É Romani GlindaDen romska spegeln

Nr 6 2015 • nov - dec pris 90 kronor

God helg önskar barnen I Rinkeby!

Ja så är vi framme vid årets sista nummer. Vad ska man sägaom vädret, är det bra eller är det dåligt? För mig är det braatt jag slipper halka omkring på hala gator och att jag slipperskotta snö. För barnen och tomten är det tråkigt. Om det intekommer snö till jul, är det risk att han inte kommer med sinsläde. Men jag har hört att tomtenissarna är uppfinningsrikaoch att de har romskt påbrå. Det sätter så klart hjul på slädenoch så var den saken avklarad.

Det är klart att det är tråkigt för barnen i Mellansverigesom inte kan åka skidor och snowboard. Men gladast är nogromerna som bor i sina hemmagjorda tält och dåligt isolera-de vagnar. I skrivandes stund är det 4 minusgrader iStockholm, ni förstår vad jag menar.

Förstår vad jag menar gör inte politikerna i de städer därman nu demolerar romska bosättningar. Igår var det i Malmö,i skrivande stund åter i Högdalen. Regeringens samordnareMartin Walfridsson och barn, äldre- och jämställdhetsministerÅsa Regner sätter upp regler som inte lyder under i EU-rättenom mänskliga rättigheter och de internationella människorätts -konventioner som Sverige både skrivit under och ratificerat.Det finns en mängd åtaganden som Sverige förbiser på olikasätt. Det här kan man läsa om på Civil Right Defenders hem-sida http://www.civilrightsdefenders.org. Klicka på rapporter.

Det är ruggigt att man ska behöva känna igen sig när manläser mellan raderna vad regeringen säger om EU-medborgarna.De säger, fast i andra ordalag, att de ska göra livet så surt för derumänska och bulgariska romerna att de självmant reser tillbakaoch lämnar Sverige. Precis så som fattigvårdslagstifningskom-mitén formulerade det i lösdriverilagen i början av 1900-talet.

Så var det ju det här med att allt kostar pengar. Ja visst, attupprätthålla mänskliga rättigheter kostar i form av åtagande ochinsatser och måste få kosta, men Sverige vill på många punkterinte leva upp till det man lovat att följa.

Och på tal om pengar, att inte regering och kommun ser översituationen om hur mycket de tvingas betala i hyra och mat för

flyktingarna. I Expressen kan vi läsa att flyktingmaten på enanläggning som heter Trängslet kostar 572 kronor per person istället för 150 kronor. Det blir 240 000 kronor per dygn harman räknat ut. Ja Fazer tjänar storkovan och Migrationsverketsenhetschef Maria Löfgren som ska betala, beklagar situationenoch säger ”Klart vi också tycker att det är mycket pengar.”

I eftersvallet av flyktingvågen finns mycket pengar atttjäna både för staten om de ser över sitt hus och för privatäg-da och oseriösa företag. Men har vi inte råd med detta?Skatterna ska ju höjas. Man tar ut högre avgifter för mjölk-kon bilägaren. Bensinskatten ska höjas, man ska införaträngselskattavgift på Essingeleden, en genomfartsled för alltransport som ska vidare förbi Stockholm. Det var den bor-gerliga alliansen i Stockholms stad som först började nalla urträngselkassan. Pengarna som skulle gå till kollektivtrafiken,det var ju därför de flesta röstade ja, hamnade istället i storavägprojekt. Och inte blev det någon skillnad med den nyastyret. Tvärt om ökar man skatten. Man fixar med klirr i kas-san, men man har inte löst problemet med kollektivtrafiken.Det borde ju vara rejält billigare att färdas med T-bana ochbuss än att åka bil. Tanken med tullen var ju att få bilisternaatt lämna bilen hemma. Nämen vad dum jag är. Kommunengör ju detta för att tjäna pengar. Inte ska en privatperson ochskattebetalare få någon fördel. Nää för dem är det fult atttjäna pengar. Hörru ni i Stadshuset! Sänk priset på SL-korteteller varför inte ta bort avgiften helt. Då skulle väl åtminsto-ne miljöpartiet bli glada för ett mer avgasfritt Stockholm.

Och så det här med Pensionssparandet. Det är en dåligaffär att spara mer än det belopp som ger rätt till avdrageftersom pengarna dubbelbeskattas. Sparandet sker med skat-tade pengar och det blir skatt en gång till när de tas ut. Suck!

Hoho ja ja. Det är mycket vi ska bära med oss nästa år.Det känns som ryggen kroknat i förtid.

God Jul på er. Fred Taikon

É Romani GlindaEgnahemsvägen 58141 37 Huddinge

Telefon:

+46 (0)8-779 40 31+46 (0)70-712 39 91

E-mail: info@romaniglinda.seWebadress: www.romaniglinda.se

Postgiro: 19 54 82–5Ansvarig utgivare och chefredaktör: Fred Taikon

Den romska ledaren

Statens KulturrådVår bidragsgivare

ISSN 1651–3258Tryck: Carlshamns tryckeri

Redaktion:Rosario Ali Taikon, Bengt O Björklund, Veronika Portik, Mia Taikon och Gertrude Nilsson Björklund

Tipsa ossVi tar gärna emot material till tidningen, samt tips om olikaevenemang på samtliga romanédialekter, antingen via vanligpost eller via e–posten: mia@romaniglinda.se

3

I detta nummer kan du läsa om

Missa inte!

6 Lawen Mohtadi och SeijaKettola möttes på Moderna museet

9 Alice BahKunhke taladeunder MR-dagarna iGöteborg.

18 RUFs årligaungdosmkonfe-rens gick av stapeln i Kista iår.

29 Kulturdagar i Malmö.

ÉRG TAR EN LATTE MED5 Roza Huczko, en romsk kvinnasom kom till Sverige med sin pappaoch sina syskon från Polen berättar.

INTE FÖR ROMER OCH JUDAR6 En fotoutsällning på Modernamuseet understryker att romer ochjudar aldrig var välkomna i det skFolkhemmet..

MR-DAGARNA9 I år hölls MR-dagarna iSvenska mässans lokaler i Göteborg.

ROMSK HISTORIA I NY BOK14 David Gaunt läser boken omFinlands romer. ”Det här är en av debästa böckerna om romernas historiasom jag någonsin läst”.

ROMSK FILM17 På biograf Zita visades en filmom Rumäniens tiggande romer. iSverige och Rumänien.

RUFS UNGDOMSKONFERENS18 I år på Victoria towers i Kista.

NOBELPRISTAGARE I RINKEBY20 Svetlana Aleksijevitj, åretspristagare i litteratur, träffade barn iRinkebeby.

RUNDABORDSSAMTAL22 Länsstyrelsen i Stockholm bjödin romer till samtal.

MÖTE MED PÅVEN24 Robert Brisenstam berättar omen resa till Rom.

MALMÖREDAKTIONEN26 Våra romska medarbetare iMalmö berättar om det som häntsedan sist. Vräkningar av romer, kul-turestivaler med mera.

LITTERATURSIDOR30 Tre nya böcker presenteras.

GAMLA BILDER BERÄTTAR32 Gunilla Lundgren berättar omDonald Kenrick som nyligen gickbort och delar med sig av någragamla bilder från tiden då det begavsig.

MIAS MATSIDOR34 Den här gången är det Sarasannorlunda potatispasticcio som skatillagas efter konstens alla regler.

Ny skolbok om Antiziganismen i Sverige!

Kommissionen mot antiziganism har tagit fram boken ”Antiziganismen i Sverige – Om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet och i dag”.

Boken kan beställas kostnadsfritt från www.motantiziganism.se. SO-lärare i högstadiet kan dessutom beställa en klassuppsättning med 25 ex samt en lärarhandledning kostnadsfritt. Informera gärna dina barns lärare om skolboken!

Boken bygger på regeringens ”Den mörka och okända historien – vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet” (Ds 2014:08).

Vi vill ha dina synpunkter!Kommissionen mot antiziganism är en kommitté utsedd av regeringen. Vårt uppdrag är att vara en kraftsamling mot antiziganism. Vi går nu in i vår slutfas av uppdraget, i maj 2016 ska vi lämna in vår slutrapport till regeringen med förslag som på allvar utmanar antiziganismen. Vilka åtgärder vill du få in i rapporten? Thomas Hammarberg, ordförande i kommissionen

Läs mer på www.motantiziganism.seDu kan också kontakta kommissionen på telefon 070-232 52 08 alt 072-230 49 57 eller skicka e-post till a.kommissionenmotantiziganism@regeringskansliet.se

5

Så hur kändes det då att komma tillSverige som 15-åring?

– Det kändes konstigt att komma hit.Samtidigt var jag nyfiken på detta nyaland.

Roza hade gått ut grundskolan i Polen,men som hon säger var det ingen ljusperiod i hennes liv.

– Jag kände mig diskriminerad underhela min uppväxt i Polen och jag varglad när vi flyttade till Sverige. I polenvar min pappa dragspelare och minmamma var lokalvårdare.

Men Rozas mamma gick bort när honvar 12 år. Det var alltså Roza, hennespappa och fyra syskon som företogresan till Sverige.

Några år innan resan var pappan medom en olycka som gjorde honom handi-kappad resten av livet.

– När vi kom till Sverige fick pappa allden omsorg han behövde, berättadeRoza..

Hon gifte sig tidigt. Roza var bara 16år. Hon lärde sig samtidigt svenska påSFI och fick sitt första arbete på enrestaurang som köksbiträde. Sedan kombarnen.

Det var 2012 som Rozas liv förändra-des. Då anställdes hon som romsk bro-byggare i Romané Droma projektet iVästerås, ett projekt som med riktadeinsatser och samordnade resurser skullestärka romers möjligheter till inkluderingpå den svenska arbetsmarknaden. Manskulle öka romers möjligheter att etablerasig på arbetsmarknaden.

– Det kändes mycket bra och helt rik-tigt. Under de två år projektet pågick lärde

jag mig mycket om hur samhället funge-rar. Det kändes verkligen som om jag varmed om något viktigt, förklarar Roza.

Det projektet slutade 20014. Undervåren 2015 blev hon rekryterad till enVIA, en ny kommunal verksamhet medfokus på romer. Hon kan nu titulera sigSamhällsvägledare.

– Jag är mycket nöjd och glad att jagnu kan fortsätta på den bana jag påbörja-de med Romané Droma. Nu är jag återen länk mellan romerna och majoritets-befolkningen och jag kan vara en positivförebild för romer i kommunen. Jag kanbåde utmana och uppmuntra dem. Jagkan visa dem att de själva kan påverkasina liv.

Roza HuczkoRoza Huczko föddes i Polen 1972 i liten stad vid namnSlupsk som ligger vid havet. När hon var 15 flyttade honmed sin familj till Västerås. Där bor hon kvar med sin manoch sina barn.

Text: Bengt O Björklund Foto: ÉRG

Bildtext

Roza ser nöjd ut och verkar trivas medlivet.

Roza berättar att hon just nu går i enav Expos utbildningar om hatbrott ochdiskriminering.

i

–

k I

o

ä i u T

e

ÉRG TAR EN LATTE MED:Vilken bok ligger pånattduks bordet?Just nu är detbara kurslitteratur.Ser du upp till någon? Minaföräldrar.Vilken film såg du senast?Filmen om Katarina Taikon.Vilken är din favoritmaträtt?Rostbiff med rödvinssås.När var du på semestersenast? Förra året reste jag ochfamiljen till Litauen.Gillar du sport? Ja. Fotboll ochkonståkning.Vilken är din bästa sida? Jagär en vänlig person som tyckerom att hjälpa andra.Har du några dåliga sidor? Jagär otålig och stresskänslig.

Allt du inte visste omRosa Huszko

I mitten av oktober var det vernissage förutställningen som tagits fram av FredrikLiew och Lawen Mohtadi. På plats varockså Catrin Lundqvist, intendent ochcurator på Moderna museet.

– Den här utställningen handlar omSverige och vårt förhållande till romer.

Hon gav en kortfattad historik överromernas historia de senaste 100 årenmed inreseförbud och polisregistreringsom exempel.

Fredrik Liew berättade hur Lawen dökupp på museet för att botanisera i bildar-kivet.

– Det var i samband med hennes arbetemed filmen om Katarina Taikon. Vi bör-jade snart tala om hur vi kunde göra enutställning med foton som finns här. Attdet fanns fler foton på Kungliga bibliote-ket visste jag inte då.

Lawen Mohtadi menar att de två epo-ker som dessa foton lyfter fram var avgö-rande epoker i romernas historia iSverige.

– Anna Riwkins bilder skildrar lägerli-vet och det utanförskap romerna levde i

6

Inte ett folkhem för allaUtställningen Ett gott hem för alla på Moderna museet skildrardet svenska majoritetssamhällets syn på romer. Kärnan i utställ-ningen är fotograferna Anna Riwkins och Björn Langhammersefterlämnade bildarkiv på Moderna Museet respektive Kungligabiblioteket. Anna Riwkin fotade svenska romer under 50-talet ochLanghammers bilder på romskt liv är tagna ett decennium senare.

Text: Bengt O Björklund Foto: ÉRG

Lawen Mohtadi, Fredrik Liewoch Catrin Lundqvist

under femtiotalet, på tröskeln till någothelt nytt. När Björn Langhammer fotarpå sextiotalet har romerna redan erövratsin röst och sina mänskliga rättigheter.

Liew ger ett exempel.– På en av Riwkins foton kan vi se

Katarina Taikon utanför Kungliga biblio-teket. Tio år senare fotar Langhammerhenne i ett demonstrationståg. Och i sam-tal med Tage Erlander.

– Langhammer arbetade nära Katarinanär hon började skriva sina böcker framtill åttiotalet, berättar Mohtadi.

Anna Riwkin är en mycket respekterad

7

fotograf. Hon föddes 1908 i Rysslandoch kom till Sverige 1915. 1928 startadehon en egen ateljé där hon gjorde mångaporträtt och det var många kulturperson-ligheter som passerade där. Senare över-gav hon porträttfotograferandet och bör-jade med reportagefotografi och reserrunt i hela världen.

– Intresset för romer hänger nog ihopmed hennes egen bakgrund som invand-rare, säger Liew.

Namnet på utställningen kommer frånPer Albin Hansson berömda tal omFolkhemmet.

– När vi såg dessa bilder ställde vi ossfrågan ”Hur rimmar detta med Per AlbinHanssons ord?” Det var samma år somHerman Lundborg gav ut boken”Svensk raskunskap” där han utesluterjudar och romer från de svenska raserna.Detta gör det svenska folkhemmet till enparadox, det faktum att det finns ensocialt accepterad rasism inbyggd i detsom blev det svenska folkhemmet, sägerMohtadi.

BakroEn originalserie av Ulf Lundkvist och Bengt O Björklund.

Samuel Girma undrade om hans barn också skulle gå igenom skolan utan att får lära sig någotom romernas kultur och historia.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar för lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering.

Diskriminering inom arbetslivetDiskrimineringslagen förbjuder diskriminering i arbetslivet. Skyddet mot diskriminering gäller i alla situationer som har samband med arbetet och även sådant som händer utanför arbetet om det har ett samband med arbetet. Skyddet mot diskriminering gäller oavsett om du är anställd, frågar om eller söker ett arbete, söker eller gör praktik, eller är inhyrd eller lånas in för att arbeta.

Det är arbetsgivaren som ytterst har ansvar för att ingen diskrimineras på arbetsplatsen. Ett av DO:s prioriterade områden är att verka för lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering i samband med rekrytering.

Frågor om diskriminering?

Ring till DO på telefonnummer 08-120 20 700. Telefonupplysningen har följande öppettider:

• Måndagar 9.30–11.30 och 13.00–15.00• Fredagar 9.30–11.30 och 13.00–15.00• Helgdagar stängt

Det går också bra att mejla till DO på adressen do@do.seMer information hittar du på www.do.se

9

Poeten Oskar Hanska inledde invigningenoch drog igång publiken med ett stampan-de och klappande.

Invigningens moderator var JosetteBushell-Mingo. Hon samtalade med NaviPillay, jurist med gedigen meritlista ochMorten Kjaerum, direktör på RaoulWallenberg Institutet.

– Det är ni här som gör skillnad, sadehon. Vi kommer att få vad vi vill om viär beredda. Vi får inte låta rasisterna sättaagendan.

Navi Pillay med etnisk bakgrund somtamil från södra Indien blev efter apart-heids avskaffande den första icke-vitakvinnliga domaren i Sydafrikas högstadomstol. Hon har också varit FN:s hög-kommissarie för mänskliga rättigheter,domare i Internationella Rwanda tribu -nalen och en av domarna i Internationellabrottmålsdomstolen, ICC, i Haag.

– Sverige är en stor spelare och harvarit det i många år. Även i Sydafrika harvi problem med migrationen, men, för-tydligade hon, ni hjälpte oss med mänsk-liga rättigheter så det är viktigt att ni intebackar. Då börjar vi och andra också attbacka.

Morten Kjaerum menar att mänskligarättigheter är grunden för allt arbete motrasism.

– Mänksliga rättigheter handlar om attsätta människan i centrum. Vi måste sepå alla på samma sätt. Vi måste slutadefiniera människor i olika kategorier. Viär alla så mycket mer, sade han.

Navi menar att vi idag behöver detcivila samhället mer än någonsin. Honmenar att Sverige har en viktig roll attspela.

– Rädslan kommer från de med en

politisk agenda. Vi ser upp till det svens-ka samhället. Er röst är så viktig för allasom kämpar för mänskliga rättigheter iandra länder.

Morten Kjaerum menar att man bordekanske skrota alla historieböcker ochbörja om från början.

– Det som hände under 1920- och1930-talet och som ledde fram tillFörintelsen finns inte med i historieböck-erna, sade han.

Samling mot rasism var namnet på ettpanelsamtal som Kultur-och demokrati-minister Alice Bah Kuhnke inledde medfrågan Hur kan vi bäst samverka motafrofobi, antisemitism, antiziganism ochislamofobi?

– Just nu flyr människor för sina liv.Samtidigt står flyktingboenden i brand iSverige. Vi är ett av världens rikaste län-der. Det borde vara en självklarhet attalla har lika värde. Men Trollhättan säger

Mycket romskt på MR-dagarnaInvigningen av MR-dagarna skedde i ett fullsatt konferensrum påSvenska Mässan i Göteborg. Navi Pillay, jurist med gedigen meritlistasamtalade med Morten Kjaerum. Moderator var Josette Bushell-Mingo.Under två dagar överöstes den intresserade av seminarier och föredrag.Att romer fortfarande var ett hett ämne visade antalet seminarier kringolika aspekter av deras mänskliga rättigheter.

Text: Bengt O Björklund Foto: ÉRG

Josette Bushell-Mingo, Navi Pillay och Morten Kjaerum.

något annat. Det handlade om hudfärg.Ministern menar att rasismen är ett

faktum i Sverige idag.– Det första vi måste göra är att inse

att det finns rasism, även strukturellrasism. Det kommer att kräva arbete föratt göra en förändring.

Hon berättade om regeringens initiativatt arbeta mot rasism.

– Målet är att systematisera arbetet sommåste innehålla specifika insatser mot allaolika former av rasism som antiziganism,antisemitism, afrofobi och så vidare. Förrtrodde vi att samma verktyg fungerade föratt bekämpa alla sorters rasism, men dekräver alla olika lösningar.

Aya Mohammed från Sensus arbetarmot islamofobi.

– Det krävs insatser i folkbildning ochmer organisering. Vi måste stå upp för demänskliga rättigheterna. Men det krävsen politisk vilja.

Ingrid Lomfors, Forum för levandehistoria, har lång erfarenhet av arbetemot rasism.

– Det är viktigt med kunskap och per-sonliga möten. Det historiska perspekti-vet kan läras oss om alla former avrasism. Då kan vi förstå mekanismernabakom.

Petra Kahn Nord från Judiska ung-domsförbundet talade om problemet med”vi och de”.

– Det blir problem när man delar uppbefolkningen i två grupper och rasismenser så olika ut. Vi måste jobba tillsam-mans och inom minoritetsgrupperna.

Jallow Momodou representeradeAfrosvenskarnas forum för rättvisa.

– När man organiserar sig kan manförändra. Vi välkomnar synen att olikasorters rasism kräver olika sorters arbete.Men vi måste också vara jämbördiga.Arbetet för romsk inkludering har fått 54miljoner. Vi har fått en halv miljon.

Soraya Post sitter i Kommissionen motantiziganism och i EU-parlamentet (FI).

– Fram till nu har ansvaret legat på deutsatta grupperna själva att lyfta proble-men med rasism. Som rom är jag intealls stolt över historien. Det är viktigtvilka budskap politikerna kommer med.Dagens regering arbetar inte med antira-sismen på ett tydligt sätt. Det rättfärdigarde som går över gränsen.

Även Soraya Post uppskattar det arbetekulturministern gör.

Ingrid Lomfors påpekade vikten av attsamarbeta och att inte ställa grupper motvarandra. Aya höll med. I Norrbotten därhon bor finns både islamofobi och samehat.

– Efter Trollhättan ser Sverige annor-lunda ut. Rasisterna säger att muslimernaär ett hot mot demokratin, inte denrasism som bränner ner asylboenden ochmoskéer, som mördar färgade, sadeJallow Momodou.

Soraya Post påpekade att idag har virasister i riksdagen. Hon menar också attdet är kapitalismen som ligger i botten avden rasistiska problematiken. Något PetraKahn Nord reagerade starkt på.

– Jag vill att vi alla arbetar ihop, menvi judar har ju alltid varit anklagade föratt vara just kapitalister.

Aya Mohammed menade attansvarsfrågan är viktig.

– Kommuner och landsting har ett stortansvar i rasismfrågan.

Ingrid Lomfors påminde om att histori-en upprepa sig.

– Vi har kunskap att inhämta från 90-talet då många flyktingar från Balkankom till Sverige. Asylboenden brann dåoch skinnskallerörelsen var stor och ljud-lig. Men vi mobiliserade oss och trycktede tillbaka.

Jallow Momodou tycker att dagens

10

Alice Bah Kuhnke.

Sverige påminner mer om 30-talet än 90-talet.

– Den tysta massan måste ställa sigupp nu och säga nej till rasism.

Nästa inslag handlade om gottgörelseoch upprättelse för kränkningar avromers rättigheter. Vad har Sverige gjortför att komma till rätta med kränkningaroch strukturell diskriminering?

I kölvattnet efter Skånepolisens olagligaregister över svenska romer ställde Fondenför mänskliga rättigheter, MR-fonden,frågan: Har Sveriges romer fått upprättel-se? Vilka steg återstår att ta? Moderatorvar Ulrika Strand från MR-fonden.

Ylva L. Hartmann, också från MR-fon-den, berättade om skriften Har Sverigesromer fått upprättelse? hon och HannaGerdes gjort.

– Under arbetets gång har vi tagit stödav romer i Sverige. Det finns fortfarandemycket lite information om den diskrimi-nering som drabbat romer genom histori-en. Vi måste ta tag i vår historia och stäl-la en diagnos.

Hon tycker att arbetet med vitbokenvar viktigt.

– Det vi kritiserar är att den ärunderställd regeringen och det är intevanligt i den här typen av arbete. Virekommenderar en sanningskommission.

Hon talade om avsaknaden av minnes-märken kring romers historia

Soraya Post, Jallow Momodou, Petra Kahn, Ingrid Lomfors och Aya Mohammed.

11

– Vi vill att Internationella Romadagenden 8 april blir en allmän flaggdag. Vitycker också att det krävs en ordentligursäkt från den högsta politiska makten.Polischefen Dan Eliasson bad om ursäkt,men inte för den etniska registreringen.Då är det inte en äkta ursäkt.

En video visades där Soraya Post blirintervjuad kring innehållet i Fondensskrift. ”Erkännande och upprättelse ärviktigt”, sade hon. Hon vill också se merforskning kring antiziganism. En ursäktbara för sakens skull vill hon inte ha.”Sverige har en skuld till romerna. Vi skainte behöva be om ursäkt!”

Felix König (mp), politiskt sakkunnigpå kulturdepartementet, menar attFondens nya skrift ger många nycklar.

– Vi måste ge röst åt dem det handlarom. Jag tycker vi har en bra dialog medolika romska grupper. Mänskliga rättig-heter måste bli en prioritering.

Han menar att diskrimineringslagstift-ningen idag är ett luftslott och att reger-ingen nästa år ska öka DO:s budget med10 miljoner.

Erik Ullenhag var minister i den förraregeringen med ansvar bland annat förjust minoritetsfrågorna. Vitboken varhans skötebarn.

– Vitboken tog kål på många myter.Det obehagliga är hur systematiskt dis-krimineringen har skett. Vi tyckte inte attdet räckte så vi startade Kommissionenmot antiziganism.

Fred Taikon från föreningen É RomaniGlinda hade förväntat sig en offentligursäkt i samband med presentationen avvitboken.

– Reinfeldt borde ha varit där, men haraldrig talat om romer. Om Löfven ska beom ursäkt, nej, med alla påtryckningarfrån romska håll skulle det kännas som enpåtvingad ursäkt och det vill vi inte ha.

Fred vill också se fler minnesmärken.– De är viktiga. I Auschwitz där så

många romer mördades finns det inte enenda.

Han berättade om ÉRG:s arbete och omtidningen. Om de premisser som gäller.

– Trots det stora arbete vi lägger ner påden romska frågan har vi inte råd att syn-liggöra oss.

Ylva tyckte att det var positivt medalla initiativ från regeringens sida, menmenade att man inte tog tag i historien.

– Thomas Hammarberg sade att skrif-ten bröt konsensus i Sverige där ingenbehöver ta ansvar för alla är så snälla.

Felix König undvek ansvarsfrågan.– Vi måste ta till oss allt det hemska

som har skett mot romer, sade han.Erik Ullenhag menade att det är viktigt

att information finns i skolan. Fred Taikon välkomnar en oberoende

MR-institution som nu är på tapeten. – Jag hoppas ni tar med er romerna i

detta arbete och inte gör som Åsa Regnérsom åkte till Rumänien utan romsk kom-petens.

Under MR-dag nummer två lanseradeKommissionen mot antiziganism skriften”Antiziganismen i Sverige – Om över-grepp och kränkningar av romer under1900-talet och idag” och en separat lärar-handledning. Skriften riktar sig framförallt till högstadieelever.

Erland Kaldaras och Heidi Pikkarainen

Heidi Pikkarainen, Erland Kaldaras och Thomas Hammarberg.

från Kommissionen berättade om arbetetoch syftet med skriften. Moderator varKommissionens ordförande ThomasHammarberg.

– Ullenhag har påskyndat arbetet förromers inkludering med vitboken. Hansade också att det var viktigt att den härinformationen kom ut i skolorna.Materialet som vi har tagit fram är till förjust skolorna, sade Hammarberg.

Erland Kaldaras berättade att kommissio-nen är en direkt fortsättning på vitboken.

– Än idag utsätts romer för en storandel diskriminering och hatbrott. Såkommissionen behövs. Vi har ett brettuppdrag att bryta den rådande diskrimi-neringen och att vara blåslampa samt atterbjuda handlingsalternativ.

Erland berätta att det finns en starkkompetens i kommissionen av båderomer och icke-romer.

– Vi rapporterar halvårsvis till reger-ingen och i maj så ska vi lämna in slut-betänkandet. Det är ett kort uppdrag somdå har pågått i två år.

Felix König, Erik Ullenhag, Fred Taikon och Ylva L. Hartmann

Då är alltså kommissionens tid över. Hammarberg berättade att kommissio-

nen har andra skrifter på gång, blandannat om hatbrott mot romer.

Heidi Pikkarainen menar att vitbokenspelar en central roll i kommissionensarbete.

– Romer utsätts fortfarande för kränk-ningar så en del av vitboken har gjortsom till en skolbok som elever på högsta-diet kan få gratis.

Pikkarainen sade att tanken med bokenär att ge eleverna möjlighet att tänkaefter vilken värld de vill ha.

– Vi vill in i skolan igår. Hammarberg tycker dock att många

myndigheter skulle kunna göra betydligtmer när det gäller antiziganism.

– Ta bara det faktum att tio procent avSveriges romer fanns med i Skånepolisenetniska register utan att någon har hållitsansvarig.

Det sista seminariet som ÉRG besöktehandlade om Romsk inkludering ur ettromskt perspektiv.

En panel bestående av MarcelaKovacsova, Göteborgs stad, GregorKwiek, Länsstyrelsen Stockholm, DianaNyman, Romska rådet i Göteborg,Mariya Voyvodova, kommunalråd iGöteborg (S) och Toni Orsulic, ledamot ikulturnämnden, Göteborgs stad, diskute-rade hur väl regeringens strategi ochkommunala pilotprojekt för romsk inklu-

dering svarar mot målgruppens behovoch intressen, hur graden av romskt med-inflytande och ägandeskap kan stärkas,samt vad det innebär att sitta på två stolarsamtidigt om man både är romsk ledareoch tjänsteman.

Moderator var Thomas Hammarberg.– Integration måste innebära ett

respektfullt samarbete, sade han och gavordet till Diana Nyman.

– Delaktighet och inflytande är ordsom är tolkningsbara. Så vem är det somhar tolkningsföreträde? Jag har funderatmycket kring dessa ord. Medbestäm -mande betyder att vi kan påverka beslutsom rör oss i samråd.

Hon menar också att Romastrateginbehöver uppdateras, att den fick sig enrejäl törn av skånepolisens register.

– Vi behöver ett perspektivskifte kringhur rättigheter levereras till romer. Vi harfortfarande svårt att påverka olika beslut.

Marcela Kovacsova är brobyggareinom socialtjänsten i Göteborg.

– Är vi delaktiga på riktigt? Det somkrävs av mig är att jag lever i två olikasamhällen, det svenska och det romska.

Gregor Dufunia Kwiek från Haningekommun talade om svårigheten att vararomsk utredare.

– Att sköta mitt arbete är inte så svårt,men att klara av att möta romer som förlo-rat sina barn eller som förlorat felmedici-nerade släktingar är svårt. Jag har ocksåvänner som inte vågar säga att de är romer.

12

Diana Nyman, Gregor Dufunia Kwieck och Marcela Kovacsova.

Diana Nyman anser att romer måstefinnas i de befintliga strukturerna.

Hammarberg tyckte det var spännandehur man tolkar olika ord.

– Med inkludering ute i Europa menasendast social inkludering, men det finnsju fler områden.

Mariya Voyvodova, kommunalråd iGöteborg, såg nöjd ut.

– Det är roligt att höra er tala. I januarii år hade vi samrådsmöte och nu senast iseptember. Vi har suttit i timmar och pra-tat om hur romer ska känna sig delaktiga.Men det finns fortfarande ett förtroende-gap.

Vid årsskiftet slutar det femåriga pro-jektet med de fem pilotkommunerna.Göteborg var en av dem.

– Nu vill vi att romerna själva skadriva sina frågor. Vi måste få våra lokal-politiker ute i de små orterna att förståvikten av detta.

Hammarberg menar att det är viktigtatt de lärdomar som dragits i pilotkom-munerna sprids i hela landet.

Toni Orsulic, ledamot i kulturnämndeni Göteborg, berättade om planerna på ettromskt informations- och kunskapscen-ter.

– Det är bland det viktigaste vi kangöra för romerna i Göteborg, men vi harmycket kvar att göra. Värderingar ochnormer förändras inte så snabbt. Det vik-tiga nu är att romska projekt planeras in iden ordinarie budgeten.

Mariya Voyvodova och Toni Orsulic.

É Romani Glindabjuder in till minnesstund i

S:t Jacobs kyrkaFörintelsens minnesdag

27 januari 2016Förintelsens minnesdag är en internationell minnesdag för Förintelsens offer. Det var den 27 januari 1945 som fångarna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades. Minnesdagen är till för att vi aldrig ska glömma nazisternas offer ochför alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och antizigansim.

É Romani Glinda sätter som vanligt fokus på romernas historia, ett av de två folk Nazisterna hade valt ut. Romer ochjudar skulle inte ha någon plats i det stortyska riket. Systematiskt utrotade nazisterna de bägge grupperna. Över sexmiljoner judar mördades och man tror idag att det kan ha varit cirka en och en halv miljon romer som mördades, deflesta i sina byar eller i läger.

Medverkande i programmet: Hans Ulfvebrand, domprost i Stockholms domprostförsamling; Alice Bah KuhnkeKultur- och demokratiminister; Fred Taikon, É Romani Glinda; Ingrid Lomfors överintendent på Forum för levandehistoria; Christer Mattsson, styrelseledamot i Teskedsorden och tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet;Thomas Hammarberg Ordförande för Kommissionen mot Antiziganism; Maria Taikon, É Romani Glinda; Bengt OBjörklund, poet och journalist, É Romani Glinda.

Musik med solisterna Witt Michaj, Jakob Silberstein och Ann Kalmering samt finskromska kören Dzivibosko drom.

Minneshögtiden avslutas traditionsenligt med kaffe och dopp.

Utställningen ”Den okända Förintelsen” kommer att visas mellan den 20 och 28 januari i S:t Jacobs kyrka.

Tid: Samling 27 januari 2014 kl. 18.00Plats: S:t Jacobs kyrka vid Kungsträdgården i Stockholm.

För mer informaiton gå in på www.romaniglinda.se eller 08-779 40 31.Vi reserverar oss för ändringar i programmet.

Det här är en av de bästa böckerna omromernas historia som jag någonsin läst.Titeln till trots omfattar den inte barahistoria utan även finska romers politiskarörelser, migration, språk, religion,musik, och klädedräkt. Skriften utkom påfinska 2012 och inför utgivningen påsvenska har några kapitel uppdaterats.

Boken har mycket som bör intresserasvenska läsare. De historiska delarna gårtillbaka till tiden då Finland och Sverigevar delar av samma rike (fram till 1809)och därmed hade samma lagstiftning. DeKapitel som handlar om 1900-talet tarupp frågor om invandringen till och inte-greringen i Sverige. Dessutom är Finland

en nyttig kontrast till Sverige just vadgäller romernas erfarenheter. Finlandsaknade ett rasbiologiskt institut, detförekom inga steriliseringsåtgärder, upp-delningen mellan romer, å ena sidan, ochresande ”tattare” förekom inte. De finskaromerna var en tämligen enhetlig gruppsom till antalet var större än de vi kallarsvenska romer.

Många av de finska romerna under densvenska tiden var soldatfamiljer. Fråndenna tid blev de kringvandrande, men pågrund av Finlands hårda vinterklimat varde under resor tvungna att övernatta hosandra, vilket ledde till ett slags vänskap-sförhållande med finska bondefamiljer.

14

500 sidor romsk historiaDe finska romernas historia från svenska tiden till 2000-taletheter en mastig utgåva som publicerades i Finland 2012 mensom nu har översatts till svenska.Historieprofessor David Gaunt har läst boken och tycker attnågot sådant här borde göras i Sverige också.Text: David Gaunt Foto: Tagna ur boken

Romska familjer etablerade sig i ettbestämt revir och vandrade mellan gårdardär de redan var bekanta och kända.Männen utförde hantverk och i stigandegrad hästhandel, kvinnorna tillverkade spet-sar och spådde framtiden på olika sätt. Igengäld fick de övernattning och matvaror.Mot slutet av 1800-talet bosatte de sig itorp på landsbygden och med den utgångs-punkten reste de omkring och erbjöd varoroch tjänster, främst till småfolket på lands-bygden.

Särskilt intressanta är bokens avsnittom de finska romernas flyttningar tillSverige efter 1954 när fri rörlighet tillätsinom de nordiska länderna. Inom någrafå år hade så många finska romer flyttattill Sverige att de då överträffade antaletsvenska romer.

Bakgrunden till överflyttningen varmycket sammansatt. En del av förklaring-en ligger i ökande negativa attityder motromer i Finland. Redan under andravärldskriget ökade förtrycket av romerna,trots att många romer stred på frontlinjen.Som ung politiker var Urho Kekkonendrivande bakom hårda åtgärdar riktademot romer vilket bland annat ledde tillsärskilda arbetsläger och slutligen 1943ett slags koncentrationsläger. Männenutförde skogsarbete och varje mans dagli-ga matranson skulle vara i proportion tillhans produktion. Straffet för låg produkti-vitet var minskad eller indragen mat. Enrom blev utan mat under fem dagar.Allmänt vid den tiden beskrevs romernasom en grupp som var ”arbetsskygg” ochflera finska debattörer prisade Norgesökända arbetskoloni för romer som enmodell som Finland borde efterfölja.

En annan del av förklaringen till flytt-

Den finsk-romska kvinnans kläder innan de såg ut som de gör idag.

15

resorna var att under åren närmast efterandra världskriget halkade romerna till-baka jämfört med den övriga finskabefolkningen såväl socialt och ekono-miskt. Därtill snarare tilltog än minskadediskrimineringen på grund av etnicitet ioch med att Finland utvecklat välfärd-sprogram som romerna hindrades att tadel av. Allra mest utsatta var de mångaromer som innan kriget bodde i Karelenoch hade evakuerats när regionen över-lämnades till Sovjetunionen. Enligt lagenhade de rätt till nya bostäder, men dettaefterlevdes sällan. Resultatet var usla slu-mområden i utkanten av städerna. Ävenersättning till krigsveteraner och derasfamiljer uteblev för en del romer. Förmånga innebar flytten till Sverige attbostadsproblemet löstes och den svenskaarbetsmarknaden visade då få tendensertill diskriminering och det var gott omjobb i byggbranschen och fabriker.

Tidigt på 1900-talet startades finskaorganisationer för att stödja romernasinkludering i det finska samhället.Föreningen ”Zigenarmissionen” börjadesin verksamhet 1905. Med den tidensmått var den progressiv, men egentligenverkade den för total assimilation.Missionen drevs av icke-romer men mednära kontakt med finska romer.Tidningen Kiertolainen (Vagabonden) vartroligtvis den första i världen att, bortsettfrån missionens namn, genomgåendeanvända beteckningen rom. Den publice-rade även många artiklar skrivna avromer. Under åren innan första världskri-get bedrev Zigenarmissionen en skola förromska barn, ett barnhem och ettarbetshem. Alla av dessa verksamheterled av penningbrist och var kortlivade.Men missionen fortsatte existera längeoch fungerade som remissinstans i roms-ka frågor långt in på 1950-talet. Syftetmed missionen var dock klart inriktad påatt bryta romernas plats i det traditionellafinska samhället och den stöddearbetslägren och tvångsarbete. En nyorganisation, denne gång med romsk led-ning, Romanengo Staggos, startade 1953med inriktning på att påverka politiskabeslut och motverka den tilltagande dis-krimineringen. Den lyfte fram akuta frå-

gor om romernas tillgång på bostäder, tillskolutbildning och att frontmannagårdarskulle delas ut till romska soldater somstred vid fronten under kriget.

Det officiella Finland etablerade endelegation för romska ärenden 1956. Denfortsatte att samarbeta medZigenarmissionen i form av stöd för ettbarnhem för romska barn, vilket blevFinlands främsta verktyg för lösningen avden ”romska frågan” fram till 1970-talet.Konsekvenserna för de omhändertagnabarnen var lika nedslående och traumatis-ka som för barnhemsbarnen i Sverige.

I Sverige förde de finska romerna medsig traditionen av organisering och stifta-de redan 1972 Stockholms FinskaZigenarförening som omdöptes året eftertill Nordiska Zigenarrådet, vilket is sintur ändrades 1999 till RomernasRiksförbund. De finska romerna framstårsom de bäst och tidigast organiseraderomerna i Sverige med ett nätverk avlokala föreningar. De har deltagit i flerastatliga kommittéer och tidigt även i endel internationella sammanhang.

En av bokens bästa aspekter är bland-ningen av historiska dokument med inter-vjuer med romer. Det ger ett extra djup åtde historiska delarna. Texten innehållerett antal biografier över betydelsefullafinska romer. Det finns en beskrivning avKalle Tähtelä (levde 1891-1919), en

romsk författare och journalist besläktadmed familjerna Franzen och Hagert. Närhan var 18 år publicerade han den mörkapjäsen Mustalaisen kosto (Zigenarenshämnd) om svårigheterna för romer ochfinnar att leva tillsammans. Därefter gavhan sig ut i världen till Tyskland ochsedan till USA där han blev tidningsjour-nalist och övertygad socialist. Han deltogpå den röda sidan under Ryska revolutio-nen och blev stridsflygpilot, men hanblev nedskjuten och avrättad.

Boken torde bli ett självklart referens-verk, inte minst för släktforskande romerintresserad av vad deras släktingar gjordei Finland. Personregistret längst bakomfattar tio sidor. Därtill är boken riktillustrerad med fotografier av romer imånga olika vardagssituationer, bl.a. kanman se att den nutida finskromska kvin-nodräkten är en relativ modern skapelse.

Boken har tillkommit i ett forsk-ningsprojekt finansierat av Finlandsundervisningsministerium under FinskaLitteratursällskapets ledning. Samarbetetmellan romer, forskare med romsk bak-grund och andra forskare har varit inten-siv och mycket givande. Man kan barahoppas att något liknande görs i Sverige.

Panu Pulma (rd.), De finska romernashistoria från svenska tiden till 2000-talet(Bokförlaget Atlantis 2015) 503 sidor.

FÖRINTELSENS MINNESDAG 27 JANUARI Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer.

Välkommen till minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm 17.00. Tänd ett ljus för att hedra och minnas. Efteråt är alla välkomna 18.00 till É Romani Glindas ceremoni till minne av Förintelsens offer i S:t Jakobs kyrka.

Mer information på www.levandehistoria.se eller 08-410 687 04.

FOTO: THOMAS KARLSSON

VI ARBETAR FÖR DEMOKRATI OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. MED LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN.

FÖR LÄRARE OCH ELEVER.

17

Det var utsålt till premiären där det ocksåbjöds på dricka och tilltugg. Efter filmenberättade de bägge regissörerna om fil-men. Med sig upp scenen hade de Liliana,en av de tre kvinnor filmen handlar omtillsammans med tolken Arina Stoenescu,född och uppvuxen i Rumänien. Därfanns även Mats Åberg, före detta ambas-sadör i Rumänien och initiativtagare tillNätverket för romska EU-migranter.Moderator var Emma Gray Munthe.

– Vi såg att det blev allt fler tiggare,men vi visste inte så mycket om dem. Viville visa ansiktena på dessa människor,sade Caroline Kernen.

– Vi ville få en chans att möta dessamänniskor på ett nytt sätt, sade TovaKurkiala Medbo.

En av de tre kvinnor filmen handlarom är Liliana.

– Man får känna hur man vill, men nuhar ni fått se mitt liv här i Sverige och iRumänien, sade hon och tillade att hen-nes hus i Rumänien nu hade fallit ihop.

Mats Åberg har vid flera tillfällen restner till Rumänien och sett hur romernabor där.

– Det här är människor som kämparmed ved och vatten, människor som kom-mer hit för att de befinner sig i nöd. Detär viktigt att vi ser människan i filmen.Även om Rumänien har huvudansvaret

måste vi hjälpa de som är här, sade han.Tova menade att det är helt sjukt att gå

förbi alla dessa människor varje dag utanatt veta något alls om dem.

– Dessutom är medias bild av demmycket starkt förenklad bild av verklig-heten.

Caroline berättade hur de börjadehänga med romerna i Högdalen.

– Vi hörde talas och läste om lägret såvi tog oss dit och började umgås meddem. Vi träffade bland andra två tjejer ivår egen ålder och vi var lika på mångaandra sätt också trots våra skilda liv.

Liliana är mamma till dessa bägge tjejer.– Jag tyckte Tova och Caroline var två

snälla tjejer. Vad kunde de göra för ont? I början var det lite problematiskt med

att filma i lägret. – Vi fick filma för att vi var där hela

tiden och till slut försvann alla initialabegränsningar.

Liliana hoppas att filmen blir enögonöppnare.

– Kanske kan den hjälpa till att skapaförståelse för hur vi har det.

Mats Åberg menar att vi alla har ettansvar att sprida kunskap om romer.

– Filmen Katarina visar att vi harmycket att skämmas över och perspekti-ven är de samma idag som då. Vi måstese det hela ur ett rättighetsperspektiv.

Mörk historia på vita dukenTova Kurkiala Medbo och Caroline Kernen jobbade som nyhetsjournalister när de2013 fick idén till en film om tiggarna som de såg varje dag sittande på gatorna.Filmen hade premiär under Stockholms filmfestival i november på biografen Zita.

Text: Bengt O Björklund Foto: ÉRG

På en fråga från publiken om filmenkommer att visas i Rumänien och om detskulle påverka antalet fattiga som kom-mer till Sverige svarade Tova.

– Jag skulle gärna se att den visades iRumänien och nej, jag tror inte att detkomma färre människor hit. De är allde-les för fattiga.

Liliana fyllde i.– Var och en av oss har en egen bild av

Sverige, men alla säger att det är bättrehär än i Rumänien.

Caroline berättade om synen på romerde mötte i Rumänien.

– Antiziganismen är så uppenbar där.Många av de vi mötte sa ”De är interumäner. De skämmer ut oss.”

Arina Stoenescu berättade att hon självhade samma negativa syn på romer.

– Det behövs en Katarina Taikon iRumänien, ett språkrör.

Sist ut på banan denna kväll var SvenHovmöller från föreningen HEM. Hantog upp regeringens uppmaning att inteskänka några pengar till de fattiga romer-na i Sverige.

– Att inte ge några pengar i romernaskopp är vansinne. Jag uppmanar er attfylla era fickor med mynt ge till alla fat-tiga ni ser. Vi i HEM hjälper dessa flyk-tingar vars läger myndigheterna riverhela tiden.

FÖRINTELSENS MINNESDAG 27 JANUARI Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer.

Välkommen till minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm 17.00. Tänd ett ljus för att hedra och minnas. Efteråt är alla välkomna 18.00 till É Romani Glindas ceremoni till minne av Förintelsens offer i S:t Jakobs kyrka.

Mer information på www.levandehistoria.se eller 08-410 687 04.

FOTO: THOMAS KARLSSON

VI ARBETAR FÖR DEMOKRATI OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. MED LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN.

FÖR LÄRARE OCH ELEVER.

18

Romska Ungdomsförbundet är Sverigesstörsta romska organisation och har sedansitt bildande år 2000 verkat för att skapanya förutsättningar för romska barn ochungdomar genom att påverka beslutsfatta-re, myndigheter och samhället.

Som ett led i detta arrangerar manvarje år en konferens med ett särskilttema. Föreningen har genom åren drivitmånga projekt med många goda resultat.Under årets konferens redovisades resul-tat från det arbete som gjorts för att för-bättra romers hälsa.

Stormen Helga hade ställt till det förarrangörerna. Hälften av konferensdelta-garna var inte på plats på lördagen närdet hela startade.

– Vi hittar hela tiden nya lösningar föratt få hit de som sitter fast på tåg öve-rallt, säger Erland Kaldaras.

Han berättar lite om årets tema.– Årets tema utgår från hälsoprojekt

som drivits i Skåne och som nu harutvecklats till ett nationellt projekt.Länsstyrelsen i Stockholm gav oss iuppdrag att utbilda kvinnor i Stockholmoch Göteborg. Våra hälsoinspiratörer harutbildats av länsstyrelsen i Skåne ochLunds universitet som har skräddarsytt

en utbildning för att passa romskabehov.

De 30 hälsoinspiratörerna har arbetatmed grupper om 10 personer.

– Så de har haft 300 personer under sinavingar med olika hälsoaspekter som tema.

Erland menar också att en viktig mål-grupp är närmaste familj och vänner.

– I Skåne har sju utbildningstillfällengått av stapeln. Vi började i april och iStockholm och Göteborg började man ioktober. Nu är utbildningen slut, menaktiviteterna fortsätter.

Hälsoprojektet var ettårigt och hadefått klartecken av tidigare ministern ErikUllenhag.

– Vi fick pengar till hälsofrämjandeinsatser och vi har gjort otroligt mycket.Det vore konstigt om vi inte fick möjlig-het att fortsätta med detta arbete när tidenhar gått ut. Alla rapporter pekar på attvårt arbete behövs.

De resultat som uppnåtts kommer attfinnas med i Länsstyrelsen i Stockholmsårliga rapport till regeringen.

Dagens första talare var just ErikUllenhag. Han berättade om en romskkvinna som pratat med honom.

– Hon sade ”Min son är sju år och han

Med hälsan som verktygFör sjunde gången arrangerade Romska ungdomsför-bundet sin årliga konferens. I år återvände man tillVictoria Towers i Kista.Årets tema var hälsa. På plats fanns 30 hälsoinspiratörerfrån Malmö, Stockholm och Göteborg.

Text: Bengt O Björklund Foto: ÉRG

undrade om han fanns med i Skåne -polisens register. ’Jag är ju snäll mamma’,sade han”. Vad ska man säga? Samtidigtger barnets fråga oss ett hopp. Men regi-streringen skadade förtroendet allvarligt.Många av er här kämpar för att det ska blibättre och jag tror att vi är på rätt väg.Men vi måste hela tiden ta hänsyn tillhistorien. Arbetet med vitboken är inteöver förrän alla känner till den romskahistorien.

Han berättar bland annat en historia urvitboken om en kvinna som inte fickföda sina tvillingar på sjukhus. Bäggeflickorna frös ihjäl i lägret.

– Vi måste bekämpa antiziganismen,både här i Sverige och i Europa. Att arbetaför romers rättigheter är ett långsiktigtarbete. Jag är glad att den nya regeringentar strategin vidare. Allt arbete måstebygga på delaktighet. Samhället måstemena allvar med detta. En rom ska intebehöva representera hela sin grupp öve-rallt.

Dagen moderator var MirelleGyllenbäck Från Arbetsförmedlingen.Hon var med i RUFs första konferens iNorrköping 2009.

– Det har hänt mycket sedan dess.Strategin har kommit och pilotkommu-ner, Kommissionen mot antiziganism ochvitboken.

Det är Katarina Carlzén och Ziad Jomaafrån Länsstyrelsen i Skåne och som harutbildat de 30 hälsoinspiratörerna.

– Den man är beror på vilken kunskap

19

man har. En god hälsa är en förutsättningför inkludering och utgör grunden för ettgott liv, sade Katarina Carlzén.

Ziad Jomaa menar att romer har ensämre hälsa än andra i samhället.

– Men nu har vi öppnat vägen ochvisat på hälsans betydelse.

Vissa sjukdomar är överrepresenteradebland romer.

– Mycket av arbetet har handlat omkost och motion. Hur man lagar mat ochhur man ska förhålla sig till tobak ochalkohol. När det gäller kvinnors hälsafinns det en stor brist på kunskap.

Under eftermiddagen redovisar olikainspiratörer sitt arbete med olika teman.Tobak och alkohol var två viktigateman, liksom onyttig mat och brist påmotion. De sju hälsoinspiratörerna trod-de inte först att det skulle vara såmånga som var intresserade, men detvisade sig att informationen spred sigsom ringar på vattnet och intresset blevbara större.

Majlis Nilsson från Länsstyrelsen iStockholm inleder nästa dag. Hon talarom strategin först.

– Det är målet som är det viktiga, attden rom som är 20 år 2032 ska hasamma rättigheter som alla andra. Dethandlar om att vi ska varas jämlika ochom att ändra på folks värderingar.

De fem pilotkommunerna slutar somprojekt i december i år. Under fem årkommer det att finnas 13.5 miljoner perår att lägga på det romska arbetet. I denårsrapport som Majlis Nilsson just nuskriver på pekas de viktiga områden utsom bör prioriteras.

– Regeringen kommer att behöva vårenpå sig för att kunna bestämma var manska lägga pengarna. Ert arbete med hälsaär ett av de viktigaste områdena som jaglyfter fram i rapporten.

Majlis Nilsson tror att regeringen kom-mer att fortsätta med arbetet son inlettsmed brobyggare.

– Det och arbetet med romers organi-sering tror jag kommer att ta fasta på.

Katarina Hammarberg är utrednings-sekreterare på Kommissionen mot antizi-ganism. Hon berättar om kommissionenstillkomst och arbete.

– Vi har en referensgrupp på 16 sak-kunniga romer och vi har dialogmötenmed romer runt om i landet.

Kommissionen arbetar bara fram till imaj nästa år.

– Så som det ser ut nu i alla fall. Men

vi ser att det finns ett behov av attfortsätta det arbete vi gör, sade Katarina.

Unga romska ambassadörer fickkomma till tals. De berättade vad de gör,hur de sprider behövlig information ochger stöd till föreningar och brobyggare.

Erland KaldarasErik Ullenhag

Katarina HammarbergMajlis Nilsson

20

Det är 27 år sedan den första nobelprista-garen kom på besökt till Rinkeby.Läraren och författaren Gunilla Lundgrenvar med och startade traditionen.

– Varje år är det nya barn som arbetarmed detta. Första gången var 1988.

De senaste åren har illustratören LottaSilfverhielm varit med.

– Vi samarbetar numera också medNobelmuseet och det är inte bara littera-turpristagaren som vi studerar.

Gunilla Lundgren underströk vad dethela handlar om.

– Den här dagen är till för barnen. Vivuxna får hålla oss tillbaka.

Barn från årets klasser hälsadeSvetlana Aleksijevitj välkommen på allade tio olika språk som talas i klasseninnan det var dags för luciatåget att göraentré i det nedsläckta biblioteket. Det blirmycket stämningsfullt i den fullsattalokalen och året upplaga är om möjligt

ännu mer välljudande än sina föregånga-re. Den här gången kommer barnen itåget från Askebyskolan.

Eleverna berättar sedan om sitt arbetemed Alfred Nobel och nobelpriset.

Åtta av eleverna var på plats i Börshuset

Svetlana Aleksijevitj i RinkebyÅrets nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj, kom somså många andra pristagare på besök i Biblioteket i Rinkeby föratt lyssna på barnen som hela hösten arbetat med Alfred Nobeloch nobelpriset som tema.I år kom barnen från klasserna 7-9G och 7B i Rinkebyskolan. Text: Bengt O Björklund Foto: ÉRG

när pristagaren i litteratur tillkännagavs.– Det blev alldeles knäpptyst i rummet

innan de sade att det var Svetlana somfått priset, berättade en av eleverna.

Alla elever hade läst De sista vittnena:solo för barnröst av Svetlana Aleksijevitj.

– Jag har läst om barnen under Andravärldskriget. Du är modig som skriverom detta hemska som hände dem, sadeen av pojkarna till Svetlana.

– De som krigar förstör även sitt egetfolk, sade en av flickorna.

Liksom alla andra år har ett fint häfte

Gunilla Lundgren och Lotta Silfverhielm.

Svetlana Aleksijevitj med två av barnen i Rinkeby.

21

producerats med barnen texter, illustra-tioner och foton. Det fick Svetlana.

– Naturligtvis måste jag säga ett storttack till er barn! Det är fantastiskt att erabarnahjärtan kan inrymma den smärtasom finns i mina böcker. Människan ärinte gjord för att döda varandra. Det ärbarbari. Jag önskar att ni slipper vara medom det i era liv. Min älsklingsförfattareLeo Tolstoj sade att ”när du simmarmåste du ha ett mål annars flyter du baraiväg. Jag önskar att ni barn kan sättasådana mål att ni tar er över livets flod.Försök att uppnå det som är stort och vik-tigt. Var starka och snälla och bli lyckli-ga, sade Svetlana Aleksijevitj till barnen.

En av de elever som var med ärGabriel Tan. Han är rom och går i enklass med åtta elever. Alla i klassen har

arbetat med Nobel hela hösten.– Det var roligt att arbeta med Nobel

och att få träffa Svetlana. Det var kul attfå lära sig så mycket.

Även han har läst De sista vittnena. – Det var en mycket sorglig historia.

Barnen led och de var tvungna att varasoldater.

Europeiska medborgarpriset delas årligenut till privatpersoner eller organisationersom på olika sätt utmärkt sig genom enga-gemang och vilja till att förändra genomsamverkan och integration. Den 14 oktobermottog Romska Ungdoms förbundet somenda svenska organisation, och för förstagången en romsk organisation, priset i enstorslagen ceremoni i Europa parla mentet iBryssel. Totalt mottog 47 privatpersoneroch organisationer Europeiska medborgar-priset 2015, en eller flera från varje med-lemsland och från Sverige var det alltsåenbart Romska Ungdoms för bundet.

Europaparlamentets president MartinSchulz välkomnade pristagarna och rikta-de en eloge för deras mångåriga arbeteoch vilja för förbättring för de europeiskamedborgarna.

Hundratals av de europeiska parla-mentsledamöterna fanns på plats ochapplåderade pristagarna. Själva ceremo-nin hölls på kvällen och diplom deladesut av Europaparlamentets vicepresidentSylvie Guillaume samt de europaparla-

mentariker som nominerat de enskildapristagarna. I Romska Ungdoms för -bundets fall var det Fredrick Federley(C).

Efteråt följde flera tillställningar med

RUF prisas av EURomska Ungdomsförbundet får Europeiska medborgarprisetför sitt mångåriga arbete med att sammanföra och utvecklaromska ungdomar i Sverige och Europa.

Text: Mia Taikon Foto: Europaparlamentet

Sylvie Guillaume, ERland Kaldaras och Fredrick Federley.

möjligheter för pristagarna att lära kännavarandra och utbyta erfarenheter.

Tidigare under månaden höll EU-huseti Stockholm en mindre ceremoni därRomska Ungdomsförbundets ordförandeErland Kaldaras fick ta emot diplom ochblommor av Fredrick Federley.

Vi gratulerar Romska Ungdoms -förbundet och önskar dem lycka till medden fortsatta verksamheten.

Nobelterassen i Münchenbryggeriet är enstor ljus lokal med utsikt över SöderMälarstrand bort mot Stadshuset. Romeroch politiker från de fem pilotkommu-nerna hade samlats här.

De nationella minoriteterna har rätt tilldelaktighet och inflytande i alla frågor somberör dem. I strategin för romsk inkluder-ing talas det om att allt utvecklingsarbeteska inkludera romer. Men vad betyder det?Hur gör man och vem bestämmer till sist?

– Det krävs mycket av oss som skahålla i kompassen och vi måste helatiden vara på vår vakt, just nu mer ännågonsin. Antiziganismen finns där helatiden, sade Alice Bah Kuhnke.

När hon först tillträdde som ministertyckte hon att den 20-åriga strategin förromsk inkludering var ett hån.

– Jag har förstått att det tar tid attändra på fördomar och myter och jag harsett kraften i det romska civilsamhället.Men även om jag förstår tidsplanenmåste mänskliga rättigheter alltid gälla.

Utvecklingen mot att nå strategins målgår framåt, menar hon, men ännu återstårmånga utmaningar.

– Därför har regeringen i budgetpropo-sitionen för 2016 föreslagit att arbetetmed strategin tillförs 58 miljoner kronorunder perioden 2016–2019.

Hur dessa medel ska fördelas under nästafas av strategin arbetas det med just nu.

– Jag har uppfattat att det, trots utma-ningar och problem, har hänt en hel delpositivt med romers delaktighet under deåren strategin varit igång. Exempelvishar olika former av samråd utformatsinom pilotkommunerna, men vi behöverframförallt fortsätta ha en dialog med detromska civila samhället om hur och vadvi ska göra framöver.

Ministern hoppas att man efter den härmandatperioden kommit en bra bit påväg och hon är mycket imponerad avmångfalden i det romska civilsamhället.

– Delaktighet och inflytande på riktigthandlar bland annat om hur vi gör sam-

22

Rundabordssamtal på SöderDen 11 november bjöd Romanikvinnans rätt i samhället, Luleåoch Romska rådet i Göteborg i samarbete med Länsstyrelsen iStockholm in till ett rundabordssamtal kring romskt inflytandeoch delaktighet på riktigt. Kultur- och demokratiminister AliceBah Kuhnke inledningstalade.Text och foto: Bengt O Björklund

Tanja Hagert, Alice Bah Kuhnke och Diana Nyman.

råd. Det är viktigt förstå processen ochatt den är tydlig. Myndigheter arbetar påolika sätt med att involvera romsk kom-petens i genomförandet av sina uppdraginom strategin. Skolverket är ett intres-sant exempel på det. Länsstyrelsen iStockholms län som gjort denna konfe-rens möjlig med aktivt romskt deltagandeär ett annat bra exempel. Vi behöver flersådana exempel.

Diana Nyman från Romska rådet iGöteborg, var tillsammans med TanjaHagert från Romanikvinnans rätt i sam-hället, Luleå, initiativtagare till dagenskonferens.

– Jag har varit aktivist i 20 år. Nu hop-pas jag att vi kan flytta fram våra positio-ner så att vi får bestämma över våra egnafrågor. Vi måste få mer makt, sade Diana.

Tanja Hagert fyllde i.– Inflytande är makt, liksom skapandet

av förebilder. I Luleå har brobyggarna ska -pat stora förändringar men vi får inte slitaihjäl dem. Långsiktigheten finns på papper,men finns resurserna där romerna behöverdem? Ömsesidig respekt är delaktighet.

Hon menar också att strukturerat mot-stånd är viktigt.

– Om inte myndigheterna vill det vivill, vad gör vi då? Det viktigaste är attvåra barn får en bättre framtid. Många

Majlis Nilsson

23

säger att romerna inte vill arbeta, menjag har en lång kö av romska tjejer somvill ha arbete nu idag, sade Tanja.

Fred Taikon fick ordet.– När man planerar projekt eller samråd

med romer i olika frågor oavsett om det ärpå kommunal eller regeringsnivå eller hosorganisationer är oftast inte romerna medi diskursen helt ut. Ofta kontaktar mannågon i den romska gruppen utan hela denkompetens som frågan kräver.

Fred menar också att för att ändra påhindrande strukturer och bli medskapan-de måste man ge de olika romska riksför-bunden mandat att bilda en romsk para-plyorganisation med ett permanent orga-nisationsbidrag.

– Det är bra att man kan söka det orga-nisationsbidrag som Länsstyrelsen förfo-gar över, men potten är alldeles för litenför att man ska kunna arbeta på ett pro-fessionellt sätt. I år fick tre romska orga-nisationer 1 085 714 kronor vilket är bra.Men det blir fler organisationer vid nästaansökningstillfälle.

Johanna Westeson, människorättsjurist påCivil Rights Defenders, talade om mänskli-ga rättigheter ur ett juridiskt perspektiv.

– Det mest grundläggande är att statenhar ansvar för sina medborgare. Man ärskyldig att se till att alla omfattas av mänsk-liga rättigheter och man är skyldig att levaupp till Europarådets deklaration av mänsk-liga rättigheter som vi har skrivit under.

Westeson talade även om vikten avsamråd.

– Samråd är inte samma sak som atteffektivt kunna delta och om det helatiden är samma människor som represen-terar gruppen, hur blir det då? Samrådmåste pågå i hela processen.

Westeson tycker också attdet borde finnas en instansdit man kan vända sig omman vill ställa någon tillsvar ifråga om mänskligarättigheter.

Domino Kai är politisksekreterare (mp) och romskaktivist. Han menar att detsom händer med romer idagär en skam för Europa.

– Är det hatet som ska gå

vidare? Tystnad är medgivande. När enrom drabbas är det tyst. Vi vill ha ett fun-gerande samhälle för alla.

Han menar att vi alla måste ta kampenmot rasism och fördomar.

– Antiziganismen ska inte ha någonplats i Sverige idag. Vi måste bekämpanynazismen och stärka civilsamhället.

Domino menar dock att det finns ljus-glimtar.

– EU har bestämt att den 2 augusti skaalla romska offer från Förintelsen hedrasmed en minnesdag. Det är en milstolpe.

Rosita Grönfors har arbetat länge somromsk aktivist med främst romska kvin-nor. Hon menade att man inte får glömmabort det arbete som gjorts genom åren.

– Vi går i fotspåren på de som arbetatföre oss. Nu önskar jag att vi kan vara ettstöd för de som kommer efter oss, fördagens ungdom.

Angelina Dimiter Taikon, lärare ochromsk aktivist, uttryckte en viss trötthet.

– Hur länge orkar vi kämpa för sammasak? År efter år. Men det finns en idiot imig som tror på att vi en dag ska fåmänskliga rättigheter. Jag sover gärna pågatan bara mina barn får en bra framtid.

Det har gått 50 år sedan KatarinaTaikon startade sin kamp för mänskligarättigheter.

– Nu har vi en 20-årsstrategi och dethar bara gått fyra år. Vi är fortfarandesubjekt. När blir vi objekt, sade Angelina.

Flera röster hördes runt bordet. En avdem tillhörde Erland Kaldaras.

– Jag är frustrerad. Jag känner er alla härrunt bordet, men det jag är rädd för är attdet vi talar om i det här rummet stannar

här. Det ska bli spännande att se hur myck-et av arbetet i pilotkommunerna somfortsätter när projekten avslutas i december.

Även Erland talade om vikten av attromerna själva kan driva sina frågor.

– Det synd att Alice Bah Kuhnke intekunde stanna kvar och höra vad vi har attsäga.

Politikerna från de fem pilotkommu-nerna utfäste sig att fortsätta arbeta medden romska frågan och romska aktivistergav många exempel på hur de arbetaroch hur man måste gå vidare. Vikten avatt dokumentera togs upp och att detmåste finnas långsiktighet. Fler romermåste anställas av myndigheter och kom-muner och det måste finnas konsekven-ser om det inte händer något, var andraförslag.

Majlis Nilsson, samordnare påLänsstyrelsen i Stockholm, talade omvikten att släppa in romer dit där de hörhemma.

– Det är upp till oss att öppna och släp-pa in romerna. Det är inte jag som skadriva frågorna, det är ni romer. Jag skabara underlätta.

Michael Stankov, romsk sakkunnig,ställde en viktig fråga.

– Hur ska man kunna utkräva ansvarnär lagen är så diffus? Lagarna måsteskärpas. Jag kan också tänka mig enromsk institution som ser till att lagarnaefterlevs där det finns romska tjänstemänanställda.

Fred Taikon menade att det är viktigtmed romska plattformar i de städer därdet finns många romer och att alla pro-jekt leder till något.

I september 1965 vallfärdade 3 000 romertill Pomezia utanför Rom för att delta i enkorsvägsandakt vid Colosseum samt träf-fa påven Paulus VI. Denna för romeravsedda vallfärd var inte problemfri.Romerna var då liksom nu föremål förmycket antiziganism, och de som samlatsi Pomezia fick inte röra sig fritt i Rom. IRom gällde då – liksom på så mångaandra håll i Europa – att romer inte fickvara på en plats mer än 24 timmar. Den26 september 1965 åkte Paulus VI tillPomezia och firade mässa med romerna. Isin predikan konstaterade han bl.a. attromerna överallt ansågs besvärliga ochfrämmande och att de några decenniertidigare hade jagats och mördats på grundav sin härkomst. Paulus VI sade dock attromerna inte längre befann sig i Katolskakyrkans utkanter utan i dess hjärta, efter-som kyrkan älskar de fattiga och svaga,de lidande, de övergivna och underprivi-

legierade. I de kretsar där katolsk själa-vård bland romer bedrivs betraktaspåvens predikan den 26 september 1965som en kursändring i Katolska kyrkansförhållande till den romska minoriteten.Under mötet i Pomezia krönte Paulus VIen staty föreställande en Madonna medJesusbarnet skulpterad som en romskkvinna med ett romskt barn.

Flera liknande saker har ägt rum. År1997 mötte romer Johannes Paulus II närromernas skyddspatron Ceferino JiménezMalla saligförklarades. I mars 2000 badpåven offentligt Gud om förlåtelse för för-brytelser som Katolska kyrkan genomhistorien har begått mot bl.a. romer ochjudar. I juni 2011 vallfärdade 2 000 romertill Rom för att fira 150-årsminnet av densalige Ceferinos födelse samt 75-årsminnetav hans martyrium. Den vallfärden kulmi-nerade i en audiens med påve BenediktXVI i Paulus VI-salen i Vatikanen.

24

Påven och romerna ”Ni är i Kyrkans hjärta” Den 23 – 26 oktober 2015 vallfärdade tusentals romer från flerakontinenter till Rom, där de deltog i gudstjänster och i en audi-ens med påve Franciskus. Stockholms katolska stift representera-des av en delegation om tio personer, som leddes av den romskejuristen Robert Brisenstam från Växjö.Text: Robert Brisenstam

Påve Franciskus ochRobert Brisenstam.

Den 5 – 6 juni 2014 ägde en kyrkligkonferens rum i Rom där delegater från27 länder deltog. Stockholms katolskastift representerades av undertecknad.Konferensen handlade om frågor omkatolsk själavård bland romer samt förbe-redelser inför en stor vallfärd och en storaudiens med påve Franciskus, planeradtill hösten 2015 för att högtidlighålla min-net av Paulus VI:s Pomeziabesök 1965.Vald till sekreterare i konferensens eng-elskspråkiga workshop deltog jag aktivt idiskussionerna kring dessa planer. PåveFranciskus tog emot samtliga konferens-deltagare i en särskild audiens, där hanbelyste och fördömde antiziganismen.

Den 23 – 26 oktober 2015 vallfärdadetusentals romer från 20 länder till Romför att delta i gudstjänster och den storaaudiensen med påve Franciskus.Arrangörer var det Påvliga rådet för sjä-lavård bland migranter och kringresandemänniskor, stiftelsen Migrantes, Romsstift samt Sant’Egidio-kommuniteten.Stockholms katolska stift representeradesunder hela evenemanget av en officielldelegation som bestod av tio katolskapilgrimer, varav nio romer, däribland jag,min hustru Lucretia Tanasie, diakon

Foto: L'Osservatore Romano.

25

Oddbjörn Andreassen från Växjö samtden romske artisten Witold Michaj ochytterligare sex personer frånStockholmsområdet.

Den 24 oktober besökte vi heliga plat-ser, däribland S:t Peterskyrkan där vifirade mässa tillsammans med romer frånItalien. Vi deltog även i den för alla pil-grimer gemensamma korsvägsandaktenvid Colosseum, ledd av kardinalAgostino Vallini. Den 25 oktober deltogvi och 5 000 andra pilgrimer i en gemen-sam mässa i kyrkan Santuario SantaMaria del Divino Amore, tillsammansmed kardinal Antonio Maria Veglio.Evangeliet lästes på bl.a. romska. Påkvällen gavs en konsert med romskmusik i kyrkan Santa Maria in Trasteverei centrala Rom.

Vid audiensen med påven den 26 okto-ber i år samlades 7 000 personer i PaulusVI-salen. I egenskap av Stockholmskatolska stifts ledande representant anvi-sades jag av arrangörerna en sittplats allralängst fram. Övriga i delegationen sattbara några meter bakom mig. Det bjödspå romsk sång, musik, dans samt tal tillpåven. Påven inledde sitt högtidstal tillromerna med de romska orden ”O Del situmentsa” ("Gud vare med Er").

Franciskus upprepade Paulus VI:s ordfrån 1965 att världens samhällen uteslu-ter romerna men att romerna är välkom-na och älskade i Katolska kyrkan. Påvenhar besökt församlingar i Rom och vetatt romer som grupp än idag går igenomstora svårigheter. Han sade att uråldrigafördomar och ömsesidig misstro somleder till rasism, främlingsfientlighet ochdiskriminering måste upphöra. Allamåste få åtnjuta sina rättigheter samtfullgöra sina skyldigheter. Man skall varaen god kristen med den salige Ceferinosom förebild. Påven vill inte se fler barnlida och dö, vilket sker för att människorär likgiltiga och oförmögna att accepteraandras seder och livsstilar. Han betonadeockså vikten av att satsa på barn, ungdo-mar och deras utbildning. Familj ochsläkt måste uppmuntras till utbildningoch samhället måste hjälpa de mest utsat-ta romerna att få tillgång till utbildningoch arbete. För att underlätta integration

och förståelse mellan romer och icke-romer är det enligt påven viktigt attromers historia, kultur och värderingarblir kända. Han citerade Paulus VI:s ordatt romerna är i kyrkans hjärta. Påvenanförtrodde romerna åt jungfru Mariaoch den salige Ceferino och kröntesamma Madonna med Jesusbarnet somPaulus VI krönte 1965. I mitt personligamöte med påven överräckte jagStockholms katolska stifts officiella gåva– en engelsk översättning av min artikel”Romers delaktighet i svenskt samhälls-liv – en återblickande översikt” (publice-rade i Historielärarnas förenings årsskrift2015) som skildrar hur romer i Sverige

Den av Påven krönta statyn föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet. Foto: Robert Brisenstam

under 500 år har bidragit till samhälletgenom bl.a. sina yrkeskunskaper och sinmusik.

Ceferino Jiménez Malla.

Inifrån kyrkan Santuario Santa Maria del Divino Amore. Foto: Robert Brisenstam

26 É Romani Glinda

Klockan var runt 12 på natten en dimmigtisdag. Jag satt i en blöt soffa och stirradein i elden. Hettan gjorde så det sved litemot ögonbrynen. ”Ikeamöblerna brinnerbra”, tänkte jag. Mitt sällskap för tillfälletbestod av en äldre kvinna vars namn jagaldrig uppfattade. Av ren respekt kalladejag henne helt enkelt för Bibí (moster/fas-ter på romska). Vi satt på en obehaglig,sliten soffa precis vid ingången till lägret.Jag gjorde mitt bästa för att kommuniceramed min rostiga romska, då och då släng-de jag in ord från andra språk, allt frånSerbiska till Italienska.

– Jag har ingenstans och ta vägen, jaghar sålt allt jag har för att komma hit så attjag kan skicka ner lite pengar till minadöttrar. Jag har fem stycken, två av dem ärhär med mig, sade kvinnan bredvid mig.

Jag skämdes lite grann över nästafråga, men jag ställde den ändå. ”Finnsdet inga jobb för er i Rumänien?”

– Jobb? våra barn kan inte ens gå tillskolan utan och bli slagna eller trakasse-rade. Jobb… , inte chans till jobb.

Det började regna så smått och Bibígick till sitt skjul för att vila inför mor-gondagen. Jag letade runt omkring migefter ett bekant ansikte bland aktivisternaoch såg en bekant som hette Melinda. Visatte oss i soffan, ingen av oss sa det,men vi tänkte båda ”Vad kan egentligenstoppa beväpnade högerextremister frånatt komma in här?” Det står ju aktivistervid ingången, men kommer någon medskjutvapen finns det inte mycket mankan göra. Annat än att springa för sitt liv.Jag frågade Melinda, ”Tror du att polisenkommer hit ikväll?”

– Jag vet inte. Min mamma läste i tid-ningen att det ska komma 800 av dem ialla fall.

800 poliser, tänkte jag. Jag kunde inteförstå det. Ingen på lägret pratade om attslåss mot polisen så varför kommer de meden hel arme? Flera hundra poliser alla utrus-tade med batong, pepparspray och pistol,den ultimata maskinen som rivit romershem så många gånger tidigare. Ännu engång ska romerna hamna ute på gatan.

Avhysningen av romerna i Malmö Dusan Marinkovic från Malmöredaktionen vakade tillsam-mans med romerna i Sorgenfrilägret natten innan de allablev avhysta och lägret jämnades med marken. Detta är hansberättelse.Text och foto: Dusan Marinkovic

Vi satt kvar i den blöta soffan i hurmånga timmar som helst, packade somsillar satt vi och väntade. Det var tidigt påmorgonen. Hade det varit under andra för-hållanden så hade folk här sovit nu, mendet är svårt att sova när adrenalinet ochrädslan rusar genom kroppen. Rädslan föratt polisen ännu en gång ska ta det lillaman har. Rädslan för att bli slagen.Rädslan för högerextremister. Rädslan föratt inte ha någonstans att ta vägen.Rädslan för vintern. Rädslan för när poli-sen ska komma – OM de kommer…

Men det gjorde de.Flera hundra uniformerade män mar-

scherade utanför Sorgenfrilägret.Aktivisterna bildade en mur och höll armför att inte släppa förbi polisen, i hoppom att trötta ut dem, få de att komma till-baka en annan dag, allt för att köpa litetid åt EU-emigranterna som satt sig påmarken inne i själva lägret.

– Vi kommer bara använda oss av detvåld vi behöver, sade en polis med enmegafon i handen.

Bara använda det våld de behöver,tänkte jag? Såklart de ska använda sig avvåld annars hade de inte kommit med enhel arme. Det hade räckt med en 20-30poliser för att få jobbet gjort, men iställetkom hela jävla poliskåren och lite till. Debörjade med att rycka bort alla oss sominte bodde där från platsen. Sedan kasta-de de ut alla journalister och reportraroch när vi stod bakom barriärer som desatt upp cirka 200 meter från lägret hördevi skriken. När polisen väl kom in i läg-ret satte EU emigranterna sig på markensom planerat. När alla aktivister, re-port-rar och journalister väl var ute ur lägret,när det bara var romerna kvar, när ingensåg, då började polisen slåss. De användesig bara av ”det lilla våld de be-hövde”.

Medan alla låg hemma och sov i sinavarma sängar inledde polisen en operationsom skickade oss tillbaka till mitten av1900 talet. Jag var där. Jag var där ochbevittnade Sverige byta ut sina vackradrag, sin solidaritet, sin frihet, mot någonslags totalitär-byråkratisk, ekonomisk ochsocial stabilitet. Mot någon form av säker-het. Jag var där och bevittnade när romernaännu en gång hamnade på gatan i Sverige.

Malmöredaktionen

27

Malmöredaktionen

RIKC:s samarbetar med polisen2014 inledde Romskt informations och kunskapscenter ett samarbetemed polisen i Skåne. Båda parter var överens om att ett samarbete varnödvändigt för att bygga upp en ömsesidig tillit, ett förtroende och ettkunskapsutbyte mellan polis och romer. 2014 skrevs ett avtal mellanRIKC och Polisen, avtalet om samverkan sträcker sig fram till år 2016.Text: Dolores Andersen Foto: Robert Vävström

RIKC påbörjade ett samarbete med poli-sen 2009, men det uppstod problem medresurser, ansvarsfördelning med mera, såsamarbetet avslutades.

– Efter att DN avslöjade Skånepolisensolagliga register över romer 2013, blevRIKC kontaktade av polisen och samtalinleddes, vilket resulterade i ett samarbe-te, säger Julia Sällström projektassistentpå RIKC.

RIKC vill genom sitt samarbete skapaattitydförändringar och ett bättre bemö-tande gentemot romer.

– Det råder stor okunskap om denromska minoriteten i samhället liksominom polisen. Det handlar om att höjakunskapen, att få personer att ändra sitttänkande och agerande och det är en långprocess, säger Julia.

Enligt henne måste man tänka nor-mkritiskt, bryta ner fördomar ochförändra bemötandet av romer.

Om man tittar historiskt på den romsk-svenska historien, har romer varit förfölj-da, exkluderade och diskriminerade avden svenska staten. För att förstå varförpolisregistret 2013 fick sådan förödandeeffekt för många romer är man tvungenatt prata om den romsk-svenska historien.

– Romer har genom historien blivitutsatta för registreringar och fördrivning-ar som utförts av polisen på uppdrag avden svenska staten. Det är på grund avdessa handlingar som romer av förståeli-ga skäl har svårt att lita på myndigheter,säger Ajin Verner-Carlsson projektas-sistent på RIKC.

RIKC har både haft föreläsningaroch samtal med polisen och en romsk

referensgrupp har tillsatts.RIKC började med att föreläsa om

romsk historia samt romska livsvillkorför de strategiska ledningsgrupperna hös-ten 2014. Under Almedalsveckan 2015arrangerade RIKC och Polisen ett semi-narium tillsammans för att synliggöra sinsamverkan.

RIKC har även haft möten och fört endialog med polisen för att se hur samar-betet ska kunna utvecklas. I oktober höllRIKC en föreläsning på universitetet iVäxjö för blivande poliser.

– Förhoppningen är att de ska kunnakomma tillbaka till Växjö flera gångeroch att fler polisutbildningar i Sverige,Södertörn och Umeå, också ska få lik-nande föreläsningar, säger Ajin.

Nästa steg i samarbetet är inte helt klartännu, men en idé är att kompetensutveck-la poliser som jobbar ute på fältet.

– Just nu är det bara deras chefer somhar fått kompetensutveckling. Det är vik-tigt kunna nå poliserna som är ute i fäl-tet, säger Ajin.

Polisen genomgår just nu en stor omor-ganisering som fortfarande inte är helt påplats. Skånepolisen har slagits sammanmed andra regioner i Region Syd, medmånga nya personer.

– På grund av denna omorganiseringhar samarbetet avstannat lite, man harinte kunnat göra så mycket och det harinte riktigt kunnat fortsätta konkret efterdet, men man har samtal och möten medpolisen, berättar Julia.

Hur polisen ser på detta samarbete ärtudelat. De som RIKC har haft kontaktmed är positivt inställda, men det är svårtatt säga eftersom att det råder deladeåsikter. Många icke-romer är förvånadeöver att RIKC har ett sådan samverkanmed polisen. Det är få organisationer ochaktörer som har fått möjlighet jobba pådetta sätt. Att ha ett långvarigt avtal medpolisen är ganska unikt enligt Ajin.

– Romer har delade åsikter angåendedetta samarbete. Det finns romer som ärskeptiska, känner rädsla och brist på tillitgentemot polisen, speciellt efter polisre-gistreringen, men en del tycker också attdet är bra, menar Julia och Ajin.

RIKC vill gärna förlänga sitt avtal medpolisen.

– För att skapa en förändring krävs detatt man jobbar kontinuerlighet och lång-siktigt, säger Ajin Verner-Carlsson ochJulia Sällström.

28

Det har blivit en tradition att varje år hållaen internationell bokmässa i Serbienshuvudstad Belgrad. I år hölls mässan frånden 25:e oktober till den 1:a november.Totalt gästades mässan av 182 684 besöka-re och 943 olika förlag och organisationervisade upp den litteratur som publicerats.

Vi letade efter de som publicerar littera-tur på romska. Efter mycket sökande lyck-as vi finna ett romskt förlag. Som vanligtser man glada ansikten, en man spelandepå gitarr och en annan som sjöng. Mannensom spelade gitarr var finklädd. När vikom fram och tittade på deras romskaböcker såg vi att på många av dem stodZlatomir Jovanovic som författare. Vi pra-tade lite med en ung tjej som berättade attden finklädda mannen är hennes pappa ochär romsk författare. Det visade sig att man-nen var författaren, Zlatomir Jovanovic.

Vi presenterade oss och bad om en kortintervju. Zlatomir berättade att deras för-lag heter Romsk produktion och att dehar funnits i sju år samt att de ger ut litte-ratur på romska, serbiska och andraspråk. Hittills har de gett ut 35 böcker.När vi frågade honom varför det bara

finns ett romskt förlag på mässan ochvarför han skulle uppmana romer attskriva på romska, säger han:

– Jag kan direkt säga att det är olyck-ligt att romer inte skriver så mycket.Dagen då det romska språket försvinnerkommer romerna också att försvinna.Därför säger jag till romerna, mina brö-der, systrar och ni äldre: Jag ber er, prataromska med era barn, det är vårtmodersmål. Språket är vår identitet.Utan vårt språk skulle vi inte finnas.Därför ber jag alla romer som vill skrivapå romska att skriva. Vi har ett stortteam som kan titta på era texter och hjäl-pa till när de ska ges ut. Skrivna ord ochberättelser är vår största rikedom.Rikedom är inte i pengar, silver ellerguld. Såsom Jesus sade: "Allt kommeratt försvinna men mitt ord kommer inteatt försvinna.” Det vill jag också sägatill våra romer, allt kommer att försvin-na, men ord som är skrivna på vårt språkkommer att bestå så länge solen och Gudfinns. Och då kommer också romer attfinnas, sade Zlatomir.

På en annan plats såg vi en stor affisch

På bokmässa i BelgradMalmöredaktionen bestämde sig för att besöka bokmässan i Belgradför att se hur många romska förlag det finns och hur många böckersom publicerats på romska och på vilken dialekt. Det vi påträffadevar intressant. En Malmöbos översättning till romanidialekten arlifanns med i en ny bok.

Text: Malmö ungdomscentral Foto: Mirsad Sahiti

och märkte att det snart ska bli signering aven ny bok som innehöll dikter på serbiska,engelska och romska. Författaren visade sigvara en serbisk kvinna som höll på att lärasig romska. Hon heter Denisa Kondic.Hennes första bok heter ”Barfotadrömmar”och innehåller dikter på serbiska och eng-elska. Det finns också sju dikter översättapå den romska dialekten arli.

Denisa berättade att hon bestämde sigatt be sin vän, Mirsad Sahiti från Malmö,att översätta hennes sju dikter till roms-ka. Hon förklarade varför:

– Det romska språket är tyvärr försum-mat, men jag kan se en stor potential idet romska språket. Jag ville göra det förmina vänner, jag har även många romskavänner. Jag vill inkludera något i minbok som ska representera min själ, minsjäl är serbisk, engelsk och nu håller denockså på att bli romsk. Jag tycker att detskrivna ordet är en viktig del i att främjaoch bevara språket.

Mirsad Sahiti som är översättare, skri-bent och språkkunnig, berättar att det varmycket intressant att jobba med dikter.Han berättar att översättning av dikter ärinte bara är ett översättningsarbete utan detär som att skriva dikterna på nytt. Manmåste känna till andan i båda språken föratt man ska kunna förmedla budskapet,känslorna och tankarna. Man måste hittarätt idiom för att texten ska kunna påverkaromer djupt. Mirsad skriver själv och villuppmuntra andra att skriva mer på romska.

– Man mäter inte framgång med vilkenposition man befinner sig i just nu, utanman mäter framgång i hur många hinderman klarat av för att nå sitt mål. Mitt målär att ta det romska språket till en högrenivå och att vi producerar litteratur somromer verkligen kommer att läsa, och attvi producerar skolböcker som barn verk-ligen kommer att använda. En högrespråklig nivå betyder att vi inte ska varanöjda med enbart barnböcker utan att viäven ska skriva poesi, sade Mirsad.

Han sade vidare att vi inte behöver åkatill Serbien för att ge ut litteratur påromska.

– I Sverige har vi ett romskt bokförlag,É Romani Glinda, som kan hjälpa tillmed utgivning, avslutade han.

Malmöredaktionen

29

Romsk kulturvecka i Malmö har pågåttfrån måndag till torsdag. På måndag pla-cerades utställningen Romer i Sverigebåde på Husie bibliotek och påStadsarkivets bibliotek och den var därhela vecka 47.

Tisdag reserverades för Öppet Hus/matpå Romska Kulturcentret i Malmö isamarbete med RomskaKvinnoföreningen i Malmö. Mellankl.12-14 kunde besökarna, ca 30 st, gåigenom kulturcentrets olika arkiv medbilder, få en guidad tur genom den roms-ka historien med föremål och bilder. Detbjöds på romsk lunch, en gulasch somuppskattades av besökarna.

På onsdag var det dags för konsert.Artisterna i Szilvazi Gipsy Folk Bandfrån Ungern var redo. Man började ming-la med mat och musik från 18.00 ochsedan kl. 19.00 började konserten påBiograf Panora och pågick fram till21.00. Det var cirka 200 personer.Kvällen bjöd även på en romsk teater-grupp som framförde ett romskt bröllop.Publiken fick följa de tusenåriga ceremo-nierna som är tradition enligt ett romsktbröllop. Bröllopet mellan Italiano ochAlycija avslutades med sång- ochdansprogram. Enligt tradition fick brudenoch brudgummen sina händer bundnamed en silkesscarf och bruden fick bäraen guldkedja som hennes svärmor la omhennes hals.

Torsdag var det dags för filmvisningoch föredrag. Biografen Panora var upp-tagen hela dagen med romska filmer ochföreläsare. Man började med filmen:Inget ska stoppa mig. Filmen inleds ochavslutades med kort föreläsning av Billa

Jansson. Samtidigt inleddes filmen TAIKON

med tal av Monica Caldaras och ErlandKaldaras. Monica sade att Katarina möj-liggjort mycket av det liv som vi romeridag lever, t.ex. att kunna få gå i skolan,bo i lägenheter mm. Monica sa även attom Katarina levt idag så skulle honsäkert fört en kamp för de romska EU-migranterna.

På torsdag kväll visades filmen:Uprooted/Faces of change. Efter filmenhade man intervju med Senija Vurzer ochThereza Eriksson.

I intervju till SVT säger Erland: – En majoritet av de romska ungdo-

marna kämpar hårt för att utbilda sig somalla andra, men när man kommer ut påarbetsmarknaden möter man alla gamla

fördomar och man släpps sällan in. Han menar också att skolan inte ger

stöd för att situationen ska ändras. – Än i dag kan man inte läsa mycket

om romernas historia i svenska skolböck-er. Man kan jättemycket om USA:s indi-aner, men man kan ingenting omSveriges romer. Ändå har det gått 15 årsen vi blev erkända som en minoritet iSverige.

ÉRG frågade Erland Kaldaras om hantycker att de uppnått målet med kultur-veckan.

– Syftet med kulturveckan är att spridakunskap om vår kultur och historia till enbred publik i stora delar av Malmö.Förutom föredrag och film har ävenutställningar visats på Stadsarkivets bibli-otek samt Husie bibliotek som har haftmånga besökare. Alla besökare har ävenfått läromedlet ”Vi läser om romer”. Vitycker att vi har uppnått vårt mål medårets upplaga av kulturveckan och hop-pas att kunna fortsätta i många år framö-ver, avslutar Erland Kaldaras.

MalmöredaktionenRomsk kulturvecka i Malmö16 - 19 november 2015 anordnade RKC i Malmö enromsk kulturvecka mot fördomar. Veckan var ett försökatt ändra på den stereotypa bilden av romerna. Påflera ställen i Malmö anordnades föreläsningar, utställ-ningar, filmvisningar, konserter och teater. Text: Mirsad Sahiti Foto: RKC

I den nya boken Dinglarens väg –Vorsnos Drom skildras resandefolketshistoria utifrån de resandes egna livs-berättelser, berättelser om samhälletsövergrepp, skam och utanförskap, mendär finns också fina minnen om en levan-de kultur och en stark tillhörighet.

Katarina Ek Nilsson, avdelningschef påInstitutionen för språk och folkminnen,berättade att de resandes berättelser nufinns arkiverade för framtiden.

Författarna och etnologerna Britt-IngerHedström Lundqvist och Ann Hellman ärredaktörer för boken och de betonar attdet är samtliga medskapares bok.

– Ungefär trettio personer har hjälpt tillmed boken, till exempel med texter ellerbilder. Tjugofem av dem tillhör resandefol-ket, sade Britt-Inger Hedström Lundqvistsom själv tillhör resandegruppen.

Det har aldrig hänt förut att resandefol-ket har fått berätta på det här sättet elleratt någon har lyckats samla så mångaresande på ett ställe.

– Den här boken kommer att bli så spe-ciell för resandefolket. De har gömt sigså länge, säger hon.

Idén till boken kom när Britt-IngerLundqvist och Ann Hellman arbetadeihop på Örebro läns museum på ett pro-jekt i Krämarstan i Finnerödja, som tidi-gare varit en bosättning för resande. Devar anställda för att ta fram resandesberättelser och kände att materialet dehade var för bra för att släppa.

Tintin Elander och Jimmy Karlsen, tvåunga resande, läste sina bidrag i bokenmed stort patos.

– Vi har hanterat intervjuerna väldigtvarsamt. Vi har försökt att använda

30

BÖCKER

Det var en vacker höstdag när vi for iväg mot Uppsala ochInstitutionen för språk och folkminnen. Det skulle bli bok-släpp av den nya boken Dinglarens väg – Vorsnos Drom. Efter en uppfriskande promenad från tågstationen kom vifram till mingel med tårta och kaffe.

Text: Bengt O Björklund Foto: ÉRG

språket och sättet att uttrycka sig sommänniskorna som blivit intervjuade harså att det är deras melodi i berättelserna,säger Britt-Inger Lundqvist.

Någon har velat skriva sin egen textoch flera ville vara anonyma – vilket hargått bra.

– Det är helt otroliga berättelser vi fått!Det är explosionsartat! Boken kommerinte att gå obemärkt förbi, säger Britt-Inger Lundqvist.

Fotona kommer från dem som är med iboken och kompletteras med illustratio-ner av en resande. Förordet är skrivet avradio- och tv-producenten Bo Hazell.

– Han är en ikon inom resandevärlden,vi är fantastiskt glada för att han skriverförordet, säger Britt-Inger Lundqvist.

Vorsos Drom

Britt-Inger Hedström Lundqvist och Ann Hellman Tintin Elander Jimmy Karlsen

31

I slutet av november skickadeKommissionen mot antiziganism utboken ”Antiziganismen i Sverige – omövergrepp och kränkningar av romerunder 1900-talet och i dag” till SO-lärarepå alla landets högstadieskolor. Medutskicket vill kommissionen sprida kun-skap om Sveriges antiziganistiska histo-ria, med kopplingar till nutid.

– Sverige har en antiziganistisk historia.Staten och kommunerna har utsatt romerför övergrepp och kränkningar. Denna delav den svenska historien har haft enundanskymd roll och inte gjorts känd fören bred allmänhet. Genom denna storsats-ning, som riktar sig till lärare och eleverpå högstadiet, vill vi ändra på det, sägerThomas Hammarberg, ordförande iKommissionen mot antiziganism.

Den nya boken bygger på regeringensvitbok ”Den mörka och okända historien”,

men beskriver också hur antiziganismenkan komma till uttryck i dag.

För att underlätta undervisningen i skolanhar också en lärarhandledning tagits fram.Skolboken, lärarhandledningen och vitbokenskickas nu till SO-lärare på alla svenskahögstadieskolor. Från och med i dag kanlärare också kostnadsfritt beställa en klas-suppsättning från kommissionens webbplats.

– Med boken vill vi att elever får kun-skap om den gemensamma historia somvi står på och en ökad insikt om på vilketsätt det förflutna präglar vår samtid. Likaviktigt är att förmå elever att reflekteraöver de mänskliga rättigheternas betydel-se och vad för slags samhälle vi vill ha,säger Heidi Pikkarainen, huvudsekretera-re i kommissionen.

Boken ska fungera som ett komple-ment och en fördjupning till befintligaläromedel.

Skolboken ”Antiziganismen i Sverige”– om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet och idag

Bildtext

– Läroplanen föreskriver att skolan skase till att varje elev ska få kunskaper omnationella minoriteter och deras historia.Vi vet att det finns omfattande kunskap-sluckor och den här boken ska ses somett led i att förändra detta missförhållan-de, säger Heidi Pikkarainen.

Bengt O Björklund

I början av november var det dags förboksläpp av Hans Caldaras bok I betrak-tarens ögon. Ja, det har ju gått några årsedan den första utgåvan kom, men nuhar den getts ut på nytt och med nyasidor.

På Restaurang Dionysos på Söder iStockholm hade många tagit sig dennakväll för att skaffa sig ett ex av den nyaboken och få höra Hans sjunga med sinamusikervänner sedan många år.

Det var en festlig stämning med mångaroliga tal och samtal. Förläggaren själv,Annika Bladh, var också på plats. Hansberättade om hur det kom sig att hanskrev den första boken över huvud taget.

– Annika ringde mig en dag och sa attjag skulle skriva mina memoarer. Sågammal är jag väl inte, svarade jag. Menhon gav sig inte och jag skulle vara klartill sommaren.

Och så blev det och boken blev en storsuccé.

På plats den här kvällen fanns ocksåbland andra författaren Majgull Axelssonsom skrivit förordet i den nya boken.

I den nya utgåvan finns det nästan 60nya sidor. De handlar om tiden efter2002 då den första utgåvan publicerades.Det har hänt mycket under åren som gåttsedan dess. Ny minoritetslagstiftning, en20-årig romastrategi, Skånepolisensregister över romska familjeträd och denstora humanitära katastrofen som bosattsig på våra gator och torg. Hans skriverockså om sin bror Kennet som snuddadevid döden och om Romskt kultur-centrums tillblivelse och snöpliga slut.

Det var en glädjens kväll på Dionysos,som mycket passande är vinets gud ochdramats beskyddare.

Bengt O Björklund

Ny utgåva har boksläpp på Söder

Donald Kenrick var på många sätt en ovanligmänniska. Dels var han ovanligt språkbegåvad,dels var han godhjärtad och helt utan prestige. Hankunde tolka på 60 språk och talade obehindrat såolika språk som engelska, ryska, jiddisch, grekis-ka, franska, tyska, arabiska, finska, bulgariska,svenska. Han skrev flera epokgörande böcker omromsk historia och språk bl.a. ”Gypsies: from theGanges to the Thames”. En annan av hans lärori-ka böcker ”Gypsies under the Swastika” handlarom romer under andra världskriget (Båda böcker-na är utgivna på University of Hertfordshire press2004 och 2009).

Tillsammans med Grattan Puxon och ThomasActon från England, Matéo Maximoff frånFrankrike, Jarko Jovanovic från Jugoslavien samtflera andra aktivister var Donald Kenrick initiativ-tagare till den första romska kongressen i Londonden 8 april 1971. Där antog man en romsk flaggaoch den romska sången ”Gelem gelem” blevromsk nationalhymn världen över. Alltsedan dessfiras Internationella Romerdagen, i Sverige kalladRomernas nationaldag, den 8 april.

Framförallt var Donald Kenrick en okonventio-nell aktivist som hjälpte romer och andra när detbehövdes, både genom att ge husrum, tolka ochförsvara människor i rättegångar.

Nu kommer vi att öppna en fond för att hedraDonald Kenricks minne. Pengarna kommer gå tillböcker till romska barn. Vill du bidra, vänd dig tillE Romani Glinda.

32

GAMLA BILDER BERÄTTAR

Donald Kenrick 1929-2015En kär vän, arbetskamrat och kämpe förromers rättigheter och språk ha gått bort iLondon 12 november 2015. Donald ochjag gjorde många resor tillsammans och visamarbetade i flera böcker, bl.a. ”Utan husutan grav” och ”Aljosha, zigenarhövdin-gens pojke” som han översatte både tillengelska och romska.Text och foto: Gunilla Lundgren

På middag hemma hos mig när Donald fick det prestigefylldaHiroshima priset i Stockholm tillsammans med Valdemar Kalinin. (Från vänster; Valdemar Kalinin, Hans Caldaras, Erik Ljungberg ochDonald Kenrick. (foto Fred Taikon)

Donald Kenrick 1929-2015.

Gunilla Lundgren skriver om Donald Kenrick

33É Romani Glinda Nr 1 2014

Donald Kenrick var med och bildade den romska organisationen”Gypsy Council ” i England i början av 70-talet.. Unga idealisterundervisade romska barn i husvagnsskolor.

På besök på romska daghemmet i Rinkeby där syskonen Lollo och Piliarbetade. År 1988.

Donald i Stockholm 1986 efter att han lagt blommor påplatsen där Olof Palme blivit mördad.

Donald och jag med vår guddotter KatyReinhardt, Django Reinhardts brorsbar-nbarn, utanför ett café i Paris efter Katysdop 1970.

Det här behöver du för 6 personer:

1,5 kg potatis400 gr riven ost300 gr Parma skinka0,5 dl olivoljaSalt och svartpeppar efter smak

Så här gör du:Skala och koka potatis mjuk i saltat vatten. Låt kall-na. Mosa potatisen med gaffel. Skär skinkan imindre bitar. Smörj en ugnsfast form med olivolja.Lägg ett tunt lager av potatismoset i formen ochkrydda efter smak. Pensla moset med olivolja.Fördela hälften utav skinkan över moset. Lägg etttunt lager utav riven ost över skinkan. Fördela ytter-ligare ett lager med mos över osten. Upprepa sammaprocedur som lagret innan med olja, skinka och ost.Lägg nu sista lagret utav mos, pensla med olja ochströ över riven ost. Grädda i en 180 graders ugn i ca 30 minuter.Serveras med bröd och sallad.

Smaklig måltid!

God Jul!34

Saras annorlunda potatispasticcio

É Romani Glinda Nr 1 2014

MIAS MATSIDOR

35

Gadó trubúl 6 ženénge:1,5 kg kolompíra400 gr řangló čirál 300 gr Parma šónko0,5 dl oliviásko vulójLon thaj piper sóde tu kamés

Ker gadea:Řánde thaj čiráv le kolompíra ándo londó paj. Mukte šudrón. Ličar le kolompíra řojása. Šin o šónkoánde cigné kotorá. Makh jekh čaró vulújésa. Akanávušaráv o fúndo le čarósko le kolompirénsa thaj majtho lon thaj pipéri. Maj mak le ličardé kolompíra levulújésa. Maj tho oprál dopáš ánda o šónko pe lekolompíra. Akaná šor ciřa ánda o řangló čirál oprál.Maj tho oprál ličardé kolompíra makh vulújésa thaj ošónko kaj ašiló oprál. Akaná šaj vušaravés sa lekolompirénsa thaj čiralésa.Pek ándo bov pe 180 gradúrja ánde 30 minúci. Maj tho pe skafedí jekh šukár zaláta thaj manřó

Xan pe sastimáste!

Te avél Baxtaló tumaró krečúno

La Saráko kolompiréngo pasticcio

É Romani Glinda Nr 1 2014

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar för lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering.

Anmäl diskriminering till DODiskrimineringslagen förbjuder diskriminering inom flera områden som till exempel arbetslivet, utbildningsområdet, socialtjänsten, butiker, restauranger och bostäder.

Om du har blivit utsatt för diskriminering kan du anmäla det till DO. De anmälningar som kommer till DO spelar en viktig roll i vårt arbete för allas lika rättigheter och möjligheter. En anmälan kan leda till olika typer av åtgärder och insatser från vår sida.

Frågor om diskriminering?Ring till DO på telefonnummer 08-120 20 700. Telefonrådgivningen har följande öppettider:

• Måndag klockan 9.30–11.30 • Tisdag, onsdag och fredag klockan 13.00–15.00• Torsdag stängt

Det går också bra att mejla till DO på adressen do@do.seMer information hittar du på www.do.se

É Romani GlindaEgnahemsvägen 58se-141 37 HuddingeSweden

POSTTIDNING B