Del 1 - Introduktion och sammanfattning

Förvaltningsplan 2016-2021Bottenvikens vattendistrikt

Del 1 Introduktion och sammanfattning

Vattenförvaltning och dess verktyg i Sverige och i Bottenvikens vattendistrikt

Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenvikens vattendistriktDel 1 Introduktion och sammanfattning - Vattenförvaltning och dess verktyg i Sverige och i Bottenvikens vattendistriktDiarienummer 537-9859-2014Utgiven av Länsstyrelsen NorrbottenAnsvarig avd/enhet Vattenmyndighetens kansliFörfattare Vattenmyndigheterna i samverkanOmslagsfoto/fotograf 2014©Andreas BromanLayout Carina NankerTryckt hos E-print ABUpplaga 530 ex samt digitalt tillgänglig på www.vattenmyndigheterna.se

– I –

Förvaltningsplan 2016-2021 För Bottenvikens vattendistrikt

FÖRORD

Vattnet i Sverige och särskilt i dess norra delar ses ofta som något självklart, något som finns i rikliga mängder och håller hög kvalitet. Denna bild stämmer inte riktigt och så är heller inte fallet i andra delar av världen där vatten, både avseende mängd och kvalitet, är det som tydligast begränsar livets förutsättningar och därigenom ge-nomsyrar alla samhällen.

Förvaltningen av vatten är en miljö- och resursfråga med många dimensioner. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en av våra allra viktigaste resurser och utgör livsmiljö för många växter och djur. Det är därför naturligt att frågor om hur vi ska hantera vatten är nära förknippat med samhällsfrågor i stort. Vare sig vi dricker vattnet, utnyttjar det som kylvatten, till elproduktion, fiskar, badar eller gläds åt naturupp-levelsen måste vi alla ta ansvar.

Vatten är inte en vara som vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, för-svaras och behandlas som ett sådant. Vattenförvaltningen arbetar efter EG:s ram-direktiv för vatten för att nå god vattenstatus i alla grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten.

Den 16 december 2016 togs ett viktigt steg på vägen mot bättre vatten i Bottenvi-kens vattendistrikt. Då fastställde vattendelegationen miljökvalitetsnormer, åtgärds-program och förvaltningsplan 2016-2021 för distrikts vattenförekomster som tar vid efter förvaltningsplan och åtgärdsprogram 2009-2015. Dessa dokument ligger till grund för fortsatt arbete med att säkra, förvalta och förbättra tillståndet i distriktets grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten.

Vattenförvaltningsarbetet engagerar alltifrån kommuner och statliga myndigheter men förutsätter också deltagande från andra intressenter såsom privatpersoner, företag och vattenråd. En utmaning kommande år blir att se till att vattenfrågorna i högre grad integreras i samhällsplanering och myndighetsutövning, liksom att vattenfrågorna medvetandegörs i högre utsträckning hos verksamhetsutövare och enskilda. Vår målsättning är att miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ska bli effektiva verktyg för att nå uppsatta mål. Att arbeta med vattenfrågorna på ett samman hållet och genomtänkt sätt ger resultat i form av bättre vatten, goda vattenmiljöer och hållbara vattenresurser.

Nu är tid för bättre vatten!

Sven-Erik Österberg Landshövding vid länsstyrelsen i Norrbottens län Ordförande i vattendelegationen i Bottenvikens vattendistrikt

– II –


BAKGRUND TILL BESLUTADE DOKUMENT

Vattendelegationen vid vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt har den 16 december 2016 beslutat om Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenvikens vatten-distrikt (537-14223-2016). Detta enligt 5 kap 1 § förordningen (2004:660) om förvalt-ning av kvaliteten på vattenmiljön.

Vattendelegationen beslutade samtidigt, enligt 3 kap 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. Miljökvalitetsnormerna är föreskrivna genom Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bot-tenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bot-tenvikens vattendistrikt (25 FS 2016:32 A 26).

Vattendelegationen har även samma dag beslutat om Åtgärdsprogram 2016-2021 för Bottenvikens vattendistrikt. Detta enligt 6 kap 1 § förordningen (2004:660) om för-valtning av kvaliteten på vattenmiljön. Åtgärdsprogrammet riktas till myndigheter och kommuner och innehåller de åtgärder som krävs för att kunna följa miljökvali-tetsnormerna. Åtgärdsprogrammet ingår i förvaltningsplanen.

Dessa beslut har föregåtts av samråd enligt 2 kap 4 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I samrådet ingick förslag till miljökvali-tetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt. De synpunkter som inkom under samrådet har sammanställts i en särskild sammanställ-ning (537-9859-2014). Vattenmyndigheten har, enligt 6 kap 11 § miljöbalken, även genomfört en miljöbedömning av åtgärdsprogrammet. I miljöbedömningen ingår en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12 § miljöbalken (537-9859-2014) som be-slutades innan samrådet av vattendelegationen (537-9868-2014). Efter samrådet har regeringen prövat åtgärdsprogrammet enligt 6 kap. 4 § förordningen (2004:660) och beslutade 2016-10-06 (M2015/01776/Nm m.fl) om ett antal förändringar av åtgärds-programmet som har inarbetats i det slutliga åtgärdsprogrammet.

– III –


FÖRVALTNINGSPLAN FÖR BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT 2016-2021

Vattenmyndighetens förvaltningsplan är uppdelad i fem olika delar. Till detta kom-mer länsstyrelsens föreskrift om miljökvalitetsnormer för vatten samt ett antal bila-gor. Nedan följer en kort beskrivning av förvaltningsplanens delar och deras innehåll så att du som läsare smidigt ska kunna hitta den del, eller det avsnitt i en viss del, du är intresserad av.

Del 2Vattenförvaltning

2009-2015

Del 3Övervaknings-

program

§Miljökvalitetsnormer

MKN

Del 4Åtgärdsprogram

Del 5Vattenförvaltning

2016-2021

Del 1 Introduktion Förvaltningsplan

2016 - 2021

Bilagor

Del 1 – Introduktion och sammanfattning inleder hela förvaltningsplanen och sammanfattar alla delar i förvaltningsplanen inklusive åtgärdsprogrammet. Här beskrivs nätverk och roller på alla samverkansnivåer, tillsammans med en bakgrund till varför arbetet är så viktigt.

Del 2 – Vattenförvaltning 2009-2015, här hittar du alla resultat från kartläggnings- och analysarbetet. Här finns även information om principer för framtagande av miljökvalitetsnormerna. Samverkan och samråd som genomförts under den gångna sexårscykeln redovisas också. Beskrivningarna har fokus på att visa resultat medan metoder och arbetssätt återfinns i bilaga 1.

Del 3 – Övervakningsprogram 2009-2015. Den här delen visar bland annat vilken övervakning som ligger till grund för statusklassificeringen.

– IV –


Del 4 – Åtgärdsprogram 2016-2021, innehåller åtgärdslistan med samtliga åtgärder riktade till myndigheter och kommuner. Du hittar även den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av dessa åtgärder här.

Del 5 – Vattenförvaltning 2016-2021, här blickar vi framåt och tittar på vad som kan vara särskilda frågor att beakta inom vattenförvaltningen de kommande sex åren.

Till detta kommer länsstyrelsens i Norrbotten län föreskrift, 25 FS 2016:32 A 26, om miljökvalitetsnormer för vatten om kvalitetskrav för vattenförekomster inom vattendistriktet och de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattenföre-komsterna inom distriktet.

Till förvaltningsplanen finns ett antal bilagor. I dessa går det att läsa allt om vilka metoder och arbetssätt som använts i statusklassificeringen, vilka krav från vatten-förvaltningsförordningen som förvaltningsplanen uppfyller och vilka referenser som har använts i arbetet. Då Bottenvikens vattendistrikt även innehåller vattenförekom-ster som gränsar till Nordland och Troms fylken ska relevanta delar ur förvaltnings-plan och åtgärdsprogram även finnas med som bilaga.

Följande bilagor följer med Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt:

Bilaga 1. Arbetssätt och metoder

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1

Bilaga 3. Ordlista

Bilaga 4. Referensmaterial

Bilaga 5. Åtgärdsprogrammets underlagsdokument

Bilaga 6. Samlad redovisning av åtgärder enligt artikel 11.3 och 11.4 i ramdirektivet för vatten

Bilaga 7A. Utdrag ur förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Nordland och Jan Mayen vannregion, Norge

Bilaga 7B. Utdrag ur förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Troms vannregion, Norge

– V –


Innehållsförteckning1 Introduktion och sammanfattning ................................................... 1

1.1 Beslut om Förvaltningsplan 2016-2021 ..................................................................... 1

1.2 Vatten – en oumbärlig resurs .................................................................................... 31.2.1 Det finns ständigt mer att lära .......................................................................................... 31.2.2 Åtgärderna måste genomföras nu ..................................................................................... 41.2.3 Samhällsutvecklingen är beroende av rent vatten ............................................................ 51.2.4 Tid för bättre vatten är nu! ................................................................................................ 6

1.3 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige..................................................................... 71.3.1 Vattendelegationen beslutar ............................................................................................. 81.3.2 Vattenmyndigheterna samordnar arbetet.......................................................................... 81.3.3 Riksdag och regering lagstiftar, styr och fördelar medel ................................................... 91.3.4 Statliga myndigheter har ansvar i olika delar ................................................................... 91.3.5 Kommunerna har flera olika roller ...................................................................................101.3.6 Samverkan .......................................................................................................................101.3.7 Vattenförvaltningens verktyg ...........................................................................................12

1.4 Hur mår distriktets vatten? ...................................................................................... 14

1.5 Övervakning av vatten i distriktet ............................................................................ 16

1.6 Miljöutmaningar i distriktets vatten ......................................................................... 18

1.7 Samverkan – en framgångsfaktor för arbetet ......................................................... 191.7.1 Samverkan över nationsgränserna ..................................................................................19

1.8 Åtgärder för bättre vatten ........................................................................................ 201.8.1 Övergödning .....................................................................................................................201.8.2 Fysiska förändringar ........................................................................................................211.8.3 Miljögifter .........................................................................................................................221.8.4 Försurning ........................................................................................................................221.8.5 Främmande arter .............................................................................................................221.8.6 Förändrade grundvattennivåer .........................................................................................231.8.7 Klorid i grundvatten ..........................................................................................................231.8.8 Otillräckligt dricksvattenskydd .........................................................................................231.8.9 Skyddade områden ..........................................................................................................231.8.10 Övriga problem och olyckor .............................................................................................241.8.11 Sammanfattning av åtgärder ...........................................................................................24

1.9 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet ..................................... 34

1.10 Samråd inför beslut ................................................................................................. 381.10.1 Samråd under förvaltningscykel 2009-2015 ....................................................................381.10.2 Regeringens prövning av förslag till åtgärdsprogram ......................................................381.10.3 Viktiga hållpunkter under förvaltningscykeln 2016-2021 .................................................39

1.11 Viktiga utvecklingsbehov för vattenförvaltningsarbetet .......................................... 41

1.12 Mer information ....................................................................................................... 421.12.1 Webbplatser och nyhetsbrev ............................................................................................421.12.2 Vatteninformationssystem Sverige (VISS) ........................................................................421.12.3 Affischer och broschyrer ..................................................................................................431.12.4 Publikationer och rapporter .............................................................................................431.12.5 Ordlista och referenser ....................................................................................................43

– 1 –

Beslut om Förvaltningsplan 2016-2021

1 Introduktion och sammanfattning I denna del beskrivs hur vattenförvaltningen i Sverige är organiserad, vilka roller som finns och hur ansvaret är fördelat. Här förklaras även vilka olika verktyg som vattenförvaltningen har att tillgå för att uppnå målen i EU:s ramdirektiv för vatten. Distriktet har självklart sina egna särskilda utmaningar som sammanfattas här följt av en sammanfattning av åtgärdsprogrammet. Denna del sammanfattar även förvalt-ningsplanens övriga delar så att läsaren kan få en överblick av helheten.

Vägen till bättre vatten. Foto: Linda Johansson

1.1 Beslut om Förvaltningsplan 2016-2021Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt 2016-2021 beskriver vattenförvalt-ningsarbetet i distriktet och innehåller en redogörelse av tillstånd och påverkan-stryck i distriktets yt- och grundvattenförekomster, uppsatta mål för arbetet i form av miljökvalitetsnormer samt den miljöövervakning som ligger till grund för bedöm-ningarna. Förvaltningsplanen innehåller även Åtgärdsprogram för Bottenvikens vat-tendistrikt 2016-2021, ett scenario av vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärdsprogrammet kan komma att bli samt en framåtblick av vad som väntar och behöver utföras under vattenförvaltningscykeln från 2016 och framåt.

Vattenförvaltningsarbetet genomförs i sexårscykler, där den föregående förvaltnings-cykeln egentligen tog slut i december 2015. Vattenmyndigheten skulle då ha fattat beslut om en reviderad förvaltningsplan, ett reviderat åtgärdsprogram och revide-

– 2 –

Beslut om Förvaltningsplan 2016-2021

rade miljökvalitetsnormer för distriktets vattenförekomster. Den 19 november 2015 beslutade dock regeringen att ta till sig en prövning av vattenmyndighetens förslag till Åtgärdsprogram 2015-2021. På grund av detta valde vattenmyndigheten att inte fatta några beslut i december 2015 utan inväntade istället regeringens prövning och beslut. Eftersom åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan hänger samman, saknades då förutsättningar att gå till beslut i övriga delar. Den 6 oktober 2016 fattade regeringen beslut i prövningsärendet (Regeringen, 2016c) och gav då vattenmyndigheten uppdraget att fatta beslut om det åtgärdsprogram som ska gälla för Bottenvikens vattendistrikt för perioden 2016-2021. Vattenmyndigheten har arbetat om det tidigare förslaget till Åtgärdsprogram 2015-2021 enligt de riktlinjer, formuleringar och ändringar som regeringen angav i sitt beslut. Det är mot den bak-grunden vattenmyndigheten i december 2016 har fastställt Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenvikens vattendistrikt, med tillhörande Åtgärdsprogram 2016-2021 samt föreskrifter om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster i Sveriges nordligaste vattendistrikt.

– 3 –

vatten – en oumBärlig resurs

1.2 Vatten – en oumbärlig resursVatten är jordens viktigaste livsmedel och en förutsättning för många samhällsvik-tiga ekosystemtjänster. Bra vatten i tillräcklig mängd är en avgörande resurs för industrin, jordbruket, sjukvården och stora delar av energiproduktionen. Vatten är också en självklar förutsättning för matproduktion, fiske, transporter, turism och inte minst vårt välbefinnande. En vy över havet eller ljudet av en porlande bäck har positiva hälsoeffekter och att bo i närhet till vatten är eftertraktat.

Rent vatten är lätt att ta för givet för den som har det nära till hands. Bild från Stor-Rebben i Piteå skärgård. Foto: Kerstin Lundin-Segerlund

Utan vatten av god kvalitet och kvantitet kan samhället omöjligt bygga social och ekonomisk välfärd. Den globala vattenbristen hotar miljoner redan utsatta männ-iskor medan andra drabbas av skyfall och översvämningar. I Sverige är det relativt gott om vatten, men kvaliteten är på många håll sämre än man kan ana. Dessutom kan klimatförändringar komma att ge ytterligare problem med såväl översvämningar som vattenbrist på vissa håll.

1.2.1 Det finns ständigt mer att lära Att arbeta med vattenförvaltning innebär ett ständigt lärande för att hela tiden ta in ny kunskap för kunna skapa en helhetsbild om hur ekosystemen och samhället in-teragerar (Blenckner m.fl., 2015). Detta är en av anledningarna till att vattenförvalt-ningens förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer revideras vart sjätte år. Det är också viktigt att arbeta med en ekosystemansats, och i det arbetet ingår att lyfta fram de olika ekosystemtjänsterna och att få hjälp med kunskapsupp-

– 4 –


byggnaden från lokala källor. En effektiv vattenförvaltning kan hjälpa samhället att identifiera det sammanlagda påverkanstrycket så att det är möjligt att kraftsamla kring problemområden, förebygga och förbereda sig för skadeverkningar samt för-hindra konkurrens om vattenresursen.

1.2.2 Åtgärderna måste genomföras nuÄven om det alltid kommer att saknas en del kunskap får inte det hindra genom-förandet av åtgärder. Den kunskap som redan finns är till stora delar tillräcklig och samhället har inte råd att vänta. Det är ofta mycket svårare och mycket dyrare att åtgärda problemen när de redan uppstått, än att arbeta förebyggande i ett tidigt skede. Att värdera ekosystemen rätt och att skapa system för ekologiska kompen-sationsåtgärder vid exploatering ger förutsättningar att göra rätt från början. De positiva exemplen på storskaliga miljöförbättringar är fortfarande ganska få och det krävs uthållighet i åtgärdsarbetet innan resultaten märks. Den inneboende trögheten i mark- och vattensystemen gör också att det tar tid innan genomförda åtgärder får avsedd effekt på vattnens tillstånd. Men det finns positiva exempel, såsom införandet av kommunala avloppsreningsverk, kalkningsprogram mot försurning och åtgärder för att sanera föroreningsskadade områden.

I Sverige finns stora behov av vattenförbättrande åtgärder. Det dyker också upp nya problem som måste hanteras. Ett exempel är att det under de senaste åren har upp-täckts flera problem med dricksvattenförsörjning, både i ytvatten- och grundvatten-täkter. Nya miljögifter dyker upp, som exempelvis kemikalien PFOS (perfluorok-tansulfonat), ett långlivat miljögift som bland annat används vid brandbekämpning, ackumuleras i naturen, vilket lett till att vissa vattentäkter och vattenverk fått lov att stänga. Både nutida och historisk användning av bekämpningsmedel påverkar många dricksvattentäkter. En miljon människor i Sverige får dessutom sitt dricksvatten från vattentäkter som helt saknar skydd.

Ett annat problem som, även om det inte är nytt, har uppmärksammats och disku-terats allt mer de senaste åren är fysisk påverkan på och i vattendrag och sjöar. Det finns idag mer än 9 000 vandringshinder i Sverige som behöver åtgärdas för att fisk och annan fauna ska kunna röra sig upp- och nedströms. Det är inte bara dammar och kraftverk som skapat vandringshinder, även för höga och smala vägtrummor i landets omfattande vägnät kapar vandringsvägarna i vatten. Stora insatser för att åt-gärda detta har gjorts men mycket återstår. Med en rikare biologisk mångfald skapas också bättre förutsättningar för exempelvis sportfiske och naturturism och därmed en möjlighet att livnära sig i framför allt glesbygd.

Möjligheterna för samhället att utvecklas i framtiden begränsas om många vattenfö-rekomster tillåts ha dålig status. Kostnaderna skjuts då framåt utan att kunskapen finns om hur förmågan att bära dem ser ut för kommande generationer. God status kan ses som en försäkring för att samhällets alla framtida behov av vatten kan tillgo-doses. Faktum är att det kan bli riktigt dyrt att vänta tills problemen är för stora. Ett exempelvis är utbrottet av Cryptosporidium i Östersunds kommuns dricksvatten då närmare 27 000 människor insjuknade och samhällskostnaderna beräknades till 220

– 5 –


miljoner kronor. Den troliga orsaken var att avloppsvatten kommit ut i dricksvatten-täkten Storsjön genom felkopplade avlopp och/eller av en omfattande bräddning av avloppsvatten till följd av ett större skyfall (SMI, 2011).

Även alltför stora vattenuttag kan få konsekvenser och försiktighetsprincipen är därför central i samhällsplaneringen. Brist på vatten kommer bli alltmer vanligt, framför allt i södra Sverige. Avsaltningsanläggningarna som planeras på Gotland för att dricksvattnet ska räcka även på sommaren när turisterna kommer budgeteras till 598 miljoner kronor för den totala kommunala VA-utbyggnaden fram till 2022 (P4 Gotland, 2014).

1.2.3 Samhällsutvecklingen är beroende av rent vattenRent vatten är en allt mer attraktiv naturresurs i ett internationellt perspektiv och kan locka hit företag, turister och boende. Av Sveriges besökare uppger 25-30 pro-cent att de under sin vistelse har nyttjat någon form av naturturism (besökt natio-nalpark, vandrat, badat). Den inhemska turismen omsätter 150 miljarder kronor årligen och utländska besökares konsumtion uppgår till 100 miljarder. Turismen utgör alltså stora värden för svenskt näringsliv och en betydande delmängd av dessa värden kan tillskrivas naturrelaterad turism (Tillväxtverket, 2015). Att fiska lockar många, av Sveriges internationella besökare uppgav 800 000 att de fiskat när de var i Sverige 2013 (Tillväxtverket, 2014.) Sportfisket är också en av de främsta anledning-arna till besök i Sverige. Beräkningar visar att sportfisket bidrar till exportintäkter på upp till 4,5 miljarder kronor årligen (Ekoturismföreningen, 2015).

Genomförande av åtgärder kan leda till ökad efterfrågan av teknikutveckling och innovationer. Inom EU har arbetet för bättre vatten bidragit till en växande och i dagsläget till och med världsledande vattensektor, med 9 000 små och medelstora företag. Dessa skapar tillsammans motsvarande 500 000 arbetstillfällen i Europa. Vattenförvaltning är därför så mycket mer än miljövård, det är en viktig grund för grön och blå tillväxt och för en hållbar samhällsutveckling. Ny teknik på området kommer att kunna ge bättre beredskap att tackla nya samhällsutmaningar som till exempel effekter av klimatförändringar och läkemedelsrester i miljön samt komplexa ekosystemeffekter. I Sverige finns goda affärsmöjligheter i vattensektorn. Enligt en studie på uppdrag av Världsnaturfonden har östersjöregionen goda förutsättningar att hitta lösningar för att åtgärda problemen i Östersjön (Boston Consulting Group, 2013). I regionen finns finansiell styrka, hög utbildningsnivå, starka inhemska före-tag, hög forskningskvalitet och relativt låg befolkningsdensitet. Dessutom är regio-nen stabil med få konflikter.

EU-kommissionen (2014) anser att kustturismen är den sektor som har bäst tillväxt-potential i Östersjöregionen de närmsta decennierna. Utfallet är dock helt beroende av utveckling hos de ekosystemtjänster som efterfrågas i form av bad, fiske och re-kreation.

– 6 –


1.2.4 Tid för bättre vatten är nu!

Tid för bättre vatten! Foto: Jörgen Naalisvaara

Förvaltningen av Sveriges gemensamma vatten går nu in i en ny fas. Från att ha foku-serat på att ringa in och beskriva problemen behöver vi alla – såväl vattenmyndighe-ter som andra aktörer – fokusera på att öka takten i åtgärdsarbetet framåt. Det är tid för bättre vatten!

– 7 –

vattenFörvaltningens ramverk i sverige

1.3 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige Vattenförvaltning bedrivs enligt EU:s ramdirektiv för vatten (direktiv 2000/60/EG) som har implementerats i svensk rätt genom Förordning (SFS 2004:660) om förvalt-ning av kvaliteten på vattenmiljön. Direktivet innebär att samma regler gäller för alla och att bedömningar görs på samma sätt i alla europeiska vatten. Ramdirektivet vilar på två grundpelare: att värna ett naturligt växt- och djurliv i vatten och att sä-kerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion.

åtgärder för bättre vatten

samverk

an

samverkan

_ _ 202120172016201020092004 _

övervakning

åtgärdsanalys e

konom

isk

anal

ys

kla

ssif

cerin

g

påverkansanalys riskanalys

2009MKN2009ÅP 2009

FP

2016MKN2016ÅP 2016

FP

2021MKN2021ÅP 2021

FP

Figur 1.1. Vattenförvaltning är ett iterativt arbete - varje sexårsperiod upprepas momenten övervak-ning, bedömning av status, analys av påverkan och risk för försämring av status samt bedömning av ekonomiska förutsättningar och konsekvenser. I slutet av varje sexårscykel beslutar vattendelegatio-nen om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för kommande period. Genom samverkan med andra aktörer leder vattenförvaltningsarbetet till åtgärder för bättre vatten så att miljökvalitetsnormerna kan följas.

Den europeiska modellen innebär att vattenresursen ska förvaltas i avrinningsområ-den och vattendistrikt eftersom vatten rör sig efter naturliga gränser och inte inom lands-, läns- eller kommungränser. Det gör att både påverkan och förbättringsåtgär-der är allas gemensamma angelägenheter. Det i sin tur kräver samarbete över gränser och helhetssyn på allt vatten, såväl grundvatten, ytvatten som kustvatten. För att

– 8 –


nå bästa nytta ska miljö- och samhällsekonomiska aspekter vägas samman i förvalt-ningen.

Ytterligare en hörnsten i ramdirektivet för vatten är samverkan – att säkerställa lo-kal förankring och förståelse samt att beslut fattas nära de berörda. Både kunskap om lokala förhållanden samt människors engagemang och samlade drivkraft ska tas tillvara. När beslutsfattare och lokal opinion har samma mål och drar åt samma håll uppnås störst effekt.

Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassäng-erna vilket innebär att både län och kommuner kan tillhöra mer än ett distrikt. Läns-styrelsen i Norrbottens län har uppdraget att vara vattenmyndighet för Bottenvikens vattendistrikt. Tre av distrikten delar dessutom vatten med Norge och Bottenvikens vattendistrikt delar Torneälven med Finland.

Vattenförvaltning bedrivs i ett cykliskt arbete där ny kunskap och effekt av åtgärder bidrar till ständig förbättring. Arbetssättet ger också beredskap för att anta nya ut-maningar, exempelvis klimatförändringar eller förändrad samhällsstruktur. Därför uppdateras och revideras alla ingående komponenter vart sjätte år (Figur 1.1).

1.3.1 Vattendelegationen beslutarFör varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att besluta om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Delegatio-nen består av sakkunniga ledamöter som är utsedda av regeringen för bestämd tid. Ledamöterna sitter på personliga mandat utifrån sin expertis inom olika områden, och är således inte representanter för de organisationer de är anställda av. Delega-tionens ordförande är landshövdingen vid den länsstyrelse som är vattenmyndighet. För information om den aktuella vattendelegationen vid Vattenmyndigheten för Bot-tenvikens vattendistrikt, se Vattenmyndigheten Bottenvikens webbplats.

1.3.2 Vattenmyndigheterna samordnar arbetetVarje vattenmyndighet har ett kansli som bereder ärenden till vattendelegationen, samordnar distriktets länsstyrelser i framtagande av underlag samt samverkar med berörda på alla nivåer från lokal till internationell nivå. Alla länsstyrelser inom ett distrikt har i uppdrag att biträda vattenmyndigheten med statusklassificeringar av vattnets tillstånd och olika typer av underlag. I praktiken bedrivs ett nära samarbete mellan län och vattenmyndigheter både inom och mellan distrikten.

Betydande kopplingar finns mellan vattenförvaltning och miljökvalitetsmålen, miljö-balken, plan och bygglagen, livsmedelslagen, kulturmiljölagen med flera regleringar, vilket kräver att arbetet har stor bredd. Därför är ett framgångsrikt genomförande av vattenförvaltning beroende av många aktörer. Det stora antalet aktörer som be-rörs på central, regional och lokal nivå är en av anledningarna till att samverkan är en central del i vattenförvaltningen.

– 9 –


1.3.3 Riksdag och regering lagstiftar, styr och fördelar medelVattenförvaltningen genomförs, som all offentlig förvaltning, inom ramen för gäl-lande lagstiftning. Även om det rör sig om genomförandet av ett EU-direktiv och att det kan finnas EU-rättsliga aspekter att ta hänsyn till, är en utgångspunkt för vat-tenmyndigheten att ramdirektivet för vatten och de anknutna EU-rättsakterna har genomförts fullt ut i Sverige och att det därmed är den svenska lagstiftningen som ska tillämpas. När det gäller förutsättningarna för att få olika åtgärder genomförda, kan vattenmyndighetens analyser av status, påverkanstryck, åtgärdsbehov och förut-sättningar för tidsundantag eller mindre stränga krav leda till bedömningen att det behövs nya eller förändrade styrmedel för att åstadkomma nödvändiga förbättrings-åtgärder inom givna tidsramar. Vissa sådana styrmedel kan genomföras av myndig-heter eller kommuner, och frågan kan då ofta adresseras inom ramen för åtgärdspro-grammet. I andra fall kan det röra sig om behov av ändrade eller nya styrmedel som behöver beslutas av riksdagen eller regeringen, och vattenmyndigheten har då ingen formell möjlighet att adressera frågorna inom ramen för sina beslutsdokument, utan dessa får då hanteras i andra sammanhang.

På samma sätt förhåller det sig med frågor som primärt ligger inom regeringens ansvarsområde, som styrning av och fördelning av medel till statliga myndigheter. Vattenmyndigheterna kan identifiera frågor som rör exempelvis behov av ändrade instruktioner eller ansvarsområden för olika myndigheter, eller behov av förändrad eller ökad finansiering på olika områden. Det saknas dock möjlighet för vattenmyn-digheten att besluta i sådana frågor, utan de får istället hanteras genom dialog med berörda myndigheter och regeringen. Det ska också noteras att regeringen naturligt-vis kan styra och påverka vattenmyndigheternas verksamhet genom instruktioner, regleringsbrev och tilldelning av medel till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter.

Av den nyss avslutade regeringsprövningen av vattenmyndighetens förslag till Åt-gärdsprogram 2015-2021 framgår det också att regeringen kan påverka genomföran-det av vattenförvaltningen på ett mer direkt sätt. Genom att ge riktlinjer för vatten-myndighetens fortsatta arbete med Åtgärdsprogram 2016-2021 har regeringen gett vattenmyndigheten en tydlig styrning av innehållet i åtgärdsprogrammet.

1.3.4 Statliga myndigheter har ansvar i olika delarLänsstyrelserna är särskilt viktiga för vattenförvaltningen då de har ett brett regio-nalt ansvar med flera roller, både beredande, rådgivande och utförande. Vid bland annat tillsyn, prövning, planering, rådgivning, information, övervakning, kunskaps-insamling, dialog och ekonomiska bidrag bidrar länsstyrelserna till vattenförvalt-ningens måluppfyllelse.

Sedan 2011 har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett särskilt ansvar att vara på-drivande, stödjande och samlande i svensk havs-, vatten- och fiskeriförvaltning. HaV tar fram föreskrifter som reglerar hur vattenförvaltningen ska genomföras när det gäller ytvatten medan Sveriges geologiska undersökning (SGU) gör motsvarande för grundvatten.

– 10 –


Många andra myndigheter har betydelsefulla ansvarsområden som berör vatten-förvaltningen. Flera myndigheter har ett utpekat ansvar för åtgärder i åtgärdspro-grammet (se del 4) eller för framtagande av kunskapsunderlag som är viktiga för genomförandet av åtgärdsprogrammet. Några exempel på sådana myndigheter är Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Boverket och Energimyndigheten.

1.3.5 Kommunerna har flera olika rollerSveriges kommuner har flera viktiga roller i arbetet som genomförare av vattenför-valtningens åtgärdsprogram, men också som verksamhetsutövare. Vattenfrågorna finns inom många delar av den kommunala verksamheten, tydligast inom exempelvis plan- och byggprocesser, exploatering, miljötillsyn, naturvård, dricksvattenförsörj-ning och avloppshantering. Men även räddningstjänsten hanterar vattenfrågor vid till exempel översvämning.

1.3.6 Samverkan

1.3.6.1 Vattenråden har den lokala kopplingenVattenråden är ett forum för samverkan mellan alla som är intresserade av vattenfrågor. Ett vattenrådsområde kan omfatta ett eller flera avrinningsområden i inlandet eller ett kustområde. Vattenrådens medlemmar kan bestå av allmänhet, intresseorganisationer, kommuner och företag. De har ingen formell beslutsroll men stödjer och ger underlag till vattenförvaltningens arbete och prioriteringar. Eftersom vattenförvaltning bör ske utifrån lokala förutsättningar i olika avrinnings- och kustområden, är vattenråd och an-dra intresseorganisationer viktiga för lokal kunskap, informationsspridning och förank-ring. I Bottenviken vattendistrikt finns 12 vattenråd, varav två är kustvattenråd.

På länsstyrelserna finns kontaktpersoner för varje enskilt vattenråd för att kunna ge stöd och för att kunna föra tillbaks information och synpunkter till myndigheterna. Länsstyrelsernas och kommunernas fortsatta deltagande i råden kommer att förbli en av de viktigaste samverkansinsatserna från de lokala och regionala myndigheter-nas sida i vattenförvaltningsarbetet under cykeln 2016-2021.

Mer information om vattenråden finns på vattenmyndigheterans hemsida eller www.vattenorganisationer.se och förvaltningsplanens del 2, kap 2.10.3. I Figur 1.2 visualiseras olika aktörers roll inom vattenförvaltningen.

– 11 –


Vattenmyndigheterna

Vattenvård

Vatten-användning

Verksamhets-utövning

Tillsyn

Vägledning

Styrning

organisatio

ner

Vatten-

Allmänhet

Markägare/

Verksamhetsutövare

Branschorganisa

tioner

Kommuner

Länsstyre

lser

Centrala m

yndigheter

Regeringen

EU

Figur 1.2. Aktörer inom vattenförvaltningen.

1.3.6.2 Övriga aktörerDet finns många andra aktörer som har viktiga uppdrag inom vattenförvaltningen. Det finns frivilligorganisationer som på ett eller annat sätt arbetar med vattenfrågor-na. Det finns företag som arbetar med vattenfrågan i centrum och det finns konsul-ter som är specialiserade på vattenfrågor. Flertalet industrier har någon form av på-verkan på vattenkvaliteten och/eller använder vatten som en råvara i sina processer. Inom lantbruket har exempelvis Greppa näringen (2011) med 10 000 medlemmar i södra och mellersta Sverige erbjudit lantbrukare rådgivning som ger kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. Det är länsstyrelserna som administrerar och leder verksamheten i sina respektive län i samarbete med bland annat LRF och Jordbruksverket.

– 12 –


1.3.7 Vattenförvaltningens verktygI varje förvaltningscykel analyseras och beskrivs tillståndet i vattenförekomsterna. Till grund för beskrivningarna ligger bland annat data från övervakning och olika typer av analyser. Baserat på tillståndet i vattenmiljöerna och den påverkan som vatt-net utsätts för arbetas ett åtgärdsprogram fram i dialog med andra aktörer. För varje vattenförekomst föreslås vilket kvalitetskrav som ska gälla, det vill säga vilken mil-jökvalitetsnorm vattnet ska ha. I slutet av varje cykel fastställer vattendelegationen åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, som blir utgångspunkt för arbetet under kommande cykel.

Planerna och programmen kompletteras med ytterligare två viktiga verktyg: infor-mation och dialog. I Sverige används VISS, Vatteninformationssystem Sverige – en nationell samlingsplats för data och omfattande kartmaterial, som beslutstöd och som underlag vid samverkan.

1.3.7.1 FörvaltningsplanNär en förvaltningscykel är slut görs en förvaltningsplan inför nästa cykel. Planen sammanfattar läget efter förvaltningscykeln och beskriver bakgrund och tillväga-gångssätt för de revisioner som har gjorts av miljökvalitetsnormer och åtgärds-program. Förvaltningsplanen pekar också ut riktningen för kommande arbete. Beskrivningarna ska spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål och kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. Planen bidrar på så sätt med överblick och förståelse och kan användas som referens och planeringsunderlag i vattenförvaltningsarbetet av såväl myndigheter och kommuner som ideella organi-sationer. Förvaltningsplanen rapporteras även till EU-kommissionen som en del i det europeiska arbetet med vattenförvaltning. Hur arbetet organiseras och genomförs beskrivs i huvudsak i förvaltningsplanens del 2.

1.3.7.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och är kvalitetskrav som beskriver önskat tillstånd i miljön. Normerna används alltså för att reglera vilken miljökvalitet som ska uppnås vid en viss tidpunkt efter att åtgärder som är tekniskt genomförbara och ekologiskt och ekonomiskt rimliga, har genomförts. Alla sjö-, vattendrags- och kustvattenförekomster får miljökvalitetsnormer som anger vilken ekologisk och ke-misk status som ska nås och för grundvatten anger normerna den kvantitativa och kemiska status som ska nås. Om en miljökvalitetsnorm inte följs behöver åtgärder sättas in baserade på en samlad bild av påverkanskällor är och hur effekter från dessa kan reduceras. Kommuner och myndigheter har vid planering, tillsyn och tillstånds-givning huvudansvaret för att normerna följs. Läs mer om miljökvalitetsnormer i förvaltningsplanens del 2, kapitel 2.9.

1.3.7.3 ÅtgärdsprogramÅtgärdsprogrammet är en del av förvaltningsplanen och visar vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Programmet riktar sig till myndig-heter och kommuner, som i sin tur ska omsätta åtgärderna i sina beslut eller i sin

– 13 –


verksamhet. Åtgärdsprogrammets syfte är att visa de mest kostnadseffektiva styr-medlen och åtgärderna och innehåller en beskrivning av:

• vilka åtgärder som behöver vidtas

• vem som ska vidta åtgärder (kommuner eller en/flera myndigheter)

• när åtgärderna behöver vara genomförda,

• vilka källor som orsakar problemen samt

• åtgärdernas bedömda effekter och konsekvenser.

Enskilda verksamhetsutövare och allmänheten påverkas indirekt av de beslut som fattas till följd av åtgärdsprogrammet. Därför är det viktigt att programmet innehål-ler tydliga konsekvensbeskrivningar. I genomförandet av åtgärdsprogrammet är det viktigt med dialog. Utöver de myndigheter och kommuner som åtgärdsprogrammet riktar sig till, kommer vattenråden att spela en betydelsefull roll i den fortsatta dis-kussionen kring prioritering och genomförande av lokala åtgärder runtom i distrik-tet. Läs mer om åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanens del 4.

Rapportering om åtgärdsprogrammets genomförandeKommuner och myndigheter rapporterar varje år till vattenmyndigheterna hur åtgärdsgenomförandet fortlöper. Här finns många goda exempel som kan fungera som inspiration och vidareutveckling av modeller för det fortsatta arbetet. De kom-muner som har valt att lyfta frågan till en politisk nivå har en tydligare förankring i arbetet med att förbättra våra vatten. I Bottenvikens vattendistrikt har de flesta kommuner speciellt utsedda vattenpolitiker som har ett särskilt ansvar att bevaka vattenfrågorna. Det finns även exempel på kommuner som sätter åtgärdsprogrammet som mål för hela kommunen. Det som är gemensamt för dessa är att de insett att vattenfrågan är så genomgripande i kommunernas olika verksamheter, att den kan inte behandlas som en separat fråga. Frågan måste in på riktigt i kommunens alla verksamheter så att mål, aktiviteter och budget kan beslutas – och åtgärder genom-föras. För kommunernas åtgärdsarbete är vattenrådens arbete särskilt betydelsefullt, eftersom de har lokalkännedom och lokalt engagemang samtidigt som de fungerar som samordnare över kommungränser.

– 14 –

Hur mår distriktets vatten?

1.4 Hur mår distriktets vatten?Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten har delats in i vattenförekomster. Alla dessa bedöms sedan efter vilken ekologisk, kemisk eller kvantitativ status de har i nuläget. För de vatten som inte har god status bedöms även påverkanstryck och vil-ket miljöproblem som är aktuell i den enskilda vattenförekomsten.

I Bottenvikens vattendistrikt har samtliga grundvattenförekomster bedömts ha god kemisk status, men några av dem riskerar att försämras till år 2021. Ett grundvatten är i riskzonen att inte nå god kvantitativ status till år 2021. Det finns också ett stort behov av data och övervakning vad gäller grundvatten. Det finns därför viss osäker-het i bedömningarna.

Av distriktets vattenförekomster i sjöar och vattendrag har cirka 40 procent bedömts ha sämre än god ekologisk status. Fysiska förändringar, bl.a. flottledsrensningar, dammar, rätningar och sjösänkningar är den främsta orsaken till att god ekologisk status inte nås i distriktet. Vid utbyggnad av storskalig vattenkraft i tre av distriktets älvar har omfattande fysiska förändringar uppstått i form av överdämningar, regle-ringsdammar, utloppskanaler och torrfåror. Detta har medfört att många vattenföre-komster förklarats som kraftigt modifierade (KMV), i dessa älvar.

Problem med övergödning i distriktet sjöar och vattendrag är inte lika påtagligt som i södra Sverige men lokalt finns det vattenförekomster med övergödningsproblem. Det är framför allt kustnära områden där jordbruk och samhällen koncentreras som är påverkade. Problem med försurning är begränsat till distriktets sydostligaste delar. Lokalt finns det även problem med särskilda förorenande ämnen i distriktets sjöar och vattendrag, främst i anslutning till gruvverksamhet och i kustnära områ-den med läckage från sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar kan också ge upphov till en påtaglig försurningspåverkan och utläckage av metaller till vattenmiljöer.

I Bottenvikens vattendistrikt finns drygt 7 500 vattenförekomster. Över 4 700 av dessa är vattendrag. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län

– 15 –

Hur mår distriktets vatten?

Drygt en tredjedel av distriktets kustvattenförekomster bedöms ha sämre än god ekologisk status. En relativt stor andel av kustvattenförekomsterna är påverkade av övergödning men det är främst grunda och skyddade havsvikar med dåligt vatten-utbyte som är i riskzonen. Även påverkan från särskilda förorenande ämnen gör att god status inte kan uppnås i vissa kustvatten som ligger i anslutning till tätorter och industriområden med pågående eller nedlagd verksamhet.

Inget av distriktets vatten uppnår god kemisk status till följd av storskalig och lång-väga spridning av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Bortsett från dessa är det ett femtiotal vattendrag, sjöar och kustvatten som inte uppnår god ke-misk status på grund av påverkan från olika tungmetaller och tributyltenn (TBT).

Bedömningen från 2014 är baserad på ett bättre dataunderlag jämfört med föregå-ende vattenförvaltningscykel, framförallt för biologiska parametrar. Dessutom har metodiken för statusklassificering vidareutvecklats. Nya bedömningsgrunder för hydromorfologi påvisar större problem än tidigare bedömningar, men underlaget har också blivit bättre till flera fjällsjöar vilket har inneburit höjd status för dessa. Skill-naderna i vattenstatus mellan 2009 och 2014 är därför snarare en effekt av bättre kunskap och nya metoder än en försämring av miljön.

Bedömning av status, miljöproblem och påverkanskällor i distriktet beskrivs när-mare i förvaltningsplanens del 2.

– 16 –

övervakning av vatten i distriktet

1.5 Övervakning av vatten i distriktetGenom övervakning, bland annat i form av kemisk provtagning och biologisk karte-ring av våra vatten, inhämtas den grunddata som används för att bedöma vattenfö-rekomsternas miljömässiga status. Övervakningsprogrammet ska dels möjliggöra en geografisk täckning av distriktet men även fokuseras där påverkan är som störst. I dagsläget är övervakningsprogrammet en sammanställning av den övervakning som sker hos ett flertal aktörer inom länet.

I Bottenvikens vattendistrikt omfattas 15 procent av ytvattenförekomsterna av någon form av övervakning för bedömning av ekologisk status, samt 3 procent av vattenfö-rekomsterna med avseende på kemisk status i yt- och grundvatten. Den kvantitativa statusen övervakas i 1 procent av grundvattenförekomsterna. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer övervakas generellt i större utsträckning än biologi medan övervak-ning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är starkt eftersatt.

Övervakningen av våra vatten måste öka i omfattning för att vi ska kunna göra tillförlitliga bedömningar av status och miljöproblem. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

Av de drygt 3 000 vattenförekomster som bedöms riskera att inte nå god ekologisk status omfattas 10 procent av operativ övervakning. Den relativt låga siffran beror främst på att hydromorfologiska förändringar är ett av de dominerande miljöproble-men för sjöar och vattendrag i distriktet, däremot finns det begränsat med övervak-ning som kan svara på effekter från denna typ av påverkan. I distriktets kustvatten övervakas cirka 60 procent av de vattenförekomster som är risk att inte nå god sta-

– 17 –

övervakning av vatten i distriktet

tus. När det gäller operativ övervakning av kemisk status är det 41 procent av vatten-förekomsterna som riskerar att inte uppnå kemisk status, som övervakas (exklusive kvicksilver och PBDE).

I framtiden behöver samordningen förbättras och den totala övervakningsinsatsen ökas både för att säkerställa att en korrekt miljömässig bedömning gjorts men även för att följa upp effekten av genomförda åtgärder. En mer detaljerad beskrivning av övervakningsprogrammet 2009-2015 presenteras i förvaltningsplanens del 3.

– 18 –

miljöutmaningar i distriktets vatten

1.6 Miljöutmaningar i distriktets vattenUr ett nationellt och europeiskt perspektiv har Bottenvikens vattendistrikt stora vat-tenresurser och vattenkvaliteten är överlag god. Det innebär dock inte att vattnen är opåverkade från mänskliga aktiviteter som gett effekt på vattenförsörjning och vat-tenlevande djur och växter. Särskilda utmaningar att lösa så att vi förbättrar förut-sättningarna för rent vatten och fungerande ekosystem i distriktets vatten är:

• Fysiska förändringar - För att utvinna energi, få bättre transportvägar, öka produktionen inom jord- och skogsbruk och möjliggöra för bebyggelse, har vattnen förändrats så att fisk och andra vattenlevande organismers lek-och uppväxtområden skadats och inte längre går att nå på grund av vandrings-hinder. Många vattendrag i distriktet är kraftigt påverkade av flottningens vattendragsrensningar och dammbyggen och i de tre stora utbyggda älvarna är naturliga flödevariationer satta ur spel. Fysisk påverkan i dess olika for-mer är den vanligaste orsaken till att god ekologisk status inte nås i distrik-tet.

• Läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kustområden – Sva-velhaltiga marker är allmänt utbredda i distriktet under den s.k. högsta kust-linjen. Som en följd av att dessa bearbetas eller dikas ut, drabbas vattnen av kraftiga pH sänkningar som gör att stora mängder av tungmetaller och alu-minium löses ut och kommer i omlopp i miljön. Särskilt små vattendrag och grunda havsvikar med dåligt vattenutbyte, som också är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för kusten, är i riskzonen.

• Storskalig påverkan från areella näringar – Skogsbruk är areellt den mest dominerande näringen som bedrivs i distriktet och eftersom den är så yt-täckande ger det upphov till stor sammanlagd påverkan på sjöar och vatten-drag, dels genom gödsling, utdikning, ökad instrålning vid avverkning samt effekter från körskador i marken.

• Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet – Gruv-verksamhet för metallutvinning bedrivs och har bedrivits i stor skala inom flera delar av vattendistriktet och intresset för att bedriva brytning, växer. Påverkan från gamla och befintliga gruvor kan hittas på många platser i di-striktet. Många olika åtgärder har genomförts för att minska belastningen av metaller på vattenmiljön, men lokalt finns fortfarande områden med för hög belastning inte minst vid gamla nedlagda gruvor.

• Dricksvattenförsörjningen behöver säkras – I distriktet finns vattentäkter som saknar vattenskyddsområde eller där föreskrifter och skyddsområdets avgränsningar behöver revideras. I Bottenvikens vattendistrikt är det bara drygt 10 procent av de allmänna vattentäkterna som har fullgott skydd.

Dessutom behöver övervakningen av vatten i Bottenviken utvecklas och utökas. Övervakningen av vatten är överlag i behov av översyn och samordning i hela landet men i Bottenvikens vattendistrikt är detta ett extra stort problem då övervakningen här är av en avsevärt mindre omfattning jämfört med övriga landet.

– 19 –

samverkan – en FramgångsFaktor För arBetet

1.7 Samverkan – en framgångsfaktor för arbetetI förvaltningen av vatten och i arbetet att omvandla styrmedel till konkreta åtgärder i miljön, har kommunerna genom sitt breda ansvarsområde en nyckelroll. De ut-gör också många gånger den sammanfogande länken för att andra myndigheter ska kunna uppfylla sina åtgärder. Avrinningsområdesperspektiv är en förutsättning för en framgångsrik vattenförvaltning och Vattenmyndigheterna har därför strävat efter att utveckla samarbetet mellan myndigheter och kommuner - och samverkan kom-muner emellan. Fortsatt arbete handlar om att vidareutveckla och stärka detta sam-arbete. De särskilt utpekade kommunala vattenpolitikerna är i detta sammanhang en viktig pusselbit, vilka förhoppningsvis kommer att bidra till att lyfta vattenfrågorna till den politiska agendan och möjliggöra samverkan kring vatten.

Utöver detta ser vi att arbetet med vattenråd i Bottenvikens distrikt har lett till goda resultat, dels i den allmänna medvetenheten om vattenfrågor, dels i åtgärdsarbetet hos kommuner, företag, aktionsgrupper och privatpersoner. Vattenmyndigheten kommer fortsätta stödja detta arbete på olika sätt, och ser att vattenråden har en stor potential att bli den plattform som behövs för att verkligen kunna integrera olika aspekter på vattenfrågan.

1.7.1 Samverkan över nationsgränsernaBottenvikens vattendistrikt delar vatten med de nordiska grannländerna Finland och Norge. Utöver samarbetet om Torneälven och med Norge så har de nordliga vatten-distrikten runt Nordkalotten återkommande samverkansmöten mellan de tre norra fylkena i Norge, Nordland, Troms och Finnmark samt Länsstyrelsen i Norrbotten och NTM-centralen i finska Lappland. Syftet har varit att utbyta information och förbättra samordningen av vattenförvaltningen i de gränsöverskridande distrikten. Läs mer om detta arbete i förvaltningsplanens del 2, kapitel 2.11 samt i bilaga 7.

– 20 –

åtgärder För Bättre vatten

1.8 Åtgärder för bättre vattenVattenmyndigheten har i åtgärdsprogrammet fastställt 57 åtgärder som ligger till grund för genomförandet av de fysiska åtgärder som krävs för att miljökvalitetsnor-merna ska kunna följas. Åtgärderna riktar sig till myndigheter och kommuner i de-ras myndighetsroll och de är anpassade efter respektive myndighets verksamhetsom-råde och vad myndigheten äger rådighet över. En mer detaljerad beskrivning av hur styrmedel och åtgärder kan genomföras, samtliga åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvenserna av åtgärdsprogrammet återfinns i förvaltnings-planens del 4.

Vattenmyndigheten konstaterar att det krävs ett omfattande och brett åtgärdsarbete för att följa miljökvalitetsnormerna. För att tydliggöra kopplingen mellan åtgärder riktade till myndigheter och kommuner och de faktiska fysiska åtgärderna och deras effekt i vattenmiljön presenteras underlag per åtgärdsområde med förslag på fysiska åtgärder. Åtgärdsområdena är geografiska områden avgränsade utifrån vattnets väg. I Bottenvikens vattendistrikt finns det 13 åtgärdsområden. Förslag på fysiska åtgärder finns beskrivna i de särskilda åtgärdsområdessammanfattningarna. Målsättningen är att visa på en tydlig koppling mellan statusklassificering, påverkan, förbättrings-behov och de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. I Bilaga 5 finns länkar till åtgärdsområdena i Bottenvikens vattendi-strikt och information per enskild vattenförekomst återfinns i VISS.

1.8.1 Övergödning

Vit näckros (Nymphaea alba) i Aleån. Foto: Lisa Lundstedt

– 21 –


Vattenmyndigheterna föreslår åtgärder för att minska övergödningspåverkan från enskilda avlopp, jordbruk, skogsbruk, industrier, avloppsvatten via reningsverk och dagvatten. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel be-höver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. Exempel på fysiska åtgärder som föreslagits är åtgärdande av enskilda avlopp till tillräcklig skyddsnivå, anpassade skyddszoner, fosfordammar, strukturkalkning och ökad rening vid avloppsreningsverk.

1.8.2 Fysiska förändringarI de vattenförekomster som lider av förändrade livsmiljöer till följd av fysisk påver-kan föreslås framförallt åtgärder mot dammar, kraftverk, markavvattning, felaktigt placerade vägtrummor samt rensning och rätning av vattendrag. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administra-tiva åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behöver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. De fysiska åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva och därmed prioriterade är skapande av fiskväg eller utrivning av vandringshinder, ekologiskt funktionella kantzoner och restaurering av rensade eller rätade vattendrag.

Fellagda vägtrummor kan skära av fiskars och andra vattenlevande djurs vandringsväg. Foto: Magnus Johansson

– 22 –


1.8.3 MiljögifterMiljögiftsproblematiken i distriktet beror på utsläpp från pågående verksamheter såsom industrier och reningsverk, gamla föroreningar i form av förorenad mark samt diffusa utsläpp. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behö-ver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. De fysiska åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva och därmed prioriterade är utsläppsreduktion av miljögifter, efterbehandling av förorenade områden och od-ling utan bekämpningsmedel.

1.8.4 FörsurningFörsurningsproblematiken är störst i de områden av distriktet där markerna är fatti-ga på buffrande ämnen, samt där nedfallet från försurande ämnen är stor och skogs-bruket intensivt. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behö-ver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. De fysiska åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva och därmed prioriterade är internationellt arbete för att minska utsläppen av försurande ämnen, askåterfö-ring till kartlagda försurningskänsliga områden samt ekologiskt funktionella kantzo-ner som förhindrar markförsurning att sprida sig till sjöar och vattendrag. Samtidigt måste kalkningen av sjöar och vattendrag fortsätta tills marker och vatten återhämtat sig efter minskat nedfall av försurande ämnen.

1.8.5 Främmande arterFrämmande arter bedöms inte vara ett omfattande problem i distriktet. Det finns ett mindre antal vatten med invasiva arter som vattenpest (Elodea sp.) och nyzeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum). I de vattenförekomster där de bedöms utgöra en betydande påverkanskälla föreslås reducering av vattenväxter genom täck-ning eller skörd som de mest kostnadseffektiva fysiska åtgärderna. Det finns också ett antal främmande fiskarter i distriktet. Bäckröding, kanadaröding, indianlax, strupsnittsöring och regnbåge är exempel på sådana arter, men med rådande bedöm-ningsgrunder påverkar inte deras bestånd statusen negativt. Den åtgärd som riktar sig till Havs-och vattenmyndigheten handlar främst om att de i sitt arbete med att ta fram hanteringsprogram för invasiva främmande arter i vattenmiljöer ska inkludera de främmande arter som bidrar till eller riskerar att bidra till att sänka den ekolo-giska statusen i vattenförekomster till sämre än god status, se tabell 1.1.

– 23 –


Bäckröding (Salvelinus fontinalis). Foto: Patrik Olofsson

1.8.6 Förändrade grundvattennivåerProblem med vattentillgång till följd av förändrade grundvattennivåer beror främst på för stora grundvattenuttag eller grundvattenavsänkningar i förhållande till ny-bildning. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner är tillsyn och tillståndsprövning av vattenuttag, inrättande av vattenskyddsområden samt framta-gande av regionala vattenförsörjningsplaner, se tabell 1.1.

1.8.7 Klorid i grundvattenKlorid i grundvatten kan till exempel orsakas av vägsaltning, läckande avloppsled-ningar eller lakvatten från avfallsdeponier, samt genom saltvatteninträngning vid grundvattenavsänkning i vattenförekomster som har kontakt med relikt saltvatten eller havsvatten. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner hand-lar om att utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information avseende möjligheten att minska vägars påverkan på vattenmiljön till exempel där vägsaltning leder till förhöjda halter av klorid, se tabell 1.1, om tillsyn och tillståndsprövning av vattenuttag, om inrättande av vattenskyddsområden samt om framtagande av regio-nala vattenförsörjningsplaner.

1.8.8 Otillräckligt dricksvattenskyddMånga dricksvattentäkter i Bottenviken har ett otillräckligt skydd. Vattentäkter som saknar vattenskyddsområde eller har ett sådant där föreskrifterna eller skyddsom-rådets avgränsningar behöver revideras anses ha ett otillräckligt skydd. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner är främst inrättande och revidering av vattenskyddsområden, framtagande av vattenförsörjningsplaner, förbättrad tillsyn av vattenskyddsområden, vägledning avseende inrättande och tillsyn av vat-tenskyddsområden samt vägledning gällande regionala vattenförsörjningsplaner, se tabell 1.1.

1.8.9 Skyddade områdenEnligt vattenförvaltningsförordningen (5 § 6 kap.) ska åtgärder som är riktade spe-

– 24 –


cifikt mot inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten redovisas i åtgärdsprogrammet. För vattenskyddsområden och skydd av dricksvatten redovisas åtgärder under Otillräckligt dricksvattenskydd. Eftersom det inte finns några särskilda krav på hur åtgärder för skyddade områden i övrigt ska redovisas i åtgärdsprogrammet har detta inte gjorts. Dock kan flertalet av åtgärderna riktade till myndigheter och kommuner ha effekt på skyddade områden. Exempelvis bidrar åtgärder för att minska näringsförlusterna till att åtgärder genomförs i ni-tratkänsliga områden. Åtgärder för enskilda avlopp och på avloppsreningsverk kan bidra till att förbättra badvattenkvaliteten och förbättra vattenkvaliteten i känsliga områden. Mer om skyddade områden går att läsa i förvaltningsplanens del 2, kapitel 2.7.

1.8.10 Övriga problem och olyckorRisken för olyckor med oavsiktliga föroreningsincidenter såsom utsläpp av drivme-del eller kemiska produkter som transporteras på väg, järnväg och farled utgör ett allvarligt hot mot dricksvattenförekomsterna. Därför riktas en specifik åtgärd till Trafikverket där de ska fortsätta utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information avseende förebyggande åtgärder för att minska olycksrisker och mildra effekterna för vattenmiljön vid sådana olyckor, se Tabell 1.1.

1.8.11 Sammanfattning av åtgärderI Tabell 1.1 redovisas en sammanfattning av åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt vilka miljömål som respektive åtgärd stödjer.

– 25 –


Åtgä

rd e

nlig

t åt

gärd

spro

gram

met

Besk

rivni

ng a

v åt

gärd

Milj

ömål

Alla

myn

digh

eter

och

ko

mm

uner

som

om

fat-

tas

av å

tgär

dspr

ogra

m-

met

Alla

myn

digh

eter

och

kom

mun

er s

om o

mfa

ttas

av

dett

a åt

gärd

spro

gram

ska

sen

ast

i feb

ruar

i var

je å

r, m

ed b

örja

n 20

18, r

appo

rter

a ti

ll va

tten

myn

digh

eten

vilk

a åt

gärd

er s

om g

enom

fört

s un

der

före

gåen

de k

alen

derå

r i s

yfte

att

sä

kers

tälla

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n in

om m

yndi

ghet

ens

elle

r ko

mm

unen

s ve

rksa

mhe

tsom

råde

kan

fö

ljas.

Utv

eckl

inge

n av

rap

port

erin

gen

görs

i sa

mve

rkan

med

vat

tenm

yndi

ghet

en.

Bov

erke

t, åt

gärd

1Bo

verk

et s

ka v

ägle

da lä

nsst

yrel

ser

och

kom

mun

er o

m f

ysis

k pl

aner

ing

enlig

t pl

an-

och

bygg

lage

n (P

BL)

. B

over

ket

behö

ver

särs

kilt

utv

eckl

a vä

gled

ning

:a)

ti

ll lä

nsst

yrel

sern

a om

gra

nskn

ing

och

över

pröv

ning

av

deta

ljpla

ner

och

områ

desb

estä

mm

else

r fö

r ti

ll-lä

mpn

ing

av m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten,

sam

t vä

gled

ning

för

mel

lank

omm

unal

sam

verk

an a

vsee

nde

plan

erin

g, p

lanl

äggn

ing

och

andr

a är

ende

n en

ligt

PBL

där

avri

nnin

gsom

råde

n de

las

mel

lan

fler

a ko

mm

uner

, b)

ti

ll ko

mm

uner

om

till

ämpn

inge

n av

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n i d

etal

j- o

ch ö

vers

ikts

plan

erin

g,c)

om

hur

reg

iona

la v

atte

nför

sörj

ning

spla

ner

och

anna

t re

gion

alt

plan

erin

gsun

derl

ag k

an a

nvän

das

i öve

r-si

kts-

och

det

aljp

lane

ring

och

i öv

riga

äre

nden

enl

igt

PBL.

Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s så

att

den

bid

rar

till

att

de å

tgär

der

vidt

as s

om b

ehöv

s fö

r at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

fö

r va

tten

ska

kun

na f

ölja

s.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed lä

nsst

yrel

sern

a oc

h ce

ntra

la m

yndi

ghet

er m

ed a

nsva

r in

om r

elev

anta

sa

k- o

ch/e

ller

förv

altn

ings

områ

den.

Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

i jun

i 201

8.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

God

beb

yggd

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Gen

eral

läka

ren,

åtg

ärd

1Ge

nera

lläka

ren

ska

i sin

till

syn

ava)

m

iljöf

arlig

ver

ksam

het

och

andr

a ve

rksa

mhe

ter

utök

a oc

h pr

iori

tera

till

syne

n så

att

den

med

bea

ktan

de a

v et

t av

rinn

ings

områ

desp

ersp

ekti

v in

rikt

as p

å ve

rksa

mhe

ter

som

bid

rar

till

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör

vatt

en in

te f

öljs

elle

r ri

sker

ar a

tt in

te f

ölja

s,

b)

föro

rena

de o

mrå

den

särs

kilt

pri

orit

era

och

stäl

la k

rav

på u

tred

ning

ar o

ch å

tgär

der

i om

råde

n dä

r de

t be

-hö

vs f

ör a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

ska

kunn

a fö

ljas.

Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Gen

eral

läka

ren,

åtg

ärd

2Ge

nera

lläka

ren

ska

inom

sit

t an

svar

som

råde

säk

erst

älla

ett

lång

sikt

igt

skyd

d fö

r de

n nu

vara

nde

och

fram

tida

dr

icks

vatt

enfö

rsör

jnin

gen

sam

t be

driv

a sy

stem

atis

k oc

h re

gelb

unde

n ti

llsyn

av

vatt

entä

kter

som

för

sörj

er f

ler

än

50 p

erso

ner

elle

r dä

r va

tten

täkt

ens

utta

g är

mer

än

10 m

3 /da

g.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

ber

örda

läns

styr

else

r.N

är d

et g

älle

r at

t sä

kers

tälla

sky

dd f

ör d

rick

svat

tenf

örsö

rjni

ngen

, ino

m G

ener

allä

kare

ns a

nsva

rsom

råde

, ska

åt

gärd

en v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Ti

llsyn

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Le

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agG

iftf

ri m

iljö

Gen

eral

läka

ren,

åtg

ärd

3Ge

nera

lläka

ren

ska

i sin

till

syn

av v

andr

ings

hind

er f

ör f

isk

och

andr

a va

tten

leva

nde

djur

vid

väg

pass

ager

öve

r va

tten

bea

kta

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ka

n fö

ljas.

Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Tra

fikv

erke

t oc

h be

rörd

läns

styr

else

och

kom

mun

.Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Gen

eral

läka

ren,

åtg

ärd

4Ge

nera

lläka

ren

ska

inom

ram

en f

ör s

in t

illsy

n oc

h/el

ler

tills

tånd

sprö

vnin

ga)

av

ens

kild

a av

lopp

stä

lla k

rav

på b

egrä

nsad

e ut

släp

p av

fos

for

och

kväv

e dä

r de

t be

hövs

för

att

milj

ökva

li-te

tsno

rmer

na f

ör v

atte

n sk

a ku

nna

följa

s,b)

av

ren

ings

verk

och

avl

opps

ledn

ings

nät

se t

ill a

tt d

et s

tälls

kra

v på

öka

d re

ning

elle

r på

ann

at s

ätt

min

s-ka

de u

tslä

pp d

är d

et b

ehöv

s fö

r at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

ska

kunn

a fö

ljas.

Åtgä

rden

ska

påb

örja

s om

gåen

de o

ch g

enom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

etH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rdIn

gen

över

gödn

ing

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Tabe

ll 1.

1. S

amm

anfa

ttni

ng a

v åt

gärd

er r

ikta

de ti

ll m

yndi

ghet

er o

ch k

omm

uner

sam

t vilk

a m

iljöm

ål s

om r

espe

k-tiv

e åt

gärd

stö

djer

. Mot

iver

ing

och

geno

mfö

rand

e be

skri

vs n

ärm

are

i Del

4. Å

tgär

dspr

ogra

m 2

016-

2021

.

– 26 –

åtgärder För Bättre vattenH

avs-

och

vat

tenm

yn-

digh

eten

, åtg

ärd

1H

avs-

och

vat

tenm

yndi

ghet

en s

ka

a)

fort

sätt

a at

t ar

beta

med

utv

eckl

ing

av s

tyrm

edel

så

att

utsl

äppe

n av

kvä

ve o

ch f

osfo

r fr

ån e

nski

lda

avlo

pp

min

skas

, sam

t b)

i f

rågo

r kr

ing

pröv

ning

och

till

syn

av e

nski

lda

avlo

pp, f

orts

ätta

att

utv

eckl

a si

n vä

gled

ning

till

läns

styr

else

r oc

h ko

mm

uner

.Åt

gärd

en s

ka le

da t

ill a

tt d

et d

els

utar

beta

s st

yrm

edel

och

del

s ut

veck

las

vägl

edni

ng o

m v

ilka

åtgä

rder

som

beh

ö-ve

r ge

nom

föra

s fö

r at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

ska

kunn

a fö

ljas.

Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Inge

n öv

ergö

dnin

gLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rd

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 2

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

ta

fram

väg

ledn

ing

till

verk

sam

hets

utöv

are,

läns

styr

else

r oc

h ko

mm

uner

om

hu

r sp

ridn

ing

av m

iljög

ifte

r ka

n fö

rhin

dras

vid

mud

drin

g, d

umpn

ing

av m

udde

rmas

sor

och

anna

n va

tten

verk

sam

-he

t so

m b

erör

sed

imen

t, på

ett

såd

ant

sätt

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ka

n fö

ljas.

Arbe

tet

ska

ske

i sam

verk

an m

ed N

atur

vård

sver

ket

och

Sver

iges

geo

logi

ska

unde

rsök

ning

.Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 3

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

ta

fram

en

ny n

atio

nell

plan

för

kal

knin

gsve

rksa

mhe

ten

som

ska

bid

ra t

ill a

tt

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ka

n fö

ljas.

Den

nat

ione

lla p

lane

n sk

a va

ra e

tt s

töd

för

läns

styr

else

rnas

kal

k-ni

ngsv

erks

amhe

t oc

h pr

iori

teri

ngar

sam

t in

nehå

lla e

n an

alys

av

i vilk

en o

mfa

ttni

ng d

en n

uvar

ande

kal

knin

gsve

rk-

sam

hete

n bi

drar

till

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n fö

ljs.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t i j

uni 2

018.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

B

ara

natu

rlig

för

surn

ing

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 4

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

väg

leda

läns

styr

else

rna

vid

en p

rior

iter

ing

av m

iljöf

örbä

ttra

nde

åtgä

rder

som

m

insk

ar v

atte

nkra

ften

s m

iljöp

åver

kan,

på

ett

såda

nt s

ätt

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ka

n fö

ljas.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed E

nerg

imyn

digh

eten

och

Rik

sant

ikva

rieä

mbe

tet.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tv

å år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

iv

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 5

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

ta

fram

en

nati

onel

l str

ateg

i för

fin

ansi

erin

g av

åtg

ärde

r m

ed a

vsee

nde

på v

at-

tenv

erks

amhe

ter/

vatt

enan

lägg

ning

ar s

om s

akna

r an

svar

ig v

erks

amhe

tsut

övar

e.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s så

att

den

bid

rar

till

att

de å

tgär

der

vidt

as s

om b

ehöv

s fö

r at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

fö

r va

tten

ska

kun

na f

ölja

s.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Rik

sant

ikva

rieä

mbe

tet.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

iv

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 6

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

utv

eckl

a vä

gled

ning

för

läns

styr

else

rnas

och

kom

mun

erna

s ar

bete

med

lång

-si

ktig

t sk

ydd

av d

rick

svat

tent

äkte

r. H

avs-

och

vat

tenm

yndi

ghet

en b

ehöv

er s

ärsk

ilt u

tvec

kla

a)

vägl

edni

ng f

ör in

rätt

ande

, till

syn

och

förv

altn

ing

av v

atte

nsky

ddso

mrå

den,

och

b)

vägl

edni

ng k

ring

fra

mta

gand

e oc

h up

pdat

erin

g av

reg

iona

la v

atte

nför

sörj

ning

spla

ner.

Åtgä

rden

ska

ske

i sa

mve

rkan

med

kom

mun

er, l

änss

tyre

lser

, Bov

erke

t oc

h Sv

erig

es g

eolo

gisk

a un

ders

ökni

ng.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t i j

uni 2

018.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

God

beb

yggd

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 7

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

utv

eckl

a vä

gled

ning

, råd

givn

ing

och

info

rmat

ion

om h

ur å

tgär

der

kan

geno

m-

föra

s i s

yfte

att

min

ska

inte

rnbe

last

ning

en o

ch h

alte

rna

av n

ärin

gsäm

nen

i vat

tenf

örek

omst

er m

ed in

tern

bela

st-

ning

där

det

beh

övs

för

att

bidr

a ti

ll at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

följs

. Myn

digh

eten

ska

ock

så v

erka

för

en

lång

sikt

ig e

tabl

erin

g av

när

ings

redu

cera

nde

åtgä

rder

dir

ekt

i sjö

ar o

ch k

ustv

atte

n oc

h up

pföl

jnin

g av

åtg

ärde

r-na

s ef

fekt

ivit

et.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Inge

n öv

ergö

dnin

gLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rd

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 8

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

i si

tt a

rbet

e m

ed a

tt t

a fr

am h

ante

ring

spro

gram

för

inva

siva

frä

mm

ande

art

er i

vatt

enm

iljöe

r in

klud

era

de f

räm

man

de a

rter

som

har

en

såda

n på

verk

an a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

inte

fö

ljs e

ller

risk

erar

att

inte

kun

na f

ölja

s.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed lä

nsst

yrel

sern

a.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

ivH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rd

– 27 –

åtgärder För Bättre vattenJo

rdbr

uksv

erke

t, åt

gärd

1

Jord

bruk

sver

ket

ska

utve

ckla

kom

pete

nsut

veck

lings

- oc

h rå

dgiv

ning

sver

ksam

hete

n in

om r

amen

för

det

sve

nska

la

ndsb

ygds

prog

ram

met

201

4-20

201 ,

foku

som

råde

4B

för

, att

min

ska

växt

näri

ngsf

örlu

ster

till

om

råde

n dä

r de

t fi

nns

risk

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n in

te k

an f

ölja

s på

gru

nd a

v så

dan

påve

rkan

. Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

läns

styr

else

rna.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e. D

et in

nebä

r at

t Jo

rdbr

uksv

er-

ket

tills

amm

ans

med

läns

styr

else

rna

sena

st v

id d

en t

idpu

nkte

n sk

a ha

iden

tifi

erat

vilk

a om

råde

n so

m b

erör

s av

åt

gärd

en o

ch a

tt r

ådgi

vnin

g be

driv

s i s

yfte

att

bid

ra t

ill a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

följs

.

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Inge

n öv

ergö

dnin

gH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rdM

yllr

ande

våt

mar

ker

Ett

rikt

odl

ings

land

skap

Jord

bruk

sver

ket,

åtgä

rd

2Jo

rdbr

uksv

erke

t sk

a ut

veck

la k

ompe

tens

utve

cklin

gs-

och

rådg

ivni

ngsv

erks

amhe

ten

inom

ram

en f

ör d

et s

vens

ka

land

sbyg

dspr

ogra

mm

et 2

014-

2020

2 , fo

kuso

mrå

de 4

B, f

ör a

tt m

insk

a på

verk

an f

rån

anvä

ndni

ng a

v vä

xtsk

ydds

me-

del i

om

råde

n dä

r de

t fi

nns

risk

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n in

te k

an f

ölja

s på

gru

nd a

v så

dan

påve

rkan

. Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

läns

styr

else

rna.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e. D

et in

nebä

r at

t Jo

rdbr

uksv

erke

t ti

llsam

man

s m

ed lä

nsst

yrel

sern

a se

nast

vid

den

tid

punk

ten

ska

ha id

enti

fier

at o

mrå

den

som

ber

örs

av å

tgär

den

och

att

rådg

ivni

ng b

edri

vs i

syft

e at

t bi

dra

till

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n fö

ljs.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

etLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

ag

Jord

bruk

sver

ket,

åtgä

rd

3Jo

rdbr

uksv

erke

t sk

a ut

veck

la k

ompe

tens

utve

cklin

gs-

och

rådg

ivni

ngsv

erks

amhe

t in

om r

amen

för

det

sve

nska

la

ndsb

ygds

prog

ram

met

201

4-20

203 ,

foku

som

råde

4B,

för

att

min

ska

nega

tiv

påve

rkan

frå

n m

arka

vvat

tnin

g oc

h be

vatt

ning

sutt

ag. Å

tgär

den

ska

geno

mfö

ras

så a

tt d

en b

idra

r ti

ll at

t m

iljök

valit

etsn

orm

er f

ör v

atte

n fö

ljs.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed lä

nsst

yrel

sern

a.Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Myl

lran

de v

åtm

arke

rG

iftf

ri m

iljö

Bar

a na

turl

ig f

örsu

rnin

gEt

t ri

kt o

dlin

gsla

ndsk

apG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Jord

bruk

sver

ket,

åtgä

rd

4Jo

rdbr

uksv

erke

t sk

a in

om r

amen

för

Lan

dsby

gdsp

rogr

amm

et s

ärsk

ilt u

ppm

ärks

amm

a åt

gärd

erna

a)

st

rukt

urka

lkni

ngb)

ka

lkfi

lter

dike

c)

anpa

ssad

sky

ddsz

ond)

sk

ydds

zon

e)

våtm

ark

f)

fosf

orda

mm

, och

g)

tvås

tegs

dike

nfö

r at

t de

ssa

ska

bidr

a ti

ll at

t m

iljök

valit

etsn

orm

er f

ör v

atte

n fö

ljs.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Inge

n öv

ergö

dnin

gH

av i

bala

nsLe

vand

e ku

st o

ch s

kärg

ård

Myl

lran

de v

åtm

arke

r Et

t ri

kt o

dlin

gsla

ndsk

ap

Jord

bruk

sver

ket,

åtgä

rd

5Jo

rdbr

uksv

erke

t sk

a vi

dare

utve

ckla

sin

väg

ledn

ing

för

den

egen

kont

roll

som

jord

bruk

sför

etag

ska

utf

öra

med

ut

gång

spun

kt i

26 k

ap. 1

9 §

milj

öbal

ken

och

6 §

egen

kont

rollf

öror

dnin

gen

(199

8:90

1). Å

tgär

den

ska

geno

mfö

ras

så a

tt d

en b

idra

r ti

ll at

t m

iljök

valit

etsn

orm

er f

ör v

atte

n fö

ljs.

Arbe

tet

ska

geno

mfö

ras

tills

amm

ans

med

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

digh

eten

, Sve

rige

s ge

olog

iska

und

ersö

knin

g oc

h N

atur

vård

sver

ket.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Inge

n öv

ergö

dnin

gG

iftf

ri m

iljö

Hav

i ba

lans

sam

t le

vand

e ku

st o

ch

skär

gård

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Jord

bruk

sver

ket,

åtgä

rd

6Jo

rdbr

uksv

erke

t sk

a vi

dare

utve

ckla

sin

till

syns

vägl

edni

ng f

ör lä

nsst

yrel

ser,

kom

mun

er o

ch f

öret

ag f

ör a

tt m

insk

a vä

xtnä

ring

sför

lust

er t

ill o

ch p

åver

kan

från

anv

ändn

ing

av v

äxts

kydd

smed

el p

å va

tten

före

kom

ster

så

att

den

bidr

ar

till

att

milj

ökva

litet

snor

mer

för

vat

ten

följs

. Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Inge

n öv

ergö

dnin

gG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

etG

iftf

ri m

iljö

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Hav

i ba

lans

sam

t le

vand

e ku

st o

ch

skär

gård

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 1

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

digh

eten

ska

a)

fo

rtsä

tta

att

arbe

ta m

ed u

tvec

klin

g av

sty

rmed

el s

å at

t ut

släp

pen

av k

väve

och

fos

for

från

ens

kild

a av

lopp

m

insk

as, s

amt

b)

i frå

gor

krin

g pr

övni

ng o

ch t

illsy

n av

ens

kild

a av

lopp

, for

tsät

ta a

tt u

tvec

kla

sin

vägl

edni

ng t

ill lä

nsst

yrel

ser

och

kom

mun

er.

Åtgä

rden

ska

leda

till

att

det

del

s ut

arbe

tas

styr

med

el o

ch d

els

utve

ckla

s vä

gled

ning

om

vilk

a åt

gärd

er s

om b

ehö-

ver

geno

mfö

ras

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n sk

a ku

nna

följa

s.

Åtgä

rden

ska

påb

örja

s om

gåen

de o

ch g

enom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Inge

n öv

ergö

dnin

gLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rd

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 2

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

ta

fram

väg

ledn

ing

till

verk

sam

hets

utöv

are,

läns

styr

else

r oc

h ko

mm

uner

om

hu

r sp

ridn

ing

av m

iljög

ifte

r ka

n fö

rhin

dras

vid

mud

drin

g, d

umpn

ing

av m

udde

rmas

sor

och

anna

n va

tten

verk

sam

-he

t so

m b

erör

sed

imen

t, på

ett

såd

ant

sätt

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ka

n fö

ljas.

Arbe

tet

ska

ske

i sam

verk

an m

ed N

atur

vård

sver

ket

och

Sver

iges

geo

logi

ska

unde

rsök

ning

.Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 3

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

ta

fram

en

ny n

atio

nell

plan

för

kal

knin

gsve

rksa

mhe

ten

som

ska

bid

ra t

ill a

tt

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ka

n fö

ljas.

Den

nat

ione

lla p

lane

n sk

a va

ra e

tt s

töd

för

läns

styr

else

rnas

kal

k-ni

ngsv

erks

amhe

t oc

h pr

iori

teri

ngar

sam

t in

nehå

lla e

n an

alys

av

i vilk

en o

mfa

ttni

ng d

en n

uvar

ande

kal

knin

gsve

rk-

sam

hete

n bi

drar

till

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n fö

ljs.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t i j

uni 2

018.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

B

ara

natu

rlig

för

surn

ing

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 4

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

väg

leda

läns

styr

else

rna

vid

en p

rior

iter

ing

av m

iljöf

örbä

ttra

nde

åtgä

rder

som

m

insk

ar v

atte

nkra

ften

s m

iljöp

åver

kan,

på

ett

såda

nt s

ätt

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ka

n fö

ljas.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed E

nerg

imyn

digh

eten

och

Rik

sant

ikva

rieä

mbe

tet.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tv

å år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

iv

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 5

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

ta

fram

en

nati

onel

l str

ateg

i för

fin

ansi

erin

g av

åtg

ärde

r m

ed a

vsee

nde

på v

at-

tenv

erks

amhe

ter/

vatt

enan

lägg

ning

ar s

om s

akna

r an

svar

ig v

erks

amhe

tsut

övar

e.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s så

att

den

bid

rar

till

att

de å

tgär

der

vidt

as s

om b

ehöv

s fö

r at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

fö

r va

tten

ska

kun

na f

ölja

s.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Rik

sant

ikva

rieä

mbe

tet.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

iv

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 6

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

utv

eckl

a vä

gled

ning

för

läns

styr

else

rnas

och

kom

mun

erna

s ar

bete

med

lång

-si

ktig

t sk

ydd

av d

rick

svat

tent

äkte

r. H

avs-

och

vat

tenm

yndi

ghet

en b

ehöv

er s

ärsk

ilt u

tvec

kla

a)

vägl

edni

ng f

ör in

rätt

ande

, till

syn

och

förv

altn

ing

av v

atte

nsky

ddso

mrå

den,

och

b)

vägl

edni

ng k

ring

fra

mta

gand

e oc

h up

pdat

erin

g av

reg

iona

la v

atte

nför

sörj

ning

spla

ner.

Åtgä

rden

ska

ske

i sa

mve

rkan

med

kom

mun

er, l

änss

tyre

lser

, Bov

erke

t oc

h Sv

erig

es g

eolo

gisk

a un

ders

ökni

ng.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t i j

uni 2

018.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

God

beb

yggd

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 7

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

utv

eckl

a vä

gled

ning

, råd

givn

ing

och

info

rmat

ion

om h

ur å

tgär

der

kan

geno

m-

föra

s i s

yfte

att

min

ska

inte

rnbe

last

ning

en o

ch h

alte

rna

av n

ärin

gsäm

nen

i vat

tenf

örek

omst

er m

ed in

tern

bela

st-

ning

där

det

beh

övs

för

att

bidr

a ti

ll at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

följs

. Myn

digh

eten

ska

ock

så v

erka

för

en

lång

sikt

ig e

tabl

erin

g av

när

ings

redu

cera

nde

åtgä

rder

dir

ekt

i sjö

ar o

ch k

ustv

atte

n oc

h up

pföl

jnin

g av

åtg

ärde

r-na

s ef

fekt

ivit

et.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Inge

n öv

ergö

dnin

gLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rd

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

-di

ghet

en, å

tgär

d 8

Havs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

ska

i si

tt a

rbet

e m

ed a

tt t

a fr

am h

ante

ring

spro

gram

för

inva

siva

frä

mm

ande

art

er i

vatt

enm

iljöe

r in

klud

era

de f

räm

man

de a

rter

som

har

en

såda

n på

verk

an a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

inte

fö

ljs e

ller

risk

erar

att

inte

kun

na f

ölja

s.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed lä

nsst

yrel

sern

a.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

ivH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rd

– 28 –

åtgärder För Bättre vattenKa

mm

arko

llegi

et,

åtgä

rd 1

Kam

mar

kolle

giet

ska

ta

fram

en

plan

för

att

ta

init

iati

v ti

ll om

pröv

ning

och

åte

rkal

lels

e av

till

stån

d fö

r va

tten

-kr

aftv

erk

och

dam

mar

, där

det

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n sk

a ku

nna

följa

s. P

lane

n sk

a ut

gå

från

de

tills

ynsi

nsat

ser

avse

ende

vat

tenk

raft

verk

och

dam

mar

som

ska

utf

öras

av

läns

styr

else

rna

enlig

t lä

nsst

y-re

lser

nas

åtgä

rd 2

och

läns

styr

else

rnas

åtg

ärds

plan

er e

nlig

t lä

nsst

yrel

sern

as å

tgär

d 5

d.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

digh

eten

.Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

iv

Kem

ikal

iein

spek

tion

en,

åtgä

rd 1

Kem

ikal

iein

spek

tion

en s

ka t

illsy

nsvä

gled

a lä

nsst

yrel

ser

och

kom

mun

er s

amt

info

rmer

a al

lmän

hete

n om

hur

ke

mis

ka p

rodu

kter

anv

änds

så

att

nega

tiv

påve

rkan

på

vatt

enm

iljön

av

prio

rite

rade

och

sär

skild

a fö

rore

nand

e äm

nen

enlig

t H

VMFS

201

3:19

min

imer

as.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

så a

tt d

en b

idra

r ti

ll at

t de

åtg

ärde

r vi

dtas

som

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na

för

vatt

en s

ka k

unna

föl

jas.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t i j

uni 2

018.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

etLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

ag

Läke

med

elsv

erke

t, åt

gärd

1Lä

kem

edel

sver

ket

ska

arbe

ta f

ör a

tt m

insk

a på

verk

an f

rån

läke

med

el p

å va

tten

milj

ön, s

ärsk

ilt m

ed a

vsee

nde

på

prio

rite

rade

och

sär

skild

a fö

rore

nand

e äm

nen

som

påv

erka

r fö

ruts

ättn

inga

rna

för

att

följa

milj

ökva

litet

snor

mer

na

för

vatt

en.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed b

erör

da m

yndi

ghet

er.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Gif

tfri

milj

öLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

ag

Nat

urvå

rdsv

erke

t, åt

gärd

1N

atur

vård

sver

ket

ska

iden

tifi

era

beho

v av

öka

d ti

lläm

pnin

g oc

h än

drin

g av

bef

intl

iga

styr

med

el s

amt

beho

v av

ny

a st

yrm

edel

och

väg

ledn

ing,

i sy

fte

att

förb

ättr

a fö

ruts

ättn

inga

rna

för

att

min

ska

utsl

äppe

n av

fos

for

och

kväv

e sa

mt

prio

rite

rade

och

sär

skild

a fö

rore

nand

e äm

nen

via

avlo

ppsr

enin

gsve

rk o

ch a

vlop

psle

dnin

gsnä

t.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

digh

eten

, Kem

ikal

iein

spek

tion

en o

ch a

ndra

be-

rörd

a ce

ntra

la m

yndi

ghet

er, s

amt

med

läns

styr

else

r oc

h ko

mm

uner

.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s så

att

den

bid

rar

till

att

de å

tgär

der

vidt

as s

om b

ehöv

s fö

r at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

fö

r va

tten

ska

kun

na f

ölja

s.Åt

gärd

en s

ka v

ara

påbö

rjad

sen

ast

i jun

i 201

8 oc

h sk

a se

dan

geno

mfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Inge

n öv

ergö

dnin

gG

iftf

ri m

iljö

Hav

i ba

lans

sam

t le

vand

e ku

st o

ch

skär

gård

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

.G

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Nat

urvå

rdsv

erke

t, åt

gärd

2N

atur

vård

sver

ket

ska

vägl

eda

läns

styr

else

rna

och

kom

mun

erna

i de

ras

tills

yn o

ch p

rövn

ing

av m

iljöf

arlig

a ve

rk-

sam

hete

r i s

yfte

att

min

ska

utsl

äppe

n ti

ll va

tten

, frå

n så

väl p

unkt

källo

r so

m d

iffu

sa k

ällo

r, av

pri

orit

erad

e äm

nen

och

särs

kild

a fö

rore

nand

e äm

nen

i såd

an o

mfa

ttni

ng a

tt d

et b

idra

r ti

ll at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

kan

följa

s.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

digh

eten

, Kem

ikal

iein

spek

tion

en, S

kogs

styr

else

n oc

h an

dra

cent

rala

myn

digh

eter

med

ans

var

inom

rel

evan

ta s

ak-

och/

elle

r fö

rval

tnin

gsom

råde

n, s

amt

med

läns

-st

yrel

ser

och

kom

mun

er.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t i j

uni 2

018.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Nat

urvå

rdsv

erke

t, åt

gärd

3N

atur

vård

sver

ket

ska

i sit

t ar

bete

med

att

för

dela

bid

rag

till

åtgä

rder

i fö

rore

nade

om

råde

n fo

rtsä

tta

prio

rite

ra

områ

den

med

påv

erka

n på

vat

ten

på e

tt s

ådan

t sä

tt a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

kan

följa

s.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

läns

styr

else

rna

och

kom

mun

erna

. Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Nat

urvå

rdsv

erke

t, åt

gärd

4N

atur

vård

sver

ket

ska

inom

det

eur

opei

ska

luft

vård

sarb

etet

for

tsat

t ve

rka

för

att

min

ska

depo

siti

onen

av

förs

u-ra

nde

ämne

n så

som

kvä

vefö

reni

ngar

och

sva

veld

ioxi

d sa

mt

prio

rite

rade

och

sär

skild

a fö

rore

nand

e äm

nen

från

in

tern

atio

nella

käl

lor.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed K

emik

alie

insp

ekti

onen

, Sjö

fart

sver

ket,

Tran

spor

tsty

rels

en, T

illvä

xtve

r-ke

t oc

h Lä

nsst

yrel

sern

a.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s så

att

den

bid

rar

till

att

de å

tgär

der

vidt

as s

om b

ehöv

s fö

r at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

fö

r va

tten

ska

kun

na f

ölja

s.Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Bar

a na

turl

ig f

örsu

rnin

gG

iftf

ri m

iljö

Fris

k lu

ft

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

– 29 –

åtgärder För Bättre vattenN

atur

vård

sver

ket,

åtgä

rd 5

Nat

urvå

rdsv

erke

t sk

a vä

gled

a lä

nsst

yrel

sern

a oc

h ko

mm

uner

na i

dera

s ti

llsyn

och

prö

vnin

g av

milj

öfar

liga

verk

-sa

mhe

ter,

i syf

te a

tt m

insk

a ut

släp

pen

till

luft

av

förs

uran

de ä

mne

n så

som

kvä

vefö

reni

ngar

och

sva

veld

ioxi

d sa

mt

prio

rite

rade

och

sär

skild

a fö

rore

nand

e äm

nen

i såd

an o

mfa

ttni

ng a

tt d

et b

idra

r ti

ll at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

va

tten

kan

föl

jas.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t i j

uni 2

018.

Bar

a na

turl

ig f

örsu

rnin

gG

iftf

ri m

iljö

Fris

k lu

ft

Nat

urvå

rdsv

erke

t, åt

gärd

6N

atur

vård

sver

ket

ska

ta f

ram

väg

ledn

ing

för

mar

kavv

attn

ings

verk

sam

hete

r av

seen

de å

tgär

der,

i syf

te a

tt f

ölja

m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed H

avs

- oc

h va

tten

myn

digh

eten

, Jor

dbru

ksve

rket

, Sko

gsst

yrel

sen,

Sve

-ri

ges

geol

ogis

ka u

nder

sökn

ing

och

Traf

ikve

rket

. Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

i jun

i 201

8.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Myl

lran

de v

åtm

arke

rB

ara

natu

rlig

för

surn

ing

Gif

tfri

milj

öEt

t ri

kt v

äxt-

och

dju

rliv

Ett

rikt

odl

ings

land

skap

Nat

urvå

rdsv

erke

t, åt

gärd

7N

atur

vård

sver

ket

ska

iden

tifi

era

beho

vet

av o

ch f

öres

lå e

ller

utve

ckla

för

ändr

ade

elle

r ny

a st

yrm

edel

för

dag

-va

tten

hant

erin

g, s

amt

utar

beta

till

syns

vägl

edni

ng a

vsee

nde

dagv

atte

nhan

teri

ng t

ill lä

nsst

yrel

ser

och

kom

mun

er.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

så a

tt d

en b

idra

r ti

ll at

t de

åtg

ärde

r vi

dtas

som

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na

för

vatt

en s

ka k

unna

föl

jas.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed B

over

ket,

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

digh

eten

, Sve

rige

s ge

olog

iska

und

er-

sökn

ing

och

Traf

ikve

rket

sam

t m

ed lä

nsst

yrel

ser

och

kom

mun

er.

Åtgä

rden

ska

var

a på

börj

ad s

enas

t i j

uni 2

018

och

ska

seda

n ge

nom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Gif

tfri

milj

öH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rdIn

gen

över

gödn

ing

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

God

beb

yggd

milj

ö

Skog

ssty

rels

en, å

tgär

d 1

Skog

ssty

rels

en s

ka u

tvec

kla

och

prio

rite

ra s

in t

illsy

n av

sko

gsbr

uksv

erks

amhe

ter

i syf

te a

tt t

illrä

cklig

a åt

gärd

er

vidt

as f

ör a

tt m

inim

era

påve

rkan

frå

n de

ssa

verk

sam

hete

r i a

nslu

tnin

g ti

ll va

tten

före

kom

ster

där

det

fin

ns r

isk

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n in

te f

öljs

.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

ber

örda

läns

styr

else

r oc

h ko

mm

uner

.Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Gif

tfri

milj

öLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agLe

vand

e sk

ogar

Skog

ssty

rels

en, å

tgär

d 2

Skog

ssty

rels

en s

ka u

tvec

kla

och

prio

rite

ra s

itt

arbe

te m

ed in

form

atio

n, k

unsk

apsf

örm

edlin

g oc

h åt

erko

pplin

g ti

ll sk

ogsb

ruke

t, sa

mt

vid

beho

v ut

veck

la n

ya e

ller

förä

ndra

de s

tyrm

edel

elle

r ar

bets

sätt

på

områ

det.

Åtg

ärde

n be

hö-

ver

särs

kilt

fok

user

a på

att

min

ska

tillf

örse

ln a

v nä

ring

säm

nen,

kvi

cksi

lver

och

par

tikl

ar t

ill s

jöar

och

vat

tend

rag,

up

prät

thål

la s

kogs

mar

kens

buf

fert

förm

åga

mot

för

surn

ing,

sam

t m

insk

a de

n fy

sisk

a på

verk

an p

å va

tten

milj

ön.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

så a

tt d

en b

idra

r ti

ll at

t de

åtg

ärde

r vi

dtas

som

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na

för

vatt

en s

ka k

unna

föl

jas.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed lä

nsst

yrel

sern

a, H

avs-

och

vat

tenm

yndi

ghet

en, N

atur

vård

sver

ket

och

Sver

iges

geo

logi

ska

unde

rsök

ning

.Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Inge

n öv

ergö

dnin

gG

iftf

ri m

iljö

Hav

i ba

lans

sam

t le

vand

e ku

st o

ch

skär

gård

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Leva

nde

skog

ar

Skog

ssty

rels

en, å

tgär

d 3

Skog

ssty

rels

en s

ka u

tvec

kla

och

impl

emen

tera

met

oder

för

upp

följn

ing

av d

en m

iljöh

änsy

n so

m t

as a

v sk

ogs-

bruk

et, m

ed a

vsee

nde

på p

åver

kan

på v

atte

nmilj

ön. A

rbet

et b

ehöv

er f

ram

föra

llt f

okus

era

på d

ikni

ngså

tgär

der,

häns

ynsu

ppfö

ljnin

g oc

h kv

anti

fier

bara

met

oder

för

upp

följn

ing.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

så a

tt d

en b

idra

r ti

ll at

t de

åtg

ärde

r vi

dtas

som

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na

för

vatt

en s

ka k

unna

föl

jas.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed lä

nsst

yrel

sern

a, N

atur

vård

sver

ket

och

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

digh

eten

. Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Gif

tfri

milj

öLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agLe

vand

e sk

ogar

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

ivB

ara

natu

rlig

för

surn

ing

Hav

i ba

lans

hav

sam

t le

vand

e ku

st

och

skär

gård

Inge

n öv

er gö

dnin

g

– 30 –

åtgärder För Bättre vattenSk

ogss

tyre

lsen

, åtg

ärd

4Sk

ogss

tyre

lsen

ska

för

bätt

ra t

illäm

pnin

gen

av b

efin

tlig

a st

yrm

edel

och

/elle

r fö

resl

å ny

a st

yrm

edel

för

eko

logi

skt

funk

tion

ella

kan

tzon

er m

ot s

jöar

och

vat

tend

rag

för

att

följa

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Hav

s- o

ch v

atte

nmyn

digh

eten

och

Jor

dbru

ksve

rket

.Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Inge

n öv

er gö

dnin

gLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agEt

t ri

kt v

äxt-

och

dju

rliv

Bar

a na

turl

ig f

örsu

rnin

g H

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rd

Sver

iges

geo

logi

ska

unde

rsök

ning

, åtg

ärd

1Sv

erig

es g

eolo

gisk

a un

ders

ökni

ng s

ka u

tvec

kla

sin

vägl

edni

ng t

ill s

ökan

den

om d

e m

iljök

rav

som

kan

stä

llas

vid

pröv

ning

av

tills

tånd

för

und

ersö

knin

g oc

h pr

ovbr

ytni

ng e

ller

gruv

verk

sam

het

så a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

va

tten

kan

föl

jas.

Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Nat

urvå

rdsv

erke

t, H

avs-

och

vat

tenm

yndi

ghet

en o

ch lä

nsst

yrel

sern

a.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Sver

iges

geo

logi

ska

unde

rsök

ning

, åtg

ärd

2Sv

erig

es g

eolo

gisk

a un

ders

ökni

ng s

ka u

tvec

kla

rådg

ivni

ng o

ch t

illsy

nsvä

gled

ning

till

ber

örda

myn

digh

eter

för

at

t m

inim

era

milj

öbel

astn

ing

vid

syre

sätt

ning

av

sulf

idjo

rdar

elle

r su

lfid

halt

iga

sedi

men

t så

att

milj

ökva

litet

snor

-m

erna

för

vat

ten

ska

kunn

a fö

ljas.

Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Nat

urvå

rdsv

erke

t, Sk

ogss

tyre

lsen

, Jor

dbru

ksve

rket

och

Län

ssty

rel-

sern

a.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tv

å år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Bar

a na

turl

ig f

örsu

rnin

gG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

etG

iftf

ri m

iljö

Traf

ikve

rket

, åtg

ärd

1Tr

afik

verk

et s

ka f

orts

ätta

utv

eckl

a oc

h ti

llhan

dahå

lla k

unsk

apsu

nder

lag

och

info

rmat

ion

avse

ende

möj

lighe

ten

att

min

ska

väga

rs o

ch jä

rnvä

gars

påv

erka

n på

vat

tenm

iljön

så

att

milj

ökva

litet

snor

men

för

vat

ten

kan

följa

s. D

etta

sk

a sk

e in

om T

rafi

kver

kets

ege

n or

gani

sati

on, t

ill ö

vrig

a vä

g- o

ch b

anhå

llare

och

till

ent

repr

enör

er s

om g

enom

för

kont

roll,

und

erhå

ll, o

mby

ggna

d oc

h ny

anlä

ggni

ng a

v vä

gar.

Åtgä

rden

ska

åtm

inst

one

omfa

tta

följa

nde

områ

den:

a)

väg-

och

järn

vägs

pass

ager

öve

r va

tten

som

utg

ör v

andr

ings

hind

er f

ör f

isk

och

andr

a va

tten

leva

nde

orga

-ni

smer

elle

r m

edfö

r an

nan

hydr

omor

folo

gisk

påv

erka

n på

vat

tenm

iljön

,b)

fö

reby

ggan

de å

tgär

der

för

att

min

ska

olyc

ksri

sker

och

mild

ra e

ffek

tern

a fö

r va

tten

milj

ön v

id s

ådan

a ol

ycko

r, oc

hc)

åt

gärd

er f

ör a

tt m

insk

a på

verk

an p

å va

tten

milj

ön f

rån

väg-

och

järn

vägs

avva

ttni

ng, s

altn

ing

och

anvä

nd-

ning

av

bekä

mpn

ings

med

el.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed R

iksa

ntik

vari

eäm

bete

t, lä

nsst

yrel

sern

a oc

h ko

mm

uner

na.

Åtgä

rden

ska

påb

örja

s om

gåen

de o

ch g

enom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

ivG

od b

ebyg

gd m

iljö

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Gif

tfri

milj

ö.

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

1Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a ut

öka

och

prio

rite

ra s

in t

illsy

n av

milj

öfar

liga

verk

sam

hete

r oc

h va

tten

verk

sam

hete

r en

ligt

9 oc

h 11

kap

. milj

öbal

ken,

så

att

tills

ynen

med

bea

ktan

de a

v et

t av

rinn

ings

områ

desp

ersp

ekti

v in

rikt

as p

å ve

rk-

sam

hete

r so

m b

idra

r ti

ll at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

inte

föl

js, e

ller

risk

erar

att

inte

föl

jas.

Åtg

ärde

n sk

a m

edfö

ra a

tt d

et f

ör s

ådan

a ve

rksa

mhe

ter

stäl

ls k

rav

på g

enom

föra

nde

av å

tgär

der

som

bid

rar

till

att

milj

ökva

li-te

tsno

rmer

na f

ör v

atte

n ka

n fö

ljas.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

med

stö

d av

de

åtgä

rdsp

lane

r so

m s

ka u

tarb

etas

enl

igt

Läns

styr

else

rnas

åtg

ärd

5.Åt

gärd

en s

ka n

är s

å är

mot

iver

at g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Tra

fikv

erke

t, N

atur

vård

sver

ket,

Hav

s- o

ch v

atte

n-m

yndi

ghet

en, K

amm

arko

llegi

et o

ch b

erör

da k

omm

uner

.Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Gif

tfri

milj

öIn

gen

över

gödn

ing

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Hav

i ba

lans

sam

t le

vand

e ku

st o

ch

skär

gård

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

2Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a be

driv

a ti

llsyn

i sy

fte

att

iden

tifi

era

de b

ehov

och

möj

lighe

ter

som

fin

ns a

tt s

tälla

kra

v på

m

iljöh

änsy

n vi

d sa

mtl

iga

vatt

enkr

aftv

erk

och

dam

mar

, på

ett

såda

nt s

ätt

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n sk

a ku

nna

följa

s.Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s så

att

det

årl

igen

, frå

n oc

h m

ed å

r 20

17, u

töva

s ti

llsyn

vid

min

st e

n fe

mte

del a

v be

rörd

a va

tten

kraf

tver

k oc

h da

mm

ar i

resp

ekti

ve lä

n.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

iv

– 31 –

åtgärder För Bättre vattenLä

nsst

yrel

sern

a, å

tgär

d 3

Läns

styr

else

rna

ska

via

sin

tills

yn e

ller

geno

m v

ägle

dnin

g ti

ll ko

mm

uner

na s

äker

stäl

la a

tt v

erks

amhe

tsut

övar

e so

m b

edri

ver

verk

sam

het

elle

r vi

dtar

åtg

ärde

r so

m p

åver

kar

vatt

enm

iljön

gen

omfö

r eg

enko

ntro

ll oc

h ha

r de

kon

-tr

ollp

rogr

am s

om b

ehöv

s fö

r at

t m

öjlig

göra

en

bedö

mni

ng a

v ve

rksa

mhe

tern

as e

ller

åtgä

rder

nas

inve

rkan

på

den

ekol

ogis

ka, k

emis

ka o

ch k

vant

itat

iva

stat

usen

och

den

eko

logi

ska

pote

ntia

len

i vat

tenf

örek

omst

er.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

så a

tt d

en b

idra

r ti

ll at

t de

åtg

ärde

r vi

dtas

som

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na

för

vatt

en s

ka k

unna

föl

jas.

Åtgä

rden

ska

påb

örja

s om

gåen

de o

ch g

enom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Gif

tfri

milj

öIn

gen

över

gödn

ing

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

4Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a pr

iori

tera

arb

etet

med

lång

sikt

igt

skyd

d av

dri

cksv

atte

ntäk

ter.

Läns

styr

else

rna

behö

ver

särs

kilt

:a)

fö

rstä

rka

arbe

tet

med

inrä

ttan

de a

v va

tten

skyd

dsom

råde

n oc

h fö

rkor

ta h

andl

äggn

ings

tide

rna

vid

inrä

t-ta

nde

av v

atte

nsky

ddso

mrå

den,

b)

geno

mfö

ra s

yste

mat

isk

och

rege

lbun

den

tills

yn a

v va

tten

skyd

dsom

råde

n m

ed t

illhö

rand

e fö

resk

rift

er,

c)

inom

sin

till

syns

vägl

edni

ng t

ill k

omm

uner

na g

e rå

d oc

h st

öd i

arbe

tet

med

att

inrä

tta

och

bedr

iva

tills

yn i

vatt

ensk

ydds

områ

den,

d)

utar

beta

reg

iona

la v

atte

nför

sörj

ning

spla

ner

i sam

verk

an m

ed k

omm

uner

na,

e)

geno

m t

illsy

n ko

ntro

llera

att

till

stån

dspl

ikti

ga v

atte

nutt

ag i

grun

d- o

ch y

tvat

ten

har

tills

tånd

, sär

skilt

i om

råde

n m

ed d

rick

svat

tenf

örek

omst

er.

Åtgä

rder

na e

nlig

t pu

nkte

rna

c), d

) oc

h e)

ska

var

a ge

nom

förd

a se

nast

två

år

efte

r åt

gärd

spro

gram

met

s fa

stst

äl-

land

e.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

5Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a ha

åtg

ärds

plan

er f

ör a

vrin

ning

som

råde

n in

om s

ina

resp

ekti

ve lä

n, o

ch å

rlig

en u

ppda

tera

dem

fö

r at

t sä

kers

tälla

att

åtg

ärde

rna

i pla

nern

a ge

nom

förs

och

föl

js u

pp. Å

tgär

dspl

aner

na s

ka h

a fo

kus

på d

e va

tten

-fö

reko

mst

er d

är d

et b

ehöv

s åt

gärd

er f

ör a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

ska

kun

na f

ölja

s. Å

tgär

dspl

aner

na s

ka s

ärsk

ilt

inne

hålla

str

ateg

ier

för:

a)

läns

styr

else

ns v

ägle

dnin

g av

kom

mun

erna

s öv

ersi

ktsp

lane

ring

,b)

sa

mve

rkan

med

Tra

fikv

erke

t, G

ener

allä

kare

n oc

h ko

mm

uner

na o

m d

e åt

gärd

er s

om d

essa

beh

över

vid

ta f

ör

att

öka

vand

ring

sbar

hete

n fö

r fi

sk o

ch a

ndra

vat

tenl

evan

de o

rgan

ism

er v

id v

ägpa

ssag

er ö

ver

vatt

en,

c)

hur

beho

vet

av å

tgär

der

för

att

följa

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ka

n vä

gas

in o

ch s

amor

dnas

med

ar

bete

t m

ed p

rior

iter

ing

av s

töd,

ers

ättn

inga

r oc

h rå

dgiv

ning

sins

atse

r in

om la

ndsb

ygds

prog

ram

met

, och

d)

de a

vrin

ning

som

råde

n so

m ä

r på

verk

ade

av v

atte

nkra

ftve

rksa

mhe

ter.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tv

å år

eft

er å

tgär

dspr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e oc

h sk

a se

dan

geno

mfö

ras

kont

inue

rlig

t.

God

beb

yggd

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

etH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rdIn

gen

över

gödn

ing

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

6Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a pr

iori

tera

och

utv

eckl

a si

n rå

dgiv

ning

sver

ksam

het

för

att

min

ska

växt

näri

ngsf

örlu

ster

och

fö

rlus

ter

av v

äxts

kydd

smed

el t

ill v

atte

nför

ekom

ster

där

det

fin

ns e

n ri

sk f

ör a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

inte

kan

föl

jas

på g

rund

av

såda

n på

verk

an.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed J

ordb

ruks

verk

et.

Åtgä

rden

ska

påb

örja

s om

gåen

de o

ch g

enom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Inge

n öv

ergö

dnin

gG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

etH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rd,

Myl

lran

de v

åtm

arke

rLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agG

iftf

ri m

iljö

Ett

rikt

odl

ings

land

skap

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

7Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a ut

veck

la s

in t

illsy

nsvä

gled

ning

till

kom

mun

erna

så

att

de k

an s

tälla

de

krav

som

beh

övs

för

att

min

ska

växt

näri

ngsf

örlu

ster

och

för

lust

er a

v vä

xtsk

ydds

med

el t

ill v

atte

nför

ekom

ster

där

det

fin

ns e

n ri

sk f

ör

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n in

te k

an f

ölja

s på

gru

nd a

v så

dan

påve

rkan

. Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Jor

dbru

ksve

rket

.Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

två

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s ge

nom

föra

nde

och

ska

seda

n ge

nom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Inge

n öv

ergö

dnin

gG

iftf

ri m

iljö

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Lev

ande

sj

öar

och

vatt

endr

ag H

av i

bala

ns

sam

t le

vand

e ku

st o

ch s

kärg

ård

– 32 –

åtgärder För Bättre vattenLä

nsst

yrel

sern

a, å

tgär

d 8

Läns

styr

else

rna

ska

utve

ckla

sin

väg

ledn

ing

till

kom

mun

erna

gäl

land

e pr

övni

ng o

ch t

illsy

n av

ens

kild

a av

lopp

. Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s så

att

den

bid

rar

till

att

de å

tgär

der

vidt

as s

om b

ehöv

s fö

r at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

fö

r va

tten

ska

kun

na f

ölja

s.Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Inge

n öv

ergö

dnin

gLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

agH

av i

bala

ns s

amt

leva

nde

kust

och

sk

ärgå

rdG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

9Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a vä

gled

a ko

mm

uner

na v

id ö

vers

ikts

- oc

h de

taljp

lane

ring

så

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör

vatt

en s

ka k

unna

föl

jas.

Lä

nsst

yrel

sern

a be

höve

r sä

rski

lt b

evak

a at

t:a)

de

t fr

amgå

r av

öve

rsik

tspl

anen

hur

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ko

mm

er a

tt f

ölja

s.b)

pr

iori

teri

ng a

v åt

gärd

er p

å ko

mm

unal

niv

å gö

rs u

tifr

ån a

ktue

lla r

egio

nala

elle

r m

ella

nkom

mun

ala

plan

e-ri

ngsu

nder

lag

för

natu

rres

urse

r.c)

ko

mm

uner

na i

sin

deta

ljpla

neri

ng h

ar a

nvän

t ak

tuel

lt o

ch r

elev

ant

unde

rlag

frå

n Va

tten

info

rmat

ions

syst

em

Sver

ige.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

så a

tt d

en b

idra

r ti

ll at

t de

åtg

ärde

r vi

dtas

som

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na

för

vatt

en s

ka k

unna

föl

jas.

Åt

gärd

en s

ka g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

Bov

erke

t. Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

två

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde

och

ska

seda

n ge

nom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

God

beb

yggd

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

etLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

ag

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

10Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a i s

itt

arbe

te m

ed b

idra

gsan

sökn

inga

r oc

h ti

llsyn

av

föro

rena

de o

mrå

den

fort

sätt

a pr

iori

tera

om

råde

n m

ed p

åver

kan

på v

atte

nför

ekom

ster

där

det

beh

övs

före

bygg

ande

elle

r fö

rbät

tran

de å

tgär

der

för

att

se

till

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n ka

n fö

ljas.

Åtgä

rden

ska

gen

omfö

ras

i sam

verk

an m

ed N

atur

vård

sver

ket,

Stat

ens

geot

ekni

ska

inst

itut

, Sve

rige

s ge

olog

iska

un

ders

ökni

ng o

ch k

omm

uner

na.

Åtgä

rden

ska

påb

örja

s om

gåen

de o

ch g

enom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Gif

tfri

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

11Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a sä

kers

tälla

att

kal

knin

g av

för

sura

de s

jöar

och

vat

tend

rag

enlig

t na

tion

ella

rik

tlin

jer

kan

fort

sätt

a en

ligt

den

nati

onel

la k

alkn

ings

plan

en o

ch o

m n

ödvä

ndig

t ut

öka

elle

r om

loka

liser

a åt

gärd

som

råde

n fö

r ka

lkni

ng. Å

tgär

den

ska

geno

mfö

ras

så a

tt d

en b

idra

r ti

ll at

t de

åtg

ärde

r vi

dtas

som

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

s-no

rmer

na f

ör v

atte

n sk

a ku

nna

följa

s.

Åtgä

rden

ska

påb

örja

s om

gåen

de o

ch g

enom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Bar

a na

turl

ig f

örsu

rnin

gLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

ag

Läns

styr

else

rna,

åtg

ärd

12Lä

nsst

yrel

sern

a sk

a, in

om r

amen

för

sit

t ti

llsyn

supp

drag

, kon

trol

lera

och

föl

ja u

pp a

tt T

rafi

kver

ket

vidt

ar d

e åt

gärd

er i

det

allm

änna

väg

- oc

h jä

rnvä

gsnä

tet

som

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n sk

a ku

nna

följa

s.Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

sena

st i

juni

201

8 oc

h sk

a se

dan

geno

mfö

ras

åter

kom

man

de m

inst

en

gång

per

år.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Ett

rikt

väx

t- o

ch d

jurl

ivG

iftf

ri m

iljö

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Kom

mun

erna

, åtg

ärd

1Ko

mm

uner

na s

ka b

edri

va t

illsy

n en

ligt

milj

öbal

ken

inom

sin

a ve

rksa

mhe

tsom

råde

n, a

vsee

nde

verk

sam

hete

r so

m

påve

rkar

vat

tenf

örek

omst

er, i

såd

an o

mfa

ttni

ng a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

kan

följa

s. Å

tgär

den

ska

med

föra

att

det

för

såd

ana

verk

sam

hete

r st

älls

kra

v på

åtg

ärde

r so

m b

idra

r ti

ll at

t m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

-te

n ka

n fö

ljas.

Åtgä

rden

ska

påb

örja

s om

gåen

de o

ch g

enom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Gif

tfri

milj

öIn

gen

över

gödn

ing

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Hav

i ba

lans

sam

t le

vand

e ku

st o

ch

skär

gård

– 33 –

åtgärder För Bättre vattenKo

mm

uner

na, å

tgär

d 2

Kom

mun

erna

ska

bed

riva

till

syn

så a

tt

a)

utsl

äppe

n av

kvä

ve o

ch f

osfo

r fr

ån jo

rdbr

uk o

ch h

ästh

ålln

ing

min

skas

sam

t at

tb)

ti

llför

seln

av

växt

skyd

dsm

edel

min

skar

, ti

ll va

tten

före

kom

ster

där

det

fin

ns e

n ri

sk f

ör a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

inte

kan

föl

jas

på g

rund

av

såda

n på

verk

an.

Åtgä

rden

ska

med

föra

att

det

för

ber

örda

ver

ksam

hete

r st

älls

kra

v på

åtg

ärde

r so

m b

idra

r ti

ll at

t m

iljök

valit

ets-

norm

erna

för

vat

ten

kan

följa

s.

Åtgä

rden

ska

påb

örja

s om

gåen

de o

ch g

enom

föra

s ko

ntin

uerl

igt.

Inge

n öv

ergö

dnin

gG

iftf

ri m

iljö

Ett

rikt

odl

ings

land

skap

Kom

mun

erna

, åtg

ärd

3Ko

mm

uner

ska

pri

orit

era

och

geno

mfö

ra s

in t

illsy

n så

att

de

stäl

ler

de k

rav

som

beh

övs

för

att

utsl

äppe

n av

nä-

ring

säm

nen

och

prio

rite

rade

och

sär

skild

a fö

rore

nand

e äm

nen

från

a)

av

lopp

sled

ning

snät

och

b)

avlo

ppsr

enin

gsve

rkm

insk

ar t

ill v

atte

nför

ekom

ster

där

det

fin

ns e

n ri

sk f

ör a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

inte

kan

föl

jas

på

grun

d av

såd

an p

åver

kan.

Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Inge

n öv

ergö

dnin

gG

iftf

ri m

iljö

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Hav

i ba

lans

sam

t le

vand

e ku

st o

ch

skär

gård

Kom

mun

erna

, åtg

ärd

4Ko

mm

uner

na s

ka s

äker

stäl

la m

insk

ade

utsl

äpp

från

ens

kild

a av

lopp

, gen

om:

att

stäl

la k

rav

på b

egrä

nsad

e ut

släp

p av

fos

for

och

kväv

e dä

r de

t be

hövs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n sk

a ku

nna

följa

s,

att

prio

rite

ra t

illsy

nen

av e

nski

lda

avlo

pp f

ör a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

ska

kunn

a fö

ljas.

Åt

gärd

en s

ka p

åbör

jas

omgå

ende

och

gen

omfö

ras

kont

inue

rlig

t.

Inge

n öv

ergö

dnin

gG

iftf

ri m

iljö

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Hav

i ba

lans

sam

t le

vand

e ku

st o

ch

skär

gård

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Kom

mun

erna

, åtg

ärd

5Ko

mm

uner

na s

ka s

äker

stäl

la e

tt lå

ngsi

ktig

t sk

ydd

för

den

nuva

rand

e oc

h fr

amti

da d

rick

svat

tenf

örsö

rjni

ngen

. Ko

mm

uner

na b

ehöv

er s

ärsk

ilta)

an

ordn

a er

ford

erlig

t sk

ydd

för

allm

änna

och

ens

kild

a dr

icks

vatt

entä

kter

som

för

sörj

er f

ler

än 5

0 pe

rson

er

elle

r dä

r va

tten

täkt

ens

utta

g är

mer

än

10 m

3 /dy

gn

b)

göra

en

över

syn

av v

atte

nsky

ddso

mrå

den

som

inrä

ttat

s fö

re m

iljöb

alke

ns in

föra

nde

och

vid

beho

v re

vide

ra

skyd

dsom

råde

ts a

vgrä

nsni

ngar

och

till

höra

nde

före

skri

fter

så

att

tillr

äckl

igt

skyd

d up

pnås

,c)

be

driv

a sy

stem

atis

k oc

h re

gelb

unde

n ti

llsyn

öve

r va

tten

skyd

dsom

råde

n,d)

up

pdat

era

över

sikt

spla

nern

a m

ed r

egio

nala

vat

ten f

örsö

rjni

ngsp

lane

r, e)

sä

kers

tälla

att

till

stån

dspl

ikti

ga a

llmän

na y

t-oc

h

grun

dvat

tent

äkte

r ha

r ti

llstå

nd f

ör v

atte

nutt

ag.

Åtgä

rden

ska

var

a vi

dtag

en s

enas

t tr

e år

eft

er å

tgär

ds pr

ogra

mm

ets

fast

stäl

land

e.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

Gru

ndva

tten

av

god

kval

itet

Kom

mun

erna

, åtg

ärd

6Ko

mm

uner

na s

ka g

enom

föra

sin

öve

rsik

ts-

och

deta

ljpla

neri

ng s

amt

pröv

ning

enl

igt

plan

- oc

h by

ggla

gen

så a

tt

den

bidr

ar t

ill a

tt m

iljök

valit

etsn

orm

erna

för

vat

ten

ska

kunn

a fö

ljas.

Åt

gärd

en b

ehöv

er g

enom

föra

s i s

amve

rkan

med

läns

styr

else

rna.

Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

God

beb

yggd

milj

öG

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

etLe

vand

e sj

öar

och

vatt

endr

ag

Kom

mun

erna

, åtg

ärd

7Ko

mm

uner

na s

ka u

pprä

tta

och

utve

ckla

vat

ten-

och

avl

opps

vatt

enpl

aner

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

atte

n sk

a ku

nna

följa

s. Å

tgär

den

behö

ver

geno

mfö

ras

i sam

verk

an m

ed lä

nsst

yrel

sern

a.Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Leva

nde

sjöa

r oc

h va

tten

drag

G

rund

vatt

en a

v go

d kv

alit

et

Kom

mun

erna

, åtg

ärd

8Ko

mm

uner

na s

ka u

tvec

kla

plan

er f

ör h

ur d

agva

tten

ska

han

tera

s in

om k

omm

unen

med

avs

eend

e på

kva

ntit

et o

ch

kval

itet

. Dag

vatt

enpl

aner

na s

ka b

idra

till

att

de

åtgä

rder

vid

tas

som

beh

övs

för

att

milj

ökva

litet

snor

mer

na f

ör v

at-

ten

ska

kunn

a fö

ljas.

Åt

gärd

en s

ka v

ara

vidt

agen

sen

ast

tre

år e

fter

åtg

ärds

prog

ram

met

s fa

stst

älla

nde.

Gif

tfri

milj

öIn

gen

över

gödn

ing

God

beb

yggd

milj

ö

– 34 –

sammanFattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet

1.9 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet

Stor-Lappträsket i Råneälven. Foto: Dan Blomkvist

Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av vattenmyndigheternas åtgärdspro-gram innehåller en övergripande beskrivning av nyttor och kostnader som följer av att följa miljökvalitetsnormerna. Kostnaderna för att åtgärda miljöproblemen i våra vatten är uppdelade mellan kostnader för administrativa respektive fysiska åtgärder. Konsekvensanalysen innehåller även en fördelningsanalys, som beskriver hur kost-naderna fördelas per aktör, det vill säga mellan myndigheter, kommuner, verksam-hetsutövare och enskilda. Konsekvensanalysen innehåller också en redogörelse för möjliga finansieringskällor och nuvarande finansiering.

I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen görs ingen bedömning av åtgärdspro-grammets ekonomiska rimlighet, bedömning av om en åtgärd är rimlig görs i sam-band med fastställande av miljökvalitetsnormerna. Det är också viktigt att komma ihåg att den samhällsekonomiska konsekvensanalysen utgår ifrån ett exempelsce-nario. De slutliga faktiska samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärdsprogram-mets genomförande beror helt på vilket styrmedel myndigheterna i realiteten väljer att tillämpa och vilka krav på fysiska åtgärder som slutligen ställs. Vilka fysiska åtgärder som ska vidtas beslutas av de myndigheter och kommuner som också är de som har ansvaret att se till att miljökvalitetsnormerna följs och att genomföra åt-gärdsprogrammet. Åtgärdskraven kommer dessutom i många fall att prövas av pröv-ningsmyndigheter eller domstolar innan det slutligen fastställs vilka åtgärder som ska vidtas. Detta är orsaken till att konsekvensanalysen i detta skede enbart kan re-dovisa de förväntade konsekvenserna av ett scenario för genomförande av föreslagna åtgärder.

– 35 –


Åtgärdsprogrammet syftar till att säkra befintliga värden, ge potential för utveckling av värde och minska risk för kostnader längre fram. Det primära målet med åtgärds-programmet är att nå god status i våra vatten men med det följer att exempelvis naturturism, friluftsliv, arbetstillfällen och landsbygdsutveckling också kan dra för-delar av åtgärdsprogrammet.

För att beskriva de nyttor som följer av att genomföra åtgärdsprogrammet har vat-tenmyndigheterna inte haft möjlighet att genomföra egna studier för att bedöma det ekonomiska värdet av en god vattenstatus. Det har därför inte varit möjligt att i detalj beräkna värdet av de förbättringar av vattnets status som uppkommer när åtgärdsprogrammet genomförs. Det finns dock en uppsjö av studier som med olika metoder har försökt uppskatta värdet av miljökvalitetshöjande åtgärder i sjöar och vattendrag. Värdet av att nå god status i Östersjön har för Sveriges del värderats till åtta miljarder kronor per år av HELCOMS Baltic Sea Action Plan (BSAP), en summa som vida överstiger kostnaden för åtgärder för övergödning. Även om stu-dien inte är direkt kopplad till åtgärdsprogrammet ger det ändå en indikation på att dess nytta överstiger kostnader för åtgärdsgenomförande. Förlusterna för samhället när dricksvatten i en mindre stad i Sverige förorenas kan uppgå till cirka 240 miljo-ner kronor, det visade Cryptosporidium-utbrottet i Östersund 2010-2011 (Lindberg m fl. 2011). Det finns alltså mycket att vinna på att förbättra statusen i våra vatten, och det är också stora värden som står på spel om inte försämringar förhindras eller förebyggs. Arbetet med att beskriva nyttorna behöver utvecklas i kommande förvalt-ningscykel.

Idag läggs ungefär 25 miljarder kronor på vattenvårdande åtgärder varje år. Åtgärds-programmet innebär en ökning av dessa kostnader med cirka 2,5 miljarder kronor per år till 2021 för fysiska åtgärder. Till detta kommer administrativa kostnader för myndigheter och kommuner. De sammanlagda tillkommande administrativa kostna-derna för att genomföra åtgärdsprogrammet, det vill säga det som är ytterligare kost-nader utöver dagens åtgärder, uppgår till cirka 5,2 miljard kronor för perioden 2016-2021. Detta motsvarar knappt en miljard kronor per år fördelat på fem år . Knappt tre fjärdedelar av de totala administrativa kostnaderna förväntas bäras av staten utö-ver länsstyrelserna, samt av verksamhetsutövare och enskilda. Ungefär en åttondel faller på länsstyrelserna och en lika stor del på kommunerna. För kommunerna inne-bär detta cirka 630 miljoner kronor för hela förvaltningsperioden 2016-2021, där 90 procent står för åtgärder kopplade till vattenskyddsområden. Kostnadsfördelningen per aktör och per miljöproblem sammanfattas i Tabell 1.2, Tabell 1.3 och Tabell 1.4 nedan.

– 36 –


Tabell 1.2. Sammanställning av de kostnader som beskrivits för de enskilda aktörerna. Kostnader för administrativa åtgärder gäller för hela förvaltningscykeln (5 år) samt för

hela landet. Kostnader för fysiska åtgärder är angivna per år.

Administrativa kostnader (MSEK)

Kostnader för fysiska åtgärder (MSEK/år)

Boverket 0,5 0

Havs- och vattenmyndigheten 16 16

KemI 1 0

Kommunerna 628 27

Länsstyrelserna 503 0

Naturvårdsverket 2 0

SGU 2 0

Jordbruksverket 424 44

Skogsstyrelsen 1 0

Trafikverket 9 276

Verksamhetsutövare 202 491

Enskild 1 579 1 340

Staten övergripande 1 869 291

Summa Ca 5,2 miljarder kronor (för hela förvaltningscykeln)

Ca 2,5 miljarder kronor (per år)

Tabell 1.3. Sammanställning av totala administrativa kostnader för tänkbara styrmedel fördelat per miljöproblem. Kostnaderna beskriver kostnader för åtgärder som genom-

förs utan åtgärdsprogrammet (referensalternativet) samt kostnader för ytterligare åtgärdsbehov för att följa miljökvalitetsnormerna. Kostnaderna omfattar hela förvalt-

ningscykeln (2016-2021).

Miljöproblem ReferensalternativAdministrativa kostnader för åtgärder som genomförs till 2021 utan åtgärdsprogram1 Total kostnad till 2021 (miljoner kr)

Administrativa kostnader för åtgärder som visar det ytterligare åtgärdsbehovetTotal kostnad till 2021 (miljoner kr)

Övergödning 125 1 823

Försurning - 5

Miljögifter 504 256

Främmande arter - 1

Fysisk påverkan 25 2 298

Dricksvattenskydd 90 830

Grundvattennivåer - 12

Övergripande åtgärder - 13

Total kostnad för 2016-2021 Ca 0,7 miljarder kr Cirka 5,2 miljarder kr1 Referensalternativet

– 37 –


Tabell 1.4. Nationell kostnad per år för möjliga fysiska åtgärder för de mest betydande miljöproblemen relaterade till vatten.

Miljöproblem Kostnader för fysiska åtgärder som genomförs till 2021 utan åtgärdsprogram1 (miljoner kr/år)

Kostnader för fysiska åtgärder som visar det ytterligare åtgärds-behovet baserat på scenario (miljoner kr/år)

Övergödning 275 1 335

Fysisk påverkan 33 915

Försurning 171 0

Miljögifter 470 231

Främmande arter 0 5

Total kostnad per år Ca 0,7 miljarder kr/år Ca 2,5 miljarder kr/år1 Referensalternativet

Det är viktigt att poängtera att flera av de aktörer som står för kostnader även tar del av nyttor genom exempelvis förbättrat dricksvattenskydd vilket ger minskade risk- och skadekostnader. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och det är även en avgörande produktionsfaktor och insatsvara vid till exempel processer i industrier och areella näringar, varför det är troligt att de allra flesta samhällsaktörer på ett eller annat sätt kommer dra nytta av en god och hållbar vattenförvaltning.

Läs mer om konsekvenserna av åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanens del 4, kapi-tel 4.3.

– 38 –

samråd inFör Beslut

1.10 Samråd inför beslutInför de beslut som fattas i slutet av varje vattenförvaltningscykel ska vattenmyndig-heterna hålla offentliga samråd kring viktiga delmoment i arbetet. Under samråds-perioderna ska alla som vill kunna lämna synpunkter på de underlag som vatten-myndigheten har tagit fram. Syftet är att fatta så väl underbyggda beslut som möjligt och att alla som berörs kan vara delaktiga i beslutsprocessen. De formella kraven på samrådstillfällena är att dokumenten ska göras tillgängliga för kommentarer under minst en sexmånadersperiod och nå ut till allmänheten. Därför ska samråd kungöras i samtliga större dagstidningar inom vattendistriktet.

1.10.1 Samråd under förvaltningscykel 2009-2015Följande samråd har genomförts under förvaltningscykeln 2009-2015:

• Tidtabell och arbetsprogram för Bottenvikens vattendistrikt. Samrådstid: 1 december 2012 till 1 juni 2013.

• Översikt av väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vatten-miljön i Bottenvikens vattendistrikt. Samrådstid: 1 december 2012 till 1 juni 2013.

• Bedömning, omfattning och detaljeringsgrad av bedömning av åtgärdspro-gram 2015-2021. Samrådstid: 1 december 2012 till 1 juni 2013.

• Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer 2015-2021 för Bottenvikens vattendistrikt. Samrådstid: 1 november 2014 till 30 april 2015.

Dessa samråd finns beskrivna i särskilda samrådsredogörelser som är publicerade på vattenmyndighetens webbplats.

1.10.2 Regeringens prövning av förslag till åtgärdsprogramUnder samrådstiden inkom begäran från Jordbruksverket om att ge regeringen möjlighet att pröva förslaget. Om en sådan framställan görs, ska vattenmyndigheten enligt 6 kap. 4 § vattenförvaltningsförordningen ge regeringen möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram.

Vattenmyndigheten i Bottenviken skickade en begäran om prövning i enlighet med förordningen till regeringen den 6 maj 2015. Vattenmyndigheten gav även regeringen möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram eftersom det bedöms röra andra allmänna intressen av synnerlig vikt än sådana som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken. Regeringens beslut att pröva åtgärdsprogrammet kom den 19 november 2015. Den 6 oktober 2016 beslutade regeringen (Regeringen, 2016c) om ett antal ändringar i för-slagen och att vattenmyndigheterna efter att ha gjort dessa ändringar ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2016-2021. Åtgärdsprogrammet reviderades sedan utifrån detta. Det innebär att åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningscykeln 2016-2021 har en tydligare politisk förankring jämfört med föregående åtgärdspro-gram. Detta borgar för en bredare acceptans och underlättar genomförandet av åt-gärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas.

– 39 –


Se vidare beskrivning av regeringens prövning i förvaltningsplanen del 2, kapitel 2.10 samt i bilaga 1. Åtgärdsprogrammet finns i sin helhet i förvaltningsplanens del 4.

1.10.3 Viktiga hållpunkter under förvaltningscykeln 2016-2021I denna förvaltningscykel kommer vattendelegationerna att fatta beslut både 2018 och 2021. Inför varje beslut genomförs samråd. Samråden ska möjliggöra för och uppmuntra alla som berörs att delta i och påverka arbetet. Vattenförvaltningsarbetet ska också regelbundet rapporteras till EU. Vad som kommer att samrådas och vilka rapporteringar som ska göra beskrivs nedan och tidpunkterna framgår av Figur 1.3.

Planer, uppdrag, andra större händelser och nyheter finns på vattenmyndigheternas webbplats, www.vattenmyndigheterna.se.

Interimsrapport EU Rapport till EU

Övervaknings- Förvaltningsplan program och och genomförda övervaknings- åtgärder program

BESLUT BESLUTKMV, Förvaltningsplan,

övervaknings- åtgärdsprogram program, och MKN för

prioriterade kommande 6 år ämnen och SFÄ

2017 2018 2019 2020 2021 2022

november - april dec mars dec november - april dec

Samråd 6 månader Samråd 6 månader Samråd 6 månader

Arbetsplan (AP), KMV, Översikt över väsentliga frågor Förvaltningsplan, åtgärdsprogram prioriterade ämnen och SFÄ och MKN

AP Arbetsplan med tidtabell för åren 2018-2021KMV Kraftigt modifierade vatten SFÄ Särskilda förorenande ämnen MKN Miljökvalitetsnormer

Figur 1.3. Samråd och viktiga hållpunkter under förvaltningscykeln 2016-2021.

1.10.3.1 Inledande samråd under förvaltningscykelnVattenmyndigheterna planerar ett gemensamt samråd för flera olika frågor under perioden november 2017 till april 2018 inför beslut i vattendelegationerna i decem-ber 2018.

– 40 –


1. Tidtabell och arbetsprogram för utarbetande av förvaltningsplan 2021.

2. Miljökvalitetsnormer (ekologisk potential) för kraftigt modifierade vatten (KMV), och konstgjorda vatten (KV), kopplade till storskalig vattenkraft.

3. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som ska gälla fram till 2021 för nya prioriterade ämnen och för PFAS i grundvatten. Klassificeringar av sär-skilda förorenande ämnen ingår också med avseende på koppar och zink vil-ket kan innebära att miljökvalitetsnormer och/eller krav på åtgärder behöver kompletteras eller ändras även för dessa.

Vattendelegationerna i de fem vattendistrikten fattar senast i december 2018 beslut om precisering av miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster som förklaras som konstgjorda eller kraftigt modifierade på grund av påverkan från vattenkraftverk-samheter, om status, miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och åtgärdspro-gram avseende nya prioriterade ämnen och, vid behov, revideringar avseende sär-skilda förorenande ämnen.

Under 2019 kommer ytterligare ett samråd att genomföras. Det gäller Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan 2021-2027 och är vattenmyndighetens preli-minära översikt över väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vatten-miljön för att få synpunkter på prioriteringar och om någon viktig fråga saknas.

1.10.3.2 Samråd på väg mot ny förvaltningsplan 2021Samråd om de reviderade förvaltningsplanerna, inklusive åtgärdsprogram samt mil-jökvalitetsnormer, som ska fastställas i december 2021 planeras ske under perioden november 2020 till april 2021. Detta sker då samordnat med samrådet över revide-rade åtgärdsprogram inom havsmiljöförvaltningen.

1.10.3.3 Rapportering till EU-kommissionenMedlemsländerna rapporterar i halvtid av varje förvaltningscykel till EU-kom-missionen hur arbetet med vattenförvaltningen fortskrider. För cykeln 2016-2021 genomförs en interims rapportering i mars 2019, där genomförandet av åtgärdspro-grammet redovisas. HaV och SGU rapporterar till kommissionen hur långt Sveriges samlade vattenförvaltningsarbete har kommit. I rapporteringen ingår målen i form av miljökvalitetsnormer, åtaganden i åtgärdsprogrammet samt en beskrivning av ar-betsmetoder i förvaltningsplanen. Åtgärderna ska rapporteras utifrån ett system av nyckelåtgärder som bygger på påverkansfaktorer.

– 41 –

viktiga utvecklingsBeHov För vattenFörvaltningsarBetet

1.11 Viktiga utvecklingsbehov för vattenförvaltningsarbetet

Det fortsatta vattenförvaltningsarbetet innehåller allt från att ha tillräcklig miljöö-vervakning, bästa möjliga grunder för statusklassificering och bättre metoder för bedömning av åtgärdsbehov till att tydliggöra samhällsnyttan av en bättre vatten-kvalitet och integrera effekter av klimatförändring i större utsträckning. Vattenför-valtningsarbetet behöver vara adaptivt och ha beredskap för nya situationer och ny forskning, men samtidigt arbeta i linje med försiktighetsprincipen och miljöbalkens hänsynsregler. Därför behöver direktivets intentioner om att bevara och förebygga, inte bara om att reparera och förbättra, uppmärksammas mer i kommande arbete. Klimatets förändring är en särskilt stor utmaning. Men framför allt behöver åt-gärdstakten öka genom att de myndigheter och kommuner som adresseras med åt-gärder i åtgärdsprogrammet genomför dessa så att fysiska åtgärder kan genomföras i tillräckligt stor omfattning för att miljökvalitetsnormerna kan följas. Områden där miljökvalitetsnormerna riskerar att inte nås måste prioriteras. För att underlätta åt-gärdsgenomförandet i och kring våra vatten under kommande år är det mycket som behöver göras, av många olika aktörer. En viktig roll för vattenmyndigheterna kom-mer vara att stödja myndigheter och kommuner i genomförandet av åtgärdsprogram-men för vatten.

Utvecklingsbehovet för vattenförvaltningsarbetet på nationell och regional nivå kan sammanfattas i ett antal punkter:

• Öka takten i åtgärdsarbetet

• Utveckla samverkan och dialog

• Ständigt bättre kunskapsunderlag

• Ta höjd för ändrat klimat

Vattenförvaltningen är en del av hållbarhetsarbetet och en förutsättning för att nationella och globala miljömål ska nås. Det arbete som görs utifrån kraven inom vattenförvaltningsförordningen ska samordnas med annat miljö- och vattenrelaterat arbete. Det finns bland annat flera vattenrelaterade EU-direktiv som på olika sätt knyts till ramdirektivet för vatten, till exempel nitratdirektivet, avloppsvattendirek-tivet, översvämningsdirektivet och havsplaneringsdirektivet.

Mål och delmål i FN:s Agenda 2030 och de svenska miljökvalitetsmålen samt gene-rationsmålet kompletterar varandra på ett bra sätt och är viktiga för den politiska styrningen mot en hållbar framtid. Det är viktigt att fortsätta utveckla kopplingen mellan miljömålen, havsmiljöförvaltning och vattenförvaltning för att undvika dub-belarbete och att effektivisera användningen av resurser på statlig och kommunal nivå.

Läs mer om detta i förvaltningsplanens del 5.

mer inFormation

1.12 Mer information För dig som vill veta mer finns det mycket information att hitta på v

attenmyndigheternas webbplats. Målet med informationen är att skapa förutsätt-ningar för att myndigheter och kommuner, allmänhet och andra berörda ska kunna hålla sig informerad om vattenförvaltningen, och därigenom kunna delta i samver-kan och samråd.

Nedan beskrivs några viktiga informationskanaler som används för att sprida kun-skap om vattenförvaltningsarbetet och uppmuntra till deltagande.

1.12.1 Webbplatser och nyhetsbrevVattenmyndigheternas gemensamma webbplats, www.vattenmyndigheterna.se upp-dateras löpande och där går det bland annat att hitta information om vattenmyn-digheternas organisation och samverkan inom och mellan distrikten. Här finns även nyheter om vattenförvaltningsarbetet, samt länkar, publikationer och mycket annat.

Det finns även en webbplats för Sveriges alla vattenorganisationer, www.vattenor-ganisationer.se med information från bland annat vattenråd som finns i respektive distrikt.

Vattenmyndigheternas gemensamma nyhetsbrev Vattenblänk skickas ut via epost fyra gånger per år. Nyhetsbrevet går att läsa på webbplatsen och där kan du även starta en prenumeration för att få det direkt i din inkorg.

1.12.2 Vatteninformationssystem Sverige (VISS)VISS är en databas med information om alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grund-vatten och kustvatten och drivs av vattenmyndigheterna på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. I VISS lagras information om bedömd status och påverkan, riskbedömningar, miljöproblem, miljöövervakning, beslutade miljökvalitetsnormer samt planerade och genomförda åtgärder för alla vattenförekomster. Här finns också information om de underlag som använts i arbetet samt motiveringar till den bedöm-ning som gjorts. Genom VISS tillgängliggörs information för alla, från intresserad allmänhet till experter såsom handläggare på kommuner och myndigheter. VISS fungerar också som källa och teknisk plattform för Sveriges rapportering av vatten-förvaltning enligt ramdirektivet för vatten till EU.

VISS kan vara till nytta och utgångspunkt för många i det dagliga arbetet med olika vattenfrågor. Här finns bland annat möjlighet att söka ut alla vattenförekomster i en kommun, ta fram en webbkarta för att få en överblick av till exempel ekologisk status inom ett område eller visa information från VISS på egna webbsidor. VISS kan även vara viktig för de som vill informera sig om ”sina” vatten. I VISS finns hjälpinformation som ger instruktioner på hur du kan hitta det du söker. Vatten-myndigheterna har även en kanal på YouTube där instruktionsfilmer till VISS finns uppladdade.

– 42 –

– 43 –

mer inFormation

VISS förbättras hela tiden och målet är att göra systemet mer användarvänligt och att samla mer information. I denna vattenförvaltningscykel har bland annat använ-dargränssnittet förbättrats och i översikter för varje vattenförekomst har informa-tion om åtgärder och förbättringsbehov lagts till. Dessutom anges tillförlitligheten i statusklassificeringen av varje vattenförekomst.

1.12.3 Affischer och broschyrerAffischer, broschyrer, faktablad och annat material har tagits fram av vatten-myndigheterna för att kunna sprida information om vattenförvaltningen till olika målgrupper. Informationsmaterialet finns på vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se där det även kan beställas i tryckt form.

1.12.4 Publikationer och rapporterInför arbetet med förslagen till förvaltningsplan och åtgärdsprogram publicerades det under 2013 flera utredningar, rapporter samt handledningar som underlag och stöd till vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. Vattenmyndigheterna redovisar sin verksamhet i en digital årsredovisning.

Alla publikationer finns att ladda ner på vattenmyndigheternas webbplats.

1.12.5 Ordlista och referenserI förvaltningsplanens bilaga 3 finns en ordlista som förklarar de olika termer och be-grepp som används i vattenförvaltningsarbetet. I förvaltningsplanens bilaga 4 finns en referenslista över de rapporter och annat som hänvisas till i förvaltningsplanen.

Anteckningar

Anteckningar

Anteckningar

Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistriktVäxel 010-225 50 00

www.vattenmyndigheterna.se

Länsstyrelsen Norrbotten971 86 Luleå

Växel 010-225 50 00www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Documents

Del 1 - Introduktion och sammanfattning