www.vti.se/publikationer

Jörgen Larsson

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–2011

Resultat från VTI:s observationsstudie

VTI notat 22–2012Utgivningsår 2012

VTI notat 22-2012

Dnr: 2011/0326-22

Förord

På uppdrag av Trafikverket har VTI under sensommaren/hösten 2011 genomfört en observationsstudie gällande cykelhjälmsanvändningen i Sverige. Resultatet har tidigare presenterats i en promemoria 2012-03-05 som tillsändes Trafikverkets kontaktperson Ylva Berg.

Under våren 2012 har VTI beslutat att efter smärre omarbetning publicera promemori-ans innehåll i föreliggande dokument, i syfte att ge en bättre spridning av resultaten.

Linköping maj 2012

Jörgen Larsson Projektledare

VTI notat 22-2012

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 25 april 2012 av Jenny Eriksson. Jörgen Larsson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 8 maj 2012. Projektledarens chef Astrid Linder har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 11 maj 2012.

Quality review

Internal peer review was performed on 25 April 2012 by Jenny Eriksson. Jörgen Lars-son has made alterations to the final manuscript of the report on 8 May 2012. The re-search director of the project manager Astrid Linder examined and approved the report for publication on 11 May 2012.

VTI notat 22-2012

Innehållsförteckning

Sammanfattning ................................................................................................. 5

Summary ............................................................................................................ 7

1 Bakgrund och syfte .................................................................................. 9

2 Metod ..................................................................................................... 10

2.1 Omfattning ............................................................................................. 10

2.2 Statistisk analys och bortfall ................................................................... 11

3 Resultat .................................................................................................. 12

3.1 Skillnader i hjälmanvändning mellan kön 2011 ...................................... 17

3.2 Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlek 2011 ................... 19

Referenser........................................................................................................ 21

Bilaga 1: Förteckning över mätplatser 2011

Bilaga 2: Kompletterande tabeller

VTI notat 22-2012

VTI notat 22-2012 5

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1998–2011 – resultat från VTI:s observations-

studie

av Jörgen Larsson VTI 581 95 Linköping

Sammanfattning

Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvänd-ning i 21 orter i Sverige. Här redovisas en sammanfattning från observationerna som 2011 genomförts på uppdrag av Trafikverket. Även detta år har studien koncentrerats på fyra huvudkategorier av cyklister:

• Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden • Barn 6–15 år som cyklar till/från grundskolor • Vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser • Vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk.

Observationerna genomförs till största delen under de två första veckorna i september. År 2011 observerades i de 21 ordinarie orterna sammanlagt 57 220 cyklister i de fyra huvudkategorierna.

Resultaten visar att barn ≤ 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på drygt 69 procent. Grundskolebarn (6–15 år) använder cykelhjälm i något mindre omfattning, 64,3 procent, men det är stor skillnad mellan olika stadier, 45,5 procent på högstadiet (13–15 år) och 83,3 procent på låg-/mellanstadiet (6–12 år).

Bland vuxna som cyklar till/från arbetsplatser är det drygt 24 procent som använder hjälm. Flest cyklister observeras på cykelstråken. Här redovisas dels resultatet för alla observerade cyklister, dels resultatet för endast vuxna. Totalen har något högre cykel-hjälmsanvändning (27,3 %) än delmängden vuxna (25,7 %) på cykelstråken.

Den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkatego-rierna har år 2011 ökat kraftigt till den hittills högsta nivån. Ökning skedde kontinuer-ligt fram till slutet av 1990-talet då stagnation inträffade under några år. Den nya cykel-hjälmslagen för barn upp till 15 år som började gälla i januari 2005 innebar att åren 2004/2005 tog ökningen åter fart och fortsatte till och med 2008, vilket följdes av en stagnation som nu brutits. Det skattade värdet på den genomsnittliga hjälmanvändning-en är 31,8 procent för år 2011, vilket är betydligt högre än värdet 27,1 procent år 2010. Skillnaden är statistiskt säkerställd på risknivå 1 %.

För samtliga fyra cyklistkategorier har cykelhjälmsanvändningen ökat år 2011 jämfört med 2010.

6 VTI notat 22-2012

VTI notat 22-2012 7

Bicycle helmet use in Sweden 1998–2011 – Results from VTI´s yearly observations

by Jörgen Larsson VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-581 95 Linköping, Sweden

Summary

Since 1988 VTI has performed annual observation studies of cyclists’ helmet wearing habits in 21 towns in Sweden. Below there is a summary of the observations conducted in 2011 on behalf of the Swedish Transport Administration. In line with previous stud-ies, the 2011 study has its focus on four main categories of cyclists:

• Children (0–10 years) who cycle in their spare time in residential areas • Children (6–15 years) who cycle to/from their primary or secondary school • Adults (≥ 16 years) who cycle to/from work • Adults (≥ 16 years) and children who cycle on cycle paths.

The majority of the observations were performed during the first two weeks in Septem-ber. In the 2011 study a total of 57,220 cyclists in 21 towns in the four main categories were observed.

The results show that children ≤ 10 years cycling in residential areas on average have a cycle helmet user rate of more than 69 per cent. Children cycling to/from primary or secondary school (6–15 years old) wear a bicycle helmet on a lesser rate, at 64.3 per cent. However, the rate differs greatly, 45.5 per cent of the secondary school children (13–15 years old) and 83.3 per cent of the primary school children (6–12 years old) wear a cycle helmet.

Among adults who cycle to/from work, the usage rate is just over 24 per cent. Most cyclists were observed on cycle paths and the results include all ages as well as adults only. The total number of cyclists on cycle paths displayed slightly higher helmet usage (27.3 %) than the subset of adults (25.7 %).

The total average rate of helmet use seen over all categories in 2011, soared up to the highest level ever. The rate has increased continuously until the end of the 1990s when stagnation occurred for some years. In 2005, the legislation requiring children up to 15 years of age to wear a cycle helmet, was brought into effect. Helmet use increased again between 2004/2005 and 2008, followed by a stagnation which has now been broken. The estimated rate of the average helmet use is 31.8 per cent for the year 2011, which is significantly higher than the 27.1 per cent in 2010. The difference is statistically signifi-cant at the risk level 1 %.

For all four studied cyclist groups bicycle helmet use increased in 2011 compared to 2010.

8 VTI notat 22-2012

VTI notat 22-2012 9

1 Bakgrund och syfte

Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvänd-ning i Sverige, de första åren på uppdrag av NTF och dåvarande Trafiksäkerhetsverket (TSV) [Wirén, 1990]. Sedan många år har dock studien utförts på uppdrag av Väg-verket. Senaste mätningen genomfördes sensommaren/hösten 2011 på uppdrag av det år 2010 bildade Trafikverket. I denna promemoria redovisas övergripande resultat av hur hjälmanvändningen varierat över tid hos olika cyklistkategorier sedan mätningarna star-tade. Fokus i redovisningen är dock på förändringar mellan de två senaste mätningarna, dvs. mellan år 2010 och 2011.

Syftet med VTI:s observationsstudier är att beskriva hur hjälmanvändningen förändras över tid för de cyklistkategorier som omfattas av mätningarna. Vad eventuella föränd-ringar beror på ger mätningarna däremot inget svar på. Om det skett större förändringar i vissa cyklistkategoriers hjälmanvändning mellan olika mättillfällen kan observations-studien dock användas som diskussionsunderlag för att söka möjliga förklaringar till sådana förändringar.

10 VTI notat 22-2012

2 Metod

2.1 Omfattning

Förändringen av cykelhjälmsanvändningen har skattats genom att nyttja observations-data från totalt 158 enskilda mätplatser inom de 21 orter i Sverige som ingår i mätse-rien. Mätmetodiken har varit densamma under åren, observationerna har i princip utförts vid samma platser och vid samma tidpunkter. Det kan dock ha förekommit bort-fall/ersättning av enskilda mätplatser, se vidare i avsnitt ”Statistisk analys och bortfall” och Bilaga 1.

Även år 2011 har några lördagsobservationer i bostadsområden slopats, eftersom de senaste åren visat en tendens till att många bostadsområden har mycket få cyklande barn på lördagar. Detta bedöms ha medfört endast något färre observationer av barn i bo-stadsområdena.

Observationerna har i de flesta fall genomförts av personal från Sveriges Bilkårister i aktuella orter. Observationerna har även år 2011 koncentrerats på fyra huvudkategorier av cyklister: 1. Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden 2. Barn 6–15 år som cyklar till/från grundskolor 3. Vuxna (≥ 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser 4. Vuxna (≥ 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk Observationerna genomförs till största delen under de två första veckorna i september. År 2011 observerades i de 21 ordinarie orterna sammanlagt 57 220 cyklister i de fyra huvudkategorierna. Inom varje kategori har uppdelning gjorts efter kön. För grundsko-lebarn och vuxna cyklister på cykelstråk görs också en kompletterande åldersuppdelning enligt nedan:

• Barn som cyklar till/från grundskolor

- ”Låg/mellanstadium” (6–12 år) - ”Högstadium” (13–15 år)

• Vuxna cyklister på cykelstråk - 16–64 år

- 65 år eller äldre

Därutöver tillkommer observationer av 528 ”äldre” (65+) cyklister som observerats samtidigt som barnobservationerna i bostadsområden. Totalt omfattar således 2011 års totala material 57 748 cyklister. För en mer detaljerad beskrivning av studiernas genom-förande och uppläggning hänvisas till tidigare VTI-publikation [Nolén, 2003].

VTI notat 22-2012 11

2.2 Statistisk analys och bortfall

Den statistiska analysen av observationsmätningarna har inriktats på om det skett för-ändringar mellan de två senaste mätningarna, dvs. mellan 2010 och 2011 och i vissa fall om hjälmanvändningen skilt sig åt mellan olika cyklistkategorier, kön eller ortsstorlekar år 2011. Därvid har chitvå-test genomförts. Gränsen för vad som betraktas som ett sig-nifikant resultat har satts till nivån 1 % (p<0,01), vilket är något ”strängare” än normal praxis, men har valts eftersom relativt många tester görs.

När resultat från två mätår jämförs i den statistiska analysen ska hänsyn tas till om det finns bortfall i enskilda mätplatser under något av de mätår som jämförs. Bortfall kan t.ex. uppstå om data från någon enskild observationsplats saknas eller om observation-erna genomförts på fel plats eller på ett sätt som gör att de inte är jämförbara med tidi-gare år. En omfattande diskussion angående cykelhjälmsmätningarnas begränsningar, generaliserbarhet och felkällor har redovisats tidigare [Nolén, 2003].

Några mätplatser har bytts ut på grund av ändrade förutsättningar, t.ex. ändrat befolk-ningsmönster i bostadsområde, nedlagda/förändrade grundskolor eller personalföränd-ringar på arbetsplatser. Ändringar som genomförts 2011 har berört:

Bostadsområden: I Örnsköldsvik ersattes ”Valhalla/Sörliden” av ”Själevad/Översjäla” och ”Hörnett”. Dessutom slopades lördagsobservationerna i Örnsköldsvik, precis som i några andra orter med mycket få lördagsobservationer.

Grundskolor: Toleredsskolan i Göteborg ersatte Bjurslättsskolan eftersom antalet cyk-lande barn var väldigt få år 2010. I Helsingborg fick Västra Ramlösa ersätta Fredriks-dalsskolan som avvecklades 2011. Kalmar representeras av Kalmarsundsskolan, belä-gen i Bergavik. Har tidigare kallats Bergaviksskolan. I Kristianstad ersatte Frökne-gårdsskolan Gustav Hellströms skola och Vä skola ersatte Nosabyskolan.

Arbetsplatser: I Falun, Kalmar, Motala och Västervik har ortens sjukhus/lasarett ersatt tidigare industrier som Saab-Scania, Volvo, Saab Underwater Systems, respektive Elfa International. Redan år 2010 gjordes inga mätningar vid arbetsplatserna ”Scania” i Falun och ”Volvo” i Kalmar. Istället användes då 2009-data i detta års analys.

Cykelstråk: Inga förändringar 2011.

En sammanvägd genomsnittlig andel hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna har också beräknats. Därvid har hänsyn tagits till hur exponeringsdata för cykling förde-lar sig på barn (16 %) och vuxna (84 %) enligt tidigare VTI-projekt [Thulin & Kron-berg, 2000]. Aritmetiskt medelvärde har, som tidigare år, innan sammanvägningen be-räknats för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk).

12 VTI notat 22-2012

3 Resultat

I tabell 1 redovisas cykelhjälmsanvändningen de senaste åren (2005–2011) för de fyra huvudkategorierna sammantaget för de 21 mätorterna.

Tabell 1 Andel cykelhjälmsanvändare (%) uppdelat på cyklistkategorier åren 2005–2011.

År

Bostads- Grund-skolor (6-15 år)

Arbets-platser

(≥16 år)

Cykelstråk Skattad total-användning 2)

områden

Barn ≤ 10 år

Barn (≤15år) + Vuxna(≥16 år)

Vuxna

2005 64,8 45,3 19,0 17,8 16,3 23,6

2006 63,9 41,1 18,3 22,5 20,6 24,7

2007 65,5 43,6 22,0 22,0 20,8 26,7

2008 73,3 47,2 20,5 24,1 23,1 27,9

2009 69,1 46,6 23,0 21,4 20,0 27,3

20101) 61,2 51,5 22,0 22,3 21,1 27,1

2011 69,2* 64,3* 24,4* 27,3* 25,7* 31,8* 1) I två orter, Falun och Kalmar, finns inga observationer vid arbetsplats 2010. 2009-data användes för skattning av

2010. 2) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16%) och vuxna (84%). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskola) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk).

*) Signifikant förändring jämfört med år 2010 (p<0,01).

Tabell 1 visar att barn ≤ 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälm-användning på drygt 69 procent (grundat på 1 039 observationer). Grundskolebarn (6–15 år) använder cykelhjälm i något mindre omfattning, 64,3 procent (4 527 observation-er), men det är stor skillnad mellan olika stadier, 45,5 procent på högstadiet och 83,3 procent på låg-/mellanstadiet.

Bland vuxna som cyklar till/från arbetsplatser (9 875 observationer) är det drygt 24 pro-cent som använder hjälm. För cykelstråk redovisas dels resultatet för alla observerade cyklister (41 779 vuxna inkl. barn), dels resultatet för endast vuxna (39 370 cyklister). Totalen har en något högre cykelhjälmsanvändning (27,3 procent) än delmängden vuxna (25,7 procent) på cykelstråken redovisats av mätningar.

Kolumnerna längst till höger i tabell 1 visar den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna för respektive år. Det skattade värdet på den genomsnittliga hjälmanvändningen är 31,8 procent för 2011, vilket är betydligt högre än värdet 27,1 procent 2010. Skillnaden är statistiskt säkerställd på risknivå 1 %.

Figur 1 visar den skattade genomsnittliga hjälmanvändningen, sett över alla fyra kate-gorier. Sett över alla cyklistkategorier sammantaget visas att den skattade hjälm-användningen ökat kraftigt till den hittills högsta nivån år 2011. Ökning skedde konti-nuerligt fram till slutet av 1990-talet då stagnation inträffade under en period. Åren 2004/2005 tog ökningen åter fart och fortsatte t.o.m. 2008, vilket följdes av en stagnat-ion som nu brutits.

Det skattade värdet för genomsnittlig hjälmanvändning, 31,8 procent år 2011, kan jäm-föras med målet att utan lagstiftning ska 35 procent använda cykelhjälm år 2020. Om en allmän hjälmlag skulle införas är målet istället 70 procent år 2020 [Vägverket, 2008].

VTI notat 22-2012 13

Enligt Trafikverkets årliga trafiksäkerhetsenkät [Trafikverket, 2011] har 20 procent i åldern 15–84 år uppgivit att de alltid eller nästan alltid använder hjälm när de cyklar.

Figur 1 Skattning av genomsnittlig cykelhjälmsanvändning 1988–2011.

Figur 2 visar utvecklingen för de fyra huvudkategorierna sedan år 1988. Tabell-underlaget till figur 1 och 2 återfinns i bilaga 2.

Figur 2 Cykelhjälmsanvändning 1988–2011 uppdelat på cyklistkategorier.

27,1 %31,8 %

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

An

de

l (%

)

År

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

An

del

(%

)

År

Barn ≤10 år (bostadsområde)

Barn 6-15 år (grundskola)

Arbetsplatser (vuxna)

Cykelstråk (vuxna+barn)

14 VTI notat 22-2012

År 2011 har hjälmanvändningen ökat för alla kategorier, mest för barn vid grundskolor och ”barn ≤ 10 år i bostadsområden”. Den markanta ökningen för unga cyklister år 2005, följde på den hjälmlag för barn under 15 år som då infördes [Svensk författnings-samling, 2004].

För ”barn ≤ 10 år i bostadsområden” var hjälmanvändningen 69,2 procent år 2011, vilket är en signifikant förändring relativt 2010 (se även tabell 1). År 2008 noterades det hittills högsta värdet. Figuren visar också att användningen av cykelhjälm ökade mest markant hos dessa barn år 2005, rimligen som en följd av cykelhjälmslagen som inför-des då. En så kraftig förändring som skedde mellan 2004 och 2005 är unik i VTI:s observationsserie. Efter en stagnation åren 2006–2007 ökade användningen 2008, för att åren 2009–2010 sjunka.

Enligt tabell 1 var hjälmanvändningen för barn 6–15 år som cyklar till/från grundskolor 64,3 procent år 2011, vilket är en signifikant skillnad jämfört med 2010. Skillnaden illu-streras i figur 1. I tabell 2 redovisas låg/mellanstadium och högstadium separat. Även på låg-/mellanstadium (6–12 år) är förändringen mellan 2010 och 2011 klart signifikant. I och med en hjälmanvändning på 83,3 procent är låg-/mellanstadiebarnen på en högre nivå än barn i bostadsområden, jämför tabell 1 och 2. Detta gällde även 2010.

Ökningen i grundskolan som konstaterats 2011 gäller i högsta grad högstadieåldern (13–15 år), se tabell 2. Bland högstadieelever var hjälmanvändningen 45,5 procent år 2011, vilket är betydligt högre än året innan. Motsvarigheten till tabell 2 för åren 1998–2011 återfinns i bilaga 2.

Tabell 2 Cykelhjälmsanvändning 2005–2011 (andel i procent, antal observerade

cyklister) vid grundskolor uppdelat på elevernas ålder och mätår.

År Andel cykelhjälmsanvändare (%) Antal observerade cyklister

Totalt (6–15 år)

L/M-stadium H-stadium Totalt L/M-stadium H-stadium

6–12 år 1) 13–15 år 1) (6–15 år) 6–12 år 1) 13– 15 år 1)

2005 45,3 74,1 19,9 4 262 2 000 2 262

2006 41,1 61,4 21,4 5 370 2 648 2 722

2007 43,6 68,9 20,3 4 497 2 158 2 339

2008 47,2 75,7 24,5 4 048 1 792 2 256

2009 46,6 69,8 24,1 4 044 1 991 2 053

20101)

51,5 73,3 30,1 4 328 2078 2103

2011 64,3* 83,3* 45,5* 4 527 2245 2282

1) Ingen uppdelning på L/M- och H-stadium, Falun 2010. Därför är totalantalet större än summan

L/M+H. *) Signifikant förändring jämfört med 2010 (p<0,01).

Figur 3a illustrerar hur cykelhjälmslagen år 2005 medförde en kraftig förändring mellan 2004 och 2005 för barnen på låg-/mellanstadium, på samma sätt som för barn ≤ 10 år som cyklat under fritiden i bostadsområden. Efter 2005 har sedan bruket av cykelhjälm varierat, men är efter en ökning 2011 uppe på en högre nivå än 2005. I figur 3a ses också att på låg- och mellanstadiet är hjälmanvändningen vanligen högre bland flickor än bland pojkar.

VTI notat 22-2012 15

För äldre grundskoleelever (13–15 år, ”högstadiet”) har det skett en markant ökning av hjälmanvändningen det senaste mätåret (figur 3b). Det har varit betydligt jämnare mel-lan könen på högstadiet, och år 2011 har både pojkar och flickor som signifikant ökat sin hjälmanvändning. Se även figur 5a.

Figur 3a Cykelhjälmsanvändning 1996–2011 för grundskolebarn, L/M-stadium.

Figur 3b Cykelhjälmsanvändning 1996–2011 för grundskolebarn, H-stadium.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

An

del

(%

)

År

Flickor

Totalt

Pojkar

"Högstadium" (13-15 år)

16 VTI notat 22-2012

Vuxna vid arbetsplatser Totalt var användningen 24,4 procent år 2011 (tabell 1), vilket är signifikant högre än nivån 22,0 procent år 2010. Bortfallet i Falun och Kalmar år 2010 ersattes med obser-vationer från 2009 (45 + 27, totalt 72 observationer). Om dessa exkluderats hade an-vändningen av cykelhjälm det året stannat på 21,9 procent. Allmänna cykelstråk För samtliga cyklister på cykelstråk (barn och vuxna totalt) var användningen 27,3 pro-cent år 2011, vilket är det högst uppmätta och signifikant högre än året innan, se tabell 1. I tabellen framgår också att ökningen av cykelhjälmsanvändningen gäller även bland enbart vuxna på cykelstråk. Hjälmanvändningen bland vuxna cyklister (16 – 64 år, ≥ 65 år) på cykelstråk var 25,7 procent år 2011. Det är signifikant högre än föregående års 21,1 procent. Vuxna cyklister Utöver huvudkategorierna görs nedan några kommentarer kring hjälmanvändning rela-terat till ålder och kön. I figur 4a avser data för gruppen ”16 – 64 år” både cykelstråk och arbetsplatser, medan data för ”≥ 65-åringar” i figur 4b härrör från cykelstråk och bostadsområden.

Figur 4a Cykelhjälmsanvändning 1996–2011 för vuxna cyklister, 16–64 år.

I figur 4a visas för 16 – 64-åringar att andelen hjälmanvändare varit tämligen stabil de senaste åren, men andelen 24,9 procent år 2011 är den högsta hittills. Män och kvinnor har genomgående legat på samma nivå.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

An

del

(%)

År

Kvinnor

Totalt

Män

Vuxna 16 - 64 år

VTI notat 22-2012 17

Figur 4b Cykelhjälmsanvändning 1996–2011 för vuxna cyklister, 65 år och äldre.

För ≥ 65-åringar var motsvarande värde 32,8 procent att jämföra med 27,2 procent år 2010, vilket är en signifikant skillnad. Både män och framförallt kvinnor har ökat sin hjälmanvändning i denna åldersgrupp. Figur 4b visar också att äldre kvinnliga cyklister oftast haft betydligt högre hjälmanvändning jämfört med äldre manliga cyklister. Skill-naden har ökat det senaste året, den är klart signifikant.

3.1 Skillnader i hjälmanvändning mellan kön 2011

Sedan mätningarna startade har oftast flickor uppvisat högre hjälmanvändning än pojkar bland yngre barn (≤ 10 år) som cyklar i bostadsområden [Nolén, 2007]. Detta gäller även 2011, då användningen av cykelhjälm var större (signifikant skillnad) bland flickor jämfört med pojkar i denna grupp.

Figur 5a visar utfallet för barn, dels i bostadsområden, dels vid grundskolor. I figuren visas också att då det gäller grundskoleelever sammantaget att pojkar (61,9 procent) har lägre användning av cykelhjälm än flickor (66,8 procent). Även den skillnaden är signi-fikant. Jämför dock med figur 3a–3b som visade utvecklingen och könsskillnader sepa-rat för låg-/mellanstadium respektive högstadiet.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

An

de

l (%

)

År

Kvinnor

Totalt

Män

≥ 65 år

18 VTI notat 22-2012

Figur 5a Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2011 uppdelat på kön för barn i bostads-

områden respektive vid grundskola.

Signifikanta skillnader (1% risknivå) mellan pojkar och flickor i både bostadsområden och grundskola.

Figur 5b visar utfallet för vuxna, dels vid arbetsplatser, dels vid cykelstråk.

Figur 5b Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2011 uppdelat på kön för vuxna vid

arbetsplatser respektive på cykelstråk.

Signifikant skillnad (1% risknivå) mellan män och kvinnor vid cykelstråk.

I figur 5b visar resultatet för vuxna vid arbetsplatser en något större andel användare bland kvinnor än bland män, ej signifikant. Däremot är det år 2011 signifikant skillnad

62,8

78,3

61,9

66,8

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

Barn≤10 år (bostadsområde) Barn 6-15 år (grundskola)

An

del

(%)

23,7 25,326,6

24,9

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Män Kvinnor Män Kvinnor

Arbetsplatser Cykelstråk (vuxna)

An

del

(%)

VTI notat 22-2012 19

mellan män och kvinnor bland vuxna på cykelstråk. Det gällde inte år 2010 [Larsson, 2011], då var hjälmanvändningen på cykelstråk något lägre bland män än bland kvin-nor, dock ej signifikant.

3.2 Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlek 2011

Som ”Större ort” räknas Stockholm, Göteborg och Malmö, medan ”Medelstor ort” är de nio som visas i mitten på tabell 2 (sid 5). ”Liten ort” är de nio orter som visas nederst i tabell iii) i bilaga 2.

Figur 6a visar skillnader i hjälmsanvändning mellan olika ortsstorlekar för cyklande barn i bostadsområden respektive vid grundskolor.

Figur 6a Cykelhjälmsanvändning 2011 uppdelat på ortstorlek för barn i bostads-

områden respektive vid grundskolor. Signifikant skillnad (1% risknivå) mellan Större och Medelstor ort för bostadsområden.

Signifikant skillnad (1% risknivå ) mellan Större och Medelstor resp. Liten ort för grundskolor. Även mellan Medelstor och Liten ort.

Figur 6b visar att bland vuxna cyklister vid arbetsplatser och på cykelstråk (16–64 år) finns en tydligt högre hjälmanvändning i större orter. Denna skillnad har gällt sedan mätningarna startade. ”Större ort” har en signifikant skillnad jämfört med såväl ”Medel-stor ort” som ”Liten ort” för både arbetsplatser och cykelstråk.

64,4

72,967,4

81,3

56,7

47,7

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Större ort Medelstor ort Liten ort Större ort Medelstor ort Liten ort

Barn≤10 år (bostadsområde) Grundskolor (6-15 år)

An

del

(%)

20 VTI notat 22-2012

Figur 6b Cykelhjälmsanvändning 2011 uppdelat på ortstorlek för vuxna vid arbets-

platser respektive på cykelstråk. Arbetsplatser: Signifikanta skillnader (1% risknivå) mellan Större och Medelstor resp Liten ort. Även mellan Medelstor och Liten ort.

Cykelstråk: Signifikanta skillnader (1% risknivå) mellan Större ort och Medelstor resp Liten ort.

37,7

18,322,0

38,1

13,3 12,9

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Större ort Medelstor ort Liten ort Större ort Medelstor ort Liten ort

Arbetsplatser Cykelstråk (vuxna 16-64 år)

An

de

l (%

)

VTI notat 22-2012 21

Referenser

Larsson, J. (2011). Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–2010. Resultat från VTI:s observationsstudier (PM 2011-02-21). Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.

Nolén, S. (2003). Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–2002. Resultat från VTI:s observationsstudie 2002 (VTI notat 37-2003). Statens väg- och transportforsknings-institut, Linköping.

Nolén, S. (2007). Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–2006. Resultat från VTI:s observationsstudier (PM 2007-08-09). Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping

Svensk författningssamling. (2004). SFS 2004:296. Förordning om ändring i trafikför-ordningen (1978:1276).

Thulin, H. och Kronberg, H. (2000). Gående och cyklister – exponering och skaderisker i olika trafikmiljöer för olika åldersgrupper (VTI meddelande 886). Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.

Trafikverket (2011). Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011 (Publi-kation 2011:151). Trafikverket, Borlänge.

Wirén, E. (1990). Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–1989 (VTI meddelande 582). Statens väg- och trafikinstitut, Linköping.

Vägverket (2008). Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet – Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020 (Publikation 2008:31). Vägverket, Borlänge.

Bilaga 1 Sid 1 (2)

VTI notat 22-2012

Bilaga 1: Förteckning över mätplatser 2011

Bostadsområden Stockholm: Enskededalen, Råcksta*, Zinken-Tanto

Göteborg: Grevegården**, Gårdsten, Skintebo.

Malmö: Bunkeflo, Lindeborg, Oxie.

Gävle: Andersberg, Södra Bomhus.

Halmstad: Frennarp, Vallås.

Helsingborg: Elineberg, Rosengården.

Linköping: Lambohov, Vidingsjö.

Lund: Gunnesbo, Klostergården.

Norrköping: Klockaregården, Smedby/Rambodal.

Sundsvall: Granloholm, Nacksta.

Umeå: Carlshem, Mariedal/Marieberg.

Västerås: Råby, Önsta.

Falun: Slätta-Herrhagen.

Kalmar: Smedby.

Kiruna: Lombolo.

Kristianstad: Gamlegården.

Motala: Charlottenborg.

Nyköping: Arnö.

Skövde: Södra Ryd.

Västervik: Yttre Brevik.

Örnsköldsvik: Hörnett*, Själevad/Översjäla*.

Grundskolor Stockholm: Abrahamsbergsskolan, Gubbängsskolan, Hässelby Villastads skola.

Göteborg: Dalaskolan, Påvelundsskolan, Toleredsskolan*.

Malmö: Blankebäcksskolan, Kirsebergsskolan, Oxievångsskolan, Sofielundsskolan.

Gävle: Solängsskolan, Stiglundsskolan.

Halmstad: Hallägraskolan/Klockaregårdsskolan, Vallås skola.

Helsingborg: Elinebergsskolan, Västra Ramlösa skola*.

Linköping: Tornhagsskolan.

Lund: Fågelskolan, Järnåkraskolan.

Norrköping: Djäkneparksskolan, Ektorpsskolan.

Sundsvall: Bergsåkers skola, Hagaskolan.

Umeå: Hagaskolan, Kolbäcks-/Ålidshemsskolan.

Västerås: Apalbyskolan*, Nybyggeskolan.

Falun: Hälsinggårdsskolan.

Kalmar: Kalmarsundsskolan*.

Kiruna: Bolagsskolan.

Kristianstad: Fröknegårdskolan, Väskolan.

Motala: Södra skolan.

Nyköping: Oppebyskolan.

Skövde: Rydskolan.

Västervik: Marieborgsskolan, Norra Högstadiet.

Örnsköldsvik: Ängetskolan.

*) Ny mätplats (eller benämning) 2011

**) Inget observationstillfälle 2011.

Bilaga 1 Sid 2 (2)

VTI notat 22-2012

Arbetsplatser Stockholm: Garnisonen, KTH, Karolinska.

Göteborg: Chalmers, SKF, Volvo (Torslanda).

Malmö: Kockums, Sjukhuset, Sydkraft.

Gävle: Korsnäsverken, Lantmäteriet.

Halmstad: Larsfrid, Länssjukhuset.

Helsingborg: Allers (Landskronavägen), Boliden kemi.

Linköping: SAAB, Universitetet.

Lund: Högskoleområdet, Åkerlund & Rausing.

Norrköping: Vrinnevisjukhuset.

Sundsvall: Ortviken, Sundsvalls sjukhus.

Umeå: Förrådsvägen, Lasarettsbacken.

Västerås: Finnslätten, Karlsgatan/Stora gatan.

Falun: Falu lasarett*.

Kalmar: Länssjukhuset*.

Kiruna: Gruvvägen/Hjalmar Lundboms väg.

Kristianstad: Centralsjukhuset.

Motala: Lasarettet*.

Nyköping: Lasarettet.

Skövde: Volvo komponenter.

Västervik: Sjukhuset*, Slip-Naxos.

Örnsköldsvik: MoDo.

Cykelstråk Stockholm: Munkbron, Roslagsvägen, Tranebergsbron, Västerbron.

Göteborg: Delsjövägen, Göta Älvsbron, Linnégatan/Landsvägsgatan, Vasagatan.

Malmö: Fågelbacksstråket, Kaptensgatan, Södervärnsstråket, S Bulltoftavägen.

Gävle: Drottningbron, Rådhustorget.

Halmstad: Slottsjordsvägen/Söndrumsvägen, Österbro.

Helsingborg: Kopparmöllegatan, Viskstråket.

Linköping: Hunnebergssgatan/Östgötagatan, Klostergatan/Drottninggatan.

Lund: Lilla Fiskaregatan, Universitetsbiblioteket.

Norrköping: Bergsbron, Vasaparken.

Sundsvall: Granlo-Granloholm, Heffnersvägen.

Umeå: Bryggargatan/Gamla bron, Nygatan.

Västerås: Cityringen/Bondegatan, Cityringen/Kopparbergsvägen.

Falun: Myntgatan, Trotzgatan (Lv 850).

Kalmar: Fredriksskans, Rifa gång/cykel.

Kiruna: Lombolo/Österleden, Vänortstorget.

Kristianstad: Prästallén, Näsbychaussen.

Motala: Brunnviksallén, Östermalmsgatan.

Nyköping: Stadsbron, Trosavägen/Lennings väg

Skövde: Falköpingsvägen, Mariedalsvägen/Vallevägen.

Västervik: Allén/Storgatan, S:ta Gertruds väg.

Örnsköldsvik: Cykelbana (E4:an), Modovägen.

*) Ny mätplats 2011.

Bilaga 2 Sida 1 (3)

VTI notat 22-2012

Bilaga 2: Kompletterande tabeller

Tabell i: Andel cykelhjälmsanvändare (%) uppdelat på cyklistkategori och mätår1988–2011.

År

Bostads- Grund-skolor (6-15 år)

Arbets-platser

(≥16 år)

Cykelstråk Skattad total-användning 2)

områden

Barn 10 år

Barn (≤15år) + Vuxna(≥16 år)

Vuxna 1)

1988 20,2 5 1,7 2,9 - 3,4

1989 30,9 13,7 1,8 3,2 - 5,1

1990 34,7 20,5 2,4 2,9 - 6,4

1991 33,3 20,6 3,6 4,3 3,2 7,2

1992 32,4 18,6 3,6 5,3 4,2 7,4

1993 37,6 24,3 4,3 5,5 4,4 8,6

1994 47,4 24,6 5,9 7,1 5,8 10,7

1995 45,2 31,2 9,3 9,5 8,3 13,5

1996 45,3 34,4 9,6 12,5 11,5 15,2

1997 54,8 33,9 11,4 11,2 10,1 16,1

1998 52,8 35,6 13,8 13,5 11,6 17,7

1999 49,6 32,9 12,5 11,2 10,0 16,1

2000 49,5 30,4 11,9 12,2 11,0 16,0

2001 44,8 28,3 12,0 11,6 10,7 15,4

2002 35,0 33,1 13,9 14,6 13,8 17,1

2003 38,5 31,0 14,1 16,1 15,4 18,0

2004 35,2 36,6 18,0 18,8 18,0 20,9

2005 64,8 45,3 19,0 17,8 16,3 23,6

2006 63,9 41,1 18,3 22,5 20,6 24,7

2007 65,5 43,6 22,0 22,0 20,8 26,7

2008 73,3 47,2 20,5 24,1 23,1 27,9

2009 69,1 46,6 23,0 21,4 20,0 27,3

2010 61,2 51,5 22,0 22,3 21,1 27,1

2011 69,2* 64,3* 24,4* 27,3* 25,7* 31,8*

1) Mätdata saknas före 1991 för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk

2) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16%) och vuxna (84%).

Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskola) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk).

*) Signifikant förändring jämfört med år 2010 (p<0,01).

Bilaga 2 Sida 2 (3)

VTI notat 22-2012

Tabell ii Cykelhjälmsanvändning 1988–2011 (andel i procent, antal observerade cyklister)

vid grundskolor uppdelat på elevernas ålder och mätår.

År

Andel cykelhjälmsanvändare (%) Antal observerade cyklister

Totalt (6–15 år)

L/M-stadium H-stadium Totalt L/M-stadium H-stadium

6 – 12 år 1)

13 – 15 år 1)

(6–15 år) 6 – 12 år 1)

13 – 15 år 1)

1988 5,0 - - 8 150 - -

1989 13,7 - - 6 170 - -

1990 20,5 - - 6 456 - -

1991 20,6 - - 4 399 - -

1992 18,6 - - 4 165 - -

1993 24,3 - - 5 315 - -

1994 24,6 - - 4 980 - -

1995 31,2 - - 6 042 - -

1996 34,4 52,7 16,1 4 529 2 267 2 262

1997 33,9 56,2 13,3 5 570 2 681 2 889

1998 35,6 60,5 11,8 4 466 2 183 2 283

1999 32,9 53,5 12,1 5 628 2 828 2 800

2000 30,4 51,0 10,4 4 751 2 342 2 409

2001 28,3 46,7 11,8 4 919 2 333 2 586

2002 33,1 51,3 15,4 4 893 2 417 2 476

2003 31,0 49,4 15,3 5 083 2 336 2 747

2004 36,6 54,0 18,2 5 188 2 665 2 523

2005 45,3 74,1 19,9 4 262 2 000 2 262

2006 41,1 61,4 21,4 5 370 2 648 2 722

2007 43,6 68,9 20,3 4 497 2 158 2 339

2008 47,2 75,7 24,5 4 048 1 792 2 256

2009 46,6 69,8 24,1 4 044 1 991 2 053

20102)

51,5 73,3 30,1 4 328 2078 2103

2011 64,3* 83,3* 45,5* 4 527 2245 2282

1) Mätdata saknas före 1996 för yngre och äldre grundskoleelever

2) Ingen uppdelning på L/M- och H-stadium, Falun 2010. Därför är totalantalet större än summan L/M+H.

*) Signifikant förändring jämfört med 2010 (p<0,01).

Bilaga 2 Sid 3 (3)

VTI notat 22-2012

Tabell iii Cykelhjälmsanvändning enligt VTI:s observationsstudie år 2011 uppdelat på ort

och cyklistkategori (n=antal observationer).

I ovanstående tabell iii) redovisas resultaten för 2011 fördelade på olika cyklistkategorier och

orter. Enligt tabellen har några enskilda orter ett mycket litet underlag, framförallt för barn ≤

10 år som cyklar i bostadsområden, vilket gör att skattningen för enskild ort får tolkas

mycket försiktigt. Studiens syfte är att skatta utvecklingen för hela landet.

Kolumnerna längst till höger i tabellen visar den sammanvägda genomsnittliga andelen

hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna, dels totalt, dels för respektive ort.

Bostadsområden Grundskolor Arbetsplatser Cykelstråk Cykelstråk

Barn ≤ 10 år Barn+Vuxna

% n % n % n % n % n % n

Stockholm 63,6 66 88,3 239 57,3 1 173 74,3 5 637 74,3 5 637 67,4 7 115

Göteborg 55,7 70 76,1 180 60,1 298 51,7 2 555 51,1 2 487 57,2 3 035

Malmö 68,3 167 80,7 1300 17,1 1 444 19,1 11 270 15,7 10 573 25,7 13 484

Gävle 60,7 61 52,0 333 13,0 307 9,9 2 574 8,0 2 410 17,8 3 111

Halmstad 60,0 15 41,3 288 16,5 1 036 11,0 1 521 9,7 1 474 19,1 2 813

Helsingborg 45,5 121 74,0 246 31,2 330 27,3 1 096 25,5 866 33,4 1 563

Linköping 83,8 68 77,3 141 7,9 1 902 13,4 3 412 12,3 3 350 21,4 5 461

Lund 85,7 42 61,5 288 16,6 680 12,1 2 265 10,6 2 192 23,2 3 202

Norrköping 81,5 27 13,8 87 25,0 144 11,6 2 139 10,3 2 038 22,5 2 296

Sundsvall 74,4 39 81,3 112 31,2 157 37,1 256 31,3 224 38,7 532

Umeå 96,7 121 56,9 295 38,9 655 31,7 2 556 31,2 2 284 41,7 3 355

Västerås 61,1 18 45,1 142 24,4 549 15,2 1 700 13,9 1 602 24,6 2 311

Falun 97,5 40 69,4 111 43,2 294 26,0 820 21,9 730 40,7 1 175

Kalmar 44,4 9 64,8 54 16,5 236 6,8 807 5,6 784 18,0 1 083

Kiruna 100,0 16 30,4 92 17,6 17 17,9 201 16,7 144 24,8 269

Kristianstad 17,9 28 50,7 69 15,5 220 13,5 550 6,3 457 14,6 774

Motala 48,6 35 52,7 226 21,1 57 15,4 298 7,8 257 20,2 575

Nyköping 96,9 32 16,7 48 19,2 104 21,1 1 087 16,5 966 24,1 1 150

Skövde 34,4 32 37,8 45 16,7 24 30,0 483 21,9 397 22,0 498

Västervik 83,3 24 30,5 131 8,1 211 11,5 374 6,8 322 15,4 688

Örnsköldsvik 100,0 8 59,0 100 21,6 37 31,5 178 31,8 176 35,1 321

Totalt 69,2 1 039 64,3 4 527 24,4 9 875 27,3 41 779 25,7 39 370 31,8 54 811

1) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16%) och vuxna (84%).

Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk).

Här ingår även 65+ i vuxna

Skattat

genomsnitt1Ort Vuxna (≥ 16 år)Barn 6-15 år Vuxna (≥ 16 år)

www.vti.sevti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med

forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och

kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys,

beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion,

drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik.

VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och

expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består

bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-

anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och

seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on

research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core

competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis,

behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation

and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology.

VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations

and expert statements to project management, research and development. Our technical

equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing

facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars

in the field of transport.

HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE

LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORGPOST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX 55685 POST/MAIL BOX 8072TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 29 BORLÄNGE SE-102 15 STOCKHOLM SE-402 78 GÖTEBORGwww.vti.se TEL +46 (0)243 446 860 TEL +46 (0)8 555 770 20 TEL +46 (0)31 750 26 00