Embed Size (px)
DESCRIPTION
Tro och Kultur
Citation preview
TRO OCH kulTuRNär jag var i mina tonår var jag delaktig i en väletablerad subkultur.Den kristna hårdrocken. Vi var ett gäng hängivna followers av rätt så tunga band. Extol, Vengeance rising och Mortification för att nämna några. Ett par år senare var det kristen hardcore som gällde, lite annan musik men med liknande värderingar; Blindside, Selfmindead, Stavesacre och en del andra som låg under det amerikanska skivbolaget Tooth&Nail records. Vi höll till på kristna rockklubbar eller gick på spelningar i pingstkyrkor, läste böcker som “dina harpors buller” (som även fick oss att ifrågasätta om kristen rockmusik var ok eller inte, vilket resulterade i ett cd-brännar-bål för min syster där många av hennes skivor försvann i ett moln av giftig plaströk). Jag kan inte minnas att jag någonsin gick på konserter utanför den kristna musikscenen. Det var ganska så tydliga skiljemurar mellan det som var “profant” och det som var kristet. Hur ser det ut idag? Kan man prata om kristna subkulturer i samma utstreckning eller har de svartvita gränsdragningarna luckrats upp lite?Min känsla säger mig att så är fallet.
Likväl står vi ibland frågande om vad som är okej för kristna att ta del av eller i varje fall hur vi kristna ska förhålla oss till kulturen. Den tid och det samhälle vi lever i är komplext och brokigt. Vi påverkas vare sig vi vill eller inte, och ibland sker det så subtilt att vi knappt märker det. Vi behöver vägvisare, de som går före och kan visa oss hur man med skicklighet kan navigera sig fram på ett rätt så stormigt hav. För visst är det så att en kristen inte är kallad till ett liv i den trygga lugna hamnen? Inkarnationen vittnar om en Gud som blir konkret närvarande mitt i bland oss. Jesus kommer till den värld han en gång själv formade genom sitt ord men som nu ligger bruten, förfallen och smutsig av sin synd. “A glorius ruin”. Likaså tror jag han vill att vi kristna ska leva fullt ut närvarande och engagerade i den kultur vi lever i. Som Jesu bön i Johannes 17:15 ger uttryck för “Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda “
samuel sanderredaKTÖr
Daniel RingDaHl - TRO & liTTeRaTuRsTefan linDHOlm - kRisTen kOnsT gusTaf THunqvisT - i sHOp THeRefOR i ammaTs enanDeR - pRayeR anD evangelism
46810
inneHÅll nummer Tre 2011Tro & KulTur
pRinCess blanCHe Ona - aDvenTsmysHjalmaRssOns - nOsa RepOTagejulklappsTips fRÅn CReDOakaDemin
121416
Credo.nuReDakTÖR
samuel sander08-545 494 65
ansvaRig uTgivaRe daniel r äverbrandT
08-545 494 [email protected]
ReDakTiOn (DeTTa nummeR)princess blanche ona
gusTaf ThunqvisT
fORmgivning samuel sander
jesusbilDen 4 © david baKer
TexTeR DäR ingeT annaT angessamuel sander
TRyCkveTTerTrYcK
CReDO.nu ges uT av credo, som är en KrisTen elev- och sTudenT rÖrelse i sverige. vi vill med guds hjälp gÖra
jesus kRisTus känD, TRODD, lyDD OCH älskaD.
vår eKonomi är helT beroende av gåvor, KolleKTer och anslag. vi är därfÖr väldigT TacKsamma fÖr varje gåva.
bankgiRO 571-1858
aDRess rehnsgaTan 20 113 57 sTocKholm
TelefOn 08-545 494 60 fax 08-728 84 44
e-pOsT [email protected] HemsiDa www.credo.nu
2 CReDO.nu nummeR TRe
text: Daniel Ringdahl
Igenkännandets glädje och motstånd
Alla som någon gång har fullkomligt fångats av en
bok känner igen sig: att läsa en riktigt bra bok kan
vara att läsa sig själv. Då kan läsningen bli existen-
tiell, så att den hjälper mig att tolka och förstå
aspekter av livet som just nu är dunkla. Eller också
kan boken inta den motsatta positionen och radikalt
utmana min världsbild. Plötsligt rubbas mina invan-
da tankemönster och jag börjar ana att allting inte är
riktigt så enkelt som jag tidigare trodde. Det blir som
den svenske nobelpristagaren Tomas Tranströmer
uttrycker det i en dikt: ”Två sanningar närmar sig
varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån
/ och där de möts har man en chans att få se sig
själv.” Det är det fina med litteraturen: människor
har bearbetat sina erfarenheter, drömmar, sorger,
längtan – hela sina liv – i romaner, dramatik och
poesi, och vi får gå in i deras värld och ta del av den.
en värld som öppnar sIg
Möjligheten att gå in i en annans värld hjälper mig
samtidigt att vidga perspektiven. Det finns så mycket
jag ännu inte har hunnit tänka, möta, känna, upp-
leva, men genom att ta del av världslitteraturen kan
jag också ta del av andras liv och erfarenheter: jag
funderar över öde och profetior i Oidipusdramat; jag
förförs av styrkan i Romeo och Julias kärlek; skratt-
ar åt Don Quijotes förvirring i Cervantes roman; jag
brottas med den psykologiska kollapsen i Émile Zolas
naturalistiska roman Thérèse Raquin; jag analyserar
livet i buddhistiska termer i Hermann Hesses
Siddharta; jag stångas mot ett kallt universum i
Sartres roman Äcklet och delar revolten mot det onda
i Camus’ Pesten; jag möter den postmoderna män-
niskan i Douglas Couplands romaner, och förund-
ras över livet, naturen och kulturen i Tomas Tran-
strömers poesi. Litteraturen är en dörr som ställer sig på glänt
mot en annan värld, och i springan kan ett nytt ljus
falla över den invanda vardagen.
att läsa lItteratur
Men, påverkas man då inte av det man läser och
ibland mer än vad som är sunt? Jo, visst påverkas vi.
Därför är det kritiskt för en kristen att kunna avgöra
vad som är sant om världen och vad som bara är
tolkning. Som kristen tror jag inte att världen ytterst
konstrueras av det mänskliga språket utan av Gud.
Människan har inte sista ordet om världen – Gud
har. Därför måste vi särskilja ett verk som talar
litterärt och estetiskt vackert om världen, från ett
verk som talar sant om världen. Personligen tilltalas
jag av Camus’ revolt, som den gestaltas i hans verk,
och tycker att han skriver oerhört vackert. Men han
når inte ända fram till sanningen om världen efter-
som han tar avstånd från Gud.
Den yttersta auktoriteten för en evangelisk
kristen är Skriften. Utifrån den måste alla trossystem
och livsåskådningar prövas, och Paulus är skarp:
”Jag bryter ner tankebyggnader och allt som trots-
igt reser sig mot kunskapen om Gud, jag gör varje
tanke till en lydig fånge hos Kristus.” (2 Kor. 10:4-
5) Detta är ett perspektiv som varje kristen läsare
behöver ha med sig: vi ska låta Guds Ord prägla vår
världsbild och vår människosyn, men väl impregn-
erade med Skriften får vi frimodigt ta del av världs-
litteraturen och så förundras över, och prisa Gud
för, människans kreativa förmåga samt vidga våra
perspektiv.
Tro och litteratur
4 CReDO.nu nummeR TRe
lIvsåskådnIng mot lIvsåskådnIngAll kultur förmedlar någon form av livsåskådning eller världsbild och kan därför användas för samtal om tron, men i vissa verk är perspektiven tydligare. Vi kan göra en enkel jämförelse mellan naturalisten Émile Zola och den rysk-ortodoxt kristne Fjodor Dostojevskij. I flera av Dostojevskijs romaner står den västerländska ateismen mot den ryska tron, till exempel i hans mest spridda roman Brott och straff. Berättelsen kretsar dels kring studenten Raskolnikov som gestaltar den västerländska ateismen, dels kring Sonja som gestaltar den enkla ryska tron. Raskoln-ikov bevisar för sig själv att särskilda personer har rätt att slå ihjäl obetydliga människor för att främja något större gott, men när han själv mördar startas ett psykologiskt sammanbrott. Här är intrigen i stora avseenden lik den i Thérèse Raquin som handlar om två älskare som slår ihjäl Thérèses man för att fritt kunna fortsätta sin kärleksaffär. Vändningen kommer för Raskolnikov när han möter en nära nog självutplånande kärlek i den troende Sonja som är trampad på av alla men med en inre resning som få kan matcha. Kvällen då Sonja läser om Lasarus uppståndelse påbörjas också en moralisk uppstån-delse i Raskolnikov. Den vändningen kommer aldrig för Thérèse Raquin, ty i ett naturalistiskt universum finnes ingen nåd och ingen uppståndelse. Till församlingen i Kolossai skrev Paulus: ”Låt ingen göra er till fångar i de tomma och bedrägliga vishetsläror som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på
Kristus.” Detsamma gäller för oss. Låt oss be om vishet att kunna urskilja vad som är av Gud och i allt kunna peka på Jesus Kristus, den levande och uppståndne.
daniel ringdahl, stockholm
Sartres roman Äcklet och delar revolten mot det onda
i Camus’ Pesten; jag möter den postmoderna män-
niskan i Douglas Couplands romaner, och förund-
ras över livet, naturen och kulturen i Tomas Tran-
strömers poesi. Litteraturen är en dörr som ställer sig på glänt
mot en annan värld, och i springan kan ett nytt ljus
falla över den invanda vardagen.
att läsa lItteratur
Men, påverkas man då inte av det man läser och
ibland mer än vad som är sunt? Jo, visst påverkas vi.
Därför är det kritiskt för en kristen att kunna avgöra
vad som är sant om världen och vad som bara är
tolkning. Som kristen tror jag inte att världen ytterst
konstrueras av det mänskliga språket utan av Gud.
Människan har inte sista ordet om världen – Gud
har. Därför måste vi särskilja ett verk som talar
litterärt och estetiskt vackert om världen, från ett
verk som talar sant om världen. Personligen tilltalas
jag av Camus’ revolt, som den gestaltas i hans verk,
och tycker att han skriver oerhört vackert. Men han
når inte ända fram till sanningen om världen efter-
som han tar avstånd från Gud.
Den yttersta auktoriteten för en evangelisk
kristen är Skriften. Utifrån den måste alla trossystem
och livsåskådningar prövas, och Paulus är skarp:
”Jag bryter ner tankebyggnader och allt som trots-
igt reser sig mot kunskapen om Gud, jag gör varje
tanke till en lydig fånge hos Kristus.” (2 Kor. 10:4-
5) Detta är ett perspektiv som varje kristen läsare
behöver ha med sig: vi ska låta Guds Ord prägla vår
världsbild och vår människosyn, men väl impregn-
erade med Skriften får vi frimodigt ta del av världs-
litteraturen och så förundras över, och prisa Gud
för, människans kreativa förmåga samt vidga våra
perspektiv.
“ Litteraturen är en dörr som ställer sig på glänt mot en annan värld, och i springan kan ett nytt ljus falla över den invanda vardagen.”
Uttrycket ”kristen konst” (precis som ”kristen musik” eller liknande kombinationer) är egentligen ganska tvetydigt. Det kan betyda konst som görs för den kristna kulturen, d.v.s. för att an-vändas i gudstjänst eller för att väcka en viss respons hos de som njuter konstverket. En annan förståelse av termen är att kris-ten konst görs av kristna (oftast för kristna eller för att ”nå” icke kristna med evangeliet). En sista betydelse (det finns säkert fler) är när temat eller ämnet för konsten är kristet på något sätt, d.v.s. det har inte med upphovet eller ändamålet att göra som i de andra betydelserna. Men det finns också något konstigt med termen eftersom det yt-terst sett inte finns någon kristen konst lika lite som det finns kristna bokaffärer. De enda som kan vara kristna i egentlig men-ing är människor av kött och blod (som mycket väl kan sälja böck-er som talar om tron på Gud och Jesus). Om vi bortser från mångtydigheter och konstigheter med termen ”kristen konst” och koncentrerar oss på vad det är att vara kristen och konstnär eller att skapa så kanske saker och ting blir min-dre komplicerade. För att skapa är en gåva från Gud. Bland de gåvor han gett människor är kanske den egna skaparförmågan den mest utmärkande och gudalika. Som människor reflekterar vi Gud på många olika sätt men kanske djupast sett i det att vi är skapare. Men det finns en grundläggande skillnad mellan Guds och vårt sätt att skapa. Gud skapar ur intet och vi skapar utifrån något redan existerande. Även om vi använder något som redan existerar så lämnar vi vårt avtryck, vi tillför något nytt, något som ger en ny dimension eller kombination.1 Och detta är konst.
kOnsT beHÖveR inTe RäTTfäRDigasFrancis A. Schaeffer skiljer i sin lilla bok, Art and the Bible, mellan tre kategorier av konst. Den första säger konst för sin egen skull, konst som inte går att kritisera eller analysera. Mycket modern konst faller inom denna kategori eftersom den uppfattas som ob-skyr och svåråtkomlig. Frågar man konstnären vad hans avsikt var får man inget eller ett undflyende svar.
Den andra påstår att konst enbart är värdefull som den är ett in-strument för något annat. Många kristna tror att konst är ok bara det finns ett ”klart kristet budskap” i den. (T.ex. när någon tonsät-ter en psaltarspalm eller ritar en vacker bild av en soluppgång och hittar en lämplig bibelvers för att understryka värdet i bilden.) Även om konst i kyrkan har sin plats så kan knappast samman-hanget rättfärdiga konst. Den tredje synen på konst avisar dessa två. Den säger att konst är värdefull i sig själv, d.v.s. den behöver inte rättfärdigas, men inte självtillräcklig utan måste på något sätt kunna kommunicera med och till andra. Konstverket visar på något sätt den världs-bild som konstnären har, medvetet eller omedvetet. Konsten är en mötesplats för alla de saker som vi djupast sett håller fast vid. Det betyder inte att ett enskilt konstverk kan uttrycka allt utan helheten av alla konstnärliga handlingar. Konstverket som sådant ger uttryck för och förstärker och lyfter fram sidor hos en männi-skas världsbild som annars inte skulle kunnat komma fram med samma styrka. kOnsT äR en Del av liveT sOm skapaD vaRelseSå konst är konst. Och så har det varit. Specialiseringen och den närmast religiösa ställning konst fått är relativt ny. I äldre tider sågs konst som en del i de processerna som uppstod när männi-skan skapade eller byggde något. Hans Rookmaaker sade när han talade om konst i gånga tider
Alla dessa gamla monument vittnar om faktumet att konsten inte var ett tillägg. Snarare var det en viktig del av utformandet av en byggnad. Vad vi i dag kallar konst var då den naturliga skönhet som förväntades av ting som var skapade av människohand. Och därför fanns där heller ingen stark skillnad mellan konst som målning, skulptur eller vad vi i dag kallar för ”hantverk”. Förmå-gan, kvalitén och lämpligheten skulle vara måttstocken.
Man behöver inte vara Michelangelo eller ens kalla sig för kon-stnär för att skapa. Konst är nämligen något mycket grundläg-gande, så grundläggande att det inte går att leva utan det. Det är nödvändigt för oss om än på ett annat sätt än mat och dryck är
”Kristen konst”text av Stefan Lindholm
det för våra kroppar. Det är snarare nödvändigt för oss på samma sätt som smak och känsel är viktiga för maten. Konsten blir själva sinnena genom vilka vi lever som skapade varelser. Man kan inte undgå att varje gång man vill ordna eller göra något extra i till-varon så deltar man i eller uttrycker något som har med detta att göra. Varje gång vi dukar ett bord eller löser ett praktiskt problem krävs det en viss form av kreativitet och närvaro (mitt i den rutin som säkert finns där).
fRiHeT OCH fORm i kOnsTenI långa tider har kyrkan trott att konst enbart ska vara representa-tiv. Det är ju inte fel men kan inte bestämma allt som konst får vara. God konst kan också lägga till något, ett perspektiv, något som gör att vi ser världen på ett nytt sätt. En soluppgång måste inte vara exakt återgiven i ett konstverk. Om det inte fanns en poäng med t.ex. poesins möjlighet att uttrycka något mer om so-luppgångar och dess större sammanhang än vad den enkla me-ningen ’Solen går upp kl. 06.00.’ gör skulle våra biblar t.ex. vara mycket tunnare eftersom många av de saker som den talar om kommuniceras i poesins form. För att återknyta till det som jag talade om tidigare: Poesin finns i bibeln varken på ett instrumen-tellt sätt eller obskyrt sätt utan som en naturlig del i mänsklig kommunikation. (Kanske är det så att när många när de ska säga de viktigaste sakerna i livet så krävs det någon form av poesi även om de annars på sin höjd rimmar julklappsrim.)
skapaD OCH fallenUnder mina år på engelska L’Abri hade jag förmånen att bo granne med en medeltida kyrkoruin. Om man satte sig i mitten av ruinen kunde man ana att denna fragmenterade byggnad en gång varit vacker och ståtlig. Precis så är det med människan. Hon är skapad till Guds avbild men samtidigt är denna avbild sargad så att man ser dess konturer i ”ruinen”. Verkligheten i en fallen värld är fragmenterad i två delar: ska-pelsens skönhet och fallets fulhet. Konsten, om den ska vara sann, måste reflektera båda delarna eftersom de båda är delar av verk-ligheten. (Möjligen kan det invändas att konst inte ska hålla på med verk-ligheten eller sanningen. Men jag tror att det är en felaktig syn på vad konst egentligen försöker göra. Konst uttrycker alltid något om verkligheten, oavsett om det är avsiktligt eller inte.)
God konst måste således på något sätt försöka vara sann mot den verklighet, vad det nu är, som den talar till. Kristen konst ska all-tså inte bara vara romantiska bilder av Jesus med ett lamm utan måste på djupet sätta sig in lidandet, förtvivlan och tristessen som livet erbjuder alla i en fallen värld. Konst måste förmedla sannin-gen om att saker och ting inte står rätt till, att de är förvridna och ibland fasansfulla. Samtidigt måste hoppet och möjligheten till att saker och ting kan återupprättas inte tappas bort. Ibland kom-mer inte båda dessa perspektiv in i ett och samma konstverk men som en helhet måste en konstnärs arbete reflektera båda dessa delar för att vara sann.
kOnsTnäRen sOm pROfeTPerformance art är inget modernt fenomen. Gamla tidens pro-feter tog till drastiska handlingar för att uttrycka Guds budskap. Kopplingen mellan en symbolisk handling som involverar bud-bäraren själv och ett budskap skapar en kraftfull kommunikation där den symboliska handlingen är en del av budskapet (t.ex. Jer-emia 13). En profet i GT talar om obekväma sanningar och förmed-lar hoppet om förlossning. På samma sätt har konstnären har up-pgiften att tala sanning om samtiden och om hoppet. Här spelar det ingen roll om man uttrycker sin konstnärsförmåga genom att man lagar mat till Guds ära eller om man är professionell musik-er. Men kanske vi ändå måste göra en skillnad, precis som Paulus, mellan att kunna profetera och att vara profet. Det finns alltså de som har konsten som ”sin grej” precis som det finns människor som fått i uppdrag att tala profetiskt. Att vara profet är att leva på ett inspirerat sätt som förebådar Guds rike i speciella handlingar. Så för att avsluta, kanske är det så enkelt att vara kristen konstnär helt enkelt innebär att man lär sig ett hantverk och blir bra på det för att kunna tala sanning och förmedla hopp?
VAD FORMAR DIG?eTT samHälles kulTuR kan sTuDeRas på en massa olika sätt. Oftast tänker man på musik, konst, litteratur och film men det finns en form av kultur som man kanske inte tänker på direkt trots att vi möter den par tusen gånger om dagen. Jag talar om reklam. I ett samhälle där alltmer inordnas efter marknadens spelre-gler så blir också reklamen ett tydligt kulturfenomen. Den fungerar som en slags katalysator som både bekräftar kulturen vi lever i men samtidigt omskapar den. Den talar till våra behov och den skapar nya. DeT finns sÅklaRT ingeT OnT i sig i Reklam. Vi har behov som någon kan hjälpa oss att lösa och då är det ju inte konstigare än att de försöker berätta om deras lösning för oss. Så får vi reklam. Det är länge sedan reklamen endast syftade till att berätta om hur bra en viss produkt var. Det kanske fungerade för 50 år sedan men det reklamen säljer idag är livsstil och identitet. DeT äR gyllene TiDeR fÖR Reklamen eftersom människor idag är så osäkra på vem de är och så upptagna med att bli någon. Det tycks som om alltmer av livsstilsreklamen vill leverera ett svar på frågan: vem är jag? Reklamens under-förstådda budskap är att du inte är något i dig själv. ”Du behöver få del av de värden som vårt varumärke representerar.” ”Du behöver bli lite mer Nike, lite mer Apple.”Man kan såklart inte bli Apple i någon som helst objektiv mening. Poängen är att man börjar bli en Apple i andras ögon. Man blir sedd som en Apple-person. På så sätt öppnar det vägar för en annan viktig längtan människor bär på – längtan efter relationer. Varumärket sägs på så vis hjälpa mig att bygga relationer med andra människor.
i kulTuRen i efesOs var det vanligt att man köpte små silversmycken som föreställde gudinnan Artemis tempel. De ansågs ge skydd mot olyckor och bars som amuletter. När Paulus och hans vänner börjar dela med sig av sin tro så sa de att gudar som är tillverkade av händer inte är några gudar (Apg 19:21-40). Detta gillades inte av silversmeden Demetrios som jagade upp sina kollegor och sa att detta riskerar inte bara deras intäkter utan också Artemis gudomliga storhet. Med andra ord blev hon stor bara så länge folk köpte smycken och dyrkade henne! Det är ju som att ge Paulus rätt. Vilken skillnad mot den Gud som Paulus och hans vänner talade om! Guds storhet påverkas såklart inte av människors inställning till honom.
I shop therefore I amav: Gustaf Thunqvist
8 CReDO.nu nummeR TRe
VAD FORMAR DIG?Dagens vaRumäRken TillskRiveR vi inte gudomlighet men likheten är slående. De utger sig för att ge mer än bara funktionen. De talar till våra känslor och vår osäkerhet och ger löften om framgång. Men om man börjar ifrågasätta sub-stansen i detta så spricker bubblan rätt snabbt. Det är här som frågan framför allt börjar få bäring för oss som kallar oss kristna. En grundläggande insikt är att allting påverkar oss. Beräkningar visar att vi exponeras för ett par tusen reklambudskap dagligen. Vi ska inte tro att vi går oberörda av dem. Det betyder inte att man ska gå omkring och hålla för ögon och öron utan framför allt en kritisk medvetenhet till den reklam som jag möter. Pau-lus skriver att ”den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi.” (2 Kor 2:15). Vi har vår identitet i Kristus som förlåtna, älskade och sedda. Vi behöver inte jaga efter identitet och vi behöver inte prestera den genom konsum-tion. Vi får den (gratis) genom Kristus.
livssTilsReklamen viTTnaR Om aTT vÅR kulTuR söker på fel ställe efter det som ytterst sett bara Gud kan ge. Detta hjälper oss att utvärdera vår egen privata konsumtion och fråga oss vad det egentligen vi är ute efter när vi står inför ett köpbeslut. Det motiverar oss också att liksom Paulus och hans vänner tala till våra vänner (omgivande kulturen) och berätta om Jesus. Han håller vad han lovar.
vaRfÖR äR bÖn sÅ vikTigT? vaRfÖR HaR vi svÅRT aTT be? Kanske för att vi litar mer på vår egen förmåga än på Gud? Lärjungarna var vilsna efter att Jesus uppstått, nu var det dessutom deras tur att göra allt det som deras Mästare ti-digare hade gjort. Hur skulle budskapet om hans död och uppståndelse kunna presenteras på ett bra sätt, det verkade närmast dödsdömt i en tid då de flesta lärjungar var för-följda och marginaliserade. Svaret var och är bön och Helig Ande. Så enkelt men ändå så svårt. Att ägna mer tid åt bön än aktivitet kan verka slösaktigt, men det är inte vårt verk utan Guds.
ifes äR väl meDveTna Om vikTen av bÖn och evangelisa-tion och därför finns ett, (av många), nätverk för att bönen ska prioriteras och knytas starkare till evangelisation. Själv har jag ingått i nätverket sen 2009 och vi har haft ett antal samlingar där strategisk bön och evangelisation har stått i fokus. Just nu förbereder vi ett seminarium för evangeli-sationskonferensen påsken 2012 och som ett led i den för-beredelsen pågår ett böneprojekt där studenter och andra ber specifikt för personer och situationer under en längre tid. Enligt 2004års Lausannekommité kallar Gud oss till bön för att han ska utföra det som ingen evangelist kan göra, nämligen att dra människor till sig.(1 Mos 12:3, Apg. 2:39, 1 Kor 1:9). Som kristen är det då viktigt att också räkna med att Jesus har makt över fienden och i det som är en andlig strid ger han oss makt (Luk. 10:17-20). Gud utför verket men han vill att vi ska söka honom och räkna med hans kraft. Bönen är alltid en förutsättning för att evangelisation ska fungera och kanske har vi helt nya vidder och perspektiv att upp-täcka om vi börjar be på ”allvar” (Kol. 4:2-6)?
Nätverket har följande mål och visioner:
Tanken äR aTT erfarenheter från bönekammaren ska samlas ihop och inspirera till kraftfullare bön och evange-lisation. Få till en samordning av böneämnen över Europa och utbyte med andra bönenätverk upprättas. Få se studenter be allt ivrigare för sina vänner och så för-bereda för Guds rikes utbredande
sÅ vaD gÖR vi OCH vaD kan vi gÖRa? För att orka be och få kontinuitet i bönen behöver man veta vem Gud är. Kan-ske självklart tycker du, men Gud är ”alltid större” och kan faktiskt göra det som jag inte trodde var möjligt. Gud är inte heller ”beroende” av oss, vi kan släppa kraven på att en speciell metod eller så ska göra underverk. Det är hans utväljelse och vår villighet som är avgörande. När vi söker Gud och tillber honom ska vi söka honom för den han är och undervisning om hans person och karaktär är därför helt fundamental. (Mer om detta kommer vid nyårslägret i Umeå och på Påskkonferensen). ifes HaR en mejlbOx DäR bÖneämnen samlas ihop och vi har också tillgång till deras bönebrev. Ändå ser vi många gånger att evangelisationsatsningar inte ger den frukt man hade hoppats på. Kanske har vi för mycket att göra så att vi inte hinner med eller så prioriterar vi helt enkelt inte bönen. I nätverkets vision ingår att medvetandegöra var-andra om vad som är på gång runt om i Europa och låta detta få prägla bönelivet. Genom att fler bedjare ser hel-heten kan också nya böneceller uppstå och fler kontakter knytas, inte minst genom e-post och Facebook mm.
Prayer and Evangelism! text: Mats Enander - studentsekreterare i Väst
10 CReDO.nu nummeR TRe
Redan nu kan man skicka mejl till [email protected] och på så vis förenas i bön över Europa. allT DeTTa HanDlaR sOm sagT Om iveRn fÖR och glädjen över att Guds Rike utbreds mitt ibland oss. Av största in-tresse är därför att vara uppdaterad på vad som händer i vår omgivning och se ut från våra egna sammanhang. Detta är möjligt just genom Credo och IFES. När vi kol-lar in webbsidorna, upprätthåller kontakten med kristna studenter i regionen och deltar vid konferenser och läger kommer nöden att födas inom oss och glädjen spira över att få tillhöra den allsmäktiges rike. De första kristna hade
allt gemensamt och det får vi också ha, även om vi be-finner oss på olika ställen. Visst är man lite sugen på att höra mer om vad ens systrar o bröder har för sig. Låt all-tså inte tillfället gå förbi utan sätt dig ner och be idag om ledning och vilka vänner du kan be för samt händelser och situationer som är på gång. Till din hjälp och Guds rikes utbredande kan du få ett kort och uppdatering på vad som händer på andra ställen genom att skicka ett mejl till [email protected].
I kristusMats Enander
En engelsk musikjournalist tecknar ner sin vision för kristna som är verksamma i
kulturvärlden; musiker, konstnärer, författare mm. Det är en inspirerande, lättläst
och utmanande vision han kastar ut. Trots att boken kom ut 2001 känns det som att
den håller än idag.
Där finns både uppmuntran till ett större helhjärtat engagemang för kulturen utifrån
kallelsen att vårda och förvalta skapelsen, kritik till kyrkan som ibland skapat alldeles
för starka subkulturer och vänt sig bort från världen. Han citerar T. Bone Burret
“If Jesus is the light of the world, then there are two kinds of songs you could write.
You can write songs about the light OR you could write songs about what you see
from the light. Thats what I try to do”
Att skapa utifrån det vi ser i ljuset från Kristus, vår kristna tro. Kanske inte i första
hand delta i kulturen för att evangelisera och vinna själar men för att skapa debatt,
väcka frågor och vara en röst för ett annorlunda perspektiv. Steve sammanfattar sin
vision i uppmaningen att “BE THERE”. Var där, var närvarande och nyfiken.
Skapa relationer, odla vänskaper och räkna med att Gud går med dig.
BOKTIPS! imagine - a vision for christians in the arts
av Steve Turner
11 CReDO.nu nummeR TRe
April 2012* Påskläger Väst4-9 Påskläger i transtrand5-10 IFES Europes påskkonferens i Ungern20-22 CA+Apologia har konferens med W.L. Craig
KALENDarium December 15 Studentgudstjänst Göteborg
28 - 1/1 Studentnyårsläger (Umeå)
28 - 2/1 Credos nyårsfirande i Transtrand
29- 2/1 Skolnyårsläger “följ mig” (Halmstad)
29- 2/1 Livskraft Mitt (Uppsala)29- 2/1 Livskraft Norr (Umeå)
Januari 201227 - 29 Medarbetar- & styrelsehelg
Februari 20127-13 Sportlovsläger Väst (www.credo.nu/sportlov)
Mars 201227 - 4 *
aDvenT äR HäR OCH vi äR inne i en TiD av vänTan. Det är vad ordet betyder, eller snarare
ankomst, Herrens ankomst och med det innebär en väntan fram till den dagen. Det är
två-tre veckor kvar av denna terminen och vi planerar julklappar och nyårsfirande för fullt.
Vem ska få strumpor och vem ska få en bok; och vilken klänning ska jag bära på nyår-
safton? (Det sista är kanske bara vad vi kvinnor tänker på så här års). När jag tänker på ad-
vent tänker jag på mysiga glögg kvällar och mycket pepparkakor och clementiner. Härliga
dofter som smälter samman i en harmoni och som leder till att jag vill ge ut av min kärlek
extra mycket. Vi går in i en tid som för många är en tid av stress, men för mig så blir advent
en tid i stillhet. För ingenting i världen kan mäta sig med den Jesus vi väntar på. Så varför
inte stilla dig inför honom som skapat allt mellan himmel och jord och tillsammans med
alla runtomkring låta dig bli påmind ännu en gång om vad du lever för?!
text / uppslag: Princess Blanche Ona - inspiratör Öst
mer på nästa sida
12 CReDO.nu nummeR TRe
Allt har sin tid.Påverkan av livet som flödar inom.Vandra vidare utan att titta bak.Vart för jag örat? Vad hör jag?Framtiden ropar.Jag skrev; Framtiden är nu.Vad är sedan? När börjar den?Det handlar om att lyssna, efter det blir livet,ja kanske inte obekymrat men betydligt lättare.Vart för jag örat? Vad ger jag hjärnan för syre?Tankarna kommer genom hoppet och drömmarna.Att vandra vidare och låta livet ha sin gång.Hur påverkar jag flödet? Går det att påverka?Allt har sin tid och det tackar jag herren för.
En DIKT
Pepparkaks Muffins 125 gram smör2 dl socker2 ägg1 1/2 dl mjölk4 1/2 dl vetemjöl2 tsk bakpulver
3 msk färdig pepparkakskrydda eller 1/2 msk mald inge-fära, 1/2 msk mald kryddnejlika, 1 msk kardemumma och 1 msk kanel.
“Frosting”50 g naturell färskost, till exempel philadelfiaost1 msk flytande smör eller margarinFlorsocker tills frostingen blir fast så den kan stå (2-3 dl)
Garnering: något bär eller pepparkakssmulor eller så kan du vara frimodig och hitta på någonting själv
Gör så här:Blanda smör och socker och rör sedan i äggen, ett åt gången. Blanda ner övriga ingredienser och häll smeten i muffinsformar. Fyll formarna till lite mer än hälften. Grädda i 175 grader i 20 minuter. Rör ihop frostingen i en skål. Använd så mycket florsocker som behövs för att smeten ska bli fast och bredbar. Bred eller spritsa på muffinsen när de svalnat och garnera med bären eller pepparkakssmulor. LYCKA TILL!
Ett förslagVarför inte baka dessa muffins och ge till dem på er arbetsplats / skola
/ universitet? Att sprida lite glädje genom att ge något gott, blir ju en
positiv stämning för alla... Det kan ju även leda till roliga samtal om
vad vi väntar på här i livet...
av: henrik & hulda hjalmarsson
NOSA 2011faith & culturenordic student conference
unDeR Helgen Den 10–13 nOvembeR samlades ett hundratal studenter från Nordens alla länder i Stockholm. Vi hade kom-mit för att fördjupa oss i förhållandet mellan tro och kultur – hur den kultur vi lever i ser ut, och hur vi kan formas och växa som kristna studenter mitt i den. Undervisningen hölls bl.a. av Lindsay Brown om att formas som kristen i sin vardag och att kommunicera sin tro på universitet eller högskolor. Som före detta generalsekreterare i IFES har Lindsay besökt 120 olika länder och bjöd på många inspirerande exempel från studenter i dessa länder.Vi fick bland annat höra om vad livet som kristen faktiskt innebär för oss, med utgångspunkt i Kol 3:8-16, där Paulus skriver om en ny moral och en ny gemenskap. Ett liv där Jesus får vara Herre i allt, och där vår tro inte bara visar sig i tankar och känslor utan att livet med Honom tar sig uttryck i våra beslut och handlingar. Ett liv med en kristen gemenskap som präglas av kärlek och enhet, förlåtelse, tacksamhet och uppmuntran, rotad i Honom.Vi fick konkreta tips och råd för att leva som kristna på våra universitet och högskolor och en uppmuntran till vision, kreativitet och uthållighet i våra studentgrupper.
uTÖveR DeTTa fanns DeT OCksÅ mÖjligHeT att inrikta sig på ett av fyra teman i spårundervisning; evangelisation, apologetik, ledarskap och kultur. Det var mycket uppskattat av många deltagare, eftersom det var givande och tydlig undervisning om något som man själv var intresserad av.Viktigt under helgen var också de många tillfällena att prata med och lära känna studenter från andra nordiska länder. Det märktes på ljudvolymen under mat- och fikapauserna när parallella samtal på nordiska språk eller engelska överröstade varandra.
ÅReTs nOsa-Helg gav meRsmak, så hoppas vi ses på nästa konferens i Bergen i Norge oktober 2012!
av: henrik & hulda hjalmarsson
folj mig!..
www.credo.nu/nyar
Ungdomar från hela Sverige samlas för att tillsammans fira nyår! Vi får möta Gud och varandra i bön, bibel-studier, mingel i igloon (café), smågruppssamlingar, lovsång, undervisning, nyårsfestligheter och nya vänner!
TEMA: ”Följ mig!”ARRANGÖRER: Credo och UngdomsOasDATUM: 29/12 2011 - 2/1 2012PLATS: Sturegymnasiet, HalmstadÅLDER: Född -96, eller tidigare
annonser
Bibelstudier utgår från psaltaren
Nyårslägret kommer att äga rum i Ålidhemskyrkan, Umeå, 28/12-1/1.
www.credo.nu/nyarstudent
Välkommen till nyårsläger på Fjällgården 28/12-2011 - 2/1 -2012
Härlig natur, god gemenskap, nyårsfirande, bibelstudier o gudstjänster
vuxna 1900:-, 7-12 år 1250:-, 4-6 år 675:-, under 4 år gratis
Anmälan till [email protected] du frågor ring Tord 070-2429037
50-100%, tillsvidare, stockholm
Vill du… bidra till att fler elever och studenter får upp ögonen för
Credos vision… skapa redskap för skol- och studentgrupper att presentera Credos
gemenskap och arbete… informera, inspirera och motivera understödjare
ansökan senast 25 november.
Tjänsten tillträds i januari. Intervjuer genomförs löpande under
hösten.
kontaktpersoner:Gunilla Bäcks, assisterande generalsekreterare, 0739 - 62 21 21
Mikael Rubenson, administrativ chef, 08 - 545 494 62
CREDO SÖKER KOMMUNIKATIONSANSVARIG
cre
doak
adem
in
vaRfÖR ska jag TRO pÅ guD?
Vilka är invändningarna mot kristen tro? Vilka är skälen för? Pastor Tim Keller går med stor
sympati igenom människors tvivel och visar hur kristen tro är både verklighetsförankrad och
djupt meningsfull. En bästsäljare såväl internationellt som i Sverige!
”Bästa jag läst i genren på svenska sedan C.S. Lewis dagar.” – Per Ewert i ViD:s recension
pris: 238 kr
ERBJUDANDEBeställ nu och få 10% på hela ordern med koden “credoNU”! *
* Gäller t o m 15 december.
Fallet Darwin
Förord av Stefan Gustavsson och Michael Behe
Phillip Johnson
Vart leder bevisen?
CRED
OAKA
DEM
IN
falleT DaRwin
Äntligen! Klassikern som startade Intelligent Design-rörelsen. Den mest tongi-
vande och omdiskuterade kritiken av evolutionsteorin är lika aktuell idag.
“Personligen tycker jag att denna bok utgör det kanske bästa kritiska inlägget
mot evolutionsteorin.” – Krister Renard
pris: 185 kr
DeT DäR meD TRO
Vad är meningen med livet? Varifrån kommer vi människor, och finns det en Gud? Och vad är
egentligen grejen med Jesus, kyrkan och allt sånt? Det där med tro är en bok som frågar, funderar
och försöker svara. Läs och ge vidare!
“Den givna boken för den svarslöse eller tvekande.” – Roger Bengtsson i IKON 1931
pris: 45 kr
JulklapparfrånCredoAkademin!
