Trender, fördjupningar och debatt från Skogsindustrierna

Sveriges klimatmål 2045Nu krävs åtgärder för att bioekonomin ska växa

Rekord för bygghandelnSvenska trävaror säljer bra – högtryck hos sågverken

Medelklassen växerVäxande välstånd i världen ökar intresset för hållbarhet

DEN GRÖNAINDUSTRIN

Dags för grön omställning – så gör skogen mest klimatnytta

”Skogen är en av våra nyckelkomponenter”ÅSA ROMSON (MP):

TEMAKLIMAT-NYTTA

Nr 1 • 2016

2 1.2016

TÄNK ATT VI KLARADE DET! Vilken utmanande, svår och fantastisk resa det har varit att komma hit där vi är i dag – Sverige är världens första fos-silfria välfärdsstat! Utvecklingen av bioekonomin lade grunden för en blomstrande bioindustri som är värdeskapande och ger jobb och välstånd.

Så här 35 år senare är det inte många som kom-mer ihåg det, men beslutet vid klimatkonferen-sen i Paris 2015 innebar en vändpunkt som visa-de att det fanns en global enighet att lösa klimatfrågan – dåtidens största miljöhot. Värl-dens ledare insåg att det krävdes resolut hand-lande och mod för att nå en hållbar utveckling 2050.

Det skifte som skedde innebar en över-gång till bioekonomi, produkter baserade på förnybar råvara, som skog, ersatte helt produkter baserade på fossila råvaror som kol och olja. Bioekonomi satte kretsloppstänkande i centrum i  stället för förbrukning. Det krävdes för att kla-ra både tillväxt och hållbarhet samti-digt.

SVENSK SKOGSINDUSTRI var redan 2016 inställd på att utveckla bioeko-nomin. I dag, 2050, är hela kedjan i skogsnäringen utan tvekan den mest klimatsmarta basindustrin.

Sedan länge har vi producerat smarta förpackningar, trägolv, bio-energi med mera. Många av da-gens skogsprodukter – våra

kläder, datorer etcetera – har utvecklats för stor-skalig miljövänlig produktion under de senaste 20 åren.

75 procent av världens befolkning bor i dag i städer. Hållbart byggande har förutsatt en kraftig ökning av träbyggandet. Modern träbyggnads- teknik har inneburit en radikal minskning av kol-dioxidutsläppen jämfört med att bygga i betong eller stål.

Redan för 35 år sedan visste vi att det skulle bli en stor utmaning att lösa vårt beroende av bensin och diesel för transporter av människor och gods. I dag är biodrivmedel från skogsråvara även en be-

tydande produktgren för svensk skogsindustri.

Att vi lyckades driva den hållbara utveckling-en både i Sverige och globalt var resultatet av

alla våra bioekonomiska val. De val vi gjorde såväl

i butiken som i politiken.

Skog & Industri ges ut av Arbio AB/Skogsindu-strierna. Tidningen kom-mer ut fyra gånger per år och vänder sig till politiker, beslutsfattare, opinionsbildare och me-dia samt företrädare för skogsindustrin.

Adress: Box 55525, 102 04 Stockholm. Telefon: 08-762 72 60. Webbplats: skogsindustrierna.org. Adress- och prenumerationsärenden: medlemsregistret@skogsindustrierna.org.

Ansvarig utgivare: Åsa Bihl, Skogsindustrierna. Redaktör, Skogsindustrierna: Lisa Alexandersson. Produktion: OTW. Redaktör: Nils Sundström, nils.sundstrom@otw.se. Omslag: Johan Askegård och Shutterstock.com.Tryck: Åtta.45, Solna. Papper: Omslag: 180g Invercote G, inlaga: 120g Munken Lynx Rough.

NÄSTA NUMMER av Skog & Industri kommer 17 juni

3 Tema klimatnytta Därför är bio- ekonomi rätt väg

12 Marknad Rekord för svensk bygghandel

14 Åsa Romson Använd skog för att gå från det fossila

18 På gång Så borde utsläpps-handeln fungera

19 Analys Så klarar vi global BNP-tillväxt

20 På labbet Trä i nya former med 3D-skrivare

Tillväxt och hållbarhet – samtidigt

LEDARE

N R 1 . 2 0 1 6

Carina Håkansson, Skogsindustriernas vd

”I dag, 2050, är hela kedjan i skogsnäringen utan tvekan den mest klimat-

smarta basindustrin.”

O Att regeringen bör föreslå hur offentlig upphandling kan främja ett ökat träbyggande.

O Att Artskyddsförordningen måste ses över. Den går längre än EU-direktiven och kan göra skog värdelös.

SKOGSINDUSTRIERNA TYCKER:

DET GRÖNASVERIGE

1.2016 3

T E M A K L I M AT N Y T TA

TEMAKLIMAT-NYTTA

MONTAGE: NIKLAS ALM OCH JOHAN ASKEGÅRD

Skogsnationen Sverige kan bli en av världens första fossilfria välfärdsländer. Skogsindustrins processer och produkter skapar en växande bioekonomi med sysselsättning i hela landet.

– Utan att använda förnybar skogsråvara når vi aldrig klimat-målen, säger Carina Håkansson, Skogsindustriernas vd.

TEXT NILS SUNDSTRÖM

1.20164 1.2016 5

Vägen till ett hållbart och förnybart samhälle går via skogen, skogsbruket och skogsindustrin. Det betyder nya affärsmöjligheter för Sverige som en stor skogs-nation.

– Med nya skogsprodukter kan vi bli ett grönt, inno- vativt föredöme, anser Sveaskogs vd Per-Olof Wedin.

Klimatavtalet från Paris 2015 lyfter fram skogens stora betydelse för att begränsa

den globala uppvärmningen. Det handlar om klimatnyttan med både den växande och den

avverkade skogen i ett hållbart skogsbruk.

Det märks en tydlig optimism inom svensk skogsindustri efter det globala klimatavta-let i Paris. Avtalet visar att Sveriges planer för en växan-

de bioekonomi är rätt väg att gå för att komma bort från dagens fossilberoende samhälle. Här kan skogens produkter spela en avgörande roll.

– Det var länge sedan vi hade så mycket strålkastarljus på den här bran-schen och så mycket intresse för de här frågorna, konstaterar Carina Håkans-son, vd för Skogsindustrierna.

Förutom att minska utsläppen beto-nar klimatavtalet vikten av att värna naturresurser. Att stoppa avskogningen i världen är en viktig del i detta.

– Det är självklart bra. Men det är inget problem för Sverige med vårt håll-bara skogsbruk. Här har vi en ”påskog-ning”. Vi får hela tiden mer virke tack vare tillväxten i skogarna, säger Carina Håkansson.

DEN BILDEN BEKRÄFTAS av Per-Olof Wedin, vd för Sveaskog som är Sveriges största skogsägare:

– Vi har aldrig haft så mycket skog i Sverige som nu. Det ger oss en fantastisk möjlighet att bidra till ett bättre klimat. Vi kan ta fram råvara som

ersätter icke-förnybara material och produkter, säger Per-Olof Wedin.

Han framhåller vikten av att vidare- utveckla traditionella produkter från skogsindustrin, som sågade trävaror, massa, papper och energi men ser också stora möjligheter att ta fram nya pro-dukter och processer för en växande

bioekonomi. Det ger nya jobb, stär-ker näringens export och landets

välfärd.– Varje kubikmeter skogs-

råvara som inte används ersätts av något icke-förnybart. Däremot

inte sagt att vi ska hugga allt.

CARINA HÅKANSSON betonar att Sverige ska göra de insatser som behövs för den biologiska mångfalden.

– Men nu börjar vi komma till ett läge där behoven att undanta ytterligare area-ler från brukande inte är så stora som de tidigare har varit. Ungefär 0,9 miljoner hektar av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad. Skogsbrukets frivilliga avsättningar uppgår till 1,3 miljoner hek-tar. Det innebär 8,4 procent av skogsarea-len och till det kommer all vardagshän-

”Vi har aldrig haft så mycket skog i Sverige som nu. Det ger oss en

fantastisk möjlighet att bidra till ett bättre klimat.” PER-OLOF WEDIN, VD SVEASKOG.

syn i skogsbruket, säger Carina Håkansson.

Både hon och Per-Olof Wedin anser att Sverige har unika förutsättningar att bli ett grönt, innovativt föredöme – bland annat genom det skogsbruk och den skogsindustri som finns.

Sverige behöver en tydligare sam-lad inriktning mot bioekonomi inom forskning och innovation.

– Det är nödvändigt för att vi ska klara omställningen till ett fossil-fritt samhälle, anser Torgny Pers-son, ny forsknings- och innova-tionsdirektör på Skogsindustri- erna.

I höst väntas regeringen lägga fram en forsk-nings- och innovations-proposition för de kom-mande fyra åren. Skogs- industrierna anser att den framtida forsknings-politiken tydligare mås-te fokusera på en omställning till en hållbar och biobaserad ekonomi.

– Vi ser att skogsråvaran är motorn för att ersätta fossila och andra kli-matkrävande produkter och material, säger Torgny Persson.

Sverige är idag en globalt ledande aktör inom skogsindustriell forskning och innovation. Det pågår en rad akti-viteter för att utveckla nya produkter och material från skogen.

– Vi ser spännande idéer och resul-tat inom bland annat nya förpack-ningslösningar, nanocellulosa, an-vändningsområden för lignin och på träbyggnadsområdet. För att komma vidare med de här idéerna, som kan vara helt banbrytande, behöver indu-strin riskkapital och hjälp av offentliga forskningsfinansiärer, säger Torgny Persson och fortsätter:

– Det behövs mer pengar. Det är av-görande om regeringen menar allvar med att genomföra en omställning till en biobaserad ekonomi.

Sammanlagt satsar Sverige varje år cirka 4 miljarder kronor på skoglig och skogsindustriell forskning. På sikt borde ytterligare 1 miljard satsas.

Torgny Persson.

Carina Håkansson.

”Forskningen bör fokusera på bioekonomi”

Carina Håkansson ser positivt på det nationella skogsprogrammet och initia-tivet Fossilfritt Sverige. Hon välkomnar också att regeringen har tagit initiativ till en agenda för omställning till en cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi har stora förhoppningar om att den ska ge ett bra stöd för vår industri att utveckla bioekonomin, säger hon.

”VI HAR ALDRIGHAFT SÅ MYCKETSKOG SOM NU”

TEMAKLIMAT-NYTTA

T E M A K L I M AT N Y T TA

FOT

O: U

LL

A-C

AR

IN E

KB

LOM

/HO

LM

EN

1.20166 1.2016 7

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

1940 1960 1980 2000 2020 2040 2060

O2 CO2 CO2

H O2

2010 2012

SÅ HÄR LITE SKOG AVVERKAS VARJE ÅR

KLIMATNYTTAPÅ TRE SÄTT

SÅ VÄXERTRÄDEN

SÅ ANVÄNDSTRÄDEN

SÅ FUNGERARKRETSLOPPET

SÅ HÄR MYCKET SKOG FINNS DET I SVERIGE

1 2 3

Trädet använder solljus, koldioxid, vatten och närings-ämnen...

…för att växa...

... avge syre och binda koldioxid.

Genom aktivt och hållbart skogsbruk gör skogen störst klimatnytta – det ökar tillväxten och användningen av skogsråvaran.

Skogen skapar klimatnytta på tre olika sätt:

Växande träd binder koldioxid genom fotosyntesen.

Produkter av skogsråvara lagrar kol. Kollagringen är bäst i långlivade trä-produkter.

Skogsråvara kan ersätta andra råvaror och produkter som orsakar mer koldioxid-utsläpp. Vinsten är den så kallade substitutionseffekten.

1

2

3

Vid en viss ålder avverkas trädet och alla beståndsdelar kan tas tillvara och förädlas.

Stubbar:bioenergi

Stammar:sågtimmeroch massaved

Grenaroch toppar:bioenergi

Skogen avverkas.

Papper, trävaror och nya produkter produceras.

Skogsprodukter återvinns eller återanvänds.

Uttjänta produkter och restprodukter.

Bioenergi till samhället.

Den förnyelsebara skogen skapar produkter som kan ersätta produkter av ändliga material. Skogsproduk-terna blir till slut energi. Den koldioxid som frigörs binds igen i den växande skogen – ett nytt kretslopp kan börja.

För varje träd som avverkas planteras minst två nya.

Källor: Future Forests, Riksskogstaxeringen SLU, Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna.

Den streckade kurvan visar tillväxt och avverkningsmöjigheter 2015–2100 enligt scenariot Dagens skogsbruk, utan hänsyn till klimateffekter, enligt Skoglig konsekvensanalys 2015.

den vita kurvan visar Den gröna massan upp till

skogsförrådets utveckling i Sverige mätt i miljoner skogskubikmeter.

73%av Sverige består av skogsmark.

80%

1%

av skogs-marken brukas och

avverkas årligen.

125

86

miljonerm3 varav

miljonerm3 avverkas.

Tillväxtenav skogs-förrådet:

SÅ ERSÄTTSOLJAN

Så mycket minskar koldioxidutsläppen när 1 m3 virke i byggnads-material ersätter cement och metall,i ett livscykel-perspektiv

Kol: 700 kg C02

Olja: 500 kg C02

Gas: 400 kg C02

Cement: 1 500 kg C02

Metall: 1 000–1 500 kg C02

Tillväxtper år.

Avverkningper år.

Så mycket minskarkoldioxidutsläppennär ved ersättersamma energimängdfrån andra energikällor.

1 m3

”Bättre använda skogen än bara låta den stå”Klimatnyttan från svenskt skogsbruk motsvarar hela Sveriges utsläpp av koldioxid.

– En ökad skogsproduktion kan göra Sverige till en minusutsläppare i den globala kalkylen, säger Johan Bergh, professor i skogsskötsel vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Johan Bergh är aktiv i forskningsprojek-tet Future Forests och har med kollegor tagit fram resultat som visar hur skogens koldioxidupptag påverkas av olika skogs-bruksstrategier. Slutsatsen är tydlig: att aktivt sköta skogen på ett hållbart sätt och använda skogsråvaran är det bästa för resultatet.

– På lång sikt är det mycket bättre att använda skogen än att bara låta den stå. När vi använder skogs-råvara som ersättning för mer klimatkrävande råva-ror och material får vi en substitutionseffekt som annars skulle gå förlorad, säger han.

Användningen av skogsråvaran mins-kar med andra ord utsläppen av koldi oxid i atmosfären. Det sker till exempel när skogsrester förvandlas till bioenergi för att ersätta samma energimängd i olja, eller när trävaror ersätter betong och me-tallkonstruktioner i byggen.

Sammantaget binder det svenska skogsbruket årligen 60–70 miljoner ton koldioxid per år.

– Det motsvarar hela Sveriges utsläpp under ett år, förklarar Johan Bergh.

I uträkningen ingår kolinlagringen i skogen och substitutionseffekterna som användningen av skogsråvara ger i Sveri-ge och utomlands.Hur kan vi öka skogens substitutionseffekter?

– Vi kan använda mer av det som finns i skogen. Dels att vi använder mer av hyggesrester eller gör bioenergiröjning-ar, dels att vi avverkar en större andel av tillväxten. Det vore dessutom positivt att kunna bygga mer i trä, säger Johan Bergh.

TEXT: NILS SUNDSTRÖM

Johan Bergh.

Den svenska skogen växer kraftigt. Skogsförrådet har nästan fördubblats på 90 år och biomassan fortsätter att växa. Tillväxten är varje år större än avverkningen. Ökad tillväxt binder mer koldioxid.GRAFIK: ERIK NYLUND

SÅ HÄR RÄDDARSKOGEN KLIMATET

TEMAKLIMAT-NYTTA

T E M A K L I M AT N Y T TA

1.20168 1.2016 9

Ökat industriellt träbyggande kan bidra till att lösa två av vår tids största utmaningar – klimatet och bostadsbristen.

– Det här är en bransch som satsar och nu börjar det lossna, säger Marie Johansson, projektledare vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och professor vid Institutionen för byggteknik på Linnéuniversitetet i Växjö.

Folkhems åttavåningshus i Sundbyberg är Sveriges högsta hus helt i trä. Nu växlar många småhustillverkare över till ett mer industriellt träbyggande. Det talar för en ökad andel flerbostadshus i trä.

Byggandet i Sverige ökar och förra året påbörjades 48 000 bostäder. Trots det är det bara drygt hälften mot vad det borde vara för att avhjäl-

pa bostadsbristen. Enligt Boverket be-hövs 700 000 nya bostäder i hela landet till år 2025.

– Nu finns tecken på att det industri-ella träbyggandet av flerfamiljshus kan komma att öka rejält, kommenterar An-ders Josephsson, ansvarig för kommuni-kation och public affairs på Sveriges trä-byggnadskansli.

Under lång tid har cirka 10 procent av flerfamiljshusen i Sverige byggts i trä. Träbyggnadskansliets förhoppning är att andelen ska öka till 20 procent 2020.

– Det är vår vision, men det kräver en stor uppskalning, menar Anders Josephsson och får medhåll av Marie Johansson:

– I dag byggs det cirka 1 300 lägenhe-ter per år i trä i Sverige. Vi skulle kunna öka till 10 000 per år, cirka 20 procent av marknaden jämfört med 2015. Men det krävs väldigt mycket för att komma dit när det gäller att utöka produktions-kapacitet och att effektivisera. Det kom-mer att ta många år, säger hon.

Vad som behövs beskrivs närmast som en nationell samling kring träbyg-gande. Det saknas dock inte initiativ. Ett är projektet ”Framtidens biobaserade byggande och boende” inom ramen för forskningsprogrammet BioInnovation.

– Vi behöver titta på alla kedjor, allt från snickeriprodukter till nybyggnation och renovering av miljonprogrammen, säger Marie Johansson.

ETT ANNAT INITIATIV är nätverket Trä-stad Sverige där medlemmarna samver-kar i kunskapshöjande aktiviteter och erfarenhetsutbyten.

– Vi behöver bygga väldigt mycket bo-städer i Sverige de kommande åren och jag är övertygad om att vi behöver bygga mycket mer i moderna träkonstruktio-ner, säger Västerbottens landshövding Magdalena Andersson, tillika ordföran-de i Trästad Sverige.

Exempel på kommuner som bygger mycket i trä är Falun, Skövde, Skellefteå och Växjö. De två sistnämnda har tagit

fram träbyggnadsstrategier. Flera kom-munala företrädare är inbjudna till bo-stadsminister Mehmet Kaplan i vår för att informera om utvecklingen.

Catharina Winberg (M), ansvarig för bostadsutveckling i Växjö, berättar att kommunen nått upp till 25-procentig träandel.

– Vi har avsatt ett centralt område i Växjö, Välle Broar, som är Sveriges i särklass största satsning på byggande av trähus. Där finns både kommunala och

Trähus kan spara energiTräbyggnader kan fungera som en naturlig värmeväxlare och därmed spara energi samt ge ett bättre inomhusklimat. Det visar ny forsk-ning från Norge.

VARFÖR ÄR DET bättre att bygga i trä? Klimatargumenten är det första man tänker på. Lägre miljöpåverkan i bygg-processen samtidigt som det är det enda byggmaterial som binder koldioxid och därmed bidrar till att minska den globala överproduktionen av kol.

Men det finns många andra fördelar med trä i inomhusmiljön. Det europeis-ka forskningsprogrammet Wood2New driver fleråriga projekt för studier av inomhusluft i nybyggda trähus, energi-effektivitet och komfort, men också kring affärsmodeller och kulturella skillnader i inställningen till trä.

Preliminära resultat från medverkan-de fokusgrupper runt om i Europa visar bland annat att många föredrar trä eftersom det är ett levande material och för dess naturliga utseende. Även miljö och etik är viktiga frågor vid val av trä som byggmaterial.

ETT AV DE FÖRSTA resultaten från Wood2New handlar om att trä

kan fungera som en naturlig värmeväxlare.

– Fukt i inomhusmiljön brukar uppfattas som en för-orening, men det stämmer

inte i trähus. Fukt kan vara en tillgång och faktiskt spara energi

i kombination med trä, säger Kristine Nore på Trätekniska Institutet i Norge (NTI).

Det beror på att trä har en hygroter-misk förmåga, det vill säga att trä ut-strålar värme när materialet absorberar fukt. Det kan ge en stor energibesparing i träbyggnader.

– Vi får många rapporter om att trä-hus förbrukar mindre energi än andra material. Vi tror att detta beror på fukt i dynamiken med trä och luft, säger hon.

Mer info: www.wood2new.org

> Modern träbyggnadsteknik minskar kol-dioxidutsläppen med betydande mängd jämfört med betong.

> Trä har lägst energiförbrukning i bygg-processen.

> Trä lagrar kol under hela sin livstid.> Trä är ett lätt material vilket ger klimat-

smarta transporter.> Trä är lätt att återvinna och kan använ-

das som både material och bränsle.> Trähus har lång livslängd. > Trä är det enda förnybara byggmateria-

let. Källa: Skogsindustrierna

”Vi behöver titta på alla kedjor, allt från snickeri- produkter till ny-

produktion och renovering av miljonprogrammen.” MARIE JOHANSSON, SP OCH LINNÉUNIVERSITETET

Så klimatsmart är det att bygga med trä

privata byggherrar. Intresset från den privata sidan ökar vilket är avgörande, säger Catharina Winberg.

Även fastighetsbolag som av tradition bygger i betong intresserar sig mer för trä. Bland andra ska Vasakronan Trähus bygga kontorsbyggnader i trä i centrala Stockholm.

– Det är hög tid för byggbranschen att visa miljömedvetenhet, nytänkande och handlingskraft, anser Johan Fröbel på Svenskt Trä. TEXT MATS LUNDSTRÖM

HUS AV TRÄ RÄDDARBÅDE KLIMATET OCH BOSTADSKRISEN

TEMAKLIMAT-NYTTA

T E M A K L I M AT N Y T TA

FOT

O: P

ET

RA

BIN

DE

L

1.201610

Miljömålsberedningen vill tidigarelägga Sveriges klimatmål om inga nettoutsläpp till 2045.

Ambitiöst klimatmål välkomnas

Svaveldirektivet för far-tygsbränsle försämrar svensk skogsindustris kon-kurrenskraft. Det visar en utvärdering ett år efter att direktivet trädde i kraft.

– Det intressanta är den rela- tiva skillnaden mellan vad svensk industri får betala jäm-

fört med en utländsk konkur-rent. Skogsindustriernas med-lemmar vittnar om att en transport från Brasilien till Rotterdam är billigare än mot-svarande från Sverige, säger Karolina Boholm, på Skogs- industrierna.

Hon menar att det är hög tid för regeringen att agera:

– En lägsta kompensation vore att anslagsfinansiera isbrytningen. Idag betalas den av varuägarna via farleds-avgifterna, men det borde ske via statens budget. Alla andra transportslag har ju snöröj-ning via statens anslag så transportslagen behandlas olika. MATS LUNDSTRÖM

Miljömålsberedningens förslag om nettonoll- utsläpp till 2045 är ambi- tiöst. Det borde leda till åtgärder som stärker bioekonomin, anser Skogsindustrierna.

I början av mars presentera-de Miljömålsberedningen sitt förslag till ett klimatpolitiskt ramverk och att tidigarelägga Sveriges klimatmål. I som-mar kommer slutbetänkan-det med styrmedel och kon-kreta åtgärder.

– ”Nettonoll” till år 2045 innebär i realiteten en minskning av utsläpp av klimatgaser med 85 procent jämfört med 1990 och att resterande utsläpp kan kom-penseras med andra åtgär-

der, berättar Helena Sjögren som projektleder Skogs- industriernas arbete med Miljömålsberedningen.

Beredningen skriver: ”I ett perspektiv där fossila bräns-len och användning av mate-rial med hög negativ klimat-påverkan behöver fasas ut ska skogen också i framtiden vara en stor tillgång för en framväxande och hållbar bioekonomi där den biolo-giska mångfalden och sko-gens sociala värden värnas.”

– Vi förväntar oss att be-redningen i sin slutrappor-tering levererar förslag som stärker utvecklingen av bioekonomin, till exempel genom att ställa krav i of-fentlig upphandling, kom-menterar Helena Sjögren.

I en debattartikel i Afton-bladet i mitten av februari menar miljöorganisationer att beredningen även borde ta hänsyn till importerade varors klimatpåverkan, så kallat koldioxidavtryck.

– Klimatet är ett globalt problem vilket gör det klokt att se till hur vi påverkar ut-släpp utanför Sveriges grän-ser. Men ska vi räkna med importen ska vi även räkna med den klimatnytta vi ex-porterar. Svensk skogsindu-stri exporterar 80 procent av sina förnybara produkter till andra länder och bidrar på så sätt redan idag till att sänka världens koldioxid- utsläpp, säger Helena Sjö-gren.

MATS LUNDSTRÖM

EU-direktiv försämrade konkurrenskraften

FOT

O: R

OL

AN

D M

AG

NU

SS

ON

/MO

ST

PH

OT

OS

N Y H E T E R

Gemensam sak med FinlandSverige och Finland ska ge-mensamt ta tätpositionen för att utveckla bioekonomin inom EU och resten av världen.

– Skogen i våra länder kan ta oss in i en ljus framtid, sa lands-bygdsminister Sven-Erik Bucht (S) under ett möte på Finlands- institutet i Stockholm i februari tillsammans med Finlands nä-ringsminister Olli Rehn.

Ministrarna vill se gemen-samma forskningsutlysningar och ett utökat samarbete mel-lan svenskt och finskt närings-liv. Samarbetet handlar också om att påverka EU-arbetet på olika områden som berör sko-gen, inte minst energifrågor.

av drygt 1000 till-

frågade per-soner i byggbranschen anser att limträ borde användas i större utsträckning. Det visar en undersökning som Pro-spector genomfört på uppdrag av Svenskt Trä. Samtidigt blev 2015 ett rekordår för försälj-ningen av svenskt limträ.

59 %

Årsrapport andas framtidstroSkogens nytta för hela sam-hället lyfts fram i Skogs-industriernas årsrapport 2015. I 12 kapitel sum-meras året som gått och möj-ligheterna att i större utsträck-ning använda skogens gröna guld. Läs om bland annat kli-matsmart byggande och pro-jektet Etablera närodlad textil i Sverige.

Se: 2015.skogsindustrierna.org

1.2016 11

Innovativ bärkasse håller maten frystEn vattentålig bärkasse i kom-positmaterial som håller livs-medel frysta och kylda i upp till ett dygn utan kylmedel. Det är

produkten från svenska iFoodbag som lanserades i november och som till största delen består av svensk skogs- råvara. Nu har

företaget beviljats ett bidrag på 1,7 miljoner euro från EU-kom-missionens innovations- och forskningsprogram Horizon 2020 för att utveckla produkten. Företagets fokus ligger på att utveckla e-handeln med miljö-vänligare livsmedelstransporter. Produkten kan även minska matsvinnet i världen.

Pris för att utveckla nanocellulosaAli Naderi vid Innventia som forskar kring nanocellulosa till-delas årets Kompetensutveck-lingspris från Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfond. Pri-set delas ut av HMK Carl XVI Gustaf den 12 april vid Skogs-näringsveckan i Stockholm.

Med priset på en halv miljon kronor kan Ali Naderi tillbringa fem månader vid Stony Brook University i New York för att öka förståelsen hur nanocellulosa kan blandas och växelverka med olika material. Nanocellu-losa från förnybar skogsråvara har en mängd spännande egen-skaper, bland annat en impone-rande hög styrka jämförbar med Kevlar.

Pilotanläggning får miljonbidragSCA satsar 50 miljoner på en pilotanläggning i Obbola för att producera biodrivmedel och ke-mikalier från svartlut. 11 miljo-ner kronor är bidrag från Energi–myndigheten. Pilotanlägg- ningen beräknas vara i drift 2017.

Norden ska bli en världsledande bioflygregion. Det är målet för Fly Green Fund.

Samarbete ska skapa grönt flyg

Staten måste koordinera sina insatser bättre för att få bioekonomin att växa i Sverige. Det fram-går av en färsk rapport från konsultföretaget Copenhagen Economics.

– Det behövs både generella skattereformer och riktade politiska insatser för att de gröna investeringarna ska ta fart, säger Martin Flack, seniorkonsult på Copenhagen Economics.

Konsultföretaget har på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation analyserat Sveriges utmaningar, möjlig-heter och vägen framåt för en fortsatt utveckling av bioekonomin.

En internationell jämförel-se har gjorts med exempel från Danmark, Finland, Ja-pan och Kanada.

En generell rekommenda-tion är att samla svenska statens åtgärder i en bioeko-nomistrategi, som tydliggör

vilka mål politiken har med insatserna och var ansvaret för genomförandet ligger. I det ingår bland annat att långsiktigt säkerställa finan-siering till forskning och ut-veckling mot avancerade biobaserade produkter och processer.

Ökat fokus på biobaserade alternativ i offentlig upp-handling lyfts också fram.

– Vi ser ett behov av kom-petensutveckling hos statli-ga och kommunala upphand-lare, säger Martin Flack.

Svenska initiativet Fly Green Fund vill använda skogsrester som flyg-bränsle. Genom ett tillägg på biljettpriset stöttar resenärer utvecklingen av nya bioflygbränslen.

Sedan starten i juni 2015 har Fly Green Fund samarbeten med flera stora aktörer, som SAS, Swedavia och Braath-ens Regional Aviation.

– Vi vill samla starka va-rumärken och partners för

att tillsammans arbeta mot ett mer hållbart sätt att fly-ga, säger Maria Fiskerud, vd för den ekonomiska fören-ingen Fly Green Fund.

Biobränsleblandningar för flyg testas på olika håll i världen, bland annat används gammal frityrolja och matavfall. Men produk-tionen är dyr jämfört med fossilt flygbränsle.

– Produktionen av bioflyg-bränsle är än så länge för li-ten. Det finns tillverkning av

bioflygbränsle i Finland och Kalifornien, men vi behöver fler som tillverkar bränslet, säger Maria Fiskerud.

Målet är att skapa en nordisk marknad för bio- flygbränsle av skogsrester. 75 procent av ”biobiljetten” ska täcka merkostnaden för dagens biobränsle, 25 pro-cent ska stötta utvecklings-projekt i Norden för att använda skogsrester som bioflygbränsle.

CHARLOTTE OHLSSON KORALL

”Nu behövs en strategi för bioekonomi”

FOT

O: J

EP

PE

GU

STA

FSS

ON

/ TT 

1.2016 17

FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN

Inspirerande miljö på barnens villkorRåå förskola i Helsingborg vann Träpriset 2016, ett av Sveriges mest kända arkitekturpris.

Juryn värdesätter sär-skilt att den höga ambi-tionsnivån tillämpats i en kommunal byggnad äg-nad för barn.

Träpriset delas ut vart fjärde år till en byggnad som repre-senterar god svensk arkitek-tur i trä och som speglar och utvecklar tiden vi lever i.

Råå förskola vid havet ut-anför Helsingborg bjuder på en inspirerande miljö och ut-nyttjar träets möjligheter till lekfulla och nyskapande for-

mer och uttryck, anser juryn. Förskolans yttre formar sig till ett landskap och ”ett all-deles eget och kongenialt tillägg till den existerande bebyggelsen i fiskeläget.” Samtidigt svarar den rikt for-made interiören mot funktio-nella behov och inbjuder till beröring och upplevelse.

Råå förskola är ritad av Dor-te Mandrup arkitekter genom Dorte Mandrup och Pernille Svendsen. Byggentreprenör är Peab och byggherre är Hel-singborgs Stad.

Sammanlagt 139 förslag skickades in till Träpriset 2016. Träpriset är instiftat av Svenskt Trä.

Råå förskola vid

havet utanför Helsingborg blev vinnare av Trä-

priset 2016.

N Y H E T E R

1.201612 1.2016 13

Fortsatt global oro för tillväxtenDen globala konjunkturen är fortsatt svag, men den svenska ekonomin tuffar på i hög fart.

– Det är en direkt konsekvens av att vi har världens mest aggressiva riksbank, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Skogsindustrierna.

RIKSBANKEN ELDAR PÅ med räntesänk-ningar och penningstimulanser för att nå inflationsmålet på två procent och hålla kronkursen på en låg nivå mot för basindustrin viktiga valutor som euron.

– Sverige är räntedopat och går på steroider just nu. Det påverkar allt från detaljhandeln till byggsektorn. Ändå tror jag att gapet i BNP-utvecklingen mellan världen och Sverige snart kom-mer att krympa till Sveriges nackdel, säger Mats Kinnwall.

Den trassliga konjunktursituationen på global nivå visar sig bland annat i ett lågt oljepris och fallande råvarupriser.

– Men det skiljer sig från bransch till bransch. Skogsindustriernas export går förhållandevis bra trots struktur- problem inom tidningspapper.

De europeiska länderna hackar sig långsamt fram när det gäller tillväxten samtidigt som kinesisk BNP växlar ner. Det är mindre goda nyheter för skogsin-dustrin.

– Men även faktorer som Storbritan-niens eventuella utträde ur EU (Brexit) och det amerikanska presidentvalet kommer att påverka Sverige och den svenska basindustrin under 2016, säger Mats Kinnwall.

Fjolåret innebar försäljningsrekord för bygghandeln i Sverige. För sågverken var produktionen 2015 den högsta sedan uppröjningen efter stormen Gudrun 2007. Mycket tyder på att även 2016 kommer att bli ett år med stor efterfrågan på den svenska marknaden.

TEXT THOMAS ÖSTBERG FOTO ANDREAS LINDHOLM

Bygghandlarna har godatider, tack vare både proffs-kunder och hemmafixare.Det gynnar sågverken.

ENLIGT BYGGHANDELNS eget Bygg- och järnindex ökade den svenska bygghan-deln i fjol sin totala försäljning med 12,3 procent jämfört med 2014.

– En så stark utveckling har vi aldrig haft tidigare. Försäljningen har varit all time high, konstaterar Johan Rosendahl som är ordförande för Byggmaterial-handlarna och själv driver fyra XL-bygg-butiker i Stockholmsområdet.

Som enskild varugrupp växte trä med 16,3 procent och sågverken runt om i landet levererade cirka 2,5 miljoner kubikmeter sågade trävaror till bygg- varuhandeln.

– Tillväxten på trä har varit högre än genomsnittet. Det är ett populärt mate-rial som har många miljömässiga för- delar, säger Johan Rosendahl.

ATT BYGGHANDELNS rekordår var positiv även för sågverken bekräftas av Fredrik Gustavson, försäljningschef på Södra Wood:

– Bygghandeln är ju otroligt viktig för oss och står för knappt hälften av vår försäljning i Sverige. Utan att gå in på exakta siffror kan jag säga att försälj-ningsökningen till bygghandeln i fjol jämfört med 2014 var tvåsiffrig mätt i procent.

Det har diskuterats en del i branschen om ROT-avdraget, som vid årsskiftet sänktes från 50 till 30 procent av arbets-kostnaden, kommer att stoppa den positiva utvecklingen.

– Jag tror inte det. Det kommer att byggas mycket även de kommande åren och då behövs trä till kon-struktioner och annat, sä-ger Johan Fröbel, chef tek-nik och distribution på Svenskt Trä.

Johan Rosendahl håller med och anser att andra faktorer är viktigare:

– Låga räntor och att det byggs många nya bostäder väger tyngre. Att 2016 ska bli lika bra som 2015 är kanske att hopp-as på för mycket. Men det kommer att bli ett bra år.

FREDRIK GUSTAVSON på Södra Wood är inne på samma linje:

– Hittills har efterfrågan varit väldigt stor även 2016. Jag tror att året kommer att sluta bra både för oss och bygghan-deln. Det förändrade ROT-avdragets betydelse är nog mer en medial grej. Avdragsrätten är fortfarande bra.

2015 innebar pressade råvarupriser, till stor del på grund av Kinas bromsande ekonomi. Minskat byggande i Kina påver-kade även priserna på trä globalt, enligt Magnus Niklasson, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna.

EN STOR RYSK EXPORT i kombination med svag valuta har också bidragit till låga priser.

Trots det tog svenska företag export- andelar inom sågade trävaror, både glo-balt och i Kina. Mycket tack vare en svag krona.

– Många sågverk har känt av pressade priser och krympande marginaler. Men det finns dock hopp om en bättre mark-nad eftersom det byggs mycket i både Europa och USA. I Sverige byggs det mycket bostäder och nu även höga hus av trä. Och det låga ränteläget kommer

”Tillväxten på trä har varit högre än genomsnittet. Det är ett populärt

material som har många miljömässiga fördelar.” JOHAN ROSENDAHL, BYGGMATERIALHANDLARNA

Johan Fröbel.

antagligen att bestå några år till, säger Magnus Niklasson.

Så här säger Fredrik Gustavson på Södra Wood om priserna:

– Vi såg en försämring på furan un-

der slutet av 2015, men priset på gran var stabilt under hela året i Sverige. Det gör att vi tror på en stark gran-marknad med stigande priser under 2016.

Sågade trävaror 2015> Svenska sågverk producerade 18,1 miljoner

kubikmeter sågade trävaror 2015 (58 procent granvaror och 42 procent furu). Det är den högsta nivån sedan 2007.

> 12,8 miljoner kubikmeter gick på export till ett värde av 26 miljarder kronor. Volymmässigt var det en ökning med fyra procent jämfört med 2014. Värdemässigt ökade exporten med 1,5 procent.

> 5 miljoner kubikmeter såldes på hemmamark-naden. Drygt hälften gick till bygghandeln.

2015 – ett hyfsat år för skogsindustrinVärdet av den svenska skogsindustri-exporten steg med cirka tre procent till 128 miljarder kronor under 2015.

Papperstillverkningen minskade vo-lymmässigt med cirka två procent, medan exportvärdet ökade en procent.

Produktionen av marknadsmassa steg med två procent och även export-värdet förbättrades. Sågade trävaror ökade produktionen med fyra procent.Hemmamarknaden Överskott Export

Sågat säljer som smör i Sverige

M A R K N A D

12 800 000 m3

70,7 %

5 000 000 m3

27,6 %

1.201614 15

KLIMATAVTALET i Paris och FN:s nya hållbarhetsmål visar att världens länder måste ta krafttag för att be-gränsa utsläppen och bygga motståndskraft mot kli-matförändringarna.

Nu är det upp till länder, företag, kommuner och regioner att visa engagemang och skapa samverkan för att nå resultat, anser Åsa Romson:

– Stuprörens politik är inte effektivt längre. Politi-ken har en viktig roll för att samla aktörers intres-sen. Vi måste prata om en lösning som ska bäras av flera aktörer tillsammans, säger Åsa Romson och nämner regeringens initiativ Fossilfritt Sverige som en bra plattform för att samla aktörer från olika led.

Hur påverkar de globala avtalen Sveriges arbete att skapa en hållbar och grön ekonomi?

– Med de här internationella besluten kan Sverige, som länge har varit föregångare, växla upp sitt arbe-te på ett helt nytt sätt för att minska klimatpåverkan och hitta hållbara lösningar. Vi bidrar med en oer-hört viktig komponent till en helhet. Det här är ett steg för Sverige att vara just den där pusselbiten som hjälper till att ta hela världen framåt.

Hur gör den svenska skogen bäst klimatnytta?– Det är tvåfalt. Precis som de globala skogarna är

den en viktig källa för att buffra koldioxid och kli-matsäkerhet till omgivningarna. Men skogen produ-cerar också de förnybara materialen som är vårt samhälles lösningar på oljeberoendet. Det är bara det att det varit, och tyvärr fortfarande är, så fruk-tansvärt mycket billigare med det fossila.

– Tittar vi på våra klimatscenarier hur Sverige ska bygga ett hållbart och klimatsmart samhälle, då är skogen en av våra nyckelkomponenter. Skogen är vår resurs om vi ska gå bort från det som är fossilt och producera det vi behöver i form av material, plaster, textilier och byggvaror.

Många bedömer att efterfrågan på biomassa kommer att öka om vi ska klara av den här omställningen. Är det din uppfattning också?

– Ja, det är det. Efterfrågan på biomassa kommer att öka vilket gör att man måste vara mer och mer selektiv och få ett högre och högre pris på råvaran. Vi kommer att värdesätta skogen mer i en biobase-rad ekonomi.

– Globalt kan den ökade efterfrågan på biomassa bli helt enorm, och övergå det som är hållbart att producera. Det går naturligtvis inte. Vi ska också bli smartare, vi ska använda resurserna smartare. Vi ska säkra att vi kan få till mer biomaterial och se till att vi kan ha dem i ett bättre kretslopp.

Hur påverkar den ökade efterfrågan på biomassa uttaget av skogsråvara?

– Det svenska uttaget har varierat över tid av många olika skäl. Vi har väl både tagit ut mer än vad vi gör idag och mindre, så det kommer säkert att fortsätta att variera. Men i och med att man värde-sätter skogen mer kommer vi även att värdesätta skogen som står på rot mer. Vi kommer att hitta sätt att ta ut biomassa som stärker flera värden samtidigt.

Hur ser du på möjligheten att öka tillväxten i de svenska skogarna?

– Med ett något varmare klimat så påverkas skogen av det på gott och ont. Man kan också vilja producera ännu mer skog industriellt, ännu mer skog i plantage-form och ännu mer gödsling. Men i ett klimathänse-ende ser jag att det är oerhört riskabelt. Vi ser globalt att monokulturer har mer och mer problem också i klimatsammanhang. Jag tror att flera av de värden som kommer att stå förgrunden i framtiden inte kom-mer att gynnas av att man ställer om mer skogsmark till att vara superproduktiv för en enda sak.

Nyligen presenterade den parlamentariska Miljömåls-

Biomassa från skogen är en av nyckelkomponenterna för att skapa ett fossilfritt Sverige. Det anser miljö- och klimatminister Åsa Romson (MP). Samtidigt betonar hon att den svenska skogen måste värdesättas mer i en biobaserad ekonomi. TEXT NILS SUNDSTRÖM FOTO : MAGNUS GLANS

”Vi måste använda resurserna smartare”

Åsa RomsonFödd: 1972.Bor: Stockholm.Familj: Sambo, en son.Karriär i kort-het: Klimat- och miljöminister samt vice stats-minister sedan 2014. Språkrör för Miljöpartiet sedan 2011. Riksdags-ledamot sedan 2010 och leda-mot i miljö- och jordbruks-utskottet samt valberedningen. Ledamot i kom-munfullmäktige i Stockholms stad 2002–2010 och bland annat vice ordförande i miljönämnden, ledamot av Miljöpartiets partistyrelse 1998–2001.Utbildning: Doktor i juridik. Disputerade i miljörätt 2012 vid Stockholms universitet. Fil.kand. med svenska som huvudämne 1994.Favoritträd: ”Myrtallar. Jag älskar att åka skidor på myrar förbi små, härli-ga och knotiga tallar.”

Genom historien har skogen många gångerspelat en viktig roll för svensk ekonomi, anser Åsa Romson. Med klimatutmaningarna ställs skogen inför nästa generations viktiga uppgift:

– Vi står inför en materialrevolution, att börja producera plaster, textilier och byggvaror på nya sätt.

I N T E RVJ U N

1.201616

”Regeringen har problem med att få de större byggföretagen att verkligen förstå allvaret i bostadsbristen.”

Bostadsbyggandet måste öka snabbt.– Det talar till träbyggandets fördel, anser Åsa Romson.

ÅSA ROMSON OM …

…skogsråva-rans betydelse för omställ-ningen av transportsek-torn:

– Den kan spela en stor roll. Vi hoppas få igång en ännu mer storskalig produktion av biodrivmedel i Sverige. Proble-met är att vi har ett extremt lågt oljepris just nu. Vi har kompen-serat lite grann genom att höja bensin- och die-selskatten. Men vi behöver också ge mer stöd till testbäddar och produktions- anläggningar för nya biodriv- medel.

…när Sverige kan bli fossil-fritt:

– Det beror väldigt mycket på hur vi får alla aktörer att hotta upp den här om-ställningen till-sammans. Vi ser att det är många kommuner och regioner som vill gå före. Idag är nästan 70 pro-cent av kollek-tivtrafiken fos-silfri runt om i Sverige. Det har varit en stor utveckling på tio år.

beredning sitt förslag på hur den långsiktiga klimatpoli-tiken ska utformas. Hur ser du på behovet av nya regler och en klimatlag för att vi ska nå klimatmålen?

– Jag tror att det är jätteviktigt. Precis som vi såg vid klimatavtalet i Paris gav det en väldigt tydlig ram för ett globalt klimatarbete. För varje land som tar fram sina klimatplaner är det viktigt att knyta det till ett ramverk och en process som man ska följa upp.

Samtidigt har regeringen tagit initiativ till en agenda för en biobaserad och cirkulär ekonomi. Vad är tanken och vad är tidsperspektivet för agendan?

– Om vi ska vi bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, ska vi visa att man kan bygga en väl-färdsstat baserad på de resurser vi faktiskt har. I Sve-rige är skogen en sådan resurs och då måste vi också börja hitta omställningsmodellerna. Nu har vi inte satt ett årtal för när Sverige ska vara helt fossilfritt. Det kommer att ta en del tid för alla delar, för till ex-empel flyget eller stål- och cementindustrin.

– Vi behöver vara tydliga med att ge incitament till varje aktör, kommun och enskild människa att det ska vara enklare att hela tiden välja det fossilfria. Man kanske väljer den fossilfria plastpåsen, man väl-jer cykel eller tåg när man kan, man väljer material som är förnybara.

Industriellt träbyggande kortar byggtider och minskar klimatpåverkan i byggprocessen. Hur ser du på ett ökat träbyggande för att minska bostadsbristen i landet?

– Det är en väldigt viktig del. Vi kommer inte att lyckas att få upp bostadsbyggandet om vi inte tänker på hur vi planerar och får in nya aktörer. Regeringen har problem med att få de större byggföretagen att verkligen förstå allvaret i bostadsbristen. Det gör att vi jobbar mycket med att få in andra aktörer. Där utesluter jag inte att de tänker annorlunda i hur man bygger och vilka material man använder.

– Vi ska bygga fler bostäder och vi ska bygga dem

snabbare. Det talar till träbyggandets fördel. Men det handlar också om hur snabbt de svenska och skandinaviska trähusbyggarna kan skala upp. Där behöver nog en del affärsmodeller tas om.

Ska det offentliga gå före som upphandlare och kräva fler trähus?

– Kommuner kan ställa miljö- och klimatkrav vid upphandling, genom regler för markanvisning eller i planregler. Ju mer det sjunker in vilken skillnad det är mellan olika tekniker, desto lättare är det för den som beställer att vilja göra ett aktivt val. Det gynnar trä väldigt tydligt. Sedan tror jag att cementindu-strin kommer att titta på sina utsläpp också. Det är den här tävlingen om hur vi minskar utsläppen som vi måste få igång.

Inom EU pågår diskussioner om hur biomassan ska få användas för att klara en omställning till en grön ekonomi. I bakgrunden finns oro för en avskogning.

Ser du en fara i att det kan komma EU-regler kring användandet av bioenergi?

– Ja vi har de problemen. Den föregående rege- ringen gjorde ett stort arbete för att hitta skattelös-ningar för biobränslen i Sverige, med en kvotplikt som till slut underkändes helt (av EU-kommissio- nen, reds. anm.). Jag ser att det fortfarande finns en debatt där det biobaserade ska misstänkliggöras för att inte vara hållbart. Det är viktigt för Sverige och andra skogsländer i EU att säkerställa på vilket sätt vi faktiskt ser det här som en hållbar del i omställ-ningen.

– Ska vi vinna ett regelverk som fungerar i hela EU måste vi också kunna motivera varför vi med det skogsbruk vi har ser det biobaserade kolet som en del av lösningen. Vi måste bli bättre på att förklara det – och inte påskina att alla länder kan ha samma modell för omställningen. För det kan de naturligtvis inte.

I N T E RVJ U N

1.201618

Efterlyser nationell godsstrategiI ett remissvar inför den kommande infrastruktur-propositionen efterlyser Skogsindustrierna ett ökat fokus på underhåll, både av järnväg och väg, samt infrastrukturåtgärder som möjliggör en snabbare implementering av 74–tons lastbilar.

– Det behövs en natio-nell godsstrategi som lyfter industrins behov av infrastrukturåtgärder, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogs- industrierna.

Risken är att nya höghastig-hetståg äter upp infrastruk-turbudgeten under många år.

”Bioekonomins roll måste lyftas”EU-kommissionen presen-terade i december förra året en handlingsplan för cirkulär ekonomi och för-slag till revidering av sex avfallsdirektiv. Skogs- industrierna välkomnar handlingsplanen.

– Men bioekonomins roll i en cirkulär ekonomi i Europa borde lyftas mer. Vi hoppas att den svenska regeringen tar med sig detta i förhandlingarna, säger Ingrid Haglind, direktör för produkter och produktsäkerhet på Skogsindustrierna.

I Sverige pågår produ-centansvarsutredningen med förslag om att kom-munerna tar över återvin-ningen av papper som i dag sköts av producenterna. Industrin efterlyser en or-dentlig konsekvensanalys.

EU:s utsläppssystem:

”Konkurrenskraften måste vara i fokus”Skogsindustrin är en föregångare i klimatarbetet, men behöver fortsatt fria utsläppsrätter och kompensation för indirekta koldi-oxidkostnader för att inte tappa konkurrenskraft.

Handelssystemet för utsläppsrätter (EU ETS) står inför en översyn. I juli förra året lade EU-kommis-sionen fram ett förslag för regler för den fjärde handelsperioden 2021–2030. EU:s mål är att nå 40 procent lägre utsläpp till 2030 jämfört med år 1990. Inom ramen för ETS mot-svarar det en sänkning på 43 pro-cent.

– Resultatet av kli- matavtalet i Paris kan innebära ytterligare skärpning av målet för ETS-systemet, men det får den politiska för-handlingsprocessen ut-visa, säger Anna Holmberg, energi- direktör på Skogsindustrierna.

I Bryssel har förhandlingarna i rå-det och parlamentet påbörjats och väntas pågå en bit in på 2017.

– Alla kommer att behöva bidra till att EU kan fortsätta att sänka

sina utsläpp. Vi vill ha ett administ- rativt enkelt system. Vi ser också ett fortsatt behov av gratis utsläppsrät-tigheter så länge inte motsvarande kostnader läggs på konkurrentlän-dernas industrier, säger Anna Holm-berg.

Skogsindustrin i Sverige har länge varit en föregångare i klimatarbetet genom att ha sänkt sina CO2-ut-släpp med över 60 procent sedan ETS startade för tio år sedan.

För närvarande har industrin över-skott av utsläppsrätter, vilka betingar ett värde på ETS-marknaden. Trots det är den totala kalkylen negativ.

Orsaken är de utsläppsrätter som skogsindustrin indirekt betalar för genom sin elanvändning. Den svens-ka inhemska elproduktionen är vis-serligen till 98 procent fossilfri, men elpriset sätts på en nordisk-baltisk elmarknad där det fossila inslaget är avsevärt högre.

Det innebär att den svenska skogsindustrin idag går back med 40 miljoner euro om året på handels-systemet för utsläppsrätter, en siffra som kan växa till 140 miljoner 2030 beroende på hur ETS-systemet ut-formas för fjärde handelsperioden.

Anna Holmberg.

Trots att skogs- industrin har ett

överskott på utsläppsrätter

är den totala kalkylen med

systemet negativ.

PÅ GÅNG är en ny avdelning som upp-

märksammar re-missvar och annat

aktuellt från Skogs- industrierna.

PÅ GÅ N G

KALENDARIUM

11 APRIL

Industrisamtal mellan rege- ringskansliet och industrin.11-12 APRIL Skogsnärings-veckan, Stock-holm.26 APRIL National Rese-arch Agenda, workshop om ny forsknings- agenda.29 APRIL SKGS vårmöte: Svensk bas- industri kräver ett elsystem i världsklass.4 MAJ Avfallsrådet, Naturvårds- verket.31 MAJ Nätverksträff i Europa- parlamentet. 1 JUNI Slutbetänkande från miljömåls-beredningen.2 JUNI

Programråds-möte, nationella skogsprogram-met. 5 JULI Seminarium och mingel i Almedalen med Skogs- industrierna.

FOT

O: D

OM

SJ

Ö FA

BR

IKE

R

1.2016 19

En global bioekonomikan stoppa CO2-ökningenSambandet mellan tillväxt och ökat koldioxidutsläpp på global nivå måste brytas. Det menar Mats Kinnwall, chefsekonom på Skogsindustrierna.

– Här kan skogsindustrin spela en nyckelroll i ett globalt genombrott för bioekonomin, säger han.

TROTS ATT VÄRLDSEKONOMIN gått in i en fas av lägre tillväxt talar det mesta för att världen kommer att bli väsentligt rikare de när-maste decennierna. Även lågt räknat kan global BNP per capita vara 45 procent högre 2030 än vad den är i  dag.

Medelklassen växer i alla ut-vecklingsländer, men vad händer när människor går från fattigdom till en drägligare till-varo?

– Konsumtions-mönstren förändras. Folk börjar köpa allt mer hushållskapital-varor, men snart in-träder en naturlig mättnad och i  stället sker en kraftig ökning av efterfrågan på tjänster, säger Mats Kinnwall.

BEHOVET AV OLIKA produkter med ursprung i skogen ökar också med allt från mjukpapper och pappersförpackningar till trähus.

– Med ökat välstånd tilltar även intresset för hållbarhetsfrågor. Den växande medelklassen kommer att ställa krav på sin konsumtion vilket är en faktor som gynnar skogsindustrin, tror Mats Kinnwall.

Samtidigt betyder en kraftig befolkningsökning och en fortsatt konsumtionshunger att resurs- användningen växer dramatiskt. FN:s prognoser pekar mot att

världens befolkning 2030 ökat med 1,5 miljard till drygt åtta miljarder människor.

– Visserligen kommer exempel-vis delningsekonomin – med ”tjänstefiering” av kapitalvaror som bilar – och mer av cirkulärt tänkande att delvis lätta på resurs- trycket. Men det räcker knappast.

SEDAN 1900-TALETS början har den globala BNP-ökningen och utsläppen av koldioxid följt var-andra hack i häl. Än i dag är det sambandet intakt. Mats Kinnwall menar att det är en utveckling som inte kan fortsätta:

– Visst är Parisavtalet från i höstas ett steg i rätt riktning, men det som skulle skapa ett om-vandlingstryck på allvar är poli-tiska åtgärder som påskyndar utfasningen av fossila bränslen, exempelvis en global koldioxid- skatt. Vad Sverige gör på området har marginell betydelse då endast en bråkdel av världens utsläpp

sker på svensk mark. Det måste bli globalt effektiva åtgärder och de måste riggas så att det blir en morot för näringslivet och sam-hället i allmänhet.

EN BRYTNING AV sambandet mel-lan tillväxt och CO2-utsläpp skul-le kunna ge ett globalt genom-brott för bioekonomin med kraftigt ökad efterfrågan på trä- fiberbaserade produkter, anser Mats Kinnwall:

– Då kan världen översvämmas med smarta, hållbara produkter. Sverige kan bidra till en sådan utveckling men det kräver goda förutsättningar för svensk skogs-industri och möjlighet att ägna sig åt produktutveckling.

TEXT MATS LUNDSTRÖM

FOTNOT: Mats Kinnwall har skrivit en rapport i ämnet som finns till-gänglig på tillvaxtbarometern.se

Så mycket högre kan glo- bal BNP per capita vara 2030. För- ändrad kon- sumtion är nödvändig för att förhindra CO2-utsläpp i samma omfatt-ning.

45 %

ANALYS är en ny avdelning som belyser trender som påverkar

skogsnäringen.

Mats Kinnwall.

500

475

450

425

400

375

350

325

3001960 1970 1980 1990 2000 2016 2020 2030

Källa: Svensk tillväxtbarometer & ESRL

L CO2-utsläpp, 6 % BNP-tillväxt

L CO2-utsläpp, 3,2 % BNP-tillväxt

L CO2-utsläpp, 0 % BNP-tillväxt

CO2, PPM* Globala CO2-utsläpp

* PPM: Parts per million, mätenhet CO2

Hur stor tillväxt av CO2-utsläpp tål världen?

A N A LYS

I dag används i princip bara plast och metall som material för 3D-printning. Materialet smälts och formas sedan till fri form, lager för lager.

Eftersom trä inte smälter vid uppvärmning kan det inte använ-das vid traditionell 3D-teknik.

PAUL GATENHOLM och hans kolle-gor löste det genom att blanda nanofibriller av cellulosa och vat-ten (upp till 98 procent vatten) till en gel som användes i en 3D-bioskrivare. Forskarna på Chalmers har också tagit fram en metod för att torka utskriften utan att föremålet tappar sin tre-dimensionella form.

De har även skapat ett elek-triskt ledande bläck genom att blanda cellulosagel med kolnano-rör som leder ström. När gelen och bläcket kombineras går det

POSTTIDNING BRetur:SkogsindustriernaBox 55525102 04 Stockholm

Förpackningar med inbyggda sensorer, sårförband som ”pra-tar” med vårdpersonalen och kläder som utnyttjar rörelse- energi för att ladda mobilen.

Allt kan tillverkas av cellu- losa i en 3D-bioskrivare.

FORSKARE PÅ CHALMERS var först i världen att använda 3D-tekniken för att skriva ut föremål av träma-terial. För Paul Gatenholm, pro-fessor i biopolymerteknologi och verksam vid Wallenberg Wood Center, är skogsråvarans fördelar uppenbara: förnyelsebar, stark, komposterbar och relativt billig. Plus att skogen binder koldioxid när den växer.

– Det är ett fantastiskt material som vi måste använda mer i fram-tiden. Bort med så mycket plast som möjligt, säger Paul Gaten-holm.

Genom att blanda cellulosagel med ledande kolnano-rör går det att printa ut förpack-ningar med senso-rer eller olika medicinska till-lämpningar som intelligenta plås-ter.

Paul Gatenholm.

FOT

O: P

ET

ER

WID

ING

att tillverka föremål med inbygg-da elektriska kretsar.

Det har i sin tur fött idéer om nya användningsområden. Som kläder som omvandlar rörelse- energi till el, förband som kom-municerar med läkare och skö- terskor och mycket annat.

INTRESSET FRÅN näringslivet är avgörande för hur snabbt tekni-ken kan skalas upp och bli kom-mersiell, anser Paul Gatenholm:

– Det krävs några års pilot- studier, men sedan är vi där.

En annan användning av nano-cellulosa är att printa mänskliga kroppsdelar. På Chalmers har man skrivit ut ett öra. Det ena skrivarhuvudet fylls då på med odlade mänskliga stamceller som får ”klättra” på det tredimensio-nella stödmaterialet av cellulosa.

TEXT THOMAS ÖSTBERG

Den lilla stolen i nanocellulosa är

knappt 2 centimeter hög och utskriven i en 3D-bio-

skrivare. Tekniken utvecklas nu för att öka hållfastheten.

Om några år kan det bli kommersiella produkter,

tror forskarna på Chalmers.

Trä bryter mark i 3D-skrivare

PÅ L A B B E T