” Deckarförfattaren Liza Marklund är född i

Pålmark, en by i Norrfjärdens församling, Piteå

kommun. Till Piteå är det ca 3 mil och Luleå ca 4

mil.

Lizas far är Gerhard Marklund, född 1938,

några km norr om Lizas födelsegård. Mor är Eva

Häggbom, född 1941, ytterligare ca 1 mil norrut

efter Alterälven.

Älven ligger ett 100-tal meter väster om och

nedanför Lizas och hennes fars föräldrahem. Ån

har sitt källflöde öster om Älvsbyn (Piteåälven)

och mynnar i Bottenviken. Ån utgör gräns mellan

byarna Håkansön och Kopparnäs, vid europaväg

4. (E 4:an)

forts forts forts forts

Från Riksarkivet www.ra.se kan man abonnera på uppgifter om bl.a. födda. Här syns födelse- och dopbok för Norrfjärdens församling 1938 och 1939.

82 Okt 26 Nils Gustaf Gerhard Gustaf Fad. Harald Marklund Hemmansägare Nybyn 08 23/10 Mod. hh Dagny Claudine f. Lundström g. 34 30/6 08 17/10

Liza M

Nedan det hus som föräldrarna köpt och där

Liza är född, i Pålmark. Nedan den gård, jordbruksfastighet, där

Lizas far är född, i Nybyn.

Liza M

Farfars farfar är Gerhard Persson

Marklund, född 1822 på Porsnäs 12.

Han var en av de yngsta barnen till Per

Eriksson och Sara Gerhardsdotter.

Han var en tid skeppare på eget fartyg,

men blev senare bonde på sin hustrus

födelsegård eller efter sin svärfar på

gård. Han var gift med Greta

Eriksdotter Åkerlund från Nybyn 6,

Norrfjärden.

Lizas farfar är Harald Marklund, född 1908

i Nybyn, Norrfjärdens församling.

Farfars far är Nils Jacob Marklund,

född 1870 i Nybyn. Han var gift

med Ida Persdotter från Nybyn.

Farfars farfars far är

Per Eriksson, född på

Pålmark 12,

Norrfjärden. Han var

gift med Sara

Gerhardsdotter, född på

Avan 2 i Byske, mitt

emellan Skellefteå och

Piteå.

Farfars farmors far är Erik

Eriksson Åkerlund, född 1822

på Porsnäs 5, Norrfjärden. Han

var gift med Margareta

Nilsdotter från Trundavan 5,

nordöst om Nybyn. Hon var vid

giftermålet änka med 6 barn

forts

Liza M

På bilden syns

Gerhard Persson Marklund född 1822 på

Porsnäs 12 i Pålmark. Han dör 1893 varför fotot

bör vara taget ca 1890.

Greta Johanna Eriksdotter Åkerlund född 1830

på Nybyn 6.

I äktenskapet föddes 10 barn varav 2 flickor.

Liza M

Till höger om boningshusen och rundlogen kan man skymta Alterälven eller utvidgningen av ån som bildar Pålmarksträsket. Gården är en av de ålderdomligaste i bygden och användes därför vid, den runt Älvsbyorten inspelade succefilmen, ”Jägarna”. Gården brändes ner och sprängdes i filmens slutskede

Lizas stamfar, Lars Olofsson är född under 1500-talet, troligtvis i Porsnäs by. Han var ägare av

gården Porsnäs 12, som låg i Pålmark, från 1600-talets början. Den första kartan som kan fastställa

platsen för gården upprättades först i början av 1640-talet, då med hans änka Brita som angiven

ägare.

Porsnäs 12 i Pålmark

Liza M

Lizas farfars farfars farfars

farfars far Per Larsson var

född på Porsnäs 12 i Pålmark.

Födelseåret är okänt men bör

vara mellan 1650 - 1670.

Han gifter sig 1689 med

Sigrid Andersdotter, född

1666 på Rosvik 3.

Farfars farfars farfar är Erik Persson, född på

Porsnäs 12, gift med Malin Andersdotter från

Lillpiteå 5.

Per Larsson, född på Porsnäs 12, gift

med Brita Hansdotter från Håkansön

Lars Persson var född på

Porsnäs 12. Han var äldsta

sonen och hade åtta syskon.

Lars var gift med Anna

Eriksdotter från Långnäs,

Piteå.

Farfars farfars farfars farmors far är

Erik Johansson Tiörboga född ca 1663

på Långnäs 15. Namnet Tiörboga torde

ha varit hans soldatnamn som han bör

ha varit före det att han övertog den

gård han ägde.

Han var gift med Malin Johansdotter

från Sjulnäs

forts

Liza M

Lizas farfars farfars farfars farfars farfar far, Lars Olofsson, hennes stamfar, anges i Jordeböcker

och Mantalslängder vara en av de ca 15-tal skattskyldiga bönderna i Porsnäs by. Han nämns i olika

längder från 1727 och fram till 1644. Därefter är det änkan Brita som nämns. Hon är också ägare när

den första lantmäterikartan upprättas 1643 - 1645. Som framgår av efterföljande sidor är det

sannolikt omöjligt att komma längre bakåt i tiden på Lizas stamfars gren.

Däremot på en del andra grenar kan man komma bakåt till 1539 som är den äldsta skattehandlingen.

1660 nämns Lars Larsson som ägare första gången, efter sin mor Brita.

Lars var gift med Marjet med okänd födelseort. Hon dör dock 1708 på Porsnäs 12.

Lizas farfars farfars farfars farfars farfar

Lars Larsson var född på Porsnäs 12 i

Pålmark.

Liza M

Lizas farfars farfars farfars farfars farfar far, Lars Olofsson, nämns första gången 1627 i en Jordebok.

Skatten är i nedanstående ex från 1627 omräknad från daler och ören till ören och varje skattskyldig med

en procentuell andel.

Mellan 1623 och 1627 finns ingen uppgift på enskilda bönder, enbart byns skatt.

Lars Olofsson kan vara en son till Olof Mårtensson. Det finns dock många med patronymikonet Olofsson

år 1627. Dessutom har en Johan Olofsson den största andelen.

År 1627 År 1623 Fast placering Omplacerade

Ingel Abrahamsson 44 10,5% Abraham Persson 5 9,7%

Olof Jonsson 12 2,9% Jöns Jonsson 5 9,7%

Olof Olsson 40 9,6% Hustru Elisabeth 5 9,7%

Nils i Sunden 10 2,4% Nils i Sunden 2 3,9%

Mårten Olsson 40 9,6% Mårten Olsson 4 7,8%

Johan Olofsson 120 28,7% Olof Mårtensson 8 15,5%

Jon Persson 52 12,4% Per Ersson 3 5,8%

Nils Larsson 16 3,8% Nils Larsson 3 5,8%

Lars Persson 14 3,3% Lars Persson 2,5 4,9%

Jon Ersson 16 3,8% Jon Ersson 5 9,7%

Stefan Larsson 12 2,9% Stefan Larsson 4 7,8%

Anders Stefansson 6 1,4% Per Andersson 5 9,7%

Lars Olofsson 16 3,8% 51,5

Jon Persson 20 4,8%

418

Det går nog inte ens att gissa sig till om

Lars Olofsson är en son eller en måg,

som tillkommit som bonde eller

skattskyldig i Porsnäs, mellan 1623 och

1627.

Därmed också frågan; Vem är hans far

eller svärfar?

Vi får nöja oss med att Lizas stamfader

”dyker upp” i skatte- handlingarna 1627.

Däremot finns anfäder nämnda på 1520-

talet och födda på 1400-talet.

Liza M

Pålmark 1 hemman Hustru Brita 9 skälsland Hafwer sine nödtorftig legenheet, medh Skog Mulbeet och Fiskerijedt, ähr belägit ½ mijl ifrån Pårßnääs och kommer där vnder byn, och hafwer intet mera åker och Engh som här Noterat ähr. K Hustro Christin i Pårßnäs P Jahan Pederszon Ibidem Sand Jordh Hård-waldz Engh Uhtsädh 1 3/10 tunna Höö af Ängen A 16 laß Höö aff Ängen P 12 laß Summan Höö 28 laß

Lantmäterikarta från 1643 – 45 karta 160 Liza M

1645 Porsnäs Bn Hu So Do Må Sh Dr Pi 1643 Porsnäs Bn Hu So Do Må Sh Dr Pi

Olof Olsson 1 1 1 1 Olof Olofsson 1 1 1 2

Brijtha Pregta 1 1 Ingel Abrahamsson 1 1 1

Pål Jönsson 1 1 1 1 Pål Jonsson 1 1 1

Olof Johansson 1 2 Olof Johansson 1 1 2

Erik Mårtensson 1 1 2 Erik Mårtensson 1 1 2

Johan Persson 1 1 1 1 Per Ersson 1 1 1

Jon Jonsson 1 2 Hustru Kerstin 1 1 1

Lars Nilsson 1 1 1 Lars Nilsson 1 1 1

Lars Persson 1 1 Lars Persson 1 1 1

Hustru Brita 1 Lars Olofsson 1 1 1

Hustru Anna 1 Hustru Anna 1

Anders

Staffansson 1 1 Anders Stefansson 1 1

Jon Ersson 1 1 1 1 Jon Eriksson 1 1 1 1 2

Elisabet Pigha 1 Hustru Mareta 1

Elisabet Piga 1

Mantalslängderna 1645 och 1643 för Porsnäs by, Piteå socken

Mellan 1645 och 1643 har bl.a följande hänt. Bonden Lars Olofsson har dött och änkan Brita bor kvar. Kartan 1643 - 1645 visar bl.a. detta. 1658 redovisas Brita samt en son och sonhustru. 1660 övertas gården av denna son, Lars Larsson. 1687 har Lars en son och sonhustru. 1697 antecknas sonsonen Per Larsson. 1701 åsätts gården fastighetsbeteckningen Porsnäs 12 med 1/8 mantal (som 1628 och 1696)

Liza M

Hustru Margareta

Ingel Abrahamsson

Pål Jönsson

Olof Johansson

Erik Mårtensson

Peder Eriksson

Hustru Kerstin

Lars Nilsson

Lars Jonsson

Lars Olofsson, Hu, 1 Dott

Hustru Anna

Anders Stefansson

Jon Eriksson

Hustru Marit

Elisabeta Pijghan

1 Bonden 2 Hustrun 3 Söner 4 Döttrar 5 Mågar 6 Sonhustrur 7 Drängar 8 Pigor 9 Inhyses

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Mantalslängden 1642 för Porsnäs by, Piteå socken (Portznääs)

Liza M

Jordebok 1642

Portznääs

Lars Olsson 9/64 mantal

1632 skattade han för 8/32 =

16/64

1628 skattade han för 1/8 =

2/16 = 4/32 = 8/64

Liza M

Liza M

1658 Porsnäs Bn Hu So Sh Må Do Dr Pi Kn Kh Inh

Johan Persson 1 1 1

Lars Nilsson 1 1 1 1 1

Per Svensson 1 1 2

Hustru Dordij 1 2

Hustru Brita 1 1 1

Påhl Svensson 1 1 1 1 1

Jacob Ingelsson 1 1 1

Olof Olofsson 1 1 1 2 1

Hustru Elisabet 1 1 1

Peder Ersson 1

Jon Ersson 1 1 1 1 2

Staffan Andersson 1 1 1

Staffan Larsson 1 1

1660 Porsnäs Bn Hu So Do Må Sh Dr Pi Inh Tot

Johan Persson 1 1 1 3

Lars Nilsson 1 1 1 1 4

Per Hansson 1 1 1 1 1 5

Hustru Dordij 1 1 1 3

Lars Larsson 1 1 1 3

Olof Olofsson 1 1 2 1 1 1 7

Jacob Ingelsson 1 1 1 1 1 5

Peder Ersson 1 1 2 4

Jon Ersson 1 1 1 1 4

Staffan Andersson 1 1 1 1 4

Staffan Larsson 1 1 1 3

Lars Larsson, Lizas farfars farfars farfars farfars

far, nämns första gången 1660.

I hushållet finns utöver hustrun en Inh. dvs

inhysesperson, som torde vara hans mor.

Hustru Brita, änka efter Lars Olofsson anges

som ägare och skattskyldig 1658.

I hushållet finns utöver en hustru en son och en

sonhustru.

Liza M

Gården Porsnäs 12 i Pålmark. Norrgräns Gården Fastighetsbeteckning Sydgräns Ekonomiska kartan 1947

Liza M

Nuvarande utseende av Alterälven från Porsnäsfjärden, längst ner på kartbilden. Porsnäs 12 ligger ca i mitten av

Pålmarksträsket och vid älvstranden. Till gården som kallas ”Laggars”,

Porsnäs 11, flyttade ca 1700 den tidigare soldaten och krögaren i Öjebyn (Piteå gamla stad) Per Nilsson Laggare, till svärfars gård.

Han var född på Sjulsmark 7. (undertecknads mormors födelsegård)

Pers far var soldaten Nils Larsson Laggare, som under 30-åriga kriget avancerade till rustmästare. Ättlingarna till Nils Larsson tog sig namnet Marklund, och var under lång tid väldigt förmögna. (Var det krigsbyte som

skapat denna rikedom? De var penningutlånare)

Gården ”Låggers” (Pitemål) i Sjulsmark har gått från far till son sedan 1632 (Jordeboken)

Ägarna av ”Låggers” i Pålmark heter även Marklund, sedan en bondson från Sjulsmark gifte sig med dottern på gården och tog sig namnet Marklund.

Lizas föräldrar är avlägset släkt med de bägge andra ”Marklundarna”.

Liza M

Luleå

Sjulsmark Brage född

Bjurs Fritidshus

Pålmark Liza född

Porsnäs /Norrfjärden/

Kyrkan, Affär

Kopparnäs Mordplatsen

Öjebyn Piteå gamla stad

Piteå

52,5 km kyrkan

i Piteå/kyrkan i

Luleå.

Nybyn

Liza M

Selets bruk Ale by

Dit flyttade Nils Flodström 1801-1803 Dit flyttade sonen Carl Fredrik

Liza M

Till Degerfors bruk i Jävre by flyttade Nils Flodström

Piteå havsbad Pitsund (Piteåälvens utlopp) (sista skottet 1809 års krig) Jävrebyn Degerfors bruk

Liza M

Johan Axel* Lundström var född i

Alvik. Han var gift med Johanna

Berglund från Selet, Nederluleå (BD)

Av deras barn föds Gunvor Alfrida i

Råneå, när Axel var mjölnare i Orrbyn.

Dagny föds i Gällivare men familjen

flyttar 1915 till Altersbruk när han blir

mjölnare där.

Lizas farfar, Harald Marklund

var gift med Dagny Lundström

Lizas farmors farmors farfar Carl Fredric Flodström var

född i Baggå, Skinnskatteberg (U) Han arbetade hela sitt

liv vid Selets bruk, sedan han kom dit ca 1801. Han var

gift med Marta Andersdotter från Svartbyn, Överkalix

(BD) med vilken han hade 6 barn.

Äldsta barnet Sophia är Maud Adams mf mm m och

Brage Lundströms mm mm m.

Näst äldsta Nils Fredrik är Lizas fm fm f.

Farmors farfar Nils Petter Lundström

var född i Alvik, Nederluleå (BD)

Han var gift med Maria Mathilda

Flodström från Ale, Nederluleå (BD)

Nils Fredric Flodström var född vid

Selets bruk, Nederluleå (BD) Dit hade hans

far flyttat vid ca 18 års ålder från Nyhammars

bruk i Ramsbergs socken (T)

Nils Fredric blev som sin far, farfar och

farfars far hammarsmed. Han arbetade på

Selet förutom under 6 år på Rosfors bruk.

Han var gift med Anna Johansdotter från Ale,

Nederluleå (BD) där han blev ägare av en gård

och bonde. De hade 10 barn varav Maria var

yngst.

Liza M

På bilden syns tre av åtta barn till inhysesmannen

i Alvik och senare mjölnaren vid Selets bruk, Nils

Petter Lundström och hustrun Maria Mathilda

Flodström.

Maria Elina Lundström född 1882 i Alvik.

Johan Axel Lundström, född 1880 i Alvik.

Elma Amanda Lundström född 1885 i Alvik.

Johan Axel gifte sig 1904 med Johanna Alfrída

Berglund, född 1878 i Selet. Hennes farmor

Johanna Esplings farfar och morfar var

masmästare.

Maria Mathilda Flodströms farfars far var Nils

Andersson Flodström som flyttade till Selet

omkring 1802.

Axel och Alfrida flyttade till Altersbruk när han

blev mjölnare i kvarnen, som fortfarande finns

kvar.

Dammen i Alterälven försåg brukets alla

anläggningar (hammare, ässjor) och sågen med

energi.

Liza M

Fotot ingår i Pitebygdens forskarförenings porträttfoto DVD.

Kvarnen i Altersbruk där Axel Lundström var mjölnare.

Bakom kvarnbyggnaden, nere vid ån fanns tidigare Alters bruk, där

ett antal av hustruns släktingar, hammarsmederna Flodström, tidvis

arbetat.

1757 beviljades majoren vid

Västerbottens regemente Georg

Wilhelm Palmstruch privilegier

att uppodla övre delen av

Alterälvens dalgång.

1797 köpte Samuel Gustaf

Hermelin egendomen.

Då fanns bosättningar i Altergård,

Backträsk, Bredträsk, Bodträsk,

Holmträsk och Storfors, belägna i

Norrfjärdens socken / församling.

Det fanns även bosatta i Pålträsk ,

Älvsby socken.

Hermelin byggde och ägde Selets

bruk fram till att hans tidigare

svåger och senare måg, general

Sandels, krävde ut hustruns arv.

Detta hustruns arv hade han

använt i bruksverksamheten.

Hermelin tvingades då avträda

bruket till Sandels, som senare

sålde det till kungahuset.

Liza M

Hermelin ansökte och fick tillstånd att inrätta Alters stångjärnverk med två härdar för 900 skeppunds

smide samt ett manufakturverk med två knipphamrar och tre spikhamrar, ett skärverk med två enkla och en

dubbel ässja för produktion av 200 skeppund manufaktur från eget eller inköpt stångjärn.

Inget av dessa privilegierade anläggningar kom dock till stånd under hans tid.

De skogar som fanns för denna verksamhet uppgick till 40 000 tunnland eller 20 000 hektar och avsedda

för träkolsproduktion. Denna skogsareal användes för avsalusågning. Historikern Alf W Axelsson, beskriver

det i boken om Alters bruk som en ”ohämmad avverkning”.

Efter avvittring 1802 bildades Alters hemman. Av olika anledningar bl.a. finska kriget kom inte

anläggandet av något bruk igång under Hermelins tid som ägare.

1818 kom, efter bl.a. Carl Olof Mörner som mellanhand, Hermelins ägor i Norrbotten att innehas av

kungen - Karl XIV Johan.

Samuel Gustaf Hermelin var son till Riksrådet friherre Carl Hermelin och Hedvig Ulrika Benzelstierna. Hans farfar var Olof

Hermelin och hans morfars far var ärkebiskopen Erik Benzelius, född 1632 i Bensbyn, Luleå. Samuel Gustaf avlade

hovrätt- och bergsexamen vid Uppsala universitet 1761. Bergsråd blev han 1781.

Liza M

En härd uppfördes 1825 och anläggningen bestod så

småningom av två tysk härdar och en stångjärnshammare.

Ett finbladigt sågverk stod klart 1825, stångjärnssmedjan och

klensmedjan 1830 samt en kvarn 1837.

1837 var manbyggnad klar med en längd av 32 1/2 alnar,

bredden var 13 alnar och höjden 22 varv. Den innehöll åtta rum -

förstuga, kök, sal, kontor och fyra kamrar.

1876 påbörjades en större upprustning som resulterade i att

man hade en smälthammare, två räckhamrar och tre

lancashirehärdar samt en 45-tums trecylindrig blåsmaskin.

Nedan Plagemans teckning från

1830-talets början.

Liza M

Stångjärnssmedjan var byggd för en produktion av 750 skeppund stångjärn, vilket man oftast inte

uppnådde.

Förtjänsten låg i sågverksamheten som utökades med en utbyggnad till dubbel kapacitet 1837

genom att sågen försågs med två sågramar. 1860 genomgick sågen en omfattande ombyggnad.

Under åren 1858-60 byggdes bruket om och en ny teknik med Francé comtemetoden infördes. 1876-

77 infördes Lancashiremetoden med två härdar samt två räkthammare och en smälthammare samt tre

klensmedshärdar.

Årsproduktionen varierade mellan 1833 till 1861 från

som lägst 300 skeppund till som mest 1 000 skeppund,

med i medeltal ca 800 skeppund. (117 ton)

Mellan 1862 till 1877 var produktionen helt försumbar.

Mellan 1877 till 1887 var produktionen i genomsnitt

ca 2 000 skeppund (294 ton) stångjärn och mellan

1 000 till 6 000 smältstycken, vilket allt var avsett för

Altappens valsverk.

1892 nedlades verksamheten vid Alters bruk.

Platsen för Alters bruk och kvarnen.

Vägen går på bruks- och kvarndammen.

Liza M

Lizas farmors farmor är Maria Mathilda Flodström, född 1857 i Ale, några kilometer nedströms Aleån,

från Selets bruk räknat.

Maria Mathildas far är hammarsmeden vid Selets bruk och senare bonden i Ale, Nils Fredrik Flodström,

född 1808 vid Selets bruk.

Maria Mathildas farfar är Carl Fredrik Flodström, född 1784 vid Baggå bruk i Västmanland. Han kom med

sina föräldrar Nils Flodström och Johanna Reisman till Selet mellan 1801 - 03.

Maria Mathildas farmor, Marta Andersdotter var

bonddotter och född 1778 i Svartbyn, Överkalix.

En av de större byarna utmed Kalixälven.

Liza M

Maria Mathildas farfars far är Nils Andersson

Flodström, född 1756 vid Fagersta bruk

Carl Fredrik Flodström är undertecknads (Brage L) mormors mormors morfar. Anders Persson är min hustrus (Majken) farfars farfars farfar. Det betyder att min mor och min hustru är 6-männingar. Jag är 7-männing med mina barn. Vår dotter är 8-männing med sina barn.

Lizas farmors farmors farfar far är Nils Andersson Flodström, född 1756 i Fagersta, Västanfors

församling i Västmanland.

Hans far, hammarsmedsmästaren Anders Nilson Flodström, är född 1725 i Hedkärra, grannbyn till Västanfors

och Fagersta. Nils farfar är bonden Nils Nilsson född 1686 i Nibbarsbo, Heds församling.

(läs om Nils Nilsson och andra på Bergslagsrötter www.genealogi.se/bergslagen)

Liza M

29

Efter 14 år i Baggå flyttade Nils och hustrun 1793 med fem barn till Nyhammars bruk i Ramsberg.

Stina 1782, Carl 1784, Nils 1787, Andreas 1790, Johanna 1793.

Två av barnen hade dött i Baggå. I Nyhammar föddes ytterligare två barn, Johan Erik 1795 och Brita Cajsa 1798.

Avräkningsbok för Nyhammar har inte påträffats.

Ett dokument om Nils Andersson Flodströms levnadsförhållanden finns på Bergslagsrötter.

Nils Flodström flyttar till Nyhammars bruk.

Liza M

30

Ovan syns platsen för hammaren vid Nyhammars bruk. Mellan stenmuren och kanalen, där trädet står idag ca 210 år efter att Nils arbetade där, fanns den byggnad som var Nils arbetsplats under sju år.

Tillhöger kan man se att Nyhammar ligger vid Sverkerstaån som ansluter till Arbogaån och senare Mälaren. Nyhammar ligger sydväst om det idag mera omtalade Grimsö viltvårds-anläggning och sydöst om Ramsberg by i Ramabergs socken.

Nyhammars bruk ingick i Granhults eller Gamelbo bruk, vilket bestod av Bergshytte- och Nyhammarssmedjorna.

Tillsammans hade dessa smedjor 4 härdar, 2 hamrar och 2 050 4/5 Skeppspunds priviligierat stångjärnssmide.

I ägorna ingick även Hägernäs och Sundbohammars smedjor med tillstånd att tillverka samma volym stångjärn.

Liza M

31

Selets bruk enligt teckning av Salpetersjuderidirektören Plageman vid besök under 1830-talet.

Nils Andersson Flodström kom mellan 1800 – 1803 till Selets bruk utanför Luleå, från Nyhammars bruk,

Ramsberg. Selet hade startats av Samuel Gustaf Hermelin, som köpte kvarnen vid en fallhöjd i Aleån. En å

med källflöde utanför Boden och som når Bottenviken, ett par mil från Luleälven söderut mot Piteälven.

Nils flyttade efter några år till Degerfors bruk söder om Piteå, där han dog vid 86 års ålder. Sonen Carl

Fredric arbetade kvar i Selet, medan Nils sonsöner som alla blev hammarsmeder arbetade i Selet och vid

olika bruk i trakten, bl.a. vid Alter- och Rosfors bruk.

Liza M

Kolhuset Smedjan Masugnen Del av Selet enligt Plageman

Liza M

Masugnen vid Selet byggdes ca 1800 av masmästaren Olof Grönberg. Han är Liza Marklunds farmors morfars mormors far. Enligt masmästarordningen skulle man kunna mura en masugn för att bli godkänd som masmästare. Muraren kallades stegresare. Masmästaren skulle bedöma när smältan var klar att fylla formorna eller galtarna. Först slogs slaggen ut och senare det smälta järnet. Bättre få smälta i slaggen än tvärt om.

Liza M

Lizas farmors morfars mormors far, Olof Grönberg var född 1749 vid Forsbacka bruk, Valbo. Han var

masmästare bl.a. i Selet. Hans far Anders Johansson Grönberg, född 1720 ant. I Finland var också

masmästare. Farfar Johan Andersson Grönberg född 1700 i Finland var bokare dvs en arbetare vid masugnen.

Johan Andersson Grönberg var född i Finland,

varifrån han flyttade 1721. Han var verksam vid

Grönsinka bruk i Österfärnebo där han dog 1764.

Han tog sig namnet Grönberg efter orten

Grönsinka.

Anders Johansson Grönberg beskrivs på en

helsida i dödboken i Söderfors. Se nästa sid.

Lizas farmors morfars morfars far

Per Larsson Espling var masmästare

vid Junosuando masugn, utanför

Pajala.

Liza M

Anders Grönberg, Masmästare, född 1720, af Bruksarbetaren Joh. Grönberg och des hustru Ingeborg

(på Grönsinka) Gift 1743 med sin nu warande encka Anna Olofs dotter, som födt honom 6 Barn af

hwilka 3 söner och en dotter lefwa. Hwarit Masmästare på Forsbacka under Sal. Inspectorn härstädes

Herr Anders Quist, såsom sielf ärfaren uti Masugnzdrift och kännandes Grönbergs wett och ärfarenhet,

kallade honom hit 1749. Grönberg förnyade dän förlorade Kånsten i att göra slaggtegel, samt warma

Masugnpipan opmur dragrör, därigenom många förmåner winnas. 1761 wart han ihågkommen af

JärnContoriet med Rdl 1200 kopparmynts premium, samt en silfwer Medaille, på hwilken ibland annat

är ristad dänna upmuntran Hortor Amare focos. Hans namn läses och uti Kongl. Wettenskaps

Academiens Handlingar, och, i utdrag, i lärda Tidningarna, där han berömmes, för sit wett och

ärfarenhet: Han läste gärna sin Bibel: gick flitigt til Kyrka och Skrift. War mot alla höflig, ärlig,

hielpsam, således döljdes de fel han kunde hafwa. Han brukade i ... en ställen, at förbättra den ...

D. 10 dännes siuknade han i

stygn, stencolique och

grufwelig wärck, i

underlifwet, däraf han, under

innerliga suckar, hopp och

förtröstan, afled, gammal

--- 45 år 1 månad 13 dagar .

Liza M

Lizas farmors farmors farfar mor är Johanna Sophia Reissman född 1757 (Stockholm?) Hon var gift med

hammarsmedsmästaren Nils Andersson Flodström.

Johanna Sophias föräldrar är Georg Christoph Reissman, född 1726 i Eibenstock, Sachsen, Tyskland samt

Johanna Christina Viehweg, född 1729 i Eibenstock. Georg Christoph var förtennare vid Davidshyttan

utanför Hedemora.

Johann Reissman, född omkring 1700 i Rautenkranz, Tannenbergshal, Sachsen var även han förtennare.

Han kom till Hedemora från Johannisfors vid Forsmark i Uppland.

Johanns far hette Christoph Reissman och benämns ”BlechZiener auf RautenCranz u Tannenbergsthal,

Sachsen, Tyskland“ Han hade det gamla arbetet som romerna var kända för och kanske haft i århundraden.

Liza M

Nils Andersson Flodström är född i Fagersta. Gift i Skinnskatteberg och flyttade som mästare till Baggå. Till Selets bruk ca 1802. Död vid 86 års ålder i Jävrebyn utanför Piteå. Han är undertecknads mormors mormors morfars far.

Mormors mormors morfars farmors morfars farfars farfars far är bergs- mannen Per (Peder) Olsson. Han nämns i skattehandlingar 1539, nedan. Sonen Lars skatt 1570, nedan. Per Mattsson anges bo i Skrikbo där han dör 1686. Först med fastsällt datum. Västanfors LIa:1 (1661-1693) Bild 142 / sid 138

Gift med Margareta, okänt varifrån. Mats Persson, gift med en bergsmansdotter från Onsjö var 6 gen. av bergsmän från Hedkärra/ Skrikbo.

Lars Persson nämns i skattehandlingar mellan 1570 - 1580. Han betalar 3 hundare osmundjärn 1570. Per Larsson nämns mellan 1607 – 1617. Mats Persson var den första av bergsmännen som anges bo i Skrikbo.

Brage Lundström 2011

Liza M

På bilden syns ett antal hyttor (även

hamrar fanns) i Västanfors socken,

där anfäder till Liza varit bergsmän.

Semla, hytta och hamrar där

Anders Nilsson Flodström var

hammarsmed.

Fagersta, hytta och hamrar där

Anders Nilsson arbetade.

Skrikbo hytta, fm fm ff fm mf f Pehr Mattsson. arbetade där och dör 1686 i Skrikbo.*

Onsjö hytta där fm fm ff fm mm f

Erich Larsson Buss var

Bergsman. Han levde 1668 i

Onsjö, Västanfors Död 1684-02-

24 i Bussgården, Onsjö.

* Tackjärnstiondelängderna från

1640-talets början visar att Per

Mattssons far – kallad Mattis i

Skrikbo – hette Mats Persson.

Han redovisas under Hedkärra.

Liza M

Masugnen, ”Mulltimmerhyttan” i Rosfors, vid Rosån, 5-6 km från Sjulsmark. Färdig 1833 och nu restaurerad, som den enda i Norrbotten. I förgrunden ligger ån där hjulhuset för bälgen var placerat mot väggen. Ett av brösten syns på bilden. Utslagsbröstet låg på andra sidan.

Vid Rosfors bruk har en del av Nils Flodströms ättlingar arbetat. Även i Altersbruk, Selet och andra bruk i Norrbotten. I Västmanland där det funnits 100-tals hyttor finns endast två kvar. Tre med ”Nya Lapphyttan”. Ängelsbergs bruks hytta, som tillhör Världsarvet, är av nyare konstruktion än denna till vänster. Landfors mulltimmerhytta är den andra. Den är restaurerad.

Liza M

Masugn i genomskärning. Stället hette den smalaste delen där malmen smälte till järndroppar ner i smältrummet. Först tappades slaggen från ett övre hål. Sedan från ett nedre hål tappades smältan i tackjärnsformar eller galtsängar. De stelnade tackorna vägde mellan 60 och 110 kg. Tackjärnet innehöll höga kolhalter 2 – 4 %. I ässjan, vid hammaren, färskades tackjärnet, för att komma ner i en kolhalt på 0,5 – 1 %. Därmed blev det smidbart.

Liza M

Två smeder jobbar med att färska järnet. Vänstra från Karmansbo 2008. Smeden hade hjälp att bryta upp smältan mekaniskt.

Liza M

För att få bli mästare skulle hammarsmeden, på egen hand kunna bygga en hammare. Vattenhjulet snurrade hjulstocken runt och klackarna på lyftringen lyfte hammarskaftet upp mot tryckaren. När greppet från lyftklacken släppte gav tryckaren hammaren fart neråt mot städet. Smeden fick hålla tången på rätt sätt för att inte handlederna skulle slås av, om stångjärnet inte låg platt mot städet och ”slog”.

Liza M

Blåsbälgen / Blåsmaskinen

Härdarna / Ässjorna

Hamrarna / Hjulstockarna

Spaken som kolgossen reglerade vattnet till vattenhjulet och hastigheten på hammaren

Liza M

Järnbärare i Stockholm 1860. Stängerna vägde ca 18 – 20 kg. Varje år vägdes det in uppemot 4 000 ton stångjärn vid vågen i Västerås. Det innebär ca 200 000 stänger eller mellan 500 – 600 st per dag. De fraktades av forkarlar, ofta under sommaren, för att kunna lastas över direkt till skeppen och inte lagras i magasin till dess skeppnings-säsongen började under våren. Samma volymer skeppades ut från Köping och Arboga. På Bergslagsrötter finns dokument om vågarna och järnbärarna. (järndragare i Västerås)

Liza M

Lisbeta Nilsdotter är Lizas farfars

mormors mormors farmors mor,

En av de mest dramatiska levnadsödena man kan tänka sig är

Lisbeta Nilsdotters, född 1682 på Sjulsmark 6, Piteå socken.

1698, vid 16 års ålder får hon, enligt kyrkans bokföring, böta 3

daler för otidigt sängelag, dvs samlag före giftermålet. Det anges

även att barnets fader dör före vigseln.

1703 gifter hon sig med Olof Andersson från byn. De får fyra barn

och de flyttar till Öjebyn, där Olof dör 1713. Hon inleder ett

förhållande med en ny man som dock avlider knappt två månader

efter deras dotter Anna föds i mars 1715.

1720 gifter hon sig med soldaten Zackris

Jakobsson som var född i Finland. De får tre

barn.

1745 dör Lisbeta, varefter Zackris gifter om

sig 1747. Han blir då far vid 61 resp. 63 års

ålder. Modern var 38 resp. 40 år.

Liza M

Hindrik är Lizas farfars mormors

mormors farmors morfars

morfars farfars farfar.

Lisbetas farmors farfars farfar var Nils Hindriksson som redovisas på den äldsta skattelängden från

1539 dvs ”Bågaskattelängden”. Skatt utgick med 1/2 öre per man som kunde spänna en båge. Den

kallades även vinterskatten. Under sommaren utgick en skatt som baserades på markens avkastning,

fiske m.m.

Nils Hindriksson är Lizas

farfars mormors mormors

farmors morfars morfars

farfars far.

Nils Hindriksson är

undertecknads (Brage L)

mormors farfars farfars

morfars farfars morfars

farfars far.

Liza M

Lisbetas bouppteckning

Den äldsta bouppteckningen, från Sjulsmark är från 1720. "Wid underskrefne Dato woro undertecknade kallade att Inwentera och upteckna hustru Elisabeta Nilsdotter i Sjulsmark lösa egendom Emedan hon tencker ingå annatt giftermåhl med Soldaten Zachris Reen hwilken lösa Egendom kommer att delas Emellan modren och däs omyndiga dotter Ella Olufsdotter så ähr sådantt utärkfältt som fölier Riksmynt Nembl; Dal. Öre Ett wordijeln bordstäcke 8 - En krono eller Ryija 8 En fåhrskins fäll 6 En half slititt lackan 7 En grofn lackan Dito 3 En gammal hufuud kud 1 16 En Järn gryta 2 Suman 35 16 att ofvanstående lösa Egendom ähr orckstiyeln Inventerat och uptecknatt och Anders Andersson i Sjulsmark ähr boresers förmyndare Attesteras med nam och bomärckes underritade, Piteå d 8 Martij 1720 Anders Andersson i Sjulsmark Christopher Larsson ibidem A: Kopparberg

Liza M

Thenne är Mikel Ålennings Rekenskaper aff Westra botnen pro Anno 1539. Norrland

1539 No 1

Bågaskattelängden 1539

Nedan sammanställningen för

Piitha Sockn Första raden redovisar att det finns 269 bönder i socknen samt längst ner att man betalar 73 ½ mark 2 ½ öre 8 penningar i skatt Luleå socken 400 bönder 208 ½ mark 1 öre 3 penn.

Liza M

Sjulsmark Per Olsson ½ öre Lasse Persson ½ öre Nils Hindersson ½ öre

Kopparnäs Mårten 1 son 1 öre Jon Ersson ½ öre Lasse Hindersson 1 bror 11 bönder

Sandön 2 bönder

Öjebyn

Liza M

Årliga räntan 1543 Landskapshandl. 1543:2 Svar Bildid A0044383_00028

Nils Hindersson i Sjulsmark (Lizas ff mm mm fm mf mf ff f) Han hade 4 spannland åker, 5 lass ängs land. Utlagor utgick för 1 skelland och skatten 3 ½ öre och 4 penningar,

Nils Olofsson (Olsson) i Öjebyn (far till Andreas Nicolai) är Lizas mf fm mm mf ff ff ff ff f. Han hade 2 ½ pundland 2 spannland åker, 21 lass ängs land. Utlagor utgick för 2 spannland skelland och skatten 2 mark 3 ½ öre.

Liza M

15 generationen –

ff mm mm fm mf mf ff f

Nils Hindersson. Bonde. Död ca

1567 i Sjulsmark, Norrfjärden

(BD). Nämnd 1539 års

"Bogaskattelängd" som en av tre

bönder i Sjulsmark. Skattar 1543

enligt längden över "årliga

räntan", 3 ½ öre och 4 penningar.

I "Bogaskattelängden" för 1543

nämns, för första gången en son,

som bör ha varit ca 15 år gammal.

Enligt "Hjälpgärdsuppbördslängd

för Salbergshjälpen" har han 1553,

6 st kor.

Han nämns sista gången i "Mantal

och Bogaskattelängden” 1568.

Han betalar 4 skel i tiondekorn

1559, vilket är näst mest av 6

nämnda skattskyldiga i byn det

året.

Sjulsmarks tre gårdar låg fram till 1600-talet uppe vid

skogskanten, i söderläge.

De benämndes Jonckgåln, Gammelgåln och Jössgåln

Efterhand flyttades gårdarna ner mot träsket där åkermarken

fanns. Dessa gårdsplaceringar gäller än i dag, förutom de två

som flyttades vid Laga skifte 1880.

Liza M

Undertecknads födelsegård, en del av Sjulsmark 6.

18 generationer

Lizas morfars farmors mormors morfars farfars farfars

farfars farfars farfar är birkarlen Olof Nilsson i Piteå /

Öjebyn.

De tillhörde den förmögna familjen Rehn som ägde

”Hampnen” eller hamnen. Där är nu Framnäs folkhögskola

förlagd, som Liza har studerat på.

De allra äldsta från ”Rehnssläkten” var birkarlar dvs

handlade med samerna.

Olof Nilssons sonson, Nils Olofsson, var professor i

hebreiska vid Uppsala Universitet. Han latiniserade sitt namn

till Nicolai Bothnensis. Han valdes till ordförande vid

Uppsala möte 1593. Utsågs till ärkebiskop 1600, men dog

innan tillträdet. Hans dotter Christina gifte sig 1610 med

Johannes Rüdbeckius, biskop i Västerås, men dog i barnsäng.

Därefter gifte Johannes om sig med Magdlena Hising.

När beslutet att övergå

från katolicism till

protestantism var klart

yttrade Bothnensis de

berömda orden; ”Nu är

Sverige blivet en man,

och en herre hava vi!”

Liza M

Elias Rehn är Lizas morfars farmors

mormors morfars farfar

Birkarlen Olof Nilssons sonson var prästen i Piteå / Öjebyn Andreas Nicolai . Förmögenhetsredovisningen 1571, gällande Älvsborgs lösen, för Herr Anders Nicolai kyrkoherde i ”Pita sockn” och hans brorsdotter. Kor 28 st, 4 års stutar 4, 3 års 6, 2 års 5, 1 års 3, får 40, getter 22, svin 15 st. Hästar 4 för 54 mark, sto 3 för 27 mk. Metaller som Silver 315 lod, Samt ytterligare ????? Mässing och koppar Totalt 2 294 mark 5 öre Utgjort = Skatten

Liza M

Kyrkan är en av

Norrbottens äldsta

och vackraste

stenkyrkor.

1408 donerade

häradshövdingen

Peder Diekn marken

där kyrkan står idag.

Kyrkan byggdes först

som en långkyrka.

1750 blev dock

kyrkan för trång och

byggdes om till

dagens korskyrka.

Bredvid kyrkan står

det fristående

klocktornet som anses

vara äldre än kyrkan.

Kyrkan i Piteå gamla stad, Öjebyn är en korskyrka med ett klocktorn av

sten framför. Det har formen av en kastal, dvs en försvarsanläggning och

kan ha haft en sådan betydelse historiskt.

Liza M

Lizas farfars farfar är Gerhard Persson Marklund, född

1822 på Porsnäs 12. Hans mor var Sara Gerhardsdotter, född

1786 på Avan 2, Skellefteå landsförsamling. Gården ligger

ca 2 km från Åbyälven, mitt mellan städerna Skellefteå och

Piteå, men man åkte till Piteå för barndop.

Hans Olofsson var bonde i Avan. Johan Hansson på Avan 2.

Lizas fars och farfars farfars namn

Gerhard kommer så långt tillbaka som

från farfars farfars morfar morfar Gert

(Gerhard) Mårtensson, född 1658 i

Skellefteå lf, bonde i Bergsbyn,

Skellefteå. Gerts farfar var fältväbeln Jon

Mårtensson på Hjoggböle 1 i Bureå.

I Hjoggböle är

Författaren Per Olof

Enqvist född 1934

Liza M

Lizas farfars farfars mor, Sara Gerhardsdotter

från Avan, Åby.

Karta över Avan där Gerhard Gabrielsson bodde. Han var farfars farfars morfar till Liza Marklund. Dottern Sara Gerhardsdotter gifter sig med Per Eriksson från Porsnäs 12. Per och Sara fick bl.a. sonen Gerhard 1822. Han tog sig namnet Marklund. E 4 Avan 2 Avan 1 Gamla vägen mot Piteå

Liza M

Avan hade 1595 ett Bogamantal på 3 personer ( 15 – 60 år ) ”Affwann ligger för 15 ½ mark Tunnland Skattepenninger 2 ½ mark 16 skill Mantall 3 dvs 3 gårdar ½ mantal -- Bogamantal 3

Liza M

Generalstabskartan från 1900 visar Avan där riksvägen drar förbi väster och norr om Söravan och Norravan. I Åbyn viker gamla riksvägen till höger upp till Kinnbäck. (Den första byn från Norrbottens-gränsen) Därefter i Norrbotten till Jävrebodarna, Jävrebyn och vidare upp till Piteå. På denna karta har det tillkommit ytterligare en gård vid Söravan. Den ena ägdes av Esaias Esaiasson, en son till Esaias Gerhardsson, som var en fem år äldre bror till Sara Gerhardsdotter.

Liza M

Storskifte 1799 i ”Afwa by” Vid Norr Afwan bodde Per Andersson (A) Vid Sör Afwan bodde Gerhard Gabrielsson Kustvägen som kom från Åbyn och gick upp till Kinnbäck, Jävre och Piteå. Överfarten av Åbyälven ligger på samma plats idag (E4)

Liza M

Storskifte 1799 i Avan Liza M

Till vänster, en del av Avan 2 idag. Nedan den äldre delen av Avan 1. Längst ner Åbyälven ett stenkast från E 4 och på östra sidan av ån - Avansidan.

Liza M

Husförhörslängden Skellefteå Landsf. 1720 – 1770 för Avan 1 Anders Mattsson född 1678 är Lizas mormors farfars farmors farmors far

Dottern Margareta Andersdotter född 1712 gifter sig med Matts Samuelsson i Källbomark fol. 9 Mats och Margaretas son Samuel Mattsson född 1733 flyttar till Pitholm 6. Samuel M och Christina Persd.:s dotter Margareta född 1761 gifter sig med änke-mannen Eric Persson på Porsnäs 12 dvs i Pålmark. (En anförlust uppstod)

Liza M

Husförhörslängden Skellefteå Landsf. 1720 – 1770 för Avan 2 Bonden Hans Mikaelsson född 1657 är Lizas farfars farfars morfars farfar

ff ff mf f Gabriel Hansson född 1708 finns bland barnen. ff ff mf Gerhard (Gert) född 1739 finns bland barnbarnen

Liza M

Lizas mor är Eva Häggbom född 1941 i Storfors. Morfar är Sven Sigurd* Häggbom född 1905 i Storfors.

Mormor är Dina Linnea Markström född 1909 i Kopparnäs. Alla platserna ligger vid Alterälven.

Liza M

Liza M

Lizas morfars far är Johan Verner

Häggbom född 1878 i Storfors, Piteå.

Morfars farfars mormors far är Anders Andersson

från Sjulnäs, Piteå. Han var gift med Elsa Hindriksdotter

från Sjulsmark 6. Anders övertog svärfars gård som han höll

på att förlora bl.a. genom sin skuldsättning.

I en av undertecknads böcker om Sjulsmark redovisas del

mångåriga tvisten om gården inom familjen, innan tvisten

löstes genom att en måg övertog 2/3 och min morfars farfars

far 1/3 av Sjulsmark 6.

Morfars farfars morfar är

landbonden på Alters bruks

marker, Carl Eriksson från

Rosvik. Han var gift med

Catharina Andersdotter från

Sjulsmark.

Morfars farfars far är

Jonas Johansson från

Älvsbyn. Han var gift

med Catharina

Carlsdotter från

Pålsträsk, Älvsbyn

Morfars farfar är Carl Johan

Häggbom från Älvsbyn. Han var

gift med Margareta Wikstén född i

Sjulsmark, men uppvuxen i

Backträsk, i närheten av Storfors.

Lizas morfars far och morfars mor

Johan* Verner Häggbom född 1878 i Storfors.

Ida Lovisa Dahlberg född 1880 i Håkansön.

Johans far var Carl* Johan Johansson Häggbom

född 1849 i Älvsbyn.

Carls farmors mormor var Margareta

Lestander född 1726 i Öjebyn (Piteå gamla stad).

Såväl Margaretas far som farfar var klockare vid

sockenkyrkan i Öjebyn.

Margaretas farfars far var Johan Nicolai

Laestadius, kyrkoherde i Arjeplog.

Johan Laestadius var farfars farfar till Lars Levi

Laestadius. Laestadinismens grundare.

Lizas morfars farfars farmors mor, Sara

Olofdotter, är därmed 4:männing med Lars Levi

Laestadius.

Liza M

Lizas MF FF FM M är 4:männing med Lars Levi Laestadius

Liza M

Lizas

morfars farfar / farmor

Carl* Johan Häggbom född

1849 i Älvsbyn

Margareta Johanna Wikstén

född 1852 i Sjulsmark

Av deras 8 barn, 4 av vardera

könet, fanns;

Johan född 1878

Augusta född 1880

Augustas dotter Svea var gift

med journalisten Valdemar

Granberg. De hade sonen Torgny

född 1929.

Attentatet mot Norrskensflamman. Den kommunistiska tidningen Norrskensflamman i Luleå blev natten

till den 3 mars 1940 utsatt för ett attentat.

Det är det största politiska attentat som utförts i Sverige under 1900-

talet. Fem människor dödades, varav två barn. Ytterligare fem

personer skadades. Två av de döda Sigurds kusin Svea Granberg och

hennes son Torgny, dvs Evas tremänning. Valdemar var internerad

i Storsien, utanför Kalix

Liza M

Lizas

morfars morfars farfar är

Samuel Olofsson.

Samuels syster Anna

Margareta Olofsdotter var

gift med Inhysesmannen

Anders Jonsson, född

1783

Anders dömdes till döden

för mord i Kopparnäs, där

de var bosatta, vid den

tiden.

Liza Marklund

Eva Häggbom

Sigurd Häggbom

Ida Lovisa Dahlberg

Anton Dahlberg

Lars Samuel Dahlberg

Samuel Olofsson

Olof Olofsson

Anna Margareta Olofsdotter

Inhysesm. Anders Jonsson

Gift med

Liza M

Dödboken i Piteå Landsförsamling för augusti 1816 innehåller efterföljande uppgifter; Källa; Arkiv

Digital SE/HLA/1010154 Piteå landsförs F:1 (1808-1819) Bild 45.

Mordet ägde rum den 12/10 1815. I dödboken för november står; ”Gamle Jon Jonsson, enkling, död

genom ett förrädiskt skott, begravd den 19 dennes 59 år.”

Hustrun Catharina Persdotter hade dött den 18/8 1813.

Kyrorådet hade i september 1814 varnat såväl fadern som sonen, bägge med namnet Jon Jonsson, för

oenighet.

Liza M

Släktskapstavla utgående från Erik Persson 1712 på Porsnäs 12. Farfar till Gerhard Marklund, född 1822 på Porsnäs 12

S

K

3

4

5

Gerhard och Eva är femmänningar

Liza M

Liza och undertecknad är 6:männingar utgående från Carl Fredrik Flodström

3

S

K

6

5

4

Liza M

Den absolut äldsta av Lizas anfäder (i Brage Lundströms släktforskarprogram) är:

17 generationen - fm mm ff mf ff ff ff mf f Nils Jönsson. Bonde. Född före 1491. Död ca

1559 i 1:an, Harads, Edefors (BD). Omnämnd i 1539 års bågaskattelängd samt längder fram

till 1559. Fiskar i Forseträsket 1553. Prästräntelängden 1559 anger att det finns två hjonelag

på gården (två familjer), totalt åtta vuxna att gå till nattvarden samt ett barn.

Några andra äldre anfäder är;

15 generationen - mf fm mm mf ff ff ff f Nils Olofsson. Född 1490 i 23:an, Öjebyn, Piteå

Landsförs (BD). Levde i Öjebyn, Piteå Landsförs (BD). Död 1557 i 23:an, Öjebyn, Piteå

Landsförs (BD). Bonde, Köpman, Birkarl. Ägde enligt 1543 års jordebok 2 ½ pundland, 2

spannland åker, 21 lass äng samt utlagor 2 spannland 1 markland 3½ öresland. 1553 skattade

han för 18 kor.

Liza M

mf fm mm mf ff ff ff - Anders Andreas Nilsson Nicolai . Född 1520 i 23:an, Öjebyn, Piteå Landsförs (BD). Levde i Öjebyn, Piteå Landsförs (BD). Död 1600 i 23:an, Öjebyn, Piteå Landsförs (BD). Birkarl och Präst i Öjebyn. Hade latiniserat sitt namn till Andreas Nicolai. 1555-1560 var han hovpräst hos Gustaf Wasa, 1561 kyrkoherde i NederTorneå, 1565 kyrkoherde i Piteå. 1569 var han närvarande vid riksdagen och deltog i prästerskapets försäkran angående de mördade Sturarnas oskuld. 1583 förordnades han till Prost i Norra Prosteriet av Johan III. Var en av 1.556 präster som undertecknade Uppsala mötes beslut 1593. Betalar 1 havre och 2 spann korn i tiondeskatt 1559. Piteå sockens rikaste vid Älvsborgs lösen 1571. Den lösa egendomen uppgick till 2.294 mark kopparmynt och 6 öre. 1599 skattar han för 28 spann utsäde, 33 kor 7 stutar, 8 kvigor, 40 gamla får, 3 getter, 16 unga svin, 4 hästar, 2 ston samt 450 lod silver.

Liza M

Adresser till dokument om järnhantering och ”Släktingar”; www.genealogi.se/bergslagen (Bergslagsrötter) Under Hyttor, Hamrar, Bruk och under Västerås finns bl.a. ett dokument om Nils Andersson Flodström. Även om hans farfars far Nils Nilsson i Nibbarsbo, som vittnade i Bergsrätten i Köping 1701. Dokumentet heter transport av tack- och stångjärn. På min hemsida www.bragelundstrom.se har jag bl.a. ett dokument om Hyttor och Hamrar i Norrbotten. Bl.a. Selet, Altersbruk, Rosfors Degerfors och Melderstein.

Liza M

Foto vid inspelningen av ”Vem tror du att du är” vid

Piteortens forskarförenings lokal på Framnäs

Folkhögskola i Öjebyn. (andra dagen)

Foto vid inspelningen av ”Vem tror du att

du är” i biblioteket i Luleå. (första dagen)

I bakgrunden ljudböcker, bl.a. Lizas.

Inspelningen av ”Vem tror du att du är” ägde bl.a. rum i Norrbotten i Lizas hem, i trakten av Pålmark, i

Luleå, Piteå och vid Selets bruk.

Nedan Brage Lundström, född i Sjulsmark 1941. Konfirmerades samtidigt som Lizas mor Eva, i

Norrfjärdens kyrka. Sjulsmark ligger mitt mellan Piteå och Luleå, ca 15 km från kusten. Byn blev

förskonad från ryssarnas härjningar under 16 och 1700-talen, pga av dåliga vägar dit, bakom en massa

myrmarker. Byn ligger ca 8 km från Pålmark.

Liza M