DET TOTALA KRIGETGAMLA METODER I NY FÖRPACKNING?

En skrift om modern österländsk operationskonst i 2010-talet av försvarsbloggaren Jägarchefen.

http://jagarchefen.blogspot.se

Förord

Detta är tankar kring och om den nya form av operationskonst vi ser framträda, den är på intet sätt unik för Ryssland, tankegångar kring denna har framförts både i väst och öst, sedan kalla krigets slut, dock vill jag påstå att Kina och Ryssland är de länder som har realiserat denna form av operationskonst, medan de västliga länderna har haft teoribildningar kring det, men inte gått från teori till praktik/handling dvs man har inte gjort en operationskonst, utan man kan tillämpa valda delar utav den nya formen av krigföring, men ett helhetsgrepp finns ej, utan man är fortfarande i mångt och mycket kvar i ett tänkande/operationskonst som framkom under 1980-talet.

Detta inlägg är inte skrivit som en vetenskaplig artikel, källor o dyl redovisas i litteraturförteckningen i slutet, varför ställer sig vän av ordning säkert frågan då? Främst för att vi har ännu inte sett den fulla potentialen i denna form av operationskonst, för det krävs det att två nästan likvärdiga stater möts i en konflikt, då först kan man rent vetenskapligt dra några slutsatser kring den, därav är dokumentet ej skrivit som en vetenskaplig artikel i och med att det främst är tankar som vi sett bitar av i praktisk handling.

Avsikten med denna skrift för att försöka kategorisera de mekanismer inom denna operationskonst, vilket förefaller utnyttjas av Ryssland men troligtvis även Kina, som gör att den fungerar dvs tydliggöra operationskonsten men även försöka finna ett övergripande sätt att förminska verkningarna av denna form av operationskonst.

Jag gör på intet sätt anspråk att hävda att detta är hur det fungerar, utan det är en förklaringsmodell sannolikt bland många förklaringsmodeller som kommer uppenbara sig under det närmsta året, rörande hur man bedömer det fungerar. Förhoppningsvis stimulerar skriften vidare till egna slutsatser och efterforskning.

Sammanfattning

Denna form av operationskonst omfattar/omfamnar hela samhället, den utnyttjar hela samhället dels som ett medel dels som en resurs, för att uppnå en total systemkollaps. Systemkollapsen syftar till att få ett mycket kort stridsförlopp med kinetisk energi av ens egna stridskrafter..

Denna form av operationskonst kan kraftigt nedsättas om en psykisk handlingsberedskap finns och förberedelser är gjorda i ett samhälle mot svåra påfrestningar. Utöver detta måste en minskning av samhällets kritiska sårbarheter genomförts, samt en effektiv organisation för kontraspionage finnas.

Denna form av operationskonst är på intet sätt revolutionerande och inte heller ny, utan man tillämpar till alla buds stående medel på samtliga arenor för att uppnå ett snabbt stridsförlopp. Vad som gör att den kan upplevas som revolutionerande är utnyttjandet av politiska och militära samt ickemilitära medel i en teknologisk och globaliserad värld.

InnehållsförteckningInledning...............................................................................................................................................4Väst är väst och öst är öst.....................................................................................................................5Mål och medel......................................................................................................................................6Politiska medel.....................................................................................................................................7Militära och ickemilitära medel............................................................................................................8Asymmetrisk överlägsenhet.................................................................................................................9Anfall kontra försvar..........................................................................................................................10Informationsinhämtning.....................................................................................................................11Underrättelseoperationer....................................................................................................................12Konfliktens ansikte.............................................................................................................................13Diskussion..........................................................................................................................................13Litteraturförteckning...........................................................................................................................16

Inledning

Efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning, har man fått en tydlig skillnad i operationskonst mellan väst och öst. Likväl har man både inom väst och öst, forskat oerhört mycket kring de konflikter som varit för att vidareutveckla sin operationskonst. Vad som har varit signifikant för epoken efter kalla krigets slut är främst de teknologiska landvinningarna och globaliseringen.

Den tekniska utvecklingen har gått i en rasanda fart, detta har återspeglats dels inom vapenutvecklingen dels inom samhället i övrigt. Informationssamhället är ett faktum, förmågan att knyta samman samhället med teknik och styra samhället med det är ett faktum. Ser man till vapensystem bygger de på precision, där man kan slå ut vitala mål på långt håll med hög precision, vilket den tekniska utvecklingen har medgett.

Globaliseringen har gjort att gränser idag mer finns i en filosofisk mening, samhällen knyts samman genom de teknologiska landvinningar som genomförts, staters ekonomi sammanfogas likt kittet för ett fönsterglas. Detta gör även att effekter långt ifrån en stat, likt ekonomiska kriser i Asien påverkar även den ekonomiska situationen i Europa, likt kan en händelse spridas via sociala medier långt ifrån en stat men påverka vår samhällssituationen i denna staten inom en mycket kort tidsrymd.

Dessa faktorer är sedan länge kända, något som alla är medvetna om, men hur har det påverkat krigföringen? Har operationskonsten påverkats något nämnvärt av dessa faktorer? Ser man ur ett västligt perspektiv, så har de teknologiska landvinningarna gjort att vi har mer och mer börjat förlita oss på tekniken. Detta har varit det ledande konceptet sedan kalla krigets slut. Vilket framtvingats av den stora mängd fredsframtvingande och fredsbevarande insatser som genomförts, där inte den egna nationella existens står på spel och därmed ställs det högre krav på precision men även skydd hos ens stridskrafter.

Ur ett östligt perspektiv har man studerat västs interventioner i lokala konflikter för att dels finna vad som är signifikant för det moderna kriget dels finna svagheter hos västs stridskrafter och operationskonst för att kunna möta den. Detta har gjort att två olika former av operationskonster har framträtt dels den västliga dels den östliga skulle jag vilja påstå. Där den västliga är en teknikberoende operationskonst medan den östliga är en teknikutnyttjande operationskonst.

Men själva stridens förande har den förändrats? Nej skulle jag vilja påstå, stridens förande själva essensen i kampen och operationskonsten har inte förändrats. Vad som har förändrats markant är vägen till själva konflikten och med vilka medel konflikten förs .

Clausewitz ser kriget som en förlängning av en stats politik med andra medel och en våldsakt för att påtvinga motståndaren denna politiks vilja. Detta är själva essensen av krig, en part vill ha något annat som en annan part har. Tillvägagångssättet för förandet av kriget har däremot varierat under historiens gång.

Men vad händer om vi väljer att gå utanför den isolerade kampen mellan de stridande vapengrenarna? Vad händer om vi väljer att inte se kriget som en isolerad kamp mellan två soldater, vad händer om vi väljer att se mobiltelefonen i fickan som ett vapen, vad händer om vi väljer att se finansflödena mellan nationerna som ett vapen, vad händer om vi väljer att utnyttja varje tillbuds stående medel för att föra en kamp?

Väst är väst och öst är östEn fara när man studerar operationskonst och krigsvetenskap är att man låser sig i sin egen kulturella kontext, t ex begreppet kontaktlös krigföring, detta begreppet är troligtvis för de flesta i väst synonymt med precisionsvapen som avfyras från långa avstånd mot en motståndare, kirurgiskt och rent, så rent krig kan bli för den part som avfyrar kryssningsroboten medan för den part som utsätts för den kinetiska energin är det varken rent eller kontaktlöst.

Skulle man istället säga att avsiktliga förändringar i ett finansflöde skulle vara kontaktlös krigföring så bedömer jag att majoriteten av den västliga populationen skulle säga, nej det är inte kontaktlös krigföring det är ekonomisk krigföring, i sak rätt, men om man väljer att se förändringen av finansflödet som ett skede, en del i ett krig som ännu ej blivit en tydlig isolerad kamp mellan två soldater, så skulle man det helt plötsligt kunna se det som en form av kontaktlös krigföring osv dock med icke kinetisk energi.

Häri ligger faran med ens perception, man anpassar ord efter ens egen sinnebild, vi i väst har troligtvis inte insett potentialen i vad de teknologiska landvinningarna och globaliseringen har gjort för att möjliggöra en revolution och sann utveckling av operationskonst och kriget som helhet. I den japanska kampkonsten Aikido strävar man aldrig efter att möta kraft med kraft utan istället lägga till sin egen kraft till motståndarens och därigenom uppnå harmoni. Översatt till krigföring på 2000-talet blir detta att man väljer att se sin motståndares styrka som dennes svaghet, denna svaghet får man genom att utnyttja dennes styrka.

Men för att kunna se svagheter i vad som vid första ögonkastet kan vara styrka, gäller det att tänka bortom den isolerade kampen mellan två soldater, mellan två stridspiloter mellan två fartygschefer. Väljer vi istället att se de teknologiska landvinningarna och globaliseringen som möjligheter, en arena att föra kriget på så blir helt plötsligt styrkan en svaghet. En motståndare kan nu på långt håll påverkas, man kan från ena sidan jordklotet genom att publicera ett videobudskap och sprida detta till noggrant utvalda individer på sociala medier, rucka själva fundamentet i en nations sinnesbild genom den lavinartade spridningen detta kan få.

Vi måste alltså se allt som en möjlighet för att föra striden, häri ligger skillnaden och varför väst är väst och öst är öst. Väst vill jag påstå söker regelbundenheten, reglerna, o dyl för stridens förande, medan öst har ett mer filosofiskt angreppssätt på stridens förande. Filosofin gör att man ser möjligheterna istället för begränsningarna. Detta har åskådliggjorts genom historiens gång, jämför med 1900-talet då mörkerstrid var något som man i väst undvek, medan man i öst så som en möjlighet. Likväl som djungelkrigföring var något man i väst undvek medan i öst såg som en möjlighet osv.

Bild 1. Sambandet mellan teknologi och globalisering.

Mål och medel

Väljer vi nu att se allt som möjligheter för att föra vår strid så har vi enbart medel och metoder, allt vi ser framför oss kan utnyttjas i stridens förande. Dessa medel och metoder går att kombinera med en uppsjö av variationer för att målet skall nås. Det man kan skapa blir då en hydra i dess sanna bemärkelse, ett väsen – krigets väsen, målet utsätts för en uppsjö av metoder och får svårt att värja sig.

Metoderna kombineras för att nå verkan mot ett specifikt mål härigenom utsätts måltavlan, staten, för en sådan påtryckning och påverkan att en handlingsförlamning uppstår, möts en metod upp av måltavlan tar den andre metoden vid osv. Detta sker över hela ytan, med ytan avses här samtliga arenor för en stat.

För att kategorisera och skapa en form av struktur i detta så är det således olika medel, som kombineras till metoder för att påverka en stat. Medlen är militära, här avses klassiska sådana och ickemilitära medel dvs alla medel som ej faller under kategorin militära och politiska medel som är överordnande de militära och ickemilitära medlen.

Dessa två medel, politiska och ickemilitära, samordnas för att orsaka ett snabbt stridsförlopp dvs en total systemkollaps hos sin motståndare, så de militära medlen som kommer in efteråt utgör enbart en mycket liten del av operationskonsten. Däremot som vi kommer se längre fram så krävs det oftast en lång förberedelsetid för att möjliggöra detta snabba förlopp. Många mekanismer måste placeras i god tid innan en konflikt uppstår.

För att kunna erhålla denna form av systemkollaps krävs det att man ser helheten av ett samhälle såsom ett nätverk eller en organism, varpå man samtidigt infekterar hela nätverket/organismen för att slå ut det, likt en influensa gör en människa allvarligt sjuk och nästintill handlingsförlamad, vill man uppnå motsvarande effekt på en stat.

Bild 2. Exempel på utnyttjande av metoder mot ett mål.

Bild 3. Medel som ger variationer av metoder.

För att uppnå denna handlingsförlamning krävs ytterligare en kategorisering, vilka delar väljer man s.a.s. att angripa i organismen/nätverket/staten, fem delar framträder främst, ledning, väsentlighet, infrastruktur, befolkning och stridskrafter. Identifieras sårbarheter inom dessa fem områden och angrips dessa fem områden samtidigt så uppnås en handlingsförlamning hos motståndaren.

LEDNING VÄSENTLIGHET INFRASTRUKTUR BEFOLKNING STRIDSKRAFTER

• Politisk ledning• Moralisk ledning• Existentiell ledning

• Matförsörjning• Strömförsörjning• Värme• Information• Pengar• Drivmedel

• Elnät• Datornätverk• Flygplatser• Järnvägar• Broar• Vägar

• Grupperingar• Etniciteter

• Försvarsmakt• Polis• Kustbevakning• Brandförsvar• Civilförsvar

Tabell 1. Exempel på sårbarheter i en stat.

Politiska medel

Den politiska nivån ger de och/eller den strategiska inriktningen till statens stridskrafter dvs vilken ambition och målsättning man skall ha. Likväl så bestämmer den politiska nivån stridskrafternas utnyttjande som en förlängningen av statens politik fast med öppna eller dolda militära maktmedel, för att få fram sin vilja.

Denna nivå är således överordnad de militära och ickemilitära medlen som utnyttjas i denna form av operationskonst. I sig är även denna nivå ett medel dels skall operationskonsten koordineras för detta krävs den politiska nivån dels skall motståndaren i förberedelseskedet förledas, vilket kräver att den politiska nivån är ett medel. För att detta skall lyckas krävs även att samtliga delar av en statens verktyg är delaktiga.

De politiska medlen omfattar som tidigare nämnts hela statens resurser eller dimensioner av staten. Det är diplomatiska, informations, militära, ekonomiska och rättsliga dimensionen främst som berörs. Den diplomatiska dimensionen syftar till att dels förleda motståndaren och världssamfundet dels dialogisera och före samt under en konflikt skapa allianser. Informationsdimensionen har flertalet kategorier, dels förmedla information till den egna befolkningen samt världen i det man gör är rätt dels erhålla information för att ta beslut och agera. Den militära dimensionen berörs i militära och ickemilitära medel. Den ekonomiska dimensionen handlar dels om att utnyttja det som ett medel i konflikten dels säkerställa sin egen ekonomiska försörjning. Den rättsliga dimensionen handlar dels om att skapa en legitimitet för konflikten hos sin egna befolkning dels hos ej deltagande parter i konflikten.

Bild 4. Exempel på det politiska medlets olika dimensioner.

Två faktorer är något mer framträdande än de andra avseende det politiska medlet är dels en form av legitimitet för konflikten dels allianser. Vad avser legitimiteten syftar den dels till att rättfärdiga en konflikt för den egna befolkningen därmed mobilisera den morala styrkan dels få med sig medborgare i andra nationer för konflikten och därmed splittra eller få med sig världssamfundet. Vad avser allianser syftar den främst till att skapa en moralisk styrka i form av maktprojektion, men givetvis rör det sig även om medel.

Militära och ickemilitära medel

Militära medel är de metoder som stridskrafter utnyttjar till daglig dags. Med detta menar jag den stridsteknik och taktik som ger den sin operationskonst. Detta är i hög grad beroende av vilken materiel och därmed i förlängningen vilken teknologi som används. Häri finns begreppet högteknologisk, gammal teknologisk och låg teknologisk motståndare. Dess teknologisk nivå blir direkt avgörande för vilken stridsteknik och taktik man kan tillämpa.

Ickemilitära medel (bör kunna jämställas med i FM nomenklatur som alternativa metoder) är metoder som normalt sett ej ses som en metod som utnyttjas av en Försvarsmakt/krigsmakt. Det kan vara utnyttjandet av finansmarknaden för att skapa oro i ett målland, det kan vara utnyttjandet av terrorism, det kan vara utnyttjandet av tekniska system som ej är avsedda för militära ändamål, men som kan utnyttjas för att skapa en situation som gynnar den ena parten i en konflikt. Vad som är signifikant är att man utnyttjar områden eller teknik som ej tidigare ansetts vara inom ramen för militära medel.

MILITÄRA MEDEL ICKEMILITÄRA MEDEL

• Specialförbandsoperationer• Precisionsbekämpning• Luftstrid• Sjöstrid• Markstrid• Indirekta bekämpningsmetoder• CBRN• Ledningskrigföring

• Ekonomisk krigföring• Psykologisk krigföring• Terrorism• IT-angrepp• Subversion• Isolerande krigföring• Energi krigföring• Ekologisk krigföring

Tabell 2. Exempel på militära och ickemilitära medel.

Vad som är signifikant är att de ickemilitära medlen kräver ofta en lång förberedelsetid för att kunna nå verkan alternativt måste de genomföras under en lång tid för att ge verkan t ex psykologisk krigföring. Detta är alltså förberedelser som måste ske redan i fredstid, det är inget som kan påbörjas när väl konflikten är ett faktum mellan två parter. Medan de traditionella militära medlen är sådant som normalt sett övas i fredstid av stridskrafterna, bör de ickemilitära medlens förberedelser ses som direkta krigsförberedelser, kontra normal övningsverksamhet, dock kan viss övningsverksamhet vara direkta krigsförberedelser..

Likväl är det de ickemilitära medlen som blir den unika komponenten i denna form av operationskonst, de militära medlen övas kontinuerligt och är över tiden mer konstanta. Medan de ickemilitära medlen är den unika komponenten som anpassas utefter respektive målland. Sårbarheter i mållandet identifieras genom informationsinhämtning, därefter tas en handlingsplan fram för vilka metoder som skall utnyttjas. Tänk dig en kastrull som du skall koka soppa i, denna fyller du med ingredienser, dock är dessa ingredienser dödliga för den soppa du tillreder mållandet.

Men vad i kombinationen militära och ickemilitära samt politiska medel är det som gör att man kan besegra en motståndare, svaret i detta ligger i den asymmetri detta skapar mot en motståndare. Kombinationen ger en asymmetrisk överlägsenhet, som i sin tur skapar en handlingsförlamning hos motståndaren. Återigen den upplevda styrkan hos en motståndare blir dess svaghet. Den asymmetriska överlägsenheten ger en överraskning, en okänd komponent.

Asymmetrisk överlägsenhet

Vissa staters teknologiska övertag har föranlett andra stater att inta ett asymmetriskt förhållningssätt för att kunna hävda sitt nationella oberoende i händelse av en konflikt . Svaret i hur man skulle lösa asymmetrin komma att finnas som tidigare beskrivits i just västvärldens teknologiska övertag. Ser man till den teknologiska utvecklingen i skrivande stund, så är det främst USA som t ex Ryssland och Kina ej kan mäta sig med, i Västeuropa börjar Ryssland hålla jämna steg med dess vapenteknologi jämför t ex Visby korvettklassen med Steregushchy korvettklassen, dock står USA kvar som garanten för många staters säkerhet varvid denna part blir den som är tvungen att vara normerande, för det är den man kan tänkas möta i händelse av en konflikt.

Västs fokusering på ett teknologiskt övertag är således även dess yttersta akilleshäl, då denna fokusering skapar en form av linearitet, trots ett högre stridstempo tack vare teknologin, trots ett större operativt djup skapas, trots en bättre lägesbild m m. Vad som sker är att teknologin låser fast den högteknologiska parten i ett fåtal möjliga typsituationer, då teknik tas fram för ett specifikt ändamål, faller situationen utanför dessa ramar så blir teknologin helt plötsligt värdelös och man får mycket svårt att anpassa sig till situationen.

Det teknologiska övertaget är alltså i sig inte en garant för en vinst och framför allt inte en garant för markoperativ kontroll, vilket både konflikterna i Afghanistan och Irak har visat. Båda dessa konflikter visar tydligt på att graden av asymmetri i en konflikt mellan teknik och metodanpassning (kombinationen av militära, ickemilitära och politiska medel) kan gå så långt att en teknologiskt underlägsen motståndare till sist uppnår ett övertag, en form av asymmetrisk överlägsenhet skapas utifrån den obalans som finns mellan de två parterna.

Bild 5. Asymmetrisk överlägsenhet i olika situationer.

De tre elementen militära, ickemilitära och politiska medel samverkar således för att uppnå den asymmetriska överlägsenheten. De verkar om man vill jämföra i ett rum i alla tre dimensioner mot en motståndare dock behöver de ej vara samordnade i tid, men de kommer vara det i rum för att nå verkan.

Två nästan likvärdiga teknologiska parter kommer även kräva asymmetri i en konflikt för att den skall kunna vinnas av endera. Saknas asymmetrin i konflikten så kommer konflikten enbart bli en form av modernt första världskrig, dvs ett utnötningskrig, varpå den part i konflikten som kan metodanpassa sig mest och därmed skapa störst asymmetri mellan sig och sin motståndare är den som kommer vinna konflikten. Häri uppstår då fenomenet med militära och ickemilitära samt politiska medel som skapar möjliga metoder för asymmetri och därmed vinst i en konflikt, återigen en asymmetrisk överlägsenhet skapas för att få övertaget trots två parter med avancerad teknologi.

Anfall kontra försvarDå vi nu identifierat att det är kombinationen av militära och ickemilitära samt politiska medel som skapar en asymmetrisk överlägsenhet som möjliggör stridens förande, är det då någon skillnad i hur man väljer att genomföra anfall eller försvar? Först och främst skall poängteras att denna form av krigföring omfamnar hela samhället, alla delar av samhället kan utnyttjas som ett vapen i stridens förande, härvid uppstår en nya variation av det totala kriget, alla delar av samhället kan utnyttjas och därmed skonas heller ingen del av samhället i det nya kriget.

Vad avser de militära medlen så är det givetvis en markant skillnad i anfall kontra försvar i stridens förande. En försvarande part har per definition inte initiativet i stridens förande, varvid dennes agerande kommer bli därefter, kontra en part som anfaller och därmed har initiativet i striden. Sen kan stridens förande i en försvarssituation vara offensiv av sin karaktär, men man är fortfarande i en efterhandssituation, för man parerar sin motståndares agerande.

Vad avser de ickemilitära medlen, är skillnaden obefintlig mellan försvar och anfall, under förutsättning att förberedelser har genomförts innan en konflikt utbryter. Har man inte genomfört förberedelserna kommer man vara tvungen att tillgripa asymmetriska metoder som ligger i gränslandet mellan militära och ickemilitära medel. Varpå konflikten får en mer konventionell karaktär.

Bild 6. Exempel på områden som kan beröras.

Bild 7. Faktorer som möjliggör asymmetrisk överlägsenhet.

Många av de ickemilitära metoderna är långsiktiga och kräver en lång förberedelsetid för att de skall ge en önskvärd effekt, såsom psykologisk krigföring, skall man t ex kunna påverka en stor del av en befolkning måste dels mekanismer dels en förberedande påverkan ske redan innan en konflikt formellt uppstår. Likväl skall man genomföra ekonomisk krigföring genom att t ex påverka finansflöden krävs förberedelser långt innan detta genomförs för att nå avsedd effekt.

Den främsta faktorn för att lyckas med de både de militära och ickemilitära medlen i anfall och/eller försvar ligger i genomförandet av informationsinhämtnings- och underrättelseoperationer redan i fredstid mot mållandet. Har dessa genomförts grundligt och förberedelser har genomförts utan påverkan blir det mycket svårt att hindra det som påbörjas.

Informationsinhämtning

Detta syftar till att skapa en totalbild av mållandet, denna bild möjliggör därefter att man kan uppnå metoder och avsätta medel för att påbörja dels offensiva underrättelseoperationer dels specialförbandsoperationer och i ett senare skede ett militärt angrepp. Detta är troligtvis den viktigaste delen i denna form av operationskonst.

Denna inhämtning genomförs dels genom öppen inhämtning dvs nyhetsrapportering, öppna databaser, geografiska verk m m dels genom rekrytering av spioner för att erhålla hemlig information och avslutningsvis med hjälp av egna underrättelseofficerare på plats i mållandet. Samtliga dessa åtgärder syftar återigen till att få en så fullständig bild som möjligt över mållandet, dess styrkor och dess svagheter och hur man skall agera mot dessa.

Psykologiska faktorer såsom, kultur, traditioner, religion och den gemensamma historian inhämtas och studeras för att kunna skapa budskap genom propaganda som tilltalar den stora delen av befolkningen och därmed möjliggör ett effektivt vapen för att forma befolkningen i en gynnsam riktning. På motsvarande sätt utnyttjas även detaljkunskaper i politik och ekonomi för att dels skapa ett budskap dels genom inflytelseagenter kunna påverka utvecklingen i en specifik riktning.

Geografiska faktorer klarläggs, såsom infrastruktur, terrängförhållanden både på land och till havs. Här klarläggs även elektronisk infrastruktur såsom radiomaster, stamnät för fiberkabel, serverhallar m m. Stor del av denna information inhämtas dels med hjälp av öppna medel dels med hjälp av elektroniska såsom satelliter, signalspaning o dyl. Viss del kommer dock alltid kräva rekognosering på plats, vad avser geografiska faktorer. Utöver detta klarläggs klimatologiska faktorer, detta syftar främst till att identifiera lämpliga tidpunkter för att genomföra stridsverksamhet, totalt sett över hela ytan av mållandet. De geografiska och klimatologiska faktorerna syftar främst till att erhålla information för den reguljära krigföringen och till del för den okonventionella krigföringen.

Bild 8. Faktorer vid informationsinhämtning.

Sociala faktorer såsom ekonomi, folkslag, politik, flyktingar, politik o dyl klarläggs. Dessa syftar ytterst till att finna grupperingar i samhället som stödjer och/eller indirekt kan stödja vid en konflikt. Indirekt stöd syftar till att finna de grupperingar som kan understödjas, utan att de är medvetna om det, för att destabilisera mållandet. Utöver detta klarläggs socioekonomiska faktorer bl a som kan utnyttjas i propaganda o dyl för att ytterligare destabilisera mållandet.

Säkerhetsstrukturer såsom Försvarsmakt, Rättsväsende, Säkerhetspolis o dyl klarläggs. Syftande till att finna svagheter hos mållandet. Här avses främst kritiska sårbarheter som vid ett bortfall leder till stora svårigheter, detta kan vara allt från enskilda individer till olika former av system. Likväl syftar informationsinhämtningen till att identifiera lämpliga individer som kan fungera som uppgiftslämnare inom denna struktur samt kunna genomföra påverkan inför ett angrepp. Detta är oftast den del som de flesta förknippar med informationsinhämtning.

Underrättelseoperationer

Det övergripande syftet med underrättelseoperationer inom ramen för denna form av krigföring är att genomföra förberedelser inför en möjlig konflikt. Förberedelserna omfattar rekrytering av olika nätverk, inflytelseagenter, förbereda subversion, skapa möjligheter för propaganda och psykologisk krigföring, reguljära krigsförberedelser o dyl. Givetvis omfattar även underrättelseoperationerna informationsinhämtning som tidigare berörts.

En del i underrättelseoperationerna omfattar upprättande av stridande och stödjande nätverk. De stridande nätverkan omfattar dels subversion dels sabotage som antingen genomförs självständigt eller i samverkan med specialförband. De stödjande nätverken syftar till att stödja dels de stridande dels specialförband före, under och efter ett stridsföretag. Stödet kan omfatta transporter, gömslen, förvaring av materiel m m. Vid subversion så utgör de stridande nätverken t ex den "hårda kärnan" i en demonstration som uppviglar till en övergång med våld i demonstrationståget. Som ett led i de stödjande nätverkan kan även ses upphandling av företag inom olika branscher t ex media, transport, hotell och liknande för att skapa en "legitim" arbetsyta i mållandet för att kunna genomföra dold verksamhet.

Ytterligare ett led i underrättelseoperationerna handlar om rekrytering av olika källor såsom agenter, inflytelseagenter m m. Dessas uppgift är dels att insamla information om målandet dels att påverka beslutsfattare och/eller skeden i mållandet.

Bild 9. Exempel på underrättelseoperationer.

Den klassiska agenten lämnar information rörande hemliga förhållanden utifrån de faktorer som är intressanta avseende informationsinhämtningen. Den andra formen (inflytelseagenter) försöker som tidigare beskrivits att påverka skeden och opinionen i landet, detta går ofta hand i hand med propaganda och/eller psykologisk krigföring som mållandet utsätts för. En annan form av inflytelseagenter är de som genomför aktiva åtgärder vid en konflikt eller inför en konflikt såsom, ändrar ekonomiska flöden, placerar datorvirus i slutna nätverk, högre chefer inom polisväsendet och Försvarsmakten som kan tänkas ge felaktiga ordrar/direktiv som försvårar eller omintetgör det egna försvaret m m, vilket faller inom ramen för sabotage.

Den psykologiska krigföringen/propagandan har främst två syften dels destabilisera mållandet dvs försvaga dess motståndskraft/-vilja dels isolera mållandet från omvärlden främst genom att skapa en legitimitet hos omvärlden för att angriparen skall få rätt i sitt agerande mot mållandet. Denna form av påverkan påbörjas i ett tidigt skede för att gradvis öka i takt med att en konflikt närmar sig. Samtliga former av medier utnyttjas för den psykologiska krigföringen/propagandan. De reguljära krigsförberedelser omfattar dels fysiska övningar i mållandet dels övningsverksamhet riktad mot mållandet samt informationsinhämtning.

Konfliktens ansikte

Vad vi har kunnat se så här långt så kan hela samhällets potential utnyttjas i ett angrepp, samtliga arenor kan berörs och samtliga arenor kan utnyttjas, kommer man utnyttja samtliga arenor? Tveksamt, man utnyttjar de delar som kan tänkas ge bäst i effekt i händelse av en konflikt, ändamålen helger medlen finns det ett talesätt som säger, detta är precis vad det handlar om. Ser man en möjlighet på en arena så utnyttjas denna.

Således det vi får är att det politiska medlet utgör grunden för operationskonsten, dess verkans del utgörs av militära och ickemilitära medel. För att de militära och ickemilitära medlen skall kunna fungera krävs informationsinhämtning samt underrättelseoperationer. Dessa syftar ytterst till förberedelser inför en konflikt. När konflikten uppstår utsätts samhällets strukturer dvs dess stridskrafter, befolkning, infrastrukturer, väsentligheter och ledning för ett samordnat angrepp för att uppnå en systemkollaps.

Bild 10. Sambandet mellan olika mekanisemer vid ett angrepp.

Häri uppstår ett moraliskt dilemma, många av de ickemilitära metoderna faller inom gråzonen för vad som ej regleras i dagsläget som en krigshandling, t ex är virusangreppet mot ett känsligt system ett direkt angrepp av en nationalstat eller genomförs det av en sammanslutning av ideologiska antagonister? Eller är det moraliskt försvarbart att t ex genomföra ekologisk krigföring såsom att fjärrstyra ett kraftverk och öppna upp dammluckorna och lägga stora delar av ett område under vatten? Mycket regleras i folkrätten, men gråzonen har blivit större för vad som är möjligt och för vad som ej regleras och bevisbördan blir svår i många av fallen att uppbringa.

Likväl uppstår det ett legitimt dilemma, vad är rätt och fel, vad säger internationell rätt och folkrätt, häri är det enbart den egna statens samvete som är avgörande. Läser man t ex den Kinesiska skriften "Unrestricted warfare" som får ses som källan till den nya moderna operationskonsten, så är det i mångt och mycket ändamålen som helgar medlen, i dagens samhälle går allt att utnyttja som ett vapen, frågan är bara hur långt är man villig att gå?

Som tidigare berörts omfattas hela samhället, man försöker skapa en total systemkollaps i samhället med denna form av krigföring, systemkollapsen eftersträvas över hela ytan och inte begränsat till ett specifikt område. Detta för att få ett snabbt konfliktförlopp när själva konflikten är offentlig. Däremot är förberedelserna och de underrättelsedrivna operationerna mycket långtgående, så att konflikten kanske upplevs som ett snabbt förlopp är enbart en chimär, troligtvis har förberedelserna och agerandet inför den öppna konflikten pågått som minst under ett års tid och troligtvis än längre, för att alla bitar skall finnas på plats, den dagen konflikten är ett faktum.

Diskussion

Är denna krigföring revolutionerande? Nej egentligen inte, detta är vad man t ex i Sveriges färsvarsplanering såg framför sig under 1980-talet, dock var det med hjälp av sabotageförband och sabotörer stora delar skulle lösas för att uppnå en systemkollaps av samhället, varvid tröskeln innan konflikten skulle vara officiell kom mycket snabb dvs gråzonen mellan krig och fred var mycket liten. Med denna form av krigföring så ökar gråzonen markant, vad är en krigshandling eller t ex driftstörningar, ekonomisk obalans i det globala systemet osv. Svårigheten blir för den angripne att uppfatta vad som är en krigshandling varvid möjligheterna för en angripare ökar markant att dölja sina intentioner och förbekämpningen kan pågå under en mycket lång tid innan den egentliga konflikten påbörjas. Det är vad som är revolutionerande i denna krigföring.

Dock har globaliseringen och den teknologiska utvecklingen gjort att sårbarheten har ökat, varvid en angripare mycket enkelt kan uppnå det som tidigare krävde stora insatser med bekämpning, antingen i form av personal eller kinetisk energi, kan nu lösas med en enkel knapptryckning. Innebär detta slutet för den konventionella striden? Tveklöst nej, det kommer fortfarande krävas kinetisk energi för att vinna ett krig, häri kommer folkförankring samt försvarsvilja in, finns denna så minskas en hög grad av verkan med denna form av operationskonst, bara för att t ex informationssamhället tillfälligt släcks ned, bankomaterna ej fungerar o dyl så får ej samhället ej kollapsa och detta vill jag påstå är i en hög grad psykisk faktor, har man den psykiska beredskapen för detta så påverkans man markant mindre kontra om man ej har den.

Vad som gör den unik istället, är att angreppet sker över hela ytan mot alla former av kritiska sårbarheter i alla dimensioner med till alla buds stående medel, militära och ickemilitära samt politiska medel. Man talade tidigare om att i det nya kriget skulle det bli ett totalt krig hela samhället skulle involveras i det, här har man vänt på tankegången, hela samhället utnyttjas som ett medel dels ens egna resurser som angripare dels motståndarens resurser, vilket koordineras för att uppnå maximal effekt.

Två ytterligare faktorer som framträder som oumbärliga för att minska verkan av denna form av krigföring är, psykiskt försvar samt kontraspionage. Vad avser det psykiska försvaret så bör dessa främst vara inriktade på att upptäcka när propaganda och psykologisk krigföring utnyttjas därutöver kunna delge en korrekt bild till befolkningen. Detta kommer troligtvis kräva en markant uppryckning av många staters media, för att återfå ett förtroende i allmänhetens ögon och inte sysselsätta sig med tabloid journalistik, likväl krävs en samordnande myndighet för detta som ger utbildning och koordinerar verksamheten.

Vad avser kontraspionaget så krävs denna del för att minska möjligheterna till förberedelser för att genomföra en konflikt. Då en stor del av denna operationskonst bygger på långsiktiga förberedelser och påverkan inom ramen för vad som bör ses som underrättelsedrivna operationer så kan mycket av effekten omintetgöras om man har en fungerande kontraspionage som tidigt kan identifiera förberedelser samt underrättelseofficerare och påverka dessa i en negativ riktning för motståndaren.

Som ett led i kontraspionaget krävs det att samhällets kritiska sårbarheter i största möjliga mån identifieras och sammanställs, häri åligger det ett stort ansvar på respektive myndighet att sammanställa denna information. Likväl krävs det en samordnande myndighet för att sammanställa denna information, varvid sekretessen måste vara mycket hög kring den sammanställda informationen. Lämpligtvis är det en stats säkerhetspolis som bör ansvara för denna sammanställning och därmed även åtgärdsplaner för att minska samhällets sårbarheter.

Sammanfattningsvis försvarsviljan och den psykiska beredskapen i samhället för svåra påfrestningar, tillsammans med ett effektivt psykiskt försvar samt kontraspionage som har identifierat och reducerat samhällets kritiska sårbarheter kommer försvåra denna form av operationskonst markant och därmed blir konflikten en traditionell sådan mellan vapengrenar. Vidtas inte dessa åtgärder ligger spelplanen öppen för en presumtiv motståndare att fritt agera och därmed även möjliggöra en total systemkollaps av en stat i händelse av en konflikt.

Have a good one! // Jägarchefen

Litteraturförteckning

Bērziņš, Jānis, "Russia's New Generation Warfare In Ukraine", 2014, http://www.naa.mil.lv/~/media/NAA/AZPC/Publikacijas/PP%2002-2014.ashxClausewitz, Carl Von. ”Om kriget”, 1991Granholm, Niklas, Malminen, Johannes, Persson, Gudrun. "A Rude Awakening", http://foi.se/rapport?rNo=FOI-R--3892--SEElfving, Jörgen. ”Putrin Rustar Ryssland”, 2014Liang. Qiao. Xiangsui, Wang. ”Unrestricted Warfare”, 1999Poole, Johan H. ”The Tigers's Way”, 2003Poole, Johan H. ”Militant Tricks”, 2005Smedberg, Marco. ”Om stridens grunder”, 1994US SOCOM, ”Counter-Unconventional Warfare – White Paper”, 2014Voyenno-Promyshlennyy Kuryer, sid 3. 2014, http://vpk-news.ru/sites/default/files/pdf/VPK_08_476.pdfWardan, John A. 1995. "The Enemy as a System", http://www.airpower.maxwell.af.mil/airchronicles/apj/apj95/spr95_files/warden.htm