Embed Size (px)
Citation preview
Team med magkänsla
Flitig förskrivare av motion
Riktlinjer för sundare
levnadsvanor
Motiverande samtal – positiv
puff för livsstilsförändring
Team med m
Flitig förskrivare
Riktlinjer fö
levn
Motiverande samta
puff för livsstilsf
NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING
FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN ! DECEMBER 2010
De banar vägen för fysisk aktivitet
på recept
Som en del av er vet forskar jag inom mag- och tarmområdet. Det är fantastiskt att
få vara med inom ett så dynamiskt fält, där man under ”min tid” har hittat
Helicobacter pylori, vilket vänt upp och ner på hela magsårsbehandlingen. Det
som förr bara kunde botas med ofta stympande kirurgi och som ansågs utlöst av
psykosocial ohälsa visade sig, genom en slump, vara en infektionssjukdom. Ett helt
paradigm vände, ett Nobelpris föll ut och en sjukdom som drabbar 5–10 procent av
befolkningen kan skötas av allmänläkare. Och tänk på att man nästan tvärsäkert
kan kolla om någon har glutenintolerans med ett enkelt blodprov – vilken utveckling.
Men – läkekonstens kärna för oss i primärvården är ändå konsultationen, där
både ord, tystnad, reflektion och kroppsspråk ingår. Alla vi som jobbar i primärvår-
den kan nästan alltid använda oss själva som diagnostiskt och även terapeutiskt
instrument, som sedan leder vidare till humanistiska eller “tekniska” insatser. Vi
kallar det ofta ”the gut feeling”!
Här på CeFAM har vi forskning och fortbildning på både hård- och mjukvaran.
Min mission för nästa år är att vi ska fortsätta uppgradera dessa i vår forsk-
nings- och fortbildningspalett. Vi ska också lägga mer krut på att kommu-
nicera ut vårt utbud till er i vården, uppdragsgivare, samarbetspartners
och politiker.
Och på tal om ”gut feeling” så betänk att detta organ, som är bäst
när det är tyst, ska ta hand om all julmaten, det är levnadsvanornas
gastronomiska input. Mmmm. Men bespara det lite besvär ändå,
rör på benen runt granen och låt själen få sjunka in i den julstäm-
ning ni alla förtjänar efter ett års slit.
Man får aldrig vila på hanen. Utom lite på julen.
Lars Agréus
Professor och verksamhetschef CeFAM
E-post: [email protected]
My gut feeling…
3
SAMLAT GREPP OM SMÄRTASID 4
NY KURS OM LÄKEMEDELSPRÖVNINGARSID 5
DE BANAR VÄGEN FÖR FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPTSID 6
PRISADE FÖR BÄSTA LÄRANDEMILJÖSID 9
ANDERS LÄGGER TILL TRÄNING TILL DEN MESTA BEHANDLINGEN
SID 10
ST-PROJEKT VISAR BÄTTRE FÖLJSAMHET FÖR MOTION ÄN LÄKEMEDEL
SID 14
TEAM MED MAGKÄNSLASID 16
NÄTVERKSTRÄFF FÖR INTRESSERADE AV ASTMA OCH KOL
SID 19
MAG- OCH TARMFORSKNING PÅ GÅNGSID 20
FÖRSTA RIKTLINJERNA FÖR ATT MINSKA LIVSSTILSSJUKDOMAR
SID 22
PLÖTSLIGT HÄNDER DET – STÄRK KOMPETENSEN OCH SJÄLVFÖRTROENDET
VID AKUT OMHÄNDERTAGANDESID 25
MOTIVERANDE SAMTAL– POSITIV PUFF FÖR LIVSSTILSFÖRÄNDRING
SID 28
POPULÄRA KURSER OM MOTIVERANDE SAMTAL
SID 29
innehåll
4
!"#$"%&'()**&+#&,#-(%"&!"#$#%&#'()*(+,#$#!#-./+*(+,###################################
Uppdatera dina kunskaper om nociceptiv, neurogen och långvarig smärta. Utbildningen spänner över tre efter-middagar med skilda teman: smärtfysiologi, diagnos-tiska metoder respektive behandlingsmetoder. Välj ett, två eller tre av tillfällena:
Smärtfysiologi 18 januari 2011, kl 13.00–17.00. Föreläsare: Thomas Lundeberg, överläkare, Rehabilite-ringsmedicinska universitetskliniken, Stockholm ochIréne Lund, med. dr, leg. sjukgymnast, Karolinska Institutet.Ur innehållet: Uppbyggnad av smärtsystemet, smärt-klassifikation och grunden för endogen smärthämning.
Diagnostiska metoder 25 januari 2011, kl 13.00-17.00. Föreläsare: Bo C Bertilson, leg. läkare, med. dr, CeFAM, och Torvallakliniken.Ur innehållet: Diagnostiska metoder och deras relia-bilitet och validitet i att särskilja olika typer av smärta.
Behandlingsmetoder 1 februari 2011, kl 13.00-17.00. Föreläsare: Björn Bragée, leg läkare, specialist i smärtlindring, anestesi och intensivvård. Ur innehållet: Läkemedel vid nervsmärta och störd smärtmodulering, stimuleringstekniker, blockader, feldenkrais, laser eller akupunktur och psykologiska metoder.
Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg.
Kostnad: 500 kronor per halvdag.Anmälan: www.cefam.se, klicka på kursanmälan.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!
./"0)%),&/&*(/#-(12(3)4%01#-./+*(+,#$##!20!!#3(+4
Kursen är ett ”måste” för dig som arbetar med personer med diabetes på vårdcentralen. Kursen ingår som steg ett i vårt baskoncept.
Kursen är godkänd av Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) och Svensk förening för Diabetologi (SFD).
Målgrupp: Läkare, sjuksköterskor.Datum: 2-4/2 och 10-11/3 Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg.Kostnad: 4 000 kronor.Anmälan: www.cefam.se, klicka på kursanmälan.
Digitalt nyhetsbrev om CeFAM direkt till dig ... Vill du prenumerera på CeFAM:s digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på www.cefam.se, och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på första sidan.
!
5
5-6)#)3)$,*(714/4'&&/&*(/#-(12(3)4%%0%5#3(+4
Läkemedelsprövningar är helt nödvändiga för att vi ska få fram nya och säkra läkemedel. Med fördel utförs sådana prövningar i primärvården, Ska du arbeta med eller jobbar du redan med kliniska prövningar i primär-vården, men saknar formell GCP-kompetens, är detta en kurs du inte bör missa. Kursen arrangeras i samarbete mellan Centrum för allmänmedicin och KTA PRIM (Mottagning för kliniska prövningar i primärvården). Den vänder sig till prövare och forskningssköterskor som arbetar med eller är intresserade av kliniska prövningar.
Ur kursinnehållet: ! Från pre-klinik till färdigt läkemedel.! GCP, Good Clinical Practice.! Föreskrifter och direktiv i kliniska prövningar.! Biobankslagen.! Incidenter och biverkningar. Hur gör man? ! Avtal vid kliniska prövningar.! Statistik i kliniska prövningar.! Monitorering.! Etiklag och etikprövningsnämnder.! Inspektioner.
Datum: 22-23/3.Anmälan: Via webben, www.cefam.se eller [email protected], Kostnad: 3 300 kronor.
!
8(94369(,&+#&3/"0)%),&:7(&:+%%)("*)9%)(!60%7#'()*(+,#$##!10!6#-./+*(+,
På grund av den stora efterfrågan har vi nu utökat antalet kurser. Datum: 17-20/1 och 14-17/2.Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, sal 415 och 615, Flemingsberg.Kostnad: 3 200 kronor.Anmälan: www.cefam.se, klicka på kursanmälan.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!"%,4/4'&*2&0"(4&+;<&94'3+#"(,&*,=6/,6"&<-$,":+(%,-%%)(Under våren 2011 fortsätter CeFAM att anordna de uppskattade seminarierna om psykisk ohälsa hos barn och vuxna. Håll utkik för mer information i nästa AHA! och kommande digitala nyhetsbrev från oss.
6
De banar vägen för fysisk aktivitet på recept
När vi startade var det knappt någon i vården som kände till FaR. I dag vet i stort sett alla det.
leder både till att välbefinnandet och livskvaliteten ökar och till att risken att dö i förtid minskar, förklarar Ing-Mari Dohrn.
När det gäller metoden FaR finns vetenskapligt stöd för att det leder till en hälsosammare och mer aktiv livs-stil och att såväl det fysiska som det psykiska välbefinnandet ökar. Följ-samheten har dessutom visat sig vara minst lika god som för behandling med läkemedel, och att ordinationen kan skötas av alla legitimerade vård-professioner.
– Det gör FaR till ett mycket verk-samt verktyg, konstaterar Ing-Mari Dohrn.
Fler aktiviteter i vårUnder våren fortsätter duon sitt arbete. Kom-igång-kurser och nya seminarier med fokus på äldre samt stress och sömn är några punkter på programmet. Jill Taube har även tagit fram ett ”informationspaket” om FaR för psykiatrin som hon ska lansera. Och erbjudandet om att komma ut till arbetsplatserna och berätta mer om FaR kvarstår.
– Självklart. Vi vill ju nå ut till så många som möjligt, och flera nya grupper har redan hört av sig, avslutar Jill Taube.
7
TEXT: DAPHNE MACRIS
I början av 2007 gick det trögt att få vårdgivarna i Stockholms län att skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR®. Då la Stockholms läns landsting in en hö-gre växel för att få fler ordinationer.
Tre år senare är läget annorlunda. Närmare 80 procent av förskrivarna uppger att de använder FaR. Under 2009 skrevs 5 130 recept ut, där hus-läkarmottagningar stod för 4 520 av dem. Det är en nästan 40-procentig ökning från året före. Motorn i arbetet är Ing-Mari Dohrn, sjukgymnast, och Jill Taube, psykiatriker på Centrum för allmänmedicin.
– Det är kul med ett sådant upp-sving. När vi startade var det knappt någon som kände till FaR. I dag vet i stort sett alla det. Men många behöver kvalitetssäkrade enkla redskap att jobba med och veta mer om vilken evidens det finns på området, säger Jill Taube.
Når ut till mångaIng-Mari och Jill är FaR-samordnare. Det innebär att de arrangerar utbild-ningar till all legitimerad personal med rätt att förskriva recept. Deltagarna får lära sig om senaste forskningen inom området, metoden FaR, mo-tiverande samtal och hur man kan omsätta kunskapen och metoden i sin egen verksamhet.
Men deras uppdrag är mer än så. De erbjuder genomgång av FaR till arbetsplatser, kvalitetssäkrar innehållet på utbildningen och har träffar med chefer, tjänstemän, politiker, arrangörer av aktiviteter, föreningar och många fler.
– Det behövs ett samlat grepp för att hålla en hög kvalitet på utbildningen och stärka kompetensen och inspi-rera vårdpersonalen, säger Ing-Mari Dohrn.
Hittills har 270 personer gått 2-da-garskursen ”Kom igång med FaR”och över 5 000 personer har infor-merats om FaR i olika sammanhang. Bästa sättet att lyckas är att hela vårdcentralen är involverad och har kunskap om FaR. Att sätta realistiska mål och använda hjälpmedlet FYSS är annat viktigt.
– En annan framgångsfaktor är att se till att det finns bra rutiner för uppföljning. Man ska se att patienten genomför det här, säger Jill Taube.
Starkt vetenskapligt stödAtt det är bra att röra på sig är ingen nyhet. Men det är först de senaste åren som forskare mer exakt har kun-nat peka ut vad man uppnår genom att röra sig.
Det finns numera starka bevis för att regelbunden motion och träning kraftigt minskar risken för hjärt/kärl-sjukdom. En aktiv livsstil minskar även risken för ett trettiotal andra folksjukdomar som diabetes och vissa typer av cancer.
Det finns också stöd för att fysisk aktivitet lämpar sig för behandling av lätt och måttlig depression och för att förhindra återfall.
– Fysisk aktivitet ger positiva effek-ter på muskulaturen, bindväv, brosk, ben, blodcirkulation, hjärta, immun-system, blodfetter och blodsocker. Det
PÅ NÄSTA SIDAfakta, fortbildningar och bra länkar om FaR
Med ett koncept av utbildningar, nätverk, informationsträffar och en stor portion entusiasm har FaR-samordnarna Jill Taube och Ing-Mari Dohrn från Centrum för allmänmedicin, fått fler vårdgivare att skriva ut recept på fysisk aktivitet.
– Ingen i vården ifrågasätter värdet av fysisk aktivitet. Men många har saknat bra redskap att jobba med och vetenskapligt underlag, säger Ing-Mari Dohrn.
7
Vill du veta mer? Kontakta:[email protected]@sll.se
8
>+#?/'24'&#)3&@=,/,6&"6%/1/%)%&*2&A);)*%&B@"AC%%0%5#3(+4
Det här är utbildningen för dig som vill an-vända fysisk aktivitet som behandling för dina patienter. Den vänder sig till läkare, sjukskö-terskor, sjukgymnaster, dietister och andra legitimerade yrkesgrupper. Team prioriteras.
Utbildningen varvas med föreläsningar, diskus-sioner, patientfall och praktiska övningar.
Innehåll:! Aktuell kunskap om fysisk aktivitet vid prevention och behandling av
hjärt/kärlsjukdom, diabetes och andra folksjukdomar.
! Genomgång av metoden fysisk aktivitet på recept.! Praktiska erfarenheter av att använda FYSS och FaR.! Beteendeförändring och motivation till fysisk aktivitet.! Planera införandet av FaR på din vårdenhet.
Datum: 22-23/3. Kostnad: 2 000 kr.Anmälan: www.cefam.se, klicka på kursanmälan.
BRA LÄNKARwww.viss.nu www.uppdragsguiden.sll.se http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/FaR---fysisk-aktivitet-pa-recept/http://www.fhi.se/farwww.farledare.se
FAKTAFysisk aktivitet på recept – vad menas?Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet till patienter för att förebygga och behandla ett trettiotal olika sjukdomar och besvär.
All legitimerad vårdpersonal kan förskriva FaR om de har tillräcklig kunskap om patientens hälsostatus och om hälsofrämjande fysisk aktivitet.
Det centrala är att förskrivningen utgår från individen. Det är patientens hälsotillstånd, tidigare erfarenheter och vad som känns roligt och möjligt att genomföra som ska vara vägledande.
Samtalet leder fram till den skriftliga ordinationen av fysisk aktivitet på en speciell FaR-blankett.
FYSS Som grund för ordinationen kan man använda FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) som är en motsva-righet till FASS, men som istället beskriver hur fysisk aktivitet bör ordineras. FYSS finns även på engelska sedan en vecka ungefär. Den hittar man också på FHI:s webbplats, se bra länkar strax intill.
IntensitetOrdinationen är alltid individuellt anpassad utifrån intresse och för-utsättningar. Ofta handlar det om minst 30 minuters aktivitet på en måttlig intensitetsnivå, det vill säga att pulsen stiger lite, man blir lite varm och andas lite snabbare, men man kan fortfarande prata under tiden. Promenad eller stavgång är vanligt, men det kan också vara att man ska komma igång med gympa eller styrketräning.
Några sjukdomar och besvär som kan förebyggas och behandlas med fysisk aktivitetÖverviktVärk och smärta Ryggproblem Klimakteriebesvär DepressionÅngest Stress Magbesvär Vissa cancerformer Högt blodtryck Metabola syndrometDiabetes typ 2 Kärlkramp och hjärtinfarkt Artros Benskörhet AstmaStrokeKOLParkinsons
9
– Det är väldigt hedrande och kommer att sporra oss i det fortsatta arbetet. Det värmer extra att omdö-mena kommer från studenterna. Det säger Birgitta Ivarsson, distriktsläkare och handledare på Storvre-tens vårdcentral, som prisats för utmärkt student-miljö av läkarstudenterna på Karolinska Institutet.
En utmärkelse som hon och kollegor från 16 andra vårdcentraler i länet fick ta emot vid årets sista handle-darträff den 25 november.
Birgitta Ivarsson tror att det höga betyget kan för-klaras med att man är en stabil personalgrupp och har en positiv anda och gott utbildningsklimat på vårdcen-tralen.
– Vi tycker det är viktigt att ta emot studenter, erbju-da ett strukturerat upplägg med individuella scheman och att de ska få träffa många patienter. Det är också viktigt att studenterna inte bara har kontakt med sina handledare under placeringen här. Så vi försöker se till att alla läkare på vårdcentralen är involverade och täcker upp för varandra om det skulle behövas.
– Men, tillägger hon. Det är en utmaning att få till det bra i en verksamhet där patientarbetet är vår högsta prioritet och tidpressen är stor.
D(/,"3)&:7(&0-,%"&$-("43)#/$E7
Följande vårdcentraler fick 9 eller högre på en skala med max 10 poäng för excellent handledning av läkarstu-denter hösten 2009 och våren 2010:
Hälsocentralen Akka
Axelsbergs vårdcentral
B och B husläkare
Capio vårdcentral Lidingö
Carema vårdcentral Södermalm
Curera Hornstull
Hallonbergens vårdcentral
Husläkarmottagningen Johannes
Familjeläkargruppen Odenplan
Stadshusdoktorn Lidingö
Stureplans husläkarmottagning
Trollbäckens vårdcentral
Tveta hälsocentral
Storvretens vårdcentral
Märsta närvård
Vallentunadoktorn
10
Anders Söderström, distriktsläkare på Vendelsö vårdcentral i Haninge gick CeFAM:s kurs Fysisk aktivitet på recept (FaR) i januari. I dag är han en av de flitigaste förskrivarna. Under året har han skrivit uppskattningsvis 100 recept.
– De vetenskapliga beläggen för vinsterna är så pass starka att bud-skapet inte är särskilt svårt att sälja in. Motion är enkel, billig och mycket verksam med ringa biverkningar. Rutin-mässigt lägger jag fysisk aktivitet som ett komplement till den mesta behand-lingen, förklarar Anders Söderström.
Många vill träna i hemmetDen typiska patienten som får recept är en medelålders kvinna eller man som har eller riskerar att få typ 2-dia-betes. Även övervikt, hypertoni, KOL och depression är diagnoser som ofta förekommer. Vanligast är dock att personen behöver ”komma igång”.
– För att fysisk aktivitet på recept ska fungera måste vi möta patienten precis där han eller hon är. Jag för-söker alltid skapa en relation till att börja med och hjälper till att hitta en väg och en nivå som fungerar för just den personen, säger Anders Söderström.
Det är bättre att satsa på stegvisa små förändringar än att försöka förändra allt på en gång. Alla kan förändra något till det bättre, och lite är bättre än inget, menar Anders Söderström.
Recepten på fysisk aktivitet kan gälla promenader, stavgång, cykling, simning, gymnastik och styrketräning.
Ett förbättringsområde är att hitta organiserade motionsaktiviteter för patienter som har svårt att ta tag i träningen på egen hand.
– Vi har hittills hittat få fungerande verksamheter här i närheten som kan ta emot patienter, säger Anders Söderström.
Anders har dock märkt att många av hans patienter inte känner sig bekväma med att utöva motionen på offentliga platser. För dem ordinerar han ibland att träna hemma, exem-pelvis med motionscykel.
– Många skäms över sin kropp och vill inte bli värderade och/eller behöva hamna i en konkurrens-situation med andra, säger Anders Söderström.
Särskilt anpassad motion för de äldre patienterna är något som An-ders värnar om.
– Speciellt de som är 80 plus och
kanske inte har så stor möjlighet att ta sig ut eller har begränsad rörelse-förmåga, helst under vintern, säger Anders som gärna ser att det satsas på fortbildning om äldre och motion
Ett tryggt och säkert sätt att pro-menera på, som han brukar rekom-mendera sina patienter, är att använda promenadband som har en stabil och greppvänlig ledstång att hålla i.
Träning ger resultatTrond Nordström drabbades av typ 2-diabetes för snart tre år sedan. I slutet av förra året fick han recept på att cykla, minst en halvtimme, 3 gånger i veckan, av Anders Söder-ström.
– Jag blev väldigt förvånad. Men det är det roligaste recept jag fått och bland det bästa som hänt mig, säger Trond Nordström.
Han hade en gammal motionscykel hemma och började trampa på i no-vember. Först höll han sig till ordina-tionen, men utökade själv så att han slutligen cyklade omkring en mil per dag. I februari var hans blodsocker-värden tillbaka på normal nivå, från 9,0 till 5,8 mmol/l. Han har också dragit ner på medicinen och framför-
Anders lägger till träning till den mesta behandlingen
– För att fysisk aktivitet på recept ska fungera måste vi möta patienten precis där han eller hon är. Jag försöker alltid skapa en relation till att börja med och hjälper till att hitta en väg och en nivå som fungerar för just den personen, säger Anders Söderström, distriktsläkare på Vendelsö vårdcentral.
11
allt så mår han mycket bättre.– Ja, det är ju orken framförallt,
att man inte blir trött på samma vis längre. Anders har gett mig otroligt fint stöd hela tiden, säger Trond Nordström.
En avsliten hälsena i somras gjorde att Trond fick lägga om träningen. Olika benövningar på en stol är hans favoriter just nu, men han hoppas snart kunna ta upp cyklingen igen.
Även om Trond kunnat minska sina mediciner är Anders Söderström noga med att påpeka att motion inte kan ersätta alla mediciner. För en patient som Trond Nordström som även har problem med hjärtat, är det viktigt med fortsatt medicinering.
Anders försöker följa upp ordina-tioner i samband med återbesök på vårdcentralen, men tycker själv att han behöver få in mer systematik i det hela. Tidsbrist och det nya journalsys-temet TakeCare försvårar.
– Tidigare kunde jag enkelt och överskådligt följa olika ordinationer. Det fungerar inte nu. Jag hoppas verkligen att det kommer att åtgärdas, säger Anders Söderström.
Budskapet är inte svårt att sälja in. Motion är enkel och billig och mycket verksam med ringa biverkningar.
Vill du veta mer? Kontakta: [email protected]
TEXT: DAPHNE MACRIS
BENSPARK.
Trond Nordström
ordinerades fysisk
aktivitet av sin läkare
Anders Söderström.
Träning med motions-
cykel och benlyft
hemma varje dag har
lett till bättre blod-
sockervärden och att
han kunnat dra ner på
medicinerna.
12
!"#$%$&'(&$#)*$&+,--.,/0%1*(%(&$!"#!$%&'()%*%!$%&'+%
I de nya riktlinjerna för diabetesvården har patientutbildning till personer med typ 2-diabetes lyfts fram. Man förordar grupp-baserade utbildningsprogram som leds av personer med ämnes- och pedagogisk kompetens.
I kursen ingår eget utvecklingsarbete – att starta grupputbildning i praktiken under handledning.
Kursinnehåll! Pedagogiska teorier.! Didaktik och vuxenlärande.! Kommunikationsteorier.! Olika metoder för beteendeförändring.! Kulturanpassad utbildning.! Organisera och leda grupp.! Vårdvetenskapligt dokumentera och utvärdera.
Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor.Datum: 14-15/3 och 18/5. Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg.Kostnad: 3 000 kronor.Anmälan: www.cefam.se, klicka på kursanmälan.
HÄR ÄR ALLAANTAGNA:Stockholmsgänget:! Saeedeh Borzoei Malmsten, dietist, Karolinska universitetssjukhuset! Åsa Chaikiat, ST-läkare, Norrvikens vårdcentral! Ing-Mari Dohrn, sjukgymnast, CeFAM ! Kersti Ejeby, distriktsläkare, Gustavsbergs vårdcentral ! Anna Eliason, sjukgymnast, Tyresö Rehab!"Maria Flink, kurator, Karolinska universitetssjukhuset! Mona-Lisa Hägvide, arbetsterapeut, Tallhöjdens vårdcentral! Tina Lundberg, kurator, Karolinska universitetssjukhuset! Hans Lundin, distriktsläkare, CeFAM!"Hamed Rezaei, ST-läkare, Karolinska universitetssjukhuset!"Christina Snöbohm, sjukgymnast, Karolinska universitetssjukhuset! Charlotte Therup- Svedenlöf, psykolog, CeFAM! Helena Wernegren, arbetsterapeut, Danderyds sjukhus! Hanna Werner, ST-läkare, Brandbergens vårdcentral! Ramin Zarrinkoub, distriktsläkare, Storvretens vårdcentral
Uppsalagänget:! Kerstin Ahlkvist, sjukgymnast, Samariter- hemmets vårdcentral ! Sofia Lavén, ST-läkare, Årsta vårdcentral! Heidi Lindbäck, ST-läkare, Knivsta vårdcentral! Svante Wallmark, ST-läkare, Eriksbergs vårdcentral
2(%11)(3/,*)+4+Nu har forskarskolan i allmänmedicin startat. De 19 deltagarna har precis avslutat det första blocket. Hanna Werner, distriktsläkare på Brandbergens vårdcen-tral, är en av dem.
– Det är ett jättebra upplägg, där vi först får en bas och sen får gå ner mer på djupet. Jag hade en del farhågor att det skulle vara ett antal strebrar och elitistiskt. Men så är det inte alls. Det är ett prestigelöst gäng, bra lärare och intressanta projekt som det ska bli spännande att följa utvecklingen på, säger Hanna Werner.
Den 20 veckor långa forskarskolan är fördelad på 4 block om vardera 5 veckor under två år. De olika blocken ska spegla primärvården och allmänmedicin ur olika perspektiv, där teori varvas med praktiska moment. Det första blocket har delta-garna fått grunderna i etik, vetenskaps-teori, skrivande och statistik.
I nästa nummer av AHA! prensenterarHanna Werner sitt strokeprojekt.
13
Ny professor vill förbättra diabetesvården för invandrare$– Jag är inte så mycket för titlar, men jag känner mig glad och hedrad och jag ser fram emot att ytterligare utveckla forskningen och utbildningen inom allmänmedicin. Här finns det förutsättningar för mycket. Det säger distriktsläkaren och forskaren Per Wändell på Centrum för allmänmedi-cin och nybliven professor i allmänme-dicin vid Karolinska Institutet.
Pers intresse för forskning väcktes på allvar med ett projekt kring alkohol när han arbetade på Vallatorps vård-central i Täby i början av 1980-talet. Inriktningen har sedan dess varierat, med projekt om allt från komplemen-tärmedicinska behandlingsmetoder, fysisk aktivitet och livsstil vid diabetes, till epidemiologiska studier på före-komsten av hjärt-kärlsjukdom. När han år 2000 visade att diabetes typ 2 var överrepresenterad bland personer av utländsk härkomst, var intresset svalt. I dag är inställningen en helt annan.
– Både antalet studier och an-hängare inom området är stort. Ett intressant fynd är att personer som invandrat till Sverige från ett land utanför Europa löper tre gånger så hög risk att drabbas av typ 2-diabetes som svenskfödda. Det gör icke-europeiska invandrare till en tydlig riskgrupp för diabetes, säger Per Wändell och uppmanar sina kollegor till ökad uppmärksamhet och större frikostighet med kontroller och provtagningar.
I takt med vår ändrade befolknings-
sammansättning ställs även andra krav på att undervisa och informera patienterna om diabetes, menar Per. En angelägen framtida satsning är att ta fram ett utbildningsprogram riktat till invandrare.
– Det finns inget enhetligt material i dag, men vi vet att behovet är stort, säger Per Wändell.
Under alla år har Per varvat forsk-ningen med att arbeta som distrikts-läkare. Det är en klar fördel att ha en fot kvar i verkligheten tycker han, även om det ibland blir svårt att får tiden att räcka till.
Per är starkt engagerad i utbild-ning. Han är handledare för dokto-rander och ger kurser till läkare på grundutbildningen, kliniskt verk-samma inom primärvården och till allmänheten.
I början av 2000 fick Per en do-centur vid Karolinska Institutet. Han har också varit med om att utarbeta de nya nationella riktlinjerna för diabetes och anordnat en stor work-shop om diabetes tillsammans med Läkemedelsverket. Nyligen blev han utsedd till biträdande redaktör för den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health.
Särskilt viktig för den närmaste framtiden är återväxten inom allmän-medicin och rekrytering av forskare. Det är en av anledningarna till att Per tackade ja till jobbet som studierektor för regionens första forskarskola i allmänmedicin under åren 2006 till
FAKTA Per Wändell
Ålder: 61 år.
Bor: Tullinge.
Familj: Gift för andra gången, 3 egna barn
och 3 bonusbarn.
Aktuell som: Ny professor i allmänmedicin
vid Karolinska Institutet.
Utbildning: Läkarutbildning och
doktorandutbildning vid Karolinska Institutet.
Hobby: Folkdans, jogging, alpvandring.
Motto: Ge mig kraft att acceptera det jag inte kan
förändra, mod att förändra de saker jag kan förändra
och visdom nog att förstå skillnaden mellan de två.
2008 – ett uppdrag som han på nytt har fått förtroendet att utföra.
– Det är roligt och ett erkännande av att det vi har byggt upp fungerar. För mig betyder akademi att lärare och studenter samarbetar och lär av varandra, säger Per Wändell.
– Målet med forskarskolan är att få fler välutbildade forskare, vilket behövs. Allmänmedicin står bara för en procent av den medicinska forskningen i Sverige, trots att primär-vården sköter en mycket stor del av hälso- och sjukvården.
TEXT: DAPHNE MACRIS
14
Kommer verkligen patienterna igång att motionera på grund av en receptblankett, och ger det någon effekt? Det ville ST-läkaren Tobias Gelius veta mer om och startade ett projekt på sin egen vårdcentral.
ST-projekt visar bättre följsamhet för motion än läkemedel
*VESTAVESTA, som står för Vetenskap och evidens för ST-läkare i all-mänmedicin är ett utbildningsprogram som CeFAM erbjuder alla ST-läkare som fått sin läkarlegitimation efter den 1 juli 2006 och måste göra ett vetenskapligt projektarbete. I programmet ingår bland annat kurser, klinisk och vetenskaplig handledning samt granskning och bedömning av projektplaner och rapporter. Hittills har VESTA resulterat i ett 80-tal projekt.
15
Att regelbunden motion både kan förebygga och behandla många sjuk-domar och besvär vet den före detta elitidrottaren och forskningsintres-serade ST-läkaren Tobias Gelius på Trångsunds vårdcentral det mesta om. På vårdcentralen började läkarna för en tid sedan aktivt skriva ut motion på recept. Men Tobias kände sig tveksam till om patienterna verkligen motione-rade mer på grund av en receptblan-kett och om det gav någon effekt. I stället för att sväva i ovisshet bestämde han sig för att undersöka läget.
– Ska vi lägga tid på det här så ska det fungera också, menar Tobias Gelius. Det är också viktigt med upp-följning för att visa patienten att den här ordinationen är likställd med en läkemedelsbehandling.
Träning ger resultat Inom ramen för projektet *VESTA startade Tobias sitt projekt under våren 2010. Alla sex distriktsläkare på vårdcentralen involverades i rekryte-ringen av deltagare. Patienter mellan 18 – 65 år, och som hade ett BMI på minst 25 och var i behov av ökad fysisk aktivitet och viktminskning, tillfrågades om deltagande.
16 patienter nappade på erbjudan-det. De bjöds in till ett första möte där de tillsammans med Tobias diskute-rade motionsvanor, sjukdomar, mediciner, och inte minst vilken motionsform de kunde tänka sig. Blodtryck, vikt och midjemått note-rades. Varje patient fick en individu-ell ordination utifrån en ny prototyp av FaR-receptblankett. Vanligaste aktiviteten var stavgång, cykling, promenader och simning.
– Det enkla är oftast det bästa. Det viktiga var att det skulle vara lustbeto-nat och att välja en motionsform som kunde fungera i vardagen. Men vi var överens om att alla skulle byta om till träningskläder och att man skulle bli svettig efter att ha utfört sin aktivitet, säger Tobias Gelius.
Vill du veta mer?
Kontakta: [email protected]
TEXT: DAPHNE MACRIS
ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND
Deltagarna fick med sig varsin dagbok där de skulle skriva in vilken aktivitet de utfört och hur länge de hållit på.
Minskat midjemåttEfter 12 veckor kom patienterna på återbesök. Aktivitetsdagboken lämnades in och undersökningarna från det första besöket upprepades. Resultatet visade att 70 procent av patienterna följde ordinationen. Hela 80 procent hade dessutom minskat sitt midjemått med 4 centimeter.
– Det är glädjande resultat. Följ-samheten är till och med bättre än för läkemedel, och det hälsofarliga buk-fettet har minskat hos de flesta. Men framförallt sa alla att de mådde bättre och kände sig piggare. En patient kunde till och med få på sig en kostym som han inte kunnat använda på 15 år, säger Tobias Gelius.
Nästan alla deltagare har fått förnyat recept och fortsätter föra aktivitetsdag-bok. Projektet har även medfört att
stora delar av Tobias upplägg numera permanentats som arbetsmetod på vårdcentralen.
– Det är kul att det blev mer än bara ett projekt. Resultatet har sporrat oss rejält. Vi skriver ut fler recept än tidigare och har fått bättre rutiner för uppföljning, säger Tobias Gelius.
Det är kul att stora delar av uppläggetpermanentats som arbetsmetod påvårdcentralen.
16
Team med mag-känsla
Mag- och tarmsjukdomar är ett
omfattande problem och en stor
anledning till att patienter söker
hjälp i primärvården. Ett nytt
gastroteam på Centrum för
allmänmedicin har dragit
igång ett kvalitetsarbete för
hur man säkrare diagnostiserar,
handlägger, behandlar och
förebygger magbesvär.
17
Dyspepsi, IBS, gastroesofageal reflux, magsår, diarré, gaser, celiaki, Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Att listan på sjukdomar och besvär vi kan drabbas av i mage och tarmar är lång är inte så konstigt. Hela mag-tarmkanalen är ett nio meter långt avancerat matsmält-ningsystem, med miljontals nervceller i nära förbindelse med många andra organ. Hela 60 procent av svenskarna lider någon gång i livet av magproblem och nära 30 procent uppger att de har problem mycket ofta.
– Det är angeläget att på bästa sätt hjälpa denna stora grupp patienter i primärvården, vilka ofta lider både fysiskt och psykiskt av sina besvär. Pro-blem i magen kan dock vara svåra att diagnostisera eftersom symtomen ofta är diffusa och de tänkbara orsakerna många. Det kräver fördjupad kunskap och beredskap, menar distriktsläkaren och magforskaren Lars Agréus.
Han ingår i det nya gastroteamet på Centrum för allmänmedicin. Tillsam-mans med distriktsläkaren Malin Gadd har han startat ett kvalitetsarbete för bättre handläggning av mag- och tarm-sjukdomar i primärvården. Egentligen handlar det om ett antal projekt med kurser, kvalitetsprojekt och forskning.
– Det finns många områden att ut-veckla och vi hoppas att både personal och chefer tycker det här är viktigt.
Komplext handlägga dyspepsiEtt knepigt men viktigt område är handläggning av dyspepsi, som teamet har föreläst om under hösten. Omkring 3 procent av alla besök i vården hand-lar om ihållande smärta eller obehag i övre delen av buken – så kallad dys-pepsi. Var tionde patient med mer än tillfälliga symtom har sår i magsäcken eller tolvfingertarmen. Hos över hälften
av patienterna kan man inte påvisa någon organisk orsak eller rubbning. Då blir diagnosen funktionell dyspepsi.
– Det är komplext och näst intill omöjligt att på basen av enbart symtom avgöra om det handlar om organiska eller funktionella besvär, menar Malin Gadd.
En vanlig handläggning är därför enligt Lars Agréus ”hängslen och liv-rem”, det vill säga man behandlar med potenta syrahämmare på mycket vida indikationer, samtidigt som man skriver en, ofta diffust formulerad, remiss för gastroskopi.
– Det kostar samhället enorma pengar. Exempelvis får patienter med funktionell dyspepsi syrahämmande lä-kemedel för en halv miljard kronor om året. Detta trots att medlens effektivitet i det sammanhanget inte är vetenskapligt styrkt, annat än om besvären även har ett inslag av reflux, menar Lars Agréus.m
d
la
Program för bedömningMen det finns bra vårdprogram och riktlinjer som stöd för behandlare att göra en välunderbyggd bedömning av risken för bakomliggande allvarlig sjukdom.
En tumregel är enligt Malin Gadd att vara vaksam på om symtomen debuterat nyligen, om patienten har blödningar, anemi, kräkningar, gått ner i vikt eller har svårt att svälja, och om patienten är över 45 och är insatta på icke-steroida antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID) och acetylsalicyl-syra (ASA). Då ska patienten skickas på gastroskopi och/eller koloskopi.
Finns ingen misstanke om allvarlig sjukdom kan man dock överväga att sätta ut NSAID om det är insatt, om alternativ smärtbehandling kan användas. Vid ”klassiska” magsäcks-symtom som inte är alarmerande, kan man enligt Lars och Malin rutin-
UPPLÄGG
Distriktsläkarna
Malin Gadd och
Lars Agréus planerar
vårens program för
det nystartade
gastroteamet.
Var sparsam med gastroskopi på unga patienter med magkatarr.
18
Vill du veta mer? Kontakta:
[email protected] eller
Distriktsläkarna på Stuvsta vårdcentral har en unik möjlighet att snabbt få reda på om deras patienter är smittade av magsårs-bakterien Heliobacter pylori. På deras eget laboratorium kan ett utandningstest utföras, som är smärtfritt för patienten, enkelt och tar cirka 10 minuter innan man får svar. Patienterna måste vara fastande 4 timmar före testet och inte behandlats med anti-biotika en månad innan belastningen görs eller ha behandlats med protonpumphämmare en vecka innan. Testerna har kunnat göras i ungefär ett år.
– Det är så vitt vi vet bara vi som har den här apparaten i primärvården, säger Ana Lindell och och Christina Berglund, biomedicinska analytiker på laboratoriet.
mässigt testa för magsårsbakterien He-licobacter pylori istället för gastroskopi för patienter under 50 år.
– Nu finns det tillförlitliga test på pågående infektion, där man kan få besked med viss utrustning redan när patienten är hos doktorn eller inom ett par dagar, som fungerar lika bra som gastroskopi för att hitta de patienter som har eller har haft en Helicobacter pylori-infektion, säger Lars Agréus.
Hans uppmaning till sina distrikts-läkarkollegor är tydlig:
– Var sparsam med gastroskopi på unga patienter med magkatarr. Hos dem under femtio finns inget att hitta. Det finns också en ekonomisk aspekt. Ett snabbtest kostar omkring 200 kronor medan en gastroskopi kostar ett par tusen kronor. Pengar som dessutom kan behövas för att kunna göra fler koloskopier.
Andra ämnen som teamet vill jobba vidare med under 2011 är patientin-formation, IBS, irritabel bowel syn-drome, ulcerös kolit och gastroesop-hageal reflux och ovanliga sjukdomar som Barretts esophagus. De ska också försöka lägga upp ett program om utredningar av bland annat celiaki. Teamet har även startat ett nätverk
– Vi hoppas att många nappar på den här möjligheten att förbättra för sina magpatienter. Hör gärna av er till oss om det finns andra områden som ni är intresserade av. Vi är öppna för förslag, avslutar Malin Gadd.
TEXT: DAPHNE MACRIS
ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND
!"#$%"&'$()*+,-")&.'%-&//",%"&)'01)'2&3%()%/&4",)5,'2,*'%25*53'&66&)&"'
Gastronätverket träffas onsdagen den 9 februari, kl 14.30-15.30. Då ska bland annat docent Henry Nylin berätta om de eventuella sam-banden mellan funktionella magbe-svär och muskuloskeletal dysfunk-tion. Distriktsläkaren Malin Gadd presenterar även ettupplägg för hur dyspepsi och reflux kan handläggas.
Alla intresserade är välkomna.Vi håller till på CeFAM, Alfred Nobels allé 12, i Flemingsberg.
För ytterligare information, kontakta Lars Agréus, e-post: [email protected].
78.4922,-'"5..'-8"$,)4'92'2&3,-
BRA LÄNKARhttp://www.romecriteria.org/http://espcg.eu/http://home.swipnet.se/~w-29343/gastroprima/index.htm http://www.svenskgastroenterologi.se/http://www.webbhotell.sll.se/PageFiles/3123/Regionala_vardprogram/RV_http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Dyspepsi_2007/Dyspepsi_fulltext.pdfhttp://mrw.interscience.wiley.com/cochrane/clsysrev/articles/CD002096/frame.htmlhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15940619http://www.nice.org.uk/nicemedia/pdf/CG017NICEguideline.pdf
:""'#"$,+4.&',-'&%"2&;<=>?29""&3-5-3'!"#$Är ni på väg att starta upp en astma/KOL mottagning
på er vårdcentral eller är ni redan igång men behöver
hjälp att utveckla och förbättra den? På utbildningen
får du kunskap om astma och KOL samt de riktlinjer
och vårdprogram som finns om vård och behandling.
Datum: Mars (datum meddelas senare) kl 13.30-16.00.
Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6.
Anmälan: [email protected].
Kostnad: 500 kronor.
':""'#66"8+4&'9+@'/,21"&'$(.*'5'-8)&'),.&"59-,)%&'&()&!"#$&
Kursen ger en grundläggande utbildning i ämnet
där våldets bakgrundsfaktorer och effekter tas upp.
Stor vikt läggs vid barnperspektivet och hälso- och
sjukvårdens ansvar i mötet med kvinnor som
utsatts för våld.
Datum: Två halvdagar 9/3 och 23/3, kl. 13.30-16.30
Plats: Medicinskt kunskapscentrum, Magnus
Ladulåsgata 65 A, Lokal: Pötter.
Kostnad: Kostnadsfritt, men uteblivet deltagande
debiteras med 500 kronor.
Anmälan: www.cefam.se, klicka på kursanmälan.
19
A,%"/&"",)5,"'ABCC:Under året har CeFAM tillsammans med ”Ögat på
sjukskrivning”, anordnat fyra utbildningsdagar i
TIPPA – ett testbatteri för kartläggning och bedöm-
ning av fysisk förmåga för patienter med långvarig
muskuloskeletal värk.
Totalt deltog 49 sjukgymnaster från primärvården.
Med TIPPA kan en sjukgymnast som arbetar med
rehabilitering eller arbetsinriktade åtgärder göra en
kartläggning eller screening av patientens fysiska
förmåga i fråga om vardagsaktiviteter.
– Jag tyckte kursen var jättebra och en särskild
eloge till vår lärare Janne. Det vi lärt oss ät viktigt
för att kunna bistå med ett medicinskt beslutsun-
derlag till Försäkringskassan, säger sjukgymnast
Ann Hammaren Burström på Rehab Nordväst.
D8"$,)4%")800'01)'5-"),%%,)&*,'&$'<=>'9+@'&%"2&(*&!"#$
På nätverksträffen har du möjlighet att bli uppdaterad
med senaste nyheterna, träffa dina kollegor inom
samma arbetsfält och utbyta erfarenheter.
Datum: 24 mars, kl 13.30-16.00.
Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6.
Anmälan: [email protected], skriv uppgifter
om: namn, arbetsplats, profession, e-postadress,
telefonnummer och eventuella allergier.
Kostnad: 500 kronor.
De är ny kunskap på
20
+",-."/0"$120-3/&4&/5&62/$6"7&8!ƈ.&8:;&$<2608!"#&-&!"1$1#273/&Kalixandastudien är ett forskningsprojekt som bygger på den största populationsstudien med gastroskopi någonsin med 3000 friska, vuxna personer i Kalix och Haparanda (varav 1000 undersöktes med gastroskopi), samt en uppföljning av 800 deltagare 10 år senare med enkät.
Forskarna har bland annat hittat att 40 procent av svenskarna har besvärlig halsbränna – gastroesofageal reflux, vilket var fler än väntat i en normalbefolkning. 4 procent av de under-sökta personerna hade magsår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna utan att veta om det. Överviktiga löpte fyra gånger så hög risk att drabbas av sår i magsäcken som de med normal vikt. Resultat visar också att 1,6 procent av befolkningen hade slemhinneförändringar i matstrupen (så kallad Barret's oesophagus) Förändringarna är förenade med en ökad risk för den ovanliga men i västvärlden snabbt ökande körtelcellscancern i matstrupen. Ett annat intres-sant fynd är att cirka 0,5 procent av alla vuxna hade den relativt nyupptäckta sjukdomen eosi-nofil esofagit – sjukdomen som verkar bli allt vanligare på många håll i världen. Andel personer med celiaki var också fler än väntat, 1,6 procent.
I teamet ingår forskare från CeFAM, Finland, Tyskland, USA, Storbritannien och Australien – Resultaten kan ge läkarna ett bättre underlag när de utreder patienter och ska fatta beslut
om behandling måste sättas in. Det kan också vara viktig information vid beslut huruvida all-männa hälsokontroller av vissa sjukdomar bör införas, säger Lars Agréus.
=#"/$>8#!&4&"11&8!?"/0,"&<82#/",0"1" Gastrogruppen på CeFAM jobbar även med EU-projektet Transform som handlar om att extrahera datamängder ur olika journalsystem för att kunna utföra forskning oberoende av journalsystem. CeFAM deltar i två delprojekt. I det största projektet ska forskarna ta reda på om det är någon skillnad i risken att få körtelcellscancer i nedre delen av matstrupen efter 10 år om man äter pro-tonpumpshämmare kontinuerligt eller endast ”vid behov”, det vill säga när man känner symtom. Totalt ska 100 000 patienter inkluderas. Det andra projektet är en läkemedelsprövning med 1000 patienter. I Transform ingår forskare och olika experter från Kings College London, universitetet i Antwerpen, och universiteten i Dundee och Düsseldorf.
p på spåren . . .@#8<361&>A#&"11&>A#BC11#"&B3;"/0,-/D&8:;&,-/0#-/D&>A#&EFGH0#"BB"03&Mer än en tiondel av befolkningen är drabbade av irriterad tjocktarm (Colon irritabile/IBS, Irritable bowel syndrome). IBS drabbar framförallt kvinnor i arbetsför ålder och leder ofta till en nedsatt arbetsförmåga, påverkan på sociala relationer och sänkt livskvalitet. Även om många är drabbade av IBS, saknas kunskap om orsaken. Tidigare forskning tyder dock på att det finns genetiska faktorer som spelar roll och att det finns immunologiska celler i tarmslemhinnan hos drabbade personer. I den så kallade PopCol-studien undersöker forskare, bland annat från CeFAM, både immunologiska ämnen och gener som påverkar både immunsystemet, tarmrörelser och välbefinnandet hos individer drabbade av IBS och de som är besvärsfria. Till sin hjälp har de befolkningsmaterial, där slumpmässigt utvalda deltagare har gjort en koloskopi och svarat på enkäter om buk- och mag-tarmbesvär.
– Vi strävar också efter att för första gången bättre kunna definiera den normala tarmfloran med hjälp av ny genetisk teknik. Målsättningen är att få kunskap som leder till att drabbade av IBS ska kunna erbjudas bättre behandling med symtomlindring och ökad livskvalitet.
I30"/03&!"DH1"#!>8#$6"#3&6/213/&1-,,&J3KLM
En av forskarna som är knuten till CeFAM:s magteam är professor Nicholas J.Talley, gastroenterolog och professor vid Newcastle university i Australien. Hananses vara en ledande auktoritet inom mag-tarmforskningen och har nyligen utsettstill adjunct professor vid Karolinska Institutet. Hans forskning är inriktad på funktio-nella gastrointestinala sjukdomar, dyspepsi, gastroesophageal refluxsjukdom,Helicobacter pylori, och eosinofil esofagit. Professor Talley har publicerat över 600vetenskapliga artiklar. Han gästar CeFAM 10–13 april.
21
22
Räkna med att ställa fler frågor om alkoholvanor, rökning,
motion och matvanor till dina patienter på vårdcentralen
framöver. Socialserer tyrelsen vill införa helt nya riktlinjer där vården
ska arbeta mer aktivt för att vi ska förändra våra levnadsvanor. anoranor
Många livsstilssjukdomar skulle
kunna fförebyggas genom att vården
erbjuderr patienterna olika sorters
samtal ooch rådgivning. Det hoppas
i alla falll Socialstyrelsen i den
preliminnära versionen av nationella
riktlinjeer för sjukdomsförebyggande
åtgärderr – de första i sitt slag i
världen. Målet är att ge vårdpersonal
svart påå vitt om vilka metoder som
fuff ngerar bäst för att påverka patienter
att väljaa sundare vanor på fyff ra
oområden: matvanor,rr fyff sisk aktivitet,
ttttobaks- och alkoholkonsumtion –
llllllleeeeeeevvnnadsvvanor som står för omkring
eennnnnnnn feff mteedel av den samlade
sssjjjjjuuuuuukkkdommsbördan.
FFFör aatt hitta de metoder som
fungerar har över 31 000 fufufufufungngngngngngngngngerar studier
gggrrrrrrraaaannskaats av olika experter.rr Lena
LLLLLLLLLLuuuuunndh, FPU-ledare och doktorand på
CCCCCCCCCCentrumm för allmänmedicin är en av
fffaktagraanskarna för området tobak.
HHHon vällkomnar den preliminära
versioneen som lanserades i oktober. rr
– Det ger en tyngd åt det
förebyggande arbetet. Att det är
viktigt aatt ge råd om levnadsvanor
är inget nytt, men det har aldrig
gjorts enn så grundlig genomgång
där bådde metoder,rr hälsoeffff eff kter och
hhäällssooeekkonomi vägts samman.
För varje ohälsosam vana anges dels vad den innebär i sjukdomsrisk, dels effekten av olika åtgärder, där merparten bygger på rådgivning. An-tingen kort rådgivning på 10 minuter, rådgivning på 10–30 minuter, eller kvalificerad rådgivning vid till exempel rökning och ohälsosamma matvanor, som kräver längre uppföljning.
– För att få en person att sluta röka eller ändra ohälsosamma matvanor ger en teoribaserad kvalificerad rådgivning bäst effekt. Det kan exempelvis vara motiverande samtal, eller metoder som bygger på kognitiv beteendeterapi, där man träffar patienten flera gånger. Viktigt är att rådgivningen är anpassad till den enskilda individen, säger Lena Lundh.
Däremot ges inget svar i riktlinjerna på hur det hela ska genomföras. Det ska Socialstyrelsen diskutera med olika sjukvårdshuvudmän. Men även om det inte är utskrivet står det klart att mycket av det förebyggande arbetet landar i primärvården.
– Ja, och det är rimligt och ett naturligt inslag i en modern primärvård. En förutsättning för att det ska fungera är att huvudmännen ser det här som något värdefullt och skjuter till resurser, säger Lena Lundh.
Nya riktlinjesundare lev
23
TEXT: DAPHNE MACRIS
Att patienterna skulle ta illa upp för att vårdpersonalen i större utsträckning tar upp livsstilsfrågor tror inte Lena är någon fara. Tvärtom.
– Det finns forskning som visar att patienterna vill få dessa råd i betydligt högre omfattning än de ges i dag. Om det blir en rutin bland alla andra så avdramatiserar man det också. Det gäller bara att man
Vill du veta mer? Kontakta:
injer för levnadsvanor
Riktlinjerna ger en tyngd åt det förebyggande arbetet.
kan hitta sätt att göra det på utan att individen känner sig kränkt, säger hon.
Socialstyrelsen pekar på att ohälso- samma levnadsvanor, förutom att leda till sjukdom och lidande, också innebär höga kostnader för vården. Exempelvis kostar svenskarnas fysiska inaktivitet knappt 1 miljard kronor och rökningen 2,2 miljarder om året.
– Initialt kommer förslaget att leda till ökade kostnader för landstingen. Men på sikt blir det förhoppningsvis billigare eftersom färre drabbas av sjukdomar, säger Lena Lundh.
Förslaget till riktlinjer är nu ute på remiss i landet. En slutversion beräknas komma våren 2011.
VILKA VANOR RÄKNAS SOM OSUNDA OCH VAD REKOMMENDERAS?
RÖKNING
Socialstyrelsen har i sina riktlinjer räknat in alla
som röker dagligen, oavsett hur mycket, och dessa
utgör 13 procent av befolkningen. Särskilda risk-
grupper är gravida, ammande och personer som
ska genomgå operation. Rekommendation:
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
! kvalificerad rådgivning i grupp till dagligrökare
! kvalificerad individuell rådgivning till daglig-
rökare
! proaktiv telefonrådgivning till dagligrökare.
RISKBRUK AV ALKOHOL
Riskbruk definieras antingen som veckokonsum-
tion eller intensivkonsumtion minst en gång i
månaden. En riskfylld veckokonsumtion överstiger
14 standardglas per vecka för män och 9 glas per
vecka för kvinnor. Hit hör 14 procent av befolk-
ningen i Sverige. Rekommendation:
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
! rådgivning utan uppföljning till personer med
riskbruk av alkohol
! webb- och datorbaserad rådgivning till
personer med riskbruk av alkohol.
OHÄLSOSAMMA MATVANOR
Den som äter grönsaker och rotfrukter, frukt och
bär samt fisk och skaldjur mindre än en gång i
veckan, samt snacks, läsk, kaffebröd och godis tre
till fyra gånger i veckan anses ha ohälsosamma
matvanor. När det gäller matvanor har Social-
styrelsen gått på Livsmedelsverkets rekommen-
dationer som är rätt brett hållna. Ohälsosamma
matvanor beräknas 20 procent av befolkningen ha.
Rekommendation:
Hälso och sjukvården bör erbjuda:
! kvalificerad rådgivning till personer med
ohälsosamma matvanor.
OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET
Den som rör på sig, till exempel promenerar, min-
dre än 30 minuter per dag är inte tillräckligt fysiskt
aktiv. Mer än 30 procent av den vuxna befolkningen
rör på sig för lite. Rådgivning bör ges till personer
som rör sig för lite. Rekommendation:
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
! rådgivning med tillägg av skriftlig ordination
eller stegräknare samt särskild uppföljning till
personer med otillräcklig fysisk aktivitet.
24
E#)'4&-'$5'6('/8%"&'%8""'%"1*F&'6&"5,-",)'&""'01)8-*)&'%5-&'.,$-&*%$&-9)N&62#$3#&-&>3B#2"#-O&!"#$&'&!"<
I en helt nytt utbildningsprogram har du
möjlighet att lära dig mer om evidensbaserade
metoder för att diskutera med patienter om
levnadsvanor. Under våren arrangeras 6, två-
dagarsutbildningar på olika platser i länet.
Målgrupp: Utbildningen vänder sig till dig som
är distriktssköterska eller sjuksköterska i
primärvården och som tidigare gått grundkurs i
motiverande samtal.
Datum:
21-22/2 , 23-24/2, 28-29/, 30-31/3,
2-3/5 och 4-5/5.
Program
Dag 1
9.00-12.00 Fysisk aktivitet
13.00-16.00 Ohälsosamma matvanor
Dag 2
9.00-12.00 Tobaksavvänjning
13.00-16.00 Riskbruk alkohol
Tid: kl. 09.00-16.00, alla dagar.
Anmälan: www.cefam.se, klicka på
kursanmälan.
Kostnad: Kostnadsfritt.
G.,)'"5..08..,-'01)4#)%,-'@8.%9%&2"&.'01)'HI?()5-3&)(P&<"/2"#-O&277>A,</-/D&((&>3B#2"#-&&
'&)Q&!"#$O&277>A,</-/D&(R&"7#-,
Du som är distriktssköterska i primärvården inom
Stockholms län och ännu inte har gått kursen
”Hälsosamtal för 75-åringar” har nu chansen igen.
Syftet med hälsosamtalet är att stärka den äldres egna
resurser och egenvårdsmotivation samt skapa kontakt
och trygghet inför eventuella framtida behov.
Datum: Utbildningen ges vid två tillfällen. Dels den 25
januari med uppföljning den 22 februari, dels den 30
mars med uppföljning den 27 april.
Kostnad: Kostnadsfri, men utebliven avbokning
debiteras med 500 kr
Plats: Centrum för allmänmedicin Alfred Nobels
allé 12, Flemingsberg.
Anmälan: [email protected]
eller via www.cefam.se och klicka på kursanmälan,
senast en vecka innan kursstart.
25
!"#$%"&'$()*+,-.(,-$%$*./(/012-$-+%-+(03)(%4*"56#.$.0-+,-$(5&,(7/8$(01)*+,-.$7'7+,-
!"#!$%&'()'*+%,%-#.%/'*0
Plötsligt händer det vi övade på sjukhus för länge
sedan och fasar för ska hända igen. Du står
ensam och ansvarig på vårdcentralen. En patient
kommer in och faller ner medvetslös. Det är på
dig det hänger nu . . .
Kursen ”Sviktande vitalfunktioner” är framtagen
med fokus på primärvårdens unika situation och
är väl anpassad till de resurser och läkemedel
som är aktuella på vårdcentralen. Kursen är
granskad och godkänd av Ipuls.
Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor på
vårdcentral, gärna hela team.
Datum: 26-27 januari och 8-9 mars.
Ur innehållet:
! Fokus på det praktiska omhändertagandet vid
akut andningsinsufficiens, cirkulationssvikt
och medvetslöshet.
! Med hjälp av avancerade simulatordockor
tränas praktiska moment och teamarbete
utifrån kliniska fallscenarier. Stor tyngd läggs
på teamarbetet.
! Etiska falldiskussioner.
Anmälan: http://www.faktummedica.se/kurser_
primarvarden.html.
Arrangör: Faktum Medica och CeFAM.
Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels
allé 12, i Flemingsberg.
Kostnad: 4950 kr, exkl moms.
9&""(,8(40::7(1-,(7$$(.-/.;$-.7)7+,"-,7.-<(Är du en erfaren distriktsläkare med stort nätverk?
Tycker du det är viktigt att primärvården finns med i
grundutbildningen för läkare på Karolinska Institutet?
Då är det här ett jobb för dig!
Hösten 2007 startade den nya läkarutbildningen på
Karolinska Institutet, som bland annat innebär att
primärvården fått en betydligt större roll. Det ingår nu
tjänstgöring i primärvården på 9 av de 11 kursterminer-
na, i snitt 4-5 dagar per termin. Att primärvårdstjänst-
göringen går smidigt och håller god kvalitet är oerhört
viktigt för såväl studenterna som primärvården.
Centrum för allmänmedicin söker nu dig som vill jobba
med att rekrytera handledare för studenterna. I praktiken
handlar det om att du inför varje termin tar reda på
vilka vårdcentraler som kan vara intresserade, gör en
preliminär plan för placeringarna och hjälper till med
upplägg med mera.
I nätverket där man verkar finns både handledare, vård-
centralschefer, studierektorer, kurssekreterare på olika
kliniker, studenter och kollegor från CeFAM.
Uppdraget omfattar 20 procent, med möjlighet till 40
procent efter ett par terminer. Är du intresserad av upp-
draget ställer Anders Häggmark gärna upp med
ytterligare information på anders.haggmark
@hotmail.com eller [email protected].
26
Motiverande samtal handlar om att möta den enskilda patienten på rätt sätt, att ställa rätt frågor, vid rätt tidpunkt. En metod där personalen med samtalet som verktyg hjälper en patient att uppmärksamma problem och hitta sin egen drivkraft till förändring. Forskning har visat att metoden är effektiv om den används på rätt sätt. Ändå är den långtifrån självklar inom vården. Det hoppas Susanne Hellström att det blir ändring på.
Trots att många i vården jobbar hårt för att hjälpa patienter till ett mer hälsosamt liv upplever många ”att de kört fast”. Prat och goda råd leder sällan någon vart och kan till och med öka skuldkänslor och hopp-löshet hos patienterna. Det har gjort att allt fler inom vården börjat in-tressera sig för motiverande samtal – en metod som visat positiva effekter på olika livsstilrelaterade problem, särskilt för personer som inte är så motiverade till förändring.
Men fungerar den verkligen? Ja, men det gäller att nöta in det nya ar-betssättet genom träning. Det menar distriktssköterskan och vårdutveck-lingsledaren Susanne Hellström på Centrum för allmänmedicin, som ut-bildar i motiverande samtalsmetodik.
– Det är en metod och ett förhåll-ningssätt som öppnar nya möjligheter för att hjälpa patienterna, skapar mindre frustration och är givande för både patienten och behandlaren, säger Susanne Hellström.
Motiverandepositiv puff för livsstilsför
Motivational interviewing (MI), eller på svenska motiverande samtal, har sina rötter inom kognitiv terapi och ”Brief interventions” och spreds av Bill Miller, professor i psykologi, New Mexico, och Stephen Rollnick, psykolog, Cardiff, Wales i början av 80-talet. Sedan dess har metoden kvalitetssäkrats genom närmare 200 studier och används i dag inom
både socialtjänst, skola, krimi-nalvård och hälso- och sjukvård. För primärvården är det framför allt vid frågor som rör rökning, fysisk inaktivitet, övervikt och riskbruk av alkohol som metoden är aktuell.
Prata in sin egen förändring
En bärande idé inom motiverande samtal är att patienten ska känna sig ”inbjuden” att diskutera sin situa-tion och själv fatta beslut om vad man klarar och vill. Det kan uppnås genom att behandlaren ställer öppna frågor, lyssnar på ett reflekterande sätt och summerar och lockar fram argumenten från patienten själv i stället för att tala om hur föränd-ringen kan ske.
– När vi talar om livsstilsföränd-ringar är det patienten som ska prata mest och välja agenda, inte du som behandlare. Man ska låta patienten ”prata” in sin egen förändring.
Om patienten hört sig själv ut-tala att en förändring ska ske, ökar
27
de samtal förändring
sannolikheten att denna förändring verkligen blir av, jämfört med om det är någon annan som kommer med förslaget.
Susanne ger ett exempel på hur det skulle kunna gå till.
– Man kan ställa öppna frågor som ”hur tänker du kring din vikt?”, ”vad skulle vara bra med att gå ner i vikt?”, ”finns det några hinder för dig när det gäller att gå ner i vikt?”. Frågorna ger patienten möjlighet att formulera de argument man ofta redan har för att gå ner i vikt.
Så ett frö
Att vara ambivalent eller motsträvig till förändring är dock mer regel än undantag. Om svaret från patienten blir ”jag har inga problem med vikten”, kan man som behandlare kontra med ”om jag har förstått det rätt så upplever du inga problem med din vikt?” Svaret blir nästan alltid, ”jo, kanske lite…” och då har man inlett en diskussion i stället för en verbal ping-pongmatch.
– Det gäller att inte väcka eller förstärka motståndet med motargu-mentation eller övertalningsförsök. Det är också viktigt att identifiera i
När vi talar om livsstilsförändringar är det patienten som
ska prata mest och välja agendan, inte du som behandlare.
vilket stadium av förändring som en person befinner sig och försiktigt leda patienten i motivationsprocessen.
Ibland får man backa eller försöka byta fokus. Om motståndet är alltför stort kan det bästa vara att släppa taget och göra ett nytt försök vid ett annat tillfälle.
– Motivation växer i allmänhet fram långsamt. Även om patienten lämnar vårdcentralen fortfarande som rökare, har det arbete du lagt ner varit viktigt och meningsfullt. Patienten var inte beredd att sluta röka just nu, men har sannolikt lärt sig något som kan hjälpa henne eller honom att så småningom lyckas. Bra samtal sår frön som kan bära frukt långt senare.
Ett kort samtal på 10–30 minuter har visat sig vara förvånansvärt ef-fektiv för att ge en beteendeföränd-ring. Och oavsett om man har kort eller lång tid till sitt förfogande är principerna för det motiverande samtalet desamma.
– Skillnaden ligger i tiden som man har och hur tränad behandlaren är i samtalsmetodiken.
2028
Nöta in arbetssättet
Utbildning behövs för att introducera deltagarna till andan, grundläggande begrepp och metoden. Man måste också se till att de som går igenom utbildningen får träna mycket på det de lärt sig. Annars är det lätt att falla tillbaka i gamla arbetssätt.
– Man ska inte tro att man kan omsätta all kunskap till praktik på en gång. Därför erbjuder CeFAM ett stöd-paket med både utbildning, handled-ning och coachning på arbetsplatsen, säger Susanne Hellström.
Ett sätt att få återkoppling på sin förmåga att praktisera motiverande samtal är att spela in ett samtal, lyssna på det och skriva ut det.
– Som stöd kan inspelade samtal skickas till ett särskilt laboratorium på Karolinska institutet.
Sprids som ringar på vattnet
Hur får man då arbetsmetoden att slå rot? Susanne Hellström menar att det är på gång, men att ett tydligt beslut från högre ort hjälper. Medarbetare som kan ”sälja in” metoden är också bra.
– Intresset för motiverande samtal finns både bland vårdpersonal och tjänstemän i landstinget, och sprids nu som ringar på vattnet. Men man ska aldrig tro att den processen fortsätter av sig själv, säger Susanne Hellström.
KORT OM TEKNIKEN LYSSNA AKTIVT OCH VALIDERA.
GE REFLEKTIONER OCH BE OM LOV INNAN DU GER RÅDI stället för att ge en massa råd som patienten inte bett om, kan man säga exempelvis; ”Vad har du redan fått för råd av andra?” ”Vill du höra vad jag tänker när jag hör dig berätta?” sedan eller ”Är det okey om jag berättar vad jag känner till?”
STÄLL ÖPPNA FRÅGOR OM FÖRÄNDRINGExempelvis ”Om det inte fanns några hinder. Hur skulle du leva då?” ”Om du skulle prova på en förändring, rent hypotetiskt, hur skulle den se ut?”
SAMMANFATTASammanfattning av patientens problem är viktigt så att hon eller han får bekräftelse på att du faktiskt lyssnat och förstått.
UPPMUNTRA patienten att ta ett första litet steg. Även om patienten inte är motiverad till någon stor förändring så kanske han eller hon är motiverad att ta ett litet steg i rätt riktning.
BRA LÄNKARDet finns även interaktiva inlärnings-program för motiverande samtal att lära via webben. För motiverande samtal och tobak finns webbplatsen www.somt.se och för motiverande samtal och alkohol www.somra.se www.motivationalinterview.org (Internationell webbplats om MI)www.motiverandesamtal.org (Nordisk webbplats om MI)www.fhi.se/mi
Det är självklart att ta upp frågor om levnadsvanor med patienterna. För patienter med exempelvis hypertoni, är det lika viktigt att genomföra livsstils-förändringar som läkemedels-behandling. Det säger Maria Wolf, distriktsläkare på Salems vårdcentral och även verksam på CeFAM där hon utbildat ST-läkare i livsstilsprevention.
Maria framhåller att sam-talet är varje distriktsläkares viktigaste instrument och att distriktsläkarens helhetssyn och breda kunskap på hälsa, samt
den unika möjligheten till uppföljning, är en utmärkt grund för att möta hälsoproblem.
– Och det behöver inte ta lång tid om man jobbar patientcentrerat och problemorienterat, säger Maria Wolf.
För att lyckas är det viktigt att läkare får kompetens och möjlighet att träna färdigheter i att motivera, stödja och hjälpa patienterna att ändra sina
vanor. Under hösten har 27 ST-läkare i primärvården erbjudits en fyradagarsutbildning i livsstils-prevention där fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol, kost och tobak, stress och sömn samt motiverande samtal, var centrala inslag. Maria hoppas och tror att motiverande samtal har satt det professionella samtalet på dago-rdningen.
Men det räcker inte. Under 2011 vill hon gärna kunna erbjuda fler ST-läkare samt färdiga specialister i allmänmedicin ett fortbildningspaket kring livsstils-frågor. Maria har även startat ett nätverk för allmänläkarna.
– Jag hoppas att Socialsty-relsens nationella riktlinjer för hälsofrämjande och förebyggande insatser kan ge bra draghjälp, säger Maria Wolf.
!"#$%&'()*+%*&,-+.$&/0&1$+)2%3)*4&-56&7+(%*&/(+.896$7$+&8&*77&1-78#$+*&78''&/:+(%.+8%9;!&&
TEXT: DAPHNE MACRIS
ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND
Vill du veta mer? Kontakta: [email protected]
TEXT: DAPHNE MACRIS
Vill du veta mer? Kontakta: [email protected]
29
<2&$+,=2.3&>&%?*&27,8'.%8%9*+Efter genomgången grundkurs ska deltagarna kunna erbjuda ett motiverande samtal och använda motiverande samtal i mötet med patienter.
Målgrupp: Distriktssköterskor och mottagningssköterskor.
Datum: Kurs 2 +1 dag: 27-28/1 + 2/3 7-8/3 + 5/4 9-10/5 + 8/6 30-31/8 + 10/10 2-3/11 + 29/11 8-9/11 + 6/12
ProgramDag 1Teori, bakgrund, evidensFörhållningssättet i motiverande samtalMotivationTräna tekniken i motiverande samtalRollspel och övningar
Dag 2Träna tekniken i motiverande samtalAmbivalensutforskningFörebygga och hantera motståndRollspel och övningar
Dag 3Deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuterasRepetition av tekniken Träna på motiverande samtalRollspel och övningar
Plats: Meddelas senare
Kostnad: Kursen är troligtvis avgiftsfri, eventuellt kan en mindre avgift tas ut. Anmälan är bindande, antalet platser är begränsat, först till kvarn gäller.
Kursanmälan: www.cefam.se eller e-post: [email protected]
Användbart. Så uppfattar många av de nära 180 distrikts- och mot-tagningssköterskor som hittills gått CeFAM:s 3-dagarsutbildning i mo-tiverande samtal (MI). Utbildningen som är hett eftertraktad fortsätter även nästa år, vilket Susanne Hell-ström tycker är spännande.
– Det står för någonting, säger hon. Det finns ett oerhört sug i primärvården efter de här kun-skaperna. Efter vår utbildning får man ett bättre förhållningssätt för att kunna genomföra ett person-centrerat samtal där förändring är målet.
Under utbildningen får deltagarna bland annat träna i att bekräfta, ställa öppna frågor, reflektera be-tydelserna i samtalet samt samman-fatta patientens berättelse, utforska ambivalens och på olika sätt stärka självtilliten hos patienten. Andra fär-digheter som tränas är att förmedla information samt hur man som råd- givare undviker att framkalla och hantera motstånd.
– Deltagarna på våra utbildningar får också en MI-sticka som är en lathund över vad man bör tänka på när man har ett patientsamtal. För att hålla kunskaperna vid liv är det
också viktigt att få rådfråga och diskutera med andra som använder samma metod på samma vårdcentral eller i nätverk.
Många som gått utbildningen tycker att de lärt sig lyssna mer effektivt på patienten och att de kän-ner sig mer bekväma med att ställa frågor kring patientens levnadsvanor.
Kerstin Skog är en av deltagarna och distriktssköterska på TäbyCen-trumDoktorn, som är en av fyra vårdcentraler som ska pilottesta metoden i full skala under våren.
– Det är en jättebra metod som lyfter fram patientens resurser och låter oss som behandlare backa lite. Eftersom vi är inkörda på det motsatta arbetssättet tar det lite tid att lära om. Jag gick en kurs om rökavvänjning för tre år sedan och sedan dess har jag successivt smugit in metoden i mitt arbete. Hälsofrämjande arbete står högt på vår dag-ordning och alla dis-triktssköterskor har gått CeFAM:s kurs i motiverande samtal. Även våra läkare är med på tåget. Målet är att motiverande samtal ska bli en naturlig del av vårt arbete, säger Kerstin Skog.
@-42'(+*&)2+3$+
TEXT: DAPHNE MACRIS
CeFAM erbjuder! Utvärderings-, forsknings- och analysstöd.
! Vårdutveckling inom exempelvis astma/allergi,
diabetes, smärta, tobaksprevention och vård i hemmet.
! Kunskap om förebyggande arbete kring stora folk-
sjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt/kärlsjukdom.
!"Grundutbildning, forskarutbildning och fortbildning för
många olika yrkesgrupper.
! Handledning.
! Specialistutbildning i allmänmedicin.
! Samordning av verksamhetsförlagd utbildning
för studenter.
! Verksamhetsstöd.
Forskning och utvecklingsarbete koncentrerade kring:! Hjärta/kärl
! Respiration
! Mage/tarm
! Ämnesomsättning
! Psykisk hälsa
! Rörelseorgan
! Infektion
! Hälsoinformatik
! Vårdvetenskap
! Folkhälsovetenskap
! Hälsofrämjande insatser
! Kris- och katastrofpsykologi
Vetenskap i vårdens vardag
Ett centrum att rä
! Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största
utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrumet
inom allmänmedicin i Sverige och bland de
största i Europa.
! Verksamheten är ett samarbete mellan Stockholms
läns landsting och Karolinska Institutet.
! CeFAM vänder sig i första hand till personal och
studenter i primärvården inom Stockholms läns landsting.
! Vår främsta uppgift är att utveckla och förmedla
kunskap för att förbättra människors hälsa och
förbättra för patienterna i primärvården.
! Den mesta verksamheten har en tydlig förankring
inom allmänmedicin och primärvård, med fråge-
ställningar som förenar hög vetenskaplig klass med
patient- och samhällsnytta.
! CeFAM har cirka 200 medarbetare. En grundläggande tanke
med CeFAM är att föra kunskap och frågeställningar från
hälso- och sjukvården och tillbaka till CeFAM. För att göra det
på bästa sätt varvar många av medarbetarna sin tid av
forskning, undervisning och vårdutveckling, med kliniskt
arbete på vårdcentraler och andra vårdenheter i länet.
Visste du att CeFAM . . .
! förra året bedrev cirka 120 forsknings- och utvecklingprojekt.
! förra året publicerade 100 vetenskapliga artiklar i
ansedda vetenskapliga tidskrifter.
! totalt har publicerat 676 vetenskapliga artiklar
sedan starten.
! förra året genomförde cirka 527 fortbildningsaktiviteter för
över 10 000 personer inom olika ämnesområden och för
många yrkesgrupper.
! har många tvärprofessionella team, inom områden som
tobaksprevention, barns- och ungdomars psykiska hälsa,
vård av patienter med demens i primärvården, hjärtsvikt
och undernäring i hemsjukvården.
! samordnade över 10 000 studentveckor förra året i den
verksamhetsförlagda utbildningen för blivande läkare, sjuk-
sköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
! samordnar specialistutbildningen i allmänmedicin för om-
kring 400 läkare. Det är nästan en tredjedel av landets
blivande specialister i allmänmedicin.
30
tt räkna med!läs m
er på w
ww
.cefam.se
31
ANSVARIG UTGIVARE
Lars Agréus
e-post: lars.agré[email protected]
REDAKTÖR
Daphne Macris
tfn: 073-91 45 245
e-post: [email protected]
KORREKTUR
Marie-Louise Sidoli
Ges ut av Centrum för allmänmedicin somär Stockholms läns landstings och Karolinska institutets forsknings-, utvecklings- och utbildningscentrum inom allmänmedicin.
Har du frågor, tips eller idéer på vad vi ska ta uppi tidningen? Kontakta gärna redaktionen viae-post: [email protected]
GRAFISK FORM
Daphne Macris
FOTO
Daphne Macris
iStockphoto
TRYCK
EO Grafiska
!"#$%&'$()"**$+,**$-./+0120$2''2$'302.4
$
