Embed Size (px)
Citation preview
Den svenska avfallsmarknaden
PricewaterhouseCoopers
Inledning sid 1
Sammanfattning sid 2
Metod och källor sid 3
Den svenska avfallsmarknaden sid 4
Kommunal kontra privat sektor sid 9
Avfallsmarknaden i framtiden sid 14
Lösningar för kommunala bolag sid 18
PricewaterhouseCoopers 1
Inledning
Syftet med denna rapport om avfallshan-tering i svenska kommuner är att översikt-ligt kartlägga den svenska avfallsmarkna-den och följa upp den utredning som gjordes på uppdrag av Konkurrensverket och som publicerades i november 2008 – Upphandling av avfallstjänster. Bak-grunden till Konkurrensverkets rapport om upphandling av avfallstjänster är att EU-kommissionen påtalat att svenska kommuner inte använder Lagen om of-fentlig upphandling (LOU) vid upphand-ling av avfallstjänster. Lagstiftningen om upphandling bygger i huvudsak på EU-direktiv och syftet är att skapa fri rörlighet för varor och tjänster och öppna upp för konkurrens.
Kommunernas roll är ifrågasatt och deras helägda bolag kan inte automatiskt få uppdragen att ta hand om kommunens avfall utan upphandling skall ske enligt LOU. Det finns möjlighet till undantag, men det gäller till exempel inte om leve-
rantören är ett delägt bolag, vilket slogs fast av Regeringsrätten i de så kallade SYSAV-domarna. Kommunerna kan inte heller hänvisa till långa transportavstånd eller att de på grund av lag eller an-nan författning har ensamrätt att utföra tjänsten. För många kommuner kan detta innebära att de investerat i dyra behand-lingsanläggningar med höga kostnader och höga priser som följd om de inte kan användas på ett rationellt sätt. Konkur-rensverket bedömer att risken för att kon-trakt som strider mot Lagen om Offentlig Upphandling inte kommer att avvecklas de närmaste åren och kommer därför att följa avfallsmarknaden noga.
I juli 2009 kom Finansdepartementet med ett förslag om att upphandlande myndighe-ter inte behöver tillämpa LOU när de köper varor eller tjänster från en juridisk person som de innehar eller är medlem i. Det innebär enligt departementet att Teckal-kriterierna som slagits fast i EG-domsto-
lens rättspraxis är införda i Svensk lag. Fortfarande kvarstår frågan om kommu-nerna och deras aktuella bolag uppfyller kriterierna om kontroll och huvudsaklig verksamhet som är fastslagna i Teckal. Detta är något som måste utredas och prövas i varje unikt fall innan upphandling utanför LOU kan ske. Huvudsaken för kommunerna och de kommunala bolagen är att regeringsrättsdomen luckrats upp och att det nu finns andrum och tid för att utreda den fortsatta vägen framåt.
Denna rapport riktas mot kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting och övriga aktörer på marknaden för avfalls-hantering.
Frågan är hur kommunerna kan lösa detta och hur stat och pri-vata bolag kommer att agera?
2 Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Sammanfattning
Sveriges kommuner står inför en relativt stor strukturomvandling på avfallsmarknaden. Konkurrensen är till delar satt ur spel hävdar Konkurrensverket i sin rapport från november 2008 om upphand-ling av avfallstjänster och det kan få konsekvenser för de kom-muner i Sverige som står med dyra investeringar i behandlings-anläggningar. Det nya marknadsläget kräver nya affärsmodeller och det finns lösningar på problemen som vi presenterar i denna rapport.
I juli 2009 kom en ny skrivelse från Finans departementets om upphand-ling från statliga och kommunala företag. Där föreslår man att en upphandlande myndighet inte behöver tillämpa LOU när den anskaffar varor eller tjänster från en juridisk person som myndigheten helt el-ler delvis äger eller är medlem i. Skrivel-sen genererar ett välkommet andrum för kommunerna och de kommunala bolagen. Samtidig innebär det att mattan delvis dras undan för privata aktörer som önskat investera i befintliga avfallsförbrännings-anläggningar till reapris.
Den svenska avfallsmarknaden delas in i insamlingsledet och behandlingsledet och det är de kommunala bolagen som domi-nerar behandlingsledet på avfallsmarkna-den. Värdet på avfallsmarknaden uppgick totalt till cirka 19 miljarder kronor år 2008 fördelat på behandlingsledet 11 miljarder och insamlingsledet 7 miljarder kronor.
Det finns några viktiga faktorer som på-verkar strukturomvandlingen i framtiden:
hur utnyttjandegraden av den totala •och regionala behandlingskapaciteten utvecklas
om den stigande trenden med ökad •mängd avfall per person håller i sig
den framtida utvecklingen på •energipriserna och
konkurrenssituationen om •värmeunderlaget i fjärrvärmenäten
EU-direktivet om fri rörlighet för varor och tjänster inom EU kommer att ge den pri-vata sektorn större möjligheter i framtiden. Det kan innebära att det blir mindre ga-ranterade intäktskällor för den kommunala sektorn och de kommunala bolagen får finna nya lösningar att förse behandlings-anläggningarna med avfall.
Kommunerna står inför svåra beslut om hur de ska sköta framtida avfallshantering. En möjlighet är att avbolagisera verksam-heten och återgå till kommunal förvaltning i egen regi. Men det kan komma att totalt kosta 4 miljarder kronor, enligt Price-waterhouseCoopers preliminära analys. Kommunerna måste ändå lösa frågan om hur man får avfall till sina behand-lingsanläggningar. Om man förlorar i en upphandlingssituation finns risk att man måste lägga ner behandlingsverksamhe-ten alternativt sälja till en privat aktör.
PricewaterhouseCoopers 3
Metod och källor
Rapporten baseras på en marknadsindel-ning i två led, insamling och behandling och den utveckling som skett på markna-den under perioden 2004-2008.
All analys är utförd Pricewaterhouse-Coopers där annat ej anges.
De kvantitativa analyserna baseras på fi-nansiell information från årsredovisningar av svenska företag med SNI-koderna:
38110: Insamling av icke-farligt avfall•
38210: Behandling och bortskaffande •av icke-farligt avfall
Marknadsuppskattningarna utgår från ovan angivna SNI-kod där det har be-dömts att avfallshantering är bolagets hu-vudsakliga uppgift. Bolag som inte har ett huvudsakligt affärsområde inom avfalls-hantering ingår ej.
All data är baserad på finansiell informa-tion från Affärsdata under perioden 2004-2008.
Övriga källor är Regeringskansliet, Statis-tiska Centralbyrån, nationell och lokal-press, Avfall Sverige, Konkurrensverket samt Återvinningsindustrierna.
Den svenska avfallsmarknaden
PricewaterhouseCoopers 5
Definition av den svenska avfallsmarknaden
Definition
Marknaden för avfallshantering består av två huvudsakliga delar, insamling och transport av avfall, samt behandling.
Avfallsmarknaden kan ytterligare definie-ras efter:
typ av avfall (t ex. organiskt eller •brännbart avfall)
vem som har gett upphov till •avfallet (hushålls- respektive verksamhetsavfall)
Hushåll
VerksamhetÅtervinningscentraler
Återvinningsstationer
Fastighetsnära hämtningFörbränning
Biologisk behandling
Materialåtervinning
Deponi
Insamling och transport Behandling
6 PricewaterhouseCoopers
Det totala värdet av svenska avfallsmarknaden uppgick till ca 19 miljarder kr år 2008
Den kommunala renhållningsskyldighe-ten innebär att det är kommunernas an-svar att ta hand om avfallet i kommunen. Samtidigt är avfallsinnehavaren skyldig att använda avfallshanteringssystemet som kommunen anvisar och betala för det ge-nom en avfallstaxa.
Det är vanligt att kommuner lägger av-fallshanteringen i bolag och/eller samar-betar med andra kommuner för att om-händerta avfallet alternativt använder de sig av privata entreprenörer.
Värdet på avfallsmarknaden år 2008 uppgick till drygt 19 miljarder SEK fördelat på 7,6 miljarder i insamlingsledet och 11,9 miljarder SEK i behandlingsledet.
Insamling och transport
Marknaden för avfallsinsamling har ett större antal aktörer jämfört med behand-lingsledet.
75% av Sveriges kommuner har överlåtit insamlingen till privata entreprenörer.
Många aktörer finns inom den etablerade åkerinäringen som med relativt måttliga investeringar i fordon kan driva transport-verksamhet inom avfallsområdet.
Behandling
Anläggningar för behandling av avfall är förenade med stora investeringskostna-der. Det innebär bland annat höga etable-ringshinder och det krävs stora volymer för att generera ett tillräckligt stort kassa-flöde för att motivera investeringen. Anta-let aktörer är därför begränsade.
Behandling av avfall utförs ofta av kom-munala energibolag som genom förbrän-ning med energiutvinning både levererar el och värme tillbaka till samhället.
Vissa kommuner samarbetar genom ge-mensamt ägda bolag där varje kommun äger en mindre del av bolaget. Exempel på det är Renova AB i västra Sverige och SYSAV i Skåne.
Endast 6% av kommunerna har avtal med privata aktörer för att sköta behandling av avfall.
Deponering
Styrmedlen för att minska deponering av avfall har varit så effektiva så att idag de-poneras endast 5% av avfallet.
PricewaterhouseCoopers 7
Behandlad mängd avfall per person (2004-2008, kg/person)
0
200
400
600
2004 2005 2006 2007 2008
År
Kg/
pers
on
Farligt avfall Materialåtervinning
Biologisk behandling Energiutvinning genom förbränning
Deponering
Total omsättning svenska avfallshanteringsmarknaden (2004-2008, milj SEK)
14 15 17 18 19
0.05.0
10.015.020.025.0
2004 2005 2006 2007 2008
År
milj
. SEK
Den svenska marknaden för avfallshantering har i genomsnitt vuxit med 9% per år mellan år 2004 och 2008
Omsättningen på den svenska avfalls-marknaden har ökat från 14 miljarder kro-nor år 2004 till drygt 19 miljarder kronor år 2008, vilket representerar en genomsnitt-lig årlig ökning på 9% (CAGR).
Den främsta orsaken till omsättningsök-ningen är att priset på både insamling och behandling av avfall har stigit.
Mellan år 2004 och 2008 steg •avfallstaxan från 14,7 kr/m3 till 19,3 kr/m3 vilket är en genomsnittlig årlig ökning på 7%.
Priset på avfallsinsamling har ökat •beroende på skärpta lagar och föreskrifter med syftet att återvinna allt mer för att sluta kretsloppen. Insamlingen har blivit mer komplex därmed också allt dyrare.
En del av omsättningsökningen •kan förklaras av inflationen. Den underliggande utvecklingen av KPI var i genomsnitt 1,3% under perioden.
Avfallsmängden har ökat från 463 kg till 511 kg per år och person under åren 2004 till 2008, en genomsnittlig årlig ökning på 3%, vilket också har bidragit till omsätt-ningsökningen.
Under perioden 2004 till 2008 ökade •befolkningsmängden i Sverige med 2,7% samtidigt som KPI ökade med 1,7% (källa: SCB).
Tillväxt = 9%
Tillväxt = 3%
8 PricewaterhouseCoopers
Total omsättning fördelat på insamling och behandling (2004-2008, SEK milj)
5 6 6 7 8
99
1111
12
0
5
10
15
20
25
2004 2005 2006 2007 2008
År
milj
. SEK
Insamling Behandling
Insamlings- och behandlingsledet har haft en genomsnittlig tillväxt på 9% mellan år 2004 och 2008
Behandlingsledet står för den största an-delen av marknaden. År 2008 uppgick omsättningen till knappt 12 miljarder SEK vilket motsvarar cirka 61% av den totala omsättningen på avfallsmarknaden.
Behandlingsledet är den del av avfalls-marknaden som historiskt haft störst till-växt, i genomsnitt 10 % mellan år 2004 och 2007 samt högst lönsamhet. Till 2008 föll tillväxttakten till 9%.
Insamlingsledet hade en genomsnittlig tillväxt på knappt 9% under år 2004 till 2008.
Tillväxt = 9%
Tillväxt = 9%
Källa: Affärsdata & PwC analys
Kommunal kontra privat sektor
10 PricewaterhouseCoopers
Den totala omsättningen för avfallsbo-lagen har vuxit med 9% per år mellan åren 2004-2008. De kommunala bolagen står för 60% och de privata för 40% av omsättningen. Den privata och kommu-nala sektorn på avfallsmarknaden har i genomsnitt vuxit med 8-10% per år.
Den genomsnittliga vinstmarginalen för ett avfallsbolag har under åren 2004-2008 varit 6,8%. Vinstmarginalen har fluktuerat mellan som lägst 5,6% 2005 och som högst 8,1% 2006. De kommunala bolagen har i genomsnitt haft en vinstmarginal på 6,2%, vilket är något lägre jämfört med de privata bolagen med 7,5%.
De kommunala bolagen har lägre vinst-marginal trots att de i större utsträckning även bedriver energiverksamhet. Denna verksamhet har i allmänhet betydligt hö-gre vinstmarginaler än avfallsbranschen.
Att kommunala bolag har lägre vinstmargi-nal kan istället ha sin förklaring i att många kommunala avfallsbolag tillämpar själv-kostnadsprincipen för avfallshantering.
De privata och kommunala bolagens marknadsandelar har haft liknande tillväxttakt mellan åren 2004 till 2008
Total omsättning fördelat på kommunala och privata bolag (2004-2008, SEK milj)
8 9 10 11 12
56
77
8
0
5
10
15
20
25
2004 2005 2006 2007 2008
År
milj
. SEK
Kommunala Privata
Källa: Affärsdata & PwC analys
Tillväxt = 10%
Tillväxt = 8%
PricewaterhouseCoopers 11
De tio största kommunala och privata aktörerna har mer än halva marknaden
Marknadsandelar fördelat mellan de kommunala och privata bolagen
Totalt finns det 224 avfallsbolag på den svenska marknaden. Av dessa har de fem största kommunala och de fem största privata bolagen drygt halva marknaden. De tio största privata och tio största kom-munala bolagen har tillsammans två tred-jedelar av marknaden.
Marknadsfördelningen mellan de olika aktörerna har i stort sett varit oförändrad under åren 2004-2008 med en tendens att övriga, mindre bolag, tar marknadsan-delar. Denna tendens är något som kan komma att förstärkas beroende på den så kallade SYSAV-domen *) och hur ett eventuellt undantag ifrån LOU tolkas och prövas i varje unikt fall.
*) SYSAV-domen se sid 16 i rapporten
Källa: Affärsdata & PwC analys
Marknadsandelar fem största kommunala och privata bolag (2004-2008, %)
29% 27% 28% 27% 26%
28% 28% 27% 25% 28%
44% 45% 45% 48% 46%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2004 2005 2006 2007 2008
År
% m
arkn
adsa
ndel
ar
Fem största kommunala Fem största privata Övriga
12 PricewaterhouseCoopers
Marknadsandelar fördelat på be-handlings- och insamlingsleden
Kommunala bolag dominerar behandlings-ledet med 87% av omsättningen, ofta med betydande energiutvinning som en extra intäktskälla. De privata bolagen har under perioden 2004-2008 ökat sin omsättning marginellt från 11% till 13% i behandlings-ledet.
Behandlingsledet utgör en god investe-ringsmöjlighet för den privata sektorn med goda avkastningsmöjligheter. Några aktörer har redan gått in i marknaden och skapat separata bolag, till exempel Ragn-Sells Avfallsbehandling AB.
De privata bolagen har däremot den största andelen, 85 % år 2008, av marknaden för insamling. Bolag som är renodlade insam-lingsbolag domineras av mindre privata bolag. De kommunala insamlingsbolagen har ökat sin omsättning med 2% under pe-rioden 2004-2008.
De kommunala bolagen dominerar behandlingsledet av avfallsmarknaden
Insamlingsledet Marknadsandelar kommunala resp. privata bolag (2008,%) 15%
85%
Kommunala Privata
Behandlingsledet Marknadsandelar kommunala resp. privata bolag (2008,%)
87%
13%
Kommunala Privata
PricewaterhouseCoopers 13
Lägre avkastning på eget kapital i de kommunala bolagen
Avfallsbranschen uppvisar en hög avkast-ning på eget kapital *) och medianen för avkastningen på eget kapital under 2008 var 20% för samtliga bolag.
Den privata sektorn har en betydligt högre avkastning på eget kapital, 25% jämfört med 15% i den kommunala sektorn.
År 2008 hade de 10 största kommunala bolagen en soliditet på 21% medan de 10 största privata bolagen hade 26%.
De privata bolagen hade en väsentligt högre avkastning på eget kapital trots en högre soliditet.
Skillnaderna mellan sektorerna kan förkla-ras av att de kommunala bolagen till viss del prissätter enligt självkostnadsprinci-pen och i huvudsak finns på den kapitalin-tensiva behandlingssidan.
*) Avkastning på eget kapital definieras som nettoresultat genom eget kapital.
Avkastning på eget kapital kommunala resp. privata bolag (2004-2008, %)
26%
23%
27%
24%
15%16%
10%11%
11%
25%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
2004 2005 2006 2007 2008
År
Avk
astn
ing
på e
get k
apita
l (%
)
Kommunala Privata
Avfallsmarknaden i framtiden
PricewaterhouseCoopers 15
Avfallsmarknaden står inför en strukturförändring
EU-direktivKonkurrens-
verketSYSAV-dom
Konkurrensverkets rapport •om avfallshantering i Sveriges kommuner
EU-kommissionens •påtalande att EU-direktiv om fri rörlighet inte följs
SYSAV-domen avkunnades •i regeringsrätten den 17 mars 2008
Domen stipulerar att •kommuner inte längre kan direkttilldela sina kommunala avfallsbolag kontrakt för avfallshantering.
Konkurrensverket •granskning, EU-direktivet om fri rörlighet och SYSAV-domen kommer sannolikt att medföra att avfallsmarknaden förändras
Det blir större möjligheter •för den privata sektorn
Mindre garanterade •intäktskällor för den kommunala sektorn
Det nya marknadsläget •kräver nya affärsmodeller
Hur bolagen (särskilt •de kommunala) möter de nya utmaningarna kommer sannolikt att få stora effekter för deras lönsamhet
Marknadsstruktur Affärsmodell Utförande
Förslag om tillfälligt undantag från LOU om upphandling sker från eget eller delägt bolag, 2010 – 2013 (Ds 2009:36)
16 PricewaterhouseCoopers
Konsekvenser av SYSAV-domen
SYSAV-domen, som Regeringsrätten meddelande den 17 mars 2008, kan påverka att avfallsmarknaden står inför en stor struktur-förändring.
SYSAV-domen innebär att Regeringsrätten fann att kommunerna Simrishamn och Tomelilla, som är delägare i det skånska kommu-nalägda avfallsbolaget SYSAV, inte hade upphandlat avfallsbehand-lingstjänsterna enligt lagen om offentlig upphandling.
Konkurrensverket har funnit att liknande fall har påträffats i ett flertal kommuner i Sverige. I samtliga fall rör det sig om kommu-ner som felaktigt har direkttilldelat avfallsbehandlingen till kom-munala bolag utan att först genomfört en offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).
Med anledning av den nya domen kommer möjligheterna för de privata aktörerna på marknaden att öka då flera av de kommunala kontrakten läggs ut för offentlig upphandling.
SYSAV-domen kommer att leda till förändringar på avfallshante-ringsmarknaden och aktörer kommer att tvingas att förändra sina affärsmodeller.
Efter Finansdepartementets skrivelse om förslag om tillfälligt un-dantag för offentlig upphandling kan lagen om offentlig upphand-ling komma att ändras med ett varaktigt undantag från kravet på att tillämpa LOU i vissa fall. Ännu är inget fastställt och Finansde-partementet bedömer att ett varaktigt undantag behöver utredas vidare. Utredningen kommer att redovisas senast den 30 novem-ber 2010 enligt kommittédirektiv 2009:81.
Förändringar på avfallsmarknaden är en konsekvens av SYSAV-domen
PricewaterhouseCoopers 17
Faktorer och risker som kommer att påverka den framtida svenska avfallsmarknaden
Faktorer som påverkar marknaden
Faktorer som kommer att påverka struk-turen på den framtida marknaden är bland annat följande:
Utnyttjandegraden av den totala och •regionala behandlingskapaciteten;
Om trenden med ökande mängd avfall •per person är långsiktigt uthållig;
Framtida utvecklingen av •energipriserna;
Konkurrens om värmeunderlaget i •fjärrvärmenäten.
Framtida risker
En strikt upphandling av avfallsmarknaden enligt SYSAV-domen kan få olika följder för avfallsbehandlingen. Då det existerar stora skalfördelar finns en betydande risk att mindre anläggningar kan komma att bli olönsamma och att kommuner tvingas att avyttra hela, eller delar, av denna typ av verksamhet.
En faktor som kommer att ha stor bety-delse är avståndet och transportkostna-der samt lagring av avfall. I den tätbe-folkade mellersta och södra delen av Sverige är det dock knappast något bety-dande problem och storskalighetsfördelar kan väga upp för transportkostnader.
Brist på behandlingskapacitet kan leda till att behandlings-marknaden uppfat-tas som attraktiv och det finns en risk för överinvestering. Kapitalintensiva anlägg-ningar kan med dagens marknadsförut-sättningar framstå som en lönsam inves-tering.
Om avfallsmängden minskar i kombina-tion med en ökad konkurrens om värme-underlaget, från exempelvis spillvärme och energipriserna sjunker, kan det få till konsekvens att behandlingsanläggningar tvingas till konkurrens om insatsvaran, det vill säga avfallet. Det gynnar stora anlägg-ningar med skalfördelar som har möjlighet att pressa priserna på avfallet och väga upp det med en effektivare energiutvin-ning än mindre behandlingsanläggningar.
Lösningar för kommunala bolag
PricewaterhouseCoopers 19
Kommuner står inför svåra beslut om hur de ska sköta framtida avfallshantering
En möjlighet för kommuner, till följd av SYSAV-domen, är att avbolagisera verk-samheten och återgå till kommunal för-valtning i egen regi. Stora kommuner kan även fortsättningsvis dra nytta av stor-skalsfördelarna. Mindre kommuner bör se över riskerna på ett genomgripande sätt innan de bestämmer sig för att äga be-handlingskapacitet.
Kommuner som direkttilldelar avfall till egna helägda avfallsbehandlingsanlägg-ningar behöver ta fram strategier för hur de ska lösa frågan om avfall till sina egna behandlingsanläggningar.
Skulle det visa sig att kommunens bolag förlorar upphandlingen av avfall är de hu-vudsakliga alternativen en försäljning eller nedläggning av behandlingsverksamhe-ten. Detta även om behandlingskapacite-ten som de äger har spelat en roll genom att pressa priserna neråt i den genomför-da upphandlingen. Frågan som bör ställas är om kommunerna skall driva verksam-het där de egna invånarnas avfall inte tas omhand?
SEK, Mn Bedömd kostnad
Skatt reavinst 3 900
Legala frågor och tillstånd 70
Organisatoriska frågor m m 22
Personalfrågor 48
IT-kostnader 43
Övriga kostnader 22
SUMMA 4 105
Specifika kostnader och risker vid avbolagisering
PwC visar i en övergripande analys att kostnader för avbolagisering av den kom-munala avfallshanteringssektorn och ett återgående till egen förvaltning kan kom-ma att uppgå till 4 miljarder SEK.
I och med att kostnadseffekterna kan bli så pass stora så har Finansdepartemen-tet lagt sig i utvecklingen och introducerat tillägg om undantag från LOU. Skrivelsen från departementet har än så länge inte föranlett någon ändring av LOU och hur den kan komma att se ut är ännu inte fär-digutrett.
Källa: PwC analys
Energy & Utilities inom PricewaterhouseCoopers har en omfat-tande erfarenhet av uppdrag inom energi- och miljösektorn. Uppdragen är av olika slag och har exempelvis omfattat:
KontaktMartin Gavelius
Telefon 08-555 335 29
Mobil 0709-29 35 29
Johan Jacobsson
Telefon 08-555 340 27
Mobil 0709-29 40 27
Värderingsfrågor, såsom verksamhets- och företagsvärdering, realoptionsvärdering •och analys av aktieägarvärde. Vi har genomfört värderingar av såväl elförsäljning, elhandel, fjärrvärme som eldistribution och elproduktion.
Strategisk rådgivning, affärsutveckling och affärsplaner.•
Rådgivning vid förvärv, samgåenden och allianser inklusive due diligenceprocesser.•
Strukturering och koordinering av försäljningsprocesser innefattande framtagande av •prospekt, datarum, due diligence och förhandling.
Rådgivning vid finansiering och kapitalanskaffning.•
Finansiella analyser.•
Verksamhetsanalyser såsom bland annat uppföljning av effektivitet inom olika •affärssegment, kvantifiering av synergier etc.
Marknadsanalyser inom energi.•
Utredningar inom energi dels på uppdrag av myndigheter, dels på uppdrag av •industrin i förhandlingar gentemot myndigheter.
Rådgivning vid förhandlingar.•
Rådgivning relaterat till elcertifikat, utsläppsrätter och klimatstrategi.•
pwc.com/se© 2009 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.
