COLLAN-OLJAN, världens förnämsta Iiiderpre-

servativ, gör skodonen absoht .

vabientafca och minst

. . ARGANG V I , ' ., - ' , OKT-OBER 1.999 . HAFTE .8 . . .

. E n iv.- cl? s6111 varit' inecl. friin' bör- : jai', f r h Fredrika-Bretiier-Förbun- dets fö:-sta tir], ka r gatt bort.? Mathilda Silow; en egxcrtad och kraftfull per- sonlighet, soni 145 samma @ng starkt bar prägeln a\i .ett- f51-ghget brytningsskede. Honhade .raddat sig undan ett p5 man- gahanda småiiitressen splktrat liv 0611. vetat att samla sig kring den uppgift . . soin blivit lie~:.nes ; cliirför blev , ocksa hennes livs~irriing av 'bestaende v%rcle.

. LTppv~isen i titt föriiiöget Malmöhem, hade sMatliilcla Silow, nied Unclailtag av några sjukliga ar, en ' sorglös ungdom.

' Hennes livliga sjal sträckte sig dock ti- .di$ efter ett .rikw-.e innehall an det fa-

. milje - i?& s5llsl;ápslivet hade att bjuda henrze, .och denca Iiiiigtari fick siii egrnt- liga iiäring i S . L-c1 Acllersparres Ticl-

. skrift för hemmet. Det var da na.turligt att Iion skulle kiiniia det soiii. en lycka att

. konma i l~eröri!ig mecl utgiv'ai-innan, och , det fick hon tillfälle till, da hon vid Frecl-

. i-ilza-~r~mer-Fös1~~11~1ets sti ftancle iitsågs

. _ . . . .

~ a t h i l d a Silow.. . . . , . , . . Iion och, tillade nied en för Jienne karak- teristisk viiiidning att hon 1

satt. Organisationsarbetets mödor och missräkningar kunde aldrig nedslå hen- nes mod och hennes bergfasta tro p2 be- tydelsen av den sak som hon 'gjort till sin. Det blev snart. tydligt att agitation 115 ort och ställe behövdes för att den påbörjade insamlingen av lansfonder skulle taga fart, och denna uppgift vi- sade sig Mathildn S'ilow under ar fr5n 5s företagna, val förberedda - resor till olika landsändar p i ett glänsande 5%; vuxen. All sin klokhet och. rnännisko-

, känne.don1, .all sin energi, all sin enty- siastisla och ineddelsamma övertygelses inakt uppbjöcl.lzon för att vinna sympa- tier för saken. Hon fbrutsatte helt eri- lielt att alla måste intressera sig .liI:a mycket for den som hon själv, blott dc finge. ögonen .öppna för dess betydelie, och det märkliga var att ahon lyckades.

Donationer l;oi~nino, lansinsamlingar . . . - ras resultat började strömma in, . och iintligen hade .man hunnit så 15ng-t -t de f örsta stipendierria kunde. utdelas. NY tillkornmo nya krävande uppgifter i sar.:- arbete ined en för deras handhavande tillsatt nanmcl. Samarbetet blev alltid det bästa. Mathilda Silow talade i senare år med den livligaste tacksaimhet om dem som varit henne till stod i arbetet, främst fru Anna Wallenberg, nämnd& första - kvinnliga ordförande, till ' vilken hon drogs av varni sympati och beundran.

Stipendieutdelningen medförde icke blott de ar från år allt digrare ansök- iiingsluntorna, utan tillika personlig be- röring mellan sekreteraren och flera av de sokande, som direkt vände sig till henne med sina planer och bekymmer. Kontakten a med dem. Silows liv rikare och

. .

gjorde Mathild~ öppnade mången

g h g hennes blick för nya kvinnliga ar- betsondden och utbilclningsmöjligheter.

Nar stipendieinstitutionens hela in - vecklade apparat kommit i goda gängor, nar Mathilda Silow närmade sig de sjutti åren och visste att unga händer funnos till reds, at vilka hon med fullt f ört roende kunde lanma 'f ortsattningen av sitt hysverk, neclladé liqn, ehuru ännu vid full vigör, sin sekreterarebefattning. Det var med slutet av .år 1915. Tjugu- 5tta &- hade då gått sedan hon först lade hand vid arbetet, och det var en storartad utveckling som hon kunde blicka tillbaka på. Fonderna hade vuxit till bortåt en halv miljon, och de unga kvinnor sc4.m genom stipendier fått några stötestenar. i sin väg d a n r ö j d a kunde redan räknas i h tdra ta l . Erkännande och tacksan-ihet mötte henne också vic? detta tillfälle i rikt: mått hade från offent- ligt och enskilt håll. Men nar man sade att hon kunde vara glad och stolt över resultatet av sitt arbete, svarade hon med ett. varmt t~nfa i l : "inte stolt, bara glad."

Esselde hade fått ratt. Mathilda Si- low hade hallit måttet fullt ut och blivif hennes stora tanke trogen. Nar hon nu i den stilla höstdagen i sitt soliga h m vid Tegnérlunden låg på den sjtikbadd so111 så hastigt - för hennes vänner o& närmaste smärtsamt, för henne s j a h . helt visst lyckligt hastigt - skulle bliva clödsbadden, hade hon över sig det av- slutade goda livsverkets höghet cch ro. Hennes egen ljusa tacksamhet för va? livet skänkt får sitt gensvar i ett tack från arbetskamrater och vänner, kända och okanda runt on1 i landet för vad hon varit i vilja och garning. Hennes minne skall leva. SIGRID LEIJONHUFVUB.

. . 'Lika lön för lika arbete.., r :IS a Eiii-h.~llanJen, Grskilt d i det Sie galler k kviniioarbetets ~ekonon~iska

var~esättancle, ge oss ofta en beM2m- ~iiancte förniinmelse att den s. Jc. kvinno- saken inte l$ng;e rör sig fiamit. . sa f5 vi eseinpelvis en vaclier dag veta, att kvinn1i.p tjänstemän i St0~1ihol.m~ stads . .tjänst helt . enlieit 'l'ä&nats ', utanför ett f öi:slag om löneti!lagg, soin blivi t fram- lagt. för ocli antaget av kommunalrepre- sentatimen - till' bitnacl för cle han- liga . tjänstenkinnen: .I.i.knande beclröv-

. liga historier i~i!-;?~porteras~ iiven fran ' annat hall, ocli man Ian ocksi. med'fog

'

säga sig; att n%- sadant sker inom kom- ' .niunal förval~iiiigen; vad skall icke &i kara möjligt: 13% pi-; vata val-ksainhetsorn-'.

. raden. Emellei-tid f 2; nian .tid . efter annan.

fi-h andra lander budskap s c h . utvisa , att i~tye.cklingeti trots . allt @r sin gang

i , '

fram einot iii5let - kvinnoriias ekono- . miska li1&llighet med m.' annen.

'Denna &ng a r det de danska kvin- norna som vi f 2 Iycl~önska, till erövran-' tlet av en .ny position, 'da niimli.gen (len danska riksclagen. sl~~tbehancllat den av

' regeringen tillsatta Iönekomrnitténs för- slag ined antagalicle av principen s a m- rna l ö n f ö;-. k v - i n n o r o c h m a n ' i s a i ~ i r n n . t j i i n s t e s t a l l - n i II g.

' Allts5 fullstir.clig seger för likalöns- . principen, för det k a v omkring iilket. d e hittraste strider stii. i , alla. lander ! Man 'kan'. sannedigen ii~stamn~a h e d . K v i n d e n o g S a r n f i i n c l e t , s&n jublande utbrister :. '

. .

p

Det later s o n ~ en saga - men $.r icke, . desto niindre verklighet. Trots alla val- . . . nierita' f örsök att alltjimt stämpla kvin-, norna som andi-aklassarbetare,'.trots alla ref lesioner om deras n~indre anvä*cC

. barhet,. stori-e , sjuklighet, mindre lev- nadskostnader~ och mindre ekonomiska ' förpliktelser . m. m. ' har landets lagstif- tande f örsanding enstämmigt underkant .. värdet av dessa argumenter och erkänt. siktigl~eten av att fastställa sanlma lön för kvinnnor och mail i samma tjanste- st5llniiig.

Man varnade kvinnorria och sader samma lön för man och kvinna i sam- ma tjänsteställning blir den bästa hjälp mäniien kunna erh2lla i konkurrensen . ' ined kvii~norna. Varningen blev utan .verkan; vi unna @i-na mannen denna ?'hjdp"; onska icke "skydd" genom. .lägre löner. Dar, varest vi icke kuilna. klal-a oss p5 samiila 'n id , må vi komma 16 en. lägre. .Våra krav p i clenna punkt som p5 andra dikteras icke av ensidiga l-cvinnointressen , utan av sarnhallsintres- sen. .Det is vii- övei-&else, att samhal- let star sig bast genom att välja sina ar- betskraf ter efter kvalif ilcationer och icke efter kön eller prisbillighet, och det som vi eftei-$trava ar att man och kvinnor' bliva arbetskamrater ocli i c k e k o n- k u . 1 - r e n t e r . .

. I

I); i juii h3nad den danska lönekorn- inlttkns .betänkande blev tillgängligt för .

alliniiiiheten, visade det sig att det stora ,f lertalet av koinmitténs . medleinmar - . saiiit liga tjänstemafinarepresentanter .. (utom en !arare), representanterna för , .sainfliga . politiska partier (utom. ' van- ' stern) ocli', samtliga övriga mecllemmar

. .

(med ett imdantag) - endes om att giva lwinnorna rättvisa. I de uttalan- den som åtfölj de komii~ittkiis yrkaride på samma lön för kvinnor och man i samma tjiinstestallning heter det bl. a. :

a t t i de upp!ysningar som inan in- - hämtat fran statsi~~stitutionel-na och

folkskolai~ intet f öreligger soni .kan ino- tivera skillnad i lcii för niin och kvin- nor i de stä.Ilningar, dar ina11 och kvin- nor utföra samma arbete;

a t t den ogifte inannen icke kan 1ö- nas högre 5n den ogifta lxinnan,. o m man utgår från iörsörjnirtgsprincipen ;

a t t staten själv icke har någon för- . del av att giva sina kvinnliga tjänsteman sanu-e li vsvill.koi- an de inaii! iga ; och

a t t de be~örnanclen o. s. v. av kviil- norna, som hitintills blivit f allda, icke kunna göra at dem, just därför

' att de icke konly-rerat upder samma villkor so111 iniännen. .

Regeringen gjorde lconii~.~ittkns för- slag till sitt, och resultatet av dess be- handling i den danska riksdagen kan för kvinnornas viclkomma~ide 'karakteriseras

. av finansrninisteriis ord: detta, att detta lagförslag skall g2la både för man och kvinnor, synes det icke vara någon oenighet om.

Det var under tillslutilitlg av alla par- tier, 1;omei-atie, radikaler, socialde- .molirati och vinstern (vars represen- tanter i komiiiittéii varit emot likalöns- principen), soiii den danska riksdageii genoni förde deiiila reform, vars stora betydelse icxr lian överskattas. Även det pyivatekononiiska oinrådet 'k~miner ovillliorligei~ att rcna stor påverkan . av

den stiill~ing ~tati,il intager som arbets- givare.

Naturligtvis höjde; under riksdags- debatten orn lagförslaget några stalmmor son1 lyriskt prisacle kvinnan i hemmet - ocli kokerskan (!) --- på de utom heminet arbetande kvinnornas bekost- nad. Meil da denná föl-kärlek icke ut- löser sig i. aktivt motstand till de senares krav pli mera rätt visa arbetsförhållanden, blir den gärna förlåten. P5 ett utmärkt satt hävdade fi-u Elna Munch i folke- tinget det berättigade i kvinnornas an- språk IM ekonomi& likställighet med man inom samma arbetsområcle samt på- pekade att man i fredstraktatens uttalan- den rörande arbetaref rågor uttalat sig för lirav på lika lön för lika arbete. Inom lönekominittén, so111 förberedde lagf ördaget, arbetade f röken Thoi-a Pe- dessen ' kraftigt och effektivt för att bringa frågan till en för kvinnorna lyck- lig lösning.

Betydelsen av att kvinnor ha sate ocli stimma i kungliga kommittéer och inom riksförsainlingen har ytterligare blivir belyst genom våra danska systrars se- ger i striden f ör rättfärdigare lönepi-in - ciper.

Det $r blott ett sinalt vatten, som .skil- jer ~ 2 i - t land från Danmark, men det förefaller som om den andliga atinosfä- ren på andra sidan sundet vore många grader varmare och mera agnad att be- fordra utvecklingen av de former, uii- der vilka vår tids kvinnor med natur- nödvändighet maite leva och arbeta.

. , Alderdo'mshem . för:.. sju.ksköterskor. . .

å' lyder rribi-iken 115 ett belijiirtans- . . vart upprop som i dagarna varit syni

ligt i tidiiingai-na. I en a+kel i Hertha i fjol framförcles fragan ;. nu har deii bli- yit aktuell sedan sjuksköterskorna själ- va satt sig i rörelse.'och fått stöd sival av sina respektive f3r111iin som av en hel clel aizclra sjukval-clsintresserade.

Det trängande behovet av , en fristad. f ör de dagar, c15 arbetsf öl-ldgan ocli dar- med arbetsförtjai~sten- trjter, halz p5 de senare areil Iclart .'fi:ainti-iitt f ör s jukskö- terskekken. ' De, som varit b&bTyte&. skor p2 . sjukv5rrIens . otnr5clei ha för liiiigi 'sedan .~~ppnatt.cIeii alder c15 de ge- noiii pensionering b 0.1- c1 e vara tryg-

. - gacle :mt nöd och &?bä randen. M& ' detta ar Ian@ i f r h att va& f.allet. Ty. just cknila, f örsta grupj? sjuksköterskor liar arhetat . inecl 01-,ir?iligt lag avlöning ocli i regel utan nigot oschat pensions- viisende,,'v':~rför de, utslitna vid en jam- förelsevis ticlig 3der, sett sin levnads-. nfton fe sig mer 311 bekyniinersam. Vil- kenl5ttiiacl o1i1 de.atminstoi1e kunde mot; se iGg6n lösning av bostadsfrigan Först. gäller det att bringa: lij$lp till'.denna 51- dei-,sgrup,~, ~eclan till cle a siimst ställda h13.11~1 kömrnaii~e generationer sjiikskö-

' terskor-.

Stora krav stli!.las p5 s j i.iksköterskorna ~ 5 ~ 5 1 -betriif fande utbildiing. som Aöcla. ocli. hangivenh.et, och dock -hi .de det, i jämb-else ined andra s jälvföisörjancle k\;innor, ovanligt illa stäl!t.. Visserligen har .[g19 &s riksc!ag fattat beslut,' . . soin , . i ~ i i h g a viktiga fall koinma att ' vasent- ligt forbättra i1ei-q stiillning, me11 dessa

reformer gilla h~ivudsakligeil alistalts- . och clistriktssköterskoi' med. flera i lik- .

nande t janst aiistii~lda. .Iiör privatsköl terskorna kan det n5ppeligei-i lagstiftas ; de Et fortfal-aide !i ta 13% sig själva och iiro helt och Iiallet 11.~nvisac1e till vad. de undei: sin krafts dagar liciiinat spara. Genom inbetalningm i Svenska sjuksköl terskornas . - .pensionsförening kunna de ju vi$se&&eil bereda si]: en .peiision, soni at@r med c) proc. a det belopp, som de- ras. insi.tt.~$i~gar geiioi?i föi.raiit~~ing vuxit. till under aren intill .clejs ';o-&-s;ldein . ~~ppnatts, nlen det ar högst f;, So1n fijr- m5 uppbringa per&oi?en till det Iialva. tusentalet, och for en stor i~~iingcl skö-

.

tei-skor visar det sig .Vara omöjligt att göra nagra i n s ä t t n i i ~ ~ r alls för koms," iiiancle. claga~:, b e l - o d e .p2 försörjnings- plikter, mii~clre al-betsförtjaiist im. 'in. . .

Med tanke' 13% dessa föriiållanden . saminanslöto sig i höstas 11r"lgra sjukskö- terskor i Stoc1choli.n för att bringa fr% gan om 3clenlo~nshe,m för s j uksköter- '

skor till e11 större alliniinhet. Deras för- sta ;t$ird var att söka utröna hur sjuk- . slcöterskori~a i geinen stallde sig till. pla- , ilen, O C ~ el? ~ippiiimi ng ti 11- s juksköter- skor at.t a-

inom kort !lade ett 60-tal personer lova!: . att med sina na.rnri stödja en hsaniling '

föT iiizdain,'ilet. Sedan de blivanc!e un- ' derteckyarna vid ett mötc på Lakarsall-

'

skapet beslutat anhålla hos styrelserna för Fredrika-Brenier-Förbundet, Röda korsets sj uksköterskehem, Sophiaheni- met, Stockholms Iäkarf örening, Svensk

. sjuksköterskeforening, Svenska lasa-. rettsliikai-e f Greningen, Svenska s j ukskö- terskot-ilas allmänna pensionsförening

. och Sveriges ' läkarförbund att cle ville utse styr& f ör sjuksköterskorna$ 5!- derdomshem, har cieiina styrelse i Gåras, konstituerat sig men av åtskilliga skäl icke ansett sig höra utsända uppropet för iiisanilingen förrän iqnevarande höst.

- Må.tte var och en, som fatt. erfara vari : en god s j uksköterskevård vill saga, gripa

'

detta till.fälle att giva ett praktiskt ut- tryck för sin erkänsla! ' Men h å även

. de, soni icke personligen behövt anlita en sjuksköterska, besinna -at$, sjukskö- terskorna gro en samhällets 'säkerhets- vakt, evad cle'äro itällda på anstaltsskö- terskans, dist riktssköterskaiis eller pri- vatsköterskans plats, och att vi alla, cli- rekt eller indirekt, sta i tacksan~hetsskuld till dem. .Om iclie annat borde fjol- årets epiderni J-.4 öppnat G r a ögon för

, irilken uppgift de fylla. I tysthet ut- förde de då på iiiinga 1ia11, icke minst i 'våra mest ;.ivlagsna och citillgangliga trakter, eit hjiiltemodigt arbete. Och n i h g a voro de skiiterskor, som. föllo på sin @:%t, niedan andra adrogo sig långa ar av clialsa; 'Under sin kra.fts dagar ha sjuliskötei-skoriia i regel saknat e t t eget l1em. 3%å envar av oss i sin mån bidraga till att de vid alderns inträde

kunna ii den ro ocii vila, som de otaliga giinget-a sökt bereda anclra.

Bidrag kunna insändas till Freclrika- Cremel--Föl-b~indets byråer såviil. i Stock- . holim som i Göteborg, Sophialiemmet, Röda korsets sjuksköterskeliein och Sö- dra Sveriges sj uksköterskehern, p% vika ställen aven listor finnas tillgängliga för dem,. som vi1 ja verka för insamlingen.

S. U.

V i d Mathilda ~ i l o w s b8r.

I Gitstav Vasakyrkans krypta stod Ma- thilcla Silows vita kista. Blonimor och palmer onlliring. Praktfulla kransar vid katafalkens .fot; p$ det i d a locket tre. E11 av glödande röda rosor mitt pii, val f r h de närmaste; en vid l~uvud- och en vid fotiiidan, inskriptionerna. pii banden tolkade de känslor b1o~sterga.i-derna voro ett tecken m. P5 den ena Iiistes: F r 5 1 1 F r e d i - i k a - B r e i n e r - F ö r b u n d e t s s t i p e r i d i e i n - s t ' i t u. t i o n . T ' . a c k f ö r - v i d - s y n t s k a p a r g a r n i n g . 1 v e r - k e t s k a l l d i t t m i n i i e l e v a . P5 den anclra: F r i, n F 1- e d 1- i k a- B r e n i e r - F C i r b u n d e t . F ö r - . b u m c l e i f r a i n j a d e d u i n e d I iu ' g s . . t o r t á n k e o c h t r o f a s t g a r n i n g 'Tack - f ö r g o d v a k t .

Jordf ästniligsak@n, som f örrattades av ky rkolieqie. I-Iallberg, beledsagades av hiirlig sang,' ~ e i j & s gripande, inner- liga "Eiisan~ i bräcklig farkost" och Ha~idcls Largo, av operasångaren Tor- sten Leniiartsson. . .

Fredrika-Breiiier-Fol;L~undets och Sti- l~enclieinstitutionens . sty'relser, ' . syntes främst bland de närmaste anhöriga, och sedan kistan fcrtc till faiililjegraven på Norra kyrkoghden för att dar nedsan- kas tolkade f.ic;ken Möller från Lund kretsens tack och nedlade en krans vid graven. . .

. tt var ocli en" f ~ r s ö k & - f5 hattie. av- ..f rarnitalning' f!-& stidens. vaktmästare A .. . . , . .. . loning ar. llelt naturligt, och lika d& li&efl15gg~,.' lng& torcle f örneka, *att förstaeligt' 5- att man; s&er.s5, att siya . 'icll;e denna personal ar claligt avlönad

. . klattra upp pcyai-a.nc1ras aslaï:: H a r en och att en : loneförhöjning h ä r ar beriit- ' kår .fatt det bättre försöker en annaii, ' tigacl. Detsamma torcle kunna sägas. om sain . . anser sig .liiia\:är-dig, att föi- sin del iivenkoniiria i itnjutande .av motsv&-an- de fömiäner, Gli s:. går det vidare. En

. för5ldrad 16nereglering. inbjuder till så- dant förfarande ; det liar Stockholn~s . . komniun ,en.. rik ei-fareiiliet av under de

. sista %e11.. Men det torde. höra till dei mera ovanliga .att en - koininun. under

-..löneregleringSarbete- i :. . . avse&rcl utsträckning ti.llmötesg5r olika .l&ers

. krav och diihicl ej beaktar:.;indra grup- pers berittigade intressen p:, lika. .be- handling endqt . vjigar rnan saga det p å grund a v i t t dessa lojalt tegat. i av- vaktan 135 blivande .Iöjiereglering och, i

, saker tro att ile ej kiiiicle '~itestiiii~as fran samma föi-malier Som med .dem. i avlo- nin&+seende-f örut lili~tillda manliga' befattiiingsha\;are. I f råga om dyi:ticls- hjälp hade ju tidigare ingen ikelian. &t om a t t ?le icke sktille vara likaberatti-

. . gade. .

. F ö r . de ' . initierade ar det tydligt att med dessa i:eflesioner avses Stockl~olrns staclsf~illmäl~tiges~; beslut- 5 deras sista sam~~iantricle, varigenoni. de- flesta 'm a n 1 i g a be.fatt~?ingshavare. i. de iäg- sta 1.önegruppei-ila .tilldelades ett extra lönetillägg av -300 kr.. för år. Av k.v i n ii l i g a befattningshav&e blev endast - den' kvinnliga vaktpersonalen vid ranns&ingsf ängelset .&laktig,-i .det att till densamma h3rancle fiiigo zoo kr.

Frågan , - : hade . kommit iipp . genom-

de f lesta .a&-a gruljper, fran vilka fram-': .. stäil+i&ar redan följ t och .soni nu 'v&-o

'

.för&al f ö r besliit. Men de , .

5;o icke - i jämförelse ined de kvinnli-',. ga be ' fa t t i i ings l iav~ - c1 å 1 i g.t stall- ' da; i. 'varje fall icke s h k än de.

. . . .

Orat tvisaii i avlönings f öi-hållanclen as . ,tvarto& . . f ör kvinnoinä ofta, . mera . fram-. träc1ati.de~ , De ha i m h g a fall redan från ' . början' blivit placerade i felaktiga Iöne- . .grupper, de . ila . tipde1- arens lopp bfivit ' . tilldeliide . alltmer kvalificerat arbete..; . ' utan . ihotsvat-ande tippf lyttning, och . deT ras intressen . . ha vid pai-tikl~a + y p & e i ringar ocli löneförbättringar enclast i : . . . . ringa m211 tillgoclosetts. . . . , .

' Det iii- beklamiilancle att se i hur r i k ' g. m h j eller rättast sagt icke alls, maj02

'

riteten ' av det al!ïniinnas representanter såviil i bereflningsutskott som i stads- f~1llm5ktige ' anGg sig böra tillgodose la&ornas h t ressen, ocli varför ? Jo, de som talade för beviljandet av i'fråga-

s,

varande lönetillägg ingingo ej i svarsmål. ' H~iv~~dtalaren e k o t förslaget betonade, f Öruto~n de svarigheter ett bi fall skulle meclför~ för l&$iende l&neregleringj. bl: . a. clen oratt~\7i.sx. detsapinia nied hansyn till sin godtycklighet komme att innebara gentemot 'den kvinnliga som . stallc1e.s utaii f i3.r de!aktiglieten av -den. fö- . reslapa..löneföi-battringen .: Han bemöt- . tes . i. {ivrigt, inen ifraga om 'orättvisan :

. .

146 . H E R T H A --- -- . - --- mot kvinnorna teg man eller viclrörcle

'

. fi4gaii i förbig5ende 1&c1 1ätt.liand. . ' ' Man ville antagligen ej att det skulie

sta i stac1sf.uliinäktiges handlingar-. allt för tydligt att orsakw var, att'kvinaor-- ila ej begärt vad de anságosjalvklart de

. skulle få eller att kvinnorna voro för 1112nga.

Kviiiiigrnas' talan f örcles f örst av An- na L.inclliagen, so111 försvarade sin ' re- senation, vari hon föreslagit, att varje

. . befattningshavare inom ifrågavarande Iönegriipper som vore famil jeförsör- jare sk~ille koinnia i h j u t a n d e av det f öreslagna lönetillägget. Allts5 - ingen köns skillnad, inen strecket draget enligt försörjningsyriilci.pen. Detta yrkande hade dock ingen utsikt att g2 igenoin, c15 nämnda princip ft-5ng,Stts vicl bestai~v

- mancle av grunderna för nu utgaencle' clyrticlstilligg. DZrcCter talade Karin

Fjällbäck-Holingren. I ett briljant la- gom ifonl'skt anförande kivdade hon med fran~g&~g kvin~ornas krav: Den gången blev det dock ej något resultat, ty kvin- not-na oro i den förberedande behand- lingen så bortglömda, htom av dem som yrlat avslag på det hela, och av Anna Linclhagen, att yrkande ej kunde fram- stdlas om att kvinnorna j amte mannen skulle bliva delaktiga av det extra Iöne- tillägget.

Fragaii .kominer dock med snaraste atel: vpp. Motion viicki.es nämligen i detta ~yf te , imderskriven av . samtliga kvinn~iga starlsfullinikti~. Det ar otäi~kbart att den icke skall g-2. igenom, ;inen faktum st5r kvar: Stockholms stadsfulln~aktige Iia k- 1919 givit cle lägst avlönade manliga, men e j de kviimliga, ett dbeliijvligt lönetillägg.

M. S. v. H.

Vår kvinnliga

T va rymliga, gediget inredcla espedi- tionsrum, pi var .sin sida av dessa ge- nom dörrar soin öppnas ocl] stängas av kommande ocli gående klienter glimtar in i de tv5 chefernas enskikla rum, en

. knackande inaskinskriverska, telefoner som ringa, advokat And611 sjalv i samtal med sin kamrer franiine vid kans stora skrivbord, kassörskan i arbete p2 sin plats, den påpassliga unga springflickan tillhaiids överallt - sceneriet a r ett av rörligt liv och energisk verksamhet, syn-- nerligen Iöf tesrilit f ör den - knappt imer an en manad gan-ila A d v o k a t f i r-

advokatfirma. n i a n A n d é n S t a ë l v o n H o l s t e i n s fraliltid.

'Tv det ar de tv5 kancl;~ kvinnliga juristerna med dessa nanm, som ilii sla- git sig tillsanmlans och öppnat en ge-. mens an^ advokatbyrå i Stockholm, Lilla I~atttiyatan 14.

Hel nystart ar visserligen inte före- taget. Det Ilar anor och goda sådana, ocli detta ar val också förklaringen till att det ar möjligt att vara mitt uppe i eii sa livlig 1-el-ksamhet med detsamma d i att knappt en 111;~ad efter sedan inan koinmi t i ordn'ing utvi

behijva l?Ia.neras. - E n stellogi-af till m$- . . . , ste. med. bet.-a!.lra forsta anskaf fas, fös-

lilarar en. ar chefersa .vid den hastiga intervju lion ~~~~~~~~t beviljar inne i sitt vackra arhetsruiii ;iiiellaii tv5 konsulta- tioner. -- Det 3s fullt med arbete p2 alla ZI+IC~CI-, och. vi ha, till och niecl d i s t av-

. saga oss , ~ippclrag. . . . Bakom detta ~iirslirafti~a .nya . företag

liggey e.tt soii1 @r femton ;i- fillbaka i. tiden och .soni v a r iiog sa rnii1:kligt. och dristigt i: ' i5ppnaiidet av : K v i 11 n 1.i g a

. j ' u r i d i s k i b y - r 5,n i Stockholiii . a\; fröken .~.r i i ia Petterssoil. . ..

. .

Nii,r. de I:\:% j uris kaiiclic!.;lterii~~ 1. Eva ~ii.a+i ;ncli.Mathil

Så startades da 1994 den första kvinn- liga - jiirididia by&n i vart . laiicl, och snart nog 1. isade sig .inte endast. att del: sköttes sl&kligt och framgangsrikt av sin innehavare utan att d e s iiven var till verklig välsignelse för nliingcler av kvin- nor. Ty givetvis var det sådana, som i huvudsak utgjorde klientelet; och det

.. .tilltalande för dessa att 'ha en kvinnlig radgivars' att vanda sig till i ömtåliga f rågor, särskilt famil jerattssaker, visade sig med största tydlighet direkt och p;-

. .$agligt. 'Att kritik .inte skulle. iitebli var. givet.

Den'kom redan forsta året och fo&tte i n på 1905 i form av en tidningspol&k, d ä r det gjordes vad soin kundes för att skada det nya företaget. särskilt ondgjor- d e .inan sig över bGr;Ptns iiamn, K V i n n- l i g a j u r i d i s k a b y r i l n , och ansag .denila namngivning vara ett ill- lojalt satt att - draga - till sig det kvinn - Iliga klientelet. - Det var inte att misz--

. taga sig på var skon .klanlde .- på hei- -rama! I redaktör Jeurling och Stock- holni.+Tidningen hade d5 f röken Pet- -tersson en ridderlig fijrsvai-are mot de aggressiva opponenterna i, särskilt, 'l;ö- 3eborgstidnir igen och Svenska Dagbladet.

Men åren gingo, och fröken Petters- . sons juridiska byrå arbetade med gocl,

*ch jämn f ramgång och uitder of örbe- hållsamt erkankande från opartiskt håli.

Ur denna 51- det n& som advokatfit- man Andén & Staël von .Holstein ?mit f ram, sedan advokat ' Eva qnd& under några års mellantid p% egen hand ägt den,

' efter' att. frökeri Pettersson 1915 dragit - : sig tillbaka till privatlivet och överlåtit

s in byra åt 'deri ungafardigbildade ju- a-isten., . .

I

.&-endena 51.0 clesamina som förut, oisi 111a11 aven redan utvidgat företaget ock tanker sig en %t vidare utveckling för firman. Testamente11 och boutred- ningai:, l~yi.esäreiidei~, f astighetsförvalt- ning, skilsiniissor och familjerättssaker av. alla de slag I!andläggas, och förfråg- ningar besvaras, inuntligeii och skrift- . ligen. Som vices&-dar för Aktiebolaget Ulvsunda imlustribostader 11.a exempel- vis de %da .finnacheferna Ztskilligt att ordna med, aven om de 150 lägenheterna nu i höst i Bronuna av ]iitt förklarliga ska! ej iiro sv5rplacerbafa.

Alltid glädjande. som f risk f öretag samliet är, nar ' den .paras ined förmaga och insikt i det föresatta varvet, ar det med sarskilcl stor tillfredsställelse man föijer varje Ic;iinnsrnas steg frani till s jalvstkxlig verksa.rnliet. Alltför Iange ha de av omstandigl~eterna Iiållits till- baka och nere, och nar nu'olika arbets- områden, samtidigt med att utbilclnings- niöjligheter givits, fritt öppna sig för deim, ar det nog s5 naturligt att en stor miingd av dem inte kanna sig färdiga att helt lita till eg.na vingars kraft ittan pröva sig fram i lönat arbete under inanliga arbetsgivare. Så mycket mera iiro de, som taga steget ut och skaffa sig en fullt självständig stallning, av l-etjr- delse. Det ar inte enda.st personel.-s själva man lyckönskar, nar sådant gö- res, aven om man, såsom nu, kan sar- skilt glädja sig 5 t det enskilda fallet. Man lyckönskar kvinnorna i alFmanhet till att ZII~LI ett konkret exempel givits på att det g&- att bli sin egen arbetsgivare - fast man är kvima. Ehuru det ju kräver .

spe.:ialbetingelser att gå i fröken Anna IJt:tterssons och innehavarnas av den nya

liviniiliga ' ad-~~,okntiirmaiis: fotspir, ... rna- s t e d e r r i & r e/ler inlndrk tv&nde kvi& liga fföretagai-el?5& dock i s to r t ' t age t stimiileras genoni. . ett fö redöme som. dota, vare sig ~ e r l r n i i ~ ~ s s f i i l t e t sedan. iii-

. . Det fiiit-~s iilihgci &rader ; ' i nom cle hö-

g& -soiii i1.e liigre k a n e n sjiilvstäriclig. ställning viniias! on) el jest k r a f t ocli för- lnåga givas. Det: .ar. att hoppas att allt flefa. o c i l f lera kviniior v a g a sik p; att -

. bryta l i k egen v3g - i n o k f .

'. : Kringblick. . . . . . . .

Röstratt med italienskt fÖrbehA11. . . ~ e i , &nom d& dagliga' pressen för n&gon tib se- ' dan .löpande ~ippgifteii oin at.t i ta l ' ie i~sk~na tilldelats politisk 'och kcmrn&al rtistriitt har visat s i g vara inexakt. Langre an. till 'depu- ' teradekammaretis bifall, liar min ann11 inte 'konlinit:. Men det a r jii vackert s5 :*tt .deii italienska. folkvilda kanimaren med en ma- jo.ri.tet av 119 roster erltint kvinnornas med- borgariätt, och det försakras fr in utiderrittat .Iiål1 .att senaten iiveiilkdes kaniier p5 'sig bad . itlockal? ' a r slagen. och kommer att 'sanktio- liera besl~ltet.

Utan strid .' l&' det !ia.ti.irligtvis inte kbm- . mit s5 i h g t Den enskilda m6tioi1, av Mai-- . .tinijGasparotti, son; riksdagens .röstratts.iit-' ' skott, haft till )ehandling och av dehamma ' &llstyrkts, Rom icke upp'till debatt i kamma- i e i ' .$ii denna atel-. :sarnma.ntridde i septcin- ber, utan.det var ett-rnotf&l~g fr in iegerin- geii 'som förekides-de deputerade. I Iiuvud-.

. sak över'ensct'imcle" detta med htartinis' mo- .

. in5niicn. politi* , likaberittigade. . . . ~ t $ ' l ~ i i t i ~ son!:. . . . . . clen- e1kkil'd:i. motioneh iniibhillit. Regeringd;e tillägg, iitan "lien innebar har s e t t ' s i ~ ~ a 'dagar .i Italien. De. motstycke i 11ågot lands. farfat.tning, ilade . rosthei-attigade italienskorna torde iiog i detta ' km$lertid ' av' regeringen' gjorts till ' cle .all-' hánseende. ha sin stdlnirig klar och -komma a t t ' minna , ' 1,estiimmelsei o m kvinnq+s med göra kitt inflytande g-ällafide. ' : ' .

.Indiens rätt I inget lalid, kali tnaii saga, liar den kvinnliga rösträtten s5 liastigt över- gatt fr511 &strakt möljligliet till aktuellt goli-

. tiskt läge som i Indien. , När för t v i ;tr se- dan statssekreteraren för. Indien tillkannagav i engelska parlanymtet att regeringen smriade föreslå sjiilvstyrelse för Indien, var det väl

,knappast någon . som tänkte ' sig att detta skulle ktinna - innebära Iiiizdiiiskoriias erkan- nande som . rösbl>erättigade me&?-rgare .i sitt land. Men hinduiskorna s jdva ha inte varit óvevksamma sedan deras lands stora f1:Ar)a synes närma sig sin .lösning. Genom praktisk politi.& agitation Iia de .fört fram sitt krav på ritt regeringsfiörslaet. mbtte' omfatta iiven rösträtt för kvinnorna. En nu sittande C o m m i t . t e e o f t 11. e L o r d s a n d

. C o m m o n s liar nti ocksa att undersöka o: :!~ ta st5lii5ng till denna begiran.

De: iir omfattande iindersö.kningar . >am satts i $ng för att utröna limp.liglleten och riktigheten ev att utsträcka. rtisträtten till In- diens + m o r . Kommitténs ordförande, Lord Southborough, liar genomrest landet för att bilda sig ett omdöme om de verkliga förhål- landena. Om an Överraskad över att finna så 'mariga av de infödda f ö r kvinnornas politiska friiörelse, liar lian emellertid för sin. del, ocli kommittén med .honom, kommit till . den slutsatsen att ehuru 11ind.ttiskornas

s . . emancipation i mariga avseenden a r ett fak-

tiim, s5 'är detta frbn europeisk' s.tandpunkt sett icke tillräckligt för att herattiga deras fordian p i rösträtt. Kommittén avstyrkte . Intressant a r emellertid att Iiöra ett Iiin-

. duiskt vittne i kvinnornas egen sak. »et ar Sarojini Naidu, den även utanför Indiens griinser kiinda och iippbi~rna hinduiska skal-

. : dinnan, .som nu kommit 'till Londjn .tör att hearbeta den allmän.ia opinionen till fördel för hind~iskolrnas erkännande som fullberat-

A tigade medborgare i sitt land. Hon a r vice ordförande i Bombay-kretsen av den All- indiska föreningen för sjiilvstyrelse och liar ined flammande viltaligliet pi föreningens stora offentliga möten talat för kvinnornas medborgarskap. I det memorandum hon överliimnat~till C o m m i t t e e o f ' L o r d s

1 ,

. .

.a t i d C o m m o n s pivisar hon Iitiru hin- duiskorna iitmärka sig inom konstens och ve- tenskapens omraden, hurii de studera juridik ocli medicin, sitta i styrelser och nämnder, $som vid iiniversitetet i Bombay, Hinduiska. universitetet i Poona och ~a t iona1univers i~- tet. De aga .och rada över stora egendomar, sta. som ledare av iippfostringsanstalter och stora filantropiska företag. De deltaga i na- tionalkongresserna, i Mtisulmanska förenin- gens arbete och i uiidervisningskonf erenser.. Dcn politiska rösträtten vore den direkta kon- sekvensen av allt detta.

Sarojini Xaidu meiiar att Iiindiiiskorna icke hegara rösträtten so:n en nsdebevisning utan som en p% grund av historisk tradition dem tillkommande ratt. Hon anför dessutom, a t t furstinnan av Bliopal, som innehar första rangplatsen ibland de förnamn. hinduiskorna, anser, ehuru varm anhitngare av pui-dalisy- stemet, att det a r fullt riktigt av kvinnorna hegara sin plats i framtidens stat. Purdah (förliZnget, som ritestanger kvinnorna), Iar furstinnan för övrigt lia yttrat, har aldrig: stått. emellan .kvinnorna och. vad de önskat, ett yttrande som lär halsats med ett förstaende löj e.

Annu ett vittne till 1iinduisko.rnas förm-h %r Annie Besant. 0rdför&de i Nationalföre- tlingen för 1ndien"~jalvstgrelse a r hon hl l t inne i aktuell hinduisk politik och kannare av tidens strömningar. Heiines 5sikt a r att en uteslutning av de hinduiska kvinnorna från politiskt medbo,rgar3kap skidle. f.ramhlla en könsmotsats i indiskt liv som a r främmande Iör dess anda. I de valda församlingar som katineteckna hinduisk civilisation sedan hi- storiens första gryning lm kvinnor haft sin plats. Den kvinnliga röstritten hade vidare iiii antagits av två nationalkongresser ocli i alla de distrikt och andra kongresser d i r den varit uppe till behandli~g.

T I i e C o m m o n C a u s e meddelar nu att alla föreningar i England, som verka för den indiska reformen, upptagit kravet p2 rösträtt St Indiens kvinnor: Som fragan avgöres ge- nom det engelska lieinlandet antagit

parlamentet och detta för den kvinnliga röstratt~prin-

cipen, far maii Iioppas att .det 'inte gör sig skyldigt till -Agon' inkonsekilens med avse- ende pi det stora indiska territorier.

. :Nya' 'steg. ti4l aterknuten internationa- lism.' T y s k a k v i n n o r n a s N a t i o n a l - f ö r b i i n d, Som clen 15-18 septemiber sam- ,mantriidde till arsmöte i 'Hambiirg, l~ade'efter mönster fran ~ i1~la i l .d inbjudit. representanter från, utlandet' att niirvai-;i. Av liitt förk!a.rliga skal var 'det endast. till de neutmla liindernas nationalföih.md maii vänt sig med inbjud- ningat Av dessa'voro ocks% Danmark, Hol- 'land; .Norge och Sverge represetiterade, ge- nom frökel1 Henni orc ch ha mr ner, fkökeii Balde ocli fru DoorrntinlKiels.tra, överllai?re Gudrun Lothe, fru' Eva Upmark. . . .

Skriftliga . liiilsningar .hade anlänt fran Osterrikiska och SchweiziSika k.virinornas 1x1: tionalförbund samt f r h 1nternati.ona:l Coun- cil.'~ of Women .ordförande, Lady Aberdeen.

. .

Resolutionei-na vid som- marens flic~s~olemöte.

. . .

A rets flickskolemöte i Porla 7-12 augusti . kom. givetvis att i första hand, som det för. nai-varancle speciella intresset, att uppeh5lla sig vid botten- skolef r a g c 0.~11 f lickori~ac utbildning i den på botteiiskolaii' byggda högre sko- lan. Önsliem3e~ i fraga on1 bottensko- .lan framfördes av fröken Anna Icruse och, upptogos av mötet genom foljande enhalliga ut talande : '

' , I ) Bottenskolaii böi. .frihist på sitt program . stalla barnens etiska fostran. 2) -Så inånga x t e r .som möjligt böra till- gocloses med den högsta typen av clen.' blivande bottenskolan.. 3) . A de orter,

dar de sociala förh5llandena sådaiit be- tinga, bör folkkindergarten inrattas. 4) . I bottensliolan bur- hagen för proclditiut .arbete vaclias ocli starkas genom obli- gatorisk undervisniiig i slö j d och liusl'igt arbete. 5) Rationella arbetsmetoder b& ., ra utarbetas för den grur~clliggancle on- clei-visningen i savil piaktiska som te02 . retiska hmen. 6 j Rotteiiskolan bör föll- ses med de basta liirarel

" w-s ta sina kurser sil nara soni: möjligt till bottenskolan och ordna detta oberoende

'

den f lickskoleklass, f rån vilken övergån- av den allmänna bottenskolans kurspla- gen normalt bör ske, men flickskoleklas- ner. sens arbete skall icke taga hänsyn till att I I) Nämnda privata skolor böra för smliga elever skola inga på gymnasiet. att kunna fylla sin uppgift erhålla en Lärjungarna ii. i n skolor, som äro ut- genom statens f örsorg tryggad ekonomi, rustade med vlss kompetens, såsom nor- och deras läratepersonal hör tillförsak- malskolekompetens eller rat tat t anställa ras lika fördelaktiga löne- och pensions- realskoleexamen, - böra kunna vinna in- villkor som sratsskolornas Iiirareperso- ,trade' på gymnasiet p5 grundvalen av nal.. enligt särskilda best+ilnielser kvalifice- I avlönings- och pensionsfragorna, an- rande .betyg.

4) Största möjliga frihet betraf fande kursplaner bör medgivas.

j) Bet bör stå de olika skolorna fritt att val j a ordningen inellan de f ramman- de spraken och att avgöra i vilken klass -ett nytt språk bör iSnträda. '

6 ) Vid uppgörandet i kursplaner för samskolor bör lika stor hänsyn tagas till

. f lickornas och gossarnas behov.' -7) Stort utrymme bör på grund av de-

. ras allmänt irppfostrande betydelse Li'e- redas. .at de i~ralitiska. änmena i både flickskolor och samskolor, särskilt inom de klasser, som motsvara flickornas övergångsålder, och huslig ekonomi bör 'vara obligatoriskt Smne i alla skolor, dar f lickor undervisas. . .

8)- I städer med. saalskolor motsva- tande den ntivaraiide- realskoletypen och dar Iampl'igt liir jungeantal kan påräknas, bör finnas en överbyggnad,. ,gen& vil- ken flickor skola kunna föllrarva sig vi: clare utbildning.

g) Den pröwing, soih korniner att an- ordnas .vid över@.ngen f rån' 'bottensko- lan till: den högre flickskolan eller sain- skolan, får ej vara någon ensidig kun- skapsprövning, utan hänsyn bör företrä- desvis tagas till barnets alhänna utveck- ling och jainval till intyg f rån dess före-

. gående skolticl. 10) Då privata skolor genom sin stör-

re rörelsef rihet ,visat s ig vara av stor betydelse för den pedagogiska utveck- lingen, bör ett ej dltiör ringa antal så- dana f5 finnas, och dessa skolor böra få aga ett nc~le~stadiuni motsvarande

nars nog så brännande för närvarande, yttrade sig ej mötet, då det ansåg att närmare utredningar måste göras på detta område innan yrkanden kunna frainstallas. Dock gjordes ett allmänt sympatiuttalande f ör övningslärareper- sonalens .strävafiden att uppnå bättre ekonomiska r i t! kor.

r . - - - - Knternoatiomelii kwiwmokongress ii .

Washington. 5 ar detta läses har T h e I n t e r n a t i o n a l L a b 0 u . r C o n - g r e s s; som Nztionernas förbund sam- mankallat i Washington för gemensam behandling av arbetarlagstif tningspro- . blem, redan sammanträtt. En mängd frågor, som på det närmaste beröra kvinnorna, skulle där behandlas. Med anledning härav hade emellertid .på kvinnohåI1 tanke väckts att kvinnorna själva borde :amlas för att framföra sina önslieniil i dessa fragor, då de icke vid den stora kr?.-gressen hade sina egna representant er. Endast som sakkunniga, s2 som exempelvi s Kerstin Hesselgren från Sverge, ha ju kvinnorna där nå- got att saga.

Initiativet till inkallande av en inter- nationell kvinnokongi-ess i samband med cien stora arbetnrkongressen togs av T h e N a t i o n a l W o m e n ' s T r a d e

, U n i o n L e a g u e o f A m e r i c a , i-epresenterande 600,000 kroppsarbetande

_ . H E R T H A . 155

Iwinnor, och inbjziclningar ~~tsancles till , kvinnor i alla 15nder att möta i Washing-

' . ton veckan före arbetarkongressen. . - Det program, som dar nu genorngitts;

Iinr utarbetats i . Paris denna. vår, däT fransyskor, mierikanslior, engelsk&, en;

.. . belgisk?, . serhi ska, en ,pol,skq,. e% dan- , ska, fru .clara Tybjerg, samt ' f röken . ina Lindliagen, Sverge, deltagit i slut- . , ïe'cligeringen av cletsainriia. Den intel--

, .

;iaticrnella Ervinnokonferensen i ~ u r i c h i.: . , i&j inslöt sig aven till. detta- program-. .

Nig& svenska delegerade ha icke kun- : ' nat sSmc.las på grund 'av. kostnaderna ock osans läi~g?,, ' men som f r a t e r n a l. c1 e l e g a..t e för de svenska socia.ldeino- hatiska. . kvipnq~irganisatioixrna . skulle . dr Almá Sundquist, som 'för närvarande- Gistas i FCrenta Staterna, del.triga i kon', . . . gressen. . . .

Notiser. från bokvai-Iden.. . . . . ; . En lappbok av Allfhild Agrell. Aktie-

bolaget ' ~ a h l c o n t z 'd: C :o. . Det' pittoreska . och otroliga noinad-. ..

fo1.t i norra clelen av v i i t laizcl niåste behandlas nied ytterlig varsamhet. En

. nyans för färglagt, en chargerad fantasi-. . utsvävning eller 'lyrik-orgie, och deil lit-

. terära ,bilden. b$r pråligt olj etlyck, omöjli&t, @itt .ocli. sentimenial 'osmak- ' . ligliet.

En bok $ar. den verklige, lappen .lever c;ch rör sig så att 111a.n ryckes med in i clen egenartade ' värld, dar f jällfolkets

- saga fullbordar sig under en anryckande "kulturs", allt, närsdngnare. valsignelser, ö r l de . mera. sällsynta. Alfhild Agrell liar givit oss en med sin La'pp- bok. , ..,

Det ar en' stram .ocll i.terhillen berat- tarkonst, son1 . gör dessa tavlor. Den veda r inecl det seddas och kända kraft, utan utbroderingar och kominentarer, medan en kostlig 11uinoi-s gyllen1 j LIS . gj u- ter sig kring b;.lden, Troligen &o icke alla verkliga l~anclelser, men de göra ,in'- tryck av .att vara det. Bättre triumf

- firar iote dikten Har ar lappen, mecl ' fe l oc.11 dygder.

Han super och ljuger och sticker sig .iindanJskryter o& kramar sig; nar in- gen fara ar p2 färde. : Men har .ar ock-..

så det trohjärtade ~iaturb&net, med e n '

egen naiy ,förniimhet,' med en fonil a v . rik, om a.n lättförd känsla, med ett' ömt cch bi-innancle hjärta, som kan göra ho- nom till hjälte. En liten bävande, rädd ' hjälte, men soni fullför hjältedådet o c h ' offret av sig själv utan att d.% veta om . att. han gör .idgot utöver det inest.enkla och vanliga. :

Alfhild Agi-ells forfattarskap har .rört' sig. +ed 01iktl;'iidahde. strängar. Pro- ' . blemställaren f &n 80-talet, som valde: dramats form .för sin diktning, blev Lo-

, visa Petterkvists . k r ~ l r v i ~ ~ k e l s h u m o r ~ s ~ ~ cc11 gick d i i r i f r5~ in i Stig Stigsons furu- s~lsande- all varshöga norrlanclska var18 . och fram till G u . d s d i - ö 1 n m a r e . s skiira utfarmnikg. Sjuttioarig ger hon . . (;.ss nigot så ståtligt f~dl färd ig son1 des- sa.. lapphistorier ,-

Nya, ofta &g 'så tillfälliga författar-. nainn p o c k . p i uppinarlisamhet och er-, . kännande. Nar ett av de äldre åter vi- sar, sig i bokniarknaden med ett arbete ;!.Y. sa verkiigt varde som Al fhilcl Agrells larpbok ar . det att hoppas. att clen Iasan- . tic och bolrköpancle publiken inte g&- bet förbi p< bokhandelsdisken. .*

Det vore för. övrigt publiken .som d e t . . - bl& synd om!, . ' . .

. E. K-N., . , ' , .

. .

. Kvinnliga yrken. Vägledning --iitarbetad av sakliunnigi imder redaktion av Ainn Ila~;i,i!S~.n-. P; A. Norsteclt G.

Söners förlag. .

Denna publikation utgöres av- en. serie uppsatser, som förut varit synliga i

. Stockholms Dagblads söndagsavdelning

.Hemmet och kvinnan. Serien ger, för- - utom värdefulla uppgifter o111 löne- och : arbetsf öl-hållailden, exposker över olika :yrken, skrivna av yrkesutövarna s j d m och uttr?;c!c. för deras subjektiva upp- f attning av de olika yrkenas f örclelar och

I själva verket clen lilla. boken en bekännelseskrift, både genom vad som

. -krivits och. vad soin icke skrivits. Man k a n - dm man hal- nödiga fö~utsattnjn- gar för att förstå de s. k. sjalvförsörjan- de kvinnorna - mellan raderna i de :korta redogörelserna avläsa olika grader .och arter av kviiinoai-betets patos. Un- .derst.undonz det patos, som härrör av s jalm al-betsuppgif tens . natur och icke

- :har till nöclvanclig f örptsattning yrkes- -iitö\~arei.is ege11::kap av kvirina. Soni

ligketsfuI1 tillvaro inom en och pockar på att f2 form och gestalt. &/Ian im ii s t e - det är tlet hela - det lönar inte att fraga varför."

Ja, Iiur paradoxalt det an kan låta, så ar tlet just inom s2clctiia verksamhets- OI I I I -~~~I I , diis clen kvinnliga prestationen ar och ndste vara särpraglad från den manliga kamratens - såsom inom 'ska-' clespelarekonsten - son1 livinnorna äro likstalltla iliecl mai~nen. Da däremot ar- betet ar av precis samilla art, antingen det utföres av iilan eller kvinna, som fallet ar inom de flesta yrken, avskiljas de kvinnliga yrkesutövarna i s5rskilcla Iiategr>i.ier nied ; ä g e löner, mindre be- forclringsmöjligheter in. n ~ . Detta ar kvinnoarbetets speciella tragik, som man givetvis erinras om .i flei-t-alet ~~ppsatser av kvinnliga löntagare. Hur stillsamt an

' artikelförfattarna liin~iia sina iippgifter . on1 01 ih 1611 f2;r lika arbete, 1.5 äro de (lock säkerligen alla birare av kvinno- rörelsens krav p2 ett inera rättfärdigt löiiesystein. Ett krav, som f ör många, inånga kvinnor är ininst lika mycket av etisk som ekonomisk iiineböïd.

. . då skilclespel&skan Maria Schild~necht Boken nm liviniiliga y :lieii liar sin skriyer : "Finns den (konstnärsdriften) . ,Rivna praktiska nytta och betydelse. Och - vad betycla'cl$ alla de svirigheter, all utgivarilinan har på ett lycldigt satt löst den kamp, som möter särskilt i böl-jan den jngdunda lätta iippgiften att skaffa

..av en teaterbana, allt annat betyder in- uttalanden från lkintla och framstående - genting mot att f5 ge ett utlopp at detta represeiitanter för yrkesutÖ.ciarna själva.

underliga. nilgot, soin för en orolig lienl- A. K.

Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av IFied~a-Baemer-F6rbiaandef. Redaktör: Ellen Kleman.

Fôrbundsmedlemmar erhdlla tidskriften 1111 ett pris av kr. 4: 50, varvid prenumeration sker direkt genom FredPika-B~emer-F6rbundets Byri, 48 Whrabeigs&tan, Stockholm. Icke-f6rbundsmedlemmar prenumerera 8 närmaste posfanstalt eller i bokhandel. Pris för postupplega: '/i dr kr. 6: -; '/e dr kr. 3: 25: '/.i dr kr. 1: 75. Lösnummer 45 öre. Redaktion och expedifion: 46 Klaraberg ouatan 15 Stockholm. Redektionstid : tisda-

' gar och fredagar kl. 3-3. Allm. T. 48 50, Riks 27 62. Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag. Allm. T. 48 16, Riks' 27 62.

EN EKONOMISK HUSMODER BORTSLUAR ICKE I~NUDAN

BLIVER - EN CANG PR~AT-SEDERMERA e ~ . ~ y g s . PA . Liksom även. SVEA GR#DP) - . .- .

för bordet, stekning .och, bakiing. . ' Samma. oövertraffade kvalit6 som före kr'istlden.

. - .

Notariatavdelning mottager.. tiil forvaring ' och vAud .urider : bankens '. ' gara.nti enskilda personers och kassors värdehandlingar. . ' - '

- . . . . . . . . ~un~s tr&dg 'grds~&n, 8. ' : . .

- . . .. . . . . . , , . . . . a ' Tekjonicr: Riks och. A h . Namnanrop. . . . , .

. . . . . , .

. Notariadavdelnibgen .åtager. sig: . . < I . ' . ..

a) i fråga om inteckningai. &h indr* skuldebrev att inkasseia riintor upp- ' sagda. kapitalbelopp samt~o.mbesorja förnyelse av Lintech ningar och reversei;

bj,i fråga om obligationer att - i .god tid undekitta deponenten, om 'gjorda utlott- - ningar - o c h lämna förslag till . placering av det ledigblivna kapitalet samt i t t p4 för-, 'fallodagen förete obligationer och kirpcnger till inlösen;

.c ) i friiga om aktier att inkassera kuponger och ombesörja utbyte av aktiebrev, nar iidant ifrågakommer.

Inkasserade medel kunna efter deponentens önskan antingen hiimjas i ~otariatavdel-' ningen eller. .insättas a bankrakning i Stockholm eller annorstädes eller också försändas till deponenten per post.. .

prospekt oc< nlrmare u p p l g h g a r ka~tnadsfritt.

. Lika lan far lika arbete. Av Annr Klemun. ' .

Alderdomshem fBr sjukek8terskore Av Ulrich.. C.

En kvinnlig advokatfirma Av Edltn K[Pm(m.

, Reso?utioner vid sommarens fllokskalemöte. . . . .

Notiser trhn bokv&rldcn. b b 6 r)

. ! Perinaned utstaiInint au ffirwa o c h p 8 ~ ~ n d e ~ ~ n i ~ g - bórfsde arbeten samt maieriaL RAd vid j i Italiewk spefs- och annan LonslsUm.

inredning av vhingar. m. m. .i Sttindigt ?PU kger dgrtiil hörande matcriai.

Svensk, . .. fdnsk och b ~ h m i ~ k . spef~frdd d6ntiiqt p& lagra-. . . . . ...* . . . . .

A.-B. NORDISKA KOMPANIET, Textilavdelnm$en. . T ~ ~ Y R A G R A ~ s T R ~ M :i: S r O C K H O Z M

Hertha 1919:8Mathilda Silow. Sigrid Leijonhufvud 139Lika lön för lika arbete. Anna Kleman 141Ålderdomshem för sjuksköterskor. S.U. 143Vid Mathilda Silows bår. 144Stockholmska lönemetoder. M.S.v.H. 145Vår kvinnliga advokatfirma. Ellen Kleman 146Kringblick. 149Resolutionerna vid sommarens flickskolemöte. 151Notiser från bokvärlden. 153