Denna vägledning är ett resultat av projektet Communicating Heritage in Urban Development Processes (Co-Herit se sidan 79). Erfarenheterna som förmedlas här är resultatet av en

DIVE En vägledning för användning av

Kulturmiljöanalys

Kulturmiljöan

alye: En väg

ledn

ing

för använd

nin

g av D

IV. Riksantikvarieämbetet2009

Vad är DIVE?

DIVE är en kulturmiljöanalys för landskap, städer och platser.

Det är en kreativ, ifrågasättande, öppen och tvärsektoriell

process. Under analysen samlas, systematiseras, tillrättaläggs

och förmedlas kunskaper om kulturarvet som en gemensam

resurs och underlag för utvecklingen av hållbara lokalsamhällen.

Under fyra målinriktade arbetsskeden omvandlas passiv historisk

information om områdets kulturhistoriska karaktär, betydelse och

värden - till praktiskt användbar kunskap om handlingsutrymmet

och områdets utvecklingsmöjligheter.

När kan DIVE användas?

Analysen kan användas som kunskapsunderlag i

förändringsprocesser på olika förvaltnings-, planerings- och

geografiska nivåer. Den kan användas som underlag för olika

former av kulturminnes-, kulturmiljö- och landskapsförvaltning,

planering för markanvändning och infrastruktur kommunalt och

regionalt samt miljökonsekvensbeskrivningar för program, planer

och projekt från översiktlig till detaljplanenivå.

© Riksantikvaren 2009 Postboks 8196 Dep, 0034 Oslo Besöksadress: Dronningens gate 13 Tel +47 2294 04 00 Fax +47 22 94 04 04 e-post: [email protected] Internet: www.riksantikvaren.no

ISBN:978-82-7574-0

Svensk översättning: Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel +46 8 51 91 80 00 e-post: [email protected] Internet: www.raa.se

Vägledningen har utarbetats som del av projektet Communicating Heritage in Urban Development Processes (CoHerit) under ledning av Riksan-tikvaren i Norge och med deltagare från Sverige, Finland och Litauen. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Nordiska minister¬ rådet. Dag Arne Reinar från Riksantikvaren i Norge har varit huvudansvarlig för utvecklingen av DIVE (Describe, Interpret, Valuate, Enable) och vägledningen i samarbete med Ann Mari Westerlind från Riksan-tikvarieämbetet i Sverige. Maria Kurtén och Margaretha Ehrström har deltagit från Museiverket i Finland.

Layout: Melkeveien Designkontor AS Omslag: Foto av Tromsø: Gudmund Sundlisæther; Foto av fallskärmshopp-are: Microsoft; Bakgrundskarta: Staden Jakobstad.Övriga fotografier och illustrationer som inte ingår i exemplen: Ann Mari Westerlind, Dag Arne Reinar, Fredrik Prøsch, Kulturmiljöbild/Riksantikva-rieämbetet, Riksantikvaren, Røros kommun/Ole Jørgen Kjellmark, Røros Museum, Arboga kommunTrykk: ?????Opplag: 2000

På 1990-talet etablerades nya samarbetsformer mellan länderna i Östersjöregionen inklusive Norge (som en del av Norden). Kulturmiljö utpekades som ett av insatsområdena och fyra tematiska arbetsgrupper bildades. En av dem tillkom år 2000 och har sedan arbetat med temat hållbara historiska städer – Sustainable Historic Towns. En sammanfattning av de två första årens arbete finns i rapporten Baltic Sea Region Co-operation on Sustainable Heritage Management (TemaNord 2003:56).

Med dessa erfarenheter som grund skrevs en ansökan om Interreg IIIB-bidrag till ett projekt med fokus på hållbar förvalt-ning och bruk av stadens historiska resurser. Projektet med namnet Sustainable Historic Towns: Urban Heritage as an Asset of Development (SuHiTo 2003-05) är beskrivet i rapporten med samma namn (se litteraturlistan). Finland, Sverige och Norge deltog med egna projekt och med pilotstäder och forsknings-miljöer som projektpartner under ledning av Museiverket (Lead Partner och nationell koordinator), Riksantikvarieämbetet (nationell koordinator) och Riksantikvaren (nationell koordi-nator). De norska aktiviteterna bestod av en utveckling av de första DIVE-idéerna i form av delprojekt i Mosjøen och Røros i samarbete med kommunerna, NTU/SINTEF, NIKU och Statens Husbank, som gav ekonomiskt stöd till projektet i Røros. Aktivi-teterna är beskrivna i rapporten Bærekraftige historiska byer (se litteraturlistan).

Resultaten från SuHiTo-projektet följdes upp i Projektet Communicating Heritage in Urban Development Processes (Co-Herit 2007-08). Projektet stöddes ekonomiskt bland annat av Nordiska Ministerrådet. Deltagare och projekt fanns i Litauen, Finland, Sverige och Norge. Ett av projektets huvudsyften var att vidareutveckla och testa DIVEanalyser på olika platser och i olika situationer. I Litauen deltog Vilnius Gediminas Technical University, Faculty of Architecture. DIVE ingick både i undervis-ningen och i olika studentuppgifter. I Finland har Museiverket och staden Jakobstad deltagit. I Jakobstad har DIVE-analyser genomförts på två nivåer med koppling till stadens planering och förvaltning av kulturarvet. I Sverige har Riksantikvarieäm-betet och Arboga kommun deltagit i projektet i samarbete med Tekniska Högskolan i Stockholm. Temat har varit ”Medbor-gare, kulturmiljö och planering (se litteraturlistan: Olsson och Berglund 2008). I anslutning till arbetet med DIVE-vägledningen har Riksantikvarieämbetet genomfört kortversioner av DIVE-analyser för Arboga och Göteborg. Norge har varit Lead Partner i Co-Herit projektet med Tromsø kommun som projektpartner. I Tromsö genomfördes en DIVE-analys för ett centrumkvarter. Under projektets gång har en DIVE-analys genomförts också i Odda. De olika aktiviteterna beskrivs samlat i rapporten Communicating Heritage in Urban Development Processes (se litteraturlistan).

Kulturmiljöanalys: En vägledning för användningen av DIVE-analys

Hanteringen av kulturarvet som en ekonomisk, politisk,

kulturell, miljömässig och rumslig resurs för utvecklingen

av städer och platser förutsätter att historiska värden och

kvaliteter integreras i de lokala samhällenas planering, att

kulturarvets kvaliteter och möjligheter synliggörs och att det går

att dra gränser för acceptabla och icke-acceptabla förändringar.

Silvio Mendes Zancheti, CECI

Vägen till DIVE (fortsättning): DIVE-analysen är utvecklad och testad i två internationella projekt

Förord 2

Sammanfattning 3

Summary 4

Inledning 5

DIVE-analysens struktur och principer 6-23

Analysprocessen 6

Input – förberedelser 7

Steg 1 – beskrivning 8

Steg 2 – tolkning 9

Steg 3 – värdering 10

Steg 4 – aktivering 11

Output – Sammanfattning 12

DIVE-analysens begrepp och teknik 13

Samverkan och kommunikation 13-14

Områdets historiska karaktärr 15-17

Områdets historiska betydelse 18-19

Områdets värden och möjligheter 20-21

Områdets handlingsmöjligheter 22

DIVE-analyser i praktiken: Exempel 23-74

Introduktion 24

Tromsø 25-36

Odda 37-50

Jakobstad 51-62

Arboga 63-69

Göteborg 70-74

Projektinformation 75-77

Litteratur och länkar 78-79

Innehåll

Denna vägledning är ett resultat av projektet Communicating Heritage in Urban Development Processes (Co-Herit se sidan 79). Erfarenheterna som förmedlas här är resultatet av en lång ut-vecklingsprocess. Riksantikvaren i Norge fick år 1999 i uppdrag av Miljøverndepartementet att arbeta med kunskaps-utveckling och vägledning för stads- och tätortsutveckling. En av utmaningarna var att utveckla en kulturhistorisk ortsanalys för praktisk användning i fysisk planering. I Sverige har samarbetet med DIVE-vägledningen varit knuten till Riksantikvarieämbetets två regeringsuppdrag, att ”Stödja länsstyrelser och kommuner i deras arbete med att ta fram planeringsunderlag” och att ”Höja offentliga aktörers kompetens att bevara och utveckla kultur-historiskt värdefull bebyggelse”. I Finland ingår DIVE-vägledningen i Museiver-kets arbete med handböcker om byggnads-dokumentation, värdering och hållbart bruk av kulturarvet.

I dag är ortsanalyser ett välkänt verktyg i Norge eftersom Riksantikvaren presenterat erfarenheter och vägledningar både i rapporten Stedsanalyser i planlegging och under

rubriken Nettsted for tettsted på hemsidan. Se litteraturlistan. I Sverige tog Boverket 2006 på uppdrag av regeringen fram en vägledning för hur orts-analyser bör göras såväl av fysiska som sociala och ekonomiska förhållanden som underlag för en hållbar utveckling av attraktiva städer och tätorter. I anslutning till det så kallade TVÄRS-projektet som handlade om samverkan mellan natur och kultur gjordes år 2002 en sammanställning av olika sätt att genomföra landskapsanalys i rapporten Landskap i fokus. På Riksantikvarieämbetets uppmuntrades också utvecklingen av lokala byggnads-ordningar som ett sätt att ta tillvara kulturhistoriska värden i den kommunala planeringen. I Finland arbetade man med kulturmiljöer av riksintresse och vilka kunskapsunderlag som ska tas fram i olika planeringsprocesser.

Detta var utgångspunkten för de två ländernas engage-mang i Interreg-projektet Sustainable Historic Towns åren 2003–2005. Där utvecklade Riksantikvaren prototypen för en DIVE-analys med hjälp av forskare, arkitekter och kommuner. Analysens namn DIVE kommer från de engelska orden Describe (beskriva), Interpret (tolka), Valuate (värdera) och Enable (aktivera/möjliggöra). Orden beskriver de fyra huvudstegen i analysprocessen. Samtidigt illustrerar namnet att man i analysen med utgångspunkt från nutiden dyker (dive) ned i historien. Systematiken i DIVE-analysen är hämtad från praktisk verksamhet inom både planerings- och kulturmiljösektorerna. Processens struktur motsvarar den praxis som utvecklats inom modern kommunikations¬forskning. Den ger stora möjligheter att uppmärksamma olika gruppers perspektiv och kulturarv.

Nu finns bredare erfarenheter av analyser från Norge, Sverige och Finland. I vägledningen visas exempel på olika sätt att använda DIVE-analyser. Samarbetet har medfört att vägledningen samtidig kan ges ut på finska, norska och svenska. En engelsk pdfversion planeras år 2009. Vi önskar alla lycka till med den praktiska användningen och hoppas att många vill dela med sig av erfarenheterna och bidra till fortsatt utveckling av DIVE.

Nils Marstein, Riksantikvar

Förord Vägen till DIVE

Intresset för stadens historiska och kulturella kvaliteter ökar. Det finns därför ett växande behov av planering och förvalt-ning som lyfter kulturarvets positiva möjligheter för utveck-lingen av städer och platser. DIVE-analysen har utvecklats med tanke på vår tids utmaningar och arbete med kulturarvet som en kvalitativ och funktionell utvecklingsresurs. Analy-sens struktur inbjuder till samarbete mellan olika sektorer och fackexperter. Under analysarbetet läggs stor vikt på samver-kan, kommunikation och god förmedling av både processen och resultatet. Analysens beskrivande, tolkande, värderande och aktiverande eller möjliggörande steg baseras på de gängse förhållningssätt som används inom arkeologi, landskaps- och bebyggelseanalys. Analysen kan fungera både som integrerat planeringsunderlag och som en självständig kunskapsprocess. Målgrupper för analysen är offentliga och privata aktörer som bland annat arbetar med kulturmiljöfrågor i planering och bebyggelseutveckling. DIVE-analysen utvecklades som prototyp under Interreg IIIB-projektet Sustainable Historic Towns: Urban Heritage in Development Processes (SuHiTo 2003-05). Den vidareutvecklades under projektet Communi-cating Heritage in Development Processes (Co-Herit 2007-08). I vägledningen redovisas de samlade erfarenheterna från de två projekten och från annat DIVE-anknutet arbete i Sverige, Finland och Norge.

Inledningsvis presenteras i det första avsnittet i kortform DIVE-processens struktur och principer. Därefter följer en fördjupad beskrivning av de begrepp och den teknik som används i analysen som till exempel tid & rum-matris, histo-risk läsbarhet, integritet och förändringskapacitet. I det andra avsnittet redovisas exempel på möjligheterna att använda DIVE-analysen praktiskt i stadslandskap och områden med

olika kulturhistoriskt innehåll och tidsdjup, planerings- och utvecklingsbehov i några norska, finska och svenska städer. Tromsøexemplet visar en DIVE-analys i ett centrumkvarter från 1800-talet. Målet har varit att testa om DIVE kan användas som kunskapsunderlag och verktyg i tidiga skeden av projektutveckling och i kommunal ärendehandläggning i historiskt viktiga centrumområden. Oddaexemplet förmedlar utdrag från en analys av handlingsmöjligheterna för skydd, bruk och utveckling av det nedlagda smältverket, både som industriminne, kulturmiljö och som en integrerad del i stadens centrumutveckling. I det finska DIVE-exemplet från Jakobstad (Pietersaari) har analysen använts både som en del i arbetet med ett kulturmiljöprogram för stadens centrala del och som ett kunskapsunderlag knutet till en planerad omvandling av ett centrumkvarter. De svenska exemplen visar hur DIVE-analysens tid & rum-tänkande kan användas för systematisk och översiktlig presentation av befintlig kunskap: I Arboga, som underlag för diskussion om vilka frågor som ska tas upp i en fördjupning av kommunens översiktsplan; I Göteborg för att sätta in en kulturhistoriskt betydningsfull del av storstaden i ett större sammanhang. Vägledningen presenterar läget för DIVE-tänkandet vid slutet av 2008. Exemplen visar att DIVE kan tillämpas på olika sätt och anpassas till olika förhållanden. Såväl den teoretiska grunden som det praktiska genomförandet kommer utan tvivel att utvecklas genom ökad erfarenhet och tillämpning. För att fungera som integrerat planerings- och förvaltnings-verktyg måste DIVE vara dynamiskt och möjligt att anpassa till kontinuerliga förändringar av praktik och systematik inom stadsutveckling, planering och kulturmiljövård.

Sammanfattning

3

Society’s growing interest in the historic and cultural qualities of towns and cities underlines a need for planning and heritage management which focus on urban heritage qualities as development assets. The DIVE-analysis addresses some of the challenges which are encountered when viewing historic and cultural environments as both qualitative and functional resources. The approach encourages cross-disciplinary and cross-sector cooperation, and emphasizes the importance of public participation, communication and dissemination of results.

The four main steps of the DIVE analysis (Describe, In-terpret, Valuate and Enable) are compatible with a number of methods and approached found in other areas and professions, e.g. archaeology, landscape planning and urban design. DIVE analyses may be integrated into urban planning procedures, or used as independent knowledge-building tools. Target groups include stakeholders, planners, cultural heritage professionals and decision-makers involved in urban conservation projects and planning, both in the public and private sector.

The DIVE design is the result of two international projects: the Interreg IIIB project Sustainable Historic Towns: Urban Heritage as an Asset of Development (SuHiTo 2003-05) and the project Communicating Heritage in Development Processes (Co-Herit 2007-08). This DIVE-manual sums up the results of the two projects, as well as the experiences gleaned from other DIVE related activities in Sweden, Finland and Norway. The first chapter outlines the structure and principles of DIVE, followed by more in-depth explanations of some of the terms and techniques of the DIVE analyses e.g. time/space matrix, historic legibility, integrity, capacity for change etc. The second chapter presents a number of case studies

in Norwegian, Finnish and Swedish towns, showing how DIVE may be adjusted and used in different circumstances, historic settings and urban situations, The Tromsø example focuses on a 19th century block in the city centre, and aims to test DIVE as a knowledge-building tool, in the early project planning and heritage management phases in urban areas of special importance. The other Norwegian example presents an extract of a DIVE analysis carried out in Odda, where a large industrial plant (Odda Smelteverk) was closed down in 2003. The analysis focuses on the site’s historic qualities and signi-ficance, how buildings and constructions can be put to new use and integrated into the town’s physical and commercial structure. The Finnish example in Jakobstad (Pietarsaari) is a two tier exercise. First of all, the DIVE approach was used to produce a master plan for the city’s long term urban heritage management. Secondly, a DIVE analysis was carried out to study a site in the city centre, where plans will transform the block’s present physical and functional structure. The Swedish examples show how ime/place matrices can be used to orga-nize and present cultural heritage information: In Arboga, as a basis for discussions at master plan level; In Gothenburg, as a means of focusing on the relationship between a particularly valuable historic area and the city as a whole.

The manual presents the DIVE concept as it stands at the end of 2008. No doubt, both the theoretical basis and practi-cal implementation of DIVE analyses will evolve through experience and use. As the examples show, DIVE is flexible and may be used in wide range of circumstances, underli-ning its strength as tool which can match the ever evolving rationale of tomorrow’s urban development, planning and heritage management.

Summary

Kulturarvet som tema i stads- och bebyggelse-utveckling I en stad tillkommer hela tiden nya egenskaper. Några är värda att bevara. Andra har möjlighet att utvecklas eller kapacitet att förändras och integreras i nya sammanhang. Intresset för staden och kulturarvets kvaliteter för kunskap, upplevelser och bruk ökar i Norden och Europa. Aktörer som arbetar med stadsutveckling betraktar nu i allt högre grad stadens historiska och kulturella innehåll som värdeskapande resurser. Det har resulterat i ett ökat behov av verktyg och processer för planering och förvaltning av kulturarvet där dess positiva möjligheter knutna till stads- och bebyggelseutveckling framhålls.

Sedan 1970-talet har internationella konventioner, charters och deklarationer från UNESCO, ICOMOS och Europarå-det påpekat att det är nödvändigt att arbetet med kulturarvet i urbana utvecklingsprocesser sker efter integrerade planerings- och förvaltningsprinciper (se sidan 78). Ett sådant integrerat perspektiv finns redan i de nordiska ländernas lagstiftning för planering och bevarande. Sektorövergripande samverkan och intressesamordning är i dag viktiga framgångsfaktorer i arbetet med utvecklingen av attraktiva, väl fungerande och hållbara städer.

DIVE-analys som plan- och processverktygKulturarvets betydelse som resurs för kvalitet i och utveckling av miljön öppnar nya handlingsmöjligheter. Det förutsätter samtidigt att de strategier, styrmedel och verktyg som används både är anpassade till dagsläget och de lokala sammanhangen i staden och till planeringen och kulturmiljövården. DIVE har därför en struktur som är flexibel, metodiskt öppen, tvär-sektoriell och samverkansorienterad. Den har anpassats till dagens utmaningar och arbete med kulturarvet som kvalitativ och funktionell resurs i olika stadsutvecklingsprocesser. Lokal anpassning är viktig. Analysens struktur är därför enkel. Den baseras mer på vad som bör hanteras för att nå uppsatta mål än på exakta anvisningar om hur arbetet ska genomföras.

DIVE är med andra ord inte en metod i traditionell mening. Det är ett hjälpmedel för att sortera, diskutera och

bearbeta information i såväl plan- och stadsutvecklingspro-cesser som kulturmiljöanalyser. Under analysen klarläggs vad som har varit och är socialt, ekonomiskt, kulturellt och miljömässigt betydelsefullt för ett områdes utveckling och vilka delar som är mindre väsentliga.

DIVE ska vara en arena för ifrågasättande, kritiskt och kreativt tänkande och bana väg för tvärfackligt och tvärsek-toriellt engagemang, samarbete, delaktighet och kommuni-kation. Samverkan kan ske på olika sätt beroende på behov och resurser. Det kan till exempel handla om stormöten, enkätundersökningar eller medborgargrupper. Stor vikt ska också läggas på pedagogisk och effektiv kommunikation och förmedling av analysens genomförande, diskussioner, resultat och slutsatser.

Användningsområden och målgrupperDIVE kan användas på olika sätt. Den kan antingen belysa kulturarvets kvaliteter och möjligheter i samhällsutveck-ling och fysisk planering, eller fokusera på grundläggande historiska drag i enkla eller komplexa områden. Det flexibla, systematiska och transparenta sättet att gå till väga gör att analysprocessen är speciellt lämpad för att utveckla integre-rade förvaltnings- och utvecklingsstrategier. Analysen kan användas som underlag för:

• Kulturminnes-, kulturmiljö- och landskapsförvaltning på alla nivåer

• Fysisk och infrastrukturplanering, från översiktlig till detaljplanenivå

• Miljökonsekvensbeskrivningar av program, planer och projekt

• Samhällsplanering på regional och kommunal nivå

Målgrupper för DIVE är offentliga och privata aktörer, med ansvar för kulturmiljöfrågan i planering, stadsutveckling och andra beslutsprocesser. De kan använda DIVE som ett syste-matiskt och pedagogiskt redskap för att utveckla kulturarvets kvaliteter och möjligheter och för att förmedla kunskaper om detta till brukare och allmänheten.

Inledning

DIVE 5

DIVE-analysens struktur och principer

AnalysprocessenDIVE kan fungera både som ett integrerat pla-neringsunderlag och en självständig kunskaps-process. I båda fallen är avsikten att omvandla kulturhistorisk information från passiv till funk-tionell kunskap genom ett kritiskt och kreativt, systematiskt och målmedvetet arbete. Analysens kulturhistoriska profil består av ett brett spektrum

I vägledningen beskrivs stegen som fristående för att tydlig-göra att de har olika betydelse under kunskapsutvecklingen. Praktiska erfarenheter visar att det är naturligt och lämpligt både att låta stegen överlappa och att arbeta parallellt med

olika uppgifter. För att få en god samverkansprocess och givande diskussioner kan det till exempel vara ändamålsenligt att arbeta med två steg parallellt (S1 och S2, S2 och S3, och S3 och S4).

Förbereda BeskrivaT1Input T2

Tolka VärderaT3 T4

Aktivera Sammenfatta

Dive-analysen kan ses som en kunskapsprocess, där de olika stegen hänger samman som länkarna i en kedja.

Output

Steg Målsättning Aktuella arbetsuppgifter

Förberedande Input Struktur och arbetsprogram för analysen

S1 Beskrivande Områdets historiska karaktär

Etablera kunskapsöversikt, sammanställa, beskriva och bearbeta information om områdets ursprung, utveckling och karaktär

S2 Tolkande Områdets historiska betydelse

Studera områdets historiska läsbarhet, betydelsebärande och förmedlande innehåll, integritet, autenticitet och tillstånd

S3 Värderande Områdets vär¬den och möjligheter

Diskutera de kulturhistoriska resursernas värde, utvecklings¬potential, sårbarhet, tålighetsgränser och förändrings-kapacitet

S4 Aktiverande Områdets handlings-möjligheter

Definiera handlingsmöjligheterna för att aktivera kulturarvet, föreslå strategier och principer för förvaltning och utveckling

Sammanfattande Output Sammanfattning av analysens innehåll, resultat och rekommenda-tione

De fyra frågorna besvaras i fyra steg: S1 – beskrivning, S2 – tolkning, S3 – värdering och S4 aktivering. Dessutom består analysen av Input – förberedelse och Output – sam-

manfattning. För att göra det lättare att följa beskrivningarna i vägledningen används olika färger vid genomgången av de olika stegen.

D - Vad berättar dagens landskap och miljö om områdets ursprung, utveckling och karaktär?I - Varför har vissa element och karaktärsdrag haft speciell betydelse i samhället? V - Vilka historiska delar och karaktärsdrag har speciellt värde, kan de utvecklas och var går gränsen för vad de tål?E - Hur kan områdets utpekade, historiska karaktärsdrag och resurser förvaltas och utvecklas?

av naturbetingade och samhällsmässiga förut-sättningar, föreställningar och teman. Strukturen baseras på fyra grundläggande frågor, som alla på olika sätt tar upp förhållandet och balansen mellan kontinuitets- och förändringsfrämjande krafter inom området.

D = Describe (beskriva), I = Interpret (tolka), V = valuete(värdera), E = Enable(aktivera)

6 Kulturhistorisk stedsanalyse

Input – Förberedelser

FörberedaInput

1. Utgångspunkt och målsättning Inför arbetet med analysen är det viktigt att aktörerna har klart för sig varför arbetet ska genomföras, vilka mål som ska uppnås och vilka resultat som förväntas

2. Innehåll och fokus Med målsättningen och områdets karaktär som grund bör ana-lysens huvudsakliga innehåll och fokus gås igenom – avseende analysens geografiska nivåer, tidsperioder och val av teman

3. Förankring och resurserRamarna och behoven av personella och ekonomiska resurser bör Bestämmas. Det är viktigt att arbetet är väl förankrat såväl om analysen ska vara ett kunskapsunderlag i en planprocess eller i en förvaltningsprocess

4. Genomförande och samordning En projektledare ska ha ansvaret för arbetet med analysen. En genomförandeplan bör utarbetas för analysens faser, diskus-sioner och slutrapport. Genomförandet bör vid behov samord-nas med pågående planer eller andra processer

5. Samarbete och deltagande från allmänhetenEtt plan för tvärsektoriellt samarbete, till exempel genom styr- och referensgrupper, bör utarbetas liksom en plan för hur allmänheten kan delta

6. Kommunikation och tillgänglighet Det är viktigt att analysen och resultaten förmedlas med hjälp av pedagogiska och tydliga presentationer. Beslut bör fattas om hur, när och för vem materialet ska göras tillgängligt, för att säkra arbetets genomslagskraft

7. Användning och arkiveringDet bör utarbetas strategier dels för hur analysresultaten ska integreras i den aktuella plan- eller beslutsprocessen, dels för hur ansvaret för uppföljning och lagring av materialet ska fördelas

Innan arbetet med analysen börjar är det viktigt att gå igenom de förhållanden som har betydelse för att arbetet ska kunna genomföras och användas. Om det är lämpligt och möjligt bör det också tas fram ett program som beskriver vilka problem, frågor och kunskapsbehov som ska analyseras. Programmet kan fungera både som beställning, innehållsförteckning och underlag för slutredovisning av arbetet med analysen.

Checklista för arbetet med analysen

Mål: Utarbeta plan och program för analysen

DIVE 7

Steg 1 – beskrivning

A Samla information om områ-dets ursprung och utvecklingI detta skede ”dyker man” utifrån da-gens landskap och miljö ner i områdets historiska rum och kunskapsbank efter information om den historiska förändringsprocessen. Successivt samlas information från olika källor som underlag för att beskriva de historiska lagren och berättelserna.

B Systematisera den insam-lade historiska informationen Den insamlade historiska informatio-nen om området systematiseras med hjälp av tid & rum-matriser eller annan teknik som ger god överblick över om-rådets historiska innehåll och samband. Behovet av fördjupade undersökningar samt bearbetning av information och kunskapsluckor identifieras.

C Beskriv och förmedla kun-skapen om områdets histo-riska karaktärDet insamlade, systematiserade och bearbetade kunskapsmaterialet används för att diskutera och beskriva områdets historiska karaktär. Kartor, kunskapsö-versikter och illustrationer tas fram för att på ett pedagogiskt sätt förmedla de insamlade kunskaperna och resultaten av arbetet i steg 1.

Historien finns överallt i landskapet i form av spår efter tidligare generationers liv och verksamhet. På några platser är de historiska spåren tydliga, men på andra platser kan de vara svåra att upptäcka. De kan antingen ligga dolda under marken eller ha smält samman med senare historiska skikt. Utgångs-punkten för arbetet med analysens första steg är frågan:

■ Vad berättar dagens landskap och miljö om områdets ursprung, utveckling och karaktär?

I detta steg byggs analysens kunskapsunderlag upp. Grunden läggs för att förstå hur olika natur-betingade och samhälleliga förutsättningar format dagens samhälle, landskap och historiska karaktär. Behovet av kunskap och detaljeringsnivån för analysarbetet bör i huvudsak ha klarats av i arbets-programmet. Insamlingen av information kan då effektivt ägnas åt de utmaningar som prioriterats. Uppbyggnaden av analysens kunskapsbas är en aktivitet som lämpar sig väl för samverkan och del-aktighet. Den bearbetade kunskapen om området bör vara så objektiv som möjligt. Den ska fungera som en bra grund för tolkningen av analysområdets historiska betydelse i steg 2.

Mål för arbetet: Att belysa analysområdets historiska karaktär

Underlag och källor: Fältstudier, inventeringar och dataregister, gamla kartor, ritningar och fotografier, beskrivningar, platsnamn,

berättelser om livet på platsen, muntliga intervjuer och samtal, lokala traditioner, information från medborgar-processer, enkäter

med mera.

Teknik: Tid & rum-matris (tidsfönster), historiska tidsserier, tematiska tidsfönster, fotorealistiska visualiseringar, databaserade

ritningar och liknande

Se exemplen: ■ Tromsø 26-28, 30 ■ Odda 38-42 ■ Jakobstad 52-53, 59-60 ■ Arboga 64-69 ■ Göteborg 71-72

BeskrivaS1

Aktuella arbetsuppgifter i steg 1


Steg 2 - Tolkning

Perspektiven på historien ändras över tiden i takt med att världen och samhället förändrar sig både på det individuella och kollektiva planet. Historisk förståelse för ett område måste därför bygga både på kunskaper om platsens ursprung, utveckling och karaktär och på en tvärsektoriell tolkning av historiska sammanhang, materiellt och immateriellt . Frågan som ställs är:

■ Varför har vissa element och karaktärsdrag i området haft speciell betydelse i samhället?

I diskussionerna om områdets historiska betydelse bör personer med olika kunskaper och stånd-punkter delta, så att utbytet av åsikter får så allmängiltig karaktär som möjligt. Tillsammans med det första stegets faktabaserade kunskapsunderlag och beskrivning av områdets karaktär är tolkningen av områdets historiska sammanhang och betydelse de viktigaste underlagen för bedömningen av kultur-arvets värden och möjligheter under det tredje steget.

Mål för arbetet: Belysa områdets historiska betydelse

Underlag: Första stegets kunskapsöversikt och beskrivning av den historiska karaktären

Teknik: Läsbarhetskarta och samma tekniker som används i steg 1, men anpassade till teman och problemställningar i steg 2

Se exemplen: ■ Tromsø 29, 31 ■ Odda 43-44 ■ Jakobstad 54-55, 60 ■ Arboga 64-68 ■ Göteborg 72-74

A Tolka områdets historiska kontext eller sammanhangKunskapen från första steget diskuteras för att få djupare förståelse för vilka historiska perioder, skikt, berättelser och karaktärsdrag i området som haft speciell betydelse för människorna och samhället. Diskussionerna bör föras både i ett historiskt och i ett nutids-perspektiv, men också med sikte på framtiden.

B Undersök områdets histo-riska läsbarhet och tillståndEn undersökning görs av hur historiskt läsbara och fattbara de betydelsefulla perioderna, berättelserna och fysiska spåren är i dagens landskap och miljö. Att undersöka områdets integritet och autenticitet kan bidra till att klargöra i vilket skick de fysiska spåren är som bärare och förmedlare av områdets historiska betydelse.

C Beskriv och förmedla områ-dets historiska betydelseTill slut sammanfattas diskussionerna om områdets historiska betydelse och läsbarhet. Målet är att beskriva områ-dets betydelse, både i sin helhet och med betoning på speciella betydelsebärande och förmedlande spår. Tolkningen kan förmedlas med hjälp av läsbarhetskartor och illustrationer.

S2Tolka


DIVE 9

Steg 3 – Värdering

I tredje steget bedöms kulturarvets värden och de kulturhistoriska karaktärsdragens robusthet och möjligheter att vara resurser för bruk och utveckling. Analysen baseras på de två första stegens be-skrivning och förmedling av platsens historiska karaktär och betydelse. Om området är av riksintresse för kulturmiljö eller innehåller lagskyddade delar bör bedömningarna av värden även kompletteras med kulturmiljösektorns värderingar. Den centrala frågan i detta skede är:

■ Vilka element och karaktärsdrag har speciellt värde, kan de utvecklas och var går gränserna för vad de tål?

Samverkan är viktig också i detta analysskede. Alla berörda aktörer ska ha möjligheter att lägga fram och diskutera sin syn och sina prioriteringar, vare sig kulturarvet ses som en social, ekonomisk, miljö-mässig eller funktionell resurs. De kulturhistoriska karaktärsdragens och områdets utvecklingspoten-tial, sårbarhet, tålighetsgränser och förändringskapacitet bör också diskuteras.

Mål för arbetet: Belysa områdets kulturhistoriska värden och möjligheter

Underlag: Första stegets kunskapsöversikt och beskrivning av historisk karaktär samt andra stegets tolkning och beskrivning av

historisk betydelse.

Teknik: Tid & rum-matris, tidsfönster, värde- och sårbarhetskartor, möjlighetsstudier och andra illustrationer.

Se exemplen: ■ Tromsø 32-34 ■ Odda 45-48 ■ Jakobstad 56, 61 ■ Arboga 67-69 ■ Göteborg 73

VärderaS3

A Bedöm kulturarvets värdeHela områdets och de kulturhistoriska karaktärsdragens kunskaps-, upplevelse- och bruksmässiga egenskaper värderas. Vid bedömningen bör förutom kulturhistoriska kriterier, områdets betydelse samt aktuella mål, strategier och prioriteringar för förvaltning och utveckling av kulturarvet användas.

B Undersök kulturarvets utvec-klingspotential och sårbarhetKulturarvets utvecklingspoten-tial undersöks, med syftet att belysa alternativa möjligheter för exponering, tillvaratagande eller utveckling av platsens kulturhistoriska kvaliteter. Möjligheterna bör beskrivas oberoende av eventuella begränsningar. Först därefter bedöms kulturarvets sårbarhet och tålighetsgränser i förhållande till den aktuella situationen.

C Beskriv och förmedla kultur-arvets förändringskapacitetMed bedömningarna av värde, utvecklingspotential och sårbarhet (möjligheter och tålighetsgränser) som underlag beskrivs till slut kulturarvets förändringskapacitet. Detta är ut-gångspunkten för konkretiseringen av handlingsmöjligheterna i nästa steg. De olika bedömningarna kan förmedlas med hjälp av kartor och illustrationer.



Steg 4 – Aktivering

I steg fyra är målet att ange ramarna för att aktivera de kulturhistoriska resurser, som i de tre första stegen utpekats som karaktäristiska, betydelsefulla, värdefulla och möjliga att utveckla. Arbetet kan bestå både av översiktliga och detaljerade rekommendationer, beroende på analysens geografiska nivå och uppgifter. Den avgörande frågan i slutskedet av analysen är:

■ Hur kan områdets utpekade, historiska kvaliteter och resurser förvaltas och utvecklas?

Kunskapsunderlaget, resultaten och argumenten från analysens tre första steg används och bearbetas ytterligare för att komma fram till vilka strategier, styrmedel och förhållningssätt som kan tillämpas för att aktivera kulturarvet. De åtgärder som föreslås måste relateras både till de utgångspunkter och förändringsfrågor som var utgångspunkter för analysen och till ett ändamålsenligt fortsatt bruk av kulturarvet. Åtgärderna bör vara förankrade hos aktörer med olika sektorskompetens och ansvar för uppföljning.

Mål för arbetet: Definiera områdets handlingsutrymme

Underlag: Beskrivningar av de kulturhistoriska resursernas karaktär, betydelse, värden och möjligheter.

Teknik: Tid & rum-matris, tidsfönster, kartor, illustrationer och beskrivningar.

Se exemplen ■ Tromsø 35 ■ Odda 49 ■ Jakobstad 56-57, 62 ■ Arboga 64-69 ■ Göteborg 74

S4Aktivera

A Definiera handlingsmöjlig-heter Handlingsutrymmet för att aktivera kulturarvet beskrivs. Som underlag används dels de kunskaper och resultat av kunskapsuppbyggande, historietol-kande och värderande karaktär som ta-gits fram, dels förutsättningar kopplade till den aktuella förändringssituationen i form av geografiska, förvaltningsmäs-siga eller sektorsvisa riktlinjer.

B Föreslå förvaltningsstrate-gier och principerMöjliga strategier och principer för tillvaratagande och utveckling av kulturarvet inom området disku-teras. Målet är att komma fram till olika överordnade eller principiella rekommendationer som ska föras in i den pågående plan- eller förvalt-ningsprocessen.

C Utarbeta råd och rekom-mendationerRåd och rekommendationer utarbetas slutligen för bruk och förvaltning av de kulturhistoriska resurserna i landskapet och den byggda miljön. Rekommenda-tionerna bör innefatta en bedömning av vilka styrmedel som är mest tillämpliga i planarbetet. Men de kan också vara förslag till konkreta lösningar eller åtgärder.


DIVE 11

Output – Sammanfattning

Steg eller skede Sammanfattning av DIVE-analysen

Förberedelser Kort beskrivning av förberedelser, program och genomförande, inklusive program för samverkan

Steg 1 – Beskrivande Kort beskrivning av områdets historiska karaktär med speciella utvecklingsdrag och kännetecken

Steg 2 – Tolkande Kort beskrivning av områdets historiska betydelse samt speciellt betydelsebärande och förmedlande egenskaper

Steg 3 – Värderande Kort beskrivning av områdets kulturhistoriska värden samt utvecklingspotential, sårbarhet och förändringskapacitet

Steg 4 – Aktiverande Kort beskrivning av områdets handlingsmöjligheter med förslag och idéer för förvalt-ning och utveckling av utpekade historiska kvaliteter och resurser

Sammanfattande Kort sammanfattning av analysen och de viktigaste aspekterna som ska bidra till planarbetet eller bebyggelseutvecklingsprocessen

När analysarbetet har genomförts återstår att sammanfatta processen och innehållet. Nyttan av en sammanfattning beror på ändamålet med analysen. Den kan med fördel användas när analysen ska fungera som kunskaps- och beslutsunderlag för fortsatt planarbete. Sammanfattningen ger då en snabb information om hur arbetet genomförts samt huvudpunkter och slutsatser.

Mål: Sammanfatta analysens innehåll, resultat och rekommendationer

SammanfattaOutput

Dolt under mark ligger ofta väl bevarade rester efter gårdagens stadsmönster, gator, hus och grundmurar. Fornlämningar är viktiga källor till kunskap om platsens utveckling. Hanteringen av fornlämningar regleras av Kulturminneslagens andra kapitel. Från DIVE-analysen för Jakobstad på sidan 62.


Samverkan och kommunikation

DIVE-analysens begrepp och teknik

Processamverkan och delaktighetDIVE är tänkt att fungera som en tvärsektoriell, samverkan-sinriktad och öppen process som ger möjligheter till ifrågasät-tande, kritik och kreativitet. Diskussioner och tankegångar kan på så sätt förankras brett. Samtidigt kan arbetets legitimitet och genomslagskraft säkras. Samverkan kan ske på olika sätt beroende på behov och resurser. Det kan till exempel handla om stormöten, enkätundersökningar, medb-orgargrupper, chat-sidor och bloggar. En samverkansprocess bidrar förutom till demokrati att analysen kan kompletteras med lokala kunskaper om området från privatpersoner och grupper med olika kunskaper och kompetens.

Schemat nedan visar ett förslag till genomförande av en samverkansprocess där en representativt sammansatt arbetsgrupp fungerar som diskussionsforum. Gruppen sattes samman för att tillgodose såväl kunskapsbehoven som lokalsamhällets intressen. Antalet möten anpassades efter den tid och de resurser som stod till buds, men 3–4 möten var ett minimum. Diskussionsunderlag och referat från samverkans-processen togs tillvara som del av analysmaterialet. DIVE kan naturligtvis också genomföras utan att samverkansaspekten betonas. Det kan antingen vara behov av ett rent sektorsinrik-tat kunskapsunderlag eller också kan samverkan tas tillvara i andra delar av processen.

Möten och teman Aktiviteter

Förberedande möte och koppling till steg 1 Presentation av analysprogram, utmaningar och aktiviteter under det första steget, diskussion om projektledarens (Ps) uppgifter till nästa möte

Mellan mötena P arbetar fram underlag för diskussion i referensgruppen

S1 – områdets historiska karaktär och koppling till steg 2

P presenterar underlag för diskussion i arbetsgruppen. Besluta om uppgifter och aktiviteter fram till nästa möte.

Mellan mötena P arbetar fram underlag för diskussion i referensgruppen.

S2 – områdets historiska be¬tydelse och koppling till steg 3

P presenterar underlag för diskussion. Besluta om uppgifter och aktiviteter fram till nästa möte.


S3 – områdets värden/ möj¬lig¬heter och koppling till steg 4

P presenterar underlag for diskussion. Besluta om uppgifter och aktiviteter fram till nästa möte


S4 – områdets hand¬lings¬möjligheter och slutrapport

P presenterar underlag för diskussion. Besluta om innehållet i och framtagandet av slutrapporten.

Mellan mötena P arbetar fram underlag för diskussion i arbetsgruppen.

Sammanfattande projekt- och rapportmöte P presenterar utkastet till slutrapport. Besluta om behov av justering av den slutliga rapporten och bidraget till planarbetet.

I presentationen av DIVE som redskap i del 1 beskrivs analysens uppbyggnad och principer. I detta avsnitt följer en fördjupad beskrivning av analysens begrepp och teknik. För att förenkla läsbarheten följer den fördjupade beskrivningen samma ordning som genomgången av analysen på sidorna 7–14.

DIVE 13

Kommunikation och förmedlingFör att en DIVE-analys ska få genomslag krävs också effektiv kommunikation och förmedling av processens genomförande och innehåll. Förståelse för analysens mål, resultat och slutsat-ser ökar om resultaten av kunskapsinsamling, tolkningar och värderingar förmedlas med hjälp av pedagogiskt god visua-liseringsteknik. Rekonstruerade kartor och fotorealistiska bilder, som visar analysområdets utveckling och sammanhang landskapsmässigt och samhälleligt, är speciellt användbara hjälpmedel. De kan användas för att dra uppmärksamhet till speciella karaktärsdrag och kvaliteter i området. Fördelen med god visualisering ligger inte nödvändigtvis i att exakt kunna redovisa historiska skeenden. Möjligheten att engagera perso-ner och lokala grupper med olika bakgrund i DIVEanalysens utmaningar och möjligheter kan vara ett viktigare mål.

Exempel på en tidsserie från DIVE-analysen för Glommen. Utvecklingen i om-rådet under perioden 1870–2001 förmedlas med hjälp av enkel fotorealistisk visualiseringsteknik. Se litteraturförteckningen sidan 78.

Exempel på en tidsserie som förmedlar utvecklingen i form av enkla 3D-modeller. Se DIVE-analysen för Tromsø sidan 28.

2001

1962

1925

1905

1870


Historiskt rum och kunskapsbankInför insamlingen av historisk information är det praktiskt att betrakta området som ett historiskt rum – en kunskapsbank som innehåller områdets utveckling, både den materiella och immateriella. Bildligt talat ligger historien kronologiskt lagrad i skikt i kunskapsbanken. Analysen följer utvecklingsspåren och rötterna i landskapet och miljön nedåt lager för lager. Man utgår från nutidslagret, som är det översta, yngsta och bäst dokumenterade skiktet. Ju djupare man dyker desto svagare blir de historiska ledtrådarna och antalet kunskapsluckor ökar. Trots det kan kunskapen och möjligheten att förstå områdets yttre och inre historiska kontexter och innehåll öka genom dykningarna. Utforskningen av kunskapsbanken och systematiseringen av informationen är speciellt lämpliga teman för samverkansgrupper.

Historisk karaktär och karaktärsdragI DIVE baseras beskrivningen av den historiska karaktären

i ett område på vilka naturliga och samhälleliga förhållanden och faktorer som har präglat och format området. Maktför-hållanden, religion, sociokulturella faktorer, ekonomi, teknik, näringsliv, kommunikationer, stadsutvecklingsideologier och

arkitektoniska uttryck är alla exempel på sådana utvecklings-krafter. Med historiska karaktärsdrag menas de funktionella, strukturella eller visuella element och egenskaper som på olika sätt kännetecknar landskapet och miljön. Det kan exempelvis vara funktionsmönster och traditioner, bebyggelse- och kom-munikationsstrukturer, stadssiluetter och byggnadsfasader.

Historisk kontextMed historisk kontext menas de natur- och kulturförhållan-den och faktorer som kan förklara sammanhangen i tid och rum samt i landskapet och miljön. Alla spår efter händelser och verksamheter, produktionsprocesser och näringar i ett stads- eller jordbrukslandskap bär med sig berättelser om historiens samhälleliga kontexter. Insamling av information om de historiska kontexterna och tolkning av vad de betyder i området är en av de viktigaste uppgifterna i DIVE.

Områdets historiska karaktär

Analysområdet är ett historiskt rum och en kunskapsbank, där dåtidens utveckling och berättelser bildligt sett ligger lagrade. Under kunskapsdyk-ningarna i DIVE samlas information om förhållanden och faktorer som har påverkat och format dagens landskap och miljö.

Bilden visar hur man i DIVE betraktar området från olika flyghöjder. Hög flyghöjd ger ett vidvinkelperspektiv och underlag för att förstå landskapets och samhällets sammanhang på översiktlig nivå. De grovkorniga bilderna ger dock liten detaljkunskap om landskapet och miljön. Låg flyghöjd ger i sin tur detaljerade bilder, men perspektivet ger sämre underlag för att läsa och uppfatta övergripande samband.

DIVE 15

Tid & rum-matris (tidsfönster)För att kunna fungera som kunskapsbank och underlag för de tolkande och värderande stegen i DIVE måste den insamlade historiska information från ”kunskapsdykningarna” systema-tiseras. I DIVE är det praktiskt och lämpligt att använda en tid & rum-matris (tidsfönster) som redskap. Med hjälp av matrisen kan information om områdets historiska innehåll och sam-manhang sorteras, lagras och förmedlas på olika geografiska nivåer. Med hjälp av matrisen kan man på de olika geografiska nivåerna skapa horisontella och vertikala tidsserier. Dessa kan bland annat användas för att visa hur olika naturliga eller kulturella processer utvecklats och därmed ”blåsa liv i” viktiga historiska teman. Matrisen kan användas som kunskapsrefe-rens och diskussionsunderlag i både beskrivande, tolkande, värderande och aktiverande analysskeden. För att underlätta web-baserad förmedling kan tid & rum-matrisen fungera som informationsarkiv. ”Fönsterrutorna” eller cellerna kan då fungera som länkar till fördjupad information. Användning av matriser Innan tid & rum-matrisen börjar användas som redskap bör beslut fattas om hur huvudparametrarna tema, tid och rum ska uttryckas och organiseras samt på vilka undersöknings- och detaljeringsnivåer arbetet ska bedrivas.

Tema: Valet av teman ska återspegla kunskapsbehovet och är beroende av både tid och rum. Teman kan exempelvis vara utvecklingsperioder, näringsfång, processer och händelser som format miljön, kommunikationer, landskapets, bebyg-gelsens och industrins historia samt berättelser om livet på platsen. I huvudsak bör de teman som ska studeras bestämmas i början av analysen. Frågor om nya teman kan naturligtvis ändå dyka upp i efterhand i samband med nya arbetsmoment och utredningsbehov.

Tid: Så långt uppgiften kräver läggs nutidens skikt överst och dåtidens därunder längs matrisens vertikala tidsaxel. Framtiden kan läggas in som ett eget skikt ovanför nutids-skiktet. Ett framtidsskikt kan användas för att redogöra för förhållandet mellan aktuella planer eller projekt och områdets nuvarande karaktär. Valet av tidsindelning bör samordnas med valet av teman och kan göras på olika sätt. Indelningen kan antingen bestå av en enkel kartläggning av utvecklings-historiens generella huvudpunkter eller av speciella indelnin-gar baserade på områdets egen historia. Ofta kännetecknas den historiska utvecklingsprocessen av betydelsefulla ”brott” eller ”knäckpunkter”. De kan med fördel användas som pedagogiska utgångspunkter för tidsindelningen. Ett annat och mer pragmatiskt arbetssätt är att utgå från tillgängligt källmaterial som kartor, fotografier eller andra historiska data och se vilken indelning det kan ge. Hur tidsindelningen än görs medför alltför detaljerade indelningar att stora mängder historisk information måste hanteras.

Rum: Utvecklingsprocessens uttryck och avtryck på olika geografiska nivåer i landskapet och miljön redovisas längs matrisens horisontella axel. För en bred kartläggning av områdets yttre och inre historiska kontexter och innehåll krävs studier på olika nivåer. Det ger möjlighet att betrakta områdets materiella och immateriella historiska innehåll från olika ”flyghöjder” och i olika skalor. Flyghöjden påverkar betraktarens perspektiv och förutsättningar att läsa, tolka och värdera området i både bokstavlig och bildlig bemärkelse. Flera flyghöjder och perspektiv ökar möjligheten att förstå vad området djupast sett ”handlar om” eller ”står för”. Ofta är det praktiskt att välja tre eller fyra undersökningsnivåer från översiktlig till detaljerad. De valda nivåerna bör utgå från behovet av kunskap om områdets historiska, samhälleliga och landskapsmässiga situation.

TID

TEMA ROM

Undersøkelsesnivåer Samfunn, landskap, bygd miljø

Analyseområdets kulturhistoriske:

• Karakter• Betydning• Verdier/muligheter• Handlingsrom

Overordnet kontekst, struktur, miljø, element

Kontekst, struktur, miljø og element -områdenivå

Kontekst, struktur, miljø og element - lokalt nivå

Kontekst, struktur, miljø og element - detaljnivå

FremtidNåtid Fortid

Tid & rum matrisen kan användas som verktyg i alla steg i analysen: som kunskapsöversikt och som underlag för att diskutera områdets karaktär, betydelse, värden och handlingsmöjligheter. Den vertikala axeln visar valda tidsintervall och områdets utveckling både kronologiskt och tematiskt. Den horisontella visar utvecklingen på olika undersökningsnivåer eller flyghöjder.


Exempel på en tid & rum-matris som digitalt arkiv. Tabellen visar hur kortfattad information om platsens historiska utveckling kan samlas på en A4-sida .Exemplet är sammansatt av uppslag från stedsanalysen från Odda 2008, se sidan 38-42.

Overordnet nivå Bymessig nivå Områdenivå Bygningsnivå

2003 Nåtid

tilbake<<Asplan Viak - Stedsanalyse Odda Smelteverk 2008

-> 1850 1850-1906 1906-1921 1921-1945 1945-1970 1970-2003 1850-2008utenfor Odda smelteverket bygningerOdda by

8

2003 ->

2003 -> : Nåtid

Liberaliseringen av energipoli-tikken har gjort strøm til en handelsvare. Et internasjonalt kraftmarked bidrar til kjøp og salg av elektrisk energi over landegrensene. Lokalisering nær kraftkilden er ikke lenger et konkurransefortrinn eller en teknisk forutsetning. Resultatet er økte strømpriser og nedlegging eller utflagging av tradisjonell, kraftkrevende industri i Norge. Tilgang til billig arbeidskraft har fått større betydning i en globali sert verden. Oljeeventyret nærmer seg slutten og fokus på global oppvarming og miljø retter fokus mot energiøkonomisering og ny miljøteknologi.

Internasjonalt er det en økt interesse for industriens kultur-minner. Mange norske byer og tettsteder transformerer tidligere sentrumsnære industriområder til ny virksomhet, ofte boliger i kombinasjon med nye næringer/handel.


-> 1850 1850-1906 1906-1921 1921-1945 1945-1970 1970-2003 1850-2008utenfor Odda smelteverket bygninger

9

Odda by2003 ->

2003 -> : Nåtid

Fortsatt er byen preget av store, kraftkrevende industribedrifter som Norzink og Illemenitt-smelteverket i Tyssedal. Etter nedleggelsen av Odda Smelte-verk, en av byens hjørnesteins-bedrifter, søker byen en ny identitet. Nedleggelsen har frigitt store arealer i sentrum og på Almerket. Ulike investorer har lagt fram planer for ny utvikling av disse områdene. Utvikling av reiselivsnæringen i Røldal og Seljestad åpner opp for en ny giv for Odda som handelssentrum og besøksmål innenfor turisme.Odda har behov for en omleg-ging av dagens riksveier gjennom sentrum. Det er også ønske om

å etablere et bynært kjøpesenter innenfor arealene til tidligere Odda smelteverk.

2007Folkeavstemming mot UNESCO-søknad

2006?”Oddaprosessen.no”


-> 1850 1850-1906 1906-1921 1921-1945 1945-1970 1970-2003 1850-2008utenfor Odda bygninger

10

smelteverketOdda by2003 ->

2003 -> : Nåtid

Etter nedleggelsen i 2003 går diskusjonen høyt om ny bruk av det gamle smelteverksområdet. Odda kommune kjøper deler av anlegget med 7 bygninger (kalt Odda smelt1), mens en lokal investorgruppe (SNU), kjøper den øvrige delen med unntak av Almerket, området omkring den gamle eksportkaia. Her eies grunnen av kommu-nen, mens Hovlandgruppen i Stavanger inngår en avtale om å stå for utbygging av området. Det er avholdes egen arkitekt-konkurranse for dette området (”Europan” for unge, europeiske arkitekter) i 2007.

Av hensyn til kulturminneinteress-ene reiser Fylkeskommunen inn-sigelse til forslag til regulerings-plan for smelteverksområdet . Fylkeskommunen fremmer parallelt midlertidig fredning av deler av anlegget. Kommunen etablerer ”Oddapro-sessen”, et prosjekt innenfor Riksantikvarens verdiskapings-program på kulturminneområdet. Prosjektet er et samarbeid med Norsk Vassdrags- og Industri-stadmuseum i Tyssedal. Viktige støttespillere er blant annet den lokale industrien og Hordaland fylkeskommune. Målet med

prosjektet er å omskape det gamle smelteverksområdet til en levende, innbydende og integrert bydel i Odda sentrum.

2007Innsigelse til reguleringsplan

2007Midlertidig fredning


-> 1850 1850-1906 1906-1921 1921-1945 1945-1970 1970-2003 1850-2008utenfor Odda

11

bygningersmelteverketOdda by2003 ->

2003 -> : Nåtid

Det arbeides med restaurering og utvikling av nye aktiviteter i de 7 bygningene som kommu-nen har ervervet. Dette gjelder Administrasjonsbygg Sør og Nord, Portvaktbygget, Lindehuset, Containerverkstedet (overtatt av kunstnergruppa Folgeform), Laboratoriet (Vitensenteret) og Sentralbadet.

På det øvrige smelteverks-området foregår det en sanering av deler av bygningsmassen.

2008Riving av deler av anlegget av bygningsmassen og produksjonsteknisk utstyr.

1970-2003Miljøvern, omsetningssvikt, konkurs


-> 1850 1850-1906 1921-1945 1945-1970 1970-2003 2003 -> 1850-2008smelteverket bygningerOdda by

24

utenfor Odda

1906 – 1921: Etablering av industrien1906-1921

Den 1. industrielle revolusjon var i hovedsak et britisk fenomen før 1850. I Norge kommer den først i siste halvdel av 1800-tallet og da utgjør den en heller beskjeden sektor i norsk økono-mi. Utviklingen skjer innenfor treforedlingsindustrien (sagbruk og tremasseproduksjon), tekstil-industri og mekaniske verksteder. All denne industrien er basert på import av ”teknologipakker”.

Omkring århundreskiftet kommer den 2. industrielle revolusjon. Denne er basert på elektrisitet som energibærer, kjemi og tett forbindelse mellom vitenskap, teknologi og industri. Dette krever betydelige investeringer som kun er mulig ved hjelp av fri bevegelse av kapital og arbeidskraft over landegrensene.

I perioden 1870-1914 er Europa på høyden av sin makt, mens USA etter hvert haler innpå. Industrialiseringen resulterer i store rikdommer. Denne kapi-talen blir eksportert til Europas utkanter i jakt på nye invester-ingsobjekter. Spredningen av kapitalen medfører samtidig en spredning av den industrielle revolusjonen. Den 2. industrielle revolusjon trenger ikke bare ny teknologi, men også ny organiser-ing av kapitalen. Utviklingen går i retning av store enheter, truster og kartelldannelser. Dette igjen medfører dannelsen av arbeids-giver- og arbeidstakerorganisas-joner.

Produksjon og bruk av elektrisitet blir praktisk mulig fra begynnels-en av 1890-årene. Utnyttelsen i

større målstokk kommer først i gang fra århundreskiftet. Norges store naturrikdommer i form av fossekraft blir en ny mulighet, men hva skal kraften brukes til? Det private forbruket av elek-trisitet er minimalt. Derfor er det ofte vannkraften som danner utgangspunktet for en utvikling som ender i industri. I tillegg til vannkraft trenger en mye kapital, særlig fordi vannkraftutbyggingen må kobles til industrireising for å gi avkastning. En tredje faktor er teknologi som kan resultere i salgbare varer i stor skala. Å få til den rette kombinasjonen av foss, kapital og teknologi er det van-skeligste. Sam Eyde (bildet) blir den som framfor noen i sin sam-tid klarer å spille en nøkkelrolle i få til denne kombinasjonen.

1906Bygging av kraftanlegg iTyssedal.

1908Kraftanlegget i Tyssedal starter kraftleveranser 1908Turisttrafikken reduseres som følge av fabrik-ketableringen. Hotellene til sak mot industrien.

1909Bergensbanen åpner, noe som resulterer i redusert trafikk gjennom Odda.

19141. verdenskrig, turismen stopper opp, kunstig høy prosuksjon under krigen (selvforsyning med kunstgjødsel + ammunisjonsprodukdjon)

1916DNN starter opp i Tyssedal

1918Ringdalsdammen ferdig bygd i Tyssedal

1920Nødsarbeid med bygging av kjørevei mellom Tyssedal og Odda + veiarbeid langs fjorden

1921Internasjonale nedgangstider i kjølvannet av 1. verdenskrig, overproduksjon og depresjon

1921Tyssefallene konkurs

1921Streik og bedriftsstans DNN, Tyssedal

1923Det norske Arbeiderparti bryter ut av KOM-INTERN, flertallet av arbeiderne i Odda blir stående i den kommunistiske internasjonalen


1970 - 2003: Miljøvern, omsetningssvikt, konkurs-> 1850 1850-1906 1921-1945 1945-1970 1970-2003 2003 -> 1850-2008

utenfor Odda smelteverket bygninger

25

1906-1921Odda by

1906 – 1921: Etablering av industrien

En voldsom utvikling skjer i Odda etter at fabrikkene ble påbegynt i 1906. I 1907 blir det utar-beidet en reguleringsplan som et hastverksarbeid. Bygningsrådet praktiserer bygningsloven svært liberalt, så husbyggingen blir både tilfeldig og uharmonisk. Boligmangelen er stor og det gjelder å stimulere byggevirk-somheten. Mange bygger utenfor det regulerte området og står dermed fritt til å bygge som de vil. Etter hvert blir det ordnede forhold for vannforsyning, kloakk og renovasjon.

Odda skilles ut som egen herredskommune i 1913.

1906 Odda Arbeiderforening stiftes

1971 Reguleringsplan for Odda sentrum

1907 Ungdomshallen

1907 Telegrafstasjon

1908 ”Brucevillaen” for direktøren (revet 1960-t)

1908-15 Funksjonærboliger og tennisbane bygges på Toppen. Området brukt av begge bedriftene etter 1924.

1909 Odda arbeiderparti stiftes, første konflikt på karbiden.

1909 Arbeiderboliger for Carbiden på Krenkesflot

1909 Keisarbrakka

1910 Arbeiderboliger for Carbiden på Nyland

1911 Odda postkontor

1910-14 Arbeiderboliger Tjoadalen

1912-14 Arbeiderbolig på Motippen

1912 Odda barneskole

1912 Odda Lysverk AS etableres

1913 Odda skilles ut som egen kommune fra Odda sogn

1913 Bedehus

1913 Odda tollstasjon

1913 Eget lennsmannsdistrikt

1913 Eieren av Hotell Hardanger reiser erstatnings-sak mot industrien på grunn av forurensing, støv og skitt.

1914 Folkets hus

1914 Handelshuset i gågata

1914 Murboligen

1916 Ny kirkegård

1917 Kommunen kjøper gml. Hardanger Hotell for bruk til kommunehus

1918 Odda sykehus innvies

1921 Konkurs og masseoppsigelse, 15-1600 arbeidsplasser lagt ned


-> 1850 1850-1906 1921-1945 1945-1970 1970-2003 2003 -> 1850-2008utenfor Odda bygningerOdda by

26

smelteverketOdda by


Alfred Ernst Barton stifter i 1904 selskapet The Sun Gas Com-pany LTD. Selskapet produserer acetylengass for det engelske markedet. Til denne produk-sjonen trenger han karbid, og han kjøper derfor opp den sven-ske Alby Carbidfabrikk AB som hadde produsert karbid siden 1896. Den svenske fabrikken er imidlertid ikke stor nok. Fabrik-kens svenske direktør Dr. Albert Petersson får i oppgave å finne en bedre egnet lokalitet for en ny fabrikk. Han får i 1906 kontakt med blant annet Sam. Eyde og svenskene Knut Tillberg og Mar-cus Wallenberg som tilbyr seg å bygge ut fossen Tysso i Tyssedal

for å skaffe den kraft som The Sun Gas Company behøver.

Aktieselskapet Tyssefaldene stiftes i 1906. Arbeidene på karbidfabrikken kommer i gang i september 1906 og produk-sjonen av karbid starter i 1908.

Karbidfabrikken i Odda blir i utgangspunktet bygd med en produksjonskapasitet på 32 000 tonn. Av dette skal 10.000 tonn gå til produksjon av cyanamid. Karbidfabrikken i Odda er en av de største i verden, mens cyana-midfabrikken er verdens største i 1909, med en produksjonskapa-sitet på 12 000 tonn. Produktet

blir markedsført som ”Trollmel” på grunn av effekten.Fabrikkene blir utvidet i 1912-13 og kan nå produsere 85.000 – 90.000 tonn karbid.

I årene fram til 1. verdenskrig går fabrikkene godt. Under 1. verdenskrig arbeider fabrikkene helt i krigsindustriens tjeneste. Problemene melder seg i 1916-17. Vareknapphet, prisstigning og krig til sjøs rammer Norge. Mange nye karbidfabrikker byg-ges i Europa på denne tiden. Smelteverket går konkurs i 1921 og Tyssefaldene følger to år se-nere med i dragsuget.

1906Albert Peterson, svensk ingeniør kom fra Rjukan og ”oppdaget Odda”.

1906Anleggsarbeidet i gang. Karbid- og cyanamid-fabrikk bygges i Odda.

1908Alby United Carbide Factories Ltd. startet produksjon av kalsiumkarbid i Odda. Planlagt årlig produksjon var 32.000 tonn.

1909North Western Cyanamide Company startet produksjon av kalsiumcyanamid på samme fabrikkområdet. Årlig produksjonskapasitet var 12.000 tonn. Fabrikken den største i sitt slag i verden.

1909Karbidfabrikken jobber med full kapasitet. Alle tolv ovnene i virksomhet.

1910Fabrikk for å omdanne cyanamid fra Odda til sulphate of ammonia er bygget i Belgia Cyana-midanlegget kan nå produsere 16 000 tonn

1911Ny type ovn i karbidproduksjonen prøvd ut i Odda

1912-1914Cyanamidfabrikken utvidet

1913Utvidelse av produksjonskapasiteten ved karbi-danlegget til 80 000 tonn ferdig

1915-1916Gode år for fabrikkene.

1917-1919Flere patenter for produksjon av granulert cyanamid og fremstilling av gjødningsstoff.

1919Fall i eksport og produksjon


-> 1850 1850-1906 1921-1945 1945-1970 1970-2003 2003 -> 1850-2008utenfor Odda smelteverketOdda by

27

bygningersmelteverket


1912 (10? )Lagerhus C (105)

1912 Cyanamidknuser C (109)

1912 Dicypakkeri C (212)

1912 Fagforening og hovedvernombud F (3)

1912 Fordelingssatsjon dicy/cyan C (101)

1912 Karbidmøllehus C (103)

1912 Karbidsilohus C (104)

1912 Kjølehus C (107)

1912 Laboratorium F (122)*

1912 Lager Oddakalk/PCC testfabrikk C (111)

1912 Oddakalkfabrikk C (110)

1912 Ovnshus II og III C (106)

1912 Papirlager C (108)

1915 Industrivernkontor F (32)

1915-16 Videre utvidelser av karbidanlegget.

1915-17 Råcyanamidsilo C (114)

1916 Maskin- og elektrikerverksted F (120)

1918 Plateverksted F (28)**

19?? Hengebro over elva Opo F (6)

1945-1970Modernisering og fremtids-optimisme



16

utenfor Odda1945-1970

1970 - 2003: Miljøvern, omsetningssvikt, konkurs1945 - 1970: Modernisering - framtidsoptimisme

Økonomisk skiller årene mellom 1945 og 1974 seg ut både fra mellomkrigstiden og fra perioden etter 1974 ved en sterk – og fremfor alt sammenhengende og stabil økonomisk vekst. Veksten blir i stor grad båret av sterk industriell ekspansjon.

I 1950-årene er den toppriori-terte eksportindustrien den mestekspansive, med den kraft-krevende storindustrien i førin-gen – etter et mønster vi kjenner fra tiden før første verdenskrig. 1960-årene blir industrisamfun-nets glansperiode i Norge, og utviklingen er først og fremst preget av sterk internasjonaliser-

ing av norsk industri. Dermed blir skillelinjene mellom hjem-memarkeds- og eksportindustri visket ut.

I 1950-åra oversteg forbruket produksjonskapasiteten og både kraftkrevende industri og alminnelig forsyning opplever en kraftmangel. AS Tyssefaldene har dermed for lite kraft til forsyning av storindustrien i Odda. AS Tys-sefaldene bygger Mågeli kraftan-legg som står ferdig i 1956.

Økt behov for kraft og ujevn kraftforsyning på grunn av varier-ende nedbør, gjør det nødvendig å bygge ut kraftverket Tysse 2

og et samkjøringsnett for strøm-forsyning. Begge deler står ferdig i 1967.

Nye markedsmuligheter åpner seg i Storbritannia og etter-spørselen etter karbid og cyanamid øker sterkt på slutten av 1960-tallet. Oddas markeds-andel både nasjonalt og inter-nasjonalt blir stadig større.

Fritt salg av privatbilder fra 1960, tunnel til Tyssedal og helårsvei over Haukeli bidrar til økt gjen-nomgangstrafikk.

1956 Mågelikraftverket

1960Fritt salg av privatbiler, vekst i privatbilisme

1962600 ansatte på Det norske Zinkkompani AS og 500 ansatte på Smeteverket

1962Tunnel til Tyssedal

1964-65Helårsvei over Haukeli

1967Tysso 2 og samkjøringsnett



17

Odda by

1970 - 2003: Miljøvern, omsetningssvikt, konkurs1850 1850-1906 1906-1924 1924-1945 1945-1970 1970-2003 2003, -> 1850-2008

tilbake<<

1945 - 1970: Modernisering - framtidsoptimisme1850 1850-1906 1906-1924 1924-1945 2003, -> 1850-2008

Utviklingen av etterkrigs-Norge er kanskje mer enn noe annet preget av den sterke veksten i of-fentlig virksomhet. Kommunenes virksomhet vokser, særlig i små og mellomstore kommuner. Den kommunale ekspansjonen skyld-tes både at kommunene spiller en viktig sosial pionerrolle – som velferdskommuner – og at de blir stadig viktigere redskaper for statlig velferdspolitikk. Dermed blir kommunene også en vekst- og sysselsettingsfaktor av første rang i lokalsamfunnet.

Den kommunale ekspansjonen gjør offentlig virksomhet mer syn-lig enn før i mange lokalsamfunn.

1951: Brannstasjonen

1951Solfonn Hotell

1954 Odda bygningskommune oppløses og går inn i Odda heradskommune

1952-55Blokkene på Bygdabøen

1956 Odda sykehus fornyes

1956-57 Elevheimen ”Rubinen”

1956-58Sørfjordheimen

1957 Odda rådhus med kino

1958-59Odda ungdomsskole

1961Odda folkebad

1962-63Hardanger Hotell, utvides 1977

1963Direktørvillaen (Brucevillaen) rives

1964Aldersblokka på Eide

1967Justisbygget

1968Odda Gymnas

Odda kommune overtar mange av funksjonene som fabrikkene hadde. Kommunen er rik på slut-ten av 1950 tallet. Det blir bygd nytt rådhus, bibliotek, kommunal kino, svømmehall og idrettshall. Det ble gitt saneringstilskudd til riving av gamle hus.

Bolignøden er stor etter krigen. Odda kommune, Det Norsk Zink-kompani og Odda Smelteverk går sammen om å danne Odda Bolig-byggelag. Første prosjekt ble 30 leiligheter som blokkbebyggelse i Eidesdalen (populært kalt ”Røde Plass”). Senere kommer det blok-ker i Røldalsveien og i Bygda.



18

1945-1970smelteverket


De første årene etter krigen er vanskelige med sterk pris-regulering og dårlig fortjeneste. Fabrikkanlegget er sterkt nedslitt etter krigen og planer legges for fornyelse. Ragdetippen er full, og et bruk på gården Hjøllo blir kjøpt opp for å brukes som ny tipp.

Det investeres i blant annet i ny kalkovn, nytt Lindeanlegg, cyanamidknusere og elektrisk tørkeanlegg. Ved byggingen av Mågelikraftverket i 1956 får bedriften tilgang på mer kraft. Samtidig får selskapet omsider kjøpe tilbake tomtegrunnen som Tyssefaldene hadde overtatt etter konkursen i 1921. Mer kraft og

muligheter for pant i egen grunn gjør det mulig å fornye store deler av produksjonsanlegget: Ny importkai, taubane, råstofflager (m/skalltak), 2 nye kalkovner og utvidelse av dicyanlegget. Ny, luk-ket trefaseovn (nr II) tas i bruk fra 1956 og den gamle ovnen (nr. I) fornyes. Etter diverse innkjøring-sproblemer begynner bedriften å gå med overskudd fra 1958.

Kalksteinsforekomstene i Skaftåbruddet tar slutt og erstattes fra 1960 av importert kalkstein fra England. Cyanamid-fabrikken moderniseres og står ferdig i 1962.

1947Forsøksanlegg for produksjon av dicyandi-amid kommer i gang. Forlik mellom Odda Smelteverk og Norsk Hydro. Norsk Hydro produserer etter Odda-prosessen. BASF og Hoechst i Tyskland og Staatsmijnen i Hol-land bygger fabrikker med Odda-lisens.

1951Dicy-fabrikken blir bygd

1955Modernisering av karbidfabrikken



19

1924-1945bygninger


1946–56 Kalksteinsilo importkai K (5)

1949 Kontrollrom kalkovner K (47)

1950 Jernlager F (27)

1950 Kompressorstasjon CO-gass K (29)

1950 Kontor og velferdsrom F (36)

1950 Priestovn maskinhus K (46)

1950-51 Dicyfabrikk C (200)

1954-57 Trefaseovnshus II K (53)

1955 Blanderom for råmaterialer K (50)

1955 Sentraltoalett F (41)

1955-56 Råstofflager kalk/koks K (54)

1956 Beskyttelsestak over vei F (12)

1956 Døgnsilo kalkovn K (57)

1956 Importkai F (9)

1956 Kalkovn I K (52)

1956 Knusestasjon K (55)

1956-57 Kalkovn II kybel m/tavlerom K (51)

1956-57 Taubane F (13)

1957 Brovekt med hus F (15)

1960 Containerpakkeri K (24)

1960 Reservedelslager F (34)

1960-62 Karbidpakkeri K (23)

1965 Lager for dunk til karbidpakkeri K (22)

1965 Portvakt og berdriftslegekontor F (2)*

1921-45Skiftende tider, konkurs og nye eiere



20


1921 – 1945: Skiftende tider - eierskifter

De første årene etter første verdenskrig er preget av stor op-timisme og pågangsmot. Nye red-skap og maskiner gjør jordbruket mer effektivt. Industrialiseringen skyter fart og flere fabrikker blir bygd og lønningene stiger.

Det blir etter hvert produsert mer varer enn folk har råd til å kjøpe. Mange arbeidere blir arbeidsløse.

De første årene etter krakket på New York børsen i 1929 er de hardeste. Av Norges 3 millioner innbyggere er 150 000 arbe-idsløse. Den økonomiske krisen får store ringvirkninger i landet. Tvangsauksjoner og konkurser

rammer hardt både i industrien og i primærnæringene.

Arbeidsløshet og fattigdom fører til streik og uro mellom klassene. Etter 1933 bedrer tidene seg.

1924Det norske Zinkkompani AS grunnlagt1927: ”Egne Hjem” arbeiderboliger oppført av Zinken

1929Det norske Zinkkompani AS starter opp fabrikk på Eitremsneset med ny smelteteknikk basert på elektrolyse.

1930-33Den store Depresjonen. InternasjonalDepresjon. En rekke land innfører import-forbud for alle gjødningsstoffer, inkludert cy-anami. Program utarbeides for markedsføring av cyanamid i de ulike markedene.

1931Vegforbindelsene over Haukeli og Hardan-gervidda møtes i Eidfjord. Voldsomt oppsving i biltrafikken og turismen.

1932Norsk Hydro setter i gang arbeid for å omgå Johnsons patent, og søker om patent på egen prosessvariant – Hydroprosessen. Erling Johnson og Odda Smelteverk er ikke enige i at Hydroprosessen var uavhengig av deres paten-ter og saksøker Norsk Hydro for patentinngrep. Saken blir ikke løst før krigen

1934Urolig verdenssituasjon når Odda. Bedriften konkursSlutten av 1930-årene: DNN går godt pga. av aluminiumsproduksjon for rustningsindustrien.

1940Ferge Kinsarvik - Kvanndal

1940-452. verdenskrig


-> 1850 1850-1906 1906-1921 1945-1970 1970-2003 2003 -> 1850-2008utenfor Odda smelteverket bygninger

21

1921-1945Odda by


Smelteverkets konkurs i 1921 ram-mer den kommunale økonomien hardt. Skattene fra fabrikkene og arbeiderne uteblir. Kommunen må overta forsørgelsen av dem og deres familier. Nøds-arbeid settes i gang, særlig innenfor veibyg-ging. Veien mellom Tyssedal og Odda bygges sammen med en rekke veiprosjekter på hver side av fjorden. Det utarbeides en stor regule ringsplan for Odda i 1921 et-ter klassiske idealer med trealleer langs gatene, plasser, akser og tettere bybebyggelse i deler av sentrum.

Etter splittelsen i Arbeiderpar-tiet i 1921 sluttet Odda Arbeider-

parti seg til Kommunistpartiet. I 1925 får Arbeiderpartiet flertall i herredsstyret, et sosialistisk flertall som har holdt seg helt opp til vår tid. Splittelsen mellom Kommunist-partiet og Arbeiderpartiet i Odda utvikler seg til en bitter strid som topper seg med ”Slaget i Skrevet” 1. mai 1931.

Kommunen får på nytt økono-miske problemer når smelteverket igjen går dårlig på begynnel sen av 1930-tallet. Kommunen blir satt under økonomisk administrasjon fra 1933 til 1937, noe som tydelig viser hvor sårbart Oddasamfunnet er for internasjonale konjunktur-svingninger.

1921-24 ”Nødsår” i Odda, stans i produksjonen

1922 Bedriftene selges på tvangsauksjon til Tys-sefaldene AS

1922 Ny reguleringsplan for hele Odda by (ark. Hoff)

1928 Odda gamlehjem

1929 Gravkapell på Berjaflot

1929 Formannshuset

1930-t Privat boligbygging i Eidesdalen, Kvednadalen og Tjoadalen med lån fra bedriften

1936 Idrettsplassen delvis bygd på nødsarbeid

1938 ”Sing-Sing” boligblokk

1938 Yrkesskole i Bekkandalen



22

smelteverket1921-1945


Virksomheten kommer i gang igjen i 1924 med norske eiere og under navnet Odda Smelteverk. Årene fram til 1930 viser en gledelig stigning i produksjonen. Karbidsalget er begrenset av kvoteregulering, mens salget av cyanamid tar et uventet raskt oppsving. Særlig cyanamid brukt til gjødningsformål bidrar til denne oppgangen.

På begynnelsen av 1930-tallet får smelteverket igjen problemer. Kvotereguleringer, nasjonalisme og selvberging fører til over-produksjon og masseoppsigelser i 1931. Først i 1933 lysner det igjen. Ny karbidovn blir satt i drift

fra 1937. Denne gir reduserte kostnader, bedre energiutnyttelse og økt produktivitet.

På tyskernes befaling blir produksjonen holdt i gang under krigsårene 1940-45. All cyana-midproduksjon går til gjødnings-formål. Anlegget forfaller under krigen og ingen investeringer blir gjort.

1924Nye eiere starter opp igjen produksjonen: Odda Smelteverk A/S. Hafslund, Meraker og Odda ble Europas ledende carbidgruppe.

1924-30Gode år for fabrikkene. På det norske marke-det finnes Kalkkvelstoff Odda Trollmjøl

1928”Oddaprosessen” patentert. Utviklet av sjefskjemiker ved Odda Smelteverk Erling B. Johnson. En revolusjonerende prosess for produksjon av fullgjødsel. Prosessen ble ikke brukt i Odda men i 15 andre bedrifter.

1934Avtale med Bamag Meguin om utnyttelse av Odda-prosessen.

1934Modernisering og forbedring av cyanami-dovnene

1937British Oxygen Company (BOC) kjøpte alle aksjene i Odda Smelteverk AS. Trefase ovn I ble startet.

1938Avtale med I.G. Farbenindustrie om utnyttelse av Odda-prosessen



23

bygninger1921-1945


1930Mantel og containerverksted F (121)*

1936-37 (ombygd 1960)K (16)

1938 Silo for filterkake C (125)

1946Lager laboratorium F (43)

1906-21Etablering av industrien: fra bygd til by



smelteverket bygningerOdda by

12


1975 DNN legger ned aluminiumsproduksjonen i Tyssedal1983Illmenittsmelteverket AS starter opp med Staten, Kronos Titan, Titania og Atle Jebsen som eiere.1988 Tinnfoss Jernverk AS overtar statens andel.

Arbeids miljøloven vedtatt. Del-takelse, miljø og trivsel blir nye og viktige elementer i velferdsstaten.Markedet for aluminium blir dårligere og DNN Tyssedal legges ned. Staten går inn som medeier og etablerer Illemenittsmeltever-ket i 1983. I 1986 investerer sinkfabrikken 500 mill. kr i en ny elektrolysehall og støperi.

Odda-prosessen i bruk i fabrikker rundt om i verden som for eksem-pel Agrolinz i Østerrike.

Etter oljekrisen i 1973 blir tidene dårligere både i norsk og inter-nasjonal økonomi. Prisene stiger kraftig, konjunkturene svinger og veksttakten avtar. I løpet av perioden skjer det en omfattende avindustrialisering i Norge. Hard konkurranse fra lavkostland får store følger for tradisjonell norsk industri.

Fokus på miljøvern øker utover 1970-tallet (det Europeiske miljøvernåret i 1977). I 1975 gir Statens Forurensningstilsyn Odda smelteverk nye og stren-gere utslippskrav til luft og vann. Demokratiet i arbeidslivet blir sterkt utvidet, og i 1977 blir




13

1970-2003Odda by

Etter flere saneringer og modern-i seringer på 1960- og delvis 70-tallet, snur trenden og fokus rettes mer og mer mot miljø-bevaring. Særlig rivingen av Folkets hus i 1972 og Grand Hotel i 1975 bidrar til en oppvåk-ning og kursendring på slutten av 1970-tallet.

Registreringen av kulturminner (SEFRAK) på 1980-tallet bidrar til en økt interesse for vern av kulturminner. Som en følge av dette reguleres en hel rekke bygninger og miljøer i sentrum til spesialområde bevaring midt på 1980-tallet.

1970 DnC-bygget bygges

1972Folkets hus rives

1972 Domusbygget (Coop) bygges på tomta til Folkets Hus

1975Grand Hotel rives

1978 Odda sykehjem

1978 Gamle Hardanger Hotell fra 1896 rives

1991-93Sørfjordsenteret bygges

1998 Odda barneskole utvides

Økende velstandsvekst gir grunn-lag for økt handel og mer forbruk. På 1970-tallet bygges en rekke nye boligområder ut stadig høy-ere opp i fjellskrentene: Ragde, Erraflåt og Hetleflåt. Sykehjem bygges (1978) og barneskolen utvides (1998).



utenfor Odda bygningerOdda by

14

1970-2003smelteverket

1970 Karbidproduksjonen doblet

1970 - 1980Miljøsatsing. Bedre arbeidsmiljø og utemiljø

1982 Odda Smelteverk tar i bruk en av verdens største lukkede kalsiumkarbidovner. Kapa-siteten økes med til 130.000 tonn årlig. Både arbeidsmiljø og ytre miljø ble kraftig forbedret.

1993 Trygghetssertifikat ISO 9001

1995 Dicy-fabrikken utvidet og øker produksjonskapasiteten med 30%.

1998 Omsetningssvikt

1998 Amerikanske Philipp Brothers Chemicals Inc. kjøpte Odda Smelteverk AS

2001 Omsetningssvikt

2003 Konkurs.

Det blir fokus på kostnadsreduk-sjoner og kvalitetsforbedringer. En snuoperasjon blir lansert i 1986 med mottoet ”Kvalitet i arbeid – kvalitet i produksjon”. Bedriften har suksess med produktet ODDA-KALK.

Smelteverket overtas av nye ame-rikanske eiere i 1978. Bedriften opplever omsetningssvikt i 2001 og går konkurs i 2003.

Odda Miljøvernkomité etableres som et samarbeid mellom de 3 bedriftene DNN, Det Norske Zinkkompani og Odda Smelteverk i 1970. Rapporten fra arbeidet legges fram i 1974 og blir bane-brytende i sitt slag med verdifulle impulser til miljøvernarbeidet utover 1970-tallet.

Bedriften satser gjennom 1970-tallet på fornyelse av produk sjons utstyret. Ny lossekran kommer i 1975 og nytt ovnshus III står ferdig i 1978. Bedriften opp-lever imidlertid en rekke produk-sjonsproblemer og markedet for karbid og dicy er svakt med lave priser og stor konkurranse.



utenfor Odda smelteverketOdda by

15

1970-2003bygninger

1970 1972 Velferdsbygg kalk/karbid K (58)

1974 Velferdsbygg for pensjonister F (7)

1976 Trefaseovnshus III K (70)

1979 Analysestasjon K (40)

1993 Nye karbidlager eksportkai F (38)

1998 Silo- og transportanlegg

filterkake C (127)

1999 CY-50 fabrikk C (213)

1978 Ny, moderne lukka karbidovn. En av de største i verden

1988 Dicy-fabrikken ble automatisert

1989 Karbidpakkeriet ble automatisert

1995 Dicy-fabrikken utvidet

1999 Cy50-fabrikk ble bygd.

Hydrogencyanamid

19?? Bro over elva v/importkai F (8)

19?? Fordelingsstasjon strøm ny K (4A)

19?? Hus for kjølebelte og siloer K (59)

19?? Kontrollrom karbidpakkeri K (79)

19?? Lager div. C (115)

19?? Lager F (30)

19?? Rubbhall-B ildfast/mek.lager F (35)

19?? Velferdsbygg ”Kubb” K (45)

1850-1906Turisme, vakker natur



28


1850 – 1906: Turisme

De første turistene dukker opp i Hardanger i 1820-30 årene. Dette er gjerne kunstnere, lakse-fiskere/ velstående utlendinger (ofte engelskmenn). Nasjonal-romantikken blomstrer (”Brude-ferd i Hardanger”) og stadig flere turistskip finner veien inn Sørfjorden. Etter at det ble fast rutebåtforbindelse fra Bergen til Hardanger fra 1860-årene økte trafikken. Høyfjellsveien over Haukelifjell åpner i 1889, noe som medfører betydelig gjennomgangstrafikk om som-meren. Dette sammen med den mektige og vakre naturen med turistattraksjoner som Folgefonn, Buerbre, Skjeggedalsfoss,

Tyssestrengene. Låtefoss og andre fosser, gjør Odda til det viktigste og mest besøkte turist-stedet i Norge.

1861Faste dampbåtruter til Bergen og senere Stavanger

1887Veg Odda – Telemark ferdig. Dette var enkleste veg Bergen – Oslo på sommerstid

1890Dampskipsruten Newcastle – Bergen åpnet, turismen skyter fart

1892Vasstunbrua bygd over Opo ved utløpet av Sandvinvatnet.


-> 1850 1906-1921 1921-1945 1945-1970 1970-2003 2003 -> 1850-2008utenfor Odda smelteverket bygninger

29

Odda by1850-1906

1850 – 1906: Turisme

Høydepunkt i turisttrafikken er omkring 1906 med 10 hoteller og 150 hester som skysser fra Odda til Røldal. Odda er på denne tiden et lite og idyllisk strandsted med 5-600 innbyg-gere, selvforsynt med det meste.

1850Det første hotellet bygges. Hotellet brenner i 1895. Gjenreises som det største turisthotellet i landet ”Hotel Hardanger”

1860-tAlmerkekaien, dampskipskai

1868Grand Hotel

1869Kirken rives, dagens kirkegårdsmurer skal være reist med stein fra den gamle kirken.

1871Ny kirke oppføres.

1891 – 1914 Keiser Wilhelm fast gjest.

1896Odda opprettes som egen bygningskommune

Før 1850Bondesamfunn, selvberging, kirkested


1850-1906 1906-1921 1921-1945 1945-1970 1970-2003 2003 -> 1850-2008smelteverket bygningerOdda by

30

utenfor Odda-> 1850

-> 1850: Bondesamfunn

Eldste spor etter aktivitet i Odda er fra yngre steinalder (2000 år f.Kr.). Gårdene Sandvin, Tokheim, Eitrheim og Freim er de eldste med fast bosetting. Bøndene lever av fedrift, åkerbruk, skog-bruk, jakt og fiske.


1850-1906 1906-1921 1921-1945 1945-1970 1970-2003 2003 -> 1850-2008smelteverket bygninger

31

Odda byutenfor Odda-> 1850


Omkring 1250 reises det en steinkirke på Oddi, landtunga mellom elva Opo og vika innerst i fjorden. Kirkestedet viser at dette er et gammelt, sentralt sted der fjord og dal møtes. Her har det vært gjennomgangstrafikk av hestehandlere og andre på vei til marked og messe i Røldal eller Telemark.

Ca. 1250Steinkirke reises på Oddi

1650Gjestgiveri ”Kremargarden” (det første i Hardanger)

1845”Kremargarden” brenner


1850-1906 1906-1921 1921-1945 1945-1970 1970-2003 2003 -> 1850-2008bygninger

32

smelteverketOdda byutenfor Odda-> 1850


Området der smelteverket i dag ligger er i hovedsak ubebygd og brukes som innmark til gårdene i nærheten. Deler av området har trolig vært flomutsatt

Tid & rum-matris som digitalt arkiv

DIVE 17

Historisk betydelse I DIVE baseras bedömningen av kulturarvets värden framför allt på områdets historiska betydelse. Det gäller därför att ta reda på vilka karaktärsdrag och förhållanden i området som haft och har betydelse i samhället. Det är inte säkert att viktiga perioder och berättelser i områdets historia verkligen efterlämnat läsbara spår i dagens landskap. De kan vara borttagna, integrerade i nya sammanhang eller kanske dolda under marken. Det är heller inte säkert att de historiska spår

som faktiskt finns, representerar historiskt och samhälleligt betydelsefulla karaktärsdrag eller berättelser. De historiska spåren har troligen en annan mening för oss i dag än för människorna som avsatte dem. De historiska rummen i landskapet behöver därför diskuteras och tolkas i ljuset av de historiska och samhälleliga sammanhangen. På så sätt kan de karaktärsdrag som är bärare och förmedlare av något histo-riskt betydelsefullt för vår tids och morgondagens människor identifieras och klarläggas.

Historisk lesbarhet Miljön både i staden och på landsbygden är ett resultat av utvecklingens drivkrafter, händelser och verksamheter. I några områden är det lätt att uppfatta uttrycken för tidens gång. I andra områden är det svårt att läsa den historiska utvecklingen, speciellt i tätbebyggda områden med stort förändringstryck. Med läsbarhet menas att historien kan ”avläsas” i dagens landskap och miljö. Exempel på läsbarhet kan vara att spåren från olika stadsplaner fortfarande är tydliga i dagens stad eller att de naturliga hamnförhållanden som var orsak till stadens uppkomst ännu är fattbara. För allmänheten är god historisk läsbarhet ofta en förutsättning för att kunna förstå platsens historiska utveckling. Läsbarhet är därför en betydelsefull värderingsgrund. Historisk läsbarhet: Den ursprungliga

Områdets historiska betydelse

Stadens bebyggelse, rum och beståndsdelar har haft olika funktioner och därmed olika historisk betydelse. Oftast är det speciellt tydligt i centrum där spåren från stadens olika utvecklingsskeden står sida vid sida.

Historisk lesbarhet: Den opprinnelige havnen i Arboga. Foto: Arboga kommune.



utenfor Odda smelteverket bygningerOdda by

34

1970 - 2003: Lesbarhet og viktige utviklingstrekk1850 1850-1906 1906-1924 1924-1945 1945-1970 1970-2003 2003, -> 1850-2008

Viktige utviklingstrekk:Perioden var preget av omstilling i industrien med effektivisering og nye krav til miljø, både i forhold til omgivelsene, men også i form av bedre arbeidsmiljø for de ansatte. Norge var inne i en kraftig vel-standvekst med økning av offentlig sektor og økt kjøpekraft i privat sektor. Kommunene bygde ut velferdstilbudet i form av bedre skoler, barnehager og institusjoner for pleie og eldreomsorg. Byfornyelse gjennomføres ved riving av gammel bebyggelse. Senere slår bevar-ingstanken rot, og eldre bygningsmiljøer reguleres til bevaring.

Lesbarhet:Ovnshus III var Odda smelteverks svar på tidens nye krav. Den var verdens største i sitt slag, og bidro til en betydelig økt produksjon, effektivitet og miljøforbedring for både ansatte og omgivelsene.

DOMUS-bygget og Sørfjordsenteret synliggjør velferdsveksten og nye trender i forhold til varehandel. Større forretninger, flere varer under samme tak og bilbasert handel. DOMUS fikk tomt ved at gamle Folkets Hus ble revet, - troen på framskrittet var større en pietets-følelsen for fortiden. Gamle hotell Hardanger rives og Almerket byg-ges ut som kai med trafikkterminal.

Odda kommune utvidet i perioden Odda barneskole og bygget nytt pleie- og omsorgssenter.

Tilstand:Ovnshus III står slik det var da bedriften gikk konkurs i 2003. Bare enkelte deler av det tekniske utstyret er demontert.

DOMUS-bygget og Sørfjordsenteret er i fortsatt bruk til forretnings-formål.

Perioden 1970-2003



35


Viktige utviklingstrekk:Årene etter 2. verdenskrig var preget av fornyelse, vekst og tro på framtiden. Reguleringsplanen fra 1949 var bygd på nye ideer for ut-forming av selve bebyggelsen. Det gamle skulle saneres fullstendig og erstattes av ny bebyggelse i lamellmønster. Økt kraftproduksjon ga muligheter for økt produksjon og inntjening ved smelteverket. På slutten av 1950-tallet ble store deler av fabrikkanlegget fornyet i form av ny importkai, taubane, råvarelager, kalkovner og ovnshus. Bedriften satset på videreforedling av cyanamid til dicyandiamid (Dicy).

Som følge av gode år for bedriftene fikk Odda kommune økte inntekter og dermed muligheter for utbygging av kommunale tjen-estetilbud. Bolignøden fra mellomkrigsårene ble løst ved storstilt utbygging av blokker, rekkehus og eneboligfelt. Parallelt med dette ble gatenettet bygd ut.

Lesbarhet:Det meste av de nye anleggene fra slutten av 1950-tallet er fortsatt bevart. Deler av Dicy-fabrikken er imidlertid revet.

Kommunens mange nybygg fra slutten av 1950-tallet er fortsatt i bruk: Rådhus m/kino, brannstasjon, ungdomsskole, folkebad med mer. Brannstasjonen har en flott beliggenhet i enden av Opheims-gata. Beliggenheten på grensen mellom smelteverksområdet og byen var strategisk i tilfelle brann. Blokkbebyggelsen og rekke-husene på Bygdarbøen er bevart og viser intensjonene i reguler-ingsplanen fra 1947. Blokkene ble bygd ut i et samarbeid mellom bedriftene og kommunen.

Tilstand:Importkai med siloer, taubane med bærekabel, skalltak over råva-relager, samt kalkovnene er bevart. Kalkovnene er åpne konstruk-sjoner utsatt for forfall. Ovnshus II fra 1957 er bevart, men store deler av det tekniske utstyret er demontert og solgt som skrapjern. Tilhørende transportbånd, kjølehus og kontrollrom er revet. Rådhus, brannstasjon og blokkene på Bygdarbøen er lite endret og har høy grad av autentisitet.

Perioden 1945-70



36

1924 -1945: Lesbarhet og viktige utviklingstrekk1850 1850-1906 1906-1924 1924-1945 1945-1970 1970-2003 2003, -> 1850-2008

Viktige utviklingstrekk:Epoken var preget av de vanskelige årene etter smelteverkets konkurs i 1921. Kommunen tapte sine inntekter og industri arbeidere ble satt til nødsarbeid med bygging av veier. Det var lite rom for bygging av boliger og offentlige servicetilbud. Reguleringsplanen fra 1921 ble bare i liten grad gjennomført. Denne var preget av sam-tidens klassiske byplanidealer med akser, alleer, plasser og torg. På slutten av 1920-tallet kom smelteverket i gang igjen og kommu-nen fikk råd til å bygge idretteplass, gamlehjem og gravkapell. På 1930-tallet kom det også i gang noe privat boligbygging med lån fra bedriften og boligblokken ”Sing-Sing” ble bygd. All utbygging skjedde utenfor sentrum. Smelteverket bygde ny karbidovn (ovnshus I) i 1937.

Lesbarhet:Det ble bygd lite i perioden. Veien mellom Tyssedal og Odda, bygd som nødsarbeid, er bevart. Det tydeligste sporet etter regulerings-planen i 1921 er trerekkene som ble plantet langs de øst-vest gående gatene i sentrum (som nødsarbeid?). Ovnshus I er bevart.

Tilstand:Ovnshus I fra 1937 er sammenbygd med ovnshus II, og er bevart. Store deler av det tekniske utstyret er demontert og solgt som skrap-jern. Tilhørende transportbånd, kjølehus og kontrollrom er revet.

Perioden 1921-45


utenfor Odda smelteverketOdda by

37

bygninger


Viktige utviklingstrekk:Epoken markerte starten på industrieventyret i Odda. En voldsom vekst fulgte i kjølvannet av utbyggingen. Sentrum ble regulert i 1907 i tråd med tidens idealer, dvs. som en hageby med gater og kvartaler i et rutenett tilsvarende det vi finner på andre industri-steder. Reguleringen tok hensyn til det eksisterende hovedveinettet og bebyggelsen i Brotateigen langs sjøen. Fra 1904 ble murtvang innført i bymessige strøk for all bebyggelse med mer enn en etasje. I Odda ble det bygget arbeiderboliger i form av både større murgårder og mindre trehus. Skole ble også bygget. Bebyggelsen forholder seg til gateløpene og danner delvis kvartalsstruktur.

Verdens største cyanamidfabrikk bygges i Odda i 1909. Den utvides kraftig etter bare få år. Karbidfabrikken er også en av de største i sitt slag. Rustningskappløpet før krigen og første halvdel 1. verdens-krig gir god fortjeneste for bedriftene. Vareknapphet, prisstigning og mange nye konkurrenter resulterer i konkurs i 1921.

Lesbarhet:Eksportkai med lagerbygning, kontorbygningene, samt det meste av bygningsmassen som tilhørte cyanamidfabrikken er bevart. Det samme er en del fellesbygninger i form verksteder og lager. En del bygninger av underordnet betydning er revet. Den opprinnelige karbidfabrikken ble revet i forbindelse med fornyelsene på slutten av 1950-tallet.

Reguleringsplanen fra 1907 er lett lesbar i sentrum.

Tilstand:Det meste av den bevarte bygningsmassen inne på smelteverk-sområdet har en høy grad av autentisitet. Det omfattende nettver-ket av smalsporet jernbane som ble brukt til intern transport på bedriftsområdet er fjernet. Traseene er fortsatt bevart. Nyere tilbygg til cyanamidfabrikken er revet. Ovnshusene er preget av forfall og skrøpelige konstruksjoner. Den øvrige bygningsmassen har høy grad av autentisitet. Kontorbygninger og laboratorium er rehabilitert.

Skole og arbeiderboliger i mur og tre er bevart med høy grad av autentisitet.

Perioden 1906-21



38


Viktige utviklingstrekk:Epoken var preget av framveksten av turismen. En rekke hoteller ble bygd ut, og Odda ble et av landets fremste turiststeder. Som en følge av turismen vokste strandstedet fram som en liten småby med bebyggelse langs Brotateigen og utover Almerket. Dampbåt-forbindelsen med Bergen og senere Stavanger, og veiforbindelsen over fjellet fra 1888, var viktig for utviklingen av stedet. Den gamle middelalderkirken i stein på Almerket ble revet til fordel for en ny trekirke som ble innviet 1871. Industrietableringen i 1906 ga problemer for turistnæringen, mens 1. verdenskrig satte en stopp for den.

Lesbarhet:Røldalsvegen danner fortsatt hovedveien gjennom sentrum ned til sjøen. Forbindelsen ut til Almerket og kirken er imidlertid brutt. Med unntak av kirken, er den gamle bebyggelsen på Almerket revet. Be-byggelsen langs Brotateigen er bevart. De gamle hotellene er revet eller sterkt ombygd.

Tilstand:Nedre del av Røldalsvegen er byens gågate og handlestrøk. Her er det bevart eldre bebyggelse på begge sider. Miljøet rundt kirken er sterkt endret og til dels forringet ved store parkeringsarealer og nærhet til havneterminal. Sjøfronten er endret ved flere utfyllinger. Opprusting av bryggene foran kirken og det gamle torgarealet har økt den sjønære kvaliteten igjen. Bebyggelsen langs Eitrheimsvegen er i stor grad bevart.

Perioden 1850-1906



39

Før 1850: Lesbarhet og viktige utviklingstrekk1850 1850-1906 1906-1924 1924-1945 1945-1970 1970-2003 2003, -> 1850-2008

Viktige utviklingstrekk:Epoken omfatter Oddas eldste historie som bondesamfunn og kirkested i møtet mellom fjord og dal. På elvesletta i fjordbunnen lå det flere bruk omgitt av innmark på flatene og utmark/beite oppover i liene.

Lesbarhet:Røldalsvegen, Kremarvegen og Eitrheimsvegen er gamle, bevarte veifar med røtter langt tilbake i tid. Det er også bevart deler av den gamle veien langs moreneryggen ned fra Toppen til Bygdarbøen. Kirkestedet er det samme som siden 1250-tallet. Kulturlandskapet i lia overfor Mannsåker viser den gamle utnyttelsen av de stedlige ressursene.

Tilstand:De gamle veistrukturene er i bevart, men selve veiene er ombygd en rekke ganger. Det finnes ikke bevart bebyggelse fra denne epoken i Odda sentrum.

Lesbarhet fra før 1850



40

1850 - 2003: Lesbarhet og utviklingstrekk1850 1850-1906 1906-1924 1924-1945 1945-1970 1970-2003 2003, -> 1850-2008

Oppsummering historisk lesbarhet Oppsummering viktige utviklingstrekk

1970 - 2003

1945 - 1970

1921 - 1945

1906 - 1921

1850 - 1906

før 1850

Serien til venstre viser lesbare spor fra ulike perioder i byutviklingen i vår tids bylandskap. I oppslaget over er lesbarhetskartene lagt over hverandre og bidrar samlet til å forklare innholdet og sammenhengene i dagens by. (Fra Stedsanalyse Odda 2008. Se side 43-44)

hamnen i Arbog Serien till vänster visar läsbara spår från olika utvecklingsperioder i dagens stadslandskap. Uppslaget ovan visar hur läsbarhetskartorna lagts på varandra och därmed bidrar till att samlat förklara innehållet och sambanden i dagens stad. Exemplet är hämtat från stedsanalysen för Odda 2008 sidan 43-44.

Autenticitet och integritetAutenticitet och integritet är två begrepp som kompletterar varandra. Tillsammans med begreppet historisk läsbarhet uttrycker de hur väl miljöer, strukturer och detaljer i landskapet och miljön fungerar som bärare och förmedlare av områdets historiska karaktär och betydelse.

Autenticitet beskriver hur ursprungliga de historiska spåren är i förhållande till tillståndet vid olika historiska tidpunkter. Det kan vara en renässansstadsplan som fortfarande har behållit sina ursprungliga detaljer eller en oförändrad funktionalistisk husfasad från 1930-talet. Autenticitet kan handla både om kulturarvets materiella egenskaper, form och innehåll och om kreativa utvecklingsprocesser, som sociala sammanhang, funk-tionella och strukturella system.

Integritet på stads- och områdesnivå beskriver kulturarvets funktionella, strukturella eller visuella ”orördhet”. Funk-tionell integritet kan till exempel betyda att användningen av byggnaderna i en miljö (delarna i ett system) eller i en industriell produktionsprocess (produktionsanläggningen) är intakta och i bruk i dag. Strukturell integritet handlar om att delarna är fysiskt intakta, som hur fattbar den ursprungliga helheten i renässansstadsplanen fortfarande är i dagens stad. Visuell integritet beskriver hur väl bevarade de funktionella och strukturella karaktärsdragen är i förhållande till den ursprungliga stadsbilden.

DIVE 19

Kulturarvets värdenKulturarvet är en oersättlig källa till kunskap om den histo-riska utvecklingen. Det handlar om människornas förhål-lande till varandra och naturen, om tidigare generationers tillgång till och användning av resurser, om näringsfång och brukningsformer samt om människornas sociala, religiösa och rituella liv. Bevarade kunskapsvärden gör det möjligt för fram-tida generationer att ställa nya frågor och göra nya tolkningar av historien. Ju mer vi vet om landskapet och miljön, desto lättare är det att läsa och förstå historien. Kulturarvet ger möj-ligheter till olika slags upplevelser. Kulturmiljön i städer och på landsbygden står för kontinuitet, variation, kontrast och karaktär. Den ger möjligheter till igenkännande och tillhörig-het, nyfikenhet och kunskapstörst, undran och närhet till historien. Den kan vara en viktig identitetsskapande faktor. Kulturarvet står också för bruksvärden och stora samhällsin-vesteringar med betydelse i ett hållbarhetsperspektiv. Utveck-ling av kulturarvets bruksvärden är bland annat att ta vara på byggnader, odlingsbar mark, infrastruktur, traditionella kunskaper och färdigheter eller kulturella och sociala resurser. Traditionellt används olika kriterier för att peka ut värden på nationell, regional eller lokal nivå. För kunskapsvärden: Representativitet, sammanhang och miljö, autenticitet och fysiskt skick. För upplevelsevärden: Sammanhang och miljö, identitets- och symbolvärde, arkitektonisk eller konstnärlig kvalitet. För bruksvärden: Ekonomi, funktion och ekologi.

I DIVE används informationen från de två första stegens kunskapsuppbyggnad och tolkningar som grund för att bedöma områdets historiska karaktär och betydelse. Läsbar-het, autenticitet och integritet kan samlat användas som argument vid värdering i steg tre. Kulturarvets värden ska spegla de sociala och kulturella sammanhang de tillhör. Hur enskilda personer och samhället värderar kulturarvet beror på förhållningssätt och prioriteringar som varierar med tiden. Byggnader och bebyggelsestrukturer har till exempel historiskt värde om de bedöms vara betydelsefulla uttryck för sin tid, eller motsatsen, antingen som källor till kunskap om historien, underlag för upplevelser eller för att de har stora bruksvärden.

Kulturarvets utvecklingspotential I DIVE används begreppet kulturarvets utvecklingspotential för att beskriva den framtida visionen för förvaltning och bruk av kulturhistoriska karaktärsdrag och resurser i området utan verklighetsanknutna begränsningar. Tanken är att fritt diskutera och ta fram förslag till olika utvecklingsmöjligheter. Många planer och projekt där kulturarvet används på nya och otraditionella sätt har börjat med mer eller mindre realistiska framtidsbilder. Om visionerna faktiskt går att genomföra måste därefter bedömas i förhållande till dels kulturarvets sårbarhet och tålighetsgränser, dels vilka plan- och förvalt-ningsmässiga, tekniska, ekonomiska och politiska möjligheter som finns.

Områdets värden och möjligheter

Skyddskonstruktionen och domkyrkoruinerna i Hamar. Ett exempel på att kulturarvet kan utvecklas som kunskapskälla och resurs för upplevelser och bruk i en kombination av kontinuitet och förändring.

Skansen Kronan i Göteborg. Ett landmärke och en symbol i stadsbilden som är sårbar i förhållande till dagens utbyggnadsbehov. Se sidan 70-74.


Kulturarvets sårbarhet och tålighetsgränsDIVE är ofta en del av en planprocess som syftar till föränd-ring och utveckling av den fysiska miljön. I en sådan situation är det viktigt att belysa kulturarvets sårbarhet och förmåga att ta upp eller dra nytta av föreslagna förändringar. Det blir då möjligt att ange gränserna mellan förändringsförslag som är acceptabla eller icke-acceptabla för kulturarvet. Med kulturarvets sårbarhet menas sannolikheten för minskning eller förlust av definierade kulturvärden till följd av inre eller yttre påverkan. Tålighetsgränsen anger kulturarvets robusthet. Det är den gräns som markerar övergången från en nivå av värden till en annan. Då tålighetsgränsen överskrids förändras utpekade värden helt eller delvis.

Kulturarvets förändringskapacitetI DIVE sammanfattas de kvalitativa bedömningarna av kulturarvets värden, utvecklingspotential, sårbarhet och tålighetsgränser som områdets förändringskapacitet. Bedömningen av förändringskapaciteten är en form av konsekvensbedömning. Avsikten är att komma fram till de kulturhistoriska handlingsmöjligheterna i området. Det är en tvärsektoriell utmaning att uttrycka de samlade möjligheterna att anpassa eller utveckla kulturarvet i förhållande till de föreslagna förändringarna i exakta formuleringar. Avsikten är att resultatet ska kunna användas i det sista stegets konkre-tisering av förutsättningarna och ramarna för att aktivera de kulturhistoriska resurserna i planeringen.

import/råvarer karbid cyanamid dicycyanamid fellesanlegg eksportkai



49

Kulturarvens verdi, muligheter og begrensningerbygninger

Del Nr Bygningsnavn Oppført Epoke Status Eier Verdi Utviklingspotensial Sårbarhet Endringskapasitet

Forslag vern

C 100 Lindehus 1908-12

5 Odda kom-mune

For å framstille kalsiumcyanamid behøves kalsiumkarbid og nitrogengass. Nitrogengassen ble framstilt i et Lindeanlegg, som var et stort kjøleanlegg som først laget flytende luft, for deretter å skille oksygen og nitrogen fra hverandre ved fraksjonert destillasjon. Lindeanlegget i Odda var verdens største. Utstyr er fjernet i to nordlige seksjoner, mens det meste av anlegget er intakt i de to sørlige seksjonene. Eksteriøret relativt autentisk. Bygget inngår i et helhetlig bygningsmiljø som en del av inngangen til området. Anlegget har stor verneverdi som et viktig ledd i produksjonsprosessen.

Bygget er allerede under rehabilitering som kulturbygg.

Eksteriøret tåler ikke store endringer før byggets særpreg går tapt. Innvendige endringer må skje i tråd med bygningens opprinnelige struktur og konstruksjon.

Stor Vernes

C 100A

Luftinntak Bakka 19?? revet

C 100B

Motorlager 1912 5 Odda kom-mune

Del av Lindehuset C 100. Se omtale der.

Bygget er allerede under rehabilitering som kulturbygg.


Stor Vernes

C 101 Fordelingssatsjon dicy/cyan

1912 5 Interesse- område fredning

SNU Bygget er oppført i andre byggetrinn på cyanamidfabrikken. Byggets funksjon var mottak og fordeling av kraft til cyanamid- og dicyproduksjonen.Deler av utstyret fjernet. Fasadene påmontert platekledning. Bygget er viktig som et ledd i produksjonsprosessen der kraftforsyning var en forutsetning for hele driften.

Bevart utstyr gir liten fleksibilitet med hensyn på ny bruk. Ved fjerning av dette kan bygget benyttes til ulike kulturformål eller næringsvirksomheter som butikk, lager, verksted osv.

Fasadene bør tilbakeføres ved fjerning av påmonterte plater.

Middels Se egen, samlet vurdering

C 102 Rørbro fra kjølehus til møllehus

19?? 2 Interesse- område fredning

SNU Transportbelte i rør for transport av karbid til videreforedling i cyanamidfabrikken. Røret er delvis kappet av i enden mot sør ved at karbidpakkeriet er revet. Røret viser koblingen mellom de to fabrikkene og har verneverdi som formidler av helheten i produksjonsprosessen.

Røret går inn i karbidmøllehuset (C 103) og må sees i sammenheng med dette. Røret har ingen gjenbruksverdi utover det som er knyttet til formidling og opplevelse.

- Liten Se egen, samlet vurdering

C 103 Karbidmøllehus 1912 5 Interesse- område fredning

SNU Bygget oppført som del av 2. byggetrinn på cyanamidfabrikken. Her ble karbiden fra karbidfabrikken knust før videreforedling til cyanamid. Mølla skiftet ut i 1966. Mye av utstyret er revet og solgt, mens noen siloer står igjen. Deler av veggfelt, porter, dører og vinduer er delvis defekt eller fjernet. Bygningen i seg selv er ikke unik, men bygget med bevart transportbånd i rør markerer sammenhengen mellom de to bedriftene. Vern eller riving av bygget må vurderes i sammenheng med hele byggetrinn 2 på cyanamidfabrikken.

Bygget er et stort volum som har utviklingspotensial til ulike kulturformål eller næringsvirksomheter som butikk, lager, verksted osv.

Byggets ytre preg av industribygg må bevares dersom bygget skal gjenbrukes til andre formål. Veggfeltene i betongrammekonstruksjonen kan tåle en del endringer.

Stor Se egen, samlet vurdering

C 104 Karbidsilohus 1912 5 Interesse- område fredning

SNU Bygget oppført som del av 2. byggetrinn på cyanamidfabrikken. Bygget rommet siloer for lagring av knust karbid. Det meste av utstyret revet eller ødelagt. Åpning laget i yttervegg for å kunne fjerne inventaret. Bygningen i seg selv er ikke unik. Vern eller riving av bygget må vurderes i sammenheng med hele byggetrinn 2 på cyanamidfabrikken.

Tilstand på betong er uviss. Bygget er et stort volum som har utviklingspotensial til ulike kulturformål eller næringsvirksomheter som butikk, lager, verksted osv.

Byggets ytre preg av industribygg må bevares dersom bygget skal gjenbrukes til andre formål. Veggfeltene i betongrammekonstruksjonen kan tåle en del endringer.

Stor Se egen, samlet vurdering

C 105 Lagerhus (tidl. Ovnshus I)

1907* 5 Interesse- område fredning

SNU Bygget var ovnshus for 1. byggetrinn av cyanamidfabrikken og er sammen med råcyanamidsiloen (C 113) av de eldste byggene i anlegget. Etter utvidelsen i 1912 ble bygget benyttet som lager for cyanamid og til vedlikehold av retortere (innmaten i cynamideovnene). Bygget danner en viktig fasade mot bygningsmiljøet rundt inngangen til fabrikkområdet. Takkonstruksjonens bæreevne uviss med hensyn på dimensjonering, stålkvalitet og aldring. Skader på betongkonstruksjonen. Dører og porter demontert, vinduer knust. Internasjonalt var cyanamide-fabrikken i Odda verdens største da den åpnet i 1909. Den hørte også til førstefaseanleggene for Frank-Caro-metoden. Bygget har stor verneverdi som del av den eldste cyanamidfabrikken fra 1909.

Bygget rommer en stor søylefri hall som har utviklingspotensial til ulike kulturformål eller næringsvirksomheter som butikk, lager, verksted osv. Tilknyttede sidebygg mot vest kan innredes som små butikklokaler, kafeer, kontorer eller lignende.

Eksteriør og interiør tåler ikke store endringer før byggets særpreg går tapt. Bygget vil best kunne benyttes som et uisolert, overdekket uterom/torgareal.

Middles Vernes

C 106 Ovnshus II og III 1912 5 Interesse- område fredning

SNU Etterspørselen etter cyanamid var stor i årene før første verdenskrig. Ovnshus I (C 105) fra 1907 ble påbygget og utvidet allerede i 1912. De nye ovnshusene fikk ”shed-tak”, en vanlig taktype for

Bygget har stort potensial knyttet til formidling og opplevelse av smelteverks-historien. Dette forutsetter at ovnene bevares som del av interiøret.

Interiøret tåler ikke store endringer før byggets særpreg går tapt. Forsterking av bærekonstruksjoner, isolering av tak og fjerning av ovnene vil redusere byggets

Liten Se egen, samlet vurdering

høy grad av autentisitet. Bygget representerer en av de mange funksjonene som gjorde bedriften mest mulig selvhjulpen.

endringer må skje i tråd med bygningens opprinnelige struktur og konstruksjon.

F 027 Stållager 1950 3 SNU Enkelt bygg med tak og vegger av bølgeblikk. Ingen verneverdi

- Uten verdi

F 028 Plateverksted 1918 5 Interesse- område fredning

SNU Bygget danner sammen med nabobyggene i jugendstil et fint og helhetlig bygningsmiljø med høy grad av autentisitet. Bygget representerer en av de mange funksjonene som gjorde bedriften mest mulig selvhjulpen. Veggkonstruksjonen i tegl med synlig bindingsverk av stål er sjeldent.

Bygget egner seg godt for nye lette næringsvirksomheter/ kontor eller lignende.


Stor Vernes

F 030 Lager 19?? 2 SNU Dårlig vedlikeholdt lager oppført med jordgulv og vegger i bindingsverk med trekledning. Ingen verneverdi.

- - - Uten verdi

F 032 Industrivernkontor 1915 5 SNU Bygget er fra bedriftens første periode og ligger i et miljø med flere bygg fra samme tid. Byggets tilstand er uviss og bør vurderes nærmere før en tar stilling til vern.

Avhengig av byggets tekniske tilstand kan det muligens egne seg godt for nye lette næringsvirksomheter/ kontor eller lignende.


Stor ?

F 033 Rubbehall-A, lager ildfast

19?? 2 revet

F 034 Reservedelslager 1960 3 SNU Enkelt bygg med tak og vegger av bølgeblikk. Teknisk tilstand ikke kjent. Ingen verneverdi

Bygget egner seg godt som lager. Bygget kan tåle store endringer.

Stor Uten verdi

F 035 Rubbhall-B ildfast/mek.lager

19?? 2 SNU Nyere, midlertidig lagerhall med bæring i stål og vegger og tak i pressenning. Ingen verneverdi.

Bygget egner seg godt som lager. Lite fleksibelt for endringer Liten Uten verdi

F 036 Kontor og velferdsrom 1950 3 SNU Bygget var et viktig møtested for de som jobbet på eksportkaien. Bygget hadde imidlertid en underordnet funksjon og verneverdien vurderes som liten.


Bygget kan tåle store endringer.

Stor Uten verdi

F 037A

Områdeverksted på eksportkai

1907 5 Int.omr. fredning

SNU Del av D 037, se omtale under samme.

- - Stor Vernes

F 041 Sentraltoalett 1955 3 Interesse- område fredning

SNU Bygget utgjør en liten del av det komplekse anlegget knyttet til karbidproduksjonen. Tidligere gikk det et omfattende system av kabelgater og rør over bygningen. Bygningen har underordnet funksjon, men bør vurderes vernet som del av anlegget.

Bygget kan trolig gjenbrukes som toalett. Ut over dette er bygget lite og vanskelig gjenbrukbart til andre formål en lager.

Bygget kan tåle enkelte endringer av eksteriøret.

Liten Vernes?

F 043 Lager laboratorium 1946 3 SNU Bygget oppført som lager for laboratoriet. Det inngår i et helhetlig bygningsmiljø som en del av inngangen til området. Lageret er bygget inntil baksiden av en bygård i mur som vender mot Røldalsvegen. Bygget vurderes å ha verneverdi som en del av miljøet.

Bygget egner seg trolig godt for nye formål knyttet til ulike mindre virksomheter innen næring, lager, verksted eller lignende.


Middels Vernes

F 085 Lager for spesialavfall 19?? 2 revet F 110

b Motorlager 1912 5 SNU Bygget er en del av Lindehuset og

er sammen med dette svært viktig for smelteverkets historie og norsk teknologihistorie. Byggets eksteriør er i hovedsak opprinnelig. Det inngår i et helhetlig bygningsmiljø som en del av inngangen til området.

Bygget er allerede under rehabilitering som visningsanlegg (?).


Stor Vernes

F 119 Sentralbadet m/garderobe

1908 5 Odda kom-mune

Trolig oppført som lager for Cyanamiden. Ombygd i 1958 til sentralbad for de ansatte, noe som var en stor forbedring av arbeidsmiljøet. Bygget inngår i et helhetlig bygningsmiljø som en del av inngangen til området.

Bygget egner seg trolig godt for nye formål knyttet til ulike næringer/kontor.


Stor Vernes

F 120 Maskin- og elektrikerverksted

1916 5 SNU Bygget danner sammen med nabobyggene i jugendstil et fint og helhetlig bygningsmiljø med høy grad av autentisitet. Bygget representerer en av de mange funksjonene som gjorde bedriften mest mulig selvhjulpen.

Bygget egner seg godt for nye næringsvirksomheter eller kontor.


Stor Vernes

F 121 Mantel og containerverksted

1930- 4 Odda kom-mune

Et av de få byggene som ble oppført i mellomkrigsårene. Bygget er oppført i betong og markerer dermed et brudd i forhold til de tidligere oppførte teglsteinsbyggene. Bygget danner sammen med nabobyggene i jugendstil et fint og helhetlig bygningsmiljø med høy grad av autentisitet. Bygget representerer en av de mange funksjonene som gjorde bedriften mest mulig selvhjulpen.

Bygget egner seg trolig godt for nye formål knyttet til ulike verksteder/ næringer/kontor.


Stor Vernes

F 122 Laboratorium 1912 5 Odda kom-mune

Bygget har stor identitetsverdi knyttet til utviklingen av den verdensberømte ”Oddaprosessen” for produksjon av fullgjødsel. Bygget er eksponert mot byen og inngår i et fint og helhetlig bygningsmiljø med høy grad av autentisitet.

Bygget tatt i bruk som vitensenter. Eksteriøret tåler ikke store endringer før byggets særpreg går tapt. Innvendige endringer må skje i tråd med bygningens opprinnelige struktur og konstruksjon.

Stor Vernes

F 124 Tekniske kontorer 1906 5 Odda kom-mune

Hovedadkomst til bedriften. Representerer ”ansiktet utad” og kontakten med byen. Relativt autentiske eksteriør

Bygget egner seg godt for nye formål knyttet til ulike næringer/kontor. Planløsningen oppdelt i relativt mange små rom.


Middels Vernes

F 140 Driftskontor og møterom

2 revet

F 203 Hoveddriftskontorer 1951* 3 revet I 006 Hengebro over elva

Opo 19?? 4 Interesse-

område fredning

SNU Broa er et interessant kulturminne som viser koblingen mellom eksport- og importkai.

Broa kan inngå i en helhetlig grønnstruktur med gangveier langs elvebredden.

Liten tålegrense for endringer.

Liten Vernes

Fremstår som et lite landemerke ved utløpet av elva.

I 008 Bro over elva v/importkai

19?? 2 SNU Sammen med hengebroa (I 6) viser denne koblingen mellom eksport- og importkai. Broa i seg selv har liten egenverdi.

Broa kan inngå i en helhetlig grønnstruktur med gangveier langs elvebredden.

- Liten Uten verdi

I 009 Importkai 1956 3 Interesse- område fredning

SNU Importkaia er et viktig kulturminne for formidlingen av produksjonsgangen i en bedrift som var avhengig av import av råvarer sjøveien.

Kaia i seg selv har lite utviklingspotensial ut over funksjonen kai.

- Liten Vernes

I 012 Beskyttelsestak over vei

1956 3 m.fredet SNU Se omtale under taubane (I 13). Beskyttelsestaket har i tillegg opplevelsesverdi knyttet til motivet som ”byport”.

Ingen utviklingspotensial. - Stor Vernes

I 013 Taubane 1956-57

3 m.fredet SNU Taubanen er et viktig kulturminne for formidlingen av produksjonsgangen i en bedrift som var avhengig av importerte råvarer som kom sjøveien. Silo på importkai, taubane med bærevaier, master, beskyttelsestak og skalltak utgjør samlet et komplett anlegg.

Taubanen har lite potensial for utvikling. Ny bruk til personbefordring ansees lite realistisk på grunn av kostnadene og begrenset attraksjonsverdi.

Bærevaieren er viktig for å forstå at dette er en taubane. Fjernes denne vil mastene framstå som løsrevne fragmenter.

Liten Vernes

K 004A

Fordelingsstasjon strøm ny

19?? 2 SNU Bygget er et nyere tilbygg til fordelingsstasjonen og er trolig bygget som følge av utvidelsen av virksomheten med ovnshus III i 1976. Denne ovnen krevde økt tilgang på kraft.

Fortsatt i bruk til opprinnelig formål.

Eksteriøret kan tåle store endringer.

- Vernes

K 004 Fordelingsstasjon strøm

1906 5 SNU Bygget rommer en viktig funksjon i helheten ved at det var her kraften kom inn fra Tyssedal og ble fordelt både til bedriftene og til Odda by. Bygget har autentiske fasader i tegl.

Fortsatt i bruk til opprinnelig formål.


- Vernes

K 005 Kalksteinsilo importkai

1946-56

3 m.fredet SNU Siloen er et viktig kulturminne for formidlingen av produksjonsgangen i en bedrift som var avhengig av importerte råvarer. Taubanen over elva startet her og ved evt. riving av siloen vil også taubanen miste sin verdi. Siloen består av 2 byggetrinn. Det nyeste byggetrinnet mot vest kan vurderes revet for å gi plass for utvikling av området.

Siloen egner seg dårlig for andre formål enn som visningsobjekt.

Tåler dårlig endringer i form av ombygginger til annet formål.

Liten Vernes

K 016 Trefaseovnshus I 1936-37

4 Interesse- område fredning

SNU Ovnshus I vitner om teknologiutviklingen og moderniseringen av bedriften i slutten av 1930-årene. Ovnen var opprinnelig en åpen trefaseovn. Den ble modernisert og lukket i 1960. Mye av utstyret i tilknytning til selve ovnen er fjernet. Ovnen har derfor begrenset grad av autentisitet. Vern av ovnen må sees i sammenheng med ovn II og ovn III.

Bygget omkring ovnen er en enkel, uisolert stålkonstruksjon kledd med bølgeblikk. Bygget med ovn har potensial som musealt visningsobjekt. Bygget uten ovn har sannsynligvis ingen gjenbruksverdi uten omfattende utbedringer og ombygging. Et nytt bygg oppført med samme volum og form som det eksisterende kan gi rom for ulike funksjoner.

Det eksisterende bygget har liten tålegrense for endringer.

Liten Evt. vern sees i sam-menheng med ovn II og III. Ved eventuell riving bør volumet gjenskapes.

K 018 Kjølehus 1906-82

5 revet

K 019 Reservelager og IT-sentral

1907 5 Interesse- område fredning

SNU Bygget er oppført i tegl i jugendstil og danner sammen med de andre bygningene i området et fint miljø. Eksteriøret har høy grad av autentisitet. Brukt til lagring av carbiddunker, dunkedeler og tele- og datasentral, trafo, verksted for filterposskifting,



Stor Vernes

K 020 Velferdskontorer 1955 3 revet K 021 Dunkefabrikk 1908 5 Interesse-

område fredning

SNU Bygget er oppført i tegl i jugendstil og danner sammen med de andre bygningene i området et fint miljø. Eksteriøret har høy grad av autentisitet.



Stor Vernes

K 022 Lager for dunk til karbidpakkeri

1965 3 revet

K 023 Karbidpakkeri 1960-62

3 revet

K 024 Containerpakkeri 1960: 3 revet K 029 Kompressorstasjon

CO-gass 1950 3 Interesse-

område fredning

SNU Et mindre bygg som inngår i en større sammenheng. Bygget rommer teknisk produksjonsutstyr i form av en gasskompressor for transport av Co-gass fra smeltehuset til kalkovnene.

Bygget har lite utviklingspotensial utover å være et rent visningsobjekt.

Lite fleksibelt for endringer Liten Vernes

K 038A

Nye karbidlager eksportkai

1993 2 SNU Moderne stålkonstruksjon med stor, fri gulvflate. Ingen verneverdi.

Kun egnet som lager. Bygget kan tåle endringer. Liten Uten verdi

K 045 Velferdsbygg ”Kubb” 19?? 2 SNU Liten bygning med vegger i pusset tegl oppført som spiserom for anleggsavdelingen. Bygget er underordnet og ligger i ytterkanten av området. Bygget vurderes å ha liten verneverdi.

Bygget har på grunn av sin beskjedne størrelse (67 m2) begrenset gjenbruksverdi.

Bygget kan tåle enkelte endringer av eksteriøret.

Liten Uten verdi

K 046 Priestovn maskinhus 1950 3 m.fredet SNU Ovnen ble bygget for å avløse de gamle kullgenerator-fyrte Fanehjelmskalkovnene. Ovnen var ingen suksess og medførte betydelige driftsvansker. Etter ca. 10 år ble den erstattet av 2 nye kalkovner. Ovnen inngår som en integrert del av karbidfabrikken der den ligger inneklemt mellom kalkovnene og blanderommet. Ovnen representerer et trinn i bedriftens teknologihistorie, selv om det ikke var vellykket. Riving av ovnen vil etterlate et hull i anlegget og vil redusere opplevelsesverdien knyttet til

Ovnen har ingen gjenbruksverdi utover det som er knyttet til formidling og opplevelse.

Lite fleksibelt for endringer Liten Vernes

Exempel på hur kvalitativa bedömningar kan samlas i en tabell. Utdrag från Stedsanalysen för Odda 2008. Se sidan 46-48.

DIVE 21

HandlingsmöjligheterHandlingsmöjligheter I DIVE beskrivs handlingsmöjlig-heter som ramarna för och förslagen till förvaltning, bruk och utveckling av områdets kulturhistoriska resurser och kvaliteter. I redovisningen av handlingsmöjligheter ingår en bedömning av vilka strategier och principer som på olika sätt kan tillvarata utpekade karaktärsdrag och kvaliteter på kort och lång sikt. Det är lämpligt att även ta fram konkreta förslag till vilka styrmedel och åtgärder som kan tillvarata och aktivera kulturarvet i relation till analysens utgångspunkter och problemformuleringar. Handlingsmöjligheterna bör visualiseras.

Strategier och principer för förvaltningFör att tillvarata kulturarvet som resurs i planering och stadsutveckling krävs åtgärder och lösningar kopplade till olika strategier och principer för förvaltning. Målet är att föreslå lösningar som ger svar på analysens slutsatser och prioriteringar. Det ingår i bedömningen av olika handlings-möjligheter att ta ställning till vilka former av säkerställande, skydd, plan- och förvaltningsprinciper som bäst uppfyller målsättningarna. Några möjligheter är:

•Narrativtskydd,sombetonarområdetshistoriskaläsbarhetoch berättarförmågae

•Strukturelltskydd,sombetonarattsäkraochutvecklaviktiga historiska strukturer

•Anekdotisktskydd,sombetonarattbevaraenstakaobjektsförmedlingsvärde

•Musealtskydd,sombetonarattsäkraursprungligahisto-riska kvaliteter

•Konsolideringochförstärkningavbefintligamenejisigskyddsvärda kvaliteter i planeringen

•Historiskrekonstruktionsomettledienöverordnadförvaltningsstrategi

Styrmedel och rekommendationerStyrmedel och rekommendationer Strategier och principer bör följas av råd om vilka styrmedel och rekommendationer som kan säkerställa en förvaltning såväl av helheten som av delarna av kulturarvet i området. Styrmedel kan vara:

•Information,kunskapsförmedlingochsamarbetemedlokala aktörer

•Juridiskastyrmedelsomtillexempelmiljöbalken,plan-ochbyggnadslagen och kulturminneslagen samt i Finland fornminneslagen.

•Ekonomiskastyrmedeldärflerasektorerkanhaansvarförförvaltningen

•Bevarande-ochförvaltningsplanerbådepåöversiktligochmer detaljerad nivå

•Praktiskastyrmedelsomtillexempelföreskrifterförvård,skötsel och underhåll.

Områdets handlingsmöjligheter

Industrimuseum

skalltak over ballbaner/konsertarena

elvepark

næringsvirksomhet

varehus m/230 p-plasser i uetg.

handel/kultur/opplevelse/spisesteder

hovedinngang

varehus ▼

◄ in

ngan

g p-

hus

hovedporten

innkjøring p-hus ▲

innk

jørin

g p-

hus

►kontor/allmennyttig/offentlig

gågate torg

elvepromenade

leiligheter

gågata

parkering

parkering

ny bru

Konseptskisse vern og utvikling av Odda Smelteverkmål: 1:2500 (A3), dato: 21.05.2008, sign: HT. prosjektnr. 517964

N

nybygg

ny bruk av bygg regulert til spesialområde bevaring etter pbl. § 25.6bygg/anlegg fredet etter kulturminneloven

varelevering ►

Eksempler på visualisering av analyseområdets handlingsrom. (Øverst, Stedsanalyse Odda, se side 50. Nederst, kulturhistorisk stedsanalyse Tromsø, se side 35)


DIVE-analyser i praktiken: Exempel

En av de medeltida gatorna i Arboga. Foto Arboga kommun.

DIVE 23

De sex analyser som ingår i vägledningens exempelsamling visar hur DIVE kan användas för analyser i landskap och områden i städer med olika kulturhistoriskt innehåll och tidsdjup samt planerings- och utvecklingsbehov. Analyserna är genomförda i norska, finska och svenska städer med olika lokala förutsättningar, kommunal förankring, delaktighet och tvärsektoriell samverkan vid genomförandet. Läs mer om de olika projekten på www.riksantikvaren.no/Projekter.

NorgeTromsø och Odda är de två norska bidragen. Målsättningen har där varit att undersöka hur bra tankegångarna i DIVE kan användas för att analysera två helt olika problem och miljöer.

Tromsø: I Tromsø är DIVE-analysen genomförd i ett av 1800-talets centrumkvarter. Det aktuella utbyggnadstrycket har sprängt gränserna för den historiska markanvändningen och resulterat i en planerings- och förvaltningsmässig utma-ning för både plan- och kulturmiljömyndigheter. I analysen utreds handlingsmöjligheten att utnyttja ett centralt kvarter med blandad bebyggelse från 1800- och 1900-talen. Syftet har varit att utveckla en metod för att analysera de historiska kvarterens utvecklingsmöjligheter och begränsningar. Den ska användas i tidiga skeden av projektering och kommunal ärendehantering. Analysen är genomförd av Fredrik Prøsch Arkitektkontor AS. Se sidan 75.

Odda: I Odda har DIVE-analysen använts för att utreda handlingsmöjligheterna för bevarande, bruk och utveckling av de kulturhistoriskt värdefulla anläggningarna i det nedlagda smältverket. De kan hanteras både som industriellt kulturminne, kulturmiljö och som en del av stadens centrum-utveckling. I vägledningen ingår endast ett urval av analysen. Analysen är genomförd av Asplan Viak AS genom Harald Tallaksen. Se sidan 75. Hela analysen finns i pdf-format på www.riksantikvaren.no/Projekter

FinlandJakobstad (Pietarsaari): DIVE-analysen har här använts på två nivåer: På översiktlig nivå för produktion av ett kulturmil-jöprogram för stadens centrala del. Det genomfördes genom en kartläggning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och offentliga rum i området som helhet kompletterad med en klassificering av hot och kartläggning av behovet att justera detaljplaner och byggnadsbestämmelser. DIVE-analysen fördjupades därefter i ett pilotkvarter i stadens centrum, en kulturmiljö av riksintresse, som är under omvandling för nya ändamål. Analysmaterialet har utarbetats av en arbetsgrupp i staden Jakobstad. Se sidan 76.

Sverige De svenska exemplen från Arboga och Göteborg visar hur DIVE kan användas för att med hjälp av en tid & rum-matris systematiskt redovisa befintliga kunskaper från flera olika källor. Analyserna har genomförts av Ann Mari Westerlind på Riksantikvarieämbetet. Se sidan 76.

Arboga: DIVE har använts som underlag för en diskussion i kommunen om vilka frågor, knutna till stadens rum och bebyggelse, som är viktiga att lösa i en framtida fördjupning av översiktsplanen. Analysen kommer också att användas som information för allmänheten.

Göteborg/Skansberget: DIVE har använts för att presentera ett omfattande underlag på ett pedagogiskt sätt och redovisa en kulturhistoriskt betydelsefull del av storsta-den i ett större sammanhang. Den innehåller en beskrivning av utvecklingen, varierande funktioner och betydelse, värden och sårbarhet samt slutligen, råd och rekommendationer.

Introduktion


Kulturhistorisk stedsanalyse – Meierikvartalet1800-talls trebyen Tromsø representerer kulturhistoriske interesser på nasjonalt nivå. Utbyggingspress og høy utnyttelse er i ferd med å gradvis forandre de historiske kvartals- og bebyggelsesstrukturenes karakter. Byen står i fare for å miste viktige kulturmiljøer. Dette er bagrunnen for gjennomføring av en DIVE-analysen i et av byens sentrumskvartaler.

Mål og program for den kulturhistoriske stedsanalysen- Teste og videretvikle DIVE som analyse i sammensatte og sårbare

byområder- Utvikle kunnskap om analyseområdets handlingsrom, som

innspill til sentrumsplanen - Utvikle grunnlag for konstruktiv diskusjon om kulturmiljøer og

kulturminner som ressurs i TromsøAktuelle tidsperioder: Kvartalsetableringen på 1870-tallet; Meieri-ets virksomhetsperiode 1907-60; 1960-2008.Tema:1800-tallets trehus; Meieriet; Etterkrigs- og nyere arkitektur.

AnalyseområdetKjernen i analyseområdet er Meierikvartalet. Meierikvartalet omfatter bygårder fra ulike perioder i tidsrommet 1870 - 1970 og ble valgt som analyseområde fordi det er del av 1800-tallets kvartals-struktur og bærer i seg mange av byens generelle problemstillinger. Kvartalet ligger inntil byens sentrum og har et ubebygd, sammen-hengende areal på ca. 1 daa.

Bruk av resultaterKommunen ønsker at analysen skal fungere som lærestykke i utarbeidelse av fremtidige reguleringsplaner. Ved å anvende analy-semetoden som del av planprosessen må planleggeren argumentere sin holdning til kulturmiljøet ut fra en dypere forståelse av miljøets betydning.

Tromsø 1878 (Akvarell av O.E.)Holmboe)

Tromsø

Meierikvartalet tangeres av byens hovedgate og en av byens fem allmenninger.

Analyseområde

Meierikvartalet

Illustrasjoner viser sentrumsplanens forslag til bevaring av kulturhistoriske kvaliteter i analyseområdet.

DIVE 25

1960 - 2008Omforming Funksjonsendring

Bylandskap med uklar avgrensning. Allmen-ningene er stengt mot utmarka. Brufor-bindelse til fastlandet.

Store næringsbygg langs sjøsiden. Kvartalstrukturen trues på grunn av press på byens arealer. Fiskergaten er gjenbygget mot sjøsiden.

1906 - 1960Industri

1870 - 1906Vekst

1700 - 1794Tettsted

- 1700Kirkested og forsvarsverk

1794 - 1870By-etablering

Bylandskap med klar avgrensning. Den rektangulære byplanen er fullført sør for Strandskillet.Allmenningene har direkte kontakt til kulturlandskapet.

Bylandskap med klar avgrensning. Byens kvartalstruktur møter den uregulerte organiske strukturen langs sjøsiden. Allmenninger innført som prinsipp.

Uregulert struktur langs sjøsiden sør og nord for kirkestedet Prostneset. Kirken eier landområder sør for Prostneset, derav navnet Prestenget.

Prostneset er markert med mørk farge. Her er gjort funn fra en kirkegård fra middelalderen. Fest-ningsanlegget Skansen lenger nord antaes å være anlagt i middelalderen.

Den radiære strukturen og kvartalstrukturen har stor integritet. Del av bebyggelsen på Nerstranda rives for å gi plass til Strandtorget. Ferjekaja ved Strandtorget viktig anløpssted.

Den radiære strukturen og kvartalstrukturen er intakt. Sentrumsfunksjoner lokali-seres langs Strandskillet. Langs Storgata og Grøn-negata etableres boliger.

Kirkestuene på Prostneset før utviklingen av boliger, sjøhus og brygger langs sjøsiden.

Bylandskap med uklar avgrensning. Byens kvartalstruktur overlapper den uregulerte strukturen. Allmenningene er stengt mot utmarka. Båtforbindelse til fastlandet.

Byens avgrensning i sør ligger i Strandskillet. Elve-løp definerer retningen. Uregulert bebyggelse langs sjøfronten omfatter tilflytta kirkestuer og bolighus .

Trinn 1: Byens utvikling

BYLANDSKAP BYDEL

Tidsdimensjon Romlige dimensjoner

Bykart 1941

Bykart 2007

Bykart 1903

Kystkart 1842

Illustrasjon Kjell Lindberg.


HOVEDSTRUKTUR KVARTAL BYGÅRDER

Romlige dimensjoner

Trinn 1: Historisk oversikt

Strandskillet er bygate med mye trafikk.Eiendommer langs gata omformes. Høy utnyttelse.

Spor etter flere tidsperioder.Ubebygd sammen-hengende areal på ca. 1000 m2.

Næringsbygg fra et-terkrigstiden preger deler av kvartalet. Felles for disse er gjenbygging av hele gårdsrommet.

Prestenget innlemmes i byen. Sentrale byfunksjo-ner lokaliseres langs nedre del av den regulerte allmenningen.

Strandskillet er en av byens 5 allmenninger. Disse er orien-tert på tvers av byens hovedgater og forbinder sjøsiden med kulturlandskapet og bymarka overfor byen. Allmenningene hadde betydning som branngater og som felles byrom. By-ens fellesfunksjoner ble anlagt langs allmenningene. De må derfor defineres som hovedstrukturer i byens organisering.

Meierikvartalet grenser til Strandskillet. Organiseringen av Meierikvartalet og bruken av tomtene ble påvirket av den direkte kontakten til Strandskillet. Her ble anlagt hotell og kirke. Byens postkontor var også lokalisert her.

I 1907 ble Tromsøysund Meieri bygget langs Strandskillet og med adkomster fra denne allmenningen. Bedriften var avhengig av god tilgjengelighet til sjøen for transport av melk til meieriet og uttransportering av ferdige meieripro-dukter. Allmenningen oppfylte disse forutsetninger, samtidig som meieriet påvirket utviklingen i allmenningen ved etablering av Smørfabrikken på Nerstranda.

Fakta om Tromsø

Tromsø fikk bystatus i 1794 for å bekrefte og styrke norsk/danske interesser i den nordlige del av Norge. Før den tid hadde Tromsø betydning som kirkested og strategisk sted fra 1200-tallet. Trafikken sjøveien til Bergen med handelsvarer hadde allerede eksistert i flere hundre år før Tromsø fikk bystatus. Landskapsmes-sig ligger byen omkranset av fjell. Tromsø har midnattssol i 2 mnd om sommeren og mørketid 2 mnd om vinteren. Etter 1794 vokste byen raskt og det største nasjonale kulturminne er å finne i trehusbebyggelsen fra denne tiden og opp til begynnelsen av 1900-tallet. Store deler av Tromsø sentrum med hele kvartaler har gode og synlige eksempler på denne bebyggelsen. Tidlig på 1900-tallet var tiden for de store oppdagelsesreiser mot nordishavet. Disse ekspedisjonene ble utrustet fra Tromsø. Under siste verdenskrig spilte Tromsø en viktig rolle som siste oppholdssted for Norges konge før overfarten til England i 1940. Tromsø har i dag 66.000 innbyggere pluss ca. 7.000 studenter. Befolkningen har økt med over 20 tusen de siste 25 år og veksten er fortsatt høy. Etablering av et universitet i Tromsø har vært en viktig grunn til denne veksten. Avstanden til Oslo er 1700 km og 10 daglige direkte flyavganger til Oslo sørger for at 1,5 millioner passasjerer reiser over Tromsø Lufthavn pr. år.

Strandskillet defineres som et byrom etter byutvidelsen mot sør.

Strandskilletpleies som et viktig byrom. Tre etasjes be-byggelse langs allmenningen.

Kvartalets nordlige del mot allmenningen bebygges først.Dominerende og viktige sentrums-funksjoner lokaliseres langs Strandskillet.

Kvartalets parseller langs Storgata og Grønnegata bebygges i perioden. Bygårder med hovedfunksjon bolig. Gatevegger i to etasjer.

Tromsøysund Meieri setter sitt preg på kvartalet gjennom hele perioden. Virksom-heten medfører de første rivinger og sammenslåinger av parseller.

De første by-gårder.Våningshus langs gata. Adkomst til gårdsrommet direkte fra gata. Sjåer, verksteder, etc. i gården.

Forberedelser til industrietablering.Smiths Hotel rives for å gi plass til Tromsøysund Meieri. Første murbygning i kvartalet.

1800-talls bygninger beholder sin autentisitet gjen-nom hele perioden. Enkelte bygninger får ny bruk.

Strandskillet 2007. Karl Johan kvartalet under omforming.

Strandskillet med nyplanting i mellomkrigs-årene. ( “Tromsø Bys Historie”, bd.3)

Foto c.1870. (Fotoarkiv Perspektivet Museum)

Tromsø 1878.(Akvarell av O.E.Holmboe)

Flyfoto c. 2005. (Byarkivet Tromsø kommune)

Flyfoto c. 1950. (Fotoarkiv Tromsø Museum)

Foto c.1880. Gateveggen mot Storgata.(Fotoarkiv Perspektivet Museum)

Foto c. 1900. “Tabernaklet”. Smiths Hotel til høyre. (Ytreberg bd. III)

Storgata 30. Foto 2007

Storgata 42 og “Tabernaklet”. Foto 1938.(Fotoarkiv Tromsø Museum)

Tromsøysund Meieri hovedbygning.Fasade mot Strandskillet. Byggemeld.1906.(Byarkivet)

Grønnegata 27. Foto c. 1950. (Fotoarkiv Tromsø Museum)

DIVE 27

KONTEKST VISUELL STRUKTUR BESKRIVELSE

187

0 -

1906

19

06 -

196

0

19

60-2

008

Etter at Balsfjordveien var åpnet i 1926, ble det større behov for ferjetransport over Sundet. I 1952 ble nytt ferjeleie anlagt på Strandtorget.

Tromsøysund Meieri etableres i 1907. Meieriet får etter-hvert stor betydning med regional og nasjonal eksport av melkeprodukter. Meieriet flytter ut av kvartalet i 1960. Samme året åpnes nybroa over Tromsøsundet og tar bort grunnlaget for ferjetrafikken.

Kvartalets gatevegg mot Storgata har stått uendret siden 1800-tallet. I 1956 omformes hjørnegården Storgt.30.

Etter at kommunen overtar Prestenget åpnes det for en byutvi-delse sør for Strandskillet. Meierikvartalet reguleres og bygges ut som en fortsettelse av den rektangulære kvartalstrukturen. De første tinglysinger er parseller langs Strandskillet og Storgata.

Langs Storgata oppføres bygårder med våningshus i to etasjer og uthus bak i gården. I slutten av tidsperioden er kvartalet hovedsaklig utbygget.

Dominerende bygninger lokaliseres langs Strandskillet: Baptistmenighetens «Tabernaklet» og Smiths Hotel.

I denne perioden blir deler av kvartalet omformet. Flere trehus fra 1800-tallet rives. Nye næringsbygg oppføres.

I hjørnet Strandskillet-Storgata rives «Tabernaklet» og erstattes med et nytt menighetshus. Tre av kvartalets hjørnebygninger er nå i «moderne» stil. Dette endrer kvartalets visuelle karakter.

I 2007 ble portåpningen fra Strandskillet til den tidligere meierigården bygget igjen.

I gateveggen mot Storgata står fortsatt fire våningshus fra 1800-tallsbebyggelsen.

Nabokvartal i nord og vest endrer visuell struktur. Gårdsrommene byg-ges igjen. Utnyttelse og byggehøyder øker. Funksjonell stukturend-ring.

Kvartalenes småskala struktur be-holdes i hele perioden. Funksjoner i endring fra bolig til næring.

Kvartalene med småskala struktur. Boliger sør for Strandskillet.Forretninger og boliger nord for Strandskillet.

Strandskillet med nyplanting i mellomkrigs-årene. ( «Tromsø Bys Historie», bd.3)

Foto 1933 («Tromsøysund Meieri 75 år»)

Trinn 1: Kulturarvens karakter

MEIERIKVARTALETS KULTURHISTORISKE KARAKTER PÅ KVARTALSNIVÅ

Grønnegata

Storgata

Stra

ndsk

illet

Fisk

erga

ta


HISTORISK BETYDNING TILSTAND/LESBARHET DAGENS BETYDNING

187

0 -

1906

19

06 -

196

0

19

60-2

008

Kvartalet har stor betydning som næringsareal. for næringslivet er stort. Et større utbyggings-prosjekt som omfatter flere parseller i kvartalet er under planlegging.

Kvartalets kulturhistoriske betydning er å være referanse til tre viktige perioder i byens utvikling: - 1800-tallets trehus- industrietableringen tidlig på 1900-tallet- veksten i handel og næring i etterkrigstiden.

Bygninger fra de to siste tidsperioder tilpasser seg i grove trekk den opprinnelige kvartalstruk-turen. Dette gjelder:- gateveggers beliggenhet og høyder- skala i bebyggelsen - solforhold, siktlinjer

Funksjonell struktur er endret. Interne adkomstveg er intakt.

Kjøreadkomsten fra Strandskillet til meieritunet gjenbygges i 2007. Dette reduserer lesbarheten av Strandskillets betydning for meieridriften.

Strandskillet står fram som en betydningsfull allmenning med byens to store hotell, byens postkontor og Baptistkirken. Allmenningen har direkte kontakt til kulturlandskapet og utmarka på øya.

Bebyggelsen i kvartalet markerer starten på den regulerte byutviklingen sør for Strandskillet.

Kvartalet får stor betydning da Tromsøysund Meieri etablerer seg i Strandskillet i 1906. Historiker Nils A. Ytreberg skriver følgende:« - for byens handel og for dens ernærings- og sunnhets-forhold, var Tromsøysund Meieri av den største betydning». (Tromsø Bys Historie)

Meieriets avhengighet av sjøveis transport forklarer også lokaliseringen i Strandskillet med nær kontakt til sjøsiden. Virksomheten førte også til at Smørfabrikken kom i gang med produksjon på Nerstranda i 1908.

Aksen Strandskillet -sjøfronten får ny betydning.(Foto 1928. Ytreberg bd.III)

Meieriet flytter ut i 1960. Kvartalets betydning reduseres i en kort periode inntil ekspansjonen i byens næringsliv på 1960- og 70-tallet.

Kvartalets funksjonelle innhold endres fra boliger og industri til næringsvirksomhet.

1971: Tabernaklet rives og nytt menighetshus bygges1960: Meieriet flytter ut av kvartalet1960: Brua over Tromsøsundet åpnes1952: Ferjeleie flyttes til Strandtorget. Fast ferjerute1936: Balsfjordveien åpnes1935: Landingsvorr på Strandtorget1932: Meieriet utvider. Nytt kjelhus i gården1926: Tre kirkestuer rives på Nerstranda1918: Smørfabrikkens nybygg på Nerstranda1918: Strandskille-vorren anlegges. 1908: Tromsø Smørfabrik etableres på Nerstranda1907: Tromsøysund Meieri sitt nybygg står ferdig1904: Murtvang innføres1870 Tabernaklet og Smith’s Hotell oppføres1866: De første tinglysinger av parseller i kvartalet1846: Kvartaler sør for Strandskillet reguleres1837: Lt. Due ̀s plan for byutvidelse

Industri

Gateveggen mot Storgata. Foto 2007.

Boliger

Frikirke

Forretninger

Trinn 2: Kulturarvens betydning

MEIERIKVARTALETS BETYDNING OG TILSTAND

DIVE 29

ORGANISERING OG FUNKSJON VISUELL STRUKTUR BESKRIVELSE

Trinn 1: Kulturarvens karakter

BYGÅRDENES KULTURHISTORISKE KARAKTER

Transformerte bygårderGrønnegata

StorgataSt

rand

skill

et

Fisk

erga

ta

Meieriets hovedbygning

Storgata. 38,40,42

Storgata 30. Foto 2007.

Meieriets hovebygning etter 1932. Foto 1932

Grønnegata 27. Foto c. 1950

Meieriet, fasade mot StrandskilletPlan meieriets hovedbygn. dat. juni 06

Gatevegg mot Storgata. Foto c. 1890

Bygninger fra etterkrigstiden gjenspeiler behovet for større utnyttelse av areal i byens sentrum. Byggehøyder økes og tomtegrunnen bebygges 100%.

Meieriets kjelhus med pipe ute i gården er revet.

Alle 1800-talls bygninger har endret bruk til næring. Uthus og sjåer er revet. Eiendoms-grenser er uendret fra 1870-tallet.

Omforming av Storgata 30 skjer i 1956. Gårdsrommet bygges igjen. Hele bygården utnyttes til næringsformål. Arkitekturen bærer preg av modernismen.

Meieriets virksomhet i gården varer hele tidsperioden. I 1932 utvides driftstunet med ny driftsbygning og påbygg på hovedbygnin-gen langs Grønnegata. Nytt kjelhus med pipe bygges på parsellene Grønnegata 31, 33 og 35.

1800-talls bygårder beholder sin gårds-struktur gjennom hele perioden. Størrelse på uthus og sjåer endres etter behov. Mot slutten av tidsperioden skjer en endring i bruk fra boliger til næringsvirksomhet.

Tromsøysund Meieri igangsetter bygging i Strandskillet 4. Det første kjelhuset med pipe bygges som en sidefløy på hovedhuset.

Gårdsstrukturen med 1800-talls trehus fullføres i hele kvartalet i løpet av tidsperio-den. Smiths Hotel (blå signatur) rives og gir plass til meieriet.

180

0-ta

lls

Mei

erie

t

180

0-ta

lls

M

eier

iet

Ette

rkrig

s-ar

k.

1

800-

talls

treh

us

Mei

erie

t

Ette

rkrig

s-ar

k.

1

870

- 19

06

1906

- 1

960

196

0-20

08


HISTORISK BETYDNING TILSTAND/LESBARHET DAGENS BETYDNING

Trinn 2: Kulturarvens betydning

BYGÅRDENES BETYDNING OG TILSTAND

Industri

Boliger

Frikirke

Forretninger

Bygårdene reflekterer byens vekst ved århundreskiftet.

Eksteriøret i meieriets tidligere hovedbygning er godt bevart. Det er påbygget arker på taket. Begge generasjoner kjelhus med pipe er revet. Innkjøringen fra Strandskillet til driftstunet er gjenbygd.

Strukturen i 1800-talls bygårder er lesbar. Alle uthus er tapt. De opprinnelige våningshus i Storgata 34, 38 og 40 har middels grad av autentisitet. Alle opprinnelige vinduer og ytterdører er skiftet. Utvendig kledning er skiftet. Vindusåpninger er på enkelte bygninger kraftig ombyg-get. Storgata 42 har svekket autentisitet i forhold til den opprinnelige 1800-talls gården pga flere ombygginger og utvidelser.

«Lene-småttet» med adkomst fra Storgata er intakt. Eiendomsgrenser fra 1800-tallet er i hovedsak respektert.

Etterkrigsarkitekturen dokumenterer periodens sterke vekst i handel og næring.

Meieriets hovedbygning har tapt sin historiske betydning.

Storgata 34, 38 og 40 har betydning som bevarte bygningsstrukturer med gårdsrom fra 1800-tallet.Storgata 42 har en bygningshistorikk som viser tilpasning til nye behov gjennom hele 1900-tallet. Gården er eksempel på omforming fra 1800-talls trehus til apotek, gjestehus for Roald Amundsen, og senere restaurant.

Meierigårdens etablering, vekst og senere utflytting preger kvartalet gjennom hele tidsperioden. Utviklingen gjenspeiler et samfunn i store endringer.

1800-tall bygårder endres lite i perioden. Hovedfunksjon er fortsatt boliger.

Storgata 30 har kulturhistorisk betydning som eksempel på 1950-talls omforming av en bygård.

Meieriets hovedbygning er fysiske spor etter en virksomhet med stor industriell betydning lokalt, regionalt og i landsdelen. Anlegget dokumenterer en viktig periode med omstilling fra primær- til sekundærnæring.

De gjenværende bygårder fra 1800-tallet viser gårdsstruktur og organisering av by-gårder fra kvartalets første utbygging. Denne strukturen har lokal og nasjonal kulturminneinteresse.

c. 1990: Grønnegata 33 (Oktober Bokhandel) rives1975: Storgt. 36 oppfører nybygg1971: Tabernaklet rives og nytt menighetshus oppføres1968: Tromsø Håndv. nybygg i Grønnegt 27-29c. 1967: Våningshus og uthus i Grønnegt. 27 og 29 rives1967: Storgata 32 søker om riving av våningshus1960: Meieriet flytter ut av kvartalet1956: Omforming av Storgata 30 med nybygg1938: Nordstjernen Apotek etableres i Storgt. 421933: Meieriet kjøper naboeiend. til Ludvig Hansen1932: Nytt kjelhus i meierigården1932: Påbygg på meieriets hovedbygning1920-åra: Roald Amundsen er gjest hos apoteker Zappfe1907: Tromsøysund Meieri starter produksjonen1904: Murtvang innføres1884: Branntakst Storgata 34. Uthus på 80 m21870 Tabernaklet og Smiths Hotell oppføres1867: Branntakst Storgata 34. Uthus på 52 m21867: Målebrev utstedes for Strandskillet 21866-1870: De første tinglysinger i Grønnegata 27 - 391866-1868: De første tinglysinger i Storgata 30 -42

1

870

- 19

06

1906

- 1

960

196

0-20

08

DIVE 31

G

ÅRD

SSTR

UKTU

R

KVAR

TALS

STRU

KTUR

Kulturhistorisk verdi på kvartalsnivåKvartalet har stor verdi som referanse til tre ulike perioder i byens utvikling: - den opprinnelige kvartalstrukturen fra ca.1870- fremveksten av industri, tidlig 1900- den sterke ekspansjonen innenfor handel og næring på

1960- og 70-talletTrolig dokumenterer ingen andre kvartaler i Tromsø like godt disse tre grunnleggende trekkene i byens historie.

Nasjonalt perspektiv1800-tallsbyens kvartalstruktur og trebebyggelse kan være av nasjonal interesse som kulturmiljø.

Det tidligere meieriets hovedbygning med driftstun

Etterkrigsarkitektur

Eiendomsgrenser

Rester etter gårds-struktur fra 1800-tallet

Kulturhistorisk verdi på bygårdsnivåViktige referanser og dokumentasjon er knyttet til gårds-strukturen:

- bygårder fra ca. 1870 med hovedhus langs gata og gårdsrom med plass for sjåer, verksted, etc.

- det tidligere meieriet med hovedbygning og driftstun- eksempel på tidlig transformering av bygård i forbindelse

med næringslivets ekspansjon i etterkrigstiden

Nasjonalt perspektivGårdsstruktur fra 1800-talls trebyen Tromsø kan være av nasjonal interesse som kulturmiljø.Rester etter industri-kulturen og kystkulturen tidlig 1900 er det lite igjen av på landsbasis. Se kildehenvisning.

Trinn 3: Kulturarvens verdi

VERDI


G

ÅRD

SSTR

UKTU

R

KVAR

TALS

STRU

KTUR

Eiendomsgrenser

Gårdsrom fra 1800-tallet

Sone i 1800-talls gårdsrom som var bebygd

Gårdsstrukturens utviklingspotensial Åpne gårdsrom kan gjenoppta og forsterke tidligere bevegel-sesmønstre i kvartalet. Dette gir en tilgjenglighet i kvartalet som kan gi variasjon, åpne plasser og grønne rom.

I en slik «åpne rom strategi» oppnåes flere byromskvaliteter: - reparasjon av gateveggen mot Grønnegata- opprettholde og videreutvikle bevegelser gjennom kvartalet- tilgjengelighet inne i kvartalet, med mulighet for differensi-

erte virksomheter og opplevelser - beholde og forsterke «småttet» som del av det offentlige rom

En tilbakeføring av adkomsten fra Strandskillet til meieriets tidligere driftstun vil styrke gårdsstrukturen og peke på den tidligere interaksjonen mellom Strandskillet og kvartalet.

Kvartalstrukturens utviklingspotensialEn mulig utvikling er å beholde og forsterke kvartalets historiske karakter. Dette åpner for at gårdsrom kan bygges igjen.

Et slikt valg vil føre til at verdien av kvartalet som referanse-kvartal for viktige perioder i byens utviklingshistorie går tapt.

Trinn 3: Kulturarvens muligheter

UTVIKLINGSPOTENSIAL

DIVE 33

VEK

T P

Å G

ÅRD

SSTR

UKTU

REN

VE

KT P

Å K

VART

ALSS

TRUK

TURE

N

Snittet er lagt gjennom gårdsrommet i Storgata 38.

Snittet er lagt gjennom gårdsrommet i meierigården

Snittet er lagt gjennom gårdsrommet i meierigården

Snittet er lagt gjennom gårdsrommet i Storgata 38.

Trinn 3: Kulturarvens endringskapasitet

Kvartalsutvikling: Igjenbygging av kvartaletIgjenbygging av kvartalet, jf. utviklingspotensialet på kvartalsnivå må ta utgangspunkt i:

- kvartalets historiske betingelser- samtidens krav til arealutnyttelse i byens sentrum - kvaliteter i felles byrom, gater og allmenninger

Illustrasjonene viser en tidlig tolking av kvartalets tålegrenser, basert på kritiske grensesnitt (gateveggers høyde, bygningers maksimale høyde og bygningsvolume-nes størrelse).

Mer detaljerte vurderinger og tilpasninger må gjøres senere i plan- og prosjekt-utviklingsprosessen, i forhold til eksistrende bebyggelse, takformer osv.

Kvartalsutvikling basert på gårdsstrukturenEn kvartalsutvikling basert på gårdsstrukturen må ta utgangspunkt i:

- bygårdenes historiske betingelser, herunder eiendomsgrenser

- samtidens krav til arealutnyttelse i byens sentrum - kvaliteter i felles byrom, gater og allmenninger- kvaliteter i private gårdsrom

Illustrasjonene viser en tidlig tolking av kvartalets tålegrenser. Mer detaljerte vurderinger og tilpasninger må gjøres senere i plan- og prosjektutviklingsprosessen, i forhold til eksistrende bebyggelse, private gårdsrom, takformer osv.

I og med at innkjøringen til meierigårdens driftstuner igjenbygd, kan kravet til snørydding av gårdsrom føre til at tunet bør overdekkes.Hovedbygningen med sin robuste form og materialbruk vil tåle en slik overdekking bedre enn 1800-talls trearkitekturen.

Grønnegata

Storgata

Stor

gata

Grø

nneg

ata

Stor

gata

Grø

nneg

ata

Stor

gata

Grø

nneg

ata

Stor

gata

Grø

nneg

ata

Storgata

Grønnegata


Trinn 4: Handlingsrom

Handlingsrom basert påkvartalets premisser. Handlingsrommets viste volumdekomponeres for å oppnå:

- en skala som harmonerer med den kulturhistoriske bebyggelsen

- at volumene reflekterer og tolker den opprinnelige parselldelingen i kvartalet

- at utsikt fra bakenforliggende bebyggelse ivaretaes i større grad

Handlingsrom basert påbygårdenes premisser. Gårdsrom knyttet til eksisterendebygninger fra tidligere perioderholdes åpne.

Ubebygde eiendommer langs Grønnegatakan gjenbygges uten gårdsrom.

Illustrasjonen viser mulig kvartalprofil sett fra sjø-siden dersom kvartalsstrukturen legges til grunn forutviklingen.

Illustrasjonen viser mulig kvartalsutnyttelsedersom gårds-strukturen legges til grunn for utviklingen.

Eksisterende bygninger som gies legalt vern etter PBL § 25.6

Eksisterende bygninger som gies legalt vern etter PBL § 25.6

Eksisterende bygninger som be-handles etter PBL § 25.1

Eksisterende bygninger som be-handles etter PBL § 25.1

inntil 6,5 meter over mønet på meieriets hovedbygning

som mønet på meieriets hovedbygn.

som mønet på meieriets hovedbygn.

fall mot gårdsrom

fall mot gårdsrom

på underside raft/takutstikk på berørt verneverdig bygning

Maks. høyde på nye bygninger:

Maks. høyde på nye bygninger:

DIVE 35

Storgt 30Eksempel på tidlig etterkrigsarkitektur med delvis gjenbruk av opprinnelig 1800-talls trehus. Gården bør vernes etter Plan og bygningsloven (PBL) §25.6.Forvaltning: Bygningselementer i interiøret som dokumenterer den opprinnelige bygningen bør taes vare på.

Storgt 34Gården er i sentrumsplanen foreslått vernet etter PBL § 25.6.Forvaltning: Fasader beholdes uendret eller tilbakeføres til tidligere dokumentert fasade. Takplater av eternit saneres. Søk tilskudd til tekking med skifersten.

Storgt 42Gården er i sentrumsplanen foreslått vernet etter PBL § 25.6.Forvaltning: Innvendige vegger og bygningselementer (dører, paneler, etc) fra tidligere periode taes vare på.

Storgt 38Gården er i sentrumsplanen foreslått vernet etter PBL § 25.6.Forvaltning: Fasader beholdes uendret eller tilbakeføres til tidligere dokumentert fasade. Reparasjon av taktekking og utvendig kledning.

Storgt 40Gården er i sentrumsplanen foreslått vernet etter PBL § 25.6.Forvaltning: Fasader beholdes uendret eller tilbakeføres til tidligere dokumentert fasade. Takplater av eternit saneres. Søk tilskudd til tekking med skifersten.

Råd knyttet til ivaretakelse av verneverdige bygårder

BYGÅRDERMeierikvartalet har stor kulturhistorisk betydning som referanse til tre viktige perioder i byens utvikling:

- 1800-tallets trehus- industrietableringen tidlig på 1900-tallet- veksten i handel og næring i etterkrigstiden

Trolig dokumenterer ingen andre kvartaler like godt disse grunnleggende trekkene i byens utvikling. Analysen viser at alle de nevnte periodene kan legges til grunn ved videre utvikling av kvartalet. Dette forutsetter at de gjenværende åpne gårdsrommene (der det fremdeles er stående bebyg-gelse) opprettholdes og eventuelt aktiveres som del av byens offentlige rom.

En reguleringsplan for kvartalet bør primært ivareta hensynet til den historiske gårdstrukturen i kvartalet. Det betyr at nye bygninger bør forholde seg til analyseom-rådets handlingsrom slik dette er vist i alternativet som omhandler gårdsstruktur. Det betyr videre at verneverdige bygninger og gårdsrom gis et legalt vern gjennom utfor-ming av plan- og reguleringsbestemmelser. I tillegg bør kulturminneforvaltningen oppfordre eiere til å forvalte kulturmiljøet slik at dette holdes i hevd.

Storgata med bygningsrekka i Meierikvartalet. Foto ca. 1890.

Konklusjon og anbefalinger

Meieriets hovedbygning. Gården er i sentrumsplanen foreslått vernet etter PBL-loven § 25.6.


Odda

Stedsanalyse Odda Smelteverk

UtgangspunktOdda Smelteverk gikk etter 95 år konkurs i 2003. Med det var en av Oddasamfunnets viktigste hjørnesteinsbedrifter borte. Hele framveksten av Odda by var tuftet på utnyttelsen av kraften i Tyssedal og produksjonen av karbid og cyanamid på Odda Smelteverk. Smelteverket og Odda sentrum ligger begge på elvesletta ved utløpet av elva Opo. Området som bedriften beslaglegger, er nesten like stort som hele det bymes-sige sentrumsarealet. Ønsket om en ny utnyttelse av området kom derfor raskt på banen. Målet er å omskape det gamle smelteverksområdet til en levende og integrert bydel i Odda sentrum.

I 2007 la kommunen fram et forslag til reguleringsplan for smelteverksområdet. Fylkeskommunen fremmet innsigelse til planen på grunn av hensynet til nasjonale kulturminnever-dier. For å komme videre i prosessen anbefalte fylkeskommu-nen og Riksantikvaren at det ble utarbeidet en kulturhistorisk stedsanalyse for smelteverksområdet etter DIVE-metoden.

Bakgrunn og mål for analysenMålet var at DIVE-analysen, ved å belyse handlingsrommet for vern- og utvikling av Smelteverket i Odda, skulle fungere som et revidert kunnskapsunderlag og innspill inn en revidert reguleringsplan sommeren 2008. Parallelt med stedsanalysen ble det også utarbeidet en handelsanalyse og en trafikkvurde-ring for Odda. Arbeidet med de ulike rapportene pågikk fra februar til mai 2008.

Analyseområde og program Analyseområdet omfattet først og fremst smelteverksområdet (OS - grått areal på skissen). For å forstå Smelteverkets kvalite-ter og muligheter ble det gjort beskrivelser på fire nivå: Verden utenfor Odda (OS i et overordnet perspektiv); Odda by (OS som en integrert del av byens sentrumsområde); Smelteverks-området (OS som industrihistorisk kulturmiljø); Bygninger (OS som en samling prosessmessige - og tekniske anlegg). Til arbeidet med stedsanalysen for Odda smelteverk oppnevnte Odda kommune en representativt sammensatt medvirknings-gruppe som har fungert som en diskusjonspartner og som har kommet med innspill til arbeidet.

DIVE 37

6A

spla

n Vi

ak -

Sted

sana

lyse

Odd

a Sm

elte

verk

200

8

Trin

n 1:

Bes

kriv

else

– h

isto

risk

utvi

klin

g, in

nhol

d og

kar

akte

r

I ana

lyse

ns fø

rste

trin

n et

able

res

kunn

skap

sgru

nnla

get s

om s

kal

være

utg

angs

punk

t for

vur

der-

ing

av k

ultu

rarv

ens

kval

itete

r og

mul

ighe

ter i

ste

dsut

vikl

inge

n.

Kunn

skap

sgru

nnla

get s

kal v

ise

hvor

dan

natu

rgitt

e og

kul

ture

lt be

tinge

de fo

ruts

etni

nger

og

forh

old,

hve

r for

seg

og

sam

let,

har f

orm

et a

naly

seom

råde

t, og

be

lyse

sam

men

heng

ene

mel

lom

st

edet

s hi

stor

iske

“fo

rtel

linge

r”

og d

agen

s om

give

lser

. Ana

lyse

ns

geog

rafis

ke ra

mm

er o

g te

mat

iske

ku

nnsk

apsb

ehov

defi

nere

s ut

fra

pla

n- e

ller p

rose

sstil

knyt

ning

og

arb

eide

ts p

robl

emst

illin

ger.

I de

nne

anal

ysen

for O

dda

smel

te-

verk

er d

et v

algt

ut 4

geo

grafi

ske

nivå

er (“

flyhø

yder

”):

1. V

erde

n ut

enfo

r Odd

a2.

Odd

a by

3. S

mel

teve

rkso

mrå

det

4. D

e en

kelte

byg

ning

ene

Arbe

idet

om

fatte

r føl

gend

e ak

tivi-

tete

r:•

In

nhen

ting

og k

artle

ggin

g av

hist

oris

k in

form

asjo

n•

Sy

stem

atis

erin

g og

org

ani s

e r

ing

av in

form

asjo

nen

•

Utdy

ping

og

bear

beid

ing

av

kunn

skap

sgru

nnla

get

tilba

ke<<

Asp

lan

Viak

- St

edan

ayse

Odd

a Sm

elte

verk

200

84

-> 1

850

Bond

esam

funn

- sel

vber

ging

og

kirk

este

d

1970

-200

3M

iljøv

ern

- om

setn

ings

svik

t, ko

nkur

s

His

toris

k m

atris

e

Tidsd

imen

sjon

Verd

en u

tenf

orO

dda

bySm

elte

verk

som

råde

tBy

gnin

ger

Rom

mel

ig d

imen

sjon

1945

-197

0M

oder

nise

ring

- fra

mtid

sopt

imis

me

1921

-194

5Sk

iften

de ti

der

- kon

kurs

og

nye

eier

e

1906

-192

1Et

able

ring

av in

dustr

ien

- fra

byg

d til

by

2003

->N

åtid

- på

jakt

ette

r ny

iden

titet

1850

-190

6Tu

rism

e- v

akke

r nat

ur

Mak

roni

våAn

alys

eom

råde

tsla

ndsk

apsm

essi

geog

geo

grafi

ske

kont

ekst

Tids

epok

eAn

alys

eom

råde

t se

tt fra

i da

g og

ba

kove

r i ti

d.

Ove

rsik

tsni

våAn

alys

eom

råde

tsho

vedo

rgan

iser

ing,

-stru

ktur

er o

g -tr

ekk

Loka

lt n

ivå

Anal

yseo

mrå

dets

indr

e or

gani

serin

g,st

rukt

urer

, beb

ygge

lse

Det

aljn

ivå

Anal

yseo

mrå

dets

enke

lteie

ndom

mer

,by

gnin

ger,

obje

kter

Blan

kt fe

ltIn

gen

info

rmas

jon

tilgj

enge

lig

Tids

vind

uer

Det

er s

ituas

jone

n på

ana

lyse

-tid

s pun

ktet

som

er s

prin

gbre

ttet

for d

ykke

t ned

i hi

stor

ien,

et

ters

om d

agen

s by

land

skap

ro

mm

er o

g vi

dere

føre

r for

tidas

fu

nksj

oner

, stru

ktur

er o

g vi

suel

le

innh

old.

Dag

ens

omgi

vels

er k

an

derm

ed fu

nger

e so

m h

isto

riske

le

detrå

der,

som

på

“ark

eolo

gisk

” vi

s ka

n fø

lges

tilb

ake

i tid

, gje

n-no

m d

e hi

stor

iske

lage

ne, f

or

å fin

ne d

e hi

stor

iske

opp

rinne

lse

spun

kten

e. U

nder

veis

søk

es e

t-te

r inf

orm

asjo

n so

m k

an fo

rkla

re

de h

isto

riske

fort

ellin

gene

s sa

mfu

nnsm

essi

ge k

onte

kst o

g si

tuas

jon.

I ana

lyse

n br

ukes

en

tid-ro

m

mat

rise

(tids

vind

u) s

om re

dska

p fo

r sys

tem

atis

erin

g og

form

idlin

g av

his

toris

k in

form

asjo

n. M

atri-

sen

gir o

vers

ikt o

ver s

tede

ts

hist

oris

ke u

tvik

ling,

innh

old,

sa

mm

enhe

nger

og

tidsd

ybde

og

kan

bruk

es g

jenn

omgå

ende

i al

le

anal

yset

rinne

ne (k

ilde:

Rik

san-

tikva

ren)

.


-> 1

850

1850

-190

619

21-1

945

1945

-197

019

70-2

003

2003

->18

50-2

008

smel

teve

rket

bygn

inge

rO

dda

by

24A

spla

n Vi

ak -

Sted

sana

lyse

Odd

a Sm

elte

verk

200

8

uten

for O

dda

1906

– 1

921:

Eta

bler

ing

av in

dustr

ien

1906

-1921

Den

1. i

ndus

triel

le re

volu

sjon

var

i h

oved

sak

et b

ritis

k fe

nom

en fø

r 18

50. I

Nor

ge k

omm

er d

en fø

rst

i sis

te h

alvd

el a

v 18

00-ta

llet o

g da

utg

jør d

en e

n he

ller b

eskj

eden

se

ktor

i no

rsk

økon

omi.

Utvi

klin

-ge

n sk

jer i

nnen

for t

refo

redl

ings

in-

dust

rien

(sag

bruk

og

trem

asse

-pr

oduk

sjon

), te

kstil

indu

stri

og

mek

anis

ke v

erks

tede

r. Al

l den

ne

indu

strie

n er

bas

ert p

å im

port

av

“tek

nolo

gipa

kker

”.

Omkr

ing

århu

ndre

skift

et k

omm

er

den

2. in

dust

rielle

revo

lusj

on.

Den

ne e

r bas

ert p

å el

ektri

site

t so

m e

nerg

ibæ

rer,

kjem

i og

tett

forb

inde

lse

mel

lom

vite

nska

p,

tekn

olog

i og

indu

stri.

Det

te k

reve

r be

tyde

lige

inve

ster

inge

r som

kun

er

mul

ig v

ed h

jelp

av

fri b

eveg

else

av

kap

ital o

g ar

beid

skra

ft ov

er

land

egre

nsen

e.

I per

iode

n 18

70-1

914

er E

urop

a på

høy

den

av s

in m

akt,

men

s US

A et

ter h

vert

hal

er in

npå.

In

dust

rialis

erin

gen

resu

ltere

r i

stor

e rik

dom

mer

. Den

ne k

api-

tale

n bl

ir ek

spor

tert

til E

urop

as

utka

nter

i ja

kt p

å ny

e in

vest

er-

ings

obje

kter

. Spr

edni

ngen

av

kapi

tale

n m

edfø

rer s

amtid

ig e

n sp

redn

ing

av d

en in

dust

rielle

re

volu

sjon

en. D

en 2

. ind

ustri

elle

re

volu

sjon

tren

ger i

kke

bare

ny

tekn

olog

i, m

en o

gså

ny o

rgan

iser

-in

g av

kap

itale

n. U

tvik

linge

n gå

r i r

etni

ng a

v st

ore

enhe

ter,

trust

er

og k

arte

lldan

nels

er. D

ette

igje

n m

edfø

rer d

anne

lsen

av

arbe

ids-

give

r- og

arb

eids

take

rorg

anis

as-

jone

r.

Prod

uksj

on o

g br

uk a

v el

ektri

site

t bl

ir pr

aktis

k m

ulig

fra

begy

n-ne

lsen

av

1890

-åre

ne. U

tnyt

-

tels

en i

stør

re m

ålst

okk

kom

mer

fø

rst i

gan

g fra

årh

undr

eski

ftet.

Nor

ges

stor

e na

turr

ikdo

mm

er

i for

m a

v fo

ssek

raft

blir

en n

y m

ulig

het,

men

hva

ska

l kra

ften

bruk

es ti

l? D

et p

rivat

e fo

rbru

ket

av e

lekt

risite

t er m

inim

alt.

Der

for

er d

et o

fte v

annk

rafte

n so

m

dann

er u

tgan

gspu

nkte

t for

en

utvi

klin

g so

m e

nder

i in

dust

ri.

I till

egg

til v

annk

raft

treng

er

en m

ye k

apita

l, sæ

rlig

ford

i va

nnkr

aftu

tbyg

ging

en m

å ko

bles

til

indu

strir

eisi

ng fo

r å g

i avk

ast-

ning

. En

tredj

e fa

ktor

er t

ekno

logi

so

m k

an re

sulte

re i

salg

bare

va

rer i

sto

r ska

la. Å

få ti

l den

rette

ko

mbi

nasj

onen

av

foss

, kap

ital

og te

knol

ogi e

r det

van

skel

igst

e.

Sam

Eyd

e (b

ildet

) blir

den

som

fra

mfo

r noe

n i s

in s

amtid

kla

rer å

sp

ille

en n

økke

lrolle

i få

til d

enne

ko

mbi

nasj

onen

.

1906

Bygg

ing

av k

rafta

nleg

g i

Tyss

edal

.

1908

Kraf

tanl

egge

t i T

ysse

dal s

tart

er k

raftl

ever

anse

r 19

08Tu

risttr

afikk

en re

duse

res

som

følg

e av

fabr

ik-

keta

bler

inge

n. H

otel

lene

til s

ak m

ot in

dust

rien.

1909

Berg

ensb

anen

åpn

er, n

oe s

om re

sulte

rer i

re

duse

rt tr

afikk

gje

nnom

Odd

a.

1914

1. v

erde

nskr

ig, t

uris

men

sto

pper

opp

, kun

stig

hø

y pr

osuk

sjon

und

er k

rigen

(sel

vfor

syni

ng

med

kun

stgj

ødse

l + a

mm

unis

jons

prod

ukdj

on)

1916

DN

N s

tart

er o

pp i

Tyss

edal

1918

Ring

dals

dam

men

ferd

ig b

ygd

i Tys

seda

l

1920

Nød

sarb

eid

med

byg

ging

av

kjør

evei

mel

lom

Ty

ssed

al o

g Od

da +

vei

arbe

id la

ngs

fjord

en

1921

Inte

rnas

jona

le n

edga

ngst

ider

i kj

ølva

nnet

av

1.

verd

ensk

rig, o

verp

rodu

ksjo

n og

dep

resj

on

1921

Tyss

efal

lene

kon

kurs

1921

Stre

ik o

g be

drift

ssta

ns D

NN

, Tys

seda

l

1923

Det

nor

ske

Arbe

ider

part

i bry

ter u

t av

KO-

MIN

TERN

, fler

talle

t av

arbe

ider

ne i

Odda

blir

st

åend

e i d

en k

omm

unis

tiske

inte

rnas

jona

len

DIVE 39

Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

1970

- 20

03: M

iljøv

ern,

om

setn

ings

svik

t, ko

nkur

s->

185

018

50-1

906

1921

-194

519

45-1

970

1970

-200

320

03 ->

1850

-200

8ut

enfo

r Odd

asm

elte

verk

etby

gnin

ger 25

1906-1

921

Odd

a by

1906

– 1

921:

Eta

bler

ing

av in

dustr

ien

En v

olds

om u

tvik

ling

skje

r i O

dda

ette

r at f

abrik

kene

ble

påb

egyn

t i 1

906.

I 19

07 b

lir d

et u

tar-

beid

et e

n re

gule

rings

plan

som

et

hast

verk

sarb

eid.

Byg

ning

sråd

et

prak

tiser

er b

ygni

ngsl

oven

svæ

rt

liber

alt,

så h

usby

ggin

gen

blir

både

tilfe

ldig

og

uhar

mon

isk.

Bo

ligm

ange

len

er s

tor o

g de

t gj

elde

r å s

timul

ere

bygg

evirk

-so

mhe

ten.

Man

ge b

ygge

r ute

nfor

de

t reg

uler

te o

mrå

det o

g st

år

derm

ed fr

itt ti

l å b

ygge

som

de

vil.

Ette

r hve

rt b

lir d

et o

rdne

de

forh

old

for v

annf

orsy

ning

, klo

akk

og re

nova

sjon

.

Odda

ski

lles

ut s

om e

gen

herr

edsk

omm

une

i 191

3.

1906

Od

da A

rbei

derfo

reni

ng s

tifte

s

1971

Re

gule

rings

plan

for O

dda

sent

rum

1907

Un

gdom

shal

len

1907

Te

legr

afst

asjo

n

1908

“B

ruce

villa

en”

for d

irekt

øren

(rev

et 1

960

t)

1908

-15

Fu

nksj

onæ

rbol

iger

og

tenn

isba

ne b

ygge

s på

To

ppen

. Om

råde

t bru

kt a

v be

gge

bedr

iften

e et

ter 1

924.

1909

Od

da a

rbei

derp

arti

stift

es, f

ørst

e ko

nflik

t på

karb

iden

.

1909

Ar

beid

erbo

liger

for C

arbi

den

på K

renk

esflo

t

1909

Ke

isar

brak

ka

1910

Ar

beid

erbo

liger

for C

arbi

den

på N

ylan

d

1911

Od

da p

ostk

onto

r

1910

-14

Ar

beid

erbo

liger

Tjo

adal

en

1912

-14

Ar

beid

erbo

lig p

å M

otip

pen

1912

Od

da b

arne

skol

e

1912

Od

da L

ysve

rk A

S et

able

res

1913

Od

da s

kille

s ut

som

ege

n ko

mm

une

fra O

dda

sogn

1913

Be

dehu

s

1913

Od

da to

llsta

sjon

1913

Eg

et le

nnsm

anns

dist

rikt

1913

Ei

eren

av

Hot

ell H

arda

nger

reis

er e

rsta

tnin

gs-

sak

mot

indu

strie

n på

gru

nn a

v fo

rure

nsin

g,

støv

og

skitt

.

1914

Fo

lket

s hu

s

1914

H

ande

lshu

set i

gåg

ata

1914

M

urbo

ligen

1916

N

y ki

rkeg

ård

1917

Ko

mm

unen

kjø

per g

ml.

Har

dang

er

Hot

ell f

or b

ruk

til k

omm

uneh

us

1918

Od

da s

ykeh

us in

nvie

s

1921

Ko

nkur

s og

mas

seop

psig

else

, 15-

1600

ar

beid

spla

sser

lagt

ned


Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

-> 1

850

1850

-190

619

21-1

945

1945

-197

019

70-2

003

2003

->18

50-2

008

uten

for O

dda

bygn

inge

rO

dda

by

26

smel

teve

rket

Odd

a by

1906

– 1

921:

Eta

bler

ing

av in

dustr

ien

1906-1

921

Alfre

d Er

nst B

arto

n st

ifter

i 19

04

sels

kape

t The

Sun

Gas

Com

-pa

ny L

TD. S

elsk

apet

pro

duse

rer

acet

ylen

gass

for d

et e

ngel

ske

mar

kede

t. Ti

l den

ne p

rodu

ks-

jone

n tre

nger

han

kar

bid,

og

han

kjøp

er d

erfo

r opp

den

sve

nske

Al

by C

arbi

dfab

rikk

AB s

om

hadd

e pr

odus

ert k

arbi

d si

den

1896

. Den

sve

nske

fabr

ikke

n er

im

idle

rtid

ikke

sto

r nok

. Fab

rik-

kens

sve

nske

dire

ktør

Dr.

Albe

rt

Pete

rsso

n få

r i o

ppga

ve å

finn

e en

bed

re e

gnet

loka

litet

for e

n ny

fa

brik

k. H

an få

r i 1

906

kont

akt

med

bla

nt a

nnet

Sam

. Eyd

e og

sv

ensk

ene

Knut

Till

berg

og

Mar

-cu

s W

alle

nber

g so

m ti

lbyr

seg

å

bygg

e ut

foss

en T

ysso

i Ty

ssed

al

for å

ska

ffe d

en k

raft

som

The

Su

n G

as C

ompa

ny b

ehøv

er.

Aktie

sels

kape

t Tys

sefa

lden

e st

iftes

i 19

06. A

rbei

dene

på

karb

idfa

brik

ken

kom

mer

i ga

ng

i sep

tem

ber 1

906

og p

rodu

ks-

jone

n av

kar

bid

star

ter i

190

8.

Karb

idfa

brik

ken

i Odd

a bl

ir i

utga

ngsp

unkt

et b

ygd

med

en

prod

uksj

onsk

apas

itet p

å 32

000

to

nn. A

v de

tte s

kal 1

0.00

0 to

nn

gå ti

l pro

duks

jon

av c

yana

mid

. Ka

rbid

fabr

ikke

n i O

dda

er e

n av

de

stø

rste

i ve

rden

, men

s cy

ana-

mid

fabr

ikke

n er

ver

dens

stø

rste

i 19

09, m

ed e

n pr

oduk

sjon

skap

a-si

tet p

å 12

000

tonn

. Pro

dukt

et

blir

mar

keds

ført

som

“Tr

ollm

el”

på g

runn

av

effe

kten

.Fa

brik

kene

blir

utv

idet

i 19

12-1

3 og

kan

nå

prod

user

e 85

.000

–

90.0

00 to

nn k

arbi

d.

I åre

ne fr

am ti

l 1. v

erde

nskr

ig

går f

abrik

kene

god

t. Un

der 1

. ve

rden

skrig

arb

eide

r fab

rikke

ne

helt

i krig

sind

ustri

ens

tjene

ste.

Pr

oble

men

e m

elde

r seg

i 19

16-

17. V

arek

napp

het,

pris

stig

ning

og

krig

til s

jøs

ram

mer

Nor

ge.

Man

ge n

ye k

arbi

dfab

rikke

r by

gges

i Eu

ropa

på

denn

e tid

en.

Smel

teve

rket

går

kon

kurs

i 19

21

og T

ysse

fald

ene

følg

er to

år s

e-ne

re m

ed i

drag

suge

t.

1906

Albe

rt P

eter

son,

sve

nsk

inge

niør

kom

fra

Rjuk

an o

g “o

ppda

get O

dda”

.

1906

Anle

ggsa

rbei

det i

gan

g. K

arbi

d- o

g cy

anam

id-

fabr

ikk

bygg

es i

Odd

a.

1908

Alby

Uni

ted

Carb

ide

Fact

orie

s Lt

d. s

tart

et

prod

uksj

on a

v ka

lsiu

mka

rbid

i O

dda.

Pla

nlag

t år

lig p

rodu

ksjo

n va

r 32.

000

tonn

.

1909

Nor

th W

este

rn C

yana

mid

e Co

mpa

ny s

tart

et

prod

uksj

on a

v ka

lsiu

mcy

anam

id p

å sa

mm

e fa

brik

kom

råde

t. År

lig p

rodu

ksjo

nska

pasi

tet v

ar

12.0

00 to

nn. F

abrik

ken

den

stør

ste

i sitt

sla

g i v

erde

n.

1909

Kar

bidf

abrik

ken

jobb

er m

ed fu

ll ka

pasi

tet.

Alle

to

lv o

vnen

e i v

irkso

mhe

t.

1910

Fabr

ikk

for å

om

dann

e cy

anam

id fr

a O

dda

til

sulp

hate

of a

mm

onia

er b

ygge

t i B

elgi

a Cy

an-

amid

anle

gget

kan

nå

prod

user

e 16

000

tonn

1911

Ny

type

ovn

i ka

rbid

prod

uksj

onen

prø

vd u

t i

Odd

a

1912

-191

4Cy

anam

idfa

brik

ken

utvi

det

1913

Utvi

dels

e av

pro

duks

jons

kapa

site

ten

ved

karb

i-da

nleg

get t

il 80

000

tonn

ferd

ig

1915

-191

6G

ode

år fo

r fab

rikke

ne.

1917

-191

9Fl

ere

pate

nter

for p

rodu

ksjo

n av

gra

nule

rt

cyan

amid

og

frem

still

ing

av g

jødn

ings

stof

f.

1919

Fall

i eks

port

og

prod

uksj

on

DIVE 41

Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

-> 1

850

1850

-190

619

21-1

945

1945

-197

019

70-2

003

2003

->18

50-2

008

uten

for O

dda

smel

teve

rket

Odd

a by

27

bygn

inge

rsm

elte

verk

et

1906

– 1

921:

Eta

bler

ing

av in

dustr

ien

1906-1

921

1912

(10?

)Lag

erhu

s C

(105

)

1912

C

yana

mid

knus

er C

(109

)

1912

D

icyp

akke

ri C

(212

)

1912

Fa

gfor

enin

g og

hov

edve

rnom

bud

F

(3)

1912

Fo

rdel

ings

sats

jon

dicy

/cya

n C

(101

)

1912

Ka

rbid

møl

lehu

s C

(103

)

1912

Ka

rbid

silo

hus

C (1

04)

1912

K

jøle

hus

C (1

07)

1912

La

bora

toriu

m F

(122

)*

1912

La

ger O

ddak

alk/

PCC

test

fabr

ikk

C

(111

)

1912

Od

daka

lkfa

brik

k C

(110

)

1912

Ov

nshu

s II

og II

I C (1

06)

1912

Pa

pirla

ger C

(108

)

1915

In

dust

river

nkon

tor F

(32)

1915

-16

Vid

ere

utvi

dels

er a

v ka

rbid

anle

gget

.

1915

-17

Råc

yana

mid

silo

C (1

14)

1916

M

aski

n- o

g el

ektri

kerv

erks

ted

F

(120

)

1918

Pl

atev

erks

ted

F (2

8)**

19??

H

enge

bro

over

elv

a Op

o F

(6)


Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

uten

for O

dda

smel

teve

rket

Odd

a by

37

bygn

inge

r

1906

- 19

21: L

esba

rhet

og

vikt

ige

utvi

klin

gstre

kk18

5018

50-1

906

1906

-1924

1924

-194

519

45-1

970

1970

-200

320

03, -

>18

50-2

008

Vikt

ige

utvi

klin

gstr

ekk:

Epok

en m

arke

rte

star

ten

på in

dust

rieve

ntyr

et i

Odda

. En

vold

som

vek

st

fulg

te i

kjøl

vann

et a

v ut

bygg

inge

n. S

entru

m b

le re

gule

rt i

1907

i trå

d m

ed ti

dens

idea

ler,

dvs.

som

en

hage

by m

ed g

ater

og

kvar

tale

r i e

t rut

e-ne

tt til

svar

ende

det

vi fi

nner

på

andr

e in

dust

ri ste

der.

Regu

lerin

gen

tok

hens

yn ti

l det

eks

iste

rend

e ho

vedv

eine

ttet o

g be

bygg

else

n i B

rota

teig

en

lang

s sj

øen.

Fra

190

4 bl

e m

urtv

ang

innf

ørt i

bym

essi

ge s

trøk

for a

ll be

-by

ggel

se m

ed m

er e

nn e

n et

asje

. I O

dda

ble

det b

ygge

t arb

eide

rbol

iger

i fo

rm a

v bå

de s

tørr

e m

urgå

rder

og

min

dre

trehu

s. S

kole

ble

ogs

å by

gget

. Be

bygg

else

n fo

rhol

der s

eg ti

l gat

eløp

ene

og d

anne

r del

vis

kvar

tals

stru

k-tu

r.

Verd

ens

stør

ste

cyan

amid

fabr

ikk

bygg

es i

Odda

i 19

09. D

en u

tvid

es

kraf

tig e

tter b

are

få å

r. Ka

rbid

fabr

ikke

n er

ogs

å en

av

de s

tørs

te i

sitt

slag

. Rus

tnin

gska

pplø

pet f

ør k

rigen

og

førs

te h

alvd

el 1

. ver

dens

krig

gir

god

fort

jene

ste

for b

edrif

tene

. Var

ekna

pphe

t, pr

isst

igni

ng o

g m

ange

nye

ko

nkur

rent

er re

sulte

rer i

kon

kurs

i 19

21.

Lesb

arhe

t:Ek

spor

tkai

med

lage

rbyg

ning

, kon

torb

ygni

ngen

e, s

amt d

et m

este

av

bygn

ings

mas

sen

som

tilh

ørte

cya

nam

idfa

brik

ken

er b

evar

t. D

et s

amm

e er

en

del f

elle

sbyg

ning

er i

form

ver

kste

der o

g la

ger.

En d

el b

ygni

nger

av

unde

rord

net b

etyd

ning

er r

evet

. Den

opp

rinne

lige

karb

idfa

brik

ken

ble

reve

t i fo

rbin

dels

e m

ed fo

rnye

lsen

e på

slu

tten

av 1

950-

talle

t.

Regu

lerin

gspl

anen

fra

1907

er l

ett l

esba

r i s

entru

m.

Tils

tand

:D

et m

este

av

den

beva

rte

bygn

ings

mas

sen

inne

på

smel

teve

rkso

mrå

det

har e

n hø

y gr

ad a

v au

tent

isite

t. D

et o

mfa

ttend

e ne

ttver

ket a

v sm

alsp

oret

je

rnba

ne s

om b

le b

rukt

til i

nter

n tra

nspo

rt p

å be

drift

som

råde

t er f

jern

et.

Tras

eene

er f

orts

att b

evar

t. N

yere

tilb

ygg

til c

yana

mid

fabr

ikke

n er

reve

t. Ov

nshu

sene

er p

rege

t av

forf

all o

g sk

røpe

lige

kons

truks

jone

r. D

en ø

vrig

e by

gnin

gsm

asse

n ha

r høy

gra

d av

aut

entis

itet.

Kont

orby

gnin

ger o

g la

bora

-to

rium

er r

ehab

ilite

rt.

Skol

e og

arb

eide

rbol

iger

i m

ur o

g tre

er b

evar

t med

høy

gra

d av

aut

en-

tisite

t.

DIVE 43

Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

uten

for O

dda

smel

teve

rket

bygn

inge

rO

dda

by

40

1850

- 20

03: L

esba

rhet

og

utvi

klin

gstre

kk18

5018

50-1

906

1906

-192

419

24-1

945

1945

-197

019

70-2

003

2003

, ->

1850-2

008

Opp

sum

mer

ing

histo

risk

lesb

arhe

tO

ppsu

mm

erin

g vi

ktig

e ut

vikl

ings

trekk

1970

- 20

03

1945

- 19

70

1921

- 19

45

1906

- 19

21

1850

- 19

06

før 1

850


Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

41

Trin

n 3:

Vur

derin

g –

kultu

rarv

ens

verd

i, m

ulig

hete

r og

begr

ensn

inge

r

I ana

lyse

ns tr

edje

trin

n er

opp

-ga

ven

å vu

rder

e ku

ltura

rven

s kv

alita

tive

egen

skap

er, m

u-lig

hete

r og

begr

ensn

inge

r, og

bl

ant d

isse

er v

erdi

spør

smål

et e

t ho

vede

lem

ent.

Tils

kriv

else

av

kul-

turh

isto

risk

og a

rkite

kton

isk

verd

i sp

eile

r tid

ens

verd

isyn

og

fagl

ige

hold

ning

er, m

ål fo

r for

valtn

ing

og u

tvik

ling,

sos

iale

og

kultu

relle

si

tuas

jon.

Mul

ighe

ter o

g be

gren

-sn

inge

r kan

mål

es v

ed å

vur

dere

ut

vikl

ings

pote

nsia

l og

endr

ings

ka

pasi

tet.

Med

utv

iklin

gspo

tens

ial m

enes

ik

ke b

are

de k

ultu

rhis

toris

ke

elem

ente

nes,

stru

ktur

enes

og

milj

øene

s øk

onom

iske

og

bruk

s-m

essi

ge p

oten

sial

, men

ogs

å po

tens

iale

t for

utv

iklin

g av

de

kul-

turh

isto

riske

ress

urse

nes

kunn

s-ka

ps- o

g op

plev

else

s ver

dier

. Når

ku

ltura

rven

s ut

vikl

ings

pote

nsia

l (v

isjo

nene

for u

tvik

linge

n) e

r be

skre

vet k

an d

e re

alis

tiske

ut

vikl

ings

mul

ighe

tene

og

endr

ings

kapa

si te

ten,

i re

lasj

on

til s

ituas

jone

ns b

egre

nsni

nger

og

rest

riksj

oner

, vur

dere

s. I

det

inng

år v

urde

ring

av d

e hi

stor

iske

kv

alite

tene

s så

rbar

het o

g tå

leg-

rens

er (k

ilde:

Rik

sant

ikva

ren)

.I a

naly

sens

tred

je tr

inn

inng

år

vurd

erin

g av

:

•

Kultu

rarv

ens

verd

i•

Ku

ltura

rven

s

utvi

klin

gspo

tens

ial

•

Kultu

rarv

ens

sårb

arhe

t/

tåle

gren

se•

Ku

ltura

rven

s

en

drin

gska

pasi

tet

Begr

unne

lse

for v

ern

Kultu

rmin

nelo

ven

defin

erer

ku

lturm

inne

r og

kultu

rmilj

øer s

lik:

“Med

kul

turm

inne

men

es a

lle

spor

ette

r men

nesk

elig

virk

som

he

t i v

årt f

ysis

ke m

iljø,

her

unde

r lo

kalit

eter

det

kny

tter s

eg h

isto

ris

ke h

ende

lser

, tro

elle

r tra

dis

jon

til. M

ed k

ultu

rmilj

ø m

enes

om

råde

r hvo

r kul

turm

inne

inng

år

som

del

av

en s

tørr

e he

lhet

elle

r sa

mm

enhe

ng.”

Defi

ni sj

onen

er

med

and

re o

rd te

mm

elig

vid

. D

ette

bet

yr ik

ke a

t alle

kul

turm

in-

ner o

g ku

lturm

iljøe

r kan

elle

r ska

l be

vare

s. S

amfu

nnet

må

prio

riter

e hv

a so

m e

r ver

difu

llt o

g sk

al

vern

es, t

il gl

ede

og n

ytte

for o

ss

og fo

r de

som

kom

mer

ette

r oss

.

I beh

andl

inge

n av

St.m

eld

nr 8

“R

egje

ringe

ns m

iljøv

ernp

oliti

kk

og ri

kets

milj

øtils

tand

” (1

999-

2000

), ga

Sto

rtin

get s

in ti

lslu

t-

ning

til f

ølge

nde

mål

som

trek

ker

opp

to p

ersp

ektiv

er p

å ve

rn:

•

“Man

gfol

det a

v ku

lturm

inne

r og

kul

turm

iljøe

r ska

l for

valte

s og

iv

aret

as s

om b

ruks

ress

urse

r, og

so

m g

runn

lag

for o

pple

vels

e og

vi

dere

utvi

klin

g av

fysi

ske

omgi

ve

lser

.

•

Et re

pres

enta

tivt u

tval

g av

kul

tu

rmin

ner o

g ku

lturm

iljøe

r ska

l ta

s va

re p

å i e

t lan

gsik

tig p

er

spek

tiv s

om k

unns

kaps

ress

urse

r og

som

gru

nnla

g fo

r opp

leve

lse.

”

Vern

av

tekn

isk-

indu

strie

lle k

ul-

turm

inne

r byr

på

stor

e ut

ford

ring-

er. D

enne

type

kul

turm

inne

r er

gjen

stan

d fo

r kon

tinue

rlig

endr

ing

og ti

lpas

ning

til d

en te

knol

ogis

ke

og ø

kono

mis

ke u

tvik

linge

n ve

d be

drift

en. K

ultu

rmin

nene

inng

år

også

i et

hel

hetli

g pr

oduk

sjon

s-m

iljø

hvor

det

kan

væ

re v

ansk

elig

å

pluk

ke u

t fra

gmen

ter s

om s

kal

repr

esen

tere

hel

e m

iljøe

t.

Ved

vurd

erin

g av

kul

turm

inne

rs

vern

ever

di e

r det

trad

isjo

nelt

3 as

pekt

er s

om ti

llegg

es b

etyd

ning

. Ku

lturm

inne

ne s

kal:

væ

re e

n ki

lde

til k

unns

kap,

gi g

runn

lag

for o

pple

vels

e og

de

bør v

ære

en

bruk

sres

surs

for f

ram

tiden

.

Kild

e ti

l kun

nska

pKu

lturm

inne

r og

kultu

rmilj

øer e

r ue

rsta

ttelig

e ki

lder

til k

unns

kap

om d

en h

isto

riske

utv

iklin

gen

av

de fy

sisk

e om

give

lsen

e og

om

m

enne

sken

es fo

rhol

d til

hve

ran-

dre

og n

atur

en. K

ultu

rmin

nene

og

kul

turm

iljøe

ne u

tgjø

r en

erfa

r-in

gs- o

g ku

nnsk

apsb

ank.

Der

for

må

vi s

ikre

at k

ilden

e fo

rtsa

tt be

vare

s sl

ik a

t ogs

å fra

mtid

ige

gene

rasj

oner

får m

ulig

het t

il å

fore

ta n

ye to

lkni

nger

av

fort

iden

. Ki

lde

til k

unns

kap

har f

ølge

nde

delk

riter

ier f

or u

tval

g av

kul

tur-

min

ner o

g ku

lturm

iljøe

r for

ver

n:

•

Repr

esen

tativ

itet:

Mål

et e

r at d

e ut

valg

te k

ultu

rmin

-ne

ne s

kal i

llust

rere

et t

verr

snitt

av

his

torie

n. I

dette

per

spek

tivet

bl

ir va

riasj

on o

g m

angf

old

vikt

ig.

Det

utv

alge

t som

gjø

res,

må

være

re

pres

enta

tivt n

ok ti

l å b

elys

e hv

orda

n sa

mfu

nnet

har

utv

ikle

t se

g. T

ysse

dal o

g Od

da e

r en

typ-

isk

repr

esen

tant

for d

e en

sidi

ge

indu

stris

tede

ne s

om v

okst

e fra

m

før 1

. ver

dens

krig

(Odd

a, R

juka

n,

Saud

a, H

øyan

ger,

Løkk

en V

erk,

G

lom

fjord

og

Eyde

havn

).

•

Sam

men

heng

og

milj

ø:

Hvi

lken

kun

nska

p vi

kan

fram

-br

inge

, avh

enge

r ogs

å av

om

vi

ver

ner e

t iso

lert

enk

elto

bjek

t el

ler o

m v

i kla

rer å

ta v

are

på

flere

ele

men

ter s

om u

tgjø

r en

stør

re s

amm

enhe

ng. D

enne

sa

mm

enhe

ngen

, båd

e i t

id o

g ro

m, f

unks

jone

lt og

sos

ialt,

gir

oss

kunn

skap

lang

t ut o

ver d

et

ett e

nkel

t-obj

ekt k

an v

itne

om.

Odda

Sm

elte

verk

må

sees

i næ

r sa

mm

enhe

ng m

ed O

dda

by o

g ik

ke m

inst

kra

ftpro

duks

jone

n i

Tyss

edal

.

•

Aute

ntis

itet:

Gra

d av

opp

rinne

lighe

t, dv

s.

hvor

vidt

byg

ning

en h

ar b

evar

t sin

op

prin

nelig

e ho

vedf

orm

og

om

det f

orts

att fi

nnes

orig

inal

e el

e-m

ente

r. Ve

d vu

rder

ing

av te

knis

k-

indu

strie

lle k

ultu

rmin

ner v

il om

fang

et a

v be

vart

tekn

isk

utst

yr

knyt

tet t

il pr

oduk

sjon

en h

a be

tyd-

ning

for v

urde

ringe

n av

gra

den

av

aute

ntis

itet.

Kons

truks

jone

r uan

-se

tt m

ater

ialty

pe e

r for

gjen

gelig

e.

Der

for m

å of

te d

eler

av

elle

r hel

e ko

nstru

ksjo

nen

erst

atte

s m

ed

nye

mat

eria

ler a

v

DIVE 45

Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

42

Kultu

rarv

ens

verd

i, m

ulig

hete

r og

begr

ensn

inge

r

sam

me

type

. Lik

evel

kan

aut

en-

tisite

ten

oppr

etth

olde

s so

m fo

rm

og/e

ller s

om te

knik

k.

Gru

nnla

g fo

r opp

leve

lse

Hve

rt m

enne

ske

oppl

ever

kul

tur-

min

ner o

g ku

lturm

iljøe

r på

sin

måt

e. O

pple

vels

ene

heng

er b

lant

an

net s

amm

en m

ed k

unns

kap,

ho

ldni

nger

, tilk

nytn

ing

til s

tede

t, og

hvi

lken

sos

ial e

ller e

tnis

k gr

uppe

en

tilhø

rer.

Kultu

rmin

ner

og k

ultu

rmilj

øer g

ir ko

ntin

uite

t i d

et fy

sisk

e m

iljøe

t. D

e bi

drar

bl

.a. t

il å

skap

e st

edsk

arak

ter

og ti

lhør

ighe

t. Ku

lturm

inne

ne g

ir va

riasj

on o

g ko

ntra

ster

i om

giv-

else

ne o

g sy

nlig

gjør

at d

e m

en-

nesk

eska

pte

omgi

vels

ene

allti

d ha

r for

andr

et s

eg. D

e vi

ser i

kke

bare

ste

dlig

ege

nart

, men

ogs

å på

virk

ning

, sam

men

heng

og

fel-

less

kap

på tv

ers

av g

eogr

afisk

e og

kul

ture

lle g

rens

er.

En v

iktig

del

av

et in

dust

rianl

eggs

ve

rnev

erdi

ligg

er i

den

tota

le o

pp-

leve

lsen

av

ulik

e ty

per b

ygni

nger

og

tekn

iske

innr

etni

nger

som

sa

mm

en v

iser

hel

hete

n i p

rodu

k-sj

onen

. Ege

nver

dien

til d

et e

n-ke

lte e

lem

ent k

an v

ære

lav,

men

sa

mle

t utg

jør d

e en

vik

tig k

ilde

til

kunn

skap

om

og

oppl

evel

se a

v

de h

isto

riske

anl

egge

ne.

Følg

ende

del

krite

rier v

ektle

gges

fo

r utv

alg

av k

ultu

rmin

ner o

g ku

lturm

iljøe

r som

gru

nnla

g fo

r op

plev

else

:

•

Sam

men

heng

og

milj

ø:

Det

har

allt

id v

ært

et n

ært

sam

-sp

ill m

ello

m la

ndsk

ap, n

atur

res-

surs

er o

g de

t men

nesk

eska

pte

milj

øet.

Land

skap

et d

anne

r rom

, ut

sikt

spun

kter

og

fors

enkn

inge

r so

m u

nder

stre

ker s

tede

ts

egen

art o

g bi

drar

til v

iktig

e op

-pl

evel

sesk

valit

eter

. Men

nesk

ene

har g

jenn

om s

in p

åvirk

ning

vi

dere

utvi

klet

det

opp

rinne

lige

land

skap

et.

•

Iden

titet

/sym

bol:

Man

ge k

ultu

rmin

ner o

g ku

ltur-

milj

øer h

ar s

ærli

ge k

valit

eter

so

m g

jør a

t de

blir

vikt

ige

for

men

nesk

ers

føle

lse

av g

jenk

jen-

nels

e og

tilh

ørig

het.

Det

te k

an i

hove

dsak

kny

ttes

til to

forh

old:

En

ten

til k

onkr

ete

begi

venh

eter

el

ler p

erso

ner s

om e

r kny

ttet t

il et

st

ed, e

ller t

il tra

disj

on e

ller k

onti-

nuite

t i b

ruke

n av

om

råde

t. Od

da

Smel

teve

rk v

ar i

nærm

ere

100

år

en a

v de

vik

tige

hjør

nest

eins

bed-

rifte

ne i

kom

mun

en. M

ange

har

hatt

sitt

arbe

id v

ed fa

brik

ken,

og

fabr

ikka

nleg

get u

tgjø

r et v

iktig

vi

suel

t ele

men

t som

en

del a

v Od

da s

entru

m.

•

Arki

tekt

onis

k/ku

nstn

eris

k ve

rdi:

Oppl

evel

sen

av e

t bet

ydel

ig

verk

har

en

verd

i som

er s

ær-

egen

, uan

sett

hvilk

en s

amm

en-

heng

det

elle

rs o

pple

ves

i. H

er

legg

es d

et v

ekt p

å fo

rm, s

trukt

ur,

mat

eria

lval

g og

det

alju

tform

ing

i for

hold

til e

n ku

nstn

eris

k id

é og

fullf

ørel

sen

av d

en. E

stet

iske

vu

rder

inge

r er s

entra

le i

denn

e sa

mm

enhe

ngen

. Ind

ustri

arki

tek-

ture

n på

Sm

elte

verk

et e

r pre

get

av in

tern

asjo

nale

forb

ilder

og

tyde

liggj

ør a

t Sm

elte

verk

et v

ar

eid

av u

like

inte

rnas

jona

le s

els-

kape

r gje

nnom

sin

leve

tid.

Kri

teri

er k

nytt

et ti

l kul

turm

in-

ner s

om b

ruks

ress

urse

rD

et li

gger

sto

re v

erdi

er fo

r sa

mfu

nnet

i å

beny

tte d

et s

om

alle

rede

eks

iste

rer f

ram

for å

by

gge

nytt.

Bru

k av

kul

turm

in-

ner o

g ku

lturm

iljøe

r er i

den

ne

sam

men

heng

en b

l.a. b

idra

g til

en

bære

kraf

tig u

tvik

ling.

Det

te p

er-

spek

tivet

gje

lder

førs

t og

frem

st

når m

an ta

r var

e på

byg

ning

er o

g by

gd m

iljø,

og

fakt

orer

som

da

må

vurd

eres

, er k

nytte

t båd

e til

øk

onom

i, br

uksv

erdi

og

økol

ogi.

I till

egg

gir d

e ku

lturh

isto

riske

ver

-di

ene

et e

kstra

bru

kspo

tens

iale

til

alle

type

r kul

turm

inne

r og

kul-

turm

iljøe

r. D

e hi

stor

iske

spo

rene

ka

n fo

r eks

empe

l væ

re v

iktig

e fo

r fri

lufts

aktiv

itete

r, tu

rism

e, s

amt

etab

lerin

g el

ler v

ider

efør

ing

av

bolig

er o

g næ

rings

virk

som

het.

Lønn

som

hets

betra

ktni

nger

ha

ndle

r bl.a

. om

en

bygn

ing

elle

r et a

nleg

gs fy

sisk

e til

stan

d.

Eier

e vi

l nor

mal

t sør

ge fo

r å ta

va

re p

å by

gnin

ger o

g an

legg

som

fo

rtsa

tt ha

r en

bruk

sver

di o

g en

til

freds

still

ende

fysi

sk ti

lsta

nd.

Vedl

ikeh

olds

kost

nade

ne h

olde

s ne

de g

jenn

om je

vnlig

bru

k og

ve-

dlik

ehol

d, o

g ve

rdie

ne s

ikre

s ov

er

lang

tid.

Det

te e

r den

enk

lest

e og

rim

elig

ste

form

en fo

r ver

n. H

vis

tilst

ande

n er

god

, kan

der

med

øk

onom

iske

og

kultu

rhis

toris

ke

argu

men

ter b

ygge

opp

und

er

hver

andr

e til

ford

el fo

r ver

n.

Det

vil

også

væ

re n

ødve

ndig

å

vurd

ere

om e

t anl

egg

er h

ensi

kts-

mes

sig

i for

hold

til d

en a

ktue

lle

bruk

en. I

tille

gg v

il de

t væ

re

aktu

elt å

se

på m

ulig

hete

ne fo

r å

tilpa

sse

bruk

en i

forh

old

til

endr

ete

beho

v, u

ten

å gj

øre

stor

e fy

sisk

e en

drin

ger.

En re

kke

av d

e m

indr

e by

gnin

-ge

ne p

å Sm

elte

verk

et h

ar s

tor

gjen

bruk

sver

di fo

r nye

form

ål,

særli

g gj

elde

r det

te k

onto

rbyg

nin-

gene

og

de u

like

tegl

bygn

inge

ne

som

ble

bru

kt ti

l ver

kste

der o

g la

ger.

Verr

e er

det

med

sto

re,

spes

ialis

erte

kon

stru

ksjo

ner

som

silo

er o

g ov

nshu

s. D

isse

ko

nstru

ksjo

nene

er o

fte k

un e

t ra

mm

ever

k fo

r en

kom

plis

ert

“mas

kin”

og

kan

vans

kelig

gj

enbr

ukes

på

tradi

sjon

elt v

is.

De

har i

mid

lert

id e

t pot

ensi

al fo

r å

kunn

e be

nytte

s i e

n m

usea

l fo

rmid

ling

av a

nleg

gets

his

torie

. M

åten

de

even

tuel

t bev

ares

på

og fo

rmid

les

kan

gjør

e at

de

også

ka

n få

en

kuns

tner

isk

oppl

evel

-se

sver

di.


Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

48

Kultu

rarv

ens

verd

i, m

ulig

hete

r og

begr

ensn

inge

r

54

56

55

58

18 1653

70

29

4

4A

2625

27

35

3432

3045

281922

21

24 2380

8182

79

103 104

8384

A7

17

50

47

46

120

312

1

11921

124

122

43

100

123

105

106

107

108

101

10900

2

114

115 12

5

214

110

111

213 212

200

205

60

12

13

206

3738A

36

127

40

39

6

5

9

102

20

40

49

5152

5920

4

206

57

71

72

N

41

128

8

impo

rt /

råva

rer

karb

idcy

anam

iddi

cyan

diam

idfe

lles

/ an

legg

eksp

ortk

aire

vet p

r. ap

ril 2

008

DIVE 47

Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

uten

for O

dda

smel

teve

rket

bygn

inge

rO

dda

by

64

Kultu

rarv

ens

verd

i, m

ulig

hete

r og

begr

ensn

inge

rby

gnin

ger

høy

grad

av

aute

ntis

itet.

Bygg

et

repr

esen

tere

r en

av d

e m

ange

fu

nksj

onen

e so

m g

jord

e be

drift

en

mes

t mul

ig s

elvh

julp

en.

endr

inge

r må

skje

i trå

d m

ed

bygn

inge

ns o

pprin

nelig

e st

rukt

ur o

g ko

nstru

ksjo

n.

F 0 2

7 St

ålla

ger

1950

3

SN

U En

kelt

bygg

med

tak

og v

egge

r av

bølg

eblik

k. In

gen

vern

ever

di

- Ut

en v

erdi

F 0 2

8 Pl

atev

erks

ted

1918

5

Inte

ress

e-

områ

de

fredn

ing

SNU

Bygg

et d

anne

r sam

men

med

na

boby

ggen

e i j

ugen

dstil

et f

int

og h

elhe

tlig

bygn

ings

milj

ø m

ed

høy

grad

av

aute

ntis

itet.

Bygg

et

repr

esen

tere

r en

av d

e m

ange

fu

nksj

onen

e so

m g

jord

e be

drift

en

mes

t mul

ig s

elvh

julp

en.

Vegg

kons

truks

jone

n i t

egl m

ed

synl

ig b

indi

ngsv

erk

av s

tål e

r sj

elde

nt.

Bygg

et e

gner

seg

god

t for

nye

le

tte n

ærin

gsvi

rkso

mhe

ter/

kon

tor

elle

r lig

nend

e.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truks

jon.

Stor

Ve

rnes

F 03

0 La

ger

19??

2

SN

U Då

rlig

vedl

ikeh

oldt

lage

r opp

ført

med

jord

gulv

og

vegg

er i

bind

ings

verk

med

trek

ledn

ing.

In

gen

vern

ever

di.

- -

- Ut

en v

erdi

F 0 3

2 In

dust

river

nkon

tor

1915

5

SN

U By

gget

er f

ra b

edrif

tens

førs

te

perio

de o

g lig

ger i

et m

iljø

med

fle

re b

ygg

fra s

amm

e tid

. Byg

gets

til

stan

d er

uvi

ss o

g bø

r vur

dere

s næ

rmer

e fø

r en

tar s

tillin

g til

ver

n.

Avhe

ngig

av

bygg

ets

tekn

iske

til

stan

d ka

n de

t mul

igen

s eg

ne

seg

godt

for n

ye le

tte

nærin

gsvi

rkso

mhe

ter/

kon

tor e

ller

ligne

nde.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truks

jon.

Stor

?

F 03

3 Ru

bbeh

all-A

, lag

er

ildfa

st

19??

2

reve

t

F 0 3

4 Re

serv

edel

slag

er

1960

3

SN

U En

kelt

bygg

med

tak

og v

egge

r av

bølg

eblik

k. T

ekni

sk ti

lsta

nd ik

ke

kjen

t. In

gen

vern

ever

di

Bygg

et e

gner

seg

god

t som

lage

r. By

gget

kan

tåle

sto

re

endr

inge

r. St

or

Uten

ver

di

F 03

5 Ru

bbha

ll-B

ildfa

st/m

ek.la

ger

19??

2

SN

U N

yere

, mid

lerti

dig

lage

rhal

l med

bæ

ring

i stå

l og

vegg

er o

g ta

k i

pres

senn

ing.

Inge

n ve

rnev

erdi

.

Bygg

et e

gner

seg

god

t som

lage

r. Li

te fl

eksi

belt

for e

ndrin

ger

Lite

n Ut

en v

erdi

F 03

6 Ko

ntor

og

velfe

rdsr

om

1950

3

SN

U By

gget

var

et v

iktig

møt

este

d fo

r de

som

jobb

et p

å ek

spor

tkai

en.

Bygg

et h

adde

imid

lerti

d en

un

dero

rdne

t fun

ksjo

n og

ve

rnev

erdi

en v

urde

res

som

lite

n.

Bygg

et e

gner

seg

god

t for

nye

le

tte n

ærin

gsvi

rkso

mhe

ter/

kon

tor

elle

r lig

nend

e.

Bygg

et k

an tå

le s

tore

en

drin

ger.

Stor

Ut

en v

erdi

F 03

7A

Områ

deve

rkst

ed p

å ek

spor

tkai

19

07

5 In

t.om

r. fre

dnin

g SN

U De

l av

D 03

7, s

e om

tale

und

er

sam

me.

-

- St

or

Vern

es

F 04

1 Se

ntra

ltoal

ett

1955

3

Inte

ress

e-

områ

de

fredn

ing

SNU

Bygg

et u

tgjø

r en

liten

del

av

det

kom

plek

se a

nleg

get k

nytte

t til

karb

idpr

oduk

sjon

en. T

idlig

ere

gikk

det

et o

mfa

ttend

e sy

stem

av

kabe

lgat

er o

g rø

r ove

r byg

ning

en.

Bygn

inge

n ha

r und

eror

dnet

fu

nksj

on, m

en b

ør v

urde

res

vern

et s

om d

el a

v an

legg

et.

Bygg

et k

an tr

oli g

gje

nbru

kes

som

to

alet

t. Ut

ove

r det

te e

r byg

get l

ite

og v

ansk

elig

gje

nbru

kbar

t til

andr

e fo

rmål

en

lage

r.

Bygg

et k

an tå

le e

nkel

te

endr

inge

r av

ekst

eriø

ret.

Lite

n Ve

rnes

?

F 04

3 La

ger l

abor

ator

ium

19

46

3

SNU

Bygg

et o

ppfø

rt so

m la

ger f

or

labo

rato

riet.

Det i

nngå

r i e

t he

lhet

lig b

ygni

ngsm

iljø

som

en

del a

v in

ngan

gen

til o

mrå

det.

Lage

ret e

r byg

get i

nntil

bak

side

n av

en

bygå

rd i

mur

som

ven

der

mot

Røl

dals

vege

n. B

ygge

t vu

rder

es å

ha

vern

ever

di s

om e

n de

l av

milj

øet.

Bygg

et e

gner

seg

trol

ig g

odt f

or

nye

form

ål k

nytte

t til

ulik

e m

indr

e vi

rkso

mhe

ter i

nnen

næ

ring,

lage

r, ve

rkst

ed e

ller l

igne

nde.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truks

jon.

Mid

dels

Ve

rnes

F 08

5 La

ger f

or s

pesi

alav

fall

19??

2

reve

t

F

110

b M

otor

lage

r 19

12

5

SNU

Bygg

et e

r en

del a

v Li

ndeh

uset

og

er s

amm

en m

ed d

ette

svæ

rt vi

ktig

for s

mel

teve

rket

s hi

stor

ie

og n

orsk

tekn

olog

ihis

torie

. By

gget

s ek

ster

iør e

r i h

oved

sak

oppr

inne

lig. D

et in

ngår

i et

he

lhet

lig b

ygni

ngsm

iljø

som

en

del a

v in

ngan

gen

til o

mrå

det.

Bygg

et e

r alle

rede

und

er

reha

bilit

erin

g so

m v

isni

ngsa

nleg

g (?

).

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truks

jon.

Stor

Ve

rnes

F 11

9 Se

ntra

lbad

et

m/g

arde

robe

19

08

5

Odda

ko

m-

mun

e

Trol

ig o

ppfø

rt so

m la

ger f

or

Cyan

amid

en. O

mby

gd i

1958

til

sent

ralb

ad fo

r de

ansa

tte, n

oe

som

var

en

stor

forb

edrin

g av

ar

beid

smilj

øet.

Bygg

et in

ngår

i et

he

lhet

lig b

ygni

ngsm

iljø

som

en

del a

v in

ngan

gen

til o

mrå

det.

Bygg

et e

gner

seg

trol

ig g

odt f

or

nye

form

ål k

nytte

t til

ulik

e næ

ringe

r/ko

ntor

.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truks

jon.

Stor

Ve

rnes

F 12

0 M

aski

n- o

g el

ektri

kerv

erks

ted

1916

5

SN

U By

gget

dan

ner s

amm

en m

ed

nabo

bygg

ene

i jug

ends

til e

t fin

t og

hel

hetli

g by

gnin

gsm

iljø

med

hø

y gr

ad a

v au

tent

isite

t. By

gget

re

pres

ente

rer e

n av

de

man

ge

funk

sjon

ene

som

gjo

rde

bedr

iften

m

est m

ulig

sel

vhju

lpen

.

Bygg

et e

gner

seg

god

t for

nye

næ

rings

virk

som

hete

r elle

r kon

tor.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truks

jon.

Stor

Ve

rnes

F 12

1 M

ante

l og

cont

aine

rver

kste

d

1930

- 4

Od

da

kom

-m

une

Et a

v de

få b

ygge

ne s

om b

le

oppf

ørt i

mel

lom

krig

såre

ne.

Bygg

et e

r opp

ført

i bet

ong

og

mar

kere

r der

med

et b

rudd

i fo

rhol

d til

de

tidlig

ere

oppf

ørte

te

glst

eins

bygg

ene.

Byg

get d

anne

r sa

mm

en m

ed n

abob

ygge

ne i

juge

ndst

il et

fint

og

helh

etlig

by

gnin

gsm

iljø

med

høy

gra

d av

au

tent

isite

t. By

gget

repr

esen

tere

r en

av

de m

ange

funk

sjon

ene

som

gj

orde

bed

rifte

n m

est m

ulig

se

lvhj

ulpe

n.

Bygg

et e

gner

seg

trol

ig g

odt f

or

nye

form

ål k

nytte

t til

ulik

e ve

rkst

eder

/ næ

ringe

r/ko

ntor

.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truks

jon.

Stor

Ve

rnes

F 12

2 La

bora

toriu

m

1912

5

Od

da

kom

-m

une

Bygg

et h

ar s

tor i

dent

itets

verd

i kn

ytte

t til

utvi

klin

gen

av d

en

verd

ensb

erøm

te

”Odd

apro

sess

en”

for p

rodu

ksjo

n av

fullg

jøds

el. B

ygge

t er

eksp

oner

t mot

bye

n og

inng

år i

et

fint o

g he

lhet

lig b

ygni

ngsm

iljø

med

høy

gra

d av

aut

entis

itet.

Bygg

et ta

tt i b

ruk

som

vite

nsen

ter.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truks

jon.

Stor

Ve

rnes

F 12

4 Te

knis

ke k

onto

rer

1906

5

Od

da

kom

-m

une

Hove

dadk

omst

til b

edrif

ten.

Re

pres

ente

rer ”

ansi

ktet

uta

d” o

g ko

ntak

ten

med

bye

n. R

elat

ivt

aute

ntis

ke e

kste

riør

Bygg

et e

gner

seg

god

t for

nye

fo

rmål

kny

ttet t

il ul

ike

nærin

ger/

kont

or. P

lanl

øsni

ngen

op

pdel

t i re

lativ

t man

ge s

må

rom

.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truks

jon.

Mid

dels

Ve

rnes

F 14

0 Dr

iftsk

onto

r og

møt

erom

2 re

vet

F 2 0

3 Ho

vedd

rifts

kont

orer

19

51*

3 re

vet

I 0 0

6 He

ngeb

ro o

ver e

lva

Opo

19??

4

Inte

ress

e-

områ

de

fredn

ing

SNU

Broa

er e

t int

eres

sant

ku

lturm

inne

som

vis

er k

oblin

gen

mel

lom

eks

port-

og

impo

rtkai

.

Broa

kan

inng

å i e

n he

lhet

lig

grøn

nstru

ktur

med

gan

gvei

er

lang

s el

vebr

edde

n.

Lite

n tå

legr

ense

for

endr

inge

r. Li

ten

Vern

es

impo

rt/rå

vare

r k

arbi

d

cya

nam

id

dicy

cyan

amid

felle

sanle

gg

eksp

ortk

ai

Del

N

r By

gnin

gsna

vn

Oppf

ørt

Epok

e St

atus

Ei

er

Verd

i Ut

vikl

ings

pote

nsia

l Så

rbar

het

Endr

ings

kap

asite

t Fo

rsla

g ve

rn

C 10

0 Li

ndeh

us

1908

-12

5

Od

da

kom

-m

une

For å

fram

still

e ka

lsiu

mcy

anam

id

behø

ves

kals

ium

karb

id o

g ni

troge

ngas

s. N

itrog

enga

ssen

ble

fra

mst

ilt i

et L

inde

anle

gg, s

om v

ar

et s

tort

kjøl

eanl

egg

som

førs

t la

get f

lyte

nde

luft,

for d

eret

ter å

sk

ille

oksy

gen

og n

itrog

en fr

a hv

eran

dre

ved

fraks

jone

rt de

still

asjo

n.

Lind

eanl

egge

t i O

dda

var v

erde

ns

stør

ste.

Ut

styr

er f

jern

et i

to n

ordl

ige

seks

jone

r, m

ens

det m

este

av

anle

gget

er i

ntak

t i d

e to

sør

lige

seks

jone

ne. E

kste

riøre

t rel

ativ

t au

tent

isk.

Byg

get i

nngå

r i e

t he

lhet

lig b

ygni

ngsm

iljø

som

en

del a

v in

ngan

gen

til o

mrå

det.

Anle

gget

har

sto

r ver

neve

rdi s

om

et v

iktig

ledd

i pr

oduk

sjon

spro

sess

en.

Bygg

et e

r alle

rede

und

er

reha

bilit

erin

g so

m k

ultu

rbyg

g.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truk

sjon

.

Stor

Ve

rnes

C 10

0A

Lufti

nnta

k Ba

kka

19??

reve

t

C 10

0B

Mot

orla

ger

1912

5

Od

da

kom

-m

une

Del

av

Lind

ehus

et C

100

. Se

omta

le d

er.

Bygg

et e

r alle

rede

und

er

reha

bilit

erin

g so

m k

ultu

rbyg

g.

Ekst

eriø

ret t

åler

ikke

sto

re

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. In

nven

dige

en

drin

ger m

å sk

je i

tråd

med

by

gnin

gens

opp

rinne

lige

stru

ktur

og

kons

truk

sjon

.

Stor

Ve

rnes

C 10

1 Fo

rdel

ings

sats

jon

dicy

/cya

n 19

12

5 In

tere

sse-

om

råde

fre

dnin

g

SNU

Bygg

et e

r opp

ført

i an

dre

bygg

etrin

n på

cya

nam

idfa

brik

ken.

By

gget

s fu

nksj

on v

ar m

otta

k og

fo

rdel

ing

av k

raft

til c

yana

mid

- og

dicy

prod

uksj

onen

.Del

er a

v ut

styr

et fj

erne

t. Fa

sade

ne

påm

onte

rt pl

atek

ledn

ing.

Byg

get

er v

iktig

som

et l

edd

i pr

oduk

sjon

spro

sess

en d

er

kraf

tfors

ynin

g va

r en

foru

tset

ning

fo

r hel

e dr

iften

.

Beva

rt ut

styr

gir

liten

flek

sibi

litet

m

ed h

ensy

n på

ny

bruk

. Ved

fje

rnin

g av

det

te k

an b

ygge

t be

nytte

s til

ulik

e ku

lturfo

rmål

elle

r næ

rings

virk

som

hete

r som

but

ikk,

la

ger,

verk

sted

osv

.

Fasa

dene

bør

tilb

akef

øres

ve

d fje

rnin

g av

påm

onte

rte

plat

er.

Mid

dels

Se

ege

n,

sam

let

vurd

erin

g

C 10

2 Rø

rbro

fra

kjøl

ehus

til

møl

lehu

s 19

??

2 In

tere

sse-

om

råde

fre

dnin

g

SNU

Tran

spor

tbel

te i

rør f

or tr

ansp

ort

av k

arbi

d til

vid

eref

ored

ling

i cy

anam

idfa

brik

ken.

Rør

et e

r de

lvis

kap

pet a

v i e

nden

mot

sør

ve

d at

kar

bidp

akke

riet e

r rev

et.

Røre

t vis

er k

oblin

gen

mel

lom

de

to fa

brik

kene

og

har v

erne

verd

i so

m fo

rmid

ler a

v he

lhet

en i

prod

uksj

onsp

rose

ssen

.

Røre

t går

inn

i kar

bidm

ølle

huse

t (C

103

) og

må

sees

i sa

mm

enhe

ng m

ed d

ette

. Rør

et

har i

ngen

gje

nbru

ksve

rdi u

tove

r de

t som

er k

nytte

t til

form

idlin

g og

op

plev

else

.

- Li

ten

Se e

gen,

sa

mle

t vu

rder

ing

C 10

3 Ka

rbid

møl

lehu

s

1912

5

Inte

ress

e-

områ

de

fredn

ing

SNU

Bygg

et o

ppfø

rt so

m d

el a

v 2.

by

gget

rinn

på c

yana

mid

fabr

ikke

n.

Her b

le k

arbi

den

fra

karb

idfa

brik

ken

knus

t før

vi

dere

fore

dlin

g til

cya

nam

id.

Møl

la s

kifte

t ut i

196

6. M

ye a

v ut

styr

et e

r rev

et o

g so

lgt,

men

s no

en s

iloer

stå

r igj

en. D

eler

av

vegg

felt,

por

ter,

døre

r og

vind

uer

er d

elvi

s de

fekt

elle

r fje

rnet

. By

gnin

gen

i seg

sel

v er

ikke

uni

k,

men

byg

get m

ed b

evar

t tra

nspo

rtbå

nd i

rør m

arke

rer

sam

men

heng

en m

ello

m d

e to

be

drift

ene.

Ver

n el

ler r

ivin

g av

by

gget

må

vurd

eres

i sa

mm

enhe

ng m

ed h

ele

bygg

etrin

n 2

på

cyan

amid

fabr

ikke

n.

Bygg

et e

r et s

tort

volu

m s

om h

ar

utvi

klin

gspo

tens

ial t

il ul

ike

kultu

rform

ål e

ller

nærin

gsvi

rkso

mhe

ter s

om b

utik

k,

lage

r, ve

rkst

ed o

sv.

Bygg

ets

ytre

pre

g av

in

dust

ribyg

g m

å be

vare

s de

rsom

byg

get s

kal

gjen

bruk

es ti

l and

re fo

rmål

. Ve

ggfe

ltene

i be

tong

ram

mek

onst

ruks

jone

n ka

n tå

le e

n de

l end

ringe

r.

Stor

Se

ege

n,

sam

let

vurd

erin

g

C 10

4 Ka

rbid

silo

hus

19

12

5 In

tere

sse-

om

råde

fre

dnin

g

SNU

Bygg

et o

ppfø

rt so

m d

el a

v 2.

by

gget

rinn

på c

yana

mid

fabr

ikke

n.

Bygg

et ro

mm

et s

iloer

for l

agrin

g av

knu

st k

arbi

d. D

et m

este

av

utst

yret

reve

t elle

r øde

lagt

. Åp

ning

lage

t i y

tterv

egg

for å

ku

nne

fjern

e in

vent

aret

. By

gnin

gen

i seg

sel

v er

ikke

uni

k.

Vern

elle

r riv

ing

av b

ygge

t må

vurd

eres

i sa

mm

enhe

ng m

ed h

ele

bygg

etrin

n 2

på

cyan

amid

fabr

ikke

n.

Tils

tand

på

beto

ng e

r uvi

ss.

Bygg

et e

r et s

tort

volu

m s

om h

ar

utvi

klin

gspo

tens

ial t

il ul

ike

kultu

rform

ål e

ller

nærin

gsvi

rkso

mhe

ter s

om b

utik

k,

lage

r, ve

rkst

ed o

sv.

Bygg

ets

ytre

pre

g av

in

dust

ribyg

g m

å be

vare

s de

rsom

byg

get s

kal

gjen

bruk

es ti

l and

re fo

rmål

. Ve

ggfe

ltene

i be

tong

ram

mek

onst

ruks

jone

n ka

n tå

le e

n de

l end

ringe

r.

Stor

Se

ege

n,

sam

let

vurd

erin

g

C 10

5 L

ager

hus

(tidl

. Ov

nshu

s I)

1907

* 5

Inte

ress

e-

områ

de

fredn

ing

SNU

Bygg

et v

ar o

vnsh

us fo

r 1.

bygg

etrin

n av

cya

nam

idfa

brik

ken

og e

r sam

men

med

rå

cyan

amid

silo

en (C

113

) av

de

elds

te b

ygge

ne i

anle

gget

. Ette

r ut

vide

lsen

i 19

12 b

le b

ygge

t be

nytte

t som

lage

r for

cya

nam

id

og ti

l ved

likeh

old

av re

tort

ere

(innm

aten

i cy

nam

ideo

vnen

e).

Bygg

et d

anne

r en

vikt

ig fa

sade

m

ot b

ygni

ngsm

iljøe

t run

dt

inng

ange

n til

fabr

ikko

mrå

det.

Takk

onst

ruks

jone

ns b

ære

evne

uv

iss

med

hen

syn

på

dim

ensj

oner

ing,

stå

lkva

litet

og

aldr

ing.

Ska

der p

å be

tong

kons

truks

jone

n. D

ører

og

porte

r dem

onte

rt, v

indu

er k

nust

. In

tern

asjo

nalt

var c

yana

mid

e-fa

brik

ken

i Odd

a ve

rden

s st

ørst

e da

den

åpn

et i

1909

. Den

hør

te

også

til f

ørst

efas

eanl

egge

ne fo

r Fr

ank-

Caro

-met

oden

. Byg

get h

ar

stor

ver

neve

rdi s

om d

el a

v de

n el

dste

cya

nam

idfa

brik

ken

fra

1909

.

Bygg

et ro

mm

er e

n st

or s

øyle

fri

hall

som

har

utv

iklin

gspo

tens

ial t

il ul

ike

kultu

rform

ål e

ller

nærin

gsvi

rkso

mhe

ter s

om b

utik

k,

lage

r, ve

rkst

ed o

sv. T

ilkny

ttede

si

deby

gg m

ot v

est k

an in

nred

es

som

sm

å bu

tikkl

okal

er, k

afee

r, ko

ntor

er e

ller l

igne

nde.

Ekst

eriø

r og

inte

riør t

åler

ikke

st

ore

endr

inge

r før

byg

gets

sæ

rpre

g gå

r tap

t. By

gget

vil

best

kun

ne b

enyt

tes

som

et

uiso

lert,

ove

rdek

ket

uter

om/t

orga

real

.

Mid

dles

Ve

rnes

C 10

6 Ov

nshu

s II

og II

I 19

12

5 In

tere

sse-

om

råde

fre

dnin

g

SNU

Ette

rspø

rsel

en e

tter c

yana

mid

var

st

or i

åren

e fø

r før

ste

verd

ensk

rig.

Ovns

hus

I (C

105)

fra

1907

ble

på

bygg

et o

g ut

vide

t alle

rede

i 19

12. D

e ny

e ov

nshu

sene

fikk

”s

hed-

tak”

, en

vanl

ig ta

ktyp

e fo

r

Bygg

et h

ar s

tort

pote

nsia

l kny

ttet

til fo

rmid

ling

og o

pple

vels

e av

sm

elte

verk

s-hi

stor

ien.

Det

te

foru

tset

ter a

t ovn

ene

beva

res

som

de

l av

inte

riøre

t.

Inte

riøre

t tål

er ik

ke s

tore

en

drin

ger f

ør b

ygge

ts

særp

reg

går t

apt.

Fors

terk

ing

av b

ære

kons

truks

jone

r, is

oler

ing

av ta

k og

fjer

ning

av

ovne

ne v

il re

duse

re b

ygge

ts

Lite

n Se

ege

n,

sam

let

vurd

erin

g


Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

68

Trin

n 4:

Akt

iver

ing

- kul

turh

isto

risk

hand

lings

rom

og

-ram

mer

Det

fjer

de tr

inne

t inn

ehol

der

synt

esen

, opp

sum

mer

inge

n og

kon

sent

rate

t av

anal

ysep

ro-

sess

en -

og u

tgjø

r inn

spill

et i

plan

arbe

idet

(pro

sess

en s

om

anal

ysen

er e

n de

l av)

. I d

ette

tri

nnet

defi

nere

s de

t his

toris

ke

hand

lings

rom

met

, med

sik

te p

å ak

tiver

ing

av a

naly

seom

råde

ts

kultu

rhis

toris

ke re

ssur

ser i

pla

n-le

ggin

gen.

Han

dlin

gsro

mm

et a

n-gi

r mul

ighe

tene

for v

ern/

utvi

klin

g av

ana

lyse

områ

det,

både

tota

lt se

tt og

i fo

rhol

d til

de

enke

lte

kultu

rhis

toris

ke e

lem

ente

ne.

Anal

ysen

ska

l res

ulte

re i

råd

og

anbe

falin

ger t

ilpas

set n

ivåe

t for

pl

anen

den

er t

ilkny

ttet.

Råde

ne

og fo

rsla

gene

som

legg

es fr

am

må

heng

e sa

mm

en m

ed p

lana

r-be

idet

s ut

ford

ringe

r og

derm

ed

svar

e på

spø

rsm

ålen

e so

m v

ar

utga

ngsp

unkt

for a

naly

sen

(kild

e:

Riks

antik

vare

n).

Plan

arbe

idet

s ut

ford

ring

erBa

kgru

nnen

for d

ette

ana

lyse-

arbe

idet

er k

onfli

kt k

nytte

t til

reg-

uler

ings

plan

en fo

r utv

iklin

gen

av

smel

teve

rkso

mrå

det.

Odda

kom

-m

unes

pla

nfor

slag

fra

2007

for

smel

teve

rkst

omta

(alt.

I) b

le m

øtt

med

inns

igel

se fr

a fy

lkes

kom

-m

unen

. Om

fang

et a

v ve

rn v

ar ik

ke

i sam

svar

med

fylk

esko

mm

unen

s ve

dtak

om

mid

lert

idig

fred

ning

fra

200

3. K

arbi

dovn

shus

III v

ar,

tiltro

ss fo

r mid

lert

idig

fred

ning

, ik

ke m

edta

tt i p

lane

n. F

ores

lått

veilø

snin

g gj

enno

m o

mrå

det b

le

også

ans

ett å

kom

me

i kon

flikt

m

ed v

erne

inte

ress

ene.

I des

embe

r 200

7 va

rsle

t fylk

es-

kom

mun

en o

ppst

art a

v fre

d nin

gs-

sak

for e

t om

råde

stø

rre e

nn d

et

som

var

mid

lert

idig

fred

et. E

ndel

ig

avgr

ensi

ng a

v fre

det o

mrå

de v

il av

heng

e av

om

fang

et v

ern

ette

r pl

an- o

g by

gnin

gs lo

vens

§ 2

5.6

i nyt

t for

slag

til r

egul

erin

gs pl

an.

Utvi

dels

en o

mfa

ttet c

yana

mid

fab-

rikke

n og

eks

port

lage

ret p

å ka

ia.

Eier

ne a

v om

råde

t øns

ker å

et

able

re e

t kjø

pese

nter

i til

knyt

-ni

ng ti

l del

er a

v de

n ga

mle

cya

na-

mid

fabr

ikke

n. D

et s

amm

e øn

sker

in

tere

ssen

tene

bak

utv

iklin

gen

av A

lmer

ket,

områ

det n

ord

for

smel

teve

rkst

omta

. Et n

ytt h

an-

dels

sent

er v

il ut

ford

re e

ksis

trend

e ha

ndel

i se

ntru

m. K

omm

unen

så

derfo

r beh

ov fo

r å få

uta

rbei

det

en h

ande

ls an

alys

e pa

ralle

llt m

ed

arbe

idet

med

ste

dsan

alys

en. F

or-

mål

et m

ed h

ande

lsan

alys

en e

r å

få v

urde

rt p

oten

sial

et fo

r utv

idel

se

av h

ande

len

i Odd

a se

ntru

m.

Anal

ysen

gir

også

anb

efal

inge

r m

ed h

ensy

n på

loka

liser

ing

av e

t sl

ikt n

ytt s

ente

r.

Odda

har

en

prek

ær s

ituas

jon

med

gje

nnom

gang

stra

fikk

gjen

-no

m b

ykje

rnen

(rv.

13).

Veie

n ha

r en

årsd

øgnt

rafik

k på

720

0 kj

øret

øyer

og

dele

r sen

trum

i to

. Pa

ralle

llt m

ed s

teds

anal

ysen

har

de

t der

for o

gså

vært

gje

nnom

ført

en

trafi

kk an

alys

e. D

enne

vur

dere

r al

tern

ativ

e lø

snin

ger f

or o

mle

ggin

g av

hov

edve

isys

tem

et g

jenn

om

sent

rum

. Vur

derin

gene

ska

l sik

re

at e

t nyt

t vei

syst

em fo

r Odd

a by

g-ge

r opp

om

utv

iklin

gs po

tens

iale

t so

m k

omm

er fr

am g

jenn

om

sted

sana

lysen

. Tra

fikka

nalys

en

vurd

erer

ogs

å ko

nsek

vens

ene

av

ny v

ei i

forh

old

til b

yfor

m, b

yut-

vikl

ing,

grø

ntst

rukt

ur o

g ar

ealb

ruk

på s

mel

teve

rkst

omta

.

Opps

umm

ert s

kal d

en k

ultu

rhis

toris

ke s

teds

anal

ysen

sam

men

med

ha

ndel

sana

lysen

og

trafik

kvur

derin

gen

gi a

nbef

alin

ger i

forh

old

til fø

l-ge

nde

tem

aer:

•Lo

kalis

erin

g og

utfo

rmin

g av

ny

trasé

for r

v. 13

gje

nnom

Odd

a se

ntru

m s

om iv

aret

ar h

ensy

net t

il ku

lturm

iljøe

t.

•Ut

form

ing

av e

t int

ernv

eisy

stem

for b

åde

kjør

ende

og

gåen

de s

om

ivare

tar s

mel

teve

rkso

mrå

dets

utv

iklin

gspo

tens

iale

.

•Lo

kalis

erin

g og

løsn

ing

av p

arke

ring

inne

nfor

om

råde

t.

•Te

tt in

tegr

erin

g av

pla

nom

råde

t mot

eks

iste

rend

e by

sent

rum

.

•Ar

ealb

ruk

inne

nfor

sm

elte

verk

som

råde

t, he

rund

er lo

kalis

erin

g av

kj

øpes

ente

r.

•Lo

kalis

erin

g av

ny

beby

ggel

se fo

r ulik

e fu

nksj

oner

(næ

ring/

indu

stri,

ko

ntor

, offe

ntlig

, alm

enny

ttig,

bol

iger

)

•Om

fang

et a

v ve

rn g

jenn

om b

ruk

ved

regu

lerin

g til

spe

sial

områ

de

beva

ring

ette

r pla

n o

g by

gnin

gslo

vens

§ 2

5.6.

•Om

fang

et a

v ve

rn v

ed fr

edni

ng e

tter k

ultu

rmin

nelo

ven.

•Om

fang

et a

v riv

ing

av e

ksis

tere

nde

bygn

inge

r.

Trin

n 4

i ste

dsan

alys

en m

unne

r ut i

en

konk

ret a

nbef

alin

g ba

sert

på

alle

de

tre a

naly

sene

. Her

vil

de u

like

prob

lem

still

inge

ne/t

emae

ne

veie

s op

p m

ot h

vera

ndre

. Mål

et e

r å k

omm

e fra

m ti

l en

omfo

rent

løs-

ning

som

kan

aks

epte

res

av a

lle p

arte

r. D

et s

ier s

eg s

elv

at d

ette

må

bli e

n lø

snin

g ba

sert

på

kom

prom

isse

r mel

lom

ulik

e he

nsyn

.

DIVE 49

Akt

iver

ing

- kul

turh

isto

risk

hand

lings

rom

og

-ram

mer

Indu

strim

useu

m

skal

ltak

over

bal

lban

er/k

onse

rtare

na

elve

park

nærin

gsvi

rkso

mhe

t

vare

hus

m/2

30 p

-pla

sser

i ue

tg.

hand

el/k

ultu

r/opp

leve

lse/

spis

este

der

hove

dinn

gang

vare

hus

▼

◄ inngang p-hus

hove

dpor

ten

innk

jørin

g p-

hus

▲

innkjøring p-hus ►

kont

or/a

llmen

nytti

g/of

fent

lig

gåga

teto

rg

elve

prom

enad

e

leilig

hete

r

gåga

ta

park

erin

g

park

erin

g

ny b

ru

Kon

sept

skis

se v

ern

og u

tvik

ling

av O

dda

Sm

elte

verk

mål

: 1:2

500

(A3)

, dat

o: 2

1.05

.200

8, s

ign:

HT.

pro

sjek

tnr.

5179

64

N

nyby

gg

ny b

ruk

av b

ygg

regu

lert

til s

pesi

alom

råde

bev

arin

g et

ter p

bl. §

25.

6by

gg/a

nleg

g fre

det e

tter k

ultu

rmin

nelo

ven

vare

leve

ring

►

Asp

lan

Viak

- St

edsa

naly

se O

dda

Smel

teve

rk 2

008

74


Introduktion till JakobstadJakobstad, på finska Pietarsaari, är en stad med ca 20 000 invånare på Finlands västkust. Staden grundades år 1652. Tvåspråkighet präglar staden: ca 55% av invånarna har svenska som modersmäl.Jakobstads historia hänger samman med industrins utveckling, från 1600-talets skeppsbyggnad till dagens cellulosa-, pappers-, metall- och elektronikindustri. www.jakobstad.fi

Jakobstad

UtgångspunktenI Jakobstad omfattar projektet stadens historiska centrum, ett ca 0,6 kvadratkilometer stort område med flera delområden och enskilda byggnader av kulturhistoriskt riksintresse. Sta-dens centrala delar har uppstått genom en 350 år lång process, under vilken samhället stegvis har utvecklats i takt med den ekonomiska, politiska och sociala utvecklingen. Staden har brunnit ner och återuppbyggts två gånger, genom landhöj-ningen har stranden försvunnit och periodvis har stadsbilden ändras radikalt genom ”modernisering”. Kvar finns ändå strukturer och byggnader från alla utvecklingsepoker - från 1600-talet till nutid - som ger stadens nuvarande centrum djup och transparens i både tid och rum. Samtidigt är stadens centrum mycket tätt bebyggt.

Den kontinuerliga utvecklingen ställer ständiga krav på nya lösningar, som i en historisk miljö alltid bör sättas i relation till stadens historia och det som finns kvar av den i stadsbilden: behovet att bygga och förnya skall balanseras med den gemensamma skyldigheten att värna om det kulturhis-toriska arvet. Detta är möjligt endast genom en oavbruten dia-log, där olika behov och värden möts som jämställda faktorer som gemensamt formar framtiden – för kommande behov, med nutiden och det förgångna som bas och utgångspunkt.

MålsättningenDet viktigaste målet har varit att utarbeta ett förslag till ett kulturmiljöprogram för stadens centrala delar för att kunna beakta det bygga kulturarvets värden i utvecklandet av stadens fysiska miljö. Ett helhetsprogram fungerar som grund för mera fokuserade studier av enskilda objekt och mindre

delområden då olika planeringsprojekt kräver en kulturhisto-risk synpunkt.

Parallellt med helhetsprogrammet har man analyserat som pilotprojekt det s.k. Lassfolkska kvarteret, där ett stort – och ur stadens synpunkt ytterst viktigt - utvecklingsprojekt bör anpassas till en mycket värdefull stadsmiljö.

Samtidigt testas olika sätt att sammanställa och sprida information om stadens kulturhistoriska värden, dels som underlag för en bredare medborgardebatt, dels för att öka den allmänna medvetenheten om det byggda kulturarvet och dess betydelse i en långsiktig samhällsutveckling.

DIVE-verktyget i JakobstadKulturmiljöprogrammet i större skala och arbetet med pilotkvarteret har båda strukturerats enligt DIVE-verktygets principer, genom - att dokumentera och beskriva kulturarvets nuläge, - att koppla detta till olika perioder och krafter som har

utformat miljön, - att definiera det byggda arvets värden och de mest värdefulla

enskilda objekten och delarna av helheten och- att ställa dessa värden i en jämförelse med aktuella (eller

förutsägbara) utvecklingsbehov, för att – i bästa fall – hitta balanserade prioriteringar, lösningsmodeller och rekommen-dationer för planeringen.

Förslaget till kulturmiljöprogrammet har gjorts av experter som underlag för en kontinuerlig diskussion.

I pilotkvarteret har man fört mera detaljerade diskussioner med kvarterets ägare och arkitekten som planerar nybygget.

DIVE 51

Jakobstads infart från söder. Ur bildverket ”Finland framställdt i tecknin-gar”, texten skriven av Zacharias Topelius, utgivet 1845, bilden efter teckning av J. Knutsson.

Stadsdelar, platser och byggnader i Jakobstad som nämns i texten:

1. Södermalm 2. Kvarnbacken 3. Skata 4. Storgatan 5. Kanalesplanaden

6. Trädgårdsgatan 7. Pedersesplanaden 8. Hötorget 9. Torget

10. Rådhuset 11. Runebergsparken 12. Stadskyrkan 13. Skolparken

14. Vattentornet 15. Lindskogska huset 16. Lassfolks fabrik

17. Biograf Grand

KULTURMILJÖPROGRAM FÖR JAKOBSTADS STADSKÄRNA

Det viktigaste målet för projektet är att integrera bevarandet av kulturmiljön i arbetet med att utveckla staden så att det blir en jämbördig målsättning med behoven att utveckla boende, service, trafik osv. Verktyget utgörs av stadens kulturmiljö-program, som sammanfattar kunskapen om de olika element som ingår i den byggda stadsmiljön, deras samband med den historiska utvecklingen, värderingen av de olika elementen och möjligheterna att främja dessa värden till ett målprogram.

Kulturmiljöprogrammet är fokuserande, dvs. varje objekt eller delområde granskas först i stora drag och sedan mer detaljerat.

Programmet berör i det första skedet Jakobstads historiska stadskärna. Samma principer kan även tillämpas på kultur-miljön i områden utanför centrum.

I programmet granskas också huruvida gällande planer och övriga målsättningar är i konflikt eller harmoni med kultur-miljövärden. Särskilt viktigt är att definiera de delområden och enskilda objekt där t.ex. gällande detaljplaner äventyrar den befintliga kulturmiljön och att finna metoder för att rätta till situationen.

Programmets innehållKulturmiljöprogrammet innehåller de basuppgifter och huvudsakliga riktlinjer, som kan utgöra beslutsunderlag för nödvändiga avgöranden. Programmet är uppgjort med hjälp av det s.k. DIVE-verktyget och består av följande delar:

D – att beskriva kulturmiljöns nulägeI – att definiera betydelsen och den historiska kontexten hos

kulturmiljöer V – att värdera kulturmiljöer samt ställa bevarande mål för

demE – att utarbeta handlingsprinciper och medel för att uppnå

målen

Beskrivning av nuläget (D=describe)

I det här avsnittet beskrivs hur stadskärnans helhetsstruktur har utvecklats. Stadens ”årsringar” samt delområden som har sitt ursprung i olika skeden av utvecklingen beskrivs med hjälp av kartmaterial ur gamla stadsplaner. Bevarade helheter och de viktigaste enskilda byggnaderna definieras. Särdragen hos arkitekturen från olika tidsepoker presenteras med hjälp av fotografier och historiskt bildmaterial.

Resultatet av dryga 350 års utveckling är en mångsidig helhet vad gäller stadsstruktur och arkitektur, där de olika delområdena och byggnadsbeståndet speglar både förän-dringsprocesser i stadskulturen och den allmänna ekonomiska och ideella utvecklingen.


Olika tidsskikt i stadsstrukturen Av stormaktstidens Jakobstad återstår Storgatans dragning, brytningen i stadsstrukturen vid den tidigare våtmarken samt huvuddragen i gatunätet (med grått ritade gator) i den norra delen av stadskärnan som undgick branden 1835.

Gatu- och kvartersstrukturen söder om Kanalesplanaden (utmärkt med blått) har sitt ursprung i den stadsplan som uppgjordes efter branden. Man kan fortfarande tydligt urskilja sydgränsen för den tidens tättbebyggda stadskärna med tillhörande grönområde. Från samma utvecklingsperiod härstammar stadens centrala öppna platser: Torget, Hötorget och Runebergsparken (med blått).

Centrum utvidgades kraftigt under 1900-talet, särskilt under århundradets första hälft (orange). Spåren av 1904 och 1928 års stadsplaner är bl.a. Kvarnbackens område, Pederses-planaden, som avgränsar stadskärnan västerut, och byggna-derna längs den samt de viktigaste egentliga parkområdena i centrum, bl.a. Skolparken. Placeringen av vissa offentliga eller i stadsbilden dominanta byggnader härrör också från de här stadsplanerna.

Efter andra världskriget skedde inte längre någon nämnbar utvidgning av centrum. Byggandet skedde inom ramen för den existerande strukturen, ofta genom rivning av gammalt.

Arkitektoniskt särpräglade områdenA. Stadskärnans södra del, Storgatan och TrädgårdsgatanDe södra kvarteren i empiretidens stadsplan har bevarats på området, liksom ett representativt antal byggnader i empire-stil, en del med tillhörande uthus. De nyare byggnaderna är fåtaliga och för det mesta rimligt väl anpassade till områdets skala.

B. Kvarnbackens jugendkvarterEn del av husen har ersatts av flervåningshus, men området har fortfarande en tydlig karaktär av jugendperiodens trädgårdsstad, vilket accentueras av kontrasten mellan vat-tentornet och parken vid dess fot. Området har även drag av 20-talsklassicism.

C. Rådhuset och dess omgivningTvå öppna platser, torget och Runebergsparken, samt Rådhuset mellan dem bildar en helhet med stor betydelse för stadsbilden; två klart avgränsade monumentalplatser i empiretidens anda, dominerat av Rådhuset.

D. ”Stenstaden” i stadskärnans norra delGenom nybyggande uppstod på detta område en enhetlig, nästan samtidigt förverkligad kvartersgrupp av rappade flervånings stenhus. Helheten, som präglas av 1940- och 50-talens modernism och framstegsoptimism, är mycket enhetlig. Den är intressant också för att 1700-talets gatunät ligger till grund för området, varför man kan iaktta skikt från en mycket lång tidsperiod.

Stadens ”årsringar”.

Stadsstrukturens tidsskikt.

Arkitektoniskt särpräglade områden.

DIVE 53

Tolkning (I=interpret): Faktorer som påverkat stadsmiljöns utveckling

I tolkningsdelen granskas hur kulturmiljön tagit form i förhållande till den allmänna socioekonomiska och stads-teoretiska utvecklingen. För Jakobstads del kan fyra tydliga perioder urskiljas:

Stormaktstidens och merkantilismens stad1600-talets stadspolitik byggde på merkantilismens ekono-miska läror, i kombination med Sveriges stormaktsambitioner. Städerna konsoliderade centralförvaltningens ställning och bidrog till rikets ökade välstånd. I Finland rådde naturahus-hållning, men man producerade stora mängder exportpro-dukter, särskilt tjära. Handeln var reglerad och byggde på handelsprivilegier, tullar och skatter samt på städernas inbör-des hierarki; utrikeshandeln koncentrerades till stapelstäder, medan övriga städer var underställda dessa. På landsbygden förekom så gott som ingen handel. Den viktigaste målsättnin-gen var att öka rikets ekonomiska välstånd. Jakobstad saknade stapelrätt och exporten skedde via Stockholm. Utvecklingen hämmades dock av stormaktstidens ständiga krig. För Jakobstads del var stora ofreden, då hela staden brändes ned, den mest förödande perioden.

Vid tiden för Jakobstads grundande anlades stadsmässiga samhällen redan enligt genomtänkta planer. Staden var ett begränsat område, omgärdat med ett tullstaket, och rätten att bosätta sig i staden stod under kontroll. Den reglerade handeln garanterade en säker marknad och ett visst välstånd, men då den uttryckliga målsättningen var att öka centralmak-tens välstånd, förblev utvecklingen långsam och städernas invånarantal stabilt.

Autonomins tid – skeppsredarnas stad Under autonomins tid (1809 – 1917) sattes fokus på utveck-landet av Finlands ekonomi. Landet fick snabbt ett järnvägs-nät och en egen valuta. Det snabbt växande S:t Petersburg och Rysslands stora marknad utgjorde grunden för en tillväxt med verkningar även i Österbotten. Inom politiken skedde den påtagligaste utvecklingen i och med det nationella uppvak-nandet och den samtidigt inledda folkundervisningen.

Efter branden år 1835 byggdes staden upp igen enligt empirestilens ideal. Tomterna var rymliga, gatorna breda och byggnadsstilen reglerad. Stadsstrukturen började differenti-eras socialt: Södermalm, som hade förstörts i branden, blev det förmögnare borgerskapets område, medan den fattigare befolkningen bebodde Skataområdet norr om kyrkan.

Olika funktioner (boende, handel, administration, indus-triell produktion) – med undantag för några offentliga bygg-nader – låg inom samma område. Samma tomt och samma byggnad kunde ha flera användningsändamål jämsides: bostäder, handel, lagerhållning och småskalig produktion.

Karta efter Jean Telin år 1802, byggande på Forseens stadsplan från 1783. Söderhjelm: Jakobstads historia del II, 1909.

Lantmätare Anders Bergers stadsplan efter branden år 1835, samt de kvarter som klarade branden markerade i mörkrött. Kartan renritad för att dokumentera situationen år 1859.


Finland på tröskeln till självständighet och industrialiseringens tidDen snabba industrialiseringen ökade vid 1800-talets slut behovet att börja styra stadsstrukturens utveckling. Särskilt trängande var behovet att säkerställa den expanderande industrins tillväxtmöjligheter genom att reservera tillräckliga verksamhetsarealer och att garantera en tillräcklig bostads-produktion för den växande befolkningen. Den begynnande teknologiseringen av samhället (vatten- och avloppsledningar, elnät, järnvägar) krävde också styrningsredskap. Då den tidi-gare stadsplaneringen främst angav byggnadskvarterens läge och en för byggandet lämplig tomtindelning, fick samhällspla-neringen nu en ny teknisk-ekonomisk dimension.

Vid samma tid blev man medveten om behovet att anvisa områden för olika ändamål som var viktiga för medborgarnas välmående. I städerna började man anlägga parker, sportpla-ner och större friluftsområden.

Den av arkitekt Bertel Jung år 1904 färdigställda stadspla-nen var Jakobstads första moderna stadsplan, som anvisade strukturellt, stadsbildsmässigt, funktionellt och socialt differentierade områden.

Nutid – stadens kommersiella centrum och bilstadens uppkomstDen snabba urbaniseringen efter andra världskriget förän-drade stadsmiljön mer än någon tidigare utvecklingsfas; efter branden förändrades stadskärnans form, men nu förändrades både form och funktion. Stadskärnan blev en plats för flervåningshus och affärsbyggnader.

Befolkningsökningen och det växande bostadsbehovet ledde särskilt under 1960-talet till en omfattande rivnings-våg. Byggandet av nya flervåningshus var mycket lönsamt: de gamla trähusen var bristfälligt utrustade och hade inget nämnvärt kapitalvärde. Bostadsaktiebolaget var en finan-sieringsinnovation som möjliggjorde att betalningsförmågan hos tiotals familjer med normal inkomst kanaliserades till centraliserad bostadsproduktion. Höghusen i de mest centrala kvarteren byggdes dessutom som kombinerade affärs- och bostadshus, där bottenvåningen enbart bestod av affärsutrym-men, vilket gjorde förändringen ännu mer lönsam.

Ökningen av invånarantalet och köpkraften inledde under 1960-talet den sista stora förändringsvågen: uppkomsten av bilstaden och förvandlingen av centrum till en regional tyngdpunkt för kommersiell service. Den totala affärsytan i stadskärnan mångdubblades och i samma takt försvann kvarters- och närbutikerna. I och med byggandet av affärshu-sen revs nästan alla byggnader från tiden före branden från norra delen av stadskärnan. Handelns koncentration ser ut att fortsätta.

Under de senaste årtiondena har den ökande biltrafiken börjat motverka sig själv. Ett konkret resultat av detta är gågatan, som i sig är ett helt nytt element i den byggda kulturmiljön.

Arkitekt Bertel Jungs år 1904 färdigställda stadsplan.

Byggnader i Jakobstads centrum som har rivits sedan mitten av 1950-talet är markerade med rött.

DIVE 55

Värdering (V=valuate)

I det här avsnittet definieras stadskärnans kulturhistoriskt värdefulla delområden och de viktigaste enskilda objekten samt nuläget för bevarandet av kulturmiljön. Särskilt uppmärksammas de objekt och platser där det finns tydliga motstridigheter mellan kulturmiljövärden och gällande plansituation.

Värderingen är i viss grad en tolkningsfråga, speciellt då det gäller uppfattningen av skönhetsvärden i miljön. Det samma gäller också värden som t.ex. förknippas med histo-riska händelser eller bemärkta personer, vilka kan uppfattas som antingen positiva eller negativa.

Vissa kriterier kan dock definieras med hjälp av experter och gäller därför som ”kalla fakta”, t.ex. att en viss bygg-nadstyp är sällsynt eller en god representant för sin tidsepok.

Oftast kombineras i samma objekt flera värdekriterier för byggd miljö, såsom- objektets ålder och därmed sammanhängande raritetsvärde- objektets historiska betydelseinnebörd, t.ex. som representant

för en viss utvecklingsperiod eller av personhistoriska skäl- arkitektoniskt, estetiskt värde – i klarspråk skönhet- objektets värde som beståndsdel i en större helhet

Som helhet är situationen inom byggnadsskyddet i Jakobstad åtminstone nöjaktig. Nationellt betydelsefulla områden och objekt har i huvudsak beaktats på vederbörligt sätt i detaljplan och är inte utsatta för märkbara hot. De konfliktsituationer som trots allt förekommer bl a på grund av föråldrade detalj-planer presenteras i vidstående illustration över byggnadsskyd-dets åtgärdsbehov i stadens centrum.

Förverkligande (E=enable)Förverkligandet har två tyngdpunktsområden:

Att bland stadens invånare och beslutsfattare öka med-vetenheten om kulturmiljön och initiera en värdediskussion om densamma. Det här sker både på allmän nivå samt med fastighetsägare och andra berörda parter.

Att gradvis införa programmets målsättningar i den praktiska samhällsplaneringen, och vid behov göra fördjupade analyser av mindre delområden med hjälp av DIVE-verktyget.

En nyckelfråga är valet av rätt handlingssätt eller instru-ment i varje enskilt fall.

InstrumenteringFör att bevara ett enskilt objekt eller en områdeshelhet väljs rätt verktyg från fall till fall med hänsyn till objektets värde. Oftast handlar det inte enbart om byggnadsskydd; då det gäller större helheter behövs också styrning av nybyggandet så, att det sker i samklang med det historiska byggnadsarvet och stadsstrukturen.

Enligt en enkätundersökning år 2006 har Jakobstads invånare en tydligt positiv inställning till byggnadsarvet.

Byggnader i Jakobstads centrum som är skyddade genom detaljplan (svart markering) och på basen av separat lag eller statsrådsbeslut (blått).

Byggnadsskyddets nuläge och åtgärdsbehov.

Grönt: Skyddade byggnader.

Gult: Byggnader, vilkas behov av skydd genom detaljplan bör utredas, men som inte direkt är hotade.

Rött: Kulturhistoriskt värdefulla byggnader där detaljplan och skyddsbehov står i uppenbar konflikt.


Överenskommelse om byggnadsskydd utan normstyrningDet är enklast att bevara byggnadsarvet då ägaren känner sin byggnads historia och värde och då byggnaden kontinuerligt är i ändamålsenligt bruk, särskilt då inga speciella ekonomiska förväntningar ställs på tomten, t.ex. i form av överdimensione-rad byggrätt. Omedelbara åtgärder är sällan nödvändiga och om man t.ex. avser att skydda byggnaden genom detaljplan, kan detta göras i samband med övriga detaljplaneändringar på området.

Skydd med stöd av byggnadsskyddslagenSkydd på basen av särskild lag utgör en motsatt situation till föregående, och används i situationer då byggnaden skyddas mot ägarens vilja eller om byggnadens skyddsvärde annars är så högt att detaljplanens styrverkan eller noggrannhet inte är tillräcklig. Detta kan vara befogat t.ex. då byggnadens ägare har ansökt om rivningstillstånd, vilket orsakat en anmälan till miljöcentralen. Miljöcentralen kan då utfärda ett tillfäl-ligt åtgärdsförbud, och under den tiden kan ett skyddsbeslut fattas.

Styrning genom stadsplanering/planläggningByggnadsskydd genom detaljplan förutsätter ofta också annat än att enbart ta ställning till en enskild byggnads eller byggnadsgrupps fortsatta öde. Det kan innebära att man å ena sidan styr byggandet i objektets näromgivning samtidigt som man å andra sidan reserverar utrymme för olika behov, t.ex. bostadsproduktion eller affärsutrymmen, på ett helt annat område - för att lätta på trycket för nybyggnation på det egentliga objektområdet.

Skydd genom planläggning sker på alla plannivåer: i landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen. I de två förstnämnda planerna kan man uppställa målen för byggnads-skyddet, medan det bindande byggnadsskyddet säkerställs enbart i detaljplanen. Landskapsplanen och generalplanen styr dock detaljplanen.

Planläggning som strävar till byggnadsskydd är i sin lindrigaste form inte förpliktande, utan man kan tala om ”pas-sivt” skydd genom detaljplan. En sådan detaljplan gäller t.ex. i trähusstadsdelen Skata, där planen tillåter att nästan alla byggnader kunde ersättas av nybyggen. Byggrätten i detalj-planen är dock dimensionerad så, att den rätt långt motsvarar nuläget, och placeringen av nybyggnader i planen motsvarar de nuvarande byggnadernas läge.

Utöver förbudet att riva en byggnad innehåller en skyd-dande detaljplan i allmänhet också preciserande bestämmelser om hur byggnaderna skall repareras, såsom material, arkitek-toniska detaljer, färgsättning och gårdsplanens användning. Byggnadsskyddet kan utvidgas till att gälla även byggnadens interiör (t.ex. i biografen Grand är den f.d. biografsalongen och foajén skyddade).

Tidsplan och åtgärdsprogram

Omedelbara åtgärder (2009)Kulturmiljöprogrammet godkänns av stadsfullmäktige.

Åtgärder på kort sikt (2010)Identifiering av enskilda objekt och delområden, där gällande detaljplan står i strid med värdefullt byggnadsarv. Ifrågava-rande detaljplaner konstateras föråldrade i det hänseende som markanvändnings- och bygglagen avser, och införs i planläggningsprogrammet för ny planering.En dialog, där man utnyttjar DIVE-verktyget som hjälpmedel, inleds med byggnadernas ägare. Som grund för dialogen görs beskrivningar av platsernas nuläge och historia.En organiserad offentlig diskussion om byggnadsarvet in-leds. Diskussionen kan ske t.ex. inom ramen för studiecirklar i arbetarinstituten samt vid föreläsningar och presentationer för allmänheten.

Målsättningar på medellång sikt (…2015)Detaljplaneändringarna för ovannämnda ”konfliktplatser” har genomförts eller åtminstone inletts. Stadens byggnadsord-ning har preciserats så att den bättre än idag styr reparatio-nen av byggnader som är typiska för olika tidsperioder. Det här gäller speciellt fall där egentligt byggnadsskydd inte är nödvändigt.En utvidgning av kulturmiljöprogrammet till att gälla de vikti-gaste områdena utanför stadskärnan (stadsdelarna London, Västanpå m.fl.) inleds med tillämpande av DIVE-verktyget.

Målsättningar på lång sikt (…2020)Skyddet av kulturmiljön är tillfredsställande inom hela centrumområdet.

DIVE 57

10

Pilotkvarter: Lassfolkskvarteret Det s.k. Lassfolkskvarteret sydost om torget i Ja-kobstad är aktuellt på grund av omfattande ny-byggnadsplaner. Det tidigare handels- och textilindustrikvarteret förvandlas nu till ett utbildningscampus.

Efter industriverksamhetens upphörande har kvar-teret levt på sparlåga. En synlig del av kvarteret står utan byggnader och har degraderats till parke-ringsområde. Med tanke på stadsbilden och stads-kärnans livskraft är det nödvändigt att hitta lämplig användning för existerande byggnader och resur-ser för kompletterande byggande. Lassfolkskvarte-ret har den största utvecklingspotentialen och det viktigaste utvecklingsbehovet bland centrumkvar-teren i Jakobstad.

Campusprojektet för med sig nya intressanta kul-tur– och utbildningsfunktioner på en av stadens mest centrala platser. Den nya ägaren har resurser att utveckla och ta hand om hela kvarteret. Alla möjligheter finns för kreativt utnyttjande av kvarte-rets förutsättningar.

En kontinuerlig dialog har förts mellan olika myndighe-ter och projektägaren, stiftelsen för Åbo Akademi. Dis-kussionen och detaljplaneprocessen pågår fortfarande.

Kvarteret är en nationellt betydelsefull byggd kulturmiljö (Den byggda kulturmiljön —Kulturhistoriska miljöer av riksintresse 1993), som berörs av miljöministeriets, Kommunförbundets och Museiverkets gemensamt utarbetade instruktioner gällende kulturhistoriska vär-defulla miljöer.

Kvarterets kulturvärden är betydande. Det bär spår av staden före branden 1835, där ligger stadens äldsta stenhus Lindskogska huset och Lassfolks textilindustris byggnader.

Utmaningen i sammanjämkningen av byggherrens omfattande nybyggnadsbehov med kvarterets rika byggnadsarv gör att DIVE upplevs som ett nyttigt verk-tyg. DIVE hjälper bl a till att strukturera och illustrera den rikliga historiska information som finns samlad.

1. Lindskogska huset 2. Lassfolks kontors-byggnad 3. Lassfolks fabrik 4. Musikhuset 5. Esso-tomten 6. Torget 7. Rådhuset

7 4 1

3 2 5 4

3 2

1

Pilotkvarter: Lassfolkskvarteret

Det s.k. Lassfolkskvarteret sydost om torget i Jakobstad är aktuellt på grund av omfattande nybyggnadsplaner.

Det tidigare handels- och textilindustrikvarteret förvand-las nu till ett utbildningscampus.

Efter industriverksamhetens upphörande har kvarteret levt på sparlåga. En synlig del av kvarteret står utan byggnader och har degraderats till parkeringsområde. Med tanke på stadsbil-den och stadskärnans livskraft är det nödvändigt att hitta läm-plig användning för existerande byggnader och resurser för kompletterande byggande. Lassfolkskvarteret har den största utvecklingspotentialen och det viktigaste utvecklingsbehovet bland centrumkvarteren i Jakobstad.

Campusprojektet för med sig nya intressanta kultur– och utbildningsfunktioner på en av stadens mest centrala platser. Den nya ägaren har resurser att utveckla och ta hand om hela kvarteret. Alla möjligheter finns för kreativt utnyttjande av kvarterets förutsättningar.

En kontinuerlig dialog har förts mellan olika myndigheter och projektägaren, stiftelsen för Åbo Akademi. Diskussionen och detaljplaneprocessen pågår fortfarande.

Kvarteret är en nationellt betydelsefull byggd kulturmiljö (Den byggda kulturmiljön -Kulturhistoriska miljöer av riksintresse 1993), som berörs av miljöministeriets, Kom-munförbundets och Museiverkets gemensamt utarbetade instruktioner gällende kulturhistoriska värdefulla miljöer.

Kvarterets kulturvärden är betydande. Det bär spår av staden före branden 1835, där ligger stadens äldsta stenhus Lindskogska huset och Lassfolks textilindustris byggnader.

Utmaningen i sammanjämkningen av byggherrens omfat-tande nybyggnadsbehov med kvarterets rika byggnadsarv gör att DIVE upplevs som ett nyttigt verktyg. DIVE hjälper bl a till att strukturera och illustrera den rikliga historiska information som finns samlad.

1. Lindskogska huset2. Lassfolks kontorsbyggnad3. Lassfolks fabrik4. Musikhuset5. Esso-tomten6. Torget7. Rådhuset


11


Före branden 1835 De äldsta kartorna som visar stads- och kvartersstruk-turen är från 1700-talet. Där syns torget och stadens huvudgata Stora kyrkogatan (Storgatan), som torde härstamma från 1600-talet. (Gator markerade med mörkgrått är fortfarande i bruk. Byggnader markerade med grönt existerar fortfarande.) Ett tullstaket omger staden, med tullportar vid ankomstvägarna från öster och söder och med sjötullen i norr. Det som skall bli Lassfolkskvarteret med Lindskogska huset ligger vid torget och Stora kyrkogatan.

Branden 1835 Stadsbranden 1835 ödelägger södra delen av staden. Kvar står endast en del sten- och tegelkonstruktioner såsom stommen i Lindskogska huset och vissa källare längs Storgatan. Norra delen av staden skyddas av en bäck, den blivan-de stadskanalen, och klarar sig.

Efter 1835 En ny regelbunden stadsstruktur i empirestil, med nya gator och kvarter, planeras för hela staden. Den skall förbättra brandsäkerheten. Nyordningen genomförs inte i stadens norra del (på kartan markerad i ljusblått). I södra delen förverkligas planen. Stadskanalen byggs i rätlinjig form och en rad representativa trädgärdar anläggs vid stadens södra gräns. Gatunätet och kvartersstrukturen ändras, Lass-folkskvarteret får sin nuvarande form och byggs ut. Staden växer tack vare sjöfart och handel.

1800-1900-talets industrimiljöerNya industrikvarter uppstår utanför stadens absoluta centrum, i anslutning till järnvägs– och hamnförbindel-ser.

Lassfolks spets– och bandfabrik avviker från mönstret. Startad av en handelsman specialiseras och utvecklas den till en stor aktör inom sin bransch, och verkar hela tiden i sitt ursprungliga kvarter i centrum. Produkterna är lättare att transportera och inte beroende av direkt kontakt med järnvägen.

Kvarteret i relation till stadens utveckling (kvarterets läge markerat på kartan)

NutidLassfolkskvarteret ligger mycket centralt i staden, sy-dost om torget. Stadskärnans kommersiella tyngdpunkt finns idag norr om torget. Lassfolkskvarteret står delvis outnyttjat och väntar på nya aktiviteter.


Kvarteret i relation till stadens utveckling (kvarterets läge markerat på kartan)

NutidLassfolkskvarteret ligger mycket centralt i staden, sydost om torget. Stadskärnans kommersiella tyngdpunkt finns idag norr om torget. Lassfolkskvarteret står delvis outnyttjat och väntar på nya aktiviteter.

1800-1900-talets industrimiljöerNya industrikvarter uppstår utanför stadens absoluta centrum, i anslutning till järnvägs– och hamnförbindelser.

Lassfolks spets– och bandfabrik avviker från mönstret. Startad av en handelsman specialiseras och utvecklas den till en stor aktör inom sin bransch, och verkar hela tiden i sitt ursprungliga kvarter i centrum. Produkterna är lättare att transportera och inte beroende av direkt kontakt med järnvägen.

Efter 1835En ny regelbunden stadsstruktur i empirestil, med nya gator och kvarter, planeras för hela staden. Den skall förbättra brandsäkerheten.

Nyordningen genomförs inte i stadens norra del (på kartan markerad i ljusblått). I södra delen förverkligas planen. Stadskanalen byggs i rätlinjig form och en rad representativa trädgärdar anläggs vid stadens södra gräns. Gatunätet och kvartersstrukturen ändras, Lassfolkskvarteret får sin nuva-rande form och byggs ut.

Staden växer tack vare sjöfart och handel.

Branden 1835Stadsbranden 1835 ödelägger södra delen av staden. Kvar står endast en del sten- och tegelkonstruktioner såsom stommen i Lindskogska huset och vissa källare längs Storgatan.

Norra delen av staden skyddas av en bäck, den blivande stadskanalen, och klarar sig.

Före branden 1835De äldsta kartorna som visar stads- och kvartersstrukturen är från 1700-talet. Där syns torget och stadens huvudgata Stora kyrkogatan (Storgatan), som torde härstamma från 1600-ta-let. (Gator markerade med mörkgrått är fortfarande i bruk. Byggnader markerade med grönt existerar fortfarande.) Ett tullstaket omger staden, med tullportar vid ankomstvägarna från öster och söder och med sjötullen i norr.

Det som skall bli Lassfolkskvarteret med Lindskogska huset ligger vid torget och Stora kyrkogatan.

DIVE 59


”D” Beskrivning Kvarterets byggnadsbeståndRivna byggnader är markerade med rött.

”I” tolkningKvarterets funktion och betydelseByggnaders användning -bostad (brun) -ekonomibyggnad (grå)-verkstad/industri (blå) -offentlig byggnad (lila) -handel/service (orange)

NulägeI kvarteret finns Lindskogska huset med till-byggnad och tidigare Lassfolks spetsfabriks byggnadskomplex. Till följd av rivningar är kvarterets inre och Esso-tomten tomma och tomtindelningen i östra delen av kvarteret svår att uppfatta på platsen.

NulägeI väntan på kommande stora föränd-ringar är kvarterets funktioner brokiga: utbildning, förvaltning, småföretag, servicebranscher, parkeringsfält.

1970-taletKvarteret är effektivt exploaterat och byggnadsbeståndet har delvis förnyats. Lassfolks fabrik upptar två tomter. På Es-sotomten har en ny servicestation byggts.

1970-taletTextilindustrin når sin kulmen. Ser-vicestationen är väl frekventerad. Handel bedrivs vid Köpmansgatan och Storgatan.

1930-taletStadens första bensinstation byggs på den s.k. Esso-tomten. Lassfolks växande verksamhet medför rivning och nybyggande på fabrikstomten.

1930-taletEn tydlig specialisering uppstår. Utveck-lingen från hästdragna fordon till bilar förändrar användningen av det nordöstra hörnet och textilindustrin det sydvästra. Handel och lagring äger rum invid torget.

Efter branden 1835Nya huvudbyggnader uppförs längs gatorna och ekonomibyggnader längs en av tomtens inre gränser, den andra måste lämnas fri för brandsäkerhetens skull.

Efter branden 1835Husen inrymmer boende, handel och hantverk.Kontakten med Storgatan och det förstorade torget är aktiv.

Nyreglering av SödermalmEfter stadsbranden 1835 ritas en ny stadsplan upp. Torget och kvarteren förstoras och huvudgatan breddas, men Lindskogska huset behåller sin promi-nenta plats i staden.

Nyreglering av SödermalmEfter nyregleringen är Lindskogska hu-sets sneda södra gavel det enda märke som visar den tidigare Herrholmsgatans sträckning. (Den tidigare stadsstrukturen är markerad med ljusgrått.)

Stadsbranden 1835Stadens södra del förstörs i en brand. Alla träbyggnader förloras. Lindskogska huset och vissa källare klarar sig delvis.

Före branden 1835Stadens första stenhus, det Lindskogska, byggs 1797 med norra gaveln mot torget, långsidan mot Stora Kyrkogatan (Storgatan) och södra gaveln mot Herrholmsgatan. Ekonomibyggnaderna ligger ner mot Långgatan.

Före branden 1835Den agrara handelsstadens tomter är ospecialiserade med utrymme för boende, handel och hantverk.


Pilotkvarter: Lassfolkskvarteret”V” värdering

Synliga kulturhistoriska värdenGator och torg, fastghetsgränser, gårdsplaner och byggnader utformas i relation till varandra och bildar tillsammans kulturhistoriskt betydelsefulla, värdefulla helheter. Ett urval synliga kulturhistoriska värden presenteras nedan och numreringen hänvisar till bredvidstående karta.

1. Lindskogs stenhus byggdes 1797 och är ett av Finlands få borgarhus i sten från den tiden. Norra gaveln vätte mot torget och södra gaveln mot den dåtida Herrholmsgatan. Efter stadsbranden 1835 infördes en ny stadsplan, där norra gaveln på Lindskogs hus bibehöll sin ställning vid torget. Kvarteren förstorades så att Herrholmsgatan försvann. Den sneda södra gaveln på Lindskogs hus är det enda stället där man ännu ser den gamla gatans sträckning.

2. Kvarterets tomtindelning baserar sig på den stadsplan som gjordes upp efter branden 1835. I kvarterets västra del är tomtgränserna fortfarande synliga. Den bevarade strukturen bidrar till att kvarteren längs Storgatan bildar en nationellt värdefull byggd kulturmiljö.

3. Kvarterets gårdsstruktur utformades i enlighet med den byggnadsordning som fastställdes efter branden 1835. Tom-terna fick bebyggas på tre sidor, den fjärde skulle lämnas fri. Av det fria utrymmet, som till följd av rivningar är omfattande i kvarteret, utgörs en del av gamla gårdsplaner som tillsammans med byggnaderna har kulturhistoriskt värde.

4. Torget och rådhuset är båda stadshistoriskt betydelsefulla och har stort symbolvärde. Rådhusets framträdande ställ-ning vid torget är ett uttryck för detta. Kvarterets fasad mot Köpmansgatan ugör en fond för rådhuset, vars ställning i stadsbilden påverkas av förändringar i kvartersfasaden.

5. Lassfolks tidigare kontorsbyggnad är en viktig del av den re-presentativa trähusbebyggelse som uppfördes längs Storgatan efter branden 1835 och bidrar till att området är en nationellt värdefull byggd kulturmiljö.

6. Lassfolks tidigare spetsfabrik är ett värdefullt industrihisto-riskt minnesmärke för stadens befolkning.

Dolda kulturhistoriska värdenMuseiverket gjorde en stadsarkeologisk inventering i Jakob-stad år 2002, inom ramen för ett projekt där man kartlade det arkeologiska forsknings- och skyddsintresset i städer grundade under Vasa- och stormaktstiden. Lassfolkskvarteret klassifiserades som arkeologiskt värdefullt. Rådhuset och Lassfolkskvarterets fasad mot torget.

Lassfolkskvarteret mot Storgatan.

Lassfolkskvarteret mot Södermalmsgatan.

Exempel på kulturhistoriska värden i Lassfolkskvarteret.

Det är viktigt att betrakta kvarteret i relation till torget och rådhuset, då dessa är stadshistoriskt betydelsefulla och har ett stort symbolvärde.

DIVE 61

Pilotkvarter: Lassfolkskvarteret”E” aktivering

Kvarterets värdefulla byggnadsbestånd bör aktiveras för att främja dess fortsatta existens.

Dessutom, med hänvisning till presentationen av de synliga kulturhistoriska värdena på föregående sida, bör man sträva till främjande av kulturhistoriskt värdefulla egenskaper i stadsbilden och kvartersstrukturen på följande sätt:1. Lindskogska husets södra gavelfasad och utrymmet framför den

bör förbli fria, så att fragmentet av den gamla gatusträckningen förblir synligt.

2. Tomtgränserna bör ges synlighet vid gestaltning av nybyggen.3. Gamla gårdsplaner bör bibehållas öppna.4. Den enhetliga takfoten på Lindskogska husets tillbyggnad bör

vara riktgivande för ett nybygge vid Köpmansgatan, så att Rådhu-sets dominerande ställning bibehålls i stadsbilden.

5. Tomtgränsen mot Köpmansgatan och Runebergsgatan bör bebyggas.

Kvarterets dolda kulturhistoriska värden gör att nybygge förutsät-ter arkeologiska undersökningar. Sommaren 2007 gjorde man en provgrävning och sommaren 2008 en noggrannare utgrävning, som blev den största stadsarkeologiska utgrävningen detta år. Man hitttade spår av 1600-talets Jakobstad, såsom rester av husgrunder, källare, brunnar och 1600-talets vägnät och tomtindelning. Spåren är dokumenterade och den nya kunskapen arkiveras. Planeringen av nybygget kan gå vidare.

Det är en stor utmaning att integrera omfattande nybygge i den kulturhistoriskt rika befintliga miljön, så att man både befrämjar bevarande av existerande kulturhistoriska värden och utnyttjar möjligheterna att skapa nya. Projektplaneringen pågår parallellt med detaljplaneprosessen. Slutliga riktlinjer för kontinuitet och förändring fastställs i detaljplanen. Byggnadsskyddslagen kan ut-nyttjas för ett mer preciserat skydd av Lindskogska huset vid torget.

KonklusionerHur kommer resultatet att utnyttjas

Kulturmiljöprogrammet bildar ett diskussionsunderlag, en faktabas och ett arbetsprogram för beaktandet av det kulturhistoriska arvet i stadens utvecklingsarbete, framför allt i stadsplaneringen. Program-met kommer att tryckas och distribueras till skolor och eventuella studiecirklar. Under året 2009 skall man också ordna en serie öppna föreläsningar och publicera hela materialet på stadens internet-sidor.

Projektets resultat i pilotkvarteret överförs direkt till stadspla-neringen. Erfarenheterna från detta skall också utnyttjas då man tillämpar DIVE-verktyget i andra, delvis redan påbörjade plane-ringsprojekt.

På längre sikt kan DIVE-verktyget bli aktuellt även i andra delar av staden, till exempel vid förnyandet av detaljplaner för vissa avgränsade, tidstypiska och enhetliga delområden utanför stadens centrum.

Rekommendationer för främjande av kulturhistoriskt värdefulla egenskaper i Lassfolkskvarteret.


Arboga

Stadskärnan i ArbogaExemplet visar hur DIVE kan användas för att översiktligt be-skriva stadens historiska utveckling och betydelse, som underlag för en diskussion i kommunen om vilka frågor som behöver lösas i framtiden. Analysen kommer att användas inför en fördjup-ning av översiktsplanen för Arboga tätort och som information för medborgarna på kommunens hemsida.

Kulturhistoriska karaktärsdrag och utmaningar idagArboga kommun ligger i Mellansverige i grän sen mellan olika regioner. Arboga har en me deltida stadskärna med genuin och tydlig stads karaktär. I stadskärnan finns stora delar av servicen och kulturutbudet. Stadskärnan är högt uppskattad av de boende i kommunen. Den medeltida gatu- och kvarters-strukturen finns kvar liksom många gamla trähus. Utanför stadskärnan har bebyggelse tillkommit i tydliga årsringar skilda åt av grönstråk och trafikleder. Kommunen arbetar med en ny kommuntäckan de översiktsplan. Där presenteras visioner om att den historiska och kulturella profilen ska va ra tydlig, att det ska finnas en inspirerande mångfald alterna-tiva bostadsområden, att cent rum ska utvecklas till en mer

levande stads kärna, att turism och besöksnäring ska utvecklas samtidigt som staden ska befästas som en knutpunkt för kol-lektivtrafik. För att kun na lösa problemen kring den framtida an vändningen av mark, vatten och bebyggelse i staden föreslås en fördjupning av översiktsplanen för tätorten.

LäsanvisningAnalysen i Arboga baseras på skrifterna Arbo ga Stadskärna Bebyggelsehistoria och bygg nadsordning 2000, Ortsanalys Arboga kom mun 2007, Program för Översiktsplan Arboga kommun 2007 och Medborgare, kulturmiljö och planering, KTH 2008.

Tidsepokerna i tid & rum-matrisen har hämtats från byggnadsordningen, men med tillägg för nutid och framtid. De geografiska nivåer som valts är tätor ten, stadskärnan, stadsrum och byggnader. De te man som valts, kommunika-tioner och funktioner, har alltid varit viktiga för tätortens utveckling. De DIVE-steg som saknas i denna presentation behöver kompletteras i kommande planeringsprocess.

Texterna i tid & rum-matrisen har liksom frågor och reflexioner om framtiden diskuterats med tjänstemän i kom-munen som arbetar med översiktsplanen.

Arboga tätort, flygfoto från Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet

Hur ska kulturarvet i Arboga förvaltas i framtiden?

DIVE 63

Tätortens utbredning Steg 1, 2 , 3 och 4

2008 – 2020Framtidens Arboga

■ Steg 4 - Strategi i översiktsplanen:•Stärk Arboga kommuns identitet och öka att-raktionskraften genom att förvalta, vårda och levandegöra kommunens kulturmiljövärden.

■ Steg 4 - Framtidsfrågor:•Hur blir den historiska och kulturella profilen tydlig? •Hur behandlas karaktärsområden utanför stadskärnan? •Var sker förtätning och klimatanpassning?

1975 - 2008Den post-moderna staden

■ Steg 1 - Utveckling:Tätorten växer med verksamhetsområden som främst tillkommer utmed de stora vägarna, serviceområden som tillkommer nära järnvägsstationen och typhusbebyggelse som uppförs i utkanterna.

■ Steg 3 - Värdering:Kommer dessa områden anses ha kulturhistoriska eller attraktionsvärden som ger utvecklingsmöjligheter i framtiden?

1930 - 1975Funktionalis-mens stad med industrier

■ Steg 1 - Utveckling:Områden med flerfamiljshus och småhus byggs utanför stadskärnan både i norr och söder. Verksamhetsområden tillkommer vid infartsvägarna.

■ Steg 2 - Läsbarhet: Dessa områden speglar idag funktionalismens och efterkrigstidens stadsbyggnadsidéer. De anses i översiktsplanen spegla en del av kommunens identitet.

1860 - 1930Liberalismens stad med industrier

■ Steg 1 - Utveckling:Industriområden kommer till invid järnvägen och arbetarbostäder byggs bl a i området vid Kakuberget.

■ Steg 2 - Läsbarhet: Delar av dessa områden har ännu ursprunglig bebyggelse. De berättar om en viktig utvecklingsepok i kommunens historia knuten till järnvägen.Dessa centralt belägna områden är idag av stort intresse för förtätning och förnyelse. Kan de äldre byggnaderna av kulturhistoriskt värde införlivas i det nya?

1530 - 1860Handels- och hantverks-staden

■ Steg 1 - Utveckling:En väl avgränsad stad växer fram på båda sidor om ån. Den omges av ett tullstaket samt odlings- och betesmarker.

■ Steg 2 - Läsbarhet: Stora delar av bebyggelseområdet är idag tydligt avläsbara och sedan 1987 av riksintresse för kulturmiljö.De tidigare öppna odlingsmarkerna har däremot successivt bebyggts.

1000 – 1530Medeltids-staden

■ Steg 1 - Utveckling:En liten stad växer upp vid ån. Dit platsen kan medeltidens fartyg segla in från Östersjön och där kan också vägfarande ta sig över ån på en bro.

■ Steg 2 - Läsbarhet: Det medeltida bebyggelseläget är fortfarande tydligt avläsbart och väl känt för stadens invånare.

■ Steg 3 - Värdering:Området är sedan 1987 av riksintresse för kulturmiljö och fornlämning som är skyddad av kulturminneslagen.


Stadens kommunikationer Steg 1, 2 och 4


■ Steg 4 - Framtidsfrågor:•Ska Ringleden och järnvägen accepteras som bullrande barriärer?•Hur ska trafik, farligt gods och parkering hanteras i centrum?•Hur ska man få bilister och båtturister att stanna i Arboga?

■ Steg 4 - Mål i översiktsplanen:•Kommunikationssystemet är långsiktigt hållbart för människor, varor och information. •Arboga kommun har befäst positionen som knutpunkt för väg, järnväg och kollektivtrafik.


■ Steg 1 - Utveckling:Motorvägar och järnvägar med planskilda korsningar byggs ut liksom avskilda gågator, gång- och cykelvägar. Järnvägs-stationen flyttas.

■ Steg 2 - Läsbarhet: Den gamla transportstrukturen blir alltmer otydlig.


■ Steg 1 - Utveckling:Det överordnade vägnätet byggs successivt ut och delvis förbi stadskärnan. Järnvägsspåren genom industriområdet och till hamnen tas bort.

■ Steg 2 - Läsbarhet: De gamla stråken bryts och är idag svåra att avläsa.


■ Steg 1 - Utveckling:Järnvägs- och ångbåtstrafik tillkommer och knyts ihop vid hamnen vid ån. Nya landsvägar förbättrar förbindelserna med omlandet.

■ Steg 2 - Läsbarhet: Dessa stråk och knutpunkter är idag delvis läsbara.


■ Steg 1 - Utveckling:Landsvägar leder in till stadstullarna och sjöfart bedrivs på ån. Hamnen och torgen vid ån är den viktigaste knutpunkten för handeln

■ Steg 2 - Läsbarhet: Stråken är idag endast delvis läsbara.


■ Steg 1 - Utveckling:Segelsjöfart går till hamnen i ån varifrån järnet från Bergslagen skeppas ut. Folk och varor kan också färdas längs vägarna på anslutande rullstensåsar. Eriksgatan passerar.

■ Steg 2 - Läsbarhet: De på medeltiden betydelsefulla stråken är idag delvis läsbara.

DIVE 65

Stadens funktioner Steg 1, 2 och 4


■ Steg 4 - Kommunens visioner: Kommunen ska erbjuda en mångfald alternativa bostadsområden, varierande fritids- och kultur aktiviteter, utveckla turism och besöksnäring samt en kreativ miljö för företagare.Arbogas centrum ska utvecklas till en mer levande stadskärna.

■ Steg 4 - Framtidsfråga:Hur ska ändrade funktionskrav mötas i stadskärnan?


■ Steg 1 - Utveckling:Nya verksamheter utvecklas i närheten av de stora vägarna och resecen-trum. Bostäder byggs ut tätortens ytterområden. I centrum tillkommer vårdcentral, högskolefilial och pensionärsbostäder.

■ Steg 2 - Betydelse: Centrums verksamheter har förskjutits mot norr och övriga verksamheter mot de större trafiklederna. Stadskärnan har behållit sin funktion som kommunalt, kulturellt och kom-mersiellt centrum, men även lanserats som turistattraktion.


■ Steg 1 - Utveckling:Detaljhandeln förskjuts mot det nyanlagda Nytorget, medborgarhus, bibliotek och några bostäder tillkommer i stadskärnan, men skolorna töms liksom brandstationen. Industrier och bostäder tillkommer efter 1945 utanför centrum och nära järnvägen.

■ Steg 2 - Betydelse: Uppdelningen av verksamheter och boende återstår ännu.


■ Steg 1 - Utveckling:I stadskärnan finns fortfarande en blandning av handel, service och bostäder. Nygatan blir huvudgata. Nya kommunikationer och drivmedel ger en uppgångstid med nya industrier och bostäder utanför stadskärnan. Rekreationsområden tillkommer både i stadskärnan och utanför.

■ Steg 2 - Betydelse: De flesta funktionerna finns idag kvar i stadskärnan.


■ Steg 1 - Utveckling:Staden upplever en nedgångstid då endast lokal handel och hantverk bedrivs. Handeln är koncentrerad till Stora torget, Hökaretorget och hamnen.

■ Steg 2 - Betydelse: Handeln finns ännu kvar i stadskärnan, men den har förskjutits mot norr. Hantverk bedrivs i liten omfattning.


■ Steg 1 - Utveckling:Arboga är en betydande stad i det dåvarande riket. Flera betydande riksmö-ten äger rum. Järnhanteringen blomstrar. Klostret är betydelsefullt.

■ Steg 2 – Läsbarhet och betydelse: Hamn- och broläge, gatunät, torg, kyrkor, enstaka byggnader och medeltida källare finns kvar idag, men funktionerna lever endast vidare i berättelser och skrönor samt under medeltidsveckan.


Stadskärnans utveckling Steg 1, 2, 3 och 4


■ Steg 4 - Från översiktsplanen:Ett helhetsgrepp måste tas om stadskärnan med utformning av stråk, miljöer, skyltar och mötesplatser. Set behövs en arena fört evenamang av olika slag i närheten av stadskärnan.Kommunens rekommendation:Befintlig bebyggelse, miljö och struktur av värde för stadskär-nans karaktär ska definieras och bevaras så att varje tidsepok blir läsbar (2000).

■ Steg 4 - Framtidsfråga:Hur ska man hantera översvämningshot, brandkrav, tillgänglighet och trafik samt ändrade funktionskrav?


■ Steg 3 - Värdering:Stadskärnan är av riksintresse med värdefulla medeltida, trästads- och industristadsdelar bevarade, men den är också uppskattad av medborgarna.


■ Steg 1 - Utveckling:I stadskärnan rivs ett stort antal byggnader och nya tillkommer. Nya gatusträckningar och torg anläggs.

■ Steg 2 - Läsbarhet: Gator, torg och vissa tidstypiska byggnader från funktionalismen finns ännu kvar.


■ Steg 1 - Utveckling:I stadskärnan byggs bland annat samhällsinstitutioner och parker.

■ Steg 2 - Läsbarhet: Dessa finns ännu kvar i stadskärnan. De flesta byggna-derna har förlorat sin ursprungliga funktion, men de har behållit sitt framträdande läge stadsbilden.


■ Steg 2 - Läsbarhet: Den avgränsade handelsstadens rutnätsstruktur, flera gårdar och rådhuset vid torget finns kvar idag liksom trästadens siluett, men den tydliga gränsen mot landsbygden är borta.


■ Steg 2 - Läsbarhet: Delar av den medeltida stadens gatunät, tomtstruktur och bebyggelse är tydligt avläsbar i stadsmiljön. Andra delar finns under mark såsom källare och andra bebyggelselämningar.

DIVE 67

Stadsrummen i staden Steg 1, 2, 3 och 4


■ Steg 4 - Kommunens vision:Arboga ska vara tryggt och säkert, attraktivt, inspire-rande för boende, näringsliv och besökare.Särskilda krav ska ställas på utformning av bebyggelse invid offentliga rum. Gator, torg och parker ska vårdas utifrån historisk karaktär och funktion.

■ Steg 4 - Framtidsfrågor:Hur behandlas stora leder, parkeringsplatser och avklippta gator?Hur kan ökad tillgänglighet skapas i centrum för både bilar och funktionshindrade personer?


■ Steg 3 - Värdering:Resecentrum är en ny och uppskattad mötesplats vid sidan av Nytorget och Stora torget.


■ Steg 1 - Utveckling:Nytorget blir en ny handels- och mötesplats.

■ Steg 2 – Betydelse: Torget fungerar ännu och är en uppskattad mötesplats.


■ Steg 1 - Utveckling:Ahllöfsparken, och Stureparken blir nya offentliga platser i stadskärnan.

■ Steg 2 - Betydelse: De används och uppskattas än idag.


■ Steg 1 - Utveckling:Hökaretorget eller nuvarande Järntorget anläggs för att betjäna järnhandeln.

■ Steg 2 - Betydelse: Platsen fungerar nu som marknads- och parkeringsplats.


■ Steg 1 - Utveckling:Handels- och samlingsplatser i staden är Stora torget och Ladbron.

■ Steg 2 - Betydelse: Stora torget och Ladbron är mötesplatser som fortfarande används.


Enskilda byggnader Steg 1, 3 och 4


■ Steg 4 - Kommunens rekommendation:Ny bebyggelse infogas med omsorg och i samspel med eller i medveten kontrast till omgivande bebyggelse. Åtgärder för brandskydd, säkerhet och tillgänglighet vidtas.

■ Steg 4 - Framtidsfrågor:På vilket sätt ska man bevara, bygga om eller bygga nytt?Hur ska man infoga nya bostäder och mötesplatser i centrum?


■ Steg 1 - Utveckling:Moderna byggnader som resecentrum och seniorboende mm tillkommer.

■ Steg 3 - Värdering:Kommer de att anses ha kulturhistoriskt värde?


■ Steg 1 - Utveckling:Medborgarhus, varuhus, bibliotek och bostäder byggs.

■ Steg 4 - Rekommendationer: Tidstypisk bebyggelse vidmakthålls. Enstaka byggnader skyddas.


■ Steg 1 - Utveckling:Putsade tidstypiska stenhus för olika verksamheter finns kvar idag.

■ Steg 4 - Rekommendationer: Stora delar skyddas. Ursprungligt och tidstypiskt utseende bevaras eller återställs.


■ Steg 1 - Utveckling:Tidstypisk bebyggelse av trä har bevarats.

■ Steg 4 - Rekommendationer: Miljöerna skyddas. Struktur och utformning vidmakthålls. Alla byggnader underhålls och nyttjas varsamt.


■ Steg 1 - Utveckling:Medeltida kyrkor, stenhus och källare har bevarats.

■ Steg 4 - Rekommendationer: Bebyggelsen skyddas. Förvanskningar återställs. Arkeologiskt kulturlager och källare respekteras.

DIVE 69

Skansberget i Göteborg

Exemplet visar hur DIVE kan användas för att sammanfattat presentera ett mycket omfattande underlagsmaterial från olika källor på ett pedagogiskt sätt.

Karaktärsdrag idagCentrala Göteborg är stadens och regionens största knut-punkt. På den södra älvstranden finns ett stort utbud av handel, arbetsplatser och bostäder i en levande, blandad stadsmiljö. Här finns stora kulturhistoriska värden och en tilltalande stadsbild. I stort sett hela centrala Göteborg är av riksintresse för kulturmiljövården. De kulturhistoriska värdena är enligt kommunens översiktsplan en tillgång i in-nerstaden vilket ställer krav på en medveten och god förvalt-ning av stadsmiljön.

Skansberget med skansen Kronan är en välkänd symbol i stadsbilden och ett viktigt närrekreationsområde. Området har varit viktigt för försvaret av Göteborg och Västra Sverige. Där har funnits bostäder som revs under senare delen av 1900-talet och en stadspark som förslummats. Fästnings-anläggningarna skyms delvis av uppvuxna träd och buskar.

Kvarvarande bebyggelserester är en säkerhetsrisk. Möjlighe-terna att bygga nya bostäder har diskuterats sedan 1960-talet. Sedan analysen genomfördes har beslut tagits om att för närvarande inte uppföra ny bebyggelse på berget.

Läsanvisning Underlaget till analysen har hämtats från Skansberget, Koncept till vårdprogram 2000, Detaljplan för Kastellgatan – Risåsgatan 2004, Miljökonsekvensbeskrivning för detaljpla-nen 2004 och från utställningsversionen av översiktsplanen för Göteborg, 2008.

Materialet har sorterats i en tid & rum matris. De tids-epoker som valts har hämtats från vårdprogrammet, med viss förenkling och tillägg för tiden fram till idag och in i framti-den. De geografiska nivåer som valts är stadslandskapet och närmiljön. De teman som valts är Utveckling, Funktion och betydelse, Värden och sårbarhet samt Rekommendationer för att illustrera stegen i en DIVE-analys

Göteborgs centrum, flygfoto från Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet

En översiktlig presentation av områdets utveckling, betydelse, värden, sårbarhet och rekommendationer för framtiden


Stadslandskapet Steg 1, 2 och 4

Framtiden ■ Steg 4 - Framtidsfråga:Kan de kvarvarande fysiska spåren av befästningsanläggningarna kring den gamla stadskärnan fortsätta att vara landmärken och viktiga symboler när storstaden växer både till ytan och på höjden?

2004 ■ Steg 1 – UtvecklingHamnanläggningarna norr om älven och inloppet sträcker sig utanför Nya Älvsborg.

■ Steg 2 - Läsbarhet:Fästningsanläggningarna i storstaden är alla omgivna av bebyg-gelse som blir allt högre.

1970-tal ■ Steg 1 – UtvecklingStadsbebyggelsen breder ut sig mellan och på bergen norr och söder om den gamla stadskärnan.

Nya hamn- och varvsområden tillkommer främst norr om älven.

Årtion-dena kring sekel-skiftet 1900

■ Steg 1 – UtvecklingEfter 1806 upplåts befästnings-området kring stadskärnan till institutioner och parker. Bostadsbebyggelse växer upp utanför Alléstråket. Hamn- och varvsverksamheten breder ut sig norr och söder om älven.

Av de gamla befästningarna ligger endast Nya Älvsborg utanför bebyggelsen

1600- och 1700-talen

■ Steg 1 – UtvecklingNya Älvsborg, skansarna Kronan och Lejonet samt befästningarna i och runt staden ingår i försvaret av Göteborg som är Sveriges utpost mot väster.

Under 1700-talet tillkommer gles bebyggelse mellan befästning-arna vid vallgraven och Skansberget.

DIVE 71

Närmiljön Steg 1 -Utveckling Steg 2 - Funktion och betydelse

Framtiden ■ Framtidsfråga:Är de föreslagna siktlinjerna mellan de nya byggnaderna och förslagen till upprustning av fäst-ningen tillräckliga för att uppleva skansens betydelse?

■ Steg 4 - Framtidsfrågor:Hur ska Skansberget fungera och vad ska det betyda för stadens invånare i framtiden?

Kan den föreslagna exploateringen, begränsningen av vegetationen och upprustningen av fästningen kombineras med kraven på närrekreation för hela stadsdelen, en god boendemiljö och ett attraktivt turistmål i storstaden?

2004 Befästningarna på Skansberget är delvis upprustade.

Förslag till vårdprogram finns.

Ny bebyggelse planeras.

Skansen Kronan är en symbol och ett historiskt landmärke i staden.

Berget har stor betydelse som rekreationsområde även om parken förfallit.

Det centralt belägna området med rivningstomter är mycket attraktivt för nybebyggelse. Olika alternativ har prövats.

1970-tal I området kring Skansber-get inleds en sanerings-våg.

Bostadshusen på berget rivs.

Fästningen förfaller liksom parken.

Skansberget blir en grön lunga i stenstaden. Skansar och torn skyms alltmer av träd och buskar. Parken växer igen.

De kvarvarande terrassmurarna efter landshövding-ehusen blir ett spännande tillhåll för ungdomar.

En ny stadsplan medger omfattande nybebyggelse på södra delen av berget.


Skansberget omges suc-cessivt av tät stadsbebyg-gelse. På bergets södra sida uppförs landshövdingehus på höga terrassmurar. En park anläggs på berget ovanför bebyggelsen.

Skansberget har inte längre någon betydelse som försvarsanläggning.På bergets topp anläggs en park enligt dåtidens ideal med slingrande gångar, ruiner och planterade träd. Fysiska rester av parken återstår idag liksom funktionen.Områdets södra del hyser ett antal bostäder med storslaget läge i södersluttningen. Byggnaderna har idag rivits, men terrassmurarna återstår.


Skansen Kronan består först av jordvallar som förstärks med stenmurar. Ett torn byggs för att förbättra utsikten. Från skansen leder en kanal omgiven av vallar till vallgraven runt staden.

Skansarna har 1641-1806 stor betydelse för stadens försvar. De byggs enligt dåtidens idéer om sikt- och skottfält. Berget är helt kalt och omgivet av öppna ängar och betesmarker vilket medför god sikt åt alla håll. Befästningsanläggningen är idag i stort sett bevarad och tydligt avläsbar. Omgivningarna är däremot tätt bebyggda. De tidigare funktionerna lever delvis kvar i namn som Kommendantsängen och Kaponjärgatan.


Steg 3 - Värden och sårbarhet

Framtiden Värden:Skansberget ingår i riksintresset Göteborgs innerstad.

Sårbarhet:Området är sårbart pga det förändringstryck som framgår av inriktningen för stadens utveckling för innerstaden enligt den utställda översiktspla-nen:Hög täthet; blandade funktioner; ökat bostadsinnehåll; prioritering av kollektivtrafik (bl a ny järnvägstunnel), cyklar och gående;

2004 Värden:En förskola tillkommer på 1980-talet. Arbete påbörjas med en revidering av detaljplanen eftersom intresset är stort för att exploatera det centrala området.Förskolebyggnaden anses inte värd att bevara men vid studierna inför detaljplanen framhålls övriga kulturhistoriska värden och rekreationsvär-det på platsen.

Sårbarhet: Svårigheten att sammanväga ekonomiska krav med miljöhänsyn.

1970-tal Värden:En detaljplan från 1968 tillåter nybyggnad av 500 studentlägenheter och parkeringsdäck.På de obebyggda ytorna har vegetationen vuxit upp. Den anses skymma utsikten, men bidrar till områdets popularitet som rekreationsområde.

Sårbarhet: Om detaljplanen upphävs kan befästningsområdet rekonstrueras, men 1800-talsmurarna måste rivas av säkerhetsskäl och det gröna rekrea-tionsområdet kan bli kalt.

Årtiondena kring sekel-skiftet 1900

Värden:Bostadshusen från 1800-talets slut har rivits. Återstående murar och terrasser betraktas som en säkerhetsrisk och som ett störande och skymmande inslag i gatubilden. Den f d Korsettfabriken har stora arkitek-toniska och kulturhistoriska kvaliteter. Parkområdet är delvis förbuskat, förfallet och otillgängligt. Det har stort värde som närrekreationsområde.

Sårbarhet:Rivning och ytterligare förfall förhindrar möjligheten att uppleva spåren från 1800-talet.


Värden:Skansen Kronan är statligt byggnadsminne och en viktig del av riksintres-set Göteborgs innerstad.Försvarsanläggningen med vallar, murar och bröstvärn enligt dåtidens bastionsystem är unik och förhållandevis orörd. Den berättar om dåtidens behov av och metoder för försvar. Tornet och berget är också ett viktigt landmärke och symbol i stadslandskapet.

Sårbarhet: Förfall, skymmande vegetation och bebyggelse försämrar upplevelsen av anläggningen.

DIVE 73

Steg 2 - Läsbarhet Steg 4 – Rekommendationer

Framtiden ■ Steg 4 - Framtidsfrågor:Hur mycket ny bebyggelse Skansberget kan tåla?Hur ska kulturhistoriska, estetiska och rekreationsvärden kunna hävdas mot de hårda värdena teknik och ekonomi i avväg-ning mellan olika intressen?

I översiktsplanens inriktning för stadens utveckling betonas för innerstaden också:De kulturhistoriska värdena ska värnas och hänsyn tas till dessa vid nybyggna-tion;Utformning av ny arkitektur ska vägas mot karaktären i den traditionella bebyg-gelsen;Parkerna ska värnas och utvecklas för rekreation och hälsosam stadsmiljö.

2004

Idag domineras berget och gatumiljön av höga terrassmurar och lummig vegetation.

Förslaget till ny detaljplan innefattar:

En gångstig som anläggs på mellannivå. Ovanför gångstigen återställs 1600-talsmiljön. Nedanför upprustas park- och rekreationsmiljön. I sydväst byggs nya bostäder, förskola och parkeringsgarage. Fasadlinjer och takfotshöjder anpassas bl a till Korsettfabriken som bevaras. Nya byggnader placeras med kortsidan mot gatan för att skapa fri sikt upp mot berget och tornet. Sikten bevaras speciellt från korsningen Kastellgatan-Risåsgatan.

1970-tal

Skansen Kronan och Skansberget omges på avstånd av träd och storskalig kvarters-bebyggelse. I närmiljön finns byggnader från olika tider.

I Fastighetsverkets förslag till vårdplan har:

Alternativet valts att betona värdet av att berget på sikt blir utan träd, såsom det var på 1600-talet har valts, men berget ska ändå fungera som rekreations-område.


De nya bostadshusen tornar upp sig framför Skansen och stadsparken på det kala berget.

I förslaget till detaljplan föreslås:

En mindre del av terrassmurarna bevaras inom det område som ska bebyggas med nya bostäder.

Korsettfabriken bevaras och förses med skyddsbestämmelser.

Befintliga takfotshöjder – tillkomna vid sekelskiftet – respekteras i den nya bebyggelsen.

Nedanför en ny gångstig som anläggs mellan den nya bebyggelsen och berget rustas parkområdet upp och förses med nya tillskott.


Skansen kronan ligger fritt och högt ovanför staden.

Enligt förslaget till vårdplan ska utseendet vid slutet av 1600-talet vara riktmärke för all förvaltning av området närmast bergets topp.

Vallar, murar och bröstvärn ska återställas. Bestyckning med kanoner ska om möjligt genomföras. Tornet ska rustas upp.Träd som skymmer utsikten eller försvarslinjerna tas bort. På sikt bör området vara trädlöst.

Informationstavlor kan sättas upp. Andra sentida inslag ska tonas ner.


Tromsø

MedverkandeUppdragsgivare: Tromsø kommun

Projektledare: Per Hareide, kontorsledare Byutvikling, Tromsø kommun

Utförare: Fredrik Prøsch (Fredrik Prøsch Arkitektkontor AS)

Projektvägledare: Dag Arne Reinar (Riksantikvaren)

Resursgrupp: Kjell Arvid Andreasson (Næringsforeningen Tromsø), Milan

Dunderovic, Frode Gustavsen, Per Hareide, Gry E. Michelsen (Tromsø

kommun), Svinulf Hegstad (Fortidsforeningen avd. Tromsø), Randi

Ødegård (Troms fylkeskommun)

KällorDokumentation: Tromsø Statsarkiv, Tromsø Byarkiv.

Informationskällor: Lokalsamlingen ved Tromsø bibliotek, Fagmiljøet på

avdeling for Byutvikling og Kulturavdelningen, Tromsø kommun

Andra informanter: Miljøet ved aldershjemmet Heracleum, Tromsø.

Litteratur: ”Bevaring i Tromsø sentrum, Tromsø kommun, Planchefen

1995; ”NASJONALE KULTURMINNEVERDIER I TROMSØ SENTRUM”.

Troms fylkeskommun, maj 2008; Byvandringer, Redaktör Sveinulf

Hegstad; Tromsøysund Meieri 75 år; FORTIDSVERN nr 4/2006: ”Fra

tømmerarkitektur till bredde og mangfold”, Torld Sættem Vestad, Riks-

antikvaren, Dag Reinar: DIVE-analyse (kortversion januari 2008)

Fotografier och illustrationerHistoriska foton: Tromsø Museum, Perspektivet Museum, Tidningen

”Tromsø” genom Per Eliassen

Översiktsbild av strandfronten: Gudmund Sundlisæther Övriga foton,

illustrationer och digitala 3-D modeller: Fredrik Prøsch

Odda

MedverkandeUppdragsgivare: Odda kommun

Projektledare: Svenn Berglie (chef Teknisk forvaltning, Odda kommun)

Utförare: Harald Tallaksen (Asplan Viak AS)

Projektvägledare: Dag Arne Reinar (Riksantikvaren)

Referensgrupp: Per Morten Ekerhovd, Inger Lena Gåsemyr (Kultur- och

idrottsavdelningen, Hordaland fylkeskommun), Randi Bårdtvedt (Norsk

Vasskraft- og Industristadmuseum), Odda Handelstandsforening, Nina

Kongtorp (”Oddaprosessen”), Jostein Soldal (Reiselivet i Odda), Vidar

Dagestad (SMB-gruppa), Knut Kvanndal (Smelteverkstomta Nærings-

utvikling AS), T. Austrud (Statens Veivesen), Øyvind Tømmernes (ung-

domsrepresentant), Vision Invest AS, Bark Arkitekter AS

KällorOdda smelteverk – vurdering av verneverdier, Helge Schjederup sivil-

arkitekter MNAL as, 2006

Smeltedigelen – en industrisaga, Odda smelteverk gjennom 80 år, 1989

Hardanger Consult AS, beregninger av takkonstruksjoner i cyamiden, 2007

Handelsanalyse for Odda, Asplan Viak v/Astri Rongen, maj 2008

Trafikkvurdering Odda – Smelteverkstomta, Asplan Viak v/Knut Hellås

og Audun Kam

tedsanalyse og idékatalog for Odda, ARCUS arkitekter as och Nordplan

as v/siv.ark Ketil Kiran och Karen Monnet, 1997

S Reclaiming land and revitalization of the post industrial Odda smelt-

everk. Mastergradsprojekt i landskapsarkitektur v/Thea Kvamme

Hartmann og Kyrre Tveitereid Westengen, 2007

A preliminary report to ICOMOS Norway on some Norweigan hydropower

and electrochemical sites, v/Stuart B. Smith OBE, MSc, FMA, april 2008

Diverse broschyrer utgivna av Odda Smelteverk och Odda kommun.

Odda, Ullensvang og Kinsarvik i gamal og ny tid, bygdesoge bind III,

Olav Kollveit, 1967

Vandring i gammal og nutid – veg- og stadsnavn i Odda kommune,

Norvald Vethe, 1999

Odda i manns minne – Glimt frå Almeverket og Odda sentrum, Odda

Mållag og Odda Industristadmuseum, 1993

Det gamle Odda – et billedalbum, Odda Fotoklubb, 1976-77

Odda – arbeidsfolk fortel, Lasse Trædal, 1988

Samtaler med Brita Jordal, v/NIVM og Svenn Berglie, Odda kommun

Riksantikvaren, Dag Reinar: DIVE-analyse (kortversion januari 2008)

Fotografier och illustrationerMaterialet från Odda är ett utdrag av Asplan Viaks ortsanalys för Odda

kommun, maj 2008 Historiska foton i ortsanalysen är hämtade från

NIVMs arkiv och från böcker nämnda under källor

Nya foton från 2008 är tagna av Asplan Viak v/Harald Tallaksen.

Projektinformation

DIVE 75

Jakobstad

Medverkande Uppdrag: Jakobstad kommun

Arbetsgrupp: Ilmari Heinonen, stadsplanearkitekt, Mikael Ström,

byråarkitekt (Tekniska verket, Jakobstad), Guy Björklund (museichef,

Jakobstads museum), Margaretha Ehrström (intendent, Museiverket),

Maria Kurtén (arkitekt, Musieverket).

Uppföljningsgrupp: Miljöministeriet (Avdelningen för den byggda miljön),

Västra Finland miljöcentral (Avdelninggen för markanvändning), Öster-

bottens förbund, Norra Österbottens förbund, Uleåborgs universitet.

KällorJakobstads museums arkiv: Stadsplaner och kartor

Brandförsäkringsprotokoll

Jakobstads museums bildarkiv

Jakobstads museums urklippsarkiv

Lokala tidningar

Tekniska verket, byggnadsinspektionens ritningsarkiv

Fotografier och illustrationerBildkällor: Tekniska verket i Jakobstad, Jakobstads

museums bildarkiv

”Finland framställt i teckningar”, 1845, Söderhjelm:

”Jakobstads historia”

Fotografier: Ben Griep, Emma Pitkäjärvi

Staden Jakobstads nya kart-

tjänst: www.jakobstad.fi


Arboga

MedverkandeUtförare: Ann Mari Westerlind, Riksantikvarieämbetet

Kontrollgrupp: Rebecka Andersson, Agneta Niklasson, Anna-Lina

Nordqvist (Arboga kommun)

KällorArboga Stadskärna, Bebyggelsehistoria och byggnadsordning, 2000

Ortsanalys, Arboga kommun, 2007

Program för översiktsplan, Arboga kommun 2007

Medborgare, kulturmiljö och planering, KTH 2008

Förslag till översiktsplan, Arboga kommun 2008

Fotografier och illustrationerBilderna är hämtade från rapporterna omnämnda i källförteckningen

och från Arboga Kommun

Översiktsbilden är hämtad från Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet

Några nytagna fotografier Ann Mari Westerlind och Arboga kommun

Handtecknade kartor och skisser: Ann Mari Westerlind

Göteborg

MedverkandeUtförare: Ann Mari Westerlind, Riksantikvarieämbetet

Kontroll: Jan-Gunnar Lindgren (fd länsantikvarie Västra Götalands län)

och Kolbjörn Waern, WSP Samhällsbyggnad

KällorSkansberget, Koncept till vårdprogram, Fastighetsverket, 2000.

Detaljplan för Kastellgatan–Risåsgatan, Göteborgs kommun, 2004.

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen för Kastellgatan–Risåsga-

tan, Göteborgs kommun, 2004

Utställningsversionen av översiktsplanen för Göteborg, 2008-10-23.

Fotografier och illustrationerBilderna är hämtade från rapporterna i källförteckningen

Översiktsbilden är hämtad från Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet

Övriga fotografier har tagits av Jan-Gunnar Lindgren

Handtecknade kartor och skisser: Ann Mari Westerlind

DIVE 77

Litteratur och länkar

Nettportal om stedsutviklingHär kan man få inspiration och goda idéer för att skapa attraktiva och miljövänliga orter för utveckling av boende och näringsliv. http://www.regjeringen.no/nb/sub/stedsutvikling. html?id=520595 www.raa.se/stadsbyggnad www.byggnadsarv.fi

Nettsted for tettstedHemsidan innehåller information och vägledning för användning av ortsanalyser i fysisk planering och stadsutveckling. www.riksantikvaren.no

Integrert planlegging og forvaltning (Integrated Conser-vation)Declaration of Amsterdam, 1975www.icomos.org/docs/amsterdam.htmlEuropean Charter of Architectural Heritage, Amsterdam 1975www.icomos.org/docs/euroch_e.htmlConvention for the Protection of the Architectural Heritage of Europe, Granada 1985www.conventions.coe.int/treaty/en/Treaties/html/121.htmCharter for the conservation of historic towns and urban areas, Washington 1987 www.international.icomos.org/charters/towns_e.htmConvention for the Protection of the Archaeological Heritage of Europe (revised), Valletta, 1992http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Html/143.htm Andra användbara länkar The European Landscape Convention, Florence 2000http://www.coe.int/t/dg4/cultureheritage/Conventions/Landscape/Council of Europe Framework Convention on the Value of Cultural heritage for Society, Faro 2005http://conventions.coe.int/Treaty/EN/Treaties/Html/199.htm1994. Nara Document on Authenticity. http://www.international.icomos.org/naradoc_eng.htmCity&time: Internasjonal journal viet integrert kulturminnefor-valtning og bytransformasjon. http://www.ct.ceci-br.org/novo/revista/index.phpBoverket 2006. Lär känna din ort!. Rapporten är en vägled-ning för hur man kan göra en ortsanalys. I rapporten

presenteras olika analysmetoder, samt en «spelplan», tänkt som ett hjälpmedel i processen. Rapporten kan hämtas hem i pdf-format. http://www.boverket.se/shopping/ShowItem.aspx?id=2194&epslanguage=SV

LitteraturChoay, Francoise. The Invention of the Historic Monument.

Cambridge University Press 2001.Ellefsen, Karl Otto og Tvilde, Dag. Realistisk byanalyse.

Trondheim, NTH 1991. Hökerberg, Håkan. Att fånga det karaktäristiska i

stadens bebyggelse. SAVE-metoden som underlag for bevarandeplanering. Acta Universitatis Gothoburgensis 2005.

Jiven, Gunila. Stadens morfologi som kulturarv. Chalmers Tekniska Högskola 2003.

Jokilehto J. 2006, World Heritage: «Defining the outstanding universal value». City & Time 2 (2): 1. [online] URL: http://www.ct.ceci-br.org

Jokilehto, Jukka. A History of Architectoral Conservation. Butterworth Heinemann 1999.

Jokilehto, Jukka. «Conservation Principles. Selected texts of international, regional and national charters, recommendations and declarations». WHC/Draft/ /December 2001.

Karlsson, Susanne. Att tillvareta kvaliteter i bebyggelsesmiljön: En kulturmiljöanalyse enligt DIVE-metoden. Eksamensarbete, Göteborgs Universitet 2008. (Program of Integrated Conservation of Built Environment).

Lynch, Kevin. The image of the city. Cambridge, Mass. MIT Press 1960.

Miljøministeriet. SAVE: Survey of Architectural Values in the Environment. København

Miljøverndepartementet: Veileder Stedsanalyse – innhold og gjennomføring. 1993.

National Board of Antiquities. Sustainable Historic Towns – Urban heritage as an Asset of Development. Project Report. (Ed. Marianne Lehtimäki et al), 2006

NIBR prosjektrapport 2000:19. Saglie. I. og Tennøy, A. Stedsanalyser i planlegging. Kvalitativ studie av bruk av stedsanalyser i planlegging i fem kommuner i Norge.


Oppdrag for Riksantikvaren. Nordisk Ministerråd 2000:17. Reinar, Dag, Westerlind, Ann Mari

og Schou, Anette. Kulturmiljøet i konsekvensvurderinger.Olsson, Krister. Från bevarande til skapande av värde. Doctoral

Thesis, KTH. Stockholm, Sweden 2003.Olsson, Krister og Berglund, Elin. Medborgare, kulturmiljø och

planering. Kungliga tekniska högskolan (KTH) 2008. Reinar, Dag Arne. «The DIVE Approach.Tool for activating the

Development Potential of Cultural Heritage Resources in Urban Planning and Development». Conference Paper: Urban Heritage: Research, Interpretation, Education, Vilnius Gediminas Technical University, Faculty of Architecture, 2007

Riksantikvaren. Erlien, Gisle, Koksvik, J . B., Reinar , Dag Arne. Bærekraftige historiske byer – med kulturarven som utviklingsressurs. Sluttrapport fra Norges del av Interreg IIIB-prosjektet 2003-2005. (Sustainable Historic Towns)

Riksantikvaren. Communicating Heritage in Urban Development Processes. (Ed. Dag Arne Reinar et al), 2009. Nedlastbar pdf-rapport på www.riksantikvaren.no.

Rodwell, D. Conservation and Sustainability in Historic Cities. Blackwell Publishing 2007

Stovel H. 2007. «Effective use of authenticity and integrity as world heritage qualifying conditions». City & Time 2 (3): 3. [online]. URL: http://www.ct.ceci-br.org

Zancheti, Silvio Mendes (ed. and organiser). «Conservation and Urban Sustainable Development. A Theoretical Framework.» Report from CECI Conference 1999.

Zancheti, S. M.., Kulikauskas P., Sá Carneiro A. R., Lapa T. A.. 2004. «Bridging the disciplines and cooperative action: interfaces in integrated urban conservation». City & Time 1 (1): Presentation. [online] URL: http://www.ct.ceci-br.org

DIVE-analyser som kan hämtas hem från www.riksantikvaren.no (Nettsted for tettsted)Karlsson, Susanne. Att tillvareta kvaliteter i bebyggelsesmiljön:

En kulturmiljöanalyse enligt DIVE-metoden. Stedsanalyse Odda 2008. Asplan Viak/Harald Tallaksen.DIVE-analyse Jakobstad, FinlandDIVE, Kulturhistorisk stedsanalyse, TromsøKulturmiljöanalys Kiruna etapp 1, producerad november 2008

av Norrbottens museum och MAF Arkitektkontor AB på uppdrag av Kiruna kommun.

ca. 1977

ca. 2005

ca. 1937

ca. 1900

ca. 1800

Landskapsserie fra DIVE Røros 2005. F. Prøsch

DIVE 79

© Riksantikvaren 2009 Postboks 8196 Dep, 0034 Oslo Besöksadress: Dronningens gate 13 Tel +47 2294 04 00 Fax +47 22 94 04 04 e-post: [email protected] Internet: www.riksantikvaren.no

ISBN:978-82-7574-0

Svensk översättning: Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel +46 8 51 91 80 00 e-post: [email protected] Internet: www.raa.se

Vägledningen har utarbetats som del av projektet Communicating Heritage in Urban Development Processes (CoHerit) under ledning av Riksan-tikvaren i Norge och med deltagare från Sverige, Finland och Litauen. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Nordiska minister¬ rådet. Dag Arne Reinar från Riksantikvaren i Norge har varit huvudansvarlig för utvecklingen av DIVE (Describe, Interpret, Valuate, Enable) och vägledningen i samarbete med Ann Mari Westerlind från Riksan-tikvarieämbetet i Sverige. Maria Kurtén och Margaretha Ehrström har deltagit från Museiverket i Finland.

Layout: Melkeveien Designkontor AS Omslag: Foto av Tromsø: Gudmund Sundlisæther; Foto av fallskärmshopp-are: Microsoft; Bakgrundskarta: Staden Jakobstad.Övriga fotografier och illustrationer som inte ingår i exemplen: Ann Mari Westerlind, Dag Arne Reinar, Fredrik Prøsch, Kulturmiljöbild/Riksantikva-rieämbetet, Riksantikvaren, Røros kommun/Ole Jørgen Kjellmark, Røros Museum, Arboga kommunTrykk: ?????Opplag: 2000

På 1990-talet etablerades nya samarbetsformer mellan länderna i Östersjöregionen inklusive Norge (som en del av Norden). Kulturmiljö utpekades som ett av insatsområdena och fyra tematiska arbetsgrupper bildades. En av dem tillkom år 2000 och har sedan arbetat med temat hållbara historiska städer – Sustainable Historic Towns. En sammanfattning av de två första årens arbete finns i rapporten Baltic Sea Region Co-operation on Sustainable Heritage Management (TemaNord 2003:56).

Med dessa erfarenheter som grund skrevs en ansökan om Interreg IIIB-bidrag till ett projekt med fokus på hållbar förvalt-ning och bruk av stadens historiska resurser. Projektet med namnet Sustainable Historic Towns: Urban Heritage as an Asset of Development (SuHiTo 2003-05) är beskrivet i rapporten med samma namn (se litteraturlistan). Finland, Sverige och Norge deltog med egna projekt och med pilotstäder och forsknings-miljöer som projektpartner under ledning av Museiverket (Lead Partner och nationell koordinator), Riksantikvarieämbetet (nationell koordinator) och Riksantikvaren (nationell koordi-nator). De norska aktiviteterna bestod av en utveckling av de första DIVE-idéerna i form av delprojekt i Mosjøen och Røros i samarbete med kommunerna, NTU/SINTEF, NIKU och Statens Husbank, som gav ekonomiskt stöd till projektet i Røros. Aktivi-teterna är beskrivna i rapporten Bærekraftige historiska byer (se litteraturlistan).

Resultaten från SuHiTo-projektet följdes upp i Projektet Communicating Heritage in Urban Development Processes (Co-Herit 2007-08). Projektet stöddes ekonomiskt bland annat av Nordiska Ministerrådet. Deltagare och projekt fanns i Litauen, Finland, Sverige och Norge. Ett av projektets huvudsyften var att vidareutveckla och testa DIVEanalyser på olika platser och i olika situationer. I Litauen deltog Vilnius Gediminas Technical University, Faculty of Architecture. DIVE ingick både i undervis-ningen och i olika studentuppgifter. I Finland har Museiverket och staden Jakobstad deltagit. I Jakobstad har DIVE-analyser genomförts på två nivåer med koppling till stadens planering och förvaltning av kulturarvet. I Sverige har Riksantikvarieäm-betet och Arboga kommun deltagit i projektet i samarbete med Tekniska Högskolan i Stockholm. Temat har varit ”Medbor-gare, kulturmiljö och planering (se litteraturlistan: Olsson och Berglund 2008). I anslutning till arbetet med DIVE-vägledningen har Riksantikvarieämbetet genomfört kortversioner av DIVE-analyser för Arboga och Göteborg. Norge har varit Lead Partner i Co-Herit projektet med Tromsø kommun som projektpartner. I Tromsö genomfördes en DIVE-analys för ett centrumkvarter. Under projektets gång har en DIVE-analys genomförts också i Odda. De olika aktiviteterna beskrivs samlat i rapporten Communicating Heritage in Urban Development Processes (se litteraturlistan).

Kulturmiljöanalys: En vägledning för användningen av DIVE-analys

Hanteringen av kulturarvet som en ekonomisk, politisk,

kulturell, miljömässig och rumslig resurs för utvecklingen

av städer och platser förutsätter att historiska värden och

kvaliteter integreras i de lokala samhällenas planering, att

kulturarvets kvaliteter och möjligheter synliggörs och att det går

att dra gränser för acceptabla och icke-acceptabla förändringar.

Silvio Mendes Zancheti, CECI

Vägen till DIVE (fortsättning): DIVE-analysen är utvecklad och testad i två internationella projekt

DIVE En vägledning för användning av

Kulturmiljöanalys

Kulturmiljöan

alye: En väg

ledn

ing

för använd

nin

g av D

IV. Riksantikvarieämbetet2009

Vad är DIVE?

DIVE är en kulturmiljöanalys för landskap, städer och platser.

Det är en kreativ, ifrågasättande, öppen och tvärsektoriell

process. Under analysen samlas, systematiseras, tillrättaläggs

och förmedlas kunskaper om kulturarvet som en gemensam

resurs och underlag för utvecklingen av hållbara lokalsamhällen.

Under fyra målinriktade arbetsskeden omvandlas passiv historisk

information om områdets kulturhistoriska karaktär, betydelse och

värden - till praktiskt användbar kunskap om handlingsutrymmet

och områdets utvecklingsmöjligheter.

När kan DIVE användas?

Analysen kan användas som kunskapsunderlag i

förändringsprocesser på olika förvaltnings-, planerings- och

geografiska nivåer. Den kan användas som underlag för olika

former av kulturminnes-, kulturmiljö- och landskapsförvaltning,

planering för markanvändning och infrastruktur kommunalt och

regionalt samt miljökonsekvensbeskrivningar för program, planer

och projekt från översiktlig till detaljplanenivå.

Documents

Denna vägledning är ett resultat av projektet Communicating Heritage in Urban Development Processes (Co-Herit se sidan 79). Erfarenheterna som förmedlas här är resultatet av en