Den föränderliga psykopatologin - ett historiskt perspektiv

Steinn Steingrimsson

Specialist och docent i psykiatri

Sahlgrenska Akademin & Psykiatri Affektiva, Göteborg

Jäv

• Inga jäv till föreläsningens innehåll

Anslag:

• The study was financed by grants from the Swedish state under the agreement between the Swedish government and the country councils, the ALF-agreement (ALFGBG-786541 & ALFGBG-588611)

• Fredrik och Ingrid Thurings stiftelse (2018 & 2019)

Psykopatologi

Lära om psykisk ohälsa där fem domäner brukar påpekas:

• Manifestation – symtom, beteende, kognition, utseende…

• Förlopp – progression av problemområde, debut, prognos…

• Behandling – psykoterapi, farmakologi, kirurgi, omhändertagande…

• Etiologi – genetik, neuroanatomy, trauma/uppväxt…

• Nosologi – systematisk klassifikation

Syfte

Hur har olika läror/skolor fokuserat på olika domäner inom psykopatologi?

Hur har detta i sin tur påverkat modern syn på psykopatologi?

Humoralpatologi

Hippokrates ~460-370 fvt Galenos ~129-199 evt

Andreas Vesalius 1514-1564

William Harvey (1578-1657)

Asylpsykiatri

William Tuke (1732-1822)

The York Retreat (1796)

Philippe Pinel (1745-1826)

Dorothea Dix (1802-1887)

Nils Gustaf Kjellberg (1827-1893)Georg Engström (1795-1855)

Biologisk psykiatri

Rudolf Virchow (1821-1902) Wilhelm Griesinger (1817-1868)

Emil Kraepelin (1856-1926)

Manodepressivitet vs dementia praecox

Neurologi

Jean-Martin Charcot (1825-1893) E.g. hysteria, neurasthenia

Psykoanalys

Sigmund Freud (1856-1939)

Fenomenologi

Karl Jaspers (1883-1969)

1913

Bénédict Morel (1809-1873)

Traité des Dégénérescences (1857)

Sir Francis Galton (1822-1911)

Inquiries into Human Faculty and Its Development (1883)

Degeneration Eugenics(rasbiologi)

Negative/positive

Hans Asperger (1906-1980)

DSM I (1952) – Psychobiology/psychoanalysis

William C. Menninger (1899-1966) Adolf Meyer (1866-1950)

DSM II (1968) - Psychoanalysis

”Antipsykiatri” (~1960-talet)

Erving Goffman (1922-1982)

Thomas Szasz (1920-2012)

R D Laing (1927-1989)

"On being sane in insane places”Science 1973

av Rosenhan D

Del I: 8 ”pseudopatienter” rapporterade ”thud” Inlagda 19 dagar (7-52) i 12 sjukhus

Del II: 193 patienter:41 av personal,

23 av psykiater, 19 av både

Förarbete DSM III

”Establishment of diagnostic validity in psychiatric illness: itsapplication to schizophrenia.”

Am J Psychiatry 1970av Robins E & Guze SB

The Five Phases:1. Clinical Description: This may be a single striking clinical feature or a combination of clinical features thought to be associated with one another… The clinical picture thus does not include only symptoms.2. Laboratory Studies3. Delimitation from Other Disorders4. Follow-Up Study5. Family Study

”Diagnostic criteria for use in psychiatricresearch.”

Arch Gen Psychiatry 1972av Feighner JP, Robins E, Guze SB, Woodruff

RA Jr, Winokur G & Munoz R.

DSM III (1980)

Robert Spitzer (1932-2015)

DSM IV (1994)

Allen Frances (1942-)

DSM 5 (2013)

Läkartidningen. 2014;111:C6CC

Vad är DSM III-5?

• Nosologiskt system

• Kliniskt instrument

• Försök att öka reliabilitet • (från början även

validitet dock mera tveksamt)

• Viktigt steg för psykiatrin

Inte?

• Bibel

• Psykiatrisk textbok

• Kokbok som avgör om någon har/lider av psykopatologi

DSM III-5

Manifestation ++

Förlopp +

Behandling -

Etiologi -

Nosologi +++

Empirik och vetenskap

Karl Popper (1902-1994) Thomas Kuhn (1922-1996)

The Structure of Scientific Revolutions (1962)

Paul Feyerabend (1924-1994)

(Deduktion) (Induktion)

Page 201: ”the inventor of a new world view

… must be able to talk nonsense until the

amount of nonsense created by him and his

friends is big enough to give sense to all its

parts.”

1975

Pluralistiskt modell

Hasok Chang (1967-)

Sida 244:

”The adoption of pluralism allows us to

actualize the full potential of epistemic

iteration by dissolving worries about whether

we are approaching the one true system.

A pluralist and pragmatist realism underlies a

mature scientific attitude that allows us to

recognize and promote progress in a variety

of iterative development patterns.”

(Hasok Chang, ch 29)2017

Förslag på modern psykopatologi

Manifestation – fenomenologi + neuropsykologi…

Förlopp – epidemiologi…

Behandling – RCT + långtidsuppföljning…

Etiologi – grundforskning + psykologi…

Nosologi – DSM, ICD (alternativa nya system)

Socialt sammanhang – historia + sociologi + nationalekonomi…

Slutsats

Psykopatologi är ett komplext område som låter sig inte förenklas till en enkel monistisk syn.

DSM är ett utmärkt nosologiskt system.

Historiskt perspektiv ger en mera nyanserad och breddat inblick i psykiatrisk diagnostik.

Referenser (~alla bilder under lagen CC)Chang H (2012). Is Water H2O?: Evidence,

Realism and Pluralism. Springer.

Decker H (2013). The Making of DSM-III. OxfordU Press.

Engstrom EJ (2003). Clinical Psychiatry in ImperialGermany. Cornell University.

Ernst W red. (2016). Work, Psychiatry andSociety, c. 1750-2015. Manchester U Press.

Feyerabend P (2010 [1975]). Against Method 4th

ed. Verso.

Kendler KS, Parnas J red. (2017). PhilosophicalIssues in Psychiatry IV. Psychiatric Nosology.Oxford U Press.

Lamb SD (2014). Pathologist of the Mind. JohnHopkins U Press.

Lewins T. The Meaning of Science. Pelican Books.

Mattlar I (2011). Bildning och Fostran avSinnessjuka Under den Senare Hälften av 1800-talet. Kandidatsuppsats vid Uppsala. Vt4854

Nordenfelt L red. (2012). Filosofi och medicin:från Platon till Foucault. Thales.

Pehrsson K (2018). William Harvey. En medicinskrevolutionär. Fri Tanke.

Pick D (1989). Faces of Degeneration. CambridgeU Press.

Scull A (2015). Madness in Civilization: A CulturalHistory of Insanity, from the Bible to Freud, fromthe Madhouse to Modern Medicine. Thames &Hudson.

Sheffer E (2018). Asperger's Children. WW NortonCo.

Shorter E (1997). A History of Psychiatry. Wiley.

Stanghellini G & Fuchs T red. (2013). One Centuryof Karl Jaspers' General Psychopathology.Oxford U Press.

Uddenberg N (2015). Lidande och Läkedom I & II.Fri Tanke.

Tack!