifikt dokumentären Making a

Murderer. Varför har detta blivit ett samhällsfenomen nu? Vilken roll spelar medialiseringen av

samhället och vad inom genren är det som får människor att gå från tv-soffan till aktivt sökande

efter sanningen?

I och med att medierna korsar varandra, går in i varandra och gränserna mellan de olika medierna

suddas ut så är inte utredningen över efter att eftertexterna har rullat. Den lever vidare i tittarnas

händer på sociala medier. Medlen för hur vi kommunicerar har utvecklats och detta har i sin tur

förändrat förhållandet mellan avsändare, budskap och mottagare.

!7

1.2 Making a Murderer

Första säsongen av dokumentärserien Making a Murderer släpptes år 2015 på streamingtjänsten

Netflix och är skriven och regisserad av Laura Ricciardi och Moira Demos. Sedan dess har serien

fått en andra säsong, vunnit fyra Emmys och slagit igenom internationellt.

Dokumentärserien behandlar utredningarna och rättegångarna kring mordet på Teresa Halbach

och utspelar sig i USA. Man får genom de två säsongerna följa huvudrollen Steven Avery

med familj, advokater och de poliser som utreder fallet. Making a Murderer börjar med att visa

hur Steven Avery blir frisläppt efter 18 år i fängelse, för ett brott han efter upptäckten av dna

bevisligen inte har begått. Några år senare mördas Teresa Halbach och Steven Avery blir anklagad,

och sedan dömd för mordet. Serien berättar inte bara om fallet utan tar även upp kontroversiella

uppgifter om falska erkännanden, plantering av bevis, orättvisa inom rättsväsendet samt den

känslomässiga och socioekonomiska påverkan utredningen har på huvudrollens familj.

1.3 Problemdiskussion

Människans medel för hur vi kommunicerar utvecklas ständigt och bidrar till förändringar i våra

länder, samhällen samt kulturer. Sedan internet började växa fram har inte bara människans

förmåga att söka samt dela information ökat, ett direkt resultat av detta har även varit större

engagemang hos befolkningen i samhällsfrågor och en förmåga att kunna vara mer delaktiga i beslut

som ej funnits tidigare. I samband med framväxten av media har ett skifte av makt skett, teknikens

utveckling har gett gemene man kunskap men med det följer ett ansvar. Denna utveckling har lett

till nya problematiska utmaningar som samhället ännu inte har hunnit ta ställning till. En av dessa

utmaningar beskrivs i denna studie och behandlar hur den ovan nämnda utvecklingen

påverkar relationen mellan sändare, budskap och mottagare, då mottagaren inte längre förväntas

vara passiv. I det rådande mediaklimatet har linjerna mellan fakta och personliga åsikter

suddats ut och medieringen av kommunikation har bidragit till att information är öppet för var

och en att tolka, omformulera samt sprida vidare. Interaktionen mellan sändare och mottagare

har öppnat upp för en ny sorts tillgänglighet samt delaktighet, som på många sätt främjar samhället

men som också bör undersökas och ifrågasättas.

Vidare ökar konsumtionen av true crime, främst hos kvinnor men även hos män. Detta fenomen i

kombination med den digitala och teknologiska framfarten, har skapat en insyn i vårt samhälle och

dess rättsväsen som annars inte hade nått oss. I dagens samhälle efterfrågas det verkliga, autentiska

och sanna i allt större utsträckning. Detta kan bero på den ökade tillgången av information och en

större känsla av gemenskap som följd av nutidens kommunikationskanaler. Att allmänheten nu

förses med denna information i producerade, påkostade och genomtänkta dokumentärserier

!8

behöver inte vara problematiskt i sig. Utmaningen finns i vad för bild av verkligheten skaparen av

dokumentären vill visa för mottagaren och hur denne reagerar på detta. En dokumentär förväntas

ofta ge en autentisk och objektiv bild av en händelse, men sanningen är att de ofta reflekterar en

vinklad bild av det budskap sändaren vill förmedla. Genrens inflytande på dess konsumenter är

omdebatterat och undersökningar kring varför vi utsätter oss för denna typ av innehåll har redan

dokumenterats. Vidare saknas en redogörelse för mottagarnas egna uppfattning kring sambandet

mellan medialandskapet, ökade kommunikationsmöjligheter och genrens intensifierade popularitet.

1.4 Syfte & forskningsfrågor

Denna studie syftar på att undersöka hur dagens mediaklimat och den digitala kultur vi lever i

har bidragit till det fenomen som true crime är idag, samt vilka faktorer som får konsumenterna

att gå från passiva till aktiva. Detta undersöks med hjälp av dokumentärserien Making a Murderer.

Sekundärt ämnar även studien att undersöka den mer generella uppfattningen om den digitala

utvecklingens problematik, möjligheter samt påverkan på både individ och samhälle.

Detta ska besvaras med hjälp av följande delfrågor. Frågorna representerar var och en

kategorierna media, samhälle samt true crime. Dessa kommer vidare även genomsyra studiens

struktur.

- Vilken roll har medialisering och konvergenskultur i utvecklingen av s.k. ”digitala detektiver”?

- Vilka ideér finns kring hur detta kan påverka vårt samhälle samt rättssystem?- Vilka faktorer i dokumentären påverkar om tittaren blir känslomässigt involverad?

!9

1.5 Förstudie

En empirisk förstudie i form av en fokusgrupp genomfördes för att få en bättre förståelse

och översikt över hur unga kvinnors erfarenhet av olika medier ser ut idag, hur de ser på

användningen av forum för ovan nämnda ändamål samt vilka problem de upplever med det

(se bilaga 1). Av fokusgruppen framkom framförallt problemen de upplever med dagens

mediasamhälle, både verkliga och potentiella. Nyckelord för diskussionerna blev engagemang,

farligt, tillgänglighet, källkritik, detaljer och obehag. De fyra deltagarna var alla överens om att allt

som var positivt med hur media ser ut idag även har en negativ sida. Kring frågorna om true

crime och dokumentären Making a Murderer var åsikterna och känslorna bland deltagarna till viss

grad delade. Det som kunde utläsas av deras svar var att de alla trodde att intresset för genren

bottnade i ett sökande efter spänning och något annat än sin egen vardag. En kvalitativ analys

av fokusgruppen genomfördes enligt instruktioner av Anna Hedin (2011).

1.6 Avgränsningar

Studien kommer att behandla genren true crime i sin helhet men utgå från dokumentären Making a

Murderer. Detta för att utbudet inom genren är oerhört omfattande och en avgränsning bedömdes

vara nödvändig för att kunna genomföra den empiriska datainsamlingen med bästa möjliga utfall.

Making a Murderer valdes som underlag då den anses vara aktuell samt en utav de mest välkända

dokumentärerna inom genren. Dokumentären är internationellt omtalad och har miljontals

involverade, aktiva följare som motsvarar de egenskaper som har valts att undersökas i denna studie.

Inga klipp eller bilder från dokumentärserien kommer användas i denna studie.

Som ytterligare avgränsning i studien avser jag att endast utgå från Sverige i behandlingen av

forskningsfrågorna. Detta för att inte skapa missuppfattningar kring de begrepp som används

gällande kultur, samhälle eller rättsväsendet. Betydelsen av dessa begrepp varierar i och med att

kulturer, samhällen och rättsväsendet skiljer sig åt beroende på vilket land som diskuteras. Således

kan denna avgränsning tydliggöra informanternas svar.

Vidare har en även beslut tagits om att endast inkludera kvinnliga informanter i den empiriska

forskningen. Studier visar att kvinnor i större utsträckning än män, konsumerar true crime (Vicary,

A & Fraley, C, 2010). Amanda Vicary och hennes kollega Chris Fraley skriver i sin forskningsrapport

att de genom sina undersökningar kunnat fastställa att kvinnor vill veta varför människor begår

brott och hur det går för offret att överleva. Studien visar även att en anledning till att kvinnor söker

sig till true crime mer än män kan vara för att dessa dokumentärer oftast skildrar brott där kvinnor

fallit offer, vilket gör det relevant då genren kan fungera som en omedveten överlevnadstaktik.

!10

1.7 Disposition

Kapitel 1 - Inledning, i det initiala kapitlet redogör jag för bakgrunden till studiens syfte, de ämnen

som kommer att hanteras samt presenterar varför det är relevant att undersöka. I detta kapitel

beskrivs även en del av underlaget för den empiriska undersökningen, dokumentärserien Making a

Murderer. Vidare formuleras även syfte, frågeställningar och de avgränsningar som vidtagits.

Avslutningsvis förtydligas dispositionen.

Kapitel 2 - Tidigare forskning och teoretisk ram, i detta kapitel beskrivs de teorier som anses

vara nödvändiga och centrala i genomförandet av studien. Vidare redogör jag även för den

tidigare forskning som finns inom området. Teorierna behandlar i majoritet media och kultur i

form av exempelvis sociala medier, medialisering, kollektiv intelligens samt massmedia. Dessa

teorier ger en tydlig överblick av vad studien ska behandla samtidigt som läsaren får en mer

djupgående förståelse.

Kapitel 3 - Metod, här presenteras och motiveras den metod som används för datainsamlingen.

Vidare går jag även igenom forskningsetiska principer samt kritiserar val av metod.

Kapitel 4 - Utfall av datainsamling, i detta kapitel redogör jag för den information som kommit

ur den empiriska forskningen tillsammans med en redovisning av de mönster och teman som jag

funnit genom analysarbetet.

Kapitel 5 - Det avslutande kapitlet, här presenteras det jag kommit fram till i

analysarbetet. Inledningsvis i form av en sammanfattande diskussion där teman och mönster

diskuteras i samband med teori. Avslutningsvis redovisas de slutsatser som studien mynnat ut i,

där frågeställningarna besvaras och syftet möts tillsammans med rekommendationer på vidare

forskning.

2 Tidigare forskning och teoretisk ram I detta kapitel presenteras den teori samt den tidigare forskning kring området som jag bedömt

relevant för denna studie. Den teoretiska ramen fungerar som stöd för datainsamlingen samt i analysen av denna. Teorin har även använts som underlag för utformningen av de delfrågor som

studien ämnar svara på.

2.1 Tidigare forskning

Tidigare forskning i form av kandidatuppsatser har fungerat som inspiration till studien.

Med tidigare forskning menas uppsatser som på något sätt behandlar studiens ämne även om de

skiljer sig i syfte eller studieinriktning.

!11

Även om ingen tidigare forskning med samma eller liknande syfte som denna studie finns, har

följande kandidatuppsatser varit till stor hjälp i det initiala arbetet av undersökningen. Dessa

uppsatser behandlar området jag undersöker, men författarna har valt att attackera ämnet från

andra infallsvinklar. Uppsatserna har därför fungerat som stöttande material i etableringen av

denna studies syfte och problemformulering. Samtliga kandidatuppsatser rekommenderas för den

som finner denna studie av intresse.

Hur påverkar de nya medierna allmänhetens syn på rättsväsendet? En kvalitativ studie som genom intervjuer undersöker

hur dokumentärer och poddar som berör kriminalfall påverkar allmänhetens uppfattning om rättsväsendet (Karlsson,

2018) väckte intresset för diskussionen kring rättsväsendet. Denna studie är skriven av en student

som studerar till psykolog och berör därför många andra delar inom ämnet som min undersökning

inte tar upp.

Unga revolutionärer, de sociala mediernas roll i nyhetsrapporteringen (Ekegren, 2011) är en kandidatuppsats

med inrikting journalistik som har bidragit med inspiration till denna studie genom sin forskning

kring sociala medier. Även om detta ämne inte är vad min undersökning behandlar så är det en

central del i vår digitala kultur som anses vara av hög relevans.

Funktionsaktivism: Onlineaktivism och samhällsengagemang på Twitter (Wintzell, 2018) behandlar det

engagemang över sociala medier som vuxit fram i takt med den digitala utvecklingen. Ämnet och de

begrepp som används i denna studie var av intresse inför urvalet av det teoretiska ramverket i min

studie.

2.2 Digital kommunikation

Kommunikation är ett begrepp med många definitioner. Begreppet blir dessutom komplicerat när vi

diskuterar kommunikationens syfte enligt Jansson (2016). Han argumenterar att när vi börjar ställa

frågor kring vad kommunikationen faktiskt ska främja i ett samhälle pratar vi inte längre om en

generell form av kommunikation utan om termen på ett ideologiskt vis. Det teknologiska samhälle vi

lever i idag har skapat nya möjligheter för sättet vi kommunicerar med varandra och har raderat

många av de tidsenliga och rumsliga förhållanden som tidigare har begränsat oss.

Enligt Jansson (2016) innebär begreppet mediering att kommunikation bäddas in och ut. En form av

inbäddning som han nämner är teknologisk inbäddning. Med detta menar författaren att vår

kommunikation har gjorts beroende av teknologi för att sprida information efter uppkomsten av

medier. Medialisering är ett begrepp som betyder att vi som människor har svårt att föreställa oss ett

liv utan internet, mobiler och andra former av medier då våra tankar och åsikter till en väldigt stor

utsträckning gjorts beroende av dessa. Jansson (2016) pekar på att en tillvaro utan dessa möjligheter

skulle betyda ett liv i utanförskap, utanför samhällets gemensamma erfarenheter och tillgångar. Han

beskriver hur mediernas förmåga att öka vår delaktighet skapar möjligheter för en ny sorts

!12

kommunikation och menar att när de elektroniska medierna hamnat i ”våra” händer kan de

omstörta samhällets sätt att producera och hantera saker.

Idag är vi mer eller mindre beroende av mediernas presentation av vad som pågår i världen för att

kunna skapa oss en uppfattning. Detta menar Johansson och Malmsten (2009) är en anledning till

den ökade medialiseringen av kommunikation. De menar att vi inte slutar använda några medier, vi

använder bara fler, och ofta samtidigt. De nya medierna konkurrerar inte ut tv eller tidningar, utan

internet har blivit navet i mediaflödet, det som sammanför olika plattformar och skapar delaktighet

hos tittarna (Johansson & Malmsten, 2009).

2.3 Konvergenskultur

Hängivna fans av en serie tittar inte bara på serien, de kanske även chattar om den med sina vänner

samtidigt, googlar efter teorier eller information, deltar i diskussioner på forum och letar sedan efter

liknande serier, allt detta över internet. Jenkins (2008) beskriver dagens mediasamhälle med

begreppet konvergenskultur och förklarar det som mötet mellan gamla och nya medier,

interaktionen mellan producent och konsument och flödet mellan olika mediala plattformar.

Begreppet bygger på en deltagarkultur där mediekonsumenterna har gått från att vara passiva till

aktiva. Människor vill inte längre bara ta emot, de vill vara med, skapa och interagera med

producenterna. Konvergenskultur uppstår inte på grund av nya uppfinningar eller ny teknologi, det

skapas från sociala interaktioner och alla fragment av information en enskild individ samlar på sig

genom mediabruset (Jenkins, 2008).

Jenkins, Ford och Green (2014) visar även de på två olika modeller för mottagare, en mötesbaserad

och en engagemangsbaserad. Den mötesbaserade modellen beskriver en dedikerad tittare som alltid

ser till att de hinner hem i tid för sitt favoritprogram, som anpassar sig för att inte missa något varje

vecka. Programmet skapas, anpassas och distribueras för en specifik tidpunkt. Konsekvenserna av

detta som författarna tar upp är att tittarna framställs som en produkt, något som köps och säljs

medier emellan. I den engagemangsbaserade modellen prisas istället tittarna för deras engagemang

och deras vilja att söka upp material. Här ses de istället som ett kollektiv av aktiva individer som kan

höja värdet för innehåll. Enligt Jenkins, Ford och Green (2014) värdesätts dessa modeller då

engagerad publik mer ofta än sällan är engagerade även utanför tv-programmets ramar. Tittarna

diskuterar, rekommenderar, sprider och hjälper till att skapa nytt material.

2.3.1 Kollektiv intelligens

När vanliga människor, konsumenterna, tar medierna i sina egna händer uppstår konvergens, och

inom den kulturen bildas även vad Jenkins kallar för kollektiv intelligens. Dessa nya aktiva deltagare

förändrar vad det förut innebar att konsumera olika sorters media. De tar kontroll över

medieutbudet, interagerar med andra konsumenter och utnyttjar den nya teknologin (Jenkins, 2008).

!13

När människor samarbetar kan nya höjder av kunskap nås och uppgifter lösas. Det är omöjligt för

en person att veta allt, men alla vet något och detta ligger till grund för den kollektiva intelligens

som Jenkins skriver om. I dagens medialandskap ligger makten framförallt hos de som producerar

innehållet och den kollektiva intelligensen hos konsumenterna används framförallt till fritidsintressen

och hobbys men skulle i framtiden kunna användas till mer allvarliga ändamål. Jenkins påpekar att

om vi lär oss att ta över och använda makten som kollektiv intelligens kan skapa inom media kan vi

som befolkning agera aktivt inom den rådande konvergenskulturen och göra stor skillnad i

samhället.

2.3.2 Spoilerkultur

Spoilerkulturen är precis som kollektiv intelligens en del av det bredare begreppet konvergenskultur

och bygger även det på aktiva konsumenter som samarbetar och delar kunskap över olika

medieplattformar. Jenkins (2012) beskriver det som en användarstyrd kultur som bygger på att

individer samlar, behandlar och sen delar information sinsemellan. De människor som är en del av

denna kunskapsgemenskap tar det på stort allvar, axlar rollen som utredare inom deras område och

tar ofta fram stora mängder information i sin research. Begreppet ”spoilers” används främst idag

endast för att beskriva människor som har en gemensam hobby de undersöker men skulle precis

som kollektiv intelligens kunna ha en större funktion i samhället. Jenkins (2012) tar upp de

möjligheter som kulturen hade kunnat bistå med om energin riktades mot exempelvis politik istället

för ett tv-program.

!14

3 Metod

Studien syftade att undersöka uppfattningar, associationer och åsikter kring media, samhälle, true

crime och dokumentären Making a Murderer. Då uppsatsen ämnade att studera individers personliga

tankar kring detta samt hur de ser på sambandet mellan medialiseringen av kommunikation och

fenomenet true crime undersöktes detta genom en kvalitativ metod.

3.1 Ansats och upplägg

Arbetet inleddes med en empirisk förstudie bestående av en analys på en diskussion i fokusgrupp (se

bilaga 1). Detta för att samla material kring huruvida det syfte och de frågeställningar som används i

studien gynnar undersökningen. Förstudien genomfördes även för att få en bredare bild av hur

målgruppens användning samt åsikter kring internetforum ser ut. Som en del av förstudien

analyserades även material kring ämnet på sociala medier som Facebook, Reddit och Twitter. En

genomgång av relevant tidigare forskning genomfördes för att skapa en överblick av ämnet samt för

att finna inspiration till vidare formuleringar av frågor inför kommande intervjuer. Gruppintervjun

genomfördes som en semistrukturerad kvalitativ analys. Den spelades in och transkriberades sedan

för att kunna analyseras enligt instruktioner av Anna Hedin (2011). Frågorna som ställdes var

noggrant utvalda för att få en så bra grund som möjligt att stå på inför kommande forskningsarbete.

Som en komplettering till den empiriska förstudien lästes även tidigare uppsatser med anknytning till

ämnet eller med annan relevant information för att kunna svara på studiens syfte. Dessa uppsatser

har fungerat som inspiration till studien och hänvisas till under referenser.

Efter sammanställning av ovan nämnda material färdigställts påbörjades arbetet med framtagning

av relevant teori. Detta för att skapa en stark grund men också för att ytterligare avgränsa innehållet

i studien inför datainsamlingen.

Semistrukturerade intervjuer genomfördes senare i studien, dessa ämnade att få en mer detaljerad

och djupgående bild från utvalda personer i målgruppen om hur de ser på medialandskapet

generellt och i samband med fenomenet true crime. Detta för att analysera individen, dennes egna

associationer samt åsikter kring ämnet. Frågorna som ställdes togs fram från litteratur samt det

material som analyserats i förstudien och formulerades utifrån riktlinjer av Dalen (2015).

Intervjuguiden bestod av 5 sektioner som alla behandlade forskningsfrågorna från olika infall och

var organiserade för att leda informanten genom intervjun på bästa sätt (se bilaga 2). 4 informanter

intervjuades och dessa svar utgjorde tillsammans med fokusgruppens studiens kvalitativa data.

Deltagarnas intervjuer analyserades sedan i relation till varandra för att kunna hitta nyckelord,

teman och mönster.

!15

3.2 Datainsamlingsmetoder

3.2.1 Kvalitativ fokusgrupp

Begreppet fokusgrupp förklaras av Victoria Wibeck (2010) som arbetet med en samlad grupp

människor som under begränsad tid diskuterar ett ämne utvalt av en moderator eller samtalsledare.

Målet med samtalet är att gruppen ska få diskutera relativt fritt med varandra och med minimal

inblandning från samtalsledaren. Samtalsledarens uppgift är att presentera nya aspekter av ämnet

och ställa frågor i den mån denne anser att det behövs. Arbetet med en fokusgrupp innefattar för

forskaren att rekrytera deltagare, ta fram material och frågeguide samt att även genomföra

undersökningen genom att leda, spela in och analysera diskussionerna (Wibeck, 2010).

För att en fokusgrupp ska lyckas så bra som möjligt rekommenderas en lämplig blandning av

deltagare. Detta för att de intrapersonella faktorerna påverkar processen samt dynamiken i

fokusgruppen (Wibeck, 2010). De variabler som kan påverka gruppdynamiken, och som är viktiga

för forskaren att ha i åtanke, är demografiska variabler samt personlighetsdrag. Demografiska

variabler innefattar exempelvis deltagarnas kön, ålder, sysselsättning, härkomst, religion och

utbildning. Deltagarnas personlighetsdrag påverkar hur de interagerar med varandra och kan både

hindra samt gynna samtalet. Det är därför viktigt att forskaren tidigt är uppmärksam på hur

deltagarna talar till varandra, och ifall det finns en starkare personlighet i gruppen som påverkar de

andras åsikter. En sådan situation kräver ett större ansvar från forskaren samt att denne styr samtalet

så att alla får uttrycka sina åsikter (Wibeck, 2010). Forskaren behöver även ha gruppens storlek i

åtanke då en för stor grupp kan leda till att det är svårt för samtalsledaren att behålla allas

uppmärksamhet.

Fokusgrupper anses vara en lämplig forskningsmetod när det finns skillnader i hur olika fenomen

upplevs av olika människor men även när man vill undersöka hur eller varför personerna agerar

som de gör i olika situationer (Wibeck, 2010). Då medlemmarna i en gruppintervju styr diskussionen

själva och ställer frågor till varandra kan detta vara ovärderligt för forskaren om denne är osäker på

vilka frågor som bör ställas eller om undersökningen gäller ett svårare ämne. Fokusgrupper är en

användbar forskningsmetod då målet är att få en djupare förståelse för vad som ligger bakom

deltagarnas tankar, känslor och åsikter gällande ett visst ämne men kan även vara en passande

metod då målet är att ge bredd åt ett ämne eller ta fram fortsatta arbetshypoteser (Wibeck, 2010).

I denna studie användes en kvalitativ fokusgrupp som en del av uppsatsens förstudie med syfte att

förse mig med ökad bredd och förståelse för målgruppen samt undersöka frågeställningarnas

relevans inför vidare forskning. Fokusgruppen utgjorde dessutom grunden för det teoretiska

ramverkets innehåll och intervjun delades upp i sektioner utifrån de tre forskningsfrågorna (se bilaga

1). Öppningsfrågorna tog upp samhället samt media generellt för att få deltagarna att starta en

diskussion innan de mer djupgående frågorna gällande genren och dokumentären ställdes. Jag var

under gruppens diskussioner passiv med undantag för yttrandet av frågor och följdfrågor som ansågs

!16

vara nödvändiga för att leda tillbaka samtalet från sidospår, eller om svar behövde utvecklas för

studiens syfte. Fokusgruppen genomfördes den 24e februari 2020, bestod av fyra deltagare och

diskussionen fortled i drygt 60 minuter.

Tabell 1. Urval av informanter till fokusgruppen.

3.2.2 Kvalitativa intervjuer

Användningen av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod handlar om att få en djupare insikt om

informantens åsikter, tankar, känslor och erfarenheter. Målet med denna form av forskningsmetod

kan uttryckas som att man vill förstå hur olika fenomen påverkar eller rör människor och situationer

i deras sociala verklighet (Dalen, 2015). Intervjuerna kan utgöra hela metoden för datainsamling

eller användas som hjälpmedel tillsammans med andra forskningsmetoder. Ett begrepp som används

av Dalen (2015) för att beskriva det man undersöker i sin kvalitativa intervju är livsvärld, hon menar

att begreppet omfattar en individs förståelse och upplevelse av sin vardag och hur individen förhåller

sig till denna.

Det finns enligt Dalen olika typer av intervjuer och vilken metod man väljer att använda sig av bör

bestämmas utefter det område man undersöker och de svar man söker. Man brukar inom den

kvalitativa forskningen skilja mellan öppna och mer strukturerade intervjuer. Semistrukturerad

intervju är den mest använda metoden. Dessa intervjuer utgår från bestämda ämnen som forskaren

i förväg valt att inrikta sig på under samtalet (Dalen, 2015).

Att förbereda sig inför en kvalitativ studie i form av intervjuer innefattar att ta fram en

intervjuguide. Detta krävs framförallt vid användandet av semistrukturerade intervjuer. Vid

framtagandet av en intervjuguide är det enligt Dalen av största vikt att ha projektets

problemställningar och forskningsfrågor som utgångspunkt. Intervjuguiden är uppbyggd av centrala

teman som behandlar de viktigaste områdena för studien och alla frågor man tar med bör vara av

största relevans till de forskningsfrågor man vill besvara (Dalen, 2015). Intervjuguiden bör vara

genomtänkt och utformad på det sätt att informanten känner sig avslappnad och trygg. Därav bör

!17

de inledande frågorna inte behandla det mest centrala eller känsloladdade ämnet utan ligga i

periferin i förhållande till dessa. Efter detta kan frågorna bli mer specifika och fokuserade på ämnet

för att sedan öppnas upp igen mot slutet av intervjun och röra ämnet mer generellt. Detta kallas av

Dalen att använda sig av ”områdesprincipen” och handlar som nämnt ovan om att dela upp

frågorna i intervjuguiden på ett sätt som underlättar för informanten och gör denne bekväm. Dalen

tar även upp flera andra aspekter som kan vara viktiga för forskaren att ha i åtanke när denne

utformar sin intervjuguide, exempelvis bör forskaren tänka på att frågan inte ska kräva någon

speciell kunskap som informanten kanske inte besitter, frågan ska ej vara ledande och ska ge

utrymme för informanten att använda sina egna ord när denne besvarar frågan.

I denna studie användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med frågor baserade på och

utvecklade från förstudien. Detta för att utöka min förståelse för målgruppens världsbild och deras

uppfattning kring detta fenomen på ett mer detaljerat, individuellt och djupgående plan.

Intervjuguiden utformades enligt riktlinjer från Dalen (2015) och delades upp i tydliga teman med

underliggande frågor utifrån studiens forskningsfrågor (se bilaga 2). Intervjuerna genomfördes i

början av mars 2020 med 4 kvinnliga deltagare i varierade åldrar samt med olika sysselsättning.

Intervjuerna pågick i genomsnitt under 60 minuter.

Tabell 2. Urval av informanter till de personliga intervjuerna.

3.4 Analysprocess

Analysprocessen för gruppintervjun samt de individuella intervjuerna har alla grundat sig i samma

form av metod där jag genom rekommenderade tillvägagångssätt har hittat nyckelord, teman och

mönster. En lathund sammanställd av Anna Hedin (2011) har använts för analysarbetet i

kombination med vad Monica Dalen (2015) skriver om tematisk analys.

Samtliga intervjuer spelades in efter deltagarnas tillåtelse och transkriberades sedan. Förutom

otydliga medhåll och sidospår som inte ansågs relevanta för studien skrevs allting ned. Dalen (2015)

menar att kodningsprocessen delas upp i olika steg, där man börjar med att kategorisera rådatan för

att sedan analysera den uppdelade datan mer djupgående tillsammans med befintlig teori. Det

slutgiltiga steget i analysen behandlar tematisering, där datan kategoriseras efter relevanta teman

och subteman. För att sedan kunna säkerställa att allting uppfattats korrekt, lyssnade jag på

!18

materialet ännu en gång. Efter detta moment skrevs samtliga dokument ut på papper och

överstrykningspennor i olika kulörer användes för att markera citat, stycken, nyckelord samt

avvikande åsikter.

Vidare sorterade jag de teman som framkommit under de tre kategorierna jag valt att att använda

genom min studie: media, samhälle samt true crime. Dessa tre kategorier gavs varsin färg för att

förenkla nästa steg i processen. Avslutningsvis använde jag mig utav de teman som tagits fram för att

formulera mönster i form av meningar. Dessa meningar blev sedan kärnan i de slutsatser som kunde

dras, och redovisas under kapitel 4.1.4 samt 4.2.4.

Som nämnt ovan såg analysprocessen likadan ut för de båda datainsamlingsmetoderna. För att

vidare tydliggöra och motivera de slutsatser som dragits finns en sammanfattande analys där

samtliga teman diskuteras under kapitel 5.1.

3.5 Forskningsetiska principer

Syftet med forskningsetiska principer är att tillstå med normer för förhållandet mellan forskare och

uppgiftslämnare samt att vägleda forskaren vid planeringen av projekt (Vetenskapsrådet, u.å.). Inom

dessa principer finns fyra huvudkrav som presenteras och beskrivs närmare nedan.

3.5.1 Informationskravet

Uppgiftslämnaren ska bli informerad om dennes villkor och uppgift i projektet. Forskaren ska även

upplysa uppgiftslämnaren om att dennes närvaro är frivillig, att de har rätt att avbryta sin

medverkan samt tillhandahålla all information om studien som skulle kunna få deltagaren att vilja

avsluta sin medverkan (Vetenskapsrådet, u.å.). Vidare ska det även beskrivas hur deltagarens

insamlade data kommer behandlas och att den endast kommer användas i forskningssyfte.

Viktigt är att studiens syfte samt praktisk information on undersökningen beskrivs för deltagaren.

Dessutom ska deltagaren informeras om undersökningen på något sätt kan få deltagaren att känna

obehag (Vetenskapsrådet, u.å).

Genomförandet av datainsamlingen i denna studie uppfyller informationskravet genom att redogöra

för ovanstående nämnda regler och riktlinjer i samtliga undersökningar.

3.5.2 Samtyckeskravet

Samtyckeskravet har sin grund i att alla deltagare i en undersökning är där frivilligt och har rätt att

själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, u.å.). Samtycke behöver ej efterfrågas om

!19

studien inte kräver en aktiv insats från deltagaren, men är nödvändig i en studie likt denna där

kvalitativa metoder i form av gruppintervju och intervju används.

De som deltar i en studie har rätt att avbryta sin medverkan utan negativa följder, de ska också ha

rätten över om, hur länge och under vilka villkor de medverkar i undersökningen. Om deltagaren

väljer att avbryta sin medverkan får denne inte utsättas för påtryckning eller påverkan från forskaren

(Vetenskapsrådet, u.å.).

Under samtyckeskravet gäller även att en deltagare ska få begära att strykas ur ett forskningsmaterial

om denne så önskar.

Deltagarna i undersökningen har informerats gällande deras frivilliga medverkan samt deras rätt att

avbryta undersökningen, därmed uppfyller studien samtyckeskravet.

3.5.3 Konfidentialitetskravet

Konfidentialitetskravet innefattar att all insamlad data och uppgifter om deltagarna ska behandlas

konfidentiellt till den mån det går, samt att deltagarna ej ska inte kunna identifieras av utomstående

utifrån de svar de lämnat under sin medverkan (Vetenskapsrådet, u.å.).

I denna studie har detta krav mötts genom att endast uppge deltagarnas kön, ålder, och

huvudsakliga sysselsättning. Vidare har heller inga namn angetts i studien.

3.5.4 Nyttjandekravet

Enligt nyttjandekravet skall information och uppgifter inhämtade från undersökningens deltagare

endast användas i forskningssyfte och får ej lämnas ut till icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet,

u.å.).

Nyttjandekravet har uppfyllts i denna studie då deltagarna i samtliga undersökningar har

informerats om vad den insamlade datan kommer användas till samt vart materialet kommer att

publiceras.

!20

3.6 Metodkritik

Kritik kan initialt riktas mot valet av dokumentär. Making a Murderer är endast en av många liknande

dokumentärserier och det kan argumenteras att resultatet till viss del hade sett annorlunda ut om en

annan produktion hade valts. Varför Making a Murderer valdes motiveras utförligt under kapitel 1.2

samt 1.6, men det kan utöver detta tilläggas att jag endast behandlade serien generellt i min studie

utan att ställa detaljerade frågor om fallet eller handlingen. Vid en större tidsram hade det dock

varit aktuellt att mer djupgående undersöka dokumentären, eller utöka mängden material i den

empiriska studien.

Vidare kan urval av informanter kritiseras, då de besitter variabler som liknar mina. De är samtliga

kvinnor i åldrarna 24-27 som studerar eller är yrkesverksamma i samma stad. Detta kan bidra till ett

något färgat resultat då de löper stor risk att dela åsikter och värderingar med varandra, samt med

mig. Dock gjordes ett strategiskt urval av informanter som redovisats under 1.6, och bedömningen

gjordes att deras likheter i variabler inte behöver spegla deras åsikter gällande de ämnen som studien

ämnar att undersöka. Detta speglas även i de avvikelser som redovisas både från fokusgruppen samt

de personliga intervjuerna (se 4.1.5 och 4.2.5).

Valet att endast använda kvalitativa metoder för datainsamlingen har motiverats under kapitel 3.21

och 3.2.2. Användningen av både fokusgrupp samt personliga intervjuer har höjt kvaliteten och ökat

trovärdigheten i de teman och mönster som tagits fram i studien. Underlaget från de två olika

undersökningarna har tillsammans underbyggt studiens slutsatser. Hade en kvantitativ undersökning

adderats till studien hade validering kunnat öka genom triangulering, dock ansågs detta ej

nödvändigt med tanke på det syfte som formulerats samt den tidsbegränsning som funnits.

Avslutningsvis kan kritik riktas mot en viss avsaknad av teoretiskt material som hade kunnat vara av

relevans för studiens bakgrund. En redovisning över konsumenternas användar- eller tittarvanor

hade kunnat bidra med en ytterligare förståelse för genrens plats i vår kultur. Valet att utelämna

detta från studien övervägdes noggrant och beslut togs att det skulle vara av ett större intresse i en

egen studie med mer fokus på just detta område, detta utvecklas vidare under kapitel 5.3. Jag ansåg,

givet den tidsram som funnits, även att tidsåtgången till insamlingen av detta material hade varit för

stor.

!21

4 Utfall av datainsamling

Nedanstående redovisas den data som framkommit i undersökningarna. Datan presenteras först, för

att sedan analyseras och presenteras igen i form av teman och mönster (se 4.1.4 samt 4.2.4). Jag har

valt att kategorisera empirin efter de tre kategorier som presenteras i studiens syfte: media, samhälle,

true crime (se 1.4). Detta för att bibehålla samma struktur som genomsyrat intervjuguiderna samt för

att ge läsaren en tydligare bild av innehållet.

4.1 Fokusgrupp

4.1.1 Media

Informant 3 uttrycker att hennes första tanke vid frågan om känslor kring vårt mediasamhälle är

källkritik, hon förklarar vidare att det är viktigt att välja vad man ska lyssna på och får medhåll från

resterande informanter. Informant 1 fortsätter och påpekar att det är sjukt hur ett forum som

Flashback idag ses som en källa. Hon tar även upp mordutredningar som exempel och påstår att om

du följer ett fall på Flashback så kommer du kanske kunna lösa det med vad som verkar vara väldigt

lite information. Detta får inget direkt medhåll från övriga deltagare men informant 2 håller med

genom att säga ”det som inte finns på Flashback verkar knappt finnas på riktigt”. Informant 3 tycker

att det är obehagligt, sedan uttrycker hon sin rädsla för hur fel det kan bli på dessa forum då

information och namn florerar utan något direkt sätt för läsaren att vara källkritisk. Ordet farligt

betonas och informant 4 instämmer direkt och vill även understryka hur obehagligt det är. Hon

förklarar vidare att fel information kan läckas vilket i sin tur bidrar till att oskyldiga människor

kan bli indragna eller till och med bli dömda genom media.

Vid frågan hur deras användarvanor av olika medier ser ut svarar informant 2 samt 4 att de knappt

använder några forum eller speciella källor för nyheter utan förklarar att de aktivt söker upp

information om de vill ta reda på något om en specifik händelse. Informant 3 beskriver att hon tittar

mycket på nyhetsmorgon, lyssnar på Sveriges radio och följer Svtnyheter på Instagram. Informant 1

kombinerar Flashback med andra källor och använder sig väldigt mycket av Twitter för

internationella nyheter då hon menar att hon nås av nyheterna så snabbt, och att det är något

positivt. Informant 3 ifrågasätter informant 1 angående Twitter, hon anser att den snabba

spridningen av information är en nackdel, varpå informant 1 svarar att hon inte litar på det hon

läser utan att hon endast konsumerar information på Twitter för mängden och menar att desto fler

som har uppdaterat samma sak, desto säkrare kan hon vara på att något faktiskt har hänt.

Informant 3 ställer sig ytterst tveksam och står fast vid att ”snabba nyheter” är något farligt.

Samtliga deltagare uppfattade att frågan endast behandlade nyhetsforum.

Alla 4 deltagare upplever svårigheter med att formulera något positivt kring dagens mediasamhälle.

Informant 3 uttrycker att en möjlighet är att kunna nå ut till hela världen och inte bara människor i

!22

sin närhet. Informant 3 håller med och beskriver att delaktighet är en positiv aspekt samt att det är

en bra sak att fler har tillgång till samma information, samtidigt som hon är tydlig med att det även

kan vara negativt. Beroende på hur det används. Informant 1 och informant 2 håller starkt med om

detta. Informant 1 tycker att en bra sak med sociala medier är hur bekvämt och smidigt det är. Hon

känner att människor är lata rent generellt och därmed använder sig mer av sociala medier för att

kunna nå ut till andra och kommunicera, vilket är effektivt. Informant 1, 3 samt 4 beskriver hur de

använder sociala medier för att kolla upp personer, i deras närhet och främlingar. Informant 1 och 3

menar att de använder det för att undersöka individer som hört av sig till dem eller t.ex. kollegor. De

använder sig då av flera olika forum för att ”dubbelkolla” den information de får fram. Informant 4

säger att hon använder forum för att kolla upp människor för nöjes skull vilket avviker från de

andras åsikter.

Samtliga informanter är överens om att en viral video är något positivt som ofta speglar eller visar

upp en orättvisa i samhället. Informant 2 kopplar begreppet ”viralt” till polisen och påpekar hur

många händelser som inte hade uppmärksammats om en video inte hade blivit viral. Informant 1

håller med och menar att det är något positivt som hjälper till att begränsa maktmissbruket hos

exempelvis poliser.

4.1.2 Samhälle

Informant 1 uttrycker starka känslor kring vad en dokumentär likt Making a Murderer kan göra med

ett samhälle. Hon tror att innehållet kan påverka allmänheten till den grad att en mördare släpps fri.

Informant 3 är inne på samma spår och uttrycker en oro för att det kan bli farligt ”när man ger så

många olika personer liksom fritt spelrum att tycka och tänka saker”. Informant 3 utvecklar även

detta och förklarar att hon känner att det lätt blir fel när personer, som hon själv, som inte vet hela

sanningen helt plötsligt får en möjlighet att inte bara skapa sig en åsikt om något utan även uttrycka

den för världen att se. Informant 1, 2 och 4 är eniga med informant 3 om att detta är ett stort

problem i samhället.

Informant 2 uttrycker en känsla av att alla som har sett dokumentären i fråga (Making a Murderer) har

blivit involverade på något sätt. Informant 1 och 4 instämmer och tar båda två upp hur media även

har spelat en stor roll i detta. Detta leder informant 4 in på ämnet som diskuterats tidigare, hur

någon blivit orättvist dömd av allmänheten eller av polisen kan få en ny chans med hjälp av media

och allmänheten. Hon menar att man med hjälp av en dokumentär likt den diskuterade kan rikta

kritik mot rättsväsendet och lyfta viktiga samhällsfrågor. Informant 1 håller med om detta men anser

att dokumentären behöver väcka känslor för att kunna påverka något på en större skala, exempelvis

lagar och regler. Informant 3 tar här upp ett exempel från sitt egna liv om en person med kriminellt

förflutet som hon och hennes vänner fått reda på bor i deras område. Informant 3 säger att hon

själv tycker att det hade varit bättre att inte ha denna information medan flera av hennes vänner

hade uttryckt en lättnad över att få reda på detta, även om de inte ansåg att det förändrat deras liv

eller vardag på något sätt. Informant 3 utvecklar och menar att det hon ville berätta med exemplet

var att media och samhället ofta bidrar till någons straff även efter att den är frikänd. Informant 4

!23

håller starkt med om att detta är upprörande och menar att det hör ihop med det de diskuterat

tidigare.

Innan diskussionen går vidare uttrycker informant 4 att denne vill tillägga att det är viktigt att alltid

tänka på vem som är upphovsman och därmed hur dokumentären är vinklad. Informant 4 fortsätter

och menar att ingen är objektiv samt att ”man som tittare, vad det än handlar om, måste hela tiden

ha de glasögonen på sig, att det man tittar på kan vara färgat av personen som skapat det”.

Resterande informanter stämmer in och håller verkligen med om detta. Informant 1 uttrycker en

frustration över att allt alltid är väldigt ensidigt.

4.1.3 True crime

Informant 4 menar att det var Making a Murderer som väckte hennes idag väldigt stora intresse för

genren true crime. Hon berättar att hon tidigare inte vågat konsumera något liknande och även

undvek att kolla på rapport då hon kände att allting hemskt var obehagligt och förstod inte varför

man skulle vilja ta in det. Informant 1, 2 samt 3 började följa dokumentären för att de fastnade för

den på Netflix. Informant 2 uttrycker att hon inte vet varför dokumentären tilltalade henne så

mycket men att den gjorde det till den grad att hon bestämde sig för att kolla på den. Informant 2

tillägger även att hon likt informant 1 undvek true crime och produktioner liknande denna tidigare

men att hon efter att ha sett Making a Murderer nu vill se mer av genren. Informant 3 har alltid gillat

verkliga händelser och ”spännande program”.

Informant 2 och 4 har sett klart de två säsonger som finns av dokumentären medan informant 1 och

3 avbröt under säsong 1. Informant 3 berättar att det inte var något speciellt som fick henne att sluta

kolla, mer än att hon tyckte att avsnitten blev för långa och att hon uppfattade serien som ”seg”.

Informant 1 beskriver att serien fick henne att må dåligt och känna frustration. Vid följdfrågan kring

detta svarar Informant 1 att hon inte kunde släppa det på kvällen och att hon blev för involverad.

Informant 4 går här tillbaka till det som informant 3 tog upp tidigare kring avsnittens längd och

förklarar att det är det som tilltalar henne. Hon uttrycker att hon skäms att säga det men att det är

längden och mängden detaljer som hon verkligen älskar och beskriver det som att hon ”får marinera

sig i storyn”. Informant 2 tar sig här in i samtalet och uppger att hon förstår både informant 1 och

4. Informant 2 fortsätter och trycker på hur viktigt det är med detaljer eftersom det är då man kan

sätta sig in i fallet själv och får då starkt medhåll från informant 4. Hon menar även att det var

samma frustration som informant 1 beskrev som fick informant 2 att fortsätta följa serien, ”jag

kände mig typ skyldig att fortsätta se det”.

Samtliga deltagare uttrycker att de alla har följt serien genom media på något sätt. Informant 1

påstår att hon alltid gör det vad det än är hon kollar på, medan övriga läste på om fallet efter att de

börjat kolla eller emellan säsongerna. Här vill informant 4 tillägga att hon har, med tanke på det vi

pratade om tidigare, blivit bättre på att bygga upp en distans till denna sorts innehåll men att hon är

rädd att det är någon sorts avtrubbning. Hon beskriver ”klart att man inte vill gotta sig i andras

misär, absolut inte. För mig är det mer bara… shit, människor kan göra såhär, vad är det som driver

!24

människor till att göra sånna här saker?”. Detta uttalande får informant 1 och 3 att hålla med även

om det visar sig vara på olika sätt. Informant 3 uttrycker att hon absolut känner en distans medan

informant 1 känner igen sig i ”gottandet” vilket har resulterat i att hon blir paranoid av att kolla på

true crime.

Informant 1, 2 och 4 anser alla att en utav de första känslorna man får i dokumentären är att

huvudpersonen är ett offer, vilket i sin tur pekar på att dokumentären är vinklad. Informant 3 håller

även hon med men uttrycker att det var väldigt tydligt att de som skapat dokumentären ville trycka

på och visa upp den socioekonomiska biten och att det var synd om hans familj också. Informant 4

håller med och berättar hur hon minns att det beskrevs tydligt att polisen hade något emot familjen

Avery. Informant 2 och 4 menar dock båda två att de i säsong två ställde sig mycket mer tveksamma

till det narrativet. Informant 2 beskriver att det kändes påtvingat och att de (syftar på skaparna) var

tvungna att få allting att bli till huvudrollens fördel. Hon menar att i och med att det kändes

påtvingat fick henne att bli mer tveksam. Båda svarar dock att de fortfarande någonstans hoppas att

han är oskyldig.

Alla fyra informanter svarar kort att de tror att vi som människor är väldigt lättpåverkade, speciellt

när det rör sig om true crime och liknande saker som vi endast tar in från en enskild källa, dessutom

utan att ställa oss kritiska till det vi ser. Informant 3 redogör för att hon är betydligt mer källkritisk

till nyheter och nyhetssidor än till dokumentärer och resterande informanter nickar medhållande.

Informant 4 tillägger att det är en form av storytelling så vi borde vara mer källkritiska än vad vi är

till dokumentärer.

När deltagarna får frågan om varför de tror att true crime har blivit så stort de senaste åren så

varierar svaren kraftigt. Informant 1 svarar snabbt att hon tror att det är folks nyfikenhet varpå

informant 4 håller med men anser framförallt att det beror på att mottagarna vill se ”någon slags

annanhet hos de människorna” och förklarar att hon tror att man vill känna att det som händer

dem i dokumentären inte kan hända en själv. Detta väcker starka känslor hos informant 1 som inte

håller med. Hon menar att den största anledningen till att hon inte vill konsumera true crime är just

för att hon ofta kan känna igen sig och känner ett obehag kring att det faktiskt kan hända henne.

Informant 4 formulerar då om sig lite och nämner istället att hon tror att media och hur

lättillgängligt det är nu har något att göra med det. Detta håller informant 3 med om och tillägger

att detaljerna de diskuterat tidigare också är en stor faktor. Hon menar att förr kunde man bara läsa

om ett mord, men nu kan man få se hur, när, var och exakt hur det hände vilket då väcker ett

intresse. Informant 4 hävdar då att ”det är en extra krydda när det har hänt på riktigt”. Resterande

informanter håller med om detta. Informant 2 avslutar samtalet med att påstå att man alltid väljer

true story före fiction vilket får gehör från övriga deltagare.

Avslutningsvis får informanterna själva sammanfatta samtalet och väljer att göra det med följande

ord: engagemang, involverande, källkritik och lättillgängligt.

!25

4.1.4 Mönster och teman i diskussionen

Fokusgruppen är i konsensus gällande hur ökad tillgänglighet av information leder till ökad delaktighet och

gemenskap, samtidigt som det lägger ett större ansvar hos allmänheten att vara källkritisk. Hur lätt det är att få

tillgång till information beskrivs av informant 3 och 4 som något obehagligt då det kan leda till att

fel information sprids vidare. Detta stärks av informant 1 som påpekar hur sjukt det är att ett forum

som Flashback används av många som en säker källa. Samtliga deltagare håller även med informant

4 när hon beskriver hur gemenskap och delaktighet ofta är en positiv aspekt av forum samtidigt som

det lätt kan bli farligt beroende på hur användningen ser ut.

Alla fyra deltagare uttrycker att orättvisor behöver lyftas fram samt att allmänheten har rätt till information,

samtidigt som en oro finns över att det kan bli farligt om media och gemene man agerar domare i samhället.

Informant 3 redogör för hennes egna rädsla kring hur farligt det kan bli om man ger olika

människor fritt spelrum för att tycka och tänka saker. Framförallt kring områden där människorna i

fråga inte har någon expertis eller alls är insatta i ämnet samt när de ges möjlighet att inte bara ha

åsikter utan även dela med sig av dem helt fritt. Informant 1 påvisar samma problem och uttrycker

starka oroskänslor kring vad en dokumentär likt Making a Murderer kan göra med ett samhälle. Detta

uttalande är samtliga informanter helt överens om. Informant 4 tillägger hur det även kan vara

positivt eftersom orättvisor och andra viktiga samhällsfrågor kan lyftas. Hon betonar hur viktigt det

är att kunna rikta kritik mot rättsväsendet. Informant 2 menar att hon knappt tror att det finns

någon som tittat på dokumentären och inte blivit involverad på något sätt. Informant 3 målar en

bild av hur allmänheten kan agera domare genom hennes exempel (se 4.1.2). Informant 4 vill även

trycka på hur viktigt det är att alla tar ansvar och har sändaren av budskapet i åtanke, eftersom

information ofta är färgad av personen som agerar sändare. Resterande informanter håller med om

detta.

Gällande true crime samt dokumentären Making a Murderer menar samtliga informanter att detaljer om

någon annans verkliga och hemska öde är obehagligt men spännande nog för att få en person att bli involverad. På

vilket sätt mottagaren blir involverad och hur denne väljer att reagera varierar, kring denna fråga

råder inte konsensus bland deltagarna. De avvikelser som uppstod i diskussionen redovisas

nedanstående. Informant 4 förklarar att det är mängden detaljer som fångar hennes intresse och får

henne att ”marinera sig i storyn”. Informant 2 redogör för samma känslor och menar att det är

detaljerna som gör att hon blir involverad eftersom det är då hon själv kan skapa sig en egen

uppfattning av fallet. Informant 4 förklarar hur hon har blivit bättre på att bygga upp en distans till

det hon ser. Hon menar att hon egentligen inte har någon glädje i att ”gotta sig i andras misär” men

att hon fortsätter titta på denna sorts innehåll eftersom det finns en fascination över vad som driver

människor till denna sorts brott. Informant 1 samt 3 håller även de med om detta. Informant 2

menar att hon kände en frustration över fallet i dokumentären som gjorde att hon kände sig skyldig

att fortsätta titta. Samtliga informanter är överens om att dokumentären känns vinklad samt färgad

av skaparna. Informant 3 anser även att det var väldigt tydligt att de som skapat dokumentären ville

!26

förmedla en bild av familjen, deras socioekonomiska situation och hur de har påverkats av

rättsväsendets tillvägagångssätt.

Informanterna är alla överens om att de alla väljer true crime före fiction eftersom ”det är en extra

krydda när det har hänt på riktigt”.

4.1.5 Avvikelser i diskussionen

Informanterna anses till hög grad vara i konsensus gällande de ämnen som diskuterades i

fokusgruppen, dock kunde vissa avvikande resultat tas fram i analysprocessen vilka jag ansåg var

värda att belysa.

I diskussionen kring true crime samt dokumentären Making a Murderer, mer specifikt gällande

deltagarnas känslor gentemot ämnet, uttrycker informant 1 att serien fick henne att må dåligt till

den grad att hon valde att sluta titta på den. Hon beskriver att hon blev för involverad samt kände

sig frustrerad eftersom hon inte kunde släppa fallet även efter att hon slutat titta.

När informant 4 diskuterar hur hon har byggt upp en distans till denna sorts innehåll (se 4.1.4)

beskriver informant 1 att hon upplever motsatsen. Hon känner väldigt starkt kring detta och menar

att hon känner igen sig i vad informant 4 beskriver som ”gottandet i andras misär” men påpekar att

detta snarare har fått henne att bli mer paranoid till skillnad från övriga deltagare som menar att

detaljerna är den största anledningen till att de fortsätter konsumera denna sorts innehåll.

Den nyfikenhet som finns hos informant 2, 3 samt 4 kan inte återfinnas i samma grad hos informant

1. Informant 4 håller med informant 1 om att det förmodligen till stor del är just nyfikenhet som

driver människor till att konsumera den mängd true crime som de gör, men menar även att tittarna

vill se ”någon slags annanhet hos de människorna”. Med detta syftar hon på de offer som

porträtteras i dokumentärerna och förklarar att man som tittare nog vill kunna känna att det

hemska som händer dem inte kan hända en själv. Detta upprör informant 1 som inte alls kan känna

igen sig. Hon beskriver att den största anledningen till att hon inte längre vill konsumera true crime

är för att hon kan känna igen sig och upplever ett starkt obehag, vilket även det resulterar i rädsla

och paranoia.

!27

4.2 Personliga intervjuer

4.2.1 Media

Informant 1, 2, 3 och 4 svarar alla att sociala medier spelar en väldigt stor roll i deras vardagliga liv.

Informant 2 uppger att det är sällan hon inte är uppkopplad, även om hon önskar att det inte var så.

Informant 4 jämför sociala medier med ett muskelminne och menar att hon använder det nästan

omedvetet. ”Det är ofta genom sociala medier man får sin information” menar informant 4 och

förklarar att det är ofta medierna glider över i varandra och formar därför hennes uppfattning om

världen. Informant 2 samt 3 har liknande svar, där informant 3 även svarade att hon ofta blir

irriterad om hon inte kan hitta information hon söker via internet. Två utav av de fyra som

intervjuades beskrev sig själva som passiva användare på forum medan de andra två beskrev sig som

aktiva. Både informant 1 och 4 menar dock att även om de är passiva användare så delar de

fortfarande information vidare på sina sociala medier, men då endast vad de anser vara viktig

samhällsinformation. Detta stämde även överens på informant 2 och 3 som beskrev sig själva som

aktiva deltagare.

Informant 1 menar att möjligheterna med sociala medier och olika forum online är oändliga, men

vill även understryka att detta endast gäller om de används rätt då risken för fel information

sprids eller att budskapet är färgat av sändaren är stor. Informant 2 samt 4 har liknande åsikter.

Informant 4 vill framförallt påpeka att kontakten människor emellan är en positiv aspekt. Hon

menar att forum skapar gemenskap och en möjlighet för människor att hjälpas åt samtidigt som

de ger individen en chans att hitta information på egen hand och därmed även kunna undvika

kontakt med andra.

Genomgående hos samtliga intervjudeltagare är att de anser att bristen på källkritik samt risken för

att falsk eller fel information sprids är det största problemet i dagens mediasamhälle. Informant 4

uttrycker sin oro för att ingen behöver stå till svars för sina åsikter eller för det de sprider vidare.

Informant 3 svarar att allmän information underlättar för alla men att allmänheten inte alltid borde

få en möjlighet att lägga sig i. Hon vill dock förklara att hon ibland anser att det är bra med

konflikter i media eftersom det innebär att saker kommer upp till ytan och människor får en chans

att försvara sig själva. Informant 1 redogör för hennes oro gällande att fel information sprids och

syftar på den yngre generationen vilka hon menar inte alls bryr sig lika mycket om att leta upp rätt

information innan de sprider den vidare.

4.2.2 Samhälle

Samtliga intervjudeltagare anser att media har mer eller mindre förändrat deras syn på

samhället. Informant 1 ställer sig lite tveksam men menar att ”det känns orimligt att media inte

skulle ha fått mig att ändra uppfattning om något”. Informant 2 svarar att hon är fullt medveten

om att media påverkar henne till den grad det gör och anser att det både är positivt och

negativt.

!28

Informant 4 kommer inte på något specifikt exempel men är fullt medveten om att hon blir

påverkad av det hon läser, ”beroende på vem som berättar vad så blir det vinklat eller färgat av

personen som berättar, vilket gör att man blir påverkad”.

Informant 2 förklarar att en av anledningarna till att hon fortsatte följa dokumentären var för hur

den ifrågasatte rättsväsendet. Hon började då undra om det verkligen kunde vara så illa, om det de

beskrev i dokumentären faktiskt kan hända på riktigt. Däremot vill hon ändå understryka att hennes

konsumtion av true crime inte har påverkat hennes syn på rättssystemet eller polisen långvarigt

eftersom hon fortfarande är medveten om hur dokumentären i sig kan vara vinklad. Informant 1, 3

och 4 uttrycker alla tre en förändrad syn på vårt samhälle och rättssystemet. Informant 4

konsumerar stora mängder av true crime och är övertygad om att detta har påverkat henne. Hon

menar att hon inte reflekterade över det tidigare men att hon nu inte har samma tilltro till polisen.

Hon vill understryka att det är synen på polisen och inte rättssalen som förändrats. Hon tar även

upp exempel på hur polisens beteende har lyfts fram och ifrågasatts av media och hur detta även har

spelat en stor roll i hur hon nu ser på dem. Informant 3 delar åsikt med informant 4 men lägger

också ansvar hos individen. Hon menar att alla behöver vara mer källkritiska till det de tar in. Hon

tror även att den vidgade tillgången till information som dagens mediasamhälle har bidragit med

har gjort att folk i allmänhet är mer kritiska till polisen. Informant 1 anser sig också påverkad och

beskriver att hon har känt sig frustrerad och kluven över hur hennes tillit till rättsväsendet

förändrats, men hon tillägger även att det är en spännande aspekt av genren.

4.2.3 True crime

Informant 3 beskriver att hennes tankar kring propaganda och true crime handlar om att de som

har skapat serien vill nå ut med ett väldigt specifikt budskap, hon menar att ”true crime används

som en kanal för att nå ut med den här sortens budskap, och det blir ett lätt sätt att nå ut med

information till tittare som är mottagliga”. Informant 2 ger ett liknande svar och berättar att hon

när hon direkt tänker på någon form av dold agenda. Informant 1 beskriver att hon är övertygad

om att producenterna är ute efter en specifik känsla och att de lyckas med att förmedla den.

Informant 1 tolkar påståendet av Harkness (se bilaga 2) som att det är farligt när folk tar lagen i egna

händer. Men menar också att hon är kluven. Hon utvecklar att det kan vara farligt i den aspekt att

felaktig information kan spridas och något litet kan förvandlas till något stort väldigt snabbt,

”negativt om det verkligen förflyttar sig från tangentbordet till verkligheten”. Informant 1 förtydligar

att hon är kluven för att hon ändå tror starkt på att människor som går ihop kan förändra saker.

Hon menar att om det inte går till det extrema så kan människors gemensamma arbete lösa ett fall

eller till och med lyckas ändra en lag. Hon avslutar sitt svar med att säga ”vart går gränsen, om

någon gör något på egen hand men det är olagligt, då hjälper det ju inte ändå, så vilka medel är

egentligen tillåtna även om de är till hjälp, och vilka bestämmer ens det?”. Informant 2 menar att

det som är farligt är hur snabbt allmänheten nås av informationen och man kan inte ha kontroll

över vad folk gör med den. Däremot så menar hon att information man får från en dokumentär

exempelvis inte alls behöver vara otillräcklig, även om det är lite information så kan det i mångas

!29

händer förändra väldigt mycket. ”Ingen kan göra allt men alla kan göra något”. Informant 3

uttrycker kort att hennes uppfattning kring påståendet är att tittarna används för att få deras röster

hörda vare sig informationen är tillräcklig eller inte, så ”ställer vi till med en scen om det”. Detta

menar hon dock är farligt eftersom de som konsumerar serien inte har någon aning om vad som

egentligen händer. Informant 4 har en liknande ståndpunkt och förklarar att folk som inte egentligen

vet något om situationen plötsligt sprider information, ”antingen så blir det fel eller så blir det farligt

för att massan tror på det som sprids”.

Informant 2 beskriver hur den största fängslande faktorn i dokumentären var orättvisan som

porträtteras från start. Informant 1 berättar även hon hur en utav de första sakerna hon la märke till

var känslan av en trasig familj och vad hon beskriver som en ”direkt medkänsla för dem”. Hon

menar att hon blev påverkad till den grad att hon kände ett behov att vidare söka upp information

om fallet samt om huvudpersonen och hans familj. Informant 3 uttrycker också hur huvudpersonen

omedelbart målas upp som ett offer, det tillsammans med stämningen i och runt serien fick henne

att fastna för den. Hon tillägger dock att det även var det som gjorde att hon inte kunde kolla färdigt

på dokumentären eftersom det blev för känslomässigt. Informant 4 förklarar att hon först och främst

blev involverad i serien för att hon upplevde att det var en ”snygg produktion” men att det var det

faktum att huvudpersonen beskrevs som ett offer som gjorde att hon blev känslomässigt påverkad.

Hon menar att skaparna fångade bilden av en ”underdog” på ett gripande sätt och visade upp en

orättvisa som gjorde att hon inte kunde sluta följa fallet. Informant 4 tar även upp ett exempel

gällande detta och förklarar att i dokumentären om Ted Bundy var det han var som var intressant

medan i Making a Murderer är det hela situationen som fångar ens intresse och inte bara han som

person. Detta påpekar även informant 2 som redogör för hennes starka känslor gentemot hela

huvudpersonens familj samt hur de behandlas av polisen.

På frågan rörande varför man väljer true crime före en fiktiv berättelse svarar informant 1 att det är

svårt att beskriva utan att ”låta sjuk i huvudet”, men beskriver det som en adderad spänning och att

det helt enkelt inte lockar henne lika mycket om hon vet att allt är påhittat av någon. Hon förklarar

att det är svårt att sätta ord på, att hon tror att det förmodligen grundar sig i något underliggande

psykiskt men att hon utan tvekan dras till det. Informant 1 försöker ytterligare beskriva det som ett

sökande efter trygghet, att tittaren vill se något hemskt som har hänt på riktigt men som man känner

inte kommer hända en själv. Informant 2 svarar även hon att det är viktigt för henne att veta att det

inte är någons fantasi och tillägger att ingenting i berättelsen bör vara påhittat. Hon påpekar att hon

tycker att det är oroväckande att sitta och gotta sig i folks tragedi som en form av underhållning men

menar att man vill kunna ta del av detaljerna i dokumentären för att kunna skapa sig en egen

uppfattning av vad som hänt. Hon beskriver hur hon, när hon konsumerat true crime, ofta vill söka

upp mer information kring fallet efteråt. Informant 4 menar att det adderas en extra dimension när

det har hänt på riktigt. Även hon har svårt att förklara exakt vad det är men beskriver hur hon oftast

fastnar direkt, så fort hon ser att det är en verklig händelse. Hon tillägger att hon har en vana av att

söka efter mer information kring fallet, för att ta reda på om det faktiskt har hänt så som det beskrivs

i dokumentären. Informant 4 påpekar, likt resterande informanter, att det känns som att hon ”gottar

sig i andras hemskheter”, vilket hon beskriver som den enda negativa aspekten. Informant 3 tror

generellt att människor söker sig till true crime för spänningen, vetskapen om att det har hänt på

!30

riktigt och att det därmed finns riktiga platser att besöka. Hon själv tycker att det är sjukt och läskigt

men ändå tillfredställande.

Informant 1 tror att dokumentärserien slog igenom så hårt genom marknadsföringen, hon förklarar

att den var högst upp streamingtjänsten Netflix under lång tid. Hon påpekar att det nog var så det

började men att det sen var sociala medier som bidrog till att det spreds så snabbt. Dessa två

faktorer tillsammans med de känslomässiga samt det faktum att fallet inte är löst än anser informant

1 vara den största anledningen till att serien fångat så mångas intresse. Informant 4 menar att det är

djupt rotat i människor att engagera sig och reagera på orättvisa. Hon tror att en anledning till att

serien har engagerat så många är för att produktionen är påkostad. Gällande detta tillägger hon att

internet har gjort att det går att göra mer påkostade produktioner av genren. De gemenskaper kring

ämnet som finns på olika forum har fått genren att växa och hon menar även att det faktum att folk

diskuterar det både i podcasts och på internet har normaliserat ämnet.

”Man tittar inte bara på en serie, du tittar och sen pratar om det vilket öppnar upp för så mycket mer” - Informant 3.

Som citerat ovan är informant 3 inne på samma spår som både informant 1 och informant 4

gällande seriens spridning via internet och sociala medier. Hon menar även att människor kände

stor sympati och empati för huvudrollen i dokumentären vilket bidrog till seriens popularitet.

Informant 2 anser att Making a Murderer var den första av sitt slag och att det förmodligen var därför

den blev så stor.

Innan de personliga intervjuerna avslutades fick samtliga deltagare en möjlighet att med egna ord

sammanfatta eller tydliggöra vad de kände genomsyrade intervjun. Dessa meningar presenteras

nedan.

Informant 1: ”Media har extremt stor påverkan på oss, medvetet och omedvetet. Vi vill bli påverkade men blir det

även när vi aktivt inte vill”.

Informant 2: ”För mig är det viktigt att man är kritisk mot allting egentligen, true crime, nyheter, instagram. Men

också kritisk med att ingenting behöver vara så bra eller dåligt som det verkar. Köp inte allting rakt av - varken bra eller

dåligt”.

Informant 3: ”Media är det bästa vi har men också det sämsta. Det både underlättar och förstör”.

Informant 4: ”Information är viktigt, och det är absolut viktigt att orättvisor som finns kommer upp till ytan så att

allmänheten kan veta och kanske agera. Människor får inte bli för passiva eller acceptera saker bara som de är. Det är

viktigt att inte döma någon på förhand och det är viktigt att inte ha ett korrupt rättsväsende, och att de som inte har

gjort något får sitt straff ”.

!31

4.2.4 Mönster och teman i personliga intervjuer

Genomgående i de personliga intervjuerna var åsikten att media både skapar möjligheter och ökar

problematiken i samhället, samt att det är viktigt att vara källkritisk och ha en förståelse för vem som sänder budskapet.

Informant 4 redogör för att det är från sociala medier hon från sin information, hon menar även att

en positiv aspekt är kontakten människor emellan. Att media och internet skapar möjligheter för

människor är något som informant 1 tror starkt på även hon, men är tydlig med att man måste

använda dessa forum på rätt sätt då det annars finns stor risk för spridning av fel information.

Informant 3 menar att allmänheten har rätt till information men att det kanske inte alltid borde

finnas en möjlighet att lägga sig i. Informant 2 är orolig för bristen på källkritik, vilket kan återfinnas

i samtliga deltagares svar.

Konsensus råder även gällande det faktum att allmänheten på många sätt behöver vara en aktiv del av

samhället då förändring sker genom samlade krafter, men att det finns ett ansvar hos varje individ att inte agera domare.

Informant 3 menar att det finns ett stort ansvar hos varje människa att vara kritisk till det man tar

in. Hon anser även att den ökade tillgången till information är vad som påverkar människor, och

deras syn på rättsystemet. Informant 1 stärker detta, hon anser sig påverkad och har inte samma

tillit till varken samhället eller rättsväsendet. Informant 4 har inte samma tilltro till polisen som hon

hade innan hon började konsumera true crime. Informant 1,2 samt 4 uttrycker alla tre en förändrad

syn på samhället, och inte bara rättsystemet.

Vad som kunde utläsas gällande true crime och dokumentärserien var att det de konsumerar påverkar

dem till den grad att de antingen tittar bort eller engagerar sig. De socioekonomiska faktorer som presenteras

fångar tittaren, även om denne är medveten om att det budskapet är färgat av sändaren. Informant

1, 2 samt 4 förklarar alla tre hur den största, påverkande faktorn i dokumentären var hur

huvudpersonen framställdes. Det faktum att inte bara han, utan hela hans familj, porträtterades som

offer för både lagen och samhället gjorde dem involverade i fallet.

Även det faktum att berättelsen är verklig och inte fiktiv påverkar till vilken grad studiens informanter blir involverade.

Informant 1, 2 och 4 redogör för hur viktigt det är att säkerställa att det hänt på riktigt och att

berättelsen inte är ett resultat av någons fantasi. Informant 4 förklarar att hon tror att det adderar

till spänningen men att hon själv tycker att det är sjukt. Samtliga deltagare uttrycker på ett eller

annat sätt en känsla av att det är sjukt eller oroväckande att man ägnar sig åt denna genre som en

form av underhållning. Informant 1 beskriver hur hon ”känner sig sjuk i huvudet” men kan inte

beskriva varför det tilltalar henne så mycket, informant 2 samt 3 använder sig båda av uttrycket

”gotta sig i andras misär” med en negativ klang.

4.2.5 Avvikelser i de personliga intervjuerna

Informat 1, 2 och 4 nämner i deras intervjuer hur det kan vara negativt att allmänheten genom

internet har omedelbar tillgång till information och att de kan dela den vidare snabbt utan att

säkerställa vart den kommer ifrån. Detta skiljer sig från vad informant 3 svarar angående detta, hon

!32

uttrycker att den största fördelen med internet är att man kan hitta information snabbt samt sprida

den vidare snabbt. Informant 3, till skillnad från övriga informanter, menar även att det

känslomässiga och gripande som genomsyrar dessa dokumentärer är vad som gör att hon inte vill

fortsätta konsumera liknande innehåll längre. Hon uttrycker att hon blir ”tömd” och orolig i sin

tillvaro. Informant 4 avviker från övriga informanter när hon beskriver att ”true crime nästan har

blivit som terapi” för henne i det avseende att hon känner sig mer avslappnad. Hon menar att

genren har hjälpt henne inse att hon inte ständigt behöver gå runt och oroa sig. Hon beskriver det

som en ”bra avtrubbning”.

!33

5 Avslut och resultat

Detta kapitel ämnar att presentera de resultat som framkommit under studien genom att besvara

delfrågorna. De upptäckter som redovisas grundar sig i studiens analyserade data (se kapitel 4) samt

i kombination med den teoretiska ramen (se kapitel 2). Resultaten representerar denna studies givna

konsumentgrupp men kan inte generaliseras för allmänhetens uppfattning kring dessa frågor.

Vidare består även det avslutande kapitlet av en sammanfattande slutdiskussion samt förslag till

vidare studier. Detta kapitel avser med nedanstående resultat att uppfylla studiens syfte: att

undersöka hur dagens mediaklimat och den digitala kultur vi lever i har bidragit till det fenomen

som true crime är idag, samt vilka faktorer som får konsumenterna att gå från passiva till aktiva.

Detta undersöks med hjälp av dokumentärserien Making a Murderer. Sekundärt ämnar även studien

att undersöka den mer generella uppfattningen om den digitala utvecklingens problematik,

möjligheter samt påverkan på både individ och samhälle.

5.1 Slutsatser

5.1.1 Vilken roll har medialisering och konvergenskultur i utvecklingen av s.k. ”digitala detektiver”?

Medialisering och konvergenskultur kan antas spela en stor roll i framväxten av digitala detektiver, samt i utvecklingen

av en relativt ny form av spoilerkultur där den kollektiva intelligensen används till att reformera samhället.

Konsumenterna menar att den ökade tillgängligheten av information samt den delaktighet som

dagens digitala kultur bidrar med har lett till att fler blir involverade. Vidare är de överens om att

den möjlighet som kombinationen av medier har genererat i form av förmågan att själv kunna ta

reda på information är en positiv aspekt eftersom det kan leda till att orättvisor lyfts och diskuteras.

Framväxten av sociala medier och hur dessa används har spelat en stor roll i utvecklingen av

”digitala detektiver”, även om användningen av den termen kan diskuteras i detta fall.

Konsumenterna menar att man inte längre bara tittar på en serie, utan man tar det vidare genom

att sedan även diskutera serien och dess innehåll.

Vad som även kan uppmärksammas är hur internet och sociala medier beskrivs av konsumenterna

som navet i mediaflödet och de kommunikationskanaler som används. Konsumenterna använder

inte längre endast en källa för information utan TV, tidningar, internet, serier och andra människor

kombineras för att skapa en uppfattning om omvärlden samt om vad som är sant eller inte. De delar

vad de hittar och sprider även vidare vad de själva anser vara värdefull information, allt i hoppet om

att ett fall ska lösas eller att en orättvisa ska lyftas. Detta kan understrykas med vad en av studiens

informanter påpekar: ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något”.

!34

5.1.2 Vilka idéer finns kring hur genren kan påverka vårt samhälle samt rättssystem?

Genomgående är den oro som uttrycks över hur farligt det kan bli om media och gemene man agerar domare i samhället,

samt hur den brist på källkritik som möjligtvis finns kan påverka allmänhetens uppfattning om världen. Hos

konsumenterna råder en uppfattning om att allmänheten har rätt till information och rätt till

chansen att vara delaktiga i frågor gällande, politik, samhälle samt rättssystem. Människor bör inte

bara vara passiva åskådare utan bör agera utifrån vad vi får reda på. Utan kollektiva insatser och

spridningen av information över sociala medier skulle större förändringar inte vara möjliga i vårt

samhälle. Samtidigt bör inte alltid agerandet flyttas från tangentbordet till verkligheten, och även om

vi har rätt till så pass mycket information att vi kan bilda oss en åsikt bör vi inte alltid ha möjlighet

att uttrycka den.

De idéer kring detta som uttrycks av konsumenterna behandlar framförallt de farhågor som har att

göra med rättvisa och möjlig brist på källkritik hos de som ”tar lagen i egna händer”. Dock finns

även en hoppfullhet för de möjligheter som detta skulle kunna föra med sig. Förändringar sker

genom samlade krafter och genren true crime bidrar med en chans att kunna lyfta korruption inom

rättsväsendet, ändra en föråldrad lag eller belysa ett problem som allmänheten tidigare inte haft

kännedom kring. Precis som med mycket annat i dagens samhälle råder en känsla hos

konsumenterna av att allting kan vara något positivt så länge det inte går för långt eller överskrider

en viss gräns. Detsamma gäller true crime.

5.1.3 Vilka faktorer i dokumentären påverkar om tittaren blir känslomässigt involverad?

En verklig, detaljerad bild av fallet, med inslag av socioekonomiska faktorer samt en insyn i huvudpersonens liv bör

skildras för att påverka och beröra konsumenten. På vilket sätt producenterna väljer att skildra

huvudpersonen och dennes familj anses vara en avgörande faktor hos konsumenterna. Det är även

av största vikt att veta att det som porträtteras har hänt på riktigt. En fascination finns i att veta hur,

vart och när. Information som du annars inte hade fått reda på. Dessa dokumentärer erbjuder oss

som tittar en möjlighet att, tillsammans med andra, vara med och lösa fallet med hjälp av detaljer

om någon annans hemska öde. Konsumenterna uttrycker en delad bild av hur de känner inför

detta, å ena sidan finns en skyldighet att ta del av denna information, å andra sidan är det hemskt

att gotta sig i någon annans misär som en form av underhållning.

Hur vi än väljer att reagera eller agera på det vi konsumerar kvarstår vilka faktorer det är i

dokumentären som får oss att känna som vi gör till den grad att vi antingen engagerar oss eller

väljer att titta bort.

!35

5.2 Sammanfattande slutdiskussion

Slutdiskussionen ämnar att ytterligare belysa de teman och mönster som framkommit ur

datainsamlingen samt sätta dem i ett större perspektiv i samband med det teoretiska ramverket. Att

titta på de båda undersökningarna parallellt stärker de mönster som har kunnat utläsas i analysen.

Vidare kommer även studiens syfte, genomförande och relevans diskuteras.

Ämnet som denna studie har menat att undersöka kan diskuteras ur ett flertal relevanta synvinklar, i

detta fall har jag valt att undersöka problematiken triangulärt, genom att ställa frågor utifrån tre

kategorier - media, samhälle och true crime. Förslag på vidare forskning ges nedan. Det starkast

genomgående mönstret i undersökningen var källkritik och deltagarnas rädsla för bristen på det

bland dem som kan beskrivas som aktiva konsumenter. Medieringen av vårt samhälle har skett

snabbt, och har försatt oss i en situation där vi inte längre kan ha samma medvetenhet gällande

relationen mellan sändare, budskap och mottagare. Deltagarna i fokusgruppen redogör för den fara

som detta kan innebära, där den delaktighet som medialisering bidrar med lika gärna kan vara

något negativt om tillgången till information och förmågan att sprida den vidare används

ansvarslöst. Detta stärks av vad informanterna i de personliga intervjuerna beskriver och

understryks även väl i deras egna sammanfattningar (se 4.2.3). I båda undersökningar kan det tolkas

att informanterna finner en gråzon som medialiseringen har skapat inom den konvergenskultur som

råder. Ingenting kan beskrivas som helt rätt eller helt fel, utan det verkar bero på resultatet av

handlingarna.

Inom genren true crime finns en stark deltagarkultur, där många av de som konsumerar innehållet

tar klivet från passivt mottagande till agerande. I fokusgruppen beskrevs en rädsla för vad kollektiv

intelligens kan innebära i denna kontext. De var alla i konsensus gällande att orättvisor behöver

lyftas fram för allmänheten att ta ställning till, och majoriteten av informanterna uttryckte att det är

viktigt att människor inte bara är passiva åskådare utan även deltar aktivt i viktiga samhällsfrågor.

Samtidigt finns en oro för vad som kan hända om gemene man tar medierna i sina egna händer och

försöker göra skillnad i samhället, speciellt kring områden där expertis krävs för att kunna fatta

beslut. Dessa uttalanden kan sättas i perspektiv tillsammans med vad som framkom i de personliga

intervjuerna. Även här kunde en stark känsla av önskad rättvisa utläsas hos deltagarna. Samtliga

informanter beskrev, om än på olika sätt, vikten av att allmänheten får ta del av information och ges

en möjlighet att förändra något, så länge gemene man inte tar lagen i sina egna händer. Även här

återfinns en moralisk gråzon, exempelvis uttrycker en av informanterna att det är farligt att

informationen sprids så snabbt till allmänheten men att den inte behöver vara otillräcklig för det. En

annan informant ifrågasätter vart gränserna går för användandet av den makt som en individ kan

besitta genom kollektiv intelligens, vart går gränsen för vad som är okej även om resultatet av

handlingen är positiv? Relevant att diskutera i detta sammanhang är även att kollektiv intelligens

samt den användarstyrda spoilerkulturen båda beskrivs som begrepp med stor potential att förändra

samhället om den kunskap som delas av användarna skulle behandla exempelvis politik istället för

tv-serier. I denna kontext behandlas en kombination av de båda, true crime är en genre där

!36

underhållning lever i symbios med allvar och verklig tragedi. Detta i sin tur kan tolkas som en

moralisk gråzon i sig.

Vad som framkom i både fokusgruppen och de personliga intervjuerna var hur viktigt det är att det

är en verklig händelse och inte en fantasi som skildras för att tittaren ska bli känslomässigt

involverad. Ingen av studiens informanter kan påstås ha blivit aktiva tittare till en högre grad, men

samtliga blev påverkade och agerade eller reagerade på sitt egna sätt. Vad som karaktäriserar en

aktiv tittare kan vidare diskuteras, men informanterna i denna undersökning kan beskrivas som

engagemangsbaserade. De höjer värdet av dokumentärserien genom att följa upp efteråt,

rekommendera den och diskutera den med vänner. En informant beskriver att hon blev

känslomässigt tömd till den grad att hon slutade kolla på serien, en annan menar att hon tyckte så

synd om huvudrollen att hon kände sig tvingad att fortsätta kolla. Gemensamt för alla var att de sökt

upp mer information om fallet genom olika forum på internet. Detta skulle kunna förklaras som ett

direkt resultat av medialiseringen av vår kommunikation. Vi lär aldrig sluta ta del av producerat

innehåll, vad som har förändrats är hur de olika medierna interagerar med varandra och skapar

delaktighet genom att låta tittarna diskutera innehållet, med vänner och främlingar. Dagens

mediaklimat lämnar konsumenter med ett sökande efter verklighet och sanning, samtidigt som vi är

till stor del beroende av media för att kunna skapa oss en uppfattning om världen. Majoriteten av

informanterna uttryckte att de var medvetna om medias påverkan på dem och deras världsbild.

Ovanstående kan tolkas höra ihop med deras rädsla för brist på källkritik och oro över att fel

information sprids vidare.

Förutom det ”verkliga” som återfinns inom genren, och som beskrivs ovan, kunde det utläsas att

detaljer var viktigt för samtliga informanter i studien. Desto fler detaljer, desto större chans för den

aktiva konsumenten att själva kunna sätta sig in i fallet. Detta tillsammans med de socioekonomiska

faktorerna som presenteras, samt i vilket ljus huvudpersonen i dokumentären porträtteras verkar

avgöra huruvida tittaren blir känslomässigt involverad. Vad som kan tydas i dessa mönster är även

en stark vilja att bli involverad och berörd. En informant formulerar det väl när hon säger att hon

inte bara tittar på en serie, hon tittar på den för att sen diskutera den med andra vilket öppnar upp

för så mycket mer. En annan informant beskriver att det är detaljerna som spelar roll, eftersom det

är dessa som gör att hon kan skapa sig sin egna uppfattning om fallet. Allt detta samtidigt som

majoriteten av informanterna alla uttrycker en avsky över sitt egna beteende, och det faktum att de

”gottar sig i andras misär”. Även här finner jag en moralisk gråzon i min analys, där informanterna

någonstans känner att det är egentligen är fel att konsumera denna typ av innehåll, samtidigt som

det kan rättfärdigas genom att säga ”ingen kan göra allt men alla kan göra något”.

Studien har ämnat att undersöka hur dagens mediaklimat och den digitala kultur vi lever i har

bidragit till det fenomen som true crime är idag, samt vilka faktorer som får konsumenterna att gå

från passiva till aktiva. Inkluderat i syftet är även den mer generella uppfattningen kring dessa

ämnen. Fokus i undersökningen har därför inte bara varit att besvara delfrågorna var för sig utan att

förstå sambandet mellan de tre. Detta för att skapa ytterligare möjligheter för vidare forskning och

bredda ämnets relevans utanför den målsättning som funnits i denna studie. Med ovanstående i

!37

åtanke är flera utav de ämnen som diskuterats eller påträffats i datainsamlingen svåra att analysera i

och med att de anses vara av en mer psykologisk eller ren samhällsanalytisk art.

Studiens resultat och slutsatser har mynnat ut från ett explorativt och brett arbetssätt. Området jag

har valt att undersöka kräver en öppen metod, där alla potentiella utfall är välkomna. Det finns

ingen tidigare forskning som behandlar de frågor som jag i denna studie valt att besvara, däremot är

ämnet väletablerat bland andra forskningsfält och därför har inspiration kunnat hämtas, även om

det inte funnits någon tidigare studie att luta sig tillbaka emot. Jag bedömer att jag mött studiens

syfte. Genom att besvara delfrågorna på ett relevant sätt med en väl underbyggd analys har jag

kunnat undersöka det studien ämnade att undersöka samtidigt som ett flertal upptäcker gällande

vidare forskning med stor potential har kunnat presenterats. Dock finns full medvetenhet kring det

faktum att resultatet hade kunnat se annorlunda ut om andra informanter hade inkluderats, samt

om studien hade genomförts av en annan författare. I och med att resultaten i studien bygger på

mina tolkningar samt föreställningar är analysen och slutsatserna starkt färgade. Hur väl resultaten

beskriver konsumentgruppen i helhet kan även diskuteras. I och med bristen på tid samt de

avgränsningar som vidtagits kan resultatens representation av verkligheten ifrågasättas, och det kan

antas att en studie av större magnitud, med fler informanter, hade gett annorlunda resultat.

Vidare kan studiens relevans understrykas och argumenteras för både internt och externt. True

crime är ett fenomen och en form av underhållning som representerar en del av den kultur vi lever i

idag. Den moraliska gråzonen, där den vidgade tillgången till information kan betyda både

problematik och möjligheter. Det är ett område som öppnar upp för många diskussioner gällande

kommunikation, psykologi, media, rättssystem och samhällsfrågor i sin helhet. Av högsta relevans är

kanske att placera studien ett större sammanhang där true crime kan figurera som ett exempel för

de mönster som kan lokaliseras i dagens digitala kultur. Förändringen i hur vi kommunicerar och de

steg framåt i utvecklingen som både konvergenskulturen och medieringen har bidragit med har

öppnat upp för nya sätt att kombinera samhällsnytta med underhållning, och studier kring ämnet

behövs för att vi ska hinna med att ta ställning till de moraliska frågeställningar som följer.

!38

5.3 Förslag till vidare forskning

Nedan presenteras de förslag till vidare forskning som upptäckts under processen. Samtliga grundar

sig i intressanta infallsvinklar som framkommit under datainsamlingen samt i analysarbetet.

• Genomföra en studie som behandlar ämnet i två olika kulturer. Förslagsvis USA och Sverige. Detta var något som togs upp ett flertal gånger både i fokusgrupp och personliga intervjuer, men som det inte fanns utrymme att undersöka vidare i denna studie.

• Undersöka i vilka andra aspekter kollektiv intelligens samt spoilerkultur figurerar och på vilka sätt. Detta ämne är av hög relevans då den digitala världen och vi använder den är i ständig utveckling framåt.

• Göra en granskning av den långsiktiga påverkan konsumtionen av true crime har på mottagarna.

• Genomföra en kvantitativ undersökning med ett utökat urval av informanter för att utforska hur en större del av befolkningen uppfattar hur mediaklimatet samt true crime påverkar

rättssystemet.

• Undersöka hur konsumenternas användarvanor/tittarvanor av serier ser ut i allmänhet och hur

detta kan påverka deras inställning till true crime.

!39

Referenser

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Ekegren, A. (2011). Unga revolutionärer, de sociala mediernas roll i nyhetsrapporteringen. Kandidatuppsats.

Journalistikvetenskap kandidatkurs, Stockholms universitet. Stockholm: Universitetet.

Facebook (2020). Our mission. https://newsroom.fb.com/company-info/ [2020-03-03]

Harkness, R (2016). How ‘Making A Murderer’ Fans Have Influenced The Search For Truth In The Teresa

Halbach Murder. https://uproxx.com/tv/meet-internet-users-finding-evidencemaking-a-murderer/2/. [2020-03-10]

Hedin, A. och Martin, C. (2011). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. https://

studentportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/download.action?nodeId=45953 5&toolAtt

achmentId=108197 [2020-02-20]

Internetstiftelsen (2018).Sociala medier används allt mer Svenskarna och internet 2019.

https://2019.svenskarnaochinternet.se/sociala-medier/ [2019-02-26]

Jansson, A. (2009). Kommunikation. Stockholm: André Jansson och Liber AB.

Jenkins, H. (2008). Konvergenskulturen - där gamla och nya medier kolliderar. Göteborg: Bokförlaget Daidalos

AB.

Jenkins, H., Ford, S & Green, J. (2014). Spridbar media - att skapa värde och mening i en nätverkad kultur.

Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Johansson, M & Malmsten, P. (2009). Om kommunikation - en introduktion till kommunikationssamhället.

Stockholm: Mats Johansson, Peter Malmsten och Natur & Kultur.

Karlsson, J. (2018). Hur påverkar de nya medierna allmänhetens syn på rättsväsendet? En kvalitativ studie som

genom intervjuer undersöker hur dokumentärer och poddar som berör kriminalfall påverkar allmänhetens uppfattning om

rättsväsendet. Kandidatuppsats. Institutionen för Psykologi, Linnéuniversitetet. Kalmar/Växjö:

Linnéuniversitetet.

McLuhan, M. (1999). Media. Falun: Norstedts Förlag.

!40

NE (2018b), Sociala medier. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialamedier.

[2020-02-26]

Reddit (2020). Reddit by the Numbers. https://www.redditinc.com [2020-02-24]

Sontag, S. (2004). Att se andras lidande. Falun: Brombergs Bokförlag.

Statista (2020). Twitter - statistics and facts. https://www.statista.com/topics/737/twitter/.

[2020-03-03]

Twitter (2020). About Twitter. https://about.twitter.com/ [2020-03-03]

Vicary, M & Fraley, C. (2010). Captured by True Crime: Why are women drawn to tales of rape, murder, and

serial killers? https://pdfs.semanticscholar.org/

1355bc19d5f7aaeef2d8850530f841bc6acbe2e3.pdf_ga=2.263953164.1417683866.1588753976-625

505703.1588753976 [2020-05-05]

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-03-05]

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper - om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund:

Studentlitteratur AB.

Wintzell, F. (2018). Funktionsaktivism: Onlineaktivism och samhällsengagemang på Twitter. Kandidatuppsats.

Institutionen för Medieteknik, Södertörns högskola. Stockholm: Södertörns högskola.

!41

Bilaga 1. Intervjuguide för fokusgrupp

Innan vi börjar:

Alla deltagare är anonyma, det är frivilligt att delta i fokusgruppen, deltagarna behöver ej

svara, fokusgruppen kommer att spelas in (om det är ok) och sedan transkriberas.

Förklara vilka som kommer få ta del av materialet och användningssyftet för materialet.

Förklara vad en fokusgrupp är

Jag kommer att ställa frågor, ibland följdfrågor, det är även ok för deltagarna att ställa

frågor till varandra

Fokus ska vara på diskussioner, finns inget rätt eller fel, allt är av intresse

Jag kommer inte vara en del av diskussionerna utan ska vara i princip osynlig

Öppningsfrågor:

Hur ser ni på dagens mediasamhälle? Några specifika tankar som dyker upp?

Hur ser era användarvanor av olika medier/forum ut?

Vilka möjligheter respektive problem kan ni se med dagens mediasamhälle?

Vad tänker ni på när ni hör begreppet viralt? (förklara, vad förknippas med ordet)

Introducera arbetet:

Syfte, frågeställningar

Huvudfrågor:

Vad fick er att först börja kolla på dokumentären? (brukar de kolla på true crime)

Vad fick er att fortsätta följa dokumentären? (om de gjorde det, varför, varför inte)

Har ni läst något om fallet innan/undertiden/efter att ni kollat på dokumentären? (varför)

Vad ser ni för möjligheter respektive problem med en sån här dokumentär? (true crime i

allmänhet)

Upplevdes ett tydligt ställningstagande i dokumentären? (blev de ledda till en åsikt, hur

blev de påverkade, varför, varför inte)

Vad tror ni är intentionerna med en sån här dokumentär? (diskutera, hur, varför)

Tror ni att vi är lättpåverkade när vi tittar ”den här sortens innehåll”? (varför, varför inte,

hur, utveckla)

Avslutande frågor:

Varför tror ni att true crime genren har blivit så populär världen över?

Har någon något att tillägga?

Vilka är nyckelorden/det viktigaste vi får med oss härifrån idag?

!42

Bilaga 2. Intervjuguide för personliga intervjuer

Syfte

Syftet med intervjuerna är att undersöka hur ett urval av olika personer inom målgruppen

ser på vårt medialandskap, vilka personliga associationer som finns till genren samt vilka

möjligheter och problem de kan se som resultat av detta fenomen på ett samhällsplan.

Materialet kommer sedan användas till studiens analys.

Forskningsetiska principer - Deltagaren informeras om att intervjun är helt frivillig, den kan avbrytas om denne

önskar och har rätt att inte svara på frågor.

- Deltagaren informeras om studiens syfte, vad materialet kommer att användas till och

på vilka sätt intervjupersonens deltagande bidrar till att uppnå detta, vilka som kommer

att få se materialet samt hur intervjun kommer att gå till. - Deltagaren informeras om att denne är anonym (ålder och kön kommer att nämnas i

studien).

- Deltagaren tillfrågas om de tillåter att intervjun spelas in.

1. Inledande frågor

- Berätta om dig själv (namn, ålder, kön, sysselsättning)

- Berätta om din erfarenhet av genren true crime

- Har du sett på hela dokumentären ”Making a Murderer”?

2. *Introducera studien*

3. Media

- Vilken roll spelar sociala medier i ditt vardagliga liv?

- Använder du medier (sociala/digitala) för att bilda dig en uppfattning om världen?

- Skulle du beskriva dig själv som en passiv eller aktiv deltagare på sociala medier?

(Kommenterar, laddar upp innehåll, delar information)

- Använder du ofta mer än en plattform/forum för samma ändamål? (hitta information,

sprida information, källkritik)

- Vilka möjligheter ser du med utvecklingen av digital kommunikation? Varför

- Respektive vilka utmaningar/problem ser du med det? Varför

!43

4. Samhälle

- Har media någon gång eller flera gånger ändrat din syn på samhället generellt eller

gällande en specifik samhällsfråga? Hur/varför inte

- Enligt en studie från 2018 (Karlsson) gör konsumtionen av true crime att förtroendet för

rättsväsendet sjunker hos allmänheten och att denna konsumtion av genren kan spela

en viktig roll för att forma individers attityd och uppfattningar om rättsväsendet - håller

du med om detta och på vilket sätt har din uppfattning om rättsväsendet påverkats

(eller inte påverkats) av detta?

5. True crime / Making a Murderer

- I en artikel från 2016 berättar författaren Ryan Harkness att propaganda är ett ord som

frekvent används i hans intervjuer med ”digitala detektiver” involverade i Making a

Murderer, vad tänker du när du hör det?

- I samma artikel (Harkness, 2016) citerar författaren en utav de på Reddit som är

involverade i fallet: ”I think crowdsourcing (tittare som letar och delar information) is at

best inadequate (otillräcklig) and at worst dangerous”, vad tänker du att han menar

med detta? Hur tolkar du detta påstående? Varför

- Vilka faktorer i dokumentären (Making a Murderer) fick dig att bli känslomässigt

involverad? Om du blev det

- Hur skiljer sig true crime (Making a Murderer) från en fiktiv serie om mord?

- Varför tror du att så många, världen över, konsumerar så stora mängder av true

crime? - Varför tror du att dokumentären Making a Murderer blev så stor?

6. Avslutande frågor

- Är det något du vill tillägga?

- Vilka nyckelord har vi fått med oss härifrån idag? Hur skulle du sammanfatta denna

intervju?

!44