Del av Lagersberg 1:1 och 1:3...Stadsbyggnadsförvaltningen 2008-08-21 2005-10026 1.21 Planavdelningen rev 2009-02-12 1 (11) Ulrika Jonsson, 016-710 11 08 Antagandehandling Detaljplan

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer

Stadsbyggnadsförvaltningen 2008-08-21 2005-10026 1.21 Planavdelningen rev 2009-02-12

1 (11)

Ulrika Jonsson, 016-710 11 08

Antagandehandling

Detaljplan för

Del av Lagersberg 1:1 och 1:3 Stenby Eskilstuna kommun

Planbeskrivning Plannummer 1336-1

Planprocessen – normalt planförfarande

I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under samrådsskedet för planförslaget ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten, utställningsskedet. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av stadsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft.

INLEDNING Handlingar Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser och illustration,

planbeskrivning, konsekvensanalys benämnd ”Inverkan på miljö och hälsa”, kvalitetsprogram samt genomförandebeskrivning.

Syfte Detaljplanen vill pröva möjligheten att bebygga området mellan nuvarande

bebyggelse i Stenby och naturreservatet Kronskogen med bostäder. Den nya bebyggelsen ska ges trädgårdsstads karaktär med småskalig blandad bebyggelse omgiven av grönska. Del av bebyggelsen tillåts uppföras som friliggande villor. Planen vill också möjliggöra en utvidgning av naturreservatet Kronskogen genom att upphäva del av gällande detaljplaner för Stenby respektive Rekarneskolan.

Eskilstuna kommun 2 (11)

Plandata Läge, areal och avgränsning

Planområdet är beläget i anslutning till nuvarande bebyggelse i Stenby och omfattar Stenbygatan, åkermarken öster om Stenbygatan och befintliga bostäder utmed Titanvägen. Den totala markarealen uppgår till knappt 19,8 ha. Mot norr och öster avgränsas området av naturreservatet Kronskogen-Stenby äng och i söder av bostäderna i kvarteret Laxen.

Markägande Eskilstuna kommun har genom ett markbyte överlåtit större delen av plan-

området till PEAB Produktutveckling Mellersta AB. Stenbygatan och Titanvägen ägs av kommunen medan tomterna i kv Ligustern, Linmåran, Linsnärjan och Lindmalvan ägs av privatpersoner.

Miljöbedöm-ning

För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har en behovsbedömning gjorts av planförslaget. Planområdet ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövård men anses vara förenligt med riksintresset. Planen är förenlig med hushållningsbestämmelserna i kap 3, 4 och 5 i miljöbalken. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon betydande påverkan på miljön. En miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL upprättas därför inte. Istället görs en enkel konsekvensanalys benämnd ”Inverkan på miljön och hälsan”. En särskild analys av planens inverkan på riksintresset Mesta-Åsby-Kolsta har tagits fram och biläggs konsekvensanalysen.

Kommunala ställningstaganden Översiktsplan Planområdet finns medtaget i fördjupningen av översiktsplanen för

Stadsbygden som ett utredningsområde för nya bostäder. Detaljplan Stenby planerades som en ny stadsdel i början av 1980-talet. (Detaljplan 0-456

och 0-458 samt ändringar 1-471 och 2-477). I dessa detaljplaner förutsattes att en ny väg skulle byggas in i området i förlängningen av Stenby centrum och trafikförsörja den nya stadsdelen. Bebyggelsen var avsedd att omfatta ett större område än befintlig och nu planerad bebyggelse i Stenby. I och med bildandet av naturreservatet Stenby äng som senare utvidgats till naturreservatet Kronskogen – Stenby äng är det inte längre aktuellt att bygga ut väg och bebyggelseområdet enligt de ursprungliga planerna. I gällande detaljplan är Stenbygatan en bussgata och de centrala delarna av planområdet med bollplan och kolonilotter utgör parkmark. För de nya villorna utefter Titanvägen saknas aktuell detaljplan och gatan är i gällande detaljplan utlagd på kvartersmark varför detta område också ingår i planområdet.

Övrigt Ett planprogram för utbyggnad av planområdet inklusive ny förskola och nya

bostäder norr om Råbergstorp godkändes av stadsbyggnadsnämnden 2006-02-15. Därefter har nya detaljplaner tagits fram för bostäder norr om Lagrådsgatan (Bo Klok) och ny förskola. I planprogrammet anges att resterande del av


bebyggelsen ska ha trädgårdsstadskaraktär. Ett mindre avsteg från programmet görs genom att bebyggelseområdet utvidgas till att omfatta området där nuvarande bussvändslinga är belägen. Del av nyexploateringen tillåts också i form av friliggande villor.

FÖRUTSÄTTNINGAR Natur och kultur Mark och vegetation

Planområdet utgörs av en flack dalgång kring ett numera delvis kulverterat dike. Området brukas som åker, betas som hagmark eller utgörs av igenväxande före detta åkermark. Marken nyttjas också som koloniområde och för bollspel.

Naturmiljö Natura 2000-område Betesmark

Kronskogen hyser värdefull vegetation och skogsbrynen ut mot den öppna jordbruksmarken i Stenby domineras av ekar. Ekarna behöver exponeras för sol. Tomtmark ska därför inte placeras närmare skogsbrynet än 20 meter och byggnader inte närmare än 30 meter. Avgränsningen av naturreservatet sammanfaller med skogsbrynen. Strax norr om planområdet återfinns en hagmark som betas av får några gånger per år. Ny bebyggelse ska avskiljas från betesmarken med ett allmänt tillgängligt gångstråk. Delar av naturreservatet Kronoskogen – Stenby äng är Natura 2000-område och angränsar till planområdet i nordväst. Naturvärdena i Natura 2000-området är huvudsakligen knutna till naturbetesmarker bevuxna med gamla ekar. Viktiga faktorer är att markerna hålls öppna med betesdrift, att tillgången på död ved i olika nedbrytningsstadier är god och att sol och värme når ner till trädstammar och markens flora. Det är viktigt för Natura 2000-området att brynen mellan ekhagmarkerna och den nya bebyggelsen hålls öppna och ljusa och att zonen mot bebyggelsen som i planen är c:a 25 meter bred, inte bebyggs eller tas i anspråk av verksamhet som kan inverka negativt på brynvegetationen. Avståndet mellan Stenby äng och bebyggelsen gör att träden varken skuggar eller på annat sätt stör bostadstomterna eller utgör någon risk. Kommunen bedömer att den nya föreslagna bebyggelsen inte på ett betydande sätt kommer att påverka miljön i Natura 2000-området, enligt 7:28 a MB. Marken ska enligt planen hållas öppen med slåtter och slyröjning. Ett stängsel mot betesmarken hindrar att kompost och trädgårdsavfall placeras i Natura 2000-området. Betesdjur inom hundra meter från bostadsbebyggelse kan innebära en allergirisk. Eftersom dessa trädklädda hagar är magra betesmarker, behövs ett relativt litet antal betesdjur per ytenhet för att klara betet. Deras vistelseområde


sträcker sig långt från bebyggelsen, vilket innebär att de bara sporadiskt och under en kortare del av året kommer röra sig nära planområdet. Kommunen bedömer att risken för att detta skulle skapa allergier är mycket litet. Redan djurallergiska personer bör upplysas om att det finns betesdjur i området innan de flyttar in.

Kulturmiljö-värden

Stenby ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövård. Delar av programområdet ingår även i ett område av regionalt intresse för kulturmiljövård. Odlingslandskapet Mesta-Åsby-Kolsta mellan Åsbyåsen och Stenby utgör kärnan i riksintresseområdet, med en unik koncentration av fornlämningar med gravfält, boplatsmiljöer och en fornborg. Bland annat återfinns cirka 250 fornlämningar från bronsåldern och äldre järnåldern. Här finns också ett gravfält med cirka 500 gravar varav flertalet från yngre järnåldern. Området har varit befolkat sedan 1000-talet f Kr. Borsöknabäcken, som idag inte är större än ett dike, var då ett farbart vatten och en av de viktigaste transportlederna i området. Landhöjningen medförde att vattennivån sjönk och låg i mitten av 1800-talet tre meter lägre än på bronsåldern. Nya odlingsmetoder och senare utdikning av åkermarken har skapat dagens landskap. Området har tidigare tillhört Lagersbergs säteri. Riksintressets kärnområde utgörs av det öppna kulturlandskapet kring Kolsta, Åsby, Mesta och Stenby gårdar med fornlämningsmiljöer, gårdsmiljöer och mellanliggande jordbrukslandskap. I området väster om Västerleden har ett antal våtmarker återskapats, en vandringsslinga anlagts och särskilt intressanta vyer och objekt skyltats. Stenby ligger öster om detta kärnområde och här är den södra delen av området redan ianspråktaget av befintlig bebyggelse i Stenby.

Fornlämningar Stenby är beläget i en gammal kulturbygd som är rik på fornlämningar. I

samband med programarbetet genomfördes en arkeologisk utredning av planområdet varvid 38 sökschakt gjordes. Inga förhistoriska fynd och/eller anläggningar hittades. Närmast belägna kända lämningar utgörs av stensättningar från järnåldern och ett röse troligen från bronsåldern. Gravarna återfinns strax öster och norr om planområdet.

Geotekniska förhållanden

För stora delar av området finns en översiktlig geoteknisk utredning framtagen från år 1967. I de lågt liggande delarna av området är lerlagret som mäktigast med djup över fem meter. I övrigt utgörs undergrunden huvudsakligen av lera med drygt tre meters djup till fast botten. För att undvika framtida sättningsskador kan del av planområdet komma att förstärkas med jordmassor. Denna åtgärd kräver särskilt marklov. Vid jordförstärkning ska hänsyn tas till befintlig huvudledning för vatten- och avlopp som passerar genom programområdet.

Markföroreningar och markradon

Inga kända markföroreningar finns i området. Befintlig bensinpump vid Stenby centrum kommer inom kort att tas bort. Stenby utgör inte heller ett högriskområde för markradon.


Bebyggelseområden Befintliga bostäder

Merparten av bebyggelsen i Stenby uppfördes i början av 1980-talet. Området utformades med marknära bostäder i form av radhus och låga flerbostadshus. Varje kvarter innehåller såväl hyresbostäder som hus med bostadsrätter och äganderätter. Garage och parkeringsytor är samlade till gemensamma ytor i varje kvarter. Stenby byggdes ut i två etapper med ett grönstråk emellan. Därefter har ett 30-tal tomter för styckebyggda hus tillkommit i norra delen av Stenby. Från 2005 har 16 ny villor uppförts utefter Titanvägen. Den nya bebyggelsen ingår i planområdet.

Service I södra delen av Stenby återfinns en fullstor livsmedelsaffär. En mindre

livsmedelsbutik finns även mellan Myrtorp och Råbergstorp. Vid infartsvägen till Stenby är Tomaskyrkan, som tillhör Svenska kyrkan, placerad. Idag finns två förskolor i anslutning till befintlig bebyggelse i Stenby och ytterligare en förskola kommer att uppföras norr om Tomaskyrkan.

Lek och rekreation

Vid Stenby gård, norr om villabebyggelsen, bedrivs bland annat föreningsverksamhet med 4 H. Genom närheten till Kronskogen finns rika möjligheter till rekreation i närområdet. Hela Kronskogen inklusive Stenby äng är skyddat som naturreservat.

Gator och trafik Gatunät och trafik

Bebyggelsen i Stenby trafikförsörjs idag via Mineralgatan och Stenbygatan, där den södra delen av Stenby matas via Mineralgatan. Stenbygatan är ursprungligen planerad enbart som bussgata men har upplåtits för allmän trafik alltsedan den norra delen av Stenby byggdes ut. Avsikten var tidigare att bygga en helt ny trafikled för att trafikera en framtida bebyggelse österut liksom den norra delen av Stenby. Stenbygatan har kapacitet att ta emot betydligt större trafikmängder än nuvarande flöden om cirka 900 fordon per dygn. Utmed västra sidan av gatan finns ett utbyggt gång- och cykelstråk. Gatan saknar tomtutfarter och korsningspunkter varför många bilister kör med högre hastighet än tillåtna 50 km/tim.

Gång- och cykelvägar

Det finns ett övergripande gång- och cykelnät som binder samman Stenby med det nya handelsområdet vid Tuna Park och fortsätter mot Lagersberg och Fröslunda. Cykelvägen passerar genom Stenby gård. Cykelväg mot Råbergstorp, Myrtorp och centrum saknas.

Kollektivtrafik Stenby är väl trafikförsörjt med kollektivtrafik med bussanslutning var 20:e

minut under högtrafik. Utefter Stenbygatan finns möjligheter till av- och påstigning på tre platser. Busshållsplatser finns även på Fröslundavägen och Gillbergavägen. Målsättningen är att alla boende ska ha högst 200 meter från bostaden till närmaste busshållsplats.


Teknisk försörjning Vatten och avlopp

En huvudledning för vatten- och avlopp passerar i nord-sydlig riktning genom planområdet, öster om bollplanen. Den är till stora delar grundlagd på betongplatta. Ledningen får inte byggas över eller utnyttjas som tomtmark. Hänsyn ska också tas till höjdsättningen av ledningen. I södra delen av planområdet finns också en va-ledning fram till kv Laxen.

El, tele, bredband och värme

I planområdets norra del finns en nedgrävd elkabel. Ytterligare en elkabel passerar parallellt med befintlig va-ledning fram till kv Laxen. Strax norr om koloniområdet är en transformatorstation belägen. Ytterligare en transformatorstation är placerad intill det nya bebyggelseområdet vid Titanvägen, i förlängningen av Stenbygatan.

Avfall Vid infarten till Stenby finns en återvinningsstation. Dagvatten Idag löper ett stort delvis kulverterat dike genom den obebyggda delen av

planområdet, där tidigare en bäck porlade fram. Ett önskemål är att kunna återskapa en del av denna bäckfåra och på så sätt få en naturlig avvattning av planområdet även i fortsättningen.

FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Övergripande struktur Ny bebyggelse Merparten av den nytillkommande bebyggelsen föreslås utformas enligt

trädgårdsstadens principer. I ett särskilt kvalitetsprogram som utgör en del av planhandlingarna redovisas särskilda regler för utformningen inom trädgårdsstaden. Bebyggelsen ska utformas som marknära bostäder. Olika hustyper, såväl parhus, radhus, kedjehus och enbostadshus, ska blandas så att hushåll av olika storlekar och ålder kan bosätta sig i området. Upplåtelseformen får också gärna varieras. Husen ska ges en intressant och omväxlande utformning, men samtidigt hållas samman genom val av material och färgsättning så att harmoniska gaturum skapas. Husen ska placeras enhetligt med långsida och entré mot gata utefter en gemensam byggnadslinje. Samtliga byggnader förses med en grönskande förgårdsmark mellan gatan och huset. Förgårdsmarken avgränsas mot gatan med häck eller buskar. Därigenom skapas ett stadsmässig gaturum där rummet formas med hjälp av fasader, träd och häckar. Hus ska också placeras som fondmotiv i gaturummet där gatorna kröker sig. Därigenom skapas attraktiva gaturum där gatan avslutas med ett vackert hus i fonden. I den övre delen av planområdet intill villorna på Titanvägen avsätts mark för styckebyggda villor. Tomterna ska varieras storleksmässigt men vara tillräckligt stora för att rymma de styckebyggda villor som finns på marknaden.


Gator och trafik Trafikeringen av den nya bebyggelsen får ske via Stenbygatan och via en

ny gata med tillfart mot Tomaskyrkan. Stenbygatan har god framkomlighet och standard. Stenbygatan ska ges en stadsmässig utformning i form av alléträd och ny gångbana. Hastighetsdämpning uppnås genom att nya korsningspunkter tillåts. Nedan redovisas förslag till gatusektioner för en framtida Stenbygata och nya bostadsgator.

STENBYGATAN, sektion från söder

BOSTADSGATA

En ny genare cykelväg från Stenby in mot Myrtorp och centrala Eskilstuna föreslås mellan naturreservatet Kronskogen–Stenby äng och den nya bebyggelsen. Cykelvägen sträcker sig från Stenbygatan till Rådmansgatan. Del av detta cykelstråk ingår i planområdet och passerar genom föreslaget parkområde och vidare in mot staden söder om Kronskogen.


Grönytor Kontakt skapas mellan nuvarande bebyggelse och Kronskogen genom ett antal

gångpassager i öst-västlig och nord-sydlig riktning genom den framtida bebyggelsen. Stenbyparken föreslås få en fortsättning genom det nya exploateringsområdet in mot Kronskogen. Nuvarande bollplan behålls som en stadsdelsbollplan i samma läge, men minskas i storlek och en park anläggs öster om denna. För att öka attraktiviteten i området och samtidigt omhänderta dagvattnet bör den kulverterade delen av diket öppnas upp och diket omformas till en naturligt slingrande bäckfåra. Ett utjämningsmagasin kan anläggas inom reservatsgränsen nordost om den framtida bebyggelsen och ett dämme söder om diket. Området utmed den framtida bäcken ska planteras med träd och buskar och ett promenadstråk tillskapas genom bebyggelseområdet.

Ny bebyggelse Trädgårds-staden

För enbostadshus och parhus gäller att avstånd mellan husen bör vara en husbredd för att bebyggelsen inte ska uppfattas som för utspridd eller att huset blir för stort för tomten. För att skapa en varierad gatubild begränsas längden på radhus och kedjehus till maximalt fem hus i varje länga. Byggnader med gården mot norr behöver djupare tomter för att solbelysta uteplatser ska kunna erhållas. Byggnaderna ska uppföras i två våningar. Byggnadsvolymerna får dock inte bli alltför dominerande i gaturummet. Hänsyn ska också tas till att skapa goda solförhållanden vid uteplatser och gröna förgårdar. För radhus och kedjehus uppgår den största tillåtna byggnadsarean per lägenhet till 40 % av fastighetsarean, dock högst 100 kvm. För parhus är största tillåtna byggnadsarea per lägenhet 35 % av fastighetsarean, dock högst 130 kvm. För friliggande hus är största tillåta byggnadsarea 25 % av fastighetsarean och högst 200 kvm. Minsta tomtstorlek för radhus är 200 kvm och kedjehus 250 kvm. Minsta tomtstorlek för parhus är 300 kvm och för friliggande hus 400 kvm. Förgårdsmarken skiljer huset från gatan och skyddar mot insyn och trafik. Den ska avgränsas mot gatan medels häck eller friväxande buskar. Med ett utrymme av fyra meter mellan fasadliv och gata finns utrymme för träd/större buskar på förgårdsmarken. Inom en zon av en meter närmast fasaden tillåts utskjutande byggnadsdelar som inbyggda entréverandor, balkonger, skärmtak eller burspråk. Dessa utskjutande byggnadsdelar får dock inte dominera över den gemensamma byggnadslinjen. Endast den del av förgårdsmarken som behövs för parkeringsuppställning och gångytor får hårdgöras med plattor/sten/tegel eller asfalt. Övriga delar ska förses med vegetation. För kedjehus och radhus gäller att högst 40 % av förgårdsmarken per tomt får hårdgöras. För övriga hus gäller att högst 25 % av förgårdsmarken per tomt får hårdgöras. Bostadstomternas gräns mot promenadstråket vid ”bäcken” ska ges en tydlig avgränsning och utformas enhetligt med tex mur, staket eller häck.


Friliggande bostäder

För de friliggande bostäderna gäller att storleken på tomterna gärna får varieras med en minsta areal om 700 kvm. Husen tillåts uppföras i högst en alternativt två våningar. Den sammanlagda byggnadsarean får uppgå till ¼ av tomtarealen, dock högst 250 kvm. Om huvudbyggnaden uppförs i två våningar får byggnadsarean för denna vara högst 120 kvm. Högsta taknockshöjd för huvudbyggnad är 8,0 meter respektive 7,0 meter beroende på våningshöjd och för uthus och garage 4,0 meter. Huvudbyggnad samt tak över uteplats ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns. Uthus och garage, fristående eller sammanbyggda med huvudbyggnad, ska placeras minst 1,0 meter från tomtgräns.

Material och byggnads-teknik

Byggnadsmaterial ska vara miljöanpassade och får inte innehålla naturfrämmande produkter. Plastmaterial bör undvikas i färg, lim, spackel och fogmassa.

Markhöjder Höjdsättning av tomtmark och gatumark ska ske med hänsyn och anpassning

till områdets befintliga topografi. Större markuppfyllnader ska undvikas. Friytor Parkstråk Det centrala parkstråket genom bebyggelsen i trädgårdsstaden ska innehålla

ytor för bollspel och lek. Här ska också finnas läplanteringar och sittplatser för vila och samvaro. Promenadstråket utefter ”bäcken” ska ges parkkaraktär och förses med vegetation. Möjlighet att passera bäcken via ett antal spänger ska också finnas. Kommunen tar fram ett projekteringsunderlag för utformning av de allmänna grönytorna.

Lek och rekreation

Inom trädgårdsstaden ska en grön park- eller torgyta finnas i varje storkvarter som inrymmer lekplats och plats för samvaro. Lekplatsen bör förses med sandlåda, gungställning, klätterställning med rutschkana samt bord och bänkar. För skötsel av denna yta ska en gemensamhetsanläggning inrättas. I området kring Titanvägen har nyligen en lekplats iordningställts på parkmark.

Gångpassager Det ska även i framtiden vara möjligt att ta sig från nuvarande bebyggelse

kring Kronskogen äng ut i naturreservatet. Gångmöjligheter föreslås i form av asfalterade ytor, grusade vägar eller upptrampade stigar genom bebyggelsen. I planförslaget redovisas tre möjliga förbindelser från Stenbygatan till Kronskogan och en via Titanvägen. Det blir även möjligt att ta sig i nord-sydlig riktning genom trädgårdsstaden ut i Kronskogen-Stenby äng.

Gator och trafik Bostadsgator Bostadsgatorna ska utformas enligt redovisad sektion med smal köryta och

gångbana på en sida av körbanan. På andra sidan körytan ska utrymme finnas för belysningsstolpe och snöupplag. Höjdsättning av tomtmark och gatumark ska ske med hänsyn och anpassning till områdets befintliga topografi. Större markuppfyllnader ska undvikas.


Kollektivtrafik Befintlig bussvändslinga föreslås flyttas och därmed möjliggöra en bättre trafikföring för den nya bebyggelse som gränsar till villorna vid Titanvägen. Slingan fungerar som ändhållplats och ska förses med skyddsplantering mot intilliggande bebyggelse. Den föreslås utformas som en torgyta som ges stadsmässig karaktär och gärna någon central utsmyckning i form av exempelvis stora naturstenar från exploateringsområdet.

Gång- och cykelvägar

Ett centralt cykelstråk föreslås genom parken i södra delen av planområdet. Vidare föreslås ett gång- och cykelstråk i nord-sydlig riktning där huvudledningen för vatten- och avlopp är belägen. En renodlad gångväg föreslås också fram till busshållsplatsen längs befintlig huvudledning för va.

Parkering Parkeringsplatser ska anordnas på kvartersmark. Inom områden med

gruppbyggda småhus är det lämpligt att anordna gemensamma parkeringsytor. Dessa ska delas upp i mindre enheter och placeras så att gaturummet behålls intakt. Kommunens parkeringsnorm ska följas.

Teknisk försörjning Vatten, avlopp, el och fjärrvärme

Den nya bebyggelsen ska anslutas till Eskilstuna Energi & Miljö AB:s vatten- och avloppsledningsnät samt elnät. Det är också önskvärt att all ny bebyggelse såväl gruppbyggda som styckebyggda hus ansluts till det utbyggda fjärrvärmenät som finns i området. Befintlig huvudledning för vatten- och avlopp placeras huvudsakligen på allmän platsmark men på några ställen föreslås u-område på kvartersmark.

Tele och bredband

Ny bebyggelse kan förberedas för installation av bredband.

Avfall För gruppbyggda hus är det lämpligt att samordna hantering av restavfall

genom byggandet av gemensamma miljöhus. Dessa miljöhus placeras så att sopbilar kan angöra entréer utan backningsrörelser. Utrymme ska finnas för sortering av de vanligaste avfallsfraktionerna. Hämtning sker mot avgift genom Eskilstuna Energi & Miljö AB:s försorg.

Dagvatten Dagvatten ska fördröjas inom tomtmark. Dagvatten från tak och annat naturligt

dagvatten ska avledas till grönytor för fördröjning inom den egna fastigheten innan anslutning får ske till det kommunala ledningssystemet. I särskild dagvattenutredning ska redovisas hur dagvattnet från gatorna ska omhändertas och hur bäckfåran kan återskapas.

UPPHÄVANDE AV DETALJPLAN I området norr om befintlig bebyggelse och öster om Stenby gård föreslås att

gällande detaljplan upphävs. Därigenom möjliggörs en utvidgning av Kronskogens naturreservat. På motsvarande sätt föreslås att del av gällande


detaljplan för Rekarneskolan upphävs med syfte att utvidga Kronskogens naturreservat.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförande-tid

Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft.

Huvudmanna-skap

Kommunen är huvudman för allmän platsmark.

ARBETSGRUPP Arbetet med detaljplanen har bedrivits i projektform. Medverkande tjänstemän

är: Ivan Andic

Johan Forsberg Anna Götzlinger Ann Jannerman Roseana De Almeida Daryush Keshavarz Per Idesten Camilla Björkman Sara Wård Mikael Larsson Daniel Johansson Fredrik Tinglöw

trafikplanerare kommunbiolog byggnadsantikvarie landskapsingenjör bygglovarkitekt mätningsingenjör fastighetschef markingenjör miljöinspektör Energi & miljö, värme Energi & miljö, va Energi & miljö, el

8416 2011 2700 1970 8721 2976 8353 5158 1117 2601 5159 2354

Stadsbyggnadsförvaltningen

Planavdelningen

Johan Forsberg Tf Planchef

Ulrika Jonsson Fysisk planerare

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer

Stadsbyggnadsförvaltningen 2008-08-21 2005-10026 1.25 Planavdelningen rev 2009-02-12

1 (5)

Ulrika Jonsson 016-710 11 08

Antagandehandling

Detaljplan för

Del av Lagersberg 1:1 och 1:3 Stenby Eskilstuna kommun

Inverkan på miljö och hälsa Plannummer 1336-1

I Plan- och bygglagen ställs krav på att en detaljplan som medför betydande

påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med mark- och vatten och andra resurser ska miljökonsekvensbeskrivas. En miljökonsekvensbeskrivning är en process och ett dokument (MKB) som grundligt undersöker och utvärderar de konsekvenser som detaljplanen kan innebära. För en sådan detaljplan ska även miljöbalkens regler om MKB tillämpas. En utförlig MKB behövs enbart om planen medför en betydande påverkan på miljön. I en särskild behovsbedömning som tas fram i ett tidigt skede av planprocessen avgörs om detaljplanen kommer att innebära en betydande miljöpåverkan och om därmed en MKB ska tas fram. Detaljplanen för Stenby antas inte medföra en betydande miljöpåverkan. Planområdet ingår i ett riksintresse för kultur-miljövård. Riksantikvarieämbetets undersökningsbyrå (RAÄ) har undersökt planförslagets påverkan på riskintresset i en särskild utredning som biläggs samrådsutställningen. Utöver plan- och bygglagens krav ska enligt politiskt beslut alla detaljplaner konsekvensbeskrivas ur en rad aspekter om detta inte är uppenbarligen onödigt. Särskilda riktlinjer för hantering av en sådan konsekvensbeskrivning finns framtagna. Då detaljplanen för Stenby inte medför någon betydande inverkan på miljön utöver påverkan på riksintresset görs endast en enkel konsekvens-analys av planförlaget i enlighet med dessa riktlinjer. I analysen beskrivs konsekvenserna för ett antal miljö- och hälsoaspekter. Två alternativa utvecklingar studeras där 0-alternativet beskriver vad som kan hända om detaljplanen inte genomförs. I alternativ 1 beskrivs konsekvenserna av planförslaget.


Alternativ 0 Ingen ny bebyggelse tillkommer.

Miljö

Ekologiska Fortsatt pågående markanvändning påverkar inte befintliga höga naturvärden

och det rörliga friluftslivet i Kronskogen. Om gällande detaljplan öster om Stenby gård inte upphävs blir det svårare att utöka naturreservatet.

Ekonomiska Om ett centralt beläget exploateringsområde behålls orört tvingas kommunen

att ersätta genomfört markbyte med annan mark. Detta kan innebära att annan oexploaterad mark i stadens ytterområden måste tas i anspråk. Bibehålls marken som jordbruksmark inbringar den ett visst arrende till kommunen och arrendatorns verksamhet försvåras inte av minskad tillgång på jordbruksmark.

Kulturella Den öppna dalgången utgör en del av ett större kulturlandskap av riksintresse

för kulturmiljövård. Riksintresse består av landskapet kring Mesta, Åsby, Kolsta och Stenby gårdar med fornlämningar, gårdsmiljöer och mellan-liggande jordbruksmark. Redan idag är riksintresseområdet påverkat av befintlig bebyggelse, Västerledens utbyggnad och storskalig jordbruksdrift. Stenby ligger i utkanten av riksintresseområdet och här har möjligheten att uppfatta sambanden mellan fornlämningar, Stenby gård och den öppna jordbruksmarken redan försvårats av nuvarande bebyggelse som ligger som en kil in i kulturlandskapet. Om dalgången fortsätter att brukas innebär det att ett äldre jordbrukslandskap med stora landskapsbildsmässiga värden består. Den öppna mark som inte brukas kommer dock på sikt att växa igen.

Sociala Kolonilotterna kan komma att ligga kvar i nuvarande läge som en provisorisk

lösning utan stöd i detaljplan. Därmed är det heller inte troligt att området kommer att rustas upp i framtiden.

Hälsa Fysisk och psykisk hälsa

Bebyggelsen i norra Stenby kommer även fortsättningsvis att trafikeras via Stenbygatan som i detaljplan är avsedd enbart för busstrafik. Eftersom Stenbygatan inte har några tomttillfarter kommer gatan att fortsätta att inbjuda till fortkörning. För barnen i södra Stenby innebär det att nuvarande otrygga passage över Stenbygatan till och från bollplanen bibehålls.

Social hälsa Området kommer även i fortsättningen att upplevas som landsbygd och inte en

del av staden och en ny genare cykelväg in mot staden kommer inte att anläggas.


Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att området bebyggs i enlighet med planförslaget.

Miljö

Ekologiska Trafiken på Stenbygatan kommer att öka. Det rör sig fortfarande om måttliga

trafikmänger som inte bedöms leda till ökad miljöbelastning. Aktiv jordbruksmark exploateras. Arrendatorns verksamhet försvåras vilket kan påverka möjligheten att hålla jordbruksmarken öppen på angränsande gärden. Outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner kommer att upphävas och därmed ges möjligheter att utöka naturreservatet ytterligare och dessutom behålla större delen av befintlig hagmark Med föreslagen dagvattenlösning där en bäckfåra återskapas kan nya kvaliteter tillföras i området. Naturvärdena i Natura 2000-området är huvudsakligen knutna till naturbetesmarker bevuxna med gamla ekar. Viktiga faktorer är att markerna hålls öppna med betesdrift, att tillgången på död ved i olika nedbrytningsstadier är god och att sol och värme når ner till trädstammar och markens flora. Avståndet mellan Stenby äng och bebyggelsen gör att träden varken skuggar eller på annat sätt stör bostadstomterna eller utgör någon risk. Kommunen bedömer att den nya föreslagna bebyggelsen inte på ett betydande sätt kommer att påverka miljön i Natura 2000-området, enligt 7:28 a MB.

Ekonomiska Exploateringen innebär kortsiktigt investeringar i befintlig och ny

infrastruktur. Långsiktigt kommer dessa investeringar att bära sig genom att attraktiva bostäder byggs i en del av staden som behöver höja sin sociala status. Underlaget för den kommersiella servicen i Stenby ökar med fler boende i området.

Kulturella Dalgången mellan nuvarande bebyggelse i Stenby och Kronskogen utgör en

rest av ett ålderdomligt kulturlandskap som i sin tur utgör del i ett större område av riksintresse för kulturmiljövård. Marken har tidigare tillhört Lagersbergs säteri. Genom exploateringen försvinner en del av detta landskap och de landskapsbildsmässiga kvaliteter som den öppna dalgången utgör. RAÄ:s utredning har studerat exploateringens inverkan på riksintressets värden i form av kunskapsvärdet, upplevelsevärdet och bruksvärdet som helhet respektive lokalt i Stenby. Med ytterligare bebyggelse kommer en del av upplevelsevärdet av områdets helhet att gå förlorat, men samtidigt får fler människor tillgång till en attraktiv miljö i närområdet. I Stenbys närhet finns


ett drygt tiotal fornlämningar vars upplevelsevärde försämras med ny bebyggelse. Påverkan blir särskilt stor söder om ett röse som idag exploateras ut över den öppna dalgången För att minimera inverkan på riksintresset föreslås att villabebyggelsen söder om detta röse endast får uppföras i en våning med inredd vind. Övrig villabebyggelse inklusive trädgårdsstadens bostäder föreslås i två våningar.

Sociala Tillgängligheten till Kronskogen förbättras genom att fler och bättre

gångvägar leder in i naturreservatet. Fler användare kan motivera bättre skötsel. Den del av Kronskogen som gränsar till planområdet kommer inte längre att vara lika ostörd, eftersom bebyggelsen, fordon och fritidsaktiviteter kommer att höras ett stycke in i skogen. Även synintrycket av de nya husen har en negativ inverkan på känslan av att befinna sig i skogsmiljö. Stenbygatan får en ny utformning med alléplanteringar samtidigt som gatan utformas så att farten dämpas i korsningspunkter och vid övergångsställen. Gatans nuvarande användning för såväl bussar som bilar bibehålls. En ny genare cykelväg mellan Stenby och staden kan byggas. Genom placeringen av cykelvägen i zonen mellan naturreservatet och den nya bebyggelsen får skyddsområdet en funktion. Cykelvägens placering i närheten av de framtida bostäderna borgar för att det inte kommer att upplevas som otryggt att cykla där under de mörka delarna av dygnet. Koloniområdets status kan också höjas genom en cykelväg genom området.

Hälsa

Fysisk och psykisk hälsa

Fler människor drar nytta av att bo intill ett stort rekreationsområde vilket ger förutsättningar för en sund livsstil och bättre hälsa. Tillgängligheten till Kronskogen förbättras också genom fler gångpassager. Genom att utforma ändhållplatsen som ett busstorg med bostäder kring ökar tryggheten för dem som åker buss. Med torget skapas också en ny mötesplats i området.

Social hälsa Försköningen av Stenbygatan och byggandet av nya attraktiva bostäder i

Stenby höjer stadsdelens status och förhoppningsvis även närliggande bebyggelse i Råbergstorp. Det blir också möjligt för dem som bor i hyreshusen att göra boendekarriär i närområdet.

Projektgruppen för planarbetet har deltagit i utarbetandet av denna analys.


Stadsbyggnadsförvaltningen

Planavdelningen

Johan Forsberg Tf Planchef

Ulrika Jonsson Fysisk planerare

Datum 2009-02-20

Vår beteckning 2005-10026

Aktnr 3.12

Antagandehandling

Detaljplan för

Del av Lagersberg 1:1 och 1:3 Stenby Eskilstuna kommun Genomförandebeskrivning plannummer 1336

Inledning Genomförandebeskrivningen har till syfte att redovisa de organisato-riska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som be-hövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genom-förande av detaljplanen. Denna beskrivning tar upp principiell ansvars-fördelning och möjligheter till genomförande av detaljplanen.

ORGANISATORISKA FRÅGOR

Tidplan Sept - Okt 2008 Utställning

Jan 2009 Kommunfullmäktige antar detaljplanen

Feb – Mars 2009 Detaljplanen vinner laga kraft under förutsätt-ning att den inte överklagas.

Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det att detaljplanen vunnit laga

kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs.

Huvudmannaskap Detaljplanen anger att kommunen är huvudman för allmän platsmark.

Det innebär att kommunen inom planområdet ska ansvara för drift och skötsel av allmänna platser.

Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för anläggnings- och byggnadsarbeten på

kvartersmark.

Eskilstuna Energi och Miljö AB ansvarar för VA-ledningar (vatten och avlopp), dagvattenanläggningar, fjärrvärmeledningar och bredband fram till anslutningspunkt. För elledningar ansvarar Eskilstuna Energi och Miljö AB fram till elmätare.

Telia Sonera AB ansvarar för teleledningar fram till kopplingspunkt. Eskilstuna kommun ansvarar för anläggningar på allmän plats

Genomförandeavtal Ett exploateringsavtal ska tecknas mellan Eskilstuna kommun och PEAB för att reglera genomförandet av detaljplanen.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Berörda fastigheter Planen berör fastigheterna Lagersberg 1:1 och 1:3. PEAB har genom avtal daterat 2005-02-08 förvärvat del av Lagersberg 1:1 och 1:3 som planen avser. Resterande delar av Lagersberg 1:1 och 1:3 ägs av kommunen.

Fastighetsbildning Inom planområdet avstyckas kvartersmark för bostäder. PEAB ansöker

om och bekostar fastighetsbildningen. Allmän platsmark Mark inom planområdet som utgör gatumark eller annan allmän plats

överlåts i samband med genomförandet till kommunen. Kommunen an-söker om och PEAB bekostar den lantmäteriförrättning som behövs för genomförandet.

Anläggningar Tomter för transformatorstation vid Stenbygatan och Titanvägen av-

styckas i samband med genomförandet av övrig fastighetsbildning. Ledningsrätt Rätt till utrymme på kvartersmark (u-område) för allmänna ledningar

säkerställs med ledningsrätt. Respektive ledningsägare ansöker om och bekostar ledningsrätt för sina ledningar.

Servitut Upplåtelse av kvartersmark för allmän gångtrafik (x-område) bör säker-

ställas genom servitut. Gemensamhets- Gemensamhetsanläggningar ska inrättas för lekplatser på kvarters- anläggning mark. Dessa ska innehålla sandlåda, gungor, klätterställning och rutsch-

kana samt bord och bänkar. Det är också möjligt att inrätta gemen-samma anläggningar för miljöbodar och trädgårdsavfall inom kvar-tersmark. PEAB utför och bekostar åtgärderna och ansöker om nöd-vändiga lantmäteriförrättningar.

EKONOMISKA FRÅGOR Plankostnad Kostnaden för att upprätta detaljplan finansieras genom avtal med

PEAB. Kommunala investe- Kommunen investerar i upprustning av Stenbygatan. Den förses med ringar gång- och cykelväg närmast den nya bebyggelsen och med en allé. Ett

busstorg anläggs i områdets centrala del.

Ny park anläggs i södra delen av planområdet med lekyta samt en boll-plan. Planteringar sker i parkytorna och vid busstorget. Ny gång- och cykelväg anläggs från Stenbygatan fram till Rådmans-gatan i Robertstorp och utgör en länk i det övergripande gc-nätet.

Kommunala drifts- Detaljplanen innebär utökade drift och underhållsytor för kostnader Stadsbyggnadsförvaltningen i form av nya gång- och cykelvägar, allé-

träd utmed Stenbygatan, nya lokalgator inne i bostadsområdena, ny lekplats mm.

Finansiering av Exploateringsavtal tecknas mellan Eskilstuna kommun och exploatören investeringarna innan detaljplanen antas. Exploatören bekostar de anläggningar på kvartersmark som erfordras

enligt detaljplanen. Exploatören kommer också att betala gatukostnader till kommunen för lokalgatorna inne i bostadsområdet samt för del av de övriga allmänna anläggningarna inom planområdet.

Fastighetsbildning PEAB svarar för samtliga fastighetsbildningskostnader som uppstår i

samband med genomförandet av detaljplanen. Vatten och avlopp Anslutning till Eskilstuna Energi och Miljös vatten- och avloppsnät

sker enligt gällande taxa. El Anslutning till Energi och Miljös elnät sker enligt gällande taxa. En

befintlig elledning i den norra delen av planområdet avses flyttas, vilket bekostas av exploatören.

Värme Kostnaden för anslutning till fjärrvärme sker enligt gällande taxa. För mer

information kontaktas Eskilstuna Energi & Miljö AB.

TEKNISKA FRÅGOR

Vatten och avlopp Eskilstuna Energi och Miljö är huvudman för ledningsnätet i området. Genom området passerar en huvudledning för vatten och avlopp. För dessa ledningar avsätts ett u-område på kvartersmark.

El Eskilstuna Energi & Miljö AB är huvudman för ledningsnätet i områ-det.

Värme Bostadsbebyggelsen ska i första hand anslutas till det utbyggda fjärr-

värmenätet. För mer information kontaktas Eskilstuna Energi & Miljö AB. Dagvatten Exploatören svarar för att en dagvattenutredning för omhändertagande

av dagvatten inom planområdet tas fram innan detaljplanen antas. För närvarande pågår en särskild utredning inom kommunen för att

klargöra ansvaret för omhändertagandet av reningsanläggningar för dagvatten från gator.

Lokalgator I planbeskrivningen redovisas gatusektioner för framtida Stenbygatan

och gator inom de nya bebyggelseområdena. Höjdsättning av gatumark ska ske med hänsyn och anpassning till områdets befintliga topografi. Detaljutformning av gator och teknisk försörjning till området fastställs under projektering. Projekteringshandlingar för gator ska granskas och godkännas av Eskilstuna kommun.

Parkstråk Projekteringsunderlag tas fram av kommunen och visar utformning av de allmänna grönytorna.

Parkering Parkeringsplatser för bostadsbebyggelse ska anordnas på kvartersmark.

Eskilstuna 2009-02-20 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Näringsliv Mark- och fastighet Camilla Björkman Markingenjör

Documents

Del av Lagersberg 1:1 och 1:3...Stadsbyggnadsförvaltningen 2008-08-21 2005-10026 1.21 Planavdelningen rev 2009-02-12 1 (11) Ulrika Jonsson, 016-710 11 08 Antagandehandling Detaljplan